Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag i
årets budgetproposition om övergripande mål och affärsidé för
SMHI. Detta innebär att SMHI till lägsta möjliga kostnad skall
producera planerings- och beslutsunderlag för väder- och
vattenberoende verksamheter av en bestämd kvalitet och innehåll.
SMHI skall vidare bl.a. bedriva en lönsam affärsverksamhet och
betraktas som en resurs i miljöarbetet. Utskottet förutsätter
att en fortsatt utveckling sker av SMHI:s verksamhetsmål och
resultatmått. När det gäller anslagsfrågor förordar utskottet
bl.a. att SMHI ges ett bidrag för myndighetsuppgifter på
sammanlagt drygt 120 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker vidare förslaget att riksdagen
godkänner en konventionsändring för Eumetsat, som är den
europeiska organisationen för satellitsamarbete på
meteorologiområdet. Detta innebär bl.a. att Sverige förbinder
sig att under perioden 1993--2002 betala i storleksordningen 500
miljoner kronor för uppsändning och drift av vädersatelliter som
en del i det globala observationssystemet. Satsningen motiveras
av informationsbehovet för meteorologisk verksamhet samt för
klimat- och miljöövervakning och för forskningsändamål.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Regeringen föreslår i proposition 1992/93:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) i avsnittet H. Övriga ändamål
under denna rubrik (s. 115--121)
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
den övergripande målsättningen för verksamheten inom SMHI:s
ansvarsområde i avsnittet Mål och framtida inriktning,
2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
ökad avgiftsfinansiering samt uppdrags- och affärsverksamhet.
Anslagsfrågor
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 121--122 och s.
130)
1. att riksdagen till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag
på 1000 kr (punkt H1),
2. att riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 121636000 kr (punkt H2),
3. att riksdagen godkänner att eventuell utgående
reservation på reservationsanslaget Bidrag till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1992/93
får användas för SMHI:s myndighetsverksamhet under budgetåret
1993/94 (punkt H2), 4. att riksdagen godkänner vad i
propositionen anförts om fördelningen av medlen mellan SMHI och
Naturvårdsverket för mätningar av havsmiljön (punkt H2),
5. att riksdagen till Eumetsat för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 70 000000 kr (punkt H6).
Eumetsat
Regeringen föreslår i avsnittet Särskilda frågor under denna
rubrik (s.166--174)
1. att riksdagen godkänner konventionsändringen, med angiven
förklaring beträffande artikel 8 paragraf 1,
2. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om skälen för att delta i
Eumetsat-samarbetet, beräknade kostnader för fortsatt svenskt
deltagande liksom om användarfinansiering.
I fråga om lydelsen av ändringsprotokoll till konventionen den
24 maj 1983 om upprättandet av en europeisk organisation för
utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat) hänvisas
till propositionen (s.175--193).
Utskottet
1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
1.1 Inledning
SMHI är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska,
hydrologiska och oceanografiska frågor. SMHI skall bedriva
uppdragsverksamhet samt tillämpad forskning och utveckling inom
sitt verksamhetsområde. Verksamheten finansieras dels med bidrag
över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdrags- och
affärsverksamhet. Uppdrags- och affärsverksamheten skall enligt
propositionen i ökad utsträckning prissättas i syfte att öka
avgiftsfinansieringen. Denna verksamhet redovisas över
1000-kronorsanslaget H1. Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut. Kostnaderna för myndighetsuppgifter
betalas från anslaget H2. Bidrag till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut. Investeringar finansieras genom lån i
Riksgäldskontoret.
SMHI ingår i det treåriga budgetsystemet och har lämnat en
fördjupad anslagsframställning för perioden 1993/94--1995/96.
1.2 Mål och framtida inriktning
Kommunikationsministern har som övergripande mål och affärsidé
för SMHI:s verksamhet, vilken omfattar meteorologi, hydrologi
och oceanografi, angett följande utgångspunkter:
Mål
SMHI skall till lägsta möjliga kostnad producera planerings-
och beslutsunderlag för väder- och vattenberoende verksamheter
av bestämd kvalitet och innehåll,
SMHI skall med denna bastjänstproduktion som grund bedriva en
lönsam affärsverksamhet,
SMHI skall uppfattas som ett modernt, kundorienterat
kunskapsföretag, som är minst lika effektivt som jämförbara
organisationer inom den privata sektorn,
SMHI skall ses som en resurs i miljöarbetet.
Affärsidé
SMHI skall tillhandahålla planerings- och beslutsunderlag för
väder- och vattenberoende verksamheter och därigenom
skydda liv och egendom i Sverige,
främja samhällsutvecklingen i Sverige och
öka lönsamheten i nationellt och internationellt näringsliv.
I propositionen anförs vidare att SMHI:s uppdrags- och
affärsverksamhet successivt bör öka sitt bidrag till
basverksamheten.
Utskottet konstaterar att SMHI omfattas av den nya
budgetprocessen och följaktligen har lämnat en fördjupad
anslagsframställning för treårsperioden 1993/94--1995/96.
Regeringen har mot denna bakgrund bl.a. presenterat en
resultatredovisning för den gångna verksamhetsperioden och
formulerat förslag till övergripande målsättning och framtida
inriktning för SMHI. Om riksdagen godkänner dessa övergripande
mål och den föreslagna affärsidén, avser kommunikationsministern
att återkomma till regeringen med förslag till närmare
verksamhetsmål för SMHI. Någon treårig planeringsram, som
normalt gäller för myndigheter ingående i det nya
budgetsystemet, har dock inte SMHI tilldelats.
Utskottet vill med anledning härav och för SMHI:s
verksamhetsinriktning erinra om att den nya budgetprocessen
har introducerats i syfte att bl.a. stärka regeringens och
riksdagens inflytande över statliga myndigheter och den
verksamhet de bedriver eller ansvarar för. Genom att i ökad
utsträckning arbeta med uppföljning och utvärdering av
verksamheten skall omprövningar underlättas. Samtidigt skall
budgetprocessen ges ökad betydelse som styrinstrument.
Utskottet anser att resultatredovisningen visar att SMHI
utvecklats på ett förtjänstfullt sätt som väl motsvarar kravet
på en ökad effektivitet inom den offentliga sektorn. Utskottet
bedömer vidare att förslagen till övergripande målsättning utgör
en god grund för arbetet med nya verksamhetsmål och resultatmått
och tillstyrker således regeringens förslag. Utskottet
förutsätter dock att de övergripande målen och affärsidén
fortsättningsvis kommer att utvecklas ytterligare i enlighet med
riksdagens intentioner med den nya budgetprocessen och att dessa
mål kommer att redovisas för riksdagen.
Vad gäller riktlinjerna för den fortsatta finansieringen
av SMHI:s verksamhet delar utskottet regeringens uppfattning att
syftet bör vara att uppnå en ökad avgiftsfinansiering samt att
uppdrags- och affärsverksamheten skall öka sitt bidrag till
basverksamheten.
1.3 Anslagsfrågor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till
SMHI för budgetåret 1993/94 anvisar dels ett anslag på 1000
kr, dels ett ramanslag på 121636 000 kr som bidrag för
myndighetsuppgifter.
Utskottet tillstyrker vidare förslaget i propositionen att
riksdagen godkänner att eventuell utgående reservation på
reservationsanslaget Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut för budgetåret 1992/93 får användas för
SMHI:s myndighetsverksamhet under budgetåret 1993/94. Utskottet
har heller inget att erinra mot att riksdagen godkänner vad som
i propositionen anförts om fördelningen av medlen mellan SMHI
och Naturvårdsverket för mätningar av havsmiljön.
Utskottet tillstyrker slutligen även förslaget att riksdagen
till Eumetsat för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 70000000 kr.
2 Eumetsat
2.1 Vad är Eumetsat?
Eumetsat (European Organization for the Exploitation of
Meteorological Satellites) är en europeisk organisation för ett
operationellt satellitsamarbete för övervakning av jorden, dess
väder och klimat och speciellt uppföljning och upptäckt av
klimatförändringar. Organisationen grundas på en konvention från
år 1983. Eumetsat har ett operationellt ansvar i det europeiska
rymdsamarbetet ESA (European Space Agency) och är starkt knuten
till den europeiska rymdteknikutvecklingen.
2.2 Nya förutsättningar och villkor
Enligt propositionen har förutsättningarna och kostnaderna för
Eumetsat ändrats avsevärt under de senaste åren. Prognosen för
den kommande tioårsperioden är att årskostnaden för Sveriges del
kommer att uppgå till i storleksordningen 50 miljoner kronor.
Detta beror huvudsakligen på att att nya satelliter måste
utvecklas för perioden 1996 och ca 15 år framåt, som ersättning
för det ursprungliga programmet som avslutas år 1995. Det nya
satellitprogrammet omfattar kontinuerligt en geostationär och en
polär satellit.
I propositionen förordas att riksdagen mot denna bakgrund
godkänner en konventionsändring för Eumetsat. Ändringen grundar
sig bl.a. på att den gällande konventionen inte tar hänsyn till
att nya program måste utvecklas och införas. Dessa krävs för den
kontinuitet som är grundläggande för klimatövervakning och för
det meteorologiska observationssystemet. Andra orsaker till
konventionsändringen är att röstningsprocedurerna behöver
förändras för programstyrningen så att en koppling finns till
det ekonomiska bidraget. Konventionsändringen på engelska och en
översättning till svenska är som bilaga fogat till
propositionen.
2.3 Tolkningsförklaring behövs
Enligt kommunikationsministern kommer Sverige vid ett
godkännande att avge en förklaring beträffande tolkningen av
artikel 8 som behandlar äganderätten till all data. Denna
tolkning innebär att de nationella meteorologiska instituten i
Eumetsats medlemsländer är de primära användarna av Eumetsats
data, produkter och tjänster och att de har full rätt att
använda data utan ytterligare avgifter. Medlemsländernas
distribution av data i andra medlemsländer kräver medgivande
från dessa länders nationella meteorologiska institut.
Medlemsländernas intressen i icke medlemsländer representeras
genom Eumetsat-sekretariatet.
För att säkerställa att Sveriges tolkning av Eumetsats
inställning är korrekt kan det enligt kommunikationsministern
finnas skäl för Sverige att i samband med godkännandet av
konventionsändringen ange en särskild förklaring. Enligt denna
förklaring förutsätts att artikel 8 inte innebär några
inskränkningar i Sveriges möjligheter att utnyttja utvecklade
och bearbetade produkter från Eumetsat i utvecklingssamarbete
med tredje land.
2.4 Ökade kostnader
Den förändrade verksamheten innebär ökade kostnadsanspråk.
Enligt kommunikationsministern kan det svenska bidraget, om
deltagande sker i alla obligatoriska program utöver den allmänna
budgeten, beräknas uppgå till drygt 500 miljoner kronor för
perioden 1992--2002. En av orsakerna till de ökade kostnaderna
för svensk del är att varje bidragsland fortsättningsvis måste
bidra i proportion till bruttonationalprodukten. En annan
förklaring är det utökade satellitprogrammet som är en följd av
att Europa hittills inte burit sin andel av kostnaderna för det
internationella satellitburna observationssystemet.
För att minska belastningen på statsbudgeten framhålls
angelägenheten av att användarfinansieringen ökas genom att
satellitbilder som efterfrågas av organisationer, myndigheter,
företag och privatpersoner avgiftsbeläggs.
Kommunikationsministern bedömer att samhällsnyttan av
Eumetsat är hög genom att satelliterna ger en informationsmängd
med tillämpning som sträcker sig utanför väderprognoserna.
Eumetsat är också en viktig resurs i miljöövervakningen.
Deltagandet i Eumetsat motiveras främst av nyttan för det
svenska samhället att försäkra sig om tillgång till
satellitinformation för meteorologisk verksamhet,
miljöövervakning och klimatforskning. Eumetsat kan också
betraktas som ett samlat europeiskt bidrag till det globala
observationssystemet.
2.5 Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen angivna
utvecklingen av Eumetsat-samarbetet. Utskottet förordar därför
att riksdagen godkänner den föreslagna konventionsändringen.
Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som anförts
om skälen för att delta i Eumetsat-samarbetet, beräknade
kostnader för fortsatt svenskt deltagande liksom om
användarfinansiering.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande verksamhetsinriktning
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om den
övergripande målsättningen för verksamheten inom SMHI:s
ansvarsområde i avsnittet Mål och framtida inriktning,
2. beträffande riktlinjer för den fortsatta
finansieringen
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
ökad avgiftsfinansiering samt uppdrags- och affärsverksamhet,
3. beträffande anslaget Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut
att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000
kr,
4. beträffande anslaget Bidrag till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut
att riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 121636000 kr,
5. beträffande överförande av anslagsreservation
att riksdagen godkänner att eventuellt utgående reservation på
reservationsanslaget Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut för budgetåret 1992/93 får användas för
SMHI:s myndighetsverksamhet under budgetåret 1993/94,
6. beträffande medel till havsmiljömätning
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
fördelningen av medlen mellan SMHI och Naturvårdsverket för
mätningar av havsmiljön,
7. beträffande anslag till Eumetsat
att riksdagen till Eumetsat för budgetåret 1993/94 anvisar
ett reservationsanslag på 70 000 000 kr,
8. beträffande ändring av Eumetsat-konventionen
att riksdagen godkänner konventionsändringen, med angiven
förklaring beträffande artikel 8 paragraf 1,
9. beträffande det fortsatta Eumetsat-samarbetet
att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i
propositionen om skälen för att delta i Eumetsat-samarbetet,
beräknade kostnader för fortsatt svenskt deltagande liksom om
användarfinansiering.
Stockholm den 16 mars 1993
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf
Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s),
Sten-Ove Sundström (s), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita
Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Jarl
Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Rune Thorén
(c), och Lennart Fremling (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen1
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut1
Anslagsfrågor2
Eumetsat2
Utskottet2
1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
(SMHI)2
1.1 Inledning2
1.2 Mål och framtida inriktning3
1.3 Anslagsfrågor4
2 Eumetsat4
2.1 Vad är Eumetsat?4
2.2 Nya förutsättningar och villkor5
2.3 Tolkningsförklaring behövs5
2.4 Ökade kostnader5
2.5 Utskottets ställningstagande6
Hemställan6