I detta betänkande behandlas
dels proposition 1992/93:245 om lagreglering av det
statliga stödet till banker och andra kreditinstitut, m.m.,
dels två motioner som väckts med anledning av
propositionen.
Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av
rättschefen Hans Jacobson och departementsrådet Claes Thimrén,
Finansdepartementet, generaldirektören Anders Sahlén,
Finansinspektionen, samt verkställande direktören Ulla Lundquist
och direktören Bengt-Göran Löwenthal, Svenska bankföreningen.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till en lag om
statligt stöd till banker och andra kreditinstitut. Lagen
innehåller vissa grundläggande regler för bankstödet. Dessa
överensstämmer helt med de riktlinjer riksdagen tidigare
fastställt för detta stöd. Vidare skall enligt lagen villkoren
för statligt stöd till kreditinstitut kunna prövas av en
särskilt inrättad nämnd, Prövningsnämnden för bankstödsfrågor.
Förutsättningen för att en sådan prövning skall kunna komma till
stånd är att kreditinstitutet -- om det inte får stöd -- skulle
vara på obestånd, skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning
eller inte kunna uppfylla kapitaltäckningskravet.
Prövningsnämnden skall bedöma om de föreslagna avtalsvillkoren
är oskäliga mot ett kreditinstitut eller dess ägare. Om nämnden
finner att villkoren inte är oskäliga och ett institut eller
dess ägare trots detta inte antar ett avtalsförslag ges staten
rätt att tillgripa tvångsmedel. Staten skall kunna lösa in
aktierna i kreditinstitut som är aktiebolag eller
bankaktiebolag. Sparbanker, föreningsbanker och hypoteksinstitut
skall kunna ställas under tvångsförvaltning. Syftet med dessa
regler är att kreditinstitut under vissa förutsättningar skall
vara skyldiga att ta emot statligt stöd om detta krävs för att
stabiliteten i betalningssystemet skall garanteras och
kreditförsörjningen tryggas.
Företrädaren för Ny demokrati har reserverat sig på ett
flertal punkter, bl.a. mot att inlösen av aktier skall kunna
användas som tvångsmedel.
Ett förslag från Ny demokratis sida om att bankstödet skall
utgå i form av en tillgångsgaranti i stället för i sin nuvarande
utformning avvisas av utskottet men följs upp i en reservation
(nyd).
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag om ändrade
regler för bankers rätt att inneha egendom som har övertagits
för att skydda fordringar.
Propositionen
I propositionen föreslås -- efter föredragning av statsrådet
Bo Lundgren -- att riksdagen antar förslag till
1. lag om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut,
2. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
3. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.
Riksdagen bereds vidare tillfälle att ta del av vad
föredragande statsrådet anfört om finansieringen av
Prövningsnämnden för bankstödsfrågor.
Lagförslagen, som har granskats av Lagrådet, återges i
bilaga1.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av propositionen är
följande:
1992/93:N62 av Göran Magnusson (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att den i propositionen föreslagna nya instansen skall
ges namnet Bankstödsdomstolen.
1992/93:N63 av Ian Wachtmeister och Bengt Dalström (båda nyd)
vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bankstödsfrågorna måste grundas på en
helhetsbedömning och handläggas skyndsamt och helst i ett
sammanhang,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett system med tillgångsgaranti på sätt som förordats
i motionen,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda förutsättningarna för att införa
insättargaranti i Sverige,
4. beslutar att staten skall tillförsäkras en rätt i
värdestegringen såsom föreslagits i motionen i anslutning till
5§ sista stycket förslaget till lag om statligt stöd till
banker [och andra kreditinstitut],
5. vid avslag på yrkande 4, som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av tydliga
villkor som innefattar krav på försäljning av kringverksamhet,
rationaliseringar i verksamheten, ändringar i beslutsrutiner,
avskaffande av fallskärmsavtal och sänkta räntemarginaler,
6. avslår förslaget om inlösen,
7. vid avslag på yrkande 6, avslår 10§ punkt 1 förslaget
till lag om statligt stöd till banker [och andra
kreditinstitut],
8. vid avslag på yrkandena 6 och 7, i vart fall byter ut
"[inte vara] oskäliga" i 10§ mot "[vara] skäliga" såsom
föreslagits i motionen,
9. i 11§ förslaget till lag om statligt stöd till banker
[och andra kreditinstitut] stryker ordet verkliga i uttrycket
"verkliga värdet" i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införskaffande av utlåtande från erkänd oberoende
expertis om aktiens värde,
11. avslår tvångsförvaltning enligt 13§ punkt 1 förslaget
till lag om statligt stöd till banker [och andra
kreditinstitut],
12. vid avslag på yrkande 11, byter ut "[inte vara] oskäliga"
mot "[vara] skäliga" i 13§ på sätt som förordats i motionen,
13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inlösta aktier eller aktier o.d. som kommit i
statens ägo på annat sätt så snart det kan ske måste övergå till
privata ägarformer genom att exempelvis ägandet delvis sprids
till medborgarna i form av aktier,
14. beslutar att prövningsorganet i stället för nämnd skall
kallas för domstol, förslagsvis Bankstödsdomstolen,
15. beslutar att prövningsorganets beslut skall få överklagas
i enlighet med vad som anförts i motionen,
16. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rekryteringen till prövningsorganet,
17. om lag om statligt stöd till banker [och andra
kreditinstitut] antas, beslutar att lagen skall gälla ett år
eller t.o.m. den 30 juni 1994 i enlighet med vad som föreslagits
i motionen.
Utskottet
Bankstödet
Inledning
För att säkerställa stabiliteten i betalningssystemet och
trygga kreditförsörjningen beslutade riksdagen i december 1992
att staten skall garantera att banker och vissa andra
kreditinstitut kan fullgöra sina förpliktelser i rätt tid (prop.
1992/93:135, bet. NU16). Riksdagen bemyndigade regeringen att
besluta om erforderliga åtgärder i detta syfte. De statliga
insatserna kan vara i form av t.ex. garantier, lån eller
kapitaltillskott. Enligt förordningen (1993:215) om statligt
stöd till banker och andra kreditinstitut görs ansökan om stöd
hos Bankstödsnämnden, som inrättats för att hantera stödet.
Nämnden beslutar om stöd, utom i ärenden som är av principiell
betydelse eller i övrigt av större vikt eller avser garantier
som skall utfärdas av Riksgäldskontoret. Beslut i sådana ärenden
fattas av regeringen.
Villkor för bankstöd m.m.
Regeringen och Bankstödsnämnden får förena beslut om stöd med
villkor. I de riktlinjer riksdagen fastställt för bankstödet
anges olika typer av sådana villkor. Vägledande härvidlag är att
stödet skall utformas på ett affärsmässigt och
konkurrensneutralt sätt och så att statens långsiktiga kostnader
hålls på en så låg nivå som möjligt. Krav som kan bli aktuella
att ställa är nedsättning av aktiekapitalet, begränsning av
utdelningen, avgifter för lämnade garantier och återbetalning av
utbetalat stöd. Vidare skall kunna krävas att vissa tillgångar
förs över till en särskild enhet inom institutet eller till ett
särskilt bolag. Staten skall också kunna tillförsäkra sig rätt
att i framtiden teckna aktier i institut som erhållit stöd eller
på annat sätt få del i den värdestegring som uppkommer i ett
sådant institut. Statens krav riktas mot institutet eller, i
vissa fall, mot ägarna.
I proposition 1992/93:245 läggs nu fram förslag till en lag om
statligt stöd till banker och andra kreditinstitut. I lagen
införs som inledande bestämmelser vissa grundläggande regler för
bankstödet. Dessa utgår helt från riksdagens tidigare nämnda
beslut och innehåller väsentligen föreskrifter om stödets syfte
och omfattning, i vilka former det kan utgå och vilka institut
som kan erhålla stöd. I en särskild paragraf (5§) återfinns
bestämmelser om de villkor som stödet kan förenas med och som
här beskrivits. Bl.a. anges att staten bör tillförsäkras del
i den värdestegring som uppkommer om ett institut som fått stöd
återfår sin lönsamhet.
I motion 1992/93:N63 (nyd) krävs att staten skall
tillförsäkras rätt i värdestegringen och att den aktuella
bestämmelsen skall ändras i enlighet härmed.
Utskottet har tidigare behandlat frågor om vilka villkor
som bör ställas upp när bankstöd lämnas. Detta skedde dels när
riktlinjer för bankstödet antogs (bet. 1992/93:NU16), dels när
motioner från årets allmänna motionstid behandlades (bet.
1992/93:NU24). Av vad som sagts i dessa sammanhang och av den nu
föreslagna lagen framgår att statens kostnader skall hållas så
låga som möjligt och att strävan skall vara att stödet skall
återvinnas. Ett sätt för staten att återvinna stödet är att få
del av en framtida värdetillväxt i det berörda institutet. Detta
torde emellertid främst kunna användas då staten tillskjutit
kapital. Vid andra former av stöd, t.ex. garantier, torde andra
metoder än del i värdestegring få tillämpas för att staten skall
kunna få ersättning för sina insatser. Vilken metod som är
lämpligast beror således på hur stödet utformas och hur
förhållandena är i det enskilda institutet. Enligt utskottets
uppfattning får det ankomma på regeringen och Bankstödsnämnden
att i varje enskild situation avgöra hur statens kostnader på
lång sikt skall minimeras med ledning av de fastställda
riktlinjerna. Utskottet avstyrker därför motion 1992/93:N63
(nyd) i denna del.
I nyssnämnda motion yrkas i andra hand på att förslag om avtal
om stöd skall innehålla tydliga villkor som innefattar krav på
försäljning av kringverksamheter, rationaliseringar, ändringar i
beslutsrutiner, avskaffande av fallskärmsavtal och sänkta
räntemarginaler.
Motsvarande krav har utskottet behandlat senast i april 1993
(bet. 1992/93:NU24). På utskottets förslag avslog riksdagen då
aktuella motioner i berörda delar.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker
motion 1992/93:N63 (nyd) även såvitt nu är i fråga.
Inlösen av aktier
I propositionen anförs att åtskilliga problem kan uppstå när
statens åtagande gentemot kreditinstituten skall utformas i det
enskilda fallet. Det kan tänkas uppstå situationer då ett
kreditinstitut eller dess ägare finner det vara bäst förenligt
med affärsintressena att avstå från att ta emot statligt stöd på
de villkor som erbjudits. I propositionen konstateras att staten
knappast kan låta ett kreditinstitut som omfattas av det
statliga åtagandet gå i konkurs. Ett institut skulle kunna
utnyttja detta förhållande som ett påtryckningsmedel för att
framtvinga förmånligare villkor. Även om det är osannolikt att
saken kommer att ställas på sin spets är det, enligt regeringen,
uppenbart att institut bör vara skyldiga att ta emot stöd i
vissa situationer. Detta gäller t.ex. när syftet med den
statliga garantin hotas, dvs. när stabiliteten i
betalningssystemet eller kreditförsörjningen är i fara. Det
behövs därför, sägs det i propositionen, dels en ordning som
möjliggör prövning av de villkor som staten erbjudit ett
institut, dels föreskrifter om tvångsmedel.
Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att det inrättas
en särskild nämnd, Prövningsnämnden för bankstödsfrågor, som på
begäran av Bankstödsnämnden skall kunna pröva ett förslag till
avtal mellan Bankstödsnämnden och kreditinstitutet. Som
förutsättning för att en sådan prövning skall kunna komma till
stånd föreslås gälla att kreditinstitutet -- om det inte får
statligt stöd -- skulle vara på obestånd, skyldigt att upprätta
s.k. kontrollbalansräkning eller inte kunna uppfylla
kapitaltäckningskravet. Prövningsnämnden avses få i uppgift att
pröva om de av Bankstödsnämnden föreslagna villkoren är oskäliga
mot motparten. Ett oskäligt villkor kan jämkas av
Prövningsnämnden, men staten är inte skyldig att ingå ett avtal
med ett villkor som ändrats på detta sätt. Bankstödsnämnden kan
i stället välja att lägga fram ett nytt förslag.
Om ett kreditinstitut eller dess ägare inte antar ett
avtalsförslag trots att Prövningsnämnden funnit det inte vara
oskäligt, skall staten enligt förslaget i propositionen ha rätt
att tillgripa tvångsmedel. Staten skall kunna tvångsinlösa
aktierna i ett kreditinstitut som är aktiebolag eller
bankaktiebolag. Reglerna föreslås bli utformade på i huvudsak
samma sätt som reglerna om inlösen av minoritetsaktier i
aktiebolag och bankaktiebolag. Lösenbeloppet skall bestämmas så
att det motsvarar aktiens verkliga värde vid tidpunkten för
statens begäran om inlösen hos Prövningsnämnden. En sparbank, en
föreningsbank eller ett hypoteksinstitut skall kunna ställas
under tvångsförvaltning genom att Prövningsnämnden förordnar en
god man. Dessa tvångsmedel skall också kunna tillgripas om en
förpliktelse som följer av ett avtal med Bankstödsnämnden inte
fullgjorts och förpliktelsen är av väsentlig betydelse eller om
institutet inte har en kapitalbas som uppgår till lägst 2% av
värdet av institutets placeringar.
I propositionen konstateras att betalningssystemets stabilitet
och en sund utveckling av bankverksamheten är så framträdande
intressen att de motiverar långtgående ingrepp i äganderätten.
Den föreslagna lagstiftningen har bl.a. därför utformats så att
den skall vara förenlig med Europakonventionens
tilläggsprotokoll om att fysisk och juridisk person inte får
berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under
förutsättningar som anges i lag.
De tvångsmedel som kan vara tänkbara att tillgripa mot
bankaktiebolag och andra kreditinstitut som är aktiebolag är
inlösen eller tvångsförvaltning. I den promemoria, utarbetad av
justitierådet Johan Munck, som ligger till grund för
propositionen i denna del, förordas inlösen. Det anförs bl.a.
att vid inlösen undviks en hel del komplikationer vad avser
återbetalningsskyldighet m.m. i situationer då ett institut
behöver kapitaltillskott. Också i övrigt blir förfarandet
avsevärt mindre komplicerat om man kan utnyttja
aktiebolagslagens (1975:1385) regler för rekonstruktioner och
andra insatser, sägs det vidare i promemorian. Även för ägarna
till ett kreditinstitut kan inlösen vara att föredra framför
tvångsförvaltning. Sådan förvaltning, framhålls det, kan väntas
komma i fråga när det föreligger betydande skillnader i åsikter
om vilka åtgärder som skall vidtas. Staten skulle då kunna
genomföra åtgärder som ägarna motsatt sig, men dessa måste trots
det senare ta över driften, eftersom tvångsförvaltning endast
kan ske under en begränsad tid. Regeringen ansluter sig till den
i promemorian redovisade bedömningen och anför att inlösen är
den mest ändamålsenliga metoden när det är fråga om ett institut
som är aktiebolag eller bankaktiebolag.
Förslaget om att staten skall kunna tvångsinlösa aktier
avvisas i motion 1992/93:N63 (nyd). Motionärerna anför att
tvångsinlösen kommer i uppenbar konflikt med
äganderättsprincipen och kan till sin natur uppfattas som
konfiskation. Statens intressen kan enligt motionärernas
uppfattning tillgodoses genom metoden med tvångsförvaltning.
Utskottet delar de bedömningar som görs i den nämnda
promemorian och som regeringen också instämt i. Utskottet anser
att staten på de grunder som redovisas i propositionen måste ha
möjlighet att tillgripa tvångsinlösen mot kreditinstitut som är
aktiebolag eller bankaktiebolag. Med hänvisning till vad som nu
anförts avstyrker utskottet motion 1992/93:N63 (nyd) i denna
del.
Grund för inlösen och tvångsförvaltning
Inlösen och tvångsförvaltning skall enligt förslaget i
propositionen, som tidigare redovisats, kunna tillgripas på tre
grunder: dels om ett institut eller dess ägare inte godtar ett
avtalsförslag trots att det bedömts inte vara oskäligt, dels om
dessa inte fullgör en väsentlig förpliktelse enligt avtalet och
dels om kapitaltäckningsgraden understiger 2%.
Syftet med bestämmelsen om att inlösen och tvångsförvaltning
skall kunna tillgripas om ett institut inte antar ett
avtalsförslag, är att institutet i praktiken skall vara skyldigt
att ta emot statligt stöd om vissa angivna omständigheter
föreligger. För det första skall ett stöd behövas för att
stabiliteten i betalningssystemet skall kunna garanteras och för
att kreditförsörjningen skall kunna tryggas. Vidare skall
institutet komma i ekonomiskt trångmål, på sätt som tidigare
beskrivits, om det inte får stöd. Slutligen skall
Prövningsnämnden ha funnit att ett avtalsförslag från
Bankstödsnämnden inte är oskäligt.
De nämnda tvångsmedlen skall enligt vad som föreslås i motion
1992/93:N63 (nyd) inte få användas i de fall ett institut inte
antagit ett avtalsförslag. Bestämmelsen är bl.a. tveksam från
äganderätts- och rättssäkerhetssynpunkt, anförs det i motionen.
Motionsförslaget är såvitt gäller aktiebolag och bankaktiebolag
ett andrahandsyrkande till motionärernas krav på att möjligheten
till inlösen inte skall införas.
Enligt utskottets uppfattning kan den aktuella
bestämmelsen med fog anses vara den mest centrala när det gäller
tvångsmedel i den föreslagna lagen. De andra två grunderna för
tvångsmedel är av mer underordnad betydelse. Skulle staten
avhändas möjligheten att tillgripa inlösen eller
tvångsförvaltning när ett institut säger nej till ett "godkänt"
avtal torde syftet med lagen svårligen kunna uppnås. En påtaglig
risk med motionärernas förslag till ändring är att
förhandlingarna skulle kunna fördröjas och bli mer omständliga
till förfång för intressena av att skydda kreditväsendet. Mot
denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1992/93:N63 (nyd) i
berörd del.
Oskäliga villkor
Prövningsnämnden skall, som redan beskrivits, på ansökan av
Bankstödsnämnden pröva om villkoren i ett förslag till avtal om
statligt stöd till ett kreditinstitut är oskäligt eller inte mot
motparten. Några avtal som är direkt jämförliga med dem som kan
bli aktuella hos Prövningsnämnden har inte förekommit tidigare.
Nämnden kan dock enligt regeringen få viss vägledning av
tillämpningen av 36§ avtalslagen (1915:218) och av avtal om
företagsrekonstruktion.
Om de tidigare återgivna yrkandena i motion 1992/93:N63 (nyd)
rörande inlösen och grunderna för användande av tvångsmedel inte
vinner bifall, föreslås i nämnda motion att prövningen av
villkoren i ett avtalsförslag skall avse om de är skäliga och
inte om de är oskäliga. Enligt motionärerna bör därför
formuleringen "funnit inte vara oskäliga" i lagförslagets 10 §
första stycket 1 och 13§ första stycket 1 ändras till "funnit
vara skäliga". Syftet med detta anges vara att mildra ogynnsamma
verkningar av inlösen och tvångsförvaltning.
Motionärernas förslag innebär att det i praktiken skulle bli
svårare för Prövningsnämnden att "godkänna" avtalsvillkor som
Bankstödsnämnden har föreslagit. Enligt utskottets
uppfattning måste reglerna om vad Prövningsnämndens bedömning
skall avse utformas mot bakgrund av dels att det övergripande
syftet med bankstödet är att skydda centrala allmänna intressen,
dels att betydande statliga åtaganden kan väntas bli aktuella i
varje enskilt avtal. Avvägningen mellan allmänna och enskilda
intressen måste också göras med beaktande härav. Utskottet är av
dessa skäl inte berett att biträda motionsförslaget, utan anser
att det för ett villkors giltighet skall räcka med att det
konstateras att villkoret inte är oskäligt. Utskottet ansluter
sig därmed till regeringens förslag och avstyrker det nu
aktuella yrkandet i motion 1992/93:N63 (nyd).
Värdering av aktier, m.m.
I 2 kap. 18 § regeringsformen föreskrivs att varje medborgare
vilkens egendom tas i anspråk genom expropriation eller annat
sådant förfarande skall vara tillförsäkrad ersättning enligt
grunder som anges i lag. I den nu föreslagna lagen har därför
intagits en bestämmelse om att vid inlösen av aktier i ett
kreditinstitut skall lösenbeloppet bestämmas så att det
motsvarar aktiens verkliga värde vid den tidpunkt när
Bankstödsnämnden begärde inlösen. Begreppet verkliga värdet har
hämtats från 1944 års aktiebolagslag och den praxis som
tillämpas vid inlösen av minoritetsaktier. Enligt vad som sägs i
propositionen bör den praxis som utvecklats i dessa sammanhang
vara vägledande även för det nu föreslagna inlösensförfarandet.
Föreligger det tvist om rätt till inlösen eller om
inlösenbeloppet skall detta prövas av Prövningsnämnden på
begäran av Bankstödsnämnden. Aktiernas värde skall bestämmas som
om kreditinstitutet inte hade omfattats av statens åtagande om
stöd till kreditinstituten.
Uttrycket verkliga värdet är oklart och kan leda till
tillämpningssvårigheter, anförs det i motion 1992/93:N63 (nyd).
Det är inte tillräckligt att hänvisa till praxis vid inlösen av
minoritetsaktier, hävdar motionärerna. De anser att det är mer
ändamålsenligt att använda uttrycket värdet.
Som framgår av den nu lämnade redogörelsen följer av
regeringsformen att grunderna för inlösen av aktier måste anges
i lag. Enligt utskottets mening är det härvid en avsevärd
fördel att tillämpa värderingsprinciper som redan används i
närliggande sammanhang och därmed vunnit en viss stadga. Detta
uppnås genom det i propositionen föreslagna begreppet verkliga
värdet. Motionärernas förslag om att endast ordet värdet skall
anges i lagtexten skulle inte ge någon vägledning, eftersom det
i motionen inte anges vad som avses med "värdet". Detta skulle
leda till osäkerhet och minska förutsebarheten i
Prövningsnämndens bedömning. Utskottet anser vidare att det med
fog kan ifrågasättas om regeringsformens krav på att grunderna
för ersättningen skall anges i lag är uppfyllt om ett nytt
begrepp införs i lagen utan närmare vägledning. Med hänvisning
till vad som anförts avstyrker utskottet motion 1992/93:N63
(nyd) såvitt nu är i fråga.
I motion 1992/93:N63 (nyd) föreslås också att det skall
införas ett krav på att aktiens värde skall bestämmas med
utgångspunkt i utlåtande från erkänd oberoende expertis på
området.
Utskottet vill för sin del erinra om att Prövningsnämnden
föreslås få en mycket kvalificerad sammansättning där alla
ledamöter skall ha särskild sakkunskap på området. Häri
innefattas även frågor rörande inlösen av aktier, eftersom detta
kan väntas bli en av nämndens viktigare uppgifter. Vidare finns
det inget som hindrar nämnden att -- om så skulle behövas --
inhämta särskilda expertutlåtanden i värderingsfrågor.
Enligt utskottets uppfattning kan det i många fall vara av värde
att så sker, men det bör ankomma på nämnden att avgöra detta
från fall till fall. Utskottet avstyrker därför motion
1992/93:N63 (nyd) i nu berört hänseende.
Privatisering av banker
Inlösta aktier måste så snart det kan ske övergå till privata
ägarformer, anförs det vidare i motion 1992/93:N63 (nyd).
Ägandet kan t.ex. spridas till medborgarna genom att dessa får
överta delar av aktierna.
Ett likartat yrkande behandlades av utskottet i samband med
beslutet om införande av bankstödet (bet. 1992/93:NU16).
Utskottet anförde då att bank- och kreditväsendet bör vara
privatägt och att i de fall staten genom stödåtgärder blir
aktieägare bör ägandet avvecklas när det blir affärsmässigt
lämpligt. Utskottet tillstyrkte också att regeringen
bemyndigades att besluta om avvecklingen. Riksdagen beslutade i
enlighet med utskottets förslag.
Vad som nu refererats bör enligt utskottets uppfattning
alltjämt vara vägledande för regeringens handläggning av det
statliga ägandet av kreditinstitut. Motionärernas syfte är
därmed i huvudsak redan tillgodosett. Det aktuella yrkandet i
motion 1992/93:N63 (nyd) avstyrks därför.
Namnet på prövningsorganet
Prövningen av att villkoren i ett förslag till avtal om
statligt stöd inte är oskäliga skall, som tidigare sagts, göras
av en särskilt inrättad nämnd, Prövningsnämnden för
bankstödsfrågor. Denna nämnd skall också pröva tvist om inlösen
och inlösenbeloppets storlek samt om tvångsförvaltning. Vid
prövningen i nämnden skall i huvudsak förfarandereglerna i
förvaltningsprocesslagen (1971:291) tillämpas. Nämnden skall
bestå av tre ledamöter utsedda av regeringen. Ordföranden och
vice ordföranden skall vara jurister och ha erfarenhet som
domare. Högst två ersättare får utses. Nämndens avgöranden skall
inte kunna överklagas.
I propositionen anförs att de bestämmelser som föreslås för
Prövningsnämnden gör att den uppfyller kraven för en opartisk
och oberoende domstol och de krav som Europakonventionen ställer
i detta avseende. Genom inrättande av en särskild nämnd med hög
kompetens och särskild sakkunskap på området blir
prövningsförfarandet i bankstödsfrågor snabbt och flexibelt,
anser regeringen.
I motion 1992/93:N62 (s) anförs att det inte råder någon
tvekan om att de frågor som den föreslagna instansen skall pröva
är av den karaktären att det måste finnas tillgång till
domstolsprövning. Motionären påpekar att det i propositionen
sägs att den nya prövningsinstansen måste uppfylla de krav som
ställs på en opartisk och oberoende domstol. I motionen erinras
om att detta bl.a. hänger samman med Europakonventionens krav om
den enskildes rätt till domstolsprövning i vissa fall.
Motionären finner det mot denna bakgrund förvånande att
regeringen inte valt att entydigt slå fast att det organ som nu
skall inrättas verkligen är en domstol. Genom den föreslagna
beteckningen Prövningsnämnd kan det, enligt motionären, uppstå
onödig tveksamhet om det över huvud taget rör sig om en domstol
och om Sverige uppfyller sina internationella förpliktelser. Han
föreslår därför att organet benämns Bankstödsdomstolen.
Även i motion 1992/93:N63 (nyd) föreslås att det nya
prövningsorganet skall benämnas Bankstödsdomstolen, med
hänvisning till att det i allt väsentligt kommer att fungera som
en domstol.
Enligt utskottets uppfattning är det bestämmelserna om den
föreslagna prövningsinstansens ställning, uppgifter,
sammansättning m.m. som är avgörande för hur den kommer att
bedömas, t.ex. vid en jämförelse med Europakonventionens regler.
Vilken benämning som instansen ges torde sakna betydelse för om
den kommer att betraktas som domstol eller inte. Med hänsyn
härtill och till att det måste anses vara klarlagt att den
föreslagna Prövningsnämnden uppfyller kriterierna för domstol
finns det inget som hindrar att instansen får benämningen
Prövningsnämnden för bankstödsfrågor. Denna beteckning kan också
vara att föredra, eftersom det här är fråga om ett organ som
inte permanent kommer att vara i verksamhet med hänsyn till att
antalet ärenden blir litet. Nämndens mandat föreslås dessutom
bli tidsbegränsat. Med det sagda avstyrker utskottet motionerna
1992/93:N62 (s) och 1992/93:N63 (nyd), den senare i berörd del.
Överklagande
I den föreslagna lagen föreskrivs att Prövningsnämndens
avgöranden inte får överklagas.
I en rättsstat, anförs det i motion 1992/93:N63 (nyd), är det
en självklarhet att frågor som rör äganderätten inte prövas bara
i en instans. Prövningsnämndens beslut måste därför kunna
överklagas, anser motionärerna och anför att det mest
ändamålsenliga är att överklagandet sker till Högsta domstolen.
De ärenden som Prövningsnämnden kommer att hantera kan väntas
röra avsevärda allmänna och enskilda intressen. Förslaget om att
inrätta en särskild instans för prövning av bankstödsärenden har
framlagts för att få ett organ som dels besitter betydande
sakkunskap, dels kan handlägga ärendena snabbt och flexibelt.
Enligt vad utskottet har erfarit är avsikten att de båda
jurister som skall ingå i nämnden skall ha kompetens och
erfarenhet på justitierådsnivå. Den tredje ledamoten avses ha en
kompetens på jämförbar nivå inom sitt område. Genom en sådan
sammansättning av nämnden säkerställs enligt utskottets mening
att bankstödsärendena får en mycket kvalificerad bedömning.
Härutöver gäller att ärendena innan de kommer till nämnden har
prövats av Bankstödsnämnden och i vissa fall även av regeringen.
I flertalet ärenden kan vidare förutses att det krävs en stor
skyndsamhet. Sammantaget anser utskottet att det föreslagna
förfarandet ger garantier för en tillfredsställande prövning och
att det därför kan godtas att Prövningsnämndens beslut inte får
överklagas. Med hänvisning härtill avstyrks motion 1992/93:N63
(nyd) i nu aktuell del.
Rekryteringen till prövningsorganet, m.m.
Prövningsnämnden avses, som tidigare nämnts, få tre ledamöter
som skall utses av regeringen. Ledamöterna skall besitta hög
kompetens med särskild sakkunskap på området. Ordföranden och
vice ordföranden skall vara jurister med domarerfarenhet.
Regeringen skall också kunna utse högst två ersättare.
I syfte att få bästa kompetens i prövningsorganet är det
angeläget, anförs det i motion 1992/93:N63 (nyd), att minst en
av juristerna vid sidan av domarkompetens har affärsjuridisk
erfarenhet av betydande omfattning eller annan adekvat
erfarenhet från näringsliv eller bank.
Det ankommer på regeringen att utse ledamöterna i
Prövningsnämnden. Enligt vad utskottet har erfarit avser
regeringen att därvid bl.a. sörja för att erforderlig
affärsjuridisk kompetens tillförs nämnden. Utskottet utgår
därför från att syftet med det nu aktuella yrkandet i motionen
kommer att tillgodoses. Något särskilt uttalande från riksdagens
sida i frågan är därför inte påkallat. Motion 1992/93:N63 (nyd)
avstyrks således i ifrågavarande del.
I propositionen anförs att det är svårt att uppskatta behovet
av medel för Prövningsnämndens verksamhet. Regeringen meddelar
att den avser att återkomma till resursfrågorna på
tilläggsbudget för budgetåret 1993/94. I avvaktan på detta
föreslås att eventuella utgifter för Prövningsnämndens
verksamhet belastar sjunde huvudtitelns anslag I 9 Åtgärder för
att stärka det finansiella systemet.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört i
denna del.
Lagens giltighetstid
Den nya lagen om statligt stöd till banker och andra
kreditinstitut föreslås träda i kraft den 1 juli 1993. De
inledande bestämmelserna om principerna för bankstödet avses
gälla tills vidare. I propositionen anges däremot att lagen i
övrigt bör vara tidsbegränsad och upphöra att gälla vid utgången
av år 1995. Detta rör bestämmelserna för prövning av villkor,
inlösen och tvångsförvaltning samt Prövningsnämndens verksamhet.
Förslaget om tidsbegränsning motiveras av att lagen vid ett
beslut om dess förlängning kan anpassas till de erfarenheter som
vunnits vid tillämpningen av lagen.
Det är viktigt att riksdagen får möjlighet att nära följa
utvecklingen på bankstödsområdet, anförs det i motion
1992/93:N63 (nyd). Om det föreligger särskilda skäl kan en lag
tidsbegränsas. I detta fall är det enligt motionärerna mest
ändamålsenligt att låta lagen gälla ett år i taget. Regeringen
skulle då kunna återkomma med förslag om förlängning av lagen,
varvid riksdagen får en naturlig möjlighet att ompröva reglernas
utformning.
Den föreslagna lagen om bankstödet är till sin omfattning och
karaktär i väsentliga hänseenden ny för svensk rätt. Det är
därför enligt utskottets mening välmotiverat att införa en
kontrollstation genom att tidsbegränsa lagen. Tidpunkten för
utvärdering bör väljas så att tillräcklig erfarenhet kan
erhållas om lagens effekter i olika avseenden. Detta kan inte
uppnås om lagen, så som motionärerna föreslår, skulle upphöra
att gälla redan efter ett år. Utskottet anser att regeringens
förslag innebär en lämplig avvägning. Vid utgången av år 1995
kan mer än två års praktisk erfarenhet av lagen utvärderas. Det
är vidare enligt utskottets uppfattning viktigt att markera att
statens generella garanti för betalningssystemet och
kreditförsörjningen inte är tidsbegränsad, utan gäller i
enlighet med riksdagens tidigare beslut så länge som det behövs.
En avveckling skall ske när det kan göras utan att
fordringsägarnas intressen hotas och först efter ett nytt beslut
av riksdagen.
Utskottet vill också erinra om att regeringen aviserat om att
den löpande kommer att hålla riksdagen underrättad om
bankstödsfrågorna dels genom skrivelser, dels genom muntlig
information. Riksdagen kommer därför att vid upprepade
tillfällen ha möjlighet att diskutera stödet till bankerna och
övriga kreditinstitut. Regeringen har nyligen avlämnat en
skrivelse (skr. 1992/93:251) till riksdagen med information om
hittills vidtagna åtgärder för att stärka det finansiella
systemet.
Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrks motion
1992/93:N63 (nyd) i här berörd del.
Lagens utformning
Med hänvisning till vad som anförts i de olika avsnitten i det
föregående tillstyrker utskottet regeringens förslag till
utformning av lagen om statligt stöd till banker och andra
kreditinstitut enligt bilaga 1.
Bankstödsfrågornas handläggning
Det är angeläget att alla åtgärder rörande bankstödet vidtas i
ett sammanhang, hävdas det i motion 1992/93:N63 (nyd). I vart
fall måste Bankstödsnämnden ha gjort en säker helhetsbedömning
innan den går in på enskildheterna, anförs det. Allt detta måste
ske snabbt, understryker motionärerna.
Bankstödsnämnden hanterar nu ansökningar om statligt stöd från
fyra banker. Gota Bank har övertagits av staten och rörande
denna bank pågår en inventering och genomgång av
problemengagemangen. Efter rekonstruktion är målet att banken
skall kunna säljas under år 1993. I fråga om övriga berörda
banker -- Skandinaviska Enskilda Banken, Sparbanken Sverige och
Föreningsbanken-- genomförs grundliga genomgångar av bankernas
problemkrediter och långsiktiga intjäningsförmåga. Detta skall
utgöra underlag för Bankstödsnämndens bedömning av omfattningen
och formerna för det eventuella statliga stödet. Parallellt med
dessa genomgångar utförs en utredning om kreditväsendets
framtida struktur, bl.a. i syfte att analysera vilka effekter
olika åtgärder riktade till de enskilda bankerna får på
branschen som helhet. Bankstödsnämnden anlitar ett antal
internationellt verksamma konsultföretag för de nämnda
utredningarna. De berörda bankerna skiljer sig åt när det gäller
storlek, organisation, verksamhetsinriktning, problemkrediternas
omfattning m.m. Detta gör att Bankstödsnämnden kommit olika
långt i processen hos de skilda bankerna.
Enligt utskottets uppfattning har Bankstödsnämnden, såvitt
utskottet nu kan bedöma, organiserat sitt arbete på ett
kvalificerat och förtroendeingivande sätt. Arbete pågår
samtidigt på flera olika plan i syfte att skaffa både överblick
och detaljkännedom. Genomgångarna av bankerna sker med anlitande
av internationell expertis. En avvägning måste göras mellan
önskemålet om skyndsamma åtgärder och kravet på att åtgärderna
är så omsorgsfullt utformade att de är långsiktigt hållbara och
vinner acceptans bland såväl allmänheten som svenska och
internationella experter. Riksdagen har givit regeringen och
Bankstödsnämnden ett vitt bemyndigande att hantera frågorna
rörande bankstödet. Riksdagen bör därför inte närmare ange hur
handläggningen skall gå till. Utskottet avstyrker därför motion
1992/93:N63 (nyd) i berörd del.
Tillgångsgaranti
Det generella bankstödet är för närvarande utformat som en
skuldgaranti, konstateras det i motion 1992/93:N63 (nyd). Detta
åstadkoms genom att staten garanterar att kreditinstituten kan
fullgöra sina förpliktelser i rätt tid. Från marknadens synpunkt
vore det enligt motionärerna bättre att garantera
tillgångssidan. Ett sådant system skulle lösa alla formella
kapitaltäckningsproblem, vara konkurrensneutralt och leda till
intressegemenskap mellan instituten och staten när det gäller
att maximera värdet av tillgångar som omfattas av garantin,
hävdar motionärerna. En tillgångsgaranti skulle vara lika
intressant för alla banker oavsett deras ekonomiska ställning,
eftersom bankerna skulle ha möjlighet att behålla sina inbördes
positioner, understryker motionärerna. Med en tillgångsgaranti
skulle man vidare inte behöva göra någon genomgång av bankernas
problemkrediter. Systemet skulle i princip kunna sättas i kraft
omedelbart, anförs det i motionen. Staten skulle, enligt ett
exempel i motionen, kunna garantera 90% av räntor och
amorteringar i en banks låneportfölj. För detta skulle staten få
en provision på 1% per år samt få en option att förvärva 90%
av aktierna vid en nyemission i banken. En bank som har mindre
behov av stöd skulle kunna få en statlig garanti omfattande
50% av räntor och amorteringar mot en provision på 1% och en
option på 10% av aktierna.
Som tidigare anförts har regeringen och Bankstödsnämnden fått
ett mycket vidsträckt bemyndigande när det gäller både
bankstödets ekonomiska omfattning och hur stödet till enskilda
kreditinstitut skall utformas. I det senare avseendet innehåller
propositionen som låg till grund för bankstödet (prop.
1992/93:135) en mycket omfattande uppräkning av möjliga
konstruktioner av stödåtgärder. I nämnda proposition finns ett
särskilt avsnitt (s. 27) som beskriver hur stödet kan utformas
genom garantier av tillgångar. Värdet på riskabla tillgångar kan
härigenom garanteras. Vidare kan en viss andel av
kreditförlusterna täckas. Garantin kan även täcka förluster till
följd av uteblivna räntebetalningar och ränteeftergifter på
nödlidande lån. I propositionen nämns även andra exempel på
stödåtgärder. Det ligger inom Bankstödsnämndens mandat att
använda sig av de former som den bedömer vara mest
ändamålsenliga från fall till fall. Det kan noteras att staten
ställt ut en förlusttäckningsgaranti på 10 miljarder kronor till
Gota Bank och att banken tog i anspråk 6 miljarder kronor av
denna för att vid årsskiftet 1992/93 uppnå en
kapitaltäckningsgrad på drygt 8%.
Utskottet vill betona vikten av att grunderna för det
statliga bankstödet inte ändras. Det internationella förtroendet
för det svenska betalningssystemet och kreditväsendet är
nämligen beroende av att statens åtagande, såsom det
formulerades under hösten 1992 och slutligen fastställdes genom
riksdagens beslut i december 1992, kvarstår ograverat till sin
omfattning och karaktär. Det viktiga inslaget i åtagandet är
härvidlag att kreditinstituten kan fullgöra sina förpliktelser.
Det nu aktuella motionsyrkandet måste tolkas så att denna del av
den statliga garantin skall avvecklas. De svenska bankerna är
för sin finansiering till betydande grad beroende av upplåning i
utlandet, och utskottet vill bestämt understryka att det på
intet sätt kan komma i fråga att inskränka statens åtagande
gentemot dessa. Det får inte råda någon oklarhet på denna punkt.
Det statliga åtagandet innebär vidare att staten garanterar
att bankerna kan fullgöra sina förpliktelser gentemot
insättarna. Enligt utskottets uppfattning är detta av helt
avgörande betydelse för det inhemska förtroendet för
banksystemet. Inte heller i detta avseende får det uppstå
osäkerhet om räckvidden av statens garanti. Som framgår av
motionen måste dess förslag om en tillgångsgaranti kompletteras
för att det nu befintliga insättarskyddet skall kunna behållas.
Utskottet återkommer till detta i det följande.
Utskottet kan dessutom konstatera att de riktlinjer som
fastställts för bankstödet gör det möjligt för regeringen och
Bankstödsnämnden att utforma olika former av tillgångsgarantier.
Förslaget i motionen är emellertid inte tillräckligt väl
utvecklat för att det skall kunna bedömas om motionärerna avser
även andra former av tillgångsgarantier utöver de som tas upp i
den tidigare nämnda propositionen. Det framgår inte heller av
motionen hur det föreslagna systemet, såsom det hävdas i
motionen, skulle kunna lösa flera av de stora problem som
otvetydigt är förknippade med bankstödet.
Motionen innefattar dock en förändring av bankstödets
nuvarande omfattning genom att det föreslås att även banker som
formellt sett inte är i behov av stöd skall kunna få en statlig
garanti mot erläggande av provision. Utskottet vill erinra om
att alla banker och vissa angivna kreditinstitut för närvarande
omfattas av statens garanti att de skall kunna fullgöra sina
förpliktelser i rätt tid. Konkreta stödåtgärder kan däremot bara
komma i fråga till sådana institut som har behov av stöd.
Utskottet finner inte skäl att ompröva denna princip.
Härutöver vill utskottet peka på att ett förverkligande av
motionens förslag kan medföra nackdelar i olika hänseenden.
Bl.a. kan incitamenten minska för bankerna att effektivisera
verksamheten och driva in fordringar. Vidare skulle inte staten
få något inflytande trots att den får stå för en stor del av
risktagandet. I de fall staten skulle behöva infria sin garanti
gentemot en bank skulle den få regressfordringar mot låntagarna,
vilket i sin tur väcker frågor om hur dessa fordringar skall
administreras och behandlas i förmånsrättshänseende. Den
skisserade tillgångsgarantin skulle också medföra att
aktieägarna inte behöver bära bankens kreditförluster, vilket
avviker från de principer som riksdagen tidigare fastställt för
bankstödet.
Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet
motion 1992/93:N63 (nyd) i ifrågavarande del.
Insättarskydd
I motion 1992/93:N63 (nyd) anförs det också att den i motionen
föreslagna tillgångsgarantin bör kompletteras med en
insättargaranti av den typ som funnits i Förenta staterna sedan
1930-talet. Förutsättningarna för införande av en
insättargaranti måste utredas, anser motionärerna.
Utskottet har tidigare behandlat motioner om insättarskydd.
Senast skedde det i april 1993 (bet. 1992/93:NU24). Utskottet
konstaterade då att det statliga bankstödet skyddar insättarna i
de svenska bankerna och att detta skydd inte är begränsat till
ett visst belopp. Utskottet anförde också att ett insättarskydd
bör införas så småningom och då anpassas till det väntade
EG-direktivet i frågan. Riksdagen anslöt sig till utskottets
ställningstagande.
Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning
och avstyrker motion 1992/93:N63 (nyd) i nu aktuell del.
Bankers innehav av fast egendom
Banker får enligt 2 kap. bankrörelselagen (1987:617) förvärva
fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt i huvudsak endast för
att bereda lokaler åt verksamheten och bostad åt någon som är
anställd i banken. Som undantag från denna huvudregel gäller att
en bank får förvärva sådan egendom också för att skydda fordran.
Egendom som förvärvats av detta skäl måste avyttras så snart det
lämpligen kan ske och senast när det kan göras utan förlust för
banken. Har egendomen inte avyttrats inom tre år krävs tillstånd
av Finansinspektionen för fortsatt innehav.
En stor del av bankernas utlåning under 1980-talet avsåg
fastighetssektorn. Som en följd av den kraftiga nedgången i
fastighetsvärdena har bankerna tvingats överta ett stort antal
fastigheter för att skydda sina fordringar. Enligt
Finansinspektionens uppskattning har bankerna under åren 1991
och 1992 övertagit fastigheter till ett värde av ca 18 miljarder
kronor, exkl. de fastigheter som överförts från Nordbanken till
Securum.
Med nuvarande regler skulle bankerna vara tvungna att antingen
avyttra stora delar av sina innehav under de närmaste åren eller
begära Finansinspektionens tillstånd för fortsatt innehav. I
propositionen anförs att detta kan skapa en ökad osäkerhet på
fastighetsmarknaden. Eftersom det är angeläget att bankerna inte
tvingas till en försäljning som kan leda till onödiga förluster
föreslås att reglerna för innehav av egendom som övertagits för
att skydda fordran ändras. Förslaget innebär att treårsfristen
avskaffas och ersätts med en föreskrift om att sådan egendom
skall avyttras när det lämpligen kan ske med hänsyn till
marknadsförhållandena och senast när det kan göras utan förlust
för banken. Härutöver föreslås en skyldighet för banker och
kreditmarknadsbolag att årligen till Finansinspektionen avge en
särskild redovisning av sitt innehav av egendom som har
övertagits för att skydda fordringar. Motsvarande ändring införs
i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, som avses träda i
kraft samtidigt som EES-avtalet.
Utskottet anser att det är av stor vikt att åtgärder
vidtas som kan stabilisera fastighetsmarknaden och tillstyrker
därför de föreslagna lagändringarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande statens del i värdestegringen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del
och med avslag på motion 1992/93:N63 yrkande 4 godkänner vad
utskottet anfört,
res. 1 (nyd)
2. beträffande villkor för bankstöd
att riksdagen avslår motion 1992/93:N63 yrkande 5,
res. 2 (nyd) - villk. res. 1
3. beträffande inlösen av aktier
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del
och med avslag på motion 1992/93:N63 yrkande 6 godkänner vad
utskottet anfört,
res. 3 (nyd)
4. beträffande grund för inlösen och tvångsförvaltning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del
och med avslag på motion 1992/93:N63 yrkandena 7 och 11
godkänner vad utskottet anfört,
res. 4 (nyd) - villk. res. 3
5. beträffande oskäliga villkor
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del
och med avslag på motion 1992/93:N63 yrkandena 8 och 12
godkänner vad utskottet anfört,
res. 5 (nyd) - villk. res. 3 och 4
6. beträffande värdering av aktier
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del
och med avslag på motion 1992/93:N63 yrkande 9 godkänner vad
utskottet anfört,
res. 6 (nyd) - villk. res. 3
7. beträffande utlåtande om aktiers värde
att riksdagen avslår motion 1992/93:N63 yrkande 10,
res. 7 (nyd)
8. beträffande privatisering av banker
att riksdagen avslår motion 1992/93:N63 yrkande 13,
res. 8 (nyd)
9. beträffande namnet på prövningsorganet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del
och med avslag på motionerna 1992/93:N62 och 1992/93:N63 yrkande
14 godkänner vad utskottet anfört,
res. 9 (nyd)
10. beträffande överklagande
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del
och med avslag på motion 1992/93:N63 yrkande 15 godkänner vad
utskottet anfört,
res. 10 (nyd)
11. beträffande rekryteringen till prövningsorganet
att riksdagen avslår motion 1992/93:N63 yrkande 16,
res. 11 (nyd)
12. beträffande finansieringen av prövningsorganet
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:245 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
13. beträffande lagens giltighetstid
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del
och med avslag på motion 1992/93:N63 yrkande 17 godkänner vad
utskottet anfört,
res. 12 (nyd)
14. beträffande lagens utformning
att riksdagen antar det i proposition 1992/93:245 framlagda
förslaget till lag om statligt stöd till banker och andra
kreditinstitut,
res. 13 (nyd) - villk. res. 1, 3, 9, 10 och 12
18. beträffande bankers innehav av fast egendom
att riksdagen antar de i proposition 1992/93:245 framlagda
förslagen till
a) lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
b) lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.
Stockholm den 27 maj 1993
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard
Molén (m), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh
Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Bengt
Dalström (nyd), Olle Lindström (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia
Lindgren (s), Carl B Hamilton (fp), Roland Lében (kds), Björn
Kaaling (s) och Hans Stenberg (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Statens del i värdestegringen (mom.1)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.4 med "Utskottet har" och slutar på s.5 med "denna
del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning torde det bästa sättet för
staten att återvinna stöd som lämnats till enskilda
kreditinstitut vara att få del av den värdestegring som kan
förväntas när institutet har rekonstruerats. Utskottet anser att
detta måste komma till klart uttryck i lagen. Med stöd härav
måste Bankstödsnämnden tillse att villkor om statens del i
värdestegringen alltid tas med i avtal om stöd. Utskottet
tillstyrker mot denna bakgrund kravet i motion 1992/93:N63 (nyd)
på att ordet "bör" i 5§ sista stycket i den nya lagen skall
bytas ut mot "skall".
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande statens del i värdestegringen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 4 och
med anledning av regeringens förslag i denna del godkänner vad
utskottet anfört.
2. Villkor för bankstöd (mom.2)
Under förutsättning av avslag på reservation 1
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "i fråga"
bort ha följande lydelse:
Utskottet är av den uppfattningen att staten måste ha en
bestämd linje vid förhandlingarna med de banker som söker stöd.
Inriktningen bör bl.a. vara att krav skall ställas på att
bankens kringverksamheter avyttras, att beslutsrutinerna ändras
och att räntemarginalerna sänks. På detta sätt kan behovet av
stöd minskas och staten kan medverka till att en fungerande
kreditgivning kommer i gång i bankerna i utbyte mot
stödåtgärderna. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta
till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motion
1992/93:N63 (nyd) i nu berörd del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande villkor för bankstöd
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Inlösen av aktier (mom.3)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.6 som
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "denna del" bort
ha följande lydelse:
Förslaget om inlösen av aktier innebär att staten ges rätt att
med tvång överta ägandet i ett kreditinstitut. Enligt utskottets
uppfattning är detta en alltför långtgående åtgärd som innebär
att den enskildes äganderätt kränks. Staten kan i stället
tillgodose sina intressen genom att med tvång överta
förvaltningen av institutet. Staten kan genom ett sådant
förfarande vidta de åtgärder som den anser vara nödvändiga.
Samtidigt ligger ägandet av institutet kvar hos de tidigare
ägarna, vilket torde underlätta en fortsatt drift när staten
inte längre behöver använda sig av tvångsmedel. Enligt
utskottets mening bör därför 10--12§§ utgå ur lagförslaget med
åtföljande omnumrering av de följande paragraferna. Vidare bör
paragraferna om tvångsförvaltning (13 och 14§§) kompletteras
med bestämmelser om aktiebolag och bankaktiebolag. Dessutom
krävs ändringar i de paragrafer som hänvisar till 10--12§§.
Med detta tillstyrker utskottet motion 1992/93:N63 (nyd) i denna
del.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande inlösen av aktier
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 6 och
med avslag på regeringens förslag i denna del godkänner vad
utskottet anfört.
4. Grund för inlösen och tvångsförvaltning (mom.4)
Under förutsättning av avslag på reservation 3
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörd del"
bort ha följande lydelse:
Utskottet motsätter sig att staten skall ges rätt att
tillgripa tvångsmedel när ett institut inte godtar ett
avtalsförslag som prövats av den föreslagna Prövningsnämnden.
Detta skulle ge staten en orimligt stark ställning gentemot ett
enskilt institut som skulle kunna påtvingas ett avtal som är
oförmånligt för institutet och dess ägare. Utskottet anser det
vara tillräckligt att tvångsmedel kan tillgripas om ett institut
inte fullföljer ett villkor som är väsentligt eller om
kapitalsituationen i institutet är katastrofal. Den första
grunden för inlösen resp. tvångsförvaltning i 10§ resp. 13§
bör därför utgå ur lagförslaget. Med vad som nu sagts
tillstyrker utskottet motion 1992/93:N63 (nyd) i här aktuell
del.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande grund för inlösen och tvångsförvaltning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkandena 7
och 11 och med avslag på regeringens förslag i denna del
godkänner vad utskottet anfört.
5. Oskäliga villkor (mom.5)
Under förutsättning av avslag på reservationerna 3 och 4
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som
börjar med "Motionärernas förslag" och slutar med "motion
1992/93:N63 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Genom att, såsom regeringen har föreslagit, ange att
Prövningsnämndens bedömning skall avse endast om ett avtal är
oskäligt, har det enligt utskottets uppfattning skapats ett
alltför stort utrymme för Bankstödsnämnden att få igenom villkor
som är långtgående mot institutet och dess ägare. Staten torde i
de aktuella förhandlingarna ha en tillräckligt stark position
utan att den behöver förstärkas på det föreslagna sättet.
Hänsynen till den enskildes äganderätt och till intresset av
rättssäkerhet gör det enligt utskottets mening mera lämpligt att
tvångsmedel skall kunna tillgripas först när Prövningsnämnden
funnit ett avtal skäligt. Utskottet tillstyrker därför det
aktuella förslaget i motion 1992/93:N63 (nyd). Utskottet anser
sålunda att orden "inte vara oskäliga" bör bytas ut mot "vara
skäliga" i såväl 10§ första stycket 1 som 13§ första stycket
1. Vidare bör motsvarande ändringar göras i andra stycket av de
nämnda paragraferna samt i 7 och 25§§.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande oskäliga villkor
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkandena 8
och 12 och med anledning av regeringens förslag i denna del
godkänner vad utskottet anfört.
6. Värdering av aktier (mom.6)
Under förutsättning av avslag på reservation 3
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.8 med "Som framgår" och slutar på s.9 med "i fråga" bort
ha följande lydelse:
Av propositionen och Lagrådets yttrande framgår att en
beräkning av värdet på ett kreditinstituts aktier möter
betydande problem, bl.a. därför att värdet skall bestämmas som
om institutet inte hade omfattats av statens generella åtagande.
Dessa svårigheter torde enligt utskottets bedömning inte
undvikas av att begreppet "verkliga värdet" används, eftersom
det tillämpas i situationer skilda från de som nu kan bli
aktuella. Mot denna bakgrund anser utskottet att aktierna
lämpligen bör värderas efter deras andel av institutets
substansvärde sedan avräkning gjorts för eventuella
kapitaltillskott eller garantier från statens sida. Med detta
tillstyrker utskottet den aktuella delen av motion 1992/93:N63
(nyd). Det sagda innebär att i 11§ bör ordet "verkliga" utgå.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande värdering av aktier
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 9 och
med anledning av regeringens förslag i denna del godkänner vad
utskottet anfört.
7. Utlåtande om aktiers värde (mom.7)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.9 som
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "berört
hänseende" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare har berört är värderingen av aktier i
samband med eventuell inlösen mycket komplicerad. Även om
Prövningsnämnden kommer att bestå av ledamöter med stor
sakkunskap anser utskottet att värderingsuppgiftens komplexa
natur talar för att nämndens egen bedömning måste kompletteras
med en värdering av oberoende experter. På detta sätt får
nämnden ett säkrare underlag för sitt slutliga
ställningstagande. Utskottet ansluter sig därmed till förslaget
i motion 1992/93:N63 (nyd) i detta avseende och föreslår att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
nu anfört.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande utlåtande om aktiers värde
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Privatisering av banker (mom.8)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.9 som
börjar med "Vad som" och slutar med "avstyrks därför" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det svenska kreditväsendet skall vara
privatägt. En utförsäljning av det statliga ägandet bör därför
ske så snart som möjligt. Vid en privatisering är det utskottets
uppfattning att ägandet i första hand skall överföras till de
enskilda medborgarna och inte till olika institutioner.
Riksdagen bör i ett uttalande ge regeringen detta till känna som
sin mening. Därmed tillstyrker utskottet motion 1992/93:N63
(nyd) i denna del.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande privatisering av banker
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Namnet på prövningsorganet (mom.9)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.10 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörd del"
bort ha följande lydelse:
Eftersom full enighet råder om att den föreslagna
prövningsinstansen uppfyller de kriterier som ställs på en
domstol, kan utskottet inte finna några sakliga skäl för att
instansen inte skall kunna kallas domstol. Utskottet föreslår
därför att den får en sådan benämning och anser att ett lämpligt
namn är Bankstödsdomstolen. Utskottet tillstyrker mot denna
bakgrund de aktuella yrkandena i motionerna 1992/93:N62 (s) och
1992/93:N63 (nyd) och föreslår att lagen ändras i enlighet
härmed.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande namnet på prövningsorganet
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:N62 och
1992/93:N63 yrkande 14 och med anledning av regeringens förslag
i denna del godkänner vad utskottet anfört.
10. Överklagande (mom.10)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.10 med "De ärenden" och slutar på s.11 med "aktuell del"
bort ha följande lydelse:
Av såväl remissyttranden som Lagrådets yttrande framgår att
det innebär en avvikelse från svensk rättstradition att inte
tillåta överklaganden. Lagrådet förordar att regeringen
ytterligare skall överväga denna fråga. Någon ändring har
emellertid inte gjorts i det slutliga regeringsförslaget.
Utskottet finner förslaget att Prövningsnämndens avgöranden inte
skall få överklagas särskilt anmärkningsvärt, eftersom det här
kommer att röra sig om ärenden av stor betydelse för det
allmänna och för enskilda. Utskottet anser inte att kravet på
skyndsam handläggning kan motivera avsteg från en viktig
rättsprincip. Med detta tillstyrker utskottet motion 1992/93:N63
(nyd) i nu aktuell del och föreslår att lagförslaget (26§)
ändras så att överklaganden kan göras till Högsta domstolen.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande överklagande
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 15
och med avslag på regeringens förslag i denna del godkänner vad
utskottet anfört.
11. Rekryteringen till prövningsorganet (mom.11)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som
börjar med "Det ankommer" och slutar med "ifrågavarande del"
bort ha följande lydelse:
I propositionen har det när det gäller kompetensen för
ledamöterna i Prövningsnämnden endast angetts att två av dessa
skall vara jurister och ha domarerfarenhet. Enligt utskottets
uppfattning är det av stor vikt att Prövningsnämnden får
ledamöter med hög kompetens inom de olika områden som nämnden
har att bedöma. Ett par av ledamöterna måste därför ha betydande
praktisk erfarenhet från näringslivet, särskilt angeläget är det
att minst en av ledamöterna har kvalificerad affärsjuridisk
erfarenhet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Motion 1992/93:N63 (nyd) tillstyrks därför i denna
del.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande rekryteringen till prövningsorganet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Lagens giltighetstid (mom.13)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som
börjar med "Den föreslagna" och slutar med "berörd del" bort ha
följande lydelse:
Lagen om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut
kan ses som en försökslagstiftning, eftersom den innehåller
bestämmelser som i flera hänseenden är nya och oprövade.
Utskottet ansluter sig därför i princip till förslaget att lagen
skall vara tidsbegränsad. Enligt utskottets mening bör den dock
till en början endast gälla under ett år. Härigenom kan vunna
erfarenheter snabbt omsättas i ändrade bestämmelser och får
riksdagen anledning att noga utvärdera om lagen har getts en
tillfredsställande utformning. En kortare giltighetstid än vad
regeringen föreslagit möjliggör således att lagen snabbare kan
anpassas till de krav verkligheten ställer. Med detta
tillstyrker utskottet motion 1992/93:N63 (nyd) i denna del och
föreslår att bestämmelserna i 6--26§§ upphör att gälla vid
utgången av juni 1994.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande lagens giltighetstid
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 17
och med anledning av regeringens förslag i denna del godkänner
vad utskottet anfört.
13. Lagens utformning (mom.14)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1, 3, 9, 10
och 12
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "bilaga 1" bort ha
följande lydelse:
Med hänvisning till vad som anförts i det föregående föreslår
utskottet att den föreslagna lagen om statligt stöd till banker
och andra kreditinstitut antas med de ändringar som framgår av
bilaga 2.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande lagens utformning
att riksdagen antar det i proposition 1992/93:245 framlagda
förslaget till lag om statligt stöd till banker och andra
kreditinstitut, dock med ändring
dels att 10--12 §§ utgår,
dels att hänvisningen till 10§ i 19§ utgår,
dels att i 6, 9, 16 samt 20--23 §§ orden "Prövningsnämnden
för bankstödsfrågor" byts ut mot "Bankstödsdomstolen",
dels att rubrikerna närmast före 18 § resp. 19§ skall
lyda "Bankstödsdomstolens sammansättning" resp. "Förfarandet i
Bankstödsdomstolen",
dels att 1, 5, 7, 13, 14, 18, 25 och 26§§ samt
ikraftträdandebestämmelserna erhåller lydelse enligt
Alternativt förslag i bilaga 2,
dels att 13--26 §§ skall betecknas 11--24§§.
14. Bankstödsfrågornas handläggning (mom.15)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.13 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörd del"
bort ha följande lydelse:
Uppgiften att utforma stödet till enskilda kreditinstitut är
mycket komplicerad och kräver noggranna överväganden.
Genomgångarna och förhandlingarna med en bank kan väntas ge
erfarenheter och kunskaper som kan vara av stort värde för
Bankstödsnämnden i diskussionerna med en annan bank. Vidare kan
uppgörelserna med de olika bankerna förutses ha inverkningar på
kreditväsendet i stort. Av dessa skäl anser utskottet att
Bankstödsnämnden måste hantera de olika bankerna i ett
sammanhang, så att nämnden har en helhetsbild av bankerna och
hur stödet lämpligen bör utformas innan avtal om stöd sluts med
en enskild bank. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker med vad som nu
anförts motion 1992/93:N63 (nyd) i denna del.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande
lydelse:
15. beträffande bankstödsfrågornas handläggning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Tillgångsgaranti (mom.16)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.14 med "Utskottet vill" och slutar på s.15 med
"ifrågavarande del" bort ha följande lydelse:
Som framgår av motion 1992/93:N63 (nyd) kvarstår en rad
problem i bankväsendet trots det nuvarande bankstödet. Stödet i
sig leder dessutom till delvis nya problem, eftersom det
påverkar konkurrensförhållandena.
I denna situation anser utskottet det vara angeläget att
försöka finna nya former för det statliga stödet till
banksektorn. Åtgärderna måste anpassas till de reella
svårigheterna inom bankväsendet. Staten har varit tvungen att
inskrida på grund av bankernas enorma kreditförluster. Dessa har
urholkat kapitalbasen, och för att klara kapitaltäckningskravet
har bankerna dels höjt marginalerna mellan in- och
utlåningsräntor, dels dragit ner kreditvolymen genom att säga
upp en stor mängd lån. De som drabbats av bankkrisen är därför i
stor utsträckning små och medelstora företag, som fått betala
högre räntor på befintliga lån och inte kunnat låna till
nyinvesteringar.
Av den här beskrivningen framgår att bankkrisens huvudproblem
är bankernas otillräckliga kapitalbaser. Det statliga stödet
behöver därför utformas så att kapitalet skyddas. Detta kan ske
genom att staten garanterar värdet på bankernas tillgångar. Ett
sådant system leder till att staten inte behöver lämna
kapitaltillskott till bankerna och att dessa inte behöver ha
höga räntemarginaler. Bankerna kan i stället på nytt bedriva
normal utlåningsverksamhet och fullgöra sin viktiga
kreditförsörjningsfunktion. Härigenom stimuleras ny produktion
och nya sysselsättningstillfällen i företagen.
Det här skisserade systemet bör utformas så att
konkurrensförhållandena inte rubbas inom bankväsendet. Det måste
därför vara öppet för alla banker. Med det nuvarande systemet är
det nämligen stor risk för att de banker som får statsstöd
konkurrerar ut dels andra banker genom att erbjuda krediter på
förmånligare villkor, dels fastighetsföretag genom att sänka
hyrorna i det fastighetsbestånd bankerna tagit över för att
skydda sina fordringar. Konkurrensneutralitet kan åstadkommas
genom att en bank själv ansöker om hur stor del av sina
tillgångar den vill få garanterade av staten och att banken
betalar en provision till staten på 1% per år av det aktuella
beloppet. Garantin bör förknippas med ett villkor om att vid en
eventuell nyemission skall staten ha rätt att teckna en andel av
aktierna som motsvarar den andel av bankens tillgångar som
staten har garanterat.
Genom att värdet på bankens tillgångar garanteras med ett
bankstöd utformat på det sätt som nu har angetts innebär det
indirekt också en trygghet för bankens finansiärer. Dessa vet
att bankens kapitalbas bibehålls. Tillgångsgarantin kan dock
behöva kompletteras med en garanti av de vanliga insättarnas
medel. Utskottet återkommer till detta i det följande.
Utskottet förordar således att bankstödet utformas som en
tillgångsgaranti. Regeringen bör skyndsamt lägga fram ett
förslag härom i enlighet med de riktlinjer som utskottet nu har
anfört. Utskottet tillstyrker därmed motion 1992/93:N63 (nyd) i
här berört hänseende.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande tillgångsgaranti
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
16. Insättarskydd (mom.17)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.15 som
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "aktuell
del" bort ha följande lydelse:
En förändring av bankstödet till att vara en garanti av
tillgångarna i stället för av skulderna förutsätter att ett
insättarskydd skapas. Enligt utskottets uppfattning bör en
utredning skyndsamt göras av förutsättningarna för att utforma
ett insättarskydd efter mönster från det som sedan lång tid
finns i Förenta staterna. Härigenom kan ett alternativ erhållas
till den modell som utvecklas inom EG. Det får ankomma på
regeringen att se till att den föreslagna utredningen kommer
till stånd. Utskottet tillstyrker med vad som nu sagts motion
1992/93:N63 (nyd) i här berörd del.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande
lydelse:
17. beträffande insättarskydd
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Regeringens lagförslag
Bilaga 1
I reservation 13 föreslagna ändringar i regeringens förslag
till lag om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut
Bilaga 2
Regeringens förslag Alternativt förslag
1§
För att garantera För att garantera
stabiliteten i stabiliteten i
betalningssystemet och trygga betalningssystemet och trygga
kreditförsörjningen kreditförsörjningen
lämnas statligt stöd lämnas statligt stöd
enligt denna lag till banker enligt denna lag till banker
och vissa andra och vissa andra
kreditinstitut. Syftet med kreditinstitut. Syftet med
statens åtagande är att statens åtagande är att
garantera att instituten kan garantera att instituten kan
fullgöra sina fullgöra sina
förpliktelser i rätt förpliktelser i rätt
tid. Frågor om det statliga tid. Frågor om det statliga
stödet handläggs i stödet handläggs i
första hand av första hand av
Bankstödsnämnden. Bankstödsnämnden.
För uppgifter enligt denna För uppgifter enligt denna
lag finns lag finns
Prövningsnämnden för Bankstödsdomstolen.
bankstödsfrågor. Bestämmelser om domstolens
Bestämmelser om nämndens sammansättning och om
sammansättning och om förfarandet i domstolen
förfarandet i nämnden finns i 18--26§§.
finns i 18--26§§.
5§
Stöd får förenas med Stöd får förenas med
villkor. villkor.
Stödet skall utformas på Stödet skall utformas på
ett affärsmässigt ett affärsmässigt
sätt. Stödet skall sätt. Stödet skall
vidare så långt som vidare så långt som
möjligt ges en möjligt ges en
konkurrensneutral utformning. konkurrensneutral utformning.
Statens långsiktiga Statens långsiktiga
kostnader för stödet kostnader för stödet
skall hållas så låga skall hållas så låga
som möjligt. Stödet som möjligt. Stödet
skall utformas så att skall utformas så att
statens insatser så statens insatser så
långt som möjligt kan långt som möjligt kan
återvinnas. Om inte återvinnas. Om inte
särskilda skäl talar särskilda skäl talar
för annat skall en avgift för annat skall en avgift
tas ut för lämnade tas ut för lämnade
garantier. garantier.
Staten bör Staten skall
tillförsäkras del i den tillförsäkras del i den
värdestegring som uppkommer värdestegring som uppkommer
om ett institut som fått om ett institut som fått
stöd återfår sin stöd återfår sin
lönsamhet. lönsamhet.
Regeringens förslag Alternativt förslag
7§
Prövningsnämnden för Bankstödsdomstolen skall
bankstödsfrågor skall pröva om de av
pröva om de av Bankstödsnämnden
Bankstödsnämnden föreslagna villkoren, mot
föreslagna villkoren, mot bakgrund av det stöd som
bakgrund av det stöd som Bankstödsnämnden på
Bankstödsnämnden på statens vägnar har erbjudit
statens vägnar har erbjudit sig att lämna, är
sig att lämna, är oskäliga mot nämndens
oskäliga mot nämndens motpart.
motpart.
Prövningsnämnden får Domstolen får jämka
jämka förslag till förslag till villkor som
villkor som är oskäligt. är oskäligt.
I Prövningsnämndens I domstolens avgörande
avgörande skall anges vid skall anges vid vilken
vilken tidpunkt tidpunkt
Bankstödsnämnden Bankstödsnämnden
tidigast får begära tidigast får begära
inlösen enligt 10§ förordnande av god man
första stycket 1 eller enligt 13§ första
begära förordnande av stycket 1.
god man enligt 13§
första stycket 1.
13§
Prövningsnämnden för Bankstödsdomstolen skall
bankstödsfrågor skall på begäran av
på begäran av Bankstödsnämnden
Bankstödsnämnden förordna god man att under
förordna god man att under viss tid, högst ett år,
viss tid, högst ett år, överta förvaltningen av
överta förvaltningen av ett aktiebolag eller ett
en sparbank, en bankaktiebolag, en sparbank,
föreningsbank eller ett en föreningsbank eller ett
hypoteksinstitut, om hypoteksinstitut, om
kreditinstitutet kreditinstitutet
1. inte har antagit ett 1. inte har antagit ett
avtalsförslag vars villkor avtalsförslag vars villkor
Prövningsnämnden funnit domstolen funnit inte vara
inte vara oskäliga, oskäliga,
2. inte har fullgjort en 2. inte har fullgjort en
förpliktelse som följer förpliktelse som följer
av avtal med av avtal med
Bankstödsnämnden och som Bankstödsnämnden och som
är av väsentlig är av väsentlig
betydelse, eller betydelse, eller
3. inte har en kapitalbas som 3. inte har en kapitalbas som
uppgår till två procent uppgår till två procent
av värdet av institutets av värdet av institutets
placeringar, allt beräknat placeringar, allt beräknat
enligt de för institutet enligt de för institutet
gällande reglerna om gällande reglerna om
kapitaltäckning. kapitaltäckning.
Rätt att få god man Rätt att få god man
förordnad enligt första förordnad enligt första
stycket 1 föreligger inte stycket 1 föreligger inte
om det efter om det efter domstolens
Prövningsnämndens tidigare prövning har
tidigare prövning har inträffat någon
inträffat någon omständighet som medför
omständighet som medför att de av
att de av Bankstödsnämnden
Bankstödsnämnden föreslagna avtalsvillkoren
föreslagna avtalsvillkoren är oskäliga.
är oskäliga.
Regeringens förslag Alternativt förslag
14§
Den gode mannen övertar de Den gode mannen övertar de
befogenheter som tillkommer befogenheter som tillkommer
1. i en sparbank 1. i ett aktiebolag och i ett
huvudmännen, bankaktiebolag
bolagsstämman,
2. i en föreningsbank 2. i en sparbank
föreningsmedlemmarna, och huvudmännen,
3. i ett hypoteksinstitut 3. i en föreningsbank
styrelsen. föreningsmedlemmarna, och
4. i ett hypoteksinstitut
styrelsen.
18§
Prövningsnämnden för Bankstödsdomstolen
bankstödsfrågor består av tre ledamöter
består av tre ledamöter som utses av regeringen. En av
som utses av regeringen. En av ledamöterna skall
ledamöterna skall förordnas till
förordnas till ordförande och en till vice
ordförande och en till vice ordförande. Dessa skall
ordförande. Dessa skall vara jurister och ha
vara jurister och ha erfarenhet som domare.
erfarenhet som domare. Regeringen får utse
Regeringen får utse högst två ersättare
högst två ersättare för ledamöterna i
för ledamöterna i domstolen. Förordnandena
nämnden. Förordnandena skall meddelas för viss
skall meddelas för viss tid.
tid.
Ledamot och ersättare i Ledamot och ersättare i
Prövningsnämnden skall domstolen skall vara svensk
vara svensk medborgare och medborgare och får inte
får inte vara underårig vara underårig eller i
eller i konkurstillstånd konkurstillstånd eller ha
eller ha förvaltare enligt förvaltare enligt 11 kap.
11 kap. 7§ 7§ föräldrabalken.
föräldrabalken.
Åtgärd som endast avser Åtgärd som endast avser
beredande av mål eller beredande av mål eller
avskrivning av mål får avskrivning av mål får
utföras av en ledamot. utföras av en ledamot.
Närmare bestämmelser om Närmare bestämmelser om
detta meddelas av regeringen. detta meddelas av regeringen.
25§
I mål om prövning av I mål om prövning av
villkor skall vardera parten villkor skall vardera parten
svara för sina svara för sina
rättegångskostnader om rättegångskostnader om
inte annat följer av 18 inte annat följer av 18
kap. 6§ kap. 6§
rättegångsbalken. Om rättegångsbalken. Om
Prövningsnämnden för Bankstödsdomstolen
bankstödsfrågor jämkar föreslagna
jämkar föreslagna villkor eller finner att
villkor eller finner att villkoren är oskäliga
villkoren är oskäliga får domstolen förplikta
får Prövningsnämnden staten att helt eller delvis
förplikta staten att helt ersätta motparts
eller delvis ersätta rättegångskostnader.
motparts
rättegångskostnader.
Regeringens förslag Alternativt förslag
I mål om inlösen och i I mål om
mål om tvångsförvaltning skall
tvångsförvaltning skall vardera parten svara för
vardera parten svara för sina rättegångskostnader
sina rättegångskostnader om inte annat följer av 18
om inte annat följer av 18 kap. 6§
kap. 6§ rättegångsbalken.
rättegångsbalken. Domstolen får dock
Prövningsnämnden får förplikta staten att helt
dock förplikta staten att eller delvis ersätta
helt eller delvis ersätta motparts
motparts rättegångskostnader.
rättegångskostnader.
I mål om tolkning eller I mål om tolkning eller
tilllämpning av ett avtal tilllämpning av ett avtal
gäller gäller
rättegångsbalkens rättegångsbalkens
bestämmelser om bestämmelser om
rättegångskostnader i rättegångskostnader i
mål vari förlikning mål vari förlikning
är tillåten. är tillåten.
26§
Avgöranden av Avgöranden av
Prövningsnämnden för Bankstödsdomstolen får
bankstödsfrågor får överklagas till Högsta
inte överklagas. domstolen.
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1993. den 1 juli 1993.
2. Bestämmelserna i 2. Bestämmelserna i
6--26§§ upphör att 6--26§§ upphör att
gälla vid utgången av gälla vid utgången av
år 1995. juni 1994.
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Propositionen2
Motionerna2
Utskottet3
Bankstödet3
Inledning3
Villkor för bankstöd m.m.4
Inlösen av aktier5
Grund för inlösen och tvångsförvaltning7
Oskäliga villkor7
Värdering av aktier, m.m.8
Privatisering av banker9
Namnet på prövningsorganet9
Överklagande10
Rekryteringen till prövningsorganet, m.m.11
Lagens giltighetstid11
Lagens utformning12
Bankstödsfrågornas handläggning12
Tillgångsgaranti13
Insättarskydd15
Bankers innehav av fast egendom15
Hemställan16
Reservationer
1. Statens del i värdestegringen (nyd)18
2. Villkor för bankstöd (nyd)19
3. Inlösen av aktier (nyd)19
4. Grund för inlösen och tvångsförvaltning (nyd)20
5. Oskäliga villkor (nyd)20
6. Värdering av aktier (nyd)21
7. Utlåtande om aktiers värde (nyd)21
8. Privatisering av banker (nyd)22
9. Namnet på prövningsorganet (nyd)22
10. Överklagande (nyd)22
11. Rekryteringen till prövningsorganet (nyd)23
12. Lagens giltighetstid (nyd)23
13. Lagens utformning (nyd)24
14. Bankstödsfrågornas handläggning (nyd)24
15. Tillgångsgaranti (nyd)25
16. Insättarskydd (nyd)26
Bilagor
1. Regeringens lagförslag27
2. I reservation 13 föreslagna ändringar i regeringens förslag
till lag om statligt stöd till banker och andra
kreditinstitut34