I betänkandet behandlas regeringens förslag i
budgetpropositionen om stöd till trossamfund m.m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning,
70000000 kr. Ställningstagandet innebär att ett motionskrav
om uppräkning av anslagsposten Lokalbidrag från 12480000 kr
med 12500000 kr avstyrks.
Vid betänkandet har fogats ett särskilt yttrande.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 14
(Civildepartementet) under C. Stöd till trossamfund m.m.
under punkt C 1 (s. 85--87) föreslagit riksdagen att till Stöd
till trossamfund m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett
reservationsanslag på 70000000 kr.
Motionen
1992/93:Kr420 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen till Stöd till trossamfund, lokalbidrag för budgetåret
1993/94, anvisar 12500000 kr utöver regeringens förslag.
Utskottet
Från anslaget betalas statsbidrag till andra trossamfund än
Svenska kyrkan för religiös verksamhet (verksamhetsbidrag),
för lokaler för sådan verksamhet (lokalbidrag) och för
teologiska seminarier m.m. (utbildningsbidrag). Föreskrifter om
dessa statsbidrag finns i förordningen (1989:271) om statsbidrag
till andra trossamfund än Svenska kyrkan. I förordningen anges
vilka trossamfund som har bedömts vara berättigade till
statsbidrag enligt de grunder som riksdagen har beslutat och
till vilka utbildningar bidrag får beviljas. Ursprungligen
betalades statsbidrag endast till församlingar som var anslutna
till Sveriges frikyrkoråd. Bidrag betalas numera också till
Anglikanska kyrkan, Estniska evangelisk-lutherska kyrkan, de
islamiska församlingarna i Sverige, de judiska församlingarna i
Sverige, de ortodoxa och österländska kyrkorna, Katolska kyrkan
i Sverige och Ungerska protestantiska kyrkan.
Frågor om bidrag till de i förordningen angivna samfunden
prövas av Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund.
Nämnden består av företrädare för alla dessa samfund.
Ledamöterna i samarbetsnämnden utses av regeringen.
Regeringens förslag innebär att anslagsposterna
Verksamhetsbidrag och Utbildningsbidrag skall bli oförändrade,
52260000 kr resp. 2080000 kr. Anslagsposten Till
regeringens disposition föreslås bli sänkt med 1000 kr till
3180000 kr.
För innevarande budgetår har riksdagen anvisat 34486000 kr
till lokalbidrag, varav 20000000 kr i form av en
engångsanvisning som efter förslag i kompletteringspropositionen
1992 gjordes av arbetsmarknadspolitiska skäl (prop. 1991/92:150
bil. 1:11, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Regeringen
föreslår att anslagsposten -- efter bortfall av
engångsanvisningen -- minskas med 2006000 kr och således
bestäms till 12480000 kr.
I enlighet med det anförda föreslås en total medelsanvisning
under anslaget Stöd till trossamfund m.m. på 70000000 kr.
Innan utskottet tar upp till behandling en motion som
innehåller krav på uppräkning av anslagsposten Lokalbidrag vill
utskottet erinra om följande.
Efter förslag av kulturutskottet våren 1990 uttalade sig
riksdagen för en real uppräkning av såväl verksamhetsbidraget
som lokalbidraget (bet. 1989/90:KrU13, rskr. 1989/90:132).
Påföljande år räknades båda bidragen upp efter förslag av
regeringen. Förra året föreslog regeringen ett oförändrat
lokalbidrag och en uppräkning av verksamhetsbidraget med 4 %.
Förslaget godtogs av riksdagen, som avslog krav på uppräkning av
lokalbidraget även för innevarande budgetår. Efter förslag av
kulturutskottet uttalade sig dock riksdagen för att den
anslagsuppräkning som påbörjats genom beslut våren 1991 skulle
fortsätta under kommande budgetår (bet. 1991/92:KrU13, rskr.
1991/92:148).
I årets budgetproposition (bil. 14 s. 86) anför civilministern
att hon på grund av det ansträngda statsfinansiella läget inte
finner det möjligt att i budgetförslaget för nästa budgetår
tillgodose riksdagens önskemål om fortsatt uppräkning av
bidragen till trossamfund. I sammanhanget erinras bl.a. om att
trossamfundens kostnader minskas genom den sänkta
arbetsgivaravgiften och att bidrag till de fria trossamfunden
betalas förutom ur förevarande anslag bl.a. ur Allmänna
arvsfonden samt ur de statliga anslagen till barn- och
ungdomsverksamhet, folkrörelser och folkbildning.
I motion Kr420 (s) föreslås en uppräkning av lokalbidraget med
12500000 kr till 24980000 kr. Vid ett bifall till
förslaget skulle anslaget Stöd till trossamfund m.m. således
bestämmas till 82500000 kr.
Motionärerna hänvisar till att enligt budgetpropositionen
engångsanvisningen om 20000000 kr har gjort det möjligt att
tidigarelägga 46 byggnadsprojekt med en beräknad sammanlagd
produktionskostnad på ca 176000000 kr och en
sysselsättningseffekt motsvarande ca 150 årsarbeten.
Motionärerna menar att i dagens kärva arbetsmarknadsläge måste
alla möjligheter att upprätthålla inte minst
byggsysselsättningen tas till vara. Ett bifall till
motionsförslaget bör, menar de, ge en sysselsättningseffekt på
ca 100 årsarbeten.
Finansutskottet har i sitt betänkande 1992/93:FiU10 Den
ekonomiska politiken och budgetregleringen m.m. behandlat bl.a.
frågan om åtgärder för att komma till rätta med det svåra läget
på arbetsmarknaden. Utskottet har ansett att sådana åtgärder bör
få högsta prioritet. I åtta punkter har, mot bakgrund av vissa
allmänna riktlinjer, angetts insatsområden. Inom kulturområdets
beredningsområde har finansutskottet uttalat sig för att
insatser skall göras för kulturmiljövård.
Kulturutskottet anser att det inte finns skäl frångå den
prioritering som gjorts av finansutskottet. Utskottet avstyrker
därför yrkandet i motion Kr420 och tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning under anslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande medelsanvisningen till Stöd till trossamfund
m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Kr420 till Stöd till trossamfund
m.m. för budgetåret 1993/94 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 70000000 kr.
Stockholm den 9 mars 1993
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran
Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd
Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica
Widnemark (s) och Simon Liliedahl (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Särskilt yttrande
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s)
anför:
Med hänsyn till det allvarliga läget på arbetsmarknaden finns
det ett akut behov av ett samlat program för ökat byggande.
Socialdemokraterna har i riksdagen drivit på för att snabbt få
ett beslut som kan ge minst 30 000 arbetstillfällen genom
reparationer, underhåll och ombyggnader. I finansutskottet har
det varit möjligt att få gehör för ett program som kan ge en
sådan sysselsättningseffekt. Det var dock inte möjligt att få
enighet om att låta en uppräkning av lokalbidraget ingå i
programmet. Eftersom det för vår del är av största betydelse att
garantera ett genomförande av det samlade programmet för nya
arbetstillfällen inom byggsektorn, tvingas vi avstå från att i
detta sammanhang yrka på en uppräkning av lokalbidraget.