I detta betänkande tar utskottet initiativ i några olika
frågor som kräver reglering i riksdagsordningen. Huvuddelen av
betänkandet handlar om riksdagens val av vissa organ, främst på
det europeiska samarbetsområdet. I samband härmed föreslås en
revidering av den bestämmelse i riksdagsordningen som reglerar
riksdagens val av vissa existerande organ. Slutligen lämnas
förslag i några andra frågor -- följdändringar till riksdagens
tidigare beslut om ändring av tidpunkten för riksmötets
avslutande, frågan om remittering av vissa ekonomisk-politiska
ärenden samt ordningen för frågedebatterna i riksdagen.
Utskottet
1. Riksdagens val av vissa parlamentariska organ på det
europeiska samarbetsområdet
Parlamentarisk församling i konferensen om säkerhet och
samarbete i Europa (ESK)
Utskottets bedömning
Vid ESK:s möte i Madrid den 2 och 3 april 1991 ingicks en
överenskommelse mellan de deltagande staterna, däribland
Sverige, att en parlamentarisk församling skulle inrättas.
Församlingen skulle bestå av 245 ledamöter varav Sverige skulle
utse 8. Dessa ledamöter har hittills utsetts av
talmanskonferensen men utskottet anser att de i framtiden bör
väljas av kammaren. Detta val bör regleras i RO (tilläggsbest.
7.1.1).
Som ett led i förberedelserna för Sveriges medlemskap i EG
skall en kommitté bildas vari ingår ledamöter av
Europaparlamentet och riksdagen. Kommittén skall fungera som ett
samrådsorgan mellan dessa båda församlingar. De svenska
ledamöterna av kommittén skall få uppgiften att vid sidan av
Utrikesnämnden fungera som ett riksdagens samrådsorgan med
regeringen vid de förestående förhandlingarna med EG.
Kommittén skall bestå av 36 ordinarie ledamöter och lika många
suppleanter. Europaparlamentet och riksdagen väljer var för sig
lika många ordinarie ledamöter och suppleanter, dvs. 18.
Europaparlamentet har i en resolution den 15 januari 1992 för
sin del beslutat om bildande av kommittén.
Utskottets bedömning
En bestämmelse om val av den svenska delegationen till
kommittén bör enligt utskottets mening införas i RO
(tilläggsbest. 7.1.1). Uppgiften att fungera som samrådsorgan
vid förhandlingarna med EG medför också behov av en
tystnadspliktsregel för den svenska delegationens ledamöter och
suppleanter (RO 8:14).
Riksdagens EES-utskott
Bakgrund
Riksdagen beslöt våren 1992 (1991/92:KU34) att inrätta ett
särskilt utskott, EES-utskottet, för dels den då väntade
propositionen om godkännande av EES-avtalet med tillhörande
motioner, dels andra ärenden som är av central betydelse för
EES-avtalet och som skall slutbehandlas före avtalets
ikraftträdande.
I en skrivelse till talmanskonferensen den 2 september 1992
anmälde EES-utskottet att förutsättningarna för utskottets
arbete delvis ändrats och att utskottet också under 1993 kommer
att ha viktiga arbetsuppgifter. Skrivelsen har överlämnats till
konstitutionsutskottet genom beslut av talmanskonferensen den 21
oktober 1992 (se bilaga 2).
I skrivelsen från EES-utskottet framhålls att EES-avtalet
bygger på att EFTA-staterna i samband med fullbordandet av EG:s
inre marknad den 1 januari 1993 skall anpassa sina regelverk
till den inom EG gällande ordningen på de områden som omfattas
av avtalet. Av praktiska och förhandlingstekniska skäl har i
avtalet dock bara upptagits de rättsakter som EG beslutat om
under tiden fram t.o.m. den 31 juli 1991. Avsikten är att
samtliga rättsakter från tiden den 1 augusti 1991--den 31
december 1992 skall tillföras avtalet vid ett tillfälle med
utnyttjande av avtalets beslutsprocedur. Gemensamma
EES-kommittén skall således fatta beslut om de erforderliga
ändringarna och tilläggen till avtalet. Proposition om
godkännande av kompletteringar till EES-avtalet kommer att
framläggas tre eller fyra månader efter det att avtalet trätt i
kraft.
Enligt skrivelsen från EES-utskottet kan kompletteringarna
förväntas röra det stora flertalet av de samarbetsområden som
omfattas av avtalet. Troligen kommer propositionen också att
innehålla åtskilliga förslag till lagstiftning på olika områden.
EES-utskottet anser att propositionen därmed kommer att bli ett
sådant ärende av central betydelse för EES-avtalet som enligt
riksdagens beslut bör behandlas av EES-utskottet.
På grund av utgången av folkomröstningen i Schweiz den 5--6
december 1992 kommer avtalet inte att träda i kraft som beräknat
den 1 januari 1993. Efter omförhandling av avtalet kommer en ny
proposition att föreläggas riksdagen. Tidpunkten för detta kan
inte nu anges.
Utskottets bedömning
Enligt utskottets uppfattning finns det skäl för att
EES-utskottet får fortsätta sin verksamhet tills det
omförhandlade avtalet har slutbehandlats av riksdagen. Därefter
bör utskottet upphöra.
2. Riksdagens val av vissa andra organ
Bakgrund
De val som för närvarande anges i tilläggsbestämmelsen 7.1.1
till RO gäller Nordiska rådets svenska delegation, Europarådets
svenska delegation, svenska delegationen till Europeiska
frihandelssammanslutningens (EFTA) parlamentarikerkommitté samt
styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. För inget av
dessa organ anges i bestämmelsen hur många som väljs eller för
vilken tidsperiod valet gäller. Detta framgår i stället av de
föreskrifter som styr verksamheten i dessa organ.
För närvarande gäller i dessa hänseenden följande.
Nordiska rådets svenska delegation består av 20 medlemmar
som väljs av riksdagen vid början av varje lagtima riksmöte.
Valet gäller för tiden intill dess val nästa gång äger rum. Om
särskilda skäl föreligger, får talmanskonferensen bestämma annan
tid för valen så ock föranstalta om nya val under pågående
riksmöte (1 § lagen [1984:50] med instruktion för Nordiska
rådets svenska delegation). Endast den som är medlem av den
församling som förrättat valet kan vara vald medlem eller
suppleant i rådet (Artikel 47 i samarbetsöverenskommelsen den 23
mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige,
det s.k. Helsingforsavtalet).
Europarådets svenska delegation. Enligt Europarådets
stadga består Europarådets parlamentariska församling av ombud
för varje stat som är medlem. Riksdagen väljer sex ombud till
denna församling. Mandatperioden bestäms av medlemsländerna
själva. För den svenska delegationens del gäller sedan 1983 en
treårsperiod. Tidpunkt för valet är ej bestämd. Valet sker dock
i god tid före ordinarie sessions öppnande, vilket normalt sker
i maj månad.
EFTA-delegationen. En särskild parlamentarikerkommitté
inom EFTA inrättades genom ett ministerrådsbeslut 1977. Den
svenska delegationen till denna kommitté består av fem
ledamöter. År 1986 beslöts att dessa fem jämte fem suppleanter
skulle väljas av riksdagen (KU 1985/86:26). År 1989 utvidgades
delegationen med tre suppleanter för att alla riksdagspartier
skulle kunna delta (1988/89:UU17). Valet gäller för riksdagens
valperiod.
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond väljs i
enlighet med 3 § i stiftelsens stadgar (RFS 1988:1). Styrelsen
består av tolv ledamöter och väljs för tiden för valet till dess
nytt val hållits under sjätte året därefter. I styrelsen skall
ingå sex företrädare för riksdagen, fyra företrädare för olika
vetenskapliga discipliner samt två ledamöter med särskild
sakkunskap i förmögenhetsförvaltning. De sistnämnda får inte
inneha tjänst eller uppdrag hos Riksbanken. Val sker vart tredje
år för nästkommande sexårsperiod. Varannan gång avser valet tre
företrädare för riksdagen, två företrädare för den vetenskapliga
forskningen och en ledamot med särskild sakkunskap i
förmögenhetsförvaltning. För var och en av styrelsens ledamöter,
utom för dem som skall ha särskild kunskap i
förmögenhetsförvaltning, utses en suppleant. Riksdagen väljer
särskilt en av ledamöterna till ordförande i styrelsen. Vid
valet får -- med visst undantag -- ej den omväljas som invalts i
styrelsen tidigare än under de tre sist förlidna kalenderåren.
Tidpunkten för valet är ej bestämd men bör äga rum snarast efter
styrelsens årligen återkommande sammanträde i slutet av mars.
Utskottets bedömning
Beträffande Nordiska rådets svenska delegation, Europarådets
svenska delegation och svenska delegationen till EFTA:s
parlamentarikerkommitté anser utskottet att i RO (tilläggsbest.
7.1.1) bör anges hur många ledamöter som skall väljas och att de
skall väljas bland riksdagens ledamöter. Detsamma bör gälla de
nya organ vars inrättande behandlades i förra avsnittet. För
samtliga organ utom Nordiska rådets svenska delegation bör också
stadgas att valet gäller för riksdagens valperiod. Detta innebär
för Europarådets svenska delegation den ändringen att valet i
fortsättningen kommer att äga rum på hösten under valåret.
Medlemmarna av Nordiska rådets svenska delegation skall även i
fortsättningen väljas i enlighet med Helsingforsavtalet för
varje riksmöte.
Beträffande styrelsen i Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
föreslår utskottet att i RO hänvisning görs till stadgarnas
regler om antal, valbarhet m.m.
3. Övriga frågor
Utskottets bedömning
Följdändringar till ändring av tidpunkten för riksmötets
avslutande. Genom beslut våren 1992 (1991/92:KU24) ändrades
tidpunkten för avslutande av ett lagtima riksmöte som har
inletts under augusti, september eller oktober från den 31 maj
till den 15 juni. Beslutet bör enligt utskottet föranleda
följdändringar i RO 3:4 och tilläggsbestämmelsen 6.1.1 RO.
Enligt RO 3:4 skall bestämmelserna om propositionsavlämnande i
RO 3:2--3 endast gälla vid lagtima riksmöte som skall avslutas
senast den 31 maj. I interpellation som inges efter utgången av
april skall enligt 6.1.1. anges skälen för att interpellationen
inte ingetts tidigare. Detta gäller endast under riksmöte som
skall avslutas senast den 31 maj. I båda dessa fall bör
tidpunkten ändras till den 15 juni.
Remittering av vissa ärenden. Enligt RO 4:7 får annat
ärende än budgetpropositionen delas mellan två eller flera
utskott endast om särskilda skäl föranleder det. Det sägs vidare
att vid 1990/91 års riksmöte får ej kompletteringspropositionen
och andra ärenden med ekonomiskt-politiskt syfte delas mellan
två eller flera utskott.
Utskottet vill hänvisa till att det numera är fast praxis att
ärenden av sistnämnda slag remitteras till finansutskottet.
Någon förlängning eller permanentning av den bestämmelse som
gällde vid 1990/91 års riksmöte behövs därför inte. Bestämmelsen
föreslås utgå.
Frågestunder. Enligt tilläggsbestämmelsen 6.2.3 skall
försöksverksamheten med frågestunderna fortsätta till utgången
av år 1992. Försöket innebär bl.a. att frågorna besvaras vid en
frågestund varje tisdag som riksdagen sammanträder. Vid denna
frågestund besvaras frågor som har ingivits till kammarkansliet
senast kl. 10 under fredagen i föregående vecka. Talmannen får
besluta om undantag från dessa regler. Talmannen får även
besluta att en fråga skall besvaras tillsammans med en
interpellation. Beträffande debattreglerna anges i bestämmelsen
att efter det att statsrådet lämnat frågesvaret får det första
anförandet från varje talare räcka längst två minuter och varje
följande anförande en minut.
Mot bakgrund av att antalet inlägg i frågedebatterna på senare
tid ökat prövas sedan den 12 maj 1992 en ordning som innebär att
om talmannen efter ett antal inlägg finner att något nytt inte
tillförs debatten kan talmannen föreslå att debatten avslutas
efter ytterligare ett inlägg från var och en av
debattdeltagarna.
Försöksverksamheten med frågestunderna har den 11 november
1992 varit föremål för överläggning mellan talmännen och de av
partigrupperna utsedda ledamöterna av talmanskonferensen. Därvid
enades man om att föreslå att permanenta den försöksvis prövade
ordningen med en viss justering när det gäller reglerna för
frågedebatterna. De nya reglerna skulle innebära att efter de
inledande anförandena om längst två minuter har båda talarna
rätt till ytterligare två eventuellt tre anföranden om längst en
minut. Talmannen kan medge ytterligare anföranden om det med
hänsyn till debattens karaktär är berättigat.
Utskottet tillstyrker ett genomförande av den ordning som
talmännen och partirepresentanterna i talmanskonferensen enats
om med den preciseringen att antalet anföranden som anges i
riksdagsordningen bör fastställas till fyra. Talmannen skall
kunna medge ytterligare anföranden på längst en minut.
Lagtekniskt kräver denna ordning att nuvarande
tilläggsbestämmelse 6.2.2 avskaffas och ersätts av nuvarande
tilläggsbestämmelse 6.2.3, ändrad i fråga om debattreglerna och
så att dess tillfälliga karaktär försvinner.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande EES-utskottets verksamhet
att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,
2. beträffande ändringar i riksdagsordningens
huvudbestämmelser
att riksdagen antar det i bilaga 1 intagna lagförslaget såvitt
avser 3 kap. 4 §, 4 kap. 7 § och 8 kap. 14 §,
3. beträffande ändringar i riksdagsordningens
tilläggsbestämmelser
att riksdagen antar det i bilaga 1 intagna lagförslaget i
övrigt.
Stockholm den 8 december 1992
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva
Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Hans Göran Franck (s),
Stig Bertilsson (m), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds),
Harriet Colliander (nyd), Inger René (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m) och Elvy Söderström
(s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Förslag till
Lag om ändring i riksdagsordningen
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1
dels att tilläggsbestämmelsen 6.2.32 skall upphöra
att gälla,
dels att 3 kap. 4 §, 4 kap. 7 §, 8 kap. 14 § samt
tilläggsbestämmelserna 6.1.1, 6.2.2 och 7.1.1 skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
4 §
Bestämmelserna i 2 § Bestämmelserna i 2 §
andra stycket och 3 § om andra stycket och 3 § om
den tid då proposition den tid då proposition
skall avlämnas gäller skall avlämnas gäller
endast vid lagtima riksmöte endast vid lagtima riksmöte
som enligt 1 kap. 4 § skall som enligt 1 kap. 4 § skall
avslutas senast den 31 maj. avslutas senast den 15 juni.
Bestämmelserna gäller ej
1. om budgetpropositionen med stöd av 2 § har avlämnats efter
den 10 januari,
2. i fråga om proposition varigenom regeringen enligt lag för
prövning underställer riksdagen en utfärdad förordning,
3. om regeringen finner synnerliga skäl föreligga att avlämna
propositionen senare.
4 kap.
7 §
Annat ärende än Annat ärende än
budgetpropositionen får budgetpropositionen får
delas mellan två eller delas mellan två eller
flera utskott endast om flera utskott endast om
särskilda skäl särskilda skäl
föranleder det. Vid 1990/91 föranleder det.
års riksmöte får ej
kompletteringspropositionen
och andra ärenden med
ekonomiskt-politiskt syfte
delas.
6 kap.
6.1.1
Interpellation ingives till kammarkansliet. Talmannen anmäler
utan dröjsmål vid sammanträde med kammaren beslut att
interpellationen får framställas eller förslag att
interpellationen inte skall få framställas. Förslag att
interpellation inte skall få framställas avgöres vid närmast
följande sammanträde och tages upp på föredragningslistan till
detta sammanträde. Medgiver talmannen eller riksdagen att
interpellationen får framställas, låter talmannen skyndsamt
statsrådet få del av den.
Interpellationen skall anslås senast när den anmäles i
kammaren eller talmannen framlägger förslag om att
interpellationen inte skall få framställas.
1 Riksdagsordningen omtryckt 1992:43
2 Senare lydelse 1992:793
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Den som vid riksmöte, som Den som vid riksmöte, som
enligt 1 kap. 4 § skall enligt 1 kap. 4 § skall
avslutas senast den 31 maj, avslutas senast den 15 juni,
ingiver interpellation till ingiver interpellation till
kammarkansliet efter kammarkansliet efter
utgången av april månad utgången av april månad
skall i interpellationen skall i interpellationen
angiva skälen till att angiva skälen till att
denna icke har ingivits denna icke har ingivits
tidigare. tidigare.
6.2.2
Vad som föreskrives i 1 Frågor besvaras vid en
§ tredje stycket och i frågestund varje tisdag som
tilläggsbestämmelse riksdagen sammanträder. Vid
6.1.2 första stycket skall denna frågestund besvaras
tillämpas också på frågor som har ingivits
fråga. Om icke särskilda till kammarkansliet senast kl.
skäl föranleder annat, 10 under fredagen i
skall frågor besvaras vid föregående vecka.
en eller två
frågestunder varje vecka. Om arbetsförhållandena i
Fråga bör besvaras vid riksdagen kräver det,
den frågestund som infaller får talmannen utan hinder
närmast efter sex dagar av första stycket besluta
från det att frågan att frågesvar skall
lämnades till lämnas annan dag än
kammarkansliet. tisdag, att frågestund
får inställas och att
När fråga besvaras, frågor för att besvaras
får det första kommande vecka skall inges vid
anförandet från varje annan tidpunkt än senast
talare räcka längst tre kl. 10 fredag. Talmannen
minuter, det andra längst får även besluta att en
två minuter och varje fråga skall besvaras
följande anförande tillsammans med en
längst en minut. interpellation.
Meddelande om när en
fråga skall besvaras skall
anslås senast kl. 14 dagen
före sammanträdet och
tas upp på
föredragningslistan.
Efter det att statsrådet
har lämnat ett frågesvar
får varje talare ordet
högst fyra gånger. Det
första anförandet
från varje talare får
räcka längst två
minuter och varje följande
anförande längst en
minut. Talmannen kan medge
ytterligare anföranden
på längst en minut.
När ett statsråd
besvarar en fråga
tillsammans med en
interpellation tillämpas de
regler om anföranden som
gäller för
interpellationer.
En fråga som inte besvaras
på dag som avses i
första eller andra stycket
förfaller, om inte den
ledamot som ingivit frågan
senast kl. 10 följande
fredag meddelar kammarkansliet
att frågan skall kvarstå
till nästa frågestund.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Vid frågestund får
talmannen utan hinder av
tilläggsbestämmelsen
2.15.4 anvisa plats i
plenisalen från vilken
talare skall yttra sig.
7 kap.
7.1.1
Utöver de val som kammaren Utöver de val som kammaren
förrättar enligt förrättar enligt
regeringsformen och regeringsformen och
riksdagsordningen skall den riksdagsordningen skall den
företaga val till 1. bland riksdagens ledamöter
Nordiska rådets svenska företaga val av 1. 20
delegation, 2. Europarådets ledamöter i Nordiska
svenska delegation, 3. svenska rådets svenska delegation,
delegationen till Europeiska 2. 6 ledamöter i
frihandelssammanslutningens Europarådets svenska
(EFTA) delegation, 3. 5 ledamöter
parlamentarikerkommitté, 4. i den svenska delegationen
styrelsen för Stiftelsen till Europeiska
Riksbankens jubileumsfond. frihandelssammanslutningens
(EFTA)
parlamentarikerkommitté, 4.
8 ledamöter i den svenska
delegationen till
Parlamentariska
församlingen i konferensen
om säkerhet och samarbete i
Europa, 5. 18 ledamöter i
den svenska delegationen till
Gemensamma
parlamentarikerkommittén
EG-Sverige. Nordiska rådets
svenska delegation väljs
för lagtima riksmöte och
övriga delegationer för
riksdagens valperiod.
Kammaren skall också
välja styrelsen för
Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond i enlighet med 3
§ i stiftelsens stadgar
(RFS 1988:1).
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
14 §3
Ledamot, suppleant eller Ledamot, suppleant eller
tjänsteman i den svenska tjänsteman i den svenska
delegationen till Europeiska delegationen till 1.
frihandelssammanslutningens Europeiska
(EFTA) frihandelssammanslutningens
parlamentarikerkommitté (EFTA)
får ej obehörigen yppa parlamentarikerkommitté, 2.
vad som enligt beslut av Gemensamma
regeringen eller delegationen parlamentarikerkommittén
skall hållas hemligt med EG-Sverige får ej
hänsyn till rikets obehörigen yppa vad som
säkerhet eller av annat enligt beslut av regeringen
synnerligen viktigt skäl, eller delegationen skall
som betingas av hållas hemligt med
förhållandet till hänsyn till rikets
främmande stat eller säkerhet eller av annat
mellanfolklig organisation. synnerligen viktigt skäl,
som betingas av
förhållandet till
främmande stat eller
mellanfolklig organisation.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
3 Senaste lydelse 1992:86