I betänkandet behandlas dels förslag som regeringen lagt
fram i proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och
framsteg, avsnitt 5 (Socialdepartementet), dels 30
motionsyrkanden som framför allt rör forskningsfrågor inom
utskottets beredningsområde.
Proposition 1992/93:170 i övrigt behandlas i huvudsak av
utbildningsutskottet i betänkandet 1992/93:UbU15.
Utskottet har inhämtat socialförsäkringsutskottets yttrande
beträffande vissa delar av propositionen jämte motioner.
Utskottet tillstyrker i betänkandet förslagen i propositionen.
Sålunda tillstyrker utskottet bl.a. regeringens förslag till
övergripande målsättning för verksamheten inom ansvarsområdet
för Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) och för
Socialvetenskapliga forskningsrådets (SFR) verksamhet. Vidare
tillstyrks förslagen till medelsanvisningar till IPM och SFR.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Till betänkandet har fogats två reservationer från utskottets
s-ledamöter.
Propositionen
I proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
har regeringen i avsnitt 5 (Socialdepartementet) föreslagit
att riksdagen tar del av vad regeringen anfört om
forskning vid Smittskyddsinstitutet,
att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen
för verksamheten inom ansvarsområdet för Statens institut för
psykosocial miljömedicin skall vara i enlighet med vad som i
propositionen förordats i avsnittet Slutsatser,
att riksdagen till Statens institut för psykosocial
miljömedicin för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på
6943 000 kr,
att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen
för Socialvetenskapliga forskningsrådets verksamhet skall vara i
enlighet med vad som i propositionen förordats i avsnittet
Slutsatser,
att riksdagen till Socialvetenskapliga
forskningsrådet: Forskningsmedel för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 86740000 kr,
att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på
5600 000 kr,
att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om
bemyndigande för Socialvetenskapliga forskningsrådet att inom en
given ram -- utgörande en mindre del av anslaget
Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel -- besluta
om fördelning av medel för en 6-årsperiod.
Motioner
Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:170
1992/93:So30 av Rune Thorén och Tage Påhlsson (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om formerna för
inrättandet av en internationell professur i alkoholforskning.
1992/93:Ub101 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av forskning om förebyggande
åtgärder kring sjukdomar som drabbar kvinnor.
1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioriteringar för forskning om äldre,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioriteringar för forskning om missbruk
och spelberoende,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioriteringar för forskning om familj och
barn,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioriteringar för folkhälsoforskning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioriteringar för självmordsforskning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioriteringar för invandrarforskning.
1992/93:Ub104 av Jan Andersson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om medel till en utbyggnad av centrumbildningar för
handikappforskning.
1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
31. att riksdagen hos regeringen begär att SCB får i uppdrag
att genomföra en ny levnadsnivåundersökning,
32. att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet:
Forskningsmedel för budgetåret 1993/94 anvisar 23 300 000 kr
utöver vad regeringen föreslår eller således 110 040 000 kr.
1992/93:Ub132 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning inom hälso- och sjukvård samt
socialtjänst,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning kring alkohol och tobak,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om läkemedelsepidemiologiskt nätverk.
1992/93:Ub133 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, c, kds, v)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning kring kvinnors liv och hälsa.
1992/93:Ub147 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om forskning kring kvinnors liv och hälsa.
1992/93:Ub149 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ökad satsning på reumatologisk forskning.
Motionerna 1992/93:Ub101, 1992/93:Ub103 yrkandena 1, 3, 4, 6
och 7, 1992/93:Ub104, 1992/93:Ub133 yrkande 2, 1992/93:Ub147
samt 1992/93:Ub149 har överlämnats till socialutskottet från
utbildningsutskottet.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993
1992/93:So204 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kartläggning av omfattningen av
spelberoende,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning kring spelberoende.
1992/93:So221 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en bred kartläggning av familjesplittringens
orsaker och verkningar.
1992/93:So288 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om metodutveckling och forskning gällande
incest.
1992/93:So404 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kartläggning av förekomsten av
"sektsjuka",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning kring "sektsjukans" orsaker och
behandling.
1992/93:So439 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning och utveckling av sjukvård för
kvinnor.
1992/93:So448 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, kds) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning om kvinnors ohälsa och dess
behandling.
1992/93:So475 av Charlotte Branting m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kartläggning av kvinnors hälsa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning kring kvinnors ohälsa, dess
orsaker och behandling,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning om kvinnors psykiska
hälsoproblem.
1992/93:Sf255 av Hans Gustafsson och Doris Håvik (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen snarast bör framlägga
förslag till forskningsinsatser inom socialförsäkringsområdet.
1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om särskilda forsknings- och
behandlingsmöjligheter av kvinnors sjukdomar.
Motionerna 1992/93:So475 yrkandena 2 och 11 samt 1992/93:A811
yrkande 28 har överlämnats till socialutskottet från
utbildningsutskottet.
Motion 1992/93:Sf255 har överlämnats till socialutskottet från
socialförsäkringsutskottet.
Utskottet
Forskning vid Smittskyddsinstitutet
Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) bedriver bl.a.
forskning för att förbättra smittskyddet för befolkningen.
Laboratoriet har också ansvar för landets vaccinförsörjning och
andra statliga smittskyddsuppgifter.
Riksdagen har beslutat godkänna att Smittskyddsinstitutet
inrättas den 1 juli 1993 och att SBL avvecklas, sedan ett
aktiebolag har övertagit ansvaret för produktion av vacciner
m.m. och Smittskyddsinstitutet övertagit ansvaret för
ifrågavarande statliga smittskyddsuppgifter (prop. 1992/93:46,
bet. SoU7, rskr. 86). Föredragande statsrådet framhöll i den då
aktuella propositionen bl.a. att Smittskyddsinstitutet skulle ha
sin tyngdpunkt i ett kvalificerat forsknings- och
utvecklingsarbete. De bästa betingelserna för detta skulle ges
om det nya institutet fick möjlighet till ett nära samarbete med
Karolinska institutet (KI), angavs det. I den utredning som
ligger till grund för inrättandet av Smittskyddsinstitutet,
Smittskyddsinstitutet -- ny organisation för Sveriges nationella
smittskyddsfunktioner (1992:29), konstateras att samordningen
med KI bör ske, förutom genom tre tidigare inrättade professurer
i smittskydd, genom att ytterligare tre professurer inrättas i
smittskydd med inriktning särskilt mot bakteriologi,
epidemiologi resp. vaccinforskning och kombineras med tjänster
på Smittskyddsinstitutet.
I den nu aktuella propositionen (s. 121 f.) föreslås att
riksdagen skall ta del av vad som anförs om forskning vid
Smittskyddsinstitutet. Det är av stor vikt att staten på
nationell nivå har en högkvalificerad institution som kan
kontrollera smittskyddsläget, bedriva kompetent forskning samt
ta emot och anpassa den internationella utvecklingen inom
smittskyddsområdet till landets behov, anges det i
propositionen. Samtidigt bör den grundläggande forskningen i
huvudsak ske inom högskolans ram, sägs det. De bästa
förutsättningarna för att finna former för hur samarbetet mellan
KI och Smittskyddsinstitutet bör byggas upp finns lokalt och i
en dialog mellan de berörda myndigheterna. För att tydliggöra
forsknings- och utvecklingssamarbetet och ge detsamma
stabilitet, bör långsiktiga avtal träffas mellan KI och
Smittskyddsinstitutet, anförs det vidare. I syfte att
Smittskyddsinstitutet skall ha möjlighet att göra avvägningar
mellan forsknings- och utvecklingsinsatser å ena sidan och andra
uppgifter å andra sidan anser regeringen att medel bör
disponeras av Smittskyddsinstitutet. När det gäller
medelsfrågorna meddelar regeringen sin avsikt att återkomma i
den reviderade finansplanen.
I proposition 1992/93:150, (kompletteringspropositionen),
föreslår regeringen (bil. 4 s. 14) att riksdagen till
Smittskyddsinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 80561000kr.
Förslaget behandlas av utskottet i betänkandet 1992/93:SoU28.
Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i
proposition 1992/93:170 i denna del.
Statens institut för psykosocial miljömedicin (G 9)
Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) har till
uppgift att utveckla, värdera och förmedla kunskaper om
psykosociala risksituationer, riskgrupper och riskreaktioner.
Verksamheten omfattar målinriktad forskning samt utbildning,
dokumentation och information.
Den övergripande målsättningen
Regeringen föreslår i propositionen (s. 124 f.) att
riksdagen godkänner den övergripande målsättningen för
verksamheten inom ansvarsområdet för IPM. Enligt propositionen
skall institutet även för perioden 1993/94--1995/96 ansvara för
praktiskt tillämpbar forskning inom den psykosociala
miljömedicinen. IPM:s organisatoriska ställning som självständig
myndighet bör kvarstå under planeringsperioden. Regeringen anser
att IPM:s nuvarande tre verksamhetsområden arbetsmiljö och
hälsa, allmän social miljö och hälsa samt vårdmiljö och hälsa
bör utökas med ett fjärde med inriktning på invandrarmiljö och
hälsa.
Målen för IPM:s verksamhet skall enligt propositionen vara
följande.
-- IPM:s forskning skall inriktas på att vara praktiskt
tillämpbar inom social-, hälsovårds- och arbetslivsområdena.
Teoribildning och metoder för vetenskaplig forskning inom dessa
verksamhetsområden skall utvecklas.
-- För att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de samlade
resurserna för psykosocial miljömedicinsk forskning skall
institutet samverka med andra myndigheter, institutioner och
organisationer inom de områden som institutets verksamhet
omfattar.
-- I samband med den pågående omstruktureringen av den
offentliga sektorn skall IPM medverka i utbildning och bidra med
sådan information som kan minska de psykosociala påfrestningarna
för de grupper som berörs.
Utskottets bedömning
En resultatanalys ger vid handen att IPM kan uppvisa goda
resultat, såväl ur kvantitativ som kvalitativ synpunkt,
framhålls det i propositionen. Vidare framgår det att IPM:s
verksamhet har utvecklats mycket väl i förhållande till anvisade
medel samt att verksamheten är flexibel och har hög
samhällsrelevans. Utskottet, som redan tidigare framhållit att
IPM gör ett angeläget arbete, vidhåller nu denna uppfattning.
Den 1 januari 1993 inrättades Centrum för suicidforskning och
prevention, som ett led i arbetet med att förebygga psykisk
ohälsa. Detta centrum hör organisatoriskt till Yrkesmedicinska
kliniken inom Stockholms läns landstings nordvästra
sjukvårdsområde men är lokalmässigt placerat i anslutning till
IPM. Verksamheten, som omfattar medicinskt, socialt och
psykologiskt förebyggande arbete, har sådan metodologisk och
forskningsmässig anknytning till IPM att det enligt utskottets
mening finns anledning att överväga en förändring av centrumets
organisatoriska tillhörighet. För IPM skulle en anknytning till
centrumet vara utvecklande, eftersom institutet därigenom skulle
tillföras psykiatrisk kompetens.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen
anfört beträffande de övergripande mål som skall styra IPM:s
verksamhet under den kommande treårsperioden.
Medelsanvisningen
I propositionen föreslås att riksdagen till Statens
institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 6943000kr.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen,
som inte har mött någon erinran i form av motioner.
Socialvetenskapliga forskningsrådet
Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) började sin
verksamhet den 1 juli 1990. SFR övertog därvid de pågående
forskningsprojekt som finansierats genom de tidigare
sektorsorganen Delegationen för social forskning (DSF) och
Delegationen för invandrarforskning (Deifo) samt det ansvar för
handikappforskning som tidigare legat på Forskningsrådsnämnden.
SFR har till uppgift att stödja betydelsefull grundforskning
och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och
folkhälsovetenskap.
Den övergripande målsättningen m.m.
I propositionen (s. 127 f.) föreslår regeringen att
riksdagen godkänner dels den övergripande målsättningen för
SFR:s verksamhet, dels vad som i propositionen förordats i fråga
om bemyndigande för SFR att inom en given ram -- utgörande en
mindre del av anslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet:
Forskningsmedel -- besluta om fördelning av medel för en
6-årsperiod.
Regeringen anser sålunda att rådet även för perioden
1993/94--1995/96 skall ha till uppgift att stödja
betydelsefull grundforskning och tillämpad forskning inom
socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap samt
informera om kunskapsläge och aktuell forskning. Med hänsyn till
det stora behov av forskningsbaserad kunskap som finns inom
dessa områden anser regeringen att SFR genom ökade resurser
skall ges möjlighet att förstärka forskningen på området.
Rådet har självt den bästa kompetensen att pröva och ta
ställning till hur dess uppgift bäst genomförs, påpekas det. Det
kan dock enligt propositionen finnas stora fördelar att vinna
med att koncentrera insatserna inom olika forskningsområden,
t.ex. i form av programstöd eller andra former av stöd till
sammanhållna forskarmiljöer och uppbyggnad av nationella
nätverk.
Grundläggande forskning bedrivs ibland inom sådana områden och
med sådana metoder att det kan behövas ges långsiktiga
förutsättningar i form av garanterad medelstilldelning för
längre tid än det statliga budgetåret, anförs det i
propositionen (avsnitt 8 s. 172). Som exempel nämns forskning om
vissa biologiska processer eller långsiktiga sociala
förändringar. Det är angeläget att forskningsråden kan besluta
om fördelning av medel för längre perioder. Redan i dag kan
rådens beslut om beviljande av medel avse treårsperioder.
Regeringen föreslår att det skall bli möjligt för råden att
fatta beslut för en sexårsperiod. Det är enligt propositionen
inte rimligt att forskningsråden låser betydande delar av sina
anslag på fleråriga engagemang, och det bör få ankomma på
regeringen att ange vilken högsta andel av rådens anslag som får
bindas av fleråriga beslut, sägs det vidare. SFR bör, enligt vad
som förordas i propositionen, ges ett bemyndigande att göra
sådana fleråriga ekonomiska åtaganden.
Slutligen betonar regeringen det stora behov som föreligger av
lättillgänglig överblick över kunskapsläget och aktuella
forskningsinsatser inom olika forskningsområden, bl.a. inom de
områden som SFR stöder. Det är viktigt att metoderna för denna
forskningsinformation vidareutvecklas, anförs det.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens uppfattning i fråga om att rådet i
huvudsak självt bör ta ställning till nödvändiga prioriteringar.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner den övergripande
målsättning för SFR:s verksamhet som regeringen anger i
propositionen.
Utskottet har heller inget att erinra mot regeringens förslag
ifråga om bemyndigande för rådet att besluta om fördelning av
medel för en sexårsperiod.
Utskottet återkommer till behovet av forskning på olika
sakområden i det följande.
Medelsanvisningen
I propositionen föreslås att riksdagen för budgetåret
1993/94 till Socialvetenskapliga forskningsrådet:
Forskningsmedel anvisar ett reservationsanslag på
86740000kr och till Socialvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning anvisar ett ramanslag på 5600000kr.
Den föreslagna medelsanvisningen till Socialvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning har inte mött någon erinran i form
av motioner.
I motion 1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas
att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet:
Forskningsmedel för budgetåret 1993/94 anvisar 23 300 000 kr
utöver vad regeringen föreslår, eller således 110 040 000 kr
(yrkande 32). Det arbete som utförs med SFR:s
forskningsmedel är av strategisk betydelse, anser motionärerna.
Forskningen bör intensifieras såväl när det gäller människor med
missbruksproblem som beträffande vilka behandlingsinsatser som
skall utvecklas för barn och ungdomar i svåra sociala
situationer. (Motioner om missbruksforskning behandlas nedan
under rubriken Forskning om missbruk.)
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att regeringen, med hänsyn till det
stora behov av forskningsbaserad kunskap som finns inom områdena
socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap, föreslår
att SFR får ökade resurser och därmed möjlighet att förstärka
forskningen på området. Anslaget till SFR föreslås öka med drygt
13 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår.
Utskottet finner den föreslagna medelstilldelningen avseende
såväl Forskningsmedel som Förvaltning väl avvägd. Motion Ub121
(v) yrkande 32 avstyrks därmed.
Forskning inom områdena hälso- och sjukvård samt socialtjänst
I motion 1992/93:Ub132 av Barbro Westerholm (fp) begärs
ett tillkännagivande om forskning inom hälso- och sjukvård samt
socialtjänst (yrkande 5). Motionären påpekar att den svenska
hälso- och sjukvården samt socialtjänsten för närvarande
genomgår stora förändringar i syfte att åstadkomma effektivare
insatser till lägre kostnader, samtidigt som man vill öka
människors valfrihet. Det finns enligt motionärerna många
signaler om både möjligheter och problem, men det saknas
forsknings- och utvärderingsresultat som underlag för kommande,
nödvändiga vägval. Det är därför viktigt att t.ex.
försäkringskassorna får möjlighet att bygga in forsknings- och
utvecklingsarbete i sin verksamhet. Likaså bör barnomsorg,
äldreomsorg och handikappinsatser bli föremål för forsknings-
och utvecklingsarbete, anförs det i motionen. Det är viktigt att
personalen inbegrips i ett sådant arbete och att broar byggs
mellan teori och praktik, sägs det vidare.
I motion 1992/93:Ub149 av Lena Öhrsvik (s) hemställs om
ett tillkännagivande om ökad satsning på reumatologisk
forskning.
Trots att reumatismen tillhör de största folksjukdomarna i vårt
land satsas enligt motionären alldeles för lite pengar på den
reumatologiska forskningen. Motionären pekar på olika projekt
inom den reumatologiska forskningen som varit framgångsrika, och
menar att en intensifierad forskning skulle gagna inte bara den
enskilde utan hela samhället. Öronmärkta pengar för
forskartjänster och anslag över lång tid krävs för att forskarna
skall kunna genomföra angelägna projekt snabbare än i dag.
Det är angeläget att den socialvetenskapliga forskningen byggs
ut, inte minst som ett stöd för det svenska välfärdssystemets
omvandling i riktning mot ökad hänsyn till personliga krav, sägs
det i propositionen (s. 3). Den fortsatta
utvecklingen och förnyelsen inom den sociala sektorn måste
stödjas av en utökad forsknings- och utvecklingsverksamhet, sägs
det i vidare (s. 112). Det gäller såväl inom ramen för olika
discipliner vid universitet och högskolor som inom statens,
kommunernas och landstingens verksamheter. Hälso- och
sjukvården, liksom stora delar av de övriga sociala
verksamheterna, är redan nu utpräglade kunskapsorganisationer,
sägs det i propositionen. Kunskapsflödet mellan
universitet/högskolor och den sociala sektorn bör emellertid
kunna ökas ytterligare. Ny kunskap kring t.ex. organisations-
och ledningsfrågor når inte alltid fram till praktisk
tillämpning. Omvänt gäller att forskarna ibland inte låter sina
val av forskningsproblem inspireras av den verklighet som finns
inom de sociala verksamheterna. Kompetensen inom kommuner,
landsting och myndigheter är här av stor betydelse, påpekas det.
Förutom möjligheterna att bedriva eget forsknings- och
utvecklingsarbete är kompetensen avgörande för att kunna
formulera beställningar av forskningsinsatser inom t.ex.
universitet och högskolor, liksom möjligheterna att rätt bedöma
kvalitet och relevans i redan pågående forskning.
Vad beträffar det medicinska forskningsområdet uppgår anslagen
till de medicinska fakulteterna för innevarande budgetår till ca
870 miljoner kronor. Härutöver erhåller fakulteterna externa
medel motsvarande ca 130 % av fakultetsanslaget.
Förutom att stödja inomvetenskapligt motiverad forskning av
grundläggande och långsiktig karaktär har Medicinska
forskningsrådet (MFR) till uppgift att ta initiativ till att
stärka forskning inom medicinska områden, som har särskild
betydelse för samhället samt att stärka internationellt
forskningssamarbete och informera om forskningens resultat. För
MFR anvisades budgetåret 1992/93 sammanlagt 340,9 miljoner
kronor.
Den kliniska utbildningen och forskningen kan endast bedrivas
i anslutning till sjukvården, och verksamheterna där är starkt
integrerade med varandra, sades det i den förra
forskningspropositionen (prop. 1989/90:90 s. 221). Detta
medför att staten och huvudmännen för den offentliga hälso- och
sjukvården måste samverka, vilket bl.a. innebär att
landstingskommunerna vid planering av hälso- och sjukvården
skall beakta bl.a. forskningens behov. Staten betalar
ersättningar till de berörda sjukvårdshuvudmännen.
Ersättningarna skall ge kompensation för de kostnader
sjukvårdshuvudmännen får genom att utbildning och forskning
bedrivs inom sjukvårdsorganisationen. Enligt ett samarbetsavtal
ersätter staten sjukvårdshuvudmännen för dessa kostnader.
Avtalet reglerar bl.a. systemet för driftersättningar till
sjukvårdshuvudmannen samt antalet timmar, som skall avsättas för
forskning. Det råder enligt den nu aktuella propositionen
enighet om att avtalet är av stor betydelse för klinisk
forskning och utbildning i landet (s. 245). Budgetåret 1992/93
anvisades ca 1,3 miljarder kronor för detta ändamål.
Förändringar i sjukvårdsverksamheten med bl.a. införande av
ett nytt ekonomiskt styrsystem har skapat svårigheter för den
kliniska forskningen, framgår det av Karolinskas institutets
(KI) anslagsframställning (s. 27). Den pågående
identifieringen och fördelningen av de resurser som disponeras
för forskning, utbildning och utvecklingsarbete är avgörande för
den fortsatta utvecklingen, anförs det vidare.
När det gäller den kliniska medicinska forskningen intar
universitetssjukhusen en nyckelställning, sägs det i
propositionen. Här fullgörs såväl sjukvård som
högkvalificerad forskning och undervisning (s. 60).
Stora förändringar har gjorts i hälso- och sjukvårdens
styrsystem inom flera landstingsområden under de senaste åren.
Bl.a. har uppdelning gjorts på beställare och utförare. De
ekonomiska styrsystemen har förändrats från att vara
budgetbaserade till att vara prestationsrelaterade. I vissa
system utgår ersättning till utförarna i förhållande till vilka
behandlingar som ges. I propositionen påpekas det att de
förändrade styrsystemen från flera håll setts som ett hot mot
forskning och utveckling eftersom undervisningssjukhusen skulle
kunna komma att förlora konkurrensen om patienterna och därmed
få reducerade ekonomiska ramar. En vidareutveckling av svensk
hälso- och sjukvård kräver fortsatt stora forsknings- och
utvecklingsinsatser, vilket också ligger i sjukvårdshuvudmännens
intresse, sägs det vidare i propositionen. Olika lösningar
prövas för att garantera att tillräckliga medel avsätts för
forsknings- och utvecklingsarbete inom ramen för de förändrade
styrsystemen. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen inom
området, anges det.
I syfte att få underlag för att vidareutveckla framför allt
den samhällsvetenskapliga forskningen av relevans för hälso- och
sjukvården avser regeringen att låta kartlägga pågående
forskning inom detta område, bl.a. i ett internationellt
perspektiv, samt att utreda hur detta forskningsområde skall
kunna förstärkas i framtiden (s. 117 f.).
En motion om forskning på det reumatologiska området
behandlades av utskottet i betänkandet 1989/90:SoU19 (s.
28). Ryggradsreumatism drabbar många människor och utgör ett
stort hälsoproblem, konstaterade utskottet. Det är viktigt,
ansåg utskottet, att forskning sker om reumatiska sjukdomar. Det
bör emellertid ankomma på de ansvariga myndigheterna att på
sedvanligt sätt bedöma vilka forsknings- och utvecklingsprojekt
som bör beviljas medel, uttalade utskottet. Motionen avstyrktes.
Motioner om reumatologisk forskning har tidigare även
behandlats och avstyrkts av utbildningsutskottet
(1989/90:UbU25 s. 124, 1991/92:UbU15 s. 21).
Utskottet har i ärendet uppvaktats av representanter för
Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) och
för den reumatologiska forskningen.
Utskottets bedömning
Utskottet delar inställningen i propositionen och i motion
Ub132 om behovet av utökade forsknings- och utvärderingsinsatser
som stöd i det pågående utvecklingsarbetet inom välfärdssektorn.
Inte minst har resultatet av sådan forskning betydelse som
underlag för kommande, nödvändiga prioriteringar. Såvitt avser
den samhällsvetenskapliga forskningen av relevans för hälso- och
sjukvården avser regeringen att låta kartlägga pågående
forskning på området och utreda hur denna forskning skall kunna
förstärkas i framtiden. Utskottet ser positivt på en sådan
kartläggning.
Utskottet återkommer till behovet av forskning på vissa av de
områden som nämns i motion Ub132 i det följande.
Inom den socialvetenskapliga forskningen har nationella
studier ett stort värde. Det finns enligt utskottets mening
starka skäl att inom forskningen även studera lokala och
regionala förhållanden och skillnader, när det gäller
förutsättningar och sätt att lösa problem och uppnå goda
resultat i hälso- och sjukvårdsarbetet och i det sociala
arbetet. Ökad kunskap om olika insatser inom vård och omsorg,
som är präglade av lokala förhållanden -- bl.a. i form av
kooperativ verksamhet -- skulle vara av stort värde, anser
utskottet. Det finns enligt utskottets mening anledning att
också stödja forskning på dessa områden på lokal och regional
nivå.
Som tidigare nämnts har stora förändringar gjorts i hälso- och
sjukvårdens styrsystem inom flera landstingsområden under de
senaste åren. Förändringarna har ibland setts som ett hot mot
forskning och utveckling. Här behövs en kritisk granskning av
beställare--utföraremodellens inverkan på den kliniska
forskningen. Utskottet delar den uppfattning som kommer till
uttryck i propositionen om att en vidareutveckling av formerna
för att organisera och bedriva hälso- och sjukvård kräver stora
forsknings- och utvecklingsinsatser. Utskottet anser därför att
det är angeläget att olika lösningar prövas för att garantera
att tillräckliga medel avsätts för forsknings- och
utvecklingsarbete inom ramen för de förändrade styrsystemen.
För att sjukvården skall kunna bedrivas rationellt krävs att
de metoder som används har genomgått vetenskaplig utvärdering i
fråga om effektivitet och kostnadsbild. Utskottet anser att den
kritiska granskning av olika metoder för diagnostik och
behandling i sjukvården som Statens beredning för utvärdering av
medicinsk metodik (SBU) utfört varit av stort värde. SBU har vid
sin uppvaktning av utskottet framfört att det råder stor brist
på klinisk medicinsk forskning vilket -- om någon förändring
inte kommer till stånd -- i vissa fall kommer att omöjliggöra
angelägen granskning av olika metoder, som används i vården.
Utskottet konstaterar att den tillämpade kliniska medicinska
forskningen är ett gemensamt ansvar för staten och sjukvårdens
huvudmän. Utskottet anser att denna forskning måste öka och ges
ökat stöd. Regeringen understryker i propositionen det angelägna
i att effekterna av den pågående omstruktureringen av hälso- och
sjukvården även på den kliniska forskningen följs upp (s. 245).
Utskottet delar denna uppfattning och anser det angeläget att
regeringen därvid beaktar denna forsknings behov av resurser.
Regeringen bör överväga och eventuellt utreda lämpliga former
för förstärkning och säkring av resurserna för detta angelägna
forskningsområde. Därvid bör även olika finansieringsalternativ
belysas.
Representanter för den reumatologiska forskningen har vid sin
uppvaktning av utskottet bl.a. framfört att denna forskning nu
står inför ett vetenskapligt genombrott och att tillgången på
disputerade forskare på området nu är mycket god. Utskottet har
redan tidigare framhållit vikten av att forskning sker
beträffande reumatiska sjukdomar. Utskottet vill betona
angelägenheten av att forskningen om dessa sjukdomar, som har
mycket stor utbredning, ges bättre förutsättningar än för
närvarande. Den resursförstärkning för den kliniska medicinska
forskningen som utskottet i det föregående uttalat sig för
kommer också att vara av betydelse för den reumatologiska
forskningen.
Utskottet utgår från att regeringen beaktar vad som nu
anförts. Motionerna Ub132 (fp) yrkande 5 och Ub149 (s) får
härmed i huvudsak anses tillgodosedda och avstyrks sålunda.
Äldreforskning
I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds)
begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för forskning om
äldre (yrkande 1). Motionärerna understryker regeringens
uttalande i propositionen om att forskning i geriatrik skall ha
fortsatt hög prioritet samt att det är särskilt angeläget att
finna en vetenskaplig grund för utvärderingar av kvalitets- och
effektivitetsmätningar och av förändringar för äldre och deras
ekonomi i ljuset av de omfattande samhälls- och
systemförändringar som pågår.
SFR har ett samordnande ansvar för forskningen om äldre
med uppgift att löpande följa och bearbeta forskningsområdet.
I propositionen (s. 114) behandlas även frågan om
äldreforskning. Forskningsinsatserna på detta område skall bl.a.
ses mot bakgrund av målen att äldre skall kunna känna sig trygga
och veta att de får den omsorg de behöver, sägs det i
propositionen. De skall själva få bestämma över sin
livssituation och få behålla sin integritet och valfrihet även
när vårdbehoven blir omfattande, heter det vidare. Forskning om
äldre är en gränsöverskridande och interdisciplinär verksamhet,
som berör ett flertal kunskapsområden. Efter förslag i 1990 års
forskningsproposition (prop. 1989/90:90) anslogs nya resurser
till forskning om äldre. Riksdagens beslut att inrätta tre
professurer i psykologi, sociologi och socialt arbete med
inriktning mot äldre har också skapat en förankring av
äldreforskningen inom högskolan.
SFR har prioriterat tre områden, nämligen forskning som rör
omsorg och omvårdnad, utvärderingsforskning samt forskning inom
området äldre och deras ekonomi. Dessa områden bör enligt
propositionen även fortsättningsvis ha hög prioritet. Det är
särskilt angeläget att finna en vetenskaplig grund för
utvärderingar av kvalitets- och effektivitetsmätningar samt av
förändringar för äldre och deras ekonomi i ljuset av de
omfattande samhälls- och systemförändringar som pågår, anförs
det vidare i propositionen.
I samband med behandlingen av den förra
forskningspropositionen behandlade utskottet flera motioner om
äldreforskning (1989/90:SoU19 s. 23 f.). Motionerna
avstyrktes, framför allt med hänvisning till de kraftigt ökade
resurser för sådan forskning som föreslogs i den då aktuella
propositionen.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att forskningen om äldre är angelägen och
delar regeringens inställning i propositionen, bl.a. att denna
forskning bör ha fortsatt hög prioritet. Utskottet anser att
syftet med motion Ub103 (kds) yrkande 1 är tillgodosett.
Motionsyrkandet avstyrks.
Centrumbildningar för handikappforskning
I motion 1992/93:Ub104 av Jan Andersson (s) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om medel till en utbyggnad av
centrumbildningar för handikappforskning. Centrumbildningarna,
som är knutna till universitet och högskolor, har utvecklats för
att ta till vara och stimulera tvär- och mångvetenskapliga
aspekter på forskning om villkoren för människor med
funktionsnedsättningar, anför motionären. Den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden har påverkats positivt genom utvecklingen
av centrumbildningarna. Dessa har dock ingen fast finansiering,
och det är svårt att finna medel till samordning och
information, som är väsentliga för verksamheten. För att ge
centrumbildningarna stabilitet och möjlighet till utveckling
fordras att särskilda medel tillskjuts för en successiv
utbyggnad, anförs det i motionen.
I 1990 års forskningsproposition framhölls de starka
behoven av samhällsvetenskaplig forskning med inriktning mot
handikapp. Bl.a. saknades tillräckliga kunskaper om de
förhållanden i samhället som bidrar till att orsaka och
vidmakthålla handikapp, sades det då. 1989 års
handikapputredning har i sitt slutbetänkande Ett samhälle för
alla, (SOU 1992:2), pekat på samma förhållande samt på
behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskningssamverkan med
utgångspunkt i de olika disciplinerna.
I den nu aktuella propositionen (s. 114) sägs att det är
viktigt att forsknings- och utvecklingsarbete om
funktionshindrade och deras villkor ytterligare stärks. Det
gäller bl.a. inom området habilitering för barn och ungdomar med
svåra och komplicerade funktionshinder. Även studier av
omfattningen av olika funktionshinder är eftersatta, heter det i
propositionen. För närvarande saknas också nästan helt forskning
med särskild inriktning på samhällsekonomiska studier, liksom
forskning om arbetslivet och dess tillgänglighet. Ett annat
viktigt område är forskning om sociala och miljömässiga faktorer
och processer, som leder till att funktionshinder blir
handikapp, anförs det vidare i propositionen.
Olika nätverk och centrumbildningar har enligt propositionen
skapat nya möjligheter för en positiv utveckling av
interdisciplinär handikappforskning. Det gäller både i
kontakterna mellan forskare och över fakultets- och
disciplingränser samt i kontakterna mellan forskningen och dess
användare. Centrumbildningarna har också en viktig funktion att
fylla när det gäller den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och
som rekryteringsbas för forskare (s. 63).
Motioner om behovet av tvärvetenskaplig forskning inom
handikappområdet behandlades av utskottet i betänkandet
1989/90:SoU19 (s. 25 f.). Utskottet utgick från att SFR
skulle komma att beakta behovet av tvärvetenskaplig forskning på
området och avstyrkte de aktuella motionerna.
SFR har ett särskilt samordningsansvar för
handikappforskningen. Denna forskning har utgjort ett
prioriterat område för rådet och är den största
anslagsmottagaren från rådet. Handikappforskningen har under den
senaste treårsperioden sålunda erhållit nära 18 % av rådets
resurser. Enligt uppgift är SFR mycket positivt till den
verksamhet som bedrivs vid sådana centrumbildningar som
diskuteras i motionen. Rådet ger också stöd till såväl
nationella nätverk som centrumbildningar för handikappforskning.
Arbetet inom beredningsgruppen för handikappforskning har bl.a.
resulterat i stöd till fem forskarnätverk. Syftet med dessa är
att forskare skall kunna träffas för bl.a. teori- och
metodseminarier och att bidra till forskarutbildning. För att ge
möjligheter för universiteten att engagera sig i
initiativverksamheten och för att stödja ansträngningar att
knyta samman teori- och metodkompetens inom landet anvisas medel
för ytterligare stöd till de fem nätverken och till befintliga
centrumbildningar, sägs det i rådets anslagsframställning (s.
11).
Utskottets bedömning
Behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskningssamverkan med
utgångspunkt i olika discipliner är särskilt tydligt när det
gäller forskning inom handikappområdet. I propositionen
framhålls att olika nätverk och centrumbildningar har en viktig
funktion att fylla när det gäller den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden på området. Det är enligt utskottets mening
positivt att centrumbildningar ges möjlighet och resurser att
växa fram och utvecklas. Utskottet konstaterar att SFR redan ger
stöd till flera nationella nätverk och sådana centrumbildningar
för handikappforskning som nämns i motion Ub104 (s). Något
initiativ från riksdagen med anledning av motionen behövs inte.
Motionen avstyrks.
Forskning om familjer och barn
I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds)
begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för forskning om
familj och barn (yrkande 4). Familjelivet är en faktor som
har stor betydelse för välfärd och livskvalitet, anför
motionärerna och instämmer i vad som sägs i propositionen om
att familjernas livsformer och levnadsförhållanden är av central
betydelse. Det bör enligt motionärerna vara en prioriterad
uppgift för forskningen att belysa familjens situation och de
faktorer som håller samman eller söndrar familjen. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas åt konfliktlösning i äktenskapet och
utvärdering av familjerådgivningen, anförs det i motionen.
I motion 1992/93:So221 av Ingvar Svensson (kds), som
väckts under den allmänna motionstiden, hemställs om ett
tillkännagivande om en bred kartläggning av familjesplittringens
orsaker och verkningar. I motionen sägs det att familjen i alla
kulturer haft en central roll och att dess funktion handlar om
samhällets överlevnad, såväl fysisk som psykisk. Den höga
separationsfrekvensen i Sverige påverkar enligt motionären i hög
grad barnens situation. Det finns därför ett stort behov av en
intensifierad beteende- och socialvetenskaplig samt
rättssociologisk forskning om familjesplittringens orsaker och
verkningar.
I motion 1992/93:So288 av Berit Löfstedt och Viola
Furubjelke (s), som också väckts under den allmänna
motionstiden, yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om metodutveckling och
forskning gällande incest. Forskningen på området är enligt
motionärerna inte tillräckligt omfattande. Metodutvecklingen
måste bygga på en stabil kunskapsbas, som tar sikte på såväl
barnets situation och rehabilitering som förövarens.
Motionärerna efterlyser ytterligare åtgärder från de
forskningsstödjande myndigheterna och organen för att stimulera
kvalificerad forskning om incest.
I propositionen (s. 115) anförs följande. Familjelivets
utveckling och villkor har stor betydelse för välfärden och
individernas livskvalitet. Familjernas livsformer och
levnadsförhållanden är också av central betydelse för de flesta
verksamheter inom såväl det sociala området som hälso- och
sjukvårdsområdet. Forskningen inom området barn och familj sker
inom ett stort antal discipliner -- främst vid
samhällsvetenskaplig men även vid medicinsk, humanistisk och
juridisk fakultet. En mycket stor del av forskningen är
finansierad genom tidsbegränsade projektmedel. SFR har utlyst
programstöd samt avsatt medel för forskarnätverk för forskning
om barn och familj.
Det är enligt propositionen angeläget att forskningen stärks
ytterligare inom barn- och familjeområdet. Viktiga områden för
fortsatt forskningsstöd är samspelet mellan den demografiska
utvecklingen, samhällsutvecklingen i stort och familjepolitikens
utformning och innehåll. Förändringar sker idag i samspelet
mellan offentliga trygghetssystem, privata omsorgsformer och
informella nätverk, sägs det i propositionen. Forskning som
belyser förändringarnas innebörd och konsekvenser för barn och
föräldrar är angelägen, liksom forskning om betydelsen i ett
långsiktigt perspektiv av socialt förebyggande arbete för
utsatta barn och ungdomar, uttalas det vidare.
SFR ger stöd till såväl familjesociologisk forskning som
forskning om barn som far illa. Under våren 1992 har ett
symposium inriktat mot familjeliv och familjeupplösning
genomförts.
Utskottet har helt nyligen behandlat regeringens proposition
om en Barnombudsman (prop. 1992/93:173). En viktig källa till
kunskapsuppbyggnad hos Barnombudsmannen och dennes kansli blir
att aktivt följa det forsknings- och utvecklingsarbete som
bedrivs om barn och ungdom, sägs det i den propositionen (s.
11). Kännedom om resultaten på olika forskningsområden är
nödvändig när ombudsmannen inom sitt verksamhetsområde deltar i
den allmänna debatten, besvarar frågor, gör uttalanden eller
yttrar sig i lagstiftningsfrågor.
I betänkandet Ombudsman för barn och ungdom, (SOU 1991:70),
som föregått propositionen, ges en närmare beskrivning av
samarbetet mellan ombudsmannen och dem som arbetar med
forsknings- och utvecklingsarbete (s. 72).
Utskottet har tillstyrkt att en befattning som
Barnombudsman inrättas (bet. 1992/93:SoU21).
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har genomfört ett flerårigt
forsknings- och utredningsprojekt beträffande sexuella övergrepp
mot barn. Genom detta arbete har omfattande kunskap om
gärningsmän, offer och risksituationer vunnits. Det är enligt
BRÅ:s uppfattning ingen överdrift att säga att den forskning som
finns inom detta område i Sverige i dag inte har någon
internationell motsvarighet (BRÅ-PM 1992:4).
Utskottet har vid upprepade tillfällen behandlat motioner om
sexuella övergrepp mot barn. I betänkandet 1992/93:SoU2 (s.
13 f.) finns en redogörelse för frågans tidigare behandling och
ett konstaterande att utskottet i olika sammanhang framhållit
betydelsen av att samhället ägnar stor uppmärksamhet åt barn,
som av olika skäl har en särskilt utsatt ställning.
Utskottets bedömning
Familjernas -- och därmed också barnens -- levnadsförhållanden
bör enligt utskottets mening inta en framskjuten position inom
bl.a. den samhällsvetenskapliga forskningen. Det är därför
enligt utskottets mening positivt att regeringen ser en
förstärkning av forskningen inom barn- och familjeområdet som
angelägen. Utskottet konstaterar att önskemålen i motionerna
Ub103 (kds) yrkande 4 och So221 (kds) i huvudsak sammanfaller
med de riktlinjer som anges i propositionen. Något
tillkännagivande med anledning av motionerna behövs därför inte.
Motionerna avstyrks.
I motion So288 efterlyses ökad forskning om incest. Utskottet
delar motionärernas inställning i fråga om behovet av ökade
insatser såvitt avser forskning och metodutveckling inom detta
område. Det är enligt utskottets mening också angeläget att
forskningsresultaten förs ut till olika personalkategorier, som
kommer i kontakt med dem som drabbas. Barnombudsmannen har i det
avseendet en viktig funktion att fylla.
Utskottet utgår från att SFR beaktar behovet av ökade
forsknings- och utvecklingsinsatser beträffande incest utan
något initiativ från riksdagens sida. Motion So288 (s) avstyrks
sålunda.
Forskning om missbruk
I motion 1992/93:So30 av Rune Thorén och Tage Påhlsson (c)
yrkas att riksdagen begär en utredning hos regeringen om
formerna för inrättandet av en internationell professur i
alkoholforskning. Motionärerna efterlyser en stabil grund för
dokumentation och vidareutveckling av befintlig
alkoholforskning. För att också stimulera internationell
alkoholforskning behövs en kvalificerad forskningsresurs på det
internationella området. Motionärerna anser att en sådan tjänst
bör knytas till Folkhälsoinstitutet.
I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds)
begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för forskning om
missbruk (yrkande 3 delvis). Missbruksforskningen bör enligt
motionärerna belysa situationen för hela missbrukarfamiljen,
särskilt barnen i missbrukarfamiljer. Även behandlingsprojekt
som ser till missbrukarfamiljen bör enligt motionärerna belysas.
(Motionsyrkandet i övrigt behandlas nedan under rubriken
Forskning om spelberoende.)
I motion 1992/93:Ub132 av Barbro Westerholm (fp) begärs
ett tillkännagivande om forskning kring alkohol och tobak
(yrkande 6). Motionären efterlyser ett forskningscentrum,
som skulle kunna knytas till Folkhälsoinstitutet. Uppgiften
skall vara att bedriva vetenskapliga studier inom områdena
epidemiologi och förebyggande insatser när det gäller såväl
alkohol som tobak. För att finansiera forskningen föreslår
motionären ett ianspråkstagande av löntagarfondspengar eller en
särskild avgift på tobak och alkohol.
Missbruksfrågorna utgör ett för samhället svårhanterligt
problemkomplex, och behovet av bred och väl underbyggd kunskap
är mycket stort, sägs det i propositionen (s. 114 f.).
Forskningen om missbrukets utbredning och orsaker liksom om vård
och behandling av missbrukare samt metoder för att förebygga
missbruk har betydande metodproblem, anförs det vidare.
Forskningen om missbruk är i ett socialvetenskapligt perspektiv
inriktat på såväl bruk som missbruk av alkohol, narkotika och
andra beroendeframkallande medel. Hit hör forskning om resultat
av alkohol- och narkotikapolitik samt om effekter av olika
kontrollpolitiska åtgärder och av olika förebyggande insatser.
Forskningen om förebyggande av missbruk är ett viktigt, men än
så länge underutvecklat, område också inom folkhälsoforskningen,
heter det i propositionen. Effekterna av den svenska alkohol-
och narkotikapolitiken har endast i liten utsträckning
intresserat forskare. Forskningen har hittills främst varit
inriktad på behandlingsstudier. Trots detta saknas ännu kunskap
på många områden. Forskning om alkohol- och narkotikapolitikens
effekter samt behandlingsforskning bör prioriteras under den
kommande perioden, sägs det i propositionen. Med hänsyn till den
ökande internationaliseringen är det därvid önskvärt med
forskning, som visar hur olika länder genom sin alkohol- och
narkotikapolitik har lyckats förebygga och reducera skador och
missbruksutbredning, anförs det vidare.
I samband med behandlingen av förra forskningspropositionen
behandlades även ett antal motioner om missbruksforskning
(1989/90:SoU19, s. 13 f.). Utskottet förutsatte därvid att
missbruksforskningen skulle få en stark ställning i SFR:s
verksamhet och avstyrkte då aktuella motioner. Vidare redovisade
utskottet att forskningen om missbrukets påverkan på familjen
samt om familjens roll i behandlings- och rehabiliteringsarbetet
ägnats särskild uppmärksamhet samt att ett forskningsprogram om
missbrukarna och deras familjer hade utarbetats 1988 av DSF för
att stimulera forskning om socialt utsatta barn. Utskottet
konstaterade att riksdagen redan tidigare hade uttalat att
forskning i ämnet var angelägen och att det var särskilt viktigt
att barnens utsatta situation belystes. Mot bakgrund av
regeringens uttalande i den förra forskningpropositionen, att
den utgick från att SFR skulle fullfölja det påbörjade
programarbetet, ansåg utskottet att det inte behövdes något
initiativ från riksdagen med anledning av då aktuella motioner.
Enligt uppgift från SFR är forskning om missbrukets
påverkan på familjen ett prioriterat område. Ett
forskarseminarium med missbrukets familjesociala konsekvenser
och barnens situation i missbrukarhem som tema har anordnats i
mars 1992. Såvitt avser epidemiologisk forskning och forskning
om förebyggande insatser finns enligt SFR personell kompetens
vid flera universitetsinstitutioner. Dessa ges stöd av rådet.
Motionsyrkanden om alkoholforskning behandlades senast av
utskottet i betänkandet 1992/93:SoU17 om alkoholpolitiken
(s. 23 f. och 26). Mot bakgrund av Folkhälsoinstitutets uppdrag
att följa alkohol- och drogutvecklingen, stödja
forskningsinsatser inom alkohol- och drogområdet samt att
initiera eller självt genomföra forsknings- och
utvecklingsarbete inom eftersatta områden ansåg utskottet att
något initiativ av riksdagen inte behövdes. Motionerna
avstyrktes.
Folkhälsoinstitutets stöd tar, när det gäller
missbruksforskningen, framför allt sikte på förebyggande
insatser. Såvitt avser tobaksforskning ger Folkhälsoinstitutet
stöd till ett tvåårigt projekt angående snus.
Den av regeringen tillsatta alkoholpolitiska kommissionen
skall enligt sina direktiv (dir. 1991:124) bl.a. genomlysa de
problem som föreligger inom vården av alkoholmissbrukare och
bedöma behoven av förändringar av vårdformer och vårdinnehåll.
Vidare skall kommissionen kartlägga och analysera missbrukets
konsekvenser för missbrukarnas familjer.
Utskottets bedömning
Utskottet är ense med motionärerna om att missbruksforskningen
är ett betydelsefullt forskningsområde. Forskning om missbrukets
påverkan på familjen är prioriterad av SFR. Detta är positivt.
Regeringen anser att bl.a. behandlingsforskningen bör lyftas
fram under den kommande perioden. Utskottet delar denna
uppfattning. Samtidigt vill utskottet understryka behovet av
forskning om behandlingen av missbrukare med psykisk störning
och kriminell belastning.
Mot bakgrund av bl.a. SFR:s och Folkhälsoinstitutets arbete
när det gäller att stödja forskningsinsatser på missbruksområdet
samt alkoholkommissionens uppdrag behövs enligt utskottet inte
något initiativ från riksdagen med anledning av nu aktuella
motioner. Motionerna So30 (c), Ub103 (kds) yrkande 3 delvis och
Ub132 (fp) yrkande 6 avstyrks därför.
Forskning om spelberoende
I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds)
begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för forskning om
spelberoende (yrkande 3 delvis). Forskning om spelberoende
och hjälpprogram för att befria spelberoende bör vara
prioriterad forskning, anser motionärerna.
I motion 1992/93:So204 av Barbro Westerholm (fp) från den
allmänna motionstiden begärs tillkännagivanden dels om
kartläggning av omfattningen av spelberoende (yrkande 1),
dels om forskning kring spelberoende (yrkande 2). Forskning
behövs enligt motionären för att få svar på frågorna om hur ofta
spelberoende förekommer, vilka spel som är aktuella och vilka
personer som är riskindivider. Det behövs också forskning för
att belysa eventuella biokemiska orsaker bakom spelberoende,
liksom behandlingsforskning.
Som svar på en interpellation av Karin Israelsson (c) om
åtgärder mot spelberoende anförde dåvarande socialministern i
riksdagen den 5 december 1991 att han är väl medveten om de
problem som kan uppkomma i anslutning till spelverksamhet.
Socialministern fann det naturligt att både Folkhälsoinstitutet
och Socialstyrelsen uppmärksammar frågor om spelberoende inom
ramen för sin löpande verksamhet.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner om
spelberoende. I betänkandet 1991/92:SoU15 (s. 90 f.) angav
utskottet att forskning om spelberoendets omfattning har
bedrivits vid bl.a. sociologiska institutionen vid Stockholms
universitet och vid Socialhögskolan i Östersund. Enligt en
undersökning har ungefär 1500 personer i landet allvarliga
sociala problem orsakade av sitt spelberoende. Vid Huddinge
sjukhus pågår ett projekt med 50 spelare, som har till syfte att
kartlägga vad signalsubstanserna i hjärnan spelar för roll i
missbrukssammanhang. Utskottet uttalade att problemen med
spelberoende är kända för regeringen och torde komma att
uppmärksammas av bl.a. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet i
deras löpande verksamheter. Den då aktuella motionen avstyrktes.
Enligt uppgift från SFR ger rådet kontinuerligt stöd till
sociologiska institutionen vid Stockholms universitet för
forskning om bl.a. orsakerna till spelberoende.
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare uttalat att problemen med spelberoende
är kända och att de torde komma att uppmärksammas av bl.a.
Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Kontinuerligt stöd ges
också redan till forskning om spelberoende. Utskottet vidhåller
sin tidigare uppfattning och avstyrker därmed motionerna Ub103
(kds) yrkande 3 delvis samt So204 (fp) yrkandena 1 och 2.
Forskning om självmord
I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds)
yrkas ett tillkännagivande till regeringen om prioriteringar för
självmordsforskning (yrkande 7). SFR bör enligt motionärerna
prioritera forskning om varför människor begår självmord.
Forskningsrönen bör komma till en bred allmänhets kännedom och
resultera i ett åtgärdsprogram, anser motionärerna.
Vid utskottets behandling av förra forskningspropositionen
redovisade utskottet att det dåvarande sektorsorganet
Delegationen för social forskning (DSF) gav stöd till projekt
inom det psykiatriska området, som kunde hänföras till den
folkhälsovetenskapliga forskningen. Det gällde bl.a. studier av
orsakerna bakom självmord och självmordsförsök samt
förutsättningarna för att förebygga självmord
(1989/90:SoU19, s. 20).
SFR har enligt uppgift under den senaste treårsperioden
givit drygt två miljoner kronor i stöd till olika
forskningsprogram om självmord.
I två betänkanden från hösten 1990, nämligen 1990/91:SoU4
och SoU6 (s. 34 f.), berörde utskottet motioner med anknytning
till självmord. Efter en genomgång av statistik, pågående
studier och forskning inom olika områden för att förebygga
självmord ansåg utskottet att något initiativ från riksdagens
sida inte behövdes. I sistnämnda betänkande redogjordes för en
planeringsgrupp för suicidforskning, som arbetar i Medicinska
forskningsrådets regi. Gruppen har gjort en inventering av
tidigare och pågående suicidforskning och diskuterat möjligheter
för förbättrad suiciddiagnostik, anfördes det. Vidare framgick
att det finns forskartjänster i suicidologi, dels med tyngdpunkt
på biologisk forskning, dels med samhällsmedicinsk inriktning.
En översikt av behovet av självmordsforskning har gjorts av
Forskningsrådsnämnden. Detta har varit grunden för ett program
om självmordsforskning ur socialpsykiatriskt och
samhällsvetenskapligt perspektiv.
Nyligen inrättades inom Stockholms läns landsting ett
Centrum för suicidforskning och prevention, vars verksamhet
omfattar medicinskt, socialt och psykologiskt förebyggande
arbete. Ett övergripande mål för centrumet är, i enlighet med
WHO:s mål, att antalet självmord skall minskas fram till år
2000. Till centrumets uppgifter hör undervisning, information,
epidemiologisk bevakning och forskning. Frågan om centrumets
organisatoriska tillhörighet har behandlats av utskottet i
avsnittet om Statens institut för psykosocial miljömedicin.
Utskottets bedömning
Utskottet har redan tidigare framhållit vikten av att
förebygga självmord. Utskottet har inte ändrat uppfattning.
Forskning om självmord pågår redan. När det gäller nya
forskningsprojekt bör det ankomma på ansvariga myndigheter att
bedöma vilka projekt som bör beviljas medel. Utskottet anser
inte att det behövs något initiativ med anledning av motion
Ub103 (kds) yrkande 7. Motionsyrkandet avstyrks.
Forskning om vissa psykiska problem
I motion 1992/93:So404 av Barbro Westerholm (fp), som
väckts under den allmänna motionstiden, yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kartläggning av förekomsten av s.k. sektsjuka (yrkande 1)
och om forskning kring "sektsjukans" orsaker och behandling
(yrkande 2). Kunskapen inom hälso- och sjukvården samt
socialtjänsten om s.k. sektsjuka är enligt motionären mycket
begränsad. Motionären anser att man måste satsa på forskning för
att klarlägga omfattningen av problemet och vilka individer som
löper risk att hamna i denna situation samt på utveckling av
vård, behandling och rehabilitering av dessa individer.
Forskningen skulle enligt motionären lämpligen kunna knytas till
en avdelning vid ett universitetssjukhus.
Motioner om en kartläggning av dessa problem och om
psykologisk behandling i samband med engagemang i vissa sekter
har behandlats av utskottet vid flera tillfällen tidigare. I
betänkandet 1991/92:SoU1 (s. 25 f.) hänvisade utskottet till
tidigare uttalanden innebärande bl.a. att, utöver samhällets
hälso- och sjukvård, även kyrkor och andra frivilliga
organisationer arbetade med dessa frågor samt att
religionsfriheten sätter gränser för samhällets möjligheter att
påverka enskilda individers uppfattning i religiösa eller
principiella frågor. Utskottet vidhöll sin tidigare redovisade
uppfattning att kvalificerad psykologisk behandling finns att
tillgå inom samhällets hälso- och sjukvård för dem som behöver
sådan till följd av sin anslutning till religiösa och andra
sekter. I betänkandet 1991/92:SoU15 (s. 134) vidhöll
utskottet sin tidigare uppfattning. Då aktuella motioner
avstyrktes.
Utskottets bedömning
Utskottet instämmer med motionären om att det behövs mer
kunskap om utbredningen av det problem som tas upp i motion
So404. Utskottet förutsätter att ansvariga myndigheter och
berörda frivilliga organisationer arbetar vidare med dessa
frågor. Något initiativ med anledning av motion So404 (fp)
yrkandena 1 och 2 behövs inte. Motionen avstyrks.
Forskning inom socialförsäkringsområdet
I motion 1992/93:Sf255 av Hans Gustafsson och Doris Håvik
(s), som väckts under den allmänna motionstiden, önskar
motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör
lägga fram förslag till forskningsinsatser inom
socialförsäkringsområdet. Kostnaderna för
långtidssjukskrivningar, arbetsskador och förtidspensioneringar
har ökat dramatiskt under senare år, anförs det i motionen. En
åtgärd har varit att ge resurser till försäkringskassorna för
rehabiliteringstjänster. Motionärerna beklagar att ingen
nationell, systematisk utvärdering har genomförts, som kan visa
på effekterna av de rehabiliteringsinsatser som gjorts.
Försäkringskassan i Stockholm har etablerat samarbete med
forskare på olika håll, och en redogörelse för de
frågeställningar som är aktuella för forskningsstudier återfinns
i motionen. Medel till denna forskningsinsats bör t.ex. kunna
frigöras från socialförsäkringens rehabiliteringsanslag, anser
motionärerna.
Behovet av forskningsbaserad kunskap om de ekonomiska
trygghetssystemens funktion och effekter är betydande, inte
minst mot bakgrund av den genomgripande översyn och omprövning
av socialförsäkringens olika grenar som för närvarande pågår,
anförs det i propositionen (s. 113). Omfattningen av
socialvetenskaplig forskning med anknytning till de ekonomiska
trygghetssystemen är fortfarande relativt begränsad med hänsyn
tagen till socialförsäkringens stora betydelse för individens
välfärd och för samhällsekonomin, anges det vidare. Betydande
behov finns av mer forskningsbaserad kunskap om bl.a. faktorer
och samband som ligger bakom de stora förändringarna i
sjukfrånvaro och förtidspensionering under senare år, liksom om
samspelet mellan socialförsäkringen och arbetsmarknaden. Det är
enligt propositionen vidare angeläget med forskning kring de
offentliga pensionssystemen, inte minst i förhållande till andra
försäkringssektorer och hur detta påverkar sparande,
kapitalbildning och arbetskraftsutbud.
I propositionen påpekas det vidare att socialförsäkringarna är
rättighetsstyrda genom ett omfattande och komplext regelverk.
Regeltillämpningen är långt decentraliserad, vilket pekar på ett
behov av tillämpad juridisk forskning. Satsningen på en mer
aktiv rehabilitering innebär att en rad nya åtgärder och
instrument ställs till försäkringskassornas och andra
rehabiliteringsansvarigas förfogande. Detta skapar intressanta
forskningsuppgifter för utvärderings- och
implementationsforskning, heter det i propositionen.
Det ökade internationella samarbetet på
socialförsäkringsområdet, som aktualiserats genom EES-avtalet,
innebär också att ett nytt angeläget område för
forskningsinsatser öppnar sig, anförs det avslutningsvis.
Riksförsäkringsverket (RFV) skall bl.a. särskilt följa
utvecklingen av de olika grenarna inom det ekonomiska
trygghetssystemet och utvärdera effekter av dessa för individ
och samhälle. Detta sker genom ett kontinuerligt samarbete med
forskare och forskningsinstitutioner som stöd för de egna
analyserna av kunskapsbehov och pågående FoU. Uppföljnings- och
utvärderingsprogram upprättas årligen.
Forskning om de ekonomiska trygghetssystemen har prioriterats
av SFR. Rådet har kontinuerlig kontakt med
Försäkringskasseförbundet genom återkommande forskarseminarier,
som rådet givit ekonomiskt stöd åt. Vidare har rådet en nära
samverkan med utvärderingsavdelningen på RFV.
Socialförsäkringsutskottet har inkommit med yttrande till
socialutskottet beträffande forskningen om de ekonomiska
trygghetssystemen (1992/93:SfU6y).
Socialförsäkringsutskottet pekar på de höga kostnaderna för
socialförsäkringssektorn och anför att det såväl för staten som
för den enskilde är av utomordentligt stor betydelse att man har
tillräckliga kunskaper om att de medel som tilldelas
socialförsäkringsområdet också används på ett riktigt och
ändamålsenligt sätt.
De stora och snabba förändringar som skett inom området under
senare år har enligt socialförsäkringsutskottet lett till att
regelverket på området blivit komplicerat och i det närmaste
oöverblickbart för medborgarna. Vidare har staten, landstingen
och kommunerna tvingats att söka nya lösningar för att
åstadkomma besparingar, många gånger utan att genomarbetade
analyser gjorts av vilka övervältringseffekter detta kan
innebära mellan de olika huvudmännens områden.
Socialförsäkringsutskottet konstaterar att intresset för och
möjligheterna till forskning på socialförsäkringsområdet har
ökat men att omfattningen av socialvetenskaplig forskning med
anknytning till de ekonomiska trygghetssystemen forfarande är
relativt begränsad. Utskottet delar regeringens uppfattning om
behovet av mer forskningsbaserad kunskap på området och utgår
från att SFR fortlöpande uppmärksammar och prioriterar sådan
forskning.
Socialförsäkringsutskottet understryker det angelägna i att
samarbetet mellan forskare vid universitet och högskolor och
försäkringskassorna utvecklas ytterligare. Särskilt viktigt är
det enligt utskottet att effekterna av de
rehabiliteringsinsatser som görs från försäkringskassornas sida
blir föremål för forskning. Stödet till forskningen bör dock
tillföras försäkringskassorna på annat sätt än genom medel som
avsatts för rehabiliteringsinsatser.
Avslutningsvis finner socialförsäkringsutskottet det angeläget
att SFR lägger stor vikt vid att föra ut resultaten av
forskningen till berörda intressenter.
Socialförsäkringsutskottet anser att syftet med nu aktuell
motion kan tillgodoses utan någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.
Socialutskottets bedömning
Socialutskottet instämmer i propositionens och
socialförsäkringsutskottets bedömning när det gäller behovet av
mer forskningsbaserad kunskap inom socialförsäkringsområdet.
Socialutskottet utgår i likhet med socialförsäkringsutskottet
från att SFR fortlöpande uppmärksammar och prioriterar sådan
forskning.
Även när det gäller samarbetet mellan forskare vid universitet
och högskolor å ena sidan och försäkringskassorna å andra sidan
samt vikten av forskning om effekterna av de
rehabiliteringsinsatser som görs från försäkringskassornas sida
ansluter sig socialutskottet till socialförsäkringsutskottets
bedömning. Socialutskottet är ense med
socialförsäkringsutskottet om att stödet till forskningen bör
tillföras försäkringskassorna på annat sätt än genom de medel
som avsatts för rehabiliteringsinsatser.
Mot bakgrund av det anförda och att motion Sf255 (s) kan
tillgodoses utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida
avstyrker socialutskottet bifall till motionen.
Invandrarforskning
I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds)
yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om prioriteringar för invandrarforskning (yrkande
12). Motionärerna vill prioritera forskning om hur flykting-,
migrations- och biståndspolitik samt en samordning av dessa
områden kan bidra till att människor inte behöver emigrera för
sin utkomst och överlevnad. Ett annat forskningsområde som bör
prioriteras är enligt motionärerna orsakerna till människors
beslut att utvandra liksom frågor om etniska relationer, vilken
etnisk mångfald som är möjlig och hur etniska konflikter kan
undvikas.
Enligt den förra forskningspropositionen (prop.
1989/90:90) borde invandrarforskningen under kommande
treårsperiod få väsentligt ökade resurser. Det föreslogs bli en
uppgift för SFR att närmare överväga hur dessa resurser skulle
fördelas mellan enskilda forskningsprojekt och den mer
långsiktiga kompetensuppbyggnaden på universitet och högskolor.
Med internationell migration och etniska relationer (IMER)
avses enligt den nu aktuella propositionen (s. 116) in- och
utvandring, orsaker till och effekter av befolkningsrörelser,
statens reglering av dessa befolkningsrörelser samt
integrationsfrågor i vid bemärkelse. Forskning på området har
under senare år bedrivits i en ökande omfattning. Forskningen
bedrivs inom ett flertal humanistiska och samhällsvetenskapliga
ämnen. Ett nationellt nätverk är under uppbyggnad och det
internationella forskarsamarbetet utvecklas successivt, anförs
det i propositionen. SFR har ett särskilt ansvar för stöd till
forskning inom detta område.
Enligt SFR:s bedömning behöver den demografiska, sociologiska,
kulturgeografiska och ekonomiska forskningen om de
internationella migrationsströmmarnas orsaker och verkningar på
framför allt svensk arbetsmarknad och näringsliv stärkas, både
till omfång och kvalitet. Mycket tyder enligt propositionen på
att den internationella migrationen och därmed sammanhängande
problemkomplex under många år framöver kommer att utgöra mycket
centrala faktorer i samhällsutvecklingen, såväl i Sverige som i
många andra länder. Med hänsyn till det stora kunskapsbehovet
måste forskningen på området därför ges hög prioritet, sägs det
vidare i propositionen.
Vidare redovisar propositionen (avsnitt 11 s. 413 f.) många
forskares och andra samhällsanalytikers åsikt att de stora
befolkningsrörelserna med deras konsekvenser för alla kommer att
vara den största mänskliga, sociala och ekonomiska frågan
decennier framöver. Viktiga frågor att belysa är enligt
propositionen bl.a. de frågor som omnämns i den nu aktuella
motionen.
Även när det gäller frågan om internationell migration och
etniska relationer har socialförsäkringsutskottet yttrat sig
till socialutskottet. Socialförsäkringsutskottet delar
regeringens bedömning att forskningen på området måste ges hög
prioritet. Utskottet konstaterar att SFR:s stöd till området
varit drygt 24 miljoner kronor under budgetåren 1990/91 --
1992/93 och förutsätter att rådet också för den kommande
treårsperioden kommer att stödja forskningen på området i minst
samma omfattning som tidigare.
Socialförsäkringsutskottet anser inte att någon åtgärd med
anledning av motionen är påkallad.
Socialutskottets bedömning
Socialutskottet ansluter sig till regeringens och
socialförsäkringsutskottets bedömning att forskningen på området
bör ha en framskjuten plats. Denna forskning är särskilt viktig
i en tid med omfattande internationell migration och en ökande
invandring till Sverige. Mot bakgrund av den forskning som
pågår inom området är motion Ub103 (kds) yrkande 12
tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
En ny levnadsnivåundersökning
I motion 1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att Statistiska centralbyrån
(SCB) får i uppdrag att genomföra en ny levnadsnivåundersökning
(yrkande 31). För att få underlag till bedömningar som
behöver göras om ändringar i fördelningspolitiken eller om
nedskärningar, är levnadsnivåundersökningar av stort värde,
anför motionärerna. SCB bör enligt motionärerna göra en ny
översikt av levnadsnivån i Sverige, innefattande även en utblick
över välfärden i världen i övrigt.
I samband med behandlingen av förra forskningspropositionen
behandlade socialutskottet även en motion (c) om en ny
levnadsnivåundersökning. Utskottet (1989/90:SoU19, s. 12)
delade inställningen i motionen att en ny
levnadsnivåundersökning skulle vara av stort värde, bl.a. för
forskningen på det sociala området. Utskottet förutsatte att
en ny levnadsnivåundersökning helt eller delvis kunde
finansieras av SFR. Detta gavs regeringen till känna (rskr.
333).
SFR har därefter i samarbete med bl.a. Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Arbetsmiljöfonden och
Forskningsrådsnämnden medverkat vid finansieringen av en ny
levnadsnivåundersökning vid Institutet för social forskning,
Stockholms universitet. SCB har medverkat såvitt avser
insamlande av datamaterial. För närvarande analyseras det
insamlade materialet, och en redovisning av undersökningen
väntas inom något år.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att arbete pågår med att sammanställa
materialet från den levnadsnivåundersökning som nyligen
genomförts. Resultatet från undersökningen beräknas kunna
redovisas inom något år. Dessförinnan bör enligt utskottet
riksdagen inte besluta om någon ny levnadsnivåundersökning.
Motion Ub121 (v) yrkande 31 avstyrks.
Folkhälsoforskning
I motion 1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds)
begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för
folkhälsoforskning (yrkande 6). Motionärerna instämmer i det
som sägs i propositionen om att folkhälsoforskningen skall vara
ett prioriterat område.
SFR har ett ansvar för den grundläggande forskningen inom
folkhälsoområdet, medan Folkhälsointitutet svarar för den
tillämpade forskningen. Det förekommer ett nära samarbete mellan
rådet och institutet när det gäller forskning på detta område.
Även Medicinska forskningsrådet (MFR) har prioriterat
folkhälsoforskningen för framtiden.
Även folkhälsoforskningen behandlas i propositionen (s.
116 f.). Regeringen anför att den svenska befolkningens hälsa
har fortsatt att förbättras de senaste åren och att
medellivslängden har ökat. Trots att hälsoutvecklingen i stort
varit positiv finns det stora skillnader i sjuklighet och
dödlighet mellan könen, olika sociala grupper och mellan olika
delar av landet. Också mellan infödda svenskar och invandrare
finns det betydande skillnader, sägs det i propositionen.
Folkhälsoforskningen är interdisciplinär. Till området räknas
forskning om familjers, arbetslivets, miljöns och hälso- och
sjukvårdens betydelse för folkhälsan. Således innefattas studier
inom bl.a. epidemiologi, hälso- och sjukvårdsforskning,
hälsoekonomi, arbets- och
miljömedicin, kost- och beroendefrågor samt preventiv medicin
och socialmedicin i bred bemärkelse.
Regeringen har betonat att insatser för att ytterligare
förbättra folkhälsan är angelägna, heter det i propositionen. En
bred och kvalitativt god forskning har stor betydelse för att
detta mål skall kunna nås, sägs det vidare. Det finns också ett
behov av att utveckla metoder för utvärdering och att på ett mer
systematiskt sätt utvärdera olika preventiva satsningar.
Regeringen anser att folkhälsoforskning skall vara ett
prioriterat område för SFR även under den kommande perioden.
Även inom det medicinska forskningsområdet bör
folkhälsoforskningen prioriteras. För att nå högsta möjliga
effekt av de insatta resurserna är det angeläget att dessa
insatser samordnas också med bl.a. Folkhälsoinstitutets
forsknings- och utvecklingsstödjande verksamhet.
Epidemiologisk metodik, som har en framträdande roll inom
folkhälsoforskningen, kräver ofta stora och kostsamma
datainsamlingar. Samtidigt är förutsättningarna för
epidemiologiska studier ur ett internationellt perspektiv
särskilt goda i Sverige, anförs det i propositionen. Det är
därför väsentligt att möjligheterna för denna forskning
fortsätter att utvecklas, bl.a. genom att tillgången till
relevanta datamaterial förbättras. Delar av folkhälsoforskningen
är fortfarande under snabb utveckling, och betydande satsningar
görs på folkhälsoforskning i vissa länder. Det är angeläget att
internationella erfarenheter tas till vara i den svenska
forskningen och utvecklingsarbetet och att arbetet fortlöpande
följs upp och utvärderas, avseende framför allt dess
vetenskapliga kvalitet och relevans för folkhälsans utveckling,
sägs det avslutningsvis.
Utskottets bedömning
Utskottet instämmer i att folkhälsoforskningen bör prioriteras
under den kommande treårsperioden. Bl.a. SFR och
Folkhälsoinstitutet har viktiga funktioner att fylla i detta
arbete. Utskottet delar också regeringens bedömning att det
finns ett behov av att mer systematiskt utvärdera olika
preventiva insatser som görs på området. När det gäller
forskning om hälso- och sjukvårdens betydelse för folkhälsan
finns det enligt utskottet bl.a. ett behov av mer
forskningsbaserad kunskap om hälsohemmens verksamhet.
Syftet med motion Ub103 (kds) yrkande 6 får anses
tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
Forskning om kvinnors hälsa
I motion 1992/93:Ub101 av Birthe Sörestedt m.fl. (s)
begärs ett tillkännagivande om behovet av forskning om
förebyggande åtgärder kring sjukdomar som drabbar kvinnor.
Enligt motionärerna behövs ytterligare resurser till forskning
kring klimakteriets sjukdomstillstånd och de symtom som
framträder i samband härmed för att kunna ge adekvat
förebyggande hjälp och vård. Motionärerna nämner tre stora
sjukdomsgrupper där behovet av forskning är stort, nämligen
hjärt-kärlsjukdomar, benskörhet och bröstcancer. Insatser på
detta område skulle minska sjukvårdskonsumtionen och ge
kvinnorna en bättre livskvalitet, menar motionärerna.
I motionerna 1992/93:Ub133 av Barbro Westerholm m.fl. (fp,
s, c, kds, v) (yrkande 2) och 1992/93:Ub147 av Gullan
Lindblad (m) begärs ett tillkännagivande om forskning kring
kvinnors liv och hälsa. Det behövs epidemiologisk forskning om
ohälsans förekomst och orsaker bland kvinnor, anförs det i båda
motionerna. Kvinnors hälsoproblem har i mycket mindre
utsträckning än männens varit föremål för forskning. Mannen har
varit normen för behandlingen. Vidare är självmord, rökning och
alkoholmissbruk hos kvinnor frågor som forskningen bör ta sig
an, anser motionärerna.
Även flera motioner från den allmänna motionstiden tar upp
frågan om forskning kring kvinnors hälsa.
I motion 1992/93:So439 av Bo Holmberg m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om forskning och utveckling av sjukvård för
kvinnor (yrkande 8). Kvinnors sjukdomar orsakas enligt
motionärerna ofta av ett samspel av betingelser såsom
arbetsbelastning, omsorgsansvar, förslitningseffekter, låga
löner, långa arbetsdagar, monotona arbeten och lågt inflytande.
Kvinnors sjukdomar får inte den uppmärksamhet inom forskning och
hälso- och sjukvård som mera manliga sjukdomar får. Mot denna
bakgrund är det viktigt att belysa hur dagens situation påverkar
kvinnor i syfte att förebygga hälsoproblem, sägs det i motionen.
I motion 1992/93:So448 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c,
kds) begärs ett tillkännagivande om forskning om kvinnors
ohälsa och dess behandling (yrkande 2). Kvinnors
hälsoproblem har varit föremål för studier och forskning i
betydligt mindre utsträckning än manliga sjukdomar, anförs det i
motionen. Inte heller har man tagit hänsyn till kvinnors
annorlunda biologi, påpekar motionärerna. De anser att
hälsoproblem, som drabbar kvinnor i högre utsträckning än män,
såsom rörelseorganens sjukdomar, inkl. de reumatiska
sjukdomarna, samt inkontinens och läkemedelsberoende, borde
uppmärksammas ytterligare.
I motion 1992/93:So475 av Charlotte Branting m.fl. (fp)
begärs tillkännagivanden om kartläggning av kvinnors ohälsa
(yrkande 1) samt om forskning dels kring kvinnors ohälsa,
dess orsaker och behandling (yrkande 2), dels om kvinnors
psykiska hälsoproblem (yrkande 11). Motionärerna anser att
det behövs en fullständig kartläggning av kvinnors ohälsa och
orsakerna bakom den för att möjliggöra effektiva förebyggande
och rehabiliterande insatser. Kvinnors hälsoproblem har i mycket
mindre utsträckning än mäns sjukdomar varit föremål för
forskning, sägs det i motionen. Forskningen kring ohälsan måste
därför inriktas på att ta fram kunskap också om kvinnornas sätt
att reagera. Forskningsrådsnämnden och Medicinska
forskningsrådet bör enligt motionärerna känna ett särskilt
ansvar för att denna forskning kommer till stånd. Vidare anförs
det att bristande psykiskt välbefinnande nästan dubbelt så ofta
rapporteras av kvinnor som av män. Det behövs mer forskning om
orsakerna bakom kvinnors psykiska problem och om vilken
behandling som ger bäst effekt.
I motion 1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) begärs
ett tillkännagivande om särskilda forsknings- och
behandlingsmöjligheter såvitt avser kvinnors sjukdomar
(yrkande 28). Det ökande ohälsotalet bland kvinnor är
oroande, sägs det i motionen. Kvinnor utnyttjar sjukvården mer
än män. Det är viktigt med en helhetssyn på kvinnans situation,
särskilt vid behandlingen av klimakterieproblem, anser
motionärerna, som förespråkar ytterligare forskning när det
gäller kvinnors ohälsa.
I folkhälsopropositionen (prop. 1990/91:175, s. 16 f. och
80 f.) angavs bl.a. att livsvillkoren för män och kvinnor är
mycket olika samt att kvinnors sjukdomar, symtom och skador
orsakas av ett samspel av olika betingelser.
Folkhälsoinstitutet skall främja för hela folket likvärdiga
förutsättningar för en god hälsa genom att på bl.a. nationell
nivå och med vetenskaplig förankring bedriva hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande arbete av sektorsövergripande karaktär.
Samarbete skall ske med universitet och högskolor för att
garantera långsiktig kunskapsutveckling och medverkan av
forskare inom institutets verksamhet. Ett av institutets åtta
program innefattar Kvinnors hälsa. Programmet är inriktat på ett
könsspecifikt perspektiv på hälsan. Vidare ger
Folkhälsoinstitutet ett årligt stöd till forskning och
kunskapsutveckling vid Umeå universitet inom området Kvinnors
hälsa. En nordisk konferens om kvinnomedicinsk forskning äger
rum i Umeå kommande höst.
SFR har ställt sig mycket positivt till forskning inom
detta område. Rådet har givit stöd till en internationell
kunskapsuppbyggande forskningskonferens om kvinnors livsvillkor
och hälsa ur olika aspekter. Konferensen skall äga rum år 1994 i
Stockholm. En konferensstruktur har planerats som går från
makro- till mikronivå med början på samhällsnivån (epidemiologi,
sociologi, samhällsmedicin) och avslutning på den fysiologiska
nivån. Även Folkhälsoinstitutet har givit stöd till
konferensen.
Utskottet har vid flera tillfällen tidigare behandlat motioner
om forskning kring kvinnors ohälsa. Utskottet har därvid
understrukit att forskningen med kvinnomedicinsk inriktning
måste drivas framåt och att former för att på ett effektivt sätt
föra ut forskningsresultat på området måste sökas. I betänkandet
1990/91:SoU4 (s. 46) redovisade utskottet att ett
kvinnomedicinskt forskningscentrum hade inrättats vid Karolinska
institutet, varvid man framför allt ville öka kunskaperna om
medelålders kvinnors hälsa och sjukdomar. Efter det att
regeringen lämnat ett särskilt uppdrag till Socialstyrelsen, som
berörde kvinnors hälsa, överlämnade styrelsen våren 1991 en
rapport över uppdraget till Socialdepartementet. För en
sammanfattning av rapporten hänvisas till utskottets betänkande
1991/92:SoU15 (s. 143 f.).
I sistnämnda betänkande omtalades att Forskningsrådsnämnden
utlyst medel för stöd till kvinno- och jämställdhetsforskning
under budgetåret 1992/93. Bl.a. gällde det enligt nämnden att
synliggöra förhållandet mellan kvinnors villkor i samhället och
kvinnors hälsa. I betänkandet konstaterade utskottet (s. 145)
att kvinnosjukvården var eftersatt och att kvinnors särskilda
hälsoproblem inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Utskottet såg
det angeläget att dessa frågor uppmärksammades ytterligare i
framtiden. Folkhälsoinstitutet har här en viktig uppgift,
uttalade utskottet. Utskottet hänvisade till pågående arbete och
förutsatte att regeringen noga skulle följa utvecklingen. Då
aktuella motioner avstyrktes.
Utskottets bedömning
Utskottet har redan tidigare uttalat att det är angeläget att
frågan om kvinnornas särskilda hälsoproblem uppmärksammas
ytterligare i framtiden. Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Av stort intresse i sammanhanget är Folkhälsoinstitutets arbete
med ett särskilt program om kvinnors hälsa. Olika
forskningskonferenser med speciell inriktning på kvinnomedicinsk
forskning planeras. Mot bakgrund av det arbete som sålunda pågår
får motionerna Ub101 (s), Ub133 (fp, s, c, kds, v) yrkande 2,
Ub147 (m), So439 (s) yrkande 8, So448 (fp, m, c, kds) yrkande 2,
So475 (fp) yrkandena 1, 2 och 11 samt A811 (c) yrkande 28 anses
tillgodosedda och avstyrks därför.
Läkemedelsforskning
I motion 1992/93:Ub132 av Barbro Westerholm (fp) hemställs
att regeringen ges till känna vad som anförts om
läkemedelsepidemiologiskt nätverk (yrkande 7). Motionären
hänvisar till en av regeringen tillsatt arbetsgrupp och dess
förslag om en sammanhållande organisation för
läkemedelsepidemiologi och förbättrad läkemedelsbehandling i
rapporten Nätverk för läkemedelsepidemiologi -- NEPI. En av de
första uppgifterna för nätverket skulle vara frågan om
läkemedelsberoende, uppger motionären. I likhet med
arbetsgruppen anser motionären att en stiftelse borde inrättas
med uppgift att genom ett nätverk av specialister och grupper
från olika ämnesområden verka för en utvecklad
läkemedelsepidemiologisk samhällsservice och förbättrad
läkemedelsbehandling.
I samband med utskottets behandling av propositionen om
inrättande av Läkemedelsverket (prop. 1989/90:99) uttalade
utskottet i betänkandet 1989/90:SoU21 (s. 17) att det ser
positivt på att ett centrum med en hög vetenskaplig kompetens i
läkemedelsepidemiologi bildas. Utskottet tog då också upp frågan
om åtgärder mot läkemedelsberoende och läkemedelsmissbruk och
uppgav att utskottet tidigare uttalat att det finns behov av
insatser på en rad områden för att man skall komma till rätta
med de problem som kan uppstå vid förskrivning av
beroendeframkallande medel.
Regeringen tillsatte i november 1990 en arbetsgrupp med
uppgift att överväga och lämna förslag till ett centrum för
läkemedelsepidemiologi och utveckling av läkemedelsterapier
(dir. 1990:72, tilläggsdir. 1991:122). I september 1992
avlämnade arbetsgruppen rapporten Ds 1992:104, Nätverk för
läkemedelsepidemiologi -- NEPI. Av rapporten framgår bl.a.
följande. Det är enligt arbetsgruppens mening viktigt för svensk
sjukvård att en kraftsamling för läkemedelsepidemiologi och
utveckling av läkemedelsterapier sker. De som i dag arbetar inom
området och ansvarar för utvecklingen, nämligen sjukvården,
Läkemedelsverket, Apoteksbolaget och läkemedelsindustrin,
Socialstyrelsen och universiteten är organisatoriskt helt skilda
från varandra. Därför bör en nätverksmodell användas för att
skapa en bred samverkan mellan organisationer och
vetenskapsområden med en liten administrativ kärna som håller
ihop verksamheten på ett rationellt sätt. Ett sådant
sammanhållande nav med vetenskaplig kompetens skall hålla ihop
och utveckla nätverket, samla uppdrag, ha överblick över
tillgängliga forskningsresurser samt inventera behov av
utvecklingsprojekt. Vidare skall navet ha till uppgift att
stödja och driva projekt genom samarbete mellan befintliga
organisationer och institutioner och på detta vis
kostnadseffektivt nå samordningsfördelar vad gäller
kunskapsuppbyggnad, forskning och utbildning inom ämnesområdena.
Arbetsgruppen föreslår att en stiftelse inrättas med uppgift att
genom ett nätverk av specialister och grupper från olika
ämnesområden verka för en utvecklad läkemedelsepidemiologisk
samhällsservice och förbättrad läkemedelsbehandling. En sådan
organisation kan ge vinster för sjukvården och patienterna.
Rapporten om ett läkemedelsepidemiologiskt nätverk har varit
föremål för remissbehandling och bereds för närvarande inom
regeringskansliet.
När det gäller åtgärder mot läkemedelsberoende behandlade
utskottet ett antal motioner i ämnet i samband med behandlingen
av regeringens proposition 1991/92:107 om ny läkemedelslag
m.m. Utskottet redogjorde därvid för innehållet i
huvudbetänkandet från 1983 års läkemedelsutredning. För en
utförlig redovisning hänvisas till utskottets betänkande
1991/92:SoU21 (s. 20 f.). Utskottet erinrade om att det vid
upprepade tillfällen påtalat det angelägna i att åtgärder vidtas
för att komma till rätta med beroendet och missbruket av
läkemedel, som är ett stort problem för såväl samhället som de
enskilda som drabbas. Utskottet påpekade att det redan tidigare
givit regeringen till känna att berörda myndigheter snabbt
borde vidta erforderliga åtgärder på området. Utskottet
konstaterade vidare att en hel del insatser redan hade gjorts.
Det är viktigt att detta arbete får en fortsättning i form av
konkreta åtgärder för att begränsa felaktig användning av bl.a.
bensodiazepiner och för att förbättra vården för dem som hamnat
i ett beroende eller missbruk av dessa läkemedel, uttalades det.
Enligt utskottets mening behövdes inte något ytterligare
initiativ av riksdagen, varför motionerna avstyrktes.
Genom sitt betänkande Bensodiazepiner -- beroendeframkallande
psykofarmaka, (SOU 1993:5), har Psykiatriutredningen
uppmärksammat problemen kring denna typ av läkemedel.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att rapporten om ett
läkemedelsepidemiologiskt nätverk för närvarande bereds i
regeringskansliet. En av de första frågorna för nätverket skulle
enligt rapporten vara frågan om läkemedelsberoende. Beredningen
bör enligt utskottet avvaktas, innan riksdagen tar ställning
till frågan om inrättande av ett sådant nätverk som förordas i
motion Ub132 (fp) yrkande 7. Motionsyrkandet avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande forskning vid Smittskyddsinstitutet
att riksdagen lägger propositionen i denna del till
handlingarna,
2. beträffande målsättningen för verksamheten inom
ansvarsområdet för Statens institut för psykosocial
miljömedicin
att riksdagen godkänner i propositionen angiven övergripande
målsättning för verksamheten inom ansvarsområdet för Statens
institut för psykosocial miljömedicin,
res. 1 (s)
3. beträffande medelsanvisningen till Statens institut
för psykosocial miljömedicin
att riksdagen till Statens institut för psykosocial
miljömedicin för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 6943000kr,
4. beträffande målsättningen för Socialvetenskapliga
forskningsrådets verksamhet
att riksdagen godkänner i propositionen angiven övergripande
målsättning för Socialvetenskapliga forskningsrådets verksamhet,
5. beträffande bemyndigande för Socialvetenskapliga
forskningsrådet
att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats i
fråga om bemyndigande för Socialvetenskapliga forskningsrådet
att inom en given ram -- utgörande en mindre del av anslaget
Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel -- besluta
om fördelning av medel för en 6-årsperiod,
6. beträffande medelsanvisningen till
Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1992/93:Ub121 yrkande 32 till Socialvetenskapliga
forskningsrådet: Forskningsmedel för budgetåret 1993/94 under
femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
86740000kr,
7. beträffande medelsanvisningen till
Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning
att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 5600000kr,
8. beträffande forskning om hälso- och sjukvård samt
socialtjänst
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub132 yrkande 5 och
1992/93:Ub149,
9. beträffande äldreforskning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub103 yrkande 1,
10. beträffande handikappforskning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub104,
11. beträffande forskning om familjernas situation
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub103 yrkande 4 och
1992/93:So221,
12. beträffande forskning om incest
att riksdagen avslår motion 1992/93:So288,
res. 2 (s)
13. beträffande forskning om missbruk
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So30, 1992/93:Ub103
yrkande 3 delvis och 1992/93:Ub132 yrkande 6,
14. beträffande forskning om spelberoende
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub103 yrkande 3 delvis
samt 1992/93:So204 yrkandena 1 och 2,
15. beträffande forskning om självmord
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub103 yrkande 7,
16. beträffande forskning om vissa psykiska problem
att riksdagen avslår motion 1992/93:So404 yrkandena 1 och 2,
17. beträffande forskning inom
socialförsäkringsområdet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf255,
18. beträffande invandrarforskning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub103 yrkande 12,
19. beträffande en ny levnadsnivåundersökning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub121 yrkande 31,
20. beträffande folkhälsoforskning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub103 yrkande 6,
21. beträffande forskning om kvinnors hälsa
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub101, 1992/93:Ub133
yrkande 2, 1992/93:Ub147, 1992/93:So439 yrkande 8,
1992/93:So448 yrkande 2, 1992/93:So475 yrkandena 1, 2 och 11
samt 1992/93:A811 yrkande 28,
22. beträffande läkemedelsforskning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub132 yrkande 7.
Stockholm den 29 april 1993
På socialutskottets vägnar
Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ingrid Andersson (s),
Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m),
Jerzy Einhorn (kds), Leif Bergdahl (nyd), Maj-Inger Klingvall
(s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s), Martin Nilsson (s) och
Barbro Westerholm (fp).
Reservationer
1. Målsättningen för verksamheten inom ansvarsområdet för
Statens institut för psykosocial miljömedicin (mom. 2)
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo
Karlsson, Maj-Inger Klingvall, Hans Karlsson och Martin Nilsson
(alla s) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 6 som börjar med
"Utskottet föreslår" och slutar med "kommande treårsperioden."
bort ha följande lydelse:
Vad utskottet anfört i fråga om centrumets organisatoriska
tillhörighet bör riksdagen, med anledning av propositionen, som
sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen
anfört beträffande de övergripande mål som skall styra IPM:s
verksamhet under den kommande treårsperioden.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:
2. beträffande målsättningen för verksamheten
inom ansvarsområdet för Statens institut för psykosocial
miljömedicin
att riksdagen
a) med anledning av propositionen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
b) godkänner i propositionen angiven övergripande
målsättning för verksamheten inom ansvarsområdet för Statens
institut för psykosocial miljömedicin,
2. Forskning om incest (mom. 12)
Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo
Karlsson, Maj-Inger Klingvall, Hans Karlsson och Martin Nilsson
(alla s) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 17 som börjar med
"Utskottet utgår från" och slutar med "avstyrks sålunda." bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att SFR särskilt bör beakta behovet av ökade
forsknings- och utvecklingsinsatser beträffande incest.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen, med anledning av motion
So288 (s), som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa:
12. beträffande forskning om incest
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:So288 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Socialförsäkringsutskottets yttrande
1992/93:SfU6y
Bilaga
Forskning för kunskap och framsteg
Till socialutskottet
Socialutskottet har den 25 mars 1993 beslutat bereda
socialförsäkringsutskottet tillfälle att senast den 15 april
yttra sig över proposition 1992/93:170 om Forskning för kunskap
och framsteg, avsnitt 5, jämte motioner, såvitt propositionen
och motionerna berör socialförsäringsutskottets
beredningsområde.
De delar av propositionen i avsnitt 5 som berör utskottets
område är avsnitten 5.2 Forskning rörande de ekonomiska
trygghetssystemen och 5.5 Forskning om internationell migration
och etniska relationer. Medel för forskning inom dessa områden
beräknas i propositionen under anslaget Socialvetenskapliga
forskningsrådet: Forskningsmedel.
Av de motioner som väckts med anledning av propositionen berör
Ub132 yrkande 5 frågor under avnitt 5.2 och Ub103 yrkande 12
frågor under avsnitt 5.5. Under den allmänna motionstiden har
vidare väckts motion Sf255 som berör frågor under avsnitt 5.2.
Utskottet överlämnar den senare motionen till socialutskottet
för fortsatt behandling.
Propositionen
I propositionen framhålls (avsnitt 5.2) att behovet av
forskningsbaserad kunskap om de ekonomiska trygghetssystemens
funktion och effekter är betydande, inte minst mot bakgrund av
den genomgripande översyn och omprövning av socialförsäkringens
grenar som för närvarande pågår. Betydande behov finns av mer
forskningsbaserad kunskap om bl.a. de faktorer och samband som
ligger bakom de stora förändringarna i sjukfrånvaro och
förtidspensionering under senare år, liksom om samspelet mellan
socialförsäkringen och arbetsmarknaden. Det är också angeläget
med forskning kring de offentliga pensionssystemen, inte minst i
förhållande till andra försäkringssektorer, och hur detta
påverkar sparande, kapitalbildning och arbetskraftsutbud. Den
långt decentraliserade regeltillämpningen inom
socialförsäkringsområdet pekar på ett behov av tillämpad
juridisk forskning. I propositionen framhålls också att
satsningen på en mer aktiv rehabilitering innebär att en rad nya
åtgärder och instrument ställs till försäkringskassornas och
andra rehabiliteringsansvarigas förfogande, vilket skapar
intressanta forskningsuppgifter för utvärderings- och
implementationsforskning. Slutligen framhålls att det ökade
internationella samarbete på socialförsäkringsområdet som
aktualiserats genom EES-avtalet innebär att ett nytt angeläget
område för forskningsinsatser öppnar sig och att metoder för
studier på detta område behöver utvecklas.
Under avsnitt 5.5 erinras i propositionen om att forskning om
internationell migration och etniska relationer bedrivs inom ett
flertal humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, att ett
nationellt nätverk är under uppbyggnad och att det
internationella forskararbetet utvecklas successivt. Mycket
tyder enligt propositionen på att den internationella
migrationen och därmed sammanhängande problemkomplex under många
år framöver kommer att utgöra mycket centrala faktorer i
samhällsutvecklingen, såväl i Sverige som i många andra länder.
Med hänsyn till det stora kunskapsbehovet måste forskningen på
området därför ges hög prioritet.
Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) började sin
verksamhet den 1 juli 1990 och övertog då de pågående
forskningsprojekt som finansierats genom de tidigare
sektorsorganen Delegationen för social forskning (DSF) och
Delegationen för invandrarforskning (Deifo) samt det ansvar för
handikappforskningen som tidigare legat på
Forskningsrådsnämnden. Den fördjupade prövning som regeringen
gjort av rådet har lett till slutsatsen att rådet även för
perioden 1993/94--1995/96 skall ha till uppgift att stödja
betydelsefull grundforskning och tillämpad forskning inom
socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap samt
informera om kunskapsläge och aktuell forskning. Med hänsyn till
det stora behov av forskningsbaserad kunskap som finns inom de
nämnda områdena anser regeringen att SFR genom ökade resurser
skall ges möjlighet att förstärka forskningen. För innevarande
budgetår har anslagits 79 175 000 kr för rådets verksamhet. I
propositionen föreslås att för nästa budgetår skall anslås 86
740 000 kr för forskningmedel och på ett nytt anslag 5 600 000
kr för rådets förvaltningsuppgifter.
Motionerna
I motion Sf255 av Hans Gustafsson och Doris Håvik (s) erinrar
motionärerna om de dramatiskt ökade kostnaderna för
långtidssjukskrivningar, arbetsskador och förtidspensioneringar
under senare år och att en åtgärd att möta detta har varit att
ge försäkringskassorna ekonomiska resurser för att köpa
rehabiliteringstjänster. Motionärerna erinrar också om att
rehabiliteringsberedningen framhöll att socialförsäkring med
rehabilitering i förgrunden är ett alltför viktigt FoU-område
för att lämnas åt en slumpartad utveckling, men att någon
nationell systematiskt genomförd utvärdering inte genomförts som
kan visa på effekterna av de rehabiliteringssatsningar som
gjorts. Motionärerna nämner i motionen olika forskningsstudier
m.m. som initierats av Försäkringskassan i Stockholms län i
samarbete med forskare och framhåller att det i dagsläget inte
finns några möjligheter för huvudaktören på området --
Försäkringskassan -- att använda befintliga resurser för
forskning inom rehabiliteringsområdet. Enligt motionärerna bör
medel till de angivna forskningsinsatserna t.ex. kunna frigöras
från de medel som socialförsäkringen utger till
försäkringskassorna för rehabiliteringsinsatser. De begär ett
tillkännagivande om att regeringen snarast bör lägga fram
förslag till forskningsinsatser inom socialförsäkringsområdet.
Även Barbro Westerholm (fp) berör i motion Ub132
försäkringskassornas möjlighet att köpa rehabiliteringstjänster
som en del i det pågående förändringsarbetet i syfte att
åstadkomma effektivare insatser till lägre kostnader. Hon
understryker att det saknas forsknings- och utvärderingsresultat
som behövs för kommande nödvändiga vägval och anser det viktigt
att t.ex. försäkringskassorna får möjlighet att bygga in
forsknings- och utvecklingsarbete i sin verksamhet tillsammans
med universitet och högskolor.
I motion Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) yrkande 12
begärs ett tillkännagivande om prioriteringar för
invandrarforskning. Motionären anför att kunskaperna är små och
otillräckliga om på vilket sätt flykting/migrations- och
biståndspolitik samt en samordning av dessa politikområden kan
bidra till att människor inte behöver emigrera för sin utkomst.
Motionärerna vill också prioritera forskning om orsakerna till
människors beslut att utvandra, etniska relationer, vilken
etnisk mångfald som är möjlig och hur man kan undvika etniska
konflikter.
Utskottets bedömning
De ekonomiska trygghetssystemen
De samlade utgifterna för det sociala trygghetssystemet
motsvarar ca 36% av BNP. Knappt 260 miljarder kronor av de
samlade utgifterna utgörs av transfereringar till hushållen.
Staten och socialförsäkringssektorn svarar för ca 95 % av dessa
transfereringsutgifter. Det är därför såväl för staten som för
den enskilde av utomordentligt stor betydelse att man har
tillräckliga kunskaper om att de medel som tilldelas
socialförsäkringsområdet också används på ett riktigt och
ändamålsenligt sätt. De stora förändringar som skett inom
socialförsäkringsområdet under senare år har också, under
trycket av landets hastigt försämrade ekonomi, många gånger måst
genomföras utan sedvanligt grundläggande utrednings- och
analysarbete av vilka slutliga samhällsekonomiska effekter som
kan bli följden och hur förändringarna kan komma att styra de
försäkrades beteende och efterfrågan på förmånerna. Därigenom
har ett tidigare väl sammanhängande lagkomplex, i vilket de
olika förmånsslagen utformats för att samspela med varandra och
som ur administration- och informationssynpunkt varit
lätthanterligt, komplicerats och blivit i det närmaste
oöverblickbart för medborgarna. En kärv ekonomi har också
tvingat de tre huvudaktörer på det sociala området, staten,
kommunerna och landstingen, att söka nya lösningar för att
åstadkomma besparingar, många gånger utan att genomarbetade
analyser gjorts av vilka övervältringseffekter detta kan
innebära mellan de olika huvudmännens områden.
Utskottet kan konstatera att intresset för och möjligheterna
till forskning på socialförsäkringsområdet vid universitet och
högskolor successivt har ökat under senare år. Emellertid är,
som framhållits i propositionen, omfattningen av
socialvetenskaplig forskning med anknytning till de ekonomiska
trygghetssystemen fortfarande relativt begränsad med hänsyn
tagen till socialförsäkringens stora betydelse för individens
välfärd och för samhällsekonomin. Utskottet delar helt
regeringens uppfattning om att det finns ett betydande behov av
mer forskningsbaserad kunskap på detta område. Inte minst gäller
detta forskning kring de offentliga pensionssystemen, i
synnerhet i förhållande till andra försäkringssektorer, såsom
avtalsförsäkringar. Utskottet utgår därför från att SFR, som för
kommande treårsperiod föreslagits få ökade ekonomiska resurser,
fortlöpande uppmärksammar och prioriterar sådan forskning. Med
anledning av vad som framhållits i motionerna Sf255 och Ub132 om
behovet av ett nära samarbete mellan forskare vid universitet
och högskolor och försäkringskassorna kan utskottet med stor
tillfredsställelse konstatera att många initiativ till sådana
gemensamma forskningsansträngningar tagits under senare år och
utskottet vill gärna understryka det angelägna i att ett sådant
samarbete utvecklas ytterligare. SFR har också gett ekonomiskt
stöd åt två forskarseminarier om välfärdssystemet, vilka
arrangerats av Försäkringskasseförbundet och Centralförbundet
för socialt arbete i samarbete med Västerbottens läns allmänna
försäkringskassa och Umeå universitet. I motion Sf255 har
särskilt framhållits vikten av forskning om effekterna av de
rehabiliteringsinsatser som görs från försäkringskassornas sida.
Samma område har särskilt nämnts i propositionen som intressant
för utvärderings- och implementationsforskning. Mot bakgrund av
att de nya satsningarna på rehabilitering innebär ett förändrat
sätt att använda försäkringens resurser är det enligt utskottets
mening särskilt viktigt att detta område blir föremål för
forskning. Det ekonomiska stödet till forskningen i fråga bör
dock tillföras försäkringskassorna på annat sätt än genom medel
som avsatts för rehabiliteringsinsatser.
Med det anförda anser utskottet att syftet med motionerna
Sf255 och Ub132 yrkande 7 kan tillgodoses utan någon särskild
åtgärd från riksdagens sida.
Internationell migration och etniska relationer
Utskottet delar regeringens bedömning att med hänsyn till det
stora kunskapsbehovet om den internationella migrationen och
därmed sammanhängande frågor måste forskningen på området ges
hög prioritet. Utskottet har också erfarit att dessa frågor
under många år uppmärksammats inom forskningen och att 154
doktorsavhandlingar har skrivits inom forskningsområdet
internationell migration och etniska relationer under perioden
1964--1992, varav 25 under åren 1990--1992. Som framhållits i
propositionen är forskningen på detta område väl spridd över
landet och ett nationellt nätverk är under uppbyggnad. Det
internationella forskararbetet utvecklas också successivt,
vilket enligt utskottets uppfattning är av stor betydelse. SFR:s
stöd till området har under budgetåren 1990/91--1992/93 varit
drygt 24 miljoner kronor. Utskottet förutsätter att SFR också
för den kommande treårsperioden kommer att stödja forskningen på
detta område i minst samma omfattning som tidigare. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att någon åtgärd med
anledning av motion Ub103 yrkande 12 inte är påkallad.
Avslutningsvis finner utskottet det angeläget att SFR lägger
stor vikt vid att föra ut resultaten av forskningen på de nu
berörda områdena till berörda intressenter.
Stockholm den 20 april 1993
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Doris Håvik
(s), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp), Börje Nilsson (s),
Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Pontus Wiklund (kds),
Arne Jansson (nyd), Margareta Israelsson (s), Maud Björnemalm
(s), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson (s), Chris Heister (m)
och Bo Finnkvist (s).
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motioner 2
Motioner väckta med anledning av proposition
1992/93:170 2
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993 3
Utskottet 4
Forskning vid Smittskyddsinstitutet 4
Statens institut för psykosocial miljömedicin (G 9) 5
Den övergripande målsättningen 5
Medelsanvisningen 6
Socialvetenskapliga forskningsrådet 7
Den övergripande målsättningen m.m. 7
Medelsanvisningen 8
Forskning inom områdena hälso- och sjukvård samt
socialtjänst 9
Äldreforskning 13
Centrumbildningar för handikappforskning 14
Forskning om familjer och barn 15
Forskning om missbruk 17
Forskning om spelberoende 20
Forskning om självmord 21
Forskning om vissa psykiska problem 22
Forskning inom socialförsäkringsområdet 22
Invandrarforskning 25
En ny levnadsnivåundersökning 26
Folkhälsoforskning 27
Forskning om kvinnors hälsa 28
Läkemedelsforskning 31
Hemställan 32
Reservationer 34
Bilaga: Socialförsäkringsutskottets yttrande
1992/93:SfU6y 36