Kulturutskottets betänkande

1992/93:KRU17

Övergripande kulturfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1992/93
KrU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett antal motioner som avser
övergripande kulturfrågor. Även några mera avgränsade frågor
behandlas.

Riksdagen uttalade sig förra våren för att det skulle
tillsättas en parlamentarisk utredning med huvuduppgift att
utvärdera i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål uppfyllts. För
att tillgodose riksdagens önskemål har regeringen i dagarna
tillsatt en utredning om kulturpolitikens inriktning. Samtidigt
har tillkallats två särskilda utredare, en på museiområdet och
en på teaterområdet.

Utskottet föreslår att riksdagen skall uttala sig för att
utredningsarbetet på musei- och teaterområdena skall bedrivas av
parlamentariska utredningar. Vidare föreslår utskottet att
frågor om vad som i direktiven till utredningen om
kulturpolitikens inriktning redovisas under rubriken Den
internationaliserade kulturen skall brytas ut till en särskild
parlamentarisk utredning. Utskottet vill också att riksdagen
skall uttala sig om tillsättandet och sammansättningen av de tre
av utskottet i betänkandet förordade nya parlamentariska
utredningarna.

I övrigt avstyrker utskottet motionsyrkandena. Detta sker i
många fall med hänvisning till de utredningsdirektiv som
utfärdats.

Vid betänkandet har fogats 11 reservationer och en
meningsyttring. Bl.a. reserverar sig företrädarna för
regeringspartierna beträffande de förslag som utskottet lagt
fram om de parlamentariska utredningar som enligt
utskottsmajoritetens mening skall tillsättas.

Motionerna

1992/93:Kr204 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om en bibliotekslag.

1992/93:Kr206 av My Persson och Lennart Fridén (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Röhsska Konstslöjdmuseet bör ges
uppdraget att verka såsom statligt ansvarsmuseum.

1992/93:Kr214 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning angående nationell
bibliotekspolitik där glesbygdsfrågorna får en särbehandling.

1992/93:Kr218 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till bibliotekslag enligt
vad i motionen anförts.

1992/93:Kr229 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statsbidrag till teaterverksamhet enligt
"Jämtlandsmodellen",

1992/93:Kr241 av Göran Åstrand och Hugo Hegeland (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av kulturstödet.

1992/93:Kr242 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om begreppet infrastruktur,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kultur och regional utveckling,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheterna att ge regionala och lokala
museer ett nationellt ansvar inom vissa områden,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett nationellt ansvar för Röhsska museet,

1992/93:Kr244 av Elisabeth Persson och Rolf L Nilson (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning om danslivets utveckling.

1992/93:Kr245 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att bredda det norrländska musikteaterutbudet genom samverkan
mellan Norrlandsoperan i Umeå och kulturinstitut i
Sundsvall/Härnösand, Piteå och Östersund.

1992/93:Kr246 av Ulla Orring m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en utredning för att undersöka
förutsättningar att bredda det norrländska musikteaterutbudet --
en nationalscen i norr -- inför kommande decennium.

1992/93:Kr249 av Bertil Persson och Rune Rydén (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om långsiktig utbyggnad av musikteatern i
Sverige.

1992/93:Kr250 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning med inriktning att inrätta en
nationalscen i Skåne.

1992/93:Kr257 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om översynen av museernas verksamhet, bl.a.
att direktiv ges att utreda frågan om en sammanslagning av
Nordiska museet och Statens historiska museum,

1992/93:Kr258 av Margareta Israelsson och Eva Johansson (s)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att översynen av museernas verksamhet
bl.a. bör ges direktiv att utreda frågan om en sammanslagning av
Nordiska museet och Statens historiska museum,

1992/93:Kr260 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Röhsska museet
utses som ansvarigt för samordning vad gäller konsthantverk och
design.

1992/93:Kr261 av Charlotte Branting m.fl. (fp, m, c, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett nationellt glasmuseum i Växjö.

1992/93:Kr262 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättandet av ett glasmuseum i Nybro
kommun.

1992/93:Kr263 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att lönebidragsnivån till anställda med
visst arbetshinder vid regionala kulturinstitutioner fastställs
till 90 %,

2. att riksdagen beslutar att finansieringen skall ske genom
omfördelning av resurser inom kulturdepartementets
anslagsområde.

1992/93:Kr265 av Jan Backman m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheten att skapa en
länsmuseiorganisation för hela Skåne.

1992/93:Kr272 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Rooseum i Malmö,

1992/93:Kr276 av Sylvia Lindgren och Maj Britt Theorin (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om "kulturpass" för barn och ungdom
vid besök på museum m.m.

1992/93:Kr289 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Röhsska museets lämplighet som designmuseum.

1992/93:Kr292 av Rune Thorén och Marianne Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett svenskt designmuseum.

1992/93:Kr294 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bildande av en stiftelse med syfte att
bevara och förvalta natur- och kulturmiljöer.

1992/93:Kr295 av Rosa Östh och Gunnar Thollander (c, s) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Statens kulturråd
ges i uppdrag att ur sitt anslag fördela medel som ett stöd till
finansieringen av verksamheten vid Leufstabruk.

1992/93:Kr300 av Monica Widnemark m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statens medverkan vid tillskapandet av ett
nationellt glasmuseum i Växjö i samverkan med Smålands museum.

1992/93:Kr312 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att i det ekonomiska läge som råder inga
nysatsningar bör ske inom kulturområdet på bekostnad av
kulturens basverksamheter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen
(Kulturdepartementet) till känna vad i motionen anförts om att
en analys av erforderliga arbetsinsatser vid centralmuseerna för
vård, konservering och bearbetning av samlingar samt
dokumentation av 1900-talets liv och arbete bör göras, vilket
sedan utgör underlag för medelstilldelningen.

1992/93:Kr313 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samhällets ekonomiska ansvar för ett brett
kulturliv,

4. att riksdagen begär att regeringen tillsätter den av
riksdagen beslutade kulturpolitiska utredningen enligt vad i
motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
bibliotekslag enligt vad i motionen anförts,

14. att riksdagen begär att regeringen i samband med
utvärderingen av 1974 års kulturpolitiska mål utvärderar
utvecklingen på etermedieområdet i relation till vad som i
motionen anförts om television,

1992/93:Kr316 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riktlinjer för utvärdering av 1974 års
kulturpolitik.

1992/93:Kr317 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om bildande av en nationell stiftelse med syfte att bevara och
förvalta natur- och kulturmiljöer.

1992/93:Kr318 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
tillsätts med uppgift att precisera målen för en nationell
bibliotekspolitik.

1992/93:Kr326 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c,
fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts angående framtida lokalisering av
barn- och ungdomsteater.

1992/93:Kr327 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en permanent barn- och ungdomsteaterverksamhet i Jämtlands
län.

1992/93:Kr328 av Georg Andersson m.fl. (s, -) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheten att utveckla
musikteaterverksamheten i Norrland.

1992/93:Kr329 av Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c, s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Gotland bör ingå i
fördelningen av årliga anslag motsvarande länsteateranslag med
statliga grundbelopp.

1992/93:Kr333 av Chris Heister och Inger Koch (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för en
sammanslagning av Nordiska museet och Statens historiska museum,

1992/93:Kr335 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

12. att riksdagen begär att regeringen ger en redovisning vad
gäller lönebidrag i enlighet med vad i motionen anförts,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den kulturpolitiska utredningen,

16. att riksdagen hos regeringen begär att utredningen om
museifrågorna blir en parlamentarisk utredning,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utredningen om museifrågorna,

18. att riksdagen hos regeringen begär att utredningen om
teaterfrågorna blir en parlamentarisk utredning,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utredningen om teaterfrågorna,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arbetet med att analysera konsekvenserna
av ett eventuellt medlemskap i EG,

21. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts med uppgift att utreda bevarandefrågorna vad gäller
industrimiljöer och industriminnen,

22. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk
utredning tillsätts med uppgift att precisera målen för en
nationell bibliotekspolitik,

1992/93:Kr336 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
för barn- och ungdomskulturen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förtur för barn- och ungdomskulturens
behov,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de statliga kulturinstitutionerna och
Filminstitutet skall redovisa sina insatser för barn och ungdom,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av det offentliga stödet till
fria grupper,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den parlamentariska teaterutredningen
skall beakta barn- och ungdomsteaterns behov.

1992/93:Kr337 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Etnografiska museet i Göteborg,

1992/93:A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturverksamhet för kvinnor i skogslänen.

Utskottet

Inledning

Som bakgrund till frågor som utskottet behandlar i detta
betänkande och i betänkandena 1992/93:Kr18--26 finns skäl att
lämna en redovisning för bl.a. tre nyligen tillsatta utredningar
på kulturområdet.

Riksdagen fastställde år 1974 åtta mål för den statliga
kulturpolitiken (prop. 1974:28, bet. 1974:KrU15 s. 3 och 19--20,
rskr. 1974:248). Målen är allmänt hållna och övergripande till
sin karaktär. Sedan målen fastställdes har nära 20 års politiskt
beslutsfattande lett fram till utformningen av dagens
kulturpolitik.

På förslag av kulturutskottet uttalade riksdagen den 9 april
förra året att en kulturpolitisk utredning med parlamentarisk
sammansättning borde tillsättas med huvuduppgift att utvärdera i
vad mån 1974 års kulturpolitiska mål hade uppfyllts (bet.
1991/92:KrU18, rskr. 1991/92:204). I sitt betänkande gav
utskottet en fyllig beskrivning av hur utskottet bedömt behovet
av en utvärdering (s. 6--11).

Regeringen beslöt den 25 februari i år att bemyndiga
kulturministern att tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda
kulturpolitikens inriktning (dir. 1993:24).

Samtidigt bemyndigades kulturministern att tillkalla två
utredare med uppdrag på kulturområdet, nämligen en med uppdrag
att göra en översyn av Riksteaterns betydelse för teaterlivet
och ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och länsteatrarna
(dir. 1993:25) och en med uppdrag att göra en översyn av mål-
och strukturfrågor m.m. inom det statliga och statsunderstödda
museiväsendet (dir. 1993:26).

Kommittén och utredarna har tillkallats i dagarna.

I detta betänkande använder utskottet benämningarna
Kulturpolitiska utredningen, Teaterutredningen och
Museiutredningen.

Kulturpolitiska utredningen som har en parlamentarisk
sammansättning har i uppgift att

Göra en utvärdering av kulturpolitikens hittillsvarande
inriktning med utgångspunkt i 1974 års kulturpolitiska mål,

värdera kulturpolitiken med hänsyn till effekterna av de
resurser som har satsats,

göra en samlad bedömning av vilka krav och utmaningar som
kulturpolitiken har att möta under 1990-talet och på längre
sikt,

göra en analys av kulturverksamheternas och
kulturinstitutionernas utvecklingsmöjligheter,

lämna förslag om eventuellt förändrade mål för
kulturpolitiken,

precisera statens ansvar för kulturpolitiken,

lämna förslag till åtgärder för att främja kulturlivet och
en positiv utveckling av kulturen.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas decentraliseringsmålet och
hur tillkomsten av kulturella centrum i landet kan främjas.
Utredningen bör noga beakta sambandet mellan de kulturpolitiska
ställningstaganden som görs av staten resp. kommunerna och
landstingen. Utredningens överväganden bör göras utifrån
förutsättningen att de offentliga utgifterna inte kan ökas.

I utredningsdirektiven görs en utförlig genomgång av uppdraget
till utredningen. I avsnittet med rubriken Kulturpolitikens
huvuduppgifter anförs bl.a. att utredningen bör beskriva
kulturpolitikens huvuduppgifter och att beskrivningen bör
grundas på bedömningar av vår tids samhällsförändringar och
vilka krav som följer av dessa. Statens ansvar bör analyseras.
Utredningen bör ha frihet att själv välja vilka aspekter på
kulturpolitiken som den önskar lyfta fram i sammanhanget. För
egen del pekar dock kulturministern på ett antal viktiga ämnen
som hon anser det vara angeläget att utredningen uppmärksammar.
Dessa anges under följande rubriker, nämligen (1) Kulturella
centrum, (2) Kulturen i det mångkulturella Sverige, (3) Den
internationaliserade kulturen, (4) Medieutvecklingen och
kulturpolitiken, (5) Värnet av kulturarvet, (6) Insatser för
barn och ungdom, (7) Folkbildningen, (8) Kulturens finansiering.
I ett annat avsnitt, Kulturpolitikens genomslagskraft, framhålls
bl.a. att de offentliga kulturpolitiska instrumenten samt
förutsättningarna för styrning, bl.a. genom resurser, i
framtiden väsentligen kommer att vara desamma som i dag.
Kulturpolitikens genomslag kommer i hög grad att vara beroende
av hur resurserna och instrumenten används. En del av
utredningens uppdrag, anförs det i direktiven, bör därför vara
att söka indentifiera de hinder som kan finnas för
kulturverksamheternas och institutionernas positiva utveckling.
Bedömningarna av kulturpolitikens genomslagskraft bör bl.a. utgå
från ambitionen att

kvalitet, professionalism och mångfald bör främjas,

kulturpolitiskt stöd bör ge iakttagbara effekter samt främja
förnyelse och utveckling,

en ändamålsenlig och tydlig roll- och ansvarsfördelning
mellan olika beslutsnivåer i kulturpolitiken är
eftersträvansvärd,

kulturskapare skall ha goda villkor för sitt arbete.

Utredningen bör pröva om det finns skäl att föreslå
förändringar inom kulturområdets myndighetsstruktur, ansvars-
och anslagsfördelningen mellan myndigheterna samt
kulturbudgetens anslagsstrukturer. Utredningen bör granska om
den nuvarande formen för statsbidrag till regionala
kulturinstitutioner är ändamålsenligt utformad. I sammanhanget
anför kulturministern att hon bedömt att det inom två områden
finns särskilda skäl att pröva behovet av mer omfattande
förändringar av institutionsstruktur och ansvarsförhållanden.
Kulturministern hänvisar till att särskilda utredare därför
skall tillkallas på musei- och teaterområdena. Samråd bör ske
med dessa utredare, bl.a. i frågor som gäller statsbidraget till
de regionala kulturinstitutionerna. Ett underavsnitt till
avsnittet Kulturpolitikens genomslagskraft har rubriken
Konsekvenser av 1974 års kulturpolitik. Det framhålls att
utredningens uppdrag innehåller tydliga moment av en utvärdering
av hur 1974 års kulturpolitiska mål har uppfyllts. Till
uppdraget fogas önskvärdheten att utredningen överväger om den
förda politiken har haft negativa effekter på
kulturverksamheternas och institutionernas utveckling.
Synpunkten utvecklas närmare. Utredningen bör också göra en
värdering av om statens stöd till olika delar av kulturlivet
varit rimligt avvägt och om stödet förändrats på ett sätt som
motsvarar förändringen i kulturverksamheternas villkor och
behov.

Kulturpolitiska utredningen bör överväga lämpligheten att
redovisa uppdraget vad avser utvärderingen av kulturpolitikens
hittillsvarande resultat i ett delbetänkande.
Utredningsuppdraget bör slutligt redovisas senast i december
1994.

Den särskilde utredaren på teaterområdet --
Teaterutredningen -- har enligt sina direktiv (dir. 1993:25)
i uppgift att

göra en analys av Riksteaterns olika uppgifter och betydelse
för teaterlivet,

göra en analys av ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och
länsteatrarna,

överväga huruvida statsbidraget till Riksteatern i större
utsträckning bör inriktas på de delar av verksamheten där
Riksteatern är ensam aktör inom teaterområdet,

överväga om medel härigenom kan frigöras för andra angelägna
satsningar inom kultursektorn.

I direktiven utvecklas närmare hur dessa fyra deluppgifter
bör fullgöras.

Museiutredningen (dir. 1993:26) har i uppgift att se
över museiväsendets struktur och samverkansformer bl.a. i syfte
att skapa bättre förutsättningar för en effektivare användning
av de totalt tillgängliga resurserna på museiområdet.
Utredningen skall därvid

analysera museiväsendets övergripande uppgifter och
verksamhetsmål,

överväga om de centrala museernas nuvarande organisation och
arbetsfördelning är ändamålsenlig med hänsyn till behovet av
samverkan, överblick och samlad resultatbedömning,

granska roll- och ansvarsfördelningen inom hela
museisektorn, utvärdera samspelet inom och mellan sektorns
olika nivåer samt belysa eventuellt förekommande
kompetenskonflikter,

granska effekterna av det statliga stödet till regionala
museer samt bedöma om länsmuseernas uppgifter inom den
statliga kulturmiljövården kan förtydligas,

granska Statens kulturråds uppgifter på museiområdet,

redovisa förslag om precisering av museiväsendets ansvar för
forskning, varvid även de till universiteten knutna museerna
bör uppmärksammas,

belysa Riksutställningars olika uppgifter och deras
betydelse för såväl museiväsendet som kultur- och
samhällslivet i övrigt,

överväga frågan om den statliga museipolitikens räckvidd
bl.a. mot bakgrund av förslag som i olika sammanhang
framförts om statligt ansvarstagande eller statligt stöd
till nya museer,

se över frågor om anslagsstrukturer, kostnadsfördelning och
marknadens betydelse för museiväsendet,

i övrigt göra de överväganden i strukturellt eller annat
hänseende som utredaren finner motiverade.

I direktiven till utredningen utvecklar kulturministern
närmare sin syn på hur uppdraget bör genomföras.

Teater- och museiutredningarna bör redovisa sina uppdrag
före utgången av mars 1994.

I anslutning till behandlingen av motionsyrkanden i detta och
i andra betänkanden får utskottet anledning att närmare redovisa
enskildheter i de tre i det föregående redovisade
utredningsdirektiven.

Allmänna kulturpolitiska frågor

I motion Kr313 (v) yrkas att den av riksdagen begärda
kulturpolitiska utredningen skall tillsättas (yrkande 4).
Sedan motionen väcktes, har utredningen tillsatts. Utskottet
anser det anmärkningsvärt att utredningen inte tillsatts förrän
i dagarna, eftersom vad kulturutskottet anförde i sitt
betänkande i ämnet (bet. 1991/92:KrU18 s. 9) innebar att
utredningen skulle få ett omfattande uppdrag och skulle få en
skyldighet att snabbt redovisa detta. Eftersom motionsyrkandets
syfte tillgodosetts, påkallar yrkandet inte någon riksdagens
åtgärd. Det avstyrks därför.

I ett antal motioner som väckts under allmänna motionstiden
har tagits upp frågor som omfattas av eller har nära samband med
Kulturpolitiska utredningens uppdrag. I detta avsnitt
behandlas motioner som innehåller yrkanden av detta slag och som
är av allmän natur.

Utskottet lämnar här en mycket kortfattad redovisning för fyra
motionskrav.

I motion Kr313 (v) föreslås att det i samband med
utvärderingen av 1974 års kulturpolitiska mål även skall ske en
utvärdering av kulturpolitikens effekter på etermedieområdet
(yrkande 14).

I motion Kr316 (c) framförs ett stort antal synpunkter som
bakgrund till förslag om vilka riktlinjer som bör gälla för
utvärderingen av 1974 års kulturpolitik. Motionärerna uttalar
att de tror att utvärderingen kommer att visa att de
kulturpolitiska målen alltjämt står sig men att medelsarsenalen
på flera centrala områden måste förnyas. Det gäller bl.a.
insatser för att decentraliseringsmålet skall nås. Inom ramen
för utvärderingen av detta mål måste en bedömning ske av
kulturen som lokaliserings- och utvecklingsfaktor. Kulturen
kommer att bli en allt viktigare komponent i en regions
infrastruktur, anförs det. I sammanhanget vill utskottet hänvisa
till att, som framgår av det följande, frågan om kulturen som en
infrastrukturfaktor även tas upp i motion Kr242 (s).

I motion Kr335 (s) förordas att följande tre förslag som
framfördes under den allmänna motionstiden förra året skall
behandlas av den kulturpolitiska utredningen (yrkande 15).

En första utgångspunkt för den framtida kulturpolitiken bör
vara att den skall metodiskt främja ett ökat samspel mellan
olika kulturverksamheter i landet -- ett i verklig mening
nationellt kulturliv förutsätter dynamik, rörlighet och
erfarenhetsutbyte mellan olika konst- och kulturområden.

En central statlig uppgift för nittiotalets kulturpolitik är
att gynna uppkomsten av fler kulturella centrum utanför
Stockholm samt att ge nationella uppdrag till institutioner
ute i landet.

En nationell kulturfond för kulturbyggnader och kulturturism
bör bildas.

Motionärerna vill också att Kulturpolitiska utredningen
särskilt skall granska hur 1974 års mål har uppfyllts vad gäller
barn och ungdomar. Vid utvärderingen bör även målet om kulturell
jämlikhet särskilt beaktas. I motionen framhålls också att
frågan om insatser för ett vidgat deltagande i kulturlivet måste
ges hög prioritet i allt kulturpolitiskt arbete.

Slutligen redovisas här motion Kr241 (m). Motionen har till
syfte att de administrativa kostnaderna på kulturområdet skall
begränsas och att mottagarna av kulturstöd skall få ett ökat
inflytande på fördelningen och inriktningen av kulturstöd. Den
kulturpolitiska utredningen bör få i uppgift att skyndsamt
klarlägga vilka administrativa kostnader som är förenade med
kulturverksamheten och arbeta med sådan snabbhet att resultatet
av utredningsarbetet kan påverka budgeten redan för budgetåret
1994/95.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. De
synpunkter på den kulturpolitiska utredningens arbete som
framförts i motionerna står i en rad avseenden helt i
överensstämmelse med vad som enligt utredningsdirektiven
uttryckligen bör bli föremål för utredning. Härtill kommer att
utredningen skall ha möjlighet att arbeta inom en mycket bred
ram. Utskottet vill därvid peka på att det enligt direktiven
skall stå utredningen fritt att själv välja vilka aspekter på
kulturpolitiken som den önskar lyfta fram. Det förtjänar också
att framhållas att eftersom utredningen fått en parlamentarisk
sammansättning det framstår som naturligt att synpunkter som
förts fram motionsvägen av företrädare för olika politiska
partier med lätthet kan lyftas fram inom utredningen. Till det
sagda vill utskottet -- med anledning av vad som anförs i en av
motionerna -- lägga att utredningsdirektiven inte hindrar att
delförslag läggs fram av utredningen.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motionernas
syfte kan bli tillgodosett utan att riksdagen vidtar någon
åtgärd med anledning av motionsyrkandena. Dessa avstyrks därför.

Utskottet förutsätter att Kulturpolitiska utredningen ägnar
särskild uppmärksamhet åt frågor som avser kulturturism även
i andra avseenden än vad som tagits upp i motion Kr335 (s), där
frågan om en nationell kulturfond för bl.a. kulturturism
aktualiserats.

Inom utskottet har i detta sammanhang aktualiserats frågan
om Statens kulturråds framtida verksamhet. I likhet med vad
kulturministern anför i budgetpropositionen (bil. 12 s. 39)
anser utskottet att det är naturligt att även Kulturrådets
framtida roll och arbete i framtiden analyseras av den
kulturpolitiska utredningen. Utskottet vill också hänvisa till
det uppdrag som ankommer på Museiutredningen. Denna skall bl.a.
granska Kulturrådets uppgifter på museiområdet.

Utskottet tar härefter upp till behandling frågor som avser
det avsnitt i direktiven till Kulturpolitiska utredningen som
rubriceras Den internationaliserade kulturen. Avsnittet har
följande lydelse.

Förändringar i vår omvärld som t.ex. demokratins framväxt i
Central- och Östeuropa, liksom den politiska integrationen av
Europas stater påverkar oss. Kulturen kommer på ett naturligt
sätt i fokus när det finns ett uttalat behov av att knyta
kontakter över nationsgränserna. Den kan därvid ofta spela en
viktig roll i den internationella kontaktverksamheten. Störst
betydelse har den dock säkerligen långsiktigt som bärare av ett
gemensamt arv.

Förstärkning av Europaperspektivet -- men också den parallella
process som leder till en ökad nordisk samverkan -- innebär
inget principiellt nytt för kulturområdet. Dess olika
verksamheter har alltid behövt hålla de internationella
kanalerna öppna för att få nya impulser och för att kunna
utvecklas. Särskilt medieutvecklingen har inneburit att allt
fler kulturskapare har kommit att också verka i en
internationell miljö.

Ändå talar mycket för att det internationella perspektivet på
kulturområdet successivt ytterligare kommer att förstärkas.
Svenska kulturskapare och kulturverksamheter kommer att i ökad
utsträckning finnas på en internationell marknad, antingen de
väljer att verka inom Sverige eller utomlands.

Därför är det angeläget att utredningen analyserar vilka nya
krav som internationaliseringen kan komma att ställa på
kulturpolitiken. I detta sammanhang bör särskilt beaktas de
förutsättningar som följer av att Sverige är ett litet
språkområde med ett geografiskt randläge i Europa.

Genom innehållet i direktiven är enligt utskottets mening
yrkande 20 i motion Kr335 (s) tillgodosett. I yrkandet föreslås
att Kulturpolitiska utredningen skall behandla resultatet av
arbetet med att analysera konsekvenserna av ett eventuellt
medlemskap i EG. Motionsyrkandet bör därför inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Då det gäller utredningsuppdraget vill utskottet tillägga
följande.

I enlighet med ett underhandsuppdrag från Kulturdepartementet
har Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet
medverkat i ett arbete med syfte att inom vardera myndighetens
ansvarsområde belysa konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i
EG. Myndigheternas redovisningar -- jämte en analys av
medieområdet som görs inom departementet -- kommer att utgöra
underlag för en sammanfattande informationsskrift som
departementet räknar med att publicera i slutet av maj månad.
Det material som tagits fram belyser konsekvenserna för
utformningen av svensk kulturpolitik vid en anpassning till EG:s
regelverk och konsekvenserna för "kulturmarknadens" villkor vad
gäller bl.a. ökad rörlighet m.m. Materialet är avsett att utgöra
underlag till den kulturpolitiska utredningens arbete i vad
avser den internationaliserade kulturen.

Enligt kulturutskottets mening är utredningarbetet i här
aktuellt avseende av stor betydelse. I enlighet med vad som
anges i utredningsdirektiven är det angeläget att det sker en
analys av vilka nya krav som internationaliseringen kan komma
att ställa på kulturpolitiken. I första hand måste
Europaperspektivet på kulturområdet förstärkas. Det
kartläggningsarbete som i enlighet med det ovan anförda tagits
fram på EG-området bör kunna utgöra en grund för en central del
av utredningsarbetet.

I vad avser formerna för utredningsarbetet i här aktuellt
avseende gör utskottet följande bedömning.

Genom att den av utskottet förordade kulturpolitiska
utredningen tillsatts först närmare ett år efter riksdagens
beslut i frågan finns risk för att utredningen, om den inte
avlastas en del av sina uppgifter, inte förmår utföra sitt
uppdrag inom den av regeringen utsatta tiden. Utskottet förordar
därför att utredningsuppdraget beträffande den
internationaliserade kulturen överförs till en särskild
utredning med parlamentarisk sammansättning. I frågor om
kulturturism bör ett nära samarbete mellan kulturpolitiska
utredningen och utredningen om den internationaliserade kulturen
äga rum.

Utskottet anser att utredningen om den internationaliserade
kulturen bör redovisa resultatet av sitt arbete före utgången av
mars 1994.

Vad utskottet sålunda anfört om en parlamentarisk utredning om
den internationaliserade kulturen bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

I enlighet med vad som i det föregående ovan antytts
föreslås i motion Kr242 (s) att kulturlivet i alla dess
yttringar skall införlivas i begreppet infrastruktur
(yrkande 1). Motionärerna anför bl.a. att när vi använder
begreppet infrastruktur menar vi ofta sådana ting som på ett
uppenbart sätt är en förutsättning för att näringsliv, service
och gemensam sektor skall kunna fungera på ett bra sätt.
Kommunikationer, utbildning och en rationell och effektiv
administration förknippas med begreppet infrastruktur, anför de,
men däremot inte ett fungerande kulturliv. Även i den ovan
behandlade motionen Kr316 (c) och i motion Kr335 (s) förs en
infrastrukturdiskussion.

Som utskottet vid flera tillfällen under senare år kommit att
diskutera, är det uppenbart att kulturen hitintills i alltför
liten utsträckning uppmärksammats som en viktig faktor för bl.a.
regional utveckling. Utskottet hänvisar i första hand till sin
diskussion förra året om behovet av regionala kulturcentrum
(bet. 1991/92:KrU18 s. 10--11). I direktiven för Kulturpolitiska
utredningen anges att som en utgångspunkt för behovet av fler
kulturcentrum riksdagen anknutit till frågan om kulturens
betydelse för växtkraft och dynamik nationellt och regionalt.
Utskottet har inte något att erinra mot vad motionärerna anför
av innehåll att kulturlivet måste betraktas som en viktig
infrastrukturfaktor. Utskottet utgår från att denna fråga
kommer att övervägas av den kulturpolitiska utredningen.
Motionsyrkandet (yrkande 1 i motion Kr242) bör därför inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

I samma motion, Kr242 (s), framställs ett närliggande
yrkande, som har en mera konkret inriktning (yrkande 2).
Motionärerna framhåller vikten av en utveckling av kulturlivet
i Västsverige med utgångspunkt i kulturens betydelse för den
regionala utvecklingen. Motionärerna anser bl.a. att kulturen
behöver ges ökad vikt i länsstyrelsernas regionalpolitiska
planering och att det för Västsveriges del är betydelsefullt att
kulturområdet redan från början finns med i den gemensamma
övergripande regionplaneringen.

Utskottet vill hänvisa till den ovan angivna diskussionen om
kulturpolitiska centrum. I direktiven till Kulturpolitiska
utredningen hänvisas till att kulturutskottet anknutit till den
nu pågående parlamentariska beredningen (C 1992:06) om den
offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional
nivå (dir. 1992:86). Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
regeringen i februari månad i år gett den nämnda beredningen,
Regionberedningen, i uppdrag att med förtur behandla
Västsverigefrågan.

Vidare vill utskottet med hänsyn till innehållet i
motionskravet framhålla att möjligheterna att stärka kulturen i
det regionalpolitiska arbetet självfallet måste tas till vara.
Detta kan ske på olika sätt. I den mån medvetenheten om
kulturens betydelse för en regions utveckling ökas hos
ledamöterna i länsstyrelsernas lekmannastyrelser ökas
naturligtvis i motsvarande mån möjligheterna till ökade
kulturinsatser vid planering och vid fördelning av
regionalpolitiska medel. Samtidigt vill utskottet, då det gäller
sistnämnda fråga, framhålla att utskottet är medvetet om att de
resurser av här aktuellt slag som står till vissa länsstyrelsers
förfogande är så begränsade att utrymmet för kulturinsatser är
relativt små.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr242 yrkande
2.

Enligt motion Kr313 (v) skall samhället -- stat,
landsting och kommun avses -- ta ansvaret för ett brett
kulturliv. Motionärerna anknyter till den år 1991 publicerade
studien (Ds 1991:22) Kulturen som lokaliseringsfaktor. Studien
avser satsningar som görs på kultur i Tyskland. I studien förs
fram tolv teser, däribland tesen att kulturen är ekonomiskt
lönsam. Motionärerna menar att det politiska intresset för
kultur "som inte lönar sig" har minskat i takt med att de
kommersiella möjligheterna överbetonats.

Utskottet behandlade förra året en motion som gav utskottet
anledning att beröra innehållet i den ovan angivna studien.
Utskottet ansåg att frågan om offentliga kultursatsningar även i
fortsättningen måste betraktas främst utifrån andra värderingar
än rent ekonomiska. Utskottet -- som också hänvisar till vad
utskottet i övrigt anförde i sammanhanget (se bet. 1991/92:KrU18
s. 12) -- anser att motionen i här aktuell del inte erfordrar
någon riksdagens åtgärd (yrkande 2).

Motionärerna bakom motion Kr312 (nyd) vill att i det
ekonomiska läge som råder inga nysatsningar bör ske inom
kulturområdet på bekostnad av kulturens basverksamheter
(yrkande 1).

Utskottet vill framhålla att det visserligen generellt sett är
viktigt att skydda den nuvarande basverksamheten inom
kulturinstitutionerna men att kulturpolitiken inte får ges ett
innehåll som innebär att experiment och förnyelse på
kulturområdet förhindras -- detta leder till stagnation.
Eftersom stor återhållsamhet vid budgetprövningen måste iakttas
i den nuvarande budgetsituationen kan omprioriteringar behöva
göras genom att resurser för experiment och förnyelse tas från
de nuvarande institutionernas basresurser -- liksom för att
skapa basresurser till nyskapade institutioner. Mera
övergripande överväganden av detta slag får göras av de nyligen
tillsatta utredningarna. Då det gäller medelsanvisning för nästa
budgetår får en prövning ske i samband med prövningen av
regeringens förslag till medelsanvisning under de olika anslagen
i budgetpropositionen.

I enlighet med det anförda avstyrks motion Kr312 yrkande 1.

I motion A810 (s) framförs vissa synpunkter om
kulturverksamhet för kvinnor i skogslänen (yrkande 18).
Motionärerna framhåller bl.a. betydelsen av resurser till
Riksteatern, till studieförbunden och till samlingslokaler.

Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt yttrande till
arbetsmarknadsutskottet våren 1990 över dåvarande regeringens
förslag om regionalpolitik för 90-talet framhöll att det är
angeläget att satsningarna inom kulturområdet för att stärka
regionalutveckling och regional identitet förstärks (yttr.
1989/90:KrU7y). Utskottet delade också den uppfattning som kom
till uttryck i propositionen om att en medveten satsning på
kulturområdet kan ha särskild betydelse för kvinnorna som i hög
grad engagerar sig i kulturlivet.

I detta sammanhang vill utskottet -- i linje med vad som
anfördes i det angivna yttrandet -- framhålla att länsanslagen i
vart fall i skogslänen torde vara av den storleksordningen att
utrymme finns för att ge stöd åt kulturinsatser som har särskild
betydelse för kvinnorna. Med hänvisning till det anförda, och då
de särskilda stödfrågor som motionärerna tar upp i motionen
behandlas i särskilda betänkanden av bl.a. kulturutskottet, bör
motionsyrkandet inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Museifrågor

Som utskottet redovisat i det inledande avsnittet har en
särskild utredare, Museiutredningen, tillkallats med uppgift att
se över museiväsendets struktur och samverkansformer bl.a. i
syfte att skapa bättre förutsättningar för en effektivare
användning av de totalt tillgängliga resurserna på museiområdet.
Utredaren bör, vad gäller stödet till regionala museer, stå till
den kulturpolitiska utredningens förfogande vid behandlingen av
dessa frågor. Utredaren bör redovisa resultatet av sitt arbete
före utgången av mars 1994.

I motion Kr335 (s) yrkas att utredningen om
museifrågorna skall göras av en parlamentarisk kommitté
(yrkande 16). De anser att utredningens förslag skall föras
vidare till en slutlig sammanvägning i den kulturpolitiska
utredningen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att
utredningsarbetet på museiområdet bör ske i en parlamentariskt
sammansatt kommitté. En sådan kommitté torde ha bättre
möjligheter än en särskild utredningsman att genom samarbete med
den kulturpolitiska utredningen få till stånd en samordning av
utredningsförslagen. Utskottet tillstyrker således
motionsyrkandet.

Under den allmänna motionstiden framställdes också en rad
andra motionskrav på museiområdet. Yrkanden som avser eller har
nära anknytning till statsbudgeten för budgetåret 1993/94
behandlas i utskottets betänkande KrU24 Museer och
utställningar. De övergripande yrkandena behandlas i detta
avsnitt. Som framgår av den följande framställningen har
önskemålen i motionerna i en rad avseenden beaktats vid
utformningen av utredningsdirektiven, dock främst på ett
principiellt plan -- de enskilda museernas ställning behandlas
med något undantag inte i direktiven.

Ett i motion Kr335 (s) framställt krav om överväganden
rörande samverkansmuseer -- Kulturrådet har lagt fram
förslag om stöd till sådana i sin anslagsframställning -- har
tillgodosetts i direktiven för Museiutredningen. Enligt
direktiven skall Kulturrådets förslag granskas i samband med
genomgången av det regionala museistödet. Förslaget innebär en
fördelning av statligt kulturstöd till nya regionala eller
lokala museer och påverkar därför den totala insatsen på den
regionala nivån. Motionsyrkandet i aktuell del påkallar i
enlighet med det anförda inte någon riksdagens åtgärd (yrkande
17 delvis).

Riksdagen bör enligt motion Kr242 (s) uttala att
museiinstitutioner även utanför Stockholm -- regionala och
lokala museer -- skall kunna få ett nationellt ansvar för
vissa avgränsade områden (yrkande 6).

Likartade yrkanden framställs i motioner, som behandlas i det
följande. Yrkandena i dessa motioner är dock i formellt avseende
inte av principiell art utan är inriktade på särskilda museer. I
några fall förordas i dessa att visst museum skall verka såsom
statligt ansvarsmuseum eller exempelvis ha ett samordningsansvar
på visst insamlingsområde. I andra åter synes kraven främst ha
till syfte att särskilt statligt stöd skall utgå för att
möjliggöra tillkomsten av visst specialmuseum. Såvitt kan
utläsas av motionerna har inte någon av de aktuella motionerna
till syfte att staten skall bli huvudman för ytterligare museer.

Utskottet behandlar här i formellt avseende motion Kr242 i
aktuell del. Utskottets överväganden har dock betydelse för
bedömningen även av de motioner, som tas upp i det följande.

Utskottet har i föregående huvudavsnitt med anledning av ett
socialdemokratiskt yrkande funnit att överväganden rörande
frågan om att kunna ge nationella uppdrag till institutionerna
ute i landet får anses ligga inom ramen för den kulturpolitiska
utredningens uppdrag. Eftersom varken arbetet inom denna
utredning eller arbetet inom Museiutredningen bör föregripas
leder detta till slutsatsen att riksdagen inte nu bör göra något
principiellt uttalande av det slag som förordas i motion Kr242.
Yrkandet avstyrks därför (yrkande 6). Det finns dock skäl att
tillägga följande.

Ett av skälen till att kulturutskottet lade fram sitt förslag
om tillsättandet av Kulturpolitiska utredningen var att
utskottet fann det angeläget med en fortsatt diskussion om hur
man bäst skulle ta till vara och utveckla de mycket stora
kulturella resurser -- materiella och immateriella -- som finns
även på andra håll i landet än i Stockholm. Den kulturella
växtkraft som finns i landet måste tas till vara, anförde
utskottet vidare bl.a. (bet. 1991/92:KrU18 s. 11).
De överväganden som utskottet i andra sammanhang gjort, främst
under slutet av 1980-talet och under tiden därefter, får
naturligtvis betydelse för övervägandena inom den nämnda
utredningen likaväl som inom Museiutredningen, bl.a. då det
gäller synen på betydelsen av museiverksamheten i olika delar av
landet. Detta gäller självfallet inte minst sådan verksamhet som
finns eller som kan komma att bli uppbyggd i kulturella centrum.
Den kulturpolitiska utredningen skall göra överväganden om
önskvärdheten av att bygga upp sådana centrum. Det sagda innebär
självfallet inte att utskottets tidigare överväganden får hindra
en omprövning av exempelvis museistrukturen.

Röhsska museet i Göteborg är ett kommunalt museum för
konsthantverk och design. Museet har tilkommit genom
testamentariska förordnanden till Göteborgs stad. Museet ingår i
Göteborgs museer, som erhåller statsbidrag i form av grundbidrag
för utställningsverksamheten via anslaget Bidrag till regionala
museer. I de här aktuella motionerna -- Kr206 (m), Kr242 (s)
yrkande 7, Kr260 (fp), Kr289 (s) och Kr292 (c) -- beskrivs
relativt utförligt museets verksamhet, och museets stora
betydelse inte bara för regionen utan för landet i dess helhet
understryks. Som delvis framgår av den föregående
framställningen kan motionerna sammanfattningsvis sägas ha till
syfte att den resurs som Röhsska museet utgör bättre än vad som
hitintills varit fallet skall tas till vara på det nationella
planet.

Utskottet har tidigare behandlat motionskrav rörande Röhsska
museet (se senast bet. 1991/92:KrU1 och 18). Med hänvisning till
vad utskottet anfört i det föregående om arbetet Kulturpolitiska
utredningen och inom Museiutredningen påkallar motionerna enligt
utskottets mening inte någon riksdagens åtgärd. De avstyrks
således.

Även Etnografiska museet i Göteborg tillhör Göteborgs
museer och erhåller statsbidrag via grundbidragssystemet.
Utskottet har vid en rad tillfällen, senast under budgetåret
1991/92 (bet. 1991/92:KrU1 och 18), behandlat motionsyrkanden
rörande Etnografiska museets ställning. Utskottet har
konstaterat att de etnografiska samlingarna i Stockholm och
Göteborg kompletterar varandra och understrukit vikten av ett
nära samarbete mellan de etnografiska museerna i dessa städer. I
motion Kr337 (fp) vill motionärerna att de båda etnografiska
museerna skall ha ett gemensamt samordningsansvar inom
verksamhetsområdet (yrkande 1).

Utskottet avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till vad
som anförts i det föregående.

Frågan om tillskapandet av ett nationellt glasmuseum i
Växjö tas upp i två motioner, nämligen motionerna Kr261 (fp,
m, c, kds) och Kr300 (s). Det framgår av motionsmotiveringarna
att syftet är att ett sådant museum skulle samverka med Statens
konstmuseer. I en av motionerna erinras om att kulturutskottet
gett uttryck för en mycket positiv syn på Växjö glasmuseum (se
bet. 1988/89:KrU1 s. 15). I motion Kr262 (c) förordas att ett
glasmuseum skall inrättas i Nybro kommun.

Växjö glasmuseum utgör nu en del av länsmuseet i Kronobergs
län, Smålands museum. Utskottet har vid flera tillfällen
behandlat frågor om Växjö glasmuseum, såväl då det gäller
investeringsmedel som museets formella ställning (se utöver det
ovan angivna bet. bl.a. bet. 1989/90:KrU4). Även frågan om ett
glasmuseum i Nybro har behandlats tidigare av riksdagen (se bet.
1990/91:KrU1).

Utskottet har inhämtat att Statens kulturråd verkar för att
Växjö glasmuseum skall få nya lokaler i Växjö. I enlighet med
det synsätt på värdet av museets verksamhet utskottet tidigare
gett uttryck för vill utskottet understryka vikten av att museet
får nya lokaler. Då det gäller frågan om museets formella status
anser utskottet att museiutredningens arbete inte bör
föregripas. Motionsyrkandena rörande Växjö glasmuseum påkallar
inte någon riksdagens åtgärd. Även motionen om ett glasmuseum i
Nybro avstyrks.

I tre motioner, Kr257 (fp) yrkande 1, Kr258 (s) yrkande 1,
Kr333 (m) yrkande 1 och Kr335 (s) yrkande 17 delvis, framställs
yrkanden av innehåll att frågan om en sammanslagning av
Nordiska museet och Statens historiska museum skall utredas av
Museiutredningen.

Enligt utskottets mening ligger den av motionärerna upptagna
frågan helt inom ramen för uppdraget till Museiutredningen.
Motionsyrkandena påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.

Liksom förra året (se bet. 1991/92:KrU18 s. 15) framställs
ett yrkande som har till syfte att konsthallen Rooseum i
Malmö skall kunna fortleva. I motion Kr272 (fp) erinras om
Kulturrådets förslag om att vissa museer skulle utses till
samverkansmuseer och att Rooseum skulle bli ett sådant museum
och därigenom få statsbidrag. Motionärerna vill att Kulturrådets
förslag i fråga om Rooseum bör genomföras i avvaktan på
resultatet av Museiutredningens arbete.

Utskottet är inte berett att föregripa utredningsarbetet och
kan därför inte förorda att en viss institution redan nu utses
till samverkansmuseum med statligt bidrag. Utskottet, som
inhämtat närmare information om Rooseums nuvarande situation,
anser att det i första hand får ankomma på Kulturrådet att inom
ramen för de medel som ställs till förfogande för myndigheten
pröva möjligheterna att även för budgetåret 1993/94 ge visst
driftbidrag till Rooseum. Motionsyrkandet avstyrks således
(yrkande 6).

En gemensam länsmuseiorganisation för hela Skåne bör
skapas, anser motionärerna bakom motion Kr265 (m).

Utskottet vill framhålla att den regionala museiorganisationen
i första hand är en förhandlingsfråga för berörda huvudmän. Det
kan likväl finnas anledning för Museiutredningen att ta upp även
frågor av det slag som motionsförslaget är ett exempel på,
eftersom den särskilda utredaren bl.a. skall granska roll- och
ansvarsfördelningen inom hela museisektorn, utvärdera samspelet
inom och mellan sektorns olika nivåer samt belysa eventuellt
förekommande kompetenskonflikter.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.

Slutligen behandlas i detta avsnitt yrkande 6 i motion Kr312
(nyd). Motionärerna vill att det skall göras en analys av
erforderliga arbetsinsatser vid centralmuseerna för vård,
konservering och bearbetning av samlingar samt dokumentation av
1900-talets liv och arbete. Analysen bör ligga till grund för
kommande medelstilldelning.

Enligt utskottets mening ligger frågor av det slag som tas upp
i motionen inom ramen för Museiutredningens uppdrag. Detta
gäller inte minst den del av analysen som skulle avse
l900-talsdokumentationen. Museiutredningen skall nämligen
bl.a. analysera det samlade behovet av museiverksamhet inom
områdena föremålsinsamling, vård och dokumentation av samlingar,
kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt extern service.
Med utgångspunkt i analysen bör utredaren föra ett
förutsättningslöst resonemang om vilka institutioner som bör
finnas samt hur de bör dimensioneras, struktureras, lokaliseras
och samverka inbördes. Då det gäller frågan om framtagandet av
beslutsunderlag i ett kortare perspektiv ankommer det i första
hand på Kulturdepartementet att ta erforderliga initiativ för
att få fram beslutsunderlag till budgetpropositionen. I enlighet
med det anförda påkallar motionsyrkandet inte någon riksdagens
åtgärd. Detta avstyrks därför.

Teaterfrågor

I det inledande avsnittet har utskottet redovisat att en
särskild utredare tillkallats med uppgift att göra en översyn av
Riksteaterns betydelse för teaterlivet och ansvarsfördelningen
mellan Riksteatern och länsteatrarna (Teaterutredningen).
Utredaren bör samråda med kommittén om kulturpolitikens
inriktning. Han bör då det gäller stödet till regionala och
lokala teater- och dansinstitutioner stå till Kulturpolitiska
utredningens disposition vid behandlingen av dessa frågor.
Utredaren bör redovisa sitt arbete före utgången av mars 1994.

I motion Kr335 (s) yrkas att utredningen om
teaterfrågorna skall göras av en parlamentarisk kommitté
(yrkande 18).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att
utredningsarbetet på teaterområdet bör ske i en parlamentariskt
sammansatt kommitté. En sådan kommitté torde ha bättre möjlighet
än en särskild utredningsman att genom samarbete med den
kulturpolitiska utredningen få till stånd en samordning av
utredningsförslagen. Utskottet tillstyrker således
motionsyrkandet.

Enligt samma motion, Kr335 (s), bör Teaterutredningens
förslag föras vidare till den kulturpolitiska utredningen så
att det inom denna kan ske en sammanvägning av slutsatserna
(yrkande 19 delvis).

Som ovan angetts bör Teaterutredningen redovisa resultatet av
sitt arbete före utgången av mars 1994 medan Kulturpolitiska
utredningen slutligt bör redovisa sitt uppdrag senast i december
1994. Det bör således bli möjligt att tidsmässigt tillgodose
motionärernas önskemål. Utskottet utgår från att så sker.
Motionsyrkandet påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd
(yrkande 19 delvis).

I motion Kr335 (s) yrkas också att de fria gruppernas
roll skall prövas av Teaterutredningen och att barn- och
ungdomsteatern särskilt skall beaktas (yrkande 19 delvis). I
motion Kr336 (s) framställs närliggande krav. En översyn bör
göras av det offentliga stödet till fria grupper (yrkande
11). Teaterutredningen bör beakta barn- och ungdomsteaterns
behov (yrkande 12).

De fria grupperna bedriver en omfattande turnéverksamhet med
främst barn- och ungdomsteater. Mot denna bakgrund torde
Teaterutredningen vid utförandet av sitt uppdrag inte kunna
undgå att närmare ta upp till behandling de fria gruppernas roll
för teaterlivet i landet. Till detta kommer att Kulturpolitiska
utredningen har i uppdrag att redovisa förslag om lämpliga vägar
för att stärka kulturens ställning bland barn och ungdom. Utan
att föregripa utredningsarbetet torde kunna konstateras att
insatser på bl.a. teaterområdet härvidlag framstår som
angelägna. Utskottet, som erinrar om att Kulturpolitiska
utredningen enligt sina direktiv har stor frihet att bestämma
inriktningen av sitt arbete, anser att motionsyrkandena inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

I flera motioner framställs yrkanden av lokaliseringsnatur
på teaterområdet.

I motion Kr326 (c, fp) anförs -- mot bakgrunden av att Unga
Riks är lokaliserad till Stockholm -- att det är angeläget att
en framtida satsning på barn- och ungdomsteater görs i
någon annan del av landet. Motionärerna anger en rad skäl för
att Växjö är en lämplig lokaliseringsort för en sådan
teater.

Med hänvisning i första hand till Kulturpolitiska utredningens
uppdrag, som avser bl.a. frågor om kulturcentrum utanför
Stockholm och insatser för barn och ungdom, anser utskottet att
någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen inte är
erforderlig.

Det ökande intresset för musikteater i vårt land måste
självfallet ägnas uppmärksamhet av Kulturpolitiska utredningen.
Med hänsyn till innehållet i utredningsdirektiven anser
utskottet att följande motioner inte påkallar någon riksdagens
åtgärd, nämligen tre motioner om utveckling av
musikteaterverksamheten i Norrland, Kr245 (fp), Kr246 (fp, m, c,
kds) och Kr328 (s -), och en motion om en långsiktig utbyggnad
av musikteatern i Sverige, Kr249 (m).

En nationalscen bör inrättas i Skåne anser motionärerna
bakom motion Kr250 (fp).

Utskottet avstyrker även denna motion med hänvisning till
Kulturpolitiska utredningens uppdrag.

Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt tre
motionsyrkanden som avser statsbidrag till regionala
teaterverksamheter i institutionslösa län.

I motion Kr329 (c, s) förordas att Gotland bör tilldelas
statliga grundbelopp trots att det inte finns någon
länsteaterinstitution i länet. I motionen anförs bl.a. att den
gängse länsteaterformen inte är självklar för länet. Teaterlivet
på ön tillgodoses bl.a. genom Bryggeriteatern som nu -- under
sista året -- arbetar i formen av ett treårigt försöksprojekt i
samarbete med Gotlands kommun och Statens kulturråd.

Utskottet vill framhålla att Kulturrådet i sin fördjupade
anslagsframställning för perioden 1993/94--1995/96 anger att
enligt överenskommelse med Gotlands kommun statsbidrag till
Bryggeriteatern kommer att utgå i nuvarande former också
1993/94. Med hänvisning härtill och till den
utredningsverksamhet som nu påbörjas inom Kulturpolitiska
utredningen och Teaterutredningen anser utskottet att motionen
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionerna Kr229 (s) yrkande 1 och Kr327 (c) tas upp
frågan om statsbidrag till teaterverksamheten i Jämtland.

Jämtlands län har valt att inte satsa på en egen professionell
teater utan köper föreställningar utifrån som presenteras i
olika pedagogiska paket för i första hand barn- och
ungdomspubliken. Länsteaterföreningen har fått i uppgift att
organisera teaterutbudet i länet. Under större delen av
1980-talet erhöll länsteaterföreningen statsbidrag för denna
verksamhet, den s.k. Jämtlandsmodellen. Utskottet har inhämtat
att Länsteaterföreningen erhållit 150 000 kr i bidrag för våren
1993.

Kulturrådet har i den ovan angivna fördjupade
anslagsframställningen anfört att såväl kulturpolitiska som
kommunalekonomiska skäl talar för att staten nu bör införa ett
mer generellt stöd till de län som väljer att inte etablera egna
teaterinstitutioner. En anledning för staten att på detta sätt
stödja arrangörsledet är att de län som väljer att basera sitt
teaterutbud på enbart köpta föreställningar därigenom gör det
möjligt att ta ett betydelsefullt ansvar för bl.a. de turnerande
fria teatergrupper som spelar för barn och ungdom.

Utskottet anser att den av Kulturrådet aktualiserade frågan
ligger inom ramen för de uppdrag som ankommer på Kulturpolitiska
utredningen och Teaterutredningen. Det är därför inte
erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionsyrkandena. Dessa avstyrks således.

Dansfråga

En utredning om utveckling av danslivet bör enligt
motionärerna bakom motion Kr244 (v) komma till stånd. I motionen
framhålls att Svensk danskommitté utarbetat en PM om ett
kulturpolitiskt handlingsprogram för dansen i Sverige. Det
redovisas i motionen vilka frågor som är särskilt angelägna att
få belysta.

Som motionärerna anger har regeringen tagit fasta på
danslivets behov av utveckling och föreslagit vissa
förstärkningar i budgetpropositionen (se främst prop.
1992/93:100 bil. 12 s. 33). Med hänsyn härtill och till
Kulturpolitiska utredningens uppdrag anser utskottet att
motionen inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Biblioteksfrågor

I sex motioner tas upp vissa biblioteksfrågor.

Syftet med tre av yrkandena -- i motion Kr318 (s), motion
Kr335 (s) yrkande 22 och motion Kr214 (s) -- är att det skall
tillsättas en parlamentarisk utredning med uppgift att precisera
målen för en nationell bibliotekspolitik. I motion Kr214 anges
att glesbygderna bör få en särbehandling i en sådan politik. I
tre motioner yrkas att riksdagen skall begära förslag om en
bibliotekslag, nämligen i motionerna Kr204 (s), Kr218 (v) och
Kr313 (v) yrkande 5.

Under det senaste året har biblioteksfrågor varit föremål för
en omfattande debatt. I oktober 1992 höll kulturutskottet en
utfrågning i ämnet. I anslutning till utfrågningen diskuterade
utskottet ingående frågan om utredande av bl.a.
förutsättningarna för införande av en bibliotekslag.
Kulturutskottet stannade för att inte ta något initiativ i
frågan. Med hänvisning härtill och till den möjlighet till en
fördjupad prövning av de i motionerna aktualiserade frågorna som
kommer att finnas inom ramen för Kulturpolitiska utredningen
anser utskottet att motionsyrkandena inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet får
anledning att i yttrande till riksdagens lagutskott senare under
våren uttala sig om ett kommande förslag av regeringen om
ändring av upphovsrättslagen av betydelse bl.a. för
folkbibliotekens möjligheter att ta ut avgifter för bokutlåning.

Kulturmiljöfrågor

I flera motioner tas upp frågor om förvaltningen av
kulturmiljöer. Som en allmän bakgrund till utskottets
överväganden rörande motionsyrkandena vill utskottet hänvisa
till vad som anförs i budgetpropositionen om sådan förvaltning
(bil. 12 s. 127--129).

Våren 1992 uttalade kulturutskottet att utskottet blivit
övertygat om att det är nödvändigt att regering och riksdag utan
alltför stor tidsutdräkt fattar beslut som långsiktigt löser
frågan om hur en ändamålsenlig förvaltning skall kunna ske av
den centrala del av det svenska kulturarvet som många av våra
kulturmiljöer utgör. På förslag av kulturutskottet uttalade sig
riksdagen för vissa av utskottet angivna överväganden rörande
inrättandet av en nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning
(bet. 1991/92:KrU18 s. 21--22, rskr. 1991/92:204). I årets
budgetproposition redovisas att i enlighet med riksdagens
önskemål arbetet med att skapa en särskild stiftelse för
förvaltning av kulturegendomar drivs vidare i en särskild
tillkallad arbetsgrupp inom regeringskansliet. Arbetet skall
bedrivas skyndsamt och målsättningen är att gruppen skall kunna
avlösas av en organisationskommitté redan under loppet av år
1993.

Med hänsyn till det anförda och med hänvisning till vad som
i budgetpropositionen anförs om landskapsvård anser utskottet
att motionerna Kr294 (fp) och Kr317 (fp) -- vari tas upp
frågan om en stiftelse för att förvalta natur- och
kulturmiljöer -- inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

I motion Kr295 (c, s) tas upp frågan om stöd till
Leufstabruk i norra Uppland, som är ett vallonbruk från
1600-talet. Bruket ägs nu av en stiftelse.

Fastighetsbeståndet har genom statliga medel underhållits och
renoverats för betydande belopp. Utskottet, som haft tillfälle
att närmare informera sig om Leufstabruks unika kulturmiljö, kan
samtidigt konstatera att det uppenbarligen möter stora
svårigheter för stiftelsen att klara driftkostnaderna för
bruket. Medvetenheten härom hade betydelse för de överväganden
som ledde fram till utskottets ställningstagande förra våren i
fråga om förvaltningen av kulturegendomar. Det sagda
understryker angelägenheten av att statsmakterna snarast möjligt
fattar beslut som kan bidra till att underlätta en lösning av
frågan om finansieringen av den löpande driften av Leufstabruk
och andra liknande kulturegendomar.

Då det gäller de mera akuta problemen i angivna hänseende
tvingas utskottet konstatera att utrymmet för Statens kulturråd
att ge bidrag till driftkostnaderna för Leufstabruk är mycket
begränsade. Utskottet kan dock i den nuvarande ekonomiska
situationen inte föreslå att nytt statsbidrag till driften av
värdefulla kulturmiljöer införs. Motionen avstyrks därför.

Enligt motion Kr335 (s) bör en utredning tillsättas för att
utreda bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer och
industriminnen (yrkande 21).

Som Riksantikvarieämbetet framfört i sin anslagsframställning
framstår industriminnesvården som en av de mest brännande
frågorna inom den kulturhistoriska byggnadsvården vad gäller
såväl urval som säkerställande och ekonomiskt stöd till
upprustning och fortsatt vård.

I budgetpropositionen (bil. 12. s. 129) framhålls att behovet
av en långsiktig strategi för att i ett väl avvägt urval
dokumentera, bevara och uthålligt förvalta det svenska
industrisamhällets minnesmärken är stort. Det ökar också hela
tiden genom den snabba strukturomvandling som pågår och som
väntas fortsätta under hela 1990-talet.

Det är en viktig uppgift för Riksantikvarieämbetet att
skyndsamt förbättra kunskapsläget och därefter ta fram ett
handlingsinriktat underlag för selektiva åtgärdsprogram för
dokumentation, bevarande, förvaltning och vård.

Utskottet delar den uppfattning som sålunda redovisats.
Utskottet anser med hänvisning härtill att motionsyrkandet inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Barn- och ungdomsfrågor

I motion Kr336 (s) yrkas att riksdagen skall uttala sig för
att man inom både stat och kommun skall ha som mål att ge
förtur åt barn- och ungdomskulturens behov (yrkande 2).

Som motionärerna framhåller kommer både statens och
kommunernas finanser under de närmaste åren att vara hårt
ansträngda. Medel för barn- och ungdomskulturen måste till stor
del tas fram genom omfördelning från andra verksamheter. Endast
i begränsad utsträckning kan nya resurser tas fram för
ändamålet.

Utskottet har i åtskilliga sammanhang gett uttryck åt
uppfattningen att det är angeläget att satsa på barn- och
ungdomskulturen. I direktiven till Kulturpolitiska utredningen
anges att utredningen bör redovisa förslag om lämpliga vägar för
att stärka kulturens ställning bland barn och ungdom. Mot den
angivna bakgrunden anser utskottet att det inte är erforderligt
med något riksdagens initiativ med anledning av motionsyrkandet
i vad avser den statliga sektorn. Då det gäller den kommunala
sektorn bör riksdagen inte ta något initiativ i här aktuellt
avseende med hänsyn till den kommunala självbestämmanderätten.
Utskottet förutsätter att kommunerna strävar efter att ge barn-
och ungdomskulturen en hög prioritet i den kommunala budgeten.
Motionsyrkandet får anses besvarat med det anförda. Det bör
därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Motionärerna bakom samma motion, Kr336 (s), vill att
riksdagen skall uttala sig för en ansvarsfördelning mellan
stat och kommun då det gäller barn- och ungdomskulturen i
enlighet med vad som anges i motionen (yrkande 1).

Utskottet vill framhålla att den åsyftade ansvarsfördelningen
överensstämmer med den som angavs i en skrift som utgavs år 1990
av Statens kulturråd och som innehöll en presentation av ett
gemensamt barn- och ungdomskulturprogram för Civil-, Social- och
Utbildningsdepartementen (Kulturprogram för barn och ungdom,
1990, s. 18--19). Syftet med programmet angavs vara att
inspirera och underlätta arbetet för dem som arbetar med barn
och ungdom. Utskottet delar det synsätt som uppenbarligen var
vägledande för den förutvarande regeringen, nämligen att det
inte är motiverat att riksdagen i detalj lägger fast
ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Ett riksdagsbeslut i
det avseende som åsyftas i motionen skulle enligt utskottets
mening endast bli av programmatisk natur och inte bindande för
konkreta beslut i barn- och ungdomsfrågor. Motionsyrkandet
avstyrks därför.

Utskottet delar den uppfattning motionärerna bakom den
angivna motionen, Kr336 (s), ger uttryck åt i vad avser
angelägenheten av att de statliga kulturinstitutionerna och
Svenska filminstitutet redovisar sina insatser för barn och
ungdom (yrkande 3). Det är viktigt att en sådan redovisning
sker så att denna kan beaktas vid bedömningen av behovet av
medelsanvisning för senare budgetår.

Utskottet utgår från att redovisningar av angivet slag i
fortsättningen kommer att lämnas i verksamhetsberättelser och
anslagsframställningar utan att riksdagen gör något särskilt
uttalande i frågan. Motionsyrkandet påkallar därför inte någon
riksdagens åtgärd.

I motion Kr276 (s) anförs att många ungdomar och skolbarn av
ekonomiska skäl måste avstå från t.ex. museibesök. Ett sätt att
råda bot på detta förhållande, anser motionärerna, kan vara att
instifta någon form av kulturpass som berättigar till gratis
inträde eller rabatt på inträde till bl.a. museer och teatrar.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur en
samordning mellan kommuner, landsting och stat kan ske i frågan.

Kulturutskottet konstaterar att det är de statliga museerna
och teatrarna obetaget att avstå från att ta ut eller att sätta
ner inträdesavgift för vissa grupper om institutionerna finner
det lämpligt. Även i fråga om kulturinstitutioner med andra
huvudmän är det huvudmännen som har att ta ställning till
avgiftsfrågan. Det förekommer i betydande utsträckning att
museer inte tar inträdesavgift viss veckodag. Några museer tar
inte inträdesavgift av personer under viss ålder. På
teaterområdet är det inte ovanligt att biljettkostnaderna för
ungdomar är lägre än för vuxna. Med hänvisning till det anförda
och då motionsfrågan inte är av den karaktären att riksdagen bör
ha synpunkter på hur det behjärtansvärda syftet med motionen
skall uppnås avstyrks denna.

Lönebidragsfrågor

I budgetpropositionen redovisas i ett inledande avsnitt vissa
frågor om kultur- och arbetsmarknadspolitik (bil. 12 s. 10, se
även bil. 11 s. 77).

Reglerna för anställning med lönebidrag ändrades den 1 juli
1991. Det tidigare systemet innebar att statliga myndigheter och
motsvarande var tillförsäkrade bidrag med 100 % av lönekostnaden
inklusive lönebikostnader medan allmännyttiga institutioner och
motsvarande fick bidrag med 90 % av den angivna kostnaden.

I det ärende, där riksdagen fattade beslut om omläggningen av
lönebidragssystemet, uttalade kulturutskottet i ett enhälligt
yttrande stor oro för konsekvenserna av omläggningen (yttr.
1990/91:KrU5y, bet. 1990/91:AU12, rskr. 1990/91:165, se även
bet. 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249). Som närmare redovisas i
budgetpropositionen i år föreslås att, som en engångsåtgärd -- i
syfte att få en budgetering som ger en mer rättvisande bild av
statens kostnader för kulturinstitutionerna -- en omfördelning
sker av medel från Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel
(tionde huvudtiteln) till Kulturdepartementets huvudtitel (elfte
huvudtiteln). De medel som föreslås omfördelade uppgår till 48
miljoner kronor. Beträffande det närmare innehållet i förslaget
hänvisar utskottet till budgetpropositionen (se främst bil. 12
s. 10 och de där angivna anslagen till vilka medel föreslås bli
överförda).

Med hänsyn till det anförda och då kulturutskottet inte kan
föreslå en återgång till de tidigare lönebidragsreglerna för
viss del av kultursektorn -- med finansiering inom ramen för
resurserna inom kulturhuvudtiteln -- avstyrks motion Kr263 (m),
som innehåller förslag av detta innehåll.

I enlighet med vad som anges i motion Kr335 (s) yrkande 12
är det angeläget att effekterna noga följs upp och
utvärderas av övergången till flexibla lönebidrag på
kulturområdet. Det anges i propositionen att så kommer att ske
i fråga om det ovan redovisade förslaget. Utskottet utgår från
att regeringen därvid även uppmärksammar effekterna för
institutioner som inte omfattas av resursöverföringen från
arbetsmarknadsområdet till kulturområdet. Det bör ankomma på
regeringen att bedöma på vad sätt redovisningen skall ske.
Motionsyrkandet påkallar med hänsyn till det anförda inte någon
riksdagens åtgärd.

Tillsättandet och sammansättningen av vissa parlamentariska
utredningar

Utskottet har i det föregående förordat, dels att
utredningsarbetet på museiområdet och på teaterområdet skall
utföras av parlamentariska utredningar, dels att det skall
tillsättas en parlamentarisk utredning med uppgift att utreda
frågor som avser internationaliseringen av kulturområdet.

Utskottet anser att de tre parlamentariska utredningarna skall
tillsättas före utgången av april månad 1993.

För att utredningarna skall kunna arbeta effektivt bör de vara
av begränsad storlek. Den parlamentariska representationen i
varje utredning bör inte överstiga sex personer. Då det gäller
valet av partiföreträdare förordar utskottet att -- sammantaget
-- samtliga i riksdagen företrädda partier ges representation i
utredningarna, varvid hänsyn bör tas till mandatfördelningen i
riksdagen. Utskottet förutsätter att samråd sker med
riksdagspartierna om fördelningen mellan partierna av ledamöter
i de tre parlamentariska utredningarna.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tillsättandet av den av riksdagen begärda
kulturpolitiska utredningen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr313 yrkande 4,

2. beträffande Kulturpolitiska utredningens uppdrag

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr241, 1992/93:Kr313
yrkande 14, 1992/93:Kr316 och 1992/93:Kr335 yrkande 15,

3. beträffande den internationaliserade kulturen

att riksdagen dels avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 20,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om en parlamentarisk utredning om den
internationaliserade kulturen,
res. 1 (m, fp, c, kds)

4. beträffande kulturlivet och begreppet infrastruktur

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr242 yrkande 1,

5. beträffande utveckling av kulturlivet i Västsverige

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr242 yrkande 2,

6. beträffande ansvaret för ett brett kulturliv

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr313 yrkande 2,

7. beträffande skydd för kulturens basverksamheter

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 1,
res. 2 (nyd)

8. beträffande kulturverksamhet för kvinnor i skogslänen

att riksdagen avslår motion 1992/93:A810 yrkande 18,

9. beträffande frågan om huruvida utredningsarbetet på
museiområdet skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr335 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 3 (m, fp, c, kds)

10. beträffande samverkansmuseer

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 17 i denna
del,

11. beträffande nationellt ansvar för museiinstitutioner
även utanför Stockholm

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr242 yrkande 6,

12. beträffande Röhsska museet i Göteborg

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr206, 1992/93:Kr242
yrkande 7, 1992/93:Kr260, 1992/93:Kr289 och 1992/93:Kr292,

13. beträffande Etnografiska museet i Göteborg

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr337 yrkande 1,

14. beträffande glasmuseifrågor i Växjö och Nybro

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr261, 1992/93:Kr262
och 1992/93:Kr300,

15. beträffande frågan om sammanslagning av Nordiska museet
och Statens historiska museum

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr257 yrkande 1,
1992/93:Kr258 yrkande 1, 1992/93:Kr333 yrkande 1 och
1992/93:Kr335 yrkande 17 i denna del,

16. beträffande konsthallen Rooseum i Malmö

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr272 yrkande 6,

17. beträffande en gemensam länsmuseiorganisation för
Skåne

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr265,

18. beträffande viss analys rörande centralmuseerna samt
dokumentation av 1900-talets liv och arbete

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr312 yrkande 6,

19. beträffande frågan om huruvida utredningsarbetet på
teaterområdet skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr335 yrkande 18
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 4 (m, fp, c, kds)

20. beträffande den fortsatta beredningen av
utredningsresultatet på teaterområdet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 19 i denna
del,

21. beträffande de fria gruppernas roll m.m. och vissa barn-
och ungdomsteaterfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr335 yrkande 19 i
denna del och 1992/93:Kr336 yrkande 11 och 12,

22. beträffande satsning på barn- och ungdomsteater i
Växjö

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr326,

23. beträffande musikteater

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr245, 1992/93:Kr246,
1992/93:Kr249 och 1992/93:Kr328,

24. beträffande en nationalscen i Skåne

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr250,

25. beträffande statliga grundbelopp på teaterområdet till
Gotland

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr329,

26. beträffande statsbidrag till teaterverksamheten i
Jämtland

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr229 yrkande 1 och
1992/93:Kr327,

27. beträffande en utredning om utveckling av danslivet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr244,
men. (v) - delvis

28. beträffande vissa biblioteksfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr204, 1992/93:Kr214,
1992/93:Kr218, 1992/93:Kr313 yrkande 5, 1992/93:Kr318 och
1992/93:Kr 335 yrkande 22,
res. 5 (s)
men. (v) - delvis

29. beträffande frågan om inrättandet av en stiftelse för
att förvalta natur- och kulturmiljöer

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr294 och
1992/93:Kr317,

30. beträffande stöd till Leufstabruk

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr295,

31. beträffande bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer
och industriminnen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 21,
res. 6 (s)

32. beträffande förtur åt barn- och ungdomskulturens behov

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr336 yrkande 2,
res. 7 (s)

33. beträffande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
då det gäller barn- och ungdomskulturen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr336 yrkande 1,
res. 8 (s)

34. beträffande viss redovisning rörande institutioners
insatser för barn och ungdom

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr336 yrkande 3,
res. 9 (s)

35. beträffande kulturpass för barn och ungdom

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr276,

36. beträffande återgång till de tidigare
lönebidragsreglerna för viss del av kultursektorn

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr263,

37. beträffande redovisning av effekterna av övergången till
flexibla lönebidrag på kulturområdet

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 12,
res. 10 (s)

38. beträffande tillsättandet och sammansättningen av vissa
parlamentariska utredningar

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört i frågorna.
res. 11 (m, fp, c, kds)

Stockholm den 18 mars 1993

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Berit Oscarsson (s), Stina
Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo
Persson (s), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp),
Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Widnemark (s),
Alwa Wennerlund (kds) och Simon Liliedahl (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Den internationaliserade kulturen (mom. 3)

Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson
(c), Göran Åstrand (m), Carl-Johan Wilson (fp), Birgitta
Wistrand (m) och Alwa Wennerlund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "I vad" och slutar med "till känna" bort ha följande
lydelse:

Inom utskottet har väckts frågan om en särskild parlamentarisk
utredning rörande den internationaliserade kulturen.

Enligt utskottets mening är det vid utformningen av vår
nationella kulturpolitik mycket viktigt att det internationella
perspektivet, särskilt det europeiska, beaktas. Det är därför
angeläget att den nu tillsatta utredningen om kulturpolitiken
vid sin utvärdering av 1974 års kulturpolitiska mål ägnar stor
uppmärksamhet åt det av de åtta målen som innehåller att
kulturpolitiken skall främja utbyte av erfarenheter och idéer
inom kulturområdet över språk- och nationsgränserna. Likaledes
är det viktigt att utredningen vid sina överväganden rörande
behovet av jämkade eller ändrade kulturpolitiska mål beaktar den
förändring som skett inte minst i Europa sedan år 1974.
Självfallet kan inte bedömningen av det internationella
kulturpolitiska målet bedömas separat och avskilt från
bedömningen av de övriga målen, eftersom det i framtiden likaväl
som hitintills varit fallet är angeläget att vi har en
kulturpolitik där en avvägning sker mellan olika krav och
önskemål.

Något behov att tillsätta en särskild parlamentarisk utredning
för att bedöma frågor om behovet av kulturutbyte och
kulturpolitiskt erfarenhetsutbyte liksom av resurser till det
internationella utbytet finns enligt utskottets mening inte. En
genomgång av konsekvenserna i formellt hänseende vad avser ett
svenskt tillträde till EES och till EG har gjorts av bl.a.
Kulturrådet, och Kulturdepartementet kommer inom kort ut med en
sammanfattande informationsskrift. Dessa konsekvensfrågor kräver
inte heller en parlamentarisk utredning utan lämpar sig mer för
en bedömning av i första hand sakkunniga på kulturområdet.

Sammanfattningsvis gör utskottet den bedömningen att det inte
skulle vara till gagn för det kulturpolitiska utredningsarbetet
om det nu tillsattes en särskild utredning om den
internationaliserade kulturen.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det inte
bör tas något riksdagsinitiativ i angivna hänseende.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande den internationaliserade kulturen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 20.

2. Skydd för kulturens basverksamheter (mom. 7)

Simon Liliedahl (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet vill framhålla" och slutar med "Kr312
yrkande 1" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som framhålls i motionen, Kr312 (nyd), bör
-- i det ekonomiska läge som råder -- i första hand kulturens
basresurser skyddas. Experimentverksamhet och engångsföreteelser
bör få anstå till den ekonomiska situationen för landet
förbättrats.

De praktiska konsekvenserna av den redovisade ståndpunkten
dras bl.a. vid behandlingen av medelsanvisningen till Statens
kulturråds s.k. utvecklingsanslag. Detta anslag (B 2) behandlas
i utskottets betänkande KrU18.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande skydd för kulturens basverksamheter

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr312 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Frågan om huruvida utredningsarbetet på museiområdet skall
bedrivas av en parlamentarisk kommitté (mom. 9)

Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson
(c), Göran Åstrand (m), Carl-Johan Wilson (fp), Birgitta
Wistrand (m) och Alwa Wennerlund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "således
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet gör följande bedömning. Det är angeläget att
utredningsarbetet på museiområdet genomförs med sådan snabbhet
att den ovan redovisade tidsramen kan hållas. Uppenbart är att
detta underlättas om en utredningsman har ansvaret för
utredningen och att de politiska överväganden på området som är
nödvändiga koncentreras till den kulturpolitiska utredningen.
Genom ett långtgående samråd mellan utredningsmannen och den
kulturpolitiska utredningen kan utredningsmannen i ett tidigt
skede beakta de synpunkter på museiområdet som kommer fram i den
kulturpolitiska utredningen. Utskottet utgår från att ett sådant
samråd kan komma till stånd och således gå utöver vad som
formellt angivits i de utfärdade utredningsdirektiven. Genom ett
förfarande av nu angivet slag undviker man att förslag av en
parlamentarisk kommittés arbete omedelbart skall prövas av en
annan parlamentarisk kommitté. Det är nämligen, i enlighet med
vad som förordats i motionen, naturligt att Museiutredningens
förslag läggs till grund för fortsatta överväganden i
Kulturpolitiska utredningen. Med hänsyn till det anförda anser
utskottet att det inte är påkallat att förändra Museiutredningen
i enlighet med motionsyrkandet. Detta avstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:

9. beträffande frågan om huruvida utredningsarbetet på
museiområdet skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 16.

4. Frågan om huruvida utredningsarbetet på teaterområdet skall
bedrivas av en parlamentarisk kommitté (mom. 19)

Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson
(c), Göran Åstrand (m), Carl-Johan Wilson (fp), Birgitta
Wistrand (m) och Alwa Wennerlund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "således
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (res. 3) på redovisade skäl
avstyrkt ett yrkande i motion Kr335 om att utredningsarbetet på
museiområdet skall göras av en parlamentarisk kommitté.
Utskottet anser att motsvarande överväganden på teaterområdet
leder till slutsatsen att även utredningsarbetet på detta område
bör utföras av en särskild utredningsman och således inte av en
parlamentarisk kommitté. Motionsyrkandet avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande
lydelse:

19. beträffande frågan om huruvida utredningsarbetet på
teaterområdet skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr335 yrkande 18.

5. Vissa biblioteksfrågor (mom. 28)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Under det" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort
ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i flera motioner av företrädare
för Socialdemokraterna anser utskottet att det skall tillsättas
en parlamentarisk utredning med uppgift att precisera målet för
en nationell bibliotekspolitik. Behovet av en sådan utredning
har under det senaste året kommit till uttryck i en rad
sammanhang. Vi vill särskilt peka på den debatt som förekom i
anslutning till Sveriges Författarförbunds kampanj Rädda
biblioteken och till den utfrågning kulturutskottet ordnade i
oktober 1992. Som framhölls i motion Kr318 har biblioteken en
sådan betydelse i samhället att deras skötsel inte kan reduceras
till enbart en kommunal angelägenhet. I den av utskottet
förordade parlamentariska utredningen måste övervägas frågor om
bl.a. avgiftsfrihet för lån vid folkbiblioteken och om
kompetenskrav på personalen. Även frågan om införandet av en
bibliotekslag bör utredas.

Vad utskottet således anfört om en parlamentarisk utredning om
en nationell bibliotekspolitik bör riksdagen med anledning av de
här aktuella motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande
lydelse:

28. beträffande vissa biblioteksfrågor

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Kr204,
1992/93:Kr214, 1992/93:Kr218, 1992/93:Kr313 yrkande 5,
1992/93:Kr318 och 1992/93:Kr335 yrkande 22 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om en parlamentarisk
utredning om en nationell bibliotekspolitik.

6. Bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer och
industriminnen (mom. 31)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Det är" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som redovisas i motion Kr335
om att bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer och
industriminnen bör bli föremål för en parlamentarisk utredning
(yrkande 21). I enlighet med den uppfattning som
Riksantikvarieämbetet gett uttryck åt framstår
industriminnesvården som en av de mest brännande frågorna inom
den kulturhistoriska byggnadsvården vad gäller såväl urval som
som säkerställande och ekonomiskt stöd till upprustning och
fortsatt vård.

Resultatet av utredningens arbete bör föras vidare till den
kulturpolitiska utredningen.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande
lydelse:

31. beträffande bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer
och industriminnen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr335 yrkande 21
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
en parlamentarisk utredning om de angivna bevarandefrågorna.

7. Förtur åt barn- och ungdomskulturens behov (mom. 32)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Utskottet har" och slutar med "riksdagens åtgärd."
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
motion Kr336. Det är angeläget att förtur ges åt barn- och
ungdomskulturens behov. I enlighet med vad som anges i motionen
bör riksdagen uttala sig härför. Om denna och andra i motionen
angivna riktlinjer tillämpas konsekvent i de offentliga
budgetprocesserna kommer vi trots ett kärvt ekonomiskt läge att
kunna vidmakthålla och utveckla våra ambitioner på barn- och
ungdomskulturområdet.

Vad utskottet sålunda anfört om förtur åt barn- och
ungdomskulturens behov bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande
lydelse:

32. beträffande förtur åt barn- och ungdomskulturens behov

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr336 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i
frågan.

8. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun då det gäller
barn- och ungdomskulturen (mom. 33)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttande som på s. 24 börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks därför." bort ha
följande lydelse:

Den i motionen angivna anslagfördelningen överensstämmer med
den ansvarsfördelning som angavs i en skrift som utgavs år 1990
av Statens kulturråd och som innehöll en presentation av ett
gemensamt barn- och ungdomskulturprogram för Civil-, Social- och
Utbildningsdepartementen.

Utskottet anser att tiden nu är inne för riksdagen att ställa
sig bakom den angivna ansvarsfördelningen. Utskottet tillstyrker
således motionsyrkandet.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande
lydelse:

33. beträffande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
då det gäller barn- och ungdomskulturen

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr336 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
ansvarsfördelningen.

9. Viss redovisning rörande institutioners insatser för barn
och ungdom (mom. 34)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "riksdagens åtgärd"
bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Kr336 (s) bör för de statliga
kulturinstitutionerna gälla att de i sina anslagsframställningar
konkret skall ange vad de gör för barn och ungdom och hur de
vill utnyttja tillgängliga resurser för att utveckla
verksamheten för barn och ungdom. Den stora uppräkningen av
anslaget till Filminstitutet skapar enligt utskottets mening
goda förutsättningar för att ge barn och ungdomsfilmen en
framträdande plats. Bl.a. regeringen bör noga följa hur
Filminstitutet uppfyller avtalet i denna del.

Utskottet tillstyrker i enlighet med det anförda
motionsyrkandet (yrkande 3).

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande
lydelse:

34. beträffande viss redovisning rörande institutioners
insatser för barn och ungdom

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr336 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
redovisning av insatser för barn och ungdom.

10. Redovisning av effekterna av övergången till flexibla
lönebidrag på kulturområdet (mom. 37)

Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "I enlighet med" och slutar med "riksdagens åtgärd"
bort ha följande lydelse:

Enligt motion Kr335 (s) bör effekterna av övergången till
flexibla lönebidrag på kulturområdet noggrant följas upp av
regeringen, som bör få i upppdrag att återkomma till riksdagen
med en redovisning av utfallet vid varje enskild institution i
vad avser både ekonomi och verksamhet (yrkande 12). Motionärerna
erinrar om att omfördelningen av medel från
arbetsmarknadshuvudtiteln till kulturhuvudtiteln endast ger
kompensation till institutioner som har mer än 30 %
lönebidragsanställda.

Utskottet anser att det med hänsyn till betydelsen av de
lönebidragsanställdas betydelse för kulturinstitutionernas
verksamhet är angeläget att regeringen lämnar en sådan
redovisning till riksdagen som förordas i motionen.

Motionsyrkandet tillstyrks i enlighet med det anförda.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande
lydelse:

37. beträffande redovisning av effekterna av övergången till
flexibla lönebidrag på kulturområdet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr335 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
viss redovisning till riksdagen.

11. Tillsättandet och sammansättningen av vissa
parlamentariska utredningar (mom. 38)

Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson
(c), Göran Åstrand (m), Carl-Johan Wilson (fp), Birgitta
Wistrand (m) och Alwa Wennerlund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Utskottet anser" och på s. 26 slutar med "till
känna" bort ha följande lydelse:

Inom utskottet har framställts yrkanden om att riksdagen
skall uttala sig om den senaste tidpunkten för tillsättandet av
de tre parlamentariska utredningarna, om storleken av den
parlamentariska representationen i utredningarna och om
fördelningen mellan partierna av ledamöter i dessa. Vidare har
föreslagits att utskottet skall ange i betänkandet att utskottet
förutsätter att samråd sker med riksdagspartierna om
fördelningen mellan partierna av ledamöter i utredningarna.

Med anledning av dessa yrkanden och synpunkter vill utskottet
anföra följande.

I proposition 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny
riksdagsordning m.m. togs i anslutning till bestämmelsen om
beredningen av regeringsärenden (7 kap. 2 §) till behandling upp
frågan om beredning genom utredningsväsendet (s. 288).
Föredragande statsrådet framhöll bl.a. att det förhållandet att
regeringen måste bära det slutliga ansvaret för utformningen och
innebörden i förslag som läggs fram för riksdagen bör föra med
sig att det ytterst får ankomma på regeringen att avgöra hur den
utredning bör bedrivas som anses behövlig som grundval för
förslagen. På regeringen får alltså ligga, anförde statsrådet
vidare, att avgöra sådana frågor som om utredning skall ske
genom en särskild kommitté eller anförtros annan från
departementen fristående utredningsman och vidare att ange
riktlinjer efter vilka arbetet i så fall skall bedrivas. Vid
utskottsbehandlingen berördes inte uttryckligen frågan om
utredningsväsendet. Konstitutionsutskottet anslöt sig till de
allmänna principer om regeringens arbetsformer och dess
reglerande i grundlag som föreslagits i propositionen (bet. KU
1973:26 s. 34).

Kulturutskottet anser att regeringen bör bedöma såväl de av
utskottet gjorda uttalandena om tillsättandet av tre
parlamentariska utredningar som de ovan angivna yrkandena
beträffande dessa tre utredningar -- vilka utskottet inte kan
biträda -- utifrån de synpunkter som sålunda redovisades vid
tillkomsten av den nuvarande regeringsformen.

Föredragande statsrådet anförde vid ovan angivna tillfälle
också att utredning genom parlamentariskt sammansatta kommittéer
är ett utomordentligt värdefullt inslag vid beredningen av
lagstiftningsfrågor och andra likartade viktiga ärenden.
Kulturutskottet delar denna uppfattning. Samtidigt vill
utskottet framhålla att det är uppenbart att regeringen har för
avsikt att låta samtliga de problemkomplex som omfattas av
kraven på parlamentariska utredningar slutligt prövas av den
övergripande parlamentariska utredningen om kulturpolitikens
inriktning. Detta leder till slutsatsen att det är en ren
lämplighetsfråga om parlamentariker skall medverka i
utredningsarbetet på musei- och teaterområdena redan från början
eller om ett grundläggande utredningsarbete med bl.a.
faktainsamling skall göras av en särskild utredare som har
ämnesprofessionella kunskaper. Då det gäller frågan om
utredningsarbetet rörande den internationaliserade kulturen kan
konstateras att det knappast är motiverat att sätta till en
separat parlamentarisk utredning rörande denna, eftersom det
finns ett nära samband mellan de huvudfrågor den kulturpolitiska
utredningen skall ta ställning till och de reellt sett
viktigaste frågorna rörande den internationaliserade kulturen
(se även res. 1).

Utskottet vill också framhålla att det framstår som minst sagt
tveksamt om det skulle vara till gagn för den svenska
kulturpolitiken -- och kulturen -- om fyra parlamentariska
utredningar samtidigt skulle arbeta med närliggande och i hög
grad besläktade frågor på området.

Oavsett vilken samordning som sker i ett inledningsskede är
det uppenbart att det slutligen måste ske en sammanvägning
innebärande att resultatet av tre av de parlamentariska
kommittéernas arbete prövas av den fjärde kommittén. Detta kan
inte vara rationellt.

Slutligen vill utskottet framhålla att i ett
samhällsekonomiskt läge, där all möjlig sparsamhet med statens
medel måste iakttas, det inte är godtagbart att parlamentariska
utredningar tillsätts utan att tungt vägande skäl föreligger.

Utskottet anser sammanfattningsvis att uttalanden i de
avseenden som inledningsvis angetts inte bör göras av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 38 bort utgå.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

1. En utredning om utveckling av danslivet (mom. 27)

I motion Kr244 (v) erinras om att Svensk danskommitté
utarbetat en PM med ett kulturpolitiskt handlingsprogram för
dansen i Sverige. Det föreslås att en utredning snarast möjligt
skall tillsättas för att analysera dansområdets struktur och
föreslå insatser på dansområdet i ett långsiktigt perspektiv. En
sådan utredning bör omfatta såväl professionell dans som
amatördans liksom utvecklingen av institutioner och andra
offentliga instanser centralt, regionalt och lokalt.

Jag föreslår mot denna bakgrund att det i enlighet med vad som
föreslås i motion Kr244 att en utredning tillsätts med den
angivna inriktningen. Således tillstyrker jag motionsyrkandet.

2. Vissa biblioteksfrågor (mom. 28)

Jag vill erinra om att Vänsterpartiet under en följd av år
drivit frågan om införandet av en bibliotekslag, dock utan att
få någon som helst respons från de övriga, nuvarande
riksdagspartierna (se bl.a. bet. KrU 1984/85:21). Det är därför
glädjande att intresset för en sådan lag nu synes ha ökat.
Riksdagen bör med anledning av de sex motionsyrkanden som
framställts på biblioteksområdet hos regeringen begära att
förslag till en bibliotekslag läggs fram. Vid beredningsarbetet
bör beaktas de synpunkter som framförts i motionerna. Detta
innebär att även frågan bör utredas om det är motiverat att
riksdagen -- samtidigt som en bibliotekslag antas -- lägger fast
en nationell bibliotekspolitik. Vad sålunda anförts med
anledning av motionsyrkandena bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

3. Förtur åt barn- och ungdomskulturens behov (mom. 32)

Jag delar den uppfattning som kommer till uttryck i
reservation 7.

4. Tillsättandet och sammansättningen av vissa parlamentariska
utredningar (mom. 38)

Jag har den principiella uppfattningen att det är angeläget
att utredningar som riksdagen förordar skall kunna genomföra
sitt uppdrag grundligt. Det förutsätter att de tillsätts i
rimlig tid efter förordandet och att tidsramen inte sätts för
snävt. Vad som kan anses vara rimlig tid är naturligtvis svårt
att exakt ange; några månader torde vara acceptabelt. När det --
som i fallet med den Kulturpolitiska utredningen -- går nästan
ett år mellan beslutet och arbetsstart innebär det att
utredningen tvingas arbeta under stark tidspress.

Det är inte ovanligt att motioner avslås med motiveringen att
ledamöter har möjlighet att anmoda planerad eller sittande
utredning att ta upp förslag som ställs i motionen.
Den situationen bör inte uppstå att det blir omöjligt för
ledamöterna i kommittéer att utnyttja de möjligheter som
direktiven kan ge att ta upp frågor som de finner vara av
särskilt intresse att belysa. Ju snävare tidsram en utredning
får, desto större risk föreligger att dessa möjligheter i
praktiken inte kan utnyttjas.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
27 och 28 borde ha hemställt

27. beträffande en utredning om utveckling av
danslivet

att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr244 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

28. beträffande vissa biblioteksfrågor

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Kr204,
1992/93:Kr214, 1992/93:Kr218, 1992/93:Kr313 yrkande 5,
1992/93:Kr318 och 1992/93:Kr335 yrkande 22 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts om en bibliotekslag m.m.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Motionerna 1
Utskottet 6
Inledning 6
Allmänna kulturpolitiska frågor 9
Museifrågor 15
Teaterfrågor 19
Dansfråga 21
Biblioteksfrågor 21
Kulturmiljöfrågor 22
Barn- och ungdomsfrågor 23
Lönebidragsfrågor 25
Tillsättandet och sammansättningen av vissa parlamentariska
utredningar 25
Hemställan 26
Reservationer 29
1. Den internationaliserade kulturen (m, fp, c, kds) 29
2. Skydd för kulturens basverksamheter (nyd) 30
3. Frågan om huruvida utredningsarbetet på museiområdet
skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté (m, fp, c,
kds) 30
4. Frågan om huruvida utredningsarbetet på teaterområdet
skall bedrivas av en parlamentarisk kommitté (m, fp, c,
kds) 31
5. Vissa biblioteksfrågor (s) 32
6. Bevarandefrågorna vad gäller industrimiljöer och
industriminnen (s) 32
7. Förtur åt barn- och ungdomskulturens behov (s) 33
8. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun då det gäller
barn- och ungdomskulturen (s) 33
9. Viss redovisning rörande institutioners insatser för barn
och ungdom (s) 34
10. Redovisning av effekterna av övergången till flexibla
lönebidrag på kulturområdet (s) 34
11. Tillsättandet och sammansättningen av vissa
parlamentariska utredningar (m, fp, c, kds) 35
Meningsyttring (v) 37