I detta betänkande behandlar utskottet ett regeringsförslag om
forskning för kunskap och framsteg i till utskottet hänvisade
delar. Bl.a. behandlas regeringens förslag till ny inriktning av
Brottsförebyggande rådets verksamhet. Vidare behandlas frågan om
anslag till rådet och till Framtidsstudier, långsiktig analys
m.m. I ärendet tar utskottet också ställning till ett antal
motioner som väckts dels under den allmänna motionstiden i år,
dels med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker samtliga motioner.
Till betänkandet har fogats 7 reservationer från (s).
Propositionerna
I proposition 1992/93:100, bilaga 3 (Justitiedepartementet)
föreslog regeringen riksdagen att, i avvaktan på en särskild
proposition om forskning, för budgetåret 1993/94 anvisa dels
till Framtidsstudier, långsiktig analys m.m. ett
reservationsanslag på 12 432 000 kr (A 4, s. 54), dels till
Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader ett
förslagsanslag på 14 361 000 kr och till Brottsförebyggande
rådet: Utvecklingskostnader ett reservationsanslag på 4 823 000
kr (G 5 och G 6, s. 138).
Därefter har regeringen i proposition 1992/93:170 Forskning
för kunskap och framsteg, avsnitt 2, under andra huvudtiteln
föreslagit
att riksdagen till Framtidsstudier, långsiktig analys m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 11 636 000
kr (A 4, s.79 f),
att riksdagen godkänner den angivna inriktningen av
Brottsförebyggande rådets verksamhet, samt
att riksdagen till Brottsförebyggande rådet för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 20 516 000 kr (G 5, s. 80 f).
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:170
1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
29. att riksdagen till Brottsförebyggande rådet för budgetåret
1993/94 anvisar 2 000 000 kr mer än vad regeringen föreslagit
eller således 22516000 kr.
1992/93:Ub128 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen avslår den i propositionen angivna
inriktningen av Brottsförebyggande rådets verksamhet i
framtiden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av Brottsförebyggande rådets
verksamhet i framtiden,
5. att riksdagen beslutar anvisa 3 000 000 kr mer än
propositionens förslag till kriminalvetenskaplig forskning att
fördelas via BRÅ,
6. att riksdagen till Framtidsstudier, långsiktig analys m.m.
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
12 636 000 kr.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993
1992/93:Ju801 av Ingbritt Irhammar och Larz Johansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett brottsförebyggande informationshäfte.
1992/93:Ju844 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av central samordning av det
brottsförebyggande arbetet i Sverige,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökad satsning på och utveckling av det
lokala brottsförebyggande arbetet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om BRÅ:s roll i det brottsförebyggande
arbetet,
8. att riksdagen till Brottsförebyggande rådet för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag om 6 000 000 kr för
utvecklandet av det lokala brottsförebyggande arbetet i enlighet
med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen till Brottsförebyggande rådets ordinarie
verksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar 1 000 000 kr utöver
vad regeringen föreslagit.
1992/93:Ju846 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bildandet av lokala brottsförebyggande
organ och Brottsförebyggande rådets (BRÅ:s) medverkan i detta
arbete,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättandet av professur vid BRÅ,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om BRÅ:s resurser för forskning och
utveckling,
1992/93:Fi213 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen till Brottsförebyggande rådet för budgetåret
1993/94 anslår 10 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit
enligt vad i motionen anförts om överföring av kriminologisk
forskning till universiteten.
Utskottet
Brottsförebyggande rådet
Inledning
I proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
(forskningspropositionen) lämnar regeringen bl.a. sina förslag
och synpunkter beträffande den framtida forskningen om brott,
brottslingar, brottsoffer och brottsförebyggande åtgärder. Som
underlag för regeringens ställningstaganden i denna del har
främst legat betänkandet (SOU 1992:80) Kriminologisk och
kriminalpolitisk forskning som presenterades av en av regeringen
tillsatt särskild utredare i september förra året.
I betänkandet har utredaren kartlagt den forsknings- och
utredningsverksamhet som bedrivs inom universitet och högskolor
och vid de s.k. sektorsmyndigheterna, liksom hur denna
verksamhet finansieras. Enligt utredarens uppfattning bör
resurserna lämpligen fördelas så att hälften läggs på
grundläggande forskning inom universitet och högskolor och
hälften på tillämpad forskning och på utvecklingsarbete vid
sektorsorganen. I betänkandet lämnas ett flertal förslag för att
stärka den kriminologiska och kriminalpolitiska forskningen,
bl.a. genom inrättande av nya forskartjänster och
universitetsprofessurer.
Betänkandet har inte remissbehandlats. I stället hölls i
oktober förra året en hearing i Justitiedepartementet, och ett
antal skriftliga yttranden kom därefter in till departementet
(dnr 92-3491).
Regeringen anför i forskningspropositionen (s. 76) att en
utgångspunkt för dess överväganden är att tyngdpunkten och
därmed resurserna vad avser grundforskningen bör koncentreras
till universitet och högskolor. I linje härmed anser regeringen
att ekonomiska förutsättningar bör ges till Universitetet i
Stockholm i sådan omfattning att högre forskartjänster kan
inrättas inom den kriminalvetenskapliga forskningen. Även
Universitetet i Lund bör ges resurser för utveckling av sådan
forskning. För att ge den samlade forskningen på det
kriminalvetenskapliga området bättre förutsättningar att
utvecklas på ett positivt sätt bör vidare, enligt regeringens
uppfattning, en del av resurserna för Brottsförebyggande rådet
(BRÅ) under en treårsperiod föras över till
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) för
stöd till kriminalvetenskaplig forskning.
Förslagen beträffande den kriminalvetenskapliga forskningen
vid universitet och högskolor behandlas närmare i
utbildningsutskottets betänkande 1992/93:UbU15. I det följande
behandlar justitieutskottet forskningspropositionen såvitt avser
inriktningen av BRÅ:s verksamhet samt anslagen till BRÅ och till
Framtidsstudier, långsiktig analys m.m.
BRÅ:s framtida inriktning
Enligt vad som anförs i forskningspropositionen bör BRÅ
utvecklas till ett kvalificerat expertorgan i kriminalpolitiska
frågor under regeringen. Detta innebär att BRÅ får en delvis ny
roll i fråga om utvecklingsarbete, utvärdering och tillämpad
forskning.
Förutom att BRÅ i sin framtida roll skall fokusera på
utveckling och utvärdering inom det kriminalpolitiska fältet
skall rådet enligt regeringen även i fortsättningen sammanställa
och förmedla för rådets verksamhetsområde relevant information
om kriminalvetenskaplig forskning till myndigheter, andra
organisationer och enskilda. Det är därför enligt regeringen
viktigt att rådet noggrant följer den forskning som sker inom
universitet och högskolor och vid andra sektorsorgan. En annan
än mer betydelsefull uppgift i framtiden är, anförs det vidare i
forskningspropositionen, att under regeringen ansvara för
övergripande utredningar och analyser av samhällets samlade
resurser inom det kriminalpolitiska fältet och därigenom ge
underlag för statsmakternas kriminalpolitiska åtgärder.
Regeringen anser också att BRÅ:s samverkansdelegation bör
avvecklas och att BRÅ:s vetenskapliga delegation bör ersättas av
en vetenskaplig nämnd. I och med att HSFR erhåller medel för
stöd till kriminalvetenskaplig forskning finns enligt regeringen
inte längre behov av att dela ut bidrag till kriminologisk
forskning genom BRÅ:s försorg.
I motion Ub128 förespråkas en annnan inriktning av BRÅ:s
verksamhet som bl.a. innebär att BRÅ även i framtiden har en
central roll i den kriminalvetenskapliga forskningen. I motion
Ju846 framhålls att BRÅ måste få sådana resurser för forskning
och utveckling att dess verksamhet kan bedrivas under
tillfredsställande förhållanden.
Utskottet kan konstatera att det i forskningspropositionen
föreslås att den kriminalvetenskapliga forskningen skall
koncentreras till universitet och högskolor. Mot bakgrund bl.a.
härav är det nödvändigt att överväga BRÅ:s framtida ställning
och verksamhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning
att BRÅ bör utvecklas till ett kvalificerat expertorgan för
statsmakterna på det kriminalpolitiska området med den
verksamhetsinriktning som framgår av propositionen. Med det
anförda tillstyrker utskottet vad regeringen anfört om
inriktningen av Brottsförebyggande rådets verksamhet och
avstyrker bifall till motionerna Ub128 och Ju846.
Professur vid BRÅ
I motion Ju846 föreslås att det skall inrättas en professur
vid BRÅ.
Frågan om en professur vid BRÅ har varit aktuell i utskottet
vid flera tidigare tillfällen (se 1989/90:JuU29 s. 8,
1990/91:JuU24 s. 2 och 1991/92:JuU21 s. 2 f). I 1990 och 1991
års ärenden erinrade utskottet om det värde som inrättande av en
professur vid BRÅ skulle kunna ha på forskningen och
rekryteringen av forskare och anförde att detta borde beaktas på
sikt i det fortsatta utvecklings- och budgetarbetet. När frågan
på nytt behandlades förra året konstaterade utskottet härutöver
att regeringen uppdragit åt en särskild utredare att göra en
översyn av behovet av kriminalpolitisk forskning m.m. Utskottet,
som erinrade om sina tidigare uttalanden när det gäller
inrättandet av professurer vid BRÅ, ansåg det naturligt att
frågan togs upp till övervägande i den nämnda översynen.
Utskottet utgick från att så skulle ske och ansåg därför att det
inte erfordrades några särskilda uttalanden från riksdagens sida
i frågan.
I betänkandet Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning
föreslås att tre professurer inrättas vid Stockholms universitet
i kriminalvetenskapliga discipliner och att medel förs över från
BRÅ till de juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna vid
Stockholms universitet för att förstärka den
kriminalvetenskapliga forskningen där. Utredaren har i denna del
utgått från förutsättningen att professurer endast bör inrättas
inom högskolan.
Riksdagen har beslutat att regering och riksdag från den 1
juli 1993 inte längre skall besluta om inrättande av professurer
vid universitet och högskolor (prop. 1990/91:150 bil. II:7,
UbU21, rskr. 389). Från denna tidpunkt ankommer det i princip på
universitet och högskolor att själva avgöra antalet professurer
och deras inriktning.
I forskningspropositionen (s. 188) konstateras att det i dag
finns professurer också vid forskningsråd och andra myndigheter
utanför universitet och högskolor. Enligt regeringen bör de
professurer som är inrättade vid forskningsråden föras över till
de universitet och högskolor där tjänsterna nu är placerade.
Inga nya professurer bör inrättas vid forskningsråd. Vid andra
myndigheter än universitet och högskolor där det är angeläget
att rekrytera personer med hög vetenskaplig kompetens bör det
enligt propositionen även i framtiden vara regeringen som
inrättar och tillsätter professurer. Sådana tjänster bör dock,
anförs det, endast avse högre utbildning och forskning och de
bör alltid tillsättas enligt föreskrifterna i
högskoleförordningen och efter förslag av tjänsteförslagsnämnd.
Utskottet har som ovan framgått tagit ställning för en delvis
ny inriktning av BRÅ:s verksamhet. Ställningstagandet är bl.a.
föranlett av förslaget i forskningspropositionen att resurserna
för den kriminalvetenskapliga forskningen, liksom för övrigt
annan forskning, skall koncentreras till universitet och
högskolor. Frågan om inrättande av en professur vid BRÅ ställs
härigenom i en ny dager, och utskottet är inte berett att nu
tillstyrka att en professur inrättas. Utskottet avstyrker bifall
till motion Ju846 i denna del.
Samordning m.m. av brottsförebyggande arbete
I motion Ju844 anförs att den centrala samordningen av det
brottsförebyggande arbetet bör åligga en myndighet, lämpligen
BRÅ. I motionen förespråkas vidare, liksom i motion Ju846, en
ökad satsning på lokala brottsförebyggande projekt under
medverkan av BRÅ.
För närvarande gäller enligt 1 § förordningen (1988:1223) med
instruktion för Brottsförebyggande rådet att rådet skall främja
brottsförebyggande insatser inom olika områden av
samhällsverksamheten och samordna samhällets och enskildas
insatser mot brott. I 2 § stadgas vidare bl.a. att rådet i den
brottsförebyggande verksamheten särskilt skall biträda
regeringen i uppgiften att främja och prioritera åtgärder, verka
för att statliga myndigheters forsknings-, utrednings- och
informationsinsatser samordnas samt stödja insatser av kommuner,
organisationer och enskilda. För att främja samordningen av det
brottsförebyggande arbetet finns inom BRÅ en
samverkansdelegation för brottsförebyggande frågor med
företrädare från -- förutom BRÅ -- Domstolsverket,
Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen och
Brottsskadenämnden.
I forskningspropositionen (s. 77) anförs att huvudansvaret för
det praktiska brottsförebyggande arbetet ligger på andra
myndigheter än BRÅ, i huvudsak polisen. Det är därför naturligt
att polisen i framtiden även tar ett större ansvar för
samordningen av de brottsförebyggande åtgärderna. Mot denna
bakgrund finns det inte längre samma behov av att BRÅ har en
fast organisation genom en särskild samverkansdelegation, varför
denna bör avvecklas. Den nära samverkan med polisen och andra
myndigheter som BRÅ enligt propositionen även i fortsättningen
skall sträva efter kan, anför regeringen, inordnas i
verksamheten på annat sätt.
I detta sammanhang bör nämnas att regeringen den 25 mars i år
har beslutat om direktiv (dir. 1993:37) för en parlamentariskt
sammansatt kommitté för att se över rollfördelningen mellan
polisen, kommunerna och enskilda när det gäller att skapa
trygghet mot brott, särskilt vardagsbrottslighet, och
ordningsstörningar.
Kommittén skall bl.a. överväga hur tryggheten mot brott skall
kunna ökas genom ett vidgat engagemang från enskilda och genom
privata initiativ, exempelvis genom grannsamverkan mot brott och
annan lokal brottsförebyggande verksamhet. En annan viktig fråga
som kommittén skall studera är hur samverkan mellan enskilda och
polisen kan utvecklas.
Härutöver kan nämnas att Våldskommissionen i sitt
slutbetänkande (SOU 1990:92) Våld och brottsoffer föreslog att
det borde skapas lokala brottsförebyggande organ i kommunerna
under polisens ledning. Enligt ett regeringsbeslut i juni 1991
har BRÅ och Rikspolisstyrelsen på fem orter (Karlskoga,
Linköping, Malmö, Stockholm och Östersund) stött bildandet av
sådana organ. Syftet med dessa s.k. pilotprojekt är att samla
erfarenheter som sedan skall kunna komma till användning i
resten av landet. En inom regeringskansliet tillsatt arbetsgrupp
för brottsförebyggande åtgärder har inledningsvis följt arbetet
och i rapporten (Ds 1992:93) Lokalt brottsförebyggande arbete
m.m. lämnat en preliminär utvärdering av projektet. BRÅ svarar
nu för den löpande uppföljningen och skall lämna en slutlig
utvärdering senast år 1994.
I budgetpropositionen förra året (prop. 1991/92:100 bil. 3 s.
40, JuU21 s. 4) anförde justitieministern att hon, efter den
preliminära utvärderingen, närmare skulle överväga på vilket
sätt resultatet från projekten kan tillgodogöras hela landet.
Utskottet, som hänvisade till det pågående arbetet och avstyrkte
bifall till då aktuella motioner, anförde för sin del att
inrättandet av lokala brottsförebyggande organ under polisens
ledning ligger väl i linje med de tankegångar som allmänt
uppfattas som mest givande för att förebygga brott.
Utskottet delar regeringens uppfattning att polisen i
framtiden bör ta ett större ansvar för samordningen av det
brottsförebyggande arbetet. Utskottet tar därmed avstånd från
tanken att BRÅ skall ha ett övergripande myndighetsansvar för
denna samordning. Detta hindrar inte att BRÅ kan ges andra
betydelsefulla uppgifter i sammanhanget. Utskottet noterar
vidare att frågan om rollfördelningen mellan polisen, kommunerna
och enskilda på detta område kommer att beröras närmare av den
kommitté som skall överväga åtgärder för att skapa trygghet mot
brott. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion
Ju844 i här behandlad del.
Frågan om utvecklandet av lokal brottsförebyggande verksamhet
är för närvarande aktuell dels i den ovan beskrivna
projektverksamheten, dels i den parlamentariska kommitté som
skall överväga åtgärder för att skapa trygghet mot brott som
nyss nämnts. Utskottet, som konstaterar att det pågående arbetet
ligger i linje med förslagen i motionerna, anser att det inte
bör föregripas av riksdagen. Motionerna Ju844 och Ju846 avstyrks
i här aktuella delar.
I motion Ju801 föreslås att BRÅ skall få i uppdrag att
utarbeta ett brottsförebyggande informationshäfte med tips till
allmänheten om hur man förebygger brott av olika slag, t.ex.
bil- och inbrottsstölder.
Informationsmaterial som syftar till att förebygga brott finns
att tillgå genom olika myndigheter och organisationer. Här kan
nämnas att Rikspolisstyrelsen bl.a. ger ut broschyrerna Polisen
ger råd och informerar om inbrottsskydd samt Varning. Den
sistnämnda broschyren, som finns tillgänglig på flera språk,
innehåller tips till bl.a. turister om hur bilar och andra
värdeföremål kan skyddas mot tillgrepp. Rikspolisstyrelsens
informationsmaterial distribueras i första hand via de lokala
polismyndigheterna.
Vidare ger Svenska stöldskyddsföreningen ut ett tjugotal
informationsblad om hur man kan skydda t.ex. villor, fritidshus,
bilar och båtar mot brott. Till informationsbladen går också att
få förteckningar över dörrar, lås och larm m.m. som är godkända
av föreningen. Stöldskyddsföreningen ger också ut en tidning,
Skydd och säkerhet, som kommer ut varje månad.
Även Riksorganisationen mot brott -- Våga Värna Varandra --
ger ut informationsmaterial som är avsett att användas av
allmänheten. I pärmen Grannsamverkan mot brott, som främst
distribueras till sammanslutningar av boende såsom hyresgäst-
och villaföreningar, finns information om hur man i hus och
bostadsområden kan samverka för att skydda sig mot t.ex.
inbrott.
Utskottet ställer sig positivt till att allmänheten på olika
sätt får kunskap om hur man i vardagslivet kan förfara för att
förebygga brott. Som framgått ovan ges informationsmaterial
härom fortlöpande ut av polisen och olika organisationer.
Utskottet anser att det arbete som görs på detta område är av
stort värde. Enligt utskottets uppfattning bör arbetet med t.ex.
särskilda informationshäften för den enskilde i
brottsförebyggande frågor vidareutvecklas. Här skulle bl.a.
BRÅ:s kunskaper och övriga resurser kunna utnyttjas. Utskottet
noterar i sammanhanget att frågan om den enskildes roll i det
brottsförebyggande arbetet kommer att uppmärksammas av kommittén
som skall överväga åtgärder för att skapa trygghet mot brott.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Ju801.
Medelsberäkningen
I budgetpropositionen föreslogs i avvaktan på
forskningspropositionen att BRÅ:s anslag skulle beräknas till
14 361 000 kr för förvaltningskostnader och 4 823 000 kr för
utvecklingskostnader.
I forskningspropositionen föreslås att BRÅ för budgetåret
1993/94 tilldelas ett ramanslag på 20 516 000 kr. Enligt
regeringens planeringsram skall anslagen för budgetåren
1994/95--1995/96 uppgå till 19016000 kr resp. 16 516 000 kr.
BRÅ har hittills tilldelats medel för förvaltningskostnader
över ett förslagsanslag och medel för utvecklingskostnader över
ett reservationsanslag. Enligt regeringens mening bör BRÅ nu
tilldelas en treårig budgetram och medlen anvisas över ett
ramanslag som omfattar all verksamhet vid rådet. Härigenom får
BRÅ enligt regeringen möjlighet att använda sina resurser på ett
mera flexibelt sätt. Liksom för alla myndigheter gäller, anför
regeringen, att BRÅ måste sträva efter att effektivisera och
rationalisera verksamheten.
De medel som genom förslaget i forskningspropositionen frigörs
från BRÅ -- 4 miljoner kronor under en treårsperiod -- skall
enligt regeringens förslag föras över till HSFR för stöd till
kriminalvetenskaplig forskning. I sammanhanget kan nämnas att
forskningspropositionen också innehåller ett förslag om att 2,75
miljoner kronor skall tillföras den kriminalvetenskapliga
forskningen vid universiteten i Stockholm och Lund genom
omprioriteringar inom Justitiedepartementets arbetsområde.
I motion Ub121 begärs att anslaget till BRÅ höjs med 2
miljoner kronor som enligt motionen skall användas till BRÅ:s
arbete med alternativ till fängelsestraff m.m. I motion Ub128
föreslås att anslaget till BRÅ höjs med 3 miljoner kronor som av
BRÅ skall fördelas till kriminalpolitisk forskning.
Utskottet behandlar här även två motioner som väckts med
anledning av budgetpropositionen. Sålunda föreslås i motion
Ju844 en anslagsökning jämfört med budgetpropositionen med 1
miljon kronor medan det i motion Fi213 förordas en minskning av
anslaget med 10 miljoner kronor.
Vidare föreslås i motion Ju844 att riksdagen skall anvisa ett
reservationsanslag på 6 miljoner kronor till BRÅ för utvecklande
av lokalt brottsförebyggande arbete.
Som framgått tidigare pågår redan ett utvecklings- och
utredningsarbete när det gäller lokal brottsförebyggande
verksamhet. BRÅ:s arbete i denna del bör rymmas inom BRÅ:s
budgetramar, något som utskottet strax återkommer till. Något
särskilt anslag härför bör enligt utskottets uppfattning således
inte tilldelas BRÅ.
När det gäller medelsberäkningen i övrigt kan utskottet mot
bakgrund av vad som ovan anförts om den kriminalvetenskapliga
forskningen och BRÅ:s framtida inriktning inte ställa sig bakom
motionsönskemålen om ökade resurser till BRÅ för olika
forskningsändamål. Utskottet, som godtar förslaget om en treårig
budgetram, tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning
och avstyrker bifall till motionerna Ub121 och Ub128. Utskottets
ställningstagande innebär att utskottet även avstyrker bifall
till motionerna Ju844 och Fi213.
Framtidsstudier, långsiktig analys m.m.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen -- i avvaktan på
förslagen i forskningspropositionen -- ett reservationsanslag på
12 432 000 kr, vilket motsvarar anslaget för innevarande
budgetår. I forskningspropositionen föreslås ett
reservationsanslag på 11 636 000 kr.
I motion Ub128 föreslås att anslaget höjs till 12 636 000 kr.
Från anslaget betalas bidrag till den verksamhet som sedan år
1987 bedrivs av Stiftelsen Institutet för framtidsstudier.
Stiftelsen, vars styrelse utses av regeringen, skall enligt sina
stadgar i egen regi eller i samarbete med andra bedriva
framtidsstudier samt långsiktig analys och därmed sammanhängande
verksamhet för att stimulera till en öppen och bred diskussion
om samhällsutvecklingen.
Enligt vad som framgår av propositionen (s. 79) bedriver
Institutet för framtidssstudier för närvarande projekt inom
områdena Miljö och hälsa, Svenskt arbete och liv samt
Internationell occh global utveckling. Som exempel på konkreta
projekt nämns Biosamhället, De nya nätverkens samhälle och
Sverige i nätverkens Europa.
Regeringen avser enligt propositionen att utvärdera
institutets arbete. Resultatet av denna utvärdering skall
föreligga under innevarande år och tillsammans med eventuella
förslag till förändringar tas upp i samband med den uppföljning
av förslagen i forskningspropositionen som regeringen avser att
presentera för riksdagen i februari 1994.
Utskottet, som delar regeringens uppfattning om medelsbehovet,
tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning och
avstyrker bifall till motion Ub128.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inriktningen av Brottsförebyggande rådets
verksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 2 och 3 samt
1992/93:Ju846 yrkande 5 godkänner den i propositionen angivna
inriktningen av Brottsförebyggande rådets verksamhet,
res. 1 (s)
2. beträffande professur vid BRÅ
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju846 yrkande 4,
res. 2 (s)
3. beträffande central samordning av brottsförebyggande
arbete
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju844 yrkande 5,
res. 3 (s)
4. beträffande lokala brottsförebyggande projekt
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ju844 yrkandena 6 och
7 samt 1992/93:Ju846 yrkande 3,
res. 4 (s)
5. beträffande ett brottsförebyggande informationshäfte
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju801,
6. beträffande nytt anslag till brottsförebyggande arbete
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju844 yrkande 8,
res. 5 (s)
7. beträffande anslag till Brottsförebyggande rådet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Ju844 yrkande 9, 1992/93:Fi213
yrkande 3, 1992/93:Ub121 yrkande 29 samt 1992/93:Ub128 yrkande 5
till Brottsförebyggande rådet för budgetåret 1993/94 anvisar
ett ramanslag på 20 516 000 kr,
res. 6 (s)
8. beträffande anslag till Framtidsstudier, långsiktig
analys m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 6 till Framtidsstudier,
långsiktig analys m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 11 636 000 kr.
res. 7 (s)
Stockholm den 27 april 1993
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
I beslutet har deltagit: Britta Bjelle (fp), Jerry
Martinger (m), Göthe Knutson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Birthe
Sörestedt (s), Nils Nordh (s), Birgit Henriksson (m), Göran
Magnusson (s), Liisa Rulander (kds), Karl Gustaf Sjödin (nyd),
Sigrid Bolkéus (s), Siw Persson (fp), Kent Carlsson (s), Alf
Eriksson (s) och Sven-Olof Petersson (c).
Reservationer
1. Inriktningen av Brottsförebyggande rådets verksamhet (mom.
1)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Kent Carlsson och Alf Eriksson (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Utskottet kan" och slutar med "och Ju846" bort ha följande
lydelse:
Utskottet ser det som angeläget att den kriminalvetenskapliga
forskningen tillförs ökade resurser. En satsning på detta område
bör emellertid inte, som föreslås i forskningspropositionen, ske
enbart vid universitet och högskolor. Enligt utskottets
uppfattning är den forskning som bedrivs inom BRÅ av stort
värde, inte minst som ett komplement till den högskoleanknutna
forskningsverksamheten. Utskottet anser därför att BRÅ vid sidan
av nuvarande uppgifter även framdeles bör bedriva och stödja
kriminalvetenskaplig forskning. Erforderliga resurser härför
måste tilldelas BRÅ. Utskottet kan alltså inte tillstyrka
propositionen i denna del utan föreslår riksdagen att med bifall
till motionerna Ub128 och Ju846 godkänna vad utskottet anfört om
inriktningen av BRÅ:s framtida verksamhet.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande inriktningen av Brottsförebyggande rådets
verksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub128
yrkandena 2 och 3 samt 1992/93:Ju846 yrkande 5 och med avslag på
regeringens förslag godkänner vad utskottet anfört,
2. Professur vid BRÅ (mom. 2)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Kent Carlsson och Alf Eriksson (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Utskottet har" och slutar med "denna del" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser för sin del att inrättandet av en professur
vid BRÅ skulle ha stor betydelse för forskningen inom BRÅ och
positivt inverka på rekryteringen av forskare. En professur vid
BRÅ skulle också enligt utskottets uppfattning kunna utgöra en
garanti för att den höga kvalitet som präglar BRÅ:s betydande
forsknings- och utvecklingsarbete vidmakthålls. Regeringen bör
få i uppdrag att förbereda inrättandet av en professur vid BRÅ
och återkomma till riksdagen med förslag. Vad utskottet nu har
anfört bör riksdagen med anledning av motion Ju846 i denna del
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande professur vid BRÅ
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ju846 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Central samordning av brottsförebyggande arbete (mom. 3)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Kent Carlsson och Alf Eriksson (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "behandlad del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att ansvarsfördelningen mellan de olika
centrala organ som arbetar med brottsförebyggande verksamhet i
dag är oklar. För att få till stånd en bättre samordning av det
centrala och lokala brottsförebyggande arbetet bör därför
samordningsansvaret i framtiden åligga en myndighet,
nämligen BRÅ. I BRÅ:s uppgifter på området bör bl.a. ingå att ta
fram åtgärdsprogram, samordna forskning, ge stöd till lokala
brottsförebyggande projekt, systematisera och utvärdera de
lokala och centrala insatserna samt sprida erfarenheter och
forskningsresultat inom det brottsförebyggande området. Vad
utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av motion
Ju844 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande central samordning av brottsförebyggande
arbete
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ju844 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Lokala brottsförebyggande projekt (mom. 4)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Kent Carlsson och Alf Eriksson (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Frågan om" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att den lokala brottsförebyggande verksamheten
behöver byggas ut. Härför krävs statligt stöd. BRÅ bör därför
ges ett generellt uppdrag att hjälpa till att bygga upp lokala
brottsförebyggande organ i landets kommuner i samverkan med
bl.a. föreningar och folkrörelser. Detta bör riksdagen med
anledning av motionerna Ju844 och Ju846 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande lokala brottsförebyggande projekt
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ju844
yrkandena 6 occh 7 samt 1992/93:Ju846 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Nytt anslag till brottsförebyggande arbete (mom. 6)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Kent Carlsson och Alf Eriksson (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Som framgått" och slutar med "tilldelas BRÅ" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör BRÅ tilldelas särskilda
medel att användas under en treårsperiod för stöd till
uppbyggandet av lokala brottsförebyggande organ i kommunerna.
Medlen bör anvisas över ett reservationsanslag vid sidan av
BRÅ:s ordinarie anslag. BRÅ skall efter ansökan kunna bevilja
stöd ur anslaget till olika projekt på området samt svara för
utvärdering m.m. Efter treårsperiodens utgång bör BRÅ
sammanfatta verksamheten i en rapport. Mot bakgrund av det
anförda föreslår utskottet att riksdagen med anledning av motion
Ju844 till Brottsförebyggande arbete för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 4 miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande nytt anslag till Brottsförebyggande arbete
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ju844 yrkande 8
till Brottsförebyggande arbete för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 4 000 000 kr,
6. Anslag till Brottsförebyggande rådet (mom. 7)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Kent Carlsson och Alf Eriksson (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "När det" och slutar med "och Fi213" bort ha följande
lydelse:
När det gäller medelsberäkningen i övrigt kan utskottet
instämma i önskemålen i motionerna Ub121, Ub128 och Ju844 om
ökade resurser till BRÅ för stöd till kriminalvetenskaplig
forskning. Utskottet föreslår således att till
Brottsförebyggande rådet anvisas 3 miljoner kronor mer än vad
regeringen föreslagit, eller 23 516 000 kr. Det sagda innebär
att utskottet avstyrker bifall till motion Fi213.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande anslag till Brottsförebyggande rådet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med
bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 5, med anledning av
motionerna 1992/93:Ub121 yrkande 29 och 1992/93:Ju844 yrkande 9
och med avslag på motion 1992/93:Fi213 yrkande 3 till
Brottsförebyggande rådet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 23 516 000 kr,
7. Anslag till Framtidsstudier, långsiktig analys m.m. (mom.
8)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran
Magnusson, Sigrid Bolkéus, Kent Carlsson och Alf Eriksson (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Utskottet, som" och slutar med "motion Ub128" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att Stiftelsen Institutet för framtidsstudier
i princip bör få behålla sina resurser till dess att den av
regeringen förutskickade utvärderingen har genomförts. Utskottet
föreslår därför att riksdagen med bifall till motion Ub128
Framtidsstudier, långsiktig analys m.m. anvisar 1 miljon kronor
mer än vad regeringen föreslagit, eller 12636000 kr.
dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande anslag till Framtidsstudier, långsiktig
analys m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag
och med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkande 6 till
Framtidsstudier, långsiktig analys m.m. för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 12 636 000 kr.