I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till
ramanslag till Skatteförvaltningen samt några övriga anslag.
Vidare avstyrker utskottet ett antal motioner på taxerings-,
uppbörds- och folkbokföringsområdet. Med anledning av en motion
angående kontrollen av torg- och gatuförsäljares
skatteredovisning föreslår utskottet dock ett tillkännagivande.
Reservationer har avgivits av s beträffande anslaget till
Skatteförvaltningen, betalningslagen, skatteflyktslagen samt
betalningssäkrings- och bevissäkringslagen. Nyd har reserverat
sig i fråga om eftertaxering, skattetillägg, beloppsgränser vid
uppbörd, anstånd, förhandsbesked, betalningssäkringslagen,
lägenhetsregister och ändrad praxis. V har avgivit en
meningsyttring i fråga om anslaget till Skatteförvaltningen,
kontrolluppgift avseende ränteinkomster och
skatteplaneringskommission samt biträtt s-reservationerna i
fråga om betalningslagen, lagen mot skatteflykt samt
betalningssäkrings- och bevissäkringslagen.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1992/93:100 bilaga 8
under punkt B (s. 32--40)
1. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen
för verksamheterna inom Riksskatteverkets ansvarsområde --
såvitt avser Skatteförvaltningen -- skall vara i enlighet med
vad som förordats i avsnittet Slutsatser,
2. att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 351 000 000 kr,
3. att riksdagen till Skattemyndigheterna för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 4 237 311 000 kr.
under punkt I 1 (s. 129)
att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av
motorfordon för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
6 000 000 kr,
under punkt I 2 (s. 129--130)
att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1993/94
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Motionerna
1992/93:Sk354 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skattesmitning,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en skärpning av de kontrollregler som
ersatt den s.k. betalningslagen,
18. att riksdagen beslutar att den tidigare lagen mot
skatteflykt snarast återinförs.
1992/93:Sk801 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skärpta kontroll- och
sanktionsåtgärder i samband med tecknande av utländska
kapitalförsäkringar.
1992/93:Sk802 av Birger Andersson och Rune Thorén (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om justering av beloppsgränserna i
uppbördslagen.
1992/93:Sk803 av Inger Lundberg och Martin Nilsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om översyn av skatte- och avgiftsredovisning
inom torg- och gatuhandeln.
1992/93:Sk804 av Karl Hagström (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om tillsättande av en skatteplaneringskommission.
1992/93:Sk805 av Bruno Poromaa och Owe Andréasson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ytterligare förenklingar i
deklarationsförfarandet.
1992/93:Sk807 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
kontrolluppgiftsskyldighet för bankräntor även skall omfatta
juridiska personer.
1992/93:Sk810 av Carl-Johan Wilson och Bengt Rosén (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skattemyndigheten på den förtryckta
deklarationsblanketten redovisar deklarationsunderlaget för den
skattskyldige.
1992/93:Sk811 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den som i dag vidtar en helt laglig handling inte skall behöva
riskera att skattemyndigheterna i framtiden betraktar handlingen
som olaglig,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
förbud måste införas för retroaktiv tillämpning av skattelag,
där skattedomstolarna tolkat en skattelag på annat sätt än som
tidigare förutsatts gälla,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
möjligheten att använda betalningssäkring måste begränsas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
betalningssäkring i fortsättningen inte bör ske beträffande
skattefordringar, som inte är fastställda,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den som drabbas av betalningssäkring alltid måste höras innan
beslut fattas,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den som överklagar ett beslut till länsrätt automatiskt bör
medges anstånd att betala den kvarskatt, som kan ha blivit
följden av taxeringsnämndens beslut, med undantag för fall där
det är uppenbart att besvär över taxeringsnämndens belut inte
kan bifallas,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
möjligheten att göra en eftertaxering skall begränsas till två
år och endast skall vidtas i fall av uppenbara
skatteundandraganden,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
möjligheten att påföra skattetillägg skall begränsas till fall
av uppenbara skatteundandraganden, och sanktionsavgiften skall i
så fall sänkas till 20 %,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
möjlighet till bindande förhandsbesked i alla skattefrågor måste
finnas.
1992/93:Sk812 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om anståndsreglerna i skattelagstiftningen.
1992/93:Sk901 av Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts beträffande uppgifter från
folkbokföringen.
1992/93:Sk903 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till ett nytt system för
folkbokföring med lägenhetsregister i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1992/93:Ju223 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
5. att riksdagen under sjunde huvudtiteln anslaget B 2.
Skattemyndigheterna för budgetåret 1993/94 anvisar ett extra
anslag för insatser mot den ekonomiska brottsligheten på
70 000 000 kr,
7. att riksdagen beslutar att återinföra lagen mot
skatteflykt.
1992/93:Ju817 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
4. att riksdagen utöver vad regeringen föreslagit anvisar 25
miljoner kronor till Riksskatteverket för utökning av antalet
tjänster samt utbildning av skatterevisorer,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om reglerna om skatteflykt, betalnings- och
bevissäkringslagarna samt betalningslagen.
1992/93:T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
2. att riksdagen hos regeringen begär att Riksskatteverket får
i uppdrag att presentera en ändrad fördelningsmodell av
resurserna för granskning av deklarationer.
Utskottet
Anslag till skatteförvaltningen
Enligt budgetpropositionen bör liksom tidigare det
övergripande målet för skatteförvaltningens verksamhet vara att
skatt skall tas ut i den omfattning, med den fördelning och i
den tid och ordning som åsyftas med gällande skattelagstiftning.
Vikten av en rationalisering av grundhanteringen betonas för att
trots krav på besparingar skapa utrymme för ökade kontroll- och
serviceinsatser. Vidare anges att arbetet mer än hittills bör
inriktas mot det väsentliga skatteundandragandet, att
omfattningen av den planmässiga kontrollen av stora företag bör
upprätthållas och att urvalskontrollen bör byggas ut och
förfinas.
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner
denna övergripande målsättning för verksamheten och för nästa
budgetår anvisar ramanslag på 351 miljoner kronor till
Riksskatteverket (RSV) och på drygt 4 237,3 miljoner kronor till
Skattemyndigheterna.
I motion Ju817 (yrkande 4) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas
att anslaget till RSV höjs med 25 miljoner kronor utöver vad som
föreslagits i budgetpropositionen. Dessa ytterligare resurser
bör enligt motionärerna användas till en utökning av antalet
tjänster samt utbildning av skatterevisorer. Beloppet utgör en
del av en summa på totalt 100 miljoner kronor som motionärerna
vill satsa på en kraftigare ekobrottsbekämpning och som i
andra delar än avseende skatteförvaltningen behandlas av andra
utskott. Yrkandet följs upp i motion Sk354 (yrkande 16), också
den av Ingvar Carlssson m.fl. (s), med förslag om olika åtgärder
för att motverka skattesmitning. Motionärerna föreslår sålunda
bl.a. ytterligare förenklingar för att kunna omfördela
kontrollresurserna till en utökad granskning av företag och
skattskyldiga med komplicerade förhållanden, effektivare
revisionsverksamhet, bättre samarbete mellan skattemyndigheterna
och polis och åklagare och utökat samarbete mellan svenska och
utländska myndigheter på skatteområdet.
Vad särskilt gäller frågan om förenklingar konkretiseras detta
yrkande i motion Sk805 vari Bruno Poromaa och Owe Andréasson
(båda s) återkommer med ett förslag om ytterligare förenklingar
i deklarationsförfarandet. Förslaget går ut på att den
förtryckta deklarationsblanketten skall kunna läggas till grund
för taxeringen även om den skattskyldige inte återsänt
handlingen.
Även i motion Ju223 (yrkande 5) av Gudrun Schyman m.fl. (v)
föreslås en extra uppräkning av anslaget till
skattemyndigheterna för insatser mot ekonomisk brottslighet. 70
miljoner kronor anser motionärerna att skattemyndigheterna bör
tillföras utöver vad regeringen föreslagit för fördjupad
kontroll och offensiva satsningar mot ekonomisk brottslighet.
I motion T221 (yrkande 2) av Ylva Annerstedt m.fl. (fp)
föreslås en ändrad fördelning av resurserna till förmån för
Stockholms län. Motionärerna framhåller bl.a. det stora antalet
komplicerade deklarationer och omfattande företagsdeklarationer
som skall granskas i det länet.
Företrädare för RSV har beretts tillfälle att inför utskottet
lämna synpunkter på budgetförslaget. Enligt RSV har de senaste
årens stora reformer, som prioriterats högt av statsmakterna,
genomförts på ett bra sätt. De långt drivna besparingskraven på
skatteförvaltningen i årets budgetproposition och särskilt det
ökade besparingstrycket i inledningen av treårsperioden är dock
enligt verket ägnade att inge farhågor för att ambitionsnivån
inte kan hållas på en acceptabel nivå. För att uppfylla
besparingskraven har RSV beräknat att 450--500 årsarbetskrafter
måste lämna skatteförvaltningen under budgetåret 1993/94 och
1 500 årsarbetskrafter under hela treårsperioden, men det tar
lång tid innan några positiva besparingseffekter av uppsägningar
och andra besparingsåtgärder inträder. Resultatet kan bli en
minskning av den offensiva kontrollverksamheten.
Utskottet är således medvetet om att den strama budgeten för
skatteförvaltningens vidkommande kan göra läget besvärligt när
det gäller den högprioriterade kontrollverksamheten. Till saken
hör emellertid att skatteförvaltningen i stor utsträckning
undantagits från de generella besparingarna under de senaste
åren. I det nuvarande ansträngda statsfinansiella läget är det
enligt utskottets uppfattning av vikt att även
skatteförvaltningen håller tillbaka kostnaderna i största
möjliga utsträckning och vidtar nödvändiga rationaliseringar och
omprioriteringar.
Vid detta förhållande är det naturligtvis viktigt att de
befintliga resurserna används på effektivast möjliga sätt.
Utskottet instämmer därvid i föredragande statsrådets bedömning
att ett långsiktigt förändringsarbete bör syfta till att minska
resursåtgången för grundhantering och på så sätt frigöra
ytterligare resurser för främst kontroll och riktad service.
Utskottet vill också understryka vikten av att RSV konsekvent
tar till vara de möjligheter som finns att minska resursåtgången
genom vidareutveckling av teknikstödet och liknande åtgärder.
Inriktningen av det långsiktiga arbetet bör vara att åstadkomma
såväl kostnadsminskningar som kompetensuppbyggnad och förbättrad
skattekontroll.
Vad gäller motionsyrkandena om ytterligare resurstillskott för
bekämpning av den ekonomiska brottsligheten vill utskottet
erinra om att regeringen nyligen i riksdagen har presenterat ett
samlat program mot den ekonomiska brottsligheten (se Riksdagens
protokoll 1992/93:37 den 3 december 1992, 8 §). Programmet avser
åtgärder inom flera områden och berör bl.a. organisationsfrågor,
metodfrågor, regler om förundersökning samt skatte- och
uppbördslagstiftningen. Den bärande strategin bakom åtgärderna
är att genom förbättrad samordning koncentrera och effektivisera
myndigheternas brottsbekämpande arbete. Vad särskilt gäller
brottslighet i fråga om skatter betonas vikten av att de
kontroller som görs av skattemyndigheterna och som leder till
misstanke om eller konstaterande av ekonomisk brottslighet också
får en uppföljning av de rättsvårdande myndigheterna i övrigt.
Enligt utskottets uppfattning, som vinner stöd bl.a. av vad
RSV anfört inför utskottet, är det för närvarande inte
skatteförvaltningen som utgör en flaskhals i kampen mot
ekobrottslighet utan snarare de myndigheter som skall ta emot
och följa upp skattemyndigheternas anmälningar. Detta hindrar
givetvis inte -- tvärtom -- att det är angeläget att öka
skattemyndigheternas offensiva kontrollverksamhet och höja
handläggarnas kompetens, men för närvarande bör som utskottet
tidigare framhållit denna omställning kunna ske genom
rationaliseringar, effektiviseringar och omprioriteringar. För
dagen är det således enligt utskottets mening inte nödvändigt
att tillskjuta mera resurser till just skatteförvaltningen för
att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.
En annan väsentlig sida av saken är att lagstiftningen på
skatteområdet ges en sådan utformning att den avhåller från och
försvårar skattebrott. I bl.a. det syftet har regeringen nyligen
beslutat om direktiv till en översyn av uppbördslagstiftningen
(dir. 1993:22) och en översyn av skattebrottslagen m.m. (dir.
1993:23). Däremot finns det enligt utskottets uppfattning ingen
anledning att ändra på utskottets så sent som i höstas intagna
ståndpunkt beträffande det nya deklarationsförfarandet med
förtryckta blanketter som innebär att den skattskyldige på ett
aktivt sätt bör godkänna de förtryckta uppgifterna på
deklarationsblanketten genom att underteckna den och sända
tillbaka den till skattemyndigheten. Samtidigt, bör det
framhållas, underströk utskottet behovet av en noggrann
uppföljning av det nya deklarationssystemet.
Vad särskilt gäller resurserna i Stockholms län vill utskottet
framhålla att utskottet tidigare har uppmärksammat
resurssituationen i Stockholmsområdet. Under senare år har
Stockholmsområdet också tillförts avsevärda resurser. För
närvarande torde det dock vara svårt att omfördela några större
resurser till förmån för Stockholmsområdet utan att andra
skattemyndigheter drabbas av en oacceptabel resursminskning.
Med det anförda ansluter utskottet sig till regeringens ovan
redovisade slutsatser med avseende på skatteförvaltningens
verksamhet. De föreslagna ramanslagen till Riksskatteverket och
Skattemyndigheterna finner utskottet väl avvägda. Utskottet
tillstyrker således propositionen i angivna delar och avstyrker
de nu behandlade motionsyrkandena.
Övriga anslag
Budgetpropositionens förslag i fråga om övriga anslag inom
skatteutskottets beredningsområde gäller ett förslagsanslag till
bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon på 6
miljoner kronor och ett förslagsanslag till exportkreditbidrag
på 1 000 kr. I fråga om dessa förslag har utskottet inte funnit
någon anledning till erinran. Utskottet tillstyrker följaktligen
propositionen i dessa delar.
Förtryckta deklarationsblanketter
Riksdagen beslöt under hösten 1992 att till 1995 års
deklarationsavlämnande införa ett ännu mer förenklat
deklarationsförfarande än för närvarande. Förfarandet, som skall
kunna utnyttjas företrädesvis av löntagare och pensionärer,
innebär i huvudsak att en förtryckt deklarationsblankett skall
sändas ut före den 15 april under taxeringsåret till de
skattskyldiga, vilka senast den 2 maj skall underteckna den och
sända tillbaka den till skattemyndigheten. Om de förtryckta
uppgifterna är oriktiga eller ofullständiga skall de
skattskyldiga lämna de kompletteringar som behövs.
I motion Sk810 av Carl-Johan Wilson och Bengt Rosén (båda fp)
begärs en utredning av möjligheten att förtrycka
deklarationsblanketten med deklarationsunderlaget.
Utskottet hänvisar till den ovan lämnade redogörelsen för
riksdagens beslut i höstas om ett nytt deklarationsförfarande.
Det nya systemet med förtryckta deklarationsblanketter torde i
allt väsentligt tillgodose motionärernas önskemål och utskottet
avstyrker därför motionen.
Kontrolluppgift avseende ränteinkomster
I motion Sk807 tar Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt
(båda s) ånyo upp ett förslag om en utvidgning av skyldigheten
att lämna kontrolluppgift avseende bankräntor som uppbärs av
juridiska personer. Införandet av en sådan uppgiftsskyldighet
skulle enligt motionärernas uppfattning bidra till att komma
till rätta med en omfattande underdeklaration av ränteinkomster
och dessutom tillgodose starka rättvisekrav.
Utskottet har tidigare ställt sig tveksamt till det
ändamålsenliga i en sådan utvidgning av
kontrolluppgiftsskyldigheten som motionärerna förespråkar, bl.a.
därför att syftet har ansetts kunna uppnås på ett effektivare
sätt med andra metoder, t.ex. en förbättrad revisionsverksamhet.
Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker
motionen.
Eftertaxering
Eftertaxering får ske om den skattskyldige i självdeklaration
eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för sin
taxering och den oriktiga uppgiften medfört att
taxeringsbeslutet blivit felaktigt. Eftertaxering får däremot
inte ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna framstår
som uppenbart oskäligt. Beslut om eftertaxering skall normalt
meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret.
I motion Sk811 (yrkande 11) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
begärs ett tillkännagivande om att tidsfristen för eftertaxering
bör begränsas till två år och att eftertaxering bör få företas
endast i fall av uppenbara skatteundandraganden.
Utskottet vill erinra om de uppmjukningar och
tillrättalägganden av eftertaxeringsreglerna som införts till
1992 års taxering i syfte att få till stånd en mer rättvis och
likformig tillämpning. Bl.a. har den ovan nämnda
eftergiftsgrunden vid uppenbart oskäliga eftertaxeringar införts
vilken gör det möjligt att väga in samtliga omständigheter och
därmed få en mer flexibel ordning. Utskottet anser att
erfarenheterna av de nya reglerna bör avvaktas innan ställning
tas till nya långtgående begränsningar av
eftertaxeringsinstitutet. Utskottet avstyrker därför
motionsyrkandet.
Skattetillägg
Har en skattskyldig lämnat oriktig uppgift påförs
skattetillägg om skatten har blivit för låg till följd av den
oriktiga uppgiften eller om den skulle ha blivit för låg om den
oriktiga uppgiften hade följts. Skattetillägg tas normalt ut med
40 % av inkomstskatten men reduceras till 20 % om den oriktiga
uppgiften hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som
normalt är tillgängligt vid taxeringen. Skattetillägg får
efterges om den oriktiga uppgiften på olika grunder bedöms som
ursäktlig eller -- liksom i fråga om eftertaxering -- om det
framstår som uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägg.
I motion Sk811 (yrkande 12) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
yrkas en begränsning av skattetillägg till fall av uppenbara
skatteundandraganden och att sanktionsavgiften sänks till 20 % i
dessa fall.
Även i fråga om skattetillägg har riksdagen relativt nyligen
beslutat om olika preciseringar och lättnader, bl.a. den ovan
redovisade eftergiftsgrunden för skattetillägg som framstår som
oskäliga. Ett ställningstagande till frågan om ytterligare
ändringar bör enligt utskottets uppfattning anstå till dess att
tillräcklig erfarenhet vunnits av de nya reglerna. Utskottet
avstyrker följaktligen motionen även i denna del.
Beloppsgränsen för uppbörd av kvarstående skatt
Enligt 28 § uppbördslagen gäller att kvarstående skatt under
25 kr ej uttas. Den senaste höjningen av denna beloppsgräns
genomfördes den 1 januari 1975, då gränsen höjdes från 10 till
25 kr. Motsvarande gräns gäller för återbetalning av ö-skatt
enligt 68 § 1 mom. uppbördslagen.
I motion Sk802 av Birger Andersson och Rune Thorén (båda c)
yrkas en ändring av beloppsgränserna till 50 kr. Enligt
motionärernas uppfattning medför den nuvarande låga gränsen ett
kostsamt förfarande med ut- resp. inbetalning.
Regeringen har, som tidigare nämnts, nyligen beslutat om
direktiv till en särskild utredare som skall se över
uppbördslagstiftningen, bl.a. med avseende på olika
beloppsgränser. Utredningsarbetet skall vara avslutat före
utgången av år 1994. Ett ställningstagande till frågan om
eventuella ändringar i de berörda reglerna bör enligt utskottets
uppfattning anstå i avvaktan på resultatet av denna översyn.
Utskottet avstyrker därför motionen.
Anstånd
Anståndsmöjligheterna utvidgades i samband med införandet av
den nya taxeringsordning som gäller fr.o.m. taxeringsåret 1991.
Anstånd med att betala in skatt får numera medges bl.a. om den
skattskyldige begärt omprövning eller överklagat ett beslut om
skatt och utgången i ärendet eller målet är oviss. Anstånd
beslutas av skattemyndigheten och beslutet får överklagas till
länsrätt. Länsrättens beslut om anstånd får däremot inte
överklagas.
Enligt motion Sk812 av Stina Gustavsson (c) bör
behörighetsregeln att medge anstånd med inbetalning av skatt
ändras. För att garantera en objektiv och opartisk behandling
bör enligt motionen behörigheten flyttas över från
skattemyndigheten till någon annan myndighet när den
skattskyldige överklagar. I motion Sk811 (yrkande 10) av Ian
Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs ett tillkännagivande om att den
som överklagar ett beslut till länsrätt automatiskt bör får
anstånd med betalning av skatten, om det inte är uppenbart att
överklagandet inte kan vinna bifall.
Reglerna om anstånd med betalning av skatt ingår i det uppdrag
som regeringen har givit Kommittén för rättssäkerhet vid
beskattningen (Fi 1992:07, dir. 1992:27). Inriktningen är att
möjligheterna till anstånd skall förbättras. Enligt utskottets
mening bör resultatet av denna kommittés arbete avvaktas innan
ställning tas till sådana förändringar som föreslås i
motionerna, vilka utskottet därför avstyrker.
Förhandsbesked
Förhandsbesked beträffande en enskilds taxering till statlig
och kommunal inkomstskatt m.fl. skatter får lämnas om det är av
synnerlig vikt för sökanden. Förhandsbesked får vidare meddelas
i s.k. prejudikatfall, dvs. om beskedet är av vikt för en
enhetlig lagtolkning och rättstillämpning.
I motion Sk811 (yrkande 13) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
efterlyses en möjlighet att erhålla bindande förhandsbesked i
alla skattefrågor. Motionärerna åberopar rättssäkerhetsskäl.
Enligt vad utskottet erfarit pågår inom regeringskansliet
vissa överväganden rörande reglerna om förhandsbesked såvitt
avser tolkningsbesked. Innan man går in på en prövning av en
ytterligare utvidgning av rätten till förhandsbesked bör enligt
utskottets uppfattning resultatet av dessa överväganden
avvaktas. Utskottet avstyrker således motionen.
Betalningslagen och utländska försäkringar
Riksdagen beslöt i höstas att avskaffa lagen (1990:750) om
betalningar till och från utlandet (betalningslagen) fr.o.m. den
1 januari 1993. Samtidigt infördes nya föreskrifter i lagen om
självdeklaration och kontrolluppgifter om skyldighet att lämna
medgivande till insyn för inlåningskonton i utlandet, liksom
skyldighet att lämna en förbindelse från den utländske
kontoföraren att automatiskt lämna kontrolluppgifter till RSV
beträffande avkastningen. Vidare föreskrevs en skyldighet att
förvara utländska fondpapper i depå utom när det är fråga om
fondpapper i ett kontobaserat system. Om fondpapperen deponeras
eller kontoförs hos ett utländskt institut skall enligt de nya
reglerna den skattskyldige lämna ett liknande medgivande och en
liknande förbindelse som beträffande utländska inlåningskonton.
Den tidigare gällande skyldigheten för valutahandlare att lämna
kontrolluppgifter på betalningar till eller från utlandet på mer
än 50 000 kr ändrades till att omfatta alla som förmedlar
betalningar till eller från utlandet.
Ett specialfall av betalningsöverföringar till utlandet gäller
premiebetalning av utländska försäkringar. I samband med
skattereformen 1990 infördes som ett komplement till
avkastningsskatten på pensionsmedel en premieskatt på 15 % på
utländska kapitalförsäkringar. Premieskatten är avsedd att
återställa konkurrensläget mellan utländskt och inhemskt
pensionssparande, vilket skulle ha rubbats om enbart
avkastningsskatten på pensionsmedel hade funnits, och motverka
att pensionssparandet av skatteskäl flyttar från Sverige till
utlandet.
I motion Sk354 (yrkande 17) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas
en skärpning av de kontrollbestämmelser som har ersatt
betalningslagen. Motionärerna åberopar bl.a. RSV:s kritik över
de nya reglernas bristande effektivitet från kontrollsynpunkt. I
motion Ju817 (yrkande 18, delvis) av Ingvar Carlsson m.fl. (s)
begärs dessutom ett uttalande av riksdagen om att Sverige bör
bevaka och försöka påverka utvecklingen på kontrollområdet inom
EG/EFTA för att få till stånd ett effektivt och rutinmässigt
kontrolluppgiftslämnande mellan länderna.
I motion Sk801 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda
s) krävs skärpta sanktions- och kontrollåtgärder i samband med
tecknandet av utländska kapitalförsäkringar. Enligt motionärerna
finns det anledning att befara att sådana försäkringar i starkt
ökad utsträckning kommit att användas för kvalificerat
skattefusk.
Som nyss nämnts beslöt riksdagen så sent som i höstas om de
regler som gäller för skattekontrollen på detta område. De
kommer att utvärderas när tillräcklig erfarenhet vunnits, och
utskottet anser att det ännu är för tidigt att aktualisera
förändringar i dem. Vidare vill utskottet liksom tidigare erinra
om att reglerna inte får komma i konflikt med de internationella
förpliktelser om fri rörlighet över gränserna av kapital och
tjänster som Sverige har åtagit sig att följa. Vid behandlingen
av denna fråga i höstas betonade utskottet starkt vikten av att
Sverige verkar internationellt för att åstadkomma ett bättre
fungerande samarbete mellan olika länders skattemyndigheter och
utveckla informationsutbytet på skatteområdet för att därigenom
skapa bättre förutsättningar för en effektivare skattekontroll
av utlandsplaceringar.
När det gäller den särskilda premieskatten har utskottet
inhämtat att inkomsterna av skatten år 1991 uppgick till ca 21
miljoner kronor. Under år 1992 minskade inkomsterna av skatten
avsevärt, men hur det slutliga resultatet kommer att bli kan
ännu inte sägas. Enligt vad utskottet erfarit planerar RSV vissa
kontrollåtgärder, bl.a. med utgångspunkt i Riksbankens uppgifter
om betalningar till utlandet på mer än 50 000 kr. Utskottet är
medvetet om att kontrollen av den ifrågavarande skatten är ett
problem men vill även i detta sammanhang hänvisa till vad som
nyss sagts angående vikten av att Sverige verkar på det
internationella planet för att skapa bättre förutsättningar för
en effektivare skattekontroll av utlandsplaceringar.
Med vad utskottet nu anfört avstyrker utskottet samtliga nu
behandlade motionsyrkanden.
Lagen mot skatteflykt
Lagen mot skatteflykt, eller den s.k. skatteflyktsklausulen,
tillkom 1980. Dess tillämpningsområde utvidgades 1983, och den
upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1993.
I motionerna Sk354 (yrkande 18) och Ju817 (yrkande 18 delvis),
båda av Ingvar Carlsson m.fl. (s), yrkas ett återinförande av
lagen mot skatteflykt. Detsamma yrkas i motion
Ju223 (yrkande 7) av Gudrun Schyman m.fl. (v). Enligt
motionärerna var slopandet av lagen en felaktig åtgärd som har
avhänt skattemyndigheterna ett viktigt instrument i
kontrollverksamheten.
Riksdagens beslut i höstas att avskaffa skatteflyktsklausulen
skall enligt utskottets mening ses mot bakgrund av den
långvariga och kraftiga kritik som lagen utsattes för alltsedan
sin tillkomst, de svårigheter den medförde för den enskilde att
bedöma konsekvenserna i skattehänseende av olika rättshandlingar
samt de allmänt sett försvagade motiven att behålla
skatteflyktsklausulen efter skattereformen. Att nu återinföra
skatteflyktsklausulen kan enligt utskottets uppfattning inte
komma på fråga. Utskottet avstyrker således samtliga nu
behandlade motionsyrkanden.
Betalningssäkringslagen och bevissäkringslagen
Syftet med betalningssäkring är att i en risksituation
tillfälligt trygga det allmännas fordringsanspråk till dess att
fordringen betalas på sedvanligt sätt under förfallotiden eller
kan bli föremål för indrivning. Förutsättningarna för beslut om
betalningssäkring av fordringar på skatter eller avgifter svarar
i huvudsak mot vad som gäller för kvarstad inom civil- och
straffprocessen.
Bevissäkringslagen ger möjlighet till säkringsåtgärder i
samband med revision eller annan granskning för att fastställa
tull, annan skatt eller avgift. Bevissäkring får tillgripas i
syfte att få tillgång till bevismedel -- räkenskapsmaterial,
varuprov o.d. -- som den granskade enligt särskilda föreskrifter
är skyldig att tillhandahålla för granskning.
I motion Ju817 (yrkande 18, delvis) av Ingvar Carlsson m.fl.
(s) yrkas att riksdagen uttalar sig mot förändringar som syftar
till att avskaffa elle luckra upp betalningssäkringslagen eller
bevissäkringslagen, vilka enligt motionärernas uppfattning
behövs för att skattemyndigheterna skall kunna utföra en
effektiv kontroll. Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar däremot i
motion Sk811 -- under åberopande av rättssäkerhetsskäl --
begränsningar i användningen av betalningssäkring (yrkande 7),
att betalningssäkring ej skall få tillgripas för icke
fastställda fordringar (yrkande 8) samt ett obligatoriskt
hörande innan någon utsätts för betalningssäkring (yrkande 9).
Utskottet vill erinra om att den ovan omtalade
Rättssäkerhetskommittén har till uppgift att granska såväl
betalningssäkrings- som bevissäkringslagen. Kommittén skall
sålunda dels lägga fram förslag som stärker den enskildes
ställning vid betalningssäkring, dels föreslå de åtgärder som
behöver vidtas vid ett slopande av bevissäkringslagen eller, för
det fall bevissäkringslagen anses böra vara kvar, föreslå de
förstärkningar av rättssäkerheten i bevissäkringslagen som kan
anses befogade. Enligt utskottets mening bör man avvakta
resultatet av utredningen, som beräknas vara avslutad före
utgången av juni 1993, innan ställning tas till de frågor som
aktualiserats i de nu behandlade motionerna. Utskottet avstyrker
därför motionerna i nu aktuella delar.
Skatteplaneringskommission
I motion Sk804 föreslår Karl Hagström (s) att en
skatteplaneringskommission tillsätts. Motionärens tanke är att
denna kommission under tre år skall avge kontinuerliga rapporter
till riksdagen.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att
skatteförvaltningens arbete i betydande omfattning är inriktat
på att komma till rätta med väsentliga skatteundandraganden.
Vidare vill utskottet framhålla att betydande förbättringar på
detta område redan torde ha uppnåtts i och med den stora
skattereform som beslutades i riksdagen för tre år sedan och som
bör ha minskat möjligheterna avsevärt att skatteplanera genom
att manipulera mellan olika inkomstslag och utnyttja olika
avdrag i skatteplaneringssyfte. Enligt vad utskottet erfarit
avser Kommittén (Fi 1990:08, dir. 1990:44) för utvärdering av
skattereformen att ta upp skattereformens effekter med avseende
på bl.a. omfattningen av skatteplanering och skattefusk i en
delrapport som beräknas bli färdig senare i år. Mot bakgrund
härav finner utskottet, som är positivt inställt till syftet att
motverka skatteplanering i icke acceptabla former, att
inrättandet av en sådan kommission som föreslås i motionen inte
förefaller meningsfullt. Utskottet avstyrker följaktligen
motionen.
Torg- och gatuhandel
I motion Sk803 efterlyser Inger Lundberg och Martin Nilsson
(båda s) en översyn av skatte- och avgiftsredovisningen inom
torg- och gatuhandeln. Motionärerna föreslår bl.a. att man
undersöker möjligheterna att förena den kommunala
tillståndsgivningen med krav på vissa former av redovisning
anpassade till gatuhandelns karaktär.
Utskottet har tidigare uttryckt förståelse för behovet av en
förbättring av kontrollen på detta och andra områden där
skatteundandraganden kan misstänkas förekomma. Utskottet utgår,
nu liksom tidigare, ifrån att regeringen noga följer
utvecklingen på området och vid behov vidtar de åtgärder som kan
anses påkallade. Man bör även enligt utskottets mening närmare
pröva genomförbarheten och ändamålsenligheten i det uppslag som
läggs fram i motionen. Detta bör riksdagen med anledning av
motionen som sin mening ge regeringen till känna.
Lägenhetsregister
I motion Sk903 återkommer Bert Karlsson (nyd) med ett förslag
om att införa ett särskilt lägenhetsregister som grund för ett
system där folkbokföringen knyts till lägenhet i stället för
till fastighet. Syftet är att förbättra möjligheterna att komma
åt det skatte- och bidragsfusk som det nuvarande systemet enligt
motionärens mening inbjuder till.
Enligt vad utskottet erfarit håller man inom RSV på med att
utarbeta riktlinjer för handläggning av ärenden om flyttnings-
och adresskontroll. Utgångspunkten är att folkbokföringen skall
spegla befolkningens verkliga bosättning och att skenskrivningar
som görs av enskilda i syfte att tillskansa sig orättmätiga
ekonomiska fördelar skall elimineras, liksom andra felaktigheter
i folkbokföringen. Enligt riktlinjerna för skatteförvaltningens
verksamhet skall flyttningskontrollen nu successivt byggas upp.
Genom det arbete som har igångsatts anser utskottet att syftet
bakom motionen i väsentlig del redan har blivit tillgodosett.
Någon åtgärd med anledning av motionen är därför inte påkallad,
och utskottet avstyrker följaktligen motionen.
Uppgifter från folkbokföringen
I motion Sk901 återkommer Marianne Jönsson och Stina
Gustavsson (båda c) med en begäran om ett uttalande av riksdagen
om att de lokala skattekontoren skall tillhandahålla uppgifter
om födslar, dödsfall, vigslar m.m. församlingsvis åt
hembygdsföreningarna. Syftet är, nu liksom tidigare, att
underlätta för bl.a. hembygdsrörelsen att få fram uppgifter till
årskrönikor och matriklar.
Utskottet har tidigare ställt sig förstående till
motionärernas syfte att skapa bättre förutsättningar för
hembygdsföreningarnas möjligheter att samla och ge ut
sammanställningar över familjenyheter av allmänt intresse.
Utskottet har dessutom pekat på att allmänheten skall kunna via
terminaler på skattekontoren (allmänhetens terminal) hämta fram
uppgifter ur folkbokföringsregistren och få viss hjälp i
sökandet efter de begärda uppgifterna. Enligt vad utskottet
erfarit arbetar man inom RSV kontinuerligt på att förbättra
rutinerna för sökningar i dessa register, och utskottet utgår
alltjämt ifrån att RSV på sikt kommer att i möjligaste mån
försöka tillgodose allmänhetens krav på en förbättrad service.
Därtill kommer att den s.k. Aviseringsutredningen (Fi 1992:12,
dir. 1992:52) behandlar bl.a. frågor som hänger samman med dem
som aktualiserats i motionen. Dit hör olika former av
tillhandahållanden av folkbokföringsuppgifter och avgifter för
sådana tillhandahållanden. Ett betänkande beräknas föreligga i
oktober i år.
Med tanke på det arbete rörande tillhandahållande av
folkbokföringsuppgifter som pågår kan det enligt utskottets
mening för närvarande inte anses påkallat med ett uttalande av
det slag motionärerna begär. Utskottet avstyrker därför
motionen.
Ändrad praxis m.m.
I motion Sk811 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs
tillkännagivanden om dels ett införande av ett förbud mot
retroaktiv tillämpning av skattelag som av skattedomstolarna
tolkats på annat sätt än tidigare (yrkande 6), dels att
handlingar som i dag är lagliga inte får i framtiden betraktas
som olagliga av skattemyndigheten (yrkande 5). Vad motionärerna
torde åsyfta med motionen är att praxis i fråga om beskattning,
som ändras på ett för den enskilde oförmånligt sätt, inte skall
få tillämpas på rättshandlingar som företagits före
praxisändringen.
Utskottet vill till att börja med erinra om det
grundlagsenliga förbudet att införa retroaktiv skattelag (2 kap.
10 § andra stycket regeringsformen). Vidare vill utskottet peka
på den tidigare i detta betänkande omnämnda skälighetsprövningen
vid en eftertaxerings- och skattetilläggsprövning som infördes
hösten 1991 och som just syftade till att tillgodose behovet av
en "ventil" i t.ex. sådana fall att en intäkt som tidigare
allmänt ansetts vara ej skattepliktig efter avgörande i
Regeringsrätten bedömts vara skattepliktig och den skattskyldige
vid deklarationstillfället inte brustit i sin uppgiftsplikt.
Därtill vill utskottet hänvisa till att Rättssäkerhetskommittén
just har till uppgift att se över rättssäkerheten vid
beskattningen. Av anförda skäl torde således motionärernas syfte
i väsentlig mån redan vara tillgodosett och motionen böra
avslås, men därtill kommer att ett bifall till motionsyrkandena
enligt utskottets uppfattning skulle skapa komplikationer i
olika hänseenden. Som exempel på en sådan komplikation kan
anföras att den skulle omöjliggöra för det allmännas företrädare
-- fiscus -- att tillämpa metoden att driva fram ett pilotfall
bland ett stort antal likartade rättshandlingar för att få fram
ett vägledande prejudikat, om ett sådant prejudikat skulle vara
till nackdel för den enskilde. Detta prejudikat skulle då inte
kunna tillämpas på de övriga som företagit rättshandlingen. I
stället skulle det kunna bli så att fiscus i sådana fall måste
fullfölja till högsta instans alla likartade fall som fiscus
äger kännedom om. Även andra komplikationer kan tänkas.
Med hänsyn till vad nu anförts avstyrker utskottet motionen i
berörda delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till skatteförvaltningen
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga
8 punkt B moment 1 i denna del samt momenten 2 och 3 och med
avslag på motionerna 1992/93:Sk354 yrkande 16, 1992/93:Sk805,
1992/93:Ju223 yrkande 5, 1992/93:Ju817 yrkande 4 och
1992/93:T221 yrkande 2
a) godkänner att den övergripande målsättningen för
verksamheterna inom Riksskatteverkets ansvarsområde -- såvitt
avser Skatteförvaltningen -- skall vara i enlighet med vad som
förordats i propositionen i avsnittet Slutsatser,
b) till Riksskatteverket för budgetåret 1993/94 anvisar
ett ramanslag på 351 000 000 kr,
c) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1993/94 anvisar
ett ramanslag på 4 237 311 000 kr,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
2. beträffande anslag till bidrag till vissa handikappade
ägare av motorfordon
att riksdagen med bifall till proposition
1992/93:100 bilaga 8 punkt I 1 till Bidrag till vissa
handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1993/94
anvisar ett förslagsanslag på 6 000 000 kr,
3. beträffande anslag till exportkreditbidrag
att riksdagen med bifall till proposition
1992/93:100 bilaga 8 punkt I 2 till Exportkreditbidrag för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
4. beträffande informationen på deklarationsblanketterna
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk810,
5. beträffande kontrolluppgift avseende ränteinkomster
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk807,
men. (v) - delvis
11. beträffande betalningslagen och utländska försäkringar
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk354 yrkande 17,
1992/93:Sk801 och 1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna del,
res. 7 (s)
men. (v) - delvis
12. beträffande lagen mot skatteflykt
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk354 yrkande 18,
1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna del och 1992/93:Ju223 yrkande
7,
res. 8 (s)
men. (v) - delvis
13. beträffande betalningssäkringslagen och
bevissäkringslagen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk811
yrkandena 7--9 och 1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna del,
res. 9 (s)
res. 10 (nyd)
men. (v) - delvis
14. beträffande skatteplaneringskommission
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk804,
men. (v) - delvis
15. beträffande torg- och gatuhandel
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk803 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. beträffande uppgifter från folkbokföringen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk901,
18. beträffande ändrad praxis m.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk811 yrkandena 5 och 6.
res. 12 (nyd)
Stockholm den 23 mars 1993
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Bruno
Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter
Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre
Palm (s), Fredrik Reinfeldt (m), Karl Hagström (s), Tage
Påhlsson (c) och Martin Nilsson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Anslag till skatteförvaltningen (mom. 1)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,
Sverre Palm, Karl Hagström och Martin Nilsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Företrädare för" och på s. 7 slutar med "behandlade
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
I Socialdemokraternas partimotion Ju817 redogörs utförligt för
ekobrottens tilltagande utbredning och skadeverkningar för såväl
enskilda som samhället i stort, direkt såväl som indirekt. Bl.a.
påvisas det hur den allmänna samhällsmoralen undergrävs när
människor upplever att vissa personer kan fuska med skatten med
till synes hur fräcka och utstuderade metoder som helst utan att
något görs åt det. Andra mycket negativa effekter är att
konkurrensen snedvrids till förfång för seriösa företagare och
att det blir allt svårare att genomföra en rättvis
fördelningspolitik. Alla samhällsmedborgare -- i egenskap av
skattebetalare, konsumenter, anställda, näringsidkare etc. --
drabbas av ekobrotten.
Vidare anförs följande i motion Ju817. Enligt väl underbyggda
bedömningar omsätter den ekonomiska brottsligheten årligen
åtskilliga tiotals miljarder kronor. Enligt forskare vid BRÅ kan
siffran i dag beräknas t.o.m. överstiga 100 miljarder kronor.
Förutom mot samhället och dess institutioner riktar sig den mest
kvalificerade brottsligheten i stor utsträckning mot storföretag
och finansinstitut, dvs. företag där betalningsströmmarna är
stora och där det kan finnas möjligheter att snabbt komma åt
stora belopp. Som några exempel på modern ekonomisk kriminalitet
nämns bolagsplundring och illegala affärer med skalbolag,
momsbedrägerier i stor skala, ekobrott i samband med konkurser
samt s.k. beskyddarverksamhet och rent av rena maffiametoder.
Metoderna för ekobrottsligheten varierar och utvecklas ständigt,
framhålls det i motionen. Bl.a. är inslagen av modern teknik ett
utmärkande drag i den avancerade ekonomiska brottsligheten av i
dag. Ett annat utmärkande drag är användandet av bulvaner. Det
märks också en ökande internationalisering åtminstone vid de
mest kvalificerade brotten. Processabotage i form av åtgärder
som förhindrar och fördröjer skatte- och brottmålsprocesserna är
ett annat inslag som blir allt vanligare i den ekonomiska
brottsligheten.
Trots dessa synnerligen allvarliga och enligt utskottets
uppfattning väl belagda omständigheter nämns inte ekonomisk
brottslighet som ett prioriterat område vare sig i årets
budgetproposition eller i förra årets. Över huvud taget saknas
förslag till nya resurser till kampen mot ekobrottslighet. Detta
enligt utskottets uppfattning synnerligen anmärkningsvärda
förhållande visar att regeringen grovt underskattar lägets
allvar. Utskottet delar härvidlag Socialdemokraternas i motion
Ju817 redovisade uppfattning att betydande resurser snarast bör
tillföras den ekobrottsbekämpande verksamheten, vilket borde
underlättas av att den i stor utsträckning finansierar sig
själv. Socialdemokraterna har föreslagit att ytterligare 100
miljoner kronor satsas på utbildning och på att förstärka
kronofogdemyndigheternas specialindrivningsenheter samt på fler
ekoåklagare, skatterevisorer, ekonomer och ekopoliser. Motionen
behandlas såvitt avser åklagarväsendet och polisen av
justitieutskottet och såvitt avser kronofogdemyndigheterna av
lagutskottet. I detta betänkande behandlas yrkandet om 25
miljoner kronor extra till RSV för utökning av antalet tjänster
samt utbildning av skatterevisorer.
På skatteområdet är det enligt utskottets uppfattning framför
allt viktigt att positiva åtgärder vidtas så att de ekonomiska
brotten upptäcks och utreds på ett så tidigt stadium som möjligt
innan skadeverkningarna har blivit för stora och innan
möjligheterna för kronofogdemyndigheten att komma åt pengarna
har försuttits. Genom effektiva kontroll- och revisionsinsatser
kan en brottsanmälan göras tidigare. För att öka effektiviteten
i skattebrottsbekämpningen behövs också ett omfattande och
smidigt samarbete med andra berörda myndigheter och även ett
intensifierat samarbete med andra länders fiskala och exekutiva
myndigheter. Det är också viktigt att skattemyndigheterna inte
fråntas de nödvändiga lagliga instrumenten för en effektiv
bekämpning av skattebrotten.
RSV:s företrädare har inför utskottet uttryckt farhågor för
att det knappa anslaget kan innebära en minskning av den
offensiva kontrollverksamheten, inte minst i bekämpandet av den
ekonomiska brottsligheten. Mot bakgrund härav och vad i övrigt
anförts ovan instämmer utskottet i Socialdemokraternas bedömning
att resurserna för skatterevisionen behöver förstärkas för att
klara utredningen av den mest omfattande ekonomiska
brottsligheten. Förslaget i motion Ju817 att öka resurserna till
skattekontrollen och utbildningen av skatterevisorer med 25
miljoner kronor finner utskottet väl motiverat och väl avvägt.
Som föreslås i motionen bör resurserna riktas särskilt till
storstäderna, i synnerhet Stockholmsområdet, där den ekonomiska
brottsligheten är mest omfattande.
Enligt utskottets mening bör kraftfulla åtgärder vidtas för
att motverka även andra former av skattesmitning än sådana som
inte utgör direkta skattebrott. Till den ändan vill utskottet
biträda Socialdemokraternas förslag i motion Sk354 om
ytterligare förenklingar för att kunna omfördela
kontrollresurserna till företag och skattskyldiga med
komplicerade förhållanden, effektivare revisionsverksamhet,
bättre samarbete mellan skattemyndigheterna och andra berörda
myndigheter och ett utökat samarbete mellan svenska
skattemyndigheter och utländska myndigheter på skatteområdet.
När det särskilt gäller hur man genom förenklingar och
förbättringar i deklarationshanteringen skall skapa ökat utrymme
för mer angelägen kontrollverksamhet bör man enligt utskottets
uppfattning ta fasta på förslaget i motion Sk805 (s) att pröva
möjligheten att införa den ordning som gäller i Danmark och som
aktualiserats bl.a. av en av de sakkunniga i
Rättssäkerhetskommittén, nämligen att det förtryckta
deklarationsförslaget skall kunna läggas till grund för
taxeringen även om den skattskyldige inte återsänder
deklarationshandlingen.
Utskottet föreslår att riksdagen genom ett tillkännagivande
godkänner vad ovan anförts och bifaller den resursförstärkning
på 25 miljoner kronor till RSV som föreslagits. Detta innebär
att utskottet tillstyrker yrkande 16 i motion Sk354 (s) och
yrkande 4 i motion Ju817 (s) samt också i huvudsak motion Sk805
(s). Motionerna T221 (fp) om en resursomfördelning till förmån
för Stockholmsområdet och Ju223 (v) om ytterligare resurser till
Skattemyndigheterna får anses i väsentlig utsträckning
tillgodosedda härmed och i den mån detta ej kan anses vara
fallet avstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande anslag till skatteförvaltningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk354
yrkande 16 och 1992/93:Ju817 yrkande 4, med anledning av
proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt B moment 1 i denna del
och momenten 2 och 3 och motion 1992/93:Sk805 och med avslag på
motionerna 1992/93:Ju223 yrkande 5 och 1992/93:T221 yrkande 2
a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört såvitt avser skatteförvaltningen,
b) till Riksskatteverket för budgetåret 1993/94 anvisar
ett ramanslag på 376 000 000 kr,
c) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1993/94 anvisar
ett ramanslag på 4 237 311 000 kr,
2. Eftertaxering (mom. 6)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "därför motionsyrkandet"
bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig bakom kravet i motion Sk811 (nyd) om en
begränsning av den tid under vilken en eftertaxering får företas
och en uppstramning av rekvisiten. En enskild skall inte behöva
riskera att ett skattebeslut som ligger ända upp till fem år
tillbaka i tiden plötsligt ifrågasätts av skattemyndigheterna.
Enligt utskottets mening bör tidsfristen för eftertaxering
reduceras till två år och avse endast fall av uppenbara
skatteundandraganden. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
6. beträffande eftertaxering
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk811 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Skattetillägg (mom. 7)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Även i" och slutar med "denna del" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att skattetilläggsreglerna fortfarande är
alltför rigorösa. Med hänsyn härtill biträder utskottet
förslaget i motion Sk811 (nyd) att möjligheten att påföra
skattetillägg bör begränsas till fall av uppenbara
skatteundandraganden och att sanktionsavgiften i sådana fall bör
sänkas till 20 %. Riksdagen bör enligt utskottets mening göra
ett tillkännagivande härom.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
7. beträffande skattetillägg
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk811 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Beloppsgränsen för uppbörd av kvarstående skatt m.m. (mom.
8)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Regeringen har" och slutar med "därför motionen" bort ha
följande lydelse:
Gränsen för uttagande av kvarstående skatt, liksom gränsen för
återbetalning av ö-skatt, på 25 kr har inte räknats upp sedan
den 1 januari 1975 -- alltså inte på mer än 18 år -- trots att
beloppet borde ha mer än tredubblats om det fått följa
inflationen. Denna låga gräns medför ett kostsamt förfarande med
ut- resp. inbetalning. Problemet har accentuerats i och med
skattereformen som inneburit att räntor och andra
kapitalinkomster beskattas från första kronan och att bl.a.
många barn drabbas av kvarskatt med småbelopp. I avvaktan på
resultatet av Uppbördskommitténs utredningsarbete bör
gränsbeloppet uppjusteras åtminstone till det av motionärerna
föreslagna beloppet 50 kr. Detta bör enligt utskottets mening
ges regeringen till känna av riksdagen. Motion Sk802 (c)
tillstyrks.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
8. beträffande beloppsgränsen för uppbörd av kvarstående
skatt m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk802 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Anstånd (mom. 9)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Reglerna om" och slutar med "därför avstyrker" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör en skattskyldig som överklagar
ett beslut hos länsrätten automatiskt medges anstånd med
betalningen av eventuell kvarstående skatt om det inte är
uppenbart att besvären inte kan bifallas. Det är också enligt
utskottets mening i sådana fall olämpligt att samma myndighet
som meddelat det överklagade beslutet skall besluta i
anståndsfrågan. Befogenheten att fatta beslut i anståndsfrågan
bör därför flyttas över till en annan myndighet. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet
tillstyrker följaktligen motion Sk811 i denna del (nyd) och
motion Sk812 (c).
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
9. beträffande anstånd
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk811 yrkande
10 och 1992/93:Sk812 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
6. Förhandsbesked (mom. 10)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Enligt vad" och på s. 10 slutar med "således motionen" bort
ha följande lydelse:
Med nuvarande regler kan skattemyndigheterna avvisa en
enskilds begäran om förhandsbesked beträffande en skattefråga
med hänvisning till att frågan inte har tillräcklig betydelse
för den enskilde. Detta är emellertid en fråga som bedöms bäst
av den enskilde själv och det finns enligt utskottets mening
inte några bärande skäl för denna typ av begränsningar när det
gäller enskildas rätt att få besked i skattefrågor. Utskottet
anser att reglerna bör ändras så att besked kan lämnas i alla
skattefrågor. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motion Sk811 i denna del (nyd)
tillstyrks.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
10. beträffande förhandsbesked
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk811 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Betalningslagen och utländska försäkringar (mom. 11)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,
Sverre Palm, Karl Hagström och Martin Nilsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Som nyss" och på s. 11 slutar med "behandlade
motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
De borgerliga partiernas ställningstagande i riksdagen i
höstas -- i strid mot Socialdemokraternas och Vänsterpartiets
ståndpunkt -- att upphäva betalningslagen har lett till avsevärt
minskade kontrollmöjligheter när det gäller såväl utländska
transaktioner som sparande och investeringar med internationell
anknytning. Som bl.a. RSV framhöll i sin kraftiga kritik av
förslaget bygger kontrollen numera på ett i praktiken frivilligt
uppgiftslämnande från de skattskyldiga. Som framhålls i motion
Sk354 (s) bör därför, inom ramen för berörda EG-direktiv, enligt
utskottets mening kontrollbestämmelserna skärpas så att en
acceptabel effektivitet på kontrollen kan uppnås. Eftersom
utskottet delar även den uppfattning som kommer till uttryck i
motion Sk801 (s) -- och som bestyrks av det senaste årets magra
uppbördsresultat -- att en stor mängd utländska försäkringar
tecknas utan att lagstadgad premieskatt betalas är det enligt
utskottets mening viktigt med skärpta sanktions- och
kontrollåtgärder bl.a. just i detta sammanhang. Utskottet
ställer sig även bakom kravet i motion Ju817 (s) att Sverige bör
bevaka och försöka påverka utvecklingen på kontrollområdet inom
EG/EFTA för att få till stånd ett effektivt och rutinmässigt
kontrolluppgiftslämnande mellan länderna. Vad nu anförts bör
enligt utskottets uppfattning riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna, vilket innebär att utskottet tillstyrker
samtliga nu behandlade motioner i berörda delar.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
11. beträffande betalningslagen och utländska försäkringar
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk354 yrkande
17, 1992/93:Sk801 och 1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Lagen mot skatteflykt (mom. 12)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,
Sverre Palm, Karl Hagström och Martin Nilsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Riksdagens beslut" och slutar med "behandlade
motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det var fel av den borgerliga
riksdagsmajoriteten att driva igenom ett avskaffande av lagen
mot skatteflykt i höstas eftersom man härigenom fråntagit
skattemyndigheterna ett användbart instrument för att bekämpa
skatteflykt. Man kan heller inte bortse från den viktiga
preventiva funktionen denna lag kan antas ha haft och som nu
gått förlorad. Särskilt svårförståelig förefaller de borgerliga
partiernas brådska med att avskaffa skatteflyktsklausulen i
ljuset av att den enligt alla gjorda utvärderingar befunnits
tillgodose alla rimliga rättssäkerhetskrav och dessutom ha
kommit till så sparsam användning att den rent av kritiserats
för att ha varit alltför ineffektiv. I stället borde man i varje
fall ha inväntat den rapport om skattereformens effekter med
avseende på omfattningen av skatteplanering och skattefusk som
kommittén för utvärdering av skattereformen beräknas lägga fram
senare i år innan man tog ställning till ett avskaffande av
skatteflyktsklausulen.
Mot bakgrund av det anförda bör enligt utskottets mening
regeringen lägga fram förslag om ett omedelbart återinförande av
skatteflyktsklausulen. Utskottet tillstyrker således härvidlag
motionerna Sk354 och Ju817 i denna del (båda s) samt motion
Ju223 (v).
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande lagen mot skatteflykt
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk354 yrkande
18 och 1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna del och 1992/93:Ju223
yrkande 7 hos regeringen begär förslag om ett återinförande av
lagen mot skatteflykt i enlighet med vad utskottet anfört,
9. Betalningssäkringslagen och bevissäkringslagen (mom. 13)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,
Sverre Palm, Karl Hagström och Martin Nilsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "aktuella delar" bort
ha följande lydelse:
Mot bakgrund av de direktiv som den parlamentariska s.k.
Rättssäkerhetskommittén arbetar efter delar utskottet den oro
som kommer till uttryck i motion Ju817 (s) att arbetet kommer
att resultera i en uppluckring av betalningssäkringslagen och
bevissäkringslagen eller rent av ett avskaffande av någon av
eller kanske båda dessa lagar. Båda lagarna är emellertid
utomordentligt viktiga för att skattemyndigheterna skall kunna
utföra en effektiv skattekontroll och de har båda numera --
sedan vissa förändringar med en rättssäkerhetsstärkande
inriktning vidtagits för ett par år sedan -- en utformning som
utgör en väl avvägd balans mellan effektivitetskrav och rimliga
rättssäkerhetshänsyn. Det är över huvud taget förvånande att, i
en tid när intresset borde koncentreras på hur man skall få bukt
med den alltmer elakartade ekonomiska brottsligheten och det
tilltagande skattefusket, regeringen väljer att tillsätta en
kommitté med uppgift att ta upp några starkt överdrivna attacker
som vissa av de nuvarande regeringspartierna, när de befann sig
i opposition, brukade rikta mot enskilda detaljer i
skattelagstiftningen. Med det anförda, som riksdagen bör som sin
mening ge regeringen till känna, tillstyrker utskottet motion
Ju817 i denna del och avstyrker motion Sk811 i motsvarande del.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
13. beträffande betalningssäkringslagen och
bevissäkringslagen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju817 yrkande 18
i denna del och med avslag på motion 1992/93:Sk811 yrkandena
7--9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
10. Betalningssäkringslagen och bevissäkringslagen (mom. 13)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "aktuella delar" bort
ha följande lydelse:
Beslut om betalningssäkring, som innebär att en skattskyldigs
tillgångar fryses, får fattas redan på grund av en misstanke om
att ett skattebelopp kan komma att fastställas i framtiden och
inte betalas. Ett sådant säkringsbeslut, som för den enskilde är
en mycket ingripande åtgärd och för t.ex. en rörelseidkare kan
leda till mycket allvarliga avbräck i rörelsen, kan fattas och
verkställas utan att den skattskyldige får tillfälle att yttra
sig inför beslutet. Det har emellertid inträffat att
betalningssäkringar har vidtagits på grundval av misstankar som
senare har visat sig vara obefogade och som antagligen hade
kunnat avfärdas om den enskilde hade tillfrågats före beslutet.
Utskottet, som instämmer i kravet i motion Sk811 (nyd) att
användningen av betalningssäkring bör begränsas, anser dessutom
i enlighet med det anförda att betalningssäkring inte bör ske i
fråga om ej fastställda skattekrav och att den mot vilken en
säkringsåtgärd av det här slaget övervägs alltid skall höras
innan beslut fattas. Enligt utskottets mening bör riksdagen göra
ett uttalande härom. Motion Sk811 tillstyrks följaktligen i
denna del.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
13. beträffande betalningssäkringslagen och
bevissäkringslagen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk811 yrkandena
7--9 och med avslag på motion 1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
11. Lägenhetsregister (mom. 16)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Enligt vad" och slutar med "följaktligen motionen"
bort ha följande lydelse:
Utgångspunkten bör vara att alla som är bosatta i Sverige
också skall betala skatt i Sverige i enlighet med våra svenska
beskattningsregler. Det nuvarande systemet med folkbokföring på
fastighet gör det emellertid alldeles för lätt för mindre
nogräknade personer att genom felaktiga uppgifter om sitt rätta
hemvist smita från skatt och även att fuska med kommunala
avgifter och orättmätigt tillskansa sig t.ex. bostadsbidrag. Som
framhålls i motion Sk903 (nyd) bör regeringen ta itu med detta
problem, givetvis utan att berättigade integritetskrav
åsidosätts. Ansträngningarna bör inriktas på att ta fram ett så
bra system som möjligt för att skapa en folkbokföring som
överensstämmer med människornas verkliga bosättning och som kan
användas både till att komma till rätta med föregivna
utflyttningar ur landet och för att minimera möjligheterna till
skenskrivningar för att smita från skatter och avgifter och
orättmätigt tillskansa sig bidrag.
Förebilder lär finnas på andra håll i Europa där
bosättningsreglerna är svårare att kringgå. Mycket talar för att
ett sådant lägenhetsregister som förespråkas i motionen i
avsevärd mån skulle lösa problemen. Denna ståndpunkt intog även
1983 års Folkbokföringskommitté i betänkandet 1988:10 Rätt
adress som också betonade den ökade tillförlitligheten och
värdet från kontrollsynpunkt med ett sådant system men vars
förslag i denna del förvånansvärt nog inte föranledde någon
åtgärd vare sig av den förra regeringen eller den nuvarande. Mot
bakgrund härav är det enligt utskottets mening högst befogat att
regeringen arbetar fram ett förslag hur kvaliteten på den
svenska folkbokföringen skall förbättras och därvid ingående
prövar möjligheten att knyta an folkbokföringen till lägenhet.
Detta bör riksdagen med anledning av motionen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
16. beträffande lägenhetsregister
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk903 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Ändrad praxis m.m. (mom. 18)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet vill" och på s. 15 slutar med "berörda
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
motion Sk811 (nyd) att en enskild som företar en rättshandling
inte skall behöva riskera att skattemyndigheterna i framtiden
frångår den skattemässiga bedömning som gällde enligt allmänt
vedertagen praxis när rättshandlingen företogs. Från den
enskildes synpunkt är det lika illa med en ändring av praxis
till förfång för den enskilde som med retroaktiv lagstiftning
till vederbörandes nackdel. I likhet med förbudet i grundlagen
mot retroaktiv skattelagstiftning av denna karaktär bör därför
införas ett förbud mot tillämpning av ny praxis till den
enskildes nackdel i fråga om handlingar som företagits före
praxisändringen.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
18. beträffande ändrad praxis m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk811 yrkandena 5
och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
1. Anslag till skatteförvaltningen (mom. 1)
Som framgår av motion Ju223 (v) har de senaste årens
besparingar hos skattemyndigheterna tillsammans med ett
omfattande merarbete orsakat av skatteomläggningen och
genomförandet av organisatoriska förändringar enligt RSV:s egna
bedömningar medfört en nedgång i intensiteten i viktiga delar av
kontrollverksamheten och den offensiva processverksamheten under
den mest reformtäta perioden. Detta gör att de skattskyldigas
krav på rättssäkerhet och en likformig behandling riskerar att
eftersättas. Det är också från budgetsynpunkt en oklok politik
att inte ge skatteförvaltningen tillräckliga anslag för en
förbättrad skattekontroll eftersom väl avvägda insatser på detta
område bidrar till en nettoförstärkning av statsfinanserna genom
att skatteinkomsterna ökar.
Särskilt allvarligt är att resurserna inte räcker till för de
alltmer resurskrävande utredningarna om ekonomisk brottslighet.
Enligt RSV:s bedömning kan inte utredningar avseende ekonomiska
brott utföras i den takt och omfattning som skulle vara
önskvärd, bl.a. från allmänpreventiv synpunkt. Särskilt i
storstadsområden som Stockholmsområdet dras utredningarna om
ekonomisk brottslighet med stora problem.
En effektiv skattekontroll, som tillgodoser kravet "rätt skatt
på rätt sätt", handlar dels om att samhället skall få in
erforderliga skatteinkomster men också om att inga skattskyldiga
skall betala för mycket i skatt. Det omfattande och växande
problemet med skatteundandragande innebär stora
samhällsekonomiska förluster. Ekonomisk brottslighet och
skatteundandragande gör att konkurrensförhållanden snedvrids och
detta får indirekta kostnader för hela samhället genom ökade
kostnader för varor och tjänster. Många enskilda drabbas
dessutom direkt genom en växande ekonomisk kriminalitet, det
gäller bl.a. leverantörer, långivare liksom borgenärer. Genom
skatte- och andra ekonomiska brott slås seriösa företag ut och
många arbetstillfällen går förlorade.
Företrädare för Riksskatteverket har påtalat att man redan i
sin anslagsframställan åtagit sig att klara stora
besparingsprogram som förutsätter en väsentlig höjd
effektivitet. Genom budgetpropositionens förslag om ytterligare
och tidigarelagda besparingar riskerar RSV att tvingas reducera
sin personalstyrka i en takt som gör att såväl omfattningen på
som djupet i skattekontrollen eftersätts.
Vänsterpartiet menar att skattemyndigheterna måste ges
erforderliga resurser för fördjupad kontroll och satsningar mot
den ekonomiska brottsligheten. Mot bakgrund härav bör riksdagen
bifalla Vänsterpartiets krav om ett extra anslag för insatser
mot den ekonomiska brottsligheten på 70 miljoner kronor. Ett
bifall till Vänsterpartiets yrkande innebär att Riksskatteverket
får möjlighet att genomföra sina spar- och
effektiviseringsprogram under en längre tidsrymd. Verket ges
därmed möjlighet till såväl bibehållen som återställd
ambitionsnivå när det gäller den offensiva kontrollverksamheten.
Det anförda innebär att motion Ju223 (v) i denna del tillstyrks
medan däremot övriga motioner avstyrks i den mån de ej kan anses
tillgodosedda genom det anförda.
Tidigare kontrollaktioner visar att företagens ränteinkomster
underdeklarerats i betydande omfattning. Det är därför angeläget
att kontrolluppgiftsskyldigheten utsträcks att omfatta även
juridiska personer. Motion Sk807 bör därför tillstyrkas.
3. Betalningslagen och utländska försäkringar m.m. (mom.
11--13)
Beträffande betalningslagen och utländska försäkringar (mom.
11) instämmer jag i kravet på en skärpning av
kontrollbestämmelserna och mer aktivitet från regeringens sida
på det internationella planet för att skapa bättre
kontrollförutsättningar. Vad vidare gäller lagen mot skatteflykt
(mom. 12) biträder jag motion Ju223 (v) och övriga motioner med
krav på ett omedelbart återinförande av lagen. Vad slutligen
gäller betalningssäkringslagen och bevissäkringslagen (mom. 13)
ställer jag mig bakom ett uttalande om att dessa lagar, som
utgör nödvändiga instrument för skattemyndigheterna i
kontrollverksamheten, inte bör luckras upp, än mindre avskaffas.
Det anförda innebär att jag biträder s-reservationerna 7--9.
4. Skatteplaneringskommission (mom. 14)
Som framhålls i motion Sk804 är det av statsfinansiella skäl
och för den framtida skattepolitiken nödvändigt att riksdagen
har fullständig inblick i hur skatteplanering utförs och används
för att betala så lite skatt som möjligt eller ingen skatt alls.
Av den anledningen bör en kommission under t.ex. tre års tid
följa frågan och kontinuerligt rapportera till riksdagen vad som
sker inom det aktuella området. Motion Sk804 bör således
bifallas av riksdagen.
5. Yrkanden
Mot bakgrund av det anförda anser jag att momenten 1, 5 och 14
i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag till skatteförvaltningen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju223 yrkande 5,
med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt B moment
1 i denna del samt momenten 2 och 3 och motionerna 1992/93:Sk354
yrkande 16 och 1992/93:T221 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1992/93:Sk805 och 1992/93:Ju817 yrkande 4
a) som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts
om Skatteförvaltningen,
b) till Riksskatteverket för budgetåret 1993/94 anvisar
ett ramanslag på 351 000 000 kr,
c) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1993/94 anvisar
ett ramanslag på 4 307 311 000 kr,
5. beträffande kontrolluppgift avseende ränteinkomster
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk807 hos
regeringen begär förslag om att kontrolluppgiftsskyldigheten för
bankräntor skall omfatta juridiska personer,
14. beträffande skatteplaneringskommission
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk804 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om
tillsättande av en skatteplaneringskommission.