I betänkandet behandlas proposition 1992/93:10 om film- och videoavtalet och
statens stöd till filmkulturell verksamhet samt tre motioner som väckts med
anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker med vissa mindre kompletteringar förslagen i
propositionen.
Det nya sexåriga film- och videoavtalet, som träffats mellan staten, olika
branschföreträdare, Sveriges Television AB och Nordisk Television AB träder i
kraft den 1 januari 1993. Avtalet innebär att parterna i fortsättningen skall
lämna bidrag till Filminstitutet för olika ändamål, nämligen för biograf- och
videoverksamhet på mindre och medelstora orter, för samarbete mellan film- och
videobranschen och TV-bolagen, för internationellt samarbete samt för
produktionsstöd. Sammanlagt beräknas de avtalsenliga intäkterna uppgå till 190
miljoner kronor för verksamhetsåret 1993/94, varav ca 169 miljoner kronor
beräknas gå till filmproduktion. Av beloppet 190 miljoner kronor föreslås
staten bidra med 61,5 miljoner kronor årligen, vilket är en ökning med 31,9
miljoner kronor i förhållande till vad som anvisats för innevarande budgetår
till insatser enligt det nu gällande avtalet. Enligt det nya avtalet skall
stödet till svensk filmproduktion i fortsättningen uppdelas på ett förhandsstöd
och ett efterhandsstöd. Beslut om förhandsstöd fattas av Filminstitutets
styrelse efter förslag av konsulenter. Efterhandsstödet skall utgå i proportion
till hur många besökare filmen får.
Filminstitutets filmkulturella verksamhet föreslås i fortsättningen bli ett
helt statligt ansvar. Helårskostnaden för denna verksamhet föreslås sammanlagt
uppgå till 66,1 miljoner kronor, vilket innebär en förstärkning med 32,3
miljoner kronor i förhållande till vad riksdagen beslutat anvisa för
innevarande budgetår. Slutligen föreslås en mindre ökning av anslaget till
Konstnärsnämndens stöd för kortfilmsproduktion m.m. så att anslaget kommer att
uppgå till 2,2 miljoner kronor årligen.
Sammanlagt innebär de av utskottet tillstyrkta förslagen att helårskostnaden
för staten kommer att uppgå till 129,8 miljoner kronor. Detta innebär en ökning
med drygt 64 miljoner kronor i förhållande till vad riksdagen anvisat för
innevarande budgetår.
Med anledning av ett motionsyrkande behandlar utskottet en bestämmelse i
film- och videoavtalet, som innebär att förhandsstöd endast skall kunna utgå
till producenter som kan redovisa en ambitiös plan för filmens spridning.
Utskottet anger att Filminstitutet bör utfärda närmare anvisningar för hur en
sådan redovisning bör göras.
Vidare föreslår utskottet med anledning av ett motionsyrkande att privata
filmimportörer i fortsättningen skall ges garantier på årsbasis i stället för
som nu garantier avseende enskilda filmer.
Utskottet anser att viss flexibilitet mellan anslagposterna Främjande av
spridning och visning av värdefull film och Bidrag till filmkulturella insatser
för barn och ungdom är önskvärd och föreslår därför att Filminstitutet i
fortsättningen skall få möjlighet att omfördela belopp mellan de nämnda
anslagsposterna.
Utskottet utgår från att flera förslag på det filmkulturella området som förs
fram i motionerna ligger inom ramen för den översyn av Filminstitutets
filmkulturella verksamheter som institutets styrelse skall göra. Det gäller
t.ex. frågor som rör filmens roll i det lokala kulturlivet och möjligheterna
för privata och föreningsdrivna biografer på små och medelstora orter att visa
aktuell film.
Till betänkandet har fogats fem reservationer och en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:10 om film- och videoavtalet och statens
stöd till filmkulturell verksamhet (Kulturdepartementet) föreslagit riksdagen
att
1. godkänna de ekonomiska förpliktelser som följer av det nya film- och
videoavtalet (avsnitt 5.1),
2. bemyndiga regeringen att medverka vid bildandet av Stiftelsen Svenska
Filminstitutet i enlighet med särskilt avtal (avsnitten 5.5),
3. godkänna att staten övertar ansvaret för finansieringen av olika
filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet (avsnitten 6.1--6.4),
4. godkänna grunderna för bidragsgivning till finansieringen av
Filminstitutets styrelse och ledning samt administrativa service (avsnitten 6.5
och 6.6),
5. till Stöd till svensk filmproduktion m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag på 30750000 kr (avsnitt 7),
6. till Stöd till filmkulturell verksamhet på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag på 16035000 kr (avsnitt 7).
Motionerna
1992/93:Kr1 av Ewa Hedkvist Petersen och Berit Andnor (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
medel till regional filmproduktion.
1992/93:Kr2 av Göran Persson m.fl. (s, c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att
styrelsen för Stiftelsen Svenska Filminstitutet får direktiv avseende
fördelningen av medel enligt film- och videoavtalet på sätt som anförts i
motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 30 % av medlen
för filmkulturell verksamhet fördelas såsom anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
visarorganisationerna och andra från Svenska Filminstitutet fristående
intressenter ges möjlighet till ett långsiktigt ekonomiskt planerings- och
verksamhetsmönster enligt vad som anförts i motionen.
1992/93:Kr3 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om film- och videoavtalet då det gäller minimivillkor för spridningen
och visningen av den film som får förhandsstöd samt regional filmproduktion,
2. att riksdagen uttalar att Filminstitutets import av film för vuxenpubliken
inte bör avvecklas,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till formerna för
finansieringen efter budgetåret 1992/93 av Filminstitutets import av vuxenfilm
i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen till Stöd till filmkulturell verksamhet, anslagsposten
Främjande av spridning och visning av värdefull film, för Filminstitutets
import av vuxenfilm, på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1992/93 anvisar 250000 kr utöver vad regeringen har föreslagit eller således
16285000 kr,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslag till sådana förändringar att den film som får importstöd kan
nå en större publik,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslag till sådana förändringar att möjligheterna för privata och
föreningsdrivna biografer på små och medelstora orter att visa aktuell film
ökar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av att stärka filmens roll i det lokala kulturlivet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändrade regler för importstöd åt privata distributörer,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Filminstitutets samarbete med de organisationer som söker
importstöd.
Ärendets beredning
Under ärendets beredning har företrädare för Svenska Filminstitutet, Svenska
Teaterförbundet och Sveriges Förenade Filmstudios vid uppvaktningar inför
utskottet framfört synpunkter på propositionens förslag främst när det gäller
frågan om avveckling av Filminstitutets import av vuxenfilm. Svenska
Teaterförbundet har även framfört allmänna synpunkter på filmens betydelse i
kulturlivet.
Vissa bakgrundsuppgifter samt propositionens huvudsakliga innehåll
År 1963 träffades det första filmavtalet mellan staten och filmbranschen,
vilket bl.a. innebar att biograferna skulle erlägga 10 % av
bruttobiljettintäkterna från biografföreställningar till den genom avtalet
bildade Stiftelsen Svenska Filminstitutet (betr. stiftelsefrågan se s. 6).
Stiftelsens ändamål skulle bl.a. vara att främja svensk filmproduktion, att
sprida kunskap om filmen samt att bevara filmer och material av filmhistoriskt
intresse. Avgiftsintäkterna fördelades på olika ändamål enligt procentsatser
som angavs i filmavtalet. 65 % av intäkterna skulle användas för
produktionsstöd och återstoden till övriga ändamål.
År 1982 omförhandlades avtalet och videobranschen tillkom som ny avtalspart.
Avtalets benämning ändrades till film- och videoavtalet. Videobranschen
accepterade att betala en avgift till Filminstitutet för varje hyr- resp.
köpkassett i omlopp.
I december 1990 beslutade parterna att förlänga 1982 års film- och videoavtal
till att gälla till utgången av år 1992.
Under det senast avslutade verksamhetsåret, vilket sammanfaller med
budgetåret 1991/92, uppgick Filminstitutets externa intäkter till ca 196
miljoner kronor. Av beloppet härrörde ca 114 miljoner kronor från biograf- och
videoavgifterna. Ca 62 miljoner kronor utgjorde medel som anvisats över
statsbudgeten. Vidare utgjorde ca 11 miljoner kronor filmintäkter. Slutligen
medförde ett separat avtal mellan institutet och Sveriges Television AB att
bolaget lämnade ett bidrag till institutet om ca 9 miljoner kronor. Av
institutets externa intäkter, ca 196 miljoner kronor, användes samma
verksamhetsår ca 100 miljoner kronor för produktionsstöd, ca 74 miljoner kronor
för filmkulturell verksamhet och resterande andel för biograf-, bransch- och
videostöd samt till internationella samproduktionsfonder (se bil. 2).
Efter 1982 års revidering av filmavtalet har uppgifterna att främja intresset
hos allmänheten för film och även att stödja visning och spridning av värdefull
film fått en mer framskjuten ställning i Filminstitutets verksamhet. Institutet
fördelar genom sin Visningsnämnd stöd till visningsorganisationernas centrala
verksamhet och till filmfestivaler samt till lokalt filmkulturellt arbete och
lokalt arbete med video. Bland stödmottagarna märks de folkrörelseanknutna
visningsorganisationerna Folkets Husföreningarnas Riksförbund med Bio
Kontrast-verksamheten, Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra
Gårdar. Bland övriga stödmottagare märks t.ex. filmstudiorörelsen och Folkets
Bio.
Propositionen innehåller främst förslag som rör dels det nya film- och
videoavtalet, som avses träda i kraft den 1 januari 1993, dels Filminstitutets
filmkulturella verksamhet.
En utgångspunkt för regeringens förslag har varit att Sverige inom sitt
begränsade språkområde skall kunna uppehålla en filmproduktion av en sådan
omfattning att landet kan behålla en egen filmidentitet. En annan utgångspunkt
har varit att främja en aktiv filmkultur samt att bevara och levandegöra det
filmkulturella arvet.
Förhandlingar har förts mellan staten, film- och videobranschen samt
TV-företagen Sveriges Television AB och Nordisk Television AB om ett nytt film-
och videoavtal. Parterna enades den 3 september 1992 om att träffa ett nytt
avtal. I propositionen redovisas innebörden av det nya avtalet, som är avsett
att träda i kraft den 1 januari 1993 och gälla under sex år eller således
t.o.m. den 31 december 1998. Avtalet innebär bl.a. att parterna i
fortsättningen skall lämna bidrag till Filminstitutet för fyra olika
stödändamål. Enligt avtalet skall staten lämna ett årligt bidrag till
institutet med 61,5 miljoner kronor. Staten har för avsikt att räkna upp
bidraget enligt de regler som gäller för statliga bidragsanslag. Enligt
beräkningarna i propositionen kommer institutets totala avtalsenliga intäkter
att uppgå till ca 190 miljoner kronor för verksamhetsåret 1993/94. De totala
intäkterna skall enligt avtalet fördelas enligt följande.
1. 4 % skall användas för stöd till biograf- och videoverksamhet på mindre
och medelstora orter.
2. 3 % skall användas för stöd till samarbete mellan film- och videobranschen
samt Sveriges Television AB och Nordisk Television AB.
3. Ett belopp -- beräknat till 9 miljoner kronor -- skall avsättas för
internationellt samarbete.
4. Återstående medel skall användas för stöd till svensk filmproduktion.
I propositionen framhålls att konstruktionen av det nu gällande filmavtalet
innebär att institutets intäkter varierar över tiden, eftersom intäkterna är
beroende av film- och videobranschens intäkter. Regeringen anser det inte
skäligt att institutets filmkulturella verksamhet bedrivs under sådana
instabila finansiella premisser. Mot denna bakgrund anser regeringen att det är
lämpligare att den filmkulturella verksamheten i fortsättningen behandlas
utanför avtalet och att staten tar hela det finansiella ansvaret för denna
verksamhet (prop. s. 10).
Staten föreslås för tiden den 1 januari 1993--den 30 juni 1993 bidra med
16035000 kr för arkivverksamhet, publikationer och information, styrelse
och ledning samt administrativ service. För samma tidsperiod har regeringen
under anslaget Filmstöd beräknat 6 miljoner kronor för anslagsposten Främjande
av spridning och visning av värdefull film och 11 miljoner kronor för
anslagsposten Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom.
Sammanlagt innebär förslagen i propositionen att statens kostnader för
Filminstitutets filmkulturella verksamhet för första halvåret 1993 kommer att
uppgå till ca 33 miljoner kronor, vilket motsvarar en helårskostnad på ca 66
miljoner kronor. Därutöver föreslås under anslaget Filmstöd anslagsposten
Bidrag till projekt på filmområdet uppgå till 1114000 kronor för första
halvåret 1993, vilket motsvarar drygt 2,2 miljoner kronor på helårsbasis. Den
sistnämnda anslagsposten disponeras av Konstnärsnämnden.
Under beredningen av frågan om ett nytt film- och videoavtal har
Filminstitutets juridiska status granskats inom regeringskansliet. Enligt vad
som framkommit kan det ifrågasättas om Filminstitutet är en stiftelse. Mot
denna bakgrund har svenska staten, parterna i det nu gällande film- och
videoavtalet samt Sveriges Television och Nordisk Television i ett principavtal
beslutat att bilda en stiftelse, Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Detta avtal
är träffat under förbehåll av att riksdagen fattar erforderliga beslut och av
regeringens godkännande.
Utskottet
Inledning
Förslagen i propositionen innebär att förutsättningarna för statens medverkan
i filmpolitiska sammanhang delvis förändras. Ett nytt sexårigt film- och
videoavtal har träffats mellan staten, olika branschföreträdare, Sveriges
Television och Nordisk Television. Avtalet avses träda i kraft den 1 januari
1993. En konsekvens av det nya avtalet är att staten ökar sitt ekonomiska
åtagande med ca 31,9 miljoner kronor och i fortsättningen föreslås bidra med
61,5 miljoner kronor årligen för filmproduktion. Beloppet skall enligt avtalet
räknas upp enligt de regler som gäller för statliga bidrag. En annan väsentlig
förändring som föreslås är att Filminstitutets filmkulturella verksamhet i
fortsättningen blir ett statligt ekonomiskt ansvar. Regeringen föreslår att
statens stöd till denna verksamhet förstärks med ca 32,3 miljoner kronor till
66,1 miljoner kronor årligen. En begränsad ökning med 43000 kronor till 2,2
miljoner kronor årligen föreslås också av Konstnärsnämndens stöd för
kortfilmsproduktion m.m. Sammanlagt leder förslagen i propositionen -- om man
utgår från beloppen för första halvåret 1993 -- till en helårskostnad för
staten på 129,8 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med ca 64,3 miljoner
kronor i förhållande till vad riksdagen anvisat för innevarande budgetår.
I bilaga 1 redovisas regeringens förslag till medelsanvisning för första
halvåret 1993. I bilaga 2 redovisar utskottet en sammanställning av
Filminstitutets intäkter och kostnader för senast avslutade hela verksamhetsår,
budgetåret 1991/92, samt som jämförelse motsvarande intäkter och kostnader
beräknade för närmast kommande hela verksamhetsår, vilket sammanfaller med
budgetåret 1993/94.
Det nya filmavtalet m.m.
Statens stöd till svensk filmproduktion
I propositionen återges 1993 års finansieringsavtal för Filminstitutet, även
benämnt filmavtalet eller film- och videoavtalet (prop. bil. 3). Avtalet
reglerar finansieringen av Filminstitutets stöd till svensk filmproduktion,
visst stöd till biograf- och branschfrämjande verksamhet samt avgifter till
internationellt samarbete.
I propositionen anförs bl.a. att Filminstitutets externa intäkter minskat
främst beroende på videomarknadens tillbakagång (prop. s. 7). Vidare framhålls
att den breddade momsen slagit hårt mot filmbranschen (prop. s. 10). Regeringen
anser det därför nödvändigt med ett kraftigt finansiellt tillskott till
filmproduktionen från statens sida för att därmed bibehålla intresset hos de
övriga avtalsparterna för att delta i ett nytt film- och videoavtal (prop. s.
11). Därför föreslås en ökning med ca 31,9 miljoner kronor av statsbidraget för
stöd till svensk filmproduktion m.m., vilket innebär att staten årligen skall
bidra med 61,5 miljoner kronor till de ändamål som anges i film- och
videoavtalet. Enligt film- och videoavtalet skall statsbidraget räknas upp
enligt de regler som gäller för statlig bidragsverksamhet. Regeringen föreslår
att riksdagen skall godkänna de ekonomiska förpliktelser som följer av det
nya film- och videoavtalet.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att Sverige kan bibehålla en
filmkulturell identitet. Det är därför positivt att ett nytt filmavtal har
kunnat förhandlas fram med parter som representerar många olika intressen. Det
väsentligt ökade bidrag som föreslås från statens sida bör tillsammans med
övriga intäkter som filmavtalet genererar kunna möjliggöra en satsning på
svensk film i den rådande starka internationella konkurrensen. Utskottet anser
också att det är glädjande att filmproduktionen får ökat stöd även från
TV-bolagen.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen i denna del.
Innan utskottet tar upp frågor som uppmärksammats motionsvägen vill utskottet
särskilt nämna följande. I propositionen redovisas hur avtalet reglerar
fördelningen av produktionsstödet. Enligt avtalet skall styrelsen anlita
konsulenter för bedömningen av vilka filmprojekt som skall erhålla
förhandsstöd. Styrelsen bör i regel följa konsulenternas bedömning. Om
styrelsen inte beviljar stöd till en film som rekommenderats av en konsulent
skall detta särskilt motiveras (24 §). Konsulenterna, som skall ha ett
tidsbegränsat uppdrag, kommer att ges en ekonomisk ram inom vilken de till
styrelsen kan rekommendera produktionsstöd för filmproduktion och stöd för
utarbetande av underlag för filmproduktionsprojekt (25 och 26 §§).
Utskottet konstaterar att konstruktionen med filmkonsulenter innebär något
helt nytt för svenska förhållanden. En snarlik modell förekommer i Danmark, där
man under ett flertal år haft konsulenter, som på konstnärliga grunder beslutar
om vilka filmer som skall erhålla stöd. Utskottet utgår från att Filminstitutet
noga följer resultatet av konsulenternas arbete. Det framstår som naturligt att
en redovisning av utfallet av det nya systemet redovisas i den årliga
verksamhetsberättelsen.
I detta sammanhang behandlar utskottet tre motionsyrkanden som samtliga rör
det nya film- och videoavtalet.
Enligt avtalet kan förhandsstöd utgå endast till producenter som kan redovisa
en ambitiös plan för filmens spridning i olika visningsformer. Därvid skall
beaktas om visning förutsätts ske i de i avtalet medverkande TV-företagens
kanaler (20 § tredje stycket).
Motionärerna bakom motion Kr3 (s) anser att denna regel är utmärkt men
föreslår -- i syfte att underlätta styrelsens bedömningar -- att
Filminstitutets styrelse skall utarbeta minimivillkor för vad som skall anses
vara en ambitiös spridningsplan (yrkande 1 i motsvarande del).
I likhet med motionärerna anser utskottet att det är välkommet att
produktionsstöd i fortsättningen endast kan utgå om en ambitiös spridningsplan
för filmen kan uppvisas. Utskottet gör den bedömningen att det är motiverat att
Filminstitutet utfärdar närmare anvisningar för hur en sådan redovisning
lämpligen bör göras så att beslutsunderlaget blir så enhetligt som möjligt.
Riksdagen bör med anledning av motion Kr3 yrkande 1 i denna del som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört.
Frågan om stöd till regional filmproduktion tas upp i två motioner,
nämligen Kr1 (s) och Kr3 (s).
I motion Kr1 redovisas att diskussioner om regionala satsningar på filmens
område för närvarande pågår på flera håll i landet. Motionärerna lämnar ett
exempel genom att hänvisa till den verksamhet som bedrivs i Norrbotten vid
Filmpool Nord, där såväl regionala som lokala organisationer och myndigheter
samverkar i syfte att stödja filmproduktion med anknytning till Norrbotten för
nationell och internationell spridning. Enligt motionärerna bör regional
filmproduktion få del av de produktionsmedel som avtalsenligt tillförs
Filminstitutet. Liknande förslag förs fram i motion Kr3 yrkande 1 i motsvarande
del.
Utskottet vill erinra om att merparten av de medel som tillförs
Filminstitutet enligt film- och videoavtalet är avsedd att användas för
produktionsstöd till svensk film. I avtalet preciseras i vissa avseenden vad
som skall gälla i fråga om inriktningen av stödet, bl.a. att styrelsen skall
ansvara för att tillgodose behovet av värdefull svensk filmproduktion genom att
stöd ges till såväl långfilm som kortfilm. Styrelsen skall också beakta behovet
av dokumentärfilm och film för barn och ungdom. Vidare skall styrelsen tillse
att stödet ger yngre och nya filmskapare möjlighet att utveckla sina
färdigheter, främst genom stöd till kortfilm (23 §). Stöd kan -- som framgår av
ett tidigare avsnitt i detta betänkande -- utgå endast till producenter som kan
redovisa en ambitiös plan för filmens spridning (20 §). I avtalet regleras
däremot inte frågan om regional spridning av stödet till filmproduktion.
Enligt utskottets mening görs värdefulla regionala insatser på filmområdet.
Den verksamhet som bedrivs vid Filmpool Nord i Luleå och som nämns i en av
motionerna är ett gott exempel på vad som kan åstadkommas regionalt. Filmpoolen
som bildades vid årsskiftet 1991/92 på initiativ av Länsstyrelsen i Norrbottens
län, skall ge tekniskt, ekonomiskt, administrativt, juridiskt och konstnärligt
stöd till i första hand Norrbottensfilmare och filmer som har
Norrbotten/Nordkalotten som utgångspunkt. Filmpoolen har redan hunnit medverka
i ett trettiotal produktioner, främst kort- och dokumentärfilm men även i några
långfilmer. Sveriges Television AB och Filminstitutet m.fl. deltar i
Filmpoolens arbete.
Utskottet konstaterar att frågan om fördelningen av produktionsstödet i
enlighet med film- och videoavtalet ankommer på Filminstitutets styrelse efter
förslag från konsulenterna. Avtalet ger inte utrymme för en fördelning av
produktionsstöd där produktionsorten tillmäts betydelse för beslut om stöd.
Mot bakgrund av vad som i det föregående redovisats om regional
filmproduktion är det enligt utskottets mening angeläget att det finns goda
förutsättningar för filmproduktion i regioner utanför Stockholmsregionen.
Utskottet förutsätter att möjligheterna till sådan produktion tas till vara.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr1 och Kr3
yrkande 1 i motsvarande del.
Enligt 17 § i film- och videoavtalet skall Filminstitutet varje räkenskapsår
lämna stöd till biograf- och videoverksamhet på mindre och medelstora orter.
Detta s.k. biografstöd skall fördelas av stiftelsens styrelse för upprustning
av biografer, parallelldistribution av kopior etc. Enligt 18 § i avtalet skall
stiftelsen varje räkenskapsår lämna stöd till samarbete mellan film- och
videobranscherna samt TV-företagen. Detta s.k. branschstöd skall fördelas av
Film- och videobranschens samarbetskommitté för bl.a. spridning av värdefulla
videogram och filmer.
Motionärerna bakom motion Kr2 (s) tar upp en fråga som rör fördelningen av
biograf- och branschstödet. Motionärerna anför att bransch- och
visningsorganisationerna torde ha bäst förutsättningar att avgöra hur
biografstödet skall utformas och fördelas för att få bästa effekt. I motionen
föreslås därför att biografstödet och branschstödet skall fördelas i
samförstånd med film- och videobranschens samarbetskommitté (yrkande 1).
Eftersom den fråga som motionärerna tar upp är avtalsreglerad avstyrker
utskottet motionen i denna del. Utskottet vill tillägga att den omständigheten
att frågan är avtalsreglerad självfallet inte utgör något hinder för att ett
samråd sker med organisationerna; det framstår fastmera som en fördel om sådant
samråd kommer till stånd.
Bildandet av en stiftelse
I propositionen (s. 14) framhålls att det kan ifrågasättas om Filminstitutet
rättsligt sett är en stiftelse. Vid sina överväganden har regeringen kommit
fram till att institutet snarast är att betrakta som ett konsortium av sådant
slag som rättsligt sett är ett enkelt bolag. Ett enkelt bolag är inte en
juridisk person. Filminstitutets verksamhet bör emellertid bedrivas av en
juridisk person. Stiftelsen framstår som den mest ändamålsenliga
organisationsformen. Staten och parterna i nu gällande film- och videoavtal
samt TV-företagen Sveriges Television AB och Nordisk Television AB har därför
träffat ett principavtal om att bilda en stiftelse (prop. bil. 4). Staten och
parterna i nu gällande film- och videoavtal anslår till stiftelsen de
tillgångar som finns i konsortiet Filminstitutet. Staten anslår dessutom,
liksom TV-företagen, medel till stiftelsen i enlighet med det nya film- och
videoavtalet. Stiftelsens syfte skall enligt principavtalet vara att främja
värdefull svensk filmproduktion, spridning och visning av värdefull film och
bevarandet av filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse samt
att verka för internationellt samarbete i dessa avseenden. I propositionen
föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att medverka vid bildandet av
Stiftelsen Svenska Filminstitutet i enlighet med nämnda principavtal.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Stöd till den filmkulturella verksamheten
I propositionen tas frågan upp om hur det statliga filmkulturella ansvaret
bör definieras och utvecklas. Regeringen har för avsikt att ge Filminstitutets
styrelse i uppdrag att i den fördjupade anslagsframställningen inför budgetåret
1994/95 utvärdera den nuvarande verksamheten och mot bakgrund av en sådan
analys lämna förslag till hur en framtida verksamhet skall definieras, utformas
och finansieras. Vissa utgångspunkter för ett sådant uppdrag om en översyn av
den filmkulturella verksamheten anges även. Innan en sådan översyn har gjorts
vill regeringen inte definiera det filmkulturella uppdrag regeringen har för
avsikt att ge åt Filminstitutet (prop. s. 15--17).
I propositionen behandlas frågan om ett statligt övertagande av ansvaret för
finansieringen av olika filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet.
Regeringen föreslår att staten i fortsättningen skall ha ansvaret för
arkivverksamheten, publikations- och informationsverksamheten, verksamheten som
riktar sig till barn och ungdom samt verksamheten för främjande av spridning
och visning av värdefull film. I propositionen beskrivs de olika verksamheterna
(s. 17--22).
Utskottet behandlar i detta sammanhang frågor som rör vissa filmkulturella
områden.
I motion Kr3 (s) tas upp en fråga av mer övergripande karaktär, nämligen hur
filmens roll i det lokala kulturlivet skall stärkas. Motionärerna
framhåller bl.a. att samarbetet mellan kommuner, biografägare,
visningsorganisationer, lokala sammanslutningar och föreningar inom filmområdet
bör intensifieras (yrkande 7).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att filmens
roll stärks lokalt, något som också propositionen ger uttryck för. I
propositionen anges att Filminstitutet bedriver ett eget regionalt
filmutvecklingsarbete för att stödja filmens roll i det lokala kulturlivet (s.
22). Arbetet, som enligt vad utskottet inhämtat påbörjats i tre län, nämligen
Västerbottens län, Örebro län och Gotlands län, är numera rikstäckande.
Filminstitutet strävar i sin bidragsgivning efter att få olika stödformer att
samspela och bidra till förnyelse av biografverksamheten. För att åstadkomma en
sådan förnyelse är det enligt institutet angeläget att utvecklingsarbetet tar
sikte på uppbyggnaden av en gemensam och fast struktur inom filmområdet på
lokal och regional nivå. Betoningen på det gemensamma intresset för den lokala
biografen är centralt i arbetet. Lokala intressenter som biografägare,
kulturförvaltningar, skolor, filmföreningar, filmentusiaster, företag m.fl. har
enligt institutet ett gemensamt intresse av att den lokala biografen lever kvar
som ett kulturhus och en offentlig mötesplats. Syftet med utvecklingsarbetet är
bl.a. att öka intresset för kvalitetsfilm, att bredda utbudet av film samt att
öka publiken på biograferna, särskilt på mindre och medelstora orter.
Utskottet vill erinra om att den påbörjade utvecklingsverksamheten ligger i
linje med den satsning på bl.a. kvalitetsfilmvisning som riksdagen på
regeringens förslag beslutade om våren 1988 och som avsåg att nå ut till så
många kommuner som möjligt och som byggde på ett nära samarbete mellan
kulturförvaltning och biografer samt institutioner och föreningar som arbetar
med barn och ungdom (se bet. KrU 1987/88:16).
Utskottet anser att den i motionen väckta frågan har central filmkulturell
betydelse. Det är därför angeläget att visningsorganisationerna ges stöd för
lokal verksamhet och för lokalt utvecklingsarbete. Utskottet vill därutöver
framhålla att det är naturligt att filmens roll i det lokala kulturlivet kommer
att bli föremål för översyn i samband med den filmkulturella utredning som
Filminstitutets styrelse skall få i uppdrag att göra. Med hänvisning till det
anförda anser utskottet att det inte är erforderligt med någon riksdagens
åtgärd med anledning av motion Kr3 yrkande 7.
I motion Kr3 (s) behandlas frågan om möjligheterna för privata och
föreningsdrivna biografer på små och medelstora orter att visa aktuell film.
Enligt motionärerna är detta en distributionsfråga som bör utredas av styrelsen
inför den fördjupade anslagsframställningen (yrkande 6).
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att även
distributions- och visningsfrågorna blir belysta. Utskottet konstaterar att
parterna i det nya film- och videoavtalet har tagit fasta på att det s.k.
biografstödet skall lämnas bl.a. till biograf- och videoverksamhet på mindre
och medelstora orter för bl.a. parallelldistribution av kopior av aktuella
filmer (se 17 § i avtalet, prop. s. 57). Utskottet utgår från att
Filminstitutets styrelse i samband med den aviserade översynen kommer att
behandla den av motionärerna aktualiserade frågan, som har stor betydelse för
det lokala kulturlivet. Utskottet anser därför att det inte är påkallat med
någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr3 yrkande 6.
Två av motionsyrkandena rör främst visningsorganisationernas verksamhet.
Frågan om bidragsfördelningen till visningsorganisationer och annan extern
filmkulturell verksamhet tas upp av motionärerna bakom motion Kr2 (s).
Motionsyrkandet avser fördelningen av de medel som föreslås anvisade under
anslaget Filmstöd, anslagsposterna Främjande av spridning och visning av
värdefull film och Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom.
Motionsyrkandet synes syfta till att ca 19,6 miljoner kronor årligen skall
beräknas för finansiering av från Svenska Filminstitutet fristående verksamhet.
Hälften av beloppet skall enligt motionsyrkandet fördelas till
visningsorganisationernas organisations-, service- och utvecklingsverksamhet.
Resterande belopp föreslås fördelas till annan extern filmkulturell verksamhet,
såsom stöd till import och lansering, barn- och ungdomsverksamhet, stöd till
lokala filmfestivaler etc.
Utskottet är inte berett att förorda en mer långtgående reglering av
medelsfördelningen än vad som föreslås i propositionen. Enligt utskottets
uppfattning ligger emellertid frågan om införande av andra fördelningsgrunder
inom ramen för den översyn av institutets filmkulturella verksamheter som
institutets styrelse skall göra. Utskottet anser att resultatet av en sådan
översyn inte bör föregripas. Utskottet vill dock framhålla att det framgår av
propositionen att betydande belopp beräknats för extern verksamhet under de
aktuella anslagsposterna. Mot denna bakgrund bör motion Kr2 yrkande 2 inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Frågan om en långsiktig ekonomisk planering för visningsorganisationerna
och andra från Filminstitutet fristående intressenter tas upp i motion Kr2
(s). Organisationer och övriga intressenter bör ges möjlighet till långsiktig
ekonomisk planering.
Utskottet har förståelse för att de från Filminstitutet fristående
organisationerna och övriga intressenter har behov av en viss framförhållning i
sin planering. Enligt utskottets uppfattning bör den övergång till
treårsbudgetering som planeras för Filminstitutet för budgetåren
1994/95--1996/97 ge utrymme för en mer långsiktig planering för de
organisationer m.fl. som är beroende av stöd från institutet. Utskottet
förutsätter att denna möjlighet tas till vara. Utskottet anser det därför inte
påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr2 i denna del
(yrkande 3).
Utskottet övergår till att behandla frågor som rör Filminstitutets import av
vuxenfilm.
Regeringen anser att Filminstitutet fortsättningsvis inte skall ägna sig åt
sådana verksamheter som bedrivs eller kan bedrivas av andra
visningsorganisationer eller företag. Filminstitutets import av vuxenfilm är
ett exempel på sådan verksamhet som bedrivs även av externa aktörer och bör
därför avvecklas. De medel som härigenom frigörs bör i stället förstärka stödet
till externa filmimportörer (prop. s. 22).
Enligt motion Kr3 (s) är Filminstitutets import av film för vuxenpublik
av så vital betydelse att den inte bör avvecklas (yrkande 2). I fråga om
medelsanvisning till Filminstitutets import av vuxenfilm föreslår
motionärerna att 250000 kr utöver vad regeringen har föreslagit skall anvisas
under anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull film
(yrkande 4). Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag i fråga
om formerna för finansieringen av Filminstitutets import av vuxenfilm för
tiden efter utgången av budgetåret 1992/93 (yrkande 3).
Företrädare för Filminstitutets ledning har till utskottet uppgivit följande
angående filmimporten.
Verksamhetsåret 1991/92 importerade Filminstitutet 14 långfilmer för vuxna
till en totalkostnad av 550000 kr, vilket innebär en genomsnittlig kostnad på
39300 kr per film. Under samma verksamhetsår erhöll externa importörer
importstöd för 12 långfilmer för vuxna till en sammanlagd kostnad av
1050000 kr, vilket innebär en genomsnittlig kostnad på 87500 kr per film.
Filminstitutet har sedan 20 år ett upparbetat kontaktnät i hela världen och
ägnar sig i betydande omfattning åt svårbearbetade marknader såsom Asien och
Latinamerika. Importverksamheten, som handhas av en importör och en sekreterare
på deltid, medför vissa intäkter genom vidareförsäljning av rättigheter till
bl.a. TV-bolag och biografer i hela Norden.
Utskottet konstaterar att Filminstitutet under lång tid bedrivit en värdefull
import av sevärda filmer från en svårbearbetad marknad i udda länder. Enligt
utskottets uppfattning har denna verksamhet varit angelägen i en tid då
konkurrens från andra importörer saknats eller varit starkt begränsad. Eftersom
andra importörer nu i betydande omfattning ägnar sig åt import av kvalitetsfilm
för vuxna, anser utskottet emellertid att det med fog kan ifrågasättas om
Filminstitutet även i fortsättningen skall importera vuxenfilm. Utskottet
finner det i sammanhanget vara angeläget att understryka betydelsen av den
princip som enligt regeringens förslag i fortsättningen skall vara bärande för
den framtida statliga filmkulturella politiken och som bl.a. innebär att
Filminstitutet inte bör ägna sig åt aktiviteter som branschen eller
organisationer på filmens område kan göra. Utskottet erinrar även om att flera
fria filmimportörer ifrågasatt om Filminstitutets importverksamhet bedrivits
konkurrensneutralt (prop. s. 22). Utskottet som förutsätter att regeringen
följer frågan biträder regeringens förslag. Utskottet avstyrker således motion
Kr3 yrkande 2.
Som en följd av utskottets ställningstagande att Filminstitutet inte skall
importera kvalitetsfilm för vuxna avstyrks motion Kr3 yrkande 4 om
medelsanvisning för sådan verksamhet.
Av samma skäl avstyrks motion Kr3 yrkande 3.
Förslaget i propositionen om statens övertagande av ansvaret för
finansieringen av vissa filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet -- i
den mån detta inte avser institutets import av vuxenfilm som behandlats av
utskottet i det föregående -- tillstyrks av utskottet.
I motion Kr3 (s) behandlas även import- och lanseringsstödet till externa
organisationer. I motionen hänvisas till vissa åsikter som framförts
remissvägen om brist på konkurrensneutralitet mellan Filminstitutet och bolag
och organisationer, som söker import- och lanseringsstöd (se prop. bil. 2). För
att åstadkomma samma villkor för privata filmimportörer som för Filminstitutet
föreslås att de privata importörerna ges importgarantier på årsbasis i stället
för som nu garantier avseende enskilda filmer (yrkande 8).
Den fråga som motionärerna tar upp har vid en uppvaktning inför utskottet
berörts av företrädare för Filminstitutets ledning. Därvid har framhållits att
villkoren för alla importörer kan bli och kommer att bli lika genom att de
privata filmimportörerna ges garantier på årsbasis. Även utskottet anser att
sådan ändring av institutets bidragsgivning är motiverad. Vad utskottet anfört
bör riksdagen med anledning av motion Kr3 yrkande 8 som sin mening ge
regeringen till känna.
Motionärerna bakom motion Kr3 (s) tar upp frågan hur all importstödd film
skall kunna nå en större publik, en fråga som motionärerna anser att
Filminstitutets styrelse bör få i uppdrag att utreda på det sätt som framgår av
motionen (yrkande 5).
I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att all
importstödd film når en större publik. Ett sådant synsätt står också i samklang
med de tankegångar som ligger till grund för det nya film- och videoavtalet och
som går ut på att de produktionsstödda filmerna fortsättningsvis skall nå en
större publik. Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att denna fråga
ingår i den översyn av institutets filmkulturella verksamheter som nämnts
tidigare i detta betänkande. Utskottet anser det därför inte påkallat med någon
riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr3 yrkande 5.
I motion Kr3 (s) föreslås ett aktivt samarbete om bidragsfördelningen
mellan Filminstitutet och de organisationer som söker importstöd (yrkande 9).
Enligt utskottets uppfattning kan ett sådant samarbete som motionsyrkandet
syftar till innebära en fördel för verksamheten. Utskottet utgår från att
Filminstitutets styrelse beaktar detta i arbetet med institutets
bidragsgivning. Utskottet anser det emellertid inte erforderligt med något
riksdagens initiativ med anledning av motionsyrkandet.
Styrelse och ledning
Regeringen föreslår att staten skall lämna bidrag till finansieringen av
Filminstitutets styrelse och ledning. Bidraget föreslås motsvara den del av
verksamheten som rör det filmkulturella uppdraget.
Utskottet tillstyrker regeringsförslaget.
Administrativ service
Regeringen föreslår att staten skall bidra till finansieringen av
Filminstitutets administrativa service motsvarande den del av Filminstitutets
totala verksamhet som avser det filmkulturella uppdraget.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Bidrag till Konstnärsnämndens filmstöd
I propositionen anförs att det är värdefullt att det finns en miljö utanför
Filminstitutet till vilken filmare kan vända sig för att söka stöd för sina
kortfilmsprojekt. Staten bör därför bibehålla ansvaret för Konstnärsnämndens
stöd till kortfilmsproduktion.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen.
Anslagsfrågor
Enligt förslagen i propositionen skall på tilläggsbudget till statsbudgeten
för innevarande budgetår anvisas dels 30750000 kr för filmproduktion under
ett nytt anslag, benämnt Stöd till svensk filmproduktion m.m., dels
16035000 kr för filmkulturell verksamhet under ett nytt anslag, benämnt
Stöd till filmkulturell verksamhet.
Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen
I propositionen anförs att -- när det gäller övrig filmkulturell verksamhet
-- anslaget Filmstöd skall finnas kvar med vissa förändringar för den aktuella
perioden enligt följande.
Den medelsanvisning som riksdagen under 1991/92 års riksmöte tog ställning
till innebar att 65513000 kr anvisades under anslaget, medel som fördelades
på sju olika anslagsposter. Som framgår av propositionen avses anslaget under
hela innevarande budgetår belastas med 51513000 kr, vilket innebär en
besparing på 14 miljoner kronor i förhållande till det av riksdagen anvisade
beloppet (prop. s.26). Vidare anförs i propositionen att endast tre av
anslagsposterna skall finnas kvar. Omfördelningar inom anslaget innebär att
fördelningen av medel mellan anslagsposter under anslaget Filmstöd kraftigt
ändras i förhållande till vårens riksdagsbeslut. Anslagsposten Främjande av
spridning och visning av värdefull film beräknas för tiden den 1 januari
1993--den 30 juni 1993 uppgå till 6miljoner kronor, vilket innebär en årsvis
ökning med 674000 kr i förhållande till riksdagens tidigare beslut. Under
anslagsposten Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom beräknas
11miljoner kronor, en ökning med ca 7,5 miljoner kronor på årsbasis. För
anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet beräknas 1114000 kr, en
ökning med 43000 kr på årsbasis i förhållande till riksdagens beslut under
våren.
Något formellt yrkande beträffande medelsberäkningen för de aktuella
anslagsposterna har inte framställts i propositionen.
Utskottet föreslår en medelsberäkning för de tre anslagsposterna under
anslaget Filmstöd i enlighet med vad regeringen angivit.
Vidare vill utskottet med anledning av anslagskonstruktionen anföra följande.
Regeringens förslag innebär en strikt uppdelning av den medelsanvisning som
riktar sig till barn och ungdom och den som riktar sig till vuxna. Enligt
utskottets uppfattning kan det -- eftersom vissa filmkulturella aktiviteter rör
både barn/ungdomar och vuxna -- medföra en viss otymplighet i Filminstitutets
hantering av medlen om medelsanvisningen i alltför hög grad låses till de två
aktuella anslagsposterna, Främjande av spridning och visning av värdefull film
och Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom. Utskottet anser
det därför vara motiverat med en viss flexibilitet mellan de angivna
anslagsposterna genom att regeringen efter förslag från
Filminstitutet ges en möjlighet att omfördela belopp mellan de två
anslagsposterna. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande de ekonomiska förpliktelser som följer av det nya film- och
videoavtalet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad i
propositionen förordats i fråga om de ekonomiska förpliktelser som följer av
det nya film- och videoavtalet,
2. beträffande minimivillkor för vad som skall anses vara en ambitiös
spridningsplan
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Kr3 yrkande 1 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 1 (m, fp, c, kds)
3. beträffande stöd till regional filmproduktion
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr1 och 1992/93:Kr3 yrkande 1 i denna
del,
4. beträffande fördelningen av biograf- och branschstödet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr2 yrkande 1,
res. 2 (s)
5. beträffande visst bemyndigande
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att
medverka vid bildandet av Stiftelsen Svenska Filminstitutet i enlighet med
särskilt avtal,
6. beträffande filmens roll i det lokala kulturlivet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 7,
7. beträffande möjligheterna för privata och föreningsdrivna biografer på
små och medelstora orter att visa aktuell film
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 6,
8. beträffande bidragsfördelningen till visningsorganisationer och annan
extern filmkulturell verksamhet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr2 yrkande 2,
9. beträffande långsiktig ekonomisk planering för visningsorganisationerna
och andra från Filminstitutet fristående intressenter
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr2 yrkande 3,
10. beträffande Filminstitutets import av film för vuxenpublik
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag
på motion 1992/93:Kr3 yrkande 2 godkänner vad som anförts i propositionen,
res. 3 (s)
11. beträffande medelsanvisning till Filminstitutets import av vuxenfilm
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 4,
res. 4 (s) -- villk. 3
12. beträffande formerna för finansieringen av Filminstitutets import av
vuxenfilm för tiden efter utgången av budgetåret 1992/93
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 3,
res. 5 (s) -- villk. 3 och 4
13. beträffande statens övertagande av ansvaret för finansieringen av vissa
filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som i
propositionen förordats om statens övertagande av ansvaret för finansieringen
av vissa filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet i den mån frågan inte
behandlats under mom. 10,
14. beträffande import- och lanseringsstödet till externa organisationer
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Kr3 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande import- och
lanseringsstödet till externa organisationer,
15. beträffande frågan hur all importstödd film skall kunna nå en större
publik
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 5,
16. beträffande samarbete om bidragsfördelningen mellan Filminstitutet och
de organisationer som söker importstöd
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 9,
17. beträffande grunderna för bidragsgivningen till finansieringen av
Filminstitutets styrelse och ledning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som förordats
i propositionen om grunderna för bidragsgivningen till finansieringen av
Filminstitutets styrelse och ledning,
18. beträffande grunderna för bidragsgivningen till finansieringen av
Filminstitutets administrativa service
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som förordats
i propositionen om grunderna för bidragsgivningen till finansieringen av
Filminstitutets administrativa service,
19. beträffande medelsanvisningen till Stöd till svensk filmproduktion
m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd till svensk
filmproduktion m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 30750000
kr,
20. beträffande medelsanvisningen till Stöd till filmkulturell verksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd till
filmkulturell verksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16035000
kr,
21. beträffande fördelningen av medel mellan anslagsposter under anslaget
Filmstöd
att riksdagen godkänner den i proposition 1992/93:10 angivna fördelningen av
medel mellan anslagsposterna Främjande av spridning och visning av värdefull
film, Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom samt Bidrag till
projekt på filmområdet för tiden den 1 januari 1993--den 30 juni 1993 under
anslaget Filmstöd,
22. beträffande flexibilitet mellan vissa anslagsposter
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om flexibilitet mellan anslagsposterna Främjande av spridning och visning av
värdefull film samt Bidrag till filmkulturella insatser för barn och ungdom.
Stockholm den 24 november 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp),
Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson
(s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Rose-Marie Frebran (kds),
Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta
Wistrand (m), Monica Widnemark (s) och Simon Liliedahl (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Minimivillkor för vad som skall anses vara en ambitiös spridningsplan
(mom. 2)
Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Stina
Gustavsson (c), Rose-Marie Frebran (kds), Carl-Johan Wilson (fp) och Birgitta
Wistrand (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "I likhet
med motionärerna" och slutar med "sålunda anfört" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna anser utskottet att det är välkommet att
produktionsstöd i fortsättningen endast kan utgå om en ambitiös spridningsplan
för filmen kan uppvisas. Utskottet gör den bedömningen att det kan vara
motiverat att Filminstitutet utfärdar närmare anvisningar för hur en sådan
redovisning lämpligen bör göras så att beslutsunderlaget blir så enhetligt som
möjligt. Det ankommer dock på Filminstitutets styrelse att avgöra behovet av
sådana anvisningar. Utskottet anser att motion Kr3 yrkande 1 i denna del inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande minimivillkor för vad som skall anses vara en ambitiös
spridningsplan
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr3 yrkande 1 i denna del,
2. Fördelningen av biograf- och branschstödet (mom.4)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd
Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Eftersom
den fråga" och slutar med "till stånd" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har bransch- och visningsorganisationerna bäst
förutsättningar att avgöra hur biografstödet bör utformas och fördelas för att
få bästa effekt. Av detta följer att tillgängliga medel bör fördelas i
samförstånd mellan Filminstitutets styrelse och Film- och videobranschens
samarbetskommitté. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr2
yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande fördelningen av biograf- och branschstödet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr 2 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Filminstitutets import av film för vuxenpublik (mom. 10)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd
Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "Kr3 yrkande 2" bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets bedömning kan vi i Sverige genom Filminstitutets import av
vuxenfilm få tillgång till kvalitetsfilm från andra länder vilkas filmer annars
troligen inte skulle importeras. För att filmklubbar och visningsorganisationer
skall kunna visa kvalitetsfilm är importverksamheten mycket angelägen. Importen
av vuxenfilm har även vital betydelse för Filminstitutets verksamhet. Mot denna
bakgrund anser utskottet att Filminstitutets import av vuxenfilm inte bör
avvecklas. Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr3 yrkande 2 och med
avslag på regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande Filminstitutets import av film för vuxenpublik
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr3 yrkande 2 och med avslag på
regeringens förslag i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om Filminstitutets import av film för vuxenpublik,
4. Medelsanvisning till Filminstitutets import av vuxenfilm (mom. 11)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd
Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Som en
följd" och slutar med "sådan verksamhet" bort ha följande lydelse:
För att den kontinuitet som finns i Filminstitutets import av vuxenfilm inte
skall brytas anser utskottet att 250000 kr skall anslås för tiden den 1
januari 1993--den 30 juni 1993. Detta belopp bör anvisas under ett särskilt
anslag på tilläggsbudget för budgetåret 1992/93.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande medelsanvisning till Filminstitutets import av vuxenfilm
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr3 yrkande 4 beslutar att till
Filminstitutets import av vuxenfilm på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på
250000 kr,
5. Formerna för finansieringen av Filminstitutets import av vuxenfilm för
tiden efter utgången av budgetåret 1992/93 (mom. 12)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 4
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Ingegerd
Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Av
samma" och slutar med "Kr3 yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad som tidigare anförts om Filminstitutets import av
vuxenfilm anser utskottet att regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag om finansiering av verksamheten för tiden efter budgetåret 1992/93. Vad
utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande formerna för finansieringen av Filminstitutets import av
vuxenfilm för tiden efter utgången av budgetåret 1992/93
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr3 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet
inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
Jag ansluter mig till vad reservanterna bakom reservationerna 3, 4 och 5
anfört.
Sammanställning av den i propositionen angivna medelsberäkningen för
filmområdet för första halvåret 1993
1. Bidrag till Filmfonden 15 080 000 -
2. Produktionsstöd till svenska kortfilmer 1 828 000 -
3. Främjande av spridning och visning av
värdefull film 5 538 000 6 000 000
4. Bidrag till filmkulturella ändamål 3 586 000 -
5. Bidrag till filmkulturella insatser för
barn och ungdom 3 653 000 11 000 000
6. Stöd till biografer 2 600 000 -
7. Bidrag till projekt på filmområdet 1 114 000 1 114 000
Anslaget Stöd till svensk filmproduktion m.m. 30 750 000
Anslaget Stöd till filmkulturell verksamhet
Arkivverksamhet 9 000 000
Publikationer och information 4 250 000
Styrelse och ledning 2 000 000
Administrativ service 785 000
______________________________________________________________________________
Summa 33 399 000 64 899 000
Sammanställning av Filminstitutets intäkter och kostnader (årsbasis)
Beräknat utfall Utfall för
för verksamhets- verksamhets-
året 1993/94 året 1991/92
INTÄKTER (mkr) (mkr)
__________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
S:A INTÄKTER TOTALT ca 257,6 ca 196,2
__________________________________________________________________________
Siffror inom parentes anger de belopp som TV-företagen -- utöver vad som
gäller enligt det nuvarande resp. det nya film- och videoavtalet -- garanterat
att årligen avsätta för samproduktioner, medfinansiering och köp av
visningsrätter för film som erhåller stöd enligt avtalen.
* Enligt 15 § i filmavtalet, som träder i kraft den 1 januari 1993, skall
staten lämna ett årligt bidrag till Filminstitutet med 61,5 miljoner kronor.
Staten har för avsikt att räkna upp bidraget enligt de regler som gäller för
statliga bidragsanslag.
Anm. Utöver i tabellen angivna belopp anvisas särskilda medel för
kortfilmsproduktion m.m. över anslaget Filmstöd, anslagsposten Bidrag till
projekt på filmområdet. Medlen disponeras av Konstnärsnämnden. Budgetåret
1991/92 uppgick nämnda bidrag till ca 2,1 miljoner kronor. I propositionen
föreslås en begränsad ökning, vilken innebär att stödet föreslås uppgå till 2,2
miljoner kronor på årsbasis.
Beräknat utfall Utfall för
för verksamhets- verksamhets-
året 1993/94 året 1991/92
KOSTNADER (mkr) (mkr)
__________________________________________________________________________
A. Ändamål enligt
film- och videoavtalet
Internationella samproduktionsfonder 9,0 7,4
Biografstöd (1993/94 även videostöd) 7,5* 4,5*,**
Branschstöd 6,0 4,5**
Videostöd 0,0 4,5**
Förhandsstöd 127,0 101,6
Efterhandsstöd 42,0 0,0
Filmkulturell verksamhet (jfr nedan) 0,0 40,6**
__________________________________________________________________________
S:a kostn. finansierade via avtalet 191,5 163,1
B. Filminstitutets
filmkulturella verksamhet (jfr ovan) 66,1* 33,1*
__________________________________________________________________________
S:A KOSTNADER TOTALT 257,6 196,2
__________________________________________________________________________
* Budgetåret 1991/92 utgick ett statligt bidrag om 5 miljoner kronor under
anslagsposten Stöd till biografer (inom ramen för beloppet 33,1 miljoner
kronor). I fortsättningen kommer stöd till biografer att finansieras enbart via
filmavtalet.
** Uppgift från Kulturdepartementet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen2
Motionerna3
Ärendets beredning4
Vissa bakgrundsuppgifter samt propositionens huvudsakliga innehåll4
Utskottet6
Inledning6
Det nya filmavtalet m.m.7
Statens stöd till svensk filmproduktion7
Bildandet av en stiftelse9
Stöd till den filmkulturella verksamheten10
Styrelse och ledning14
Administrativ service14
Bidrag till Konstnärsnämndens filmstöd15
Anslagsfrågor15
Hemställan16
Reservationer
1. Minimivillkor för vad som skall anses vara en ambitiös spridningsplan (m,
fp, c, kds)18
2. Fördelningen av biograf- och branschstödet (s)19
3. Filminstitutets import av film för vuxenpublik (s)19
4. Medelsanvisning till Filminstitutets import av vuxenfilm (s)20
5. Formerna för finansieringen av Filminstitutets import av vuxenfilm för
tiden efter utgången av budgetåret 1992/93 (s)20
Meningsyttring av suppleant (v)21
Bilaga 1 Sammanställning av den i propositionen angivna medelsberäkningen för
filmområdet för första halvåret 199323
Bilaga 2 Sammanställning av Filminstitutets intäkter och kostnader
(årsbasis)24