Socialförsäkringsutskottets betänkande
1992/93:SFU13

Studiestöd


Innehåll

1992/93
SfU13

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1992/93:100,
bil. 9, anslagen F 1--6 och F 8 jämte motioner.
Utskottet tillstyrker att Centrala studiestödsnämnden (CSN) får
rätt att ta ut en särskild uppläggningsavgift för studielån.
Avgiften kommer att uppgå till 300 kr för ett års studielån.
Vidare tillstyrker utskottet de förslag om besparingar inom
studiestödet som regeringen lagt fram. Dessa innebär bl.a. att
studiebidrag och extra tillägg kommer att utgå under högst 10
månader i stället för högst 12 månader per år, att anslaget till
korttidsstudiestöd och internatbidrag reduceras med 20% och
att anslaget till vuxenstudiestöd reduceras med hänsyn till det
väntade förslaget om sänkt ersättningsnivå inom
arbetslöshetsförsäkringen. Vidare genomförs en besparing på
studiemedlen. I denna del avviker utskottet från regeringens
förslag och föreslår -- med anledning av propositionen och en
s-motion -- att studiemedel skall utgå med 175,5% av
basbeloppet och att minskningen i sin helhet läggs på bidraget.
Besparingen på studiemedlen kan beräknas uppgå till 306 miljoner
kronor.
Utskottet föreslår tillkännagivanden till regeringen om att
ytterligare försök bör göras att få till stånd en samordning av
det inkomstprövade extra tillägget och ensamförälderstödet och
om att regeringen i anslutning härtill bör återkomma med ett
förslag som innebär att studiebidraget utbetalas direkt till
eleverna för att stärka rekryteringseffekten.
Slutligen tillstyrker utskottet att de utbildningsarvoden som
utbetalas till studerande vid vissa lärarutbildningar ersätts
med ett studiestöd som i huvudsak följer reglerna om särskilt
vuxenstudiestöd.
Till betänkandet har fogats tio reservationer, ett särskilt
yttrande och en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen (Utbildningsdepartementet) har i proposition
1991/93:100, bilaga 9, litt. F, föreslagit riksdagen att
1. (F 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret
1993/94 anvisa ett ramanslag på 159610000 kr,
2. (F 2) till Centrala studiestödsnämndens
återbetalningsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisa ett
anslag på 1000 kr,
3. (F 3) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett
förslagsanslag på 2086780000 kr,
4. (F 4) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett
förslagsanslag på 6130000000 kr,
5. (F 5) till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa
ett reservationsanslag på 1078600000 kr,
6. (F 6) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för
budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 71925000 kr,
7. (F 8) att anta det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
8. (F 8) att till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid
vissa lärarutbildningar för budgetåret 1993/94 anvisa ett
förslagsanslag på 100000000 kr.
Anslaget F 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål kommer att
behandlas i utskottets betänkande 1992/93:SfU16.
Lagförslaget återfinns i bilaga till betänkandet.

Motionerna

1992/93:Sf501 av Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om dispens från CSN:s regler beträffande studiemedel för
studerande vid Malmö Konstskola Forum.
1992/93:Sf502 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen
beslutar att ge handikapprörelsens organisationer möjlighet att
göra kollektiva ansökningar om korttidsstudiestöd.
1992/93:Sf503 av Sylvia Lindgren och Kent Carlsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sådan ändring av bestämmelserna om
studielån att dispens i vissa fall kan medges för elever som
ännu inte fyllt 20 år att erhålla studielån vid utbildning som
inte är att betrakta som högskoleutbildning.
1992/93:Sf504 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
studiemedel till eleverna på Malmö Konstskola Forum.
1992/93:Sf505 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studiemedel för elever vid Malmö Konstskola
Forum.
1992/93:Sf506 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas att
riksdagen slutar att ge handikapprörelsens organisationer
möjlighet att göra kollektiva ansökningar av korttidsstudiestöd.
1992/93:Sf507 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att det i 9 kap.
studiestödslagen införs en bestämmelse om uppläggningsavgifter
för studiemedel,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om nedskrivning av
studiemedlets totalbelopp från 180 till 170% av basbeloppet,
3. att riksdagen till kostnadsstället F 4. Studiemedel m.m.
anvisar 228000000 kr utöver regeringens förslag.
1992/93:Sf508 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen till särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid
vissa lärarutbildningar för budgetåret 1993/94 anvisar
60000000 kr utöver vad regeringen föreslagit, eller således
160000000 kr.
1992/93:Sf509 av Rolf L Nilson och Eva Zetterberg (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att till korttidsstudiestödet för
budgetåret 1993/94 anslå 10000000 kr utöver vad regeringen
föreslagit enligt vad i motionen anförts om handikappades stora
behov av olika kortkurser,
2. att riksdagen hos regeringen begär att bidragen för
korttidskurser åter blir öppna för personer över 64 år enligt
vad i motionen anförts om rehabilitering m.m. av äldre.
1992/93:Sf510 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att studiemedel från den 1 juli 1993
skall utgöra 176% av basbeloppet för år räknat,
2. att riksdagen beslutar att hela minskningen tas ut på
bidragsdelen.
1992/93:Sf511 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att det årligen bör avsättas en fast summa av
korttidsstudiestödet till funktionshindrade/handikappade för att
garantera att de kan tillfredsställa sitt utbildningsbehov.
1992/93:Sf512 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen avslår proposition 1992/93:100 vad avser
besparingar på anslagen F 3 Studiehjälp m.m. och F 5
Vuxenstudiestöd m.m.,
3. att riksdagen beslutar att i bilaga 9, anslag F 3 Studiehjälp
m.m., för budgetåret 1993/94 öka anslaget med 711 miljoner
kronor utöver regeringens förslag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samordning vad gäller det extra tillägget i
studiehjälpen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbetalning av studiebidrag,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett sammanhållet och samordnat studiestöd
för vuxna,
7. att riksdagen beslutar att inom en ram på 3 150,3 miljoner
kronor för anslag F 5 Vuxenstudiestöd m.m. i bilaga 9 för
budgetåret 1993/94 fördela anslaget i enlighet med vad som
anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar om sådan ändring i studiestödslagen
att SVUXA under en försöksperiod kan utgå på ett mera flexibelt
sätt i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar om sådan ändring i studiestödslagen
som anförts om korttidsstudiestöd, internatbidrag och kollektiv
ansökan,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av beredningsarbetet
beträffande studiemedelssystemet,
11. att riksdagen beslutar att i bilaga 9, anslag F 4
Studiemedel m.m., för budgetåret 1993/94 öka anslaget med 306
miljoner kronor utöver regeringens förslag,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om demokratiskt inflytande och
överklagandemöjligheter i beslutsprocessen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om administrationen av studiestödssystemen,
14. att riksdagen beslutar föra över 2,7 miljoner kronor från
anslaget F 5 till anslaget F 1 Centrala studiestödsnämnden m.m.
1992/93:Sf513 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en genomgripande reform av
studiestödet.
1992/93:Sf515 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att möjligheten till studielån för ungdomar
i gymnasiet i vissa fall återinförs.
1992/93:Kr421 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att studieförbundens kurser skall berättiga
eleverna till studiemedel.

Utskottet

F 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central
förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor. Vid CSN finns en
delegation för utländska studerande med uppgift att pröva
utländska medborgares principiella rätt till svenskt studiestöd.
CSN administrerar vidare lån till hemutrustning för flyktingar
och vissa andra utlänningar. Kostnaderna härför betalas från
anslaget D 8 under elfte huvudtiteln. CSN består av ett
huvudkontor och 24 lokalkontor, ett i varje län. Lokalkontoren
är indelade i sex regioner; Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund,
Göteborg och Umeå.
CSN lämnar i år en fördjupad anslagsframställning för budgetåren
1993/94--1995/96. Av anslagsframställningen framgår att
ärendevolymerna ökat kraftigt under den gångna femårsperioden.
Ansökningarna om studiemedel har ökat med 33% och
ansökningarna om studiemedel för utlandsstudier har sexdubblats.
Den största volymökningen har dock skett på återbetalningssidan.
Efterfrågan på service från allmänheten har ökat drastiskt. Av
resultatanalysen framgår att CSN genom personalutbildning,
utvecklande av ny teknik och decentralisering av arbetsuppgifter
från huvudkontoret till lokal/regionkontoren lyckats omdisponera
resurser till de områden som krävt förstärkning. Samtidigt har
man klarat av sina besparingskrav. CSN:s helhetsbedömning är att
verksamheten i allt väsentligt kunnat bedrivas på avsett sätt,
även om mycket stora oplanerade åtgärder har tvingats fram till
följd av regelförändringar och kundernas krav. Under den
kommande treårsperioden väntar CSN väsentliga förändringar i
regelverken för både beviljning och återbetalning av studiestöd.
Den decentraliserade högskolan och den förändrade gymnasieskolan
kan antas medföra krav på en vidgad decentralisering av CSN:s
verksamhet liksom på ökad flexibilitet i studiestöden och dess
administration. CSN prognosticerar ett fortsatt ökat
ärendeantal, inom beviljningsområdet 10% och inom
återbetalningsområdet ca 25%. Utlandsverksamheten beräknas
fortsätta att öka, liksom servicekraven från allmänheten. Som
inriktning för den kommande perioden anger CSN höjd kvalitet i
verksamheten i syfte att garantera stor rättssäkerhet för den
enskilde, förbättring av verksamheten så att kunderna ges en --
utifrån deras utgångspunkt -- tillfredsställande service, en
förbättrad medelshantering och därigenom lägre räntekostnader
för staten, fortsatt ökad produktivitet för hela organisationen,
ökade insatser på det personaladministrativa området för att
bl.a. reducera korttidsfrånvaron, förbättrad jämställdhet genom
att bl.a. stimulera kvinnor till att söka chefstjänster inom
organisationen samt förbättrad kostnadseffektivitet inom
ADB-området.
I propositionen framhålls att den fördjupade
anslagsframställningen visar att verksamheten bedrivits med en
sådan inriktning att målen för verksamheten nåtts och att
arbetet under den gångna femårsperioden varit framgångsrikt. De
ökade kraven har enligt föredragande statsrådets mening på ett
föredömligt sätt klarats genom att organisationen anpassats till
nya förutsättningar genom omdisponering av tillgängliga
resurser. De övergripande målen för CSN är att vara
förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor, att följa upp
och utvärdera de skilda studiestödssystemen, att ta fram
underlag och förslag för utveckling av det studiesociala
området, att på ett rationellt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt
svara för hanteringen av beviljning och återbetalning av
studiestöd samt att fullgöra uppgifter enligt förordningen om
lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra
utlänningar. Dessa mål bör enligt vad som anförs gälla också
under kommande treårsperiod. Föredragande statsrådet har inte
heller någon erinran mot den verksamhetsinriktning och de mål
för verksamheten som CSN redovisat. Dessa bör dock kompletteras
med en ökad satsning på återkravsverksamhet. Om någon uppburit
studiemedel obehörigen eller med för högt belopp och insett
eller bort inse detta kan vad som uppburits för mycket genast
återkrävas. Av CSN:s långtidsbedömning framgår att det finns en
stor balans av sådana fordringar. Föredragande statsrådet
bedömer det vara ett realistiskt krav att CSN under nästa
budgetår minskar de utestående fordringarna med minst 20
miljoner kronor. De krav som bör ställas för nästkommande
budgetår avser statsrådet att återkomma till i kommande års
budgetpropositioner.
I propositionen redovisas vissa åtgärder som kommer att vidtas
av CSN som en följd av den analys av kassaflödet som utförts.
Studiemedel kommer att utbetalas en gång per månad i stället för
fyra gånger per år och studiestöd som utbetalas i efterskott
kommer att utbetalas vid ett tillfälle i veckan i stället för
varje dag. Vidare kommer två av de fyra årliga
återbetalningstillfällena att tidigareläggas en månad. Slutligen
har CSN för avsikt att dra ner clearingtiden i de anlitade
bankerna från två dagar till en dag. Den sammanlagda vinsten av
åtgärderna beräknas till 55 miljoner kronor.
I propositionen föreslås ändringar beträffande de administrativa
avgifter som CSN tar ut i samband med återbetalning av
studielån. För närvarande tas en aviseringsavgift om 18 kr ut
vid varje avisering av årsbelopp och en påminnelseavgift om 120
kr vid varje påminnelse. För att förbättra möjligheterna till en
effektiv administration och utveckling av rutinerna föreslås att
aviseringsavgiften ersätts med en expeditionsavgift som
beräknas på årsbasis och som kan tas ut vid lämpligt tillfälle
med hänsyn till rutinuppbyggnaden. Vidare föreslås en
uppläggningsavgift för studielån. Avsikten är att avgiften
skall tas ut med 150 kr per termin eller 300 kr per läsår. Den
som endast tar ut bidragsdelen skall inte belastas med avgiften.
Uppläggningsavgiften beräknas under budgetåret 1993/94 ge en
inkomst på 47 miljoner kronor. Intäkterna från
uppläggningsavgiften skallföras till inkomsttiteln Övriga
offentligrättsliga avgifter. Regeringen föreslår att anslaget
till CSN beräknas till 159 610000 kr.
I motion Sf507 yrkande 1 motsätter sig Berith Eriksson m.fl. (v)
att den föreslagna uppläggningsavgiften införs. Enligt
motionärerna är studentkollektivet en av de grupper som har
svårast att dra ner på sina utgifter eftersom studiemedlen redan
i dag är så knappt tilltagna att de flesta lever på marginalen.
Enligt utskottets mening innebär den föreslagna
uppläggningsavgiften en naturlig anpassning till de villkor som
gäller för andra typer av krediter. Utskottet anser att CSN bör
få möjlighet att ta ut en sådan avgift. Som framgått är avsikten
att intäkterna från avgiften skall föras till en inkomsttitel i
budgeten. Utskottet kan godta detta men vill framhålla att det
kan finnas anledning för regeringen att överväga om det inte är
mer rationellt att låta dessa medel finansiera en utvidgning av
CSN:s avgiftsfinansierade verksamhet. Med det anförda
tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion Sf507
yrkande 1.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot att
aviseringsavgiften ersätts med en expeditionsavgift och
tillstyrker därför även detta förslag.
I motion Sf512 yrkande 14 av Doris Håvik m.fl. (s) begär
motionärerna att anslaget till CSN höjs med 2,7 miljoner kronor
som skall föras över från anslaget F 5. Vuxenstudiestöd m.m.
Yrkandet är en följd av att motionärerna i samma motion föreslår
väsentligt ökade medel för särskilt vuxenstudiestöd.
Utskottet avstyrker nedan under rubriken Vuxenstudiestöd m.m.
motionärernas förslag till ökade medel till anslaget F 5. och
avstyrker därför bifall även till yrkande 14 i motion Sf512.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag till CSN.
I motion Sf512 yrkande 13 av Doris Håvik m.fl. (s) och i motion
Sf513 (delvis) av Martin Nilsson m.fl. (s) begärs
tillkännagivanden om att det är önskvärt att stor
administrativ beredskap upprätthålls för regional och lokal
verksamhet, så att god kontakt kan bibehållas med olika
utbildningsanordnare och med geografiskt spridda studerande.
Enligt utskottets mening framgår det av den fördjupade
anslagsframställningen att CSN är inriktad på en vidgad
decentralisering av verksamheten och att man har planer på
intensifierade kontakter med utbildningsanordnarna. Utskottet
anser att det inte är påkallat med ett tillkännagivande och
avstyrker motionsyrkandena.
I motion Sf512 yrkande 12 av Doris Håvik m.fl. (s) och i motion
Sf513 (delvis) av Martin Nilsson m.fl. (s) tar motionärerna upp
frågor om CSN:s beslutsprocess. Motionärerna anför att beslutet
att avskaffa studiemedels- och vuxenutbildningsnämnderna den 1
juli 1992 fått till följd att allt demokratiskt inflytande
försvunnit när det gäller studiestödsfrågor. Enligt
motionärerna måste det finnas ett regionalt
förtroendemannainflytande i studiestödsbeslut där urvals-
och skälighetsbedömningar förekommer. Vidare är det viktigt med
ett reellt studerandeinflytande och att det finns möjlighet att
överklaga besluten. Dessa frågor blir enligt motionärernas
uppfattning än mer aktuella om man överväger att göra
skärpningar i regelsystemen. Motionärerna begär ett
tillkännagivande härom.
Utskottet har behandlat yrkanden med liknande inriktning redan i
samband med att riksdagen våren 1992 godkände den omorganisation
av CSN som genomfördes den 1 juli 1992. Omorganisationen innebar
att 30 självständiga myndigheter gick upp i en enda myndighet
(CSN) för att bättre kunna möta de besparings- och
rationaliseringskrav som ställs inom den offentliga sektorn. I
den nya organisationen har den tidigare möjligheten att inrätta
samrådsgrupper för prövningen av studiestödsärenden bibehållits,
och det har blivit möjligt att använda förfarandet också i
ärenden om vuxenstudiestöd. När det gäller överprövningen av
studiestödsbeslut har det införts en möjlighet för den enskilde
att inom tre veckor begära omprövning av beslutet. En begäran om
omprövning skall enligt instruktionen för CSN handläggas vid
huvudkontoret. Enligt utskottets mening finns det mot den
angivna bakgrunden inte något skäl till ett tillkännagivande i
begärda hänseenden. Utskottet avstyrker bifall till
motionsyrkandena.
F 2. CSN:s återbetalningsverksamhet
Kostnaderna för återbetalning av studiestöd skall i princip
täckas genom avgifter. Under innevarande budgetår redovisas
såväl kostnader som avgifter under anslaget F 1 ovan.
I propositionen föreslås att återbetalningsverksamheten skiljs
ut från anslaget F 1 och redovisas som ett nytt obetecknat
anslag med beteckningen F2. CSN:s återbetalningsverksamhet.
Till anslaget föreslås anvisat ett formellt belopp om 1000 kr.
Utskottet har inte någon erinran mot detta förslag och
tillstyrker propositionen i denna del.
F 3. Studiehjälp m.m.
Från anslaget betalas utgifter för studiehjälp i form av
studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Från
anslaget betalas också vissa resekostnadsersättningar.
Bestämmelserna om studiehjälp finns i 3 kap. studiestödslagen.
Studiehjälpen utgår till elever i gymnasial utbildning och
längst t.o.m. första kalenderhalvåret det år under vilket eleven
fyller 20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag,
inackorderingstillägg till elever utanför det offentliga
skolväsendet och extra tillägg. Studiebidraget är samordnat med
det allmänna barnbidraget. Det utgår tidigast fr.o.m. kvartalet
efter det under vilket den studerande fyllt 16 år och uppgår för
närvarande till 750 kr per månad. Studiebidrag utges för hela
första halvåret om studier bedrivits under minst fyra månader
och för hela andra halvåret om studier bedrivits under minst tre
och en halv månader. Studiebidraget upphör dock under den halva
kalendermånad då utbildningen avslutats. Inackorderingstillägg
betalas till elever som måste bo inackorderade på studieorten.
Tillägget utgår med ett schabloniserat belopp på 1070--2150
kr per månad beroende på avståndet till hemorten. Extra tillägg
är inkomstprövat och uppgår till 795, 530 eller 265 kr. Det
utbetalas för tid under vilken rätt till studiebidrag
föreligger.
I propositionen föreslås en höjning av beloppen för extra
tillägg och inackorderingstillägg. Det extra tillägget
föreslås höjt till 825, 550 resp. 275 kr per månad och
inackorderingstillägget till 1150 -- 2300 kr per månad.
Regeringen aviserar också en höjning med 5000 kr av
inkomstgränserna vid prövningen av extra tillägg. Av
propositionen framgår vidare att regeringen har för avsikt att
minska den tid för vilken studiebidrag och extra tillägg
utbetalas. Som framgått kan studiebidrag och extra tillägg för
närvarande utbetalas för tolv månader även om studier bedrivits
under sammanlagt sju och en halv månad under året. Enligt vad
som anförs möjliggör det statsfinansiella läget inte längre att
denna höga ambitionsnivå bibehålls, och regeringen har för
avsikt att ändra reglerna så att studiebidrag och extra tillägg
utgår under högst tio månader. Regeringen beräknar anslaget till
Studiehjälp m.m. till 2086780000 kr.
I motion Sf512 yrkande 2 (delvis) av Doris Håvik m.fl. (s)
motsätter sig motionärerna förslaget om besparingar inom
studiehjälpen. Enligt motionärerna är det fel att försämra
studiestödet i en tid av hög ungdomsarbetslöshet, då behovet av
ökad rekrytering till gymnasieskolan är som störst. Tvärtom bör
en förstärkning övervägas för att kunna behålla så många
ungdomar som möjligt det tredje gymnasieåret samt att om möjligt
locka tillbaka en del av dem som tidigare lämnat gymnasiet efter
endast två läsår. Eftersom samhällsekonomin är hårt ansträngd
ser inte motionärerna någon möjlighet att föreslå en
förstärkning av studiehjälpen. Förslaget om en nedskärning bör
dock enligt motionärerna avslås. Motionärerna upplyser att de i
annat sammanhang framställt yrkanden om en satsning på ett
tredje gymnasieår. En sådan satsning medför enligt deras mening
att antalet elever med studiehjälp kan beräknas öka med ca
35000. Motionärerna begär därför i yrkande 3 att till anslaget
F 3 skall anslås ytterligare 711 miljoner kronor eller tillhopa
2797780000 kr.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot
regeringens förslag om en höjning av beloppen för extra tillägg
och inackorderingstillägg och tillstyrker därför förslaget.
Enligt utskottets mening är det i det nuvarande ekonomiska läget
motiverat med en viss begränsning av det antal månader under ett
kalenderår då studiebidrag och extra tillägg utbetalas.
Utskottet avstyrker därför motion Sf512 yrkande 2 i denna del.
När det gäller medel för en satsning på ett tredje gymnasieår
erinrar utskottet om att regeringen i dagarna lagt fram ett
förslag om särskilt statsbidrag till kommuner för ytterligare
platser i gymnasieskolan för ett tredje gymnasieår (prop.
1992/93:194). Enligt utskottets mening bör den fortsatta
behandlingen av detta förslag nu avvaktas. Med det anförda --
och som en följd av ställningstagandena ovan --  tillstyrker
utskottet den medelstilldelning som föreslås i propositionen och
avstyrker motion Sf512 yrkande 3.
Före den 1 juli 1992 fanns möjlighet att få studielån inom
studiehjälpen. Studielånet var behovsprövat. För en ogift elev
hade både elevens egna och föräldrarnas ekonomiska förhållanden
betydelse. Om den studerande fyllt 18 år kunde behovsprövningen
begränsas till den studerandes egen ekonomi om sambandet med
föräldraekonomin var brutet och det förelåg särskilda skäl.
I motion Sf503 av Sylvia Lindgren och Kent Carlsson (s) anför
motionärerna att beslutet att slopa möjligheten till studielån
vid gymnasiestudier för elever under 20 år ger upphov till
problem i de fall då en elev som avslutat gymnasiet vill gå en
vidareutbildning som är klassad som gymnasial. En sådan är t.ex.
RMI Berghs reklam- och marknadsföringsinstitut AB. Det måste
enligt motionärerna finnas en flexibilitet som gör det möjligt
att medge studielån i fall som dessa. De begär ett
tillkännagivande att reglerna bör ändras så att studielån kan
medges efter dispens. I yrkande 1 i motion Sf515 av Ulla
Pettersson (s) begär motionären ett tillkännagivande om att
möjligheten till studielån vid gymnasiestudier återinförs
eftersom kommunerna, med hänvisning till föräldrarnas ansvar,
många gånger ställer sig negativa till att betala ut
socialbidrag.
Enligt utskottets mening bör de problem som motionärerna tar upp
inte lösas genom att möjligheten till studielån för ungdomar
under 20 år återinförs. Utgångspunkten måste vara att
gymnasiestudier skall kunna genomföras utan skuldsättning.
Utbildningsutskottet har också vid sin behandling tidigare år av
frågan om kommunernas ansvar för dessa elever förutsatt att det
i de fall då föräldrarna inte ställer upp finns ett fungerande
samhällsstöd och att gymnasieskolornas elevvårdande och kurativa
verksamhet leder till att eleverna kommer i åtnjutande av
behövligt stöd. Motionsförslagen om en möjlighet till studielån
för dessa elever är utskottet således inte berett att
tillstyrka.
I propositionen tar departementschefen upp CSN:s förslag om en
samordning av det extra tillägget och bostadsbidraget. Han
har efter samråd med chefen för Socialdepartementet inte funnit
skäl att biträda förslaget eftersom en sådan åtgärd, på grund av
bostadsbidragets konstruktion, inte kan genomföras utan att
stora nackdelar uppstår inom detta system. Det extra tillägget
bör således enligt vad som anförs i propositionen även
fortsättningsvis hanteras av CSN.
I motion Sf512, yrkandena 4 och 5, av Doris Håvik m.fl. (s) tar
motionärerna upp denna fråga. Motionärerna anför att det extra
tillägget numera är den enda inkomstprövade delen av
studiehjälpen och att det i huvudsak utgår till ensamstående
föräldrar. De anser att ytterligare försök att få till stånd en
samordning bör göras i anslutning till de pågående övervägandena
beträffande stödet till ensamföräldrarna. Om en sådan förändring
genomförs öppnas enligt motionärerna en möjlighet att utbetala
studiebidraget direkt till eleverna, vilket skulle öka
rekryteringseffekten. De begär ett tillkännagivande om att
ytterligare försök till samordning bör göras och om att
regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att
studiebidraget utbetalas direkt till eleverna.
Enligt utskottets mening är det viktigt att ta till vara de
möjligheter till rationaliseringsvinster som kan göras inom
dessa system. Utskottet anser i likhet med motionärerna att en
överföring av det inkomstprövade extra tillägget skulle innebära
fördelar för studiehjälpssystemet. Ytterligare försök att
samordna det extra tillägget bör därför göras i anslutning till
de pågående övervägandena beträffande stödet till
ensamföräldrarna. En överföring av det extra tillägget skulle
också göra det möjligt att utbetala studiebidraget direkt till
eleverna för att på det sättet få till stånd en ökad
rekryteringseffekt. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således de nu
aktuella motionsyrkandena.
F 4. Studiemedel m.m.
Från anslaget betalas utgifter för studiebidrag enligt 4 kap.
studiestödslagen samt räntesubventioner för och avskrivning av
studielån enligt 4 och 7 kap. studiestödslagen. Från anslaget
betalas också kostnader för avskrivning och inlösen av vissa
studielån med statlig kreditgaranti.
Studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen utgår vid
högskolestudier och, om den studerande fyllt 20 år, vid studier
på gymnasial nivå. Studiemedel utgår efter en prövning av den
studerandes inkomst. Prövningen för den som studerar heltid
under fyra och en halv månader per kalenderhalvår medför att
studiemedlen reduceras med hälften av den del av inkomsten som
under första halvåret överstiger 65% av basbeloppet och under
andra halvåret 85% av basbeloppet, dvs. sammanlagt under året
150% av basbeloppet (s.k. fribelopp). Vid heltidsstudier under
kortare tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna
gynnsammare. Studiemedlen består av en bidragsdel och en
lånedel. Återbetalningen av studielånen är inkomstrelaterad.
Återbetalningen påbörjas tidigast sex månader efter det att
studierna avslutats och sker med ett årligt belopp om 4% av
den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst av tjänst,
näringsverksamhet och kapital vid taxeringen året före
återbetalningsåret. Särskilda återbetalningsregler gäller för
låntagare som är bosatta utomlands eller är sjömän. Ränta för
studielånet fastställs för varje år av regeringen. Hänsyn tas
därvid till avdragseffekterna i skattesystemet, och ett mindre
påslag för administrationskostnader görs. För år 1993 är räntan
8,7%.
Fram till den 1 januari 1993 utgavs studiemedel med 180% av
basbeloppet per läsår vid heltidsstudier under nio månader.
Studiebidraget uppgick till 53,28% av basbeloppet. Detta
innebar att studiemedel under år 1992 beviljades med 6740 kr
per månad, varav bidragsdelen utgjorde 1 995 kr. I proposition
1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin,
som behandlades av riksdagen i december 1992 (FiU1, rskr. 134),
anmäldes en besparing på studiemedelsområdet om 300 miljoner
kronor för budgetåret 1993/94. Vid behandlingen av förslag i
proposition 1992/93:116 om att pensionsutbetalningarna skulle
minska med 2% föreslog socialförsäkringsutskottet i
betänkandet 1992/93:SfU9 att, i de sammanhang som basbeloppet
används för utbetalning av studiestödsförmåner och vid
återbetalning av studielån, en motsvarande minskning som
föreslagits för pensionsutbetalningarna skulle ske. Detta
innebar att studiemedlen fr.o.m. den 1 januari 1993 skulle
beräknas på 98% av basbeloppet. Riksdagen biföll utskottets
förslag. Utskottet anförde i samma betänkande att den föreslagna
besparingsåtgärden borde kunna ersättas med en alternativ och
större besparing och att det därvid borde övervägas att minska
bidragsdelen inom studiemedelssystemet med fyra procentenheter
så att det totala studiemedelsbeloppet uppgår till 176% av
basbeloppet. Vidare borde det övervägas att slopa studiemedlen
för deltidsstudier. Vad utskottet anfört härom gav riksdagen som
sin mening regeringen till känna (rskr. 157).
I propositionen föreslås att beloppet för studiemedel sänks
till vad som motsvarar 166,6% av basbeloppet och att
sänkningen delas lika mellan studiebidrag och studielån.
Departementschefen anför att denna metod ger i stort sett samma
bidragsbelopp som utskottets förslag men har fördelen att
relationen mellan bidrag och lån behålls, genom att även
låneramen dras ner. När det gäller förslaget om slopade
studiemedel för deltidsstudier anför statsrådet att en sådan
åtgärd skulle ge en ytterligare besparing på ca 30 miljoner
kronor men att frågan bör analyseras ytterligare och behandlas i
anslutning till det förslag om framtida studiefinansiering som
regeringen har för avsikt att lägga fram under hösten 1993.
Anslaget till Studiemedel m.m. beräknas till 6130000000
kr.
I motion Sf510 yrkandena 1 och 2 av Doris Håvik m.fl. (s) yrkar
motionärerna att studiemedel i stället skall utgå med 176% av
basbeloppet och att hela minskningen läggs på bidragsdelen. I
motion Sf512 yrkande 11 anför samma motionärer att antalet
studiemedelsberättigade kan beräknas öka med 20000 som en
följd av de förslag på utbildningsområdet som motionärerna lagt
fram i annat sammanhang, och de yrkar med hänvisning härtill att
anslaget höjs med 306 miljoner kronor.
I yrkande 2 i motion Sf507 av Berith Eriksson m.fl. (v)
motsätter sig motionärerna den föreslagna sänkningen av
studiemedelsbeloppet . De yrkar att regeringens förslag avslås
och hemställer som en följd härav i yrkande 3 att anslaget höjs
med 228 miljoner kronor.
Utskottet har vid sin tidigare behandling av dessa frågor
förordat att minskningen av studiemedelsbeloppet  i sin helhet
läggs på studiebidraget. Med hänsyn till att någon besparing på
deltidsstudiemedlen enligt utskottets mening inte längre är
aktuell krävs numera en sänkning till 175,5% av basbeloppet
med denna modell. Räknat per månad innebär detta ett
studiemedelsbelopp på 6 700 kr, varav 1 860 kr i bidrag.
Regeringens förslag ger ett studiemedelsbelopp på 6 360 kr,
varav 1880 kr i bidrag. Utskottet vidhåller att den modell som
utskottet tidigare förordat är att föredra och föreslår att
riksdagen med anledning av propositionen och motion Sf512
yrkandena 1 och 2 beslutar att studiemedel skall utgå i enlighet
med vad utskottet anfört. Utskottet avstyrker bifall till motion
Sf507 yrkande 2.
Den ändring som utskottet föreslår beträffande studiemedlen kan
beräknas ge en besparing på ytterligare 6 miljoner kronor. Någon
anledning att minska anslaget på grund härav föreligger inte.
Utskottet är inte berett att nu tillstyrka att ytterligare medel
anslås med anledning av de förslag på utbildningsområdet som
motionärerna bakom motion Sf512 framställt i annat sammanhang
eftersom regeringen har möjlighet att återkomma till riksdagen
om anslaget behöver ökas till följd av ökade
utbildningsinsatser. Utskottet gör därför inte någon ändring i
det föreslagna anslaget till Studiemedel m.m. utan tillstyrker
propositionen och avstyrker motionerna Sf512 yrkande 11 och
Sf507 yrkande 3.
I motion Sf512 yrkande 10 av Doris Håvik m.fl. (s) och Sf513
(delvis) av Martin Nilsson m.fl. (s) redovisar motionärerna sin
syn när det gäller utformningen av ett framtida
studiefinansieringssystem. Enligt motionärerna bör åtgärder
vidtas för att hålla skuldsättningen nere. Åtgärder som kan
övervägas är en förstärkning av studiebidraget, skärpt
meritprövning, förändring av antalet terminer med generell rätt
till stöd, förstärkt studierådgivning, förändringar i
utbildningsorganisationen eller ytterligare insatser för
ekonomisk rådgivning. Också när det gäller
återbetalningssystemet redovisas tänkbara åtgärder. En allmän
förutsättning för åtgärder som t.ex. skärpt meritvärdering är
enligt motionärerna att en demokratisk beslutsprocess med
studerandeinflytande etc. införs. Motionärerna begär ett
tillkännagivande med detta innehåll.
Enligt utskottets mening bör det förslag till framtida
studiefinansieringssystem som regeringen har för avsikt att
lägga fram avvaktas innan ställning tas till de olika frågor som
motionärerna tar upp. Utskottet avstyrker motionerna i dessa
delar.
I motion Sf501 av Kurt Ove Johansson (s) tas frågan upp om
studiemedel vid Forumskolorna. Motionären begär ett
tillkännagivande om att elever vid Malmö Konstskola Forum bör
ges en generell dispens så att studiemedel kan utgå under mer än
sex terminer i avvaktan på att skolans ansökan om högskolestatus
bifalls. Även i motion Sf504 av Ulla Tillander (c) och i motion
Sf505 av Olle Schmidt m.fl. (fp) begärs tillkännagivanden med
detta innehåll.
Studiemedel beviljas för högst tre år vid studier på gymnasial
nivå. Om det finns särskilda skäl kan studiemedel utges för
ytterligare sådana studier. För studier på högskolenivå utges
studiemedel under sammanlagt högst sex år. Även här kan
studiemedel utges för längre tid om det finns särskilda skäl.
Begränsningen av tiden med studiemedel vid gymnasial utbildning
ändrades i samband med studiemedelsreformen den 1 januari 1989
från fem till tre år. Sexårsgränsen för högskolestudier ändrades
däremot inte. I propositionen (1987/88:116 s.38) angavs därvid
att begränsningen av den tid under vilken studiestöd kunde utgå
borde syfta till att dels påskynda och effektivisera
gymnasiestudierna, dels förhindra att den som redan har studerat
ett stort antal terminer på högskolenivå och kanske även på
lägre nivå därefter påbörjar en ny högskoleutbildning. Vidare
angavs att studiemedel normalt borde kunna beviljas för någon
eller några terminer utöver de uppsatta gränserna för att en
studerande skulle kunna slutföra en längre gymnasie- eller
högskoleutbildning. Undantag borde också göras för en studerande
som har fått studiemedel för studier på grundskolenivå.
Utskottet har vid sin tidigare behandling av motsvarande
yrkanden och senast våren 1992 (1992/92:9 s. 11 f.) framhållit
att prövningen av möjligheterna att erhålla ytterligare
studiemedel för den nu aktuella studerandegruppen inte är en
fråga som ankommer på riksdagen och att utskottet inte är berett
att tillstyrka en ändring av de grundläggande reglerna på detta
område. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och
avstyrker därför motionerna.
I motion Kr421 yrkande 2 av Lisbet Calner m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om att studieförbundens kurser bör
berättiga till studiemedel.
Ett villkor för att en utbildning skall berättiga till statligt
studiestöd är att utbildningen är statlig, statsunderstödd eller
står under statlig tillsyn. Det ankommer på regeringen att
besluta om vilka utbildningar som fyller dessa villkor.
Utskottet anser inte att det finns skäl att frångå den ordning
som gäller för prövningen av frågan om en viss utbildning
berättigar till studiemedel eller ej och avstyrker därför
motionen.
F 5. Vuxenstudiestöd m.m.
Under anslaget betalas utgifter för vuxenstudiestöd i form av
särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd och internatbidrag.
Från anslaget betalas också utgifter för särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Korttidsstudiestöd kan beviljas vid kortare studier, såsom vissa
studiecirklar och kortare utbildningar vid kommunal
vuxenutbildning eller folkhögskola. Korttidsstudiestödet utgår
med 68 kr för varje timme som den studerande förlorar
arbetsinkomst. Korttidsstudiestöd utgår längst till 64 års
ålder. Internatbidrag kan beviljas för kurser vid folkhögskola
eller vid statens skolor för vuxna. Internatbidrag avser
ersättning för resa, kost och logi. Bidraget utgör 305 kr per
dygn och medges efter behovsprövning. Åldersgränsen 64 år gäller
även för rätt till internatbidraget. Kollektiva ansökningar om
korttidsstudiestöd och internatbidrag kunde tidigare göras av
fackliga organisationer för fördelning bland arbetstagare. Denna
möjlighet avskaffades den 1 juli 1992. En försöksverksamhet med
kollektiv ansökan för handikapporganisationer och
pensionärsorganisationer upphörde samtidigt.
Särskilt vuxenstudiestöd utgår vid längre studier på grundskole-
och gymnasienivå, vid yrkesteknisk högskoleutbildning och vid
vissa kurser vid folkhögskola, även i kombination med
grundvux/grund-sfi. Urval sker efter sökandens behov av
utbildning och stöd. Stödet består av en bidragsdel och en
lånedel. Den som är berättigad till ersättning från erkänd
arbetslöshetskassa eller har uppburit sådan ersättning längsta
möjliga tid får vuxenstudiebidrag med 65% av det
utbildningsbidrag som den studerande skulle ha fått vid
arbetsmarknadsutbildning. Övriga sökande får vuxenstudiebidrag
med 32,5% av motsvarande utbildningsbidrag. För sökande som
får det högre bidraget finns även rätt till barntillägg om de
har vårdnaden om barn under 16 år som går i grundskola.
Barntillägget utgör 1,39% av basbeloppet för varje
15-dagarsperiod. Studielån kan utges så att det tillsammans med
bidraget motsvarar vad den studerande skulle ha erhållit i
utbildningsbidrag.
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa utgår efter de regler
som gäller för det särskilda vuxenstudiestödet men någon
urvalsprövning sker inte, utan stöd utgår så länge det finns
medel. Stödet medges tidigast under det kalenderår då den
arbetslöse fyllt 25 år. Stöd kan utgå för studier på
grundskolenivå samt för studier på gymnasienivå som beräknas
pågå under högst två terminer.
I propositionen föreslås att beloppet för
korttidsstudiestödet höjs till 70 kr per timme och för
internatbidraget till 315 kr per dygn. Av propositionen
framgår att anslaget till Vuxenstudiestöd m.m. har beräknats
utifrån det utrymme som skulle ha funnits om den tidigare
utbildningsavgiften varit kvar. Härefter har resurserna för
korttidsstudiestöd och internatbidrag minskats med 20% med
hänsyn till behovet av besparingar i statens utgifter. Vidare
har resurserna för särskilt vuxenstudiestöd minskats med hänsyn
till det aviserade förslaget om en sänkning av
kompensationsnivån inom arbetslöshetsförsäkringen från 90 till
80%. Anslaget beräknas till 1078600000 kr, varav 61
miljoner kronor för korttidsstudiestöd och internatbidrag, 950,1
miljoner kronor för särskilt vuxenstudiestöd och 67,5 miljoner
kronor för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
I motion Sf512 av Doris Håvik m.fl. (s) motsätter sig
motionärerna i yrkande 2 (delvis) förslaget om besparingar inom
vuxenstudiestödet. Motionärerna anför att många vill delta i
vuxenutbildning genom studiecirkel, kortkurs på folkhögskola
eller enstaka ämnen i kommunal vuxenutbildning, men att anslaget
till korttidsstudiestöd och internatbidrag nu har urholkats så
kraftigt att många inte ens anser det lönt att göra en ansökan.
Enligt yrkande 2 bör ersättningsnivån för korttidsstudiestödet
höjas till 75 kr per timme och internatbidraget till 370 kr per
dygn. Vidare bör möjligheten till kollektiv ansökan
återinföras och medel anslås för uppsökande verksamhet och
utbildning av studieorganisatörer. Motionärerna föreslår också i
yrkande 8 att det görs ett försök med ändrade regler för
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Under en period på
två år bör i försöksverksamheten den nuvarande åldersgränsen på
25 år sänkas till 22 år och kravet på förvärvsarbete vara 2 i
stället för 4 år för att underlätta för arbetslösa att söka sig
till det ordinarie utbildningssystemet. Vidare bör det öppnas en
möjlighet för den som fyllt 25 år att erhålla särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa för valfria studier på alla
nivåer, dvs. också högskola. Särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa bör också kunna utgå till personer som blivit
varslade. Motionärerna beräknar 251 miljoner kronor för
korttidsstudiestöd och internatbidrag och 70 miljoner kronor för
uppsökande verksamhet m.m. I sitt anslagsförslag (yrkande 7) tar
motionärerna vidare hänsyn till de yrkanden om ytterligare
utbildningsinsatser som de framställt i annat sammanhang, och
som enligt motionärernas beräkningar medför att anslaget till
särskilt vuxenstudiestöd bör öka med 315 miljoner kronor och
anslaget till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa med ca 1,5
miljarder kronor. Netto efter omfördelning till anslaget F 1.
Centrala studiestödsnämnden m.m. av 2,7 miljoner kronor för
ökade administrativa kostnader beräknar motionärerna anslaget
till Vuxenstudiestöd till 3 147 600000 kr.
I motionerna Sf502 av Rolf L Nilson (v) och Sf506 av Jan
Andersson och Bo Nilsson (s) begärs tillkännagivanden om att
möjligheten till kollektiv ansökan för handikapprörelsens
organisationer bör återinföras.
I motion Sf509, yrkandena 1 och 2, av Rolf L Nilson och Eva
Zetterberg (v) begärs en anslagshöjning med 10 miljoner kronor
för att tillgodose de handikappades behov av kortkurser och ett
tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag
som innebär att 64-årsgränsen för bidrag för kortkurser
avskaffas med hänsyn till behovet av stöd till äldre
funktionshindrade. I motion Sf511 av Stina Gustavsson (c) begärs
ett tillkännagivande om att en fast summa bör avsättas till
funktionshindrade.
Utskottet tillstyrker den höjning av beloppen för studiebidrag
och internatbidrag som föreslås i propositionen och avstyrker
motion Sf512 yrkande 9 i denna del.
Den 1 juli 1992 genomfördes flera förändringar beträffande
korttidsstudiestöden och internatbidragen (prop. 1991/92:100
bil. 9, SfU9, rskr. 231). De kollektiva ansökningarna och
bidragen till uppsökande verksamhet och utbildning av
studievägledare avskaffades eftersom erfarenheterna inte var
odelat positiva. Då besparingar var nödvändiga var det angeläget
att se till att bidragen tillföll grupper med kort eller
bristfällig utbildning. För att markera att de aktuella stöden
är avsedda för personer i yrkesverksam ålder infördes en övre
åldersgräns på 64 år. Vidare begränsades de utbildningar som
berättigar till stöd till studier i svenska, engelska, matematik
och samhällskunskap på grundskole- och gymnasienivå. Härvid togs
särskild hänsyn till handikappade personer genom att även kurser
för att utveckla handikappades färdigheter skulle berättiga till
stöd. I ärendet underströk utskottet att utveckling av
handikappades färdigheter också skall innefatta utbildning om
det egna handikappet, om rättigheter som tillkommer en
handikappad person och om möjligheter att kompensera
handikappet. Med hänsyn till att möjligheterna till kollektiv
ansökan samtidigt togs bort framhöll utskottet det som angeläget
att CSN, i de fall en handikappad inte kan delta i en utbildning
så som var planerat, bereder en annan handikappad person
möjlighet att delta i utbildningen och då även på grund av de
särskilda omständigheterna accepterar en för sent inkommen
ansökan om internatbidrag.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i dessa frågor och är
således inte berett att tillstyrka att kollektiva ansökningar
återinförs eller att den övre åldersgränsen på 64 år avskaffas.
Utskottet avstyrker därför motionerna Sf512 yrkande 9 i denna
del, Sf502, Sf506 och Sf509 yrkande 2.
När det gäller förslaget om en försöksverksamhet med ändrade
regler för rätt till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa är
utskottet inte nu berett att tillstyrka detta med hänsyn till de
överväganden som pågår inom regeringskansliet om det framtida
studiefinansieringssystemet. Utskottet avstyrker även motion
Sf512 yrkande 8.
Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning att det
statsfinansiella läget gör det nödvändigt med besparingar även
på detta område. Utskottet tillstyrker därför att anslaget nu
beräknas på det sätt statsrådet förordat. Utskottet vill
emellertid även i denna del framhålla att regeringen har
möjlighet att återkomma till riksdagen med förslag om ökade
anslag för vuxenstudiestöd i den utsträckning som krävs med
hänsyn till den rådande arbetsmarknadssituationen. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att på tilläggsbudget för
innevarande år har till följd av ett utökat antal
utbildningsplatser ytterligare 142 miljoner kronor anslagits
till Vuxenstudiestöd m.m. för särskilt vuxenstudiestöd till
arbetslösa (prop. 1992/93:50, FiU1, rskr. 134). När det gäller
yrkandena om särskilda belopp för de handikappades kortkurser
erinrar utskottet om att särskild hänsyn tagits till denna
grupps behov vid utformningen av reglerna. Utskottet tillstyrker
således det i propositionen föreslagna anslaget till
Vuxenstudiestöd m.m. och avstyrker bifall till motionerna Sf512
yrkande 2 i denna del och yrkande 7, Sf509 yrkande 1 och Sf511.
I motion Sf512 yrkande 6 av Doris Håvik m.fl. (s) och i motion
Sf513 av Martin Nilsson m.fl. (s) (delvis) föreslås ett
tillkännagivande om utformningen av ett framtida
vuxenstudiestöd. Motionärerna anför att studiestödet till
vuxna snarast bör byggas ut. Vuxna bör enligt motionärerna ha en
rätt till bidrag för grundläggande utbildning, och bidraget bör
vara kopplat till A-kasseersättningen, utbildningsbidraget eller
studiemedelsnivån. Rätten till bidrag för gymnasiestudier bör
eventuellt samordnas med studiemedelssystemet, och
internatbidrag bör medges. Kollektiv ansökan skall vara möjlig
och medel finnas för inventering av utbildningsbehov och
uppsökande verksamhet.
Som framgått ovan anser utskottet att ställningstaganden i dessa
frågor bör anstå i avvaktan på resultatet av den beredning som
pågår inom regeringskansliet av förslag om det framtida
studiefinansieringssystemet. Utskottet avstyrker därför bifall
till motionsyrkandena.

F 6. Timersättning vid viss vuxenutbildning
Från anslaget betalas utgifter för timersättning till deltagare
i grundutbildning för vuxna (grundvux), vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt grundläggande
svenskundervisning för invandrare (grund-sfi). Stödet utgår med
68 kr per timme till den som förlorar arbetsinkomst, ersättning
från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på
grund av deltagande i utbildningen. Från anslaget betalas även
studiesocialt stöd till vissa kurser i teckenspråk.
I propositionen föreslås att timersättningen höjs till 70 kr per
timme. Anslaget beräknas till 71 925000 kr.
Utskottet har inte någon erinran mot dessa förslag och
tillstyrker således propositionen.
F 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
lärarutbildningar
Från anslaget betalas utgifter för utbildningsarvoden till
studerande vid handels- och kontorslärarlinjen, industri- och
hantverkslärarlinjen, vårdlärarlinjen och specialpedagogiska
påbyggnadslinjen samt vid utbildning av vissa forskarutbildade
lärare. Utbildningsarvodet uppgår till 10 770 kr per månad. För
deltidsstudier på minst halvtid är arvodet halva beloppet.
I propositionen föreslås att utbildningsarvodena avskaffas och
att rekryterande studiestöd i stället skall beräknas enligt
reglerna om särskilt vuxenstudiestöd. I några avseenden görs
undantag från dessa regler. Alla som antas till en utbildning
som berättigar till stöd skall ha rätt till stöd. De regler om
urval som gäller för särskilt vuxenstudiestöd skall således inte
tillämpas och inte den övre åldersgränsen. Någon minskning av
bidragets andel för den som inte tillhör A-kassa skall inte ske.
Barntillägg skall inte utgå. Av de beräkningar som redovisas i
propositionen framgår att 1992 års utbildningsarvode netto efter
30% skatt uppgår till 8050 kr per månad och att motsvarande
vuxenstudiestöd uppgår till 5 693--9 200 kr per månad. Lånedelen
i vuxenstudiestödet uppgår till 1 970--3013 kr per månad.
Föredragande statsrådet beräknar att utgifterna för bidrag
kommer att minska med 60 miljoner kronor och föreslår ett anslag
på 100000000 kr.
I motion Sf508 av Björn Samuelson m.fl. (v) anförs att förslaget
innebär att villkoren försämras kraftigt för den enskilde
studenten. Skuldsättningen ökar enligt motionärerna från 0 till
20--30000 kr för en genomgången utbildning. Andelen kvinnor är
hög på dessa utbildningar och neddragningen är enligt
motionärerna ett slag mot kvinnorna som grupp. Det är också
viktigt att kunna rekrytera de mest kompetenta och kvalificerade
lärarna för dessa utbildningar. Motionärerna yrkar att förslaget
om slopade utbildningsarvoden avslås och att anslaget höjs med
60 miljoner kronor.
Enligt utskottets mening är det en fördel om de särskilda
reglerna om utbildningsarvoden kan avskaffas samtidigt som
rekryteringseffekten bibehålls genom att vuxenstudiestöd utgår
vid de utbildningar där det finns behov av att förbättra
rekryteringen. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker
motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande en expeditionsavgift
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 antar det
i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 9 kap. 2§ femte
stycket och punkt 6 i övergångsbestämmelserna till
studiestödslagen (1973:349) samt punkt 2 m i
övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877) om ändring i
studiestödslagen (1973:349),
2. beträffande en uppläggningsavgift för studielån
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1992/93:Sf507 yrkande 1 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349) såvitt avser 9 kap. 2 c§,
men. (v) - delvis
3. beträffande en administrativ beredskap för regional och
lokal verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 13 och
1992/93:Sf513 i denna del,
4. beträffande förtroendemannainflytande i studiestödsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 12 och
1992/93:Sf513 i denna del,
res. 1 (s)
5. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1992/93:Sf512 yrkande 14 till Centrala
studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 159610000 kr,
res. 2 (s)
6. beträffande anslag till CSN:s återbetalningsverksamhet
att riksdagen med bifall till propositionen till CSN:s
återbetalningsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
anslag på 1000 kr,
7. beträffande beloppen för extra tillägg och
inackorderingstillägg
att riksdagen med bifall till propositionen antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 11 och 13§§,
8. beträffande den tid för vilken studiebidrag och extra
tillägg utbetalas
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf512 yrkande 2 i denna del,
res. 3 (s)
9. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1992/93:Sf512 yrkande 3 till Studiehjälp m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2086 780000
kr,
res. 3 (s)
10. beträffande studielån inom studiehjälpen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf503 och 1992/93:Sf515
yrkande 1,
11. beträffande samordning av det extra tillägget
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkandena 4
och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om samordning av det extra tillägget och om utbetalning
av studiebidrag direkt till eleverna,
12. beträffande beloppet för studiemedel
att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1992/93:Sf510 yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Sf507 yrkande 2
dels beslutar att 1 kap. 7§1studiestödslagen
(1973:349) skall erhålla ändrad lydelse enligt följande:
Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse
                             1 kap. 7 §
I denna lag förstås med                 I denna lag förstås med
basbelopp basbeloppet enligt            basbelopp basbeloppet enligt
lagen (1962:381) om allmän              lagen (1962:381) om allmän
försäkringminskat enligt                försäkring.
1 kap. 6§tredje stycket
samma lag.
                                        1 Senaste lydelse 1992:1644.
                                        dels beslutar att ingressen
                                        till det i propositionen
                                        framlagda förslaget till
                                        lag om ändring i
                                        studiestödslagen (1973:349)
                                        skall erhålla den
                                        ändrade lydelse som
                                        föranleds härav,
                                        dels antar det i propositionen
                                        framlagda förslaget till
                                        lag om ändring i 4 kap.
                                        13§ studiestödslagen
                                        (1973:349) med den
                                        ändringen att lagrummet
                                        erhåller följande
                                        lydelse:
                                        Studiemedel utgår med 9,75
                                        procent av basbeloppet för
                                        varje hel, sammanhängande
                                        tidsperiod för vilken den
                                        studerande har rätt till
                                        studiemedel. Tidsperioden
                                        skall omfatta för
                                        heltidsstuderande 15 och
                                        för deltidsstuderande 30
                                        dagar.
Vad som sägs i första stycket gäller endast om inte något annat
följer av 16, 19, 22 eller 25§.
dels antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i 4 kap. 24§ studiestödslagen (1973:349) med
den ändringen att lagrummet erhåller följande lydelse:
Studiebidraget utgör 2,71 procent av basbeloppet för varje hel,
sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och
om 30 dagar för deltidsstuderande. Är den studerande för denna
tidsperiod enligt 10, 13, 16, 19 och 21--23§§ inte berättigad
till fullt studiemedel skall av minskningen så stor andel falla
på studiebidraget som detta bidrag utgör av fullt studiemedel.
Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag.
Återstoden utgör studielån.
dels beslutar att punkterna 2 och 3 i
övergångsbestämmelserna till det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
skall benämnas punkterna 3 och 4 samt att
övergångsbestämmelserna skall förses med en ny punkt 2 av
följande lydelse:
2. Bestämmelserna i 1 kap. 7§ i dess lydelse före den 1 juli
1993 skall fortfarande tillämpas i fråga om återbetalning av
studiestöd som beräknas med ledning av basbeloppet för år 1993.
13. beträffande anslag till Studiemedel m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 11 och 1992/93:Sf507 yrkande 3
till Studiemedel m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 6 130000000 kr,
res. 4 (s)
14. beträffande utformningen av ett framtida
studiefinansieringssystem
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 10 och
1992/93:Sf513 i denna del,
res. 5 (s)
15. beträffande studiemedel vid Forumskolorna
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf501, 1992/93:Sf504 och
1992/93:Sf505,
16. beträffande studiemedel vid studieförbundens kurser
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr421 yrkande 2,
17. beträffande beloppen för korttidsstudiestöd och
internatbidrag
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1992/93:Sf512 yrkande 9 i denna del antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 5 kap. 5§ och 6 kap.
5§,
res. 6 (s)
18. beträffande kollektiva ansökningar
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf502, 1992/93:Sf506 och
1992/93:Sf512 yrkande 9 i denna del,
res. 7 (s)
19. beträffande försök med ändrade regler för särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf512 yrkande 8,
res. 8 (s)
20. beträffande 64-årsgränsen för korttidsstudiestöd och
internatbidrag
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf509 yrkande 2,
men. (v) - delvis
21. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 2 i denna del och yrkande 7,
1992/93:Sf509 yrkande 1 och 1992/93:Sf511 till Vuxenstudiestöd
m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
1078600000 kr,
res. 9 (s)
men. (v) - delvis
22. beträffande utformningen av ett framtida vuxenstudiestöd
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 6 och
1992/93:Sf513 i denna del,
res. 10 (s)
23. beträffande anslag till Timersättning vid vissa
vuxenutbildningar
att riksdagen med bifall till propositionen till Timersättning
vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 71925000 kr,
24. beträffande anslag till Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa lärarutbildningar
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1992/93:Sf508
dels antar det vid propositionen fogade förslaget till
lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 1 kap.
1§, 5 kap. 6§, 7 a kap., 7 kap. 1§, 8 kap. 6§, 9 kap.
2§ andra och fjärde stycket och 2 b§,
dels till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid
vissa lärarutbildningar för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 100000000 kr,
25. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i vad förslaget
inte berörts i momenten 1, 2, 7, 12, 17 och 24 ovan.
Stockholm den 11 mars 1993
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Doris Håvik
(s), Margit Gennser (m), Birgitta Dahl (s), Sigge Godin (fp),
Börje Nilsson (s), Lena Öhrsvik (s),  Hans Dau (m), Nils-Olof
Gustafsson (s), Pontus Wiklund (kds), Leif Bergdahl (nyd),
Gustaf von Essen (m), Maud Björnemalm (s), Widar Andersson (s)
och Rune Backlund (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Förtroendemannainflytande i studiestödsfrågor (mom. 4)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,
Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet har behandlat" och på s. 8 slutar med "bifall
till motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Avskaffandet av studiemedels- och vuxenutbildningsnämnderna
medförde att allt demokratiskt inflytande försvann när det
gäller studiestödsfrågor. Nämnderna handlade 20000--25000
ärenden per år. Det kunde gälla urvalsfrågor, meritprövning,
dispens från åldersregler m.m. Oftast handlade det om svåra
avvägningar och skälighetsbedömningar. När nämnderna avskaffades
slopades också möjligheten för de enskilda att överklaga beslut
i studiestödsfrågor.
Enligt utskottets mening är det nödvändigt att återställa det
demokratiska inflytandet och rättssäkerheten i
studiestödsfrågor. Utgångspunkten måste vara att det skall
finnas ett regionalt förtroendemannainflytande i för medborgarna
viktiga studiestödsbeslut där urvals- och skälighetsbedömningar
förekommer. Vidare är det viktigt att det finns ett reellt
studerandeinflytande. Slutligen måste möjligheten att överklaga
studiestödsbeslut återinföras. Dessa frågor blir än mer aktuella
om man överväger skärpningar inom olika regelsystem.
Vad utskottet anfört om demokratiskt inflytande och
överklagandemöjligheter bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
4. beträffande
förtroendemannainflytande i studiestödsfrågor
att riksdagen med
bifall till motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 12 och
1992/93:Sf513 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
2. Anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m. (mom. 5)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,
Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "I motion Sf512 yrkande 14" och slutar med "förslag till
anslag till CSN." bort ha följande lydelse:
Till följd av utskottets förslag om en satsning på särskilt
vuxenstudiestöd (reservation 9) bör ramanslaget F 1. till
Centrala studiestödsnämnden m.m. ökas med 2,7 miljoner kronor.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
5. beträffande
anslag till Centrala studiestödsnämnden m.m.
att riksdagen med
bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 14 och med anledning av
propositionen till Centrala studiestödsnämnden m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 162310000 kr.
3. Den tid för vilken studiebidrag och extra tillägg utbetalas
och anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 8 och 9)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,
Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Enligt utskottets mening" och slutar med "och avstyrker
motion Sf512 yrkande 3." bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag om en besparing på studiehjälpen till
gymnasieelever slår enligt utskottets mening hårt mot dem som
drabbas. För en enda gymnasieelev minskar studiebidraget med
1500 kr per år. Är det fråga om en familj med låga inkomster,
som är berättigad till extra tillägg, kan minskningen uppgå till
3000 kr per år. En familj med låga inkomster och två barn i
gymnasiet kan förlora över 6000 kr per år på regeringens
förslag.
Socialdemokraterna har förklarat sig beredda att medverka till
utgiftsminskningar på sammanlagt 11,9 miljarder kronor för
budgetåret 1993/94, dvs. besparingar i samma omfattning som
regeringen föreslagit. De har föreslagit att riksdagen skall ge
regeringen i uppdrag att utarbeta ett samlat, långsiktigt och
hållbart program för besparing och förstärkta statsfinanser. I
detta samlade program skall åtgärder för budgetåret 1993/94
fogas in på samhällsekonomiskt riktigt sätt. Ett beslut om ett
långsiktigt program för sunda statsfinanser bör sålunda kunna
fattas av riksdagen under våren tillsammans med ett program för
arbete, utbildning och tillväxt som bygger på de förslag som
lagts fram av Socialdemokraterna i flera motioner.
Av det anförda framgår att regeringens förslag om en besparing
på gymnasieelevernas studiebidrag leder till helt oacceptabla
konsekvenser och att det drabbar de svagaste allra hårdast.
Utskottet instämmer i de krav på ett långsiktigt, genomarbetat
och hållbart program för saneringen av statens finanser som
Socialdemokraterna lagt fram och avstyrker regeringens
föreliggande besparingsförslag. Utskottet anser att riksdagen
som sin mening bör ge regeringen till känna att den planerade
minskningen av studiehjälpen inte skall genomföras.
Med anledning av de förslag om fler utbildningsplatser som
Socialdemokraterna lagt fram i annat sammanhang bör anslaget
beräknas för ytterligare 35 000 elever.
Utskottets ställningstaganden innebär att anslaget behöver
höjas med 711 miljoner kronor.
dels att momenten 8 och 9 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
8. beträffande
den tid för vilken studiebidrag och extra tillägg utbetalas
att riksdagen med
bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 2 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att den
planerade minskningen av den tid för vilken studiebidrag och
extra tillägg utbetalas inte skall genomföras,
9. beträffande
anslag till Studiehjälp m.m.
att riksdagen med
bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 3 och med anledning av
propositionen till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1993/94
anvisar ett förslagsanslag på 2 797 780 000 kr.
4. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 13)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,
Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "...Utskottet är inte berett att" och på s. 13 slutar
med "Sf507 yrkande 3." bort ha följande lydelse:
När det gäller de förslag om satsningar på utbildningsområdet
som motionärerna bakom Sf512 framställt i annat sammanhang kan
dessa beräknas leda till att antalet studiemedelsberättigade
ökar med 20 000 och att kostnaden ökar med 306 miljoner kronor.
Enligt utskottets mening bör medel beräknas för denna kostnad
redan nu.
Utskottet beräknar anslaget i enlighet med motion Sf512
yrkande 11.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
13. beträffande
anslag till Studiemedel m.m.
att riksdagen med
bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 11 och med anledning av
propositionen och motion 1992/93:Sf507 yrkande 3 till
Studiemedel m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 6436000000 kr,
5. Utformningen av ett framtida studiefinansieringssystem
(mom.14)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,
Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "motionerna
i dessa delar." bort ha följande lydelse:
Utgångspunkten för ett framtida studiefinansieringssystem bör
enligt utskottets mening vara att de mål som fastställts skall
fortsätta att gälla. Systemet bör vidare vara utformat på ett
sådant sätt att skuldsättningen hålls på en rimlig nivå. Även om
flera tidigare utvärderingar visar att systemet är bra och att
man med normal löneutveckling klarar att återbetala sina
studieskulder inom rimlig tid, dvs. 20--25 år, har
skatteomläggningen medfört en i praktiken kraftig räntehöjning.
En begränsning av skuldsättningen kan uppnås genom en
förstärkning av studiebidraget, genom att meritprövningen
skärps, genom en förändring av antalet terminer med generell
rätt till stöd, genom förstärkt studierådgivning, genom
förändringar i utbildningsorganisationen eller ytterligare
insatser för ekonomisk rådgivning.
Vidare finns det anledning att vara försiktig vid ändringar i
återbetalningssystemet, eftersom varje förändring av
skärpningskaraktär medför att man måste inrätta ett helt nytt
system. Det finns redan två system. Om det bedöms nödvändigt med
ett tredje system, vore det bäst både för de studerande och ur
administrativ synpunkt, om man gjorde så små justeringar som
möjligt. Nivån på den procentuella återbetalningen kan
diskuteras, men den kräver i sin tur ett låginkomstskydd.
En allmän förutsättning för att man skall kunna vidta åtgärder
som exempelvis skärpta meritkrav är enligt utskottets mening att
en demokratisk beslutsprocess återinförs. I samband med
förändringar i studiemedelssystemet bör en samordning med
vuxenstudiestöden prövas.
Enligt utskottets mening bör det fortsatta beredningsarbetet
med ett framtida studiefinansieringssystem ges den inriktning
som angivits. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det
anförda till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande
utformningen av ett framtida studiefinansieringssystem
att riksdagen med
bifall till motionerna 1992/93:Sf512 yrkande 10 och
1992/93:Sf513 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om utformningen av ett framtida
studiefinansieringssystem.
6. Beloppen för korttidsstudiestöd och internatbidrag
(mom.17)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,
Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "Sf512 yrkande
9 i denna del." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är den höjning av ersättningsnivån
för korttidsstudiestöd och internatbidrag som regeringen
föreslår inte tillräcklig.
Som föreslås i motion Sf512 bör korttidsstudiestödet i stället
höjas till 75 kronor per timme och internatbidraget till 370
kronor per dygn.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
17. beträffande
beloppen för korttidsstudiestöd och internatbidrag
att riksdagen med
bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 9 i denna del och med
anledning av propositionen antar det vid propositionen fogade
förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
såvitt avser 5 kap.  5 § och 6 kap. 5 §, med den ändringen
dels att 5
kap. 5 § erhåller följande lydelse:
Korttidsstudiestöd utgör 75 kronor för varje timme.
dels att 6
kap. 5 § erhåller följande lydelse:
Internatbidrag utgör 370 kronor för varje dygn.
7. Kollektiva ansökningar (mom.18)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,
Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet har inte" och slutar med "Sf509 yrkande
2.", såvitt avser kollektiva ansökningar, bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening är möjligheten till kollektiva
ansökningar ett viktigt inslag i ett studiestöd som syftar till
att nå lågutbildade vuxna. Det har visat sig att de kollektiva
ansökningarna är en effektiv metod om man vill nå denna grupp.
Kollektiva ansökningar har också den fördelen att de förenklar
administrationen för studiestödsmyndigheten.
Utskottet anser att möjligheten till kollektiva ansökningar
för fackliga organisationer bör återinföras och föreslår att
riksdagen fattar beslut härom.
Vidare bör den tidigare verksamheten med kollektiva
ansökningar för handikapporganisationer återupptas. Vad
utskottet anfört i denna del bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sf512 yrkande 9.
Härigenom är i allt väsentligt även motionerna Sf502 och Sf506
tillgodosedda.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
18. beträffande
kollektiva ansökningar
att riksdagen med
bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 9 i denna del och med
anledning av motionerna 1992/93:Sf502 och 1992/93:Sf506
dels beslutar att 5 kap. 4 § studiestödslagen (1973:349)
skall erhålla ändrad lydelse enligt följande:
Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse
                             5 kap. 4 §
Korttidsstudiestöd beviljas efter ansökan.
                                        En facklig organisation får
                                        ansöka om stöd för
                                        fördelning mellan sina
                                        medlemmar.
Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som bestäms av
regeringen eller den myndighet som regeringen utser. Om det
finns särskilda skäl får ansökan prövas även om den kommit in
för sent.
dels beslutar att ingressen till det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349) skall erhålla den ändrade lydelse som föranleds
härav.
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om kollektiva ansökningar för
handikapporganisationer.

8. Försök med ändrade regler för särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa (mom. 19)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,
Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "När det gäller förslaget" och på s. 17 slutar med
"motion Sf512 yrkande 8." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör villkoren för särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa ändras under en försöksperiod på
två år för att underlätta för dem som hotas av arbetslöshet
eller som är arbetslösa att söka sig till det ordinarie
utbildningssystemet. Arbetsförmedlingen skall således kunna
stimulera de arbetslösa att välja utbildning genom att hänvisa
till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Detta innebär att
arbetslinjen inom arbetsmarknadspolitiken kompletteras med en
"utbildningslinje".
Utskottet anser att villkoren bör ges följande utformning.
Den som fyllt 25 år och i övrigt uppfyller villkoren bör för
kortare utbildningar, dvs. högst två terminer, kunna få särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa på alla nivåer, alltså också
högskola. För studier på grundskole-och gymnasienivå bör
åldersgränsen sänkas till 22 år och kravet på förvärvsarbete
minskas till två år. Vidare bör särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa kunna sökas också av personer som är uppsagda men
ännu inte hunnit bli arbetslösa.
Enligt utskottets mening bör regeringen återkomma med ett
förslag i enlighet med det anförda. Förslaget bör läggas fram
skyndsamt och i sådan tid att de nya reglerna kan börja
tillämpas den 1 juli 1993.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
19. beträffande
försök med ändrade regler för särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa
att riksdagen med
bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 21)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,
Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet delar föredragande" och slutar med "Sf509
yrkande 1 och Sf511." bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 8) föreslagit att
lättnader införs i villkoren för särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa. Detta förslag utgör tillsammans med de förslag på
utbildningsområdet som Socialdemokraterna lagt fram en kraftig
satsning på utbildning. Arbetslinjen inom arbetsmarknadsstödet
kompletteras på detta sätt med en "utbildningslinje". Utskottet
räknar med att antalet studerande med särskilt vuxenstudiestöd
kommer att öka med 5 000 och att ytterligare 24 000 studerande
kommer att erhålla särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Utskottet är således inte berett att följa regeringens förslag
om en besparing på vuxenstudiestödet utan föreslår i stället en
satsning på utbildning. Härigenom kan kostnaden för särskilt
vuxenstudiestöd beräknas öka med 315 miljoner kronor och
kostnaden för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 1494
miljoner kronor.
En aktiv uppsökande verksamhet är enligt utskottets mening
kärnan i ett framtida studiestöd för vuxna. Kommunernas
skyldighet på detta område bör därför kompletteras genom att
medel avsätts för uppsökande verksamhet på arbetsplatserna.
Erfarenheterna av tidigare sådan verksamhet är mycket goda.
Bidrag bör också kunna ges till inventering av utbildnings- och
kompetensbehov i företagen, om parterna söker gemensamt.
Kostnaden för dessa åtgärder kan beräknas uppgå till 70 miljoner
kronor.
Medlen för korttidsstudiestöd och internatbidrag har under
innevarande budgetår dragits ner mycket kraftigt och regeringen
föreslår nu ytterligare besparingar. Enligt utskottets mening är
det många som vill delta i kortare vuxenutbildning genom
studiecirkel, kortkurs på folkhögskola eller enstaka ämnen i
kommunal vuxenutbildning. En följd av den kraftiga neddragningen
är emellertid att många inte ens anser det lönt att göra en
ansökan. Ytterligare medel bör därför beräknas för detta
ändamål. Utskottet beräknar ytterligare 190 miljoner kronor för
detta stöd.
Med de redovisade ställningstagandena kan anslaget till
Vuxenstudiestöd beräknas till 3147,6 miljoner kronor. Anslaget
fördelar sig enligt följande. Korttidsstudiestöd och
internatbidrag 251 miljoner kronor, särskilt vuxenstudiestöd
1265,1 miljoner kronor, särskilt vuxenstudiestöd till
arbetslösa 1561,5 miljoner kronor och uppsökande verksamhet
m.m. 70 miljoner kronor. Som framgår av utskottets
ställningstagande i det föregående (reservation 2) bör
ytterligare 2,7 miljoner kronor anslås till CSN för ökad
administration.
För närvarande sker en dramatisk försämring av statens
finanser. Ett stort budgetunderskott undergräver möjligheterna
för tillväxt och sysselsättning samt utgör ett hot mot
välfärden. Det är enligt utskottets mening nödvändigt att sanera
finanserna.
Socialdemokraterna har i en motion förklarat sig beredda att
medverka till utgiftsminskningar på sammanlagt 11,9 miljarder
kronor för budgetåret 1993/94, dvs. besparingar i samma
omfattning som regeringen föreslagit, och de har i annat
sammanhang föreslagit att riksdagen skall ge regeringen i
uppdrag att utarbeta ett samlat, långsiktigt och hållbart
program för besparing och förstärkta statsfinanser. I detta
samlade program skall åtgärder för budgetåret 1993/94 fogas in
på samhällsekonomiskt riktigt sätt. Ett beslut om ett
långsiktigt program för sunda statsfinanser bör enligt
utskottets mening fattas av riksdagen under våren.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen beräknar
anslaget till Vuxenstudiestöd m.m. till 3 147,6 miljoner kronor.
De handikappades och funktionshindrades behov av medel bör
enligt utskottes mening kunna tillgodoses inom ramen för den
höjning av anslaget för kortkurser som utskottet föreslagit. I
den mån yrkandena om anslaghöjning med inriktning på de
handikappades behov och om ett tillkänngivnade om att en fast
summa bör avsättas för de funktionshindrade inte kan anses
tillgodosedda, avstyrker utskottet dem.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
21. beträffande
anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med
bifall till motion 1992/93:Sf512 yrkande 2 i denna del och
yrkande 7, med anledning av propositionen och motionerna
1992/93:Sf509 yrkande 1 och 1992/93:Sf511 till Vuxenstudiestöd
m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
3147600000 kr.
10. Utformningen av ett framtida vuxenstudiestöd (mom. 22)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,
Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Som framgått ovan" och slutar med "bifall till
motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör studiestödet till vuxna
snarast byggas ut enligt följande riktlinjer:
Grundläggande utbildning bör erhållas utan skuldsättning och
kommunerna bör ha en skyldighet att anordna sådan utbildning.
Invånarna skall ha en laglig rätt till den. Det vore naturligt
att också införa en rätt till studiestöd utan urvalsförfarande.
Stödet skulle kunna ligga på en nivå som motsvarar ersättningen
från arbetslöshetskassa eller utbildningsbidrag och skulle i sin
helhet utgöra ett bidrag. För den som läser i studiecirkelform
eller på annat sätt under kortare tid, kan ett sådant stöd
timbaseras. Nödvändiga begränsningar kan sedan göras beträffande
ämnesval och nivå på utbildningen. Ett annat alternativ är att
koppla bidraget till nivån studiemedlen. Detta skulle också gå
att timbasera.
Gymnasial utbildning för vuxna bör ges minst samma villkor som
i dag, nämligen ett 65-procentigt bidrag för långa studier och
ersättning per timme för kortare studier. Problemet är dock att
80--85 procent av dem som söker särskilt vuxenstudiestöd får
avslag. En möjlighet är det förslag som Finvuxutredningen lade
fram och som innebar en generell rätt till stöd, men med en
samordning med utbildningsbidragssystemet. Eventuellt bör man i
stället samordna med studiemedelssystemet, som ju är
alternativet för många, och som är ett rättighetssystem utan
särskilt urvalsförfarande. Studiemedel skulle kunna utgå med en
högre bidragsandel för denna grupp. En förutsättning är dock att
nivån blir likvärdig med vad som kan utgå i dagens system. För
kortare studier bör som hittills utgå en ersättning per timme.
Eventuella begränsningar kan göras genom koppling till ämnen och
till nivå på utbildningen. Internatbidrag har som hittills en
given plats i ett nytt system. Möjlighet till kollektiv ansökan
bör också finnas, då det visat sig vara den effektivaste formen
för att nå lågutbildade.
Regeringen bör återkomma med ett förslag om ett sammanhållet
och samordnat studiestöd för vuxna i grundläggande och gymnasial
utbildning enligt de riktlinjer som utskottet förordat.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
22. beträffande
utformningen av ett framtida vuxenstudiestöd
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sf512 yrkande
6 och 1992/93:Sf513 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om utformningen av ett framtida
vuxenstudiestöd.
Särskilt yttrande
CSN:s administrativa beredskap för regional och lokal
verksamhet (mom. 3)
Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,
Nils-Olof Gustafsson, Maud Björnemalm och Widar Andersson (alla
s) anför:
Det är enligt vår mening önskvärt att CSN upprätthåller en
stor administrativ beredskap för regional och lokal verksamhet,
så att den goda kontakten med olika utbildningsanordnare och med
geografiskt spridda studerande bibehålls. Detta är särskilt
angeläget med hänsyn till de förslag om en aktiv uppsökande
verksamhet och en stor satsning på återkommande utbildning som
vi lägger fram.
Vi har nu erfarit att man inom CSN kommer att avstå från de
neddragningar på den lokala och regionala verskamheten som varit
planerade. Vi har därför inte något yrkande i denna del.

Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet
Berith Eriksson (v) anför:
Jag avser att biträda reservation 7 under moment 18
beträffande kollektiva ansökningar och reservation 4 under
moment 13 om anslag till Studiemedel m.m.
Uppläggningsavgiften (mom. 2)
Regeringen föreslår att en uppläggningsavgift för studielån
skall införas med 300 kr för helår och 150 kr för halvår.
Studentkollektivet är en av de grupper i samhället som har
svårast att dra ner på egna utgifter, eftersom studiemedlen
redan nu är så knappt tilltagna att de flesta redan lever på
marginalen. Många kostnader är dessutom omöjligt för den
enskilde att påverka: kurslitteratur måste inköpas, de kraftigt
höjda hyrorna måste betalas. De många ensamhushållen innebär
dessutom dyra hushållskostnader och för många är resor till och
från hemorten kostsamma.
Jag anser att förslaget om en uppläggningsavgift för
studiemedel bör avvisas.
64-årsgränsen för korttidsstudiestöd och internatbidrag (mom.
20)
Den 1 juli 1992 infördes en åldersgräns på 64 år för ansökan
om stöd. Behovet av ekonomiskt stöd till funktionshindrade över
64 år är dock mycket stort. Många funktionshinder och sjukdomar
uppkommer först i högre ålder, t.ex. afasi eller hjärt- och
lungsjukdomar. Att det rör sig om många över 64 år som är i
behov av kortkurser för att klara av att leva med sitt
funktionshinder kan man konstatera genom att se på antalet
medlemmar i några handikappförbund som har en stor del av sina
medlemmar i en ålder över 64 år. T.ex. Föreningen Sveriges
dövblinda som till 85 % består av medlemmar över 64 år,
Riksförbundet mot reumatism med ca 65 % och Afasiförbundet
ca60 %. Funktionshindrade har specifika och basala behov av
att få delta på kortkurser och på så vis "komma i gång i livet
igen". Efter att behovet av att t.ex. lära sig leva med sitt
handikapp tillgodosetts, behöver funktionshindrade förbättra
sina allmänna kunskaper i olika samhällsämnen. Detta är av
stor vikt eftersom många med funktionshinder är lågutbildade.
Jag anser att riksdagen hos regeringen bör begära att bidragen
för korttidskurser åter blir öppna för personer över 64 år.
Anslag till Vuxenstudiestöd (mom. 21)
Den 1 juli 1992 minskades anslaget till de s.k.
korttidsstudiestöden med 2/3. Kvar blev 76 miljoner kronor.
I årets budgetproposition minskas anslaget med ytterligare
20%.
Oron är stor inom handikapprörelsen för att dessa studiestöd
på sikt kommer att försvinna helt. Utan möjlighet att söka och
erhålla bl.a. internatbidrag omintetgörs en stor del av den
viktiga kortkursverksamhet som handikapprörelsens olika
instanser framgångsrikt bedriver. Handikapprörelsens regionala
och lokala organisationer i län och kommuner har kunnat bygga
upp och bedriva en viktig kursverksamhet just med stöd av
internatbidrag. Samma gäller för de samarbetsorganisationer inom
handikapprörelsen som finns i län och kommuner. De kurser som
bedrivits med hjälp av internatbidrag är bl.a. av typen "Lär dig
leva med ditt handikapp" och "Samhällets bidrag och service till
funktionshindrade".
Kurser som bedrivs i samarbete med folkhögskolor har visat sig
vara ett ypperligt sätt att tillgodose de specifika behov
funktionshindrade har av anpassade studier: lokaler, studietakt,
pedagogik, läromedel, lärare, assistans osv. Utan särskilda
medel att finansiera kostnaderna med kommer dessa kurser att
upphöra.
Kurserna är ett led i människors rehabilitering, ett led som
ingen annan instans än handikapporganisationerna
tillhandahåller. Utan dessa grundläggande insatser skulle
samhällets övriga åtgärder, t.ex. i form av medicinsk och
yrkesinriktad rehabilitering, försvåras eller till och med
utebli. Detta innebär en katastrof för den enskilde som därmed i
många fall "döms" till ett liv i isolering och ett onödigt
lidande.
Funktionshindrades möjlighet till studier måste garanteras
genom att särskilda pengar anvisas för ändamålet. Någon
åldersgräns skall inte finnas för att få del av dessa pengar.
Jag föreslår att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. anslår 10
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit och att
riksdagen som sin mening ges regeringen till känna vad jag
anfört om användningen av dessa medel.
Med hänsyn till det anförda anser jag att utskottet under
momenten 2, 20 och 21 borde ha hemställt:
2. beträffande
en uppläggningsavgift för studielån
att riksdagen med
bifall till motion 1992/93:Sf507 yrkande 1 och med avslag på
propositionen avslår det i propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 9
kap. 2 c §,
20. beträffande
64-årsgränsen för korttidsstudiestöd och internatbidrag
att riksdagen med
bifall till motion 1992/93:Sf509 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts i denna del,
21. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med
bifall till motion 1992/93:Sf509 yrkande 1 och med anledning av
propositionen och motion 1992/93:Sf512 yrkande 2 i denna del och
yrkande 7 och 1992/93:Sf511
dels till
Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 1088600000 kr,
dels som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om att
10000000 kr bör avsättas för att tillgodose de handikappades
behov av kortkurser.
k
I propositionen framlagt lagförslag

Bilaga