I betänkandet behandlas förslag som lagts fram i
budgetpropositionen om den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten samt motioner som väckts i anslutning härtill.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att
medelstilldelningen för år 1994 för Sveriges Television AB (SVT)
uppgår till 2798,1 miljoner kronor, för Sveriges Radio AB (SR)
1571,5 miljoner kronor och för Sveriges Utbildningsradio (UR)
210,7 miljoner kronor, allt i enlighet med förslaget i
budgetpropositionen. Motionsyrkanden om en minskad
medelstilldelning för den återstående delen av avtalsperioden
1993--1996 avstyrks. Utskottet tillstyrker att Radionämnden för
budgetåret 1993/94 tilldelas 4,365 miljoner kronor.
Utskottet föreslår riksdagen att anta ett i propositionen
framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om
TV-avgift, vilket innebär att avgiften höjs med 36 kr till
1440 kr per år fr.o.m. den 1 januari 1994. Motioner om
slopande av TV-avgiften, om skyldigheten att betala TV-avgift
samt om sponsring avstyrks.
Motioner avstyrks som avser ett särskilt programutbud för
utvecklingsstörda, en internationell pressöversikt i riksradion,
en förenklad utbildning i nationalekonomi för allmänheten i UR:s
regi, ökad lokal TV-produktion, utflyttning av TV 2 till
Göteborg samt radiobolagets ansvar när det gäller
sjöväderrapporteringen. Avstyrkandet sker i flertalet fall med
hänvisning till programföretagens självständighet.
Utskottet anser att det är angeläget att den genomsnittliga
handläggningstiden vid Radionämnden kan kortas ner, vilket också
är nämndens målsättning. Någon riksdagens åtgärd med anledning
av ett motionsyrkande i frågan är därför inte erforderligt.
Ett yrkande med begäran om att snabbutreda en gemensam nordisk
TV-kanal avstyrks med hänvisning till att frågan bereds inför
ett kommande nordiskt statsministermöte.
Utskottet avstyrker två motioner om hörbarheten i vad gäller
radioutsändning över Stockholmsområdet. Utskottet utgår från att
SR fullgör sina åtaganden -- bl.a. i vad avser säkerhet och
teknisk kvalitet på sändningarna samt service till lyssnare till
program på minoritetsspråk -- i enlighet med avtalet med staten.
Till betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt
yttrande.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 12
(Kulturdepartementet) under C. Massmedier m.m., avsnittet Radio
och Television
under punkten Den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten (s. 232--245) föreslagit riksdagen att
1. anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,
2. godkänna propositionens förslag till medelsberäkning för
den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges
Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio
AB,
3. godkänna propositionens förslag till medelsberäkning
avseende budgetåret 1993/94 för Radionämndens verksamhet.
Lagförslaget har intagits i bilaga till betänkandet.
Motionerna
1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det önskvärda i en förenklad utbildning i
nationalekonomi för allmänheten i Utbildningsradions regi.
1992/93:Kr203 av Chris Heister (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förbud att sända sponsrade program i Sveriges Television och
Sveriges Radio.
1992/93:Kr211 av Lotta Edholm (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att gentemot Sveriges Radio hävda kravet på god hörbarhet vad
gäller P4 över Stockholmsområdet.
1992/93:Kr212 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avgiftsskyldigheten för TV-innehav.
1992/93:Kr224 av Kenth Skårvik och Christer Lindblom (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regelbundna program i radio och television
för utvecklingsstörda.
1992/93:Kr237 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en internationell pressöversikt i
riksradion.
1992/93:Kr242 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökad TV-produktion i Västsverige.
1992/93:Kr270 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statens ansvar för TV- och radioproduktion
för utvecklingsstörda,
2. att riksdagen hos regeringen begär att regionala och lokala
nyheter för utvecklingsstörda skall befrämjas på lämpligt sätt
inom radio och TV.
1992/93:Kr271 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utredning och förslag till finansiering
i framtiden av public service-företagen inom radio och
television, varvid förutsätts att den nuvarande TV-avgiften
avskaffas.
1992/93:Kr304 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
avtalet med Sveriges Radio.
1992/93:Kr305 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen till den avgiftsfinansierade verksamheten som
bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB beslutar att upphöra med
tilldelning av reformmedel för återstoden av avtalsperioden,
2. att riksdagen -- om yrkande 1 inte bifalls -- till den
avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges
Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio
AB beslutar återta beslut om 150 000 000 kr i anslag för
reformer under budgetåret 1993/94,
3. att riksdagen beslutar att till statskassan föra de medel
som frigörs vid rationaliseringar inom Sveriges Television AB,
Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB under
återstoden av avtalsperioden,
4. att riksdagen -- om yrkande 3 inte bifalls -- beslutar att
till statskassan föra de 100 000 000 kr som kommer att frigöras
vid rationaliseringar inom Sveriges Television AB, Sveriges
Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB under budgetåret
1993/94,
6. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning
med uppgift att föreslå en genomgripande strukturförändring i
Sveriges Radio-koncernens tre programbolag.
1992/93:Kr306 av Ingrid Näslund (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om statens ansvar för TV- och radioproduktion för
utvecklingsstörda.
1992/93:Kr307 av Rune Thorén och Ivar Franzén (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flyttning av TV 2 till Göteborg samt om
behovet av en ökad TV-produktion ute i distrikten.
1992/93:Kr308 av Rune Thorén och Marianne Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en gemensam nordisk TV-kanal
samt dess placering i Göteborg.
1992/93:Kr309 av Maj-Lis Lööw och Anita Persson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nyhetsprogram för utvecklingsstörda.
1992/93:Kr310 av Jan-Olof Franzén och Ingvar Eriksson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Radionämnden.
1992/93:Kr315 av Sinikka Bohlin och Lahja Exner (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om radiosändningar på finska.
Utskottet
Vissa bakgrundsuppgifter
Riksdagen beslutade vid föregående riksmöte att i huvudsak
godkänna de förslag som regeringen lagt fram i proposition
1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten 1993--1996 m.m. (bet. 1991/92:KrU28, rskr.
1991/92:329). Beslutet innebar bl.a. att den tidigare
koncernmodellen med ett moderbolag skulle upphöra, att public
service-företagen skulle bli självständiga aktiebolag, att
Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB skulle slås
ihop till ett ljudradiobolag, benämnt Sveriges Radio AB (SR),
att statens avtal med de tre programföretagen Sveriges
Television AB (SVT), Sveriges Radio AB och Sveriges
Utbildningsradio AB (UR) skulle vara fyraåriga och att public
service-uppdraget för programföretagen i huvudsak skulle förbli
oförändrat.
Beslut av riksdagen i ärendet rörande ägandet av
programföretagen har inte kunnat fullföljas. Regeringen har
nyligen i proposition 1992/93:236 om ägande av den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten föreslagit att de
tre företagen skall ägas av tre för ändamålet bildade
stiftelser. Kulturutskottet tillstyrker i sitt samtidigt härmed
avgivna betänkande 1992/93:KrU28 regeringens förslag.
Regeringen har i december 1992 ingått avtal med de tre public
service-företagen om deras verksamhet under perioden den 1
januari 1993--den 31 december 1996.
Riksdagens ovan angivna beslut innebar bl.a. godkännande av
regeringens förslag om de ekonomiska förutsättningarna för
public service-företagen under avtalsperioden.
Medelstilldelningen skall vara samlad och inte innehålla
specialdestinerade belopp. Programföretagen får inom tillgänglig
ekonomisk ram göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla
de i avtalen uppställda målen.
Vidare godkände riksdagen att medelstilldelningen under
perioden 1993--1996 skulle värdesäkras med utgångspunkt i ett
index. Public service-företagen skulle tillsammans få en
reformram om 150 miljoner kronor per år (i 1989 års prisläge)
under kalenderåren 1993, 1994 och 1995. Det uppställdes ett
rationaliseringskrav på public service-företagen om 100 miljoner
kronor per år (i 1989 års prisläge) för kalenderåren 1993 och
1994. De medel som frigörs genom ytterligare rationaliseringar
skulle få behållas för reforminsatser.
Riksdagen godkände vidare en s.k. fördelningsnyckel som
innebär att tillgängliga medel fördelas med 61,09 % till SVT,
34,31 % till SR och 4,60 % till UR.
Public service-verksamheten finansieras med TV-avgiftsmedel
som riksdagen anvisar från rundradiorörelsens resultatkonto
(rundradiokontot). Medel för programverksamheten för utlandet
anvisas dock över statsbudgeten under anslaget
Radioprogramverksamhet för utlandet (tredje huvudtiteln).
Även Radionämndens verksamhet finansieras med TV-avgifter.
Sponsring får i begränsad omfattning förekomma i SVT:s och
SR:s sändningar.
Betydelse för programbolagens verksamhet har -- utöver avtalen
-- radiolagen (1966:755) och lagen (1991:1559) med föreskrifter
på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens
områden. Av betydelse i sammanhanget är också lagen (1989:41)
och förordningen (1989:46) om TV-avgift och förordningen
(1988:339) med instruktion för Radionämnden.
Regeringen har meddelat public service-företagen tillstånd
enligt 5 § radiolagen att under tiden den 1 januari 1993--den 31
december 1996 sända radioprogram i rundradiosändning. Som
villkor för sändningsrätten gäller att de avtal som träffas
mellan staten och företagen alltjämt är i kraft.
Radionämnden övervakar genom efterhandsgranskning att
programföretagen iakttar bestämmelserna i radiolag och avtal.
Svensk Rundradio AB är huvudman för rundradionätet.
Rundradiobolaget skall ge sändningsberättigade programföretag
tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor. Verksamheten
regleras i avtal mellan rundradiobolaget och public
service-företagen.
Public service-företagen utgör tillsammans med Radionämnden
den s.k. rundradiorörelsen.
Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) ansvarar för
TV-avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. I avtal som träffades
år 1989 mellan staten och RIKAB regleras bolagets uppgifter.
Influtna avgiftsmedel placeras på räntebärande räkning, det
s.k. rundradiokontot, hos Riksgäldskontoret. Utbetalningen av
medlen värdesäkras med utgångspunkt i ett särskilt
kompensationsindex. Staten tillhandahåller genom
Riksgäldskontoret det rörelsekapital rundradiorörelsen behöver
när avgiftsmedlen inte räcker till.
SVT:s ansvar för förvaltning av rundradiomedlen regleras i ett
avtal som trädde i kraft den 1 januari 1993 och gäller tills
vidare.
Medelsberäkningen
Inledningsvis har redovisats att riksdagen vid föregående
riksmöte godkände regeringens förslag om de ekonomiska
förutsättningarna för public service-företagen under
avtalsperioden 1993--1996. Medelsberäkningarna under den nya
perioden för den avgiftsfinansierade verksamheten vid SVT, SR
och UR skulle -- liksom under tidigare avtalsperioder -- avse
kalenderår och föreläggas riksdagen för godkännande inför vart
och ett av de fyra kalenderåren. Regeringen framlade således vid
föregående riksmöte förslag till medelsberäkning för det första
året i perioden, dvs. kalenderåret 1993, vilket godkändes av
riksdagen.
Förslag till medelsberäkning för år 1994 för SVT, SR och
UR föreläggs riksdagen i 1993 års budgetproposition (bil. 12
s. 241--245).
Riksdagen föreslås godkänna att medelstilldelningen --
beräknad i enlighet med av riksdagen godkända grunder och i 1991
års prisläge -- till SVT för kalenderåret 1994 uppgår till
2798,1 miljoner kronor, till SR 1571,5 miljoner kronor och
till UR 210,7 miljoner kronor. Fördelningen av medlen mellan
företagen har gjorts i enlighet med den s.k. fördelningsnyckel
som riksdagen godkände vid föregående riksmöte.
I motion Kr305 (nyd) tas upp frågor som rör de av riksdagen
vid föregående riksmöte godkända principerna för tilldelning av
reformmedel och för rationalisering inom public
service-företagen under avtalsperioden 1993--1996. Enligt
motionen bör riksdagen -- med ändring av sitt tidigare beslut --
besluta att tilldelningen av reformmedel bör upphöra för
återstoden av avtalsperioden (yrkande 1). I andra hand bör
riksdagen besluta att reformmedel inte skall tillföras public
service-företagen under budgetåret 1993/94 (yrkande 2). Vidare
bör de medel som under återstoden av avtalsperioden frigörs
genom rationalisering tillföras statskassan (yrkande 3). I andra
hand bör medel som frigjorts genom rationalisering under
budgetåret 1993/94 tillföras statskassan (yrkande 4). Slutligen
hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära att en
utredning tillsätts med uppgift att föreslå en genomgripande
strukturförändring i public service-företagen (yrkande 6). Av
motiveringen framgår att därmed menas en långt gående
rationalisering av verksamheten, men däremot inte en förändring
av strukturen med tre fristående programbolag.
Utskottet erinrar om att riksdagens beslut vid föregående
riksmöte innebar att public service-företagen skulle tilldelas
reformmedel med 150 miljoner kronor per år för kalenderåren
1993, 1994 och 1995. Vidare ålades företagen ett
rationaliseringskrav om 100 miljoner kronor per år för
kalenderåren 1993 och 1994. Den sammantagna effekten blir en
höjning av nivån på medelstilldelningen med 50 miljoner kronor
för kalenderåret 1993 jämfört med kalenderåret 1992, en
ytterligare höjning med 50 miljoner kronor för kalenderåret 1994
och därutöver en höjning med 150 miljoner kronor för
kalenderåret 1995, varefter nivån bibehålls oförändrad för
kalenderåret 1996. Som utskottet redovisat i det föregående har
riksdagen redan vid riksmötet 1992/93 fastställt
medelstilldelningen för kalenderåret 1993. Motionskraven torde
därför komma att avse tilldelningen av reformmedel kalenderåren
1994 och 1995 samt rationaliseringen kalenderåret 1994.
Motionsförslagen skulle därvid resultera i en medelstilldelning
för kalenderåret 1994 som ligger 100 miljoner kronor under
medelstilldelningen för kalenderåret 1993. Vidare innebär
förstahandsförslagen i motionen att denna nivå bibehålls
oförändrad för kalenderåren 1995 och 1996.
Utskottet anser att en sådan avsevärd försämring av de
ekonomiska villkoren som föreslås i motionen skulle få starkt
negativa effekter på public service-företagens möjligheter att
uppnå de mål för verksamheten som riksdagen uppställt och som
ligger till grund för ingångna avtal för perioden. Utskottet
anser att de ekonomiska förutsättningar för perioden som
riksdagen godkänt vid föregående riksmöte bör ligga fast i vad
avser kalenderåret 1994. I enlighet härmed bör riksdagen med
avslag på motion Kr305 yrkandena 1 i denna del, 2, 3 i denna
del, 4 samt 6 i denna del godkänna regeringens förslag till
medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som
bedrivs av SVT, SR och UR.
Vidare anser utskottet att riksdagen inte bör ändra sitt
tidigare beslut beträffande de ekonomiska förutsättningarna för
periodens två sista år, varför riksdagen bör avslå motionens
yrkanden 1, 3 och 6, samtliga yrkanden i denna del.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsberäkning avseende budgetåret 1993/94 för Radionämndens
verksamhet.
Finansiering m.m.
Public service-företagen finansieras huvudsakligen med medel
från rundradiokontot. Sponsring förekommer i begränsad
omfattning i enlighet med de principer som fastställdes vid
föregående riksmöte (prop. 1991/92:140 s. 50--51, bet.
1991/92:KrU28 s. 18--19, rskr. 1991/92:329).
Regeringens förslag till höjning av TV-avgiften med 36 kr till
totalt 1440 kr per år fr.o.m. den 1 januari 1994 tillstyrks.
Riksdagen bör således anta det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1989:41) om
TV-avgift.
Public service-företagens radio- och TV-verksamhet bör enligt
motion Kr271 (m) i framtiden finansieras via statsbudgeten,
varvid det förutsätts att den nuvarande TV-avgiften slopas.
En finansiering via statsbudgeten kan enligt motionärens mening
leda till krav på minskad verksamhet hos public
service-företagen. I stället bör privata kommersiella radiobolag
tillåtas bedriva rikstäckande verksamhet. Riksdagen bör hos
regeringen begära en utredning av den i motionen aktualiserade
frågan om den framtida finansieringen av radio- och
TV-verksamheten.
Utskottet erinrar om att frågan om skattefinansiering av
radio- och TV-verksamhet behandlats vid en rad tidigare
tillfällen, bl.a. i samband med behandlingen av de propositioner
som lagts fram inför de tre senaste avtalsperioderna (senast i
bet. 1991/92:KrU28). Utskottet hänvisar -- liksom vid tidigare
tillfällen -- till de integritetsaspekter på frågan om
skattefinansiering som finns och avstyrker den nu aktuella
motionen Kr271.
I motion Kr203 (m) hemställs om förbud mot sponsring av
public service-företagens programverksamhet. Motionären anför
att det är orimligt att de avgiftsfinansierade företagen, som
har en relativt säker och hög medelstilldelning, skall ha
möjlighet att konkurrera med de kommersiella företagen om
sponsorsmedel och därmed förorsaka dem inkomstbortfall.
Vid föregående riksmöte godkände riksdagen, i enlighet med
utskottets enhälliga förslag, med viss ändring de av regeringen
förordade sponsorsreglerna för SVT och SR. Utskottet uttalade i
sammanhanget att det är av stor betydelse att de eventuella
förändringar som görs står i samklang med den utveckling inom
sponsorsområdet som sker i övriga Europa. Utskottet anser att
det inte finns anledning för riksdagen att ett år efter
riksdagens ställningstagande ändra sitt beslut om sponsorsregler
för SVT och SR, i all synnerhet som detta skulle leda till att
en omförhandling med programföretagen måste ske. Motion Kr203
bör avslås av riksdagen.
Skyldigheten att betala TV-avgift bör enligt motion Kr212
(m) inte gälla den som innehar televisionsapparat på vilken
tekniska anordningar gör det omöjligt att ta emot SVT:s
programsändningar.
I betänkandet 1989/90:KrU25 (s. 20 och 21) redovisade
utskottet de undantag från skyldigheten att betala TV-avgift som
finns i lagen (1989:41) om TV-avgift. Utskottet uttalade med
anledning av ett motsvarande motionsyrkande att den avvägning
som gjorts i lagen i fråga om avgiftsskyldighetens omfattning är
rimlig. En plombering kan, fortsatte utskottet, i allmänhet lätt
tas bort. Utskottet anser att det inte heller nu är motiverat
med en sådan ändring av lagen om TV-avgift som föreslås i
motionen, varför den bör avslås av riksdagen.
Programverksamheten
I flera motionsyrkanden behandlas frågor som rör
programutbudet för utvecklingsstörda.
I två av motionsyrkandena, nämligen motion Kr306 (kds) och
motion Kr270 (v) yrkande 1, betonas statens ansvar för TV- och
radioproduktionen för utvecklingsstörda. Motionärerna bakom
motion Kr309 (s) föreslår att regeringen skall få i uppdrag att
på lämpligt sätt initiera nyhetsprogram för utvecklingsstörda i
radio och TV. Liknande förslag framförs i yrkande 2 i motion
Kr270 (v) beträffande regionala och lokala nyhetsprogram. Även
motionärerna bakom motion Kr224 (fp) anser att utvecklingsstörda
skall ha tillgång till nyhetsprogram i såväl radio som TV.
Dessutom -- anförs det -- måste det även i övrig verksamhet
finnas ett regelbundet utbud av lämpliga program.
Även i Handikapputredningens slutbetänkande (SOU 1992:52) Ett
samhälle för alla (s. 221) har förslag om särskilda program för
utvecklingsstörda förts fram. Betänkandet är för närvarande på
remiss.
Vid föregående riksmöte behandlade utskottet utförligt frågan
om program om och för funktionshindrade. I sitt av riksdagen
godkända betänkande 1991/92:KrU28 anförde utskottet bl.a. att
programföretagen även under den kommande avtalsperioden skulle
åläggas ett särskilt ansvar när det gäller program om och för
funktionshindrade (s. 25). I sammanhanget underströk utskottet
vikten av att hänsyn tas även till utvecklingsstörda, vilka i
många fall kan tillgodogöra sig mycket av utbudet om det
utformas på ett för dem lämpligt sätt. Beträffande resurserna
till programinsatser för funktionshindrade ansåg utskottet att
de borde vara minst oförändrade under den kommande
avtalsperioden jämfört med verksamhetsåret 1992. Vidare anförde
utskottet att det samordningsansvar som åvilade moderbolaget
under då gällande avtalsperiod varit värdefullt och att
nödvändigheten av att en samordning kommer till stånd även under
den nya avtalsperioden var uppenbar. Utskottet utgick från att
programföretagen skulle åstadkomma en frivillig samordning,
innebärande att de sinsemellan skulle dela upp insatserna för
funktionshindrade. Slutligen uttalade utskottet att det är
angeläget att vart och ett av programföretagen i sitt arbete
framgent utarbetar en plan över tilltänkta insatser när det
gäller handikappåtgärder. Planerna borde enligt utskottet vara
rullande och presenteras i anslutning till den ekonomiska
redovisning som resp. programbolag skall avge i de årliga
anslagsframställningarna.
De avtal som träffats mellan staten och programföretagen
grundar sig på riksdagens beslut. I avtalen stadgas bl.a. att
programföretagen skall ta särskild hänsyn till olika grupper av
funktionshindrade. Vidare sägs att de sinsemellan får fördela
ansvaret för olika slags insatser för funktionshindrade. I
avtalen sägs också att programföretagens samlade resurser för
program om och för funktionshindrade under ett verksamhetsår,
uttryckt i fast prisläge, skall vara minst oförändrade i
jämförelse med verksamhetsåret 1992. Slutligen skall resp.
programföretag i enlighet med avtalen i sin anslagsframställning
särskilt redovisa en flerårig plan för insatser för
funktionshindrade.
I överensstämmelse med det synsätt som kommer till uttryck i
utskottets betänkande 1991/92:KrU28 har i december 1992 en
överenskommelse träffats mellan de tre programföretagen gällande
programverksamheten om och för funktionshindrade.
Överenskommelsen innehåller huvudsakligen en beskrivning av vad
som redan görs främst på teknikens område. Däremot innehåller
överenskommelsen inte någon precisering av hur programföretagens
insatser skall samordnas för att på bästa sätt utnyttja
tillgängliga resurser.
Utskottet erinrar inledningsvis om programföretagens
självständighet och konstaterar att det ankommer på dessa att
inom givna ekonomiska ramar prioritera mellan olika
programinslag. Skyldigheten för programföretagen att ta särskild
hänsyn till funktionshindrade innebär att utvecklingsstörda i
likhet med andra grupper bör få tillgång till program som riktar
sig till dem, dvs. program som har ett lättförståeligt språk och
innehåller möjlighet till identifikation. Utskottet har inhämtat
att en programserie, Benny och Ivar, har gjorts med denna
inriktning inom UR. För år 1994 planeras inom UR en ny
programserie för samma målgrupp.
I detta sammanhang bör det framhållas att SR:s och SVT:s
satsningar på att utveckla den tekniska kvaliteten bör kunna
underlätta även utvecklingsstördas möjlighet att tillgodogöra
sig programutbudet i radio och TV. Bättre ljud- och bildkvalitet
är ägnat att ge såväl utvecklingsstörda som andra grupper större
möjlighet att koncentrera sig på programinnehållet. I den i det
föregående nämnda överenskommelsen mellan programföretagen anges
att den digitala radiosändningstekniken, DAB, bl.a. möjliggör
hög teknisk kvalitet och kommer att förbättra hörbarheten i SR:s
kanaler. DAB kommer att eliminera brus och störningar som kan
förekomma i dagens radiosändningar och medge att
överföringskvaliteten från reportrar och korrespondenter blir
bättre. Arbetet med att förbättra uppfattbarheten av TV-ljudet
fortsätter inom SVT. Utskottet anser att det är angeläget --
inte minst med tanke på utvecklingsstörda -- att
programföretagen även i fortsättningen tar till vara de tekniska
möjligheter till förbättringar som finns när det gäller
tillgängligheten.
Utskottet vill tillägga följande. I avtalen stadgas -- som
framgår av det föregående -- att programföretagen i sina
anslagsframställningar särskilt skall redovisa en flerårig plan
för insatser för funktionshindrade. I dagarna har regeringen
föreskrivit att programföretagen i sina anslagsframställningar
för år 1995 skall redovisa planer och utfall av verksamheten i
förhållande till det uppdrag och de riktlinjer som gäller bl.a.
beträffande användningen av reformmedel, åtgärder med anledning
av rationaliseringskraven samt insatser såväl för programutbudet
i stort som för åtgärder för funktionshindrade m.fl. Enligt
utskottets uppfattning torde sådana redovisningar ge
programföretagen anledning att ägna särskild uppmärksamhet åt
att analysera de förpliktelser som följer av avtalen i här
aktuellt avseende och ange vilka insatser som kommer att göras
för utvecklingsstörda och andra grupper av funktionshindrade.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr224, Kr270,
Kr306 och Kr309.
Motionären bakom motion Kr237 (m) föreslår att en regelbundet
återkommande internationell pressöversikt i riksradion
införs.
Enligt avtalet med staten skall SR bl.a. meddela nyheter samt
kommentera eller på annat sätt belysa händelser och skeenden och
därvid ge den allsidiga information som medborgarna behöver för
att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och
kulturfrågor.
Utskottet delar motionärens uppfattning att en radiosänd
pressöversikt från ett urval av världens ledande tidningar
skulle ha stort intresse för radiopubliken. En sådan
pressöversikt görs också undantagsvis, nämligen när händelser av
stor betydelse och med stort nyhetsvärde inträffat i Sverige
eller utomlands. Utskottet vill emellertid erinra om att
reglerna i avtalet mellan staten och SR innebär att
programföretaget självständigt skall besluta om innehållet i
programutbudet. Utskottet anser att motionen inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.
I motion Kr304 (m) föreslås att avtalet med SR bör utformas så
att radiobolagets ansvar i fråga om sjöväderrapporteringen
klart framgår. Motionären anför att fritidsskeppare som regel är
beroende av radions rapportering och framhåller att det är
angeläget med fasta sändningstider alla dagar i veckan.
Programmet Väder med sjörapport sänds i P1 dagligen vid ett
flertal tillfällen, nämligen vid fem tidpunkter på vardagar och
lördagar och vid fyra tidpunkter på söndagar. Sändningtiderna är
delvis desamma alla dagar i veckan (vid tre tillfällen på
dagen). Utskottet har inhämtat att Radio Gotland sänder en lokal
sjöväderrapport i anslutning till alla nyhetssändningar samt att
förhandlingar pågår mellan Sjösäkerhetsverket och Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) om att de lokala
kanalerna skall sända sjöväderrapporter sommaren 1993.
Sjöväderrapporteringen har självklart stor betydelse för såväl
yrkesfiskare som fritidsskeppare. Enligt utskottets uppfattning
skulle det innebära en förbättring av rapporteringen om de
förhandlingar som pågår med SMHI leder fram till att
sjöväderrapporter kommer att sändas i sommar i de lokala
kanalerna.
I avtalet mellan staten och SR finns allmänna bestämmelser för
SR:s programverksamhet. Däremot finns det inte några detaljerade
föreskrifter som t.ex. reglerar sändningarna om sjöväder.
Utskottet anser att det inte är motiverat att riksdagen tar
initiativ till ändring eller komplettering av avtalet i här
aktuellt avseende. Motion Kr304 avstyrks således.
Motionärerna bakom motion Fi211 (nyd) föreslår att en
förenklad utbildning i nationalekonomi för allmänheten skall
genomföras i UR:s regi (yrkande 30).
Utskottet har inhämtat att en baskurs i ekonomi i UR:s regi
startar i radio och TV under hösten 1993. Kursen, benämnd Pengar
Pengar -- var dags ekonomi, skall på ett enkelt sätt reda ut
grundbegreppen inom hushållsekonomin, företagsekonomin, den
kommunala ekonomin och Sveriges ekonomi. Vidare planerar UR för
hösten 1994 dels en kurs i företagsekonomi, dels en programserie
i internationell ekonomi.
Utskottet konstaterar att syftet med motionsyrkandet får anses
vara tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
Ökad lokal produktion och flyttning av TV 2
Frågan om ökad lokal TV-produktion tas upp i två
motionsyrkanden. Motionärerna bakom motion Kr242 (s) påtalar att
produktionen av TV-program i hög utsträckning sker i Stockholm
och föreslår att TV-produktionen skall öka i Västsverige
(yrkande 8). I motion Kr307 (c) föreslås i här aktuell del en
ökad produktion i distrikten.
Enligt avtalet mellan staten och SVT skall SVT ha en
distriktsorganisation och sträva efter att den får en sådan
uppbyggnad att förhållandena i olika delar av landet kan
speglas. Det distriktsproducerade utbudet bör både spegla resp.
områdes särprägel och egenart och på ett mer allmänt sätt bidra
till mångfalden i programmen (9 §). Vidare skall minst 40 % av
allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar produceras utanför
Stockholm. Sändningarna av distriktsproducerade program skall
koncentreras till en kanal (12 §).
Utskottet har inhämtat följande uppgifter om den
distriktsbaserade produktionens andel av allmänproduktionen för
åren 1990, 1991 och 1992.
Distriktens andel av
allmänproduktionen 45 % 49 % 47 %
Av sammanställningen framgår att distriktens produktion ökade
med 100 timmar eller 11 % från år 1991 till år 1992. Trots den
nämnda ökningen minskade under samma period
distriktsproduktionens andel av den totala allmänproduktionen
från 49 % till 47 %, beroende på att Kanal 1 ökat sin produktion
mer än TV 2.
Utskottet anser att det är glädjande att en real ökning av
distriktens produktion har skett. Enligt vad utskottet har
inhämtat kommer distriktens procentandel av allmänproduktionen i
rikssändningar att öka under 1993.
Utskottet konstaterar att det ankommer på SVT:s ledning att --
med utgångspunkt i gällande avtal -- fördela resurserna inom
företagen och besluta om lokaliseringen av programproduktionen.
Med det anförda avstyrks motion Kr242 yrkande 8 och motion Kr307
i här aktuell.
I motion Kr307 (c) föreslås även utflyttning av TV 2 till
Göteborg i syfte att minska Stockholmsdominansen av TV-mediet.
Utskottet erinrar om att liknande motionsyrkanden behandlades
vid föregående riksmöte. Utskottet framhöll då att en stor del
av TV 2:s organisation är lokaliserad till andra platser i
landet än Stockholm. Utskottet ansåg att staten inte borde ange
några detaljerade riktlinjer för exempelvis var
ledningsorganisationen bör vara lokaliserad. Utskottet anförde
vidare att det centrala är att organisationen utformas så att
förhållandena i olika delar av landet kan speglas. Utskottet
framhöll även att en utflyttning av TV 2:s ledningsfunktioner
skulle medföra höga omställningskostnader av engångskaraktär för
etablerandet av nya programförbindelser (bet. 1991/92:KrU28 s.
36).
Utskottet är -- återigen med hänvisning till programbolagens
självständiga ställning -- inte berett att tillstyrka motion
Kr307 i här aktuell del.
Hörbarheten
I två motioner tas upp frågor som rör hörbarheten i vad
gäller vissa program i Stockholmsområdet.
I enlighet med riksdagens beslut förra året har Riksradion och
Lokalradion slagits samman till Sveriges Radio AB (SR) den 1
januari 1993. SR skall enligt avtalet med staten sända i fyra
rikstäckande kanaler för ljudradio, varav en kanal även skall ha
regional täckning. Riksdagens beslut förra året innebar också
att utgångspunkten för avtalen med public service-företagen om
programverksamheten skall vara att sändningarna skall ske med
hög säkerhet och att den tekniska kvaliteten på sändningarna bör
vara hög.
SR har i Stockholmsområdet valt att sända programmen via sex
tillgängliga frekvenser. Detta innebär att den fördelning av de
fyra kanalernas programverksamhet, som gäller i övriga landet,
delvis har en annorlunda struktur i Stockholmsområdet. För två
av frekvenserna används svagare sändare än för övriga fyra.
P1 och P3 har samma innehåll i Stockholmsområdet som i övriga
landet.
Från P2 har man i Stockholmsområdet flyttat UR:s sändningar
och rikssändningarna på minoritetsspråk. Kvar blir de rikssända
P2-programmen med i huvudsak seriös musik. I övrigt sänds lokala
program med seriös musik. P2 i Stockholmsområdet kallas P2
Stockholm.
P4 ersätts i Stockholmsområdet av P4 Stockholm och Radio
Stockholm.
P4 Stockholm innehåller de rikssända P4-programmen (med visst
undantag) samt lokala program för en något äldre
lyssnarkategori, med undantag av lokala minoritetsprogram.
Vidare sänds de från P2 flyttade utbildningsradioprogrammen i P4
Stockholm. P4 Stockholm sänds över en relativt svag sändare (900
W) som under året förstärkts med slavsändare.
Radio Stockholm sänder lokala program för yngre
lyssnarkategorier, med undantag av lokala minoritetsprogram. I
Radio Stockholm sänds även ett av de i övriga landet rikssända
P4-programmen.
Slutligen finns i Stockholmsområdet Stockholm International,
som innehåller utsändning av Radio Swedens utlandsprogram, de
från P2 flyttade rikssända programmen på minoritetsspråk och
sådana lokala program på minoritetsspråk som i övriga landet
sänds i P4. Stockholm International sänds över en relativt svag
sändare (900 W) utan slavsändare.
I motion Kr211 (fp) hävdas att det är en betydande skillnad i
hörbarheten mellan P4 Stockholm, som sänder via en svagare
sändare, och Radio Stockholm, som sänder via en stark sändare.
Det medför att de rikssända P4-program, som sänds i P4
Stockholm, har sämre hörbarhet än hörbarheten för P4 i övriga
landet. Lyssnare i vissa delar av Stockholmsdistriktet får
därför sämre möjlighet att höra populära program som
Radiosporten, Svensktoppen, Melodikrysset m.m.
Frekvensfördelningen mellan de olika programmen i
Stockholmsområdet bör enligt motionärens mening ses över.
Motionären anser att det är mycket tveksamt om SR uppfyller den
del av avtalet som avser hörbarheten, när det gäller sändningen
av P4-programmen. Motionären påpekar att utbyggnaden av den
privata lokalradion begränsar möjligheterna att öka styrkan på
den sändare som används för P4 Stockholm eller förse den med
ytterligare slavsändare. P4 Stockholm bör ha fullgod hörbarhet
över hela Stockholmsområdet,
också i bilar, kuperad terräng, nedre botten i stenhus m.m. Det
hemställs i motionen att riksdagen som sin mening bör ge
regeringen till känna att staten gentemot SR bör hävda kravet på
god hörbarhet i Stockholmsområdet.
Ett motsvarande problem med hörbarheten i Stockholmsområdet
uppmärksammas i motion Kr315 (s), nämligen beträffande Stockholm
International, där samtliga program på minoritetsspråk samlats,
både riksprogram och lokala program. Motionärerna redovisar att
Stockholm International sänds via en svag sändare och hävdar att
det är svårt för lyssnarna att ta del av programmen. De påpekar
att en tredjedel av den finskspråkiga befolkningen i landet,
över 100000 personer, bor i Stockholmsområdet och erinrar om
riksdagens uttalande att den finskspråkiga gruppen -- liksom
samerna -- intar en särställning bland de språkliga
minoriteterna (senast i bet. 1991/92:KrU28 s. 28--29).
Utskottet har inledningsvis i detta avsnitt redovisat att SR:s
sändningar skall ske med hög säkerhet och att den tekniska
kvaliteten på sändningarna skall vara hög. Riksdagen har också
-- vilket påpekas i motion Kr315 -- uttalat att den
finskspråkiga gruppens rätt till programservice har en något
annan karaktär än övriga gruppers och att denna särställning bör
beaktas av programföretagen. Utskottet anser självfallet att
såväl lyssnare till program på minoritetsspråk som lyssnare, som
vill ta del av exempelvis sportprogram och underhållningsprogram
från P4 eller utbildningsradioprogram, bör få fullgod service i
vad gäller hörbarhet i Stockholmsområdet lika väl som i landet i
övrigt. Det är också viktigt med en tydlig programinformation,
som underlättar för t.ex. lyssnare som talar minoritetsspråk att
hitta sina program i Stockholm International. Utskottet utgår
från att SR fullgör sina åtaganden i enlighet med avtalet med
staten då det gäller sändningskvalitet m.m.
Utskottet har erfarit att två anmälningar har inkommit till
Radionämnden rörande SR:s sändningar på finska över
Stockholmsområdet. Beredningen av ärendena pågår.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen inte
nu bör göra några sådana uttalanden som begärs i motionerna
Kr211 och Kr315. Motionerna avstyrks.
Handläggningstiderna vid Radionämnden
Frågan om handläggningstiderna vid Radionämnden tas upp i
motion Kr310 (m). Motionärerna anför att anmälningar mot program
eller inslag i program behandlas långt efter det att själva
programmet sänts. Ofta kan det kan ta upp till mellan fem och
tio månader innan utslag offentliggörs. Motionärerna anser att
det är oacceptabelt att det tar så lång tid att
lyssnarna/tittarna för länge sedan har glömt själva programmet.
Radionämnden övervakar att programföretagen och TV 4 utövar
sina sändningsrättigheter i överensstämmelse med 6 § radiolagen
(1966:755) och de avtal som staten har träffat med företagen.
Enligt förordningen (1988:339) med instruktion för
Radionämnden är nämnden inte skyldig att granska program om en
anmälan har kommit in till nämnden mer än sex månader efter det
att programmet sändes (4 §). Vid sammanträde med nämnden avgörs
granskningsärenden om de är av större vikt eller principiell
betydelse och om nämndens direktör beslutat att ärenden skall
avgöras på detta sätt. Övriga ärenden avgörs av direktören.
År 1992 fattades totalt 453 granskningbeslut, varav 374
avgjordes av nämndens direktör och 79 av nämnden. Utskottet har
inhämtat att den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden
uppgår till ca 174 dagar eller knappt 6 månader. De ärenden som
avgörs av direktören har normalt kortare handläggningstid än de
ärenden som avgörs av nämnden. Med anledning av vad motionärerna
anför kan det påpekas att en anmälan många gånger kommer in
först sedan en viss tid förflutit efter det att programmet
sänts.
Enligt nämndens arbetsordning skall granskningsärenden som rör
frågor om beriktigande eller genmäle behandlas skyndsamt. I den
mån det behövs för ärendets avgörande skall den som bereder
granskningsärende ta del av programmet eller inslaget genom
uppspelning, föranstalta om utskrift av programmet eller
inslaget, inhämta information från programföretag, kontrollera
sakuppgifter i programmet eller inslaget, så snart som möjligt
väcka fråga om inhämtande av yttrande från programföretag eller
annan samt upprätta förslag till beslut.
När yttrande begärs in från programföretag får dessa enligt
nämndens praxis inkomma med svar inom fem veckor. Ibland får
anmälaren tillfälle att yttra sig över vad programföretaget
anfört. En kommentar från anmälaren skall tillställas
programföretaget och i vissa fall kan det bli fråga om
ytterligare skriftväxling.
Med hänvisning till det anförda konstaterar utskottet att en
relativt lång handläggningstid i vissa fall är oundviklig bl.a.
med hänsyn till att bästa möjliga beredningsunderlag skall
åstadkommas. Enligt utskottets mening måste nämnden ges utrymme
att prioritera handläggningen av vissa ärenden, exempelvis
sådana som kan föranleda någon form av kritik eller där
anmälaren själv är direkt berörd av programmet. Enligt
utskottets uppfattning är det dock angeläget att den
genomsnittliga handläggningstiden kan kortas ner. Detta är
enligt vad utskottet har inhämtat också nämndens målsättning.
Mot denna bakgrund anser utskottet det inte erforderligt med
någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet.
En nordisk TV-kanal
Motionärerna bakom motion Kr308 (c) föreslår att frågan om
en gemensam nordisk TV-kanal skall snabbutredas av de
nordiska regeringarna. Enligt motionärerna bör en sådan TV-kanal
skötas från Göteborg.
Frågan om överföring av de nordiska grannländernas TV-program
har nyligen behandlats av Nordiska rådets kulturutskott vid
rådets 42:a session i Oslo 1993. Med anledning av ett
ministerrådsförslag har rådets kulturutskott framhållit att
ministerrådet skyndsamt bör besluta om överföring av
grannländernas TV-program och därvid särskilt prioritera
TV-samarbetet inom barn- och ungdomsområdet. Rådets
kulturutskott har vidare beslutat rekommendera Nordiska
ministerrådet att vidta åtgärder för att kraftigt öka det
nordiska TV-samarbetet i syfte att möjliggöra en överföring av
grannländernas TV-program mellan de nordiska länderna
(ministerrådsförslag B137/k, kulturutskottets betänkande
B137/k, rekommendation 1/1993).
I ett anförande vid rådets session i Oslo framhöll Sveriges
statsminister bl.a. den betydelse som etermedier har i
informationsutbytet och det bidrag som de ger till
språkförståelsen. Vidare anförde statsministern att han avser
att medverka till att underlag för beslut i fråga om möjligheten
till TV-samarbete via satellit tas fram så att frågan kan
behandlas vid det planerade statsministermötet på Lofoten i juli
1993.
Med hänvisning till att frågan bereds inför det nämnda
statsministermötet avstyrks motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsberäkning för kalenderåret 1994 för den
avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av public
service-företagen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Kr305 yrkandena 1 i denna del, 2, 3 i
denna del, 4 samt 6 i denna del godkänner vad som föreslagits i
proposition 1992/93:100 beträffande medelsberäkning för den
avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges
Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio
AB,
res. 1 (nyd)
2. beträffande de ekonomiska förutsättningarna för public
service-företagens avgiftsfinansierade verksamhet under
kalenderåren 1995 och 1996
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr305 yrkandena 1, 3 och
6, samtliga yrkanden i denna del,
res. 2 (nyd)
3. beträffande medelsberäkning för Radionämndens
verksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 beträffande
medelsberäkning avseende budgetåret 1993/94 för Radionämndens
verksamhet,
4. beträffande ändring i lagen om TV-avgift
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1989:41) om TV-avgift,
5. beträffande slopande av TV-avgiften m.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr271,
6. beträffande sponsring
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr203,
7. beträffande skyldigheten att erlägga TV-avgift
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr212,
8. beträffande programutbudet för utvecklingsstörda
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr224, 1992/93:Kr270,
1992/93:Kr306 och 1992/93:Kr309,
9. beträffande internationell pressöversikt i riksradion
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr237,
10. beträffande radiobolagets ansvar i fråga om
sjöväderrapporteringen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr304,
11. beträffande förenklad utbildning i nationalekonomi för
allmänheten
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi211 yrkande 30,
12. beträffande ökad lokal TV-produktion
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr242 yrkande 8 och
1992/93:Kr307 i denna del,
13. beträffande utflyttning av TV 2
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr307 i denna del,
14. beträffande hörbarheten beträffande vissa
radiosändningar över Stockholmsområdet
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr211 och
1992/93:Kr315,
15. beträffande handläggningstiderna vid Radionämnden
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr310,
16. beträffande en gemensam nordisk TV-kanal
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr308.
Stockholm den 13 maj 1993
På kulturutskottets vägnar
Charlotte Branting
I beslutet har deltagit: Charlotte Branting (fp), Hugo
Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina
Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo
Persson (s), Anne Rhenman (nyd), Ingegerd Sahlström (s),
Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand
(m), Monica Widnemark (s) och Alwa Wennerlund (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Medelsberäkning för kalenderåret 1994 för den
avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av public
service-företagen (mom. 1)
Anne Rhenman (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet erinrar" och på s. 7 slutar med "och UR" bort ha
följande lydelse:
Riksdagens beslut vid föregående riksmöte innebar att public
service-företagen skulle tilldelas reformmedel med 150 miljoner
kronor per år för kalenderåren 1993, 1994 och 1995. Vidare
ålades företagen ett rationaliseringskrav om 100 miljoner kronor
per år för kalenderåren 1993 och 1994. Den sammantagna effekten
blir en höjning av nivån på medelstilldelningen med 50 miljoner
kronor för kalenderåret 1993 jämfört med kalenderåret 1992, en
ytterligare höjning med 50 miljoner kronor för kalenderåret 1994
och därutöver en höjning med 150 miljoner kronor för
kalenderåret 1995, varefter nivån bibehålls oförändrad för
kalenderåret 1996. Riksdagen har redan vid riksmötet 1992/93
fastställt medelstilldelningen för kalenderåret 1993. Utskottet
tar i det följande därför ställning till tilldelningen av
reformmedel samt rationaliseringen för kalenderåren 1994, 1995
och 1996 (se även reservation 2).
Förslagen i motion Kr305 (nyd) innebär i korthet att
medelstilldelningen för kalenderåret 1994 blir 100 miljoner
kronor lägre än medelstilldelningen för kalenderåret 1993.
Vidare innebär förstahandsförslagen i motionen att denna nivå
bibehålls oförändrad för kalenderåren 1995 och 1996.
Utskottet anser att några genomgripande förändringar i fråga
om ägar- och finansieringssystemet inte bör göras under pågående
avtalsperiod, dvs. t.o.m. år 1996. Däremot anser utskottet -- i
likhet med vad som anförs i motion Kr305 -- att det bör finnas
goda möjligheter till omfattande rationaliseringar inom
programbolagen under perioden. Enligt utskottets mening bör
riksdagen därför -- med anledning av motion Kr305 yrkandena 1 i
denna del, 2, 3 i denna del, 4 samt 6 i denna del -- besluta om
en medelstilldelning för kalenderåret 1994 för den
avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av SVT, SR och UR som
innebär en minskning med 100 miljoner kronor (uttryckt i 1989
års prisläge) i förhållande till det belopp som riksdagen
beslutade om för kalenderåret 1993.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande medelsberäkning för kalenderåret 1994 för den
avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av public
service-företagen
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Kr305 yrkandena
1 i denna del, 2, 3 i denna del, 4 samt 6 i denna del och med
avslag på proposition 1992/93:100 godkänner vad utskottet
föreslagit beträffande medelsberäkning för den
avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av Sveriges
Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio
AB,
2. De ekonomiska förutsättningarna för public
service-företagens avgiftsfinansierade verksamhet under
kalenderåren 1995 och 1996 (mom. 2)
Anne Rhenman (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Vidare anser" och slutar med "denna del" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör ändra sitt tidigare beslut
beträffande de ekonomiska förutsättningarna för public
service-företagens avgiftsfinansierade verksamhet under
avtalsperiodens två sista år. I enlighet med intentionerna i
motion Kr305 bör därför inte några reformtillskott utgå under
kalenderåret 1995. År 1996 bör medelstilldelningen vara
oförändrad i förhållande till vad som sålunda gäller för år
1995. Riksdagen bör med anledning av motionen Kr305 yrkandena 1,
3 och 6, samtliga yrkanden i denna del, som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande de ekonomiska förutsättningarna för public
service-företagens avgiftsfinansierade verksamhet under
kalenderåren 1995 och 1996
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Kr305 yrkandena
1, 3 och 6, samtliga yrkanden i denna del, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Ökad lokal TV-produktion (mom. 12)
Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anför:
Vi konstaterar -- i likhet med vad som anförts i motion Kr242
-- att produktionen av TV-program i alltför hög utsträckning
sker i Stockholm.
Till fjolårets betänkande 1991/92:KrU28 fogades en reservation
beträffande den distriktsbaserade produktionen. Däri framhölls
bl.a.:
Utskottet gör följande bedömning. Som framhålls i motionen
finns en viss risk för att ett bibehållande av 40-procentskravet
uppfattas som sänkt ambitionsnivå. Detta vore olyckligt med
tanke på att Sveriges Television under nu gällande avtalsperiod
-- som nämnts -- uppnått en högre nivå när det gäller den
distriktsbaserade produktionen än den i propositionen angivna.
Med tanke på att utvecklingen vid Sveriges Television varit
gynnsam anser utskottet att det inte finns någon anledning att
fixera en procentsats för distriktsproduktionen. Såväl för
Sveriges Television som för det nybildade radioföretaget bör i
stället gälla att distriktsproduktionen under den kommande
avtalsperioden bör ha minst samma nivå och omfattning som den
har för närvarande.
Vi vidhåller denna uppfattning. Men eftersom avtal nu ingåtts
mellan regeringen och Sveriges Television är vi förhindrade att
i reservation återkomma med yrkanden beträffande den
distriktsbaserade produktionen.
I propositionen framlagt och av utskottet tillstyrkt
lagförslag
Bilaga
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 2
Utskottet 4
Vissa bakgrundsuppgifter 4
Medelsberäkningen 6
Finansiering m.m. 7
Programverksamheten 8
Ökad lokal produktion och flyttning av TV 2 11
Hörbarheten 13
Handläggningstiderna vid Radionämnden 15
En nordisk TV-kanal 16
Hemställan 16
Reservationer 18
1. Medelsberäkning för kalenderåret 1994 för den
avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av public
service-företagen (nyd)
18
2. De ekonomiska förutsättningarna för public
service-företagens avgiftsfinansierade verksamhet under
kalenderåren 1995 och 1996 (nyd)
19
Särskilt yttrande 19
Ökad lokal TV-produktion (s) 19
Bilaga 21
I propositionen framlagt och av utskottet tillstyrkt
lagförslag 21