Utskottet tillstyrker förslagen i proposition 1992/93:166 om
slopad charterskatt, slopad förpackningsskatt och ändrade
alkoholskattesatser och avstyrker samtliga motioner med
anknytning till dessa skatter.
I betänkandet behandlar utskottet vidare motioner från den
allmänna motionstiden om tobaksskatten, reklamskatten,
hundskatten, skatt på blyhagel, båtavgifter, avgifterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel samt de nyligen avskaffade
skatterna på kosmetika, choklad, konfektyrer, kassetter och
videoapparater. Utskottet avstyrker även dessa motioner.
Till betänkandet har fogats 11 reservationer och två särskilda
yttranden samt en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) hemställer i proposition
1992/93:166 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om upphävande av lagen (1978:144) om skatt på vissa
resor,
2. lag om upphävande av lagen (1984:355) om skatt på vissa
dryckesförpackningar,
3. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt.
I propositionen föreslås att skatten på vissa charterresor
slopas den 1 oktober 1993. Vidare föreslås på dryckesområdet
dels att skatten på vissa dryckesförpackningar slopas, dels att
skatten på spritdrycker höjs och att skatten på starköl
ytterligare differentieras. Sistnämnda förändringar föreslås
träda i kraft den 1 maj 1993.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1992/93:Sk25 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen
beslutar avslå regeringens förslag om lag om upphävande av lagen
(1978:144) om skatt på vissa resor.
1992/93:Sk26 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1992/93:166.
1992/93:Sk27 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget att slopa charterskatten,
2. att riksdagen med begäran om förslag till finansiering
återförvisar förslaget om att avskaffa förpackningsskatten till
regeringen.
1992/93:Sk28 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget om slopad charterskatt,
2. att riksdagen beslutar att charterskatt slopas i samband
med en sänkning av turistmomsen,
3. att riksdagen beslutar att sänka skattesatsen på det
alkoholsvagare starkölet med en krona/liter,
4. att riksdagen beslutar sänka skattesatsen på öl klass 2 med
en krona/liter,
5. att riksdagen beslutar att skatten på det alkoholstarkare
starkölet på sikt bör sänkas till liknande nivåer som i våra
konkurrentländer.
1992/93:Sk29 av Göran Magnusson m.fl. (s, m, fp, kds, v) vari
yrkas att riksdagen beslutar höja skatten på alkoholdrycker med
en alkoholstyrka över 3,5 volymprocent med generellt 10 %.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993
1992/93:Sk388 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om högre skatt på alkohol enligt vad som
anförts i motionen i avsnitt 6.2,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skatt på annonser och reklam.
1992/93:Sk607 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avskaffande av hundskatten.
1992/93:Sk609 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att reklamskatt ej skall utgå i telefonkatalogen för
efternamnsuppgift för privata hushåll.
1992/93:Sk610 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att införa en
differentierad skatt på förpackningar.
1992/93:Sk616 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar om ändring i lagen om skatt på annonser och reklam samt
i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1992/93:Sk617 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utredning rörande möjligheterna att
förvandla Gotland till någon form av ekonomisk frizon.
1992/93:Sk618 av Bo Bernhardsson och Reynoldh Furustrand (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att en likformig
reklambeskattning bör införas.
1992/93:Sk623 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en 10-procentig höjning av
skatten på alkoholdrycker,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om konsumtionsdämpande skattehöjningar och
konsumentprisindex.
1992/93:Sk626 av Agne Hansson och Tage Påhlsson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att återinföra varuskatten på vissa s.k.
lyxvaror.
1992/93:Sk631 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen beslutar att taxfreeförsäljning på Gotlandsfärjorna
blir tillåten.
1992/93:Sk634 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en särskild hälso- och sjukvårdsavgift/skatt på alkohol och
tobak som tillfaller sjukvårdshuvudmännen.
1992/93:Sk635 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge bör omklassificeras till
lång rutt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
regeringen skyndsamt bör försöka lösa frågan på det sätt som
framgår av skatteutskottets uttalande.
1992/93:Sk638 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att göra
Gotland till frihandelszon.
1992/93:Sk641 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av reklamskatt i radio och TV.
1992/93:Sk649 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att straffskatt på olovligen tillverkad sprit bör bli
jämställd med tullavgift på sprit för utlandsresenär.
1992/93:Sk654 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av miljöskatt på bly i
ammunition.
1992/93:Sk658 av Claus Zaar (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utse Gotland till frihandelszon,
2. att riksdagen beslutar ge färjetrafiken till Gotland status
som lång rutt för taxfreeförsäljning.
1992/93:U284 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas, såvitt nu är
i fråga
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
lyxskatten på bl.a. godis och kosmetika återinförs enligt vad
som anförts i motionen.
1992/93:So267 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en avgift på 5 öre per cigarett för att
bekosta information om tobakens skadeverkningar, rökslutarstöd
och forskning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om höjning av tobakspriserna.
1992/93:So292 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen beslutar sänka skatten på alkoholhaltiga
drycker med 500 000 000 kr för inköp från hotell- och
restaurangbranschen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
skatten på alkoholhaltiga drycker bör sänkas ytterligare med 3
miljarder kronor vid inträdet i EG; detta för att anpassa
priserna till EG-nivå och på så vis inte tappa skatteintäkter.
1992/93:So318 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ett eventuellt kommande medlemskap i
EG inte får hindra ur alkoholpolitisk synpunkt motiverade
prishöjningar på alkoholdrycker fram till den dag Sverige blir
medlem.
1992/93:So437 av Alwa Wennerlund (kds) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att prispolitiken används som ett
instrument mot tobakskonsumtionen.
1992/93:T215 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avskaffande av Lex Öresund.
1992/93:T602 av Leif Carlson (m) vari yrkas, såvit nu är i
fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skattefri försäljning och servering
ombord,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheten att reducera statsbidraget
genom att skattefri försäljning och servering tillåts ombord.
1992/93:T609 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om båtavgifter.
1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avgifter på bekämpningsmedel och
handelsgödsel.
Utskottet
Charterskatten
I propositionen föreslår regeringen att skatten på vissa resor
slopas. Av propositionen framgår bl.a. följande. Reseskatten har
kritiserats alltsedan den infördes år 1978. Kritiken gick till
en början främst ut på att skatten var diskriminerande gentemot
flyget och i synnerhet charterflyget eftersom den endast
omfattar charterresor med flyg. Internationellt har skatten
också kritiserats för att på ett otillbörligt sätt gynna inhemsk
turism på bekostnad av turism i utlandet. För att underlätta
turism inom Norden har tidigare föreslagits att skatten endast
skulle tas ut på utomnordiska resor. Ytterligare har anförts att
skatten rimmar illa med de svenska strävandena att harmonisera
våra skatter med EG:s. Den har även ansetts strida mot
ansträngningarna att bryta ned handelshinder inom GATT, EFTA och
OECD. Danmark har den 1 september 1991 avskaffat sin
motsvarighet till reseskatten. Detta har gjort det nödvändigt
att vidta åtgärder för att inte överströmningen av resenärer
från Sturup till Kastrup skall bli alltför stor. Bl.a. utbetalar
Luftfartsverket ett belopp för alla som startar sin charterresa
från Sturup så att det inte skall vara dyrare än att flyga från
Kastrup. Det har ifrågasatts om inte åtgärden strider mot våra
internationella åtaganden, och danska arrangörer har ansett att
Luftfartsverkets bidrag är ett direkt statsstöd till privata
researrangörer och har därför anmält förfarandet till
EG-kommissionen. Enligt departementschefen talar övervägande
skäl för att skatten avvecklas innan skadeverkningarna blivit
alltför stora. Med beaktande också av den statsfinansiella
situationen föreslås att skatten avskaffas vid utgången av
september månad 1993. Skatten skall enligt förslaget inte tas ut
för de resor som påbörjas den 1 oktober 1993 eller senare. Det
statsfinansiella bortfallet budgetåret 1993/94 beräknas till 185
miljoner kronor.
I motion Sk27 yrkar Lars Hedfors m.fl. (s) att riksdagen
avslår förslaget om slopad reseskatt då regeringen inte
redovisat hur skattebortfallet skall finansieras. I motion Sk28
av Peter Kling m.fl. (nyd) yrkar motionärerna att riksdagen
avslår förslaget (yrkande 1) och beslutar att reseskatten skall
avskaffas först när mervärdesskatten på tjänster med anknytning
till turistnäringen sänkts ytterligare (yrkande 2). Också i
motionerna Sk25 av John Andersson (-) och Sk26 delvis av Sten
Söderberg (-) yrkas att förslaget om slopad reseskatt avslås.
Enligt dessa motionärer medför ett avskaffande av reseskatten
klart negativa verkningar för turistbranschen. Vidare anser de
att hänsyn måste tas till det statsfinansiella läget och till
att något omedelbart behov av harmonisering med EG på denna
punkt inte föreligger.
Enligt utskottets mening talar starka skäl för att reseskatten
nu avskaffas. När det gäller finansieringen erinrar utskottet om
att förslaget om slopad reseskatt aviserats redan i
budgetpropositionen. Inkomstbortfallet har således beaktats i
budgeten. Med hänsyn till det statsfinansiella läget bör
avskaffandet kunna anstå till efter årets sommarsäsong och
således gälla fr.o.m. den 1 oktober 1993. Utskottet tillstyrker
således propositionen och avstyrker motionsyrkandena.
Förpackningsskatten
I propositionen föreslår regeringen vidare att skatten på
vissa dryckesförpackningar avskaffas fr.o.m. den 1 maj 1993.
Skatten tas ut på förpackningar i storleken 0,2 till 3 liter som
är avsedda för konsumtionsfärdig dryck utom mjölk. 1984 fick
skatten en utformning som var avsedd att ge viss miljöeffekt.
Förpackningar av papper och papp beskattas härefter inte alls
och s.k. pantförpackningar med 8 öre per förpackning. För övriga
förpackningar varierar skatten mellan 10 och 25 öre beroende på
storleken. Förpackningsutredningen har i sitt slutbetänkande
(SOU 1991:76) Miljön och förpackningarna redovisat ett förslag
till en modell för producentansvar vad gäller returhantering och
återanvändning, återvinning av material eller energiutvinning
från förpackningar och har i anslutning härtill föreslagit att
skatten på dryckesförpackningar avskaffas. Enligt
departementschefen har det också påtalats att skatten kan bidra
till att återtagningsystemet för aluminiumburkar kan äventyras.
Vidare kan skatten sedd i ett EG-perspektiv inte vara kvar i sin
nuvarande utformning. Mot denna bakgrund föreslås i
propositionen att förpackningsskatten avskaffas redan vid
utgången av april månad 1993. Inkomstbortfallet för budgetåret
1993/94 beräknas till ca 150 miljoner kronor. Den varaktiga
statsfinansiella effekten beräknas till 80 miljoner kronor per
år.
I motion Sk27 yrkande 2 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas att
förslaget återförvisas med en begäran om förslag till
finansiering. Också i motion Sk26 delvis av Sten Söderberg (-)
yrkar motionären att förslaget avslås och hänvisar till det
statsfinansiella läget.
Regeringen har nyligen i proposition 1992/93:180 om riktlinjer
för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling föreslagit att det
införs en möjlighet att meddela föreskrifter om skyldighet för
producenter att se till att avfall av tillverkade och sålda
varor m.m. bortforslas, återanvänds, återvinns eller omhändertas
på det sätt som krävs för en miljömässigt godtagbar
avfallshantering. Avsikten är att en förordning om
producentansvar för förpackningar skall träda i kraft den 1
januari 1994, i den mån inte frivilliga, bindande avtal har
kunnat träffas. I förordningen skall, för olika materialslag,
anges vilka krav på återanvändning resp. återvinning som skall
vara uppfyllda efter den 1 januari 1997. Med hänsyn till att
återvinningsgraden för vissa förpackningar är mycket låg kommer
Naturvårdsverket att få i uppdrag att analysera konsekvenserna
av återanvändnings- och återvinningsnivåer för sådana
förpackningsslag.
Enligt utskottes mening finns det mot den angivna bakgrunden
inte längre skäl att behålla skatten på vissa
dryckesförpackningar. Det inkomstbortfall som uppkommer har
beaktats i budgeten för 1993/94. Utskottet tillstyrker
propositionen och avstyrker motionsyrkandena.
I motion Sk610 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
begär motionärerna ett tillkännagivande om att en
differentierad skatt på förpackningar bör införas för att
gynna de miljövänliga förpackningarna.
Av det ovan anförda framgår att utskottet inte är berett att
tillstyrka ett uttalande med detta innehåll. Utskottet avstyrker
motionen.
Skatten på alkoholdrycker
I propositionen föreslår regeringen att skatten på
alkoholdrycker anpassas till den allmänna prisutvecklingen.
Vidare föreslås en justering av skatten på starköl.
Departementschefen anför att en jämförelse med prisnivån vid
tiden för det alkoholpolitiska beslutet i maj 1977 visar att det
finns en eftersläpning för starkare alkoholdrycker. För Renat
brännvin motsvarar det en höjning av priset med ca 3%.
Prisförändringarna på svagare drycker ligger dock enligt vad som
anförs generellt över och på starköl mycket över den allmänna
prisutvecklingen. Skatten bör därför enligt föredragande
statsrådet höjas endast för de starkare alkoholdryckerna och
höjningen bestämmas så att priset på Renat brännvin stiger med
ca 3%. Vidare anförs att den differentiering av skatten på
starköl som genomfördes den 1 juli 1992 har inneburit att det
svagare ölet fått en ökande andel av försäljningen på bekostnad
av det starkare. För att ytterligare främja en sådan övergång
föreslår regeringen att skatten på det alkoholstarkare
starkölet höjs med 50 öre till 12,50 kr per liter och att
skatten på det alkoholsvagare starkölet sänks med 50 öre till
8,50 kr per liter. Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den
1 maj 1993.
I motion Sk29 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kds, m, v)
föreslår motionärerna att skatten höjs med 10% på
alkoholdrycker över 3,5 volymprocent. I motion Sk28 av Peter
Kling m.fl. (nyd) hemställs att riksdagen sänker skatten på
alkoholsvagt starköl och öl i klass 2 med 1 kr per liter
(yrkande 3) och att skatten på alkoholstarkt starköl bibehålls
vid 12 kr per liter (yrkande 4). I motion Sk26 delvis av Sten
Söderberg (-) ifrågasätter motionären om det är bra att
stimulera till en övergång till svagt starköl genom sänkt skatt
och yrkar att förslaget om ändringar i alkoholbeskattningen
avslås.
Yrkanden beträffande alkoholbeskattningen har framställts
också i motioner från den allmänna motionstiden. I motion Sk623
yrkande 1 av Georg Andersson m.fl. (s) anför motionärerna att
det är angeläget att skatten höjs med 10% på alla
alkoholdrycker med hänsyn till den tid som förflutit sedan den
senaste höjningen och svårigheterna att nå målet om en
25-procentig sänkning av konsumtionen. Något intresse av en
ytterligare differentiering av skatten på svaga drycker torde
enligt motionärerna inte finnas. Motionärerna begär ett
tillkännagivande med detta innehåll. I motion Sk388 yrkande 18
av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att
höjningen av skatten på sprit och vin bör vara minst 5%. I
motion So292 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar motionärerna
att skatten på inköp av alkoholhaltiga drycker från hotell- och
restaurangbranschen sänks med motsvarande 500miljoner kronor
(yrkande 4).
Enligt utskottets mening finns det anledning att företa en
uppjustering av skatten på de alkoholdrycker som inte följt med
i den allmänna prisutvecklingen. Skatten på starkare
alkoholdrycker bör därför ökas på det sätt som föreslås i
propositionen. Som framgår har den differentiering av skatten på
starköl som genomförts fått avsedd effekt genom en övergång från
det alkoholstarkare till det alkoholsvagare starkölet. Utskottet
har inte någon invändning mot att skillnaden i skatt ökas något
för att ytterligare stimulera till en sådan övergång. Utskottet
tillstyrker med det anförda propositionen och avstyrker de nu
aktuella motionsyrkandena.
I några motioner framställs yrkanden som tar sikte på
utformningen av framtida skatteförändringar. I motion So318
yrkande 4 av Gunnar Thollander m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om att ett eventuellt medlemskap i EG inte får
hindra ur alkoholpolitisk synpunkt motiverade prishöjningar på
alkoholdrycker fram till den dag Sverige blir medlem. I motion
Sk28 yrkande 5 av Peter Kling m.fl. (nyd) hemställer
motionärerna att riksdagen beslutar att skatten på alkoholstarkt
starköl på sikt bör sänkas till de nivåer som gäller i våra
konkurrentländer (yrkande 5). I motion So292 yrkande 5 av Ian
Wachtmeister m.fl. (nyd) begär motionärerna ett tillkännagivande
om att man vid inträdet i EG bör sänka skatten på alkoholhaltiga
drycker med 3 miljarder kronor för att anpassa priserna till
EG-nivå och på så vis inte tappa skatteintäkter.
Den alkoholpolitiska kommissionen har i uppdrag att utvärdera
den hittills förda alkoholpolitiken och lägga fram förslag till
en strategi för framtiden -- bl.a. i ett EG-perspektiv.
Kommissionen beräknas avsluta sitt arbete före utgången av år
1993.
Enligt utskottets mening bör resultatet av den
alkoholpolitiska kommissionens arbete nu avvaktas. Utskottet
avstyrker även dessa motionsyrkanden.
I motion Sk623 yrkande 2 av Georg Andersson m.fl. (s) begärs
ett tillkännagivande om att det är angeläget att höjda
alkoholskatter inte påverkar konsumentprisindex.
Konsumentprisindex mäter de genomsnittliga prisförändringarna
för hela den inhemska konsumtionen. Priser på ett urval varor
sammanvägs till ett index. Vägningstalen baseras på beräkningar
av den privata konsumtionens sammansättning i riket och
revideras vid varje årsskifte med hänsyn till konsumtionens
sammansättning under det gångna året.
Enligt utskottets mening är det inte motiverat att göra den
typ av undantag som motionärerna föreslår vid beräkningen av ett
index som är avsett att spegla den allmänna prisutvecklingen.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Färjeförbindelserna
Resande som kommer till Sverige får med vissa begränsningar
fritt införa resandeutrustning och andra varor. Den som fyllt 20
år och har varit utomlands minst ett dygn får medföra 1 liter
sprit, 1 liter vin, 2 liter starköl och 200 cigarretter. I
stället för sprit får ytterligare 1 liter vin medföras.
Försäljningen i taxfree shops på s.k. långa rutter är begränsad
till vad som får införas tullfritt enligt dessa regler. Även om
vistelsen utomlands inte varat 24 timmar får resande som fyllt
15 år tullfritt införa två paket cigarretter, 20
cigarrer/cigariller eller 100 gram tobaksvaror. Försäljningen på
s.k. korta rutter, bl.a. förbindelsen Simrishamn--Allinge, är
anpassad till dessa tullfrihetsregler. Försäljningen begränsar
sig därför till högst två paket cigarretter eller motsvarande.
De särskilda provianteringsregler som gäller för
Öresundsfärjorna (Lex Öresund) medför att försäljningen av
cigarretter där begränsas till ett paket per enkel resa. På
dessa färjor krävs således en resa tur och retur för full ranson
tobak. Frågan om korta eller långa rutter regleras i avtal
mellan de berörda länderna. Efter överenskommelse mellan Danmark
och Sverige omklassificerades linjen Ystad--Rönne till lång rutt
1989.
I motion Sk635 yrkande 1 av Kaj Larsson m.fl. (s) tar
motionärerna upp frågan om konkurrensneutralitet för
färjetrafiken på Bornholm. De begär tillkännagivanden om att
färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge bör omklassificeras till
lång rutt, eftersom konkurrenssituationen blivit ohållbar sedan
linjen Ystad--Rönne omklassificerats till lång rutt (yrkande 1),
och om att regeringen skyndsamt bör försöka lösa frågan i
enlighet med skatteutskottets tidigare uttalande (yrkande 2).
Utskottet har vid sin senaste behandling av liknande yrkanden
uttalat att frågan om korta eller långa rutter så långt möjligt
bör lösas på ett likartat sätt för jämförliga färjelinjer
(1991/92:SkU25). Utskottet har inte ändrat uppfattning och utgår
från att regeringen söker lösa problemet med färjetrafiken på
Bornholm genom förhandlingar med Danmark. Någon anledning till
ett tillkännagivande föreligger enligt utskottets mening inte,
varför utskottet avstyrker motionen.
I motion T215 yrkande 7 av Olle Schmidt m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om att de särskilda provianteringsreglerna för
Öresundsfärjorna skall avskaffas.
Utskottet anser inte att det finns anledning till ändring i
dessa regler och avstyrker motionsyrkandet.
Gotland
I motionerna Sk631 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) och Sk658
yrkande 2 av Claus Zaar (nyd) begärs ett beslut om
taxfreeförsäljning på Gotlandsfärjorna. I motion T602
yrkande 2 av Leif Carlson (m) begärs ett tillkännagivande om att
skattefri försäljning och servering ombord kan medföra att
alternativa förbindelser till Gotland skapas under högsäsong. I
yrkande 3 i samma motion begärs ett tillkännagivande om att
skattefri försäljning och servering ombord kan medföra att
statsbidraget till koncessionstrafiken kan minskas.
I motion Sk617 av Hugo Hegeland (m) begärs en utredning om
möjligheterna att förvandla Gotland till någon form av
ekonomisk frizon. I motion Sk638 av Ian Wachtmeister m.fl.
(nyd) och motion Sk658 yrkande 1 av Claus Zaar (nyd) framställs
liknande yrkanden.
Ett enigt trafikutskott har i betänkandet 1992/93:TU18 Sjöfart
understrukit vikten av att problemen med färjetrafiken på
Gotland får en långsiktig lösning och av att en sådan förbereds
i god tid innan nuvarande koncession upphör. En sådan lösning
bör enligt trafikutskottet inte bara beakta självklara
trafikpolitiska mål, såsom tillfredsställande trafikförsörjning
till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad och regional
balans, utan också ta hänsyn till önskvärdheten av att främja
turism och övrigt näringsliv på Gotland. Enligt trafikutskottet
bör en parlamentarisk utredning tillsättas för att belysa dessa
frågor och lämna förslag till långsiktiga lösningar.
Trafikutskottet har i betänkandet hemställt att riksdagen som
sin mening ger regeringen det anförda till känna.
Enligt utskottets mening innebär trafikutskottets
ställningstagande att de problem som motionärerna nu vill lösa
genom olika former av skattebefrielse kommer att behandlas av en
parlamentarisk utredning med uppgift att ta fram en långsiktig
lösning. I avvaktan härpå avstyrker utskottet motionsyrkandena.
En särskild sjukvårdsavgift på alkohol och tobak
I motion Sk634 av Roland Larsson (c) begärs ett
tillkännagivande om att en del av skatten på alkohol och tobak
bör omvandlas till en avgift som tillfaller
sjukvårdshuvudmännen. Samtidigt bör enligt motionären
statsbidragen till dessa minskas så att staten inte förlorar
någon inkomst.
Utskottet anser inte att det finns skäl att införa en särskild
avgift av denna typ och avstyrker motionen.
Straffskatten vid olovlig tillverkning av sprit
Enligt 37§ lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m.
skall den som olovligen har tillverkat sprit dömas att betala
straffskatt med 75 kr per liter, dock minst 300 kr. Enligt
tulltaxelagen utgår tull med 210 kr per liter sprit vid
införsel.
I motion Sk649 av Margareta Gard (m) begärs ett
tillkännagivande om att den straffskatt som tas ut vid olovlig
tillverkning av sprit bör ligga på samma nivå som den tullavgift
som tas ut på sprit för utlandsresenärer.
Utskottet delar motionärens syn och anser att frågan om en
justering av den aktuella bestämmelsen bör tas upp i lämpligt
sammanhang. Utskottet utgår från att regeringen kommer att
uppmärksamma problemet utan någon särskild åtgärd från
riksdagens sida och avstyrker därför motionen i den mån den inte
kan anses tillgodosedd genom vad utskottet anfört.
Skatten på tobak
I motion So267 yrkande 9 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m,
c, kds, v) begärs ett tillkännagivande om att regelbundna
prishöjningar på tobaksvaror är ett viktigt instrument för att
minska tobakskonsumtionen och måste genomföras. Också i motion
So437 yrkande 3 av Alwa Wennerlund (kds) begärs ett
tillkännagivande om att prispolitiken bör användas som ett
instrument mot tobakskonsumtionen.
Utskottet erinrar om att skatten på tobaksvaror senast höjts
den 1 december 1992 (prop. 1992/93:52, SkU1) och att höjningen
innebar en kraftig skatteskärpning för tobaksvaror.
Skattehöjningarna var 34--39% för cigarretterna, över 140%
för de minsta cigarillerna och drygt 110% för piptobak och
rulltobak m.m. Enligt utskottets mening finns det mot denna
bakgrund inte någon anledning till tillkännagivanden om behovet
av regelbundna prishöjningar, och utskottet avstyrker därför
motionsyrkandena.
I motion So267 yrkande 6 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m,
c, kds, v) begärs ett tillkännagivande om att en avgift på 5
öre per cigarrett bör införas för att bekosta information
om tobakens skadeverkningar, rökslutarstöd och forskning.
Utskottet är inte berett att tillstyrka att det införs en
särskild avgift på tobak och avstyrker motionsyrkandet.
Reklamskatten
I motion Sk388 yrkande 21 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
ett tillkännagivande om att en utredning bör tillsättas med
syfte att höja och bredda skatten på reklam så att t.ex. även
reklam i TV beskattas. Intäkterna bör enligt motionärerna öka
med minst 500 miljoner kronor. I motion Sk618 av Bo Bernhardsson
och Reynoldh Furustrand (s) anför motionärerna att
beskattningen av reklam bör vara likformig så att TV- och en
eventuellt kommande radioreklam får finansiera en skattesänkning
för fackpressen. Frågan bör enligt motionärerna utredas snabbt.
I motion Sk641 av Berit Löfstedt m.fl. (s) begärs att
reklamskatt i radio och TV införs snabbt.
Reklamskatteutredningen har gjort en omfattande översyn av
reklamskatten i syfte bl.a. att komma till rätta med de
tillämpningsproblem och konkurrensneutralitetsproblem som den
tekniska utvecklingen på mediaområdet lett till. Ett annat syfte
har varit att förenkla administrationen av reklamskatten.
Utredningen har överlämnat betänkandet (SOU 1988:17)
Reklamskatt. Betänkandet har remissbehandlats.
Enligt utskottets uppfattning kan de delar av reklamskatten
som avser reklamtrycksaker inte vara kvar vid ett eventuellt
svenskt EG-medlemskap, och detta aktualiserar i sin tur frågan
om övriga delar av skatten bör behållas.
Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande
till frågan om reklamskattens framtida utformning avvaktas.
Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
I motion Sk609 av Ulla Orring (fp) begärs ett tillkännagivande
om att reklamskatt för efternamnsuppgifter i
telefonkatalogen inte skall tas ut.
Utskottet har 1974 (SkU34 s. 14) behandlat ett förslag om
undantag för efternamnsuppgifter i telefonkatalogen. Utskottet
uttalade då att förslaget stod i strid med de grundläggande
principerna för annonsbeskattningen och att det på sikt skulle
kunna utgöra grunden för nya undantagsyrkanden. Utskottet
avstyrkte förslaget.
Utskottet har förståelse för de synpunkter som ligger till
grund för yrkandet om ett undantag för efternamnsuppgifter men
är -- eftersom detta är en fråga om hur Televerket tar ut sina
avgifter -- inte berett att tillstyrka att det införs ett
särskilt undantag för dessa uppgifter. Utskottet anser att
regeringens ställningstagande till reklamskattens framtida
utformning bör avvaktas även i denna del. Utskottet avstyrker
motionsyrkandet.
I motion Sk616 av Stig Bertilsson (m) begärs ett
tillkännagivande om att den inbetalning av reklamskatt som
skall ske senast den 25 juli kolliderar med semesterperioden och
bör senareläggas på samma sätt som vid uppbörden av
mervärdesskatt.
Arbete pågår för närvarande i regeringskansliet när det gäller
uppbördsfrågor. Utskottet anser att det är viktigt med symmetri
i den fråga som motionären tar upp.
Det finns enligt utskottets mening skäl att avvakta
regeringens ställningstagande till reklamskattens framtida
utformning även i detta avseende. Utskottet avstyrker motionen.
Hundskatten
I motion Sk607 av Lennart Fremling (fp) begärs ett
tillkännagivande om att hundskatten bör avskaffas.
Utskottet anser nu liksom vid den senaste behandlingen av
yrkanden om avskaffande av hundskatten att (1991/92:SkU22)
regeringens överväganden beträffande en förändring av reglerna
bör avvaktas. Utskottet avstyrker motionen.
Särskild varuskatt
I motion Sk626 av Agne Hansson och Tage Påhlsson (c) begärs
ett tillkännagivande om att den särskilda varuskatten på
kosmetika, choklad och konfektyrer, dryckesskatten på
läskedrycker och bordsvatten samt videoskatten och
kassettskatten bör återinföras för att på det sättet stärka
budgeten. Ett liknande yrkande framställs i motion U284 yrkande
2 av Hans Göran Franck (s) som yrkar att riksdagen begär ett
förslag med detta innehåll.
Utskottet är inte berett att tillstyrka att dessa skatter
återinförs och avstyrker därför motionsyrkandena.
Blyhagel
I motion Sk654 yrkande 2 av Lennart Fremling (fp) begärs ett
tillkännagivande om att en miljöskatt på bly i ammunition bör
införas.
Enligt utskottets mening bör effekten av de överenskommelser
om en frivillig avveckling av blyhagel som träffats med
jägarintressen och naturvårdsintressen avvaktas innan ställning
tas till vilka ytterligare åtgärder som kan bli aktuella.
Regeringen har nyligen, som en följd av en rapport med nya rön
om hur snabbt blyet i hagel läcker ut i naturen, givit
Kemikalieinspektionen i uppdrag att senast den 1 juli 1993
redovisa hur avvecklingen av blyanvändningen fortgår. Utskottet
avstyrker motionsyrkandet.
Båtavgifter
I motion T609 yrkande 2 av Bengt Silfverstrand och Birthe
Sörestedt (s) begär motionärerna, som även framställt ett
yrkande om att fritidsbåtsregistret skall återinföras, ett
tillkännagivande om att den avgift som tas ut inte bara skall
täcka registerkostnaden utan också ge ett väsentligt bidrag till
samhällets kostnader för upprätthållande av sjösäkerhet m.m. Man
bör enligt motionärerna också överväga att differentiera
avgiften efter båtens storlek.
Utskottet anser inte att det finns någon anledning att
överväga att införa en särskild båtskatt och avstyrker
motionsyrkandet.
Handelsgödsel och bekämpningsmedel
I motion Jo630 yrkande 32 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) begärs
ett tillkännagivande om att beslutet att sänka
regleringsavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel gör det
nödvändigt att höja miljöavgiften på dessa i motsvarande mån
eller med 200 miljoner kronor.
Utskottet har i denna fråga inte någon annan inställning än
den som jordbruksutskottet redovisat vid sin behandling av ett
liknande yrkande i betänkandet 1992/93:JoU13 s. 29 (jfr
1992/93:JoU9 s. 8 f.). Utskottet hänvisar till vad
jordbruksutskottet anfört och avstyrker motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande charterskatten
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:166 och
med avslag på motionerna 1992/93:Sk25, 1992/93:Sk26 i denna del,
1992/93:Sk27 yrkande 1 och 1992/93:Sk28 yrkandena 1 och 2 antar
det i propositionen framlagda förslaget till lag om upphävande
av lagen (1978:144) om skatt på vissa resor,
res. 1 (s)
2. beträffande förpackningsskatten
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:166 och
med avslag på motionerna 1992/93:Sk26 i denna del och
1992/93:Sk27 yrkande 2 antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om upphävande av lagen (1984:355) om skatt på
vissa dryckesförpackningar,
res. 2 (s)
3. beträffande en differentierad skatt på förpackningar
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk610,
men. (v) - delvis
4. beträffande skatten på alkoholdrycker
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:166 och med
avslag på motionerna 1992/93:Sk26 i denna del, 1992/93:Sk28
yrkandena 3 och 4, 1992/93:Sk29, 1992/93:Sk388 yrkande 18,
1992/93:Sk623 yrkande 1, och 1992/93:So292 yrkande 4 antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1977:306) om dryckesskatt,
res. 3 (nyd) - delvis
men. (v) - delvis
5. beträffande framtida alkoholskatteförändringar
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk28 yrkande 5,
1992/93:So292 yrkande 5 och 1992/93:So318 yrkande 4,
res. 3 (nyd) - delvis
men. (v) - delvis
6. beträffande konsumentprisindex
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk623 yrkande 2,
7. beträffande färjetrafiken på Bornholm
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk635,
res. 4 (nyd)
9. beträffande taxfreeförsäljning på Gotlandsfärjorna
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk631,
1992/93:Sk658 yrkande 2 och 1992/93:T602 yrkandena 2 och 3,
res. 6 (nyd) - delvis
10. beträffande Gotland som frizon
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk617,
1992/93:Sk638 och 1992/93:Sk658 yrkande 1,
res. 6 (nyd) - delvis
11. beträffande en särskild sjukvårdsavgift på alkohol och
tobak
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk634,
12. beträffande straffskatten vid olovlig tillverkning av
sprit
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk649,
13. beträffande skatten på tobak
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So267 yrkande 9 och
1992/93:So437 yrkande 3,
men. (v) - delvis
14. beträffande en avgift för information om tobak
att riksdagen avslår motion 1992/93:So267 yrkande 6,
15. beträffande reklamskatten
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk388 yrkande 21,
1992/93:Sk618 och 1992/93:Sk641,
res. 7 (s)
men. (v) - delvis
16. beträffande reklamskatt för efternamnsuppgift
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk609,
res. 8 (nyd)
17. beträffande inbetalning av reklamskatt
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk616,
res. 9 (nyd)
19. beträffande särskild varuskatt
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk626 och
1992/93:U284 yrkande 2,
men. (v) - delvis
20. beträffande blyhagel
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk654 yrkande 2,
21. beträffande båtavgift
att riksdagen avslår motion 1992/93:T609 yrkande 2,
22. beträffande handelsgödsel och bekämpningsmedel
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo630 yrkande 32.
res. 11 (s)
Stockholm den 24 mars 1993
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell
Johansson (fp), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta
Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter
Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre
Palm (s) och Karl Hagström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Charterskatten (mom. 1)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
De tidigare krisuppgörelserna mellan regeringen och
Socialdemokraterna om den ekonomiska politiken hade som sina
huvudmål att förhindra en försvagning av det s.k. strukturella
budgetunderskottet. Ofinansierade utgiftsökningar och
skattesänkningar är inte förenliga med de riktlinjer för en
ansvarsfull budgetpolitik som dessa överenskommelser anger.
Regeringens förslag om slopad charterskatt beräknas budgetåret
1993/94 leda till ett skattebortfall på ca 310 miljoner kronor.
Tillsammans med det likaledes ofinansierade förslaget om slopad
förpackningsskatt ger detta ett skattebortfall på närmare en
halv miljard kronor. Regeringen har inte angivit hur detta
skattebortfall skall kompenseras.
Med hänsyn till det stora budgetunderskottet och det
utomordentligt svåra arbete som måste bedrivas för att sanera
statsfinanserna är dessa förslag till ofinansierade
skattesänkningar utmanande och ytterligare exempel på
regeringens oförmåga att genomföra en tillräckligt stram
budgetpolitik som bidrar till en förbättring av sparandet i den
offentliga sektorn.
EG:s nuvarande regler på skatteområdet utgör inte något hinder
för att bibehålla charterskatten.
Enligt utskottets mening måste regeringens förslag om slopad
charterskatt avvisas. Utskottet avstyrker propositionen i denna
del.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande charterskatten
att riksdagen med avslag på proposition 1992/93:166 i denna
del och med bifall till motionerna 1992/93:Sk25, 1992/93:Sk26 i
denna del, 1992/93:Sk27 yrkande 1 och 1992/93:Sk28 yrkandena 1
och 2 avslår förslaget till lag om upphävande av lagen
(1978:144) om skatt på vissa resor.
2. Förpackningsskatten (mom. 2)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Också förslaget om slopad förpackningsskatt har lagts fram
utan något som helst besked om hur inkomstbortfallet skall
kompenseras. Förslaget innebär ett bortfall av inkomster under
budgetåret 1993/94 på ca 150 miljoner kronor.
Med hänsyn till att förpackningsskatten i stort sett har
förlorat sin betydelse som ett verkningsfullt instrument i
miljöpolitiken är utskottet berett att acceptera att skatten
slopas under förutsättning av att inkomstbortfallet kompenseras.
Regeringen bör få en möjlighet att återkomma med ett förslag
till finansiering av det skattebortfall som uppkommer.
Utskottet anser att förslaget om slopad förpackningsskatt bör
återförvisas till regeringen med en begäran om förslag till
finansiering.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2. beträffande förpackningsskatten
att riksdagen med avslag på proposition 1992/93:166 i denna
del, med bifall till motion 1992/93:Sk27 yrkande 2 och med
anledning av motion 1992/93:Sk26 i denna del avslår förslaget
till lag om upphävande av lagen (1984:355) om skatt på vissa
dryckesförpackningar och hos regeringen begär ett nytt
finansierat förslag.
3. Skatten på alkoholdrycker m.m. (mom. 4 och 5)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "aktuella
motionsyrkandena." bort utgå och att den del av utskottets
yttrande som på s. 13 börjar med "Den alkoholpolitiska" och
slutar med "dessa motionsyrkanden." bort ha följande lydelse:
Den totala skatteinkomsten på starksprit, vin och öl låg 1992
på ca 12 miljarder kronor. Denna skatt bör sänkas av två skäl.
Det första skälet är att vi med stormsteg närmar oss EG och
därför bör anpassa oss till denna marknad. Sveriges
bryggerinäring skadas av höga dryckesskatter och näringen kan
skadas allvarligt om en för hög svensk beskattning bibehålls
alltför länge. En anpassning medför att vi kan fortsätta att
konkurrera med utlandet och att vi får behålla försäljningen av
spritdrycker -- och på så vis även skatteintäkterna -- inom
landet.
Det andra skälet är att den illegala marknaden för
spritdrycker minskas genom en skattesänkning. Staten förlorar på
så vis inte skatte- och momsinkomster. Nya undersökningar visar
att det s.k. mörkertalet ligger på närmare 40 % av den totala
konsumtionen. Vad som också kan nämnas är att hembränd alkohol
kan vara direkt farlig. Den ryska maffian har med stormsteg
kommit in på den svenska marknaden, främst genom att handla
illegalt med alkohol. Detta medför givetvis att prostitution,
narkotikahandel, illegal vapenhandel samt grova våldsbrott
kommer att öka då den beryktade ryska maffian inte skyr några
som helst medel.
Skatten bör i ett första steg år 1993 sänkas med 500 miljoner
kronor. Av Systembolagets totala försäljning går 10 % till
hotell- och restaurangbranschen. Resterande 90 % säljs direkt
över disk. Skattesänkningen skall gälla hotell- och
restaurangbranschens inköp. Genom en sådan fördelning kan hotell
och restauranger lägga sig på en betydligt lägre prisnivå än vad
de gör i dag. Detta skulle i sin tur innebära att svensken får
råd att gå ut och umgås på restauranger och dansställen samt
andra ställen med sprittillstånd utan att dricka en massa sprit
innan han kommer dit. Innan man sänker skatten med 500 miljoner
kronor bör man genomföra en intensiv kampanj och utbildning om
alhoholen, speciellt riktad till ungdom men även till vuxna.
När Sverige senare inträder i EG bör skatten ytterligare
sänkas med 3 miljarder kronor. Denna skattesänkning utgör
tillsammans med den tidigare sänkningen på 500 miljoner kronor
en åtgärd som skyddar statens skatteintäkter när vi är med i EG.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion Sk28 yrkandena
3--5 och i huvudsak även motion So292.
dels att momenten 4 och 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
4. beträffande skatten på alkoholdrycker
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:166 i
denna del och med bifall till motion 1992/93:Sk28 yrkandena 3
och 4, med anledning av motion 1992/93:So292 yrkande 4 och med
avslag på motionerna 1992/93:Sk26 i denna del, 1992/93:Sk29,
1992/93:Sk388 yrkande 18 och 1992/93:Sk623 yrkande 1,
dels antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt, med den
ändringen i 10 § att grundbeloppet för skiktet 2,25 till 3,5 %
bestäms till 2 kr, för skiktet 3,5 till 4,5 % bestäms till 8 kr
och för skiktet 4,5 till 7 % bestäms till 12 kr,
dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag som
innebär att skatten på hotell- och restaurangbranschens
försäljning av alkoholhaltiga drycker sänks med 500 miljoner
kronor.
5. beträffande framtida alkoholskatteförändringar
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk28 yrkande
5 och 1992/93:So292 yrkande 5 och med avslag på motion
1992/93:So318 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om att skatten på alkoholhaltiga drycker
bör sänkas med ytterligare 3 miljarder kronor för att anpassa
priserna till EG-nivå.
4. Färjetrafiken på Bornholm (mom. 7)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionen."
bort ha följande lydelse:
Färjelinjen Ystad--Rönne har klassats som lång rutt samtidigt
som linjen Simrishamn--Allinge nekats denna förmån. Det är inte
rimligt att på detta sätt skapa helt olika förutsättningar för
konkurrerande färjelinjer, och beslutet skapar nu stora problem
för berörda rederier, kommuner och trafikanter.
Problemet kvarstår trots att utskottet för snart ett år sedan
klargjort att något måste göras.
Regeringen bör skyndsamt ta upp förhandlingar med Danmark om
att klassificera linjen Simrishamn--Allinge som lång rutt.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
7. beträffande färjeförbindelserna med Bornholm
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk635 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om en klassificering av linjen Simrishamn--Allinge som
lång rutt.
5. Öresundsfärjorna (mom. 8)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:
De särskilda provianteringsregler som gäller för
Öresundsfärjorna innebär att den tullfria försäljningen av tobak
på dessa är begränsad till ett paket cigarretter per resa trots
att man har rätt att föra in två paket cigarretter tullfritt.
Det finns inte längre något bärande skäl att behålla dessa
närmast löjeväckande regler. Lex Öresund bör avskaffas med det
snaraste.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
8. beträffande Öresundsfärjorna
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:T215
yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om avskaffande av Lex Öresund.
6. Gotland (mom. 9 och 10)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "utskottet
motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Gotland hotas i dag av isolering. En tvåbarnsfamilj som vill
besöka Gotland måste betala ca 1 600 kr för resan tur och retur.
Turistnäringen på Gotland har inte en chans.
Som framhålls i flera motioner kan detta problem på ett enkelt
sätt lösas genom att man inför taxfree-försäljning på färjorna
till Gotland. Hela turistnäringen får då en kraftig uppgång. Man
räknar med ett tillskott på 750 miljoner kronor. Vidare kan
statens subventioner på 160 miljoner kronor för de bofastas
resor slopas.
En annan åtgärd som också skulle få mycket positiva effekter
och bidra till att rädda Gotland är att göra ön till en
frihandelszon.
Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag om
taxfree-försäljning på Gotlandsfärjorna och en utredning av
förutsättningarna för att göra Gotland till frihandelszon.
dels att momenten 9 och 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
9. beträffande taxfreeförsäljning på Gotlandsfärjorna
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk631,
1992/93:Sk658 yrkande 2 och med anledning av motion 1992/93:T602
yrkandena 2 och 3 hos regeringen begär ett förslag som innebär
att taxfree-försäljning tillåts på Gotlandsfärjorna,
10. beträffande Gotland som frizon
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk617 och
1992/93:Sk638 och med anledning av motion 1992/93:Sk658 yrkande
1 hos regeringen begär en utredning av förutsättningarna för att
göra Gotland till frihandelszon.
7. Reklamskatten (mom. 15)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Reklamskatten har i dag en utformning som måste ifrågasättas.
På reklam i de snabbast växande reklammedierna, TV och radio,
betalas inte någon reklamskatt, medan skatten på reklam i
tidskrifter och fackpress är 11 %. För reklam i dagspress är
skatten 4 %.
Det är inte rimligt att reklam i TV och radio på detta sätt
ges en fördel i konkurrensen om reklamintäkterna. En lösning kan
vara att föra in de nya reklammedierna under reklamskatten.
Med hänsyn till den utveckling som ägt rum sedan
Reklamskatteutredningen lade fram sitt slutbetänkande i maj 1988
är det nödvändigt att genomföra en ny utredning. Utredningen bör
genomföras snabbt och vara inriktad på att få till stånd en
likformig beskattning av reklamen.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till
känna.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
15. beträffande reklamskatten
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk388
yrkande 21, 1992/93:Sk618 och 1992/93:Sk641 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts om en snabb utredning med
sikte på att få till stånd en likformig reklamskatt.
8. Reklamskatt för efternamnsuppgift (mom. 16)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Sk609 är det orimligt att den som till
följd av Televerkets praxis måste betala extra för att få
uppgiften om sitt telefonnummer införd också under sin makes
namn skall drabbas av reklamskatt. Reklamskatt bör inte utgå för
efternamnsuppgifter i telefonkatalogen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
16. beträffande reklamskatt för efternamnsuppgift
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk609 som sin
mening ger regeringen till känna att reklamskatt inte skall utgå
för efternamnsuppgifter i telefonkatalogen.
9. Inbetalning av reklamskatt (mom. 17)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Arbete pågår" och slutar med "avstyrker motionen."
bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Sk616 talar praktiska skäl för att den
inbetalning av reklamskatt som skall göras den 25 juli, dvs.
mitt i semestern, bör kunna senareläggas. En sådan möjlighet
finns ju redan när det gäller momsredovisningen.
Deklaration och inbetalning av reklamskatt för den period som
slutar den 30 juni bör enligt utskottets mening lämpligen
samordnas med mervärdesskatteredovisningen för samma period.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i enlighet med det
anförda.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
17. beträffande inbetalning av reklamskatt
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk616 hos
regeringen begär ett förslag som innebär att redovisningen av
reklamskatt för den period som slutar den 30 juni kan ske i den
tid och ordning som gäller för redovisning av moms för
motsvarande period.
10. Hundskatten (mom. 18)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrker
motionen." bort ha följande lydelse:
Hundskatten upplevs som ett onödigt byråkratiskt krångel av
hundägarna. För kommunerna utgör ordningen med ett register
och en särskild skatt en belastning. Beloppet för varje hund är
ju inte särskilt stort. Hundskatten har rimligen spelat ut sin
roll och bör avskaffas eller göras frivillig så att de kommuner
som anser sig kunna sköta dessa frågor på ett mer effektivt sätt
får frihet att göra detta.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
18. beträffande hundskatten
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk607 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts som
hundskatten.
11. Handelsgödsel och bekämpningsmedel (mom. 22)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:
Prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel
har haft en viktig miljöfunktion. Det är därför förvånande att
regeringen nu avskaffar dem utan att någon motsvarande höjning
av miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel
genomförs.
Som jordbruksutskottet anfört i betänkandet 1992/93:JoU13
Statsbudgeten för 1993/94 (reservation 1) bör regeringen utreda
hur prisregleringsavgifterna kan omvandlas till en
miljöavgift som även omfattar kadmium i handelsgödsel.
I avvaktan på att regeringen utreder denna fråga anser
utskottet att miljöavgifterna på handelsgödsel och
bekämpningsmedel bör höjas med motsvarande 200 miljoner kronor.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
22. beträffande handelsgödsel och bekämpningsmedel
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo630 yrkande 32
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
miljövagifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Särskilda yttranden
1. Charterskatten (mom. 1)
Peter Kling (nyd) anför:
Den snabba utvecklingen mot en i princip helt fri
luftfartsmarknad inom Europa gör det nödvändigt att i denna
fråga ta hänsyn till behovet av lika konkurrensvillkor för de
företag som är verksamma inom detta område. Jag vill mot denna
bakgrund inte motsätta mig att charterskatten avskaffas.
När charterskatten avskaffas måste kravet på en sänkning av
turistmomsen ställas med förnyad styrka. Jag har för avsikt att
återkomma till frågan när utskottet inom kort behandlar frågor
om mervärdesskatt.
2. Båtavgift (mom. 21)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström
(alla s) anför:
Trots att det fanns ett motstånd mot fritidsbåtregistret när
det infördes är registret numera allmänt accepterat och
uppskattat. Det är beklagligt att den borgerliga regeringen i
ett missriktat ideologiskt nit genomdrivit ett upphävande av
registret.
Socialdemokraterna har i reservation 4 i trafikutskottets
betänkande 1992/93:TU18 Sjöfart yrkat att fritidsbåtregistret
återinförs och att en avgift tas ut så att registret blir
självfinansierande.
Vi anser att registret bör återinföras och finansieras genom
en avgift på de registrerade båtarna. Med hänsyn till att det
redan föreligger en reservation med detta innehåll i
trafikutskottets betänkande TU18 finns det inte någon anledning
till en reservation också i detta ärende. Vi har därför inget
yrkande under detta moment.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Jag biträder yrkandena i reservationerna 1 Charterskatten
(mom. 1), 2. Förpackningsskatten (mom. 2) och 11. Handelsgödsel
och bekämpningsmedel (mom. 22).
En differentierad skatt på förpackningar (mom. 3)
Det producentansvar som regeringen föreslår i propositionen
med riktlinjer för ett kretsloppsanpassat samhälle bör enligt
min mening ses som en grundläggande åtgärd. För att komma till
rätta med de miljöproblem som förpackningarna orsakar krävs
ytterligare åtgärder.
Förpackningsutredningen har i delbetänkandet (SOU 1990:85)
Översyn av skatten på dryckesförpackningar lagt fram ett förslag
om en differentierad skatt på dryckesförpackningar som bygger på
att dessa rangordnas ur miljösynpunkt. Enligt min mening finns
det inte någon anledning att låta frågan om en differentierad
skatt på förpackningar falla som en följd av att det införs ett
producentansvar.
En differentierad skatt på dryckesförpackningar har en viktig
uppgift att fylla som ett komplement till ett allmänt
producentansvar. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Skatten på alkohol
Folkhälsoskäl talar för att beskattningen av alkohol bibehålls
på en hög nivå. Det förslag som regeringen lagt fram går i rätt
riktning men är otillräckligt. Med hänsyn till den tid som gått
sedan en allmän höjning senast genomfördes behövs det en höjning
av skatten på sprit och vin som uppgår till minst 5 %. Detta för
att bibehålla skatten på en rimlig nivå. Åtgärden skulle
dessutom ge en ökning av skatteintäkterna med ca 450 miljoner
kronor. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda
till känna.
Ett eventuellt medlemskap i EG och en anpassning till de
skattenivåer som har satts upp inom EG leder till en kraftig
sänkning av priset på alkoholdrycker. Starksprit skulle sjunka
till en tredjedel, och priset på öl och vin till hälften av
nuvarande priser. Priset är ett av de viktigaste
alkoholpolitiska instrumenten. Planerna på en eventuell
EG/EU-anslutning bör inte tillåtas hindra ur alkoholpolitisk
synpunkt motiverade prishöjningar på alkohol. Det anförda bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Skatten på tobak
Pris- och skattepolitiken måste också i fortsättningen spela
en betydande roll i kampen mot tobaksbruket. Regelbundna
prishöjningar på tobaksvaror är då ett viktigt instrument och
måste genomföras. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Reklamskatten
Som utvecklas i motion Sk641 finns det inte någon anledning
att låta radio- och TV-reklam vara skattefri medan reklam i
t.ex. dagspress beskattas. För att uppnå en likformig
beskattning bör regler för beskattning av radio- och TV-reklam
införas. Skatten bör vara densamma som för populärpress,
bioreklam och direktreklam. Riksdagen bör som sin mening ge
regeringen det anförda till känna.
Särskild varuskatt m.m.
Som anförs i motion Sk626 innebär riksdagens beslut om
åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin kraftiga
besparingsåtgärder och ingrepp i transfereringssystemen som till
stor del har sin effekt från den 1 janauri 1993. Samtidigt
träder det sedan länge fattade beslutet om slopad skatt på varor
som kosmetika, choklad, läskedrycker, videobandspelare och
kassettband i kraft. Som motionärerna anför talar principen om
skatt efter bärkraft för att dessa skatter nu återinförs.
Ett återinförande av dessa skatter skulle medföra vissa
tekniska olägenheter. Detta uppvägs dock av att åtgärden innebär
en intäkt för staten på ca 1,5 miljarder kronor. En sådan
inkomstförstärkning är välmotiverad, inte minst mot bakgrund av
det ansträngda statsfinansiella läget och behovet av att
finansiera satsningar bl.a. mot arbetslösheten. Jag anser att
riksdagen bör bifalla motionärernas yrkande om ett
tillkännagivande om ett återinförande av dessa skatter.
Båtavgiften
I likhet med utskottets s-ledamöter stöder jag förslaget om
ett återinförande av fritidsbåtregistret. Med hänsyn till att
förslag finns i reservation 4 i trafikutskottets betänkande
1992/93:TU18 Sjöfart om att registret återinförs och om att en
avgift skall tas ut för att finansiera registret har jag i
likhet med utskottets s-ledamöter inget yrkande i denna del.
Yrkanden
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 3, 4, 5, 13, 15 och 19 bort hemställa:
3. beträffande en differentierad skatt på förpackningar
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk610 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av
en differentierad skatt på förpackningar.
4. beträffande skatten på alkoholdrycker
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:166 och
motion 1992/93:Sk388 yrkande 18 och med avslag på motionerna
1992/93:Sk26 i denna del, 1992/93:Sk28 yrkandena 3 och 4,
1992/93:Sk29, 1992/93:Sk623 yrkande 1 och 1992/93:So292 yrkande
4
dels antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om behovet av en allmän höjning av skatten på sprit och
vin.
5. beträffande framtida alkoholskatteförändringar
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:So318 yrkande 4
och med avslag på motionerna 1992/93:Sk28 yrkande 5 och
1992/93:So292 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om att ett kommande medlemskap i EG inte får
hindra ur alkoholpolitisk synpunkt motiverade prishöjningar på
alkoholdrycker fram till den dag Sverige blir medlem.
13. beträffande skatten på tobak
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:So267 yrkande 9
och med anledning av motion 1992/93:So437 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om regelbundna
höjningar av tobakspriserna.
15. beträffande reklamskatten
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk641 och med
anledning av motionerna 1992/93:Sk388 yrkande 21 och
1992/93:Sk618 som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om införande av reklamskatt på radio och TV.
19. beträffande särskild varuskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk626 och
1992/93:U284 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om
återinförande av den särskilda varuskatten, skatten på
kassettband, skatten på videobandspelare och skatten på
läskedrycker och bordsvatten.