I betänkandet tillstyrker utskottet förslagen i proposition
1992/93:192 om en sänkning av dieseloljeskatten med 5 öre per
liter och en sänkning av fordonsskatten för tunga fordon med
20%. Utskottet avstyrker de motioner som väckts med
anledning av propositionen.
Utskottet föreslår vidare att skattereglerna för blandbränslen
ändras. Med nuvarande regler är blandningar mellan mineralolja
och vegetabilisk olja skattefria vid import, om andelen
mineralolja är lägre än 70%. Någon motsvarande skattefrihet
gäller inte vid framställning inom landet. På grund av ett
stigande intresse för import av blandbränslen föreslår
utskottet att bränsleblandningar med ner till 5%
mineraloljehalt görs skattepliktiga samt att skatt inte skall
tas ut för vegetabiliska och animaliska oljor som ingår i
bränsleblandningar. Ändringen föreslås träda i kraft den 1
augusti 1993.
I betänkandet behandlar utskottet vidare ett antal motioner
som väckts under den allmänna motionstiden. Motionsyrkandena
gäller huvudsakligen vägtrafik- och energiområdena.
Med anledning av två motioner om biobränslenas
konkurrenssituation vid leverans av fjärrvärme till industrin
föreslår utskottet ett tillkännagivande om att industrins låga
energiskatt inte får innebära att biobränslen inte kan
konkurrera på detta område och att problemet bör analyseras
skyndsamt av arbetsgruppen om kraftvärmebeskattning och
förslag till lösningar läggas fram.
Med anledning av en motion om utvidgad skattebefrielse för el
som producerats i eget vindkraftverk ställer sig utskottet
positivt till tanken på ett produktionsstöd för vindkraften
och förutsätter att regeringen kommer att uppmärksamma denna
fråga och snarast återkomma med ett förslag. Utskottet
avstyrker motionen.
Också i övrigt avstyrker utskottet motionerna.
Vid betänkandet har fogats sex reservationer och tre särskilda
yttranden samt en meningsyttring.
Propositionerna
Proposition 1992/93:192 om sänkt dieseloljeskatt, m.m.
Regeringen (Finansdepartementet) hemställer i proposition
1992/93:192 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och
användning av vissa oljeprodukter,
2. lag om ändring i lagen (1992:1439) om lagerskatt på
dieselolja,
3. lag om ändring i lagen (1992:1440) om ändring i
vägtrafikskattelagen (1988:327),
4. lag om ändring i lagen (1992:1442) om ändring i lagen
(1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon.
I proposition 1992/93:192 föreslås att den skatt på dieselolja
som den 1 oktober 1993 ersätter kilometerskatten sänks med 5
öre per liter till 1,30 kr per liter och att fordonsskatten
för vissa lastbilar och släpvagnar sänks med ca 20%.
Sänkningarna är ett led i att successivt anpassa
skattebelastningen för den tunga trafiken till vad som gäller
inom EG.
Proposition 1992/93:124 om skatt på dieselolja m.m.
Regeringen hemställer i proposition 1992/93:124 att riksdagen,
såvitt nu är i fråga, antar de i propositionen framlagda
förslagen till
9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter,
10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
11.lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar,
12. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
13. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
14. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i
taxeringsfrågor,
15. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för
skatte- och avgiftsprocessen,
16. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,
17. lag om ändring i tullagen (1987:1065).
Proposition 1992/93:124 om skatt på dieselolja m.m. har i sina
huvudsakliga delar behandlats av utskottet i betänkandet
1992/93:SkU13. De nu aktuella lagförslagen avser
följdlagstiftning som av samordningsskäl behandlas i detta
sammanhang.
Proposition 1992/93:187 om individuellt pensionssparande
Regeringen hemställer i proposition 1992/93:187 att riksdagen,
såvitt nu är i fråga, antar det i propositionen framlagda
förslaget till
13. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter.
Proposition 1992/93:187 om individuellt pensionssparande har i
sina huvudsakliga delar behandlats av utskottet i betänkandet
1992/93:SkU31. De nu aktuella lagförslagen avser
följdlagstiftning som av samordningsskäl behandlas i detta
sammanhang.
Lagförslagen har följande lydelse.
Lagförslagen i proposition 1992/93:192
STÅENDE TEXT se prop. s. 2-12
Lagförslagen i proposition 1992/93:124
STÅENDE TEXT se prop. s. 33-46 OBS! Ändring s. 35, 36, 37 och
s. 42
Lagförslaget i proposition 1992/93:187
STÅENDE TEXT s. 57-58 OBS! ändring s. 58
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:192
1992/93:Sk50 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1992/93:192.
1992/93:Sk51 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen avslår regeringens förslag att sänka
dieseloljeskatten med 5 öre/liter och fordonsskatten med ca
20% för tyngre dieseldrivna lastbilar och släpvagnar.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993
1992/93:Sk354 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
15. att riksdagen beslutar att införa ett nytt
energiskattesystem för industrin i enlighet med det i motionen
redovisade förslaget.
1992/93:Sk388 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till återställd
energibeskattning för industriell produktion i enlighet med
vad i motionen anförts i avsnitt 6.3,
20. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjd skatt
på elektrisk kraft i enlighet med vad i motionen anförts.
1992/93:Sk601 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att minska bilstölder och
bilinbrott.
1992/93:Sk603 av Bengt Kronblad och Bengt-Ola Ryttar (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av reglerna
för användning av el från egen produktionsanläggning.
1992/93:Sk604 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en samhällsekonomisk och
fördelningspolitisk översyn av bilismens kostnader särskilt
avseende glesbygdsbilismen.
1992/93:Sk608 av Kjell Eldensjö (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande stimulansåtgärder för ökad användning av
inhemska bränslen vid uppvärmning samt energisparande.
1992/93:Sk611 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att traktorer som används och
utför med lastbilar jämförbart transportarbete skall bära sina
egna kostnader gentemot samhället.
1992/93:Sk619 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöavgift på naturgas.
1992/93:Sk620 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om en differentiering av
bensinskatten.
1992/93:Sk621 av Sten-Ove Sundström och Jarl Lander (s) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av en rullande 30-årsregel för
befrielse från fordonsskatt,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler som
underlättar import av kulturhistoriskt intressanta fordon.
1992/93:Sk624 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av skattetillämpningsreglerna vid
beskattning av bränslen vid industrileveranser.
1992/93:Sk625 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om drivmedelsskatter i Norrlands inland.
1992/93:Sk628 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en skyndsam utredning av sänkta skatter på bilområdet.
1992/93:Sk630 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda hur en tidsbegränsad försöksperiod med
momsbefrielse på förnyelsebara energislag, som raps, skulle
kunna påverka deras möjlighet att successivt ersätta fossila
bränslen.
1992/93:Sk633 av Leo Persson och Bo Finnkvist (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att införa en regional differentiering
av miljöavgifter för de områden som har en gles
befolkningsstruktur och låg miljöbelastning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att som första steg tillämpa ett
differentierat drivmedelspris på bensin och diesel.
1992/93:Sk636 av Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (kds) vari
yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag
om ett system med differentierad bensin- och dieselskatt så
att glesbygdsbefolkning erhåller kompensation för längre
avstånd och därmed dyrare transportkostnader i enlighet med
vad i motionen anförts.
1992/93:Sk637 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att utforma ett avgifts- och
skattesystem som kan fungera som ett styrinstrument för
bilfabrikanterna att satsa på energisnålare teknik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i olika internationella
sammanhang arbetar för att krav ställs på bilindustrin att
utveckla teknik som ger energisnålare och mer miljövänliga
bilar.
1992/93:Sk643 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beskattningen av skogstransporter vid
körning på egna vägar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skatter på transporttjänster för att öka
svenska åkeriers konkurrenskraft gentemot åkeriföretag från
kontinenten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bränsleskattens nivå med hänsyn till
skogsbrukets viktiga roll ur regionalpolitisk synpunkt.
1992/93:Sk648 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c, m, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utvärdering av industrins
energiskattesystem ur kretsloppssynpunkt.
1992/93:Sk650 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av lagen om allmän energiskatt.
1992/93:Sk651 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utarbetandet av ett förändrat skatteuttag
från bilismen.
1992/93:Sk654 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om höjd skatt på blyad bensin.
1992/93:Sk655 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reglerna gällande årtalsgränsen beträffande
veteranbilar.
1992/93:Kr519 av Stina Eliasson och Sigge Godin (c, fp) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skatt på elenergi för turistföretag.
1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ge skattesystemet en miljöanpassad
profil.
1992/93:Jo677 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att beskattningen av fordonsinnehav bör
upphöra och att motsvarande intäkter i stället tas ut som
skatt på fossila bränslen.
1992/93:Jo707 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omläggning
av skattesystemet i riktning mot ett uttag baserat på energi-
och råvaruförbrukning.
1992/93:N432 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
5. att riksdagen beslutar att skattesystemet successivt görs
om så att investeringar som minskar industrins
energikonsumtion gynnas.
1992/93:N439 av Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (c) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skattebefrielse för
icke-petroleumprodukter.
1992/93:A424 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga
1. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om regionalt
differentierad drivmedelsskatt utreds.
Utskottet
Sänkt dieseloljeskatt m.m.
I proposition 1992/93:192 föreslår regeringen att skatten på
dieselolja sänks med 5 öre per liter till 1:30 kr per liter.
Dieselskatten ersätter fr.o.m. den 1 oktober 1993
kilometerskatten som ett led i en anpassning av de svenska
skattereglerna till vad som gäller inom EG. I samband med
riksdagens beslut i denna fråga i december 1992 diskuterades
en miljödifferentiering av dieselskatten. Visserligen innebar
förslaget att den allmänna energiskatten i miljöklass 1
sänktes från 90 öre till ett halvt öre per liter, men i flera
motioner hävdades att en ytterligare sänkning för de bästa
oljorna borde genomföras för att få till stånd en skattenivå
som ger industrin lägre kostnader vid en övergång till det
miljövänligaste bränslet. Skatteutskottet uttalade i ärendet
att det med hänsyn till konkurrenssituationen fanns starka
skäl att anpassa den svenska skattenivån för transporter till
vad som beräknas gälla inom EG och att målet bör vara att
bränsleskatten i miljöklass 2 inte skall överstiga denna nivå.
Skatten i miljöklass 1 skulle således av miljöskäl tillåtas
ligga på en lägre nivå än den som beräknas gälla inom EG.
I propositionen anförs att punktskatten på dieselolja i
miljöklass 1 kommer att uppgå till 2:28 kr per liter den 1
oktober 1993. Inom EG gäller en miniminivå för skatten på
dieselolja om 0,245 ecu. Denna nivå är avsedd att gälla för
all dieselolja. Enstaka undantag har medgivits i särskild
ordning. Bl.a. tillämpar Danmark differentierad
dieseloljeskatt med stöd av ett sådant medgivande. Den bästa
danska dieselkvaliteten beskattas i enlighet med miniminivån.
Beskattning under miniminivån förekommer inte i någon
medlemsstat. Däremot har vissa länder medgivits rätt att
skattebefria dieselolja som enbart används i lokal busstrafik
i tätorter. Som en följd av det anförda föreslås att skatten
på dieselolja i miljöklass 1 anpassas till EG:s miniminivå
genom att skatten på dieselolja sänks till 1:30 kr per liter.
Den sammanlagda punktskatten på dieselolja uppgår härefter
till 2:23 kr per liter i miljöklass 1, 2:51 kr per liter i
miljöklass 2 och 2:76 kr per liter i miljöklass 3.
I propositionen föreslås vidare att fordonsskatten för tyngre
fordon sänks med 20%. Enligt vad som anförs ligger den
svenska fordonsskatten på en betydligt högre nivå än vad som
gäller i våra närmaste konkurrentländer. I Sverige uppgår
fordonsskatten för de tyngsta fordonen till nära 35000 kr
per år medan den av EG diskuterade miniminivån för dessa
fordon uppgår till 7700 kr. I Tyskland finns planer på att
kraftigt sänka fordonsskatten och i stället införa
motorvägsavgifter som får betalas även av svenska åkare. Genom
detta kommer svenska åkeriföretags konkurrenssituation att
försämras. Den i propositionen föreslagna sänkningen av
skatten på dieselolja kommer alla dieseldrivna fordon till
del, även personbilar. En sänkning av fordonsskatten kan
däremot riktas mot de konkurrensutsatta vägtransporterna. Det
begränsade utrymme för en skattesänkning för transportsektorn
som återstår bör därför enligt vad som anförs i propositionen
användas för en fordonsskattesänkning. Det är främst
transporter med tyngre lastbilar och släpvagnar som är utsatta
för internationell konkurrens. I propositionen föreslås därför
att fordonsskatten sänks med 20% för de tyngsta fordonen med
en successiv avtrappning ner till lastbilar och släpvagnar med
en skattevikt om högst 3000 kg. Sänkningen gäller inte
bensindrivna fordon eller släpvagnar som dras av sådana
fordon.
Det statsfinansiella bortfallet beräknas för budgetåret
1993/94 till ca 260 miljoner kronor och för budgetåret 1994/95
till 341 miljoner kronor. Den varaktiga effekten för hela den
offentliga sektorn med hänsyn tagen till indirekta effekter
beräknas bli ett årligt bortfall om ca 175 miljoner kronor.
I motion Sk51 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkar motionärerna att
propositionen avslås. Motionärerna framhåller att regeringen
inte redovisat hur skattesänkningarna skall finansieras och
att starka statsfinansiella skäl i dag talar mot att genomföra
ofinansierade skattelättnader. De anser inte heller att det
föreligger något omedelbart behov av att sänka dieselskatten
till EG:s miniminivå eller att reducera fordonsskatten.
Härtill kommer att miljöeffekterna av dessa skattesänkningar
för den tunga trafiken inte analyserats. Också i motion Sk50
av Sten Söderberg (-) anförs att propositionen bör avslås med
hänvisning till det statsfinansiella läget och till att det
inte finns någon omedelbar anledning till en harmonisering med
EG.
Enligt utskottets mening finns det skäl att söka anpassa den
jämförelsevis höga beskattning som gäller för transporter i
Sverige till den nivå som beräknas gälla inom EG. Även om det
i dag finns ett begränsat utrymme för skattesänkningar bör
detta område prioriteras för att på det sättet stärka den
svenska industrins konkurrenskraft och minska arbetslösheten.
Utskottet tillstyrker därför propositionen och avstyrker
motionerna.
Beskattningen av blandbränslen
Utskottet har uppmärksammat ett stigande intresse för import
av blandningar mellan mineralolja och vegetabilisk olja där
halten mineralolja understiger 70%.
Gränsen för skatteplikt enligt lagarna om allmän energiskatt
och koldioxidskatt går vid en mineraloljehalt på 70%. Samma
gräns gäller enligt lagen om dieselskatt när den börjar
tillämpas den 1 oktober. Bränsleblandningar som ligger över
70% mineralolja beskattas således i sin helhet efter samma
skattesats som ren mineralolja, och blandningar som ligger
under denna gräns är helt skattefria. Denna skattefrihet
gäller i praktiken bara importerade blandningar. Om
blandningen utförs i landet är den insatta mineraloljan
beskattad, eftersom tillverkaren enligt nuvarande praxis inte
har möjlighet att få tillbaka den skatt som erlagts vid
inköpet av insatt mineralolja.
En grundläggande princip i alla de tre nämnda lagarna är att
beskattningen bara skall träffa fossila bränslen och således
inte biobränslen som vegetabiliska oljor. Skatteplikten för
oblandade bränslen är också utformad på detta sätt. Som
framgått står emellertid beskattningen av blandningar inte i
full överensstämmelse med denna princip, eftersom
vegetabiliska oljor beskattas fullt ut när de ingår i en
bränsleblandning med över 70% mineralolja och mineralolja är
skattefri när den ingår i en bränsleblandning under denna
gräns.
Ett ytterligare problem med skattefriheten för mineralolja i
blandningar är att den innebär en kraftig
konkurrenssnedvridning. Svensktillverkade bränslen i
miljöklass 1 och 2 med hög andel vegetabilisk olja belastas
med skatt på insatt mineralolja under det att importerade
blandningar kan säljas skattefritt.
Det redovisade problemet med beskattningen av
bränsleblandningar utgör en av flera frågor som ingår i
uppdraget för den pågående utredningen om en teknisk översyn
av energibeskattningen (dir. 1992:80).
Utskottet har erfarit att skattefriheten för
bränsleblandningar vid import nu tilldrar sig ett ökande
intresse och att också seriösa tillverkare anser sig tvingade
att förlägga tillverkningen utanför Sverige för att komma i
åtnjutande av denna skattefrihet. Enligt utskottets mening
kräver situationen en omedelbar ändring av reglerna.
Utskottet föreslår att skatteplikten enligt de aktuella
lagarna utvidgas så att den omfattar blandningar med
mineraloljehalter ner till 5% och att vegetabiliska och
animaliska oljor görs generellt skattefria också i
bränsleblandningar. Härmed avses att skattefriheten skall
gälla inte bara i det tillkommande skattepliktiga området utan
också i blandningar med mer än 70% mineralolja. På detta
sätt löses inte bara det akuta problemet med
konkurrenssnedvridningen mellan tillverkning i landet och
import utan uppnås också en principiellt riktigare
beskattning av de biobränslen som ingår i blandningarna.
Utskottet anser att de nya reglerna bör träda i kraft den 1
augusti 1993.
Ärendets brådskande natur har gjort att resultatet av
utredningens arbete med detta problem och regeringens förslag
i saken inte har kunnat avvaktas. Den lösning som utskottet nu
föreslår bör emellertid inte ses som en slutlig lösning på
problemet utan bör förutsättningslöst kunna omprövas av
utredningen i dess fortsatta arbete. Utskottet utgår ifrån att
så sker.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen antar de
förslag till ändringar i lagarna om allmän energiskatt,
koldioxidskatt, dieselskatt och svavelskatt som utskottet lagt
fram.
Viss följdlagstiftning
Utskottet har behandlat proposition 1992/93:124 om skatt på
dieselolja m.m. i betänkandet SkU13 och proposition
1992/93:187 om individuellt pensionssparande m.m. i
betänkandet SkU31.
De nu aktuella lagförslagen avser vissa följdändringar som av
lagtekniska skäl brutits ut ur huvudbetänkandet för en
samordnad behandling. Utskottet tillstyrker lagförslagen med
de justeringar som framgår av hemställan.
I det följande behandlar utskottet ett antal motioner som
väckts under den allmänna motionstiden.
Vägtrafikområdet
I motion Sk643 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) tar
motionärerna upp skogsnäringens kostnad för transporter
och begär tillkännagivanden som syftar till en lägre
beskattning. De anför att uttaget av bränsle- och
fordonsskatter för den del av transporten som går på egna
vägar måste upphöra (yrkande 1), att en sänkning av
skatteuttaget är nödvändig eftersom bränsle- och
fordonsskatten på transporter i Sverige utgör ett hot mot
skogsbruket i Norrlands inland och svenska åkerier (yrkande 2)
och att bränsleskatten för virkestransporter i allmänhet bör
sänkas till 75% av riksnivån och för virke med ursprung i
stödområdet till 50% av riksnivån (yrkande 4).
De förslag om sänkt dieselskatt och om sänkt fordonsskatt för
tunga fordon som utskottet tillstyrkt i det föregående innebär
bl.a. att skogsindustrin får en lägre beskattning av sina
transporter. Den jämförelsevis höga beskattning som gäller för
transporter i Sverige har således redan uppmärksammats av
regeringen och bedömts utgöra ett prioriterat område som trots
det svåra statsfinansiella läget bör ges skattesänkningar för
att på det sättet stärka den svenska industrins
konkurrenskraft och minska arbetslösheten. Utskottet är inte
berett att tillstyrka att särskilda regler skall gälla vid
beskattningen av drivmedel som används för virkestransporter.
En sådan differentiering av skattereglerna anser utskottet
vara olämplig både ur praktiska och andra synpunkter.
Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sk654 yrkande 1 begär Lennart Fremling (fp) ett
tillkännagivande att skatten på blyad bensin bör höjas
eftersom blyfri bensin numera finns tillgänglig för alla
bilmodeller, även äldre.
I proposition 1992/93:192 anförs att den differentierade
skatten på blyfri och övrig bensin har varit framgångsrik och
medverkat till att nya bilar med katalytisk avgasrening snabbt
kunnat introduceras och att den ger ett kraftigt incitament
till att undvika blytillsatser i bensin. Det konstateras att
det sedan en tid tillbaka försäljs bensin som innehåller
tillsatser som möjliggör användning i fordon som normalt inte
kan utnyttja blyfri bensin. Föredragande statsrådet uttalar
sin tillfredsställelse med denna utveckling och anför vidare
att det i ett senare skede, när det är klarlagt att de nya
tillsatsämnena är att föredra framför blytillsatser och att
existerande fordon utan skadeverkningar kan drivas på bensin
med dessa nya tillsater, kan finnas anledning att överväga om
användningen av blytillsater helt bör undvikas. Detta kan
enligt vad som anförs ske genom ökad skattedifferentiering
eller ändrade regler.
Enligt utskottets mening framgår det av propositionen att
regeringen har uppmärksammat den fråga som motionären tar upp.
Utskottet ser därför inte någon anledning till ett
tillkännagivande i saken och avstyrker motionsyrkandet.
I flera motioner framställs yrkanden som syftar till en
regional differentiering av drivmedelsskatten. Sådana
yrkanden framställs i motionerna Sk604 av Sten-Ove Sundström
m.fl. (s), Sk620 av John Andersson (-), Sk625 av Nils-Olof
Gustafsson m.fl. (s), Sk633 yrkandena 1 och 2 av Leo Persson
och Bo Finnkvist (s), Sk636 av Stefan Attefall och Jan Erik
Ågren (kds) och A424 yrkande 1 av Bengt Hurtig (v). Flera
motionärer hänvisar till den höjning av bensinskatten som
genomfördes den 1 januari 1993.
Frågan om en regional differentiering av bensinskatten har
bl.a. utretts av Vägtrafikskatteutredningen som i
delbetänkandet (Ds B 1980:13) Slopad fordonsskatt och höjd
bensinskatt redovisar alternativ till den nu gällande
befrielsen från fordonsskatt i norra Sverige. En
differentierad bensinskatt skulle enligt utredningen medföra
betydande kontrollproblem, konkurrensrubbningar och ökade
administrativa kostnader. Utredningen förordade därför ett
direkt bidrag till fordonsägarna.
Utskottet erinrar om att bensinskattehöjningen den 1 januari
1993 åtföljdes av en höjning av avdragsbeloppet för bilresor
till 13 kr per mil för resor i tjänsten och resor till och
från arbetet.
Enligt utskottets mening är en regional differentiering av
bensinskatten behäftad med en mängd svårlösta problem. Det
finns enligt utskottets mening bättre och mer ändamålsenliga
sätt att komma till rätta med de regionala skillnader som
föreligger. Utskottet avstyrker motionerna.
I två motioner föreslås en växling mellan fordonsskatt och
drivmedelsskatt. I motion Sk651 av Georg Andersson m.fl. (s)
anförs att en regional utjämning kan uppnås genom att en del
av bensinskatten i stället tas ut i form av fordonsskatt, som
redan är regionalt differentierad. I motion Jo677 av Jan
Jennehag m.fl. (v) föreslås ett motsatt tillvägagångssätt.
Motionärerna begär ett tillkännagivande om att miljöhänsynen
bör ökas genom att skatten på fordonsinnehav slopas och i
stället tas ut på drivmedel (yrkande 4).
Enligt utskottets mening har fordonsskatten fördelen att den
tas ut löpande och att hänsyn kan tas till det enskilda
fordonets egenskaper. Detta framgår också av fordonsskattens
nuvarande utformning där fordonstyp och vikt styr
skatteuttaget. Hänsyn som dessa kan inte tas vid
drivmedelsbeskattningen. Härtill kommer utvecklingen mot en
ytterligare betoning av skatterna som ekonomiskt styrmedel för
en god miljö, där det finns ett behov av att kunna anpassa
skatteuttaget till utsläpp som inte enbart är relaterade till
drivmedelsförbrukningen, t.ex av kväveoxider (jfr prop.
1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan, s.159). Det finns
således enligt utskottets mening inte någon anledning att
överväga att slopa fordonsskatten.
När det gäller yrkandet om en växling från bensinskatt till
fordonsskatt vill utskottet erinra om att förslaget i den
nämnda propositionen om åtgärder mot klimatpåverkan innebär
att Sverige godkänner den s.k. klimatkonventionen om en
stabilisering av utsläppen av koldioxid vid 1990 års nivå år
2000. Statens väg- och trafikinstitut (VTI) har som ett led i
en pågående översyn av användningen av skatter som styrmedel
beräknat effekterna av den nyligen genomförda
bensinprishöjningen. Enligt VTI:s bedömning medför ett
bensinpris på dagens nivå att biltrafikens utsläpp kan dämpas
så att utsläppen av koldioxid fram till år 2000 inte
överstiger 1990 års nivå.
Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella motionerna.
I motion Sk637 av Carl Olov Persson (kds) begär motionären
tillkännagivanden om att det behövs en differentierad
försäljningsskatt som premierar energisnåla bilar för att
uppnå minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser (yrkande 1)
och att Sverige i olika internationella sammanhang bör arbeta
för att krav ställs på bilindustrin att utveckla teknik som
ger energisnålare och mer miljövänliga bilar (yrkande 2).
I proposition 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan
anförs att det system för miljöklasser för motorfordon som
ligger till grund för den differentierad försäljningsskatten
behöver vidareutvecklas. En utredning med uppgift att se över
dessa regler aviseras därför. Utredningen skall bl.a. överväga
om en komplettering av miljöklasserna med gränsvärden för
utsläpp av koldioxid är ett verkningsfullt instrument.
Uppdraget kommer att påbörjas under våren 1993. I
propositionen anförs också att regler för koldioxidutsläpp
från personbilar får störst effekt om de samordnas mellan
olika länder och att en samordning med EG är viktig.
Regeringen bör därför enligt vad som anförs på olika sätt
bidra till att kommande gemensamma europeiska fordonskrav får
en utformning som medför en påtaglig minskning av
koldioxidutsläppen.
Som framgår kommer frågan om en premiering av bensinsnåla
fordon att behandlas i den aviserade utredningen, och har
regeringen redan uppmärksammat behovet av en internationell
samordning av de krav som bör ställas på detta område.
Utskottet ser därför inte någon anledning till
tillkännagivanden i dessa frågor utan avstyrker motionen.
I motion Sk628 av Jan Sandberg (m) begärs en skyndsam
utredning av sänkta skatter på nya bilar såsom sänkt
accis, momsavdrag och lägre förmånsbeskattning i syfte att få
till stånd en uppgång i försäljningen.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt vissa
skattesänkningar som syftat till att av
konkurrensneutralitetsskäl anpassa den svenska beskattningen
till vad som inom EG kan beräknas gälla för den tyngre
trafiken. Förslag om skattesänkningar i syfte att stimulera
till en ökad försäljning av personbilar är utskottet
emellertid inte berett att nu biträda. Utskottet avstyrker
motionen.
I motion Jo630 yrkande 10 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) begärs
en översyn för att uppmärksamma skatter som motverkar
hushållning med naturresurser och god miljö, t.ex.
förmånsbeskattningen av bilar.
Utskottet erinrar om att förmånsbeskattningen av tjänstebilar
redan är föremål för utredning, bl.a. i syfte att få till
stånd en bättre överensstämmelse mellan körsträckor och
förmånsvärde. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sk601 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) föreslår
motionärerna att bilmodeller som har svaga lås skall
beläggas med en särskild avgift som skall användas för
information om bilinbrott m.m.
Utskottet ser positivt på ansträngningarna att söka få till
stånd en förbättring av billåsens kvalitet men anser att en
särskild skatt på sådana bilar skulle medföra administrativa
och andra kostnader som inte står i proportion till vad som
kan uppnås. Enligt utskottets mening bör i första hand andra
åtgärder än nya skatter övervägas. Utskottet avstyrker
motionen.
I motion Sk611 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)
begärs en snabb utredning i syfte att jordbrukstraktorer
som används för transporter på allmän väg skall belastas med
samma kostnader som andra fordon på allmän väg.
Utskottet anser nu liksom tidigare (1991/92:SkU22) att en
ökning av beskattningen i enlighet med motionärernas önskemål
riskerar att medföra en ökning av antalet transporter vilket
inte förbättrar trafiksäkerheten. Utskottet avstyrker
motionen.
I två motioner framställs yrkanden rörande veteranbilar. I
motion Sk621 av Sten-Ove Sundström och Jarl Lander (s) anförs
att en rullande 30-årsregel för befrielse från fordonsskatt
bör införas (yrkande 2) och att importen av kulturhistoriskt
intressanta fordon bör underlättas genom en schablonaccis
(yrkande 3). Också i motion Sk655 av Hugo Bergdahl (fp)
föreslås en rullande 30-årsregel för befrielse från
fordonsskatt.
Dessa frågor har nyligen utretts inom
Kommunikationsdepartementet, och i rapporten (Ds 1993:19)
Regler för hobbyfordon som avlämnats i februari i år föreslås
förändringar som innebär att motionärernas önskemål skulle
tillgodoses. Enligt utskottets mening bör den fortsatta
beredningen av denna rapport nu avvaktas. Utskottet avstyrker
därför motionerna.
Energiområdet
Energibeskattningens allmänna utformning behandlas i två
motioner. I motion Jo707 yrkande 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
begärs en omläggning av skattesystemet i riktning mot ett
uttag baserat på energi- och råvaruförbrukning.
Energiförbrukningen skall enligt dessa motionärer styras bort
från fossil- och kärnkraftsenergi. I motion N439 yrkande 1 av
Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (c) begärs ett
tillkännagivande om att skattelagstiftningen måste gynna
bioenergi.
Enligt den s.k. energiöverenskommelsen från år 1991 (prop.
1990/91:88, NU40) måste omställningen av energisystemet, vid
sidan av säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet av
elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och
välfärd. När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken
takt den kan ske avgörs av resultaten av hushållning med el,
tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och
möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga
elpriser.
Biobränslekommissionen har haft i uppdrag att analysera de
långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell
användning av biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för
att stärka biobränslenas konkurrenskraft. I ett delbetänkande
(SOU 1991:93) El från biobränslen har kommissionen lagt fram
riktlinjer för användningen av sammanlagt 625 miljoner kronor
för utveckling av tekniken på detta område. I sitt
slutbetänkande (SOU 1992:90) Biobränslen för framtiden lägger
kommissionen fram sin analys av situationen och föreslår bl.a.
en koldioxidskatt om 8 öre per kg på fossila bränslen för
elproduktion för att förbättra biobränslenas konkurrenskraft.
Biobränslekommissionens förslag redovisas i proposition
1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan. I propositionen
anförs att många skäl talar för att en koldioxidskatt om 8
öre/kg bör införas på ny elproduktion fr.o.m. den 1 januari
1994. Det framgår att frågan om skattens närmare utformning
kommer att beredas i den grupp inom regeringskansliet som för
närvarande gör en översyn av kraftvärmens beskattning.
Enligt utskottets mening syftar såväl vidtagna åtgärder som
pågående arbete till en ökad användning av biobränslen såväl
för värmeproduktion som för produktion av elkraft. Till grund
för detta arbete ligger energiöverenskommelsen. Det finns
enligt utskottets mening inte någon anledning till
tillkännagivanden i enlighet med motionärernas yrkanden, och
utskottet avstyrker därför motionerna.
I motion Sk608 av Kjell Eldensjö (kds) framhålls att en
statlig stimulans av en övergång till inhemska bränslen bör
genomföras och kan ske t.ex. genom en avdragsrätt i
inkomstdeklarationen för inköp av vedpannor och
jordvärmeutrustningar.
Enligt utskottets mening bör i första hand andra åtgärder
användas för att tillgodose ett eventuellt behov av stimulans
till inköp av vedpannor och jordvärmeutrustningar. Utskottet
avstyrker yrkandet.
I motion Sk630 av Tuve Skånberg (kds) föreslås en tillfällig
momsbefrielse för biobränslen. Enligt motionären skulle en
sådan i Skåne ge god stimulans för att odla gröda i stället
för att ställa av åkermark.
Enligt utskottets mening är det mindre lämpligt att söka
stimulera efterfrågan på biobränslen genom en befrielse från
mervärdesskatt. Även om priset till konsument kan sänkas på
detta sätt har befrielsen inte någon effekt när det gäller
industrins inköp, eftersom mervärdesskatten inte representerar
någon kostnad för industrin. En befrielse kan tvärtom få till
resultat att biobränslen blir dyrare för industrin genom att
den som tillhandahåller bränslet inte kan lyfta av sin
ingående mervärdesskatt. Utskottet avstyrker yrkandet.
I motion Sk354 yrkande 15 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkar
motionärerna att riksdagen beslutar ersätta den generella
nedsättningen av industrins energiskatter med ett
skattetak på 0,6% av företagens omsättning. Härigenom kan
skattenedsättningen begränsas till den energiintensiva
industrin, vilket ger en långsiktig budgetförstärkning på 2
miljarder kronor. Övrig exportkonkurrerande industri är enligt
motionärerna tillgodosedd genom kronans lägre värde. I motion
Sk388 yrkandena 19 och 20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs
att energibeskattningen av industrin bör återställas genom att
reduktionen av koldioxidskatten sänks från 75% till 50%.
Ger detta en för stor belastning kan skattetaket sänkas till
0,6% av omsättningen. I omläggningen ingår att industrin
skall erlägga skatt för el. Omläggningen ger budgetåret
1993/94 ca 2,5 miljader kronor. I motion N432 av Rolf L Nilson
m.fl. (v) anförs att energiskatterna för industrin bör göras
om så att investeringar som minskar industrins
energikonsumtion gynnas.
Ett viktigt inslag i den omläggning av energiskatterna som
genomfördes den 1 januari 1993 är enligt utskottets mening att
nedsättningsreglerna för den energiintensiva industrin
avvecklas fram till år 1995. Genom denna förändring blir
energiskattebelastningen helt beroende av företagets
energiförbrukning, och incitamenten till
energieffektiviseringar och begränsningar av
koldioxidutsläppen förstärks. Det framgår av propositionen om
åtgärder mot klimatpåverkan (s. 206) att industrins utsläpp av
koldioxid från förbränning och industriprocesser har minskat
med ca 35% under 1980-talet och att de specifika utsläppen
har minskat med 75% sedan 1970. Enligt utskottets mening är
det för närvarande inte befogat med några ytterligare
klimatpolitiska åtgärder från statens sida gentemot
industrisektorn. Utskottet avstyrker motionerna.
I två motioner tar motionärerna upp biobränslenas
konkurrenssituation vid leverans till industrin. I motion
Sk624 av Gustaf von Essen (m) begärs en utredning om
förutsättningarna för att ge fjärrvärmeverken skatteåterbäring
också för den del av leveransen till industri som avser
skattefria bränslen som torv och ved. I motion Sk648 av
Birgitta Hambraeus m.fl. (c, m, kds) anförs att det förekommer
att biobränsleeldade fjärrvärmecentraler byter till sig värme
som producerats med beskattade bränslen för att komma åt
skatterestitutionen och begär ett tillkännagivande om att det
är motiverat med en utvärdering av hur den lägre skatten på
industrins bränslen slår när det gäller att främja en övergång
till förnybar energi.
Den lägre energibeskattningen av industrin gäller också
fjärrvärmeleveranser. Som en följd förlorar biobränslena i
dessa sammanhang en del av det försteg som de har genom att de
är skattefria. Det finns emellertid enligt utskottets mening
anledning att framhålla att omläggningen av industrins
energiskatter finansierats genom en höjning av
koldioxidskatten. Omläggningen kan därför inte sägas ha
missgynnat biobränslena som helhet.
En produktionsform som uppmärksammats såväl i samband med
energiöverenskommelsen som vid omläggningen av industrins
energiskatter är kraftvärmeverken, dvs. verk med samtidig
produktion av kraft och värme. Dessa har genom sitt effektiva
utnyttjande av bränslet särskilda miljöfördelar. I
kraftvärmeverken används såväl fossila bränslen som
biobränslen. Den 1 juli 1991 befriades kraftvärmeverken från
allmän energiskatt på den del av bränslet som används för
värmeproduktion. Denna befrielse slopas fr.o.m. 1995 som ett
led i de åtgärder som vidtagits för att stabilisera den
svenska ekonomin. I anslutning till detta senare beslut
framhölls behovet av att en tidigare aviserad översyn av
kraftvärmeområdet genomfördes.
Regeringen har härefter den 25 mars 1993 beslutat inrätta en
interdepartemental arbetsgrupp som skall analysera effekterna
av den nuvarande beskattningen av kraftvärme och
beskattningens betydelse för förutsättningarna för en
utbyggnad av kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk under
1990-talet. Energibeskattningens betydelse för bränslevalet i
kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk skall undersökas särskilt,
och härvid skall biobränslenas möjligheter att vara
konkurrenskraftiga beaktas. Det finns enligt direktiven även
anledning att se över nuvarande regler för vilka bränslen som
skall anses ha använts för leveranser till industri och
växthusodling. Också följderna av Biobränslekommissionens
förslag om en koldioxidskatt på bränsle vid elproduktion skall
analyseras.
Enligt utskottets mening är det angeläget att den lägre
skatten för industrin inte tillåts leda till att biobränslena
inte kan göra sig gällande på detta område, och utskottet
förutsätter att arbetsgruppen skyndsamt analyserar detta
problem och lägger fram förslag till lösningar.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Genom det anförda tillgodoses i allt väsentligt syftet med de
aktuella motionerna. I den mån så inte är fallet avstyrker
utskottet dem.
I motion Kr519 yrkande 3 av Stina Eliasson och Sigge Godin (c,
fp) begärs ett tillkännagivande om att turistindustrin bör
jämställas med annan industri när det gäller befrielsen från
skatt på el. Detta skulle enligt motionärerna innebära
lättnader för liftar och snötillverkning i fjällen.
Utskottet är inte berett att tillstyrka en elskattebefrielse
för turistindustrin och avstyrker därför motionen.
I motion Sk603 av Bengt Kronblad och Bengt-Ola Ryttar (s)
anförs att principen om elskattebefrielse för egenproducerad
vindkraft är riktig. Enligt motionärerna bör dock en översyn
av reglerna göras i syfte att få till stånd en befrielse för
400000 kWh egen kraft i verk med en effekt på högst 1500
kW och en höjning av gränsen för yrkesmässig distribution till
200000 kWh. Vidare bör befrielsen gälla också för el som
produceras i en andelsförening eller liknande.
Undantag från energiskatten gäller för elkraft som producerats
av en producent som förfogar över en generatoreffekt om 100
kW, eller vid vindkraftsproduktion 500 kW, och som inte
distribuerar elkraften yrkesmässigt. Distribution anses som
yrkesmässig när inkomsten utgör skattepliktig intäkt i
näringsverksamhet. Före 1991 gick gränsen för yrkesmässig
distribution vid fler än tio förbrukare eller mer än 20000
kWh per år.
Undantaget för vindkraftverk avsåg ursprungligen verk med en
effekt om 100 kW. Mot denna regel riktades kritik på den
grunden att en jämförelse av generatoreffekten i ett
vindkraftverk och ett vattenkraftverk inte var rättvisande,
eftersom vattenkraftverken har en helt annan tillgänglighet.
Riksdagen beslutade som en följd härav att höja gränsen för
vindkraftverk till 500kW med verkan fr.o.m. den 1 januari
1992.
Ett särskilt stöd för vindkraftverk infördes i samband med
energiöverenskommelsen. Stöd utgick inledningsvis till 25%
av investeringskostnaden. I samband med omläggningen av
industrins energiskatter våren 1992 aviserades en avsättning
av 500 miljoner kronor för insatser vad gäller förnybar
energi, energihushållning samt vissa stödåtgärder i Baltikum
och Östeuropa. I proposition 1992/93:99 om vissa åtgärder
inom klimatområdet och i Östersjöregionen har förslag till
sådana åtgärder lagts fram vad gäller budgetåret 1992/93. När
det gäller vindkraften innebär förslaget att stödet ökas till
35% av investeringskostnaden.
Enligt utskottets mening är det viktigt att
vindkraftsproduktion kan komma till stånd där förutsättningar
för sådan produktion finns. Även om det redan lämnas stöd till
vindkraften via ett investeringsbidrag är utskottet därför
inte främmande för tanken på ett produktionsstöd. Utskottet är
emellertid inte nu berett att ta ställning till hur ett sådant
stöd lämpligen bör utformas utan förutsätter att regeringen
uppmärksammar frågan och snarast återkommer till riksdagen med
ett förslag. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sk650 av Per-Richard Molén (m) tar motionären upp
den lägre elskatten i norra Sverige. I motionen framhålls
att elskatten är 7,2 öre per kWh i Kramfors och 2,2 öre per
kWh i Ånge trots att klimatet är detsamma. Motionären anser
att skillnaden är alldeles för stor och att det finns skäl att
utreda om inte det lägre skatteuttaget bör gälla i hela
Västernorrlands län, som står för en betydande elproduktion.
Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att
frångå den gällande gränsdragningen, och utskottet avstyrker
därför motionen.
I motion Sk619 av Håkan Holmberg (fp) begärs ett
tillkännagivande om att en miljöavgift är en smidig och enkel
metod att likställa naturgrus med bergkross ur
konkurrenssynpunkt.
Enligt utskottets mening bör i första hand andra metoder än
beskattning användas för att skydda de naturliga grustäkterna.
Utskottet avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande sänkt skatt på dieselolja, m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Sk50 och
1992/93:Sk51 beslutar bifalla proposition 1992/93:192,
res. 1 (s) - delvis
2. beträffande beskattningen av blandbränslen
att riksdagen beslutar utvidga skatteplikten till
blandningar med ner till 5% mineralolja och undanta ingående
vegetabilisk och animalisk olja,
3. beträffande viss följdlagstiftning
att riksdagen beslutar bifalla proposition 1992/93:124
såvitt nu är i fråga och 1992/93:179 såvitt nu är i fråga,
4. beträffande skogsnäringens transporter
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk643 yrkandena 1, 2
och 4,
5. beträffande en regionalt differentierad drivmedelsskatt
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk604,
1992/93:Sk620, 1992/93:Sk625, 1992/93:Sk633,
1992/93:Sk636 och 1992/93:A424 yrkande 1,
men. (v) - delvis
6. beträffande en växling mellan fordonsskatt och
drivmedelsskatt
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk651 och
1992/93:Jo677 yrkande 4,
men. (v) - delvis
7. beträffande beskattningen av blyad bensin
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk654 yrkande 1,
men. (v) - delvis
8. beträffande försäljningsskatten på nya bilar
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk637,
9. beträffande sänkta skatter på bilområdet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk628,
res. 2 (nyd)
10. beträffande skatter som motverkar hushållning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo630 yrkande 10,
res. 3 (s)
11. beträffande en avgift på bilar med svaga lås
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk601,
12. beträffande jordbrukstraktorer
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk611,
13. beträffande veteranbilar
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk621 yrkandena 2
och 3 och 1992/93:Sk655,
res. 4 (nyd)
14. beträffande energibeskattningens allmänna utformning
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo707 yrkande 2
och 1992/93:N439 yrkande 1,
men. (v) - delvis
15. beträffande en avdragsrätt för inköp av vedpannor
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk608,
16. beträffande en momsbefrielse för biobränslen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk630,
17. beträffande industrins energiskatter
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk354 yrkande 15,
1992/93:Sk388 yrkandena 19 och 20 samt 1992/93:N432
yrkande 5,
res. 5 (s)
men. (v) - delvis
18. beträffande biobränslen vid leverans till industrin
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk624
och 1992/93:Sk648 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
20. beträffande vindkraft
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk603,
21. beträffande den lägre elskatten i norra Sverige
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk650,
men. (v) - delvis
22. beträffande en särskild skatt på naturgrus
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk619,
23. beträffande lagförslag
att riksdagen med anledning av vad utskottet anfört och
hemställt
dels antar de inledningsvis redovisade (prop. 1992/93:192)
förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och
användning av vissa oljeprodukter, med
dels den ändringen att 1§ erhåller följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Dieseloljeskatt skall betalas Dieseloljeskatt skall betalas
till staten enligt denna lag till staten enligt denna lag
för oljeprodukter som är för oljeprodukter som är
skattepliktiga enligt lagen skattepliktiga enligt lagen
(1957:262) om allmän (1957:262) om allmän
energiskatt. Skatt skall dock energiskatt. Skatt skall dock
inte tas ut om oljeprodukten inte tas ut om oljeprodukten
har en lägsta har en lägsta
flyttemperatur på 15° C. flyttemperatur på 15° C.
Med oljeprodukter avses
även sådana
bränsleblandningar som
anges i 1§ andra stycket
lagen om allmän
energiskatt.
dels den ändringen att 5
§ erhåller följande
lydelse.
5 §
Regeringens förslag Utskottets förslag
Dieseloljeskatt tas ut med 1 Dieseloljeskatt tas ut med 1
300 kronor per kubikmeter. 300 kronor per kubikmeter.
Skatt skall dock inte tas ut
för den del av bränslet
som består av vegetabiliska
eller animaliska fetter eller
oljor eller metyl- eller
etylestrar av fettsyror
från sådana fetter eller
oljor.
dels den ändring i
ingressen som föranleds
härav,
2. lag om ändring i lagen
(1992:1439) om lagerskatt
på dieselolja,
3. lag om ändring i lagen
(1992:1440) om ändring i
vägtrafikskattelagen
(1988:327),
4. lag om ändring i lagen
(1992:1442) om ändring i
lagen (1988:328) om
vägtrafikskatt på
utländska fordon,
dels antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt
Härigenom föreskrivs att 1 och 10 §§ lagen (1957:262) om
allmän energiskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Allmän energiskatt skall betalas till staten enligt denna lag
för bränslen som anges i bilaga 1 till denna lag och för
elektrisk kraft.
Skatt skall betalas även
för andra
bränsleblandningar än
sådana som tillhör
tulltaxenummer 27.10 eller
38.14 förutsatt att
blandningen innehåller
minst 5 viktprocent av
sådana oljor som
erhållits ur petroleum
eller ur bituminösa
mineral.
10 §2
Skatt tas ut med i bilaga 1 Skatt tas ut, om inte annat
angivet belopp för vikt- sägs i andra stycket, med i
eller volymenhet. I fall som bilaga 1 angivet belopp för
avses i 8§ första vikt- eller volymenhet. I fall
stycket 3 tas dock skatten ut som avses i 8§ första
med ett belopp som motsvarar stycket 3 tas dock skatten ut
skillnaden mellan skatt på med ett belopp som motsvarar
gasol som används för skillnaden mellan skatt på
drift av motorfordon och annan gasol som används för
gasol. drift av motorfordon och annan
gasol.
För bränsleblandningar
för vilka skatt skall tas
ut enligt denna lag skall
skatt dock inte tas ut för
den del av blandningen som
består av vegetabiliska
eller animaliska fetter eller
oljor eller metyl- eller
etylestrar av fettsyror
från sådana fetter eller
oljor. För blandningen i
övrigt tas skatten ut med
belopp som anges i bilaga 1
för oljeprodukter.
För oljor får volymen räknas om till 50° C om temperaturen
överstiger 70° C när skattskyldigheten inträder.
Till miljöklass 1 hör oljor som har ett kokintervall
(destillationsintervall) av olika bredd mellan 180 och 285° C
vid 95 procent destillat, en densitet mellan 800 och 820
kilogram per kubikmeter vid 15° C och som innehåller högst
0,001 viktprocent svavel och högst 5 volymprocent aromatiska
kolväten. Sådana oljor får inte innehålla klart mätbara
polycykliska aromatiska kolväten och måttet på den naturliga
tändvilligheten (cetanindex) får inte understiga 50.
Till miljöklass 2 hör till miljöklass 1 inte hänförliga oljor
som har ett kokintervall (destillationsintervall) av olika
bredd mella 180 och 295° C vid 95 procent destillat, en
densitet mellan 800 och 820 kilogram per kubikmeter vid 15° C
och som innehåller högst 0,005 viktprocent svavel och högst 20
volymprocent aromatiska kolväten. Halten polycykliska
aromatiska kolväten får inte överstiga 0,1 volymprocent och
måttet på den naturliga tändvilligheten (cetanindex) får inte
understiga 47.
Till miljöklass 3 hör övriga oljor.
Miljöklass för
bränsle som avses i andra
stycket bestäms med ledning
av hela bränsleblandningens
egenskaper.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1993.
1 Senaste lydelse 1984:994.
2 Senaste lydelse 1991:675.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:582) om
koldioxidskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Koldioxidskatt skall betalas Koldioxidskatt skall betalas
till staten enligt denna lag till staten enligt denna lag
för bränslen som anges i för bränslen som anges i
bilaga till lagen. bilaga till lagen och för
bränsleblandningar som
avses i 1§ andra stycket
lagen (1957:262) om allmän
energiskatt.
Koldioxidskatt skall vidare betalas för de varuslag som är
skattepliktiga enligt 1§ lagen (1961:372) om bensinskatt,
med undantag för metylalkohol (metanol). Undantaget gäller
även metanol eller etylalkohol (etanol) som ingår i sådant
annat motorbränsle som avses i 1§ första stycket a) eller c)
nämnda lag.
2 §2
Koldioxidskatt tas ut för Koldioxidskatt tas ut, om inte
bränslen som avses i 1§ annat följer av andra
första stycket med i stycket, för bränslen
bilagan angivet belopp för som avses i 1§ första
vikt- eller volymenhet. För stycket med i bilagan angivet
varuslag som är belopp för vikt- eller
skattepliktiga enligt 1§ volymenhet. För varuslag
andra stycket tas skatt ut med som är skattepliktiga
74 öre per liter. enligt 1§ andra stycket tas
skatt ut med 74 öre per
liter.
För skattepliktiga
bränsleblandningar skall
skatt dock inte tas ut för
den del av bränslet som
består av vegetabiliska
eller animaliska fetter eller
oljor eller metyl- eller
etylestrar av fettsyror
från sådana fetter eller
oljor. För blandningen i
övrigt tas skatten ut med
belopp som anges i bilagan
för oljeprodukter.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1993.
1 Senaste lydelse 1991:1822.
2 Senaste lydelse 1992:880.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:587) om svavelskatt
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:587) om
svavelskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Skatt skall betalas till Skatt skall betalas till
staten enligt denna lag för staten enligt denna lag för
svavelinnehållet i 1. svavelinnehållet i 1.
kolbränsle (ur tulltaxenr kolbränsle (ur tulltaxenr
27.01, 27.02 eller 27.04 27.01, 27.02 eller 27.04
tulltaxelagen (1987:1068), 2. tulltaxelagen (1987:1068), 2.
torvbränsle (ur tulltaxenr torvbränsle (ur tulltaxenr
27.03 tulltaxelagen), 3. 27.03 tulltaxelagen), 3.
motorbrännolja och motorbrännolja och
eldningsolja (ur tulltaxenr eldningsolja (ur tulltaxenr
27.10 tulltaxelagen). 27.10 tulltaxelagen), 4.
sådana
bränsleblandningar som
avses i 1§ andra stycket
lagen (1957:262) om allmän
energiskatt.
2 §
För kolbränsle och torvbränsle tas svavelskatt ut med 30
kronor per kilogram svavel i bränslet.
För motorbrännolja och För motorbrännolja och
eldningsolja tas svavelskatt eldningsolja samt
ut med 27 kronor per bränsleblandningar som
kubikmeter olja för varje avses i 1§ 4. tas
tiondels viktprocent svavel i svavelskatt ut med 27 kronor
sådan olja. Svavelskatt tas per kubikmeter olja för
inte ut om oljans varje tiondels viktprocent
svavelinnehåll är svavel i sådan olja.
högst 0,1 viktprocent. Vid Svavelskatt tas inte ut om
bestämning av skatten på oljans svavelinnehåll är
grund av svavelinnehållet, högst 0,1 viktprocent. Vid
mätt som viktprocent svavel bestämning av skatten på
i oljan, skall avrundning grund av svavelinnehållet,
göras uppåt till mätt som viktprocent svavel
närmaste tiondels i oljan, skall avrundning
viktprocent. göras uppåt till
närmaste tiondels
viktprocent.
Svavelhalten vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde
skall ligga till grund för beräkningen av skatten.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1993.
dels avslår det inledningsvis redovisade (prop.
1992/93:124) förslaget till
9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter,
dels antar de inledningsvis redovisade (prop. 1992/93:124)
förslagen till
10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
11. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m.,
12. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
13. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
14. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i
taxeringsfrågor,
15. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för
skatte- och avgiftsprocessen,
16. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,
17. lag om ändring i tullagen (1987:1065)
dels antar det inledningsvis redovisade (prop.
1992/93:187) förslaget till
13. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter, med
dels den ändringen att 1 kap. 1§ erhåller följande
lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
1 kap.
1 §
Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt
1. lagen (1928:376) om skatt 1. lagen (1928:376) om skatt
på lotterivinster, lagen på lotterivinster, lagen
(1941:251) om särskild (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1957:262) om varuskatt, lagen (1957:262) om
allmän energiskatt, lagen allmän energiskatt, lagen
(1961:372) om bensinskatt, (1961:372) om bensinskatt,
lagen (1961:394) om lagen (1961:394) om
tobaksskatt, lagen (1972:266) tobaksskatt, lagen (1972:266)
om skatt på annonser och om skatt på annonser och
reklam, lagen (1972:820) om reklam, lagen (1972:820) om
skatt på spel, lagen skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på (1973:37) om avgift på
vissa dryckesförpackningar, vissa dryckesförpackningar,
lagen (1973:1216) om lagen (1973:1216) om
särskild skatt för särskild skatt för
oljeprodukter och kol, oljeprodukter och kol,
bilskrotningslagen (1975:343), bilskrotningslagen (1975:343),
lagen (1977:306) om lagen (1977:306) om
dryckesskatt, lagen (1978:69) dryckesskatt, lagen (1978:69)
om försäljningsskatt om försäljningsskatt
på motorfordon, lagen på motorfordon, lagen
(1978:144) om skatt på (1978:144) om skatt på
vissa resor, lagen (1982:691) vissa resor, lagen (1982:691)
om skatt på vissa om skatt på vissa
kassettband, lagen (1982:1200) kassettband, lagen (1982:1200)
om skatt på om skatt på
videobandspelare, lagen videobandspelare, lagen
(1982:1201) om skatt på (1982:1201) om skatt på
viss elektrisk kraft, lagen viss elektrisk kraft, lagen
(1983:1053) om skatt på (1983:1053) om skatt på
omsättning av vissa omsättning av vissa
värdepapper, lagen värdepapper, lagen
(1983:1104) om särskild (1983:1104) om särskild
skatt för elektrisk kraft skatt för elektrisk kraft
från kärnkraftverk, från kärnkraftverk,
lagen (1984:351) om lagen (1984:351) om
totalisatorskatt, lagen totalisatorskatt, lagen
(1984:355) om skatt på (1984:355) om skatt på
vissa dryckesförpackningar, vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:405) om lagen (1984:405) om
stämpelskatt på aktier, stämpelskatt på aktier,
lagen (1984:410) om avgift lagen (1984:410) om avgift
på bekämpningsmedel, på bekämpningsmedel,
lagen (1988:1567) om lagen (1988:1567) om
miljöskatt på inrikes miljöskatt på inrikes
flygtrafik, lagen (1990:582) flygtrafik, lagen (1990:582)
om koldioxidskatt, lagen om koldioxidskatt, lagen
(1990:587) om svavelskatt, (1990:587) om svavelskatt,
2§ första stycket 6 2§ första stycket 6
lagen (1990:661) om lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på avkastningsskatt på
pensionsmedel, lagen pensionsmedel, lagen
(1990:662) om skatt på (1990:662) om skatt på
vissa premiebetalningar, lagen vissa premiebetalningar, lagen
(1990:1087) om lagerskatt (1990:1087) om lagerskatt
på vissa oljeprodukter, på vissa oljeprodukter,
lagen (1990:1427) om lagen (1990:1427) om
särskild premieskatt för särskild premieskatt för
grupplivförsäkring, grupplivförsäkring,
m.m., lagen (1991:1482) om m.m., lagen (1991:1482) om
lotteriskatt, lagen lotteriskatt, lagen
(1991:1483) om skatt på (1991:1483) om skatt på
vinstsparande m.m., lagen vinstsparande m.m., lagen
(1992:1479) om lagerskatt (1992:1479) om lagerskatt
på viss bensin, på viss bensin, lagen
(1992:1438) om dieseloljeskatt
och användning av vissa
oljeprodukter, lagen
(1992:1439) om lagerskatt
på dieselolja,
2. lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område,
lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område, lagen
(1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1990:615) om
avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m., lagen (1990:616) om
införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa
jordbruksprodukter m.m.
Har i författning som anges i första stycket eller i
författning som utfärdats med stöd av sådan författning
lämnats bestämmelse som avviker från denna lag gäller dock den
bestämmelsen.
dels den ändringen att 1 kap. 2 § erhåller följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
2 §1
2 § Vissa bestämmelser i 2 § Vissa bestämmelser i
denna lag gäller också denna lag gäller också
för överlastavgift, för överlastavgift,
vägtrafikskatt, fordonsskatt,
växtförädlingsavgift, växtförädlingsavgift,
tillfällig tillfällig
förmögenhetsskatt och förmögenhetsskatt och
miljöavgift enligt vad som miljöavgift enligt vad som
föreskrivs i lagen föreskrivs i lagen
(1972:435) om (1972:435) om
överlastavgift, överlastavgift,
vägtrafikskattelagen vägtrafikskattelagen
(1973:601), utsädeslagen (1973:601), utsädeslagen
(1976:298) och lagen (1976:298) och lagen
(1986:1225) om tillfällig (1986:1225) om tillfällig
förmögenhetsskatt för förmögenhetsskatt för
livförsäkringsbolag, livförsäkringsbolag,
understödsföreningar och understödsföreningar och
pensionsstiftelser, pensionsstiftelser,
vägtrafikskattelagen fordonsskattelagen (1988:327)
(1988:327) samt lagen samt lagen (1990:613) om
(1990:613) om miljöavgift miljöavgift på
på utsläpp av utsläpp av kväveoxider
kväveoxider vid vid energiproduktion.
energiproduktion.
1 Senaste lydelse enligt
1991:702.
dels den ändring i
ingressen som föranleds
härav,
dels den ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen
erhåller följande
lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1994. den 1 oktober 1993.
Hänvisningen i 1 kap. 1§
och 2 kap. 3§ till lagen
(1990:661) om avkastningsskatt
på pensionsmedel
tillämpas dock först
fr.o.m. den 1 januari 1994.
res. 1 (s) - delvis
Stockholm den 18 maj 1993
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell
Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno
Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries
(s), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf
(m), Sverre Palm (s) och Carl Olov Persson (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Sänkt skatt på dieselolja, m.m. (mom. 1 och 23)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker
motionerna" bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslås skattesänkningar för den tunga
trafiken i syfte att anpassa skattenivån till vad som gäller
inom EG. Fordonsskatten sänks med närmare 20% och den
nyligen beslutade dieseloljeskatten sänks med 5 öre per liter.
Dieseloljeskatten träder i kraft den 1 oktober 1993 och
ersätter då kilometerskatten.
Utskottet anser att det finns skäl att noga följa utvecklingen
av trafikbeskattningen inom EG och dess medlemsländer men gör
i motsats till regeringen bedömningen att det inte föreligger
ett omedelbart behov av att sänka dieseloljeskatten till EG:s
skattenivåer. Det totala skatteuttaget på dieselolja som
används för biltrafik är visserligen högre i vårt land än i
flera av EG-länderna, men variationerna inom EG är relativt
stora. Dessutom har EG enbart beslutat om miniminivåer som
inte får underskridas. Det totala skatteuttaget på dieselolja
i miljöklass 1 efter den av regeringen förslagna sänkningen
motsvarar i stort sett EG:s miniminivå för dieselolja. Något
större behov av en omedelbar skattesänkning på denna typ av
dieselolja kan således inte anses föreligga.
När det gäller beskattningen av den tunga trafiken erinrar
utskottet om att kilometerskatten den 1 januari 1993 sänkts
med 10% för att kompensera näringen för den
miljödifferentierade försäljningsskatt som skulle ha införts
på dessa fordon. Trots att försäljningsskatten skjutits på
framtiden kvarstår denna kompensation (jfr 1992/93:SkU13
reservation 3). Den 1 januari 1993 genomfördes ytterligare en
sänkning av kilometerskatten. Denna är en kompensation för den
höjning av koldioxidskatten som belastade bl.a.
transportsektorn i samband med årets omläggning av industrins
energi- och miljöskatter. Dessa förändringar innebär lättnader
för den tunga trafiken och leder till en viss
konkurrensförstärkning gentemot utländska transportföretag.
Utskottet konstaterar att det inom EG ännu saknas bindande
beslut om att harmonisera fordonsskatten mellan de olika
medlemsländerna.
Utskottet anser att starka statsfinansiella skäl talar mot att
nu genomföra skattelättnader för biltrafiken. Förslagen
innebär ett skattebortfall med ca 260miljonerkronor
budgetåret 1993/94 och 340 miljoner kronor budgetåret 1994/95.
Det är enligt utskottets mening anmärkningsvärt att
propositionen saknar förslag om hur denna budgetförsvagning
skall finansieras.
Förslaget om skattesänkningar för den tunga trafiken
harmonierar dåligt med 1988 års trafikpolitiska beslut om ett
samhällsekonomiskt och miljömässigt utformat kostnadsansvar
för olika trafikslag. Utskottet noterar att det helt saknas en
analys av den föreslagna skattesänkningens miljöeffekter.
Med det anförda avstyrker utskottet propositionen.
dels att moment 1 och moment 23 i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:
1. beträffande sänkt skatt på dieselolja, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk50 och
1992/93:Sk51 beslutar avslå proposition 1992/93:192,
23. beträffande lagförslag såvitt nu är i fråga
att riksdagen med anledning av vad utskottet anfört och
hemställt
dels gör den ändringen i utskottets förslag till lag om
ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning
av vissa oljeprodukter att i 5§ orden "1300 kronor"
ersätts med orden "1350 kronor",
dels avslår de inledningsvis redovisade (prop. 1992/93:192)
förslagen till
2. lag om ändring i lagen (1992:1439) om lagerskatt på
dieselolja,
3. lag om ändring i lagen (1992:1440) om ändring i
vägtrafikskattelagen (1988:327),
4. lag om ändring i lagen (1992:1442) om ändring i lagen
(1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon.
2. Sänkta skatter på bilområdet (mom. 9)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionen"
bort ha följande lydelse:
Den svenska bilindustrin står inför mycket stora svårigheter.
Nybilsförsäljningen i Sverige har redan halkat ned till
50-talssiffror. Som lök på laxen har bensinskatten höjts till
Europatoppnivå. Därigenom motverkas nybilsförsäljningen
ytterligare.
Svensk Bilindustri har varslat tusentals arbetare och
tjänstemän om avsked. Bland våra verkstadsföretag är det
bilindustrin och dess underleverantörer som det går sämst för.
För varje anställd på Volvo räknar man med att det finns
ytterligare tre anställda hos underleverantörer som drabbas
vid eventuella friställningar. SAAB har flera miljarder i
ackumulerad förlust. Om inte bilindustrins nedgång motarbetas
kan de negativa konsekvenserna bli stora. Förutom att
arbetslösheten ökar kommer priset i form av sämre miljö att
bli märkbart.
För varje ny bil som ersätter en gammal så minskas utsläppen
av de skadliga ämnena kväveoxid (NO), kolväten (HC) och
koloxid (CO) med mer än 90% vid normal drift.
Trafiksäkerheten vinner också på att vi får en större andel
nya bilar på våra vägar. Nyare bilar är säkrare vid olyckor.
Har de dessutom luftkudde blir skillnaden än mer påtaglig.
Allt talar för att alla skulle tjäna på att
nybilsförsäljningen får ny fart. Och det går att få till stånd
en sådan utveckling.
En stor del av nybilsförsäljningen sker i form av
tjänstebilar. Den allmänna beskattningen av tjänstebilar är
för hög såväl för tjänstebilinnehavaren som för företaget. För
en anställd som står i valet och kvalet mellan tjänstebil
eller privatbil där ersättning utgår för körningen åt
företaget, blir valet alltför ofta privatbilen. Privatbilen
har ofta en hel del år på nacken och är normalt inte utrustad
med den effektiva katalytiska avgasreningen. Miljön och
trafiksäkerheten blir därmed lidande.
Företag får inte lyfta momsen vid inköp av tjänstebilar.
Skattesystemet motverkar därigenom aktivt en snabbare
förnyelse av bilparken. Och det handlar inte om småpotatis.
Med den nuvarande 25-procentiga momsen handlar det om en
merkostnad för företaget på ca 50000 kr för en normalstor
tjänstebil.
Något måste göras för att förbättra nybilsförsäljningen dels
för att ge den svenska bilindustrin en skjuts, dels för att få
en bättre miljö och trafiksäkerhet.
En sänkning av accisen, dvs. den speciella försäljningsskatten
på just bilar, skulle ge ökad försäljning. I Storbritannien
sänkte man skatten på nya bilar två gånger under 1992 -- i
mars från 10% till 5% och i november slopades den helt.
Försäljningsökningen under perioden april till oktober blev
2,4% jämfört med samma period 1991. Under november ökade
försäljningen med 6% och i december med hela 37%. För att
få en mer utjämnad siffra kan man se på hela fjärde kvartalet
1992 då ökningen var 14%.
Det går att få fart på nybilsförsäljningen, och det behöver
troligen inte bli alltför stora ekonomiska avbräck för
statskassan. Om man klarar att få upp förra årets försäljning
med ytterligare 10000 bilar, skulle intäkterna från moms och
miljöskatter bli ytterligare ca 1,3 miljarder kronor, jämfört
med prognosen för 1993. Accisintäkterna till statskassan
skulle minska med ca 1,2 miljarder kronor. Utöver denna
förstärkning av statskassan skulle andelen
arbetslöshetsunderstöd, socialbidrag m.m. på grund av färre
friställda bilarbetare minska, med motsvarande positiva
ekonomiska effekt.
Det är hög tid för krafttag i syfte att få fart på en av
Sveriges viktigaste industrigrenar, bilindustrin. Sänkta
skatter kan ge den effekten. Det bör därför enligt utskottets
mening snarast utredas hur beskattningen av bilismen kan
ändras enligt ovan i syfte att få fart på nybilsförsäljningen.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
9. beträffande sänkta skatter på bilområdet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk628 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Skatter som motverkar hushållning (mom. 10)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "avstyrker
motionen" bort ha följande lydelse:
Miljöavgifter och -skatter har nyligen införts eller finns
sedan länge på ett flertal olika områden. Arbetet med att
utveckla metodiken hölls samman inom miljöavgiftsutredningen.
Några nya studier för att kartlägga principerna behöver därför
inte göras. Nya avgifter och skatter kan införas när så bedöms
lämpligt.
Det finns dock skäl att uppmärksamma frågan om ekonomiska
styrmedel mer systematiskt. Skattesystemet skall medverka till
en långsiktigt hållbar utveckling. Endast en översiktlig
studie av skattereformens miljöeffekter har hittills gjorts.
En systematisk genomgång behöver därför göras för att
uppmärksamma skatter m.m. som alldeles uppenbart motverkar
hushållning med naturresurser och god miljö, t.ex.
förmånsbeskattningen av bilar.
Utskottet föreslår att regeringen tillsätter en utredning vars
uppdrag bör bli att studera hur utformningen av skattesystemet
kan få en än mer miljöanpassad profil.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
10. beträffande skatter som motverkar hushållning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo630 yrkande
10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
4. Veteranbilar (mom. 13)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Dessa frågor" och slutar med "därför motionerna"
bort ha följande lydelse:
Upp emot 2 miljoner människor i Sverige är intresserade av
hobbyfordon i någon form. Alla som håller på med hobbyfordon
bör stödjas och uppmuntras i sin hobby. Här frodas kreativitet
och teknisk uppfostran på ett naturligt sätt.
Ett problem för dem som sysslar med motorhobby är de skatter
och avgifter som är avsedda för fordon i bruk. Äldre bilar är
i och för sig befriade från fordonsskatt men gränsen går vid
1950 års modell.
Utskottet anser att man bör införa en flytande 30-årsgräns och
att denna skall gälla generellt. Detta innebär att man tar
bort alla skatter och införselavgifter för fordon som är äldre
än 30 år. När införselavgifterna innebär pålägg på
köpeskillingen på 50--70% är det inte så många som har råd
att ta hem historiskt intressanta fordon.
Inom Kommunikationsdepartementet har upprättats en rapport (Ds
1993:19) Regler för hobbyfordon med förslag som går i denna
riktning. Rapporten är nu föremål för regeringens
överväganden.
Utskottet anser att det är viktigt med en skyndsam beredning
av de förslag som lagts fram i rapporten och föreslår därför
att riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en rullande 30-årsregel för alla skatter och
införselavgifter.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
13. beträffande veteranbilar
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk621
yrkande 2 och 1992/93:Sk655 och med anledning av motion
1992/93:Sk621 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om en rullande 30-årsgräns,
5. Industrins energiskatter (mom. 17)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Ett viktigt" och slutar med "avstyrker motionerna"
bort ha följande lydelse:
I år sänktes energiskatterna med ca 3,4 miljarder kronor för
industrin och växthusnäringen. Denna skattesänkning
finansieras genom en motsvarande höjning av
energibeskattningen för övriga sektorer.
Utskottet anser att en generell skattesänkning för industrin
har flera nackdelar. För det första är träffbilden dålig. Över
hälften av nedsättningen (ca 2 miljarder kronor) går till
företag med låga energikostnader som därför har ett litet
behov av dessa skattelättnader. För det andra är
miljöstyrningen dålig. Skatteskillnaderna mellan olika
bränslen minskar dramatiskt vilket innebär att de ekonomiska
incitamenten för industrin att använda rena bränslen
försvinner. För det tredje är metoden onödigt dyr.
Utskottet anser att den generella nedsättningen av industrins
energiskatter bör ersättas med ett energiskattetak på 0,6%
av företagens omsättning. Den statsfinansiella kostnaden
reduceras härigenom till ca 1,3 miljarder kronor vilket ger en
långsiktig budgetförstärkning med drygt 2miljarderkronor.
Omläggningen innebär inte någon större ökning i
skattebelastning för de energikrävande industriföretagen som
arbetar under hård internationell konkurrens. Däremot får
företag med låga energikostnader en mindre kostnadsökning. I
denna grupp finns både företag inom exportsektorn och företag
på hemmamarknaden. Den förra gruppen har fått så kraftig
konkurrensförbättring genom kronans fallande värde att det mer
än väl uppväger effekterna av en mindre energiskattehöjning.
För övriga företag med låga energikostnader uppvägs effekterna
flerfaldigt av den arbetsgivaravgiftssänkning som även dessa
företag har erhållit.
Sveriges handelspolitiska åtaganden utgör inte något hinder
för en omläggning med denna inriktning.
Utskottet anser att omläggningen bör genomföras snarast och
tillstyrker därför motion Sk354 yrkande 15. Regeringen bör
återkomma med ett skyndsamt förslag.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
17. beträffande industrins energiskatter
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk354 yrkande
15 och med avslag på motionerna 1992/93:Sk388 yrkandena 19
och 20 och 1992/93:N432 yrkande 5 hos regeringen begär ett
skyndsamt förslag till ett nytt energiskattesystem för
industrin i enlighet med vad utskottet anfört.
6. Turistindustrins elskatt (mom. 19)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44
börjar med "Utskottet är" och slutar med "därför motionen"
bort ha följande lydelse:
De höga energiskatterna i Sverige har gjort det nödvändigt att
införa särskilda skatteregler för den konkurrensutsatta
industrin. Tillverkningsindustrin betalar i dag endast en
fjärdedel av koldioxidskatten på bränslen och är helt befriad
från skatten på elkraft. Detta är nödvändigt om vår industri
skall klara den internationella konkurrensen från länder med
lägre skatter.
Också turistindustrin är utsatt för en hård internationell
konkurrens från länder med lägre skatter. Det är därför helt
naturligt att turistindustrin bör omfattas av den
skattebefrielse som i dag gäller för tillverkningsindustrin.
Turistindustrin måste få samma villkor som annan
konkurrensutsatt industri. Härigenom får bl.a. våra
fjällanläggningar, som använder el vid snötillverkning och för
drift av skidliftar, rimligare konkurrensvillkor.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
19. beträffande turistindustrins elskatt
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr519 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om skatt på elenergi för turistföretag.
Särskilda yttranden
1. Beskattningen av blandbränslen (mom. 2)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s)
anför:
Det finns enligt vår mening goda skäl att ändra skattereglerna
för blandbränslen med låg mineraloljehalt (under 70%) så att
villkoren för import och framställning inom landet blir
desamma. Detta syfte kan enkelt uppnås genom att reglerna
ändras så att dieseloljan i sådana blandningar beskattas också
vid import. På detta sätt begränsas åtgärden till vad som är
motiverat med hänsyn till det akuta behovet att skapa
neutralitet, och några negativa statsfinansiella effekter kan
inte befaras uppkomma.
Utskottet har valt att gå längre och föreslår att principen om
beskattning av insatt mineralolja skall gälla också för
bränsleblandningar med hög mineraloljehalt (över 70%). Här
finns inte något akut neutralitetsproblem. Beskattningen vid
import av sådana oljor överensstämmer med beskattningen vid
framställning inom landet. Det är i stället önskemålet om att
få till stånd en så långt möjligt riktig behandling av de
vegetabiliska oljorna som ligger bakom detta beslut.
Vi har inte någon invändning mot utskottets ställningstagande
men vill här peka på vissa osäkerhetsmoment.
Även om skattebefrielsen för det vegetabiliska inslaget i
oljor med hög mineraloljehalt utgör en förbättring ur
miljösynpunkt bör det framhållas att den kan innebära att
oljor med låg mineraloljehalt får en relativt sett sämre
konkurrenssituation. Enligt vår mening är det bl.a. med hänsyn
härtill viktigt att den förutsättningslösa omprövning av
beslutet som skall genomföras av utredningen om en teknisk
översyn av energibeskattningen sker skyndsamt och att en
noggrann genomgång av miljökonsekvenserna görs.
De statsfinansiella konsekvenserna är också oklara. Beslutet
att skattebefria det vegetabiliska inslaget i oljor med hög
mineraloljehalt kommer att medföra ett skattebortfall, men
detta är svårt att beräkna. Vi förutsätter att regeringen
återkommer med en redovisning och med ett förslag till
finansiering.
Med det anförda ställer vi oss bakom utskottets förslag.
2. Beskattningen av blandbränslen (mom. 2)
Ivar Franzén (c) anför:
Vid den fortsatta prövningen avseende beskattningen av
blandbränslen bör beaktas blandbränslenas betydelse för
uppbyggnad av marknaden för rena biobränslen. Paraffinets
miljöfördelar i jämförelse med vanliga mineraloljor bör också
uppmärksammas och i ett slutligt förslag påverka
beskattningen.
3. Den lägre elskatten i norra Sverige (mom. 21)
Peter Kling (nyd) anför:
Jag anser i likhet med motionären att det är viktigt att
gränsen för den lägre elskatten verkligen är dragen så att
inte kommuner med samma klimat får olika elskatt. Jag utgår
ifrån att regeringen följer utvecklingen och vid behov lägger
fram förslag till ändrad gränsdragning och har därför inte
något yrkande i denna del.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Sänkt skatt på dieselolja (mom. 1)
Miljöskäl och den statsfinansiella situationen gör det
olämpligt att medge skattesänkningar för den tunga trafiken.
Jag biträder yrkandet i reservation 1 Sänkt skatt på
dieselolja om avslag på regeringens förslag om en sådan
skattesänkning.
Beskattningen av blandbränslen (mom. 2)
Jag instämmer i de synpunkter på beslutet om ändrad
beskattning av blandbränslen som utskottets socialdemokratiska
ledamöter redovisat i sitt yttrande Beskattning av
blandbränslen.
Fordonsskatt och drivmedelsskatt (mom. 5 och 6)
Riokonventionen syftar till att alla nationer senast år 2000
skall ha stabiliserat sina växthusgaser på 1990 års nivå. I
rapporter från IPCC, som har ansvaret för den vetenskapliga
uppföljningen, hävdas att de globala utsläppen av koldioxid
måste minska med 60% för att inte koldioxidhalten i
atmosfären skall öka ytterligare och därmed risken för
klimatförändringar.
Sverige förbrukar i dag en alltför stor andel av världens
fossila bränslen. För att nå en globalt rättvis användning per
capita av de fossila bränslena måste man enligt IPCC:s
rapporter minska de svenska utsläppen med minst 80%. Ett
första delmål bör enligt Vänsterpartiets mening vara att
koldioxidutsläppen skall minska med 20% från år 2000 till år
2010.
En metod att styra bort från fossila bränslen utan att öka det
totala skatteuttaget är att använda sig av en skatteväxling.
På vägtrafikområdet kan detta ske genom att avskaffa
fordonsskatten och i stället ta in motsvarande skatteintäkter
genom höjda bränsleskatter.
På detta sätt kan syftet att få till stånd en höjd beskattning
av de fossila bränslena och därmed en minskning av utsläppen
av fossilt bundet kol uppnås inom ramen för ett oförändrat
skatteuttag. En sådan omläggning skulle även stimulera till en
miljömässigt motiverad förnyelse av fordonsparken.
Med hänsyn till att miljökostnaden för en stor del av
utsläppen från trafiken är större i storstadsregionerna än på
landsbygden bör samtidigt en regional differentiering av
drivmedelsskatten genomföras.
Som anförs i motion A424 av Bengt Hurtig (v) talar också
rättviseskäl för en differentiering av drivmedelsskatten. I
glesbygd saknas ofta användbar kollektivtrafik. Den nyligen
genomförda höjningen av bensinskatten har medfört att
glesbygden drabbats ytterligare. En differentiering av
drivmedelsskatten innebär att glesbygden får rättvisare
villkor.
Riksdagen bör ge regeringen till känna att beskattningen av
fordonsinnehav bör upphöra och motsvarande intäkter i stället
tas ut som en regionalt differentierad skatt på fossila
bränslen.
Beskattningen av blyad bensin (mom. 7)
Det är viktigt att utvecklingen mot ett blyfritt samhälle inte
stannar upp i avvaktan på olika utredningar och överväganden.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att det
är angeläget att skatten på blyad bensin höjs.
Skatter som motverkar hushållning (mom. 10)
Det är uppenbart att det behövs en samlad översyn av
skattereglerna för att uppmärksamma regler som motverkar
hushållning med naturresurser och god miljö. Jag kommer därför
att biträda yrkandet i reservation 3 Skatter som motverkar
hushållning.
Ansvaret för miljön kräver en hållbar utveckling och en
ekologiskt uthållig ekonomisk tillväxt. Vänsterpartiet
förespråkar en omläggning av energisystemet i riktning mot ett
ökat skatteuttag på energi- och råvaruförbrukning. Skatter och
avgifter skall styra mot ett minskat råvaruuttag och ökad
återvinning inom produktionen. Energiförbrukningen skall
styras bort från fossil- och kärnkraftsenergi mot
förnyelsebara energislag.
Det innebär ett omfattande arbete att lägga om skattesystemet
i denna riktning, och arbetet måste vara noggrant förberett
och analyserat. Det måste också sättas i relation till
internationella processer.
Då uppgiften att trygga en hållbar utveckling är omfattande
fordras omedelbara beslut på skatteområdet så att arbetet för
att skapa ett ekologiskt balanserat samhälle, på allvar kan
inledas.
Jag anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till
känna att skattesystemet bör läggas om i riktning mot ett ökat
uttag baserat på energi- och råvaruförbrukning.
Industrins energiskatter (mom. 17)
På förslag av regeringen beslöt riksdagen att sänka industrins
energiskatter mycket kraftigt från den 1 januari 1993.
Beslutet innebär att industrin befrias från energiskatt på
bränslen och el. Koldioxidskatten för industrin fastställdes
till en fjärdedel av den allmänna nivån. Skattesänkningarna
skall enligt regeringen ge upphov till ett skattebortfall på
ca 4 miljarder kronor.
Vänsterpartiet gick emot de kraftiga skattesänkningarna för
industrins energiförbrukning. En uthållig industripolitik kan
inte bygga på att industrin skall stimuleras med låga priser
på el eller andra energikällor. Det är riktigt att de svenska
energiskatterna för industrin var höga, men detta
kompenserades av att de svenska elpriserna var och är mycket
låga vid en internationell jämförelse.
Industrins energiskatter bör återställas, och detta måste ske
på ett sätt som inte kortsiktigt försvårar en förstärkning av
den svenska industriproduktionen. Genom devalveringen har
exportindustrins konkurrenskraft förstärkts kraftigt. Detta
ger utrymme för en viss återställning av industrins
energibeskattning.
För budgetåret 1993/94 föreslår Vänsterpartiet att
skatteuttaget på industrins energikonsumtion återställs
delvis. Totalt bör den ökade skattebelastningen på industrin
under budgetåret 1993/94 ge skatteinkomster på 1,5 miljarder
kronor. Detta kan ske genom att industrin åter får erlägga
skatt på elektrisk kraft och genom att industrins
koldioxidskatt höjs till hälften av den allmänna nivån.
För de fall en sådan ökning skulle innebära en för snabb
ökning av skattebelastningen på enskilda företag, kan det
övervägas att sätta taket för det samlade energiskatteuttaget
till 0,6%.
Vidare bör skattesatsen för produktion av elektrisk kraft
höjas i genomsnitt med 1,3 öre, dvs. från 8,5 öre till 9,8
öre, per kWh. Höjningen bör läggas ut så att den blir större
för den el som produceras från kärnkraftverk. Detta ger en
inkomstförstärkning på 1miljard kronor.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till återställd
energibeskattning för industriell produktion och om höjd skatt
på elektrisk kraft.
Den lägre elskatten i norra Sverige (mom. 21)
Gränsen för den lägre elskatten i norra Sverige drogs 1981,
och i underlaget ingick bl.a. mätningar av
årsmedeltemperaturen under normalperioden 1931--1960. Med
hänsyn till att det nu föreligger mätningar för en senare
normalperiod finns det anledning att ompröva gränsdragningen.
Härvid bör utgångspunkten vara att kommuner som har en
årsmedeltemperatur under +4° C skall ingå i området. Riksdagen
bör ställa sig bakom yrkandet i motion Sk650 om en utredning
av denna gränsdragning.
Yrkanden
Med hänvisning till det anförda anser jag att utskottet under
momenten 5, 6, 7, 14, 17 och 21 bort hemställa
5. beträffande en regionalt differentierad drivmedelsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:A424 yrkande 1
och med anledning av motionerna 1992/93:Sk604,
1992/93:Sk620, 1992/93:Sk625, 1992/93:Sk633 och
1992/93:Sk636 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
6. beträffande en växling mellan fordonsskatt och
drivmedelsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo677 yrkande 4
och med avslag på motion 1992/93:Sk651 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
7. beträffande beskattningen av blyad bensin
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk654 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
14. beträffande energibeskattningens allmänna utformning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo707 yrkande 2
och med avslag på motion 1992/93:N439 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
17. beträffande industrins energiskatter
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk388 yrkandena
19 och 20 och med anledning av motionerna 1992/93:Sk354
yrkande 15 och 1992/93:N432 yrkande 5 hos regeringen begär
förslag i enlighet med vad ovan anförts,
21. beträffande den lägre elskatten i norra Sverige
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk650 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.