Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 3 H 3
föreslagit att riksdagen till Stöd till politiska partier för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 141 200 000 kr.
Motionerna
1992/93:K819 av Ulf Kristersson och Henrik Landerholm (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avskaffandet av det statliga,
landstingskommunala och kommunala partistödet.
1992/93:K821 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar sänka det statliga partistödet till
hälften under en treårsperiod,
2. att riksdagen till stöd för politiska partier budgetåret
1993/94 beslutar anvisa 80 % av föreslagna medel eller således
112 960 000 kr (andra huvudtiteln H 3).
Utskottet
Propositionen
I propositionen anges att medelstilldelningen sker enligt
lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier samt
att partistödet -- som redovisats i proposition 1992/93:50 om
åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin -- kommer att
minska med 10 % fr.o.m. nästa mandatperiod.
Motionerna
Ulf Kristersson och Henrik Landerholm (båda m) framför i
motion K819 att det finns åtminstone tre goda skäl för att
avskaffa de statliga, kommunala och landstingskommunala
partistöden. Det första är strikt ekonomiskt. Med ett statligt
budgetunderskott som närmar sig 200 miljarder kronor och med de
prioriteringar som görs i statsbudgeten finns det, enligt
motionärerna, ingen anledning att undanta stödet till partierna
och inte spara de 500 miljoner kronor som utgör det sammanlagda
offentliga partistödet under 1993. Det andra skälet är den
symboliska innebörden av att politiker och partier visar att man
menar allvar med kraftiga besparingar i de offentliga
budgetarna. Att avskaffa de offentligt finansierade partistöden
vore att sända en signal till väljarna att även politikerna
inser att de måste förändra sina vanor. I motionen anförs som
ett tredje skäl att partistödet har en konserverande verkan på
partierna och deras verksamhetsformer. Motionärerna pekar på att
de svenska partierna är hundraåriga skapelser formade av en
annan tid än den vi i dag lever i. Partierna präglas av
inneboende tröghet och ovilja till förändring. Motionärerna
anser att partistödet varit förödande genom att det frikopplat
partiernas finansiering från människornas uppskattning och
partiernas förmåga att engagera människor i sitt arbete.
Motionärerna föreslår att det offentliga partistödet successivt
avvecklas under 1990-talet för att på så sätt möjliggöra en
långsam anpassningsprocess till annan finansiering. Målet bör
vara att det politiska livet år 2000 står på egna ben.
I motion K821 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) framförs att
partistödet bör sänkas för budgetåret 1993/94 till 80 % av det
nuvarande stödet och därefter för budgetåret 1994/95 till 60 %
och för budgetåret 1995/96 till 50 %, allt i dagens
penningvärde. Motionärerna anför att ett måttligt och
välmotiverat partistöd säkerligen har stöd hos en stor majoritet
av väljarna. Partistödet har emellertid vuxit till en orimlig
storlek. Det cementerar vidare genom sin utformning och
omfattning den rådande politiska maktstrukturen och försvårar
politisk dynamik, förnyelse och utveckling. Ett annat skäl för
en sänkning av partistödet är vidare att när politikernas
budskap till allmänheten är besparing och återhållsamhet är det
viktigt att föregå med gott exempel.
Tidigare behandling
Vid behandlingen av förra årets budgetproposition i februari
1992 avstyrkte utskottet bl.a. en motion av liknande innehåll
som K821 (1991/92:KU29). Utskottet anförde att det vid
partistödslagens tillkomst förutsattes att stödet skulle
omprövas med hänsyn till förändringar i penningvärdet och att en
sådan omprövning skett senast 1989. Det i budgetpropositionen
1991/92:100 föreslagna beloppet var baserat på den då beslutade
nivån och med beaktande av det senaste valresultatet. Mot
beslutet reserverade sig Harriet Colliander (nyd).
I proposition 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den
svenska ekonomin föreslog regeringen en minskning av partistödet
med 10 % från och med nästa mandatperiod. Med anledning av
propositionen väcktes en motion med liknande yrkanden som motion
K821 (1992/93:Fi36). Utskottet uppgav i ett yttrande till
finansutskottet (1992/93:KU3y) att utskottet noterat vad
regeringen föreslagit om en minskning av partistödet, men inte
ville tillstyrka de ytterligare minskningar som föreslogs i
motionen. Finansutskottet anslöt sig till propositionens förslag
och avstyrkte motionen (1992/93:FiU1). Bo G Jenevall (nyd)
reserverade sig mot beslutet.
Utskottets bedömning
Riksdagen godkände i december 1992 vad regeringen föreslagit
om en minskning av partistödet fr.o.m. nästa mandatperiod.
Ytterligare nedskärningar eller förändringar av partistödet så
som anförs i motionerna avvisas. Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker
motionerna K819 och K821.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande partistödet i framtiden
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K819 och 1992/93:K821
yrkande 1,
res. (nyd)
2. beträffande stöd till politiska partier för budgetåret
1993/94
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 3
H 3 och med avslag på motion 1992/93:K821 yrkande 2 till Stöd
till politiska partier för budgetåret 1993/94 under andra
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 141200000 kr.
res. (nyd)
Stockholm den 18 mars 1993
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina
Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s),
Ingvar Johnsson (s), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson
(kds), Harriet Colliander (nyd), Inger René (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Elvy Söderström* (s) och Björn von der
Esch* (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
*Ej närvarande vid slutjusteringen.
Reservation
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att utskottets yttrande i avsnittet Utskottets
bedömning bort ha följande lydelse:
Stödet till de politiska partierna från stat, kommuner och
landsting uppgår till sammanlagt över 800 miljoner kronor. För
budgetåret 1993/94 har anslagits 141200000 kr i statligt
partistöd.
Enligt utskottets mening är partistödet oskäligt stort. I en
tid där besparing och återhållsamhet ofta är budskapet från
politiker till allmänheten är det dessutom viktigt att föregå
med gott exempel. Ett visst allmänt stöd behöver dock finnas för
att ekonomiskt inflytande i politiken från olika särintressen
skall undvikas. Ett måttligt och välmotiverat partistöd skulle
säkert stödjas av en majoritet av väljarna.
Partistödet har dock vuxit till orimliga proportioner. Genom
sin utformning och omfattning cementerar partistödet den rådande
politiska maktstrukturen och försvårar således politisk dynamik,
förnyelse och utveckling. Det blir svårt för nya opinioner att
få genomslag.
Utskottet anser att det nu är hög tid att ändra på systemet.
Partistödets omfattning måste successivt reduceras. Enligt
utskottet bör det statliga partistödet sänkas till hälften under
en treårsperiod och riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisa 80 %
av föreslagna medel, eller 112960000 kr till stöd till
politiska partier. Med hänvisning till vad som ovan anförts
tillstyrker utskottet således motion K821. Regeringens förslag
samt motion K819 avstyrks.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande partistödet i framtiden
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:K821 yrkande 1
och med avslag på motion 1992/93:K819 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om en sänkning av det
statliga partistödet till hälften under en treårsperiod,
2. beträffande stöd till politiska partier för budgetåret
1993/94
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K821 yrkande 2
och med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 3 H 3 Stöd
till politiska partier för budgetåret 1993/94 under andra
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 112960000 kr.