I detta betänkande behandlar utskottet proposition
1992/93:190 om mervärdesskatt på väg- och broavgifter, m.m.
Utskottet tillstyrker propositionen men föreslår ett tillägg
till övergångsbestämmelserna i lagförslaget. Tillägget
innebär att de nya bestämmelserna rörande intyg om återförd
mervärdesskatt i samband med fastighetsförsäljningar skall
tillämpas på fastighetsöverlåtelser fr.o.m. den 1 juli 1993.
Utskottet föreslår med anledning av vissa motioner som väckts
i fråga om skatteplikt för väg- och broavgifter att riksdagen
skall besluta ett tillkännagivande till regeringen om
kompensation till vissa projekt till följd av
momsbeläggningen. Vidare har de i ärendet väckta motionerna om
momsundantag för alternativmedicinsk behandling och om
införande av gruppregistrering av företag i den finansiella
sektorn föranlett utskottet att föreslå tillkännagivanden till
regeringen om det fortsatta beredningsarbetet rörande dessa
frågor.
Flertalet av de motionsyrkanden från den allmänna motionstiden
som behandlas i betänkandet anknyter till pågående
utredningsarbete och avstyrks av utskottet med hänvisning
härtill.
Vid betänkandet fogas sex reservationer, två särskilda
yttranden och en meningsyttring från suppleant.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) hemställer i proposition
1992/93:190 att riksdagen antar det vid propositionen fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt.
I propositionen föreslås bl.a. att upplåtelse för trafik av
väg, bro eller tunnel liksom upplåtelse av spåranläggning för
järnvägstrafik inordnas under skatteplikten till
mervärdesskatt. Vidare föreslås att medicinskt betingad
fotvård liksom vissa tillhandahållanden på idrottsområdet
undantas från skatteplikt. Även skatteplikten för vissa skepp
och luftfartyg föreslås slopad. Slutligen föreslås att intyg
om återförd mervärdesskatt vid försäljning av fastighet, som
använts i en uthyrningsverksamhet för vilken s.k. frivillig
skattskyldighet har medgivits, får utfärdas först när skatten
har betalats till staten.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.
Lagförslaget har följande lydelse.
NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 2-11 OBS. ändring s. 10 och
s. 11 NY SIDA
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1992/93:Sk39 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatteplikt till mervärdesskatt för väg- och
broavgifter, m.m.
1992/93:Sk40 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om momsbefrielse vid alternativmedicinsk
behandling.
1992/93:Sk41 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mervärdesskatt på väg- och broavgifter, m.m.
1992/93:Sk42 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att alternativmedicinska behandlingsformer
måste befrias från mervärdesskatteplikt.
1992/93:Sk43 av Johan Brohult (-) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
momsbefrielse vid alternativmedicinsk behandling.
1992/93:Sk44 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en utredning bör
tillsättas för att belysa vissa sjukvårdstjänster ur
skattesynpunkt.
1992/93:Sk45 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gruppregistrering av skattskyldiga inom
den finansiella sektorn.
1992/93:Sk46 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget att undanta vissa typer av
fartyg från moms,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett mera tillfredsställande
underlag för en bedömning av de aktuella förslagens
budgeteffekter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om moms på trafikavgifter.
1992/93:Sk47 av Lennart Daléus (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gruppregistrering för mervärdesskatt inom den
finansiella sektorn.
1992/93:Sk48 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
momsbefrielse vid alternativmedicinsk behandling.
1992/93:Sk49 av Birger Andersson och Tage Påhlsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om undantag från mervärdesskatteplikt
för alternativmedicin.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993
1992/93:K433 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om mervärdesskattens konkurrenshämmande
effekter i vissa fall.
1992/93:Sk602 av Bengt-Ola Ryttar (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om likabehandling av kommuner och vägföreningar i
momshänseende.
1992/93:Sk605 av Ulla Tillander och Ingrid Näslund (c,kds)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om momsavlyftning för fristående
skolor.
1992/93:Sk606 av Karin Falkmer och Inger René (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gallerimomsen.
1992/93:Sk612 av Carl Olov Persson och Rose-Marie Frebran
(kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att en utredning om
mervärdesskatten på försäljning av konst tillsätts.
1992/93:Sk613 av Anders Svärd (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring av lagen (1968:430) om mervärdeskatt att de kyrkliga
kommunerna blir jämställda med primär- och landstingskommuner
såvitt gäller avdragsrätt för ingående mervärdesskatt,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring av kyrkofondslagen (1988:182) att
återbetalningsskyldighet till staten för den ingående
mervärdesskatt, som hänför sig till mervärdesskattefri
verksamhet, kan ske genom kyrkofonden.
1992/93:Sk614 av Elving Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till justering i
skattereformen så att kommunerna ges kompensation för
momskostnader även när bidrag utbetalas till icke momspliktiga
ideella föreningar,
2. att riksdagen hos regeringen även i övrigt begär förslag
till kompensation för föreningslivet för de merkostnader som
momsbreddningen innebar.
1992/93:Sk615 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att
mervärdesskatten slopas på kostnad för sådan fotvård som
utförs av fristående yrkesutövare på remiss av läkare eller
leg. sjuksköterska.
1992/93:Sk627 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vidgad rätt till kompensation för
momskostnader i samband med drift av offentlig verksamhet i
föreningsregi.
1992/93:Sk629 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om moms på tjänster för förvaltning av
bostäder samt uttagsbeskattning.
1992/93:Sk640 av Ines Uusmann och Anita Jönsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om moms på porto vad gäller
mervärdesskattebefriade facktidningar.
1992/93:Sk642 av Dan Ericsson i Kolmården m.fl. (kds,m,fp,c)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utredning av mervärdesskatten för
djurparker.
1992/93:Sk652 av Max Montalvo (nyd) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta bort momsen på behandling av sällskapsdjur
hos veterinär.
1992/93:Sk653 av Mats Lindberg (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av konsekvenserna av en reducerad moms på
besöksnäringen.
1992/93:Sk656 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas att riksdagen
befriar böcker från moms.
1992/93:T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om moms på vägavgifter.
Yttrande från annat utskott, m.m.
Trafikutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet
(1992/93:TU5y) fogas som bilaga till detta betänkande.
Under ärendets behandling har skrivelser inkommit från
myndigheter, organisationer och enskilda. Flertalet av
skrivelserna avser förslaget om skatteplikt för väg- och
broavgifter. I övrigt gäller skrivelserna alternativmedicinsk
behandling, gruppregistrering av företag inom den finansiella
sektorn och intyg om återförd mervärdesskatt vid
fastighetsförsäljning.
Utskottet
Inledning
Genom skattereformen beslutades om avsevärda materiella
förändringar i mervärdesskatten. Beskattningsområdet
utvidgades väsentligt, bl.a. genom att de särskilda
reduktionsreglerna för vissa varor slopades och att tjänster
generellt fördes in under skatteplikten. Omläggningen av
mervärdesskatten utgjorde en del av finansieringen av de
sänkningar i inkomstskatterna som beslutades genom
skattereformen.
Den generella mervärdesskattesatsen är sedan den 1 juli 1990
25%. En lägre skattesats infördes den 1 januari 1992 för
livsmedel, hotell- och restaurangtjänster, camping, resor och
skidliftar. Den lägre skattesatsen är 21% fr.o.m. den 1
januari 1993.
Vid skattereformen aktualiserades en genomgripande teknisk
översyn av mervärdesskatten. En sådan översyn har nu gjorts.
Den utredning som arbetat med dessa frågor har lämnat
betänkandet SOU 1992:6 Ny mervärdesskattelag. Sedan våren 1992
arbetar en särskild utredning med frågor om
konkurrensneutralitet mellan verksamhet som bedrivs i
offentlig regi och motsvarande verksamhet i privat regi, bl.a.
mot bakgrund av de kompensationssystem som införts för den
offentliga verksamheten. Den sistnämnda utredningen har lämnat
delbetänkandet SOU 1992:121 Vissa mervärdesskattefrågor.
I detta betänkande behandlar utskottet de förslag om vissa
lagändringar fr.o.m. den 1 juli 1993 som lagts fram i
proposition 1992/93:190 om mervärdesskatt på väg- och
broavgifter m.m. Med anledning av avtalet mellan Sverige och
Danmark om en fast förbindelse över Öresund har i
propositionen med förtur tagits upp ett förslag från den nyss
nämnda tekniska översynen av mervärdesskattelagen om att föra
in upplåtelse för trafik av bl.a. vägar och broar under
mervärdesskatteplikten. Av de förslag som utredningen om vissa
mervärdesskattefrågor har lagt fram i sitt delbetänkande tas i
propositionen upp förslag om att undanta medicinskt betingad
fotvård samt skepp och luftfartyg från mervärdesskatteplikt.
Propositionen innehåller därutöver förslag om momsbefrielse
för tillhandahållande av lokal m.m. i samband med sport- eller
idrottsutövning samt skärpta regler för utfärdande av intyg om
återförd moms vid försäljning av vissa fastigheter.
Utskottet behandlar i sammanhanget också ett antal under den
allmänna motionstiden väckta motioner om
mervärdesskattefrågor. Tre av yrkandena innehåller förslag om
vissa ändringar i gällande mervärdesskattesatser. Liknande
förslag har väckts även med anledning av
kompletteringspropositionen (prop. 1992/93:150), som bereds i
finansutskottet. Skatteutskottet (1992/93:SkU5y) har i samband
med yttrande till finansutskottet angående
kompletteringspropositionen överlämnat de nämnda tre yrkandena
till finansutskottet för att uppnå en samordnad behandling av
dessa frågor.
Propositionen
Skatteplikt för väg- och broavgifter m.m.
Upplåtelse för trafik av vägar, broar eller andra anläggningar
omfattas enligt gällande bestämmelser inte av skatteplikt vid
mervärdesbeskattningen.
I propositionen föreslås att skatteplikten till mervärdesskatt
utvidgas till att omfatta också upplåtelse för trafik av väg,
bro eller tunnel samt upplåtelse av spåranläggning för
järnvägstrafik. En utvidgning av skatteplikten ingår bland de
förslag som har lagts fram av den inledningsvis omnämnda
utredningen om en teknisk översyn av mervärdesskattelagen. Med
hänsyn till det avtal om en fast förbindelse över Öresund som
Sveriges och Danmarks regeringar har ingått den 23 mars 1991
är det enligt propositionen av vikt att skattefrågan kan bli
föremål för lagstiftning redan nu. Avtalet förutsätter
nämligen att ett uppförande av förbindelsen inte skall
belastas med mervärdesskatt och att frågan om mervärdesskatt
vid användandet av förbindelsen skall lösas i god tid innan
förbindelsen tas i drift.
För att undvika en mervärdesskattebelastning i enlighet med
det nämnda avtalet är det enligt propositionen naturligt att
såsom utredningen föreslagit inordna berörda tjänster under
skatteplikten till mervärdesskatt och på så sätt skapa en
avdragsrätt för den mervärdesskatt som belöper på kostnaderna
för uppförandet av förbindelsen. De nya reglerna skall enligt
förslaget utformas så att skatt som hänför sig till förvärv
eller införsel för verksamheten fr.o.m. den 1 oktober 1992 kan
dras av som ingående mervärdesskatt. En betydande del av
kostnaderna för anslutningarna till den fasta förbindelsen
belöper på byggande av spåranläggningar som skall upplåtas för
järnvägstrafik. Av detta skäl har även upplåtelse av
spåranläggning för järnvägstrafik tagits med i förslaget till
utvidgning av skatteplikten.
Vid sidan av de nämnda skälen för en utvidgning av
skatteplikten framhålls i propositionen att det genom
skattebeläggningen skapas neutralitet gentemot skattepliktiga
transporter som t.ex. järnvägs- och färjetransporter. En
skatteplikt för vägavgifter m.m. innebär också en
harmonisering till vad som gäller enligt EG:s sjätte
mervärdesskattedirektiv.
Propositionen innebär även -- i enlighet med
utredningsförslaget -- att upplåtelse för trafik av bro eller
tunnel mellan Sverige och annat land skall anses som export.
Redan konkurrensskäl talar enligt propositionen för en sådan
ordning. Det bör inte vara någon skattemässig skillnad mellan
att utnyttja t.ex. en färja för transport av ett fordon till
ett annat land och att utnyttja en avgiftsbelagd bro eller
tunnel. Frågan om mervärdesskatt på avgifter på förbindelser
mellan en EG-stat och tredje land har emellertid inte
slutgiltigt avgjorts inom EG. I avvaktan på ett sådant
avgörande bör enligt propositionen upplåtelse för trafik av
bro eller tunnel mellan Sverige och annat land tills vidare
jämställas med export. Med bro eller tunnel bör enligt
propositionen också avses järnvägsbro resp. järnvägstunnel.
Detta innebär att ingen del av avgiften för upplåtelse av en
bro eller tunnel till annat land kommer att beskattas. I de
fall en skattskyldig tar ut en gemensam avgift för trafik på
en väg eller spåranläggning inom landet och en bro eller
tunnel till annat land, skall skatten tas ut på den del av
avgiften som belöper på vägupplåtelsen.
Med anledning av propositionen i denna del har väckts tre
motioner. I en av motionerna, Sk39 av Sten Söderberg (-),
ifrågasätts den föreslagna utvidgningen av skatteplikten. De
andra två motionerna gäller fråga om kompensation till vissa
speciella projekt. I motion Sk41 yrkar Stina Eliasson (c) att
riksdagen skall besluta ett tillkännagivande till regeringen
om att Rödöbron AB vid en momsbeläggning av broavgifter skall
ges kompensation på grund av ändrade förutsättningar för
finansieringen av den bro som bolaget uppfört över Rödösundet
i Storsjön. I motion Sk46 yrkande 3 av Lars Hedfors m.fl. (s)
framhålls att i vissa överenskommelser om finansiering av
framtida väginvesteringar i olika storstadskommuner finns ett
villkor om att mervärdesskatt inte skall tas ut på aktuella
trafikavgifter eller att kompensation skall utgå. Motionärerna
förutsätter i Sk46 att kompensation skall utgå och finner mot
den bakgrunden inte något hinder mot att momsbelägga
trafikavgifter när skattepolitiska skäl motiverar detta.
Motionärerna yrkar att riksdagen beslutar om ett uttalande av
denna innebörd i ett tillkännagivande till regeringen.
Frågan om mervärdesskatt på vägavgifter har tagits upp också
av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) i motion T221 yrkande 9 från den
allmänna motionstiden i år. Enligt motionen bör riksdagen i
ett tillkännagivande till regeringen uttala att moms på
avgifter som tagits ut enligt den s.k. Dennisöverenskommelsen,
liksom på eventuella motsvarande avgifter i andra delar av
landet, ej skall utgå eller till fullo kompenseras genom
bidrag till projektens genomförande.
Trafikutskottet (1992/93:TU5y) har i yttrande till
skatteutskottet upplyst om att regeringen har för avsikt att
under hösten 1993 lägga fram ett förslag till riksdagen som
gör det möjligt att ta ut vägavgifter i enlighet med de
överenskommelser som träffats inom ramen för de s.k.
storstadsförhandlingarna.
I Stockholmsöverenskommelsen finns inskrivet att
mervärdesskatt på avgifter inte skall utgå eller till fullo
kompenseras. I avvaktan på att regeringen presenterar den
nämnda propositionen anser trafikutskottet att riksdagen för
närvarande inte bör vidta någon åtgärd med anledning av
motionerna Sk46 yrkande 3 och T221 yrkande 9.
Beträffande motion Sk41 anför trafikutskottet att den bro som
kommer att öppnas över Rödösundet i Storsjön är landets första
avgiftsfinansierade bro. Staten har genom Vägverket slutit ett
avtal med Rödöbron AB som bl.a. innebär att bolaget under 20
år har rätt att ta ut avgifter av trafikanterna. Bolaget
finansierar 42% av kostnaderna för bron. Avgifterna skall
bidra till finansieringen av dessa kostnader. Rödöbrobolaget
hävdar att om riksdagen beslutar att mervärdesskatt skall utgå
på vägavgifter ändras förutsättningarna för projektet ensidigt
av staten på ett sådant sätt att svåra och allvarliga
konsekvenser uppkommer för bolaget. I sådant fall bör enligt
Rödöbrobolaget full kompensation utgå.
Trafikutskottet anser att regeringen bör överväga de
synpunkter som förts fram i motion Sk41 och av Rödöbrobolaget.
Om regeringen därvid finner att kompensation bör utgå till
Rödöbrobolaget bör regeringen kunna få utbetala medel härför
från anslaget Byggande av länstrafikanläggningar. Enligt
trafikutskottet bör detta ges regeringen till känna.
Vad först gäller frågan om skatteplikt till mervärdesskatt för
upplåtelser för trafik av vägar och broar, m.m. finner
skatteutskottet att det i propositionen har anförts
övertygande skäl för att genomföra denna utvidgning i
skatteplikten. Härigenom förbättras konkurrensneutraliteten
mellan olika transportformer och reglerna anpassas till
gällande direktiv inom EG. Det är också nödvändigt att
åtgärden genomförs på ett sätt som står i överensstämmelse med
Sveriges åtaganden gentemot Danmark i fråga om en fast
förbindelse över Öresund. Den föreslagna utvidgningen av
skatteplikten har härvid utformats så att mervärdesskatt inte
skall belasta redan påbörjade projekteringsarbeten rörande en
sådan fast förbindelse.
Utskottet ställer sig följaktligen bakom regeringens förslag
att nu genomföra en utvidgning av skatteplikten i enlighet med
vad som föreslagits i propositionen. Detta ställningstagande
innebär att utskottet avstyrker motion Sk39.
Vad gäller Rödöbron kommer denna att tas i bruk inom kort.
Genom den utvidgade skatteplikten ändras enligt Rödöbrobolaget
förutsättningarna för projektet på ett avgörande sätt för
bolaget och dess intressenter. Vidare finns i den s.k.
Dennisöverenskommelsen inskrivet ett särskilt villkor för det
fall att en momsbeläggning skulle komma att genomföras.
Ytterligare överväganden måste därför ske med anledning av den
nu förevarande propositionen. Trafikutskottet har i yttrandet
till skatteutskottet gett uttryck för att det i första hand
bör ankomma på regeringen att göra dessa överväganden.
Skatteutskottet instämmer i detta. Enligt skatteutskottets
mening bör utgångspunkten för dessa överväganden vara att de
ovan nämnda projekten skall få full kompensation till följd av
att skatteplikten utvidgas på i propositionen föreslaget sätt.
Som trafikutskottet uttalat kan en kompensation till Rödöbron
ske via anslaget Byggande av länstrafikanläggningar.
Vad skatteutskottet här anfört bör med anledning av motionerna
Sk41, Sk46 yrkande 3 och T221 yrkande 9 ges regeringen
tillkänna.
Fotvård
I propositionen föreslås att undantaget från skatteplikt för
tjänster avseende sjukvård utvidgas till att också omfatta
medicinskt betingad fotvård. Härmed skall avses fotvård som är
föranledd av fotåkomma eller som ges på grund av t.ex.
nedsatta kroppsfunktioner. Fotvård som innefattar något moment
av skönhetsvård eller som tillhandahålls för att öka det
allmänna välbefinnandet skall inte undantas från skatteplikt.
Detta förslag i propositionen har inte föranlett någon motion.
Från den allmänna motionstiden i år finns dock motion Sk615 av
Catarina Rönnung m.fl. (s) med yrkande att riksdagen skall
begära ett förslag från regeringen om momsbefrielse för
fotvård som utförs av fristående yrkesutövare på remiss av
läkare eller legitimerad sjuksköterska.
Utskottet tillstyrker det förslag till undantag från
mervärdesskatt som lagts fram i propositionen. Förslaget har
en något vidare omfattning än det undantag som föreslagits i
motionen. Utskottet anser att motionen får anses vara
tillgodosedd genom det förslag till lagstiftning som lagts
fram genom propositionen.
Utskottet utgår ifrån att regeringen uppmärksammar de
gränsdragningsproblem som kan uppkomma med de nya reglerna och
vid behov vidtar erforderliga åtgärder.
Skepp och luftfartyg
I propositionen föreslås ett återinförande av det vid
skattereformen slopade undantaget från mervärdesskatteplikt
för skepp och luftfartyg. Undantaget skall vara av s.k.
kvalificerat slag och skall omfatta skepp för yrkesmässig
sjöfart och yrkesmässigt fiske, fartyg för bogsering eller
bärgning, luftfartyg för yrkesmässig gods- eller
personbefordran samt tjänst avseende sådant fartyg eller
luftfartyg. Detsamma skall gälla i fråga om delar, tillbehör
och utrustning till sådant fartyg.
I motion Sk46 yrkande 1 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas avslag
på propositionen i denna del. Motionärerna hänvisar till att
gällande regler medger avdrag för ingående mervärdesskatt och
att de likviditetsproblem som kan uppkomma i samband med
momsbetalningar vid införsel av skepp och luftfartyg m.m. inte
är något unikt för de transportföretag som avses i
propositionen. Enligt motionen bör frågan om mervärdesskattens
konkurrenseffekter på detta område bli föremål för ytterligare
analys av den grupp som har att utvärdera skattereformens
effekter.
Utredningen om vissa mervärdesskattefrågor har i
delbetänkandet SOU 1992:121 redovisat att den vid
skattereformen införda skatteplikten för skepp och luftfartyg
har inneburit en negativ konkurrenspåverkan för svenska redare
och svenska flygbolag. Som exempel har utredningen nämnt att
utländska fartyg som går i svensk kustfart medges temporär
tullfrihet enligt tullfrihetsförordningen, medan ett
svenskregistrerat skepp som förs in för att gå i inrikestrafik
däremot blir föremål för införselbeskattning. Utredningen har
också påpekat att nuvarande regler kan resultera i att vissa
flygbolag med s.k. cirkulerande reservdelslager mellan t.ex.
flygplatser inom de nordiska länderna råkar ut för att ta upp
en reservdel till beskattning flera gånger, dvs. vid varje
importtillfälle i Sverige.
Utskottet anser att de problem med de nya reglerna som
framhållits under utredningsarbetet motiverar en återgång till
tidigare regler om undantag från skatteplikten för skepp och
luftfartyg. Någon ytterligare utredning i denna fråga finner
utskottet inte behövlig. Utskottet tillstyrker propositionen i
denna del och avstyrker motion Sk46 yrkande 1.
Vissa tjänster avseende sport och idrott
I propositionen föreslås att mervärdesskattelagen tillförs en
särskild bestämmelse som innebär att tillhandahållande av
lokal eller anläggning för sport- eller idrottsutövning
undantas från skatteplikt.
Bakgrunden till förslaget är att vissa undantag från
skatteplikt på andra områden har lett till att olika former av
sport- och idrottsutövning beskattas olika. Vissa upplåtelser
av lokal för idrottsligt ändamål är nämligen att betrakta som
skattefri upplåtelse av rättighet till fastighet. Som exempel
på sådana upplåtelser har i rekommendationer från
Riksskatteverket (RSV Im 1991:3) angivits uthyrning av banor
för tennis, badminton, squash och golf. Vid vissa andra
likartade tillhandahållanden har RSV däremot funnit att själva
fastighetsupplåtelsen utgör ett underordnat led i en
skattepliktig tjänst och därför skall omfattas av
skatteplikten för den tjänsten. Som exempel härpå har RSV
angivit bl.a. utslag på s.k. driving range, bangolf och
upplåtelse av speltider i bowlinghallar.
Enligt propositionen är det olyckligt att olika former av
sport- och idrottsutövning beskattas olika. Detta gäller
enligt propositionen i synnerhet när det är fråga om
tillhandahållanden som är av förhållandevis likartad karaktär,
som t.ex. upplåtelse av banor för tennis resp. bowling. Denna
skillnad bör enligt propositionen undanröjas. Enligt förslaget
skall från beskattning undantas också andra tillhandahållanden
av lokal eller annan anläggning för sport- eller
idrottsutövning än sådana som omfattas av bestämmelserna om
undantag för upplåtelse av rättighet till fastighet. Därutöver
skall undantas också upplåtelse av verksamhetstillbehör eller
annan inredning som utgör en förutsättning för utövandet av
sporten eller idrotten och som ingår som ett led i
lokalupplåtelsen. Det sistnämnda skall också gälla i de fall
motsvarande verksamhetstillbehör eller inredning
tillhandahålls i samband med upplåtelse av fastighet för
sport- eller idrottsutövning som är undantagen från
skatteplikt enligt 8§ 6 mom. mervärdeskattelagen. Undantaget
skall inte omfatta tillhandahållanden i allmänhet av varor
eller tjänster som avser sport eller idrott. Således skall
t.ex. uthyrning av idrottsutrustning som inte ingår som ett
led i tillhandahållandet av lokal eller bana eller liknande
för sport- eller idrottsutövning inte omfattas av undantaget.
Utskottet anser det vara önskvärt att åstadkomma en större
likformighet i behandlingen av olika former av sport- och
idrottsutövning än vad nuvarande regler medger. Utskottet
tillstyrker att ett undantag från mervärdesskatteplikt införs
i enlighet med propositionen. Samtidigt vill utskottet
framhålla att det inte kan uteslutas att det nya undantag som
nu förs in i lagstiftningen i likhet med de tidigare reglerna
torde kunna ge upphov till vissa gränsdragningsproblem.
Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksammar om sådana
problem uppkommer och i sådant fall överväger vilka åtgärder
som bör vidtas.
Intyg om återförd mervärdesskatt i vissa fall
I propositionen föreslås att intyg om återförd mervärdesskatt
vid försäljning av fastighet, som använts i en
uthyrningsverksamhet för vilken skattskyldighet medgivits, får
utfärdas först när skatten har betalats till staten.
Gällande bestämmelser innebär att en fastighetsägare, som
genom s.k. frivilligt inträde är skattskyldig för upplåtelse
av fastighet, bl.a. vid försäljning av fastighet i vissa fall
skall återföra gjorda avdrag för ingående skatt. Om köparen
begär det, skall säljaren utfärda ett intyg om storleken av
den ingående skatt som han återfört med anledning av
försäljningen. Köparen får -- även om denne genom frivilligt
inträde blivit skattskyldig -- inom tre år från förvärvet göra
avdrag för den skatt som tagits upp i ett sådant av säljaren
utfärdat intyg.
Reglerna kan i den nuvarande utformningen leda till ett
otillfredsställande resultat. Det har hävdats att köparen
skall medges avdrag för i intyget upptagen skatt även i det
fall betalning av den återförda skatten inte sker, t.ex. på
grund av säljarens konkurs. Utskottet tillstyrker förslaget i
propositionen om att tillföra bestämmelserna en föreskrift om
att intyg om belopp som återförts på grund av
fastighetsförsäljningen får utfärdas först när skatten
återförts och dessutom inbetalats till staten. Med hänsyn till
att det i nuvarande regler inte finns ett uttryckligt krav om
att mervärdesskatten faktiskt har betalats in för att intyg
skall kunna utfärdas bör ändringen emellertid begränsas till
fastighetsöverlåtelser som äger rum fr.o.m. ikraftträdandet av
de nya reglerna. Utskottet föreslår därför det tillägg till
övergångsbestämmelserna i lagförslaget som framgår av
utskottets hemställan.
Budgeteffekter
I motion Sk46 yrkande 2 av Lars Hedfors m.fl. hemställs att
riksdagen skall besluta ett tillkännagivande till regeringen
om behovet av ett mera tillfredsställande underlag för en
bedömning av de aktuella förslagens budgeteffekter.
Motionärerna anför att det i propositionen helt saknas
underlag för en sådan bedömning.
Utskottet vill erinra om att det av
kompletteringspropositionen för budgetåret 1993/94 (prop.
1992/93:150, bil. 1, s. 49) framgår att inkomsttiteln
Mervärdesskatt har justerats ned med 42 miljoner kronor med
hänvisning till de förslag som lagts fram i proposition
1992/93:190 om moms på väg- och broavgifter, m.m. I huvudsak
härrör denna minskning av skatteintäkterna från undantagen
från skatteplikt för fotvård och sport- och idrottsutövning.
Utskottet finner inte anledning att biträda förslaget i motion
Sk46 yrkande 2 om ett tillkännagivande till regeringen i
frågan och avstyrker följaktligen motionen i denna del.
Övriga frågor
Alternativmedicin
Utredningen om vissa mervärdesskattefrågor har i det tidigare
nämnda delbetänkandet SOU 1992:121 behandlat frågan om
momsbefrielse vid alternativmedicinsk behandling. Utredningen
har ifrågasatt om inte ett förslag om ändring av gällande
regler på mervärdesskatteområdet bör anstå till dess att
klarhet föreligger om vilka lagändringar som
Alternativmedicinkommitténs betänkande (SOU 1989:60) kan
resultera i på vårdområdet. Emellertid har utredningen
konstaterat att det finns ett behov av åtgärder som innebär
att förutsättningarna med avseende på konsumtions- och
konkurrensneutralitet blir jämställda. Utredningen har därför
föreslagit att en momsbefrielse införs för alternativmedicinsk
behandling. Enligt propositionen skall denna fråga prövas i
samband med beredningen av utredningens slutbetänkande.
Utredningsförslaget rörande alternativmedicinen har tagits upp
i ett antal motioner som väckts med anledning av
propositionen. Det är motionerna Sk40 av Ingrid Hemmingsson
(m), Sk42 av Marianne Andersson (c), Sk43 av Johan Brohult
(-), Sk48 av Ulla Orring (fp) och Sk49 av Birger Andersson och
Tage Påhlsson (c). Samtliga motioner innehåller yrkande om ett
tillkännagivande till regeringen i frågan. Ett gemensamt
inslag i motionerna är att riksdagen skall uttala sig för ett
momsundantag för alternativmedicinska behandlingsmetoder. I
ytterligare en motion, Sk44 av Bengt Silfverstrand och Birthe
Sörestedt (s), har med anledning av propositionen väckts ett
yrkande om att momsundantag för naprapati och liknande
sjukvårdstjänster bör bli föremål för en särskild utredning.
Med hänsyn till det av utredningen konstaterade behovet av att
i mervärdesskattehänseende jämställa alternativmedicinska
behandlingsmetoder med skolmedicinsk behandling är det enligt
utskottets uppfattning angeläget att beredningen av frågan
inte uppehålls av det fortsatta arbetet rörande andra frågor
som kommer att behandlas i utredningsarbetet. Utskottet anser
att regeringens fortsatta beredning av frågan om momsundantag
för alternativmedicinsk behandling bör ske med inriktning på
att riksdagen så snart som möjligt skall kunna ta ställning
till ett förslag från regeringen om ett sådant momsundantag.
Detta innebär att utskottet i allt väsentligt tillstyrker
motionerna Sk40, Sk42, Sk43, Sk48 och Sk49. Utskottet föreslår
därför att riksdagen med anledning av dessa motioner som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.
Utskottet avstyrker däremot yrkandet i motion Sk44 om att
momsundantag för naprapati och liknande sjukvårdstjänster
skall bli föremål för en särskild utredning.
Gruppregistrering av företag i den finansiella sektorn
I motion Sk45 av Roland Sundgren m.fl. (s) yrkas att ett av
Utredningen om vissa mervärdesskattefrågor framlagt förslag om
gruppregistrering för företag i den finansiella sektorn bör
genomföras. Ett liknande yrkande finns i motion Sk47 av
Lennart Daléus (c). Motionärerna framhåller bl.a. att frågan
måste lösas innan EES-avtalets regler träder i kraft.
Enligt propositionen skall utredningsförslaget om
gruppregistrering prövas i anslutning till beredningen av
utredningens kommande slutbetänkande.
Utskottet vill betona vad som framhållits från företrädare för
försäkringsbranschen om att de företag i utlandet som de
svenska företagen konkurrerar med inte drabbas av de kostnader
som den svenska mervärdesskatten leder till. Detta tvingar de
svenska företagen till en organisationsstruktur som
visserligen väsentligt eliminerar skatteuttaget men samtidigt
medför administrativa kostnader. Till följd av EES-avtalet får
de internationella konkurrensaspekterna ännu större betydelse.
Utredningen har också framhållit att det framför allt är den
förändrade internationella situationen som den finansiella
sektorn står inför och konkurrensförutsättningarna i
förhållande till europeiska konkurrenter och samarbetspartner
som motiverar en minskad beskattning av koncerninterna
tjänster inom den finansiella sektorn.
Utskottet anser att det är angeläget att beredningsarbetet
påskyndas och att resultatet av detta arbete kan redovisas för
riksdagen så snart som möjligt. Enligt utskottet bör riksdagen
med anledning av motionerna Sk45 och Sk47 ge regeringen till
känna vad utskottet nu anfört.
Utredning om effekter av reducerad moms
Enligt motion Sk653 av Mats Lindberg (s) bör riksdagen besluta
ett tillkännagivande till regeringen om behovet av att
analysera konsekvenserna av en reducerad moms på
besöksnäringen.
Utskottet vill erinra om att NUTEK har i uppdrag att mot
bakgrund av skattereformen följa utvecklingen på vissa
turistorter. Två delrapporter har lämnats och ytterligare en
rapport kommer att lämnas under mitten av juni i år. Utskottet
anser att det behov av utredning som motionären efterlyser
redan delvis är tillgodosett. Utskottet anser det inte vara
nödvändigt för riksdagen att i detta sammanhang ta ställning
för ett ytterligare analysarbete kring dessa frågor. Utskottet
avstyrker följaktligen motion Sk653.
Frågor med anknytning till kommunernas ställning i
mervärdesskattehänseende
För att utjämna mervärdesskattens snedvridande effekter vid
val mellan arbete i egen regi och upphandling infördes vid
skattereformen en ny ordning för mervärdesbeskattningen av
offentlig verksamhet. Gällande regler för den kommunala
verksamheten medger avdragsrätt för all ingående
mervärdesskatt, oavsett om skatten avser en skattepliktig
verksamhet eller ej. Staten kompenseras i särskild ordning för
det inkomstbortfall som detta innebär. För statliga
myndigheter tillämpas ett system med kompensation för ingående
moms direkt via statsbudgeten.
Den nya ordningen har kritiserats från olika håll för att den
inte ger den konkurrensneutralitet mellan offentlig och privat
verksamhet som eftersträvades. Liknande synpunkter har
framförts från bl.a. ideella organisationer och kyrkliga
kommuner i fråga om konkurrensen mellan verksamhet i egen regi
och utnyttjande av externa tjänster. Mot denna bakgrund
tillsattes i februari 1992 en särskild utredning --
Utredningen om vissa mervärdesskattefrågor (dir. 1992:9) --
som fick i uppdrag att utreda effekterna av de nya reglerna.
I ett antal motioner från den allmänna motionstiden har med
hänvisning till kommunernas ställning i
mervärdesskattehänseende förts fram förslag om olika ändringar
i mervärdesskatten.
De fristående skolornas verksamhet har tagits upp i motion
Sk605 av Ulla Tillander och Ingrid Näslund (c, kds).
Motionärerna yrkar att de fristående skolorna i likhet med
kommunerna skall få möjlighet att lyfta av ingående moms. En
möjlig lösning för att skapa en avdragsrätt skulle enligt
motionärerna kunna vara att föra in de fristående skolornas
verksamhet under momsplikten.
Utredningen om vissa mervärdesskattefrågor har i sitt
delbetänkande (SOU 1992:121) konstaterat att gällande regler
på mervärdesskatteområdet medför konkurrenssnedvridningar av
olika grad inom vård- och utbildningsområdena. Utredningen har
uttalat att en införd skatteplikt skulle från en teknisk
synpunkt vara den bästa lösningen för att helt jämställa
konkurrensförutsättningarna för offentlig och privat
verksamhet. Utredningen har dock konstaterat att det
föreligger svårigheter med en sådan lösning, bl.a. med hänsyn
till att undantagsbestämmelser som liknar de svenska finns
inom EG. Utredningen har som alternativ diskuterat en
förändring i kommunernas avdragsrätt för ingående
mervärdesskatt. Avsikten är att utredningen senare skall
återkomma med ett ställningstagande som berör hela
kommunsektorn. Utskottet finner mot denna bakgrund inte
anledning till att besluta ett tillkännagivande till
regeringen i enlighet med motion Sk605. Utskottet avstyrker
därför motionen.
I motion Sk613 har Anders Svärd (c) på nytt framfört ett
förslag om att kyrkliga kommuner skall behandlas som primär-
och landstingskommuner i fråga om ingående mervärdesskatt och
att kompensation för avdragsrätten skall ske via kyrkofonden.
Utskottet avstyrker liksom vid en tidigare behandlingen av
frågan detta förslag med hänvisning till det pågående
utredningsarbetet.
Beträffande övriga motioner som har anknytning till
kommunernas ställning i mervärdesskattehänseende föreslås i
motion Sk602 av Bengt-Ola Ryttar (s) om att vägföreningar bör
vara likställda med kommuner i momshänseende och i motion
Sk614 av Elving Andersson (c) att kommunerna skall ges
kompensation för momskostnader även när bidrag utbetalas till
icke momspliktiga ideella föreningar och föreningslivet
kompenseras för de merkostnader som momsbreddningen innebär. I
motion Sk627 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) yrkas om
en utökad kompensation för momskostnader i samband med drift
av offentlig verksamhet i föreningsregi.
Utskottet anser att ställningstagandena också i dessa frågor
bör anstå tills dess utredningen har presenterat sina
överväganden om kommunsektorn i dess helhet. Utskottet
avstyrker med hänvisning härtill motionerna Sk602, Sk614 och
Sk627.
Fastighetsförvaltning
Vid skattereformen slopades reduceringsreglerna på
fastighetsområdet, och skatteplikt infördes på tjänster
avseende fastighetsförvaltning och fastighetsskötsel. För att
eliminera konkurrenssnedvridningar infördes en
uttagsbeskattning för vissa arbeten som utförs i egen regi på
egna fastigheter.
I motion Sk629 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s)
hemställs om en översyn av reglerna om mervärdesskatt på
tjänster för förvaltning av bostäder samt uttagsbeskattningen.
Enligt motionärerna försvårar reglerna en småskalig
fastighetsförvaltning, och de anser att alternativa lösningar
bör sökas.
Utskottet (bet. 1991/92:SkU24) behandlade förra våren ett
antal motionsyrkanden om beskattningen av fastighetsarbeten
och uttagsbeskattningen. Bland dessa yrkanden fanns det
förslag till en översyn av reglerna som motionärerna till
Sk629 nu åter aktualiserat. Utskottet anförde allmänt om
uttagsbeskattningen att denna skall ses som ett uttryck för en
rättvis beskattning som behövs bl.a. för att värna om de
mindre byggföretagen och byggnadshantverkarna, vilka till stor
del har sin verksamhet inriktad på arbeten åt
fastighetsförvaltare. Utskottet uttalade även att de nya
reglerna i och för sig kunde ha gett upphov till vissa
tillämpningsproblem och möjligen även konkurrensproblem.
Utskottet ansåg att det var en uppgift för Utredningen om
vissa mervärdesskattefrågor att granska dessa förhållanden
och, om det behövdes, lämna förslag till förbättringar.
Utskottet har inte funnit anledning att ompröva sitt tidigare
ställningstagande i denna fråga och får därför med hänvisning
till det tidigare uttalandet avstyrka motion Sk629.
Konstförsäljning
I två motioner behandlas mervärdesskatten i samband med
försäljning av konst. Karin Falkmer och Inger René (m) yrkar i
motion Sk606 att gallerierna ej skall vara skattskyldiga för
ersättning vid förmedling av tavlor och konst. Enligt motion
Sk612 av Carl Olov Persson och Rose-Marie Frebran (kds) bör
det göras en utredning om mervärdesskatten vid försäljning av
konst.
Vid behandling av liknande yrkanden våren 1992 hänvisade
utskottet till att Utredningen om vissa mervärdesskattefrågor
skulle ta upp momsbeskattningen av galleriverksamhet från
konkurrensneutralitetssynpunkt. Utskottet ansåg därför att det
inte fanns någon anledning för riksdagen att begära en
utredning av frågorna. Med hänvisning till det tidigare
ställningstagandet avstyrker utskottet även de nu
ifrågavarande motionerna.
Djurparker
Enligt motion Sk642 yrkande 1 av Dan Ericsson i Kolmården
m.fl. (kds, m, fp, c) bör frågan om att befria djurparker från
mervärdesskatt utredas.
Utskottet behandlade våren 1992 motionsyrkanden om reducerade
momsnivåer på nöjesparker och djurparker, bl.a. det förslag
som nu åter aktualiserats genom motion Sk642. Utskottet
avstyrkte förslaget. I sammanhanget erinrade utskottet om att
parker och anläggningar som drivs av idéella föreningar
normalt är skattebefriade. Utskottet hänvisade även till
Utredningen om vissa mervärdesskattefrågor.
Med hänvisning till den tidigare behandlingen avstyrker
utskottet även det nu förevarande motionsyrkandet.
Tidningsporto
Enligt motion Sk640 av Ines Uusmann och Anita Jönsson (s) bör
momsbefriade facktidningar även fortsättningsvis undantas från
mervärdesskatt på tidningsportot. Bakgrunden till yrkandet är
de uttalanden rörande en momsbeläggning i samband med
postverkets bolagisering som gjorts i budgetpropositionen.
Gällande regler innebär att postverkets befordran av annat än
postpaket, gruppkorsband eller varor i diligenstrafiken är
undantaget från skatteplikt till mervärdesskatt. Anledningen
härtill är kontrolltekniska problem vid skatteplikt på
francotecken, som i vissa fall kan användas som
betalningsmedel, och att undantag regelmässigt förekommer i
utländska mervärdesskattesystem.
I budgetpropositionen (prop. 1992/93:100, bil. 7, s. 149--150)
har redovisats att regeringen har för avsikt att under 1993
återkomma till riksdagen med förslag till bolagisering av
Postverket. Utskottet anser att den beredning av frågan om
momsbeläggning av brev- och tidningstjänster som kommer att
ske i samband med beredningen av ett förslag till bolagisering
inte bör föregripas. Utskottet avstyrker därför
motionsförslaget om ett tillkännagivande till regeringen i
frågan.
Böcker
Enligt motion Sk656 av Bert Karlsson (nyd) talar starka skäl
för att samma regler bör gälla för dagspress och böcker.
Motionären föreslår att böcker momsbefrias.
Det gällande momsundantaget för allmän nyhetstidning granskas
från konkurrensneutralitetssynpunkt av Utredningen om vissa
mervärdesskattefrågor. Utskottet finner mot den bakgrunden
inte anledning att överväga motionärens förslag om undantag
för böcker. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.
Reklam i TV
I motion K433 yrkande 3 av Henrik S Järrel (m) hemställs att
riksdagen beslutar om ett tillkännagivande angående
mervärdesskattens konkurrenshämmande effekter för TV-reklamen.
Motionären anser att mervärdesskattereglernas utformning
medför att reklam som i vissa fall tillhandahålls från
utlandet till ej skattepliktiga beställare här i landet kan
komma att undantas från mervärdesskatt, vilket utgör en
konkurrensnackdel för rent inhemska reklamtjänster.
Utskottet har inte underlag för att i detta sammanhang kunna
bedöma om de av motionären avsedda reglerna i samband med
import av reklamtjänster kan ge upphov till ej avsedda
effekter. Emellertid har enligt vad utskottet erfarit frågan
aktualiserats i regeringskansliet. Utskottet utgår ifrån att
regeringen prövar om det föreligger problem med tillämpningen
av reglerna och avstyrker därför motionsyrkandet.
Vissa veterinärkostnader
I motion Sk652 av Max Montalvo (nyd) yrkas att mervärdesskatt
inte skall tas ut på behandling av sällskapsdjur hos
veterinär.
Utskottet har tidigare behandlat liknande yrkanden och har då
gett uttryck för uppfattningen att veterinärtjänster bör
behandlas på samma sätt som andra tjänster som tillhandahålls
på kommersiell grund och således omfattas av den generella
mervärdesskatteplikten. Utskottet har inte funnit anledning
att frångå det tidigare ställningstagandet och avstyrker
motionen.
Rättelse i 18§ mervärdeskattelagen
Av 18§ mervärdeskattelagen följer att vid momsbeskattningen
får dras av utgifter för representation m.m. under
förutsättning att avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt
punkt 1 andra stycket 20§ kommunalskattelagen (1928:370).
Det nämnda stycket i 20§ har fått en ny lydelse genom
lagstiftning 1992 (prop. 1991/92:117, SkU31, SFS
1992:688). De regler om representation m.m. som 18§
mervärdeskattelagen syftar på flyttades i det sammanhanget ned
till punkt 1 tredje stycket 20§ kommunalskattelagen.
Utskottet föreslår i hemställan nedan att det i propositionen
framlagda lagförslaget kompletteras med en rättelse av den
felaktiga hänvisningen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skatteplikt för väg- och broavgifter, m.m.
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:190 i denna del
och avslår motion 1992/93:Sk39 samt med anledning av
motionerna 1992/93:Sk41, 1992/93:Sk46 yrkande 3 och
1992/93:T221 yrkande 9 ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om kompensation till vissa projekt,
2. beträffande fotvård
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:190 i
denna del och med anledning av motion 1992/93:Sk615 beslutar
att införa ett undantag från mervärdesskatteplikt i enlighet
med förslaget i propositionen,
3. beträffande skepp och luftfartyg
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:190 i denna del
och avslår motion 1992/93:Sk46 yrkande 1,
res. 1 (s) - delvis
4. beträffande vissa tjänster avseende sport och idrott
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:190 i denna del,
5. beträffande intyg om återförd mervärdesskatt i vissa
fall
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:190 i denna del,
6. beträffande budgeteffekter
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk46 yrkande 2,
res. 2 (s)
7. beträffande alternativmedicin
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk40,
1992/93:Sk42, 1992/93:Sk43, 1992/93:Sk48 och
1992/93:Sk49 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört rörande alternativmedicinsk behandling i
mervärdesskattehänseende och avslår motion 1992/93:Sk44,
res. 3 (s)
8. beträffande gruppregistrering av företag i den
finansiella sektorn
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk45 och
1992/93:Sk47 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om den fortsatta beredningen av frågan,
9. beträffande utredning av effekter av reducerad moms
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk653,
11. beträffande kyrkliga kommuner
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk613,
12. beträffande föreningar
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk602,
1992/93:Sk614 och 1992/93:Sk627,
13. beträffande fastighetsförvaltning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk629,
men. (v)
14. beträffande konstförsäljning
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk606 och
1992/93:Sk612,
res. 5 (nyd)
15. beträffande djurparker
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk642 yrkande 1,
16. beträffande tidningsporto
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk640,
17. beträffande böcker
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk656,
18. beträffande reklam i TV
att riksdagen avslår motion 1992/93:K433 yrkande 3,
res. 6 (nyd)
19. beträffande vissa veterinärkostnader
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk652,
20. beträffande lagförslaget
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:190 i
denna del och till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt antar det på s. 3--12 i detta betänkande återgivna
förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt med de ändringarna
dels att förslaget tillförs en ändring i 18§ första
stycket 3) med följande som utskottets förslag betecknade
lydelse:
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
18 §
första stycket 3)
Avdragsrätt föreligger icke -- -- -- eller uthyrning,
3) utgifter för 3) utgifter för
representation och liknande representation och liknande
ändamål för vilka ändamål för vilka
avdrag vid inkomsttaxeringen avdrag vid inkomsttaxeringen
inte medges enligt punkt 1 inte medges enligt punkt 1
andra stycket av anvisningarna tredje stycket av
till 20§ anvisningarna till 20§
kommunalskattelagen kommunalskattelagen
(1928:370). (1928:370).
Avdragsrätt föreligger inte för ingående skatt som -- -- -- 2
a§ sjunde stycket.
dels att övergångsbestämmelserna erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1993. den 1 juli 1993.
I verksamhet som avser 2. I verksamhet som avser
upplåtelse för trafik av upplåtelse för trafik av
väg, bro eller tunnel eller väg, bro eller tunnel eller
upplåtelse av upplåtelse av
spåranläggning för spåranläggning för
järnvägstrafik medges järnvägstrafik medges
avdrag för ingående avdrag för ingående
mervärdeskatt också mervärdeskatt också
för skatt som hänför för skatt som hänför
sig till förvärv eller sig till förvärv eller
införsel som gjorts fr.o.m. införsel som gjorts fr.o.m.
den 1 oktober 1992. den 1 oktober 1992.
3. Äldre bestämmelser i
16§ femte stycket och
nionde stycket av
anvisningarna till 17§
tillämpas i fråga om
intyg som avser
fastighetsöverlåtelse
som äger rum före den 1
juli 1993.
res. 1 (s) - delvis
Stockholm den 25 maj 1993
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson (fp),
Anita Johansson (s), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries
(s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s),
Carl Fredrik Graf (m), Fredrik Reinfeldt (m), Karl Hagström
(s), Tage Påhlsson (c) och Martin Nilsson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Skepp och luftfartyg (mom. 3 och mom. 20 i
motsvarande del)
Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Martin
Nilsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utredningen om" och på s. 21 slutar med "yrkande
1" bort ha följande lydelse:
Förslaget i propositionen innebär att den vid skattereformen
genomförda momsbeläggningen av bl.a. olika typer av fartyg tas
tillbaka. Motivet härför är att undanröja vissa negativa
konkurrenseffekter som nuvarande regler innebär för svenska
redare och flygbolag.
Gällande bestämmelser medger avdrag för ingående moms på
aktuella investeringar och inköp av fartyg. Mervärdesskatten är
därför inte någon kostnad för flertalet företag. I samband med
skattereformen framfördes kritik mot att en momsbeläggning,
trots denna avdragsrätt, skulle innebära vissa
likviditetsproblem för aktuella transportföretag. Som framgår
av den dåvarande regeringens resonemang beträffande denna
fråga (se prop. 1989/90:111, s. 114--115) är detta problem
inte unikt för just dessa företag inom transportbranschen.
Frågan om konkurrenseffekterna är inte heller tillräckligt
belyst i propositionen. Ett minimikrav borde ha varit att
frågan skulle ha analyserats av den grupp som har att
utvärdera skattereformens effekter. Med hänsyn till det
anförda bör propositionen avslås i denna del.
dels att utskottet under moment 3 och moment 20 i
motsvarande del bort hemställa:
3. beträffande skepp och luftfartyg
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk46 yrkande
1 avslår proposition 1992/93:190 i denna del,
20. beträffande lagförslaget i fråga om skepp och
luftfartyg
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och
hemställts avslår det vid propositionen fogade förslaget till
ändring i lagen (1968:430) om mervärdesskatt såvitt avser
den föreslagna ändringen i 2§ och de föreslagna nya
punkterna 21 i 8§ och 13 anvisningarna till 8§ samt
beslutar att den föreslagna nya punkten 22 skall betecknas 21.
2. Budgeteffekter (mom. 6)
Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Martin
Nilsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Utskottet vill" och på s. 23 slutar med "denna
del" bort ha följande lydelse:
Momsen är en av de viktigaste inkomstkällorna för den
offentliga sektorn. Det är därför viktigt att denna typ av
skatt är samhällsekonomiskt effektiv och dessutom kan behålla
sin roll som en viktig skattekälla. Skattereformen innebar en
kraftig momsbreddning, vilket har lett till att i dag drygt
70% av den privata konsumtionen beskattas jämfört med den
tidigare skattebasen på ca 55% av konsumtionen.
Den vid skattereformen genomförda momsbreddningen, som främst
berörde tjänstekonsumtionen, har bidragit till att öka momsens
konkurrensneutralitet och förhindrar en samhällsekonomiskt
omotiverad styrning av hushållens konsumtionsmönster. Dessutom
förstärker breddningen av skatteunderlaget momsens
statsfinansiella effektivitet samt leder till vissa praktiska
och administrativa fördelar. Principen om en enhetlig och
likformig moms måste även fortsättningsvis vara en mycket
viktig skattepolitisk ambition.
Det är i första hand utifrån kravet på en bred momsbas och
behovet av att inte försämra statsfinanserna som de olika
förslag som lagts fram i propositionen skall bedömas.
Dessvärre saknas i propositionen helt underlag för att bedöma
de olika förslagens statsfinansiella effekter. Denna brist på
analys är något som kännetecknar många av de propositioner som
regeringen hittills har presenterat på skatteområdet. Detta är
djupt oroande med tanke på den snabba och allvarliga
försämring av statsfinanserna som nu pågår. Enligt utskottets
mening bör regeringen återkomma till riksdagen med en utförlig
redovisning av de statsfinansiella effekterna av förslagen i
propositionen. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk46
yrkande 2.
dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:
6. beträffande budgeteffekter
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk46 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts om en redovisning av budgeteffekterna av ändringarna i
mervärdesskatten.
3. Alternativmedicin (mom. 7)
Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Martin
Nilsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Med hänsyn" och på s. 24 slutar med "särskild
utredning" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ingen erinran mot att, som anförts i
propositionen, det utredningsförslag som finns rörande
alternativmedicinen kommer att prövas i samband med
beredningen av utredningens slutbetänkande. Det finns däremot
inte skäl för riksdagen att nu föregripa den beredning som
görs med anledning av Alternativmedicinkommitténs betänkande.
Det går i nuläget inte heller att överblicka de
statsfinansiella konsekvenserna av ett momsundantag för
alternativmedicinen. Utskottet avstyrker med hänvisning till
det anförda motionerna Sk40, Sk42, Sk43, Sk44, Sk48 och Sk49.
dels att utskottet under moment 7 bort hemställa:
7. beträffande alternativmedicin
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk40,
1992/93:Sk42, 1992/93:Sk43, 1992/93:Sk44, 1992/93:Sk48
och 1992/93:Sk49.
4. Skolor (mom. 10)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Utredningen om" och slutar med "därför motionen"
bort ha följande lydelse:
Fristående skolor måste kunna drivas på samma villkor som
annan skolverksamhet. De i motion Sk605 påtalade skillnaderna
i mervärdesbeskattningen måste undanröjas. Utskottet
tillstyrker ett tillkännagivande till regeringen i enlighet
med motionärernas förslag.
dels att utskottet under moment 10 bort hemställa:
10. beträffande skolor
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk605 som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om momsavlyftning för fristående skolor.
5. Konstförsäljning (mom. 14)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Vid behandling" och slutar med "ifrågavarande
motionerna" bort ha följande lydelse:
Mervärdesbeskattningen av galleriernas provision vid
försäljning av konst medför negativa konsekvenser för
konstnärer, gallerier och allmänhet. Momsen utgör ett hot mot
såväl konstnärernas som galleriernas verksamhet och skapar en
grå konstmarknad. Statens inkomster av gallerimomsen torde
vara marginella, men risken med denna moms är att många
gallerier i längden inte orkar med fördyringen och
snedvridningen av marknaden och att konstgallerierna därför
tvingas lägga ned sin verksamhet. Gallerimomsen måste
omprövas. Utskottet anser att detta bör ges regeringen till
känna med anledning av motionerna Sk606 och Sk612.
dels att utskottet under moment 14 bort hemställa:
14. beträffande konstförsäljning
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk606
och 1992/93:Sk612 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts om en omprövning av gallerimomsen.
6. Reklam i TV (mom. 18)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Utskottet har" och slutar med "därför
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Momsreglerna får inte medföra en konkurrenssnedvridning mellan
olika TV-kanaler. Om tillämpningen av reglerna verkligen leder
till den situation som beskrivs i motion K433 yrkande 3 måste
reglerna skyndsamt skrivas om så att det i fortsättningen inte
kan råda någon tvekan om vad reglerna innebär. Utskottet
föreslår ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med
det anförda.
dels att utskottet under moment 18 bort hemställa:
18. beträffande reklam i TV
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:K433
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts om moms på TV-reklam.
Särskilda yttranden
Tidningsporto (mom. 16)
Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Martin
Nilsson (alla s) anför:
Som anförs i motion Sk640 har organisations- och
kulturtidskrifter i dag en mycket ansträngd ekonomi, som en
följd av bl.a. förra årets kraftiga ökningar av
portokostnaderna och en minskad annonsmängd. En utvidgning av
momsplikten för Postens tjänster i samband med den
bolagisering som regeringen planerar skulle naturligtvis
ytterligare förvärra situationen för dessa tidskrifter.
Eftersom vi från socialdemokratiskt håll anser att Posten inte
skall bolagiseras ser vi heller ingen anledning till att
överväga en utvidgning av momsplikten. Även de kontrollskäl
m.m. som utskottet redovisat talar emot en sådan utvidgning.
Vi kommer att uppmärksamt följa hur regeringen handlägger
dessa frågor.
Böcker (mom. 17)
Peter Kling (nyd) anför:
Motion Sk656 syftar till att jämställa böcker och
dagstidningar när det gäller momsen. I årets
kompletteringsproposition har regeringen aviserat en
momsbreddning, bl.a. genom att de som nu har en skattesats på
0% kan få höjd skattesats. Jag förutsätter att detta innebär
att undantaget för dagspressen skall tas bort. Därför kan jag
inte nu ställa mig bakom motionsförslaget om att skapa ett
momsundantag även för böcker.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Skepp och luftfartyg (mom. 3)
Jag anser att det i propositionen inte har presenterats
övertygande skäl för en tillbakagång till tidigare momsregler
för vissa delar av transportbranschen. Därför biträder jag
reservation 1 (s) om avslag på propositionen i denna del.
Budgeteffekter (mom. 6)
Det är otillfredsställande att regeringen i propositionen inte
har berört de statsfinansiella effekterna av de framlagda
förslagen. Jag biträder yrkandet i reservation 2 (s) om att
regeringen skall återkomma med en bättre redovisning i detta
hänseende.
Alternativmedicin (mom. 7)
Jag biträder reservation 3 (s) angående alternativmedicin.
Fastighetsförvaltning (mom. 13)
Den skatt på boendet som tas ut genom en särskild uttagsskatt
på företag som bedriver fastighetsskötsel i egen regi drabbar
bl.a. många allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag och
leder till ökade hyreskostnader. Uttagsskatten har också den
säregna konsekvensen att den främst riktar sig mot
bostadsföretag som drivs utan vinstintresse. Jag tillstyrker
förslaget i motion Sk629 om ett tillkännagivande till
regeringen om momsen på tjänster för förvaltning av bostäder
och uttagsskatten.
Konstförsäljning (mom. 14)
Det kan finnas skäl att ifrågasätta det lämpliga i att ta ut
moms på ersättningen till gallerierna för förmedling av tavlor
och konst. Risken är att mervärdesskatten i förening med andra
faktorer bidrar till en utarmning av galleriverksamheten och
leder ut försäljningen på en grå marknad. Jag utgår ifrån att
effekterna av momsbeläggningen av galleriverksamheten kommer
att analyseras i det pågående utredningsarbetet om
mervärdesskattefrågorna.
Djurparker (mom. 15)
I vissa avseenden har gränserna för skattebefriade kultur- och
turistattraktioner dragits alltför snävt. Utöver cirkusar,
museer, teatrar, konserter och kulturhistoriska anläggningar
bör det övervägas om även permanenta temaparker, dvs. djur-
och nöjesparker, skall befrias från mervärdesskatt. Dessa
frågor bör bli belysta i det fortsatta utredningsarbetet.
Tidningsporto (mom. 16)
Jag delar de synpunkter som redovisas i särskilt yttrande från
Socialdemokraterna angående moment 16.
Yrkande
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
moment 13 bort hemställa:
13. beträffande fastighetsförvaltning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk629 som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
moms på tjänster för förvaltning av bostäder samt
uttagsbeskattning.
Trafikutskottets yttrande
1992/93:TU5y
Bilaga
Mervärdesskatt på väg- och broavgifter, m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet beslöt den 29 april 1993 att bereda
trafikutskottet tillfälle att senast den 13 maj 1993 avge
yttrande över proposition 1992/93:190 om mervärdesskatt på
väg- och broavgifter, m.m. samt de motioner om bl.a.
kompensation till vissa projekt som väckts med anledning av
propositionen i denna del.
Propositionen
I detta yttrande behandlar trafikutskottet, förutom den del av
propositionen som berör utskottets beredningsområde,
motionerna 1992/93:Sk41 av Stina Eliasson (c), 1992/93:Sk46 av
Lars Hedfors m.fl. (s) yrkande 3 och 1992/93:T221 av Ylva
Annerstedt m.fl. (fp) yrkande 9.
Trafikutskottets ställningstagande
I proposition 1992/93:190 föreslår regeringen bl.a. att
skatteplikten till mervärdesskatt utvidgas till att omfatta
också upplåtelse för trafik av väg, bro eller tunnel samt
upplåtelse av spåranläggning för järnvägstrafik. Upplåtelse av
bro eller tunnel mellan Sverige och annat land jämställs med
export.
I motion Sk46 (s) framhålls att det i vissa överenskommelser,
som tidigare behandlats av riksdagen, om finansieringen av
framtida väginvesteringar i olika storstadskommuner finns ett
villkor om att mervärdesskatt inte skall tas ut på aktuella
trafikantavgifter eller att kompensation skall utgå.
Motionärerna utgår från att trafikföretagen kompenseras om
trafikavgifterna momsbeläggs.
I motion T221 (fp) yrkas att riksdagen uttalar att moms på
avgifter uttagna enligt Dennisöverenskommelsen, liksom på
eventuella motsvarande avgifter i andra delar av landet, ej
skall utgå eller till fullo kompenseras genom bidrag till
projektens genomförande.
Regeringen har för avsikt att under hösten 1993 lägga fram ett
förslag till riksdagen som gör det möjligt att ta ut
vägavgifter i enlighet med de överenskommelser som träffats
inom ramen för de s.k. storstadsförhandlingarna.
I Stockholmsöverenskommelsen finns inskrivet att
mervärdesskatt på avgifter inte skall utgå eller till fullo
kompenseras. I avvaktan på att regeringen presenterar
propositionen anser trafikutskottet att riksdagen för
närvarande inte bör vidta någon åtgärd med anledning av
motionerna Sk46 (s) och T221 (fp).
I Jämtland kommer landets första avgiftsfinansierade bro att
öppnas, nämligen över Rödösundet i Storsjön.
I motion Sk41 (c) framhålls att om mervärdesskatt införs på
broavgifter bör Rödöbrobolaget erbjudas full kompensation.
Enligt motionen strider nämligen regeringens förslag att
momsbelägga broavgifter mot det avtal som bolaget ingått med
staten.
Staten genom Vägverket har slutit ett avtal med Rödöbron AB
som bl.a. innebär att bolaget under 20 år har rätt att ta ut
avgifter av trafikanterna. Bolaget finansierar 42 % av
kostnaderna för bron. Avgifterna skall bidra till
finansieringen av dessa kostnader. Rödöbrobolaget hävdar att
om riksdagen beslutar att mervärdesskatt skall utgå på
vägavgifter ändras förutsättningarna för projektet ensidigt av
staten på ett sådant sätt att svåra och allvarliga
konsekvenser uppkommer för bolaget. I sådana fall bör enligt
Rödöbrobolaget full kompensation utgå.
Trafikutskottet anser för sin del att regeringen bör överväga
de synpunkter som förs fram i motion Sk41 (c) och av
Rödöbrobolaget. Om regeringen därvid finner att kompensation
bör utgå till Rödöbrobolaget bör regeringen kunna få utbetala
medel härför från anslaget Byggande av länstrafikanläggningar.
Vad utskottet nu anfört om Rödöbron, vilket till väsentlig
del torde tillgodose syftet med motion Sk41 (c), bör av
riksdagen ges regeringen till känna.
Stockholm den 13 maj 1993
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf
Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s),
Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita
Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Jarl
Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lars Biörck
(m) och Hugo Bergdahl (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser att trafikutskottets yttrande bort ha följande lydelse:
I proposition 1992/93:190 föreslår regeringen bl.a. att
skatteplikten till mervärdesskatt utvidgas till att omfatta
också upplåtelse för trafik av väg, bro eller tunnel samt
upplåtelse av spåranläggning för järnvägstrafik. Upplåtelse av
bro eller tunnel mellan Sverige och annat land jämställs med
export.
Som framhålls i motion Sk46 (s) finns det i vissa
överenskommelser, som tidigare behandlats av riksdagen, om
finansering av framtida väginvesteringar i olika
storstadskommuner villkor om att mervärdesskatt inte skall tas
ut på aktuella trafikavgifter eller att kompensation skall
utgå om avgifterna ändå momsbeläggs.
Trafikutskottet förutsätter, såsom motionärerna också gör, att
full kompensation utgår om trafikavgifterna beläggs med
mervärdesskatt.
När det gäller Rödöbron har staten genom Vägverket slutit
avtal med Rödöbron AB som bl.a. innebär att bolaget under 20
år har rätt att ta ut avgifter av trafikanterna. Bolagets
ägare slöt detta avtal först sedan regeringsrätten fastslagit
att mervärdesskatt inte skulle komma att utgå på vägavgifter.
Trafikutskottet anser att staten inte ensidigt bör göra en
sådan väsentlig ändring av villkoren för avtalet som en
momsbeläggning av vägavgifter över Rödöbron skulle innebära.
Full kompensation bör därför enligt trafikutskottets mening
utgå till Rödöbrobolaget om så blir fallet.
Medel för kompensation till storstadskommuner och
Rödöbrobolaget bör utbetalas från anslaget Byggande av
länstrafikanläggningar.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna Sk41
(c), Sk46 (s) yrkande 3 och T221 (fp) yrkande 9 blir
tillgodosedda, bör av riksdagen ges regeringen till känna.