Utskottet tillstyrker med vissa ändringar förslagen i
proposition 1992/93:127 om olika detaljer i beskattningen av
inkomst av tjänst. Utskottets förslag innebär bl.a. att
bilkostnadsavdraget höjs från 12 till 13 kr/mil. De motioner
som har väckts i ärendet avstyrker utskottet.
Till betänkandet har fogats reservationer från s och från nyd
och ett särskilt yttrande från s. En meningsyttring har
avgetts från v.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) hemställer i proposition
1992/93:127 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1992:651) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1992:841) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),
4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
6. lag om upphävande av lagen (1980:865) mot skatteflykt,
7. lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från
arbetsplatsen vid 1994 års taxering.
STÅENDE TEXT se prop. s. 1-2 + en snutt som ligger sist i
dokumentet
STÅENDE TEXT se prop. s. 3-26
Motionerna
1992/93:Sk18 av Peter Kling och Sten Andersson i Malmö (nyd,
m) vari yrkas att riksdagen beslutar om lagändring så att det
skattefria hobbyhästägandet återinförs med maximalt två hästar
per person.
1992/93:Sk19 av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om orättvisorna med gällande
beskattningsregler för feriearbete vid barnpension samt att
regeringen bör återkomma med förslag om att höja den
skattefria procentsatsen gällande barnpension och slopa den
beskattningsbara delen.
1992/93:Sk20 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen avslår förslaget att beskatta stipendier som utgår
för deltagande i fackliga kurser.
1992/93:Sk21 av Rosa Östh och Stina Gustavsson (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar fastställa avdraget för resor mellan
bostaden och hemmet till 14 kronor för 1994 års taxering.
1992/93:Sk22 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1992/93:127 vad gäller slopande av lagen
mot skatteflykt (1980:865).
Utskottet
Inledning
Utredningen om tjänsteinkomstbeskattningen (Fi 1992:01)
tillsattes i början av året för att se över vissa inslag i
skattereformen som orsakat administrativt krångel och för att
åstadkomma enklare regler för de skattskyldiga och
arbetsgivarna. I propositionen redovisas utredningens
delbetänkande (SOU 1992:57) Beskattning av vissa
naturaförmåner m.m. Vid sidan av utredningsförslaget
innehåller propositionen andra ändringar rörande beskattningen
av tjänsteinkomster och ett förslag om att slopa den s.k.
skatteflyktsklausulen.
I det följande behandlar utskottet en del av förslagen under
särskilda rubriker. I övrigt har utskottet inte något att
erinra mot propositionen.
Kostförmåner
De nyheter i fråga om kostförmåner som skattereformen
inneburit är en av de frågor som utredningen har behandlat med
förtur. I syfte att undvika administrativt krångel med en
mängd småbelopp i samband med tjänsteresor för kostförmåner på
allmänna färdmedel, frukost som ingår i hotellpriset etc.
föreslås vissa lättnader i reglerna. Samtidigt föreslås att
Riksskatteverkets rekommendationer (RSV Dt 1991:24) om
skattefrihet för fria måltider i samband med representation
skall lagfästas. Å andra sidan reduceras schablonavdragen för
ökade levnadskostnader om skattefria förmåner utgått på hotell
eller i samband med representation. I sammanhanget aviserar
föredragande statsrådet en särskild utredning av
konsekvenserna av det nya systemet med avseende på hur
lunchätandet och hur branschen och de anställda påverkats av
de nya reglerna (jfr 1991/92:SkU20).
Utskottet instämmer i att de principiella invändningar som kan
riktas mot förslagen inte väger särskilt tungt när det gäller
förmåner som utgår under så pass speciella förhållanden, och
spridningsrisken till andra områden torde vara begränsad. Som
anförs i propositionen finns det dock anledning att noga följa
den fortsatta utvecklingen på området.
Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot det
som föredragande statsrådet anför beträffande ifrågavarande
detaljer och tillstyrker alltså propositionen i dessa delar.
Bilresor
I propositionen föreslås att de tillfälliga reglerna om avdrag
för bilresor till och från arbetet med 12 kr per mil skall
förlängas till 1994 års taxering.
I motion Sk21 av Rosa Östh och Stina Gustavsson (c) yrkas att
avdragsbeloppet höjs till 14 kr/mil.
Finansutskottet har numera -- i likhet med skatteutskottet
(SkU3y) -- tillstyrkt den i proposition 50 föreslagna
höjningen av bensinskatten fr.o.m. den 1 januari 1993.
Förslaget, som vilar på en bred majoritet i riksdagen, innebär
tillsammans med andra faktorer att priset för blyfri resp.
blyad bensin efter årsskiftet kommer att ligga ca 1:50--1:80
kr högre än vid förra årsskiftet. Detta innebär enligt
utskottets uppfattning att avdragsbeloppet för bilresor bör
höjas med 1 kr/mil såväl för resor till och från arbetet som
för resor i tjänsten. En sådan höjning medför ett
skattebortfall på bortåt 500 miljoner kronor men bör ändå
genomföras för att undvika en ej avsedd skärpning av
inkomstbeskattningen.
Med denna ändring tillstyrker utskottet propositionen i denna
del och avstyrker motion Sk21 till den del yrkandet inte är
tillgodosett.
Stipendier
Enligt tidigare regler var stipendier skattefria om de utgått
till studerande vid undervisningsanstalter eller annars varit
avsedda för mottagarens utbildning. I en serie avgöranden slog
Regeringsrätten (RÅ 1981 1:31) fast att stipendier som utgick
för deltagande i fackliga kurser skulle beskattas om
mottagaren innehade ett förtroendeuppdrag inom den fackliga
organisationen trots att något anställningsförhållande inte
förelåg. Om kursen däremot hade till syfte att höja den
allmänna kunskapsnivån var stipendiet skattefritt även om det
utgick till en förtroendeman. Den som enbart var medlem kunde
utan skattekonsekvenser ta emot ett stipendium även för
deltagande i fackligt orienterade kurser.
Nuvarande regler härstammar från 1983 och innebär att
skattefriheten utvidgades och omfattar även sådana fall som
omfattades av Regeringsrättens nyssnämnda avgöranden.
I propositionen föreslås att man återgår till vad som gällde
före 1983 års ändringar.
I motion Sk20 av Monica Öhman m.fl. (s) yrkas avslag på
propositionen i denna del.
Som anförs i propositionen kan stipendier avse att täcka ett
inkomstbortfall, och den gräns som drogs av Regeringsrätten
mellan skattefria och skattepliktiga utbetalningar av detta
slag är rimlig och i överensstämmelse med lagstiftningens
grunder. Om det föreligger ett uppdragstagarförhållande mellan
givaren och mottagaren, t.ex. i form av ett förtroendeuppdrag,
bör i överensstämmelse härmed ersättningen beskattas.
Utskottet instämmer alltså i att den utvidgning av det
skattefria området som skedde i och med 1983 års
lagstiftning är för vidsträckt och i att man bör återgå till
den ordning som gällde dessförinnan.
Företrädare för olika organisationer har hos utskottet anfört
att ordalydelsen i den i propositionen föreslagna lagtexten
kan föranleda en allför vidsträckt tolkning av förslagets
innebörd så att vissa typer av stipendier riskerar att
beskattas trots att detta inte har varit avsikten. Vidare har
anförts att förslaget medför särskilda omställningsproblem om
de nya reglerna skall tillämpas från det kommande årsskiftet,
eftersom de ändrar förutsättningarna för kurser som redan har
lagts fast för det kommande året.
Utskottet har förståelse för de angivna synpunkterna.
Samtidigt instämmer utskottet i vad som anförs i propositionen
i dessa frågor. Eftersom syftet nu är att återgå till det
rättsläge som rådde före 1983 års ändring anser utskottet att
man bör kunna återgå till den då gällande lydelsen, med viss
modernisering. När det gäller ikraftträdandet anser utskottet
att de nya reglerna bör gälla fr.o.m. den 1 juli 1993.
Med dessa ändringar tillstyrker utskottet propositionen och
avstyrker motion Sk20.
Hobby
I propositionen föreslås att avdragsrätten för kostnader för
hobbyverksamhet utvidgas tidsmässigt. Ett underskott på en
hobby är i princip inte avdragsgillt, men underskottet får
förskjutas till nästa år. Förslaget innebär att underskottet
får utnyttjas under en femårsperiod.
I motion Sk18 av Peter Kling och Sten Anderssson i Malmö
(nyd,m) yrkas att hobbyverksamhet med två travhästar skall
anses som icke skattepliktig.
Som anförs i propositionen finns det inte någon anledning att
nu frångå de grundläggande principerna och införa en generell
skattefrihet för hobbyinkomster. Av skäl som anförts i
propositionen kan det inte heller anses aktuellt att nu
föreslå något skattefritt belopp eller något sådan undantag
som avses i motion Sk18. Utskottet har dock förståelse för
uppfattningen att den nuvarande tidsmässiga begränsningen av
avdragsrätten behöver mjukas upp. Som framhålls i
propositionen kan kostnaderna inom travsporten uppgå till höga
belopp som till en del belöper på tid långt före den då
eventuella intäkter börjar flyta in. Enligt utskottets
uppfattning bör propositionen tills vidare kunna anses
innefatta en lämplig avvägning för att begränsa de problem som
den nuvarande utformningen medför i vissa situationer.
Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del men
utgår samtidigt från att regeringen kommer att följa denna
fråga med fortsatt uppmärksamhet. I den mån motion Sk18 inte
därmed kan anses tillgodosedd avstyrker utskottet densamma.
Barnpension
En partiell skattefrihet för barnpension infördes genom
lagstiftning 1990 för den del som inte överstiger 40% av
basbeloppet (garantinivån för helt år). Barnpension efter båda
föräldrarna är skattefri till den del som inte överstiger
80% av basbeloppet.
I propositionen föreslås att skattefriheten för barnpension
skall överensstämma med pensionens garantibelopp även i de
fall då utbetalningarna avser en del av ett år. Förslaget
motiveras av administrativa skäl. Så t.ex. bör man vid varje
utbetalningstillfälle på ett enkelt sätt kunna beräkna det
skattepliktiga beloppet.
I motion Sk19 begär Peter Kling m.fl. (nyd) ytterligare
skattelättnader för barnpension. I motionen anförs bl.a. att
barnpensionen kan jämföras med underhåll till barn, som är
skattefritt. Enligt motionärernas mening medför nuvarande
regler effekter som ter sig orättvisa för barn som befinner
sig i denna situation, eftersom de inte kan ta ett feriearbete
eller skaffa sig andra smärre extrainkomster utan att -- i
motsats till andra barn -- drabbas av inkomstskatt.
Den fråga som diskuteras i motionen har behandlats i
utredningssammanhang sedan 1970-talet, och under hösten 1990
rådde enighet inom riksdagen om att de regler som då
genomfördes utgjorde en rimlig lösning för de ca 31 000 barn
och ungdomar som då hade pension av detta slag. Samtidigt
konstaterades att ett system där all barnpension gjordes
skattefri, oavsett storlek, skulle medföra att barn som uppbär
höga tilläggspensioner gynnades och att skatteintäkterna
skulle minska väsentligt.
I motionen har inte anförts några nya synpunkter, och
utskottet har inte skäl att ändra ståndpunkt. Utskottet
tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion
Sk19.
Sjömän
Den som är bosatt här i landet och har anställning ombord på
ett utländskt fartyg skall i princip erlägga skatt enligt
vanliga regler. Från denna huvudregel har sedan år 1985 gällt
ett tidsbegränsat undantag för ombordanställda på utländska
fartyg i oceanfart, den s.k. sexmånadersregeln. Bakgrunden
till detta undantag var det s.k. internationaliseringsavtalet
som kom till för att stärka den svenska sjöfartens
konkurrenskraft.
I avvaktan på att den översyn som pågår inom regeringskansliet
med sjöfartspolitiken skall bli klar föreslås i propositionen
att giltighetstiden för sexmånadersregeln förlängs till att
avse också 1994 års taxering.
Hos utskottet har företrädare för de berörda parterna inom
sjöfarten anfört att reglerna är onödigt stelbenta och begärt
ändringar för att undvika de praktiska olägenheter som den
nuvarande utformningen medför.
Utskottet har inte något att erinra mot förslaget att förlänga
den nuvarande giltighetstiden med ett år.
Utskottet saknar för närvarande underlag för en ingående
bedömning av detaljutformningen. Enligt utskottets mening bör
regeringen skyndsamt ta upp denna fråga och lägga fram förslag
till de förbättringar som eventuellt kan genomföras inom ramen
för den nuvarande lagstiftningen.
Skatteflyktsklausulen
I propositionen föreslås att lagen mot skatteflykt upphävs
fr.o.m. den 1 januari 1993.
I motion Sk22 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas avslag på
propositionen i denna del.
Som framhålls i propositionen har den s.k.
skatteflyktsklausulen kritiserats från rättssäkerhetssynpunkt
ända sedan sin tillkomst 1980, och denna kritik har förstärkts
sedan tillämpningsområdet 1983 utökats till att gälla
förfaranden som -- utan att kunna karakteriseras som omvägar
-- tillkommit i avsikt att uppnå skatteförmåner. Kritiken har
gällt att skatteflyktsklausulen stärker det allmännas
ställning i förhållande till den enskilde på ett sätt som inte
är rimligt i ett rättssamhälle. Vidare medför lagen
svårigheter för den enskilde att bedöma skattekonsekvenserna
av olika rättshandlingar. Därtill kommer att motivet för en
skatteflyktsklausul inte har samma tyngd som före
skattereformen.
Med det anförda finner utskottet att klausulen bör avskaffas
så snart som möjligt och att det inte finns skäl att avvakta
att giltighetstiden löper ut av sig själv den 31 december
1993. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del
och avstyrker motion Sk22.
Lagförslagen
I propositionen föreslås bl.a. vissa följdändringar i
anvisningarna till 48§ kommunalskattelagen (1928:370) och i
lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med
anledning av ett i proposition 1992/93:116 framlagt förslag
rörande basbeloppet. Denna fråga kommer att tas upp av
socialförsäkringsutskottet, som i sitt betänkande 1992/93:SfU9
behandlar de aktuella lagrummen också med anledning av
proposition 1992/93:134. Förslagen i den aktuella
propositionen -- 1992/93:127 -- bör därför utgå.
Utöver vad som har anförts i det föregående föranleder
lagförslagen i övrigt inte någon särskild kommentar från
utskottets sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kostförmåner
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:127 i denna del,
res. 1 (s)
2. beträffande bilresor
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:127 i denna
del och motion 1992/93:Sk21 beslutar att höja
bilkostnadsavdraget till 13 kr/mil i enlighet med vad
utskottet anfört,
s.y. (s)
3. beträffande stipendier
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk20 och bifaller
proposition 1992/93:127 i denna del med den justering som
utskottet angivit,
res. 2 (s)
4. beträffande hobby
a) att riksdagen bifaller proposition 1992/93:127 i denna del,
b) att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk18,
res. 3 (s)
res. 4 (nyd)
5. beträffande barnpension
a) att riksdagen bifaller proposition 1992/93:127 i denna del
b) att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk19,
res. 5 (nyd)
6. beträffande sjömän
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:127 i denna del,
7. beträffande skatteflyktsklausulen
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:127 i denna del och
avslår motion 1992/93:Sk22,
res. 6 (s)
8. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av vad utskottet anfört och
hemställt antar de här ovan på s. 3--26 återgivna förslagen
till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med
dels den ändringen att punkt 1 av anvisningarna till 48§
utgår ur förslaget, dels det tillägget att orden "1 krona
och 20 öre" i punkt 3 c av anvisningarna till 33§ byts ut
mot "1 krona och 30 öre",
2. lag om ändring i lagen (1992:651) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att 19§ och
övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag
Utskottets förslag
19§
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --
stipendium som är avsett stipendier för mottagarens
för mottagarens utbildning utbildning;
och inte utgör
ersättning för arbete
som har utförts eller skall
utföras för utgivarens
räkning;
stipendium som är -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1993. De nya den 1 januari 1993. De nya
bestämmelserna om bestämmelserna om
introduktionsersättning, introduktionsersättning och
stipendium och barnpension i barnpension i 19§
19§ tillämpas första tillämpas första
gången vid 1994 års gången vid 1994 års
taxering. De nya taxering. De nya
bestämmelserna om ränta bestämmelserna om ränta
i 20§ tillämpas på i 20§ tillämpas på
ränta som belöper på ränta som belöper på
tid efter ikraftträdandet. tid efter ikraftträdandet.
Efterlevandelivränta till Efterlevandelivränta till
barn enligt lagen (1954:243) barn enligt lagen (1954:243)
om yrkesskadeförsäkring om yrkesskadeförsäkring
eller annan i 17 kap. 2§ eller annan i 17 kap. 2§
lagen (1962:381) om allmän lagen (1962:381) om allmän
försäkring angiven försäkring angiven
livränta räknas dock vid livränta räknas dock vid
1993 års taxering inte som 1993 års taxering inte som
skattepliktig inkomst till den skattepliktig inkomst till den
del livräntan föranlett del livräntan föranlett
att barnpension under 1992 att barnpension under 1992
utbetalats med lägre belopp utbetalats med lägre belopp
än 0,4 basbelopp vid än 0,4 basbelopp vid
pension efter en pension efter en
förälder och 0,8 förälder och 0,8
basbelopp vid pension efter basbelopp vid pension efter
båda föräldrarna. båda föräldrarna.
Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i
fråga om stipendier som
utbetalats före den 1 juli
1993.
3. lag om ändring i lagen
(1992:841) om ändring i
kommunalskattelagen
(1928:370), 4. lag om
ändring i uppbördslagen
(1953:272), 6. lag om
upphävande av lagen
(1980:865) mot skatteflykt, 7.
lag om avdrag för kostnader
för bilresor till och
från arbetsplatsen vid 1994
års taxering med den
ändringen att orden "1
krona 20 öre" byts ut mot
"1 krona 30 öre".
Utskottet hemställer vidare att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.
Stockholm den 8 december 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Filip
Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita
Johansson (s), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m),
Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling
(nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm
(s), Karl Hagström (s) och Tage Påhlsson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Kostförmåner (mom. 1 och mom. 8 i motsvarande del)
Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström
(alla s) har
dels anfört följande:
Flera av förslagen som berör förmånsbeskattningen syftar
enligt propositionen till att förenkla reglerna. Även om några
av de föreslagna förändringarna av förmånsbeskattningen är av
teknisk karaktär innebär emellertid en del av förslagen vissa
ändringar i skattereformen. Det finns därför skäl att något
kommentera regeringens skattepolitik i förhållande till det
berättigade kravet på att skattereformens grundprinciper
inte skall urholkas.
Skattereformen har varit i kraft i drygt två år. Med hänsyn
till reformens stora omfattning och att två år är en för kort
period är det för tidigt att dra några säkra slutsatser om
dess olika effekter. Denna brist på erfarenheter av
skattereformens sätt att fungera gäller inte minst de
förändringar av tjänstebeskattningen som aktualiseras i
propositionen.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en grupp
med uppgift att göra en samlad kartläggning av skattereformens
olika effekter. Gruppens arbete pågår men är ännu inte
slutfört. Regeringen har vid flera tillfällen genomfört stora
förändringar av skattereformen och har samtidigt demonstrerat
en brist på respekt för den aktuella utvärderingen. Samma
invändningar kan riktas mot de aktuella förslagen.
Det är vanligt att de borgerliga partierna, inte minst på
skatteområdet, talar om fasta spelregler i politiken. Detta
argument har inte så sällan använts av dessa partier, särskilt
Moderaterna, för att motsätta sig många av våra förslag på
skatteområdet.
När man redan två år efter det att skattereformen genomförts
gör olika avsteg från dess grundprinciper visar detta, enligt
vår uppfattning, knappast på någon större respekt för fasta
spelregler i skattepolitiken. Vi är därför högst kritiska till
att man som i denna proposition gör materiella förändringar av
skattereformen.
Riksdagen har tidigare beslutat om en översyn av
skattereformens effekter på svenska folkets måltidsvanor m.m.
I propositionen anför föredragande statsrådet Bo Lundgren att
han är beredd att ta initiativ till att en sådan undersökning
företas i något sammanhang. Vi anser att en översyn bör göras
beträffande ett flertal frågor rörande kostförmåner, såsom
lunchätandet och hur detta påverkats, eventuella förändringar
för branschen och dess anställda, hur beskattningen drabbar
vissa redan utsatta låginkomsttagare och andra grupper, hur de
hotell- och restauranganställdas skattesituation påverkats i
förhållande till andra grupper. Sådana frågor bör lämpligen
hanteras inom ramen för arbetet med att utvärdera
skattereformen och hanteras skyndsamt. Väsentliga ändringar av
reglerna bör anstå i avvaktan på utredningsresultatet.
Mot denna bakgrund bör man inte -- så som regeringen föreslår
-- lagreglera Riksskatteverkets rekommendation (RSV Dt 199:24)
om skattefrihet för fria måltider i samband med
representation. Eftersom de föreslagna reglerna inte ens
innehåller ett beloppstak finns det risk för missbruk av
skatteförmåner av detta slag. Vi kan därför inte acceptera
förslaget.
dels vid mom. 1 och mom. 8 i motsvarande del hemställt
1. beträffande kostförmåner
att riksdagen avslår proposition 1992/93:127 i vad avser fria
måltider i samband med representation och godtar propositionen
i övrigt rörande kostförmåner,
8. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen beträffande lagförslag 1 beslutar att punkt 1
första stycket av anvisningarna till 32§ kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande såsom reservanternas förslag
betecknade lydelse:
Utskottets förslag
Reservanternas förslag
Anvisningar
till 32§
första stycket
3. Såsom intäkt av 3. Såsom intäkt av
tjänst skall upptagas, tjänst skall upptagas,
bland annat, hyresvärdet av bland annat, hyresvärdet av
bostad, som kan vara åt den bostad, som kan vara åt den
anställde upplåten. anställde upplåten.
För den, som är För den, som är
anställd och såsom anställd och såsom
löneförmån löneförmån
åtnjuter bostad, skall åtnjuter bostad, skall
alltså värdet av denna alltså värdet av denna
bostadsförmån bostadsförmån
medräknas vid medräknas vid
löneförmånernas löneförmånernas
uppskattning. Såsom uppskattning. Såsom
intäkt skall även intäkt skall även
upptagas exempelvis värdet upptagas exempelvis värdet
av fri kost och fria resor av fri kost och fria resor
ävensom skatter, ävensom skatter,
försäkringar o.d., som försäkringar o.d., som
arbetsgivaren betalat för arbetsgivaren betalat för
den anställdes räkning den anställdes räkning
eller som den anställde eller som den anställde
annars tillhandahållits annars tillhandahållits
på grund av på grund av
anställningen. Skatteplikt anställningen. Skatteplikt
föreligger dock inte för föreligger dock inte för
värdet av fri kost som värdet av fri kost som
åtnjuts på allmänna åtnjuts på allmänna
transportmedel vid transportmedel vid
tjänsteresa eller för tjänsteresa eller för
värdet av fri frukost som värdet av fri frukost som
åtnjuts på hotell eller åtnjuts på hotell eller
liknande inrättning i liknande inrättning i
samband med övernattning samband med övernattning
där under tjänsteresa, där under tjänsteresa,
allt under förutsättning allt under förutsättning
att kosten obligatoriskt att kosten obligatoriskt
ingår i priset för ingår i priset för
transporten eller transporten eller
övernattningen i fråga. övernattningen i fråga.
Värdet av fri kost som Arbetsgivares kostnader för
åtnjuts vid representation tryggande av arbetstagares
utgör inte heller pension genom avsättning
skattepliktig intäkt. eller pensionsförsäkring
Såvitt avser intern utgör inte skattepliktig
representation gäller detta intäkt för den
endast om sammankomsten är anställde. Förmån av
tillfällig och av kort fri försäkring avseende
varaktighet. Arbetsgivares reseskydd under tjänsteresa
kostnader för tryggande av är inte heller
arbetstagares pension genom skattepliktig.
avsättning eller
pensionsförsäkring
utgör inte skattepliktig
intäkt för den 2. Stipendier (mom. 3 och mom.
anställde. Förmån av 8 i motsvarande del)
fri försäkring avseende
reseskydd under tjänsteresa
är inte heller
skattepliktig.
Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström
(alla s) har
dels anfört följande:
Regeringen föreslår att skatt tas ut på fackliga stipendier.
Stipendiebeskattningen har tidigare varit föremål för översyn
(se bl.a. Reformerad inkomstbeskattning, SOU 1989:33). Varken
denna översyn eller den bedömning av dessa frågor som gjordes
i samband med skattereformen utmynnade i något konkret förslag
till hur stipendier skall beskattas.
Den föreslagna skatteskärpningen berör enligt propositionen
enbart fackliga stipendier. Ett sådant förslag är helt
oacceptabelt och är med hänsyn till sina ensidiga effekter
riktade mot enbart en viss kategori direkt utmanande.
Förslaget kommer dessutom att ge upphov till
tolkningssvårigheter och gränsdragningsproblem. Förslaget
måste därför avvisas. Däremot motsätter vi oss inte en
framtida reformering av stipendiebeskattningen om en allsidig
belysning av frågorna visar att reglerna bör ändras.
Regeringen bör i så fall återkomma med ett nytt förslag.
dels vid mom. 3 och mom. 8 i motsvarande del hemställt
3. beträffande stipendier
att riksdagen bifaller motion 1992/93:Sk20 och avslår
proposition 1992/93:127 i denna del,
8. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen beträffande lagförslag 2 beslutar
dels att 19§ första stycket kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande såsom reservanternas förslag
betecknade lydelse:
Utskottets förslag
Reservanternas förslag
19§ Till skattepliktig inkomst räknas icke:
vad som -- -- -- -- -- -- -- -- -- utgivet belopp:
stipendier för mottagarens stipendium som är avsett
utbildning; för mottagarens utbildning
och inte utgör
ersättning för arbete
som har utförts eller skall
utföras för utgivarens
räkning;
stipendium som -- -- -- -- -- -- -- -- -- till 500 kronor.
dels att sista meningen utgår ur de föreslagna
övergångsbestämmelserna.
3. Hobby (mom. 4 a och mom. 8 i motsvarande del)
Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström
(alla s) har
dels anfört följande:
Genom skattereformen infördes nya principer för att beskatta
olika typer av hobbyverksamhet. Man valde då en kompromiss som
innebär en avvägning mellan det faktum att kostnader för
hobbyverksamhet är av privat karaktär och kravet på att i
beskattningen ta hänsyn till att en verksamhet under de första
åren efter starten ofta drivs med underskott.
Regeringen föreslår att tiden för kvittning av gamla
underskott mot framtida inkomster utökas från ett till fem år.
På grund av otillräckliga erfarenheter av regeltillämpningen
och risken för skatteplanering bör förslaget till utökade
kvittningsmöjligheter avslås.
dels vid mom. 4 a och mom. 8 i motsvarande del hemställt
4. beträffande hobby
a) att riksdagen avslår proposition 1992/93:127 i denna del,
8. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen avslår proposition 1992/93:127 i vad avser
ändring i 33§ 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370).
4. Hobby (mom. 4 b)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Propositionen är förvisso ett litet framsteg för den som har
en hobby. Men förslaget är helt otillräckligt om man vill
behålla den stora näringsgren som trav- och galoppsporten är,
till gagn för svenska skattebetalare.
Som anförs i motion Sk18 av Peter Kling (nyd) och Sten
Andersson i Malmö (m) uppgår hästägarnas kostnader inom trav-
och galoppsporten för träningsavgifter, foder, transporter och
veterinärkostnader till ca 1,8 miljarder kronor/år. I denna
kostnad är inte kapitalkostnader för inköp av hästar medtagna.
Den totala prissumma som dessa hästägare tävlar om är 550
miljoner kronor. För hästägarna blir det alltså sammanlagt ett
stort underskott, men ändå skall den som tillfälligt råkar få
en vinst betala egenavgifter till socialförsäkringen och
inkomstskatt. Avdragsmöjligheterna har varit mycket
begränsade, och med förslaget i propositionen blir det ett
trassel och utredningsproblem många år bakåt i tiden.
Det ligger i sakens natur att man med sådana regler helt
äventyrar framtiden för travsporten. Denna näring, som
omsättter ca 14 miljarder kronor, sysselsätter direkt och
indirekt ca 60 000 människor som kommer att mista sina arbeten
och därmed orsaka skatteförluster för staten i förlorade
arbetsgivaravgifter och uteblivna inkomstskatter. Staten får
dessutom in omkring 650 miljoner kronor på totospelet per år.
Om spelet minskar, vilket det kommer att göra om kvaliteten
på löpen minskar, tappar staten ytterligare inkomster. Härtill
kommer att stödet från ATG (AB Trav och Galopp) till
friidrotten, veterinärvården, forskning och utbildning m.m.
kommer att minska eller utebli.
Resultatet av allt detta blir alltså en mycket dålig affär för
staten och oss alla. Om ett enskilt företag sköttes på
liknande sätt skulle de ansvariga omgående avskedas. Det
förslag som regeringen lägger fram innebär inte några större
förändringar eller att framtidsutsikterna för trav- och
galoppsporten förbättras nämnvärt.
Förslaget i motion Sk18 om skattefrihet för högst två
hobbyhästar per person kan ge människor en morot och stimulans
att köpa en tävlingshäst och en dröm om att eventuellt få en
av de mycket få tävlingshästar som kan springa in en betydande
vinst. Förslaget innebär därmed att man inte ytterligare
urholkar förutsättningarna för trav- och galoppsporten samt
att man bibehåller skatteintäkterna från denna näring åt AB
Sveriges ägare, dvs. skattebetalarna.
Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till den
lagändring som behövs.
dels vid mom. 4 b hemställt
4. beträffande hobby
b) att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk18 begär
att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om ett
skattefritt hobbyhästägande med maximalt två hästar per
person.
5. Barnpension (mom. 5 b)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk19 av Peter Kling m.fl. (nyd) är det
gällande systemet för barnpension både byråkratiskt och
kostnadskrävande och dessutom orättvist.
Ungdomar som har barnpension får skatteproblem om de tar ett
feriearbete eller skaffar andra extrainkomster, eftersom
barnpensionen förbrukar det grundavdrag som alla är
berättigade till. Extrainkomsten blir då beskattad från första
kronan. Detta måste upplevas som orättvist och omotiverat,
eftersom ungdomar normalt sett kan ha ett feriearbete eller
annat extrajobb skattefritt. Det är också så att barnpensionen
kan sägas ha trätt i stället för det skattefria underhåll som
den avlidne föräldern bidragit med.
I verkligheten är det bara en liten del av de ca 30 000 som
har barnpension som har eller kommer att få extrainkomster som
skall beskattas. Det skattebortfall som uppkommer om man
utformar reglerna på ett lämpligare sätt blir alltså inte
stort.
Kravet i motionen är att regeringen skall återkomma till
riksdagen med en lämplig lösning på den aktuella frågan. Detta
yrkande bör bifallas.
dels vid mom. 5 b hemställt
5. beträffande barnpension
b) att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk19 som sin
mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om
beskattningen av barnpension.
6. Skatteflyktsklausulen (mom. 7 och mom. 8 i motsvarande
del)
Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström
(alla s) har
dels anfört följande:
Den s.k. skatteflyktslagen genomfördes 1980 av den dåvarande
borgerliga regeringen. Lagen tidsbegränsades under en
femårsperiod för att regelbundet kunna utvärderas från
rättssäkerhetssynpunkt. Från 1983 utvidgades
skatteflyktslagen.
Lagen har alltså utvärderats från rättssäkerhetssynpunkt vid
flera tillfällen, och den har också varit föremål för en mera
ingående översyn (se Skatteflyktsutredningen, SOU 1989:81).
Regeringen föreslår att lagen avskaffas redan från 1993 med
motiveringen att den skulle hota viktiga
rättssäkerhetsintressen.
Av de utvärderingar och den mera genomgripande översyn av
lagen som hittills har gjorts är det möjligt att konstatera
följande. JK har i sina två utvärderingar (1985 och 1988) av
lagen inte funnit att den skulle hota viktiga
rättssäkerhetskrav. Regeringens argument på denna punkt saknar
därför saklig grund. Tidsbegränsningen av lagen är också
motiverad av rättssäkerhetsskäl. Gjorda utvärderingar visar
också att lagen har använts mycket restriktivt i
rättstillämpningen vilket i stället har medfört kritik för att
den är ineffektiv.
Regeringens förslag innebär utan tvekan att
skattemyndigheterna fråntas ett användbart instrument för att
bekämpa skatteflykt. Detta instrument har en viktig preventiv
betydelse för att minska otillåten skatteflykt. Det är
särskilt allvarligt att man just nu avskaffar
skatteflyktslagen när det finns mycket som talar för att
olika former av skatteundandragande ökar kraftigt.
Vi anser mot bakgrund av denna genomgång av sakskälen att
regeringens förslag är direkt stötande och knappast kan
uppfattas på annat sätt än som ett stort ointresse för att med
kraft bekämpa olika former av skatteflykt.
Socialdemokraterna har under sin regeringstid genomfört en rad
åtgärder för att bekämpa skattefusk, skatteflykt och s.k.
skatteplanering. Moderaterna har varit motståndare till alla
dessa åtgärder. Även Folkpartiet och Centern har ställt sig
avvisande till den del av dessa åtgärder. Efter
regeringsskiftet har den nya regeringen gjort en rivstart på
skatteområdet. Ett flertal åtgärder som regeringen har låtit
genomföra ökar möjligheterna till skatteundandraganden och
utgör allvarliga avsteg från bärande principer i
skattereformen.
Regeringen har i år tillsatt en parlamentarisk kommission för
att se över rättssäkerheten. Kommissionens uppgift är inte att
se till att trygga medborgarnas rätt till utbildning, arbete
och social trygghet och omvårdnad, dvs. frågor som i dag
fordrar all uppmärksamhet. Vad man skall ta upp är i stället
de ofta överdrivna attacker som sedan lång tid har riktats mot
vissa detaljer i skattelagstiftningen. Från Moderaternas sida
talar man mycket om lag och ordning. I och för sig är det
glädjande att deras lidelse för rättssäkerheten är så stark.
Men det är beklagligt att den inte är lika stark när det
gäller kampen mot ekonomisk brottslighet och skatteflykt. Det
är också beklagligt att Centern och Folkpartiet har en
vacklande inställning till skattesmitning.
Vi kommer i ett annat sammanhang att på nytt lägga fram ett
samlat program mot ekonomisk brottslighet och skattesmitning.
I detta program är en skatteflyktsklausul en viktig del. Vi
avvisar med skärpa förslaget att nu slopa skatteflyktslagen.
dels vid mom. 7 och mom. 8 i motsvarande del hemställt
7. beträffande skatteflyktsklausulen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk22 avslår
proposition 1992/93:127 i denna del,
8. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen avslår lagförslag 6 om upphävande av lagen
(1980:865) mot skatteflykt.
Särskilt yttrande
Bilkostnader (mom. 2)
Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström
(alla s) anför:
I propositionen föreslår regeringen ett oförändrat
bilkostnadsavdrag på 12 kr/mil. Efter motionstiden går
regeringen sedan ut med en kommuniké om en höjning av
bilkostnadsavdraget till 13 kr/mil på grund av effekterna av
bensinskattehöjningen.
Bensinskattehöjningen och övriga skattefrågor vilar på en
överenskommelse mellan Socialdemokraterna och
regeringspartierna. Enligt vår uppfattning är det inte
acceptabelt att regeringspartierna agerar på det här sättet
vid sidan av den träffade uppgörelsen, utan att i förväg ta
någon som helst kontakt med oss. Förfarandet strider också på
andra sätt mot den ordning som bör gälla för
riksdagsbehandlingen av skattefrågor.
Utskottet föreslår nu -- i konsekvens med regeringens
kommuniké -- att bilavdraget höjs, utan att regeringen eller
utskottet har presenterat något som som helst underlag för att
bedöma konsekvenserna av förslaget. Men det står utan vidare
klart att det blir ett betydande skattebortfall, särskilt för
kommunerna.
Socialdemokraterna har vid behandlingen av krispropositionen
hävdat att det av flera skäl är motiverat att uppskjuta
bensinskattehöjningen. Eftersom vi inte har fått gehör hos
övriga partier för denna uppfattning kommer bilresenärerna att
drabbas av väsentliga prishöjningar efter årsskiftet. I det
läge som har uppkommit bör man på något sätt kompensera dem
som har långa resor till arbetet eller kostnader för bilresor
i tjänsten för den merkostnad som uppkommer för dessa resor,
och vi instämmer därför i utskottets förslag. Med detta
särskilda yttrande vill vi emellertid understryka att frågorna
borde ha behandlats mer noggrant än vad som nu har blivit
fallet. Med tanke på den träffade överenskommelsen borde man
också ha samrått med Socialdemokraterna i denna fråga.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Vi biträder reservationerna 1, 2 och 6.
När det gäller skatteflyktsklausulen vill jag understryka vad
som anförs i denna fråga i motion Sk22 av Lars Werner m.fl.
(v).
I betänkandet av Skatteflyktsutredningen (SOU 1989:81) gjordes
en genomgång av utländsk rätt på detta område. Av de sex
länder som studerats visade det sig att fem hade liknande
generalklausuler mot skatteflykt som den svenska. Det gällde
Storbritannien, Finland, Canada, dåvarande Förbundsrepubliken
Tyskland och Frankrike. Samtliga dessa stater brukar normalt
anses som rättssamhällen.
I Sverige har det hittills ansetts som en god regel att
utvärdera om tillämpningen av den aktuella lagstiftningen
inneburit problem. I detta fall har Justitiekanslern vid två
tillfällen fått i uppdrag att granska tillämpningen av
skatteflyktslagen ur rättssäkerhetssynpunkt. JK har funnit att
tillämpningen av lagen präglats av stor försiktighet och att
det inte finns något stöd för antagandet att kraven på
rättssäkerhet och förutsebarhet åsidosatts.
En genomgång av de domar där lagen mot skatteflykt tillämpats
ger föga stöd för regeringens uppfattning att de allmännas
ställning gentemot den enskilde stärks på ett sätt som inte är
rimligt. Det totala antalet domar gällande skatteflyktslagen
1981--1988 är 41, och inte i något av dessa fall har det
påståtts att den enskildes rättssäkerhet åsidosatts. Antalet
förhandsbesked där skatteflyktslagen ansetts tillämplig har
under samma period varit 24. Inte heller beträffande dessa har
kritik framförts beträffande rättssäkerheten.
Det finns däremot starka skäl att behålla lagen mot
skatteflykt. Vetskapen att vissa genom skatteflyktsåtgärder
undgår skatt är självfallet ägnat att försvaga viljan hos
övriga skattskyldiga att fullgöra en betungande skattebörda.
Det katastrofala läget när det gäller den ekonomiska
brottsligheten och problemen kring det avancerade
skatteundandragandet gör att det allmänna förlorar stora
skatteinkomster. Om dessa missförhållanden inte åtgärdas utan
tvärtom underlättas genom slopandet av lagen mot skatteflykt,
är detta dessutom i sig ägnat att undergräva allmänhetens
vilja att solidariskt betala skatt. I nuvarande
statsfinansiella situation med ett våldsamt växande
budgetunderskott torde ett avskaffande av generalklausulen mot
skatteflykt inte utgöra den klokaste signalen till
skattebetalarna.
Att avskaffa generalklausulen mot skatteflykt är fel åtgärd
vid fel tidpunkt.
klipps in sist på s. 2 efter den satta prop-texten
I detta sammanhang tar utskottet också upp den reglering av
punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen som
föranleds av proposition 1992/93:108 och utskottets betänkande
1992/93:SkU8.
Med den justering som föranleds härav har lagförslagen
följande lydelse.