I betänkandet tillstyrker utskottet samtliga förslag under
avsnittet Sjöfart i årets budgetproposition. De avser till en
början inriktningen av Sjöfartsverkets verksamhet, ekonomiska
mål för verksamheten och verkets investeringar under perioden
1993--1995. Förslagen avser vidare medelsanvisningar till ett
flertal sjöfartsändamål, bl.a. transportstöd för Gotland (160
miljoner kronor), stöd till trafiken i Trollhätte kanal och på
Vänern (63 miljoner kronor) och bidrag till svenska rederier (90
miljoner kronor).
Utskottet föreslår med anledning av motioner om
färjetrafiken på Gotland ett riksdagsuttalande om tillsättande
av en parlamentarisk utredning. Utredningen bör enligt utskottet
lämna förslag till en långsiktig lösning av färjetrafiken i god
tid innan nuvarande koncession för denna upphör. Därvid bör inte
bara trafikpolitiska mål beaktas utan också önskvärdheten av att
främja turism och övrigt näringsliv på Gotland.
Ett stort antal motionsyrkanden avser sjösäkerhetsfrågor.
Färjetrafiken i Stockholmsregionen, återinförande av
fritidsbåtsregistret och statsisbrytarnas lokalisering är
exempel på andra frågor som särskilt uppmärksammats i
motionerna. Samtliga motionsyrkanden, utom de som omfattas av
utskottets förord för den nämnda utredningen, avstyrks.
Beträffande sjösäkerhetsfrågorna och färjetrafiken i
Stockholmsregionen hänvisas till pågående utrednings- och
beredningsarbete.
Till betänkandet är fogat fyra reservationer och en
meningsyttring av v-suppleanten.
S-ledamöterna reserverar sig till förmån för yrkanden om att
regeringen bör förelägga riksdagen förslag till en långsiktig
sjöfartspolitik och om återinförande av fritidsbåtsregistret.
Nyd-ledamoten reserverar sig till förmån för yrkanden om ett
internationellt fartygsregister i FN:s regi samt om
sjösäkerhetsåtgärder avseende utrustningskrav och särskilda
farleder för tankfartyg m.m.
V-suppleantens meningsyttring avser yrkanden om en större
medelsanvisning för bidrag till svenska rederier än vad
regeringen föreslår och om ett flertal sjösäkerhetsåtgärder.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
D. Sjöfart
Sjöfartsverket
Regeringen föreslår i proposition 1992/93:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 59--63)
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
verksamhetens mål och inriktning för perioden 1993--1995,
2. att riksdagen godkänner de ekonomiska mål som i
propositionen förordats för verksamhetsåret 1993,
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
förändrade ekonomiska mål fr.o.m. verksamhetsåret 1994,
4. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
Sjöfartsverkets investeringar under perioden 1993--1995 samt
bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån.
Övriga frågor
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 63--70)
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en
avveckling av Hamnrådet,
2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
helikopterberedskap för sjöräddning,
3. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om
utredningen om färjetrafiken i Stockholmsregionen.
Anslagsfrågor
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 70--84)
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
att Sjösäkerhetsrådets verksamhet integreras i Sjöfartsverket
(punkt D1),
2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
betalningsansvaret för viss nyhetsförmedling till sjöfarten
(punkt D1),
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
betalningsansvaret för vissa bemanningskostnader (punkt D1),
4. att riksdagen till Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.
för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 60 754 000
kr (punkt D1),
5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
högstprisregleringen och det s.k. Gotlandstillägget (punkt
D2),
6. att riksdagen till Transportstöd för Gotland för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 160 000 000 kr
(punkt D2),
7. att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för
budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kr (punkt D3),
8. att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd
för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kr (punkt
D4),
9. att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 63 000 000
kr (punkt D5),
10. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om
inriktningen av anslaget D5 (punkt D5),
11. att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 90 000 000 kr
(punkt D6).
Motionerna
1992/93:T203 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den s.k. vägprincipen bör läggas
fast för Gotlandstrafiken.
1992/93:T208 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
20. att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för
budgetåret 1993/94 anvisar 360000000 kr utöver vad
regeringen föreslagit,
21. att riksdagen till Sjöfartsverket för budgetåret 1993/94
anvisar 50000000 kr utöver regeringens förslag enligt vad i
motionen anförts,
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att
skärpa lotstvånget.
1992/93:T216 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förslag till långsiktig
sjöfartspolitik,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om återinförande av ett självfinansierat
fritidsbåtsregister.
1992/93:T219 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöprövning, hastighetsbegränsning
m.m. i Stockholms skärgård.
1992/93:T222 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (båda fp)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hamnen i Nynäshamn.
1992/93:T225 av Lars Bäckström (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar på
sjöfartsområdet i Bohuslän och Uddevallaregionen.
1992/93:T601 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte
att ytterligare öka säkerheten i handelsfartyg i oljefrakt i
mening att fartygen på sikt förses med dubbla motorer och med
separata tankar för dieselbränsle,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om givna farleder för tanktonnage,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av högsjöbogserare.
1992/93:T602 av Leif Carlson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om viss konkurrerande färjetrafik till
och från Gotland,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Gotlandstrafiken efter
avtalstidens utgång år 1997 skall arbeta under fri konkurrens.
1992/93:T603 av Sven-Olof Petersson och Gunhild Bolander (båda
c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om höjda hamnavgifter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svenskt internationellt agerande för
ökad säkerhet vad gäller trafiken på Östersjön och därmed
sammanhängande internationell samverkan och regelverk.
1992/93:T604 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts angående färjetrafik mellan Öland,
Gotland och Västervik.
1992/93:T605 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att, vad
avser stora kommunikationslänkar vid Östersjön, Norrköping bör
vara den stora hamnregionen söder om Stockholm.
1992/93:T606 av Sigge Godin och Ulla Orring (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en omstationering av "Atle-klassens" tre
isbrytare till Härnösand.
1992/93:T608 av Carl B Hamilton (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att Sjöfartsverket anmodas att trycka och
försälja sjökort av konstfibermaterial.
1992/93:T609 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda
s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att återinföra
fritidsbåtsregistret.
1992/93:T610 av Kenneth Attefors m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för ett
system med två huvudmaskinerier och två helt skilda
försörjnings- och bränslesystem till huvudmotorn samt två
rodersystem för fartyg med farlig last, t.ex. olja,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna att utöka
antalet speciella rutter för tankfartyg med farlig last, t.ex.
olja,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda behovet av lagstiftning
eller andra åtgärder i syfte att öka säkerheten på fartyg som
anlöper svensk hamn,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den svenska representationen i
MARPOL och IMO med kraft måste verka för att höja säkerheten hos
fartyg som transporterar olja eller annat farligt gods till
sjöss.
1992/93:T612 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att skärpa kraven på
tankfartyg som anlöper svenska hamnar.
1992/93:T613 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att gällande lagstiftning ändras så
att endast oljefartyg med dubbelskrov får trafikera svenska
farvatten och anlöpa svenska hamnar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att oljefartyg som seglar under
bekvämlighetsflagg inte får trafikera svenska farvatten eller
anlöpa svenska hamnar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i FN eller IMO med kraft
driver frågan om ökad säkerhet vid oljetransporter till sjöss,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i IMO driver frågan om
kännbara sanktioner mot fartyg som bryter mot internationella
konventioner,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i Östersjösamarbetet
driver frågorna om ökad säkerhet vid oljetransporter till sjöss.
1992/93:T614 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om återinförande av båtregistret i enlighet med
tidigare gällande lag och författning på området.
1992/93:T615 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en överflyttning av de i Stockholm stationerade
statsisbrytarna till Härnösand.
1992/93:T616 av Christer Lindblom (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om färjeförbindelser med Gotland och en
utredning av förutsättningarna för "Baltic Link".
1992/93:T617 av Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om omstationering av de stora isbrytarna till Härnösand.
1992/93:T618 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en generalplan
för färjetrafiken från Stockholmsregionen mot länderna på andra
sidan Östersjön i syfte att åstadkomma de miljömässigt bästa
lösningarna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att inga nya farleder för färjetrafik bör öppnas i avvaktan på
en sådan generalplan,
3. att riksdagen hos regeringen begär ytterligare åtgärder
för att få till stånd skärpta internationella miljökrav för
färjetrafiken på Östersjön och en striktare tillsyn.
1992/93:T619 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att minska risken för oljeskador.
1992/93:T620 av Hugo Bergdahl (fp) och Birger Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utveckling av Mälarsjöfarten.
1992/93:T621 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn av
farledsvaruavgifterna.
1992/93:T622 av Christer Lindblom (fp) och Chatrine Pålsson
(kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en snabbutredning om
biljettpriserna på Gotlandsfärjorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att snarast tillsätta en
utredning med uppgift att ta fram förslag till utformning av
Gotlandstrafiken efter nuvarande koncessions utgång.
1992/93:T623 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förflyttning av isbrytarna till Norrland och Härnösand.
1992/93:T624 av Karl-Göran Biörsmark och Elver Jonsson (båda
fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om säkrare transporter i nordiska
farvatten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljömärkning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att aktivera FN-organ för att få till
stånd globala transportsäkerhetskrav för oljetransporter.
1992/93:T625 av Jerry Martinger (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att koncessionsavtalet om
linjesjötrafik på Gotland mellan staten och Nordström & Thulin
AB (N&T) omedelbart bör bli offentligt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att pröva möjligheterna att redan före
den nu gällande avtalsperiodens slut åstadkomma andra lösningar
för Gotlandstrafiken än den som anges i det gällande avtalet.
1992/93:T626 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om återinförande av ett
fritidsbåtsregister.
1992/93:T627 av Torgny Larsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna behovet av en särskild
båthaverikommission för att utreda allvarligare olyckor med
fritidsbåtar och andra mindre båtar.
1992/93:T628 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fraktstödet i Gotlandstrafiken bör
behållas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ny princip för taxesättningen i
Gotlandstrafiken,
3. att riksdagen beslutar avsätta 10000000 kr inom ramen
för Kommunikationsdepartementets anslag till taxesänkningar i
Gotlandstrafiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om trafik utanför koncessionsavtalet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en omfattande parlamentarisk utredning
av Gotlandstrafiken,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en annan långsiktig lösning
på statsmakternas engagemang i Gotlands trafiksituation.
1992/93:T629 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att beslut om en ny eventuell farled i Stockholms skärgård
(Rödkobbsleden) bör avvakta tills frågan om Sveriges
EG-anslutning är avgjord.
1992/93:T630 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en fördjupning och breddning av
Flintrännan.
1992/93:T631 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en skärpning av
säkerhetskraven för tankfartyg.
1992/93:T632 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lag om fritidsbåtsregister.
1992/93:T633 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kust- och närsjöfart.
1992/93:T634 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige internationellt skall
verka för ökat ansvar för s.k. registerländer.
1992/93:T635 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förstärka svenska
sjöfartsmyndigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att större fartyg som anlöper svensk
hamn skall inspekteras i Sverige,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fartyg med miljöfarlig last som
anlöper svenska hamnar skall ha högsta tekniska standard,
5. att riksdagen hos regeringen begär att den skall påverka
våra grannsjöländer att införa i yrkande 4 angivna krav,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skärpa lotstvånget,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bygga ut
trafikinformationssystemet (TIC) till fler farvatten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att säkerhetssystemen på färjor bör ses över i den utredning om
sjösäkerhet som regeringen tillsatt,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stärka IMO och ILO,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att rederier skall ta det fulla
ekonomiska och juridiska ansvaret för sin verksamhet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fartyg med miljöfarlig last skall
förbjudas att gå i känsliga områden och nära kuster när så är
möjligt,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utbildningskravet skall höjas för
ombordanställda,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ett gemensamt språk skall användas
i den internationella sjöfarten,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att plutoniumtransporter till sjöss
skall förbjudas.
1992/93:T636 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
individuell skyddsutrustning på färjor i skandinavisk trafik.
1992/93:T637 av Ines Uusmann och Sören Lekberg (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om säkrare sjöfart.
1992/93:T638 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett båtregister införs för att gagna
sjöfarten.
1992/93:T639 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att sådana åtgärder bör vidtas att Vänersjöfarten långsiktigt
säkras som en värdefull del av transportsystemet och
näringslivet i Vänerregionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att verksamheten bör organiseras så att det regionala
engagemanget och kunnandet om verksamheten och transportbehoven
tas till vara.
1992/93:T640 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillsättande av en parlamentarisk
utredning kring färjetrafiken till och från Gotland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att färjetrafiken bör jämställas med
vägar, dvs. vägprincipen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samhällsnyttan av sänkta taxor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett bibehållande av nuvarande system
för fraktstöd till dess att ett bättre system införts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av framtida trafik på en
nordlig och en sydlig linje.
1992/93:T641 av Jan Jennehag (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vägprincipen,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en arbetsgrupp
tillsätts enligt vad i motionen anförts.
1992/93:T642 av Bo G Jenevall och Kenneth Attefors (båda nyd)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett särskilt internationellt
fartygsregister i FN:s regi.
1992/93:T643 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om begränsning av den dialog som Länsstyrelsen i Stockholms län
och Sjöfartsverket fått i uppdrag att ta initiativ till.
1992/93:Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (båda
fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad säkerhet vid sjötransporter av
farligt gods,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utlokalisering av hamnverksamheten
från Stockholms hamn.
1992/93:Jo676 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar att tankfartyg i Stockholms
skärgård och på Mälaren skall beläggas med krav på dubbelskrov,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatorisk rapportering för fartyg i
Mälaren samt om ökade befogenheter för lotsarna,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Rödkobbsleden.
1992/93:A416 av Elver Jonsson och Lars Sundin (båda fp) vari
yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den långsiktiga strategiska
utvecklingen av Vänersjöfarten och Trollhätte kanalverks
året-runt-service inom den organisatoriska ramen för
Sjöfartsverket.
1992/93:A417 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hastighetsbegränsningar i trånga
farleder och förbättrad övervakning.
Utskottet
1 Inriktningen av Sjöfartsverkets verksamhet m.m.
Sjöfartsverkets främsta uppgift är att svara för huvuddelen av
sjöfartens infrastruktur i form av sjövägar och säkerheten i
dessa samt att se till att sjöfart kan bedrivas under säkra och
effektiva former. Verksamheten skall inriktas på
handelssjöfarten, men även fritidsbåtstrafikens och fiskets
intressen skall beaktas. Huvuddelen av Sjöfartsverkets
verksamhet styrs genom att ekonomiska mål och servicemål
fastställs av riksdagen på grundval av rullande treårsplaner.
Verksamheten finansieras främst genom avgifter på
handelssjöfarten. Kostnader för bl.a. fritidsbåtsändamål
finansieras dock över statsbudgeten.
I propositionen föreslås att riksdagen
1. godkänner vad föredragande departementschefen förordar om
verksamhetens mål och inriktning för perioden 1993--1995,
2. godkänner de ekonomiska mål som förordas för
verksamhetsåret 1993,
3. godkänner vad som förordas om förändrade ekonomiska mål
fr.o.m. verksamhetsåret 1994,
4. godkänner vad som anförs om Sjöfartsverkets investeringar
under perioden 1993--1995 samt bemyndigar regeringen att besluta
om avvikelser därifrån.
Av propositionen framgår att Sjöfartsverket i sin treårsplan
för åren 1993--1995, liksom i tidigare treårsplaner, angivit
huvudmål för verksamhetsgrenarna farleder och utmärkning,
lotsning, sjöräddning, isbrytning, sjömätning,
sjökortsproduktion och sjöfartsinspektion. I planen anges också
investeringarnas inriktning, omfattning och finansiering. De
avser till övervägande del återanskaffningar och beräknas uppgå
till ca 228 miljoner kronor under treårsperioden. Finansieringen
kommer att ske främst med avskrivningsmedel men till viss del
även med driftmedel.
Departementschefen konstaterar att verksamhetsmålen inte
föreslås bli nämnvärt förändrade utan följer tidigare angivna
riktlinjer. Till följd härav planeras inga större förändringar
av verksamhetsinriktningen. Sjösäkerhetsfrågorna har emellertid
fått ökad prioritet. Departementschefen ställer sig bakom
verkets förslag om verksamhetsmål, verksamhetsinriktning och
investeringsplan.
De ekonomiska målen för Sjöfartsverkets verksamhet bör
enligt departementschefen ändras. De förändringar han förordar
innebär en precisering av de krav som staten i sin roll som
ägare ställer på verket och en ökad jämförbarhet mellan verket
och ett aktiebolag. Närmare beräkningar är dock nödvändiga --
betonar departementschefen -- innan mer långsiktiga procenttal
för soliditets-, avkastnings- och utdelningskrav kan preciseras.
Sjöfartsverket bör i sin treårsplan för åren 1994--1996 lämna
förslag till ekonomiska mål fr.o.m. verksamhetsåret 1994 enligt
de sålunda nämnda principerna. Regeringen avser att återkomma i
frågan i nästa års budgetproposition. I avvaktan härpå bör de av
verket föreslagna målen för soliditet, avkastning och
prissättning gälla för verksamhetsåret 1993. Dessa mål innebär
en soliditet med 55%, en avkastning på verkets fasta
statskapital enligt fastställd avkastningsränta och att
höjningar av de allmänna sjöfartsavgifterna högst skall motsvara
de allmänna pris- och löneökningarna.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som anförs
i propositionen om mål och inriktning för Sjöfartsverkets
verksamhet samt om ekonomiska mål för verksamheten och
förändringar av dessa mål.
Sjöfartsverkets investeringar behandlas i motion T208 (v).
Motionärerna vill att riksdagen till Sjöfartsverket för nästa
budgetår anvisar 50 miljoner kronor "utöver vad regeringen
föreslagit". Medlen bör enligt motionärerna huvudsakligen
användas för investeringar i hamnar.
Med anledning av detta yrkande vill utskottet framhålla att
regeringen inte föreslagit något investeringsanslag för
Sjöfartsverket, som sedan år 1987 är ett affärsdrivande verk,
utan ställt sig bakom verkets eget förslag att dess
investeringar under perioden 1993--1995 skall omfatta ca 228
miljoner kronor och att finansieringen skall ske med
avskrivnings- och driftmedel. Utskottet har för sin del inget
att invända mot regeringens förslag och vill för övrigt erinra
om att hamnverksamhet inte är någon statlig angelägenhet.
Regeringens förslag tillstyrks följaktligen, medan
motionsyrkandet avstyrks.
2 Anslagsfrågor m.m.
2.1 Anslaget D 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.
Departementschefen föreslår att anslagsbeteckningen
Ersättning till Sjöfartsverket för vissa tjänster ändras
till Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. för att ge en
bättre beskrivning av anslagets ändamål. Under anslaget föreslås
en medelsanvisning på 60,8 miljoner kronor. För budgetåret
1992/93 anvisade riksdagen 76,7 miljoner kronor under anslaget
Ersättning till Sjöfartsverket för vissa tjänster.
Regeringens förslag i övrigt under rubriken Ersättning för
fritidsbåtsändamål m.m. innebär i korthet följande.
Sjösäkerhetsrådets verksamhet, som syftar till förbättrad
sjösäkerhet genom information och rådgivning, integreras i
Sjöfartsverket.
Ansvaret för nyhetsförmedling av svenska pressnyheter till
svenska handelsfartyg överförs till Handelsflottans kultur-
och fritidsråd. Härigenom kommer denna nyhetsförmedling att
omfattas av handelssjöfartens kostnadsansvar.
Kostnaderna för bemanning med militär personal på
sjömätningsfartyg samt rese- och traktamentskostnader
för militär personal på isbrytare överförs från statens till
handelssjöfartens betalningsansvar. Denna anslagspost utgår
därmed. För innevarande budgetår belastar dessa kostnader
anslaget med 16 miljoner kronor.
Från anslaget ges statsbidrag till linjesjöfarten till och
från Gotland. Transportstödet omfattar såväl person- som
godsbefordran och är inbyggt i den taxa som tillämpas. Priserna
för godsbefordran med lastbil till och från Gotland påverkas
dessutom av den högstprisreglering som gäller med stöd av lagen
(1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa
lastbilstransporter. Syftet med regleringen är att prismässigt
jämställa en transport till och från Gotland med motsvarande
transport på fastlandet.
Enligt lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland fordras
särskilt tillstånd (koncession) för sådan sjöfart. Koncession
innehas för närvarande av Nordström & Thulin AB (N&T), som
bedriver trafik på en nordlig linje Nynäshamn--Visby och en
sydlig linje Oskarshamn--Visby. Koncessionsvillkoren regleras i
ett avtal, som gäller t.o.m. den 31 december 1997, mellan staten
och bolaget. Delar av avtalet har belagts med sekretess med
hänsyn till enskildas och det allmännas intressen enligt
bestämmelser i sekretesslagen (1980:100).
Av propositionen framgår att Sjöfartsverket på regeringens
uppdrag genomfört en översyn av färjetrafiken till och från
Gotland. Uppdraget redovisades i juni 1992, då rapporten
Vägval i Gotlandstrafiken överlämnades till regeringen.
Rapporten har remissbehandlats.
2.2.2 Regeringens förslag
Regeringen föreslår en medelsanvisning på 160 miljoner kronor
för nästa budgetår under anslaget Transportstöd för Gotland.
Vidare förordar regeringen att högstprisregleringen för
godstransporter med lastbil till och från Gotland och det s.k.
Gotlandstillägget behålls i nuvarande former tills vidare.
2.2.3 Motionsförslag
I motion T628 (s) begärs att riksdagen beslutar avsätta 10
miljoner kronor för taxesänkningar i Gotlandstrafiken.
Finansieringen bör enligt motionärerna ske via de
anslag som riksdagen anvisat för investeringar i och underhåll
av trafikens infrastruktur.
Den nämnda högstprisregleringen och det därmed sammanhängande
Gotlandstillägget behandlas i motionerna T628 (s) och T640 (c).
I båda motionerna framhålls att regleringen bör behållas så
länge som de negativa effekter som skulle uppstå av dess
avveckling inte kan elimineras.
Taxorna i färjetrafiken bör enligt motionerna T203 (c),
T628 (s), T640 (c) och T641 (v) fastställas på grundval av den
s.k. vägprincipen. Denna princip innebär enligt motionärerna att
taxorna bestäms med utgångspunkt i kostnaden för motsvarande
transportsträcka på land med bil.
I motion T640 (c) yrkas också att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna att en reducerad taxa främjar
gotländsk och svensk turism samt att skatteintäkterna härigenom
ökar och bytesbalansen stärks i en utsträckning som mer än väl
motsvarar eventuella kostnadsökningar i färjetrafiken.
Trafikuppläggningen behandlas i tre motioner.
I motion T604 (c) och T616 (fp) uttalas önskemål om
färjeförbindelser sommartid mellan Västervik och Visby och
vidare till bl.a. Baltikum. I den förstnämnda motionen framhålls
att färjetrafik under högsäsong även bör inrättas mellan Öland
och Gotland.
I motion T640 (c) ställer sig motionären kritisk till att
Sjöfartsverket i sin utredning föreslagit att den av staten
subventionerade trafiken endast skulle omfatta en fastlandshamn.
Motionären betonar vikten av att trafiken även framgent omfattar
en nordlig och en sydlig linje och därmed två fastlandshamnar.
Konkurrens i färjetrafiken på Gotland är en fråga som
behandlas i två motioner.
I motion T602 (m) framhålls att färjetrafiken på Gotland bör
arbeta under fri konkurrens då avtalet mellan staten och
Nordström & Thulin upphör att gälla och att viss konkurrens
bör vara möjlig redan dessförinnan.
I motion T628 (s) framhålls att nuvarande konstruktion med
koncessionstrafik inte bör hindra att satsningar på färjelinjer
utanför koncessionen genomförs. En sommarlinje mellan Öland och
Gotland är -- framhåller motionärerna -- ett exempel på trafik
som snarare skulle komplettera nuvarande trafik än konkurrera
med den. Regeringen bör ställa sig positiv till eventuella
ansökningar om sådan trafik.
Utredningar om färjetrafiken på Gotland begärs i fyra
motioner.
I motion T622 (kds) begärs en snabbutredning om
biljettpriserna (yrkande 1) och en utredning med uppgift att ta
fram förslag till utformning av Gotlandstrafiken efter nuvarande
koncessions utgång (yrkande 2).
I motionerna T628 (s) och T640 (c) framhålls att en
parlamentarisk utredning om Gotlandstrafiken bör tillsättas. I
den förstnämnda motionen framhålls även att formerna för det
statliga engagemanget i Gotlandtrafiken bör ses över.
Utgångspunkt för översynen bör vara att staten med sitt ansvar
för mellanregional trafik också tar det fulla ansvaret för den
infrastruktur som färjorna i Gotlandstrafiken utgör.
I motion T641 (v) framhålls att en utredningsgrupp med
representanter från fastlandet och Gotland snarast bör bildas
för att arbeta fram förslag om hur Gotlandstrafiken skall
utformas fr.o.m. år 1998.
Administrationen av transportstödet för Gotland behandlas
i
motion T625 (m). Motionären framhåller att man bör överväga om
stödet, därest detta skall utgå även i fortsättningen, kan
utbetalas till någon myndighet på Gotland, t.ex. länsstyrelsen
eller Gotlands kommun. Det skulle därefter ankomma på den
myndigheten att besluta om anslagets användning.
I motion T625 (m) begärs också att avtalet mellan staten och
Nordström&Thulin offentliggörs i sin helhet.
2.2.4 Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning, vilket innebär att riksdagen till
Transportstöd för Gotland för nästa budgetår bör anvisa 160
miljoner kronor.
Förslaget innebär en ökning av anslaget med 20 miljoner
kronor i förhållande till innevarande budgetår. Ökningen är, som
departementschefen framhåller, betydande -- inte minst med
hänsyn till det rådande statsfinansiella läget. Utskottet är
därför, i likhet med departementschefen, inte berett att förorda
att ytterligare medel ställs till förfogande i syfte att
möjliggöra taxesänkningar utöver dem som skett under år 1992.
Därmed avstyrker utskottet motion T628 (s) yrkande 3 om
användning av medel för trafikens infrastruktur för
taxesänkningar i Gotlandstrafiken.
Vad gäller högstprisregleringen och det därmed
sammanhängande s.k. Gotlandstillägget delar utskottet
departementschefens uppfattning att detta regelsystem för att
stödja godstransporter i färjetrafiken på Gotland är
otillfredsställande. Utskottet är emellertid i likhet med
departementschefen inte berett att nu förorda en avveckling av
systemet utan anser att resultatet av den diskussion med bl.a.
företrädare för det gotländska näringslivet som aviseras i
propositionen bör avvaktas. Utskottet tillstyrker sålunda att
riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om
högstprisregleringen och Gotlandstillägget. Detta
ställningstagande innebär att syftet med yrkandena i motionerna
T628 (s) och T640 (c), om att nuvarande system för
fraktstöd i Gotlandstrafiken bör behållas, torde få anses
tillgodosett. Utskottet förordar sålunda inte nu någon
riksdagens åtgärd med anledning av dessa yrkanden utan avstyrker
desamma.
Departementschefen framhåller att Sjöfartsverkets översyn av
färjetrafiken på Gotland utgör ett värdefullt underlag för
fortsatta diskussioner om denna trafik mellan statliga
myndigheter och regionala och kommunala organ. Av propositionen
framgår att sådana diskussioner bl.a. avses omfatta taxor och
frågor rörande trafikuppläggning, kostnader och effektivitet.
Vad gäller frågan om konkurrens i Gotlandstrafiken inom ramen
för nuvarande koncessionsavtal är departementschefen inte
beredd att generellt tillstyrka tillstånd till färjetrafik på
nya linjer utan att först analysera kostnadskonsekvenserna för
koncessionstrafiken. En sådan fråga bör -- fortsätter
departementschefen -- naturligen behandlas inom ramen för den
dialog om den framtida Gotlandstrafiken som han vill föra med
bl.a. företrädare för Gotlands kommun och Länsstyrelsen i
Gotlands län.
Enligt vad utskottet erfarit arbetar redan företrädare för
Kommunikationsdepartementet, Sjöfartsverket, Länsstyrelsen i
Gotlands län och Gotlands kommun med bl.a. sådana frågor som
enligt departementschefen de fortsatta diskussionerna skall
avse.
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:TU16
framhöll utskottet att färjetrafiken på Gotland skall ses mot
bakgrund inte bara av det självklara trafikpolitiska målet att
bereda gotlänningarna en tillfredsställande trafikförsörjning.
Färjetrafiken måste också -- betonade utskottet -- bedömas med
utgångspunkt i dess betydelse för öns ekonomiska utveckling.
Utskottet pekade därvid särskilt på den viktiga roll som
turismen på Gotland spelar och underströk nödvändigheten av
rimliga priser i färjetrafiken för att stimulera turister att
besöka ön. Vad gäller godstransporterna i färjetrafiken erinrar
utskottet om vad det anfört i det föregående om vikten av
diskussioner med bl.a. företrädare för det gotländska
näringslivet om högstprisregleringen och Gotlandstillägget.
Utskottet vill för sin del starkt understryka vikten av att
färjetrafiken på Gotland får en långsiktig lösning och av att en
sådan förbereds i god tid innan nuvarande koncession upphör. Som
framgår av vad utskottet anfört bör en sådan lösning inte bara
beakta självklara trafikpolitiska mål -- såsom
tillfredsställande trafikförsörjning till lägsta möjliga
samhällsekonomiska kostnad och regional balans -- utan också ta
hänsyn till önskvärdheten av att främja turism och övrigt
näringsliv på Gotland. Utskottet anser att en parlamentarisk
utredning bör tillsättas för att belysa dessa frågor och lämna
förslag till långsiktiga lösningar. En sådan utredning kommer
att behandla de motionsledes väckta frågor om taxor,
trafikuppläggning och konkurrens i trafiken som utskottet
redogjort för i det föregående. Utskottets ställningstagande
innebär att syftet med motionerna T203 (c) yrkande 6, T602 (m)
yrkandena 1 och 4, T604 (c), T616 (fp), T622 (fp, kds), T628 (s)
yrkandena 2 och 4--6, T640 (c) yrkandena 1--3 och 5 samt T641
(v) blir tillgodosett.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Med anledning av kravet i motion T625 (m) på att medel som
anvisas till transportstöd för Gotland bör utbetalas till någon
myndighet på Gotland vill utskottet erinra om att riksdagen år
1991, då administrationen av stödet överfördes från
Transportrådet till Sjöfartsverket, fann att den uppgiften även
fortsättningsvis borde åligga en central myndighet (prop.
1990/91:100 bil. 8, bet. TU16, rskr. 145). Utskottet anser inte
att detta riksdagsbeslut bör omprövas och avstyrker följaktligen
motionsyrkandet.
Frågan om offentliggörande av avtalet mellan staten och
Nordström&Thulin AB, i de delar så ej har skett, har flera
gånger behandlats av utskottet. När utskottet senast tog upp
frågan, i sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:TU11,
erinrades om att sekretessbeläggningen skett med stöd av
sekretesslagen och om att såväl den nuvarande som den föregående
regeringen hade avslagit framställningar om hävande av
sekretessen. Vidare erinrade utskottet om sitt uttalande i
betänkandet 1990/91:TU16 att det inte ankommer på riksdagen att
uttala sig om hur sekretesslagen skall tillämpas i enskilda
fall.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker
följaktligen motion T625 (m) även i den del som nu är i fråga.
2.3 Anslaget D 3. Handelsflottans pensionsanstalt
Handelsflottans pensionsanstalts (HPA) huvudsakliga
arbetsuppgifter är att behandla pensionsansökningar från sjöfolk
samt att utföra de beräkningar och den uppföljning som dessa
föranleder. HPA:s inkomster härrör från fastställda
redaravgifter samt från ränteavkastning på fondkapital. Av
propositionen framgår att HPA vidtagit åtgärder för en
avveckling av verksamheten. Avvecklingen bör enligt
departementschefen vara genomförd senast år 1995.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en
medelsanvisning för Handelsflottans pensionsanstalt på
1000 kr för nästa budgetår.
2.4 Anslaget D 4. Handelsflottans kultur- och fritidsråd
Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) har till uppgift
att planlägga, samordna och genomföra kultur- och
fritidsverksamhet för sjöfolk. Verksamheten betalas genom en
avräkning mot de fyravgifter som ingår i Sjöfartsverkets
avgifter på handelssjöfarten. Över statsbudgeten redovisas ett
anslag på 1000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en
medelsanvisning för Handelsflottans kultur- och fritidsråd
på 1 000 kr för nästa budgetår.
2.5 Anslaget D 5. Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
Från anslaget betalas kompensation för underskott i de
verksamheter som Trollhätte kanalverk och Vänerns
seglationsstyrelse bedriver.
Departementschefen erinrar om att verksamheten vid
Trollhätte kanalverk har varit föremål för två statliga
utredningar nyligen. Utredningarna skall ses mot bakgrund av att
statens kostnader för subventionering av sjöfarten i Trollhätte
kanal är betydande. Trots ökade kostnader för staten har inte
godsmängden ökat under den senaste tioårsperioden utan legat på
en konstant nivå. För att Vänersjöfarten i framtiden skall vara
ett alternativ för transportkunderna måste kostnaderna sänkas
för kanaltransporterna. Tiden är nu mogen -- betonar
departementschefen -- att slå fast en långsiktig inriktning för
Trollhätte kanalverk.
I organisatoriskt avseende innebär -- framhålls det i
propositionen -- den långsiktiga inriktningen att
huvudmannaskapet för Trollhätte kanalverk överflyttats från
Näringsdepartementet till Kommunikationsdepartementet fr.o.m.
den 1 januari 1993 och att kanalverket inordnas i Sjöfartsverket
fr.o.m. den 1 januari 1994. Vänerns seglationsstyrelse bör
däremot kvarstå i sin nuvarande organisationsform.
En utredning som Trollhätte kanalverk presenterat anger --
framgår det av propositionen -- att det finns en kommersiell
potential för en ökning av kanalens godsmängd med ca 15%. För
att Vänersjöfarten skall överleva i konkurrensen med väg- och
järnvägstransporter måste rationaliseringar göras inom
kanalverksamheten -- betonar departementschefen -- så att en
rimlig kostnadsnivå för kanaltransporterna kan nås. Den
rationaliseringsplan som kanalverket föreslagit bör därför
genomföras. En i en utredning föreslagen sammanslagning av
hamnarna i Vänern till ett bolag, Vänerhamn AB, skulle vidare på
ett dramatiskt sätt förbättra kostnadsbilden och stärka
konkurrenskraften för sjöfartsalternativet i regionen.
Departementschefen betonar vikten av samordnade insatser
från stat, länsstyrelser, kommuner och näringsliv för att stärka
Vänersjöfarten. Han framhåller också att staten har ett fortsatt
övergripande ansvar för infrastrukturhållningen i Trollhätte
kanal, att denna utgör en viktig del av infrastrukturen i
regionen samt att transporterna på kanalen och i Vänern bör ges
möjligheter att utvecklas ytterligare. Detta är angeläget också
från miljösynpunkt.
Med hänsyn till de besparingseffekter som kan förväntas av
att kanalverket integreras i Sjöfartsverket föreslår regeringen
att anslaget Ersättning till viss kanaltrafik m.m. minskar från
78 miljoner kronor för innevarande budgetår till 63 miljoner
kronor för nästa budgetår. Kostnader därutöver får belasta
Sjöfartsverket/handelssjöfarten. Av det nämnda beloppet avser
55,2 miljoner kronor kanalverket och 7,8 miljoner kronor Vänerns
seglationsstyrelse.
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen.
Vänersjöfartens betydelse behandlas i motionerna T639 (s)
och A416 (fp).
I den förstnämnda motionen framhålls att åtgärder bör vidtas
så att Vänersjöfarten långsiktigt säkras som en värdefull del av
transportsystemet och näringslivet i regionen samt att
verksamheten bör organiseras så att det regionala engagemanget
och kunnandet tas till vara.
I den sistnämnda motionen uttalar motionärerna sin
tillfredsställelse över att Trollhätte kanalverk inordnas i
Sjöfartsverket med uppdrag att fortsätta året-runt-drift i full
skala. Vidare betonar motionärerna att Vänersjöfarten har en
betydelsefull roll att spela i det framtida transportsystemet.
Utskottet delar motionärernas och regeringens uppfattning om
Vänersjöfartens betydelse och om vikten av att finna en
långsiktig inriktning av denna. Vidare finner utskottet det vara
en riktig tanke att Kommunikationsdepartementet övertar
huvudmannaskapet för Trollhätte kanalverk och att detta inordnas
i Sjöfartsverket. Med anledning av vad som sägs i motion T639
(s) om att regionalt engagemang och kunnande bör tas till vara,
vill utskottet framhålla att Sjöfartsverkets indelning i
regionala trafikenheter synes väl ägnad att tillgodose
motionärernas önskemål. Med det sagda finner utskottet syftet
med motionsyrkandena även i övrigt tillgodosett. Någon
riksdagens åtgärd torde sålunda inte vara erforderlig med
anledning av yrkandena, varför desamma avstyrks. Vad i
propositionen anförts om inriktningen av anslaget Ersättning
till viss kanaltrafik m.m. bör riksdagen enligt utskottets
mening lämna utan erinran.
Mälarsjöfartens betydelse behandlas i motion T620 (fp).
Motionärerna betonar vikten av att vissa fördjupningar och
breddningar genomförs i Södertälje kanal för att Mälarsjöfarten
skall kunna utvecklas.
Enligt vad utskottet erfarit avser Sjöfartsverket att under
innevarande år investera ca 20 miljoner kronor i Södertälje
kanal. 25% av denna kostnad kommer att finansieras med
AMS-medel. Investeringen innebär dels att farleden i Mälaren
rensningsmuddras, dels att en begränsad breddning av den grävda
kanalen i Södertälje genomförs. Avsikten med de planerade
åtgärderna, som måste föregås av en miljökonsekvensbedömning och
tillstånd genom vattendom, är att större fartyg än för
närvarande skall kunna tas in i Mälaren. Syftet med motionen
synes sålunda tillgodosett, varför denna inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker följaktligen
motionen.
Sjöfartsavgifterna avseende Mälarsjöfarten bör enligt
motion T621 (s) ses över. Motionärerna framhåller att nuvarande
utformning av avgifterna motverkar strävandena att stimulera
sjötransporter till Mälarhamnarna Västerås och Köping.
Farledsvaruavgiften blir nämligen 45% högre, säger
motionärerna, för ett fartyg som anlöper någon av dessa hamnar
än för ett fartyg som anlöper Oxelösund. Samma jämförelse med
Stockholms hamn visar att avgiften blir ca 25% högre för att
anlöpa de nämnda Mälarhamnarna.
Enligt vad utskottet inhämtat är de skillnader i avgifter
som motionärerna pekar på inte tillräckligt stora för att en
omlastning till lastbil eller tåg i Oxelösund eller Stockholm av
gods som skall vidare till Mälardalen skall bli
företagsekonomiskt lönsam. Utskottet vill också erinra om att
fartyg med gods i inrikes trafik, till skillnad från fartyg i
utrikes trafik, inte betalar vare sig fyravgift eller
farledsvaruavgift. Utskottet förutsätter att Sjöfartsverket
söker anpassa avgifterna för handelssjöfarten till de kostnader
man har för denna och att verket strävar efter att hålla dessa
kostnader på lägsta möjliga nivå. Mot bakgrund av det anförda
finner utskottet för sin del inte någon sådan översyn som
motionärerna begär erforderlig, varför motionen avstyrks.
2.6 Anslaget D 6. Bidrag till svenska rederier samt
sjöfartspolitikens långsiktiga inriktning
Riksdagen beslutade i april 1992 om avveckling av det s.k.
rederistödet (prop. 1991/92:100 bil. 7, bet. TU24, rskr. 186),
som hade införts år 1988 i syfte att stärka den svenska
handelssjöfartens internationella konkurrenskraft. I den nämnda
propositionen anmäldes att regeringen avsåg att under våren 1992
förelägga riksdagen förslag till nya förutsättningar för den
svenska sjöfarten. Därmed avsågs främst ett förslag om ett
svenskt internationellt fartygsregister.
I proposition 1992/93:128 anmälde regeringen att
sjöarbetsmarknadens parter inte hade kunnat enas om införande av
ett svenskt internationellt fartygsregister. Mot den bakgrunden
föreslog regeringen att rederistödet skulle återinföras i
huvudsakligen samma omfattning som tidigare, i avvaktan på ett
slutligt ställningstagande till frågan om åtgärder till stöd för
svensk sjöfart. Ett sådant ställningstagande skulle föregås av
en utvärdering före halvårsskiftet 1993 av åtgärder som parterna
hade enats om i ett rationaliseringsavtal i syfte att stärka den
internationella konkurrenskraften. Regeringen föreslog en
medelsanvisning på 360 miljoner kronor för innevarande budgetår.
Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet.
1992/93:TU12, rskr. 153).
I den proposition som nu är i fråga föreslår regeringen en
medelsanvisning på 90 miljoner kronor för nästa budgetår.
I motion T208 (v) föreslås att riksdagen under anslaget
anvisar 360 miljoner kronor utöver regeringens förslag, dvs.
totalt 450 miljoner kronor. Av dessa bör enligt motionärerna 10
miljoner kronor användas för en ytterligare sänkning av taxorna
i färjetrafiken på Gotland.
I avvaktan på den aviserade utvärderingen och regeringens
därav föranledda förslag tillstyrker utskottet den i
propositionen föreslagna medelsanvisningen och avstyrker
motionsyrkandet.
I motion T216 (s) framhåller motionärerna att de motsätter sig
en anpassning av svensk sjöfartspolitik i riktning mot ett
svenskt internationellt fartygsregister. Regeringen bör --
betonar motionärerna -- skyndsamt förelägga riksdagen ett
förslag till en långsiktig sjöfartspolitik med klara besked om
vad rederinäringen har att rätta sig efter under överskådlig
framtid.
Sjöfartspolitiken bör vidare inriktas så att den närmar sig den
sjöfartspolitik som man inom EG för närvarande arbetar med att
fastställa.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag till en långsiktig sjöfartspolitik snarast
möjligt efter den utvärdering av rationaliseringsavtalet mellan
sjöarbetsmarknadens parter som skall ske före halvårsskiftet
innevarande år. Vad gäller kravet på att Sverige bör närma sig
EG:s sjöfartspolitik, sådan den kan komma att utformas, vill
utskottet erinra om att det av riksdagen i höstas godkända
EES-avtalet (prop. 1991/92:170, bet. 1992/93:EU1, rskr.
1992/93:18) innebär att goda förutsättningar skapas för en sådan
anpassning, när avtalet trätt i kraft. Med det sagda och i
avvaktan på regeringens sjöfartspolitiska förslag avstyrker
utskottet motionsyrkandet.
I motion T642 (nyd) framhålls att regeringen bör verka för att
skapa ett internationellt fartygsregister i FN:s regi.
Utskottet ställer sig tveksamt till möjligheterna att kunna
övertyga all världens sjöfartsnationer att avstå från
suveräniteten över handelsfartyg under egen flagg. Ett register
i FN-regi skulle dessutom nödvändiggöra regler i fråga om den
ordning som skulle tillämpas på fartyget i t.ex. arbets- och
straffrättsligt avseende. Särskilda jurisdiktionsregler skulle
inte heller kunna undvaras, dvs. regler om vilken stats
rättsordning som skulle tillämpas i fråga om t.ex.
anhängiggörande och avgörande av tviste- och brottmål med
anknytning till fartyget och dess besättning eller last. Med det
sagda avstyrker utskottet motionen.
3 Sjöfartens roll i trafikpolitiken
I motion T225 (v) framhålls att samhället bör vidta åtgärder i
syfte att åter bygga upp kust- och närsjöfarten. Det kan gälla
ett direkt stöd, säger motionären, men också att ta fram nya
tekniker och organisationsformer kring godsflödena.
I motion T633 (s) framhåller motionärerna vikten av att man
planerar för en utökning av närsjöfartstransporter och en
kombination av fartyg, tåg och bil. Varje transportslag bör
användas där det har bäst förutsättningar.
Utskottet vill understryka att sjötransporter är av strategisk
betydelse för transportsektorn. Tillgången till sjötransporter
ger också -- som betonades i riksdagens trafikpolitiska beslut
år 1988 -- en ökad valfrihet för näringslivet och därmed lägre
transportkostnader. Energieffektivitet och miljövänlighet är
andra mycket viktiga faktorer som talar för sjöfarten, såsom
framhålls i motion T633 (s). Det trafikpolitiska beslutet år
1988 innebar emellertid också ett fastslående av principen att
staten inte skall ingripa i företagens val av transportlösningar
inom ramen för en samhällsekonomiskt grundad prissättning av
trafiken. Kundernas krav måste inom den ramen få styras av de
fördelar som olika transportalternativ kan erbjuda. Som
utskottet framhållit i tidigare betänkanden bedrivs forskning
och utvecklingsarbete med anknytning till kust- och närsjöfart
på ett flertal håll, bl.a. i Transportforskningsberedningens
regi.
Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att
föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionsyrkandena, varför dessa avstyrks.
4 Sjösäkerhetsfrågor
De svåra fartygsolyckor som inträffat på senare tid med
konsekvenser för människoliv och miljön har medfört att
sjösäkerheten ägnas stor uppmärksamhet. Ett stort antal motioner
har väckts med förslag till åtgärder för att förbättra
sjösäkerheten, särskilt för fartyg med last av olja och annat
miljöfarligt gods, och regeringen har i ett beslut den 21
januari 1993 uppdragit åt Sjöfartsverket att lämna förslag till
sådana åtgärder.
I det nämnda regeringsbeslutet erinras om att åtgärder för
att främja sjö- och miljösäkerheten grundas på internationella
överenskommelser. Sjöfartsverket deltar aktivt i arbetet med
sådana överenskommelser inom FN:s sjöfartsorganisation
International Maritime Organization (IMO) och inom
Helsingforskommissionen (HELCOM), som tillsatts med stöd av en
konvention mellan Östersjöstaterna om skydd för Östersjöns
marina miljö. Därutöver har Sjöfartsverket -- framhålls det i
regeringsbeslutet -- genomfört olika nationella åtgärder för att
öka sjösäkerheten. Det gäller bl.a. farledsinsatser, inrättande
av trafikinformationscentraler i särskilda farledsområden och
behovsanpassad lotsplikt.
Sjöfartsverket skall enligt beslutet lämna en övergripande
redovisning av det sjösäkerhetsarbete som har utförts under de
senaste åren samt det arbete som pågår eller planeras.
Redovisningen skall gälla både internationellt och svenskt
sjösäkerhetsarbete. Vidare skall redovisas förutsättningarna för
och konsekvenserna av skärpta regler i syfte att ytterligare
minska risken för fartygsolyckor. I sammanhanget skall verket
redovisa om det föreligger behov av och förutsättningar för
restriktioner för trafik med fartyg med enkel botten som
transporterar olja och andra skadliga ämnen i känsliga områden
på svenskt vatten. Därvid skall verket belysa konsekvenserna av
sådana restriktioner för landets varuförsörjning samt för
rederier, hamnar och transportköpare. En bedömning skall även
göras av de miljörisker som följer vid en överflyttning av
sjötransporter till andra transportslag.
I beslutet framhålls slutligen att verket skall lämna de
eventuella förslag till förändringar i nuvarande
säkerhetsföreskrifter eller andra föreskrifter avseende svenska
fartyg eller fartyg i svenska vatten som syfter till en
minskning av risken för fartygsolyckor. Därvid bör särskilt
uppmärksammas säkerheten vid transporter med färjor, bl.a.
möjligheterna till kontroll av säkring av last. I sammanhanget
bör behov av ökad trafikinformation beaktas.
De i motionerna framförda kraven på åtgärder i syfte att öka
sjösäkerheten avser i betydande utsträckning tankfartygens
konstruktion och utrustning, restriktioner och avgiftsstyrning
för trafiken med sådana fartyg samt kontroller i olika former av
fartygens säkerhet. Utskottet ser naturligtvis i likhet med
regeringen och motionärerna mycket allvarligt på
sjösäkerhetsfrågorna och betraktar därför den grundliga
genomgång av dessa som Sjöfartsverket skall företa som en
synnerligen angelägen uppgift.
Riksdagen slog år 1981 fast att sjöfartens internationella
karaktär gör det nödvändigt att åtgärder på sjösäkerhetsområdet
vanligtvis måste vidtas i internationellt samarbete för att bli
verkningsfulla (prop. 1980/81:119, bet. TU32, rskr. 422). I
detta riksdagsbeslut framhölls också att ca 80% av
sjötransporterna till och från Sverige skedde med utländska
fartyg. Nationella särkrav på t.ex. fartygens konstruktion, som
villkor för att anlöpa svensk hamn, måste utformas med hänsyn
till bl.a. landets försörjningstrygghet. Väsentligt skärpta krav
för sjöfartens del kan också -- betonades det i beslutet -- leda
till snedvridning av konkurrensförhållandena gentemot andra
transportmedel. Restriktioner mot fartygstrafik i vissa
farleder, som medför ökade transportkostnader, måste avvägas mot
näringslivets behov av rationella sjötransporter och mot de
miljörisker som följer vid en övergång till landtransporter.
Utskottet kan konstatera att regeringen i sitt beslut om det
nämnda uppdraget för Sjöfartsverket utgått från 1981 års
riksdagsbeslut och därmed också angivit att svenska
sjösäkerhetsåtgärder med nödvändighet måste utformas med hänsyn
till internationella överenskommelser samt till vårt stora
beroende av utrikeshandel och av tonnage under annan flagg än
vår egen. Som framgår av regeringsbeslutet har Sjöfartsverket
emellertid, utöver vad som följer av sådana för Sverige bindande
överenskommelser, genomfört vissa rent nationella åtgärder för
att öka sjösäkerheten. Sjöfartsverket skall som nämnts redovisa
förutsättningarna för och konsekvenserna av ytterligare sådana
åtgärder.
Företrädare för Sjöfartsverket, som hörts av utskottet i
samband med behandlingen av sjösäkerhetsfrågorna, har uppgivit
att verket har för avsikt att snabbt redovisa sitt uppdrag. I
avvaktan härpå samt på regeringens bedömningar och förslag på
grundval av verkets redovisning är utskottet för sin del inte
berett att förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av
ifrågavarande motionsyrkanden. De yrkanden som utskottet sålunda
avstyrker är följande.
T208 (v) yrkande 22 om skärpning av lotstvånget,
T601 (fp) yrkande 1 om att tankfartyg bör vara utrustade med
dubbla motorer och med separata tankar för dieselbränsle,
yrkande 2 i samma motion om särskilda farleder för
tanktonnage,
yrkande 3 i samma motion om behovet av högsjöbogserare,
T603 (c) yrkande 1 om att tankfartyg med dubbla bottnar bör
gynnas med lägre hamnavgifter,
yrkande 3 i samma motion om svenskt internationellt agerande
för ökad säkerhet i trafiken på Östersjön,
T610 (nyd) yrkande 1 om att tankfartyg skall vara utrustade
med två huvudmaskinerier, två försörjnings- och bränslesystem
samt två rodersystem,
yrkande 2 i samma motion om ökning av antalet rutter för
tankfartyg,
yrkande 3 i samma motion om lagstiftning eller andra åtgärder
för att öka säkerheten på fartyg som anlöper svensk hamn,
yrkande 4 i samma motion om svenskt agerande inom IMO för att
öka sjösäkerheten för främst tankfartyg,
T612 (s) om en global hamnstatskontroll, dubbla sidor och
bottnar på tankfartyg, trafikövervakning m.m.,
T613 (s) yrkande 1 om att endast tankfartyg med dubbelskrov
skall få trafikera svenska hamnar,
yrkande 2 i samma motion om att tankfartyg under
bekvämlighetsflagg inte skall få anlöpa svenska hamnar,
yrkande 3 i samma motion om att Sverige i FN och IMO bör verka
för ökad säkerhet vid oljetransporter till sjöss,
yrkande 4 om att Sverige i IMO bör verka för sanktioner mot
fartyg som bryter mot internationella konventioner,
yrkande 6 i samma motion om att Sverige i Östersjösamarbetet
skall verka för ökad säkerhet vid oljetransporter till sjöss,
T619 (m) om att Sverige skall verka för en överenskommelse med
Danmark och Norge om sjöfart på vattenägarnas villkor,
T624 (fp) yrkande 1 om avgiftsmässigt gynnande av tankfartyg
med dubbelskrov,
yrkande 2 i samma motion om en av Nordiska ministerrådet
rekommenderad miljömärkning på miljösäkert tonnage och
avgiftsmässigt gynnande av sådant tonnage,
yrkande 3 i samma motion om aktiverande av FN-organ för att få
till stånd globala transportsäkerhetskrav för oljetransporter,
T631 (s) om skärpta krav på klassificeringssällskapen, vidgat
ansvar för försäkringsbolagen i fråga om sjösäkerhetskontroll,
skärpt hamnstatskontroll, förbud mot enkelbottnade skrov på
inre vattenvägar, höjda hamn- och kanalavgifter för
enkelskrovsbottnade fartyg, vidgat ansvar för
lastägarna/oljebolagen i fråga om sjösäkerheten och om att
Sverige bör verka för internationella åtgärder mot
bekvämlighetsflaggade fartyg,
T634 (kds) yrkande 2 om att Sverige bör verka för att stater
med bekvämlighetsregister får ett ökat ansvar för fartyg i
sådant register,
T635 (v) yrkande 1 om stärkande av svenska
sjöfartsmyndigheter,
yrkande 2 i samma motion om att större fartyg som anlöper
svensk hamn skall inspekteras i Sverige,
yrkande 4 i samma motion om att fartyg med miljöfarlig last
som anlöper svensk hamn skall ha högsta tekniska standard,
yrkande 5 i samma motion om att Sverige bör påverka
grannsjöländerna att införa krav motsvarande kravet enligt
yrkande 4,
yrkande 6 i samma motion om skärpning av lotstvånget,
yrkande 7 i samma motion om att trafikinformationssystemet TIC
byggs ut till fler farvatten,
yrkande 8 i samma motion om att säkerhetssystemen på färjor
bör ses över i den utredning om sjösäkerhet som regeringen
tillsatt,
yrkande 9 i samma motion om stärkande av IMO och ILO,
yrkande 10 i samma motion om att rederier skall ta det fulla
ekonomiska och juridiska ansvaret för sin verksamhet,
yrkande 11 i samma motion om förbud för fartyg med miljöfarlig
last att gå i känsliga områden och nära kuster när så är
möjligt,
yrkande 12 i samma motion om skärpta utbildningskrav för
ombordanställda,
yrkande 13 i samma motion om användning av ett gemensamt språk
i den internationella sjöfarten,
yrkande 14 i samma motion om förbud för plutoniumtransporter
till sjöss,
T636 (s) om skyddsutrustning för passagerare på vissa färjor,
T637 (s) om skärpt kontroll av bekvämlighetsflaggade fartyg
och av klassificeringssällskap, dubbelskrov, förbättrad
utbildning av besättningar och obligatoriskt omhändertagande
av freon vid skrotning av fartyg,
Jo675 (fp) yrkande 5 om att Sverige skall verka för att
samtliga Östersjöstater skall kräva dubbla skrov på
oljetankfartyg,
Jo676 (fp) yrkande 6 om krav på dubbelskrov för tankfartyg som
trafikerar Mälaren,
yrkande 7 i samma motion om obligatorisk rapportering för
fartyg i Mälaren och om ökade befogenheter för lotsarna där.
5 Utredning om färjetrafiken i Stockholmsregionen
Utredningen om hur de land- och sjöbaserade person- och
godstransporterna till och från Stockholmsregionen skall kunna
samordnas framlade sitt betänkande Färjor och farleder
(SOU 1992:56) den 18 juni 1992. Betänkandet har
remissbehandlats.
Departementschefen framhåller att en övergripande fråga i
utredningen har varit om det finns skäl att med statliga
åtgärder styra bort färjetrafiken från Stockholm. Utredaren
liksom flertalet remissinstanser anser att det inte finns
tillräckliga skäl för sådana åtgärder. Departementschefen
erinrar om att staten har ett ansvar för att befintliga farleder
tillgodoser högt ställda krav på sjösäkerhet och för att
sjötrafiken utvecklas i miljövänlig riktning. Att staten skulle
ingripa mot redarens val av farled och hamn skulle däremot
innebära en dramatiskt förändrad politik med avsevärda negativa
effekter för berörda rederiers och hamnars långsiktiga
ekonomiska åtaganden.
En grundläggande tanke med utredningen var -- fortsätter
departementschefen -- att få ett underlag för diskussion mellan
hamnar, kommuner och regioner om framtida trafiklösningar.
Hittills har i stora stycken debatten blivit en fråga om
Rödkobbsleden. Denna utgör emellertid bara en del i ett försök
till helhetssyn på farleds- och trafiksystemet i
Stockholmsregionen.
Utredningen har -- framhålls det i propositionen -- förordat
förändringar i trafikbilden, t.ex. begränsning av
fartygsstorlekar, hastighetsbegränsningar och omfördelning av
trafik mellan farlederna. Departementschefen anser att
utredningens underlag bör utnyttjas för diskussioner under
medverkan av staten och berörda statliga verk, hamnar, kommuner
och regioner i syfte att få fram förslag till effektiva och
miljövänliga transportlösningar för färjetrafiken i
Stockholmsregionen. Länsstyrelsen i Stockholms län och
Sjöfartsverket bör få i uppdrag att ta initiativ till
diskussionerna. Föreslagna förändringar bör genom
miljökonsekvensbeskrivningar jämföras med dagens farleds- och
trafiksystem för att uppnå en för regionen minst miljöbelastande
lösning.
Slutligen framhåller departementschefen att större delen av
färjetrafiken mellan Sverige och Finland på grund av frivilliga
överenskommelser sker med drivmedel med lågt svavelinnehåll. Han
avser att närmare undersöka förutsättningarna för slutande av
bilaterala avtal med övriga Östersjöstater för att ytterligare
begränsa svavelutsläppen från främst färjetrafiken.
Regeringen föreslår att riksdagen tar del av vad
departementschefen anfört om utredningen om färjetrafiken i
Stockholmsregionen.
I motionerna T222 (fp), T605 (kds), T618 (c) och Jo675 (fp)
aktualiseras frågor om statlig styrning av rederiernas val av
hamn.
I motion T222 (fp) framhålls att oljetransporterna bör
omdirigeras från Stockholms skärgård till Nynäshamn.
I motion T605 (kds) framhålls att statsmakterna bör sträva
efter att stärka ett konkurrenskraftigt hamnalternativ söder om
Stockholmsområdet och att Norrköping utgör ett lämpligt sådant
alternativ.
I motion T618 (c) framhålls att regeringen bör låta utarbeta
en generalplan för färjetrafiken i Stockholmsregionen mot
länderna på andra sidan Östersjön i syfte att åstadkomma de
miljömässigt bästa lösningarna. I en sådan generalplan bör
enligt motionärerna Hargshamns betydelse för tung godstrafik
stärkas. Vidare bör Nynäshamn bli huvudhamn för trafiken på de
baltiska republikerna, Polen och Tyskland.
I motion Jo675 (fp) framhålls att hamnverksamheten i
Stockholm bör flyttas ut till Kapellskär och Nynäshamn.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att staten
inte bör ingripa mot rederiernas val av hamn. Enligt vad
utskottet erfarit har regeringen numera givit Länsstyrelsen i
Stockholms län det i propositionen aviserade uppdraget att
tillsammans med Sjöfartsverket leda diskussioner med berörda
intressenter om färjetrafiken i Stockholmsregionen.
Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena
synes inte böra komma i fråga, varför desamma avstyrks. Vad som
i propositionen anförts om statlig styrning av rederiernas val
av hamn bör riksdagen enligt utskottets mening lämna utan
erinran.
I motionerna T219 (s), T618 (c), T629 (m) och T643 (m) riktas
invändningar mot ett eventuellt inrättande av Rödkobbsleden.
I motion T219 (s) framhålls att en förnyad
miljökonsekvensbeskrivning måste göras innan beslut kan fattas
om den nya farleden. Vidare anser motionärerna att
hastighetsbegränsningar för färjorna bör införas och att dessa
inte får blir större än de som nu är i bruk.
I motion T618 (c) framhålls att nya farleder för
färjetrafiken i Stockholmsregionen tills vidare inte bör
inrättas.
I motion T629 (m) framhålls att ett beslut om inrättande av
Rödkobbsleden bör anstå till dess frågan om Sveriges
EG-anslutning är avgjord.
I motion T643 (m) framhålls att den i propositionen
aviserade dialogen bör begränsas till att avse frågor om
maximistorlek och hastighetsbegränsningar för färjorna.
Rödkobbsleden bör däremot inte omfattas av dialogen.
I motion Jo676 (fp) framhålls att Rödkobbsleden inte bör
komma till stånd så länge inga miljökonsekvensbeskrivningar
visat att denna är ett väsentligt bättre alternativ än
befintliga farleder.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att man bör
söka anlägga en helhetssyn på farleds- och trafiksystemet i
Stockholmsregionen och att en eventuell Rödkobbsled endast
skulle utgöra en del av detta system. De i propositionen nämnda
diskussionerna synes utskottet väl ägnade att gagna intresset av
att finna både effektiva och miljövänliga transportlösningar för
regionen. Som framgår av propositionen är avsikten att de
förslag till ändringar av nuvarande farleds- och trafiksystem
som diskussionerna kan leda till skall bli föremål för
miljökonsekvensbeskrivningar enligt bestämmelserna i lagen
(1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän
farled (farledslagen) och lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m.m. (naturresurslagen). Denna lagstiftning
säkerställer enligt utskottets mening en lämplig avvägning av
alla berörda intressen i frågan huruvida Rödkobbsleden bör
inrättas eller ej.
Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandena. Vad i
propositionen anförts om Rödkobbsleden bör riksdagen enligt
utskottets mening lämna utan erinran.
I motion T618 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär
ytterligare åtgärder för att få till stånd skärpta
internationella miljökrav för färjetrafiken på Östersjön och
en striktare tillsyn. Motionärerna framhåller att det inte är
godtagbart att fartygen ute till havs använder sig av starkt
förorenande brännoljor och inte heller att förorenande utsläpp
sker i vattnet.
Som framgår av propositionen bedrivs större delen av
färjetrafiken mellan Sverige och Finland med drivmedel som har
ett lågt svavelinnehåll. Departementschefen upplyser vidare att
han avser undersöka förutsättningarna för bilaterala
överenskommelser med övriga Östersjöstater i syfte att reducera
svavelutsläppen från färjetrafiken. Enligt vad utskottet erfarit
pågår inom IMO arbete med att på global basis nå en
överenskommelse om att reducera fartygens avgasutsläpp. Inom
IMO:s ram och i samarbetet mellan Östersjöstaterna enligt
Helsingsforskonventionen om skydd av Östersjöns marina miljö har
vidare antagits överenskommelser med vissa förbud mot
förorenande fartygsutsläpp. En följd av dessa överenskommelser
är för svensk del lagen (1980:424) om åtgärder mot
vattenförorening från fartyg.
Med det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet
tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd synes följaktligen inte
erforderlig, varför yrkandet avstyrks. Vad i propositionen
anförts om den av motionärerna behandlade frågan bör riksdagen
enligt utskottets mening lämna utan erinran.
Vidare anser utskottet att riksdagen bör lämna utan erinran
vad i propositionen anförs om utredningen i övrigt om
färjetrafiken i Stockholmsregionen, dvs. i ovan ej behandlade
delar.
6 Avveckling av Hamnrådet
Hamnrådet inrättades år 1980 som ett samarbetsorgan för
hamnfrågor. Bakgrunden härtill var det i tidigare
trafikpolitiska sammanhang diskuterade behovet av en
övergripande hamnplanering och en mera aktiv statlig styrning av
hamnväsendet.
Departementschefen framhåller att kontakterna mellan
Sjöfartsverket och övriga intressenter i hamnfrågor är en
betydelsefull del i planeringen av sjöfartens infrastruktur och
således även en viktig del för utvecklingen av sjöfarten. Han
delar dock Sjöfartsverkets uppfattning att detta samarbete kan
ske i mer informell ordning utan ett av regeringen tillsatt
organ. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner vad
departementschefen anfört om avveckling av Hamnrådet.
Utskottet förutsätter att en avveckling av Hamnrådet inte
innebär en försvagning av de angelägna planeringsinsatserna för
sjöfartens infrastruktur och tillstyrker regeringens förslag.
7 Helikopterberedskap för sjöräddning
I propositionen framhålls att försvarets tunga helikoptrar är
en viktig komponent i sjöräddningsverksamheten. Då
förutsättningarna för helikoptrarnas ordinarie verksamhet för
militära ändamål förändrats, har merkostnader för försvarsmakten
uppstått för att den genom helikopterberedskap skall kunna bidra
till att uppnå målet om en tillfredsställande
sjöräddningstjänst. Departementschefen anser det rimligt att ÖB
kompenseras för dessa merkostnader. Sjöfartsverket, som är
primärt ansvarigt för sjöräddningen, bör för att klara
kostnaderna för helikopterberedskapen sommaren 1992 och under
kommande budgetår få använda medel under anslagsposten Tjänster
inom farledsverksamheten under anslaget Ersättning för
fritidsbåtsändamål m.m. ÖB har för sin del indikerat ett belopp
i storleksordningen 3--4 miljoner kronor. Ersättningen får
emellertid bestämmas i förhandlingar mellan Sjöfartsverket och
ÖB. Departementschefen räknar med att verket skall kunna täcka
nu beräknade merkostnader på ca 3--4 miljoner kronor inom den
anslagsram som han föreslagit och som utskottet tillstyrkt i det
föregående. Han erinrar avslutningsvis om den betydelse
sjöräddningen och inte minst helikopterberedskapen har för
handelssjöfarten.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner vad
departementschefen anfört om helikopterberedskap för
sjöräddning.
Utskottet tillstyrker förslaget.
8 Statsisbrytarnas lokalisering
I motionerna T606 (fp), T615 (m), T617 (kds) och T623 (s)
framhålls att isbrytarflottan, eller delar av den, bör
lokaliseras till Härnösand.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen på senare år
avstyrkt motionsyrkanden med samma innebörd som de nu aktuella.
Utskottet har inte ändrat uppfattning och vill erinra om att
statsmakternas styrning av Sjöfartsverket sker genom att vissa
mål fastställs för verksamheten. Utskottet har i det föregående
tillstyrkt regeringens förslag om sådana mål för perioden
1993--1995. Målet för isbrytningen är, som framgår av
propositionen, att vintersjöfart skall kunna bedrivas på alla
hamnar av betydelse. Utskottet förutsätter att verket självt
överväger huruvida en annan lokalisering av statsisbrytarna,
eller annan förtöjningsplats under lågsäsong, än den nuvarande
skulle vara till gagn för det angivna målet. Med det sagda
avstyrker utskottet motionerna.
9 Vissa fritidsbåtsfrågor
9.1 Återinförande av fritidsbåtsregistret
I motionerna T216 (s), T609 (s), T614 (s), T626 (s), T632 (s)
och T638 (s) framhålls att fritidsbåtsregistret bör återinföras.
I den förstnämnda motionen betonas att det för båtägare,
allmänhet, polis och försäkringsbolag är av stort värde att
kunna identifiera en båt vid färd och i hamn. Tryggheten ökar
samtidigt som stora besparingar i form av uteblivna
räddningspådrag och andra insatser kan göras.
Fritidsbåtsregistret, som mot en tungt vägande remissopinion
avskaffades genom ett beslut av riksdagens borgerliga majoritet
den 14 december 1992, bör därför återinföras. Avgiften till
registret bör bestämmas så att det blir självfinansierat.
I motion T609 (s) framhålls att man bör överväga en
differentiering av avgiften till registret på värde- eller
storleksmässiga grunder.
Som framhålls i motion T216 (s) beslöt riksdagen så sent som
i december förra året att fritidsbåtsregistret skulle avskaffas
(prop. 1992/93:102, bet. TU10, rskr. 108). Utskottet anser inte
att beslutet bör omprövas och avstyrker därför motionsyrkandena.
9.2 Andra fritidsbåtsfrågor
I motion T627 (s) framhålls att en båthaverikommission bör
tillsättas för utredningar av allvarligare olyckor med
fritidsbåtar och andra mindre båtar.
Sjöfartsverket har enligt vad utskottet erfarit vid ett
flertal tillfällen utrett fritidsbåtsolyckor. Verket samarbetar
också med båtlivsorganisationerna i bl.a. utbildningsfrågor för
att förebygga olyckor. Av 2§ lagen (1990:712) om undersökning
av olyckor framgår att sjöolyckor med fritidsbåtar kan bli
föremål för undersökning av Statens haverikommission eller annan
myndighet bl.a. i fall då flera människor har avlidit eller
blivit allvarligt skadade och om en undersökning är av betydelse
från säkerhetssynpunkt. Med det anförda finner utskottet syftet
med motionen i huvudsak tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd
torde följaktligen inte vara erforderlig med anledning av
motionärens yrkande, varför detsamma avstyrks.
I motion A417 (c) aktualiseras fartbegränsningar för
fritidsbåtar. Motionärerna framhåller att inte bara de stora
Finlandsfärjorna utan också fritidsbåtar kan åstadkomma
betydande miljöskador om de framförs i för hög fart.
Hastighetsbegränsningar bör därför införas i trängre farleder i
betydligt större utsträckning än nu. Sjöpolis och kustbevakning
bör vidare -- betonar motionärerna -- få ökade resurser för att
kunna kontrollera efterlevnaden.
Enligt sjötrafikförordningen (1986:300) är det länsstyrelsen
som efter samråd med Sjöfartsverket beslutar om fartbegränsning
till sjöss. Denna ordning säkerställer enligt utskottets mening
att vederbörlig hänsyn tas till lokala och regionala
miljösynpunkter på trafiken med såväl större som mindre fartyg.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en effektiv
övervakning är väsentlig för efterlevnaden av trafikföreskrifter
både till lands och sjöss. Vidare förutsätter utskottet att även
regeringen delar denna uppfattning. Något riksdagens uttalande
synes sålunda inte erforderligt med anledning av
motionsyrkandet, varför detsamma avstyrks.
10 Övriga frågor
I motion T630 (m) framhålls att Flintrännan bör fördjupas
och breddas i syfte att stimulera sjöfarten genom Öresund.
Även Sjöfartsverket, vars mål för farledsverksamheten är att
tillförsäkra sjötrafiken en god och ändamålsenlig framkomlighet
i svenska farvatten, anser att Flintrännan måste breddas och
fördjupas i samband med byggandet av Öresundsbron. Syftet med
motionen synes sålunda tillgodosett. Denna bör därför inte
föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
I motion T608 (fp) framhålls att Sjöfartsverket bör låta
trycka sjökort på konstfibermaterial. Varje fritidsskeppare
torde kunna vittna om -- säger motionären -- att de nuvarande
sjökorten av papper efter kort tids användning blir mer eller
mindre obrukbara på grund av fukt och bristningar i oundvikliga
vikningar.
Som utskottet framhöll i sitt sjöfartsbetänkande förra året,
1991/92:TU11, ägnar Sjöfartsverket den av motionären även då
behandlade frågan om sjökort på konstfibermaterial vederbörlig
uppmärksamhet. Under det år som gått har verket, enligt vad
utskottet erfarit, prövat två olika plastpapper -- i båda fallen
med onöjaktigt resultat. Det ena papperet var av god kvalitet,
men för dyrt, och det andra var dåligt. Proven fortsätter.
Utskottet anser att provens resultat bör avvaktas och avstyrker
motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
Inriktningen av Sjöfartsverkets verksamhet m.m.
1. beträffande mål och inriktning för Sjöfartsverkets
verksamhet för perioden 1993--1995
att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen
härom,
2. beträffande ekonomiska mål för verksamhetsåret 1993
att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen
härom,
3. beträffande förändrade ekonomiska mål fr.o.m.
verksamhetsåret 1994
att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen
härom,
4. beträffande Sjöfartsverkets investeringar
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:T208 yrkande 21
godkänner vad som anförs i propositionen om Sjöfartsverkets
investeringar under perioden 1993--1995 samt bemyndigar
regeringen att besluta om avvikelser därifrån,
Anslagsfrågor m.m.
5. beträffande Sjösäkerhetsrådets verksamhet
att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om att
Sjösäkerhetsrådets verksamhet integreras i Sjöfartsverket,
6. beträffande betalningsansvaret för viss
nyhetsförmedling till sjöfarten
att riksdagen godkänner vad som anförs härom i propositionen,
7. beträffande betalningsansvaret för vissa
bemanningskostnader
att riksdagen godkänner vad som anförs härom i propositionen,
8. beträffande medelsanvisning för Ersättning för
fritidsbåtsändamål m.m.
att riksdagen till Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.
för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
60754000 kr,
9. beträffande medelsanvisning för transportstöd för
Gotland
att riksdagen till Transportstöd för Gotland för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 160000000
kr,
10. beträffande användning av medel för trafikens
infrastruktur för taxesänkningar i Gotlandstrafiken
att riksdagen avslår motion 1992/93:T628 yrkande 3,
11. beträffande högstprisregleringen och det s.k.
Gotlandstillägget
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:T628 yrkande 1
och 1992/93:T640 yrkande 4 godkänner vad som anförs härom i
propositionen,
12. beträffande taxor i färjetrafiken på Gotland och
utredningar härom m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:T203 yrkande
6, 1992/93:T602 yrkandena 1 och 4, 1992/93:T604, 1992/93:T616,
1992/93:T622, 1992/93:T628 yrkandena 2 och 4--6, 1992/93:T640
yrkandena 1--3 och 5 samt 1992/93:T641 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. beträffande administrationen av transportstödet för
Gotland
att riksdagen avslår motion 1992/93:T625 yrkande 2,
14. beträffande offentliggörande av avtalet mellan staten
och Nordström&Thulin AB
att riksdagen avslår motion 1992/93:T625 yrkande 1,
15. beträffande medelsanvisning för Handelsflottans
pensionsanstalt
att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för
budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr,
16. beträffande medelsanvisning för Handelsflottans
kultur- och fritidsråd
att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd
för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr,
17. beträffande medelsanvisning för Ersättning till viss
kanaltrafik m.m.
att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
63000000 kr,
18. beträffande inriktningen av anslaget Ersättning till
viss kanaltrafik m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:T639 och
1992/93:A416 yrkande 8 lämnar utan erinran vad som därom anförs
i propositionen,
19. beträffande Mälarsjöfartens betydelse
att riksdagen avslår motion 1992/93:T620,
20. beträffande sjöfartsavgifterna avseende
Mälarsjöfarten
att riksdagen avslår motion 1992/93:T621,
21. beträffande medelsanvisning för Bidrag till svenska
rederier
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:T208 yrkande 20
till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1993/94
anvisar ett förslagsanslag på 90000000 kr,
men. (v) - delvis
22. beträffande sjöfartspolitikens långsiktiga
inriktning
att riksdagen avslår motion 1992/93:T216 yrkande 13,
res. 1 (s)
23. beträffande ett internationellt fartygsregister i FN:s
regi
att riksdagen avslår motion 1992/93:T642,
res. 2 (nyd)
Sjöfartens roll i trafikpolitiken
24. beträffande sjöfartens roll i trafikpolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T225 yrkande 3 och
1992/93:T633,
Sjösäkerhetsfrågor
25. beträffande sjösäkerhetsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T208 yrkande 22,
1992/93:T601, 1992/93:T603 yrkandena 1 och 3, 1992/93:T610,
1992/93:T612, 1992/93:T613 yrkandena 1--4 och 6, 1992/93:T619,
1992/93:T624, 1992/93:T631, 1992/93:T634 yrkande 2,
1992/93:T635 yrkandena 1--2 och 4--14, 1992/93:T636,
1992/93:T637, 1992/93:Jo675 yrkande 5 samt 1992/93:Jo676
yrkandena 6--7,
res. 3 (nyd)
men. (v) - delvis
Utredning om färjetrafiken i Stockholmsregionen
26. beträffande statlig styrning av rederiernas val av
hamn
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:T222 yrkande 2,
1992/93:T605, 1992/93:T618 yrkande 1 och 1992/93:Jo675 yrkande 6
lämnar utan erinran vad som i denna del anförs i propositionen
om utredningen om färjetrafiken i Stockholmsregionen,
27. beträffande Rödkobbsleden
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:T219 yrkande 4,
1992/93:T618 yrkande 2, 1992/93:T629, 1992/93:T643 och
1992/93:Jo676 yrkande 10 lämnar utan erinran vad som i denna del
anförs i propositionen om utredningen om färjetrafiken i
Stockholmsregionen,
28. beträffande skärpta internationella miljökrav för
färjetrafiken på Östersjön
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:T618 yrkande 3
lämnar utan erinran vad som i denna del anförs i propositionen
om utredningen om färjetrafiken på Östersjön,
29. beträffande utredningen om färjetrafiken på Östersjön
i övrigt
att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförs i
propositionen om utredningen om färjetrafiken på Östersjön i de
delar som inte omfattas av utskottets hemställan ovan,
Avveckling av Hamnrådet
30. beträffande avveckling av Hamnrådet
att riksdagen godkänner vad som därom anförs i propositionen,
Helikopterberedskap för sjöräddning
31. beträffande helikopterberedskap för sjöräddning
att riksdagen godkänner vad som därom anförs i propositionen,
Statsisbrytarnas lokalisering
32. beträffande statsisbrytarnas lokalisering
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T606, 1992/93:T615,
1992/93:T617 och 1992/93:T623,
Vissa fritidsbåtsfrågor
33. beträffande återinförande av fritidsbåtsregistret
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T216 yrkande 14,
1992/93:T609 yrkande 1, 1992/93:T614, 1992/93:T626,
1992/93:T632 och 1992/93:T638,
res. 4 (s)
34. beträffande båthaverikommission
att riksdagen avslår motion 1992/93:T627,
35. beträffande fartbegränsningar för fritidsbåtar
att riksdagen avslår motion 1992/93:A417 yrkande 2,
Övriga frågor
36. beträffande Flintrännan
att riksdagen avslår motion 1992/93:T630,
37. beträffande sjökort på konstfibermaterial
att riksdagen avslår motion 1992/93:T608.
Stockholm den 11 mars 1993
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf
Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg
(m), Anita Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors
(nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s),
Ulrica Messing (s), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c) och Tom
Heyman (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Bo Nilsson, Anita
Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Ulrica Messing (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "utskottet
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen
skyndsamt bör förelägga riksdagen förslag till en långsiktig
sjöfartspolitik med klara besked om vad rederinäringen har att
rätta sig efter under överskådlig framtid. En sådan politik bör
dessutom inriktas så att den närmar sig den sjöfartspolitik som
man inom EG för närvarande arbetar med att fastställa.
Utskottet vill också göra klart att svensk sjöfartspolitik
inte får anpassas i riktning mot ett svenskt internationellt
fartygsregister. Ett sådant register skulle innebära att
sjöfackliga organisationer i lag förbjuds att förhandla för
utländska medborgare. Det får inte bli så att utländska sjömän
blir billigare än svenska genom lägre löner och sämre sociala
villkor. Utskottet kommer inte att acceptera förslag som
inskränker arbetstagarnas rätt att fritt och utan inblandning av
staten organisera sig fackligt och låta fackföreningarna sluta
kollektivavtal om anställningsförhållanden.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 22 bort ha
följande lydelse:
22. beträffande sjöfartspolitikens långsiktiga
inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T216 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Ett internationellt fartygsregister i FN:s regi (mom.23)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "utskottet
motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen bör
ta initiativ i Förenta nationerna till ett särskilt
internationellt fartygsregister i organisationens regi.
Regeringen bör därvid förklara sig beredd att ställa expertis
till förfogande för att dra upp riktlinjerna för ett sådant
registers tillskapande och funktion. Utskottet tror i likhet med
motionärerna att ett FN-register skulle kunna bli en garant för
en effektiv och väl underhållen världshandelsflotta med väl
utbildade besättningar som effektivt och säkert skulle betjäna
världshandeln. En förutsättning för införande av ett fartyg i
registret -- och därmed rätt för detta att bära FN-flagg --
skulle vara att det uppfyllde av FN uppställda kvalitetsnormer i
fråga om fartyget självt, driften, rederiledningen och
besättningen. I takt med ett ökande antal registreringar skulle
FN-registret bli allmänt accepterat som en kvalitetsgaranti,
undermåligt tonnage rensas ut och sjösäkerheten höjas.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att utskottet
tillstyrker motionen -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 23 bort ha
följande lydelse:
23. beträffande ett internationellt fartygsregister i FN:s
regi
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T642 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Sjösäkerhetsfrågor (mom. 25)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Riksdagen slog" och på s. 24 slutar med "lotsarna
där" bort ha följande lydelse:
Riksdagen har tidigare avslagit förslag om högre krav på
säkerhet vid fartygstransporter av miljöfarligt gods med
hänvisning till sjöfartens internationella karaktär och till att
Sverige inte ensidigt kan införa strängare regler. Därvid har
riksdagen sagt sig förutsätta att man från svensk sida
fortsätter att med kraft driva säkerhetskraven på det
internationella planet. Utskottet kan instämma i att sjöfarten
är mycket internationell och att varje nation inte var för sig
kan införa sina egna lagar och bestämmelser på
sjösäkerhetsområdet. Riksdagen frånhänder sig emellertid, enligt
utskottets mening, alltför lätt det ansvar för miljösäkerheten
till sjöss som trots sjöfartens internationella karaktär ändå
ligger på den lagstiftande församlingen i Sverige i fråga om
svenska farvatten.
Utskottet har dock ingen erinran mot att avvakta
redovisningen av Sjöfartsverkets uppdrag och regeringens
bedömningar och förslag på grundval härav. Enligt utskottets
mening är det särskilt angeläget att verket i sitt
utredningsarbete tar fasta på de förslag som väckts i motion
T610 (nyd).
Verket bör sålunda utreda förutsättningarna för att införa
krav på att tankfartyg som trafikerar svenska farvatten med
miljöfarlig last skall vara utrustade med två huvudmaskinerier
och två helt skilda försörjnings- och bränslesystem till
huvudmotorn samt två rodersystem. Vidare bör verket utreda
förutsättningarna att utöka antalet speciella rutter för
tankfartyg med miljöfarlig last. Verket bör också överväga
förslag till lagstiftning som skulle tvinga svenska
hamnförvaltningar att införa ekonomiska incitament för att
främja trafik med miljösäkrare fartyg.
Som framhålls i motion T610 (nyd) bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna att den svenska representationen
i IMO med kraft måste verka för att höja säkerheten hos fartyg
som transporterar olja eller annat farligt gods.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion T610
(nyd) tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motion
T601 (fp) yrkandena 1 och 2 torde få anses tillgodosett.
Detsamma gäller i växlande utsträckning även ett flertal övriga
nu aktuella motionsyrkanden. Samtliga övriga yrkanden avstyrks
emellertid i avvaktan på Sjöfartsverkets redovisning av sitt
uppdrag samt på regeringens därav föranledda bedömningar och
förslag.
dels att utskottets hemställan under moment 25 bort ha
följande lydelse:
25. beträffande sjösäkerhetsfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T610, med
anledning av motion 1992/93:T601 yrkandena 1--2 samt med avslag
på motionerna 1992/93:T208 yrkande 22, 1992/93:T601 yrkande 3,
1992/93:T603 yrkandena 1 och 3, 1992/93:T612, 1992/93:T613
yrkandena 1--4 och 6, 1992/93:T619, 1992/93:T624,
1992/93:T631, 1992/93:T634 yrkande 2, 1992/93:T635 yrkandena
1--2 och 4--14, 1992/93:T636, 1992/93:T637, 1992/93:Jo675
yrkande 5 och 1992/93:Jo676 yrkandena 6--7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Återinförande av fritidsbåtsregistret (mom.33)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Bo Nilsson, Anita
Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Ulrica Messing (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Som framhålls" och slutar med "därför
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion T216 (s) är det av stort värde för
båtägare, allmänhet, polis och försäkringsbolag att kunna
identifiera en båt vid färd och i hamn. Tryggheten ökar
samtidigt som stora besparingar i form av uteblivna
räddningsinsatser kan göras. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att ett väl fungerande fritidsbåtsregister är en
viktig sjösäkerhetsfråga och att ett sådant register därför
snarast bör återinföras. Registeravgiften bör bestämmas så att
registret blir självfinansierat.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion T216
(s) yrkande 14 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär att syftet med de
övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses
tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under moment 33 bort ha
följande lydelse:
33. beträffande återinförande av fritidsbåtsregistret
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T216 yrkande 14
samt med anledning av motionerna 1992/93:T609 yrkande 1,
1992/93:T614, 1992/93:T626, 1992/93:T632 och 1992/93:T638 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Medelsanvisning för Bidrag till svenska rederier
Som framhålls i motion T208 yrkande 20 bör riksdagen till
Bidrag till svenska rederier anvisa 360 miljoner kronor
utöver det belopp som regeringen föreslagit. 450 miljoner kronor
bör således anvisas under anslaget för nästa budgetår. Av detta
belopp bör 10 miljoner kronor användas för en ytterligare
sänkning av taxorna i färjetrafiken på Gotland.
Sjösäkerhetsfrågor
Som framhålls i motionerna T208 (v) yrkande 22 och T635 (v)
yrkande 6 bör regeringen förelägga riksdagen förslag i syfte att
skärpa lotstvånget. Krav måste ställas på att samtliga fartyg
oavsett storlek skall ha lots ombord under gång i svenska
farledsområden, då de är lastade med farligt gods.
Vidare bör regeringen, i enlighet med vad som anges i motion
T635 (v), se till
att svenska sjöfartsmyndigheter stärks (yrkande 1),
att alla större fartyg -- speciellt färjor -- som anlöper
svensk hamn inspekteras i Sverige (yrkande 2),
att endast fartyg av högsta tekniska standard tillåts
transportera olja och kemikalier till svenska hamnar (yrkande
4),
att åtgärder vidtas i syfte att påverka våra grannländer att
införa krav motsvarande dem som angivits i yrkande 4 (yrkande
5),
att trafikinformationssystemet TIC byggs ut till att omfatta
fler farvatten (yrkande 7),
att Sjöfartsverket i sin utredning ser över säkerhetssystemen
på färjor (yrkande 8),
att åtgärder vidtas i syfte att stärka IMO och ILO (yrkande
9),
att rederier tar det fulla ekonomiska och juridiska ansvaret
för sin verksamhet (yrkande 10),
att fartyg med miljöfarlig last förbjuds gå i känsliga områden
och nära kuster när så är möjligt (yrkande 11),
att utbildningskraven höjs för ombordanställda (yrkande 12),
att åtgärder vidtas i syfte att främja användningen av ett
gemensamt språk i den internationella sjöfarten (yrkande 13) och
att åtgärder vidtas i syfte att införa förbud för
plutoniumtransporter till sjöss (yrkande 14).
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
21 och 25 borde ha hemställt:
21. beträffande medelsanvisning för Bidrag till svenska
rederier
att riksdagen med anledning regeringens förslag och motion
1992/93:T208 yrkande 20 dels till Bidrag till svenska
rederier för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
450 000 000 kr, dels som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
25. beträffande sjösäkerhetsfrågor
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:T208 yrkande
22 och 1992/93:T635 yrkandena 1--2 och 4--14 samt med avslag på
motionerna 1992/93:T601, 1992/93:T603 yrkandena 1 och 3,
1992/93:T610, 1992/93:T612, 1992/93:T613 yrkandena 1--4 och 6,
1992/93:T619, 1992/93:T624, 1992/93:T631, 1992/93:T634 yrkande
2, 1992/93:T636, 1992/93:T637, 1992/93:Jo675 yrkande 5 och
1992/93:Jo676 yrkandena 6--7 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen2
D. Sjöfart2
Sjöfartsverket2
Övriga frågor2
Anslagsfrågor2
Motionerna3
Utskottet10
1 Inriktningen av Sjöfartsverkets verksamhet m.m.10
2 Anslagsfrågor m.m.12
2.1 Anslaget D 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.12
2.2 Anslaget D 2. Transportstöd för Gotland12
2.2.1 Bakgrund12
2.2.2 Regeringens förslag13
2.2.3 Motionsförslag13
2.2.4 Utskottets ställningstagande14
2.3 Anslaget D 3. Handelsflottans pensionsanstalt16
2.4 Anslaget D 4. Handelsflottans kultur- och fritidsråd16
2.5 Anslaget D 5. Ersättning till viss kanaltrafik m.m.17
2.6 Anslaget D 6. Bidrag till svenska rederier samt
sjöfartspolitikens långsiktiga inriktning19
3 Sjöfartens roll i trafikpolitiken20
4 Sjösäkerhetsfrågor21
5 Utredning om färjetrafiken i Stockholmsregionen24
6 Avveckling av Hamnrådet27
7 Helikopterberedskap för sjöräddning27
8 Statsisbrytarnas lokalisering28
9 Vissa fritidsbåtsfrågor28
9.1 Återinförande av fritidsbåtsregistret28
9.2 Andra fritidsbåtsfrågor29
10 Övriga frågor29
Hemställan30
Reservationer33
Meningsyttring av suppleant37