Regeringen föreslår i proposition 1992/93:184 att
prisregleringen på fisk avvecklas i allt väsentligt den 1juli
1993 till följd av internationella överenskommelser.
Med hänvisning till att EES-avtalets ikraftträdande med stor
sannolikhet kommer att skjutas upp förordar utskottet att
prisregleringen avvecklas senast den 1januari 1994, då
generella stödåtgärder skall vara avvecklade enligt 1989 års
EFTA-avtal.
Utskottet föreslår att medel som avsatts till
konsumentfrämjande åtgärder utnyttjas för långsiktig
informationsverksamhet i syfte att öka konsumtionen av fisk.
Utskottet biträder regeringens förslag att regionalstöd skall
utgå till fiskare på ost- och sydkusten och på Gotland. Enligt
utskottets mening bör ett särskilt anslag tas upp i detta syfte
vilket bör finansieras med medel från prisregleringskassan.
Överskottshanteringen bör enligt utskottets mening finansieras
från prisregleringskassan.
Till betänkandet fogas två reservationer (s,nyd).
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition
1992/93:184
1. att riksdagen godkänner att prisregleringen på fisk
avvecklas den 1juli 1993,
2. att riksdagen medger att användningen av återstående
prisregleringsmedel per den 1juli 1993 får ske enligt de
grunder som regeringen beslutar,
3. att riksdagen godkänner vad som anförts om disposition av
vissa prisregleringsmedel för särskilda åtgärder under
budgetåret 1992/93.
Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som
anförts om regionalt stöd till fisket, exportfrämjande åtgärder,
produktutveckling, informationsverksamhet, fiskets
trygghetsförsäkring, utsättning av fisk, bidrag till bildande av
producentorganisationer samt överskottshantering av fisk.
Under rubriken Anslagsfrågor för budgetåret 1993/94 har
regeringen under nionde huvudtiteln föreslagit
(D 3) 1. att riksdagen godkänner vad som förordats om
grunderna för statligt stöd till fisket,
(D 3) 2. att riksdagen medger att under budgetåret 1993/94
statligt stöd beviljas till särskilda insatser för fisket med
sammanlagt högst 25000000kr,
(D 3) 3. att riksdagen till Särskilda insatser för fisket för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
26391000kr.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att prisregleringen på fisk i allt
väsentligt avvecklas den 1juli 1993 till följd av
internationella överenskommelser.
De prisregleringsmedel som återstår bör enligt förslagen under
budgetåret 1993/94 användas för exportfrämjande åtgärder,
produktutveckling, informationsverksamhet, fiskets
trygghetsförsäkring, utsättning av fisk, stöd till bildande av
producentorganisationer på fiskets område samt för att bekosta
avvecklingen av prisregleringen.
Det statliga ekonomiska stödet till fiskets rationalisering
bör i fortsättningen endast ha formen av bidrag och
kreditgarantier och kunna ges i syfte att modernisera
fiskeflottan och anpassa dess storlek och sammansättning till
fisktillgången. Fiskerilånen avskaffas sålunda. I stället
förstärks bidragen. Bidraget för skrotning av fiskefartyg höjs.
Statligt stöd i form av lånegaranti skall i fortsättningen kunna
lämnas även till fiskodlingsföretag.
Motioner
Motioner med anledning av propositionen
1992/93:Jo41 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder i syfte att främja reproduktionen
av naturlax.
1992/93:Jo42 av Sven-Olof Petersson och Elving Andersson(c)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att avvecklingen av prisregleringen
på fisk upphör vid det datum som EES-avtalet träder i kraft,
dock senast den 1januari 1994,
2. att riksdagen beslutar att det regionala stödet till syd-
och ostkusten reserveras som ett särskilt anslag över budgeten,
3. att riksdagen beslutar att medel för överskottshanteringen
tas från normpriskassan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om konsumentbefrämjande insatser.
1992/93:Jo43 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär utarbetande av erforderliga
författningar om skydd för uppväxande torsk i Östersjön och
ytterligare åtgärder för stöd åt yrkesfisket på ost- och
sydkusten i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:Jo44 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att införa skrotningsbidrag enligt
reglerna inom EG,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att anslå regionalt ekonomiskt stöd till
fisket i Blekinge,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att införa licenser på resp. kuststräcka.
1992/93:Jo45 av Claus Zaar (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att 17 miljoner kronor under
anslaget D3 Särskilda insatser för fisket utgår som bidrag på
sätt som förordats i motionen,
2. att riksdagen beslutar avslå förslaget om återbetalning av
prisregleringsmedel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om planerat stillaliggande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om konsumentfrämjande åtgärder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om producentorganisationen Svensk Fisk,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utsättning av fisk.
1992/93:Jo46 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om stödsystemet för fisket.
1992/93:Jo47 av Åke Carnerö och Christer Lindblom (kds,fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansieringen av regionalt inkomststöd
och överskottshantering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det nya producentorganet.
1992/93:Jo48 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att prisregleringen på fisk avvecklas vid EES-avtalets
ikraftträdande, dock senast den 1 januari 1994 och att systemet
disponeras i samma omfattning och nivå som regleringsåret
1992/93,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att prisregleringsavgiften tas ut på
inhemsk och importerad fisk med samma nivå som för innevarande
budgetår, längst till den 1 januari 1994,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att medel avsatta för konsumentfrämjande
åtgärder inom prisregleringskassan bör överföras till ett
nybildat Svensk Fisk och användas för långsiktiga
informationsinsatser,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att 5 miljoner kronor upptas som ett nytt
budgetanslag för regionalt stöd till syd- och ostkusten inkl.
Gotland.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992/93
1992/93:Jo401 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ändrad gräns för trålfiske i Öresund.
1992/93:Jo404 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regionalpolitik och EG när det gäller
yrkesfisket i Bottenhavet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samarbete mellan Sverige och Finland
angående Bottenhavsfiskets framtid.
1992/93:Jo405 av Ingrid Näslund och Åke Carnerö (kds) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att förhandlingar på
nytt tas upp med den norska regeringen om möjligheter till ökade
fiskekvoter för Sverige i de norska fiskevattnen vad beträffar
bl.a. vitfisk.
1992/93:Jo410 av Ingrid Näslund och Chatrine Pålsson (kds)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om övergång till s.k. fyrkantsmaska vid
torskfiske och höjning av minimimåttet på torsk och gös,
1992/93:Jo411 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för det svenska fisket.
1992/93:Jo412 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförs i motion 1992/93:A470 om fiskenäringen i Skåne.
1992/93:Jo414 av Christer Lindblom och Agne Hansson (fp,c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ostkustfiskets framtid.
1992/93:Jo417 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en satsning på en marknadsföringskampanj för
svensk fisk.
Utskottet
Bakgrund
Prisregleringssystemet på fisk har fungerat i sin nuvarande
form sedan år 1981. Sedan några år förbereds en avreglering. År
1989 träffades inom EFTA en överenskommelse om införlivande av
handeln med fisk i frihandelsområdet. Enligt överenskommelsen
skall statligt stöd till fiskerisektorn som snedvrider
konkurrensen vara avvecklat vid årsskiftet 1993/94. Sedermera
har EES-överenskommelsen framförhandlats med ytterligare
konsekvenser för fisket. De internationella överenskommelserna
får till följd att generella stödåtgärder inte längre kan ges. I
den nu föreliggande propositionen ges följande
bakgrundsteckning till regeringens förslag.
Propositionen
Regeringen bemyndigade den 8 juli 1992 chefen för
Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med
uppgift att mot bakgrund av de internationella överenskommelser
som träffats på bl.a. fiskets område utreda fiskerinäringens
utvecklingsmöjligheter (dir.1992:83). Till utredaren är knuten
en parlamentarisk referensgrupp. Utredaren skall redovisa sina
slutliga förslag till regeringen senast den 1 juli 1993.
Utredaren har den 16december 1992 i delbetänkande
(SOU1992:136) Svenskt fiske -- nuläge och
utvecklingsmöjligheter lämnat förslag till särskilda åtgärder
per den 1juli 1993. Betänkandet har remissbehandlats.
Fiskeriverket har på regeringens uppdrag utrett vissa frågor
om fisket med anledning av EES-avtalet. Verket har redovisat
uppdraget i en promemoria den 4juni 1992. Promemorian
beskriver reglerna för statsstöd till fisket inom EG och jämför
dessa med motsvarande svenska bestämmelser. Vidare beskrivs
EES-avtalets bestämmelser om etablering och konsekvenserna av
dessa för svenskt fiske. Promemorian beskriver vidare EG:s
regelverk för producentorganisationer på fiskets område och
lämnar vissa förslag till åtgärder. Slutligen lämnas förslag
till hur de för konsumentfrämjande åtgärder avsatta medlen inom
prisregleringskassan för fisk bör användas. Även Fiskeriverkets
promemoria har remissbehandlats.
EFTA-staterna träffade våren 1989 en överenskommelse om att
fisk och andra marina produkter skulle omfattas av
bestämmelserna i EFTA-konventionen fr.o.m. den 1juli 1990.
Varje form av statligt stöd till fiskerisektorn som snedvrider
konkurrensen skulle vara avskaffat senast den 1januari 1994. I
proposition 1989/90:123 om fisket redovisades
EFTA-överenskommelsen och dess konsekvenser för svensk
fiskeripolitik. Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens
förslag att godkänna överenskommelsen (bet.1989/90:JoU22,
rskr.1989/90:341). I proposition 1990/91:87 om näringspolitik
för tillväxt redogjordes för nödvändiga anpassningar av
prisregleringen på fisk till följd av överenskommelsen.
Riksdagen lämnade regeringens redovisning utan erinran och
uttalade samtidigt att den svenska avregleringen på fiskets
område bör ske i takt med motsvarande process i övriga
EFTA-länder (bet.1990/91:JoU25, rskr.1990/91:283).
I proposition 1991/92:120 om reglering av priserna på fisk
m.m. redogjordes bl.a. för vissa riktlinjer för framtida
förändringar av prisregleringssystemet för fisk. Av redogörelsen
framgår att prisregleringsavgiften, som i dag helt finansierar
prisregleringen, och alla generella pristillägg inom
prisregleringen avvecklas i och med utgången av budgetåret
1992/93 till följd av internationella överenskommelser. Genom
dessa åtgärder ändras förutsättningarna för regleringsföreningen
Svensk Fisk, ekonomisk förening, att fortsätta sin verksamhet
efter den 1juli 1993. Jordbruksministern framhöll då att det
är angeläget att den kompetens som finns hos Svensk Fisk tas
till vara för att i linje med anpassningen till EG underlätta
bildandet och driften av en producentorganisation. Om en sådan
organisation bildas är det, enligt vad jordbruksministern då
anförde, rimligt att staten bidrar med vissa prisregleringsmedel
under uppbyggnaden av denna. Den betydelsefulla
informationsverksamhet som Svensk Fisk bedriver borde fortsätta.
Han framhöll också att finansieringen av utsättning av fisk och
den kollektiva trygghetsförsäkringen på fiskets område, som i
dag bekostas av prisregleringsmedel, blir en fråga för
yrkesfisket.
Riksdagen biträdde i väsentliga delar regeringens förslag i
propositionen och uttalade bl.a. följande (bet.1991/92:JoU20,
rskr.1991/92:304). Med anledning av EFTA-överenskommelsen är
det angeläget att obalanser i fiskets konkurrensförhållanden
inte accentueras genom statliga stödåtgärder och att regeringen
vidtar erforderliga åtgärder för den händelse
konkurrensförhållandena skulle snedvridas genom åtgärder i något
annat EFTA-land. Det blir enligt riksdagen av avgörande
betydelse för svenskt fiskes framtid att Sverige i de kommande
förhandlingarna om medlemskap i EG förmår att förhandla sig till
lika stora andelar i EG:s samlade fiskepolitiska resurser som
Sverige avstår från i samband med medlemskapets verkställighet.
De medel som står till förfogande inom ramen för prisregleringen
för fisk bör i större utsträckning än hittills användas för
åtgärder som främjar näringens konkurrenskraft. Det är enligt
riksdagen angeläget att Sverige även i framtiden har en vital
och bärkraftig fiskerinäring. Fisket har stor betydelse för
försörjningen i många regioner, och inte minst i glest bebyggda
trakter. Riksdagen hade ingen invändning mot de riktlinjer för
den framtida anpassningen av fisket till ett eventuellt
EG-inträde som skisserades i propositionen.
I proposition 1991/92:170 om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES) redovisades bl.a. vissa konsekvenser för
fisket till följd av EES-avtalet. Av redovisningen framgår att
avtalet behandlar en rad väsentliga områden inom fiskerisektorn,
även om EFTA-staterna inte tar över EG:s regelverk på fiskets
område och således inte heller ansluts till EG:s gemensamma
fiskeripolitik. Bl.a. återfinns i avtalet tullättnader för vissa
fiskprodukter samt bestämmelser om statsstöd, gränsskydd,
marknadsreglering och direktlandningar. Riksdagen beslutade i
november 1992 att godkänna EES-avtalet (bet.1992/93:EU1,
rskr.1992/93:18). Avtalet beräknas kunna träda i kraft den
1juli 1993.
Sverige ansökte sommaren 1991 om medlemskap i EG.
Medlemskapsförhandlingarna inleddes den 1 februari 1993. Målet
är ett medlemskap från den 1januari 1995 och i anslutning
härtill en fullständig integration i EG:s gemensamma
fiskeripolitik. Sverige kommer i förhandlingarna att framföra
krav på fiskemöjligheter motsvarande det traditionella svenska
fisket i omgivande vatten samt i Nordsjön. Vidare kommer Sverige
att kräva att EG:s tullar på svensk fisk och svenska
fiskprodukter avskaffas från den dag Sverige blir medlem. För
Sverige är det av största vikt att upprätthålla och utveckla
sådana regionalpolitiska åtgärder på fiskets område som
motiveras av ett strängt klimat, långa avstånd och andra
ogynnsamma villkor.
Av den lämnade redovisningen framgår att svenskt fiske under
de närmaste åren står inför stora förändringar. Det ger
anledning att anpassa delar av den svenska fiskeripolitiken till
de nya förhållandena. Förändringarna bör enligt
jordbruksministern påbörjas redan nu så att övergången kan ske
så smidigt som möjligt. Även andra skäl talar för att
justeringar görs redan nu. Jordbruksministern tänker då särskilt
på de akuta svårigheterna inom det svenska fisket. Utredarens
förslag och remissinstansernas yttranden utgör enligt hans
mening lämpliga utgångspunkter för utformningen av de
förändringar som föreslås i propositionen.
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att EES-avtalet enligt de ursprungliga
intentionerna skulle träda i kraft den 1januari 1993. Tiden
för ikraftträdandet har dock efter hand förskjutits.
EFTA-medlemmen Schweiz har på grund av ett negativt utfall i en
folkomröstning inte kunnat ratificera avtalet. Därefter har ett
protokoll med justeringar av avtalet om EES-området
framförhandlats. I proposition 1992/93:225 föreslår regeringen
riksdagen att godkänna protokollet. Något exakt datum för
EES-lagens ikraftträdande har dock inte angivits. Med hänsyn
till den rådande osäkerheten om när EES-avtalet träder i kraft
föreslår utskottet i den följande framställningen att tiden för
avvecklingen av fiskprisregleringen senareläggs. Därmed kommer
även utrymmet för stödåtgärderna att något vidgas.
Fiskerinäringens situation
Propositionen
Den svenska fiskerinäringen befinner sig för närvarande i en
mycket bekymmersam situation förorsakad av flera samverkande
faktorer. Beståndet av torsk i Östersjön är svagt som en följd
av bl.a. brist på saltvatteninflöde från Västerhavet under en
lång period, hårt fisketryck och störningar i miljön. Mot denna
bakgrund har Fiskerikommissionen för Östersjön för år 1993
förordat sänkta tillåtna fångstmängder för torsk. Bristen på
torsk i Östersjön har medfört att detta fiske i många fall
blivit företagsekonomiskt olönsamt. Möjligheterna att övergå
till annat fiske är begränsade, eftersom fisket efter de flesta
kommersiella arterna är kvoterat. Bestånden av sill och
strömming är relativt goda, medan marknaden för dessa arter är
fortsatt svag.
Gynnsamma klimatiska förutsättningar under januari 1993 har
medfört att stora mängder saltvatten har strömmat in i
Östersjön. Detta förhållande bör på ett avgörande sätt kunna
påverka torskbeståndets förmåga att reproducera sig, vilket på
några års sikt bör ge resultat i form av bättre bestånd och
större fångstmängder. En förutsättning härför är dock ett
ansvarsfullt fiske under tiden.
De internationella överenskommelser som vi har träffat de
senaste åren medför att det inte längre är möjligt att stödja
fisket genom generella pristillägg. Dessa har i huvudsak lämnats
för sill och strömming. Förändringen innebär att
förutsättningarna för fiske ändras radikalt framför allt för
fiskeföretagen på syd- och ostkusten.
De minskade landningarna av torsk från Östersjön har även
skapat stora problem för de företag som har specialiserat sig på
beredning av torsk. För närvarande har flertalet företag ställt
in betalningarna eller försatts i konkurs. Företag som arbetar
med beredning av sill har avsättningsproblem till följd av bl.a.
ofördelaktiga konkurrensförhållanden på EG-marknaden.
Fiskerinäringens situation påverkas även av omläggningen av
den generella näringspolitiken. Omläggningen innebär bl.a. att
politiken inriktas på att genom generella åtgärder såsom
skattesänkningar skapa goda förutsättningar för företagandet i
Sverige och på att konkurrenssnedvridande och selektiva
företagsstöd avvecklas.
Motionerna
I flera motioner uttrycks oro över den bristande tillgången på
torsk i Östersjön. I motion Jo43(s) framhålls att regeringen
infört totalstopp för torskfiske (i delar av Östersjön) under
lektiden i år. Motionären finner detta lovvärt. Emellertid är
åtgärden enligt hans mening otillräcklig för att skydda
uppväxande torsk. Han anser därför att erforderliga
författningar om skydd för uppväxande torsk i Östersjön bör
utarbetas. Som exempel anförs skärpt tillsyn av fångster av
undermålstorsk, s.k. minktorsk, införande av större
minimimått, utbyte av visst trålmaterial samt ytterligare
åtgärder för att stödja fiskeföretagen vid stillaliggande.
I den fristående motionen Jo410 (kds) yrkande2 föreslås ett
tillkännagivande om övergång till s.k. fyrkantsmaska vid
torskfiske och höjning av minimimåttet på torsk och gös, och i
motion Jo411(s) yrkas på åtgärder för det svenska fisket mot
bakgrund av den pressade situationen.
Utskottets överväganden
Utskottet delar den oro över havsfiskets utveckling som
uttalas av regeringen och motionärerna. Som framhålls i motion
Jo43 har regeringen för att bidra till upprätthållande av
torskreproduktionen infört fiskeförbud på torsk i delar av
Östersjön under lekperioden, från den 1april till utgången av
juli månad 1993. Förhoppningar finns då att årets lekperiod
skall resultera i en starkare årgång med hjälp även av ett
syrerikt saltvatten som trängt in genom Bälten och Öresund under
årets januaristormar.
Ansvaret för regleringen av skyddet för uppväxande torsk
ligger i första hand på Fiskeriverket som enligt sin instruktion
bl.a. har att främja forskning och bedriva utvecklingsverksamhet
på fiskets område. Verket har vidare att i enlighet med
myndighetens sektorsansvar för miljön verka för ett rikt och
varierat fiskbestånd och ett ansvarsfullt fiske. Enligt vad
utskottet erfarit driver också verket genom
Havsfiskelaboratoriet, delvis inom det nordiska samarbetet och
även i samordning med EG, ett intensivt arbete med att utveckla
fiskemetoder och förbättra redskapen för att underlätta riktade
fångster av olika slags fisk och av olika storlekar av fisken.
Flera projekt genomförs med medel från Nordiska Ministerrådet
och i samarbete med berörda EG-organ. Som exempel kan nämnas
införande av fyrkantiga maskor i torsktrålar för att medge för
småtorsk att slippa ut ur trålen.
Det anförda visar att regeringen och den närmast ansvariga
myndigheten nära följer och söker påverka utvecklingen.
Havsfiskets internationella karaktär gör det naturligt för olika
länders myndigheter att samarbeta i forsknings- och
utvecklingsarbetet på fiskets område. Syftet med motion Jo42 får
anses tillgodosett med det anförda. Någon särskild åtgärd från
riksdagens sida är ej påkallad.
Med motsvarande motivering avstyrks motion Jo411.
Motion Jo410 yrkande 2 avstyrks med hänvisning till det ovan
anförda och till det faktum att motionären tar upp utpräglade
myndighetsfrågor.
Anpassningsåtgärder
Propositionen
Avveckling av prisregleringen på fisk
Regeringen föreslår att prisregleringen på fisk i allt
väsentligt upphör den 1juli 1993. Under budgetåret 1993/94 bör
medel från prisregleringskassan för fisk användas för avveckling
av prisregleringen, exportfrämjande åtgärder, produktutveckling,
informationsverksamhet, fiskets trygghetsförsäkring, utsättning
av fisk och bidrag till bildande av producentorganisationer.
Jordbruksministern erinrar om att grunderna för
prisregleringen beslutades av riksdagen år 1978 och att de
senare kompletterades år 1981. Prisregleringen är så uppbyggd
att den skall styra fisket mot lönsamhet och samtidigt utjämna
variationer i fiskares inkomster. I proposition 1991/92:120 om
reglering av priserna på fisk m.m. redogjordes bl.a. för vissa
riktlinjer gällande framtida förändringar av
prisregleringssystemet för fisk. Av redogörelsen framgår att
prisregleringsavgiften och alla generella pristillägg bör
avvecklas i och med utgången av budgetåret 1992/93 till följd av
internationella överenskommelser, nämligen 1989 års EFTA-avtal
och EES-avtalet.
Mot den bakgrunden föreslår jordbruksministern att
prisregleringen på fisk i allt väsentligt upphör från den
1juli 1993. Dock kvarstår överskottshanteringen av fisk. Det
innebär bl.a. att Fiskeriverket i fortsättningen har att fatta
beslut om gällande återtagspriser för olika fiskslag.
Motionerna
I flera motioner framhålls att det är osäkert om EES-avtalet
träder i kraft vid kommande halvårsskifte. Om så inte blir
fallet finns det enligt motionärerna anledning uppskjuta
avvecklingen till den 1januari 1994, vilket är den tidpunkt då
generella stöd skall vara avvecklade enligt EFTA-avtalet, eller
det tidigare datum då EES-avtalet träder i kraft. Yrkanden härom
framförs i motionerna Jo42(c) yrkande1 och
Jo48(s). Enligt sistnämnda motion bör prisregleringssystemet
under tiden disponeras i samma omfattning och nivå som
regleringsåret 1992/93 (yrkande1). Prisregleringsavgiften bör
tas ut på inhemsk och importerad fisk med samma nivå som för
innevarande budgetår, längst till den 1januari 1994
(yrkande2). Likartade överväganden görs i motionerna
Jo45(nyd) och Jo47(kds,fp) utan att dock något yrkande
framställs i detta avseende.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens principiella
förslag beträffande prisregleringssystemets avskaffande.
Utskottet har inledningsvis erinrat om att tidtabellen för
EES-avtalets ikraftträdande förskjutits sedan propositionen
framlagts. Anledningen är mellankommande omständigheter som man
från svensk sida inte haft möjlighet att påverka. Mot den
bakgrunden finns det enligt utskottets mening anledning att
förskjuta tidpunkten för prisregleringssystemets avveckling.
Enligt den gällande överenskommelsen inom EFTA från 1989 skall
några generella stödåtgärder som påverkar
konkurrensförhållandena inte få finnas efter den 1januari
1994. Utskottet förordar med hänsyn härtill att
prisregleringssystemet avvecklas den 1januari 1994. Regeringen
bör dock ha möjlighet att besluta om avregleringen vid annan
lämplig tidpunkt under andra halvåret 1993, för den händelse så
bedöms nödvändigt på grund av EES-avtalets ikraftträdande.
Utskottets ställningstagande innebär givetvis att
prisregleringsavgifter uttas så länge prisregleringen
bibehålls.
Riksdagen bör således med anledning av regeringens förslag och
med anledning av motionerna Jo42 yrkande1 och Jo48
yrkandena1 och2 godkänna att prisregleringen på fisk
avvecklas den 1januari 1994 eller vid ett tidigare datum varom
regeringen får besluta. Därigenom tillgodoses även synpunkterna
i motionerna Jo45 och Jo47.
Svensk Fisk bedriver i dag olika former av
informationsverksamhet. Denna betydelsefulla verksamhet bör
fortsätta och handhas av lämpligt organ i vilket företrädare bör
finnas för fiskerinäringen i vid bemärkelse. 5miljoner kronor
bör avsättas för ändamålet under budgetåret 1993/94.
I propositionen erinras vidare om att det ankommer på
regeringen att besluta om den närmare användningen av de medel
som inom prisregleringskassan är avsatta för konsumentfrämjande
åtgärder.
Motionerna
I flera motioner diskuteras användningen av medel som avsatts
inom prisregleringskassan för konsumentfrämjande åtgärder.
Enligt motion Jo42(c) yrkande4 vore det lämpligt att dessa
medel överfördes så att Svensk Fisk kunde använda avkastningen
på kapitalet för att fortsätta sin etablerade informations- och
upplysningsverksamhet. Motsvarande yrkanden återfinns i motion
Jo48(s) yrkande3 och Jo417(fp). Enligt motion
Jo47(kds,fp) yrkande2 bör dessa medel avsättas till den
föreslagna nya producentorganisationen, i vilken företrädare bör
finnas för fiskerinäringen i vid bemärkelse, och även för
konsumentintresset.
I motion Jo45 (nyd) yrkande 4 föreslås att fiskare som
motprestation för stilleståndsersättning aktivt skall få
möjlighet att delta i informationsarbetet vid skolor,
storhushåll och mässor.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag att
5miljoner kronor avsätts ur prisregleringskassan för Svensk
Fisks informationsverksamhet under det kommande budgetåret.
Som framgår av propositionen ankommer det på regeringen att
besluta om den närmare användningen av medel som reserverats för
konsumentfrämjande åtgärder. Regeringen har i sitt uppdrag till
Fiskeriverket inför regleringsåret 1992/93 angett att medlen bör
användas för mer långsiktigt verkande åtgärder.
Utredningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter har på
basis av förslag från Fiskeriverket föreslagit att medlen
huvudsakligen bör användas för en väl utarbetad
informationskampanj som syftar till att långsiktigt öka
intresset för fisk och fiskprodukter. En sådan måste enligt
utredningen betraktas som en åtgärd som gynnar såväl det svenska
fisket som de svenska konsumenterna, inte minst från
folkhälsosynpunkt. Medlen bör fonderas och förstärkas med medel
från fiskbranschen i vid bemärkelse. Informationsinsatserna bör
enligt utredningen genomföras av ett ombildat Svensk Fisk eller
någon annan organisation med brett stöd bland fiskets och
fiskbranschens organisationer på grundval av översiktliga
riktlinjer som beslutas av regeringen.
Utskottet erinrar om att sammanlagt 30miljoner kronor
avsattes i 1987 och 1988 års prisförhandlingar för att
kompensera konsumenterna för höga torskpriser. Utskottet delar
den mening som framförts i motionerna att medlen bör utnyttjas
för långsiktig informationsverksamhet till förmån för
fiskkonsumtionen. Medlen bör överföras till ett särskilt konto.
När Svensk Fisk ombildas finns det anledning att uppdra åt detta
organ att administrera informationsverksamheten.
Konsumentintressena och fiskbranschen i vid bemärkelse bör vara
väl företrädda vid utarbetandet och genomförandet av
informationen.
Vad utskottet anfört om användningen av de medel som
reserverats för konsumentfrämjande åtgärder bör riksdagen med
anledning av motionerna Jo42 yrkande4, Jo47 yrkande2, Jo48
yrkande3 och Jo417 som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet har ingen erinran mot den tanke som framförs i
motion Jo45 yrkande4 om att fiskare som motprestation för
stilleståndsersättning skall få möjlighet att aktivt delta i
informationsarbetet. Sådana insatser bör i första hand grundas
på frivilliga åtaganden. Något riksdagsuttalande härom bör
således inte göras.
Övriga anpassningsåtgärder
Propositionen
Regionalt stöd till fisket
Under innevarande budgetår lämnas ett särskilt stöd i form av
regionalt pristillägg för sill och strömming till fiskare
bosatta vid syd- och ostkusten och på Gotland. De
internationella överenskommelserna på fiskets område begränsar
möjligheterna att i fortsättningen stödja fisket. Utredaren
avser att i slutbetänkandet återkomma med förslag till sådant
regionalpolitiskt stöd till fisket som kan rymmas inom EG:s
regionalpolitik.
Jordbruksministern är inte nu beredd att ta ställning till
förslag om transportstöd till fisket vid norra ostkusten. Med
tanke på den bekymmersamma situationen för fisket i Östersjön är
det emellertid motiverat med särskilda åtgärder under nästa
budgetår. Fiskare på syd- och ostkusten inkl. Gotland bör därför
under nästa budgetår erhålla ett inkomststöd i form av ett
engångsvis utbetalt belopp. Beloppet bör motsvara det stöd som
under innevarande budgetår har utbetalats som regionalt
pristillägg för sill och strömming på syd- och ostkusten inkl.
Gotland. Beloppet beräknas till ca 5miljoner kronor. Stödet
bör lämnas från ett nytt anslag som tas upp i det följande.
Utsättning av fisk
Fiskeriverkets verksamhet med utsättning av fisk bör till den
del som finansieras med prisregleringsmedel fortsätta med samma
omfattning som under innevarande budgetår i avvaktan på
utredningens slutliga förslag. Verksamheten bör finansieras med
medel från prisregleringskassan. Jordbruksministern beräknar
kostnaderna härför till 9miljoner kronor.
Ny lagstiftning om marknadsreglering på fiskets område, m.m.
Marknadsregleringen av fisk inom EG har som mål att
stabilisera marknaden, garantera ett säkert och stabilt utbud på
marknaden samt att tillförsäkra konsumenterna skäliga priser och
god kvalitet. För att uppnå dessa mål tillämpas inom EG:s
fiskeripolitik fyra medel, nämligen försäljningsbestämmelser,
producentorganisationer, prisreglering och regler för handel med
tredje land. Jordbruksministern har för avsikt att senare i vår
föreslå regeringen att lägga fram ett förslag till lag om
marknadsreglering på fiskets område inkl. bestämmelser för
producentorganisationer.
Bidrag till bildande av producentorganisationer
Producentorganisationerna bildas på initiativ av
producenterna. De har till uppgift att vidta åtgärder i syfte
att säkra ett rationellt fiske och goda försäljningsvillkor. En
producentorganisation tillåts inte inta en dominerande ställning
inom den gemensamma marknaden. Jordbruksministern anser att det
finns flera fördelar med en producentorganisation framför flera
sådana. Han beräknar att högst 5miljoner kronor ur
prisregleringskassan behöver avsättas för uppbyggnaden.
Överskottshantering av fisk
Det är både möjligt och önskvärt att vi i Sverige behåller en
överskottshantering på fisk, främst med hänsyn till dess stora
betydelse för sill- och strömmingsfisket, framhåller
jordbruksministern. Enligt hans mening bör verksamheten, liksom
fallet är inom EG, bedrivas inom ramen för den eller de
producentorganisationer som bildas. Enligt danska erfarenheter
krävs en viss tid för att fullfölja bildandet av en sådan
organisation. För att underlätta övergången till det nya
systemet bör Svensk Fisk övergångsvis ansvara för
överskottshanteringen av fisk, dock längst till den 1januari
1994. För budgetåret 1993/94 beräknas kostnaderna för
verksamheten till högst 4miljoner kronor. Den bör finansieras
med medel från ett nytt anslag (D3).
Återbetalning av prisregleringsmedel
Utredaren har föreslagit att det bör ges restitution av den
prisregleringsavgift som fiskberedningsföretag och grossister
har erlagt för fisk som finns i lager det datum då avgiften
avvecklas. Jordbruksministern framhåller att det enligt
förordningen (1986:428) om prisreglering på fiskets område
ankommer på Fiskeriverket att besluta i frågan.
Motionerna
I några fristående motioner framförs förslag som rör
EG-förhandlingarna och dessas regionalpolitiska aspekter.
Enligt motion Jo404(s) bör riksdagen göra ett tillkännagivande
om regionalpolitik och EG när det gäller yrkesfisket i
Bottenhavet (yrkande1) samt om samarbete mellan Sverige och
Finland angående Bottenhavsfiskets framtid (yrkande2). Enligt
motion Jo405(kds) bör förhandlingar på nytt tas upp med den
norska regeringen om möjligheter till ökade fiskekvoter för
Sverige i de norska fiskevattnen. Enligt motionen är den svenska
torskkvoten så obetydlig jämfört med andra länders kvot att man
kan tala om diskriminering av svenskt fiske.
I motion Jo41 (s) framhålls att det är av största vikt att
gemensamma åtgärder vidtas från såväl svensk som finsk sida för
att tillförsäkra och stärka reproduktionen av naturlaxen i de
återstående outbyggda älvarna runt Bottenviken. I Torne älv som
är en av Nordens bästa reproduktionsälvar har åtgärder vidtagits
från svensk sida för att främja reproduktionen av naturlax.
Motsvarande åtgärder från finsk sida har icke varit lika
kraftfulla. Regeringen bör därför skyndsamt ta upp förhandlingar
med den finska regeringen om åtgärder för att rädda den
naturlekande laxen i de återstående älvarna runt Bottenviken,
anser motionärerna.
Enligt motion Jo45 (nyd) yrkande 5 är det angeläget att
fiskarna får ett eget utökat ansvar för marknadsföringen av
fisk. Duktiga säljare och informatörer bör utbildas bland
fiskarbefolkningen. Motionären anför vidare att fiskarna själva
bör ges ett ökat ansvar för fiskutsättningar, vilket på sikt kan
skapa en ökad marknad (yrkande6). Enligt yrkande2 i samma
motion bör regeringens förslag om restitution av erlagd
prisregleringsavgift avslås. Motionären anför att en taktisk
planering för att erhålla medel inte bör genomföras eftersom
endast några få intressenter berörs.
Utskottets överväganden
I likhet med jordbruksministern anser utskottet att det är
angeläget att fiskarna på syd- och ostkusten och på Gotland även
under kommande år får ett inkomststöd. Detta är särskilt viktigt
mot bakgrund av den bekymmersamma situationen för fisket i
Östersjön. Utskottet tillstyrker alltså i sak regeringens
förslag men har en annan uppfattning om hur stödet skall anvisas
och finansieras. Finansieringsfrågan tas upp i samband med
anslagsbehandlingen.
Som jordbruksministern framhåller kommer det att bli anledning
att återkomma till frågan om stöd till fisket vid norra
ostkusten sedan utredaren i slutbetänkandet framlagt förslag
till sådant regionalpolitiskt stöd till fisket som kan rymmas
inom EG:s regionalpolitik. Utskottet vill i det sammanhanget
framhålla vikten av att Sverige i förhandlingarna om
EG-medlemskap uppmärksammar även fiskesamarbetet med våra
nordiska grannländer liksom även våra intressen av fiske i
Norges fiskezon. Utskottet förutsätter att dessa frågor beaktas
i förhandlingsarbetet. Därmed tillgodoses i väsentlig del
motionerna Jo404 och Jo405. De påkallar inte något särskilt
riksdagsuttalande.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om
utsättning av fisk och tillstyrker alltså detta.
Utskottet har ingen annan mening än motionärerna bakom motion
Jo41 om vikten av att åtgärder till skydd för den viltlekande
laxen vidtas på båda sidor om Bottniska viken. Den viltlekande
laxens fortlevnad kräver att fiskevården intensifieras.
Utskottet har senast diskuterat laxproblematiken i
budgetbetänkandet JoU13. När det gäller Torneälven erinrar
utskottet om att fiskevården där lyder under
Gränsälvkommissionens ansvarsområde. Utskottet har erfarit
att förhandlingar om revision av kommissionens instruktion
förbereds och utgår från att även frågan om fiskevården kommer
att beaktas i det sammanhanget. Någon vidare riksdagens åtgärd
med anledning av motion Jo41 synes icke påkallad.
Förslaget i motion Jo45 om att fiskarna själva bör ges ett
ökat ansvar för fiskutsättningar ligger i linje med uttalandena
i propositionen. Motionen påkallar ingen särskild åtgärd från
riksdagens sida i denna del.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i
propositionen om producentorganisation. Eftersom en sådan skall
vara upprättad på initiativ av producenterna, dvs.
fartygsägarna, är det naturligt att fiskarna får ett eget utökat
ansvar för marknadsföringen av fisk. Utskottet har i detta
avseende ingen annan mening än vad som sägs i motion Jo45
(yrkande5). Något särskilt uttalande från riksdagens sida är
inte påkallat.
Utskottet har heller ingen erinran mot vad som sägs i
propositionen om vikten av att vi i Sverige behåller en
överskottshantering på fisk. Med hänsyn till den senareläggning
av avregleringen som utskottet förordat i det föregående kan en
eventuell förlängning av Svensk Fisks uppdrag vara befogat,
utöver vad som förordas i propositionen. Vidare finner
utskottet, i likhet med vad som yrkas i flera motioner, att
överskottshanteringen även i fortsättningen så långt utrymme
finns bör finansieras med medel från prisregleringskassan.
Utskottet återkommer till denna fråga i samband med behandlingen
av anslagsförslagen.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i
propositionen om restitution av prisregleringsmedel. Utskottet
konstaterar att det ankommer på Fiskeriverket att besluta i
frågan. Riksdagen bör avslå motion Jo45 såvitt nu är i fråga
(yrkande2).
Utskottet har ingen erinran mot vad som i övrigt anförs i
propositionen. Regeringens förslag under rubrikerna
Exportfrämjande åtgärder, Produktutveckling, Fiskets
trygghetsförsäkring, Kontrollverksamhet, Statistik på fiskets
område och Disposition av vissa prisregleringsmedel
tillstyrks alltså eller föreslås lämnade utan erinran i de delar
som inte särskilt kommenterats.
* Anslagen Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, Bidrag till
fiskets rationalisering m.m., Täckande av förluster vid statlig
kreditgaranti till fiske.
Jordbruksministern föreslår att bidrag till fiskets
rationalisering, bidrag till skrotning, bidrag vid planerat
stillaliggande med fiskefartyg, regionalt stöd till fisket,
överskottshantering och kvalitetskontroll på fiskets område
skall finansieras över detta anslag fr.o.m. budgetåret 1993/94.
Bidrag till fiskets rationalisering bör i fortsättningen kunna
ges i syfte att modernisera fiskeflottan och långsiktigt anpassa
dess storlek och sammansättning till fisktillgången. Bidraget
för skrotning av fiskefartyg höjs. Fiskerilånen avskaffas.
Statligt stöd i form av lånegaranti medges i fortsättningen även
till fiskodlingsföretag.
Fiskerilån kan lämnas enligt förordningen om statligt stöd
till fiskerinäringen. För att öka flexibiliteten i användningen
av rationaliseringsstödet bör lånen slopas och ersättas med
bidrag. Enligt utredaren motsvarar det statliga
subventionsvärdet i fiskerilånen ca 17miljoner kronor.
Från budgetåret 1993/94 bör i stället för fiskerilån ett nytt
instrument införas i fiskeripolitiken. Således bör det som ett
alternativ till skrotning av fiskefartyg och som en metod att
tillfälligt minska fångsterna inom fiskeflottan vara möjligt att
erhålla statligt stöd vid planerat stillaliggande med
fiskefartyg.
Regeringens förslag till anpassningsåtgärder som avser
åtgärder av långsiktig karaktär, dvs. regionalt stöd till
fisket, överskottshantering och kvalitetskontroll på fiskets
område bör fr.o.m. budgetåret 1993/94 finansieras med medel från
här ifrågavarande anslag.
Motionerna
I motion Jo412 (s) om fiskerinäringen i Skåne varnas för
risken av att de nuvarande fiskeriföretagen slås ut. Vid sidan
av de åtgärder som gjorts och kan vidtas för att modernisera
fiskeflottan anvisar motionärerna metoden att använda ett
planerat stillaliggande för att tillfälligt minska
fångskapaciteten. Ersättningen bör enligt deras mening i detta
fall anpassas till EG:s nivåer och beräknas så att den -- inom
den tillåtna ramen -- täcker fiskeriföretagets faktiska
kostnader. Ett likartat resonemang förs i motion Jo414(fp,c)
om ostkustfiskets framtid. Enligt motionen är det väsentligt för
ostkustfisket att ersättningen vid den fångstbegränsning som
beslutats för torsk får en bra lösning, t.ex. vid planerat
stillaliggande.
I flera motioner framhålls att de 17 miljoner kronor som står
till förfogande efter avskaffandet av fiskerilånen bör användas
för sitt avsedda rationaliseringssyfte och inte tas i anspråk
för det regionala stödet och inte heller för
överskottshanteringen av fisk. Riksdagen bör därför besluta att
det regionala stödet till syd- och ostkusten reserveras som ett
särskilt anslag över budgeten. Yrkanden härom framställs i
motionerna Jo42(c) yrkande2 och Jo48(s) yrkande4. Enligt
sistnämnda motion bör medlen tas upp på ett nytt budgetanslag
för regionalt stöd till syd- och ostkusten inklusive Gotland.
Detta är särskilt viktigt med tanke på
medlemskapsförhandlingarna med EG och möjligheterna till utökat
regionalt stöd. I motion Jo42(c) yrkande3 yrkas vidare att
medel för överskottshanteringen tas från "normpriskassan".
Enligt motion Jo45(nyd) yrkande1 bör riksdagen besluta att
17miljoner kronor under anslaget D3 Särskilda insatser för
fisket utgår som bidrag. Det finns inte någon anledning att
frångå utredningens förslag, anför motionären. I motion
Jo47(kds,fp) yrkande 1 förordas att regionalt inkomststöd
och överskottshantering finansieras via prisregleringskassan. De
medel som kvarstår sedan fiskerilån dragits in -- 17miljoner
kronor -- bör oavkortat användas till rationaliseringsstöd, inte
minst mot bakgrund av de stora investeringsbehov som föreligger
vid en anpassning till EG, anser motionärerna.
Enligt motion Jo44 (s) yrkande 1 bör samma regler för
skrotningsbidrag införas som de som gäller inom EG-länderna,
t.ex. Danmark. Motionärerna yrkar vidare att riksdagen anvisar
15miljoner kronor som ekonomiskt stöd till fisket i Blekinge
genom omdisponering inom anslaget (yrkande2). Slutligen
föreslås att fiskeresurserna fördelas regionalt genom att
licenser utfärdas för respektive kuststräckor (yrkande3).
I motion Jo45 (nyd) yrkande 3 förordas att ersättningen vid
stillaliggande kopplas till någon form av motprestation som
t.ex. arbetsinsatser som är till nytta för Sverige och/eller
näringen.
Enligt motion Jo46 (m) bör riksdagen göra ett tillkännagivande
om stödsystemet. I ett läge där det på grund av våra
internationella bindningar inte längre är möjligt att stödja
fisket genom generella pristillägg måste lösningar sökas som
leder till en sund utveckling av fisket och som säkrar
fortbeståndet av fisk, framhåller motionären.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag att slopa
fiskerilånen och att utnyttja subventionsdelen av dessa för
bidrag till fiskets rationalisering och stöd vid planerat
stillaliggande m.m.
Ett statligt stöd vid planerat stillaliggande med fiskefartyg
utgör, som jordbruksministern och flera motionärer framhållit,
en metod att tillfälligt minska fångsterna inom fiskeflottan.
Utskottet biträder regeringens förslag att höja bidragsnivån för
att den bättre skall svara mot de faktiska kostnaderna vid
stillaliggande. Tillsammans med de övriga förslag om stöd till
rationaliseringen och om regionalt stöd som framläggs i
propositionen och som biträds av utskottet tillgodoses
motionerna Jo412 och Jo414 i väsentliga delar. Dessa motioner
bör alltså inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens
sida.
Med det anförda bör även motion Jo46 lämnas utan vidare
åtgärd.
Utskottet har i det föregående föreslagit att avvecklingen av
prisregleringssystemet skjuts upp till den 1januari 1994.
Utskottets ställningstagande innebär att ett visst utrymme
skapas för att med prisregleringsmedel finansiera åtgärder som
enligt propositionen bör belasta anslaget (D3). Utskottet
delar den mening som företräds i flera motioner att de medel som
avsätts till anslaget och vilka motsvarar subventionsdelen av de
slopade fiskerilånen så långt möjligt bör användas för
rationaliseringsstöd till fisket.
Utskottet förordar mot den angivna bakgrunden att
överskottshanteringen även i fortsättningen finansieras med
medel från prisregleringskassan så långt denna förslår.
Riksdagen bör med anledning av motionerna Jo42 yrkande3 och
Jo47 yrkande1 i denna del i ett särskilt uttalande ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om finansieringen av
överskottshanteringen.
Utskottet har inledningsvis biträtt jordbruksministerns
förslag att fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland under
nästa budgetår bör erhålla ett inkomststöd i form av ett
engångsvis utbetalt belopp och att stödet bör utgå i enlighet
med förslaget i propositionen. Inte heller detta stöd bör
emellertid enligt utskottets mening belasta anslaget. Utskottet
förordar i stället att ett särskilt budgetanslag tas upp för
detta stöd.
Riksdagen bör således med anledning av propositionen och med
anledning av motionerna Jo42 yrkande2 i denna del, Jo47
yrkande1 i denna del och Jo48 yrkande4 anvisa 5miljoner
kronor under ett särskilt anslag (D4) under nionde huvudtiteln
för stöd till fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland för
budgetåret 1993/94.
Anslaget (D 4) bör finansieras med medel från
prisregleringskassan på så sätt att motsvarande belopp överförs
från prisregleringskassan till statsbudgeten. Riksdagen bör med
anledning av motionerna Jo42 yrkande2 i denna del och Jo47
yrkande1 i denna del som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört om finansieringen.
Regeringens förslag som biträtts av utskottet innebär att
skrotningsbidragen höjs. Därigenom tillgodoses i väsentlig mån
motion Jo44 yrkande 1 som alltså inte bör föranleda någon vidare
åtgärd. Vidare avstyrker utskottet motionärernas förslag om att
anvisa 15miljoner kronor till regionalt stöd till fisket i
Blekinge (yrkande2) samt även förslaget om regionaliserade
fiskelicenser (yrkande3).
Vad utskottet anfört är ägnat att i betydande grad tillgodose
syftet med motion Jo45 yrkande1 som alltså avstyrks.
Utskottet anser det inte möjligt att på grundval av den
kortfattade motiveringen i motion Jo45 bedöma om det är möjligt
eller lämpligt att ställa krav på viss motprestation från
yrkesfiskares sida som villkor för bidrag vid stillaliggande med
fiskefartyg. I den mån motionären tänkt sig någon form av
obligatoriska arbetsinsatser från bidragstagarens sida, som inte
har samband med den egna fiskeriverksamheten, uppstår det en rad
komplicerade frågor av bl.a. arbetsrättslig karaktär. Behovet
av sådana arbetsinsatser skulle för övrigt behöva vägas mot
bidragstagarens intresse att utföra t.ex. underhålls- och
reparationsåtgärder på fartyg och utrustning i samband med
stillaliggandet. Utskottet avstyrker motion Jo45 yrkande3.
Riksdagen bör med de ändringar som följer av vad utskottet
anfört godkänna vad i propositionen förordats om grunderna för
statligt stöd till fisket. Utskottet tillstyrker således
regeringens förslag om inrättande av ett nytt anslag, D3, med
ett rambelopp på 25miljoner kronor och anvisande av ett
förslagsanslag på 26391000kr.
Övrigt
I motion Jo401 (fp) begärs ett tillkännagivande om ändrad
gräns för trålfiske i Öresund. Utskottet erinrar om att
riksdagen nyligen (bet.1991/92:JoU20) avslagit en motion om
trålfisket i Öresund med hänvisning till Fiskeriverkets ansvar.
Med samma motivering avstyrks motion Jo401.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fiskerinäringens situation, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo43, 1992/93:Jo410
yrkande2 och 1992/93:Jo411,
2. beträffande prisregleringen på fisk
att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1992/93:Jo42 yrkande1 och 1992/93:Jo48 yrkandena1 och2
godkänner att prisregleringen på fisk avvecklas den 1januari
1994, dock med möjlighet för regeringen att besluta om
avreglering vid ett tidigare datum enligt vad utskottet
anfört,
3. beträffande konsumentfrämjande åtgärder
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo42
yrkande4, 1992/93:Jo47 yrkande2, 1992/93:Jo48 yrkande3 och
1992/93:Jo417 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. beträffande fiskares medverkan i informationsarbetet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo45 yrkande4,
5. beträffande Bottenhavsfiskets framtid
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo404,
6. beträffande fiskekvoter i norsk zon
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo405,
7. beträffande fiskevården i Bottenviken
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo41,
8. beträffande fiskarnas ansvar för fiskutsättningar, m.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo45 yrkandena5 och6,
9. beträffande restitution av prisregleringsavgift
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo45 yrkande2,
10. beträffande disposition av vissa prisregleringsmedel
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
disposition av vissa prisregleringsmedel för särskilda åtgärder
under budgetåret 1992/93,
11. beträffande fisket i Skåne och på ostkusten
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo412 och
1992/93:Jo414,
12. beträffande stödsystemet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo46,
13. beträffande finansieringen av överskottshanteringen
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo42
yrkande3 och 1992/93:Jo47 yrkande1 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. beträffande stöd till fiskare på syd- och ostkusten och
på Gotland
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo42
yrkande2 i denna del, 1992/93:Jo47 yrkande1 i denna del och
1992/93:Jo48 yrkande4 till Stöd till fiskare på syd- och
ostkusten och på Gotland för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 5000000kr,
15. beträffande finansieringen av anslaget till stöd till
fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo42
yrkande2 i denna del och 1992/93:Jo47 yrkande1 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 1 (s)
16. beträffande användningen av återstående
prisregleringsmedel
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
användningen av återstående prisregleringsmedel per den 1juli
1993 med de ändringar som föranleds av utskottets hemställan i
mom.2, 3, 13, 14 och 15,
17. beträffande skrotningsbidragen m.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo44,
18. beträffande motprestation för ersättningen vid
stillaliggande
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo45 yrkande3,
res. 2 (nyd)
19. beträffande särskilda insatser för fisket
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo45 yrkande1,
20. beträffande grunderna för statligt stöd till fisket
att riksdagen med de ändringar som föranleds av utskottets
ställningstaganden i det föregående godkänner vad som förordats
i propositionen om grunderna för statligt stöd till fisket,
21. beträffande statligt stöd för särskilda insatser
att riksdagen medger att under budgetåret 1993/94 statligt
stöd beviljas till särskilda insatser för fisket med sammanlagt
högst 25000000kr,
22. beträffande anslaget till särskilda insatser
att riksdagen till Särskilda insatser för fisket för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
26391000kr,
23. beträffande trålfiskegränsen i Öresund
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo401,
24. att riksdagen i övrigt lämnar utan erinran vad i
propositionen anförts om regionalt stöd till fisket,
exportfrämjande åtgärder, produktutveckling,
informationsverksamhet, fiskets trygghetsförsäkring, utsättning
av fisk, bidrag till bildande av producentorganisationer samt
överskottshantering av fisk.
Stockholm den 20 april 1993
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg(s), Ivar
Virgin(m), Ingvar Eriksson(m), Åke Selberg(s), Lennart
Brunander(c), Inge Carlsson(s), Mona Saint Cyr(m), Kaj
Larsson(s), Dan Ericsson i Kolmården(kds), Sinikka
Bohlin(s), Patrik Norinder(m), Lena Klevenås(s), Björn
Ericson(s), Claus Zaar(nyd) och Erling Bager(fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag(v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Finansieringen av anslaget till stöd till fiskare på syd-
och ostkusten och på Gotland (mom.15)
Margareta Winberg, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson,
Sinikka Bohlin, Lena Klevenås och Björn Ericson (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18
börjar med "Anslaget (D4)" och slutar med "om finansieringen"
bort ha följande lydelse:
Anslaget (D 4) bör finansieras med medel från
prisregleringskassan på så sätt att motsvarande belopp
reserveras för att överföras till statsbudgeten i samband med
prisregleringskassans avveckling. Riksdagen bör som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört om finansieringen.
Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Jo42
yrkande2 i denna del och Jo47 yrkande1 i denna del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under15 bort ha följande
lydelse:
15. beträffande finansieringen av anslaget till stöd till
fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Jo42 yrkande2
i denna del och 1992/93:Jo47 yrkande1 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Motprestation för ersättningen vid stillaliggande
(mom.18)
Claus Zaar (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18
börjar med "Utskottet anser" och på s. 19 slutar med
"yrkande3" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att förslaget i motion Jo45, att ersättning
vid stillaliggande kopplas till någon form av motprestation för
att stärka fiskenäringens konkurrenskraft, är värt att
övervägas. En sådan motprestation kan utgöras av deltagande i
informationsarbetet vid skolor, storhushåll och mässor. Även
andra arbetsinsatser som är till nytta för Sverige och/eller
näringen bör komma i fråga. Enligt utskottets mening borde
regeringen låta utreda frågan. Riksdagen bör med anledning av
yrkande3 i motionen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande
lydelse:
18. beträffande motprestation för ersättningen vid
stillaliggande
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo45 yrkande3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,