I detta betänkande behandlas
dels regeringens skrivelse 1992/93:251 med redogörelse för
vidtagna åtgärder för att stärka det finansiella systemet,
dels en motion som väckts med anledning av skrivelsen.
Sammanfattning
Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till
handlingarna utan ytterligare åtgärd. En motion som går ut på
att det skall införas särskilda rapporteringsrutiner för
regeringen och Bankstödsnämnden avstyrks av utskottet men följs
upp i en reservation (nyd).
Motionen
Den motion som väckts med anledning av skrivelsen är
1992/93:N65 av Ian Wachtmeister och Bengt Dalström (båda nyd)
vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvartalsrapportering till riksdagen om det
finansiella systemet,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rapporter varje månad från Bankstödsnämnden till
näringsutskottet.
Utskottet
Regeringen har genom skrivelse 1992/93:251 lämnat information
till riksdagen bl.a. om vilka åtgärder som hittills vidtagits
för att stärka det finansiella systemet med utgångspunkt från
riksdagens beslut om bankstödet.
Riksdagen bemyndigade i december 1992 regeringen och den för
ändamålet särskilt inrättade Bankstödsnämnden att vidta
erforderliga åtgärder för att stärka det finansiella systemet
(prop. 1992/93:135, bet. NU16). Regeringen och nämnden kan i
detta syfte till banker och vissa andra angivna kreditinstitut
besluta om stödåtgärder i form av t.ex. garantier, lån och
kapitaltillskott. Med stöd av bemyndigandet kan regeringen
ikläda staten betydande förpliktelser. Regeringen har därför
bedömt det vara angeläget att fortlöpande informera riksdagen om
vilka insatser som görs.
Av skrivelsen framgår att krisen i det finansiella systemet
har fördjupats under det senaste året. Omfattningen av bankernas
nödlidande krediter har ökat kraftigt. Under år 1992 mer än
fördubblades kreditförlusterna för de större bankkoncernerna och
uppgick till totalt över 70 miljarder kronor, vilket motsvarar
drygt 5% av utlåningen. Sammantaget redovisade dessa banker en
förlust, mätt som resultat efter kreditförluster, på närmare 50
miljarder kronor under det gångna året.
I skrivelsen beskrivs vidare hur den finansiella
rekonstruktionen av Nordbanken genomförts. Merparten av bankens
tidigare problemengagemang har överförts till en särskilt bildad
koncern, där Securum AB är moderbolag. Denna koncern ägs numera
direkt av staten. Till Nordbanken och Securum har staten lämnat
40,2 miljarder kronor i kapitaltillskott och ställt garantier på
10 miljarder kronor. Rekonstruktionen av Nordbanken bedöms nu
vara i stort sett avslutad. Securum har fått ett eget kapital
som beräknas vara tillräckligt under den period som behövs för
att avveckla de tillgångar och engagemang som bolaget övertagit.
Gota Bank drabbades under år 1992 av stora kreditförluster. I
december 1992 övertog staten samtliga aktier i banken.
Bankstödsnämnden utövar statens ägarfunktion. En
förlusttäckningsgaranti på 10 miljarder kronor har lämnats.
Målet är att banken skall kunna rekonstrueras och säljas under
år 1993.
Bankstöd har tidigare lämnats till Sparbanken Första -- som
numera ingår i Sparbanken Sverige -- i form av lån och garantier
på sammanlagt högst 8 miljarder kronor. Till AB Industrikredit,
som ägs till hälften vardera av staten och bankerna, har
avdelats en ram för kapitaltillskott på 800 miljoner kronor,
varav halva beloppet utnyttjats. Enligt en sammanställning i
skrivelsen har bankstödet hittills belastat statsbudgeten med
26,4 miljarder kronor. Härutöver har det gjorts andra åtaganden
på totalt 48,6 miljarder kronor, varav 18 miljarder kronor
tagits i anspråk.
Bankstödsnämnden hanterar utöver Gota Bank ansökningar från
tre banker om stöd, nämligen från Skandinaviska Enskilda Banken,
Sparbanken Sverige och Föreningsbanken. I dessa banker genomförs
för närvarande grundliga genomgångar av problemkrediter,
långsiktig intjäningsförmåga, styrnings- och kontrollsystem
m.m. Detta arbete skall utgöra underlag för Bankstödsnämndens
bedömning av omfattningen och formerna för det eventuella
statliga stödet. Parallellt med dessa genomgångar utförs en
utredning om kreditväsendets framtida struktur.
Regeringen anger avslutningsvis i skrivelsen vissa allmänna
principer för hanteringen av bankstödsfrågorna. Av dessa framgår
bl.a. att bankens befintliga egna kapital måste bära förlusterna
innan statliga stödåtgärder sätts in. Det markeras vidare att en
strävan skall vara att huvuddelen av det svenska bankväsendet
skall behållas privatägt, men att ett statligt ägande i en
rekonstruktionsfas kan vara nödvändigt. Staten måste då också ta
ett ägaransvar.
I motion 1992/93:N65 (nyd) anförs att det är högst
otillfredsställande med information endast på regeringens
villkor. Med tanke på de enorma värden som står på spel är det,
enligt motionärerna, nödvändigt att riksdagen får regelbundna
kontrollpunkter och tillfällen till debatt med ansvariga
ministrar. I motionen föreslås därför att regeringen skall
åläggas att avlämna minst en rapport varje kvartal till
riksdagen. För att förbättra riksdagens insyn i
Bankstödsnämndens verksamhet föreslår motionärerna vidare att
nämnden varje månad skall lämna information om sin verksamhet
till näringsutskottet.
I den proposition som låg till grund för riksdagens beslut om
bankstödet (prop. 1992/93:135), meddelade regeringen att den
avsåg att fortlöpande informera riksdagen om vilka åtgärder som
vidtagits för att stärka det finansiella systemet. Informationen
skulle lämnas både i skriftlig och i muntlig form. Det angavs
särskilt att regeringen avsåg att årligen, med början i
budgetpropositionen år 1994, ge en utförlig redovisning av vilka
budgetmässiga konsekvenser stödåtgärderna medfört. På förslag av
utskottet (bet. 1992/93:NU16) anslöt sig riksdagen till vad
regeringen anfört i denna del.
Under våren 1993 har riksdagen fått upplysningar om
bankstödet, utöver via den nu aktuella skrivelsen, genom att
statsrådet Bo Lundgren har lämnat muntlig information till
riksdagen. Statsrådet har dessutom besvarat flera
interpellationer och frågor med anknytning till banksektorn.
Vidare har utskottet behandlat frågor rörande bankstödet i två
betänkanden (bet. 1992/93:NU24 och 1992/93:NU35) utöver det nu
föreliggande. I samband med beredningen av dessa ärenden har
upplysningar inför utskottet lämnats vid totalt fyra tillfällen
av företrädare för bl.a. Finansdepartementet och
Bankstödsnämnden. Nämndens ordförande Odd Engström har därvid
förklarat att Bankstödsnämnden har för avsikt att fortlöpande
lämna information till näringsutskottet.
Utskottet har granskat den föreliggande skrivelsen och
anser att den ger en god överblick över de åtgärder som
vidtagits. Såvitt utskottet nu kan bedöma bedrivs arbetet med
stor omsorg och på ett kompetent sätt. Åtgärderna ligger väl
inom de ramar som riksdagen fastställt. Utskottet föreslår att
skrivelsen läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd.
Riksdagens bemyndigande till regeringen och Bankstödsnämnden
är till sin omfattning mycket vidsträckt. Detta ställer enligt
utskottets uppfattning särskilda krav på information till
riksdagen från regeringens sida. Som framgått av den nu lämnade
beskrivningen har riksdagen och utskottet behandlat
bankstödsfrågor vid åtskilliga tillfällen under våren 1993.
Utskottet anser att det är av stor vikt att utförliga
upplysningar lämnas om regeringens och Bankstödsnämndens
verksamhet för att stärka det finansiella systemet. Den av
regeringen och Bankstödsnämnden föreslagna ordningen
tillgodoser, enligt utskottets uppfattning, väl detta önskemål.
Härutöver har utskottet möjlighet att begära särskilda
föredragningar om så bedöms erforderligt. Ledamöterna kan
dessutom ställa interpellationer och frågor till ansvariga
statsråd. Enligt utskottets uppfattning står mot denna bakgrund
inget att vinna med formaliserade rapporteringsrutiner enligt
förslaget i motion 1992/93:N65 (nyd). Denna avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:N65 lägger
regeringens skrivelse 1992/93:251 till handlingarna.
res. (nyd)
Stockholm den 28 maj 1993
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta
Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun
Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh
Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Bengt
Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström (m), Bo
Bernhardsson (s) och Roland Lében (kds).
Reservation
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.3 med "Utskottet har" och slutar på s.4 med "avstyrks
därför" bort ha följande lydelse:
Det oerhört vida bemyndigande som regeringen och
Bankstödsnämnden fått av riksdagen ställer enligt utskottets
uppfattning krav på bestämda rapporteringsrutiner till
riksdagen, som har det yttersta ansvaret för att krisen i det
finansiella systemet hanteras på ett riktigt sätt. Riksdagen
måste därför tillförsäkras kontinuerliga rapporter för att vid
behov kunna vidta korrigerande åtgärder. Ett krav på
återkommande information leder också till en skärpning hos de
ansvariga inom regering och berörda myndigheter, eftersom det då
blir en regelbunden offentlig granskning av vad de gjort. Mot
denna bakgrund anser utskottet att regeringen bör lämna
skriftliga rapporter varje kvartal till riksdagen och att
Bankstödsnämnden varje månad bör informera näringsutskottet om
sin verksamhet. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta
till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motion
1992/93:N65 (nyd). Utskottet anser vidare att regeringens
skrivelse bör läggas till handlingarna utan ytterligare åtgärd.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen
dels lägger regeringens skrivelse 1992/93:251 till
handlingarna,
dels med bifall till motion 1992/93:N65 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.