I detta betänkande behandlas
dels proposition 1992/93:99 om vissa åtgärder inom
klimatområdet och i Östersjöregionen, såvitt avser bilaga 1
avsnitt 4 och bilaga 2,
dels två motioner -- helt eller delvis -- som väckts med
anledning av propositionen.
Övriga delar av propositionen behandlas av jordbruksutskottet
(bet. 1992/93:JoU11).
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att ytterligare
43,1 miljoner kronor skall anvisas till förbättring av
kärnsäkerheten och strålskyddet i de baltiska staterna och i
Ryssland. Medlen skall användas till bl.a. kunskapsöverföring,
uppbyggnad av myndigheter inom de aktuella områdena och
säkerhetsförbättringar i anläggningar. I en reservation (s)
föreslås att endast 23,1 miljoner kronor skall anslås för
angivna ändamål; besparingen skall utnyttjas för att möjliggöra
inrättandet av ett nytt anslag för miljöanpassad
energiförsörjning i Baltikum.
Utskottet tillstyrker vidare att det anslås 16 miljoner kronor
till insatser för ny energiteknik. Av dessa medel skall 12,5
miljoner kronor utgöra bidrag till EG:s program för utveckling
av energisystem. Återstående medel är avsedda för ökat bidrag
till investeringar i mindre solvärmeanläggningar. I en
reservation (s) föreslås att det skall anvisas 7,25 miljoner
kronor mindre än vad regeringen föreslagit, medan en annan
reservation (nyd) går ut på att regeringens förslag skall
avslås.
Propositionen
I proposition 1992/93:99 föreslås i bilaga 1 -- efter
föredragning av miljöminister Olof Johansson -- såvitt här är i
fråga (3) att riksdagen till Visst internationellt samarbete i
fråga om kärnsäkerhet m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 43100000 kr.
I propositionen föreslås vidare i bilaga 2 -- efter
föredragning av näringsminister Per Westerberg -- att riksdagen
till Insatser för ny energiteknik på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 16000000 kr.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av propositionen och
som behandlas här är följande:
1992/93:Jo14 av Margareta Winberg m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
4. till Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 anvisar 20000000 kr mindre än vad
regeringen har föreslagit,
7. till Insatser för ny energiteknik på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar 7250000 kr
mindre än vad regeringen föreslagit.
1992/93:Jo15 av Christer Windén (nyd) vari yrkas att riksdagen
avslår förslaget att till Insatser för ny energiteknik på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa
ett reservationsanslag på 16 miljoner kronor.
Utskottet
Kärnsäkerhetssamarbete
Kärnkraftssäkerheten har en viktig roll i Sveriges samarbete
med de baltiska staterna och med Ryssland. Under föregående
budgetår avsatte regeringen sammanlagt 15 miljoner kronor till
ett inledande kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete i
Östersjöområdet. För innevarande budgetår har 25 miljoner kronor
anvisats för detta ändamål. Medlen har ställts till Statens
kärnkraftinspektions (SKI) och Statens strålskyddsinstituts
(SSI) förfogande med syfte att dessa skall initiera konkreta
samarbetsprojekt.
Under våren 1992 redovisade de båda myndigheterna förslag och
kostnadsuppskattningar för budgetåret 1992/93 för det fortsatta
samarbetet. SKI har angett tre prioriterade stödområden:
säkerhetsmyndigheter, industri- och kraftverkssamarbete samt
anläggningsspecifika projekt, främst vid Ignalinareaktorerna i
Litauen. Kostnaderna har beräknats till 25 miljoner kronor för
kunskapsöverföring och till 35 miljoner kronor för
säkerhetsförbättringar i anläggningar. SSI har prioriterat
insatser för att höja beredskapen mot kärnenergiolyckor samt
stöd till strålskyddsmyndigheter i Estland, Lettland och
Litauen; kostnaderna för de mest angelägna projekten beräknas
till 8,1 miljoner kronor.
Regeringen delar de bedömningar och prioriteringar som SKI och
SSI har gjort och föreslår i proposition 1992/93:99 (bilaga 1)
att ytterligare 43,1 miljoner kronor anvisas för innevarande
budgetår för samarbete på kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet
med de baltiska staterna och med Ryssland. I propositionen nämns
vidare att arbete pågår med att skapa en multilateral fond för
att komplettera de bilaterala insatserna när det gäller
förbättring av kärnsäkerheten. Om fonden skulle komma till stånd
redan under våren 1993 och behov då uppstå av svenskt ekonomiskt
bidrag till fonden bör, sägs det i propositionen, en del av de
nu begärda medlen omdisponeras för den nya fonden. I
propositionen framläggs ytterligare förslag till miljöinriktade
stödinsatser i Baltikum och Östeuropa. Dessa förslag jämte
motioner behandlas av jordbruksutskottet i betänkande
1992/93:JoU11.
I motion 1992/93:Jo14 (s) begärs ett samlat program för
Östeuropapolitiken och för hur åtgärder för en miljöanpassad
energiförsörjning skall passas in i denna. I avvaktan på detta
program föreslås omdisponeringar i regeringens förslag för att
möjliggöra inrättandet av ett nytt anslag för miljöanpassad
energiförsörjning i Baltikum på 100 miljoner kronor. När det
gäller det i detta betänkande aktuella förslaget konstateras att
säkerhetsläget vid flera östeuropeiska kärnkraftverk kartlagts
och att utomordentligt stora investeringar måste till för att de
skall närma sig vår standard. Regeringen har emellertid, anförs
det i motionen, inte redovisat vilken ambition den har eller om
det är meningsfullt att göra insatser i dessa nedgångna verk.
Därför avvisas förslaget i propositionen såvitt gäller anslag
för att sätta i gång anläggningsspecifika projekt. Mot denna
bakgrund föreslås i motionen att riksdagen skall anslå 20
miljoner kronor mindre än vad regeringen har föreslagit för de
nu aktuella insatserna.
Utskottet vill understryka det angelägna i att Sverige på
olika sätt aktivt medverkar till att kärnsäkerheten och
strålskyddet i våra östra grannländer snabbt förbättras.
Regeringen och berörda myndigheter har här tagit flera viktiga
initiativ på såväl bilateral som multilateral nivå. Utskottet
anser att det är av vikt att erforderliga medel ställs till
förfogande för de fortsatta insatserna på detta område och
finner att SKI:s och SSI:s bedömningar, som delas av regeringen,
är välmotiverade. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet
regeringens förslag i denna del och avstyrker det berörda
yrkandet i motion 1992/93:Jo14 (s).
Insatser för ny energiteknik
I propositionen (bilaga 2) sägs att det är angeläget att uppnå
en svensk anslutning till EG:s olika program för utveckling av
energisystem. Dessa program har en inriktning och en verksamhet
som överensstämmer med den energiöverenskommelse som träffades
våren 1991, anförs det. Svenska företag och institutioner för
forskning bedöms ha en hög kompetens inom dessa områden och kan
förväntas kunna konkurrera framgångrikt om de medel som finns
tillgängliga i programmen. Regeringen föreslår att Sverige skall
delta med 25 miljoner kronor per år i finansieringen av
programmen och att hälften av detta belopp nu skall anvisas för
budgetåret 1992/93.
Vidare aviseras i propositionen att investeringsstödet till
vindkraftverk och solvärmeanläggningar skall höjas från
25procent till 35procent. För att skapa utrymme för
höjningen av stödet till solvärmeanläggningar föreslås att
ytterligare 3,5 miljoner kronor skall anvisas för innevarande
budgetår.
Förslagen i propositionen innebär sammantagna att det till
anslaget Insatser för ny energiteknik skall anvisas ytterligare
16 miljoner kronor för budgetåret 1992/93. Genom beslut av
riksdagen (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. NU25) under våren
1992 har till detta anslag anvisats 170 miljoner kronor för
innevarande budgetår. Härav disponeras 50 miljoner kronor av
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) för bidrag till
investeringar i vindkraftverk. För bidrag till investeringar i
solvärmeanläggningar har 10 miljoner kronor avsatts, varav NUTEK
och Boverket vardera disponerar hälften.
Till energiteknikfonden har 110miljoner kronor överförts.
Från denna fond kan stöd lämnas till kraftvärmeproduktion med
biobränslen, utveckling av miljöskyddsteknik, motoralkoholer och
energieffektiv teknik samt till forskning inom energiområdet
m.m. Medlen disponeras av NUTEK, Statens naturvårdsverk och
Transportforskningsberedningen. Enligt tidigare beslut skall
energiteknikfonden tillföras 110 miljoner kronor per år i fem år
från det nyssnämnda anslaget. Därutöver kommer ca 95 miljoner
kronor från den allmänna energiskatten på oljeprodukter.
För bidrag till investeringar i vindkraftverk disponerar
NUTEK, under den femårsperiod som startade den 1 juli 1991,
sammanlagt 250 miljoner kronor. Fram till den 1 juli 1992 hade
ett 30-tal projekt beviljats medel på totalt 20 miljoner kronor.
Till investeringar i solvärme för fjärrvärmeanläggningar har
NUTEK beviljat bidrag på ca 60000 kronor. Boverket, som
hanterar stödet till solvärme i småhus och flerbostadshus,
beviljade under förra budgetåret bidrag på totalt 4,2 miljoner
kronor av bidragsramen på 5 miljoner kronor.
En del av deltagandet i EG:s program rörande energisystem bör
bekostas med medel från energiforskningsanslaget, anförs det i
motion 1992/93:Jo14 (s). Vidare sägs att regeringen inte har
redovisat någon övertygande argumentation för att ett höjt
investeringsstöd skulle leda till ett genombrott för vind- och
solkraft. Mot denna bakgrund föreslås i motionen att regeringens
förslag skall reduceras med 7,25 miljoner kronor.
I motion 1992/93:Jo15 (nyd) påpekas att Ny demokratis
grundinställning är att Sverige bör satsa på kärnkraft. Därför
yrkas avslag på förslaget i propositionen att 16 miljoner kronor
skall anslås till ny energiteknik.
Utskottet finner det angeläget att Sverige kan delta
aktivt i EG:s olika program för att utveckla energisystemen.
Härigenom får Sverige ytterligare möjligheter att medverka till
att effektivare energianvändning och miljö- och klimatpolitiska
mål uppnås. De aktuella projekten inom EG avser inte forskning
utan stöd till prototyper och demonstrationsanläggningar, varför
bidrag från det av regeringen föreslagna anslaget är lämpligast.
Utskottet anser vidare att det är viktigt att satsningarna på
förnybara energikällor förstärks. Enligt uppgift bedömer de
ansvariga myndigheterna att en höjd bidragsnivå verksamt kan
medverka till ökade investeringar i vindkraft och
solvärmeanläggningar. Efterfrågan har dessutom ökat när det
gäller stöd till mindre solvärmeanläggningar. Mot denna bakgrund
tillstyrker utskottet det av regeringen föreslagna beloppet och
avstyrker motionerna 1992/93:Jo14 (s) och 1992/93:Jo15 (nyd),
den förstnämnda i nu aktuell del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kärnsäkerhetssamarbete
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:99 bilaga 1
moment 3 och med avslag på motion 1992/93:Jo14 yrkande 4 till
Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
43100000kr.,
res. 1 (s)
2. beträffande insatser för ny energiteknik
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:99 bilaga 2
och med avslag på motionerna 1992/93:Jo14 yrkande 7 och
1992/93:Jo15 till Insatser för ny energiteknik på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
16000000 kr.
res. 2 (s)
res. 3 (nyd)
Stockholm den 3 december 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta
Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun
Norberg (fp), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Bengt
Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström (m), Göran
Persson (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia
Lindgren (s) och Karin Starrin (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Kärnsäkerhetssamarbete (mom.1)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Reynoldh Furustrand, Mats
Lindberg, Göran Persson, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.3 som
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion
1992/93:Jo14 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det vara självklart att Sverige skall engagera
sig för att minska riskerna i kärnkraftverken i de baltiska
staterna och i Ryssland. Det säkerhetskunnande som utvecklats i
Sverige måste utnyttjas för att hjälpa våra grannländer på detta
område. Våra insatser måste emellertid för att vara
verkningsfulla på lång sikt utgå från en helhetssyn på
energiförsörjningen i de aktuella länderna. Det är här fråga om
att bl.a. aktualisera åtgärder mot det energislöseri som
existerar i dessa samhällen. Eftersom regeringen inte
presenterat ett sammanhållet program för energisektorn och visat
hur nya medel skall användas till säkerhetsförbättringar i olika
anläggningar kan utskottet inte tillstyrka propositionen i denna
del.
Däremot finner utskottet det befogat att ytterligare resurser
satsas på kunskapsöverföring och myndighetssamarbete. En
beredskap måste också finnas för bidrag till den multilaterala
fond som är under bildande. Med hänvisning till det anförda
tillstyrks förslaget i motion 1992/93:Jo14 (s) om att det
aktuella anslaget skall reduceras med 20 miljoner kronor jämfört
med regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande kärnsäkerhetssamarbete
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:99 bilaga 1
moment 3 och med bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande 4 till
Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
23100000 kr.
2. Insatser för ny energiteknik (mom.2)
Birgitta Johansson, Axel Andersson, Reynoldh Furustrand, Mats
Lindberg, Göran Persson, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuell del"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör ett ökat internationellt
samarbete eftersträvas när det gäller utvecklingen av
energisystemen. Det är därför angeläget att medverka i de olika
EG-programmen på detta område. Inom dessa program finns såväl
forskningsprojekt som utvecklingsprojekt och projekt som syftar
till att ta fram demonstrationsanläggningar. En del av Sveriges
bidrag till detta EG-samarbete kan därför, i likhet med vad som
anförs i motion 1992/93:Jo14 (s), finansieras från
energiforskningsanslaget, vilket minskar behovet av medel till
anslaget för ny energiteknik.
Regeringen begär också ytterligare medel för att kunna höja
stödet till investeringar i solvärme från 25procent till
35procent. Detta görs emellertid utan att det redovisas något
underlag som gör det troligt att en sådan förändring kommer att
bidra till ökade investeringar i denna typ av anläggningar.
Utskottet efterlyser en realistisk politik för att få till stånd
ökade satsningar på alternativa energikällor. Med hänvisning
till vad som nu anförts tillstyrker utskottet kravet i
nyssnämnda motion på att regeringens nu aktuella förslag skall
reduceras med 7,25 miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande insatser för ny energiteknik
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:99 bilaga
2, med bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande 7 och med avslag
på motion 1992/93:Jo15 till Insatser för ny energiteknik på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 8750000
kr.
3. Insatser för ny energiteknik (mom.2)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuell del"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning kan satsningarna på vindkraft
och solvärme inte ge några nämnvärda tillskott till vår
energiförsörjning. Därför bör det inte utgå statligt stöd till
investeringar i sådana anläggningar. Vi avvisar därför
regeringens begäran om ytterligare 16 miljoner kronor för
insatser till ny energiteknik. Anslagen till EG:s program
rörande energisystemen kan täckas genom omfördelning av
befintliga medel. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet
propositionen i nu aktuell del liksom det berörda yrkandet i
motion 1992/93:Jo14 (s) och tillstyrker motion 1992/93:Jo15
(nyd).
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande insatser för ny energiteknik
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo15 avslår
proposition 1992/93:99 bilaga 2 och motion 1992/93:Jo14 yrkande
7.