I detta betänkande behandlas budgetpropositionens förslag till
anslag till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, driftsstöd
till dagspressen, utvecklingsstöd till dagspressen, täckande av
förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen,
distributionsstöd till dagspressen, stöd till radio- och
kassettidningar samt bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur. Vidare behandlas 16
motionsyrkanden som väckts med anledning av förslagen. Utskottet
har tillstyrkt propositionens förslag och har avstyrkt samtliga
motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till en planerad översyn
av dagspressens situation. Till betänkandet har fogats tre
reservationer av de socialdemokratiska ledamöterna och fem
reservationer av ledamoten från Ny demokrati. Vidare föreligger
en meningsyttring (v).
ELFTE HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1992/93:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) har
regeringen föreslagit att riksdagen
godkänner att den övergripande målsättningen för
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden skall vara i enlighet
med vad som i propositionen förordats (punkt C 5, 1),
till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5316000 kr
(punktC 5,2),
godkänner vad i propositionen förordats om en förändring av
reglerna för stöd till tidningar på andra språk än svenska
(punkt C 6, 1),
till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1993/94
anvisar ett förslagsanslag på 420000000 kr (punkt C 6, 2),
till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 7800000 kr (punkt
C 7),
till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
dagspressen för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag
på 1000 kr (punkt C 8),
till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret
1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 75000000 kr (punkt C
9),
till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret
1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 101974000 kr (punkt C
10),
godkänner den övergripande målsättningen för och inriktningen
av verksamheten med utgivning av lättläst nyhetsinformation och
litteratur enligt vad som förordats i avsnittet Slutsatser
(punkt C 14, 1),
till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation
och litteratur för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 8576000 kr (punkt C 14, 2).
Motionerna
1992/93:K804 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) och Lars
Stjernkvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrade
regler för stöd till radio- och kassettidningar.
1992/93:K811 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett högre stödbelopp för taltidningar.
1992/93:K812 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökat stöd till radio- och kassettidningar.
1992/93:K813 av Jan Andersson och Börje Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökat stöd till LL-stiftelsen.
1992/93:K815 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en expertutredning om sanering av vissa dagstidningars ekonomi.
1992/93:K816 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att staten via Taltidningsnämnden bör
bekosta produktionen av ytterligare en kassett/dag ur DN och SvD
för att de synskadade skall kunna få tillgång till ett mer
heltäckande dagstidningsmaterial.
1992/93:K817 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för
budgetåret 1993/94 anvisar 10 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 17 800 000 kr,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om presstödet i nästkommande års budget,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en parlamentarisk utredning om
dagspressens villkor.
1992/93:K820 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär ett detaljerat förslag
till en successiv avveckling av presstödet till dagspressen
under en treårsperiod,
2. att riksdagen till driftstöd för dagspressen anvisar
294000 000 kr (elfte huvudtiteln C 6),
3. att riksdagen till utvecklingsstöd för dagspressen anvisar
5 460 000 kr (elfte huvudtiteln C 7),
4. att riksdagen till distributionsstöd till dagspressen
anvisar 52500000 kr (elfte huvudtiteln C 9),
5. att riksdagen till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
anvisar 4 500 000 kr (elfte huvudtiteln C 5).
1992/93:K823 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till taltidningsutgivning för
endagstidningar.
1992/93:K825 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utökning av kretsen av berättigade till
taltidningsabonnemang och en ändring i förordningen om statligt
stöd till radio- och kassettidningar.
Utskottet
Presstödet i allmänhet
Propositionen
Kulturministern delar Presstödsnämndens bedömning att det
primärt måste ankomma på de enskilda tidningsföretag som trots
omfattande presstöd har uppvisat förluster att söka lösningar på
problemen. Nämnden angav att det förhållandet att ett stort
antal av de företag som uppbär driftsstöd visat förlust år 1991
i och för sig talar för en höjning av driftsstödet men att det
rådande statsfinansiella läget inte medger detta. Det direkta
presstödet bör enligt kulturministern tills vidare utgå i samma
former och enligt i huvudsak samma regler som för närvarande.
Hon är emellertid inte beredd att formulera en målsättning för
hela perioden 1993/94--1995/96. Skälen för detta är bl.a. att
Statskontoret på uppdrag av Expertkommittén för studier i
offentlig ekonomi (ESO) för närvarande utreder presstödet och
dess effekter och att denna utredning bör avvaktas, liksom den
utvärdering av utvecklingsstödets betydelse för dagstidningarnas
ekonomi som nämnden aviserat.
Motionerna
I motion K817 av Thage G Peterson m.fl. (s) begärs en bred
genomgång av dagspressens villkor under återstoden av 1990-talet
(yrkande 3). En sådan bör enligt motionärerna syfta till att
säkra mångfalden i pressen och andra medier och bör ske under
parlamentarisk medverkan, företrädesvis inom ramen för en
statlig utredning. I utredningsuppdraget bör ingå bl.a. frågan
om behovet av utvecklingsstöd för kommande budgetår. I motionen
begärs vidare ett tillkännagivande till regeringen om att
presstödet skall vara fredat från nedskärningar även budgetåret
1994/95 (yrkande 2).
En utredning rörande presstödet begärs också i motion K815 av
Göthe Knutson (m). Enligt motionären bör regering och riksdag ta
fasta på det viktiga med presstödet, nämligen att det skall
utgöra en hjälp till självhjälp så att varje stödtidning inom
några år skall bli självbärande. Motionären föreslår att varje
stödtidning tecknar ett exempelvis femårigt kontrakt med
Presstödsnämnden där tidningen får hjälp med planläggningen av
ekonomisk sanering samtidigt som driftsstödet successivt trappas
ner till noll. Förslaget bör bli föremål för expertutredning
inom lämpligt departement.
Enligt motion K820 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) har
presstödet inrättats för att gynna stora särintressen inom det
politiska etablissemanget. Motionärerna anser därför att
presstödet till dagspressen samt anslaget till Presstödsnämnden
bör avvecklas under en treårsperiod med början budgetåret
1993/94. Riksdagen bör enligt motionen hos regeringen begära ett
detaljerat förslag om detta (yrkande 1).
Utskottets bedömning
Presstödet reformerades den 1 juli 1990 på grundval av ett
treårigt utredningsarbete av Dagstidningskommittén. I
proposition 1989/90:78 om reformerat presstöd framhölls att
pressens roll i fråga om information, kommentarer, granskning
samt kommunikation mellan olika grupper -- kort sagt
dagstidningarnas roll för demokratin -- motiverade ett statligt
stöd. Om inte de tidningar som befinner sig i ett
konkurrensmässigt underläge fick stöd skulle mångfalden minska,
till förfång för läsarnas valfrihet och för opinionsbildningen.
Riksdagen godtog i huvudsak (1989/90:KU31) den föreslagna
utformningen av presstödet. Förra året (1991/92:KU27) uttalade
utskottet att det inte var berett att göra en annan bedömning.
Sedan dess har det emellertid skett en stark utveckling på
medieområdet, och tidningarnas villkor har förändrats. Utskottet
har inhämtat att man inom regeringskansliet mot denna bakgrund
överväger att företa en översyn av dagspressens situation.
Utskottet förutsätter att det angelägna intresset av en rimlig
mångfald i pressen gör att en sådan utredning kommer till stånd,
och då under parlamentarisk medverkan. Med hänsyn härtill får
motion K817 yrkande 3 i huvudsak anses tillgodosedd. Utskottet
är dock inte berett förorda att utredningen får en sådan
inriktning som föreslås i motion K815. Utskottet är följaktligen
inte heller berett tillstyrka K820 yrkande 1. Mot bakgrund av
den nämnda översynen är utskottet vidare inte berett att
tillstyrka ett tillkännagivande till regeringen rörande
presstödet för budgetåret 1994/95. Motion K817 yrkande 2
avstyrks följaktligen.
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås riksdagen dels godkänna den
övergripande målsättningen för Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden som förordas, dels anvisa ett ramanslag
till nämnderna på 5316000 kr för budgetåret 1993/94.
Som övergripande målsättning anges att Presstödsnämnden under
perioden 1993/94--1995/96 skall fördela det statliga stödet till
dagspressen. Taltidningsnämnden skall under samma period fördela
det statliga stödet till radio- och kassettidningar. Efter
beslut av regeringen bör nämnderna även kunna utföra andra
uppgifter med anknytning till sina resp. huvuduppgifter.
Motionen
I motion K820 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) framhålls att en
successiv avveckling av presstödet föranleder även en minskning
av kostnaderna för Presstödsnämnden. Motionärerna föreslår att
till anslaget till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
anvisas endast 4500000 kr (yrkande 5).
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om godkännande av
övergripande målsättning för nämnderna.
Med hänsyn till utskottets nedan redovisade inställning till
den i motionen begärda avvecklingen av presstödet anser
utskottet att det saknas anledning förorda ett lägre anslag till
nämnderna än det som föreslås i budgetpropositionen.
Propositionens förslag tillstyrks följaktligen, och motion K820
yrkande 5 avstyrks.
Driftsstöd till dagspressen
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen godkänner en
förändring den 1 juli 1993 av reglerna för stöd till tidningar
på andra språk än svenska. Enligt den nuvarande stödordningen
skall en sådan tidning för att vara berättigad till stöd
innehålla nyheter, annan information och debatt, som rör
förhållandena i Sverige eller är av allmänt intresse. Den
föreslagna förändringen innebär att detta krav slopas och
ersätts med en regel om att minst 90 % av tidningens abonnerade
upplaga skall vara spridd i Sverige. Förslaget överensstämmer
med Presstödsnämndens förslag. Nämnden bygger i första hand sitt
ställningstagande på att den nuvarande regeln framstår som en
allvarlig inskränkning i den redaktionella frihet som bör
tillkomma dessa tidningar på samma sätt som gäller för
svenskspråkiga tidningar.
Vidare föreslås att anslaget Driftsstöd till dagspressen förs
upp med 420000000 kr för budgetåret 1993/94.
Motionen
I motion K820 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) framhålls att en
successiv avveckling av driftsstödet innebär att anslaget bör
minskas med 30 % till 294000000 kr (yrkande 2).
Utskottets bedömning
Utskottet delar den i propositionen redovisade bedömningen att
stöd till tidningar på andra språk än svenska bör kunna utgå
under förutsättning av att minst 90 % av tidningens abonnerade
upplaga är spridd i Sverige. Regeln bör således ersätta det
nuvarande kravet att sådana tidningar skall innehålla nyheter,
allmän information och debatt, som rör förhållandena i Sverige
eller är av allmänt intresse. Propositionens förslag att
riksdagen skall godkänna denna regelförändring tillstyrks
följaktligen.
Med hänsyn till de stora svårigheter som skulle uppstå för
dagspressen om driftsstödet nu skulle minskas med 30 % avstyrker
utskottet motion K820 yrkande 2. Propositionens förslag
tillstyrks.
Utvecklingsstöd till dagspressen
Propositionen
I budgetpropositionen hänvisas till tidigare nämnda
svårigheter att ange treårig målsättning för de presspolitiska
åtgärderna. Mot den bakgrunden och med hänsyn till det rådande
statsfinansiella läget bör inte utvecklingsstödet räknas upp i
enlighet med Presstödsnämndens förslag i anslagsframställningen
utan föras upp med oförändrade 7800000 kr. Nämnden hade
förordat en ökning med 10 000000 kr.
Motionerna
Thage G Peterson m.fl. (s) begär i motion K817 yrkande 1 att
till anslaget anvisas 10000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller 17800000 kr. Motionärerna framhåller att
det finns ett uppdämt och växande behov av utvecklingsstöd.
Utvecklingen på den tekniska sidan som går i riktning mot en
totalintegrerad datorbaserad produktion aktualiserar frågan om
kompletterande investeringar också i tidningsföretag som redan
tagit de inledande stegen i sin förnyelse. Mot denna bakgrund
och med hänsyn till den betydelse utvecklingsstödet har för
dagstidningar är det enligt motionärerna alldeles otillräckligt
att anvisa ett så lågt belopp som regeringen föreslår. I stället
bör anslås det belopp Presstödsnämnden föreslagit i sin
anslagsframställning.
I motion K820 yrkande 3 av Ian Wachtmeister m.fl. (s)
föreslås däremot att anslaget minskas med 30 % till 5460000
kr.
Utskottets bedömning
Med hänvisning bl.a. till det rådande statsfinansiella läget
beslutade riksdagen i förra årets budgetarbete att anslaget
Utvecklingsstöd till dagspressen skulle minskas till 7800000
kr (1991/92:KU27 s. 8). Utskottet är inte berett att nu göra en
annan bedömning. Motionerna K817 yrkande 1 och K820 yrkande 3
avstyrks följaktligen.
Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
dagspressen
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att anslaget i överensstämmelse
med Presstödsnämndens förslag förs upp med 1000 kr.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.
Distributionsstöd till dagspressen
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att anslaget till
distributionsstöd till dagspressen i enlighet med
Presstödsnämndens förslag i anslagsframställningen förs upp med
oförändrade 75000000 kr.
Motionen
I motion K820 yrkande 4 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
föreslås att anslaget minskas med 30 % till 52500000 kr.
Utskottets bedömning
Stora svårigheter skulle uppstå för dagspressen om
motionsyrkandet skulle bifallas. Utskottet avstyrker
följaktligen motion K820 yrkande 4 och tillstyrker propositionen
i denna del.
Stöd till radio- och kassettidningar
Propositionen
I budgetpropositionen anges att verksamheten med radio- och
kassetttidningar bedrivs med en sådan inriktning att de
målsättningar som sattes upp år 1988 och som därefter har
modifierats något i huvudsak har uppnåtts. Statsrådet framhåller
att stödet till radio- och kassettidningar bör bibehållas
oförändrat vad gäller grunderna för stödet under den kommande
treårsperioden. Det innebär bl.a. att de övergripande
målsättningarna för verksamheten skall vara oförändrade.
Eftersom utbyggnaden redan nått långt och utbyggnadstakten
därmed kan förväntas avta, är det ofrånkomligt att det på några
punkter mer kommer att handla om att försvara uppnådda resultat
och mindre om att expandera ytterligare. Något nytt mål uttryckt
i antal tidningar bör därför inte sättas upp.
Målgruppen för taltidningsverksamheten bör tills vidare enligt
propositionen vara oförändrad. Statsrådet noterar nämndens
avsikt att pröva frågan om möjligheten för andra grupper av
funktionshindrade än synskadade att prenumerera på taltidningar
och utgår från att nämnden därvid beaktar vad föredragande
statsrådet anförde i denna fråga i proposition 1987/88:145 om
stöd till radio- och kassettidningar.
Den utbyggnad av den s.k. RATS-tekniken (radiosända
talsyntestidningar för synskadade) som Taltidningsnämnden
planerar innebär enligt kulturministern att statens kostnader
för verksamheten på sikt kommer att kunna minskas, men framför
allt innebär RATS fördelar för de synskadades
informationssituation, eftersom större delen av tidningen
därigenom blir tillgänglig. Statsrådet hade erfarit att det på
olika bibliotek finns en efterfrågan från de synskadade på
inläsning av innehållet i de delar av dagstidningarna som inte
ryms i de redigerade och intalade kassettutgåvorna. På sikt bör
belastningen på biblioteken kunna minska genom att flera
tidningar distribueras med RATS-tekniken.
Regeringen föreslår att till stöd till radio- och
kassettidningar anvisas ett förslagsanslag på 101974000 kr.
Motionerna
I motion K812 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
begärs ett ökat stöd för tidningar med under 10000 exemplar,
liksom för endagstidningar med liten upplaga. Det högsta
stödbelopp för radio- och kassettidningar på 25000 kr per
abonnemang och 100 kr per exemplar som infördes fr.o.m.
innevarande budgetår innebär att tidningar med mindre än 16000
exemplar inte har underlag för att komma ut som radio- eller
kassettidning. På andra tidningar är man tveksam i fråga om att
starta utgivning för synskadade, mot bakgrund av att man kanske
inte kan nå ett nödvändigt antal abonnenter. Också motion K804
av Dan Ericsson i Kolmården (kds) och Lars Stjernkvist (s) tar
upp denna fråga. Enligt motionärerna kan man tänka sig andra
begränsningsformer och en utformning av stödsystemet som ger den
efterfrågade effekten, nämligen att synskadade skall ges
likvärdiga villkor med andra när det gäller rätten till mångfald
och valfrihet. Rolf L Nilson m.fl. (v) begär i motion K811 att
högsta stödbeloppet för tidningar med upplagor under 10000
exemplar bestäms till 40000 kr. I motion K823 av Marianne
Jönsson och Agne Hansson (c) anges att det i dag inte utgår
något stöd till endagstidningar. Det är enligt motionärerna
angeläget att öppna stödet även till dessa tidningar. Ett antal
av dem har riksspridning och har ett högt informationsvärde.
Begränsningsreglerna om högst 25000 kr per abonnemang och 100
kr per exemplar måste givetvis gälla också för dessa tidningar.
Hans Göran Franck m.fl. (s) framhåller i motion K816 att
radiotaltidningsversionerna av Dagens Nyheter och Svenska
Dagbladet endast återger 10--15 % av tidningarnas innehåll.
Vissa delar redovisas endast summariskt med möjlighet för de
synskadade att vända sig till bibliotekets inläsningstjänst för
fylligare information. En orimligt stor del av länsbibliotekens
resurser går numera åt för dessa s.k. konsekvensinläsningar ur
DN och SvD. Motionärerna begär mot denna bakgrund att
Taltidningsnämndens anslag bör bekosta produktionen av
ytterligare en kassett per dag ur DN och SvD för att de
synskadade skall ha tillgång till ett mer heltäckande
dagstidningsmaterial.
Karl-Göran Biörsmark (fp) begär i motion K825 att nya grupper
av handikappade får tillgång till tidningar. Speciellt är det
enligt motionären afatiker och dyslektiker som önskar komma med
vid en utökning av kretsen berättigade.
Gällande regler
Enligt 7 § förordningen (1988:582) om statligt stöd till
radio- och kassettidningar får stödet avse endast utgivning av
radio- och kassettidningar för synskadade och för sådana andra
handikappade som inte kan hålla i eller bläddra i en tidning men
som kan tillgodogöra sig samma version av en taltidning som de
synskadade. I 9 § stadgas att stöd för utgivning av en radio-
eller kassettidning skall ge full nettokostnadstäckning för det
utgivande tidningsföretaget. Stödet får även omfatta kostnader
för marknadsföring och abonnentutbildning. Stöd till en radio-
och kassettidning får dock lämnas med högst 25000 kr per
abonnemang för en dagstidning som utkommer med tre till sju
nummer per vecka och med högst 100 kr per exemplar för en
dagstidning som utkommer med ett eller två nummer per vecka.
Nämnas kan att stöd för närvarande utgår till nio
endagstidningar, Broderskap, Kristdemokraten, Nu,
Norrskensflamman, Hemmets vän, Blekingeposten, Härjedalen,
Västmanlands Folkblad och Miljömagasinet Alternativet.
Tidigare riksdagsbehandling
I propositionen om stöd till radio- och kassettidningar (prop.
1987/88:145 s. 27) framhölls att staten tills vidare borde stå
fast vid den ursprungliga ambitionen med verksamheten. En vidgad
inriktning på flera tillkommande grupper skulle kunna fördröja
och komplicera verksamheten. Ambitionen med radio- och
kassettidningarna är att dessa så nära som möjligt skall ansluta
till en tryckt förlaga. Många av övriga läshandikappade grupper
torde enligt propositionen kräva särskilda anpassningsinsatser.
Sådana hänsynstaganden skulle medföra behov av utveckling av
olika redaktionella produkter och olika varianter av teknisk
utrustning, vilket skulle kräva förnyade insatser av utrednings-
och utvecklingskaraktär. En breddning av målgruppen skulle
dessutom få ekonomiska konsekvenser och kräva ändringar i lagen
om radiotidningar, som bl.a. bygger på trohet till en tryckt
förlaga. Den dåvarande kulturministern ansåg därför att frågan
om andra läshandikappade gruppers tillgång till radio- och
kassettidningar tills vidare borde anstå.
I 1991 års budgetproposition förordades restriktioner bl.a. i
form av ett högsta stödbelopp per abonnemang på 25000 kr samt
genom att bidragsbeloppet per exemplar och abonnemang inte fick
överstiga 100 kr. Utskottet framhöll (1990/91:KU29) att stödet
borde vara sådant att det stimulerade till
marknadsföringsåtgärder från tidningsföretagens sida i syfte att
få ett större antal abonnenter. Enligt utskottet fick de
föreslagna begränsningarna för högsta stödbelopp per abonnemang
resp. för tidningsexemplar och abonnemang antas verka i denna
riktning. Utskottets majoritet godtog förslaget. Vid förra årets
behandling av förslagen till presstöd gjorde utskottet inte
någon annan bedömning (1991/92:KU27 s. 11).
Utskottets bedömning
Utskottet gör fortfarande samma bedömning som tidigare när det
gäller begränsningen till högsta stödbelopp per abonnemang resp.
exemplar. Utskottet är därför inte berett tillstyrka yrkandena
om ändrade begränsningsformer i motionerna K812, K804 och K811.
När det gäller yrkandet om stöd till endagstidningar i motion
K823 får utskottet hänvisa till att sådant stöd utgår redan i
dag.
Utskottet noterar att Taltidningsnämnden har för avsikt att
pröva frågan om möjligheten för nya grupper av funktionshindrade
-- framför allt dyslektiker och afatiker -- att prenumerera på
taltidningar. Enligt utskottets mening skulle en sådan
utvidgning kunna fylla ett angeläget behov. Nämndens
överväganden bl.a. i fråga om kostnadsaspekten bör emellertid
avvaktas innan ställning tas till en utvidgning av målgruppen
för taltidningsverksamheten. Också frågan om en ökad omfattning
av taltidningsversionerna av DN och SvD bör avvakta dessa
överväganden. Motionerna K816 och K825 avstyrks följaktligen.
Propositionens förslag i denna del tillstyrks.
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
(LL-stiftelsen)
Propositionen
Enligt stiftelsens nuvarande stadgar som fastställdes av
regeringen den 22 juni 1988 har stiftelsen till ändamål att ge
ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut
lättlästa böcker (LL-böcker). Tidningen bör utformas så att den
blir till nytta även för andra grupper med läshandikapp.
Bokutgivningen bör koncentreras till böcker för främst
begåvningshandikappade personer. Marknadsföringen och
distributionen av böckerna bör ägnas särskild uppmärksamhet.
Verksamheten skall drivas utan vinstsyfte och inom ramen för ett
avtal som träffas mellan staten och stiftelsen.
Antalet utgåvor per år av stiftelsens tidning 8 Sidor är för
närvarande 45 nummer. Upplagan har minskat till 5800 exemplar
per år från 6200 exemplar år 1990. Stiftelsen har bedömt att
en utgivning av LL-böcker bör ligga på 20 böcker per år för att
målet med en variationsrik utgivning skall kunna nås.
Medel har tagits från stiftelsekapitalet för att täcka
förluster i verksamheten som uppgick till 112000 kr budgetåret
1990/91 och för 1991/92 beräknas till 173000 kr.
Stiftelsekapitalet hade budgetåret 1990/91 höjts från 100000
kr till 600000 kr.
I den nu aktuella budgetpropositionen framhåller
kulturministern att hon delar stiftelsens bedömning att hittills
gjorda marknadsföringsinsatser inte varit tillräckliga. Mot
bakgrund av det ekonomiska läget är det enligt statsrådet inte
möjligt att under den kommande treårsperioden öka stödet till
verksamheten men det borde vara möjligt att med hjälp av
rationaliseringar och utnyttjande av ny teknik effektivisera
verksamheten. Hon anser vidare att problemen med det krympande
stiftelsekapitalet inger allvarlig oro. Hennes bedömning blir
att verksamheten under kommande treårsperiod bör fortsätta i
nuvarande stiftelseform och att de övergripande målen bör vara
att förse begåvningshandikappade och vissa andra grupper av
läshandikappade med nyhetsinformation och litteratur.
Verksamheten bör inriktas på utgivning av en nyhetstidning och
av lättlästa böcker. Med tanke på områdets speciella karaktär
bör marknadsföringen ägnas stor vikt.
Vid beräkning av anslaget för nästa budgetår, 8576000 kr,
har hänsyn tagits till viss kompensation för prisutvecklingen.
Motionen
Jan Andersson och Börje Nilsson (s) begär i motion K813 ett
ökat stöd till LL-stiftelsen. Stiftelsen har inte uppnått sitt
mål 20 böcker årligen och en nyhetstidning per vecka. Tvärtom
har utgivningen av både böcker och tidning sjunkit. Stiftelsen
riskerar att komma in i en ond cirkel genom att stiftelsens
produkter inte är nog kända bland dem man vänder sig till
samtidigt som en effektiv marknadsföring inte kan bedrivas av
ekonomiska skäl. Vidare framhålls i motionen att
kostnadsökningarna inom de aktuella branscherna varit högre än
de statliga anslagen. Den ekonomiska situationen är för
närvarande sådan att stiftelsen inte kan räkna med att
intäkterna håller sig på samma nivå som tidigare. Framför allt
har inköpen från biblioteken minskat. De medel som stiftelsen
fått på både drifts- och kapitalsidan är otillräckliga för att
verksamheten skall vara meningsfull.
Utskottets bedömning
Utskottet delar kulturministerns bedömning att det ekonomiska
läget inte medger ett ökat stöd till stiftelsens verksamhet utan
ett ökat kostnadsutrymme borde kunna uppnås genom
rationaliseringar och ny teknik. Utskottet är således inte
berett tillstyrka motion K813. Utskottet tillstyrker att de
övergripande mål för verksamheten som förordas i propositionen
godkänns. Målen bör således vara att förse bl.a.
begåvningshandikappade med nyhetsinformation och litteratur och
verksamheten bör omfatta utgivningen av en nyhetstidning och
lättlästa böcker. Marknadsföringen bör ägnas stor vikt.
Propositionens förslag i dessa delar tillstyrks följaktligen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande presstödet i allmänhet
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K815, 1992/93:K817
yrkande 3 och 1992/93:K820 yrkande 1,
3. beträffande den övergripande målsättningen för
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga
12, punkt C 5, 1 godkänner den i propositionen förordade
övergripande målsättningen för nämnderna,
4. beträffande anslag till Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga
12 punkt C 5, 2 och med avslag på motion 1992/93:K820 yrkande 5
för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden anvisar ett
ramanslag på 5316000 kr,
res. 4 (nyd)
5. beträffande reglerna för stöd till tidningar på andra
språk än svenska
att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:100 bilaga
12 punkt C 6, 1 förordats om en förändring av reglerna,
6. beträffande driftsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga
12 punkt C 6, 2 och med avslag på motion 1992/93:K820 yrkande 2
för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till Driftsstöd
till dagspressen anvisar ett förslagsanslag på 420000000
kr,
res. 5 (nyd)
7. beträffande utvecklingsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga
12 punkt C 7 och med avslag på motionerna 1992/93:K817 yrkande 1
och 1992/93:K820 yrkande 3 för budgetåret 1993/94 under elfte
huvudtiteln till Utvecklingsstöd till dagspressen anvisar
ett reservationsanslag på 7800000 kr,
res. 6. (s)
res. 7 (nyd)
8. beträffande statlig kreditgaranti till dagspressen
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga
12 punkt C 8 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till
Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
dagspressen anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr,
9. beträffande distributionsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga
12 punkt C 9 och med avslag på motion 1992/93:K820 yrkande 4 för
budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till
Distributionsstöd till dagspressen anvisar ett
förslagsanslag på 75000000 kr,
res. 8 (nyd)
10. beträffande högsta stödbelopp för radio- och
kassettidningar
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K804, 1992/93:K811 och
1992/93:K812,
men. (v)
11. beträffande stöd till radio- och kassettidningar i
övrigt
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga
12 punkt C 10 och med avslag på motionerna 1992/93:K816,
1992/93:K823 och 1992/93:K825 för budgetåret 1993/94 under elfte
huvudtiteln till Stöd till radio- och kassettidningar
anvisar ett förslagsanslag på 101974000 kr,
12. beträffande den övergripande målsättningen m.m. för
utgivning av lättläst information och litteratur
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga
12 punkt C 14, 1 godkänner den övergripande målsättningen för
och inriktningen av verksamheten med utgivning av lättläst
nyhetsinformation och litteratur enligt vad som förordats i
avsnittet Slutsatser,
13. beträffande bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga
12 punkt C 14, 2 och med avslag på motion 1992/93:K813 till
Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 8576000 kr.
Stockholm den 23 mars 1993
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt
Ove Johansson (s) Ingvar Johnsson (s), Ingvar Svensson (kds),
Harriet Colliander (nyd), Torgny Larsson (s), Inger René (m),
Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Elvy
Söderström (s), Björn von der Esch (m) och Göran Åstrand (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Presstödet i allmänhet (mom. 1)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar
Johnsson, Torgny Larsson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy
Söderström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med " Riksdagen godtog" och slutar med "K820 yrkande 1" bort ha
följande lydelse:
Utskottet gör nu inte någon annan bedömning i fråga om
pressens roll. Utskottet delar således den grundsyn som hösten
1992 framfördes av Svenska Tidningsutgivarföreningen att
dagstidningarna har en fundamental samhällelig och kulturell
roll såsom förmedlare av nyheter och information,
opinionsbildning och debatt och att en mångfald av dagstidningar
är av central betydelse för den demokratiska processen.
Genom den aktuella situationen i tidningsbranschen tillsammans
med de radikala förändringar som förestår inom mediesektorn
rikskerar mångfalden nu att gå förlorad. Situationen inom
tidningsbranschen kännetecknas nämligen av en fortsatt starkt
fallande annonskonjuktur och det kan finnas en utveckling mot
ägarkoncentration och åsiktsmonopol inom mediesektorn. Det är
angeläget att de risker som finns i dessa hänseenden och behovet
av och utformningen av stödet till pressen utreds. I ett sådant
utredningsammanhang bör det också bringas klarhet i frågan om
mervärdesskatt på dagstidningarna, liksom i fråga om behovet av
reklamskatt.
Enligt utskottets mening är mångfalden i dagspressen av
avgörande betydelse för den svenska demokratin. Yttrandefriheten
förutsätter en bred mångfald inom dagspressen. Härvidlag har
stödet till pressen spelat en stor roll. Det är utskottets
mening att detta stöd till pressen alltjämt fyller en viktig
funktion i den svenska folkstyrelsen.
Mot bakgrund av de stora förändringar som på senare tid skett
inom mediesektorn och den fundamentala betydese som stödet till
prssen har för mångfald i pressen, är det utskottets mening att
en bred genomgång bör ske av branschens villkor under återstoden
av 1990-talet. Som en del av en sådan genomgång bör
Statskontorets rapport till ESO kunna tjäna ett syfte. Den breda
genomgången av dagspressens villkor bör ske i form av en statlig
utredning under parlamentarisk medverkan i syfte att säkra
mångfalden i pressen och andra medier. Detta bör riksdagen med
bifall till motion K817 yrkande 3 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom 1 bort ha haft
följande lydelse:
1. beträffande presstödet i allmänhet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K817 yrkande 3
och med avslag på motionerna 1992/93:K815 och 1992/93:K820
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om behovet av en parlamentarisk utredning om dagspressens
villkor.
2. Presstödet i allmänhet (mom. 1)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Presstödet reformerades" och slutar med "K820 yrkande 1"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan presstödet starkt ifrågasättas.
Presstödet har uppenbarligen inte inrättats för att främja det
fria ordet, utan för att gynna stora särintressen inom det
politiska etablissemanget. Utskottet förordar mot denna bakgrund
att presstödet till dagspressen avvecklas under en treårsperiod
med början budgetåret 1993/94. Regeringen bör avlämna ett
detaljerat förslag härom till riksdagen. Utskottet avstyrker
således motionerna K815 och K817 yrkande 3 och tillstyrker
motion K820 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande presstödet i allmänhet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K820 yrkande 1
och med avslag på motionerna 1992/93:K815 och 1992/93:K817
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om en detaljerad plan för avveckling av presstödet.
3. Presstödet budgetåret 1994/95 (mom. 2)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar
Johnsson, Torgny Larsson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy
Söderström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Mot bakgrund av" och på s. 5 slutar med "2 avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i enlighet med den överenskommelse som
träffades hösten 1992 mellan regeringspartierna och
Socialdemokraterna presstöd även budgetåret 1994/95 skall undgå
nedskärningar.
Detta bör ges regeringen till känna. Motion K817 yrkande 2
tillstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande presstödet budgetåret 1994/95
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K817 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Anslag till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
(mom.4)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Med hänsyn" och slutar med "yrkande 5 avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör den önskvärda avvecklingen av
presstödet under en treårsperiod med början budgetåret 1993/94
också föranleda en minskning av anslaget till Presstödsnämnden.
Motion K820 yrkande 5 tillstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande anslag till Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K820 yrkande 5
och med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt
C5, 2 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden anvisar ett
ramanslag på 4500000 kr.
5. Driftsstöd till dagspressen (mom. 6)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Med hänsyn" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör presstödet avvecklas under en
treårsperiod med början budgetåret 1993/94. I linje med detta
bör driftsstödet för detta budgetår minskas med 30 %. Motion
K820 yrkande 2 tillstyrks således.
dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande driftsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K820 yrkande 2
och med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt
C6, 2 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till
Driftsstöd till dagspressen anvisar ett förslagsanslag på
294000000 kr.
6. Utvecklingsstöd till dagspressen (mom. 7)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar
Johnsson, Torgny Larsson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy
Söderström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Med hänvisning" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort
ha följande lydelse:
Syftet med utvecklingsstödet är att stimulera
rationaliseringar genom införande av ny teknik, främst i
förpressledet av produktionen. Presstödsnämnden anför i sin
anslagsframställning för budgetåret 1993/94 att intresset för
utvecklingsstödet är oförändrat stort bland företagen. Nämnden
framhåller vidare att fortsatt rationalisering av förpressledet
i produktionen för många tidningar blir av direkt avgörande
betydelse för överlevnads- och utvecklingsmöjligheterna. Också
samverkan kring nyttjandet av produktionskapaciteten i
pressledet blir alltmer angelägen. För investeringarna såväl i
förpressledet som i pressledet är utvecklingsstödet av
strategisk betydelse.
Utskottet har inhämtat att antalet förfrågningar hos
Presstödsnämnden om utvecklingsstöd fortfarande ligger på hög
nivå. Eftersom de medel som anvisats för innevarande budgetår
redan praktiskt taget är disponerade bordläggs nu också
angelägna ärenden. Det finns enligt utskottets bedömning ett
uppdämt och växande behov av medel för utvecklingsstöd.
Utvecklingen på den tekniska sidan, som bl.a. öppnar nya
möjligheter till digital bildhantering och som går i riktning
mot en totalintegrerad datorbaserad produktion, aktualiserar
frågan om kompletterande investeringar också i tidningsföretag
som tagit de inledande stegen i sin förnyelse.
Utskottet vill peka på att de kostnadsminskningar som flera
företag redovisat i anslutning till satsningar på ny teknik ger
goda förhoppningar om att även hårt trängda företag kan
utvecklas och överleva om de erhåller det utvecklingsstöd som
behövs. Utvecklingsstödet skulle därigenom kunna tillgodose
målsättningen att på sikt minska lågtäckningstidningarnas
beroende av driftsstöd.
Mot den angivna bakgrunden är det enligt utskottets mening
alldeles otillräckligt att anvisa endast 7,8 miljoner kronor
till utvecklingsstödet. I stället bör stödet återföras till en
betydligt högre nivå. Utskottet delar Presstödsnämndens
bedömning att stödet bör öka med 10 miljoner kronor till 17,8
miljoner kronor. Utskottet tillstyrker således motion K817
yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande utvecklingsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K817 yrkande 1,
med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C 7
samt med avslag på motion 1992/93:K820 yrkande 3 för budgetåret
1993/94 under elfte huvudtiteln till Utvecklingsstöd till
dagspressen anvisar ett reservationsanslag på 17800000 kr.
7. Utvecklingsstöd till dagspressen (mom. 7)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Med hänvisning" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under
en treårsperiod med början budgetåret 1993/94. Utvecklingsstödet
bör mot denna bakgrund minskas med 30 % under budgetåret
1993/94.
dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande utvecklingsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K820 yrkande 3,
med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C 7
samt med avslag på motion 1992/93:K817 yrkande 1 för budgetåret
1993/94 under elfte huvudtiteln till Utvecklingsstöd till
dagspressen anvisar ett reservationsanslag på 5460000 kr.
8. Distributionsstöd till dagspressen (mom. 9)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Stora svårigheter" och slutar med "i denna del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under
en treårsperiod med början budgetåret 1993/94.
Distributionsstödet bör mot denna bakgrund minskas med 30 %
under budgetåret 1993/94. Utskottet tillstyrker således motion
K820 yrkande 4.
dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande distributionsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K820 yrkande 4
och med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt
C9 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till
Distributionsstöd till dagspressen anvisar ett
förslagsanslag på 52500000 kr.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
1. Presstödet budgetåret 1994/95 (mom. 2)
Jag ansluter mig till reservation 3.
2. Utvecklingsstöd till dagspressen (mom. 7)
Jag ansluter mig till reservation 6.
3. Högsta stödbelopp för radio- och kassettidningar (mom. 10)
Det högsta stödbelopp för radio- och kassettidningar som
infördes budgetåret 1991/92 drabbar flerdagarstidningar med
liten upplaga, ofta andratidningar, och utgör därmed ett hot mot
den politiska mångfalden. I teorin innebär reglerna om högsta
stödbelopp att tidningar med en upplaga som är mindre än 16000
exemplar saknar underlag för att komma ut som radio- och
kassettidning. I praktiken är begränsningarna större. Flera
dagstidningar är tveksamma inför att starta utgivning för
synskadade eftersom de är rädda att ej uppnå ett nödvändigt
antal abonnenter, vilket hämmar utbyggnadstakten. Särskild
hänsyn måste därför tas till tidningar med små upplagor, så att
synskadades valfrihet inte begränsas. För tidningar med en
upplaga under 10000 exemplar måste ett högsta stödbelopp om
40000 kr per abonnemang kunna godtas. En motsvarande höjning
måste också göras för endagstidningar med liten upplaga.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom. 10 borde ha hemställt:
10. beträffande högsta stödbelopp till radio- och
kassettidningar
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K811 och med
anledning av motionerna 1992/93:K804 och 1992/93:K812 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan om ett
högre stödbelopp för taltidningar.