I betänkandet behandlas två motionsyrkanden som syftar till
att Svenska Tornedalingars Riksförbund--Tornionlaaksolaiset
skall erkännas som en organisation för en inhemsk
kulturminoritet och erhålla statligt stöd för sin verksamhet.
Utskottet framhåller att det är viktigt att de ansträngningar
som görs för att bevara kulturen och språket i Tornedalen får
ett aktivt stöd från ansvariga myndigheter. I betänkandet lämnas
en redovisning av olika tornedalska verksamheter som uppbär
offentligt kommunalt stöd. Utskottet avstyrker emellertid
förslagen i motionen.
Motionen
1991/92:Kr236 av Bruno Poromaa (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att STR-T skall erkännas som en
organisation för en inhemsk kulturminoritet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ekonomiskt stöd till STR-T:s
verksamhet.
Vissa uppgifter i anslutning till motionen
Svenska Tornedalingars Riksförbund--Tornionlaaksolaiset
(STR-T) bildades år 1981 för att tillvarata de svenska
tornedalingarnas språkliga och kulturella intressen. Sedan
bildandet har STR-T främst arbetat med att förändra de negativa
attityder som funnits och delvis fortfarande finns till det
finska språket och den finska kulturen. STR-T:s målsättning är
att skapa ett tvåspråkigt Tornedalen med ett levande kulturliv.
STR-T är partipolitiskt och religiöst obundet. Förbundet har
cirka 3000 medlemmar och två lokalavdelningar, varav en i
Stockholm och en i Kiruna. Förbundet ger sedan år 1982 ut
tidningen Met, som utkommer med fyra nummer per år. Förbundet
anordnar seminarier och kurser inom olika ämnen,
musikfestivaler, lägerskola m.m.
På initiativ av STR-T bildades år 1988 Stiftelsen Meän
Akateemi--Academia Tornedaliensis. Stiftelsen har i uppgift att
förvalta kulturarvet på Nordkalotten, i första hand den
tornedalska och kvänska kulturen. Stiftelsen skall såväl i
historiskt som i nutids- och framtidsperspektiv initiera och
genomföra aktiviteter på olika områden som folkbildning,
utbildning och dokumentation.
Enligt språkligt-kulturellt synsätt omfattas Tornedalen av
Haparanda, Övertorneå och Pajala kommuner samt av delar av
nuvarande Kiruna kommun, nämligen Karesuando och Jukkasjärvi.
Termerna tornedalsfinsk och tornedaling avser i regel personer
med finskspråkig bakgrund uppvuxna i nämnda område.
Den historiska bakgrunden till dagens språkliga situation kan
kortfattat beskrivas på följande sätt.
Den politiska gränsdragningen efter 1809 års krig kom att gå
mitt i Tornedalen och klöv på så sätt ett tidigare enhetligt
område i två delar. Det finska språket var under en lång tid i
huvudsak allenarådande även inom den svenska halvan av
Tornedalen liksom i den s.k. finnbygden i övrigt. Fram till
1880-talet bedrevs skolundervisningen i finskspråkiga bygder
praktiskt taget undantagslöst på finska. Därefter skedde en
successiv övergång till svenskspråkig undervisning motiverad
bl.a. av säkerhetspolitiska skäl. År 1888 inrättades s.k.
statsskolor i Tornedalen, som bekostades av staten på villkor
att undervisningen helt kunde äga rum på svenska. I början på
1920-talet var skolväsendet helt försvenskat.
På 1930-talet infördes möjligheten att studera finska i
fortsättningsskolorna. År 1957 upphävdes förbudet att tala
finska under rasterna eller i skolhemmen (cirkulär från
Skolöverstyrelsen den 24 september 1957).
I samband med att regering och riksdag lade fast principerna
för hemspråksundervisning inkl. särskilda åtgärder för
finskspråkiga elever (prop. 1984/85:100, bil. 10, bet. UbU
1984/85:12, rskr. 1984/85:149) beslöts på grundval av förslag
från Språk- och kulturarvskommittén om särskilda åtgärder för
finskspråkiga elever i grundskolan. Beslutet innebar att
särskild pedagogisk utvecklingsverksamhet skulle inledas i vissa
kommuner, bl.a. Haparanda, med tonvikt på tornedalsfinskan.
Regeringen har i juni 1987 föreskrivit att Haparanda kommun i
samverkan med Torneå stad får anordna försöksverksamhet med
tvåspråkig undervisning inom grundskolan i Haparanda under
läsåren 1987/88--1992/93. Denna försöksverksamhet inleddes först
hösten 1989 och pågår alltjämt.
Reglerna för hemspråksundervisning innebär att en kommun i
fortsättningen inte är skyldig att anordna undervisning i ett
hemspråk som ämne, om lämplig lärare i hemspråket inte finns att
tillgå eller om antalet elever i en undervisningsgrupp är mindre
än fem. Enligt grundskoleförordningen (1988:655) gäller dock
inte den andra regeln i fråga om undervisning i hemspråk för
samiska, tornedalsfinska eller zigenska elever. En
tornedalsfinsk elev har -- med avvikelse från vad som i
allmänhet gäller -- rätt att få hemspråksundervisning i det egna
språket även om det inte är umgängesspråk i hemmet.
Vid Lärarhögskolan i Luleå är undervisningen inriktad mot
flera kulturer och då främst mot de egna minoriteterna, samer
och tornedalingar. Till viss del bedrivs även forskning och
utveckling med mångkulturell inriktning. I lärarutbildningen
ingår en obligatorisk kurs som tar upp livsvillkoren på
Nordkalotten. Inom en utbildningslinje ges fördjupad utbildning
i tornedalsfinska och samiska.
Tornedalens folkhögskola i Övertorneå har en viss inriktning
mot tornedalsk kultur. Nordkalottstudier ingår i skolans
allmänna kurs. I skolans styrelse finns representanter för STR-T
och Academia Tornedaliensis.
Statsbidrag till tornedalska kulturella projekt lämnas av
Statens kulturråd i form av tidskriftsstöd till Met -- tidskrift
för Tornedalen och malmfälten. Vidare har utgivningsstöd
lämnats för utgivning av tornedalska boktitlar. Ett särskilt
bidrag utgår årligen till Tornedalens bibliotek. Stöd har även
lämnats till Tornedalsteatern i Pajala.
Bland övriga under senare tid av Statens kulturråd stödda
tornedalska projekt kan nämnas utgivningen av ett lexikon som
upptar tornedalsfinska ord samt motsvarigheterna på både
riksfinska och rikssvenska. Lexikonet som givits ut på ett
förlag tillhörande STR-T har även stötts av andra statliga
institutioner såsom t.ex. Språkvetenskapliga sektionen samt
Centrum för datorlingvistik vid Universitetet i Uppsala.
Sveriges enda tvåspråkiga tidning, Haparandabladet, som
innehåller en helsida per vecka på tornedalsfinska, har via
Presstödsnämnden för innevarande budgetår erhållit 1370000
kr i driftsstöd.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har under senare år ekonomiskt
stött flera olika kulturella tornedalska projekt. Som exempel
kan nämnas att bidrag lämnats för flera teaterprojekt
(Tornedalsteatern, Norrbottensteatern m.fl.), för seminarier,
för insamling av visor, ramsor och sagor från Norrbotten samt
för dokumentation av folkmusik från Tornedalen.
Vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM)
har visst arbete ägnats åt att dokumentera den tornedalska
dialekten samt tornedalska ortnamn, folkmusik m.m. I
anslagsframställningen inför budgetåret 1993/94 begärs medel för
en tjänst med inriktning på tornedalsfinska förhållanden.
Även Norrbottens läns landsting har lämnat bidrag till
tornedalska kulturprojekt, nämligen bl.a. bidrag till
Tornedalsteatern för medverkan i en internationell
teaterfestival, verksamhetsbidrag till Tornedalsteatern samt
ytterligare ett antal bidrag till olika riktade kulturinsatser.
Verksamhetsstöd till riksförbundet, STR-T, lämnas av såväl
Norrbottens läns landsting som av Övertorneå kommun.
Radio Norrbottens lokalredaktion i Pajala producerar varje
vecka programmet Pohjoiskalotti (= Nordkalotten) som sänds på
söndagar mellan 9.00 och 11.00. Programmet, som är avsett för
tornedalingar, är ett samhällsprogram som även innehåller
kulturella inslag. Lyssnarundersökningar visar att cirka hälften
av den finsktalande befolkningen i Tornedalen alltid lyssnar på
programmet. Vissa planer på att starta dagliga sändningar på
tornedalsfinska har på grund av bristande resurser inte kunnat
realiseras.
Frågan om tornedalingarna skall betraktas som en etnisk
minoritet har behandlats av ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO), som i en skrivelse till STR-T den 27
februari 1990 framfört uppfattningen att tornedalingarna utgör
en etnisk minoritet.
I den i detta betänkande behandlade motionen berörs de norska
kvänernas ställning. Enligt vad utskottet har inhämtat från
Kommunaldepartementet i Norge anses de norska kvänerna inte
tillhöra en etnisk minoritetsgrupp och jämställs därför inte med
samerna.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsförslag om insatser för att bevara och stärka det
tornedalsfinska språket och kulturen i Tornedalen har behandlats
av utskottet vid ett flertal tillfällen. I sitt betänkande
1990/91:KrU3 var utskottet inte berett att tillmötesgå
motionärens önskemål som syftade till att de finsktalande
tornedalingarna skulle erkännas som en inhemsk minoritet i
likhet med samerna.
Hösten 1991 uttalade utskottet att det är viktigt att de
ansträngningar som görs för att bevara kulturen och språket i
Tornedalen får ett aktivt stöd från ansvariga myndigheter (bet.
1991/92:KrU8). Utskottet fann att det finns vägande skäl att i
positiv anda pröva konkreta förslag ägnade att bevara och
utveckla det tornedalsfinska kulturarvet. Utskottet var däremot
inte berett att tillmötesgå motionärens önskemål som syftade
till att de finsktalande tornedalingarnas organisation, STR-T,
skulle erkännas som en organisation för en ursprunglig inhemsk
kulturminoritet. Vidare uttalade utskottet att det är angeläget
att ekonomiskt stöd till och insatser av annat slag för att
bevara den torndalska kulturen även i fortsättningen lämnas av
ansvariga myndigheter. Utskottet ansåg emellertid inte att det
var erforderligt med någon riksdagens åtgärd i fråga om
ekonomiskt stöd till STR-T.
Utskottet
Enligt motion Kr236 (s) har Svenska Tornedalingars
Riksförbund--Tornionlaaksolaiset (STR-T) till skillnad från
t.ex. de samiska organisationerna inte blivit erkänt som en
organisation för en inhemsk minoritet och har därför en
marginell ställning. I motionen hemställs därför att
organisationen skall erkännas som en organisation för en inhemsk
kulturminoritet (yrkande 1).
Motionären framhåller att -- utöver erkännandefrågan --
möjligheten för STR-T att kunna utveckla sin verksamhet är av
stor betydelse. För detta behövs ekonomiskt stöd från samhället
(yrkande 2).
Kulturutskottet konstaterade förra året bl.a. att den
tornedalsfinska befolkningen historiskt sett anses representera
den ursprungliga inhemska befolkningen (bet. 1991/92:KrU8).
Utskottet fann att det är viktigt att de ansträngningar som görs
för att bevara kulturen och språket i Tornedalen får ett aktivt
stöd från ansvariga myndigheter. Utskottet var emellertid inte
berett att föreslå riksdagen att göra en sådan framställning
till regeringen som innebar att STR-T skulle erkännas som en
organisation för en inhemsk kulturminoritet. Utskottet intar
samma ståndpunkt som vid föregående riksmöte och är därför inte
heller nu berett att förorda en sådan framställning. Utskottet
avstyrker därför motionen i denna del (yrkande 1).
När det gäller förslaget att ekonomiskt stödja STR-T:s
verksamhet vill utskottet hänvisa till den redovisning som
lämnats i det föregående av de tornedalska verksamheter som för
närvarande uppbär statligt stöd. Statens kulturråd,
Presstödsnämnden och Länsstyrelsen i Norrbottens län är några av
de myndigheter som på olika sätt stöder den tornedalska
kulturen. Utöver de statliga stöden utgår även stöd från
Norrbottens läns landsting och Övertorneå kommun stöd till olika
projekt samt till STR-T:s verksamhet. Utskottet har i det
föregående även redovisat de särskilda regler som gäller för
hemspråksundervisningen.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att ekonomiskt
stöd lämnas och insatser i övrigt görs för att bevara den
tornedalska kulturen och det tornedalska språket även i
fortsättningen. Utskottet anser det emellertid inte för
närvarande vara erforderligt med något riksdagens initiativ i
detta syfte. Utskottet avstyrker därför motionen även i denna
del (yrkande 2).
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande Tornedalsfrågor
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr236.
Stockholm den 22 oktober 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit
Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran
Åstrand (m), Anne Rhenman (nyd), Ingegerd Sahlström (s),
Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s),
Alwa Wennerlund (kds) och Elisabeth Persson (v).