dels proposition 1992/93:170 om forskning för kunskap och
framsteg såvitt gäller avsnitt 9 (Jordbruksdepartementet) punkt
J 1 och avsnitt 12 (Näringsdepartementet) utom punkterna F 10--
F 12,
dels -- helt eller delvis -- tio motioner som har väckts
med anledning av propositionen,
dels -- helt eller delvis -- 16 motioner från allmänna
motionstiden.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet
lämnats av företrädare för skogsindustrin och för den
trämekaniska industrin. Skrivelser har inkommit från
Jernkontoret och Svenska uppfinnareföreningen.
Sammanfattning
Regeringens förslag om anslag m.m. godtas i samtliga fall.
Utskottet ansluter sig också till de bedömningar på olika
områden som redovisas i propositionen. Samtliga motionsyrkanden
avstyrks av utskottet. En förteckning över alla reservationer
finns i innehållsförteckningen (s.64).
Beträffande den allmänna inriktningen av teknisk forskning
och utveckling delar utskottet regeringens inställning, vilket
innebär att statens insatser främst bör avse grundläggande
forskning och utveckling av basteknologier. I en reservation (s)
förordas statliga insatser i större omfattning än vad regeringen
har föreslagit vad gäller den tillämpade tekniska forskningen
och utvecklingen. Reservanterna hävdar att det på detta område
inte råder likartade spelregler i Sverige jämfört med
konkurrentländerna. I en meningsyttring (v) krävs att riksdagen
skall anmoda regeringen att lägga fram förslag till hur en
ekologiskt anpassad tillväxt skall främjas.
När det gäller forskningssamverkan tillstyrker utskottet
regeringens förslag om tillskapande av nya
samverkansfunktioner mellan universitet/högskola och
näringsliv. Nya stiftelser skall inrättas på de större
universitets- och högskoleorterna och tillföras totalt 1 miljard
kronor. Förslaget avvisas i en reservation (s), med instämmande
i meningsyttringen (v).
Utskottet instämmer också i regeringens bedömning avseende
omfattningen av statliga insatser beträffande
industriforskningsinstituten, forskning och utveckling för små
och medelstora företag, de föreslagna kompetenscentrumen samt
teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd.
Motionsyrkanden om ökade statliga insatser på dessa områden
följs upp i reservationer (s) -- utökade anslag på resp. 30, 20,
100 och 40 miljoner kronor föreslås. Företrädarna för
Socialdemokraterna föreslår också att det skall inrättas en fond
som skall ha till uppgift att underlätta för små och medelstora
företag att få del av den internationella tillämpade
forskningen; till denna fond skulle 200 miljoner kronor anvisas.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om insatser för
forskning och utveckling kring nya basteknologier inom fyra
teknikområden -- informationsteknologi, materialteknik,
bioteknik och teknik för komplexa system. Beträffande
informationsteknologin föreslås förstärkta insatser och att
medlen (358 miljoner kronor) anvisas via ett särskilt anslag.
I propositionen föreslås vidare insatser för forskning och
utveckling inom utvecklingsområden med väsentlig industriell
potential. Prioriterade områden är biomedicinsk teknik,
produktionsteknik, processteknik, transportteknik och
miljöteknik. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. I en
reservation (s) föreslås en ökning av insatserna med 70 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag. Motionsyrkanden (v) om
ökade forskningsinsatser för att främja utvecklandet av en ny
teknik för framställning av råjärn resp. om framtagande av ett
program om miljöteknik får stöd i meningsyttringen (v).
Regeringens förslag till ökade insatser på det
skogsindustriella forskningsområdet tillstyrks också.
Utskottet utgår därvid från att regeringen under hösten 1993 för
riksdagen redovisar utformningen av det skogsindustriella
forskningsprogrammet. I en reservation (s) föreslås att 100
miljoner kronor utöver regeringens förslag skall anvisas för
insatser inom träforskningen med särskild inriktning mot små och
medelstora företag. I meningsyttringen (v) förespråkas också
utökade statliga insatser.
För att finansiera de redovisade FoU-insatserna föreslår
regeringen ett anslag till teknisk forskning och utveckling
om ca 576 miljoner kronor, vilket tillstyrks av utskottet.
Företrädarna för Socialdemokraterna förordar att det skall
anvisas sammanlagt 460 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Den föreslagna användningen av huvuddelen av dessa
medel har redovisats i det föregående. I meningsyttringen (v)
föreslås en ökning av anslaget med 250 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag beträffande
de statliga insatserna på rymdverksamhetsområdet. I
meningsyttringen (v) föreslås ett lägre anslag än vad regeringen
har föreslagit när det gäller det europeiska rymdsamarbetet.
Beträffande energiforskningen delar utskottet regeringens
uppfattning att den även framöver bör hållas samman i ett
särskilt forskningsprogram och att en viss besparing kan göras.
Utskottet föreslår ett anslag på ca 214 miljoner kronor. I en
reservation (s) förordas en ökning av anslaget med 60 miljoner
kronor med syfte att omställningen av energisystemet mot
miljövänliga och förnyelsebara energislag i enlighet med
energiöverenskommelsen från år 1991 skall komma till stånd.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till anslag
till bioenergiforskningen. I meningsyttringen (v) efterlyses
ökade insatser för att främja produktion av fordonsbränsle ur
skogsråvara.
Regeringens förslag när det gäller europeiskt forsknings-
och utvecklingssamarbete, avgifter till vissa internationella
FoU-organisationer, provnings- och mätteknisk FoU,
geovetenskaplig forskning och konkurrensforskning tillstyrks
slutligen också av utskottet. I meningsyttringen (v) föreslås
att forskning om den typ av ekonomisk brottslighet som kan
uppträda som en följd av den ökade internationaliseringen också
skall kunna inbegripas i den föreslagna konkurrensforskningen.
Proposition 1992/93:170 avsnitt 9
I proposition 1992/93:170 avsnitt 9 (Jordbruksdepartementet)
framlägger regeringen -- efter föredragning av jordbruksminister
Karl Erik Olsson -- förslag om anslag m.m. under nionde
huvudtiteln. Under här angiven rubrik föreslås:
J 1. Bioenergiforskning (s.382)
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 ikläda
staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till
forskning och utveckling inom bioenergiområdet som innebär
åtaganden om 40000000 kr för budgetåret 1994/95,
30000000 kr för budgetåret 1995/96, 25000000 kr för
budgetåret 1996/97, 20000000 kr för budgetåret 1997/98,
15000000 kr för budgetåret 1998/99 samt 10000000 kr för
budgetåret 1999/2000,
2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 51377000 kr.
Proposition 1992/93:170 avsnitt 12
I proposition 1992/93:170 avsnitt 12 (Näringsdepartementet)
framlägger regeringen -- efter föredragning av näringsminister
Per Westerberg -- förslag om anslag m.m. under tolfte
huvudtiteln för budgetåret 1993/94. Under här angivna rubriker
föreslås följande:
Forskningssamverkan för förnyelse (s.423)
att riksdagen
1. godkänner vad i propositionen anförts om
samverkansfunktioner universitet/högskola--näringsliv,
2. bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att vid behov inrätta stiftelser för
kunskapsutveckling och kunskapsspridning vid universitet och
högskolor,
3. bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att vidta de åtgärder som erfordras för att tillföra
de aktuella stiftelserna ett sammanlagt kapital om högst 1
miljard kronor i form av noterade aktier som staten innehar
eller samma belopp i form av likvida medel som erhålls vid
försäljning av vissa statliga aktier.
B 14. Särskilda insatser inom industriforskningssystemet
(s.479)
att riksdagen till Särskilda insatser inom
industriforskningssystemet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 10000000 kr.
D 4. Konkurrensforskning (s.479)
att riksdagen
1. godkänner de övergripande mål för forskningen på
konkurrensområdet som i propositionen förordats,
2. till Konkurrensforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 6000000 kr,
3. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som har
anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till
konkurrensforskning, som innebär åtaganden på högst 3000000
kr under budgetåret 1994/95 och högst 3000000 kr under
budgetåret 1995/96.
F 1. Teknisk forskning och utveckling (s.481)
att riksdagen
1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning
och utveckling,
2. till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 575548000 kr,
3. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 1. Teknisk
forskning och utveckling,
4. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts,
under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och
utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut,
innebär åtaganden om högst 295000000 kr under budgetåret
1994/95, högst 250000000 kr under budgetåret 1995/96, högst
210000000 kr under budgetåret 1996/97 och högst
175000000 kr under budgetåret 1997/98.
F 2. Informationsteknologi (s.484)
att riksdagen
1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning
och utveckling inom IT-området,
2. till Informationsteknologi för budgetåret 1993/94 anvisar
ett reservationsanslag på 358000000 kr,
3. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som har angetts för anslaget F 2.
Informationsteknologi,
4. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts,
under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och
utvecklingsarbete m.m. inom IT-området som, inberäknat löpande
avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 179000000 kr
under budgetåret 1994/95, högst 154000000 kr under
budgetåret 1995/96, högst 125000000 kr under budgetåret
1996/97 och högst 107000000 kr under budgetåret 1997/98.
F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (s.485)
att riksdagen
1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för Rymdstyrelsens
verksamhet,
2. till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 5700000 kr.
F 5. Nationell rymdverksamhet (s.486)
att riksdagen
1. till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på [54300000] kr,
2. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 5. Nationell
rymdverksamhet,
3. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts,
under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för
betalningar under kommande budgetår inom nationell
rymdverksamhet om högst 131000000 kr.
F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m. (s.488)
att riksdagen
1. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 450100000 kr,
2. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 6. Europeiskt
rymdsamarbete m.m.,
3. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts,
under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för
betalningar under kommande budgetår inom europeiskt
rymdsamarbete m.m. om högst 192000000 kr.
F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
(s.492)
att riksdagen till Europeiskt forsknings- och
utvecklingssamarbete för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 211000000 kr.
F 9. Energiforskning (s.493)
att riksdagen
1. godkänner de i avsnitt 12.5 föreslagna riktlinjerna för
energiforskningen,
2. till Energiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 220800000 kr,
3. godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som angetts,
4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning
och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade
beslut, innebär åtaganden om 170000000 kr för budgetåret
1994/95, 140000000 kr för budgetåret 1995/96, 110000000
kr för budgetåret 1996/97, 90000000 kr för budgetåret
1997/98, 60000000 kr för budgetåret 1998/99 samt
30000000 kr för budgetåret 1999/2000.
F 13. Avgifter till vissa internationella
FoU-organisationer (s.497)
att riksdagen till Avgifter till vissa internationella
FoU-organisationer för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag
på 1994000 kr.
G 2. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU m.m.
(s.498)
att riksdagen till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU
m.m. anvisar ett reservationsanslag på 51722000 kr.
G 12. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig
forskning (s.501)
att riksdagen
1. till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig
forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag
på 5000000 kr,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramar för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition
1992/93:170 och som behandlas här är följande:
1992/93:Ub103 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) såvitt gäller
yrkandet (11) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om prioriteringar för forskning om
biobränslen.
1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
8. hos regeringen begär förslag om hur ekologiskt anpassad
tillväxt skall främjas enligt vad i motionen anförts,
9. hos regeringen begär förslag på program om miljöteknik
enligt vad i motionen anförts,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om FoU och de små och medelstora företagen,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av forskning och pilotprojekt för att
producera fordonsbränsle ur skogsråvara,
12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kanalisering av medel för tillämpad forskning och
pilotprojekt,
13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning för ny teknik för framställning av råjärn,
14. hos regeringen begär förslag om utökad och förändrad
forskning kring ekonomisk brottslighet enligt vad i motionen
anförts,
15. avslår regeringens förslag till bemyndigande att försälja
aktier för 1000000000 kr utan riksdagens hörande enligt
vad som anförts i motionen,
20. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1993/94
anvisar 45000000 kr mindre än vad regeringen föreslagit
eller således 405100000 kr.
1992/93:Ub128 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
29. beslutar att för budgetåret 1993/94 utöver regeringens
förslag öka anslaget F 1 Teknisk forskning och utveckling med
260000000 kr,
31. beslutar att för budgetåret 1993/94 utöver regeringens
förslag öka anslaget F 9 Energiforskning med 60000000 kr.
1992/93:Ub135 av Jan Fransson m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det västsvenska näringslivets beroende av statens
medverkan i forskningsprogram på olika områden,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillämpad forskning och utveckling med särskild
inriktning på småföretagen i Västsverige,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av kompetenscentra i anslutning till
högskolor, avpassade efter det västsvenska näringslivets behov.
1992/93:N47 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om den näringslivsinriktade verksamhet som byggts upp vid de nya
högskolorna.
1992/93:N48 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Fond för teknikinhämtning,
2. för budgetåret 1993/94 till ett nytt reservationsanslag
Fond för teknikinhämtning till mindre och medelstora företag
anslår 200000000 kr.
1992/93:N49 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om Sverige och EG:s forskningsmedel.
1992/93:N50 av Inga Berggren och Per Stenmarck (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av träteknisk forskning och
utbildning.
1992/93:N51 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att en grupp tillsätts för att
utreda förslag till satsningar som anges i motionen.
1992/93:N52 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inriktningen av FoU-insatserna mot mindre företag.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här
är följande:
1992/93:Jo309 av Leif Marklund m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödja de insatser för FoU inom skogsindustrin
som förs fram i "Kunskap för konkurrenskraft" (Ds 1991:62),
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödja fortsättningen av ett branschprogram Trä
på NUTEK.
1992/93:Jo310 av Leif Marklund m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödja de insatser för FoU inom skogsindustrin
som förs fram i "Kunskap för konkurrenskraft" (Ds 1991:62),
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utveckla ett branschprogram för träindustrin.
1992/93:N202 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utveckling av den trämekaniska industrin.
1992/93:N204 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en omstrukturering av svensk industri.
1992/93:N205 av Ulla Orring och Britta Bjelle (båda fp) vari
yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurser för ett träcentrum i Skellefteå,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsresurser vid institutionen i Skellefteå,
som tillhör Högskolan i Luleå.
1992/93:N207 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett träcentrum i norra Sverige.
1992/93:N231 av Carl Olov Persson och Pontus Wiklund (båda
kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av förstärkt träteknisk
forskning och utveckling i Sverige.
1992/93:N232 av Karl-Göran Biörsmark och Hugo Bergdahl (båda
fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utvecklingen av elbilen.
1992/93:N276 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av statlig medverkan i den pulvermetallurgiska
forskningen samt att förutsättningarna för statligt ekonomiskt
stöd utreds.
1992/93:N281 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
5. hos regeringen begär att den forskningspolitiska
propositionen skall innehålla ett tillskott om 1 miljard kronor
för tillämpad forskning och teknikutveckling,
11. (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet att utveckla branschprogram och
program för underleverantörer.
1992/93:N288 av Widar Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till branschprogrammet Trä på NUTEK.
1992/93:N299 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om branschprogram för skogsindustrin och
behovet av starkt ökat statligt engagemang i forskningen inom
massa- och pappersindustrin.
1992/93:N301 av Birgitta Johansson m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandet (2 delvis) att riksdagen [för ett samlat
näringspolitiskt program i ett Europaperspektiv för småföretag]
för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 500000000 kr.
1992/93:N316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
6. hos regeringen begär förslag på program om miljöteknik
enligt vad i motionen anförts,
19. till Teknisk forskning och utveckling anslår 250000000
kr utöver vad regeringen föreslår.
1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet
(10) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning och industriell utveckling.
1992/93:A424 av Bengt Hurtig (v) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsning på forskning och utveckling för ny typ av
vidareförädling av skogsråvara,
6. hos regeringen begär förslag om ett nytt utvecklingsprogram
för träindustrin.
Utskottet
Teknisk forskning och utveckling
Övergripande frågor
Regeringen redovisar inledningsvis i Näringsdepartementets
avsnitt av proposition 1992/93:170 om forskning för kunskap och
framsteg sin syn på utformning och inriktning av den tekniska
forskningen och utvecklingen. De övergripande målen för statens
insatser inom forskning och utveckling av långsiktig betydelse
för näringslivet anges vara att bidra till:
att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och den
svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell
verksamhet,
att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa
gynnsamma förutsättningar för företagen genom en
konkurrenskraftig och industriinriktad forsknings- och
utvecklingsmiljö i landet,
att det skapas så likvärdiga förutsättningar som möjligt för
näringslivets teknikutveckling jämfört med dem som råder i våra
viktigaste konkurrentländer.
Näringspolitiken syftar till att återskapa goda drivkrafter
för produktiva investeringar och produktivt arbete i Sverige,
sägs det i propositionen. En central del av den offensiva
näringspolitiken är tillskapandet av ett gott klimat för
industriell förnyelse och utveckling av ny kunskap.
Näringslivet bär, enligt regeringen, huvudansvaret för den
tekniska förnyelsen av produktionsapparaten och produkterna.
Staten har dock en viktig uppgift i att skapa gynnsamma,
generella förutsättningar för näringslivet genom att bidra till
en konkurrenskraftig forskningsmiljö. Generellt verkande
insatser från statens sida innebär bl.a. en betoning av
grundläggande forskning och en utveckling av basteknologier för
breda tillämpningar, sägs det i propositionen.
Enligt regeringens uppfattning bör staten vara beredd till
åtaganden när ett vetenskapligt eller tekniskt genombrott kan
öppna industriella möjligheter på sikt. Vidare är det viktigt
att de små och medelstora företagen i större utsträckning än för
närvarande tillgodogör sig forskningsresultat och medverkar i
verksamheten med forskning och utveckling (FoU).
Socialdemokraterna kritiserar i sina två partimotioner
1992/93:Ub128 och 1992/93:N281 regeringen för att vara alltför
passiv när det gäller insatser för tillämpad forskning och
teknikutveckling. Det krävs en strukturell förnyelse av
industrin, anför motionärerna. De menar att svensk industri
under de senaste tio åren har eftersatt produktförnyelse men att
den fortfarande upprätthåller hög klass när det gäller
produktionsprocesser.
Sverige har sin styrka i grundforskningen, framhålls det
vidare. Den del av FoU-systemet som leder till industriell
tillämpning är emellertid inte lika väl utvecklad. Det krävs
därför kraftfulla insatser som stärker den tillämpade
forskningen och teknikutvecklingen. I motion 1992/93:N281 (s),
som väcktes under allmänna motionstiden, efterlyses förslag i
forskningspropositionen om ett tillskott på 1 miljard kronor för
tillämpad forskning och teknikutveckling. Särskilt viktigt är
att de små och medelstora företagen får del av insatserna, anser
motionärerna.
Regeringen bör anmodas att lägga fram ett förslag om hur
ekologiskt anpassad tillväxt skall främjas, anförs det i
Vänsterpartiets partimotion 1992/93:Ub121. Forskning och
utveckling måste, enligt motionärerna, i framtiden på ett helt
annat sätt än tidigare vara ekologiskt anpassad. Forskning för
nya produkter måste ha resurssnålhet som ledstjärna, sägs det.
Råvaru- och materielbalanser måste upprättas, livscykel- och
kvittblivningsspecifikationer måste göras och allt måste utmynna
i miljökonsekvensanalyser, heter det vidare. Svensk industri
står inför flera utmaningar. Dessa innebär t.ex. att
industriproduktionen måste förändras i en ekologiskt hållbar
riktning, att tillväxtmöjligheterna inom miljöteknikområdet
måste tas till vara och att produktionen måste ställas om från
linjär till cirkulär, anförs det.
Utskottet behandlar i detta avsnitt också motion 1992/93:N204
(m), i vilken det föreslås att riksdagen skall uttala sig för
att regeringen skall låta utreda hur svensk industri skall kunna
omstruktureras. Den svenska industrin befinner sig, enligt
motionären, till största delen inom den priskonkurrerande
sektorn och sålunda inte inom den produktkonkurrerande sektorn.
Riksdagen avslog nyligen ett motionsyrkande (v), liknande det
i motion 1992/93:Ub121 (v), om hur ekologiskt anpassad tillväxt
skall främjas. Utskottet (bet. 1992/93:NU25) anförde att det
inte kunde anses föreligga något motsatsförhållande mellan
ekonomisk tillväxt och en god miljö utan att det snarare är så
att ekonomisk tillväxt är en nödvändig grund för att miljön
skall kunna förbättras. Samtidigt, fortsatte utskottet, är en
god miljö en förutsättning för en gynnsam ekonomisk utveckling
och uthållig tillväxt. I en meningsyttring (v) uttalades stöd
för motionsyrkandet.
Näringspolitiken skall enligt utskottets mening föras med
generella medel. Det är därvid av avgörande betydelse att
näringslivet ges långsiktigt fasta planeringsförutsättningar och
att detaljstyrning och byråkratiska inslag avskaffas. Denna
grundinställning bestämmer också utskottets uppfattning om hur
statens insatser rörande teknisk forskning och utveckling skall
utformas.
Med denna utgångspunkt delar utskottet regeringens syn
beträffande de allmänna riktlinjerna för teknisk forskning och
utveckling så som den kommer till uttryck i
forskningspropositionen. Detta innebär att statens insatser
främst bör avse områdena grundläggande forskning och utveckling
av basteknologier. Härav följer också att utskottet inte
instämmer i de synpunkter som framförs i Socialdemokraternas
partimotioner 1992/93:Ub128 och 1992/93:N281, där ökade statliga
insatser på tillämpad FoU förespråkas.
Däremot ligger de resonemang som förs i motion 1992/93:N204
(m) väl i linje med utskottets uppfattning. Genom de insatser
som regeringen föreslår i forskningspropositionen bör en
omstrukturering av den svenska industrin underlättas. Utskottet
ser dock inget behov för riksdagen att, såsom föreslås i den
aktuella motionen, uttala sig för en särskild utredning.
Vad gäller yrkandet i motion 1992/93:Ub121 (v) om en
ekologiskt anpassad tillväxt står utskottet kvar vid sin
tidigare nämnda uppfattning.
Med det anförda avstyrker utskottet de fyra här aktuella
motionerna i berörda delar.
Forskningssamverkan
En ny samverkansfunktion
Det är viktigt enligt regeringen att samverkan mellan
universitet/teknisk högskola och näringsliv kan förstärkas för
att bl.a. främja ett ökat kunskapsutbyte. De
samverkansfunktioner som är aktuella är kontaktfunktion, en god
utvecklingsmiljö, licensförmedling och lokal riskfinansiering.
Regeringen föreslår att dessa nya samverkansfunktioner skall
bedrivas av stiftelser vid universitet och högskolor. För att
inrätta sådana stiftelser begär regeringen riksdagens
bemyndigande.
De nya samverkansfunktionerna bör, anser regeringen, anpassas
efter de villkor som gäller vid resp. universitet eller teknisk
högskola. Det finns för närvarande olika funktioner vid
universiteten/högskolorna med syfte att förbättra samverkan med
näringslivet, t.ex. genom kontaktsekretariat och teknikparker.
Former och villkor för de nya samverkansfunktionerna bör
tillåtas att variera mellan olika universitet och högskolor.
Vid varje nyinrättad samverkansfunktion bör det, enligt
regeringens mening, finnas en licensförmedling. Denna skall ha
till uppgift att bistå forskare med patentering och ekonomisk
exploatering av forsknings- och utvecklingsresultat. Vidare
finns det skäl att uppmärksamma finansieringsbehovet i tidiga
utvecklingsskeden, eftersom denna typ av finansiering normalt
inte tillhandahålls i befintliga samverkansorganisationer, sägs
det i propositionen. Genom att den föreslagna
samverkansfunktionen ges sådana finansieringsmöjligheter bör
projekt kunna föras fram till det stadium där kommersiella
bedömare kan avgöra huruvida idén är gångbar eller inte,
framhålls det.
De föreslagna stiftelserna skall, enligt regeringens förslag,
tillföras ett sammanlagt kapital om högst 1 miljard kronor.
Detta skall ske i form av noterade aktier som staten innehar
eller i form av likvida medel som staten erhåller vid
försäljning av aktier med stöd av riksdagens bemyndigande om
försäljning av aktier m.m. i vissa statliga företag (prop.
1991/92:69, bet. NU10). Kapitalet avses komma att förvaltas på
ett sådant sätt att förmögenheten bibehålls realt oförändrad.
Regeringens förslag att överföra 1 miljard kronor till
stiftelser vid universitet/högskolor kritiseras i de båda
partimotionerna 1992/93:Ub128 (s) och 1992/93:Ub121 (v), i den
förstnämnda dock utan yrkande. Där sägs att den nu aktuella
frågan inte är tillräckligt utredd. Vidare anser motionärerna
att regeringen bryter mot den s.k. krisuppgörelsen från hösten
1992 mellan regeringen och Socialdemokraterna, eftersom
stiftelserna skall finansieras med medel som frigörs vid
privatisering av statliga företag.
I den andra motionen avvisas förslaget med hänvisning till att
försäljningar av den aktuella storleksordningen bör beslutas av
riksdagen.
Förslaget om nya samverkansfunktioner tas även upp i motion
1992/93:N47 (s). Motionärerna vill att riksdagen uttryckligen
skall uttala sig för att de nya samverkansfunktionerna också
skall kunna vara aktuella vid de nya högskolorna. Enligt
motionärerna ger framställningen i propositionen intryck av att
den nya verksamheten skall begränsas till att gälla universitet
och tekniska högskolor.
Enligt vad utskottet har erfarit pågår inom
Näringsdepartementet förberedelsearbete för genomförande av
förslaget om nya samverkansfunktioner. Diskussioner förs för
närvarande med representanter för universitet och tekniska
högskolor samt med näringslivet. Om riksdagen bifaller förslaget
är det enligt uppgift troligt att en avgränsning av verksamheten
kommer att ske till de större universiteten och högskolorna med
hänvisning till de begränsade medlen. De universitets- och
högskoleorter som sannolikt blir aktuella är följande:
Stockholm, Göteborg, Uppsala, Lund, Linköping, Umeå och Luleå.
Utskottet anser att det är angeläget att kontakter och
samverkan mellan universitet/högskolor och näringslivet
förstärks och utvecklas. Inte minst i den ekonomiska situation
som Sverige för närvarande befinner sig i är det viktigt att
alla möjligheter till utveckling av nya företag och
arbetstillfällen tas till vara. Också i ett internationellt
perspektiv är det betydelsefullt att Sverige prövar vägar som
har visat sig framgångsrika i andra länder, t.ex. i Förenta
staterna.
Utskottet ställer sig, med hänvisning till det anförda, bakom
regeringens förslag om tillskapande av nya samverkansfunktioner
mellan universitet/högskolor och näringslivet. Detta innebär att
utskottet avstyrker motion 1992/93:Ub121 (v) i berörd del.
I propositionen sägs att de nya stiftelserna skall tillföras
medel i form av noterade aktier eller likvida medel. Med
noterade aktier avses härvid, enligt vad utskottet har erfarit,
aktier anslutna till Värdepapperscentralen AB (VPC). Enligt
utskottets uppfattning bör även onoterade aktier i t.ex.
regionala investmentbolag kunna tillföras stiftelserna.
Vad gäller yrkandet i motion 1992/93:N47 (s) om att även de
nya högskolorna skall kunna komma i fråga för de nya
stiftelserna delar utskottet regeringens bedömning att en
avgränsning måste göras till de större
universiteten/högskolorna. Om resultat skall kunna uppnås bör de
aktuella medlen, enligt utskottets mening, inte splittras upp på
alltför många enheter. Motionen avstyrks härmed.
Industriforskningsinstituten
Industriforskningsinstituten bedriver ett långsiktigt
FoU-samarbete med industriföretag och organisationer. Deras
huvuduppgift är att genomföra forskning av gemensamt intresse
för en grupp företag. Det gemensamma forskningsprogrammet
finansieras av de berörda företagen och staten.
För närvarande finns 21 industriforskningsinstitut och 8
programstyrelser, som delfinansieras via anslaget för teknisk
forskning och utveckling (F1) med ca 190 miljoner kronor per
år. Institutens totala omsättning uppgick år 1991 till ca 800
miljoner kronor. Instituten är självständiga stiftelser. Staten
-- i flertalet fall företrädd av Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) -- svarar för ca 30% av
kostnaderna.
En översyn av industriforskningssystemet har gjorts. I
betänkandet FoU för industriell utveckling (SOU 1991:83) ges en
positiv bild av denna forskning. Det anses dock att det
erfordras vissa strukturförändringar eftersom det avtalsbundna
systemet kan verka konserverande.
Regeringen menar att industriforskningens organisation och
inriktning bör ses över med syfte att åstadkomma ytterligare
effektivisering. Översynen bör ledas av en styrgrupp med
fristående experter och genomföras av NUTEK, sägs det i
propositionen. Direktiv för översynen kommer enligt uppgift att
utfärdas under våren 1993. De små företagens möjligheter att
delta i den forskning som industriforskningsinstituten bedriver
bör ägnas särskild uppmärksamhet, anser regeringen.
I partimotionen 1992/93:Ub128 (s) föreslås en ökning av medlen
till industriforskningsinstituten med 30 miljoner kronor.
Instituten är för närvarande den del av den offentligt
delfinansierade infrastrukturen för FoU som har bäst
förutsättningar och kompetens att arbeta med industriella
miljöproblem, kunskaps- och tekniköverföring till små och
medelstora företag samt industriorienterade internationella
FoU-samarbeten, sägs det i motionen. Med det föreslagna
resurstillskottet finns det, enligt motionärerna, goda
förutsättningar för att denna del av infrastrukturen för FoU kan
få en kraftfull förstärkning; för närvarande har den i Sverige
en blygsam omfattning jämfört med våra konkurrentländer, anförs
det.
Enligt vad utskottet har erfarit beräknar
Näringsdepartementet -- utifrån förslagen i
forskningspropositionen -- att de statliga insatserna avseende
industriforskningsinstituten under nästa budgetår kommer att
ligga kvar på ungefär samma nivå som under innevarande budgetår
-- dvs. ca 190 miljoner kronor.
Enligt utskottets mening utgör den verksamhet som
industriforskningsinstituten bedriver ett viktigt led i
FoU-samarbetet. Detta har också framkommit i den översyn av
verksamheten som har gjorts. Samtidigt har översynen visat på
att det behövs vissa förändringar i institutens organisation och
verksamhetsinriktning för att ytterligare effektivisering skall
kunna åstadkommas. Regeringen kommer inom kort att besluta om
direktiv för ett sådant arbete. Med hänvisning till det sagda
anser utskottet att riksdagen inte nu bör öka omfattningen av de
statliga insatserna i industriforskningsinstituten. Motion
1992/93:Ub128 (s) avstyrks således i denna del.
Forskning och utveckling för små och medelstora företag
Regeringen redovisar i propositionen sin syn på hur små och
medelstora företag skall förmås att öka sitt FoU-arbete. I
propositionen erinras om att den allmänna inriktningen av
småföretagspolitiken innebär att goda generella förutsättningar
successivt skall skapas för småföretag. Regeringen konstaterar
dock att det i Sverige, i likhet med vad som gäller i jämförbara
konkurrentländer, kan behövas särskilda stödformer för
småföretag. Detta gäller också på det forskningspolitiska
området.
Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att NUTEK skall
inrätta ett särskilt forskningsprogram riktat mot små och
medelstora företag, inom vilket dessa företag skall kunna bilda
konsortier för gemensamma forskningsprojekt. Programmet bör
drivas enligt ungefär samma principer som EG:s s.k.
CRAFT-program (CRAFT står för Cooperative Research Action for
Technology). NUTEK:s roll bör vara att initiera, samordna och
finansiera förstudier, sägs det i propositionen.
Enligt regeringen bör NUTEK vidare inrätta ett program för
innovationsutveckling med teknikupphandlingsinriktning för
teknikstarka småföretag. Syftet med ett sådant program skall
vara att koppla ihop teknikutvecklare och beställare i ett
tidigt skede och skapa förutsättningar för teknikupphandling
eller nära kundrelationer av annat slag. Även här bör, sägs det
i propositionen, NUTEK:s roll främst vara att initiera, samordna
och finansiera förstudier.
För dessa två projekt avser regeringen, enligt vad utskottet
har erfarit, att i regleringsbrevet avdela 10 miljoner kronor
från anslaget till teknisk forskning och utveckling (F 1).
Regeringen redovisar också i detta sammanhang vad som föreslås
i propositionen om särskilda insatser riktade mot små och
medelstora företag i samband med behandling av andra områden.
När det t.ex. gäller industriforskningsinstitutens arbete sägs
att de små företagen i högre grad än för närvarande bör bli
delaktiga i detta arbete. NUTEK bör ta upp diskussioner med
instituten i detta syfte, anförs det i propositionen. För att
kunna öka antalet små och medelstora företags medverkan i
nationella och internationella forskningsprogram beräknar
regeringen vidare särskilda medel inom IT-området och det
fordonstekniska området (se vidare i det följande).
I januari 1993 anvisade regeringen 3 miljoner kronor till
NUTEK för att verket omgående, tillsammans med
Arbetsmarknadsstyrelsen, skulle kunna påbörja ett projekt som
syftar till att stärka den tekniska kompetensen i små och
medelstora företag. Projektet är inriktat på att ge dessa
företag möjlighet att anställa arbetslösa och nyutexaminerade
civilingenjörer som utvecklingsingenjörer för att bl.a. driva
utvecklingsprojekt. För att projektet skall kunna fullföljas
föreslår regeringen nu att särskilda medel -- 10 miljoner kronor
-- anvisas för detta ändamål under ett nyinrättat anslag,
Särskilda insatser inom industriforskningssystemet (B14).
Frågan om FoU-insatser för små och medelstora företag tas upp
i fyra motioner.
Socialdemokraterna delar regeringens uppfattning att det
behövs särskilda insatser för att göra de små och medelstora
företagen mer delaktiga i den teknologiska infrastrukturen, sägs
det i motion 1992/93:Ub128 (s). Det erfordras dock resurser av
betydligt större omfattning än vad regeringen föreslår, anser
motionärerna och förordar en ytterligare satsning med 20
miljoner kronor.
I motion 1992/93:Ub135 (s) förordas också ökade insatser vad
gäller tillämpad forskning och utveckling med inriktning på
småföretag. Därvid bör särskilt småföretagen i Västsverige
uppmärksammas, anser motionärerna.
Riksdagen bör genom ett särskilt uttalande framhålla vikten av
forskning och utveckling för små och medelstora företag, anförs
det i motion 1992/93:Ub121 (v). De små och medelstora företagens
betydelse kommer att växa i Sverige, och ökningen av
sysselsättningen kan främst beräknas komma att ske i
småföretagen. Dessa företag måste ges möjligheter att växa till
medelstora företag, anser motionärerna och föreslår utökade
medel till NUTEK under anslaget Teknisk forskning och utveckling
(se vidare i det följande).
I motion 1992/93:N52 (m) föreslås att riksdagen -- i
anslutning till behandlingen av forskningsprogrammet för små och
medelstora företag -- särskilt skall betona behovet av ett nära
samarbete med företagarnas egna bransch- och
intresseorganisationer. Motionären anser att ett försöksprojekt
inriktat på främst produktionsteknologi bör inledas. Därvid
borde FoU-insatser styras mot t.ex. verkstadsindustrin.
Utskottet behandlar först frågan om medel under det
nyinrättade anslaget (B14) och därefter den mer generella
frågan om FoU-insatser för små och medelstora företag som tas
upp i de nämnda motionerna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 10 miljoner
kronor skall anslås för att underlätta för små och medelstora
företag att anställa arbetslösa, nyutexaminerade civilingenjörer
i utvecklingsprojekt.
När det gäller den mer generella frågan om FoU-insatser för
små och medelstora företag instämmer utskottet i regeringens
uppfattning att det kan krävas särskilda åtgärder för att
underlätta för de små och medelstora företagen att höja sin
tekniska kompetensnivå. Detta synsätt överensstämmer med vad som
gäller inom EG. De insatser på olika områden som NUTEK föreslås
initiera förefaller utskottet vara lämpliga åtgärder.
Tvärtemot vad som förordas i motionerna 1992/93:Ub128 (s) och
1992/93:Ub121 (v) anser utskottet att riksdagen inte nu bör
besluta om ett ökat medelstillskott för ändamålet. Inte heller
bör riksdagen -- såsom föreslås i motion 1992/93:Ub135 (s) --
uttala sig för särskilda insatser i Västsverige.
De synpunkter angående inriktningen av FoU-insatserna för
småföretagen som framförs i motion 1992/93:N52 (m) ligger väl i
linje med regeringens förslag. Utskottet vill i detta sammanhang
peka på att ett sådant samarbete med företagarnas egna
organisationer som förespråkas i motionen för närvarande
förekommer på vissa håll, t.ex. vid högskolorna i Växjö och
Jönköping. Något behov av ett uttalande av riksdagen i frågan
kan utskottet inte se.
Med det anförda avstyrker utskottet de fyra nämnda motionerna
i här aktuella delar.
Kompetenscentrum
Kompetenscentrum bör byggas upp inom strategiska
teknologiområden som miljöteknik, energi- och transportteknik,
produktions- och materialteknik, bioteknik, informationsteknik
och infrastrukturteknik, anser regeringen. Syftet är att
förstärka den industriinriktade forskningen i Sverige utan att
därför inrätta nya statliga forskningsinstitut. Inrättande av
kompetenscentrum bör kunna bidra till ett ökat samspel och
forskningssamarbete kring basteknologier mellan företagens
tekniska utvecklingsenheter och universitetens och högskolornas
forskare, sägs det i propositionen. Verksamheten vid ett
kompetenscentrum bör enligt regeringen vara tvärdisciplinär.
Etableringen av ett kompetenscentrum bör föregås av en
noggrann prövnings- och urvalsprocess som stimulerar en bred
konkurrens mellan olika forskargrupper och skilda universitet
och högskolor, anförs det i propositionen. I urvalet bör en
tydlig profilering eftersträvas. Medel för en
initialfinansiering av kompetenscentrum bör, enligt regeringen,
kunna tas ur tillgängliga anslag avsedda för teknisk FoU. NUTEK
bör samverka med andra berörda parter i sitt arbete med att
bereda ett samlat förslag.
I motion 1992/93:Ub128 (s) hävdas att det endast är inom
informationsteknologiområdet som det finns vissa finansiella
förutsättningar att förverkliga förslaget om uppbyggnad av
kompetenscentrum. Motionärerna föreslår därför att 100 miljoner
kronor per år skall anslås med syfte att det i anslutning till
högskolor skall kunna etableras kompetenscentrum med aktivt
deltagande från företag inom de nämnda teknologiområdena. Medlen
skall också användas för en förstärkning av de tvärvetenskapliga
materialkonsortiernas industrianknytning.
Riksdagen bör uttala sig för att inrättandet av
kompetenscentrum skall avpassas efter det västsvenska
näringslivets behov, anförs det i motion 1992/93:Ub135 (s).
Såväl Chalmers tekniska högskola som Göteborgs universitet och
de regionala högskolorna bör, enligt motionärerna, kunna spela
en viktig roll i de föreslagna kompetenscentrumen.
Enligt uppgift beräknar Näringsdepartementet att medel för
initialfinansiering av kompetenscentrumen skall kunna tas ur
NUTEK:s anslagsmedel. Inom informationsteknologiområdet avser
regeringen att genom regleringsbrev avsätta 20 miljoner kronor
för inrättande av kompetenscentrum.
Utskottet anser att regeringens förslag om att inrätta
kompetenscentrum är en bra åtgärd för att åstadkomma ett ökat
samspel och forskningssamarbete mellan företag och
universitet/högskolor. Det är viktigt att inrättandet av sådana
centrum förbereds noga i nära samarbete med de berörda företagen
och universiteten/högskolorna. Medel för detta inledande arbete
bör kunna tas ur NUTEK:s ordinarie anslagsmedel. Hur
finansieringsfrågan mer långsiktigt skall lösas får bli föremål
för senare prövning. Utskottet ser därför ingen anledning att,
såsom föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s), riksdagen skulle
anslå särskilda medel för inrättande av kompetenscentrum. Inte
heller kan utskottet se någon anledning för riksdagen att göra
ett särskilt uttalande om avpassning till det västsvenska
näringslivets behov, vilket begärs i motion 1992/93:Ub135 (s).
De nämnda motionerna avstyrks således i berörda delar.
Teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd
I propositionen redogörs för det stöd som NUTEK kan lämna till
teknikbaserade affärsutvecklingsprojekt hos nya och befintliga
småföretag.
NUTEK:s finansiella stöd till affärsutvecklingsprojekt avser
de tidiga faserna (s.k. såddfinansiering) och syftar till att
stödja projekten så långt att andra finansiärer har tillräckligt
underlag för att kunna ta ställning till dem, sägs det i
propositionen. Den nära kopplingen till NUTEK:s
forskningsstödjande program gör det möjligt att snabbt fånga upp
nya industriella möjligheter och lotsa över dessa till praktisk
tillämpning, heter det vidare. För innevarande budgetår har ca
70 miljoner kronor avsatts för stöd till produktutveckling.
Inom avancerade teknikområden som informationsteknologi,
elektronik, bioteknik och biomedicinsk teknik är steget mellan
forskning och kommersiella produkter många gånger kort, sägs det
i propositionen. NUTEK bör därför, anser regeringen, avsätta
ökade resurser för stöd till produktutveckling och
teknikbaserade affärsverksamheter inom främst NUTEK:s
prioriterade teknikområden.
Någon annan finansiär än NUTEK som, annat än undantagsvis, är
beredd att delta i s.k. såddfinansiering finns inte för
närvarande, anförs det i motion 1992/93:Ub128 (s). Motionärerna
föreslår att ytterligare 30 miljoner kronor skall anvisas för
produktutveckling. Därigenom möjliggörs en ökning av insatserna
för tidig såddfinansiering, teknikupphandling och förstärkta
produktråd i samarbete med de regionala utvecklingsfonderna.
Uppfinnarverksamheten tas också upp i den nämnda motionen.
Denna verksamhet befinner sig, påpekar motionärerna, i
gränslandet mot forskning och utveckling. I
forskningspropositionen behandlas inte frågor om villkor m.m.
för uppfinnare, konstaterar motionärerna. De ser det som
önskvärt att dessa frågor integreras i ett större sammanhang.
Uppfinnarna behöver, enligt motionärerna, fyra typer av stöd --
grundstöd, rådgivning, riskkapital och kontakt med en
entreprenör. Förslaget i motionen om extra medelstillskott för
teknikbaserad affärsutveckling anses kunna underlätta de senare
delarna av uppfinningsverksamheten. I dagens läge är stöd till
uppfinnings- och innovationsverksamhet en av de viktigaste
åtgärderna för att åstadkomma en produktförnyelse, anser
motionärerna och föreslår att 10 miljoner kronor skall anvisas
för stöd till uppfinnarverksamhet. Detta stöd skall användas för
att ge ett begränsat antal uppfinnare ett grundstöd -- en
"uppfinnarlön" -- under en viss period. Stödet bör fördelas och
administreras av NUTEK i samråd med Svenska uppfinnareföreningen
(SUF), sägs det i motionen. En aktiv uppföljning och krav på
motprestationer skall ingå i villkoren för stöd.
Frågor om stöd till uppfinnare och innovatörer har nyligen
behandlats av utskottet (bet. 1992/93:NU25 s.36) med anledning
av motioner från allmänna motionstiden. Riksdagen beslöt -- på
utskottets förslag -- att hemställa om att regeringen omgående
skall utreda och i ett handlingsprogram lägga fram förslag till
åtgärder för att stödja uppfinnare och innovatörer. I ett sådant
handlingsprogram skall möjligheterna prövas att omsätta i
konkreta åtgärder olika förslag som hade lagts fram i vissa av
motionerna, t.ex. beträffande ökade avsättningsmöjligheter för
företag och privatpersoner, ändrade skatteregler, ändrat
bidragssystem och inrättande av en innovationsfond. I en
reservation (s) och en meningsyttring (v) framlades förslag
till ökat stöd för uppfinnare och innovatörer.
Regeringen avser, enligt vad utskottet har erfarit, att inom
kort tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en
översyn av uppfinnarnas situation och av vad som krävs för att
stödja innovationsprocessen. I uppdraget kommer, enligt
preliminära uppgifter, att ingå bl.a. följande:
att studera de behov som finns för att stödja
innovationsprocessen, bl.a. behovet av inrättande av en särskild
innovationsfond,
att sätta dessa behov i relation till vad som för närvarande
görs på detta område,
att lägga fram ett konkret förslag på hur det statliga
systemet för att främja innovationer bör utformas,
att föreslå eventuella åtgärder på skatteområdet för att
stödja innovationer om så bedöms nödvändigt.
Utskottet anser att det är angeläget att på olika sätt
underlätta för såväl företag som enskilda uppfinnare och
innovatörer att kunna föra idéer vidare till en
kommersialisering. Detta överensstämmer med regeringens syn,
vilket bl.a. kommer till uttryck i regeringens uttalande i
propositionen att NUTEK bör avsätta ökade resurser för stöd till
produktutveckling och teknikbaserade affärsverksamheter. Vidare
skall NUTEK, som tidigare nämnts, inrätta ett program för
innovationsutveckling med teknikupphandlingsinriktning för
teknikstarka småföretag.
Utskottet vill också erinra om den utredning som regeringen --
på initiativ av utskottet -- inom kort avser att tillsätta.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen
inte nu bör besluta om högre anslag för de här aktuella
ändamålen än vad regeringen föreslår. Motion 1992/93:Ub128 (s)
avstyrks sålunda i berörd del.
Internationellt samarbete m.m.
Regeringen informerar i propositionen om vad som gäller för
Sveriges deltagande i EG:s forskningsprogram.
När EES-avtalet träder i kraft associeras Sverige till EG:s
tredje ramprogram för forskning och teknisk utveckling och dess
delprogram, framhålls det i propositionen. Följande program
faller inom Näringsdepartementets verksamhetsområde:
informationsteknologi, kommunikationsteknologi, telematik,
industri- och materialteknologi, marinteknik, icke-nukleär
energi samt programmet för spridning och exploatering av
forskningsresultat. Sveriges bidrag till dessa program motsvarar
ca 385 miljoner kronor beräknat efter Sveriges andel -- utifrån
bruttonationalproduktens storlek -- av 1993 års EG-budget.
Sverige deltar vidare i det europeiska rymdsamarbetet genom
European Space Agency (ESA). Sveriges bidrag till ESA uppgår
till 469 miljoner kronor under innevarande budgetår (se vidare i
det följande).
EUREKA-samarbetet, som startade år 1985, syftar till att öka
FoU-samarbetet mellan företag i Europa i avsikt att stärka den
europeiska industrins konkurrenskraft. Kostnaderna för hittills
fattade bindande beslut om svenskt deltagande i EUREKA-projekt
uppgår till ca 1 miljard kronor. Finansieringen av projekten
vilar främst på de deltagande företagen. De medel som har
avsatts för EUREKA-samarbete inom anslaget Teknisk forskning och
utveckling får användas endast till förstudier av projekt och
som projektmedel till små företag. Även projekt som drivs av
större företag föreslås av regeringen kunna få stöd i de fall då
den utländska partnern erhåller statlig medfinansiering. Krav
bör därvid dock ställas på att små företag också engageras.
Regeringen föreslår att EUREKA-samarbetet får vissa
resursförstärkningar -- en ökning från 20 miljoner kronor till
40 miljoner kronor.
COST-samarbetet -- European Cooperation on Science and
Technology --, som startade år 1971, avser såväl grundforskning
som tillämpad och konkurrensneutral industriell FoU. Jämfört med
EUREKA innebär COST-samarbetet en starkare betoning på
forskning. Sverige tillhör de länder som deltar i största
antalet projekt. De svenska deltagarna står själva för
finansieringen.
I motion 1992/93:N48 (s) föreslås att det skall inrättas en
fond för teknikinhämtning och att riksdagen skall anvisa 200
miljoner kronor för ändamålet.
De små och medelstora företagen har i många fall begränsade
möjligheter att hämta teknologiskt kunnande från andra länder,
sägs det i motionen. Detta är allvarligt eftersom dessa företag
kan förväntas utgöra en viktig del av den långsiktiga
tillväxtpotentialen i det svenska näringslivet. Motionärerna
föreslår mot denna bakgrund att det för framför allt små och
medelstora företag inrättas en fond för utveckling och
demonstration av nya tekniska möjligheter och för att inhämta
teknologiskt kunnande från andra länder. Företag skulle från
fonden kunna söka bidrag för deltagande i EG:s forskningsprogram
eller i EUREKA. Fonden borde ha en ram om 200 miljoner kronor
och ledas av en styrelse bestående av personer med erfarenhet
från forskarsamhället och från företagsvärlden. NUTEK bör enligt
motionärerna tillhandahålla erforderlig administration. Fonden
föreslås ge ett bidrag på 20 miljoner kronor till den verksamhet
som Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet
(STATT) bedriver.
Att underlätta för små och medelstora företag att öka sitt
tekniska kunnande är enligt utskottets mening en angelägen
uppgift inom näringspolitiken. Detta präglar också regeringens
förslag i forskningspropositionen. Vad gäller inhämtande av
teknologiskt kunnande från andra länder har STATT som
övergripande uppgift att bevaka och rapportera om den tekniska
utvecklingen i omvärlden. Sedan budgetåret 1992/93 skall STATT i
sin verksamhet särskilt uppmärksamma de små och medelstora
företagens behov av teknisk information.
Förslaget i motion 1992/93:N48 (s) om att riksdagen skall
anvisa 200 miljoner kronor för en nyinrättad fond för
teknikinhämtning bör, enligt utskottets mening, avvisas. Redan
av rent statsfinansiella skäl anser utskottet att det är
uteslutet med en sådan satsning.
Forskning och utveckling kring nya basteknologier
Inledning
Regeringen föreslår i propositionen insatser för forskning och
utveckling kring nya basteknologier inom fyra teknikområden --
informationsteknologi, materialteknik, bioteknik och teknik för
komplexa system.
Informationsteknologi
Informationsteknologi (IT) är ett vitt begrepp som spänner
från grundläggande fysikaliskt vetande över en mångfald av
tekniker och metoder till hur individer, företag och
organisationer utnyttjar elektronik och datateknik. De
övergripande målen för det informationsteknologiska forsknings-
och utvecklingsarbetet skall enligt regeringens förslag vara
följande:
att skapa internationellt konkurrenskraftiga förutsättningar
för IT-beroende industri i Sverige,
att bygga den kunskapsmässiga grunden för svensk
IT-tillverkning på viktiga delområden,
att se till att svenskt näringsliv och offentlig förvaltning
skall bli internationellt ledande som användare av
informationsteknologi inom för landet viktiga områden,
att öka antalet små och medelstora IT-företags medverkan i
nationella och internationella forskningsprogram.
Regeringen anser att det är angeläget att insatserna på
IT-området kan förstärkas. Detta föreslås ske på två sätt. Det
ena är att gjorda FoU-investeringar följs upp genom stöd till
bl.a. demonstration av användningen av informationsteknologi.
Det andra innebär fortsatt kraftfull kunskapsuppbyggnad på
framför allt områdena datavetenskap, kommunikation och
mikroelektronik. Regeringen förutsätter att samverkan sker
mellan NUTEK och andra finansiärer.
Regeringens förslag innebär att ett nytt anslag för
informationsteknologi inrättas. För nästa budgetår föreslår
regeringen att 358 miljoner kronor skall anvisas. Samma belopp
anges som resursramar för de därefter följande två budgetåren.
Regeringen begär också riksdagens bemyndigande att under nästa
budgetår låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i
samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete
m.m. inom IT-området för budgetåren 1994/95--1997/98 om högst
179, 154, 125 resp. 107 miljoner kronor.
Det är regeringens uppfattning att fler små och medelstora
IT-företag bör engageras i den nationella och internationella
forskningen. NUTEK bör därför, sägs det i propositionen, verka
för att denna målgrupp tar mer aktiv del i IT-forskningen än
hittills.
Inga motioner har väckts med direkt anknytning till
regeringens förslag avseende teknisk forskning och utveckling
inom IT-området.
Utskottet delar regeringens bedömning att insatserna på
IT-området bör förstärkas. Det föreslagna anslaget för nästa
budgetår liksom resursramarna för de därpå kommande budgetåren
tillstyrks således. Utskottet har inte heller något att erinra
mot vad regeringen anför beträffande de övergripande målen.
Likaså tillstyrker utskottet de bemyndiganden för ekonomiska
åtaganden som regeringen föreslår.
Materialteknik
Regeringen konstaterar i propositionen att den verksamhet med
materialkonsortier som påbörjades under år 1990 har fallit väl
ut i fråga om såväl vetenskapliga resultat som det nya sättet
att arbeta inom universitet och högskolor. De utvärderingar av
konsortierna som Näringsdepartementet har låtit utföra ger ett
mycket gott betyg åt verksamheten, sägs det i propositionen.
Materialkonsortierna har tidigare finansierats under ett eget
anslag, Materialteknisk forskning (F 2). Fr.o.m. budgetåret
1993/94 föreslår regeringen att verksamheten skall finansieras
under anslaget Teknisk forskning och utveckling (F 1). Under en
särskild anslagspost, Materialkonsortier, har 41,5 miljoner
kronor tagits upp.
Det behövs statlig medverkan i den pulvermetallurgiska
forskningen och en utredning om förutsättningarna för statligt
ekonomiskt stöd, anförs det i motion 1992/93:N276 (kds).
Motionären hänvisar till att det görs stora statliga satsningar
inom pulvermetallurgins område i andra industriländer, t.ex. i
Japan, Förenta staterna och Tyskland. Den pulvermetallurgiska
industrin i Sverige önskar, enligt motionären, ett utökat
samarbete med högskolor och institut. För närvarande bedrivs det
pulvermetallurgisk forskning vid Institutet för metallforskning
och vid de tekniska högskolorna i Stockholm, Göteborg och Lund.
För att bygga upp en god kompetens för forskning inom
pulvermetallurgiområdet krävs det dock ökad statlig medverkan.
Det är därvid viktigt att stödet är långsiktigt, anför
motionären.
I motion 1992/93:N317 (s) berörs också den metallurgiska
forskningen. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett
uttalande om vikten av att den industriellt tillämpade
forskningen ökas, med koppling till Södermanland i allmänhet och
SSAB Svenskt Stål AB i Oxelösund i synnerhet.
Inom materialteknikområdet avser de största satsningarna vid
NUTEK främst material med hög prestanda och nya funktioner för
specifika tillämpningar inom centrala industri- och
samhällssektorer. En sådan satsning är området pulverbaserade
material, främst metaller och keramer, där ett stort
insatsområde -- Pulverteknik 90 -- påbörjades år 1990 och inom
vilket fortsatta insatser planeras under den kommande
treårsperioden. Insatsområdet har också internationell
betydelse. NUTEK stöder vidare samarbete i internationella
program på området.
Pulvermetallurgisk forskning bedrivs även vid ett
industriforskningsinstitut -- Institutet för metallforskning.
Innevarande budgetår disponerar institutet 20,3 miljoner kronor,
varav staten via NUTEK svarar för 8,1 miljoner kronor.
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i de här
aktuella motionerna, att det är angeläget att forskningen i
Sverige på det pulvermetallurgiska området upprätthålls på en
hög nivå. Som nämnts deltar också staten via NUTEK i
finansieringen av denna forskning. Något behov av ett särskilt
uttalande av riksdagen i frågan kan utskottet inte se.
Motionerna avstyrks därmed i berörda delar.
Övriga områden
Beträffande bioteknikområdet sägs i propositionen att
regeringen anser att insatser på detta område under anslaget
Teknisk forskning och utveckling bör kunna beräknas på en
ungefär oförändrad ekonomisk nivå. NUTEK bör ansvara för den
närmare utformningen av dessa insatser.
Regeringen föreslår också insatser på ett nytt teknikområde
benämnt Teknik för komplexa system. NUTEK och
Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) bör, eventuellt i
samverkan med andra FoU-finansierande organ, svara för den
närmare utformningen av insatserna, sägs det i propositionen. De
komplexa systemen innehåller i regel många delsystem, såsom
mekanik, elektronik, hydraulik och programvara.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anför på
dessa två områden.
Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden
Inledning
Regeringen föreslår i propositionen insatser för forskning och
utveckling inom utvecklingsområden med väsentlig industriell
potential. Prioriterade områden är biomedicinsk teknik,
produktionsteknik, processteknik, transportteknik och
miljöteknik. I propositionen görs en beskrivning av insatserna
under resp. teknikområde.
Beträffande två av områdena -- biomedicinsk teknik och
produktionsteknik -- har inga motionsyrkanden väckts som gäller
uteslutande dessa områden. Utskottet redovisar därför i detta
avsnitt regeringens ställningstaganden på de båda nämnda
områdena.
När det gäller biomedicinsk teknik föreslår regeringen att
de samlade insatserna på området genomförs på en i stort sett
oförändrad ekonomisk nivå. Regeringen föreslår tre nya program
-- program för kommersialisering av biomedicinska
forskningsresultat, minimalt invasiv (minsta möjliga ingrepp i
människokroppen) medicinteknik och informationsteknologi för
personer med speciella behov. Pågående program, t.ex. MEDiBild
och Biokompatibilitet, bör fullföljas, sägs det vidare.
Regeringen anser att NUTEK bör genomföra programmen i den
omfattning som anvisade ekonomiska ramar medger.
Även när det gäller området produktionsteknik anser
regeringen att NUTEK bör genomföra insatser inom ramen för i
stort sett oförändrade ekonomiska resurser. NUTEK:s roll inom
verkstadstekniken är, enligt regeringen, att påskynda
utvecklingen av svensk verkstadsindustri genom att stimulera
aktörerna inom FoU-systemet till samverkan. En viktig uppgift är
också att sprida teknikkunnandet till små och medelstora
företag. Utvecklingen av basteknologier -- inom materialteknik
och informationsteknologins tillämpningar -- skapar möjligheter
för effektivare produktionsteknik, framhålls det vidare i
propositionen.
I motion 1992/93:Ub128 (s) sägs att regeringens förslag till
ökade insatser på områdena informationsteknologi samt fordons-
och flygteknik genom omprioriteringar kommer att innebära att
insatserna inom andra prioriterade områden måste bibehållas på
oförändrat låg nivå eller minskas. I motionen föreslås en
förstärkning med 70 miljoner kronor för insatser inom områdena
biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik,
transportteknik, miljöteknik och skogsforskning. Insatserna bör
inriktas på ökad FoU-samverkan mellan företag och staten, bl.a.
genom programsatsningar för samarbete mellan högskolor och
företag, förstärkt industriforskning och tekniktransferering
till små och medelstora företag, sägs det i motionen.
Den i nyssnämnda motion föreslagna utökade satsningen
aviserades om i partimotionen 1992/93:N281 (s) från allmänna
motionstiden. Där understryks behovet av insatser på områden där
svenskt näringsliv är internationellt konkurrenskraftigt och
samtidigt har förutsättningar att vidareutvecklas. Detta gäller,
enligt motionärerna, t.ex. biomedicinsk teknik,
produktionsteknik (verkstadsteknik och träteknik),
processteknik, transportteknik, miljöteknik och FoU-insatser för
att stärka skogsindustrin. I motionen föreslås också att
nationella branschprogram skall skapas på vissa områden, t.ex.
träteknik, modernt skogsbruk, miljöteknik, verkstadsteknik och
transportteknik.
Riksdagen bör göra ett uttalande om betydelsen för det
västsvenska näringslivet av statliga insatser på de angivna
utvecklingsområdena, anförs det i motion 1992/93:Ub135 (s). De
programplaner som finns på NUTEK på dessa områden måste komma de
västsvenska företagen till del, heter det vidare.
Den inriktning av insatserna för forskning och utveckling inom
de angivna, prioriterade områdena som regeringen redovisar i
propositionen anser utskottet vara väl avvägd. Även
omfattningen av insatserna bedömer utskottet -- i synnerhet med
hänsyn till de generella forskningsstimulerande satsningar som
redovisats i det föregående -- vara lämplig. Den utökning som
föreslås i motionerna 1992/93:Ub128 (s) och 1992/93:N281 (s) kan
utskottet således inte ställa sig bakom. Dessa motioner avstyrks
därmed i berörda delar. Utskottet avstyrker också motion
1992/93:Ub135 (s) i berörd del; något behov för riksdagen att
göra ett särskilt uttalande om det västsvenska näringslivet kan
utskottet inte se.
Processteknik
Inom området processteknik stöds forskning och utveckling
avseende system, utrustning och metoder för tillverkning av
processindustrins produkter. Hit hör även förpackningsteknik. De
viktigaste processindustrierna är massa- och pappersindustrin,
järn-, stål- och metallindustrin, gruv- och mineralindustrin,
kemiindustrin samt livsmedelsindustrin.
En väsentlig del av de satsningar som NUTEK gör på detta
område sker inom ramen för verksamheten vid de olika
industriforskningsinstituten, framhålls det i propositionen.
Regeringen räknar med att dessa insatser skall fortsätta på
ungefär oförändrad nivå.
I propositionen aviseras ett nytt program, i samverkan mellan
NUTEK och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR), rörande
industriella produkter ur biologiska råvaror. Det avses ingå i
det program för den träråvarubaserade industrin som behandlas i
det följande.
Regeringen anser att NUTEK bör bibehålla sina insatser för
processteknisk FoU på oförändrad nivå.
Riksdagen bör uttala att det krävs ökade forskningsinsatser
för att främja utvecklandet av en ny teknik för framställning av
råjärn, anförs det i motion 1992/93:Ub121 (v). Cirka en tiondel
av alla koldioxidutsläpp i Sverige härrör från användning av kol
och koks vid råjärnsframställning, sägs det i motionen. Genom
att i stället använda kolväten vid framställningen skulle
koldioxidutsläppen kunna minskas med 5%. Om de högsvavliga
restoljor som produceras av oljeraffinaderier i Sverige och som
nu exporteras i stället förgasades och renades och därefter
användes som energiråvaror vid råjärnsframställning skulle de
besvärliga miljöproblemen vid koksverken kunna undanröjas, heter
det vidare. I andra länder förekommer det, enligt motionärerna,
att en järn- och stålframställningsteknik utan koks tillämpas.
Riksdagen har under en följd av år avslagit liknande
motionsyrkanden (v). Vid det senaste tillfället, våren 1992
(bet. 1991/92:NU20 s. 68), anförde utskottet att den forskning
som efterlyses bedrivs vid de två industriforskningsinstituten
Metallurgiska forskningsstationen (MEFOS) och
Bearbetningstekniska forskningsstationen i Luleå. I en
meningsyttring (v) uttalades stöd för motionsyrkandet.
NUTEK förmedlar statens bidrag till forskningsinstituten, men
den konkreta inriktningen bestäms av dessa. De två nämnda
instituten har nu slagits samman till ett -- MEFOS. För
innevarande budgetår disponerar MEFOS 17,8 miljoner kronor,
varav staten svarar för 7,1 miljoner kronor.
Utskottet står fast vid den ståndpunkt som intogs våren
1992 och avstyrker motion 1992/93:Ub121 (v) i berörd del.
Transportteknik
Pågående FoU-verksamhet inom transportområdet är starkt
fokuserad på miljöproblem, sägs det i propositionen. Insatser
som NUTEK planerar att fortsätta med under treårsperioden är
bl.a. delprogrammen inom energiforskningen -- Motorer och
drivsystem samt Alternativa drivmedel.
Regeringen anser att utökade resurser nu bör avsättas för
FoU-insatser av betydelse för den fordonstekniska utvecklingen,
varvid industrin bör delta i finansieringen och i prioriteringen
av forskningsområden. Inom ett nytt kompletterande program för
fordonsteknisk forskning bör eftersträvas att såväl antalet
examinerade doktorer inom det fordonstekniska området som
antalet små och medelstora underleverantörers medverkan i
nationella och internationella forskningsprogram ökas, sägs det
i propositionen.
Regeringen avser att, inom en årlig kostnadsram för programmet
på högst 30 miljoner kronor för de tre första åren, påbörja
förhandlingar om finansieringen och inriktningen av programmet.
Forskning som innebär att olika discipliner och specialiteter
samverkar bör, enligt regeringen, prioriteras i syfte att
åstadkomma miljövänligare, säkrare och effektivare
fordonsbaserade transportsystem. En grundförutsättning är att
direkta företagsstöd inte utgår.
Det är, enligt regeringen, viktigt att både små och
medelstora underleverantörsföretag får delta i ett
fordonstekniskt forskningsprogram. Det bör därför vara ett
statligt villkor att sådana företag skall ges möjlighet att
delta i det fordonstekniska forskningsprogrammet. Finansiella
möjligheter bör därför ges inom programmet att under en
försöksperiod på tre år underlätta för denna företagsgrupp att
ta mer aktiv del i den fordonstekniska forskningen än hittills.
Enligt vad utskottet har erfarit har man inom
Näringsdepartementet nyligen tillkallat en
samordnare/förhandlare, verkställande direktören Lennart Lübeck,
med uppgift att mer i detalj utforma uppläggningen av det
fordonstekniska programmet. I uppdraget skall ingå att bl.a.
utarbeta avtal och lämna förslag till samordningsmöjligheter
mellan olika myndigheter.
Utskottet behandlar i detta avsnitt motion 1992/93:N232 (fp)
med krav på ökade statliga insatser vad avser forskning och
utveckling rörande elbilen. Det är hög tid för en kraftig
satsning på elbilen som ett alternativ till den mer
traditionella drivmedelsbilen, sägs det i motionen. Staten bör
ta nödvändiga initiativ i detta syfte. Att på olika sätt
ekonomiskt stimulera användningen av elbil i ställe för bensin-
eller dieseldrivet fordon borde vara en självklarhet, anser
motionärerna.
Riksdagen har under senare år avslagit identiska
motionsyrkanden från samma motionärer. Vid det senaste
tillfället, våren 1992 (bet. 1991/92:NU20), anförde utskottet
att det såg positivt på möjligheterna för elbilen att bli ett
miljövänligt alternativ till traditionella
förbränningsmotordrivna bilar. Utskottet redovisade aktiviteter
som pågick på olika håll men konstaterade samtidigt att konkreta
resultat inte hade framkommit i någon större omfattning. Enligt
utskottets mening var det angeläget att regeringen noga följde
utvecklingen och även aktivt medverkade till att främja
utvecklingen av en elbil. Utskottet hänvisade till att det på
området pågår ett kommersiellt utvecklingsarbete på olika håll i
världen.
Av framför allt miljöskäl görs omfattande satsningar på
utveckling av elbilen i främst vissa befolkningstäta regioner i
Förenta staterna. Skärpta utsläppskrav från myndigheterna kommer
att tvinga fordonstillverkarna att inom några år presentera
elbilstekniska lösningar.
Ett flertal fordonstillverkare har presenterat lösningar på
prototypstadiet. Både AB Volvos och Saab-Scania AB:s resp.
samarbetspartner Renault och General Motors har omfattande
utvecklingsarbete i gång. Asea Brown Boveri AB (ABB) är bl.a. i
Tyskland engagerat i utveckling av elbilen. NUTEK medverkar i
några elbilsprojekt såväl i Sverige som inom EG. På
industrisidan medverkar bl.a. Volvo och ABB.
På initiativ av NUTEK bildades år 1991 samverkansgruppen
Storstädernas elfordonsgrupp (STEG). I Göteborg bedrivs ett
projekt med syfte att introducera fordon som drivs med el eller
gas. I Uddevalla finns planer på inrättande av ett centrum för
elbils- och hybridbilstillverkare.
En elbilskonferens arrangerades i maj 1992 i Stockholm av
NUTEK i samråd med representanter för Organisationen för
ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), internationella
energiorganet (IEA), EG-kommissionen och europeiska
transportministerkonferensen. Som en uppföljning av
elbilskonferensen pågår det inom IEA ett arbete med att utarbeta
en internationell överenskommelse på området.
Svenska elfordonssällskapet har bildats med syfte att främja
introduktionen av eldrivna vägfordon i tätorterna. På olika
platser i landet bedrivs försöksverksamhet med elfordon. Bl.a.
sker det praktiska tester av elbilar inom ramen för de kommunala
energiverken och tekniska verken i Stockholm, Uppsala,
Linköping, Lund och Göteborg.
Utskottet står kvar vid sin positiva syn på möjligheterna
att elbilen skall kunna bli ett miljövänligt alternativ till
traditionella förbränningsmotordrivna bilar. Det fordonstekniska
program som regeringen har föreslagit kan innebära att
utvecklingen av en elbil främjas. Enligt utskottets mening är
det angeläget att regeringen även framöver noga följer
utvecklingen på området. Däremot anser utskottet inte att
riksdagen nu bör vidta någon åtgärd i frågan. Den aktuella
motionen avstyrks sålunda.
Kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin
Den akademiska grundutbildningen för massa- och
pappersindustrin sker vid de tekniska högskolorna i Stockholm
och Göteborg. Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut (STFI)
bidrar med stipendier och medverkar i utbildningen. Vid
Högskolan i Karlstad finns en mellaningenjörsutbildning.
Huvuddelen av forskarutbildningen bedrivs vid STFI, som har ca
30 anställda i forskarutbildning och ytterligare ca 20 icke
anställda forskarstuderanden. Forskningssidan domineras helt av
STFI men med viktiga bidrag från de mindre instituten med
anknytning till pappers- och cellulosaområdet -- Grafiska
forskningslaboratoriet, Packforsk och Ytkemiska laboratoriet.
Instituten fungerar som en brygga mellan högskolor och
branscher. De delfinansieras av staten via NUTEK med 51 miljoner
kronor under budgetåret 1992/93.
Högre utbildning för träindustrin bedrivs på tre ställen --
Högskolan i Luleå vid dess avdelning i Skellefteå, Tekniska
högskolan i Stockholm och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i
Umeå och i Uppsala. Ofta är de forskarstuderande anställda vid
industriforskningsinstitutet Trätek -- Institutet för träteknisk
forskning. Trätek, som dominerar på forskningssidan, har tre
avdelningar förlagda till Stockholm, Skellefteå och Jönköping.
Möbelinstitutet i Stockholm bedriver forskning och
provningsverksamhet avseende möbler. SLU har tre institutioner
som är delvis inriktade på trä, en i Alnarp och två i Uppsala.
Forskning bedrivs i mindre omfattning vid Högskolan i Luleå
(avdelningen i Skellefteå) och vid de tekniska högskolorna i
Stockholm, Göteborg och Lund. För överföring av
forskningsresultat till träindustrin svarar i första hand
Trätek. Institutet delfinansieras av NUTEK med 22,5 miljoner
kronor under budgetåret 1992/93, vilket motsvarar 43% av det
avtalsbundna ramprogrammet.
Professor Lennart Schotte har, på regeringens uppdrag, utrett
frågor rörande skogsindustrins kunskapsförsörjning. I
betänkandet Kunskap för konkurrenskraft (Ds 1991:62) föreslogs
bl.a. förstärkta satsningar på den industrirelevanta forskningen
i form av ökade statliga anslag till de
industriforskningsinstitut som är verksamma inom området. Vidare
föreslogs en kraftig förstärkning av skogsindustrins ställning
vid högskolan genom inrättande av ett flertal nya professurer.
Utredaren pekade på att ca 25% av den träbearbetande industrin
i Sverige är lokaliserad till ett område inom en tänkt triangel
Växjö--Jönköping--Linköping, men att södra Sverige saknar
högre träteknisk utbildning och att industrin därför upplever
rekryteringsproblem. Utredningen har remissbehandlats.
Regeringen anser att det är angeläget att den
träråvaruinriktade tekniska forskningen förstärks. Detta bör ske
genom insatser inom Näringsdepartementets,
Utbildningsdepartementets och Jordbruksdepartementets
verksamhetsområden, sägs det i propositionen. Regeringen avser
att initiera förhandlingar om finansiering av ett
skogsindustriellt program. Regeringen beräknar 10 miljoner
kronor i anslag till NUTEK för detta program. Programmet bör
innefatta insatser för hela det skogsindustriella området och
förutsätter medfinansiering från industrin. I den närmare
utformningen av programmet och dess organisation skall NUTEK
samråda med Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR),
Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR), STFI, Trätek m.fl.
I Jordbruksdepartementets avsnitt i propositionen (avsnitt 9)
föreslås att ett samlat program för träteknisk forskning och
träfiberforskning skall inrättas. För att stärka sambandet
mellan produktion och förädling av träråvaran bör medel avsättas
för ett utökat forskningsprogram rörande träkvalitet, sägs det.
Programmet skall syfta till att på ett tvärvetenskapligt sätt
belysa integreringen mellan de olika förädlingsleden. Programmet
bör, enligt regeringen, utarbetas av SJFR och SLU i samarbete
och under medverkan av bl.a. TFR, NUTEK, Trätek och Statens råd
för byggnadsforskning. Denna del av forskningspropositionen
behandlas av utbildningsutskottet (bet. 1992/93:UbU15).
Olika frågor om kunskapsförsörjningen för den
träråvarubaserade industrin tas upp i tretton motioner, varav
åtta av företrädare för Socialdemokraterna. Genomgående begärs i
de senare motionerna att det branschprogram som NUTEK tidigare
ansvarade för och som upphörde den 1 juli 1992 skall
återupprättas.
I partimotionen 1992/93:N281 (s) liksom i kommittémotionen
1992/93:N301 (s) anförs att den svenska näringsstrukturen kan
kräva nationella branschprogram på vissa områden. Ett sådant
område är träteknik och det moderna skogsbruket. Ett
näringspolitiskt program inom en total kostnadsram på 500
miljoner kronor har föreslagits i den sistnämnda motionen. I en
reservation (s) till utskottets näringspolitiska betänkande,
1992/93:NU25, angavs att 100 miljoner kronor av dessa medel
borde avsättas till insatser inom träforskningen med inriktning
mot små och medelstora företag i samband med behandlingen av
forskningspropositionen.
Riksdagen bör uttala sig för att det behövs ett branschprogram
för skogsindustrin och ett starkt ökat statligt engagemang i
forskningen inom massa- och pappersindustrin, anförs det i en
annan kommittémotion, 1992/93:N299 (s). Skogsindustrin är en
ekonomisk motor för Sverige, som bidrar till mer än hälften av
Sveriges nettoexportintäkter, sägs det i motionen. De kommande
åren blir, enligt motionärerna, mycket avgörande för Sveriges
möjligheter att behålla en stark massa- och pappersindustri.
Träförädlingsindustrin är för närvarande, i likhet med massa-
och pappersindustrin, i stort behov av ökade statliga insatser
för forskning och utveckling, anser motionärerna. De
branschprogram för skogsindustrin som har avvecklats vid NUTEK
borde därför återinrättas. Vidare borde det ske en kraftfull
satsning på STFI och KTH:s skogsindustriella del.
Det är karakteristiskt för träindustrin i norra Sverige att
den till övervägande delen har låg förädlingsgrad och består av
småföretag med begränsade möjligheter att inhämta och omsätta ny
kunskap, anförs det i motion 1992/93:N51 (s). En
nätverkssatsning på långsiktig kompetensuppbyggnad i Umeå,
Skellefteå och Luleå är, enligt motionärerna, mycket viktig för
regionens framtid, men det krävs då en resursförstärkning.
Regeringen bör i ett första skede tillsätta en grupp med
representanter för näringen och forskningen inom regionen med
uppgift att utreda hur satsningen skall göras, föreslår
motionärerna. Därvid borde möjligheterna till nätverkssamarbete
med högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund beaktas.
I de två motionerna 1992/93:Jo309 (s) och 1992/93:Jo310 (s)
föreslås dels att riksdagen skall uttala sitt stöd för att de
förslag som lades fram i den tidigare nämnda utredningen om
skogsindustrins kunskapsförsörjning skall genomföras, dels att
branschprogrammet för träindustrin vid NUTEK skall
återupprättas. För Norrland och speciellt dess inland har
skogsbruket och skogsindustrin stor betydelse, konstateras det.
En stark skogsindustri baserad huvudsakligen på färsk
fiberråvara är, enligt motionärerna, en förutsättning för att
skogsbruk och skogsindustri i Norrlands inland skall kunna
överleva. Det är därför ett samhälleligt intresse att stödja
sådana insatser som långsiktigt stärker skogsindustrins
konkurrenskraft.
Staten kan göra betydande insatser för att den trämekaniska
industrin i Sverige skall kunna ta till vara den
utvecklingspotential som finns, anförs det i motion 1992/93:N202
(s). Sverige bör i likhet med flera andra länder, genomföra
särskilda program för den trämekaniska industrin, anför
motionärerna och föreslår att en mer kraftfull satsning än för
närvarande skall göras inom grundforskningen. Vidare bör de små
och medelstora företagen ges möjlighet att stärka kontinuiteten
i sina FoU-satsningar genom att företagen medges att i
bokslutens balansräkningar bygga upp fonder att disponeras för
utvecklingsändamål, anser motionärerna.
Riksdagen bör uttala att branschprogrammet Trä vid NUTEK skall
återinrättas, sägs det i motion 1992/93:N288 (s). Inom massa-
och pappersindustrin har det under de senaste 30 åren skett en
vidareförädling mot ett större antal förädlade produkter, medan
motsvarande utveckling inte har ägt rum på trävarusidan, säger
motionärerna.
Det finns starka skäl för en utökad statlig satsning på
forskning och utbildning med inriktning mot produktutveckling
och produktionsteknik för skogsindustrin, hävdas det i motion
1992/93:N50 (m). Träindustrin har ett stort inslag av relativt
små företag. Produktförnyelsen i branschen är låg liksom
kunskapen om marknadens krav och behov, vilket hämmar branschens
utveckling, sägs det i motionen.
Också i motion 1992/93:N231 (kds) krävs att riksdagen skall
uttala sig för att det behövs en förstärkt träteknisk forskning
och utveckling i Sverige. Det finns, enligt motionärerna,
forskare som menar att värdet av den trämekaniska industrins
produktion kan höjas med ca 50%, om träets egenskaper
utnyttjas på ett bättre sätt än för närvarande. Staten bör,
anser motionärerna, erbjuda stöd bl.a. för att delade tjänster
mellan högskolor och industri skall kunna åstadkommas.
Riksdagen bör tillse att det skapas ett träcentrum i
Skellefteå, anförs det i motionerna 1992/93:N205 (fp) och
1992/93:N207 (-). I den förstnämnda motionen sägs att en ökad
förädlingsgrad och produktutveckling inom skogs- och
träindustrin är något av en ödesfråga för norra Norrland och
dess inland. Motionärerna framhåller att Skellefteåbygden under
det senaste året har drabbats hårt av nedläggningar inom
träindustrin, varför det nu måste ske en kraftig förstärkning av
forsknings- och utvecklingsinsatserna i Skellefteå. De
erforderliga åtgärderna består, enligt motionärerna, av tre
delar -- forskning och utbildning, formgivning samt inrättande
av en pilotanläggning för möbeltillverkning.
Också i den andra motionen sägs att en ökad förädling och en
förstärkt produktutveckling är nödvändig för skogs- och
träindustrins överlevnad i norra Sverige. Det är, anser
motionären, angeläget att staten stödjer tillkomsten av ett
utvecklingsprogram bestående av de tre delar som också angavs i
nyssnämnda motion.
I motion 1992/93:A424 (v), slutligen, begärs att riksdagen
skall uttala sig för att det bör göras ökade satsningar på
forskning och utveckling för att möjliggöra en ny typ av
vidareförädling av skogsråvaran i Norrlands inland. En möjlighet
härvidlag är att metoderna utvecklas att använda cellulosan,
hemicellulosan och ligninet som bas för framställning av
kolväten. I motionen krävs också att riksdagen skall uttala sig
för att ett nytt utvecklingsprogram för träindustrin skall
sättas i gång, i stället för det avslutade s.k. Träman
90-programmet. Syftet med detta program, som var inriktat på de
fyra nordligaste länen, var att öka förädlingsgrad,
produktivitet och lönsamhet inom sågverk och
trämanufakturföretag. Regeringen bör återkomma med ett förslag
till ett sådant program, sägs det i motionen.
NUTEK bedrev, som tidigare nämnts, ett särskilt branschprogram
för insatser inom den träbearbetande industrin fram t.o.m.
budgetåret 1991/92. I budgetpropositionen 1992 föreslogs att
detta program, som finansierades via anslaget
Småföretagsutveckling (B 5) och som hade bedrivits sedan början
av 1970-talet, skulle upphöra den 1 juli 1992 i stället för, som
tidigare hade planerats, den 1 juli 1993. Utskottet hade inget
att erinra mot detta (bet. 1991/92:NU20). I en reservation (s)
resp. meningsyttring (v) uttalades stöd för motioner med krav på
att programmet skulle fullföljas.
Frågor om det s.k. Träman 90-programmet, som tas upp i motion
1992/93:A424 (v), har tidigare behandlats av utskottet.
Riksdagen har under senare år avslagit liknande motionsyrkanden
av samma motionär. Vid de senaste tillfällena, våren 1992 resp.
hösten 1992 (bet. 1991/92:NU20 s.23 resp. yttr. 1992/93:NU4y
s.11), hänvisade utskottet till betänkandet Kunskap för
konkurrenskraft (Ds 1991:62) och aviserade förslag i
forskningspropositionen. Yrkandena fick stöd i meningsyttringar
(v).
I propositionen lämnas ingen redovisning för den närmare
utformningen av det föreslagna skogsindustriella
forskningsprogrammet. Enligt vad utskottet har erfarit pågår
inom regeringskansliet ett beredningsarbete som syftar till att
utforma ett sådant program.
De totala statliga FoU-satsningarna på det skogsindustriella
området kan, enligt uppgift från Näringsdepartementet, beräknas
uppgå till ca 100 miljoner kronor under nästa budgetår. För
forskning vid industriforskningsinstitut med anknytning till
skogsindustrin -- STFI, Trätek, Möbelinstitutet och Grafiska
forskningslaboratoriet -- beräknas ca 70 miljoner kronor
avsättas. De belopp som staten under innevarande budgetår
anvisar till dessa institut är resp. 37,5, 22,5, 2,6 och 4,0
miljoner kronor. För det skogsindustriella programmet som
föreslås i forskningspropositionen beräknar regeringen 10
miljoner kronor via anslaget till NUTEK. Dessutom avsätter NUTEK
tiotals miljoner kronor inom de produktions- och processtekniska
områdena, vars resultat delvis kan tillgodogöras inom
skogsindustrin. Via Jordbruksdepartementets huvudtitel tillförs
9,5 miljoner kronor. Satsningar inom det skogstekniska området
görs också via Utbildningsdepartementets huvudtitel, bl.a. genom
insatser inom forskarutbildningen.
Utskottet anser att det är mycket viktigt att
kunskapsnivån inom såväl massa- och pappersindustrin som
träindustrin upprätthålls på en hög nivå. Detta är angeläget om
den svenska skogsindustrins konkurrenskraft skall kunna
bibehållas och utvecklas. Skogsindustrin har stor betydelse för
den svenska ekonomiska utvecklingen och ger ett betydande
positivt bidrag till handelsbalansen.
Regeringens förslag till ökade insatser på det
skogsindustriella forskningsområdet ser utskottet som ett
ändamålsenligt bidrag till strävandena att upprätthålla och
utveckla kunskapsnivån inom skogsindustrin. Som framgått av den
tidigare redovisningen är de föreslagna insatserna ännu inte
utformade i detalj. Beredningsarbete pågår dock inom
regeringskansliet.
Utskottet kan konstatera att den svenska skogsindustrin under
senare år har ökat användningen av returpapper i sina
produktionsprocesser. Vidare har tillväxten i skogen ökat. Detta
har gett Sverige ett betydande överskott på skogsråvara. Ökade
forskningsinsatser -- inte minst på det trätekniska området --
kan enligt utskottets mening bidra till att denna för Sverige så
viktiga naturtillgång kan få ökad användning.
Enligt utskottets mening finns det, mot bakgrund av de stora
värden som ligger i en ökad användning av skogsråvara, många
skäl som talar för att exempelvis delar av anslagen till
energiforskning samt ofördelade löntagarfondsmedel med fördel
skulle kunna inriktas mot en mer intensifierad träteknisk
forskning.
Utskottet utgår från att regeringen under hösten 1993, i
lämpligt sammanhang, för riksdagen redovisar utformningen av det
i propositionen föreslagna skogsindustriella
forskningsprogammet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga
aktuella motioner i berörda delar.
Miljöteknik
Hänsyn till den yttre miljön är en av nyckelfrågorna för
näringslivets överlevnad och utveckling, sägs det i
propositionen. Företag som är tidigt ute i ett förändringsarbete
inriktat mot miljöanpassad produktion kan vinna
konkurrensfördelar gentemot företag som är avvaktande i
förhållande till miljöfrågor, heter det vidare. NUTEK -- och
tidigare Styrelsen för teknisk utveckling och Statens energiverk
-- har i sina FoU-stöd länge och i hög grad beaktat
miljöfrågornas betydelse.
Regeringen anser att hänsyn till den yttre miljön i så stor
utsträckning som möjligt bör integreras i arbetet inom samtliga
teknikområden. NUTEK tillämpar s.k. miljökonsekvensbeskrivningar
vid bedömning av så gott som alla enskilda projekt. Syftet med
dessa beskrivningar är att analysera om tilltänkta projekt kan
bedömas påverka den yttre miljön. Det är enligt regeringens
mening viktigt att NUTEK i all sin FoU-verksamhet medverkar till
att miljöaspekter och miljökonsekvenser blir beaktade och
redovisade. NUTEK samarbetar i denna verksamhet med Statens
naturvårdsverk, Kemikalieinspektionen och Avfallsforskningsrådet
(AFR).
Det övergripande målet för AFR är att med ett konsekvent
miljötänkande skapa förutsättningar dels för att de
miljöpolitiska målen inom utvalda områden uppfylls, dels för att
nya marknadssituationer exploateras, sägs det i propositionen.
AFR kommer den 1 juli 1993 att ha avslutat ett treårigt program
för miljöanpassad produktutveckling och avfallshantering, vilket
har finansierats via Näringsdepartementets huvudtitel.
Regeringen redovisar under Miljö- och naturresursdepartementets
avsnitt i forskningspropositionen (avsnitt 14) förslag avseende
AFR:s fortsatta verksamhet.
Regeringen bör anmodas att utarbeta ett program om
miljöteknik, anförs det i de båda partimotionerna 1992/93:Ub121
(v) och 1992/93:N316 (v). Motionärerna hälsar med
tillfredsställelse regeringens förslag beträffande
miljöteknikforskning men anser att det krävs ytterligare
satsningar på stora nationella program där olika aktörer --
stora och små företag, entreprenörer, innovatörer, universitet,
NUTEK m.fl. -- kan samlas till gemensamma, långsiktiga och
uthålliga projekt. I annat fall riskerar Sverige, enligt
motionärerna, att komma på efterkälken jämfört med sådana länder
som Japan och Tyskland, där stora och framsynta satsningar på
miljöteknikområdet görs.
Riksdagen har under senare år avslagit motionsyrkanden (v)
liknande de här aktuella. Vid det senaste tillfället, våren
1992, hänvisade utskottet (bet. 1991/92:NU20) till det arbete
som bedrivs av Avfallsforskningsrådet. I en meningsyttring (v)
följdes motionsyrkandet upp.
Utskottet finner inte anledning att nu göra något annat
ställningstagande än vad som har gjorts vid tidigare tillfällen.
Utskottet noterar att det i forskningspropositionen anges att
NUTEK i all sin FoU-verksamhet skall medverka till att
miljöaspekter och miljökonsekvenser blir beaktade och
redovisade. De båda här aktuella motionerna avstyrks i berörda
delar.
Anslag till teknisk forskning och utveckling
Från anslaget Teknisk forskning och utveckling (F 1)
finansieras det stöd till den berörda forskningen och
utvecklingen som administreras av NUTEK. Den närmare
beskrivningen av regeringens förslag avseende NUTEK:s verksamhet
inom F 1-anslaget har redovisats i de föregående avsnitten under
resp. rubriker. Regeringen vill ha riksdagens godkännande av
dessa riktlinjer.
För det kommande budgetåret föreslår regeringen ett anslag på
575,5 miljoner kronor. För vartdera av de därpå följande två
budgetåren föreslås resursramar på 588,4 miljoner kronor.
Regeringen begär också riksdagens bemyndigande att låta staten
ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till
teknisk forskning och utveckling m.m. för de fyra budgetåren
1994/95--1997/98 om högst 295, 250, 210 resp. 175 miljoner
kronor.
Högre anslag till teknisk forskning och utveckling förordas
både av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
I partimotionen 1992/93:Ub128 (s) föreslås att anslaget skall
ökas med 260 miljoner kronor. Medlen skall användas för utökade
insatser på olika angivna områden, vilket utskottet har
behandlat i det föregående.
I kommittémotionen 1992/93:N301 (s) föreslås en ytterligare
ökning av anslaget med 200 miljoner kronor. Av dessa medel
skulle 100 miljoner kronor användas för ökade insatser inom
träforskningen, vilket utskottet också har behandlat i det
föregående.
Vänsterpartiet föreslår i partimotionerna 1992/93:Ub121 och
1992/93:N316 att 250 miljoner kronor utöver regeringens
förslag skall avsättas för teknisk forskning och utveckling. Den
tekniska forskningen och utvecklingen är grundläggande för
förnyelsen av det svenska näringslivet, och den satsning som
regeringen föreslår kan inte anses vara tillräcklig. NUTEK bör,
enligt motionärerna, ges i uppdrag att återkomma med förslag på
vilka verksamheter som kan utvecklas eller nystartas.
Utskottet har i tidigare avsnitt ställt sig bakom vad som
anförs i propositionen om hur arbetet vad gäller teknisk
forskning och utveckling skall bedrivas på olika områden. De av
regeringen föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och
utveckling tillstyrks således av utskottet.
Detta ställningstagande innebär också att utskottet
tillstyrker regeringens förslag till anslag för nästa budgetår
och resursramar för de därpå följande två budgetåren. Förslagen
om ökade anslag i de här aktuella motionerna avstyrks av
utskottet. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till
bemyndiganden.
Rymdverksamhet
Rymdstyrelsen
Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som
gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt
för forskning och utveckling. Rymdstyrelsen skall enligt sin
instruktion (1988:343) ta initiativ till, samordna och fördela
det statliga stödet till forskning och utveckling inom svensk
rymd- och fjärranalysverksamhet. Vidare skall Rymdstyrelsen
bereda ärenden rörande internationellt rymdsamarbete samt vara
kontaktorgan för internationella organisationer. Rymdstyrelsens
verksamhet finansieras under Närings- och Utbildningsdepar-
tementens huvudtitlar.
Regeringen föreslår att de näringspolitiska målen för
Rymdstyrelsens verksamhet under den kommande treårsperioden
skall vara att åstadkomma följande:
ökad konkurrenskraft genom att svensk industri ges
förutsättningar att utveckla konkurrenskraftiga rymdprodukter
och rymdtjänster,
ökad teknikspridning som skall ge positiva näringspolitiska
effekter även utanför rymdindustrin,
ökad Europasamverkan, innebärande att Sverige skall vara en
attraktiv partner i det europeiska industrisamarbetet,
ökad regional utveckling som bidrar till näringslivets
utveckling i Kirunaregionen.
Rymdstyrelsens förvaltningskostnader finansieras för
närvarande under anslaget Europeiskt rymdsamarbete m.m., via en
särskild anslagspost. Regeringen föreslår nu att dessa kostnader
skall finansieras via ett nytt ramanslag och vill anvisa 5,7
miljoner kronor för ändamålet.
Utskottet tillstyrker de föreslagna riktlinjerna för
Rymdstyrelsens verksamhet och förslaget till anslag.
Nationell rymdverksamhet
Under anslaget Nationell rymdverksamhet anvisas medel till
program för fjärranalys, industriutveckling, småsatelliter och
verksamhet i Kirunaregionen.
Regeringen föreslår ett anslag på 54,3 miljoner kronor för
nästa budgetår och ett lika stort belopp i resursram för
vartdera budgetåret 1994/95 och 1995/96. Regeringen vill också
ha riksdagens bemyndigande att under det kommande budgetåret
låta staten ta på sig ansvaret för betalningar inom den
nationella rymdverksamheten om högst 131 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker de nu redovisade förslagen.
Europeiskt rymdsamarbete
Under anslaget Europeiskt rymdsamarbete anvisas medel till
program för europeiskt rymdsamarbete, bilateralt rymdsamarbete
och, t.o.m. innevarande budgetår, Rymdstyrelsens
förvaltningskostnader. Större delen av anslaget utgör det
svenska bidraget till det europeiska rymdsamarbetsorganet ESA.
Samarbetet inom ESA är uppdelat i en obligatorisk del och en
frivillig del. I den obligatoriska delen, som omfattar grund-
och vetenskapsprogram, uppgår det svenska bidraget till för
närvarande 3,35% av kostnaderna, och i den frivilliga delen är
Sveriges genomsnittliga andel av kostnaderna ca 2%.
De prioriteringar som regeringen gör innebär fortsatt
deltagande i Columbus-programmets polära plattform och
laboratoriemodul på oförändrad nivå (1%), i Hermes-programmet
på en lägre nivå (0,5%), i datareläsatelliter på oförändrad
nivå (1,8%) samt ett fortsatt högt deltagande i programmet
Envisat-1 för miljöövervakning (5,1%). Utöver ESA-samarbetet
deltar Sverige i bilateralt rymdsamarbete med i första hand
Tyskland och Frankrike.
Regeringen föreslår ett anslag på 450,1 miljoner kronor för
nästa budgetår och ett lika stort belopp i resursram för
vartdera budgetåret 1994/95 och 1995/96. Vidare vill regeringen
ha bemyndigande att under nästa budgetår låta staten ta på sig
ansvaret för betalningar inom europeiskt rymdsamarbete om högst
192 miljoner kronor.
I propositionen meddelas att regeringen avser att återkomma
till riksdagen under våren 1993 angående resursbehovet för det
europeiska rymdsamarbetet. Enligt vad utskottet har erfarit
kommer detta dock att ske först under hösten 1993.
En minskning av anslaget med 10% eller med 45 miljoner
kronor föreslås i motion 1992/93:Ub121 (v). Rymdforskning är
visserligen mycket angelägen både ur miljöforskningssynpunkt och
ur andra tekniska synvinklar, men den har nu nått så långt att
viss verksamhet bör kunna finansieras och drivas av det privata
näringslivet och andra intressenter, anser motionärerna.
Enligt uppgift har Näringsdepartementet diskuterat med de
berörda företagen om deras deltagande i finansieringen av
rymdforskningen. Forskningen befinner sig dock fortfarande på
ett sådant stadium att det enligt sedvanliga
lönsamhetsbedömningar för företagen inte har gått att uppnå
någon delfinansiering.
I detta sammanhang bör också noteras att riksdagens revisorer
-- på eget initiativ -- har tagit upp statens insatser inom
rymdområdet som ett granskningsärende. Granskningen, som avser
dels en utvärdering av de näringspolitiska insatserna, dels
innehållet i redovisningen till riksdagen, beräknas vara
avslutad under våren 1993.
Enligt utskottets mening är rymdforskningen så angelägen
att det är motiverat med ett statligt stöd av den omfattning som
regeringen föreslår. Utskottet utgår från att regeringen -- om
det är möjligt -- söker uppnå delfinansiering med de berörda
företagen. Med detta avstyrker utskottet motion 1992/93:Ub121
(v) i berörd del och tillstyrker nu aktuella förslag i
propositionen.
Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
Under detta anslag anvisas medel för forsknings- och
utvecklingssamarbete med EG inom ramen för EG:s program för
forskning och teknisk utveckling. Vidare anvisas från anslaget
medel dels till EG som en följd av EES-avtalet, dels till
europeiskt samarbete inom väg-, järnvägs- och flygtrafikens
områden.
Möjligheterna för svenska företag och forskningsinstitutioner
att delta i EG:s forsknings- och utvecklingsarbete bör tas till
vara, sägs det i propositionen. De medel som har beräknats för
FoU-samarbete med EG skall täcka dels nationellt finansierade
projekt, dels de programavgifter som uppkommer när
programsamarbetet inom EES har trätt i kraft. Regeringen
föreslår till vidare ett ettårigt anslag på 211 miljoner kronor.
I propositionen meddelas att regeringen under våren 1993 avser
att återkomma till riksdagen i frågan om resursbehov för
EG-samarbetet, när ytterligare underlag föreligger för beräkning
av programavgifterna under treårsperioden. Enligt uppgift väntas
regeringen återkomma till riksdagen i den frågan först under
hösten 1993.
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utforma
informations- och stimuleringsaktiviteter så att svenska
forskare kommer att delta i EG-forskningen i rimlig proportion
till vad Sverige betalar, anförs det i motion 1992/93:N49 (s).
Dessutom måste, enligt motionärerna, ett styrsystem utformas så
att inte de stora företagen blir ensamma om att kunna
tillgodogöra sig dessa forskningsmedel. Uppläggningen av en stor
del av EG-forskningen är nämligen sådan, hävdar motionärerna,
att det är naturligt för de stora internationella företagen att
utnyttja den, medan småföretagen har stora svårigheter att ens
skaffa sig information om vilken forskning som pågår.
Enligt vad utskottet har erfarit är det inte formellt möjligt
för Sverige att ha ett särskilt styrsystem för att underlätta
för småföretagen att delta i EG:s forskningsprogram. Sverige
måste följa de regler som gäller för EG-länderna. Däremot anser
regeringen att det är betydelsefullt med informationsinsatser
för att öka småföretagens deltagande i EG:s forskningsprogram.
Detta ingår också som ett viktigt inslag i NUTEK:s
arbetsuppgifter.
Utskottet tillstyrker förslaget om medel till det
europeiska forsknings- och utvecklingssamarbetet. Utskottet
anser, i likhet med vad som anförs i motion 1992/93:N49 (s), att
det är angeläget att också de små företagen deltar i EG:s
forskningsprogram. NUTEK har, som nämnts, i uppgift att på olika
sätt främja detta. Förslaget i motionen om att ett styrsystem
skall utformas för att främja småföretagens deltagande är, redan
av formella skäl, uteslutet. Med det anförda avstyrker utskottet
den aktuella motionen.
Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer
Under detta anslag beräknas bidrag till avgifter för täckande
av Sveriges andel av sekretariatskostnaderna för EUREKA och
COST. Verksamheten inom dessa samarbeten har beskrivits i det
föregående. Sekretariatskostnaderna betalas av medlemsländerna,
baserade på resp. lands bruttonationalprodukt. Sverige skall för
COST täcka 3,70% och för EUREKA 3,19% av de totala
sekretariatskostnaderna.
Regeringen föreslår ett anslag på 2 miljoner kronor, vilket
tillstyrks av utskottet.
Energiforskning
Energiforskningen har sedan år 1975 bedrivits i form av
treåriga program. Totalt har sedan dess anslagits ca 9 miljarder
kronor i 1990 års penningvärde till energiforskningsprogrammen.
Utvärderingar av energiforskningen har genomförts dels av en av
regeringen tillsatt expertgrupp -- redovisad i promemorian
Energiforskningens mål och medel (Ds 1992:122), dels av
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) -- redovisad i rapporten
Energi för kommande generationer. I rapporterna anförs bl.a. att
energiforskningen även fortsättningsvis bör hållas samman i ett
särskilt statligt nationellt energiforskningsprogram med eget
anslag.
Följande myndigheter och organ bedriver verksamhet inom
energiforskningen: NUTEK, Statens råd för byggnadsforskning,
Naturvetenskapliga forskningsrådet,
Transportforskningsberedningen, Studsvik AB, Programrådet vid
Studsvik och Teknikvetenskapliga forskningsrådet.
Regeringen begär riksdagens godkännande av de riktlinjer som
skall gälla för energiforskningen under den kommande
treårsperioden. De övergripande målen för energiforskningen bör
enligt regeringen vara att skapa vetenskaplig och teknisk
kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna och i
näringslivet för utvecklingen och omställningen av
energisystemet i enlighet med de riktlinjer för energipolitiken
som riksdagen har beslutat om. Regeringen anser att
energifrågornas betydelse för miljö, klimat och tillväxt i
ekonomin utgör skäl för att hålla den statligt finansierade
energiforskningen samman i ett program. NUTEK bör även i
fortsättningen vara ansvarig för samordningen. Energiforskningen
bör i högre grad än nu samordnas med annan forskning och
utveckling, anför regeringen.
Insatserna inom energiforskningsprogrammet bör inriktas mot
energirelaterad grundforskning, energirelaterade basteknologier,
systemstudier, kraft- och värmetillförsel, energiintensiv
industri samt energiteknik i bebyggelsen och inom
transportsekton, sägs det i propositionen. De statliga
insatserna bör, enligt regeringen, styras mot energirelaterad
grundforskning och långsiktig kompetensuppbyggnad inom
basteknologier på energiområdet, medan industrin bör ta ett
större ansvar för branschinriktad forskning samt utvecklings-
och demonstrationsverksamhet.
Regeringen föreslår ett anslag på 221 miljoner kronor till
energiforskning för nästa budgetår, vilket innebär en besparing
på 60 miljoner kronor jämfört med anslaget för innevarande
budgetår. Som resursramar för vartdera budgetåret 1994/95 och
1995/96 föreslår regeringen också 221 miljoner kronor.
Regeringen vill vidare ha riksdagens bemyndigande att under
nästa budgetår låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i
samband med stöd till forskning och utveckling inom
energiområdet för budgetåren 1994/95--1999/2000 om högst 170,
140, 110, 90, 60 resp. 30 miljoner kronor.
Regeringens besparingsförslag avvisas i motion 1992/93:Ub128
(s). Förslaget i propositionen innebär en reducering av anslaget
för energiforskning inom Näringsdepartementets område med drygt
20%, konstateras det i motionen. Urholkning av kunskapsbasen
inom energiområdet bör undvikas, om omställningen mot
miljövänliga och förnyelsebara energisystem skall kunna
förverkligas enligt överenskommelsen från år 1991 mellan
företrädare för Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och
Centerpartiet, anför motionärerna. Anslaget borde därför ökas
med 60 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Riksdagen bör göra ett uttalande om att verksamheten vid
Studsvik bör bevaras och utvecklas och att Studsvik bör kunna
bli ett energitekniskt centrum, anförs det i motion 1992/93:N317
(s). Eftersom högskoleverksamheten i Södermanlands län är svagt
utbyggd är det viktigt, sägs det i motionen, att de resurser för
forskning och utveckling som trots allt finns bevaras och
utvecklas.
Under energiforskningsanslaget har för innevarande budgetår
tagits upp vissa medel för förvaltningskostnader för Statens råd
för byggnadsforskning (BFR), Naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR) och Transportforskningsberedningen (TFB).
Förvaltningskostnaderna för dessa myndigheter redovisas fr.o.m.
nästa budgetår under särskilda ramanslag. Enligt uppgift från
Näringsdepartementet borde därför de medel som beräknas under
energiforskningsanslaget för sådana kostnader i
forskningspropositionen ha förts över till resp. myndighets
förvaltningskostnadsanslag. De belopp det rör sig om är, enligt
uppgift, 6 miljoner kronor för BFR, 750000 kr för NFR och
400000 kr för TFB, eller totalt 7150000 kr.
Utskottet har därför, efter samråd med de berörda utskotten --
utbildnings-, trafik- och bostadsutskotten -- beslutat föreslå
riksdagen att ett avdrag med 7150000 kr skall göras på det
anslag som föreslås till energiforskning. På motsvarande sätt
kommer resp. utskott att föreslå en ökning av anslaget till NFR
med 750000 kr (bet. 1992/93:UbU15), till TFB med 400000 kr
(bet. 1992/93:TU34) och till BFR med 6000000 kr (bet.
1992/93:BoU23).
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det är
motiverat att energiforskningen även framöver hålls samman i ett
forskningsprogram med ett särskilt anslag. Likaså delar
utskottet regeringens bedömning att en besparing bör kunna
göras. Utskottet tillstyrker således samtliga regeringens
förslag beträffande energiforskningen. I enlighet med vad som
tidigare redovisats beträffande överföring av vissa
förvaltningskostnader till anslag under andra utskotts
ansvarsområden, innebär detta att riksdagen bör anvisa ett
anslag på 213,7 miljoner kronor till energiforskning för nästa
budgetår. Motsvarande belopp bör också anges som resursramar för
de därpå följande två budgetåren.
Utskottets ställningstagande innebär att förslaget i motion
1992/93:Ub128 (s) om ett högre anslag avstyrks. Även det
aktuella yrkandet i motion 1992/93:N317 (s) avstyrks; utskottet
ser ingen anledning för riksdagen att göra ett sådant uttalande
som föreslås i motionen.
Bioenergiforskning
Regeringens uppfattning är att dagens inriktning av
bioenergiforskningen är viktig och bör behållas, anförs det i
propositionen (avsnitt 9). Särskilt angeläget enligt regeringen
är att programorganen fortsätter att lägga stor vikt vid klimat-
och miljöaspekter, t.ex. den forskning som inriktas mot hur
utsläppen av tunga och lätta kolväten vid biobränsleeldning kan
minimeras.
Regeringen anser vidare att det är ett viktigt samhällsmål
att, i de samhällssektorer som är tänkbara användare av
biobränsle, stimulera en fortsatt marknadstillväxt för
biobränslen. Kostnaderna måste minskas för bränsleproduktion,
transport och omvandling till värme och kraft, bl.a. genom
utveckling och demonstration av effektivare teknik. Medel för
detta kan lämnas genom Energiteknikfonden och det särskilda
stödet för främjande av biobränsleanvändningen, sägs det i
propositionen. Det senare anslaget uppgår till sammanlagt 625
miljoner kronor för en femårsperiod räknad från budgetåret
1992/93. För att främja investeringar i kraftvärmeproduktion med
biobränslen har därtill avsatts sammanlagt 1 miljard kronor
under fem år räknat från budgetåret 1991/92, påpekas det vidare
i propositionen.
Regeringen föreslår ett anslag på 51,4 miljoner kronor för
nästa budgetår. Vidare begär regeringen riksdagens bemyndigande
att under nästa budgetår låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling
inom bioenergiområdet som innebär åtaganden under perioden
1994/95--1999/2000 om 40, 30, 25, 20, 15 resp. 10 miljoner
kronor.
Riksdagen bör göra ett uttalande om att forskning om
biobränslen skall prioriteras, anförs det i motion 1992/93:Ub103
(kds). Motionärerna anser att forskning som ökar möjligheterna
att använda biobränslen i det svenska energisystemet, t.ex.
rapsolja eller etanol som bilbränsle, skall främjas.
I motion 1992/93:Ub121 (v) föreslås att riksdagen skall göra
ett uttalande om att forskning och pilotprojekt för att
producera fordonsbränsle ur skogsråvara bör prioriteras. Medel
för detta bör kanaliseras genom Sveriges lantbruksuniversitet i
Umeå och Skogshögskolan i Umeå. Möjligheterna att använda
skogsråvara som bas för produktion av alternativa drivmedel
måste uppmärksammas, anser motionärerna och pekar särskilt på
möjligheten att producera högkvalitativa motorbränslen.
Forskning som syftar till framställning av bättre
fordonsbränslen ur skogsråvara öppnar, enligt motionärerna,
möjligheter för bättre balans i koldioxidcykeln, minskade
utsläpp av bl.a. kvävedioxider och mutagena kolväten.
I proposition 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan m.m.
(bilaga 3) har föreslagits ytterligare 25 miljoner kronor till
bioenergiforskning under det här aktuella anslaget. Utskottet
behandlar detta förslag i betänkande 1992/93:NU28 om vissa
energipolitiska frågor.
Utskottet tillmäter, liksom regeringen,
bioenergiforskningen stor vikt. Insatser av olika slag inom
området görs också, som nämnts. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till anslag och det föreslagna
bemyndigandet. Något behov för riksdagen att göra uttalanden om
bioenergiforskningen av den typ som begärs i motionerna
1992/93:Ub103 (kds) och 1992/93:Ub121 (v) kan utskottet inte
se. Motionerna avstyrks sålunda i berörda delar.
Teknologisk infrastruktur
Provnings- och mätteknisk forskning och utveckling
Under detta anslag, som är ett nytt anslag, föreslås medel bli
anvisade till teknisk forskning och utveckling av mät- och
provningsteknik, normaliehållning samt därtill anknuten
standardisering och rådgivning. Uppgifterna fullgörs av Statens
provningsanstalt (SP), och medel anvisas för innevarande
budgetår under två anslag (G 2 och G 3) till SP.
Regeringen meddelar i propositionen att den senare under våren
1993 kommer att föreslå att SP ombildas till ett helägt statligt
bolag. De nuvarande anslagen, G 2 och G 3, upphör därmed och
ersätts med det nu aktuella anslaget. SP bör inrätta en särskild
samrådsgrupp för provnings- och mätteknisk FoU m.m., sägs det i
propositionen. I denna bör ingå företrädare för bl.a. NUTEK och
andra forskningsråd samt sektorsorgan, industri och högskola. På
sikt kan det föreslagna samarbetet ge förutsättningar för att
bidraget till provnings- och mätteknisk FoU m.m. kan överföras i
det system för forskningsfinansiering som hanteras av NUTEK,
anser regeringen.
I propositionen föreslås att 51,7 miljoner kronor anvisas till
det nu aktuella anslaget för nästa budgetår.
Förslaget att ombilda Statens provningsanstalt till aktiebolag
har nu framlagts i proposition 1992/93:239. Utskottet behandlar
denna jämte motioner i betänkande 1992/93:NU32.
Utskottet tillstyrker det föreslagna anslaget till bidrag
till provnings- och mätteknisk FoU.
Geovetenskaplig forskning
Från anslaget Geovetenskaplig forskning bekostas insatser för
att främja och stödja geovetenskapligt riktad grundforskning och
tillämpad forskning. Regeringen anser att detta stöd är en
nödvändig länk i kunskapsflödet mellan grundforskningen, den
tillämpade forskningen och utvecklingsarbetet inom det
geologisk-vetenskapliga området.
Enligt regeringen bör en utvärdering av verksamheten göras
under våren 1995. I avvaktan härpå bör anslaget under den
kommande treårsperioden ligga kvar på nuvarande nivå, vilket
innebär 5 miljoner kronor per budgetår. Former för samverkan
mellan Sveriges geologiska undersökning (SGU) och olika
användare bör utvecklas, sägs det i propositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag och
resursramar.
Konkurrensforskning
Statsmakterna ger för närvarande hög prioritet åt insatser som
främjar konkurrensen, konstateras det i propositionen.
Regeringen bedömer det som angeläget att inriktningen av
konkurrenspolitiken i ökad utsträckning baseras på resultat som
forskningen ger. Regeringen föreslår därför att ett nytt anslag
inrättas för stöd till konkurrensforskning och att medlen
disponeras av Konkurrensverket. Det vetenskapliga råd som finns
vid verket skall som rådgivande organ delta i beredningen av
ärenden rörande forskningsanslaget.
Inriktningen av konkurrenspolitiken bör i ökad utsträckning
grunda sig på resultat som forskningen ger, sägs det i
propositionen. Forskningen bör, enligt regeringen, ge kunskap om
olika marknaders funktionssätt, effekter av
konkurrensbegränsningar samt verkningarna av olika
konkurrenspolitiska medel. Regeringen vill ha riksdagens
godkännande av dessa övergripande mål.
Regeringen föreslår ett anslag på 6 miljoner kronor för nästa
budgetår. Vidare begär regeringen riksdagens bemyndigande att
låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med
stöd till konkurrensforskning för budgetåren 1994/95 och 1995/96
om högst 3 miljoner kronor för vartdera budgetåret.
I motion 1992/93:Ub121 (v) föreslås att riksdagen skall uttala
att forskning kring ekonomisk brottslighet skall kunna kopplas
till den nya konkurrensforskningen. Med en ökad internationell
handel, borttagande av tullmurar mot EG-länderna m.m. finns det,
enligt motionärerna, stora risker för en ny ekonomisk
brottslighet som inte tidigare uppmärksammats i Sverige. Ny
konkurrenslagstiftning, utökade kontakter med andra länder på
skatteområdet, eventuellt deltagande i EG:s integration m.m.
kommer oundvikligen att leda till att den traditionella
ekonomiska brottslighetsforskningen kommer att hamna på
efterkälken, hävdar motionärerna. De föreslår därför att det
till konkurrensforskningen skall kopplas en ekonomisk
brottslighetsforskning som tar hänsyn till de nämnda faktorerna.
Enligt vad utskottet har erfarit finns det inga formella
hinder för att den typ av konkurrensforskning som efterlyses i
motionen skulle kunna finansieras via det föreslagna anslaget.
Utskottet tillmäter konkurrensfrågorna stor vikt.
Regeringens förslag om ett nytt anslag till konkurrensforskning
anser utskottet därför bör tillstyrkas. Likaså tillstyrker
utskottet de övergripande mål för forskningen som anges i
propositionen och det bemyndigande som regeringen föreslår.
Beträffande yrkandet i motion 1992/93:Ub121 (v) ser utskottet
inget behov för riksdagen att göra något uttalande av den typ
som föreslås. Forskning om ekonomisk brottslighet kan mycket
väl, som nämnts, inrymmas i begreppet konkurrensforskning.
Motionen avstyrks sålunda i berörd del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande den allmänna inriktningen av teknisk
forskning och utveckling
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 8,
1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del, motion
1992/93:N204 och 1992/93:N281 yrkande 5,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
2. beträffande samverkansfunktioner mellan
universitet/högskola och näringsliv
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12.2.3 momenten 1 och 2, med anledning av proposition
1992/93:170 avsnitt 12.2.3 moment 3 och med avslag på motionerna
1992/93:Ub121 yrkande 15 och 1992/93:N47
dels godkänner vad som anges i propositionen om
samverkansfunktioner mellan universitet/högskola och näringsliv,
dels bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att vid behov inrätta stiftelser för
kunskapsutveckling och kunskapsspridning vid universitet och
högskolor,
dels bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att vidta de åtgärder som erfordras för att tillföra
de aktuella stiftelserna ett sammanlagt kapital om högst 1
miljard kronor i form av noterade eller onoterade aktier som
staten innehar eller samma belopp i form av likvida medel som
erhålls vid försäljning av aktier i vissa statliga företag i
enlighet med vad utskottet anfört,
res. 2 (s)
3. beträffande industriforskningsinstituten
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub128 yrkande 29 i
ifrågavarande del,
res. 3 (s)
4. beträffande särskilda insatser inom
industriforskningssystemet
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12 punkt B 14 till Särskilda insatser inom
industriforskningssystemet för budgetåret 1993/94
under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
10000000 kr,
5. beträffande forskning och utveckling för små och
medelstora företag
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 10 i
ifrågavarande del, 1992/93:Ub128 yrkande 29 i ifrågavarande del,
1992/93:Ub135 yrkande 2 och 1992/93:N52,
res. 4 (s)
men. (v) - delvis
6. beträffande kompetenscentrum
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 29 i
ifrågavarande del och 1992/93:Ub135 yrkande 3,
res. 5 (s)
7. beträffande teknikbaserad affärsutveckling och
uppfinnarstöd
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub128 yrkande 29 i
ifrågavarande del,
res. 6 (s)
8. beträffande fond för teknikinhämtning
att riksdagen avslår motion 1992/93:N48,
res. 7 (s)
9. beträffande informationsteknologi
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12 punkt F 2
a) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för
teknisk forskning och utveckling inom
informationsteknologiområdet,
b) till Informationsteknologi för budgetåret 1993/94 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
358000000 kr,
c) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för
resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96,
d) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i
propositionen, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk
forskning och utvecklingsarbete m.m. inom
informationsteknologiområdet som, inberäknat löpande avtal och
beslut, innebär åtaganden på högst 179000000 kr under
budgetåret 1994/95, högst 154000000 kr under budgetåret
1995/96, högst 125000000 kr under budgetåret 1996/97 och
högst 107000000 kr under budgetåret 1997/98,
10. beträffande materialteknik
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:N276 och 1992/93:N317
yrkande 10 i ifrågavarande del,
11. beträffande forskning och utveckling inom vissa
utvecklingsområden
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 29 i
ifrågavarande del, 1992/93:Ub135 yrkande 1 och 1992/93:N281
yrkande 11 i ifrågavarande del,
res. 8 (s)
12. beträffande processteknik
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub121 yrkande 13, men.
(v) - delvis
13. beträffande utveckling av elbilen
att riksdagen avslår motion 1992/93:N232,
14. beträffande kunskapsförsörjning för den
träråvarubaserade industrin
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo309 yrkandena 1 och
2, 1992/93:Jo310 yrkandena 3 och 4, 1992/93:N50, 1992/93:N51,
1992/93:N202, 1992/93:N205, 1992/93:N207, 1992/93:N231,
1992/93:N281 yrkande 11 i ifrågavarande del, 1992/93:N288,
1992/93:N299, 1992/93:N301 yrkande 2 i ifrågavarande del och
1992/93:A424 yrkandena 2 och 6,
res. 9 (s)
men. (v) - delvis
15. beträffande miljöteknik
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 9 och
1992/93:N316 yrkande 6,
men. (v) - delvis
16. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12 punkt F1 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande
10 i ifrågavarande del, 1992/93:N301 yrkande 2 i ifrågavarande
del och 1992/93:N316 yrkande 19
a) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för
teknisk forskning och utveckling,
b) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret
1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 575548000 kr,
c) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för
resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96,
d) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i
propositionen, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk
forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande
avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 295000000 kr
under budgetåret 1994/95, högst 250000000 kr under
budgetåret 1995/96, högst 210000000 kr under budgetåret
1996/97 och högst 175000000 kr under budgetåret 1997/98,
res. 10 (s)
men. (v) - delvis
17. beträffande Rymdstyrelsen
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12 punkt F4
a) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för
Rymdstyrelsens verksamhet,
b) till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 5700000 kr,
18. beträffande nationell rymdverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12 punkt F5
a) till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1993/94
under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
54300000 kr,
b) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för
resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96,
c) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i
propositionen, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig
ansvaret för betalningar under kommande budgetår inom nationell
rymdverksamhet på högst 131000000 kr,
19. beträffande europeiskt rymdsamarbete
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12 punkt F6 och med avslag på motion 1992/93:Ub121 yrkande 20
a) till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret
1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
450100000 kr,
b) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för
resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96,
c) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i
propositionen, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig
ansvaret för betalningar under kommande budgetår inom europeiskt
rymdsamarbete m.m. på högst 192000000 kr,
men. (v) - delvis
20. beträffande europeiskt forsknings- och
utvecklingssamarbete
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12 punkt F 7 och med avslag på motion 1992/93:N49 till
Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för
budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 211000000 kr,
21. beträffande vissa internationella FoU-organisationer
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12 punkt F 13 till Avgifter till vissa internationella
FoU-organisationer för budgetåret 1993/94 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1994000 kr,
22. beträffande energiforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12 punkt F 9 momenten 1 och 4, med anledning av proposition
1992/93:170 avsnitt 12 punkt F9 momenten 2 och 3 och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 31 och 1992/93:N317
yrkande 10 i ifrågavarande del
a) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för
energiforskningen,
b) till Energiforskning för budgetåret 1993/94 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
213650000 kr,
c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört rörande riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95
och 1995/96,
d) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 låta
staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd
till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat
redan fattade beslut, innebär åtaganden på 170000000 kr för
budgetåret 1994/95, 140000000 kr för budgetåret 1995/96,
110000000 kr för budgetåret 1996/97, 90000000 kr för
budgetåret 1997/98, 60000000 kr för budgetåret 1998/99 samt
30000000 kr för budgetåret 1999/2000,
res. 11 (s)
23. beträffande bioenergiforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
9 punkt J 1 och med avslag på motionerna 1992/93:Ub103 yrkande
11 och 1992/93:Ub121 yrkandena 11 och 12
a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 låta
staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd
till forskning och utveckling inom bioenergiområdet som innebär
åtaganden på 40000000 kr för budgetåret 1994/95,
30000000 kr för budgetåret 1995/96, 25000000 kr för
budgetåret 1996/97, 20000000 kr för budgetåret 1997/98,
15000000 kr för budgetåret 1998/99 samt 10000000 kr för
budgetåret 1999/2000,
b) till Bioenergiforskning för budgetåret 1993/94 under
nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
51377000 kr utöver vad som föreslagits i betänkande
1992/93:NU28 (moment 6),
men. (v) - delvis
24. beträffande provnings- och mätteknisk forskning och
utveckling
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12 punkt G 2 till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU
m.m. för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 51722000 kr,
25. beträffande geovetenskaplig forskning
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12 punkt G 12
a) till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig
forskning för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 5000000 kr,
b) godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för
resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96,
26. beträffande konkurrensforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12 punkt D 4 och med avslag på motion 1992/93:Ub121 yrkande 14
a) godkänner att de övergripande målen för forskningen på
konkurrensområdet skall vara i enlighet med vad som anges i
propositionen,
b) till Konkurrensforskning för budgetåret 1993/94 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 6000000
kr,
c) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i
propositionen, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till
konkurrensforskning, som innebär åtaganden på högst 3000000
kr under budgetåret 1994/95 och högst 3000000 kr under
budgetåret 1995/96.
men. (v) - delvis
Stockholm den 18 maj 1993
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta
Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun
Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh
Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Bengt
Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo
Bernhardsson (s) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Den allmänna inriktningen av teknisk forskning och
utveckling (mom.1)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.11 med "Näringspolitiken skall" och slutar på s.12 med
"berörda delar" bort ha följande lydelse:
Det behövs en strukturell förnyelse av den svenska industrin.
För att åstadkomma detta krävs det, enligt utskottets mening och
i likhet med vad som anförs i motionerna 1992/93:Ub128 (s) och
1992/93:N281 (s), kraftfulla insatser som stärker den tillämpade
forskningen och teknikutvecklingen.
För de svenska företagens möjligheter att upprätthålla och
utveckla sin verksamhet är det helt avgörande att likartade
spelregler gäller i Sverige jämfört med konkurrentländerna.
Detta är inte fallet när det gäller statliga insatser avseende
den tillämpade tekniska forskningen och utvecklingen. I andra
länder finns det en omfattande sektor av institut och stiftelser
mellan universitet och företag, som tillhandahåller olika typer
av insatser.
Utskottet förordar därför statliga insatser i större
omfattning än vad regeringen föreslår vad avser den tillämpade
tekniska forskningen och utvecklingen. I motion 1992/93:N281 (s)
från allmänna motionstiden aviserades om att ökade insatser vad
gäller tillämpad forskning och teknikutveckling skulle komma att
föreslås i en socialdemokratisk motion med anledning av
forskningspropositionen. I motion 1992/93:Ub128 (s) följs nu
detta upp. Utskottet återkommer i det följande till olika
konkreta förslag till utökade insatser inom näringsutskottets
ansvarsområde.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till
vad utskottet här har anfört. Med ett sådant uttalande blir
motionerna 1992/93:Ub128 (s) och 1992/93:N281 (s) tillgodosedda
i berörda delar. De övriga här aktuella yrkandena i motionerna
1992/93:Ub121 (v) och 1992/93:N204 (m) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande den allmänna inriktningen av teknisk
forskning och utveckling
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128 yrkande
29 i ifrågavarande del och 1992/93:N281 yrkande 5 och med avslag
på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 8 och 1992/93:N204 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Samverkansfunktioner mellan universitet/högskola och
näringsliv (mom.2)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.13 som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks
härmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet avvisar -- i likhet med vad som görs i motionerna
1992/93:Ub128 (s) och 1992/93:Ub121 (v) -- regeringens förslag
om att överföra 1 miljard kronor till stiftelser vid universitet
och högskolor. Förslaget är inte tillräckligt utrett. Dessutom
innebär förslaget att regeringen bryter mot krisuppgörelsen från
hösten 1992, eftersom stiftelserna skulle finansieras med medel
som frigörs vid utförsäljning av statliga företag. Försäljningar
av den här storleksordningen måste vidare, enligt utskottets
mening, under alla omständigheter beslutas av riksdagen.
Eftersom utskottet avvisar regeringens förslag saknas det
anledning att ta ställning till den fråga som berörs i motion
1992/93:N47 (s). Denna avstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande samverkansfunktioner mellan
universitet/högskola och näringsliv
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 15
avslår proposition 1992/93:170 avsnitt 12.2.3 momenten 1--3 och
motion 1992/93:N47.
3. Industriforskningsinstituten (mom.3)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.14 med "Enligt utskottets" och slutar på s.15 med
"denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion
1992/93:Ub128 (s), att det bör göras större satsningar på
industriforskningsinstituten än vad regeringen föreslår.
Regeringens förslag innebär oförändrad nivå på
medelstilldelningen till instituten -- utskottet föreslår i
stället en ökning med 30 miljoner kronor. Därigenom möjliggörs
en förstärkning av ett led i FoU-infrastrukturen som, i
förhållande till konkurrentländerna, är eftersatt i Sverige.
Med ett beslut av riksdagen om ökat medelstillskott blir
motion 1992/93:Ub128 (s) tillgodosedd i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande industriforskningsinstituten
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 29
i ifrågavarande del till Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 30000000 kr -- utöver vad som i det
följande anvisas under moment 16 -- och därvid som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Forskning och utveckling för små och medelstora företag
(mom.5)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.16 med "När det" och slutar på s.17 med "aktuella delar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att det behövs
särskilda insatser för att göra de små och medelstora företagen
mer delaktiga i den teknologiska infrastrukturen i Sverige.
Detta är av strategisk betydelse för småföretagsutvecklingen.
Det erfordras dock, anser utskottet med instämmande i vad som
anförs i motion 1992/93:Ub128 (s), resurser av betydligt större
omfattning än vad regeringen räknar med. Utskottet föreslår att
riksdagen skall besluta om en ökning av insatserna på detta
område med 20 miljoner kronor.
Med ett sådant beslut av riksdagen som utskottet förordar blir
den nyssnämnda motionen helt tillgodosedd i berörd del. Detta
beslut ligger även till viss del i linje med vad som föreslås i
motion 1992/93:Ub121 (v). Utskottet anser inte att riksdagen
skall uttala sig för att Västsverige särskilt skall
uppmärksammas när det gäller FoU-insatser för småföretag, vilket
föreslås i motion 1992/93:Ub135 (s). Inte heller menar utskottet
att riksdagen bör göra uttalanden av den typ som förordas i
motion 1992/93:N52 (m). Dessa två motioner avstyrks i berörda
delar.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande forskning och utveckling för små och
medelstora företag
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 29
i ifrågavarande del, med anledning av motion 1992/93:Ub121
yrkande 10 i ifrågavarande del och med avslag på motionerna
1992/93:Ub135 yrkande 2 och 1992/93:N52 till Teknisk forskning
och utveckling för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 20000000 kr -- utöver vad
som i det följande anvisas under moment 16 -- och därvid som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Kompetenscentrum (mom.6)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.17 med "Utskottet anser" och slutar på s.18 med
"berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringens förslag om inrättande av
industrirelevanta kompetenscentrum i anslutning till universitet
och högskolor är bra. Avsaknaden av medelstilldelning innebär
dock att förutsättningarna för att förslaget skall kunna
förverkligas är dåliga. Enligt utskottets mening -- och i likhet
med vad som anförs i motion 1992/93:Ub128 (s) -- bör riksdagen
anvisa 100 miljoner kronor för ändamålet. Därigenom skapas
möjligheter för att de föreslagna kompetenscentrumen skall kunna
komma till stånd. Den nämnda motionen tillstyrks sålunda av
utskottet i aktuell del. Däremot anser utskottet inte att, såsom
begärs i motion 1992/93:Ub135 (s), riksdagen bör uttala sig för
att inrättandet av kompetenscentrum skall avpassas efter det
västsvenska näringslivets behov. Denna motion avstyrks av
utskottet i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande kompetenscentrum
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 29
i ifrågavarande del och med avslag på motion 1992/93:Ub135
yrkande 3 till Teknisk forskning och utveckling för
budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 100000000 kr -- utöver vad som i det
följande anvisas under moment 16 -- och därvid som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd (mom.7)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.19 som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörd del"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening -- och i likhet med vad som anförs i
motion 1992/93:Ub128 (s) -- råder det brist på
finansieringsmöjligheter för de tidiga faserna i ett
affärsutvecklingsprojekt. NUTEK är för närvarande i stort sett
den enda finansiär som finns på det här området. De medel som
NUTEK disponerar är dock otillräckliga. Riksdagen bör därför
besluta om en ökning av anslaget Teknisk forskning och
utveckling med 30 miljoner kronor för att möjliggöra ökade
insatser för tidig såddfinansiering, teknikupphandling och
förstärkta produktråd i samarbete med utvecklingsfonderna.
Riksdagen bör vidare -- i enlighet med vad som föreslås i
nyssnämnda motion -- besluta om ökat stöd till
uppfinnarverksamhet med 10 miljoner kronor. De utökade medlen
bör användas för att ge ett antal uppfinnare ett grundstöd, en
"uppfinnarlön", under en viss period. Stödet bör fördelas och
administreras av NUTEK i samråd med Uppfinnareföreningen. En
aktiv uppföljning och krav på motprestation bör ingå i villkoren
för stöd. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att i en
reservation (s) till utskottets betänkande 1992/93:NU25 (s.
75) om vissa näringspolitiska frågor framlades förslag om
ytterligare 10 miljoner kronor att användas på samma sätt som
här förordas.
Med beslut av riksdagen i enlighet med vad som nu sagts blir
motion 1992/93:Ub128 (s) tillgodosedd i aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande teknikbaserad affärsutveckling och
uppfinnarstöd
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 29
i ifrågavarande del till Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln
a) anvisar ett reservationsanslag på 30000000 kr -- utöver
vad som i det följande anvisas under moment 16 -- att användas
för insatser avseende teknikbaserad affärsutveckling och därvid
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b) anvisar ett reservationsanslag på 10000000 kr -- utöver
vad som i det följande anvisas under moment 16 -- att användas
för uppfinnarstöd och därvid som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
7. Fond för teknikinhämtning (mom.8)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.21 som
börjar med "Att underlätta" och slutar med "sådan satsning" bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening -- och i likhet med vad som anförs i
motion 1992/93:N48 (s) -- bör åtgärder vidtas för att underlätta
för små och medelstora företag att få del av den internationella
tillämpade forskningen. Dessa företag har i många fall
begränsade möjligheter att hämta teknologiskt kunnande från
andra länder, vilket är särskilt allvarligt eftersom denna
företagskategori kan förväntas svara för den långsiktiga
tillväxtpotentialen i svenskt näringsliv. För att avhjälpa detta
bör riksdagen, såsom föreslås i motionen, anmoda regeringen att
inrätta en fond för teknikinhämtning och anvisa 200 miljoner
kronor för ändamålet.
Från fonden skall små och medelstora företag kunna söka bidrag
bl.a. för att delta i EG:s forskningsprogram eller i Eureka. Den
närmare utformningen av fondens verksamhet framgår av den nämnda
motionen, till vilken utskottet hänvisar.
Med ett sådant beslut av riksdagen som utskottet förordar blir
motion 1992/93:N48 (s) helt tillgodosedd; motionen tillstyrks
sålunda.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande fond för teknikinhämtning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N48
dels beslutar att en fond för teknikinhämtning skall
inrättas i enlighet med vad utskottet anfört,
dels till Fond för teknikinhämtning för budgetåret
1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 200000000 kr.
8. Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden
(mom.11)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.25 som
börjar med "Den inriktning" och slutar med "inte se" bort ha
följande lydelse:
I den rådande industriella krisen krävs, enligt utskottets
mening, att en förskjutning sker i riktning mot mer av
utveckling och målinriktad forskning. För att åstadkomma detta
krävs en rad samverkande insatser. Utskottet anser -- i likhet
med vad som anförs i motionerna 1992/93:Ub128 (s) och
1992/93:N281 (s) -- att de insatser för forskning och utveckling
inom angivna, prioriterade utvecklingsområden som regeringen
föreslår i propositionen har en för begränsad omfattning.
Genom en ökning av insatserna med 70 miljoner kronor skapas
förutsättningar för offensiva och förnyelseinriktade nya
satsningar. Insatserna bör inriktas på ökad FoU-samverkan mellan
företag och staten, bl.a. genom programsatsningar för samarbete
mellan högskolor och företag, förstärkt industriforskning samt
tekniktransferering till små och medelstora företag. Riksdagen
bör således anvisa 70 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Därigenom blir de nämnda motionerna tillgodosedda i
berörda delar.
Riksdagen bör också uttala sig för att -- såsom krävs i motion
1992/93:N281 (s) -- det bör inrättas nationella branschprogram
på vissa av de här aktuella områdena. Det gäller t.ex.
träteknik, modernt skogsbruk, miljöteknik, verkstadsteknik och
transportteknik. NUTEK bör ges i uppdrag att utforma förslag
till branschprogram. Därmed blir den nämnda motionen
tillgodosedd även i denna del. Utskottet anser däremot inte att
riksdagen bör göra något särskilt uttalande om betydelsen för
det västsvenska näringslivet av statlig medverkan i olika
forskningsprogram, vilket föreslås i motion 1992/93:Ub135 (s).
Denna motion avstyrks i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande forskning och utveckling inom vissa
utvecklingsområden
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128 yrkande
29 i ifrågavarande del och 1992/93:N281 yrkande 11 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1992/93:Ub135 yrkande
1 till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret
1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 70000000 kr -- utöver vad som i det följande anvisas
under moment 16 -- och därvid som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
9. Kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin
(mom.14)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.32 som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:
Skogsindustrin har mycket stor betydelse för den ekonomiska
utvecklingen i Sverige. Särskilt i dagens ekonomiska situation
är det ytterst väsentligt att slå vakt om de framgångsrika
industrigrenar som Sverige har. De kommande åren blir mycket
avgörande för Sveriges möjligheter att bibehålla en stark massa-
och pappersindustri. Inom den trätekniska industrin, som
kännetecknas av låg förädlingsgrad och många små företag, krävs
insatser för att öka förädlingsgraden.
Utskottet anser, mot bakgrund av det anförda och i likhet med
vad som anförs i de här aktuella motionerna, att riksdagen bör
besluta om kraftigt ökade insatser för forskning och utveckling
inom den träråvarubaserade industrin. Som föreslås i bl.a.
motionerna 1992/93:N281 (s), 1992/93:N301 (s) och 1992/93:N299
(s) bör de branschprogram som NUTEK tidigare ansvarade för
återinrättas. Riksdagen bör också, enligt utskottets mening,
besluta om att 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag
skall anvisas för insatser inom träforskningen med särskild
inriktning mot små och medelstora företag.
Vid utformningen av branschprogrammen bör särskilt beaktas
konkurrensneutraliteten jämfört med andra länder. Det är mycket
angeläget att de svenska skogsindustriföretagen erhåller villkor
och förutsättningar likvärdiga med de som gäller för motsvarande
företag i jämförbara konkurrentländer.
Med ett sådant beslut av riksdagen som utskottet nu förordar
blir samtliga här aktuella motioner i huvudsak tillgodosedda i
berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande kunskapsförsörjning för den
träråvarubaserade industrin
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Jo309
yrkandena 1 och 2, 1992/93:Jo310 yrkandena 3 och 4, 1992/93:N51,
1992/93:N202, 1992/93:N281 yrkande 11 i ifrågavarande del,
1992/93:N288, 1992/93:N299 och 1992/93:N301 yrkande 2 i
ifrågavarande del och med anledning av motionerna 1992/93:N50,
1992/93:N205, 1992/93:N207, 1992/93:N231 och 1992/93:A424
yrkandena 2 och 6 till Teknisk forskning och utveckling för
budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 100000000 kronor -- utöver vad som i
det följande anvisas under moment 16 -- och därvid som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Anslaget Teknisk forskning och utveckling, (mom.16)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.34 som
börjar med "Utskottet har" och slutar med "till
bemyndiganden" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör besluta om ett högre anslag
till teknisk forskning och utveckling än vad regeringen
föreslår. I motion 1992/93:Ub128 (s) föreslås en ökning av
anslaget med 260 miljoner kronor, med en preciserad uppdelning
på olika användningsområden. Detta har behandlats i det
föregående. I motion 1992/93:N301 (s) föreslås att ytterligare
200 miljoner kronor anvisas. Härav skall 100 miljoner kronor
särskilt avsättas för insatser inom träforskningen. Det
sistnämnda förslaget om utökade medel med 100 miljoner kronor
har även det behandlats i ett tidigare avsnitt.
I anslutning till förordade högre anslag till teknisk
forskning och utveckling inom olika användningsområden har
utskottet också angivit riktlinjer för hur de utökade medlen
skall användas. De ytterligare medel på 100 miljoner kronor som
utskottet i detta sammanhang föreslår skall anvisas bör användas
som en ytterligare förstärkning av de insatser som tidigare har
förordats. NUTEK bör anmodas att utarbeta ett preciserat förslag
till hur de utökade medlen skall användas. Vad gäller
resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 bör regeringen
återkomma med ett nytt förslag till riksdagen.
Med det anförda avstyrker utskottet propositionen i berörda
delar och tillstyrker motion 1992/93:N301 (s) i aktuell del.
Motion 1992/93:Ub121 (v) blir i huvudsak tillgodosedd genom vad
utskottet nu och i det föregående har förordat. Regeringens
förslag till bemyndigande tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12 punkt F 1 moment 4 och motion 1992/93:N301 yrkande 2 i
ifrågavarande del, med anledning av proposition 1992/93:170
avsnitt 12 punkt F 1 momenten 1--3 och motionerna
1992/93:Ub121 yrkande 10 i ifrågavarande del och 1992/93:N316
yrkande 19
a) godkänner av utskottet angivna riktlinjer för teknisk
forskning och utveckling,
b) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret
1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 675548 000 kr,
c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört rörande riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95
och 1995/96,
d) (= utskottet).
11. Energiforskning (mom.22)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.39 med "Utskottet anser" och slutar på s.40 med "i
motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion
1992/93:Ub128 (s), att regeringens förslag till besparing
beträffande energiforskningen bör avvisas. Om en omställning av
energisystemet mot miljövänliga och förnyelsebara energislag, i
enlighet med den tidigare nämnda energiöverenskommelsen, skall
kunna komma till stånd får anslaget till energiforskningen inte
urholkas på det sätt som regeringen föreslår.
Riksdagen bör besluta om en ökning av anslaget med 60 miljoner
kronor. I enlighet med vad som tidigare redovisats beträffande
överföring av vissa förvaltningskostnader till anslag under
andra utskotts ansvarsområden, innebär detta att riksdagen bör
anvisa ett anslag på 273,7 miljoner kronor till energiforskning
för nästa budgetår. Motsvarande belopp bör också anges som
resursramar för de därefter följande två budgetåren. Regeringen
bör återkomma med förslag till riktlinjer för energiforskningen
med utgångspunkt i vad utskottet har anfört. Med ett beslut av
riksdagen av den typ som utskottet förordar blir motion
1992/93:Ub128 (s) tillgodosedd i berörd del. Det av regeringen
begärda bemyndigandet tillstyrks av utskottet.
Vad gäller yrkandet i motion 1992/93:N317 (s) om verksamheten
vid Studsvik noterar utskottet, när det gäller energi- och
kärnkraftsteknik, att denna verksamhet är en nationell
angelägenhet. Med den ökning av anslaget som utskottet förordar
förbättras förutsättningarna allmänt för energiforskningen.
Riksdagen bör dock inte göra särskilda uttalanden om olika
verksamheter i enlighet med vad som begärs i nyssnämnda motion.
Denna avstyrks därmed i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande
lydelse:
22. beträffande energiforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12 punkt F 9 moment 4 och motion 1992/93:Ub128 yrkande 31, med
anledning av proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F9
momenten 1--3 och med avslag på motion 1992/93:N317 yrkande 10 i
ifrågavarande del
a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört rörande riktlinjer för energiforskningen,
b) till Energiforskning för budgetåret 1993/94 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
273650000 kr,
c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört rörande riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95
och 1995/96,
d) (= utskottet).
Särskilda yttranden
1. Processteknik (mom.12)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anför:
Vi vill erinra om att vi, till skillnad från regeringen, anser
att reellt sett ökade medel måste ges till prioriterade
utvecklingsområden. Vi vill genom en förstärkning med 70
miljoner kronor för utvecklingsområden som bl.a. processteknik,
transportteknik och miljöteknik, ge bättre förutsättningar för
ökad FoU-samverkan mellan företag och staten.
Genom förslaget om ökat anslag för processteknik bör program
som "optimal användning av träråvara", "industriella produkter
ur biologiska råvaror" och andra satsningar kunna startas.
2. Utveckling av elbilen (mom.13)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anför:
Vi vill erinra om att vi, till skillnad från regeringen, anser
att reellt sett ökade medel måste ges till prioriterade
utvecklingsområden. Vi vill genom en förstärkning med 70
miljoner kronor för utvecklingsområden som bl.a. processteknik,
transportteknik och miljöteknik, ge bättre förutsättningar för
ökad FoU-samverkan mellan företag och staten.
Genom förslaget bör för området transportteknik kunna ges
ökade medel till angelägna program som rör el- och hybridfordon,
batterier och bränsleceller och motorrelaterad
förbränningsteknik.
3. Miljöteknik (mom.15)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anför:
Vi vill erinra om att vi, till skillnad från regeringen, anser
att reellt sett ökade medel måste ges till prioriterade
utvecklingsområden. Vi vill genom en förstärkning med 70
miljoner kronor för utvecklingsområden som bl.a. processteknik,
transportteknik och miljöteknik, ge bättre förutsättningar för
ökad FoU-samverkan mellan företag och staten.
Genom förslaget om ökat anslag för miljöteknik bör program om
miljöanpassad ytbehandling, miljömätteknik m.m. kunna startas.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
I ett antal frågor som behandlas i betänkandet har jag en
annan uppfattning än utskottet.
Vad gäller den allmänna inriktningen av teknisk forskning
och utveckling delar jag de bedömningar som görs i motion
1992/93:Ub121 (v). Som där sägs måste forskningen och
utvecklingen i framtiden på ett helt annat sätt än tidigare vara
ekologiskt anpassad. Riksdagen bör därför anmoda regeringen att
lägga fram förslag till hur en ekologiskt anpassad tillväxt
skall kunna främjas.
Det måste ställas krav på att företagen skall upprätta råvaru-
och materialbalanser och livscykel- och
kvittblivningsspecifikationer, vilket sammantaget skall utmynna
i miljökonsekvensanalyser. Produktionen måste nu ställas om från
linjär till cirkulär.
Om riksdagen i ett uttalande ställer sig bakom vad jag här har
förordat blir den nämnda motionen tillgodosedd i berörd del. De
övriga här aktuella motionerna -- 1992/93:Ub128 (s),
1992/93:N281 (s) och 1992/93:N204 (m) -- bör avslås av
riksdagen.
Beträffande frågan om samverkansfunktioner mellan
universitet/högskola och näringsliv instämmer jag i de
synpunkter som framförs i reservation 2 av företrädarna för
Socialdemokraterna.
Vad gäller behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser
för små och medelstora företag anser jag, i likhet med vad som
anförs i motion 1992/93:Ub121 (v), att riksdagen genom ett
uttalande bör framhålla vikten av FoU-insatser för dessa
företag. De små och medelstora företagens betydelse kommer att
öka; det är främst i dessa företag som den erforderliga ökningen
av sysselsättning kan förväntas ske. Det krävs olika statliga
insatser för att underlätta för småföretagen att växa. Ett
sådant område är FoU-insatser. Jag kommer i det följande att
ställa mig bakom förslaget i den nämnda motionen om att anvisa
250 miljoner kronor utöver regeringens förslag till teknisk
forskning och utveckling. En del av dessa medel bör användas för
FoU-insatser för små och medelstora företag.
Med ett beslut av riksdagen av denna innebörd blir motion
1992/93:Ub121 (v) helt tillgodosedd i berörd del. Däremot är jag
inte beredd att, såsom föreslås i motion 1992/93:Ub128 (s), nu
precisera omfattningen av de medel som skall användas för
FoU-insatser på detta område. Det bör i stället uppdras åt NUTEK
att återkomma med förslag på vilka verksamheter som kan
utvecklas eller nystartas. Inte heller anser jag att riksdagen
skall göra ett särskilt uttalande om Västsverige av den typ som
förordas i motion 1992/93:Ub135 (s). De två sistnämnda
motionerna bör sålunda avslås av riksdagen i berörda delar. Jag
avstyrker även motion 1992/93:N52 (m).
Beträffande en rad frågor -- industriforskningsinstituten,
kompetenscentrum, teknikbaserad affärsutveckling och
uppfinnarstöd samt forskning och utveckling inom vissa
utvecklingsområden -- där det föreligger motionsyrkanden (s)
om ökade insatser har jag en annan uppfattning än utskottet.
Genom det ökade anslaget till teknisk forskning och utveckling
som jag i det följande kommer att förorda, möjliggörs många av
de förslag som förs fram i dessa motionsyrkanden. Jag är dock
inte beredd att nu precisera de ökade medelstillskott som behövs
på de olika områdena. Därför bör de aktuella motionsyrkandena
avslås av riksdagen -- dock med en annan motivering än vad
utskottet har angivit.
Vad gäller yrkandet i motion 1992/93:Ub121 (v) om ökade
forskningsinsatser inom området processteknik delar jag helt
motionärernas synpunkter. För att minska koldioxidutsläppen bör
kolväten i stället för kol och koks användas vid
råjärnsframställning. Detta sker i andra länder, och staten bör
genom ökade forskningsinsatser se till att det också skall bli
möjligt i Sverige. Riksdagen bör således göra ett uttalande om
detta till regeringen. Därmed blir den nämnda motionen helt
tillgodosedd i berörd del.
Beträffande frågan om kunskapsförsörjning för den
träråvarubaserade industrin anser jag, i likhet med vad som
anförs i motion 1992/93:A424 (v), att riksdagen skall uttala sig
för att det bör göras ökade satsningar på forskning och
utveckling på detta område. Det är mycket angeläget att det sker
en utveckling mot ökad vidareförädling inom skogsindustrin.
Riksdagen bör också, som begärs i motionen, uttala sig för att
ett nytt utvecklingsprogram för träindustrin skall sättas i
gång, i stället för det indragna Träman 90-programmet. Med
beslut av riksdagen av här angiven innebörd blir den nämnda
motionen helt tillgodosedd i berörda delar. Även de övriga nu
aktuella motionerna blir i flertalet fall i sak tillgodosedda.
Vad gäller yrkandena i motionerna 1992/93:Ub121 (v) och
1992/93:N316 (v) om att regeringen bör anmodas att utarbeta
ett program om miljöteknik delar jag helt motionärernas
synpunkter. Detta är nödvändigt om Sverige skall kunna hävda sig
på den gigantiska marknad som växer fram på miljöteknikområdet.
Riksdagen bör således bifalla de nämnda motionerna i berörda
delar.
Beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling
förordar jag, som tidigare nämnts och i likhet med vad som
anförs i motionerna 1992/93:Ub121 (v) och 1992/93:N316 (v), ett
högre anslag än vad regeringen har föreslagit. Den tekniska
forskningen och utvecklingen är av grundläggande betydelse för
förnyelsen av det svenska näringslivet. Riksdagen bör besluta om
att 250 miljoner kronor utöver regeringens förslag, eller 825,5
miljoner kronor, skall anvisas för ändamålet. Det bör ankomma på
NUTEK att lämna förslag till hur dessa medel skall användas. Vad
gäller resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 bör
regeringen återkomma med nya förslag. Regeringens begäran om
bemyndigande bör tillstyrkas. Jag tillstyrker sålunda de nämnda
motionerna i berörda delar. Även motion 1992/93:N301 (s) blir
till en del tillgodosedd med det beslut jag här förordar.
Vad gäller det europeiska rymdsamarbetet anser jag, i
likhet med vad som anförs i motion 1992/93:Ub121 (v), att
anslaget bör kunna minskas med ca 10% eller med 45 miljoner
kronor. Det borde vara möjligt att uppnå en viss delfinansiering
från de berörda företagen och andra intressenter. Riksdagen bör
således besluta om ett anslag på 405,1 miljoner kronor för nästa
budgetår. Lika stort belopp bör anges som resursram för de
därefter följande två budgetåren. Regeringens förslag till
bemyndigande bör tillmötesgås.
Beträffande bioenergiforskningen anser jag, i likhet med
vad som anförs i motion 1992/93:Ub121 (v), att riksdagen bör
göra ett uttalande om att forskning och pilotprojekt för att
producera fordonsbränsle ur skogsråvara bör prioriteras. Om
fordonsbränsle kan framställas ur skogsråvara skapas möjligheter
till att olika typer av utsläpp kan minskas. De erforderliga
medlen bör, såsom föreslås i motionen, kanaliseras via Sveriges
lantbruksuniversitet och Skogshögskolan i Umeå. Med ett beslut
av riksdagen av denna innebörd blir den nämnda motionen helt
tillgodosedd i berörd del. Även motion 1992/93:Ub103 (kds) blir
i sak tillgodosedd. Förslagen i propositionen om
bioenergiforskningen tillstyrker jag.
Vad gäller yrkandet i motion 1992/93:Ub121 (v) om
konkurrensforskningen delar jag de synpunkter som
motionärerna framför. Det är mycket troligt att en ny typ av
ekonomisk brottslighet kan uppträda som en följd av den ökade
internationaliseringen. Forskning kring detta bör ingå som en
naturlig del av den konkurrensforskning som regeringen föreslår.
Riksdagen bör göra ett uttalande härom i enlighet med vad som
begärs i motionen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets
hemställan under momenten 1, 5, 12, 14--16, 19, 23 och 26 bort
ha följande lydelse:
1. beträffande den allmänna inriktningen av teknisk
forskning och utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 8
och med avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkande 29 i
ifrågavarande del, 1992/93:N204 och 1992/93:N281 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående
anförts i denna del,
5. beträffande forskning och utveckling för små och
medelstora företag
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 10
i ifrågavarande del och med avslag på motionerna 1992/93:Ub128
yrkande 29 i ifrågavarande del, 1992/93:Ub135 yrkande 2 och
1992/93:N52 som sin mening ger regeringen till känna vad i det
föregående anförts i denna del,
12. beträffande processteknik
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående
anförts i denna del,
14. beträffande kunskapsförsörjning för den
träråvarubaserade industrin
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:A424 yrkandena 2
och 6 och med anledning av motionerna 1992/93:Jo309 yrkandena 1
och 2, 1992/93:Jo310 yrkandena 3 och 4, 1992/93:N50,
1992/93:N51, 1992/93:N202, 1992/93:N205, 1992/93:N207,
1992/93:N231, 1992/93:N281 yrkande 11 i ifrågavarande del,
1992/93:N288, 1992/93:N299 och 1992/93:N301 yrkande 2 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad i
det föregående anförts i denna del,
15. beträffande miljöteknik
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub121 yrkande
9 och 1992/93:N316 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad i det föregående anförts i denna del,
16. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12 punkt F 1 moment 4 och motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 10 i
ifrågavarande del och 1992/93:N316 yrkande 19 och med anledning
av proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F 1 momenten 1--3
och motion 1992/93:N301 yrkande 2 i ifrågavarande del
a) som sin mening ger regeringen till känna vad i det
föregående anförts rörande riktlinjer för teknisk forskning och
utveckling,
b) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret
1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 825548000 kr,
c) som sin mening ger regeringen till känna vad i det
föregående anförts rörande riktlinjer för resursramar för
budgetåren 1994/95 och 1995/96,
d) (= utskottet),
19. beträffande europeiskt rymdsamarbete
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12 punkt F 6 moment 3 och motion 1992/93:Ub121 yrkande 20 och
med anledning av proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt F 6
momenten 1 och 2
a) till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret
1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
405100000 kr,
b) som sin mening ger regeringen till känna vad i det
föregående anförts rörande resursramar för budgetåren 1994/95
och 1995/96,
c) (= utskottet),
23. beträffande bioenergiforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
9 punkt J 1 och motion 1992/93:Ub121 yrkandena 11 och 12 och med
anledning av motion 1992/93:Ub103 yrkande 11
a) (= utskottet),
b) (= utskottet),
c) som sin mening ger regeringen till känna vad i det
föregående anförts i denna del,
26. beträffande konkurrensforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 avsnitt
12 punkt D 4 momenten 2 och 3 och motion 1992/93:Ub121 yrkande
14 och med anledning av proposition 1992/93:170 avsnitt 12 punkt
D 4 moment 1
a) som sin mening ger regeringen till känna vad i det
föregående anförts rörande de övergripande målen för forskningen
på konkurrensområdet,
b) (= utskottet),
c) (= utskottet).
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Proposition 1992/93:170 avnitt 93
Proposition 1992/93:170 avsnitt 123
Motionerna6
Utskottet10
Teknisk forskning och utveckling10
Övergripande frågor10
Forskningssamverkan12
En ny samverkansfunktion12
Industriforskningsinstituten14
Forskning och utveckling för små och medelstora företag15
Kompetenscentrum17
Teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd18
Internationellt samarbete m.m.20
Forskning och utveckling kring nya basteknologier21
Inledning21
Informationsteknologi21
Materialteknik22
Övriga områden23
Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden23
Inledning23
Processteknik25
Transportteknik26
Kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin28
Miljöteknik32
Anslag till teknisk forskning och utveckling33
Rymdverksamhet35
Rymdstyrelsen35
Nationell rymdverksamhet35
Europeiskt rymdsamarbete36
Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete37
Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer38
Energiforskning38
Bioenergiforskning40
Teknologisk infrastruktur41
Provnings- och mätteknisk forskning och utveckling41
Geovetenskaplig forskning41
Konkurrrensforskning42
Hemställan43
Reservationer
1. Den allmänna inriktningen av teknisk forskning och
utveckling (s)48
2. Samverkansfunktioner mellan universitet/högskola och
näringsliv (s)49
3. Industriforskningsinstituten (s)50
4. Forskning och utveckling för små och medelstora företag
(s)50
5. Kompetenscentrum (s)51
6. Teknikbaserad affärsutveckling och uppfinnarstöd (s)52
7. Fond för teknikinhämtning (s)53
8. Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden
(s)53
9. Kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin
(s)54
10. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (s)55
11. Energiforskning (s)56