I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om
anslag till Brottsskadenämnden jämte ett stort antal motioner
som väckts under den allmänna motionstiden i år. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och
avstyrker samtliga motioner.
Till betänkandet har fogats åtta reservationer (nyd) och ett
särskilt yttrande (s) samt en meningsyttring (v).
Propositionen
I proposition 1992/93:100 bilaga 3 (Justitiedepartementet) har
regeringen föreslagit riksdagen att
till Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret
1993/94 anvisa ett ramanslag på 7 103 000 kr (G 3 s. 135--137),
till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av
brott för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på
35000000 kr (G 4 s. 137 och 138).
Motioner
1992/93:Ju804 av Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättande av en central brottsofferfond.
1992/93:Ju806 av Alwa Wennerlund och Märtha Gårdestig (kds)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att inrätta en central
brottsofferfond.
1992/93:Ju807 av Widar Andersson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om anslag till brottsofferskadefonden.
1992/93:Ju809 av Karin Starrin m.fl. (c, m, fp, kds) vari
yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av hur
medelsfördelningen för olika brottsförebyggande åtgärder är.
1992/93:Ju821 av Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att skapa
särskilda kriscentra för brotts- och olycksoffer,
7. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anslår ytterligare
1 000 000 kr till Brottsofferjourernas riksförbund eller
sammanlagt 2 000 000 kr (ingår i G 4 andra huvudtiteln),
8. att riksdagen till Brottsskadenämnden: Ersättning för
skador på grund av brott för budgetåret 1993/94 anvisar
5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit (G 4 andra
huvudtiteln),
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda förutsättningarna och formerna
för att inrätta en eller flera brottsofferombudsmän,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skapa förutsättningar för en
brottsofferfond med en huvudsaklig inriktning och omfattning som
beskrivs i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ett belopp om 100 000 000 kr avsätts
för ändamålet brottsofferfond under budgetåret 1993/94,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda ett system som går ut på att
den som döms för brott skall åläggas betalningsskyldighet till
brottsofferfonden med visst belopp, förslagsvis 500 kr,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ersättningsreglerna måste bli
generösare,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att jämkningsregeln i skadeståndslagen
till förmån för skadegöraren, brottslingen, måste ses över,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en omprioritering måste ske av statens
stöd från brottslingens bästa till brottsoffrets bästa.
1992/93:Ju838 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen till Ersättning till skador på grund av brott
för budgetåret 1993/94 anslår 500 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit enligt vad i motionen anförts om behovet av hjälp
till brottsoffer.
1992/93:Ju846 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbildning och administrativa rutiner vid
polisen för hjälp och stöd åt brottsoffer.
1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättande av en central brottsofferfond.
Utskottet
Inledning
Brottsskadenämnden prövar ärenden enligt brottsskadelagen
(1978:413) om ersättning för skador på grund av brott. Nämnden
består av en ordförande, två vice ordförande och tre andra
ledamöter. Nämnden biträds av ett kansli.
Utöver ersättning för skador på grund av brott betalas bidrag
till Brottsofferjourernas riksförbund över Brottsskadenämndens
anslag.
Brottsskadenämndens verksamhet har ökat mycket kraftigt under
de senaste åren såväl avseende antalet ärenden som avseende
utbetald ersättning. Sålunda har, som redovisas i
budgetpropositionen (s.135), antalet personskadeärenden under
den senaste femårsperioden ökat från 576 till 1 618 och antalet
sakskadeärenden från 783 till 863. Mellan budgetåren 1987/88 och
1991/92 ökade de utbetalade personskadeersättningarna från
drygt 6 miljoner kronor till ca 24 miljoner kronor och
sakskadeersättningarna från ca 1 miljon kronor till 1,3 miljoner
kronor.
Pågående översynsarbete
I Justitiedepartementet pågår för närvarande ett
översynsarbete som syftar till att i olika avseenden stärka
brottsoffrens ställning.
I arbetet övervägs frågor rörande bl.a. en brottsofferfond
samt samordning och samverkan mellan myndigheter för att bättre
kunna möta brottsoffrens behov av stöd och hjälp.
I översynen behandlas också frågor om information till
brottsoffer rörande samhällets hjälp- och stödinsatser.
En departementspromemoria med arbetsgruppens förslag kommer
att remitteras inom kort.
Medelsanvisningen
Förvaltningskostnader
Regeringen har föreslagit riksdagen att under punkt G 3 till
Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader anvisa ett ramanslag
på 7 103 000 kr.
Regeringens budgetförslag (prop. s. 136 f) innebär att
Brottsskadenämnden i fråga om förvaltningskostnaderna övergår
till systemet med budgetramar. Medel för förvaltningskostnader
tilldelas alltså Brottsskadenämnden över ramanslag med
tillämpning av s.k. anslagskredit. Regeringens förslag
innefattar medel dels för utbyggnad av nämndens datorstöd, dels
för de ytterligare behov som sammanhänger med den kraftiga
volymökningen av brottsskadeersättningar. Med hänsyn till
volymförändringen och den ovisshet som råder kring den framtida
ärendeutvecklingen samt ersättningsnivåerna föreslås en ettårig
budgetram.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Ersättning för skador på grund av brott
Regeringen har föreslagit riksdagen att under punkt G 4 till
Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott
anvisa ett förslagsanslag på 35 000 000 kronor. I beloppet ingår
1 000 000 kronor i bidrag till Brottsofferjourernas riksförbund
(BOJ).
I motion Ju821 yrkas att anslaget till ersättning för skador
på grund av brott ökas med 5 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Härav är 1 miljon kronor avsedda för BOJ.
I motion Ju838 yrkas att anslaget till ersättning för skador
på grund av brott höjs med 0,5 miljoner kronor och att dessa
medel tillförs BOJ.
Utskottet har tidigare behandlat frågor om bidraget till BOJ
(se senast 1991/92:Ju18 s. 3 med där gjorda hänvisningar).
Utskottet påminde därvid om sina tidigare av riksdagen godkända
uttalanden att bidraget till BOJ borde uppgå till en sådan nivå
att det blir möjligt att fortsätta uppbyggnaden av och
utvecklingsarbetet vid brottsofferjourerna. Utskottet tillade
att brottsofferjourernas styrka ligger i att de bygger på ett
ideellt och frivilligt mänskligt engagemang och på att de inte
har det författningsreglerade förhållningssätt som myndigheter
måste ha.
Utskottet, som anser att BOJ:s verksamhet är ett viktigt
komplement till den som utförs av polisen, har alltjämt denna
inställning i fråga om bidrag till BOJ. Utskottet anser att
regeringens förslag är väl avvägt och avstyrker bifall till
motionerna Ju821 och Ju838 i nu behandlade delar.
Utskottet, som noterar att regeringen föreslår ett
förslagsanslag, delar justitieministerns bedömning av
medelsbehovet och avstyrker bifall till motion Ju821 och Ju838 i
nu behandlade delar.
Motionsspörsmål
Utskottet kommer i det följande att behandla en rad frågor som
tagits upp i olika motioner.
Ersättning till brottsoffer
I motion Ju821 begärs generösare regler om ersättning till
brottsoffer och en översyn av reglerna om jämkning av skadestånd
till förmån för skadegöraren.
Rätten till skadestånd regleras i skadeståndslagen (1972:207).
Sammanfattningsvis innebär regleringen att var och en som
uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person- eller sakskada i
princip skall ersätta skadan. Vid personskada utgår ersättning
för sjukvårdskostnader m.m., inkomstförlust och ideell skada
(förluster av icke ekonomisk natur). För ideell skada utgår
ersättning för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande
men samt olägenheter i övrigt till följd av skadan. Vid brott
mot den personliga friheten och vissa andra integritetskränkande
brott utgår dessutom ersättning för lidande. För ren
förmögenhetsskada, dvs. ekonomisk skada som uppkommit utan
samband med person- eller sakskada, utgår ersättning om skadan
vållats genom brott.
Genom beslut den 1 december 1988 bemyndigade regeringen chefen
för Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté för att se
över reglerna om ideell skada i samband med personskada m.m.
Kommittén har antagit benämningen Kommittén om ideell skada.
Till kommitténs huvuduppgifter enligt direktiven (dir. 1988:76)
hör att överväga om den nuvarande ersättningsnivån bör höjas,
vilka ersättningsprinciper som bör tillämpas och hur normer för
att bestämma ersättningen bör fastställas. I kommitténs uppdrag
ingår bl.a. att uppmärksamma ersättningen för lidande i samband
med sexualbrott e.d. Denna ersättning har, framhålls det i
direktiven, inslag av upprättelse för den nesliga och kränkande
behandling som skadehandlingen utgjort, och kommittén bör bl.a.
klargöra syftet med ersättningen i detta fall.
Enligt tilläggsdirektiv (dir. 1990:66) skall kommittén också
överväga en förändring av ersättningsnivån och regelverket vid
skadestånd till våldtäktsoffer och offer för andra våldsbrott
som ger utrymme för inte bara kompensation för lidande utan
också hjälp till en förändring av livssituationen. Arbetet skall
bedrivas skyndsamt.
Kommittén lade i augusti 1992 fram ett delbetänkande
(SOU 1992:84) Ersättning för kränkning genom brott. I
betänkandet föreslås nya regler om ersättning för lidande som
någon tillfogar annan genom brott mot den personliga friheten
eller annat integritetskränkande brott som sexualbrott och grova
våldsbrott. Förslagen går bl.a. ut på att ersättningen för
kränkning i många fall bör höjas. Remissbehandling av
betänkandet pågår för närvarande.
I budgetpropositionen redovisas också förslag i en promemoria
från Brottsförebyggande rådet (BRÅ-PM 1990:1) rörande bl.a.
utvidgat skadeståndsansvar för föräldrar avseende skador som
vållats av deras barn. En departementspromemoria (DS 1993:11)
Vårdnadshavares skadeståndsansvar har därefter utarbetats inom
Justitiedepartementet, och den remissbehandlas för närvarande.
Som framgått utgår enligt skadeståndslagen full ersättning
oavsett om skadan orsakats genom brott eller på annat sätt. När
det gäller ideell skada pågår utredningsarbete med den
inriktning mot högre ersättning som motionärerna eftersträvar.
Vissa förslag har redan presenterats och i den delen pågår
remissbehandling. Någon riksdagens åtgärd med anledning av
motion Ju821 erfordras inte, och utskottet avstyrker bifall till
den.
Den allmänna regeln om jämkning av skadestånd återfinns i
6 kap. 2 § skadeståndslagen. Denna bestämmelse innebär att ett
skadestånd kan jämkas, om skyldigheten att utge skadeståndet
skulle vara oskäligt betungande med hänsyn till den
skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden. Vid jämkningen
skall emellertid även beaktas den skadelidandes behov av
skadeståndet och övriga omständigheter. Förutom denna regel
finns i skadeståndslagen bestämmelser som innebär att
skadeståndsansvar i särskilda fall kan bestämmas eller nedsättas
efter en skälighetsbedömning. Hit hör bl.a. reglerna om
skadeståndsansvarets omfattning när skada har vållats av någon
som är under 18 år eller av vissa psykiskt störda personer
(2 kap. 2 och 3 §§).
I förarbetena till 6 kap. 2 § skadeståndslagen (prop. 1975:12,
LU:16, rskr. 133) understryks att bestämmelsen har en begränsad
räckvidd; den bör bara användas för att hindra sådana resultat
som är klart oskäliga mot den skadeståndsskyldige (prop. s.
136 f). När fråga är om uppsåtliga brott anförs att huvudregeln
skall vara att skadestånd inte skall jämkas. Enligt
departementschefen bör man så långt möjligt tillgodose den
skadelidandes intresse av att få full ersättning för sin skada.
Avsteg från den förordade huvudregeln kan dock ske om i övrigt
starka skäl, t.ex. hänsyn till den brottsliges möjligheter till
anpassning, talar för att skadeståndet sätts ned.
Här bör också nämnas att regleringen i brottsskadelagen
innebär att en person som drabbas av brott kan få ersättning av
staten för i första hand personskada om gärningsmannen saknar
betalningsförmåga.
Utskottet har inhämtat att det pågående arbetet med
brottsofferfrågor inte inbegriper några överväganden rörande
skadeståndslagen i denna del.
Utskottet, som i princip delar de bedömningar som ligger till
grund för intresseavvägningen i skadeståndslagen, kan för sin
del inte finna att jämkningsreglerna därstädes i någon väsentlig
omfattning minskar möjligheterna för brottsoffer att erhålla
full ersättning för sin skada. Utskottet avstyrker motion Ju821
i denna del.
Prioriteringsfrågor
I motion Ju809 yrkas en översyn av medelsfördelningen för
olika brottsförebyggande åtgärder, och i motion Ju821
förespråkas en omprioritering av statens stöd från brottslingens
bästa till brottsoffrets bästa. I motionerna sägs att de medel
som avsätts för hjälp till brottsoffer är för små i förhållande
till det som anslås för rehabilitering av brottslingar.
I budgetpropositionen framhålls (s. 6) att gärningsmännen
länge stått i centrum för kriminalpolitiken och att brottsoffren
kommit i skymundan, men att brottsofferfrågorna nu fått en
starkt ökad vikt och att åtskilliga reformer har gjorts för att
stärka ställningen för den som utsatts för brott.
Justitieministern anför vidare att det finns all anledning att
fortsätta detta arbete.
I ett särskilt avsnitt om brottsofferfrågor i
budgetpropositionen (s. 44 f) redogörs för de olika åtgärder som
under senare år vidtagits på olika områden för att stärka
brottsoffrens ställning. När det gäller möjligheterna till
rättsligt bistånd för dem som utsatts för brott utvidgades från
den 1 januari 1991 möjligheterna att få målsägandebiträde. I
departementspromemorian (Ds 1992:24) Några brottsofferfrågor
föreslås bl.a. att möjligheterna att få målsägandebiträde
utvidgas till att omfatta ytterligare brott enligt brottsbalken
och att målsägandebiträdets uppgifter i mål om skadestånd
utvidgas. I promemorian föreslås också utökade möjligheter till
allmän rättshjälp och annat ekonomiskt bistånd åt brottsoffer i
ärenden som behandlas utomlands. I propositionen nämns också den
departementspromemoria med förslag till ytterligare åtgärder för
att öka stödet till dem som utsätts för brott vilken kommer att
remitteras inom kort.
Utskottet, som tidigare i olika sammanhang (se bl.a.
1991/92:JuU18 och 1992/93:JuU7 s. 14 f) understrukit vikten av
åtgärder för att förbättra situationen för brottsoffer,
välkomnar det arbete som nu pågår.
Utskottet vill emellertid i detta sammanhang också framhålla
att ansträngningarna att på olika områden åstadkomma
förbättringar för brottsoffren inte får innebära att åtgärderna
för att rehabilitera gärningsmännen eftersätts. I sammanhanget
vill utskottet också anmärka att de resurser som satsas på en
person som begått brott huvudsakligen består i kostnaderna för
att beivra brottsligheten och i kostnaderna för
straffverkställighet. En direkt jämförelse mellan statens
kostnader för beivrande av brott och statens utgifter till stöd
för brottsoffer resp. för att förhindra brott är enligt
utskottets uppfattning inte meningsfull.
Med dessa uttalanden och med hänvisning till det pågående
arbetet med brottsofferfrågor inom Justitiedepartementet
avstyrker utskottet bifall till motionerna Ju809 och Ju821 i nu
behandlade delar.
Brottsofferfond
En central brottsofferfond efterlyses i en rad motioner. I
motionerna Ju804, Ju806, Ju807, Ju821 och A811 förespråkas att
de som döms för brott åläggs att betala en avgift till fonden,
förslagsvis 500 kr. Medlen skulle därefter användas till hjälp
åt dem som drabbas av brott. I motion Ju821 föreslås att fonden
tillförs 100 miljoner kronor. Medlen kan, anförs det, sparas in
inom polisen eller på begränsningar av rättshjälp i asylärenden.
Utskottet har tidigare behandlat frågor om en central
brottsofferfond (se senast 1991/92:JuU18 s. 6 f). Utskottet har
därvid bl.a. uttalat att tanken på en brottsofferfond till
vilken de som döms för brott får bidra är intressant och värd
att överväga närmare.
Utskottet har från Justitiedepartementet inhämtat att den
pågående översynen av brottsofferfrågor inbegriper överväganden
rörande en brottsofferfond och hur denna bör tillföras medel.
Utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju804, Ju806, Ju807,
Ju821 och A811 i nu berörda delar.
Stöd och hjälp till brottsoffer
I motion Ju846 yrkas bättre utbildning och bättre
administrativa rutiner hos polisen för hjälp och stöd åt
brottsoffer.
Utskottet har så sent som förra våren behandlat
motionsönskemål med liknande innehåll i betänkandet
(1991/92:JuU18 s. 4) till vilket här hänvisas. Utskottet
konstaterade att det såväl i den grundläggande utbildningen som
i olika typer av fortbildning av polismän ingår frågor som är
relaterade till omhändertagande m.m. av brottsoffer. Utskottet
pekade vidare på polisens samarbete med brottsofferjourerna och
på att det i budgetpropositionen förra året (prop. 1991/92:100
bil. 3 s. 77) -- liksom för övrigt även i år (s. 76) --
underströks att de enskilda personer som utsätts för brott skall
sättas i centrum för polisens uppmärksamhet och omsorg.
Utskottet har nu inhämtat att det vid Polishögskolan för
närvarande pågår en ny grundutbildning på försök innehållande
bl.a. ett ökat inslag av brottsförebyggande verksamhet. En
betydande del i det avsnitt som rör brottsförebyggande arbete
avser brottsofferfrågor, bl.a. avhandlas samarbete med
brottsofferjourer m.m. När utbildningen genomförts kommer den
att utvärderas.
Rikspolisstyrelsen har också den 6 maj 1992, i
planeringsdirektiv för polisväsendet -- preliminära
planeringsföreskrifter, hos länsstyrelserna begärt en
verksamhetsredovisning bl.a. avseende utvecklingen av samarbetet
mellan polismyndigheterna och brottsofferjourerna. Materialet,
som skall ingå i Rikspolisstyrelsens resultatredovisning,
sammanställs för närvarande.
Utskottet, som delar den i budgetpropositionen angivna
uppfattningen, vill på nytt understryka vikten av att
brottsoffer tas om hand på ett kompetent och hänsynsfullt sätt.
Utskottet har alltjämt denna uppfattning. Någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionen behövs dock inte. Utskottet
avstyrker bifall till motion Ju846 i nu behandlad del.
Kriscentrum
I motion Ju821 föreslås inrättande av kriscentra som
komplement till kvinnojourer och brottsofferjourer.
Utskottet har tidigare behandlat motionsönskemål rörande
inrättande av kriscentra för brottsoffer (se 1989/90:JuU28 s. 6
med där gjord hänvisning). Utskottet konstaterade i detta ärende
att det är självklart att brottsoffers behov av personligt stöd
inte alltid kan tillgodoses genom åtgärder från polisen,
åklagarna eller domstolarna. Utskottet pekade på att, förutom
brottsofferjourerna, också andra samhällsorgan, t.ex.
socialtjänsten, och beroende på omständigheterna i det enskilda
fallet, kroppsjukvården och den psykiatriska vården kan bli
aktuella. Utskottet förutsatte att de samhällsorgan som har att
svara för den individuella vården organiserar sin verksamhet på
ett sådant sätt att de krav som rimligen kan ställas går att
uppfylla.
Utskottet intar alltjämt denna ståndpunkt och avstyrker bifall
till motion Ju821 i denna del.
Brottsofferombudsman
I motion Ju821 förespråkas inrättande av en
brottsofferombudsman vars uppgift skulle vara att tillvarata
brottsoffrets intressen.
Utskottet har så sent som förra våren behandlat frågan om
inrättande av en brottsofferombudsman (1991/92:JuU18 s. 5 med
där gjorda hänvisningar). Utskottet hänvisade där till bl.a.
åklagarens, polisens och domstolens skyldigheter i sammanhanget
och till att det ankommer på Justitieombudsmannen att övervaka
myndigheternas tillämpning av lagar och andra författningar.
Sammanfattningsvis har utskottet haft svårt att se att det
skulle finnas behov av en särskild brottsofferombudsman.
Utskottet finner ingen anledning att ändra sin inställning
härvidlag, och utskottet avstyrker bifall till motion Ju821 i nu
behandlad del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Brottsskadenämnden:
Förvaltningskostnader
att riksdagen till Brottsskadenämnden:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 7 103 000 kr,
2. beträffande bidrag till Brottsofferjourernas
riksförbund
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ju821 yrkande 7 samt
1992/93:Ju838 yrkande 1 i denna del,
res. 1 (nyd)
3. beträffande anslag till Brottsskadenämnden: Ersättning
för skador på grund av brott
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ju821 yrkande 8
och 1992/93:Ju838 yrkande 1 i denna del
till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av
brott för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
35 000 000 kr,
res. 2 (nyd)
men. (v)
I beslutet har deltagit:
Britta Bjelle (fp),
Lars-Erik Lövdén (s),
Jerry Martinger (m),
Göthe Knutson (m),
Bengt-Ola Ryttar (s),
Birthe Sörestedt (s),
Nils Nordh (s),
Birgit Henriksson (m),
Göran Magnusson (s),
Liisa Rulander (kds),
Siw Persson (fp),
Kent Carlsson (s),
Anders Svärd (c),
Ulf Eriksson (nyd) och
Alf Eriksson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Bidrag till brottsofferjourernas riksförbund (mom.2)
Ulf Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Utskottet, som" och slutar med "behandlade delar" bort ha
följande lydelse:
Utskottet konstaterar att bidraget till BOJ:s verksamhet
numera är otillräckligt och att uppbyggnaden och
utvecklingsarbetet vid brottsofferjourerna inte kan fortsätta i
önskvärd omfattning utan en anslagshöjning. Utskottet anser att
bidraget till BOJ bör höjas med 1 miljon kronor. Det ankommer på
regeringen att se till att denna höjning av bidraget till BOJ
kommer till stånd. Vad utskottet nu med anledning av motion
Ju821 och Ju848 anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande bidrag till Brottsofferjourernas
riksförbund
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ju838
yrkande 1 i denna del och 1992/93:Ju821 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Anslag till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på
grund av brott (mom. 3)
Ulf Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Utskottet, som" och slutar med "behandlade delar" bort ha
följande lydelse:
Utskottet noterar att Brottsskadenämnden i sin framställning
rörande anslaget till ersättning för skador på grund av brott
för budgetåret 1993/94 yrkat en höjning med 5 miljoner kronor
mer än regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Utskottet
delar Brottsskadenämndens bedömning av medelsbehovet och anser
att det ifrågavarande anslaget bör höjas med ytterligare 5
miljoner kronor till 40 miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande anslag till Brottsskadenämnden: Ersättning
för skador på grund av brott
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju821 yrkande 8
och med anledning av motion 1992/93:Ju838 yrkande 1 i denna del
till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av
brott för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
40000000 kr.
3. Generösare ersättningsregler (mom. 4)
Ulf Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Som framgått" och slutar med "till den" bort ha följande
lydelse:
Utskottet noterar med tillfredsställelse det arbete som pågår
för att förbättra möjligheterna för brottsoffer att få
ersättning för sina skador och för att höja ersättningsnivåerna
vid ideell skada. Det arbete som nu pågår kan emellertid inte
antas leda tillräckligt långt. Enligt utskottets mening
erfordras att möjligheterna att få skadestånd utökas och
ersättningsnivåerna överlag höjs. Alla skador, som direkt eller
indirekt uppkommit på grund av brott, skall i princip ersättas
fullt ut. Det får ankomma på regeringen att lägga fram förslag
till lagstiftning med den inriktning som utskottet nu skisserat.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Ju821 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande generösare ersättningsregler
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ju821 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Jämkning av skadestånd (mom. 5)
Ulf Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Utskottet, som" och slutar med "denna del" bort ha följande
lydelse:
Utskottet kan i och för sig ha en viss förståelse för de
bedömningar som ligger till grund för intresseavvägningen i
skadeståndslagen. Enligt utskottets mening går man emellertid
där alltför långt i hänsynstagandet till gärningsmannen.
Jämkningsreglerna till förmån för skadegöraren inverkar i hög
grad negativt på brottsoffrens möjligheter att få full
ersättning för skador och förluster och detta är inte
acceptabelt. En översyn av skadeståndslagen i berört hänseende
bör göras. Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga
initiativ. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande jämkning av skadestånd
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ju821 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Översyn av medelsfördelningen m.m. (mom. 6)
Ulf Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "inte meningsfull" bort ha
följande lydelse:
Utskottet konstaterar dock att såväl de åtgärder som planeras
som de som redan vidtagits är otillräckliga. De medel som anslås
till hjälp åt brottsoffer utgör någon enstaka procent av det som
satsas på kriminalvårdens behandling av gärningsmännen.
Kriminalvården är uppenbart för dyr i förhållande till de
begränsade framgångar som uppnås. Utskottet anser att en översyn
av den nu rådande fördelningen av resurser bör företas.
Regeringen bör få i uppdrag att inleda ett översynsarbete. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande översyn av medelsfördelningen m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ju809
yrkande 2 och 1992/93:Ju821 yrkande 20 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Central brottsofferfond (mom. 7)
Ulf Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet har" och slutar med "berörda delar" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att en brottsofferfond snarast bör inrättas
och välkomnar att saken övervägs inom regeringskansliet.
Utskottet vill dock i detta sammanhang understryka vikten av att
fonden tillförs tillräckliga resurser. För att fonden skall
kunna betala ut full ersättning till brottsoffer redan från
början måste staten omedelbart tillföra medel, lämpligen i
enlighet med något av de förslag som lämnas i motion Ju821.
Därefter kan fonden tillföras ytterligare pengar genom att de
som döms för brott får bidra med förslagsvis 500 kronor. Det får
ankomma på regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att
en brottsofferfond med erforderlig finansiering snarast skall
kunna inrättas. Fondens inriktning bör vara den som anges i
motion Ju821. Vad utskottet här uttalat bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande central brottsofferfond
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ju804,
1992/93:Ju806, 1992/93:Ju807, 1992/93:Ju821 yrkandena 10, 11 och
12 samt 1992/93:A811 yrkande 34 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
7. Kriscentra för brottsoffer (mom. 9)
Ulf Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar
med "Utskottet har" och slutar med "i denna del" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det nu erforderligt med ett
riksdagsinitiativ för att få till stånd en ordning med särskilda
kriscentra för brottsoffer. Det är angeläget att huvudmännen för
socialtjänsten och sjukvården, eventuellt i samarbete med t.ex.
försäkringsbolag, etablerar sådana centra som komplement till
redan befintliga brottsoffer- och kvinnojourer. Det får ankomma
på regeringen att närmare utreda förutsättningarna för en sådan
verksamhet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande kriscentra för brottsoffer
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju821 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Brottsofferombudsman (mom. 10)
Ulf Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet har" och på s. 9 slutar med "behandlad del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att det finns behov av en offentlig
person som har till uppgift att, som det föreslås i motion
Ju821, ta sig an brottsoffren i deras speciella situation.
Brottsofferombudsmannen, bör som utskottet ser det, vara sakligt
kompetent att ta sig an brottsoffrens såväl ekonomiska som
övriga problem och på ett mera samlat sätt kunna erbjuda stöd
och hjälp. Det får ankomma på regeringen att utreda
förutsättningarna för inrättandet av en brottsofferombudsman.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande brottsofferombudsman
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju821 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Berith Eriksson (v) anför:
Enligt min mening bör bidraget till BOJ höjas så att jourerna
kan fortsätta att verka och utvecklas vidare. Jag anser att
anslaget till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund
av brott skall höjas med 500 000 kronor och att detta belopp
skall tillföras BOJ.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
moment 3 borde ha hemställt:
3. beträffande anslag till Brottsskadenämnden: Ersättning
för skador på grund av brott
att riksdagen med anledning av propositionen och motion
1992/93:Ju821 yrkande 8 samt med bifall till motion
1992/93:Ju838 yrkande 1 till Brottsskadenämnden: Ersättning
för skador på grund av brott för budgetåret 1993/94 anvisar
ett förslagsanslag på 35 500 000 kronor.
Särskilt yttrande
Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils
Nordh, Göran Magnusson, Kent Carlsson och Alf Eriksson (alla s)
anför:
Vi delar uppfattningen att en brottsofferfond kan vara värd
att överväga närmare. Vi vill emellertid redan nu göra klart att
det sätt att finansiera fondens verksamhet som förespråkas i
motionerna är mindre lämpligt. Fondens verksamhet bör enligt vår
mening inte göras beroende av antalet dömda.