I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om
slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m.,
såvitt avser Justitiedepartementets verksamhetsområde.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker en i
anledning av propositionen väckt motion.
I ärendet föreligger ett särskilt yttrande (s) och en
meningsyttring (v).
Propositionen
I proposition 1992/93:150 bilaga 2 (Justitiedepartementet) har
regeringen dels föreslagit riksdagen
1. att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade
förslagsanslaget till Statsrådsberedningen i stället anvisas med
anslagsbeteckningen ramanslag (A 1, s. 1),
2. att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade
förslagsanslaget Justitiedepartementet i stället anvisas med
anslagsbeteckningen ramanslag (A 2, s. 1 f),
3. att det av riksdagen för budgetåret 1993/94 beslutade
reservationsanslaget Utredningar m.m. i stället anvisas med
anslagsbeteckningen ramanslag (A 3, s. 2),
4. att under ramanslaget Domstolarna m.m. för budgetåret
1993/94 anvisa 10 000 000 kr utöver vad som har föreslagits i
proposition 1992/93:100 bilaga 3 (D 2, s. 2),
5. att under ramanslaget Kriminalvården för budgetåret 1993/94
anvisa 96 396 000 kr utöver vad som har föreslagits i
proposition 1992/93:100 bilaga 3 (E 2, s. 3 f),
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
statsrådet anfört (s. 8 f) om effektivare distribution av
författningssamlingarna.
Motionen
1992/93:Ju34 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens hemställan om 96 396 000
kr till sluten kriminalvård enligt vad i motionen anförts om
behovet av att pengar satsas på alternativ kriminalvård,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av den
kriminalpolitiska inriktningen enligt vad i motionen anförts om
ökad satsning på öppna vårdformer som kontraktsvård och
samhällstjänst.
Utskottet
Nya ramanslag
Regeringens förslag innebär att anslagen till
Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet och Utredningar m.m.
skall anvisas i form av ramanslag i stället för som tidigare i
år beslutats i form av förslagsanslag (Statsrådsberedningen och
Justitiedepartementet) resp. reservationsanslag (Utredningar
m.m.).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Domstolarna m.m.
Regeringen föreslår att anslaget till Domstolarna m.m. ökas
med 10 miljoner kronor. Anslagsökningen avses täcka ökade
kostnader för domstolsväsendet på grund av lagstiftningen
rörande stöd och service till vissa funktionshandikappade (prop.
1992/93:159, SoU19, rskr. 321) och lagen (1992:1574) om
bostadsanpassningsbidrag m.m. (prop. 1992/93:58, BoU4, rskr. 98)
Härutöver bör nämnas att regeringen i ett annat ärende om
förändrade regler om bostadsbidrag (prop. 1992/93:174, BoU21),
föreslagit riksdagen att tillföra ytterligare 2,6 miljoner
kronor till anslaget.
Utskottet konstaterar vidare att riksdagen i medelsanvisningen
till Domstolarna m.m. beslutat att öka det av regeringen i
budgetpropositionen föreslagna ramanslaget med 3 miljoner kronor
för att tillgodose behov av personalutbildning och
chefsutveckling samt ökade utbildningsinsatser beträffande det
sexualiserade våldet (prop. 1992/93:100 bilaga 3, JuU24,
rskr. 289).
Det anförda innebär att anslaget till domstolarna för
budgetåret 1993/94, på grund av riksdagsbeslut under detta år,
kan förväntas höjas med 5,6 miljoner kronor utöver vad som
föreslagits i budgetpropositionen.
Med beaktande härav tillstyrker utskottet propositionen i
denna del.
Kriminalvården
Riksdagen beslutade tidigare under våren (prop. 1992/93:4,
JuU19, rskr. 223) att ge regeringen i uppdrag att i
kompletteringspropositionen, bl.a. på grund av de nya reglerna
om villkorlig frigivning, redovisa förslag till budgetreglering
för kriminalvården där det ökande behovet av anstaltsplatser
beaktats och därjämte för riksdagen presentera en långsiktig
konsekvensanalys i fråga om beläggningsutvecklingen på
kriminalvårdsanstalterna.
Utskottet höll under slutet av april månad i år en utfrågning
med generaldirektören Björn Weibo i Kriminalvårdsstyrelsen om
anstaltsbeläggningen m.m.
Beläggningen på kriminalvårdsanstalterna under senare delen
av år 1992 och de fem första månaderna 1993 vid resp.
mättillfälle uppgick till 93 % den 1 september, 100 % den 1
oktober, 97 % den 1 november, 96 % den 1 december, 86 % den 1
januari, 93 % den 1 februari, 95 % den 1 mars, 96 % den 1 april
och 92 % den 1 maj. Sedan den 1 september 1992 har
beläggningssituationen vid anstalterna således varit mycket
ansträngd och anstalterna har i praktiken varit fullbelagda.
Situationen vid häktena är i allt väsentligt densamma som vid
anstalterna.
I propositionen anförs (bilaga 2 s. 5) att de fördjupade
analyser som gjorts av utvecklingen efter det att volymökningen
inträffat hösten 1992 visar att det framför allt är de
långtidsdömda som står för ökningen. En närliggande slutsats av
analyserna skulle, enligt propositionen, kunna vara en fortsatt
volymökning de närmaste åren. Regeringen anser emellertid att en
rad faktorer samtidigt bidrar till att den fortsatta
beläggningssituationen är svår att förutse. Bl.a. tyder
statistik över beläggningen på en minskad ökningstakt och en
möjlig stabilisering av beläggningen på en ny högre nivå.
Mot bakgrund av det anförda och för att kunna göra en samlad
bedömning av vilka krav som i framtiden kommer att ställas på
kriminalpolitiken har regeringen givit Brottsförebyggande rådet
(BRÅ) i uppdrag att i samverkan med Rikspolisstyrelsen (RPS) och
Kriminalvårdsstyrelsen (KVS) utarbeta en framtids- och
omvärldsanalys avseende det kriminalpolitiska
verksamhetsområdet. Analysen avses ge underlag för fortsatta och
mer långsiktiga överväganden inom regeringskansliet när det
gäller reformarbetet inom kriminalpolitikens område och
regeringen planerar att i 1994 års budgetproposition redovisa en
plan med förslag till långsiktigt verkande åtgärder mot
brottsligheten i samhället. I det sammanhanget kommer frågan om
beläggningsutvecklingen inom kriminalvården och de resursbehov
som föranleds av denna att tas upp på nytt.
Utskottet har tidigare vid ett stort antal tillfällen (senast
i betänkande 1992/93:JuU19 s. 13 f) uttalat att beläggningsnivån
bör ligga omkring 85 % för att möjliggöra differentiering av
olika intagna samtidigt med ett gott resursutnyttjande.
I propositionen (s. 6 f) beräknar justitieministern att det
behövs omkring 360 nya anstaltsplatser till följd av den redan
inträffade beläggningsökningen och för att kunna möjliggöra
önskvärd differentiering i enlighet med riksdagens riktlinjer.
Härutöver tillkommer det, med hänsyn tagen till den önskvärda
möjligheten till differentiering, behov av ytterligare omkring
580 platser till följd av de ändrade reglerna om villkorlig
frigivning. Tillsammans beräknas reformen om villkorlig
frigivning och beläggningsökningen medföra ett behov av ca 940
anstaltsplatser. Platsbehovet beräknas i huvudsak kunna
tillgodoses genom om- och tillbyggnader av det nuvarande
anstaltsbeståndet. Den långsiktiga planeringen omfattar även
uppförande av någon eller några nya anstalter.
Enligt propositionen kommer utbyggnaden av
anstaltsorganisationen inte att kunna ske i takt med det
successivt ökade behovet av platser. Under om- och
tillbyggnadsperioden kan det därför komma att behövas
provisoriska lösningar. Detta kommer, enligt vad utskottet
inhämtat, sannolikt främst att inträffa under budgetåret 1995/96
då platstillgången kommer att understiga behovet enligt de
beräkningar som för närvarande görs inom kriminalvården.
Utskottet konstaterar först att regeringens redovisning visar
att belastningen på anstaltsorganisationen kommer att öka under
de närmaste åren. En utbyggnad framstår alltså som nödvändig,
och utskottet har inga invändningar mot regeringens planering
härvidlag. Positivt är enligt utskottets mening att det i
planeringen inkluderats behovet av anstaltsplatser för att även
i framtiden möjliggöra differentiering av olika intagna.
När det gäller medelsbehovet för budgetåret 1993/94 föreslår
regeringen en förstärkning av anslaget till kriminalvården med
drygt 96 miljoner kronor. De extra resurserna erfordras för att
finansiera riksdagens beslut om villkorlig frigivning i den del
beslutet innebar att villkorlig frigivning kan ifrågakomma först
efter det att två månader av straffet avtjänats. Beslutet i den
delen medför ett högre antal intagna i första hand på öppna
anstalter än vad regeringen förutsett i budgetpropositionen. I
sammanhanget kan nämnas att den beräknade totalkostnaden för
riksdagsbeslutet om villkorlig frigivning uppgår till 215
miljoner kronor årligen. Härav finansieras merparten, som
framgår av propositionen, genom omprioriteringar och
rationaliseringar inom Justitiedepartementets område.
I motion Ju34 (v) yrkas att riksdagen avslår regeringens
förslag om ökning av anslaget till kriminalvården. I motionen
förespråkas att resurserna satsas på alternativ kriminalvård,
och att det görs en översyn av den kriminalpolitiska
inriktningen med sikte på en ökad användning av öppna
vårdformer.
Utskottet behandlade ett liknande yrkande i samband med
utskottets behandling av budgetpropositionen i år. Utskottet
hänvisade då till (JuU25 s. 8) den omfattande översyn av
kriminalvården som görs inom ramen för Straffsystemkommitténs
(dir. 1992:47) och Fängelseutredningens (dir. 1992:36) arbete.
Något resultat av utredningarnas arbete i dessa frågor kan, som
utskottet då konstaterade, inte förväntas under nästa budgetår
och inte heller bör utredningarnas arbete föregripas. Utskottet
har alltjämt denna uppfattning, och utskottet avstyrker bifall
till motion Ju34.
Utskottet ansluter sig till justitieministerns bedömning av
medelsbehovet.
Effektivare distribution av författningssamlingarna
Från anslaget Svensk författningssamling betalas bl.a. den
kostnadsfria tilldelning av Svensk författningssamling (SFS) som
regleras i 7 § författningssamlingsförordningen (1976:725), den
s.k. frilistan. I årets budgetproposition (1992/93:100 bilaga 3,
JuU28, rskr. 293), punkt H 1 (s. 139), beräknades anslaget för
budgetåret 1993/94 till 10 112 000 kr.
I propositionen redovisar regeringen sin avsikt att avskaffa
den kostnadsfria tilldelningen av SFS m.fl.
författningssamlingar för domstolar och andra myndigheter från
årsskiftet 1993/94. Förslaget bygger på promemorian (Ds 1993:21)
Effektivare distribution av författningssamlingarna som
remissbehandlas för närvarande. Tanken är att beställarna själva
i fortsättningen skall betala för sina abonnemang och lösnummer.
För att kompensera de domstolar och myndigheter som förlorar den
kostnadsfria tilldelningen av författningssamlingar avser
regeringen att föra över delar av SFS-anslaget till dem. Den nya
ordningen kan genomföras genom att regeringen beslutar om
ändringar i författningssamlingsförordningen.
I promemorian behandlas inte de konsekvensändringar som blir
aktuella i de regler om en frilista som finns i lagen
(1982:1255) om författningssamlingar för Riksdagens
förvaltningskontor och Riksbanken.
Regeringen har berett riksdagen tillfälle att ta del av vad
föredragande statsrådet i propositionen anfört om effektivare
distribution av författningssamlingarna.
Utskottet delar regeringens uppfattning att distributionen av
författningssamlingarna bör göras så kostnadseffektiv som
möjligt. Utskottet utgår från att de medel som frigörs på
anslaget kommer att fördelas på de myndigheter, i första hand
inom rättsväsendet, som drabbas av kostnadsfördyringar i
sammanhanget. Under dessa förutsättningar har utskottet ingen
erinran mot förslaget. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Statsrådsberedningen
att riksdagen beslutar att det av riksdagen för budgetåret
1993/94 beslutade förslagsanslaget Statsrådsberedningen i
stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag,
2. beträffande anslag till Justitiedepartementet
att riksdagen beslutar att det av riksdagen för budgetåret
1993/94 beslutade förslagsanslaget Justitiedepartementet i
stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag,
3. beträffande anslag till Utredningar m.m.
att riksdagen beslutar att det av riksdagen för budgetåret
1993/94 beslutade reservationsanslaget Utredningar m.m. i
stället anvisas med anslagsbeteckningen ramanslag,
4. beträffande anslag till Domstolarna m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag under andra
huvudtiteln till Domstolarna m.m. för budgetåret 1993/94
utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:JuU24,
rskr. 289) anvisar ytterligare 10 000 000 kr,
5. beträffande anslag till Kriminalvården
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ju34 under andra huvudtiteln till
Kriminalvården för budgetåret 1993/94 utöver av riksdagen
tidigare anvisade medel (1992/93:JuU25, rskr. 290) anvisar
ytterligare 96 396 000 kr,
men. (v)
6. beträffande effektivare distribution av
författningssamlingarna
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Stockholm den 27 maj 1993
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
I beslutet har deltagit:
Britta Bjelle (fp),
Lars-Erik Lövdén (s),
Jerry Martinger (m),
Göthe Knutson (m),
Bengt-Ola Ryttar (s),
Birthe Sörestedt (s),
Ingbritt Irhammar (c),
Nils Nordh (s),
Birgit Henriksson (m),
Göran Magnusson (s),
Liisa Rulander (kds),
Karl Gustaf Sjödin (nyd),
Sigrid Bolkéus (s),
Siw Persson (fp) och
Kent Carlsson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Särskilt yttrande
Anslag till kriminalvården (mom. 5)
Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils
Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Kent Carlsson
(alla s) anför:
Riksdagen har nyligen beslutat om ändrade regler för
villkorlig frigivning. Med tanke på att Straffsystemkommittén
bl.a. arbetar med frågan hur systemet med villkorlig frigivning
skall vara utformat på sikt, och i denna del skall lägga fram
förslag senast den 1 oktober 1993, har vi motsatt oss ett
provisorium som skulle gälla endast till dess att
Straffsystemkommitténs genomgripande översyn och beredningen
därav har genomförts. Med hänsyn till riksdagens nyssnämnda
beslut om ändrade regler beträffande villkorlig frigivning vill
vi dock inte motsätta oss att erforderliga medel härför tillförs
anslaget.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Berith Eriksson (v) anför:
Anslag till Kriminalvården (mom. 5)
Enligt Vänsterpartiets mening bör användningen av
fängelsestraff begränsas så mycket som möjligt. Fängelse som
påföljd är det dyraste och sämsta alternativet. Frihetsstraffens
skador på individen är också väl dokumenterade. Arbetet på att
ta fram alternativ till fängelse har hittills gått för sakta.
Det måste intensifieras och satsningar bör göras på öppnare
strafformer. I första hand bör kontraktsvård och samhällstjänst
utvecklas vidare. Riksdagen bör nu begära en översyn av den
kriminalpolitiska inriktningen med sikte på ökade satsningar på
öppna vårdformer som kontraktsvård och samhällstjänst. Det
anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt Vänsterpartiets mening är det således fel att nu satsa
ytterligare 96 miljoner kronor på att stänga in människor. I
stället borde resurserna satsas på alternativ till
fängelsestraff.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
5 borde ha hemställt:
5. beträffande anslag till Kriminalvården
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju34 och med
avslag på proposition 1992/93:150 bilaga 2 i denna del, dels
avslår regeringens förslag om ökat anslag till Kriminalvården,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.