Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag om
kulturmiljövård som regeringen lagt fram i budgetpropositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
för Riksantikvarieämbetet (126452000 kr) och
Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet (1000 kr). Vidare
konstaterar utskottet att det finns stora behov av ytterligare
resurstillskott på kulturmiljövårdens område och att det svåra
läget på arbetsmarknaden kräver att åtgärder vidtas för att
stimulera sysselsättningen. Därför föreslår utskottet att
anslaget Kulturmiljövård räknas upp med 25 miljoner kronor
utöver regeringens förslag till sammanlagt 95213000 kr för
nästa budgetår. Därutöver föreslår utskottet att 25 miljoner
kronor skall anvisas redan för innevarande budgetår för
särskilda insatser för upprustning av kulturhistoriskt
värdefulla miljöer. Genom dessa förslag tillgodoses i viss
utsträckning fyra motionsyrkanden med krav på ökningar av
anslaget Kulturmiljövård.
Sammantaget innebär utskottets förslag att 221666000 kr
anvisas för budgetåret 1993/94 och att 25 miljoner kronor
anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår.
I betänkandet behandlas även några motionsyrkanden som bl.a.
rör Riksantikvarieämbetets arbetsuppgifter. Samtliga yrkanden
avstyrks.
Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande och en
meningsyttring.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 12
(Kulturdepartementet) under B. Kulturverksamhet m.m. avsnittet
Kulturmiljövård
dels under punkt B 27 (s. 130) föreslagit riksdagen att
till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1993/94 anvisa ett
ramanslag på 126452000 kr,
dels under punkt B 28 (s. 132--134) föreslagit riksdagen
att till Kulturmiljövård för budgetåret 1993/94 anvisa ett
reservationsanslag på 70213000 kr,
dels under punkt B 29 (s. 134) föreslagit riksdagen att
till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.
Motionerna
1992/93:Kr215 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att den i samråd med
Svenska kyrkan utreder hur en bättre ordning för samråd vid
kyrkorestaureringar skall uppnås,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rättssäkerheten om Riksantikvarieämbetet
samtidigt agerar utförare och granskare av byggnadsprojekt.
1992/93:Kr313 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen till sysselsättningsskapande investeringar
inom kulturområdet för budgetåret 1993/94 anvisar 300000000
kr enligt vad i motionen anförts.
Motionsyrkandet har överflyttats från arbetsmarknadsutskottet
till kulturutskottet.
1992/93:Kr332 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett engångsbelopp för att säkra
Visbyruinernas skick,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett årligt anslag för den kontinuerliga
vården av Visby ringmur och medeltida packhus.
1992/93:Kr335 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen till Kulturmiljövård för budgetåret 1993/94
anvisar 100000000 kr utöver regeringens förslag.
1992/93:Kr338 av Ingrid Näslund m.fl. (kds, m, fp, c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av decentralisering av resurser
för kulturvårdande verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en sammanhängande, trovärdig
och begriplig policybildning för den kulturvårdande
verksamheten.
Utskottet
De övergripande målen för kulturmiljövården är enligt
propositionen alltjämt desamma som när de presenterades för
riksdagen år 1988, nämligen att kulturmiljövården skall
bevara och levandegöra kulturarvet,
syfta till kontinuitet i utvecklingen av den yttre miljön,
främja den lokala kulturella identiteten,
möta hoten mot kulturmiljön och
bidra till att öka medvetenheten om estetiska värden och
historiska sammanhang (prop. s. 121--122).
Inför den kommande treårsperioden pekar kulturministern ut
följande tre prioriterade områden inom ramen för de nämnda
målen.
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) skall medverka till värnet av vårt
kulturarv och till att landets kulturella identitet stärks.
RAÄ skall leda den statliga kulturmiljövårdens medverkan i
arbetet med att utveckla nya stabila och långsiktigt hållbara
former för förvaltning av kulturmiljöer.
RAÄ skall leda den statliga kulturmiljövårdens medverkan i
planeringen för en god livsmiljö.
Vidare bör enligt kulturministern särskilda ansträngningar
under planeringsperioden göras för att öka effektiviteten i den
statliga kulturmiljövårdens sätt att arbeta.
Kulturministern konstaterar att RAÄ i allt väsentligt kunnat
orientera sin verksamhet med utgångspunkt från de prioriteringar
som statsmakterna gjort (prop. s. 124). I den
kulturmiljövårdande verksamheten finns det emellertid en
grundläggande svårighet som har att göra med områdets bredd och
uppgifternas mångfald jämfört med en förhållandevis smal
resursbas. Denna svårighet kan enligt kulturministern bara
bemästras genom en effektiv roll- och ansvarsfördelning mellan
kulturmiljövårdens olika parter.
För att effektivisera den statliga kulturmiljövården anser
kulturministern att det är angeläget att RAÄ utvecklar sin
ledning av den samlade kulturmiljövården. RAÄ:s uppgift är att
tillhandahålla det underlag som statsmakterna behöver för
ställningstaganden om kulturmiljövårdens inriktning. RAÄ skall
även förmedla statsmakternas intentioner om kulturmiljövård till
de myndigheter, organisationer och enskilda som berörs.
Enligt kulturministerns mening behöver kulturmiljövården ha
tillgång till ett betydligt bättre och mer systematiskt
kunskapsunderlag om kulturmiljöns innehåll och förändring än vad
som i dag finns att tillgå. Att leda arbetet med att bygga upp
en sådan kunskap bör vara en huvuduppgift för RAÄ.
Koncentrationen på kulturmiljövårdens centrala
myndighetsuppgifter och på arbetet med kunskapsuppbyggnad
förutsätter att flera av de uppgifter av annan art som nu åvilar
RAÄ förs över till andra. Enligt kulturministern kommer
uppgiften att fatta beslut om enskilda kulturminnen och
kulturmiljöer nu att koncentreras till länsstyrelserna, vilka
därigenom kommer att få bättre möjligheter att ta ett samlat
ansvar för myndighetsutövningen i fråga om kulturmiljövården i
länen samtidigt som ansvarsområdet både vidgas och blir
tydligare. Därmed bör enligt kulturministern kulturmiljövården
vinna i effektivitet.
När det gäller länsmuseernas uppgifter inom kulturmiljövården
anför kulturministern att det finns anledning att se över och
förtydliga roll- och ansvarsfördelningen mellan länsmuseerna och
länsstyrelserna så att samarbetet ger bästa möjliga utbyte.
Enligt kulturministern kan det finnas skäl att överväga om
staten kan precisera sina önskemål i fråga om länsmuseernas
kulturmiljövård på ett tydligare sätt än vad som hittills varit
fallet. Dessa frågor kommer att behandlas av en särskild
utredare med uppgift att göra en översyn av statens samlade
engagemang i museiväsendet. En utredare har tillsatts i dagarna
(dir. 1993:26).
Utskottet konstaterar att övervägandena i propositionen
rörande riktlinjerna för kulturmiljövården utgör grund för
budgetförslagen men underställs inte riksdagen för godkännande.
Utskottet vill likväl framhålla att de redovisade övervägandena
och riktlinjerna synes vara väl ägnade att åstadkomma en
effektiv statlig politik på kulturmiljövårdens område.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet tidigare
i år i ett yttrande till bostadsutskottet över proposition
1992/93:100 bilaga 14 (Civildepartementet) om anslag till
länsstyrelserna m.m. behandlat länsstyrelsernas ansvar för
kulturmiljövård (yttr. 1992/93:KrU7y). I nämnda yttrande
konstaterar utskottet bl.a. att den verksamhetsinriktning som
civilministern föreslår att länsstyrelserna skall få på
kulturmiljövårdens område står i överensstämmelse med de
övergripande uppgifter som kulturministern anger i
budgetpropositionen (bil. 12). Utskottet tillstyrker den
föreslagna verksamhetsinriktningen. Därutöver anför utskottet
följande.
En decentralisering av vissa av RAÄ:s uppgifter till andra
myndigheter innebär enligt utskottets uppfattning bl.a. att
länsstyrelserna kommer att få bättre möjligheter att ta ett
samlat ansvar för kulturmiljövården i länen. Vidare får
länsstyrelserna möjlighet att samordna kulturmiljövårdens
ekonomiska stödformer med andra stödformer på regional nivå,
t.ex. naturvård och turismfrämjande verksamhet. Enligt
utskottets uppfattning är det angeläget att den planerade
delegeringen av ansvar och resurser till länsstyrelserna följs
upp av en årlig resultatredovisning och inrapportering till RAÄ,
bl.a. i syfte att RAÄ i egenskap av central myndighet inom
området skall kunna tillgodogöra sig de erfarenheter som görs
regionalt. Utskottet anser att det är angeläget att understryka
att ett fungerande samspel mellan de olika aktörerna krävs för
att den statliga kulturmiljövården skall fungera på bästa sätt.
Länsstyrelserna har successivt tillförts ökade resurser för
kulturmiljövård. Detta har lett till att det på varje
länsstyrelse finns en biträdande länsantikvarie. Likväl är --
som civilministern framhåller -- bemanningen inom
kulturmiljövårdsområdet stram. Spridningen är emellertid stor
mellan länsstyrelserna vad gäller antalet anställda.
Arbetsuppgifter och behov av personal varierar mellan länen.
Utskottet vill understryka att det är angeläget att
länsstyrelserna beaktar vad civilministern anfört om
möjligheterna att göra prioriteringar av arbetsinsatser till
sakområdets fördel.
Utskottet vill vidare erinra om att utskottet tidigare i år --
likaledes i ett yttrande till bostadsutskottet -- om anslaget
Kulturstöd vid ombyggnad m.m. tillstyrkt grunderna för nämnda
stöd, vilket bl.a. innebär att beslutanderätten när det gäller
bidragsgivningen även på detta område skall delegeras till
länsstyrelserna (yttr. 1992/93:KrU8y).
Riksantikvarieämbetet (B 27)
Enligt propositionen bör ett ramanslag anvisas för RAÄ.
Anslaget bör i princip omfatta de medel som svarar mot de
verksamheter som myndigheten själv bedriver. Därför föreslås att
medel för vissa ändamål överförs till förevarande anslag från
anslaget Kulturmiljövård. Det gäller dels de medel som beräknats
för Riksantikvarieämbetets (RAÄ) fastighetsförvaltning m.m.,
dels de medel för tjänster som RAÄ tillhandahåller åt den
regionala kulturmiljövården och åt kommunerna för att projektera
vård av fornlämningar m.m. Vidare anförs att de medel som under
anslaget Kulturmiljövård beräknats för information och
utveckling bör upptas under RAÄ:s ramanslag, liksom RAÄ:s medel
för insatser mot luftföroreningarnas skadeverkningar. Anslaget
föreslås bli förstärkt med 700000 kr för RAÄ:s arbete med
kulturmiljövårdens kunskapsuppbyggnad. Sammanlagt föreslås
anslaget uppgå till 126452000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
under förevarande anslag. I ett kommande avsnitt i detta
betänkande behandlar utskottet mot bakgrund av läget på
arbetsmarknaden frågan om ett särskilt stöd för upprustning av
kulturhistoriskt värdefulla miljöer.
I några motionsyrkanden behandlas frågor som bl.a. rör RAÄ:s
arbetsuppgifter.
I en motion, nämligen motion Kr338 (kds, m, fp, c), behandlas
frågan om decentralisering av resurser för kulturvårdande
verksamhet (yrkande 1).
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i detta betänkande
redovisat att en decentraliseringsprocess skall påbörjas redan
nästa budgetår på kulturmiljövårdens område. Länsstyrelserna
kommer således redan fr.o.m. budgetåret 1993/94 att fördela
bidrag till byggnadsvård m.m. Sådana beslut fattas i dag i
huvudsak av RAÄ. Utskottet erinrar även om att länsmuseerna
spelar en viktig roll inom den decentraliserade
kulturmiljövården. Enligt direktiven till den tidigare i detta
betänkande nämnda utredningen om museiväsendet skall utredaren
värdera hur kulturmiljövårdens regionala organisation fungerar
bl.a. med tanke på om roll- och ansvarsfördelningen mellan
länsstyrelsen och länsmuseet behöver förtydligas (dir. 1993:26).
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att
motionsyrkandet är tillgodosett och inte påkallar någon
riksdagens åtgärd.
I samma motion, motion Kr338 (kds, m, fp, c), framförs krav på
en sammanhängande, trovärdig och begriplig policybildning för
den kulturvårdande verksamheten i syfte att nå ut till
medborgarna (yrkande 2).
Utskottet vill inledningsvis understryka att det är angeläget
att olika slag av upplysningsverksamhet bedrivs för att väcka
medborgarnas intresse för kulturarvets betydelse och därmed
också för kulturmiljövården. Detta ligger i linje med
kulturministerns uttalanden i budgetpropositionen (s. 126--127).
Utskottet konstaterar att en av de prioriterade uppgifterna som
enligt propositionen skall åligga RAÄ under den kommande
treårsperioden är att vidta åtgärder för att värna om
kulturarvet och utveckla den kulturella identiteten.
Föredraganden anför bl.a. följande.
Ytterst är det endast genom förankringen hos de enskilda
medborgarna som kulturmiljövården långsiktigt kan vinna
framgång. Det är genom kunniga och engagerade ägargrupper och
medborgaropinioner som kulturmiljön ges sitt starkaste skydd.
Det bör därför vara ett fortsatt prioriterat område inom
kulturmiljövården att verka för spridning av kunskaper om
kulturmiljöns innehåll och värden och att verka för en förstärkt
medvetenhet om kulturarvets betydelse för tillvaratagandet av en
god livsmiljö.
Vidare har utskottet inhämtat att RAÄ enligt ämbetets egna
Riktlinjer för verksamhetsplaneringen 1993/94 skall utveckla
informationsinsatserna med prioritering av massmediakontakter, i
första hand fackpress. Ett större samlat informationsprojekt
skall drivas årligen. Exempelvis skall det europeiska
bronsåldersprojektet, odlingslandskapets kulturvärden och
förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet uppmärksammas. RAÄ
skall fullfölja projektet Kulturmiljövården i skolan i samarbete
med Historiska museet och Nordiska museet. Studier av hur
undervisningsmaterial och lärarutbildning kan utformas för att
passa in i läroplansstrukturen skall påbörjas. I riktlinjerna
framhålls även att samarbetet med andra sektorsmyndigheter skall
utvecklas liksom samverkan med de ideella organisationerna
Sveriges hembygdsförbund och Svenska föreningen för
byggnadsvård. I RAÄ:s anslagsframställning framhålls att de två
sistnämnda organisationerna under de senaste åren successivt
skjutit fram sina positioner som opinionsbildande organisationer
inom kulturmiljövårdens område (s. 195). Av speciellt intresse
är dels hembygdsförbundets initiativ att möta och engagera
invandrarna som individer och i grupp, dels båda
organisationernas satsning på att utveckla en verksamhet som kan
intressera ungdom. RAÄ konstaterar att samarbetet mellan de
ideella organisationerna och samhällets kulturmiljövård har
utvecklats positivt och konkretiserats i flera genomförda
projekt. Detsamma gäller samarbetet med Svenska
Turistföreningen framför allt när det gäller kulturturism.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att förslaget
i motionsyrkandet är väl tillgodosett och att det därför inte är
erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionsyrkandet.
I motion Kr215 (fp) föreslås en utredning om bättre ordning
för samråd vid kyrkorestaureringar så att ett modernt
gudstjänstliv inte försvåras i onödan (yrkande 1). Utredningen
bör göras i samråd med Svenska kyrkan anser motionären.
Regler om kyrkliga kulturminnen finns i lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m. (4 kap.). Av bestämmelserna framgår att
kyrkobyggnader som är uppförda före utgången av år 1939 inte på
något väsentligt sätt får ändras utan tillstånd av RAÄ.
Tillstånd krävs således alltid för bl.a. ombyggnad liksom för
ingrepp i eller ändring av byggnadens exteriör och interiör med
dess fasta inredning och konstnärliga utsmyckning samt för
ändring av färgsättning. RAÄ får ställa de villkor för
tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som
föranleder ändringen (4 kap. 3 §).
Från RAÄ har utskottet inhämtat att ämbetet i sin handläggning
tillämpar ett långtgående samrådsförfarande, som oftast inleds
med förberedande diskussioner på platsen med kyrkoråd eller
byggnadskommitté. I regel leder samrådet fram till lösningar som
kan accepteras av båda parter. Avslag är sällsynta och
förekommer enligt RAÄ endast då åtgärden skulle skada
kulturhistoriska värden och då man samrådsvägen inte kunnat
finna en lösning.
Enligt utskottets uppfattning finns det inte något behov av
att ändra grunderna för RAÄ:s prövning. Utskottet avstyrker
motionsyrkandet.
I samma motion, motion Kr215 (fp), anförs att RAÄ avser att
utveckla en egen projektbyrå för restaureringsprojekt av större
volym. Enligt motionären innebär det ett hot mot
rättssäkerheten om RAÄ agerar både som utförare och granskare av
byggnadsprojekt samtidigt (yrkande 2).
Den projekteringsverksamhet som RAÄ bedriver avser vård och
underhåll av främst de fastigheter som RAÄ förvaltar och kyrkor
på Gotland. Projektering av om- och tillbyggnader ingår däremot
inte i verksamheten. Projekteringsverksamheten har -- enligt vad
utskottet har inhämtat -- begränsad omfattning och har minskats
under de två senaste åren. RAÄ:s projekteringsarbete är
integrerat med utrednings- och utvecklingsarbete kring äldre
material och metodfrågor inom den tekniska byggnadsvården, ett
arbete vars resultat kan avläsas i diverse publikationer om
tegel, fönster, kalktillverkning m.m.
Enligt utskottets uppfattning är den projekteringsverksamhet
som enheten för byggnadsvård inom RAÄ ägnar sig åt en
förutsättning för att RAÄ skall kunna ägna sig åt utvecklings-
och utredningsverksamhet, som ingår som en väsentlig del i RAÄ:s
kunskapsuppbyggnad och informationsverksamhet. Som framgår av
ett tidigare avsnitt i detta betänkande hör de båda sistnämnda
uppgifterna till de arbetsområden som prioriterats i
budgetpropositionen.
Inom enheten för byggnadsvård framställs publikationer ofta i
form av råd och anvisningar för vård och underhåll. Skrifter har
exempelvis givits ut om tegeltak, om renovering av fönster, om
trä som byggnadsmaterial etc. Utskottet har inhämtat att det för
närvarande pågår projekt om olika typer av tak och takmaterial,
kalk och fogning m.m. Flera av de pågående projekten kommer
också att resultera i särskilda publikationer.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte är
motiverat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen
i här aktuell del (yrkande 2).
Kulturmiljövård (B 28), m.m.
I propositionen föreslås -- som framgår av ett föregående
avsnitt i detta betänkande -- vissa omfördelningar mellan
anslagen B 27. Riksantikvarieämbetet och B 28. Kulturmiljövård.
Omfördelningarna innebär att anslaget Kulturmiljövård renodlas
till att omfatta de anslagsmedel för bidrag till olika
kulturmiljöändamål som disponeras av Riksantikvarieämbetet (RAÄ)
men där myndigheten ges bemyndigande att delegera beslutsrätten
till länsstyrelserna. Medlen bör fördelas mellan länen på
grundval av statistik och länsstyrelsernas underlag. RAÄ och
länsstyrelserna bör dessutom enligt föredraganden ges ett
bemyndigande att överföra upp till 10 % av medlen mellan
anslagets två anslagsposter, anslagsposten 1. Byggnadsvård och
anslagsposten 2. Kulturlandskapsvård och fornlämningsvård.
Tills vidare bör enligt föredraganden medel undantas från
delegeringen som används för bidrag till vård och underhåll av
kyrkor, kyrkliga inventarier, liksom vård av kyrkor m.m. på
Gotland. Delegering bör inte heller ske avseende runvård,
inlösen av fornfynd eller ersättningar till ägare vid
byggnadsminnesförklaringar enligt 3 kap. lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m.
Förslaget i propositionen innebär att anslagsposten 1.
Byggnadsvård beräknas till 44684000 kr och anslagsposten 2.
Kulturlandskapsvård och fornlämningsvård till 25529000 kr.
Sammanlagt föreslås anslaget för nästa budgetår uppgå till
70213000 kr.
Utskottet ansluter sig till kulturministerns uppfattning att
den omorganisation av kulturmiljövården som presenterats och som
sålunda innebär en förändring av arbetsfördelningen mellan RAÄ
och länsstyrelserna är ägnad att effektivisera
kulturmiljövården. Som en följd därav är -- enligt utskottets
uppfattning -- den föreslagna omfördelningen mellan de aktuella
anslagen motiverad. Utskottet återkommer i det följande till
frågan om storleken på medelsanvisningen.
I tre motioner framförs krav som innebär en ökning av
förevarande anslag, i två av motionerna med betydande belopp.
Motionärerna bakom motion Kr335 (s) föreslår mot bakgrund av
läget på arbetsmarknaden att anslaget skall räknas upp med 100
miljoner kronor, så att RAÄ kan påbörja upprustningen av
värdefulla kulturhistoriska miljöer, som dels är av
riksintresse, dels har stor betydelse för kulturturismen. Enligt
motionärerna är förslaget kulturpolitiskt viktigt samtidigt som
det har effekter på sysselsättningen (yrkande 1). I motion Kr313
(v) föreslås att 300 miljoner kronor skall anvisas för
upprustning av kulturminnen och kulturmiljöer i
sysselsättningsskapande syfte (yrkande 6).
I motion Kr 332 (c) framhålls att Visby intar en särställning
bland landets minnesmärken. Motionären föreslår att ett årligt
anslag bör avsättas för den kontinuerliga vården av Visby
ringmur och medeltida packhus (yrkande 2). Vidare bör ett
engångsbelopp anvisas för att säkra kyrkoruinernas skick i Visby
(yrkande 1).
Då det gäller Visby ringmur erinrar utskottet om att frågan om
murens vård och det restaureringsprogram som för närvarande
pågår utförligt behandlades av utskottet hösten 1992 (bet.
1992/93:KrU4 s.8--9, 14--15). Utskottet har inhämtat att även
viss upprustning av kyrkoruinerna pågår för närvarande, nämligen
när det gäller S:ta Karins kyrkoruin.
Utskottet gör följande bedömning med anledning av
motionsyrkandena. Utskottet konstaterar att det finns ett stort
behov av resursförstärkning för upprustning av värdefulla
kulturhistoriska miljöer. Från RAÄ har utskottet inhämtat att
det finns ett antal objekt, där förutsättningarna är sådana att
byggnadsarbete kan påbörjas omgående eller inom kort. Det finns
olika typer av upprustningsprojekt, spridda över hela landet.
Bland de exempel som nämnts finns industriminnen såsom hyttor
och gruvor, brunnsanläggningar, herrgårdar m.m. Även när det
gäller RAÄ:s eget fastighetsbestånd finns goda förutsättningar
för en snabb byggstart för vissa objekt som exempelvis Mälsåkers
slott, Glimmingehus och vissa kyrkoruiner i Visby som S:t Lars
och Helge And. När det gäller Visby ringmur kan den pågående
upprustningen påskyndas med hjälp av ökade resurser.
Den höjning av anslagsnivån som riksdagen beslutade om våren
1989 (bet. 1988/89:KrU19) liksom resurser som riksdagen av
sysselsättningsskäl anvisat för de senaste budgetåren har lett
till att väsentliga insatser på kulturmiljövårdsområdet har
kunnat göras trots det bortfall av resurser från
arbetsmarknadssektorn som ägde rum på 1980-talet. Utskottet
konstaterar att det likväl finns stora behov av ytterligare
resurstillskott på kulturmiljövårdens område. Det svåra läget på
arbetsmarknaden kräver också att åtgärder vidtas för att
stimulera sysselsättningen. Utskottet anser därför att det är
motiverat att särskilda medel, 25 miljoner kronor, anvisas redan
för innevarande budgetår under ett särskilt anslag, benämnt
Särskilda insatser för upprustning av kulturhistoriskt
värdefulla miljöer. Därutöver bör förevarande anslag,
Kulturmiljövård, för nästa budgetår räknas upp med 25 miljoner
kronor utöver regeringens förslag. Enligt utskottets mening bör
det sistnämnda beloppet anvisas under en särskild anslagspost
benämnd Extra medel för upprustning av kulturhistoriskt
värdefulla miljöer. Det bör ankomma på RAÄ att besluta om
fördelningen av de föreslagna resursförstärkningarna. Medlen bör
få användas främst för sådan kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse som avses under anslagsposten Byggnadsvård under
anslaget B 28. Kulturmiljövård och för fastigheter som RAÄ
förvaltar. Medlen bör även få användas för byggnadsarbeten som
avser fornlämningar (del av anslagsposten 2 under anslaget B
28). En förutsättning för att bidrag skall lämnas i det enskilda
fallet skall vara att den aktuella insatsen snabbt kan påbörjas.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag till medelsanvisning för anslagsposten 1.
Byggnadsvård och anslagsposten 2. Kulturlandskapsvård och
fornlämningsvård, båda anslagsposterna under anslaget B 28.
Kulturmiljövård. Vidare föreslår utskottet med anledning av
motionerna Kr313 yrkande 6, Kr332 och Kr335 yrkande 1, samtliga
motionsyrkanden i motsvarande del, att 25 miljoner kronor
beräknas under en ny anslagspost benämnd Extra medel för
upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer.
Utskottet föreslår i enlighet med det anförda att
medelsanvisningen till Kulturmiljövård (anslaget B 28) för nästa
budgetår sammanlagt skall uppgå till 95213000 kr.
Vidare föreslår utskottet -- likaledes med anledning av
motionerna Kr313 yrkande 6, Kr332 och Kr335 yrkande 1, samtliga
motionsyrkanden i motsvarande del -- att 25 miljoner kronor
anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår under ett
nytt anslag benämnt Särskilda insatser för upprustning av
kulturhistoriskt värdefulla miljöer.
Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet (B 29)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen till
Riksantikvarieämbetet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1993/94 under elfte
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 126452000 kr,
2. beträffande decentralisering av resurser för
kulturvårdande verksamhet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr338 yrkande 1,
3. beträffande policybildning för den kulturvårdande
verksamheten
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr338 yrkande 2,
4. beträffande en utredning om bättre ordning för samrådet
vid kyrkorestaureringar
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr215 yrkande 1,
5. beträffande hot mot rättssäkerheten om RAÄ agerar både
som utförare och granskare av byggnadsprojekt
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr215 yrkande 2,
6. beträffande beräknande av medel för en ny anslagspost
benämnd Extra medel för upprustning av kulturhistoriskt
värdefulla miljöer
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Kr313
yrkande 6, 1992/93:Kr332 och 1992/93:Kr335 yrkande 1, samtliga
motionsyrkanden i denna del, beslutar att för nämnda ändamål
under anslaget vid mom. 7 skall beräknas 25000000 kr,
7. beträffande medelsanvisningen till Kulturmiljövård
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1992/93:Kr313 yrkande 6, 1992/93:Kr332 och
1992/93:Kr335 yrkande 1, samtliga motionsyrkanden i denna del,
till Kulturmiljövård för budgetåret 1993/94 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 95213000 kr,
8. beträffande särskilda insatser för upprustning av
kulturhistoriskt värdefulla miljöer
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Kr313
yrkande 6, 1992/93:Kr332 och 1992/93:Kr335 yrkande 1, samtliga
motionsyrkanden i denna del, till ett nytt reservationsanslag
benämnt Särskilda insatser för upprustning av kulturhistoriskt
värdefulla miljöer på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar 25000000
kr,
9. beträffande medelsanvisningen till Riksantikvarieämbetet:
Uppdragsverksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr.
Stockholm den 18 mars 1993
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit
Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran
Åstrand (m), Leo Persson (s), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan
Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Monica
Widnemark (s) och Alwa Wennerlund (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Särskilt yttrande
Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Extra medel
för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och
Medelsanvisningen till Kulturmiljövård (mom. 6 och 7)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och
Monica Widnemark (alla s) anför:
I motion Kr335 från Socialdemokraterna föreslås bl.a. med
hänvisning till det allvarliga läget på arbetsmarknaden att
anslaget Kulturmiljövård skall räknas upp med 100 miljoner
kronor för nästa budgetår (yrkande 1). Finansutskottet har
därefter enats om att en rad åtgärder bör vidtas för att komma
till rätta med sysselsättningsläget. Bl.a. uttalar
finansutskottet att resurserna för kulturmiljövård bör räknas
upp tillfälligt med 50 miljoner kronor. Vi anser att vårt
förslag hade fått bättre effekt på sysselsättningen men ser oss
nu nödsakade att avstå från att yrka bifall till vårt
motionsyrkande, eftersom det är angeläget att hela
sysselsättningsprogrammet kan komma till stånd.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Extra medel
för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och
Medelsanvisningen till Kulturmiljövård (mom. 6 och 7)
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr313 att anslaget
Kulturmiljövård skall räknas upp med 300 miljoner kronor för
nästa budgetår (yrkande 6). Jag beklagar att kulturutskottet
inte har tillstyrkt vårt förslag, eftersom de av oss förordade
insatserna skulle haft stor betydelse för sysselsättningen inom
denna sektor.