Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som
regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande
ersättningar och bidrag till konstnärer. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning under de fem anslagen,
dvs. 56785000 kr till Visningsersättning åt bild- och
formkonstnärer, 31624000 kr till Bidrag till konstnärer,
21467000 kr till Inkomstgarantier för konstnärer m.m.,
86444000 kr till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning
av deras verk genom bibliotek m.m. samt slutligen 3375000 kr
till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet. Totalt
föreslås således en medelsanvisning på 199695000 kr.
Medelsanvisningen under anslaget Inkomstgarantier för konstnärer
m.m. ger utrymme för en ökning av antalet långtidsstipendier med
15 till sammanlagt 45.
Utskottet behandlar även motionsförslag om inrättande av en
s.k. egenavgiftsfond, om sammansättningen av Statens konstråd,
Sveriges bildkonstnärsfond och Sveriges författarfond, om
inrättande av en ny typ av stipendier och om möjligheter för
konstnärer att bedriva utåtriktat arbete. Samtliga förslag
avstyrks.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 12
(Kulturdepartementet) under B. Kulturverksamhet m.m. avsnittet
Ersättningar och bidrag till konstnärer
dels under punkt B 5 (s. 60--61) föreslagit riksdagen att
till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för
budgetåret 1993/94 anvisa ett anslag på 56 785 000 kr,
dels under punkt B 6 (s. 61--64) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1993/94 anvisa ett
reservationsanslag på 31624000 kr,
dels under punkt B 7 (s. 64--66) föreslagit riksdagen att
till Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1993/94
anvisa ett förslagsanslag på 21 467 000 kr,
dels under punkt B 8 (s. 66--68) föreslagit riksdagen att
till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett
förslagsanslag på 86 444 000 kr,
dels under punkt B 9 (s. 69) föreslagit riksdagen att till
Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för budgetåret
1993/94 anvisa ett anslag på 3 375 000 kr.
Motionerna
1992/93:Kr217 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om "doktorand"-stipendier på det konstnärliga området.
1992/93:Kr221 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c,
fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sammansättning av styrelserna
för Statens konstråd och Sveriges bildkonstnärsfond.
1992/93:Kr240 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att styrelserna i Sveriges bildkonstnärsfond och
Sveriges författarfond i sin helhet skall utses av regeringen.
1992/93:Kr255 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheterna för konstnärer att bedriva
utåtriktat arbete.
1992/93:Kr321 av Hans Göran Franck och Thage G Peterson (s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag snarast om
en särskild egenavgiftsfond för kulturskapare i enlighet med vad
som anförts i motionen.
Utskottet
Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer (B 5)
Från anslaget utgår ersättning till bild- och formkonstnärer
för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för
allmänheten eller används på allmännyttigt sätt
(visningsersättning). Medel som anvisas under anslaget
disponeras för individuell visningsersättning och för arbets-
och resestipendier. För budgetåret 1993/94 föreslår regeringen
ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat anslag av
56785000 kr.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Utskottet avser att behandla frågan om ett ersättnings- och
avgiftssystem vid vidareförsäljning av konst i samband med att
kulturutskottet senare under våren 1993 avlämnar yttrande till
lagutskottet över den aviserade propositionen om ändring i
upphovsrättslagen.
Bidrag till konstnärer (B 6)
Från anslaget lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528) om
bidrag till konstnärer. Bidragen kan ha formen av
konstnärsbidrag eller projektbidrag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 31624000 kr
anvisas under anslaget.
Inkomstgarantier för konstnärer m.m. (B 7)
Under anslaget anvisas medel för inkomstgarantier och för
långtidsstipendier. Under innevarande budgetår utgår 30
långtidsstipendier. I propositionen föreslås att antalet
stipendier ökas med 15 under budgetåret 1993/94.
Utskottet tillstyrker att antalet långtidsstipendier i
enlighet med regeringens förslag ökas till sammanlagt 45 för
nästa budgetår och att anslaget förs upp med 21467000 kr.
Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m.m. (B 8)
Biblioteksersättning ges för utlåning genom folkbibliotek och
skolbibliotek av litterärt verk i original av svensk eller i
Sverige bosatt upphovsman och litterärt verk i svensk
översättning. Ersättning ges även för böcker som ingår i folk-
och skolbibliotekens referenssamlingar.
Från anslaget överförs årligen till Sveriges författarfond
medel som beräknas på grundval av vissa grundbelopp för
biblioteksersättningen. Av fondens medel utbetalas individuell
ersättning (författarpenning och översättarpenning) samt
arbetsstipendier och andra typer av understöd till författare
och översättare m.fl.
Som ett led i beredningen av förslagen till riksdagen
förhandlar regeringen med de upphovsmannaorganisationer som
berörs av biblioteksersättningen. En särskild förhandlingsman
har nyligen tillsatts med uppgift att förhandla med dessa
organisationer om förutsättningarna för biblioteksersättningen.
I avvaktan på resultatet av de förhandlingar som avses komma
till stånd har medelsbehovet för biblioteksersättningen för
nästa budgetår beräknats med utgångspunkt i gällande
grundbelopp, dvs. 83 öre. Kulturministern har vid beräkningen
utgått från att utlåningen kommer att vara större än vad
styrelsen för Sveriges författarfond angivit i sin prognos för
1992. Regeringen föreslår en ökning av biblioteksersättningen
med 8671000 kr och att anslaget räknas upp till totalt
86444000 kr.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Ersättning till rättighetshavare på musikområdet (B 9)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Vissa motionsfrågor
Under denna rubrik behandlar utskottet dels en motion
beträffande frågan om inrättande av en s.k. egenavgiftsfond för
kulturskapare, dels motionsyrkanden beträffande sammansättningen
av styrelserna för Statens konstråd, Sveriges bildkonstnärsfond
och Sveriges författarfond och dels två motioner angående
konstnärernas villkor.
I motion Kr321 (s) begärs att regeringen snarast skall lägga
fram förslag om att en särskild egenavgiftsfond för
kulturskapare inrättas. Motionärerna anför att konstnärerna
och författarna har drabbats särskilt hårt genom skattereformen.
Det förslag om en egenavgiftsfond som Konstnärsutredningen lade
fram i betänkandet (SOU 1990:39) Konstnärens villkor skulle
enligt motionärerna vara en god lösning på ett gammalt
rättviseproblem.
Konstnärsutredningens betänkande togs upp till behandling i
regeringens budgetproposition 1990/91:100 (bil. 10 s. 26 och
30--31). Det förordades där att de redan gällande formerna för
ersättning åt konstnärerna skulle bibehållas och tillföras
medelsförstärkningar. Det erinrades bl.a. om att de konstnärliga
och litterära yrkesutövarnas särskilda förhållanden på
väsentliga punkter beaktats vid reformeringen av
inkomstbeskattningen och att sociala avgifter även betalas på
anställda konstnärers löner. Mot bakgrund härav biträddes inte
utredningsförslaget.
Utskottet behandlade förra året ett motionsyrkande med samma
krav som det nu aktuella (bet. 1991/92:KrU19 s. 3). Utskottet
anförde att utskottet var uppmärksamt på problemen med
kulturskapares ekonomiska svårigheter. Utskottet erinrade om att
det statliga stödet till kulturarbetargrupperna förstärkts för
budgetåren 1990/91 och 1991/92 och lämnade viss redovisning för
insatserna i detta hänseende, bl.a. att visningsersättningen
ökats väsentligt och att medel anvisats för inrättande av
tioåriga långtidsstipendier. Vidare redovisades att utskottet
hade tillstyrkt en utökning av antalet långtidsstipendier för
budgetåret 1992/93 och att utskottet senare skulle behandla
förslag om förstärkningar av andra anslag inom kulturområdet,
vilka skulle komma olika konstnärskategorier till del. Utskottet
avstyrkte motionskravet om inrättande av en egenavgiftsfond.
Med anledning av det nu aktuella motionsyrkandet vill
utskottet tillägga följande.
Regeringen har aviserat ett förslag om skattelättnader för
enskilda näringsidkare. Dessa beskattas för närvarande hårdare
för sina inkomster än aktiebolag. Detta förhållande kommer --
enligt vad som anförs i årets finansplan (prop. 1992/93:100 bil.
l s. 46) -- att undanröjas i de nya regler som är avsedda att
träda i kraft den 1 januari 1994.
Vidare vill utskottet erinra om att det i direktiven till den
parlamentariska utredningen om kulturpolitikens inriktning (dir.
1993:24) anges att utredningen bl.a. bör utgå från ambitionen
att kulturskapare skall ha goda villkor för sitt arbete.
Här bör också nämnas att -- som kulturministern framhållit i
en interpellationsdebatt i slutet av februari i år i den här
aktuella frågan (se prot. 1992/93:69 s. 1) -- vid de kontakter
som har förevarit mellan Kulturdepartementet och konstnärernas
organisationer under de senaste åren, bl.a. i samband med
beredningen av regeringens budgetförslag, har frågan om
inrättandet av en särskild egenavgiftsfond inte prioriterats.
Mot den nu angivna bakgrunden är utskottet inte berett att ta
något initiativ för att en egenavgiftsfond för kulturskapare
skall inrättas. Motionen avstyrks således.
Utskottet behandlar härefter två motioner, Kr221 (c, fp) och
Kr240 (m), i vilka tas upp sammansättningen av styrelserna för
Statens konstråd, Sveriges bildkonstnärsfond och Sveriges
författarfond. I den förstnämnda motionen begärs att
regeringen ser över de regler som gäller för sammansättningen av
styrelserna för Statens konstråd och Sveriges bildkonstnärsfond.
I den sist nämnda motionen begärs att riksdagen beslutar att
styrelserna i Sveriges bildkonstnärsfond och Sveriges
författarfond i sin helhet skall utses av regeringen.
Styrelsen för Statens konstråd består av nio ledamöter som i
sin helhet utses av regeringen. Regeringen inhämtar förslag
beträffande sex ledamöter. Tre av dessa nomineras av
konstnärsorganisationer. I styrelsen för Sveriges
bildkonstnärsfond ingår tretton ledamöter. Ordföranden, vice
ordföranden och en ledamot utses av regeringen. Tio ledamöter
utses av konstnärsorganisationer. Styrelsen för Sveriges
författarfond består av fjorton ledamöter. Ordföranden och tre
ledamöter utses av regeringen. Övriga ledamöter utses av
konstnärsorganisationer.
Motionärerna hänvisar till ett beslut i februari 1992 av
Näringsfrihetsombudsmannen (NO) angående konkurrensbegränsning
på bild- och formkonstens område (dnr 370/88). De anför att en
förändring av de aktuella organens sammansättning bör ske i
enlighet med beslutet. Ärendet hade initierats av Konstnärernas
allmänna fackförbund (KAF), numera Svenska konstnärsförbundet
(SK), vilket var kritiskt mot olika samhällsorgans
sammansättning där Konstnärernas riksorganisation (KRO) --
enligt förbundet -- har fått rollen som representant för
yrkeskåren. Vidare framfördes kritik mot att konstnärer i
styrelseposition har makt över sina konkurrenters
näringsutövning.
NO lämnade följande rekommendation till offentliga aktörer på
området. NO avråder att med avseende på bild- och
formkonstfrågor i beslutande församlingar och andra bestämmande
organ låta ingå representanter för speciell
konstnärsorganisation eller som annars kan anses som potentiella
konkurrenter om uppdragen och tillråder i stället beslutande
församlingar och andra bestämmande organ att i största möjliga
mån söka personer i neutral position för sådana uppgifter.
Enligt direktiven till den parlamentariska utredningen om
kulturpolitikens inriktning (dir. 1993:24) bör det göras en
bedömning av om den förda politiken har skapat eller befäst
administrativa, organisatoriska och kompetensmässiga gränser
inom kulturområdet som kan verka hindrande för
kulturverksamhetens utveckling. Utredningen bör även
uppmärksamma om det förekommer att olika roller och ansvar på
ett olämpligt sätt blandas samman i beslutsfattandet.
De frågor som motionärerna för fram ligger således inom ramen
för utredningens uppdrag. Med hänsyn härtill och då utredningens
arbete inte bör föregripas bör motionsyrkandena inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
I motion Kr217 (m) hemställs att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna vad i motionen anförs om det
angelägna i att snarast utreda möjligheten att inrätta en ny typ
av stipendier för unga nyutexaminerade konstnärer.
Motionären anför att svensk kulturpolitik i stor utsträckning
handlar om att dela ut ersättningar och bidrag till äldre
kulturskapare när det i första hand är de unga konststuderande
som bör få en möjlighet att vidareutveckla sin talang och att
etablera sig i kulturlivet. Motionären drar en parallell till de
doktorandstipendier som finns tillgängliga för de mest lovande
forskarstudenterna efter avlagd högskoleexamen och förordar en
liknande modell för unga nyligen utexaminerade elever från
konst- och musikhögskolorna.
Utskottet delar motionärens uppfattning om att unga konstnärer
bör stimuleras i sitt konstnärliga utvecklingsarbete och sina
möjligheter att etablera sig i kulturlivet.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om den verksamhet som
bedrivs inom de konstnärliga högskolorna. I betänkandet (SOU
1992:12) Konstnärlig högskoleutbildning framhålls att
verksamheten vid högskolorna står på en hög nivå och att den
förbereder eleverna för deras kommande yrkesverksamhet. Det
konstnärliga utvecklingsarbete, som kan sägas vara en
motsvarighet till forskning inom andra områden, bidrar till
värdefulla kontakter inför det kommande yrkesutövandet. I den
nyligen framlagda propositionen 1992/93:170 Forskning för
kunskap och framsteg har regeringen framhållit det angelägna i
att det konstnärliga utvecklingsarbetet inte avstannar samt
föreslagit att riksdagen skall anvisa ökade medel för ändamålet.
I den nämnda utredningen framhålls även att efterfrågan på nya
och kompletterande kunskaper är avsevärd. Utredningen har lagt
fram flera förslag beträffande fort- och vidareutbildning som
vänder sig till konstnärer som genomgått grundutbildning. I
proposition 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens
framhålls att högskolor och universitet i dag, till skillnad
från situationen då utredningen lade fram sitt betänkande, har
fått större självständighet och blivit mer oberoende av beslut
av regering och riksdag bl.a. vad gäller utbildningsutbud och
disposition av medel till grundutbildning. Sålunda ankommer det
på resp. universitet eller högskola att ta ställning till de i
betänkandet framförda förslagen.
Utskottet vill även erinra om att av medel som anvisas under
anslaget Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer utdelas
arbetsstipendier, vilka bl.a. riktas speciellt till yngre
konstnärer. Dessa stipendier, som i allmänhet skall ses som en
form av startbidrag, delas ut av styrelsen för Sveriges
bildkonstnärsfond, vilket är ett organ inom konstnärsnämnden.
Under budgetåret 1991/92 fördelades 241 arbetsbidrag (numera
arbetsstipendier) à 30 000 kr till yngre konstnärer.
Utskottet anser att fortsatta ansträngningar måste göras för
att förbättra de yngre konstnärernas ekonomiska villkor.
Utskottet är dock -- bl.a. med hänsyn till vad ovan anförts --
inte berett att tillstyrka begäran i motionen. Den avstyrks
därför.
Slutligen behandlar utskottet en motion Kr255 (m) i vilken
begärs att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförs i
motionen om möjligheterna för konstnärer att bedriva
utåtriktat arbete. Motionären anför att de konstnärer som i
dag erhåller bidrag, stipendier m.m. inte i någon större
utsträckning får möjlighet att visa upp sin samlade produktion.
Detta förhållande är enligt motionären inte tillfredsställande.
Som förslag till lösning framförs att konstnären någon gång
under sin bidragstid tar på sig särskilda uppdrag eller att
denne -- enligt brittisk modell -- knyts till ett universitet
för en period.
Utskottet delar motionärens uppfattning om det värdefulla i
att konstnärer ges möjligheter att bedriva ett utåtriktat
arbete, t.ex. genom någon form av samverkan med högskolan.
Utskottet vill emellertid erinra om att universitet och
högskolor har frihet att självständigt utforma sin verksamhet.
Utskottet utgår från att universitet och högskolor tar till vara
möjligheterna till stimulerande samarbete med etablerade
kulturskapare, t.ex. genom att knyta gästföreläsare och andra
till sig.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionen är
besvarad. Den bör således inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen till Visningsersättning åt
bild- och formkonstnärer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för
budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på
56785000 kr,
2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
konstnärer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till konstnärer för budgetåret 1993/94 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 31624000 kr,
3. beträffande medelsanvisningen till Inkomstgarantier för
konstnärer m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1993/94
under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
21467000 kr,
4. beträffande medelsanvisningen till Ersättning åt
författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m.m. för budgetåret 1993/94 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 86444000 kr,
5. beträffande medelsanvisningen till Ersättning till
rättighetshavare på musikområdet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för
budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på
3375000 kr,
6. beträffande egenavgiftsfond för kulturskapare
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr321,
7. beträffande sammansättningen av styrelserna för Statens
konstråd, Sveriges bildkonstnärsfond och Sveriges
författarfond
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr221 och
1992/93:Kr240,
8. beträffande stipendier för unga nyutexaminerade
konstnärer
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr217,
9. beträffande möjligheterna för konstnärer att bedriva
utåtriktat arbete
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr255.
Stockholm den 9 mars 1993
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Monica Widnemark (s), Stina Gustavsson (c),
Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s),
Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan
Wilson (fp), Björn Kaaling (s) och Simon Liliedahl (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.