I betänkandet behandlar utskottet proposition 1992/93:179 om
åtgärder mot klimatpåverkanm.m. Vidare behandlas
103motionsyrkanden väckta dels med anledning av propositionen,
dels under den allmänna motionstiden 1993. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner FN:s
ramkonvention om klimatfrågor och ändringarna i
Montrealprotokollet.
Utskottet anser i likhet med regeringen att åtgärdsprogram för
att minska utsläppen av växthusgaser skall utgöra en integrerad
del av det framtida samhällsbyggandet och i arbetet med att
miljöanpassa olika samhällsaktiviteter. Klimataspekterna bör
beaktas ingående inför energi- och transportsystemens framtida
utbyggnad och bostädernas och arbetsplatsernas lokalisering och
bli en drivkraft för den tekniska utvecklingen. Därmed
tillstyrker utskottet vad som anförts i propositionen om
strategier för minskad klimatpåverkan. Detta innebär bl.a. att
en nationell strategi bör vara att koldioxidutsläppen från
fossila bränslen år2000 stabiliseras till 1990års nivå för
att därefter minska. Koldioxidskatt bör från den 1januari 1994
i nytillkommande anläggningar utgå även för elproduktion.
Satsningar från svensk sida på att utveckla s.k. sänkor bör ses
som kompletterande åtgärder till huvudstrategin att minska
utsläppen av koldioxid. Metanutsläppen från avfallsupplag bör
minska med 30% till år2000.
En vetenskaplig samordningsgrupp för klimatrelaterad forskning
och utveckling bör inrättas. I syfte att öka kunskapen hos
allmänheten om effekten av ett förändrat klimat, förebyggande
åtgärder och betydelsen av den enskildes agerande anvisas
5miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Systemet med
miljöklasser bör vidareutvecklas. Vidare bör Naturvårdsverket
ges i uppdrag att lämna förslag om fortsatta åtgärder för att
begränsa utsläppen av CFC- och HCFC-föreningar och eventuella
ytterligare svenska begränsningsåtgärder i syfte att
användningen av ozonnedbrytande ämnen upphör helt i Sverige.
För bl.a. kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd, fortsatt
strålskyddssamarbete och deltagande i multilaterala program i
Central- och Östeuropa tillstyrker utskottet att för budgetåret
1993/94 sammanlagt 122,5miljoner kronor anvisas.
Utskottet ansluter sig till vad regeringen anför om riktlinjer
för ekonomiska styrmedel inom miljö- och trafikpolitiken. För
budgetåret 1993/94 bör avsättas 9miljoner kronor för att
inleda ett fyraårigt forsknings-, utvecklings- och
demonstrationsprogram rörande användning av el- och hybridfordon
för att förbereda en introduktion. Vidare bör möjligheten
utredas att i vissa tätorter införa ett system med miljözoner
för fordon med nollutsläpp. För finansiering av svenska
punktinsatser i syfte att stärka kollektivtrafiken i
Östersjöländerna bör 15miljoner kronor avsättas.
Liksom hittills bör Sverige vara pådrivande i det
internationella arbetet med sjöfartens miljöfrågor.
NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket), Statens
naturvårdsverk och SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) bör ges i
uppdrag att göra en samlad utredning om hur jordbruket och
skogsbruket mest effektivt kan bidra till ett minskat
nettoutsläpp av koldioxid. Vidare bör ett uppdrag ges åt
Naturvårdsverket, NUTEK och Statens provningsanstalt att utreda
förutsättningarna för att minska emissionerna av kolväten vid
eldning av biobränslen i villapannor, kaminer och liknande
anläggningar.
Ett program bör utformas med syfte att bidra till främst
energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av förnybara
energislag i de baltiska länderna och Östeuropa. Även insatser i
utvecklingsländerna skall kunna finansieras inom ramen för
programmet. Insatserna skall pågå under en längre tid. För
budgetåret 1993/94 bör anvisas 95miljoner kronor.
De delar av propositionen som inte har remitterats till
jordbruksutskottet behandlas i näringsutskottet (1992/93:NU28).
Till betänkandet har fogats 28 reservationer (s,nyd), ett
särskilt yttrande(kds) och en meningsyttring(v).
Socialdemokraterna har reserverat sig till förmån för ett
sammanhållet program för de svenska insatserna för miljöanpassad
energiförsörjning i Östeuropa och de baltiska länderna. I
enlighet härmed begärs att ett särskilt anslag om 221miljoner
kronor inrättas under fjortonde huvudtiteln, finansierat genom
omdisponeringar av flertalet av de i propositionen föreslagna
anslagen. Vidare föreslås tillkännagivanden om bl.a. en studie
av klimatförändringarna, införande av ytterligare en miljöklass
för motorfordon, en redovisning av miljösamarbetet med Östeuropa
och de baltiska länderna, skärpta regler för svavelhalt, en
avvecklingsplan för blyad bensin samt höjda miljökrav för små
biobränslebaserade anläggningar. Ny demokrati motsätter sig en
höjning av koldioxidskatten och vill bl.a. framhålla att de
svenska miljösatsningarna i första hand bör inriktas mot våra
grannar i Östersjöområdet. I detta arbete bör svenska
småföretagare gynnas och yrkeskunskapen hos arbetslösa svenskar
tas till vara. Vidare föreslås ett aktivt svenskt arbete för
förhöjd miljöstandard för världens fordon och införande av
miljözoner för nollemissionsfordon i större tätorter.
Propositionen
Miljö- och naturresursdepartementet
I propositionen (bilaga 1) föreslås riksdagen att
dels
1. godkänna Förenta nationernas ramkonvention om klimatfrågor,
2. godkänna 1992 års ändringar av Montrealprotokollet om ämnen
som bryter ned ozonskiktet,
dels
3. godkänna de strategier för minskad klimatpåverkan som
förordats i avsnitt5,
4. under ett nytt reservationsanslag över fjortonde
huvudtiteln Miljöinsatser i Östersjöregionen anvisa för
budgetåret 1993/94 122500000kr,
5. under fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. anvisa
ett belopp som är 5000000kr högre än vad som tidigare har
föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga15,
6. under fjortonde huvudtitelns anslag Bidrag till
internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m. anvisa
ett belopp som är 1500000kr högre än vad som har
föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga15.
Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som
anförts om
7. det fortsatta internationella samarbetet på klimatområdet i
avsnitt6,
8. forskning och utveckling (avsnitt 7.1),
9. trafikfrågor (avsnitt 7.3),
10. åtgärder mot metan, dikväveoxid och andra växthusgaser
(avsnitt7.4),
11. vissa avfallsfrågor (avsnitt 7.5),
12. åtgärder till skydd mot ozonskiktet (avsnitt 8.1).
Kommunikationsdepartementet
I propositionen (bilaga 2) föreslås
dels att riksdagen
1. till Östersjösamarbetet om trafik och miljö för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 15000000kr,
2. till Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
9000000kr,
dels att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som
anförts om
3. en strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom
transportsektorn (avsnitt5),
4. ekonomiska styrmedel (avsnitt 7),
5. forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet
rörande användning av biomassebaserade motoralkoholer och biogas
(avsnitt8),
6. åtgärder inom sjöfarten och luftfarten (avsnitt 11
och12).
Jordbruksdepartementet
I propositionen (bilaga 3) hemställs att riksdagen bereds
tillfälle att ta del av vad som anförts om
1. jordbruket och skogsbruket som en resurs för att förbättra
klimatförhållandena (avsnitt2.2),
2. främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion
(avsnitt 3),
3. utvecklingsprogram för mindre panncentraler för biobränsle
och för minskat kolväteutsläpp från vedeldning i småhus
(avsnitt4),
4. utveckling av ny teknik för etanolframställning
(avsnitt5).
Under rubriken Anslagsfråga för budgetåret 1993/94 har
regeringen under nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen
(J 1) att under reservationsanslaget Bioenergiforskning för
budgetåret 1993/94 anvisa 25000000kr utöver vad som har
föreslagits i proposition 1992/93:170.
Näringsdepartementet
I propositionen (bilaga 4) föreslås riksdagen godkänna de
riktlinjer som förordats för
1. en klimatstrategi inom energiområdet (avsnitt 1.5),
2. svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för
energieffektivisering och förnybara energislag (avsnitt2),
3. stöd till utbyggnad av fjärrvärme (avsnitt 3.1),
4. insatser för miljöanpassade fordon och drivmedel
(avsnitt3.3).
Under rubriken Anslagsfrågor har regeringen under tolfte
huvudtiteln föreslagit
(E 7) att riksdagen under tolfte huvudtiteln,
reservationsanslaget Insatser för ny energiteknik, för
budgetåret 1993/94 anvisar 15000000kr utöver vad som har
föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga13,
(E 9) att riksdagen till Åtgärder för energieffektiviseringar
m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 95000000 kr,
(E 10) att riksdagen till Insatser för utbyggnad av
fjärrvärmenäten för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 50000000kr.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner den
ramkonvention om klimatförändringar som undertecknades under
Förenta nationernas konferens om miljö- och utveckling i Rio de
Janeiro år 1992. I propositionen redovisas också förslag till
fortsatta åtgärder inom klimatområdet. I denna del behandlas
förslag lämnade av Biobränslekommissionen, Naturvårdsverket och
av trafikverken i samband med deras miljörapportering.
Regeringens förslag till riksdagen att godkänna
klimatkonventionen leder fram till en nationell strategi som bör
vara att koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen
stabiliseras till 1990 års nivå år2000. En sektorsstrategi för
att begränsa koldioxidutsläppen inom transportsektorn redovisas.
Denna sektorsstrategi omfattar ökad användning av biobränslen
och ekonomiska styrmedel, energieffektivisering, förbättrad
kollektivtrafik, samhällsplanering samt forskning, utveckling
och demonstration. Program skall utarbetas för introduktion av
motoralkoholer samt el- och hybridfordon.
Som en del av omläggningen av energibeskattningen fr.o.m. den
1januari 1993 aviserades i kompletteringspropositionen våren
1992 (prop. 1991/92:150) en avsättning av 500 miljoner kronor
per år för att finansiera insatser vad gäller förnybar energi,
energihushållning samt vissa stödåtgärder i Baltikum och
Östeuropa, bl.a. vad avser kärnsäkerheten och insatser för att
rena Östersjön. Förslag till fördelning av medel för
energieffektivisering, förnybara energikällor, strålskydd och
kunskapsuppbyggnad i de baltiska staterna och miljö- och
kärnsäkerhetsåtgärder kring Östersjön tas upp i propositionen. I
propositionen föreslås också att riksdagen godkänner de
ändringar av Montrealprotokollet som antogs i Köpenhamn i
november 1992.
Motioner
Motioner med anledning av propositionen
1992/93:Jo83 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om koldioxidutsläppen.
1992/93:Jo86 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en internationell studie av klimatfrågorna
m.m.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om små biobränsleeldade anläggningar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om energiskatter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att koldioxidutsläppen och
energianvändningen prövas enligt miljöskyddslagen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om internationellt arbete i syfte att införa
ekonomiska styrmedel på biltrafiken,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om "miljöbubblor" och handel med
utsläppsrätter i Östersjöregionen,
10. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av hur
åtgärder för en miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum
fortskrider och hur de anslagna medlen till Östeuropasamarbetet
använts,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att samordna arbetsmarknadspolitiska
åtgärder med miljöåtgärder i Baltikum,
12. att riksdagen inrättar ett nytt reservationsanslag över
fjortonde huvudtiteln Åtgärder för miljöanpassad
energiförsörjning i Baltikum och för budgetåret 1993/94 anvisar
221000000 kr,
13. att riksdagen, vid bifall till yrkande 12, för
miljöinsatser i Östersjöregionen för budgetåret 1993/94 anvisar
17000000 kr mindre än vad regeringen har föreslagit,
14. att riksdagen, vid bifall till yrkande 12, till fjortonde
huvudtitelns anslag Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94
anvisar 5000000kr mindre än vad regeringen har föreslagit,
15. att riksdagen, vid bifall till yrkande 12, till sjätte
huvudtitelns anslag Östersjösamarbetet om trafik och miljö för
budgetåret 1993/94 anvisar 15000000 kr mindre än vad
regeringen föreslagit,
16. att riksdagen, vid bifall till yrkande 12, till sjätte
huvudtitelns anslag Bidrag till forskning om el- och
hybridfordon för budgetåret 1993/94 anvisar 9000000 kr
mindre än vad regeringen föreslagit,
19. att riksdagen, vid bifall till yrkande 12, över tolfte
huvudtitelns anslag Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i
bl.a. Östeuropa och Baltikum för budgetåret 1993/94 anvisar
95000000 kr mindre än vad regeringen föreslagit.
1992/93:Jo87 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att Sveriges koldioxidutsläpp skall
ha minskat med 20% från år 2000 till år 2010,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förbud mot fossila drivmedel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett enhetligt system för koldioxidskatt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om koldioxidskatt vid användning av
metallurgiskt kol.
1992/93:Jo88 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om svenskt initiativ i syfte att genomföra en
internationell koldioxidbeskattning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om koldioxidskatt på elproduktion,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att minska metanutsläpp från
deponier,
6. att riksdagen hos regeringen begär en samlad redovisning av
klimatpolitikens effekter för olika myndigheters normgivning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inställning till redovisning av
bruttoutsläpp,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om resurser för miljöorganisationernas
deltagande i informationsverksamhet,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
obligatoriska kravnivåer beträffande koldioxidutsläpp från lätta
fordon, som underlag för internationella förhandlingar,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utveckling av systemet med miljöklasser,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om genomförande av Naturvårdsverkets förslag
rörande avveckling av ämnen som bryter ned ozonskiktet,
12. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av läget
när det gäller omhändertagande av CFC i avfall, samt förslag
till ytterligare åtgärder,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
ytterligare insatser för utvecklingsverksamhet med el- och
hybridbilar i enlighet med vad som i motionen anförts,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
trafikstrategi med utgångspunkt från de kaliforniska
pionjärinsatserna på området,
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till stöd till
biobränsleproduktion integrerad i jordbruksproduktion,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av ett nytt beslut angående
Öresundsförbindelse,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prövning även av energiförbrukning i
samband med prövning av tillstånd enligt lagen om miljöskydd,
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändring
av skattesystem för tjänstebilar och reseavdrag så att bättre
miljöanpassning uppnås,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöanpassning av hastighetsregler,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om energi- och koldioxidskatter för
industrin.
1992/93:Jo89 av Jan Fransson och Arne Kjörnsberg (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ersätta fossila bränslen/kärnkraft med
skogsbränsle.
1992/93:Jo90 av Claus Zaar (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige nu inte skall höja
ambitionsnivån ytterligare i den nationella klimatpolitiken i
förhållande till OECD-länderna och EG,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att koldioxidskatten inte skall höjas
såsom förordats i propositionen.
1992/93:Jo91 av Holger Gustafsson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att i biståndspolitiken i ökad
utsträckning beakta nödvändigheten av att främja
teknikutveckling, skogsplantering m.fl. åtgärder i u-länder för
att motverka växthuseffekten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ett nationellt mål om stabilisering av
inhemskt uppkomna växthusgasemissioner till 1990 års nivå år
2000 bör fastslås,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att mål om utsläppsreduktioner
efter år 2000 formuleras och att åtgärdsprogram för sådana
målsättningar utarbetas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det positiva med gemensamma åtgärder mot
klimatförändringar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att nya regler för tjänstebilsförmåner bör
tas fram.
1992/93:Jo92 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en höjd målsättning vad gäller
minskning av koldioxidutsläpp så att en minskning av dessa
uppnås redan före år 2000,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om återbeskogning av tidigare skövlade
skogsområden i u-länderna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ytterligare satsning på utveckling av
energisnålare teknik, framför allt inom transportsektorn,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de 5 miljoner som avsätts för
klimatrelaterad information kanaliseras via kommunerna som
samtidigt får ansvar för att öka kunskapen hos allmänheten om
effekterna av ett förändrat klimat och hur vi som enskilda kan
agera för att motverka växthuseffekterna.
Motioner väckta under allmänna motionstiden1993
1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att miljösatsningar i första hand inriktas
på våra grannar i Östersjöområdet.
1992/93:U283 av Lars Sundin och Charlotte Branting (fp) vari
yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av stimulanser till
miljösatsningar i Baltikum.
1992/93:U656 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall verka för att
internationella avtal ingås beträffande förhöjd internationell
miljöstandard på fordon i syfte att påskynda förnyelsetakten av
världens fordon,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall verka för att skapa
nödvändiga förutsättningar för en fortsatt svensk utveckling av
en enkel avgasreningsanordning för eftermontering på alla typer
av förbränningsmotorer, vilken sedan kan säljas eller inom ramen
för gällande budget ges som bistånd,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall verka för att en
multilateral fond bildas för att finansiera Östersjöområdets
miljöprogram,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det vid svenska miljösatsningar i
Östersjöområdet även skall drivas projekt som passar för svenska
småföretagare,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att svenska program för miljösatsningar i
Östersjöområdet upprättas med hänsyn tagen till berörda
länders egen prioritering.
1992/93:T208 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöanpassade drivmedel,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tunga fordon och arbetsmaskiner.
1992/93:T216 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om aktiva åtgärder för att framställa
miljöanpassade fordon.
1992/93:T219 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utvecklingen av miljövänliga drivmedel.
1992/93:Jo624 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tillsätta en utredning med uppgift att
skyndsamt lägga fram förslag som går ut på att ett system med
nollemissionsfordon i städer och samhällen med mer än 45 000
invånare skall kunna införas senast den 1 januari 2007.
1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Östersjöns miljö,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om s.k. mjuka freoner,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöklassning av fordon och bensin,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en avvecklingsplan för blyad bensin,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om mindre energianläggningar för biobränslen.
1992/93:Jo631 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Östersjön,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om dumpningar i Östersjön,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att stoppa miljöförstöring,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om civil- och avtalsrättslig lagstiftning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jordbruk och livsmedelsförsörjning.
1992/93:Jo632 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vidgad användning av vegetabiliska oljor
som motorbränsle.
1992/93:Jo639 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt kommer med
förslag till ytterligare nedskärningar av svavelutsläppen,
2. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt kommer med
förslag till ytterligare nedskärningar av kväveoxidutsläppen,
3. att riksdagen begär att regeringen tillsammans med den
norska regeringen startar förhandlingar med den brittiska
regeringen i syfte att snabbt reducera de brittiska försurande
luftföroreningarna.
1992/93:Jo641 av Rolf L Nilson och Jan Jennehag (v) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att miljökrav ställs på de i
Sverige kvarvarande delarna av svensk bilindustri.
1992/93:Jo643 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att ett heltäckande program tas
fram, vilket också angriper de diffusa utsläppen samt de små och
medelstora utsläppen till Östersjön,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av uppföljning av hur det
nationella arbetet samt arbetet internationellt fortgår.
1992/93:Jo649 av Owe Andréasson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om gränsöverskridande luftföroreningar.
1992/93:Jo657 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utvärdering av alternativa bensinsorter i avsikt att på sikt
förbjuda den blyade bensinen, om de alternativa bensinsorterna
är godtagbara.
1992/93:Jo668 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förbud mot blyad bensin.
1992/93:Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (fp)
vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om minskning av luftutsläppen från sjöfarten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om minskning av svavelhalten i bunkeroljan,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättandet av en naturvårdsfond.
1992/93:Jo676 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående arbetsredskap,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stimulans för utveckling av miljövänlig
teknik,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i övrigt anförts i motionen om att åtgärder för att begränsa
luftföroreningarna skall beaktas vid olika myndigheters arbete.
1992/93:Jo677 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att Sverige skall följa den
klimatkonvention som undertecknats i Rio i juni 1992, vilket
innebär att växthusgaserna från Sverige senast år 2000 skall ha
stabiliserats på 1990 års nivå,
2. att riksdagen beslutar att Sveriges koldioxidutsläpp skall
ha minskat med 20% från år 2000 till år 2010,
3. att riksdagen hos regeringen begär att en konkret
aktionsplan tas fram för hur dessa mål skall uppfyllas.
1992/93:Jo703 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om internationella överenskommelser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skärpta regler för svavelhalt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omläggning av trafiksystemet.
Motioner överlämnade från annat utskott
1992/93:U237 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av att Sverige inom ramen för det nordiska samarbetet
aktivt verkar för att åtgärder vidtas beträffande
kärnkraftssäkerheten på Kolahalvön.
1992/93:U243 av Birgitta Dahl (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kraftfulla insatser för atomsäkerheten i
Nordområdena,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omedelbart initiativ för att ta fram
alternativ till de miljöfarliga anläggningar i Baltikum--S:t
Petersburgsområdet och på Kolahalvön som man nu tvingas hålla i
drift trots stora risker,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i samarbetet med övriga
nordiska länder bör ta initiativ till insatser för ett nytt
mindre miljöfarligt och mer effektivt energisystem i
Baltikum--S:t Petersburgsområdet och på Kolahalvön,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fortsatta nordiska ansträngningar för att
få till stånd bindande internationella avtal och strikt kontroll
av all kärnteknisk verksamhet, såväl civil som militär.
1992/93:U603 av Bengt Hurtig och Lars Werner (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljösamarbetet i Barentsregionen.
1992/93:U645 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att stoppa skogsskövlingen i
Kambodja.
1992/93:U656 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en parlamentarisk observationsgrupp
tillsätts för att öka kontrollen av de svenska
miljöinvesteringarna i Östersjöområdet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att tillvarata den svenska yrkeskunskap
som finns representerad bland arbetslösa genom att låta
yrkesskickliga arbetslösa delta i Sveriges miljöprogram för
Östersjöområdet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige bör öppna sina gränser för
lärlingar från de baltiska staterna.
Utskottet
Inledning
I betänkandet behandlar utskottet förslag från fyra
departement, nämligen Miljö- och naturresursdepartementet
(bilaga1), Kommunikationsdepartementet (bilaga2),
Jordbruksdepartementet (bilaga3) och Näringsdepartementet
(bilaga4). Bilagorna1 och2 behandlas i sin helhet av
jordbruksutskottet. I bilaga3 behandlar jordbruksutskottet
frågor om främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion
(avsnitt3) och ett program för minskat kolväteutsläpp från
vedeldning i småhus (avsnitt4.3). Övriga frågor behandlas av
näringsutskottet (1992/93:NU28). Bilaga 4 behandlas av
jordbruksutskottet endast såvitt avser svenska insatser i bl.a.
de baltiska staterna och Östeuropa för energieffektivisering och
förnybara energislag (avsnitt2) jämte förslaget om
medelsanvisning för ändamålet. I övrigt behandlas bilagan av
näringsutskottet.
Utrikesutskottet har avgett yttrande över propositionen och
vissa motioner. Yttrandet fogas till betänkandet som bilaga1.
Från Svenska torvproducentföreningen har inkommit en skrivelse
om torvbränningens miljöeffekter.
Bilaga1, Miljö- och naturresursdepartementet
Sammanfattning av propositionens inledningsavsnitt
Växthuseffekten och klimatförändringar
Jordens energiutbyte med rymden regleras av de s.k.
växthusgaserna, varav de viktigaste är vattenånga, koldioxid,
metan, dikväveoxid, klorfluorkarboner (CFC eller s.k. freoner)
och ozon. Dessa ämnen absorberar långvågig strålning från
markytan och förhindrar därför att värmen går förlorad till
rymden. Utsläpp från mänskliga verksamheter har påtagligt ökat
halten av växthusgaser från rymden. De flesta växthusgaser har
en lång livslängd i atmosfären, vilket betyder att ledtiderna är
långa innan en jämvikt har inställt sig mellan utsläppen av och
sänkorna för växthusgaser. Det kommer att ta lång tid innan vi
ser någon effekt av eventuella åtgärder, och det kan ta mer än
100år innan en jämvikt har inställt sig. De förändringar vi
kan iaktta i dag har orsakats av utsläpp som skett sedan slutet
av 1800-talet.
Schematiskt beror varje växthusgas klimatpåverkan på vilken
förmåga den har att absorbera värmestrålning, hur länge den
finns kvar i atmosfären samt i hur stora mängder den tillförs
atmosfären. Ozon absorberar långvågig strålning i den lägre
delen av stratosfären och i den övre troposfären och absorberar
skadlig kortvågig strålning. Den största mängden ozon förekommer
i stratosfären -- det s.k. ozonskiktet. Utsläpp av CFC och andra
ämnen som påverkar ozonskiktet har förorsakat en reduktion av
ozonhalten i stratosfären.
De globala utsläppen av koldioxid från förbränning av
fossila bränslen uppgår till ca6miljarder ton, räknat som
kol, per år. Betecknande är att tolv länder svarar för 75% av
världens utsläpp av koldioxid, av vilka det helt övervägande
antalet är industriländer. Sedan år1950 har utsläppen ökat med
nära tre gånger och koldioxidhalten med ca28% under det
senaste århundradet. Ökningen uppgår nu till ca0,5% per år.
Metan bildas naturligt i våtmarker vid nedbrytning av
organiskt material under syrefattiga förhållanden. Likaså bildas
metan under jäsning i termitstackar och i idisslares
matsmältningskanal. Den största enskilda posten för utsläpp av
metan har emellertid härletts till kolbrytning och till
utvinning och distribution av naturgas. Andra antropogena -- av
människan skapade -- källor är odling av ris, avfallsupplag,
djurhållning och avloppsreningsverk. Koncentrationen av metan i
atmosfären ökar för närvarande med ca1% per år, och halten
har mer än fördubblats under de senaste hundra åren.
Under vissa omständigheter kan dikväveoxid bildas under
reduktionen eller oxidationen av kväveföreningar. Bedömningar av
utsläppsnivån är osäkra beroende på de stora variationer i
utsläppsflödena som rapporterats. De naturliga utsläppen är den
dominerande källan. Inom jordbrukssektorn avges dikväveoxid i
samband med gödsling av åkermark. Även omvandling av naturmark
genom nedhuggning av tropiska skogar och förbränning av
biomassan ökar belastningen av dikväveoxid. En annan källa till
utsläpp är förbrännning av bränslen i pannor och motorer.
Dikväveoxid bryts ned i atmosfären främst under inverkan av
solljus. Ökningen av dikväveoxidutsläppen har varit måttlig
under 1900-talet. I dag uppgår haltökningen till 0,2--0,3% per
år.
Klorfluorkarboner (CFC) har till skillnad från andra
växthusgaser ingen känd naturlig förekomst. CFC-föreningar
används som jäsmedel i mjuk och hård skumplast, som köldmedium i
värme- och kylanläggningar, som lösningsmedel och
avfettningsmedel, som isolergas och som drivmedel i sprayburkar.
Den enda kända processen som bryter ned CFC-föreningar är
fotolys i stratosfären. Haltökningen för CFC uppgår ännu till
3--4% per år, men en minskning av ökningstakten börjar nu
märkas på grund av kraftig nedgång i användningen under de
senaste åren.
Eftersom det inte har visat sig möjligt att beskriva de
regionala temperaturhöjningarna särskilt noggrant, har man i
stället pekat ut de områden på jorden som anses vara särskilt
känsliga för ett förändrat klimat. Allmänt sett är det inte
medeltemperaturen i sig som är avgörande, utan förekomsten av
extremvärden såsom sammanhängande perioder med hög temperatur
och torka. En global temperaturhöjning med 1,5--4,5grader
kommer att förskjuta klimatzonerna 10--40mil inom loppet av en
50-årsperiod. Ekosystemen kan inte anpassa sig i samma takt som
klimatzonerna förskjuts, vilket leder till förändrad
artsammansättning och artdiversitet. Tundrazonen i Asien bedöms
på sikt försvinna, och minskad nederbörd kan innebära ökad
ökenutbredning i de norra delarna av Afrika och Främre Orienten.
Medelhavsområdena kan få problem med ökad torka och
saltvatteninträngning i vattentäkter. De mest utsatta
jordbruksområdena återfinns i stora delar av Afrika, i östra
Brasilien, Sydostasien och Centralamerika på 25--40graders
nordlig bredd. I de norra delarna av Europa kan jordbruket komma
att öka sin produktion om nederbörden inte minskar, vilket dock
inte kan uteslutas. De mest känsliga skogsområdena är dels de
skogar som har en lång omloppstid där en anpassning försvåras,
dels de områden som har ett halvtorrt klimat. Problem med
insektsangrepp liksom med föryngringen kan inträffa. En höjning
av havsytans nivå med 50cm skulle göra miljontals människor
hemlösa. Det är Egypten, Bangladesh, Indien, Pakistan,
Indonesien, Vietnam och delar av Kina som är mest utsatta. Vissa
ö-nationer i Indiska oceanen kan komma att drabbas hårt. En
ökning av temperaturen kan också komma att medföra hälsoeffekter
såsom ökning av hjärt-, kärl- och virussjukdomar. Den ökande
saltvatteninträngningen kan också ge upphov till problem med
renvattenförsörjningen.
Hittillsvarande arbete inom klimatområdet
Koldioxid står för huvuddelen av utsläppen av
växthusgaser, och mer än 90% av utsläppen härrör från
användningen av fossila bränslen, dvs. kol, olja och gas.
Utsläppen av koldioxid nådde en topp år1970 då
ca100miljoner ton koldioxid släpptes ut i Sverige. Från
slutet av 1970-talet och fram till mitten av 1980-talet minskade
koldioxidutsläppen markant. Efter denna nedgång har utsläppen
stabiliserats på en ny lägre nivå av ca60miljoner ton per
år. Den avgörande förklaringen till nedgången är övergång från
olja till el och utbyggnad av kärnkraften som skedde mellan
år1976 och 1984. Andra faktorer som påverkat utvecklingen är
utbyggnaden av fjärrvärme och att den elproduktion med
oljeeldade kondenskraftverk som fanns under 1970-talet i stort
sett ersatts av kärnkraft.
Omstruktureringar av industrin, särskilt nedläggningar av
råvarubaserad produktion och övergång till produktion av mer
förädlade produkter inom järn- och stålindustrin, metallurgisk
industri och gruvindustri, har också påverkat utvecklingen. I
ett globalt perspektiv är det en trend att energiintensiv
råvaruproduktion flyttar från industriländer till
utvecklingsländer, vilket bör uppmärksammas vid jämförelser
mellan olika länder och vid bedömning av trender för
koldioxidutsläpp.
Medan utsläppen från energisektorn och industrin stadigt har
minskat, har trafikens utsläpp av koldioxid successivt ökat
sedan början av 1970-talet. Framför allt har utsläppen från
vägtrafiken ökat. Transportsektorns andel av de totala utsläppen
har ökat från ca17% år1970 till ca 40% år1990. De
senaste två åren har utsläppen från transportsektorn minskat.
Den svenska skogen utgör i dag en sänka för koldioxid.
Tillväxten i skogen är större än avverkningen, vilket leder till
att koldioxid binds i biomassan. Det är emellertid av betydelse
att skilja på skogen som en sänka för koldioxid och som en
reservoar för bundet kol. Skogens roll som sänka är endast
temporär. Då en jämvikt har inställt sig mellan nedbrytning och
upptag i skogen, fungerar skogen endast som en reservoar.
De av människan skapade utsläppen av metan i Sverige
uppgår i dag till ca500000ton årligen. Avgången från
upplagen beräknas vara ca300000ton och djurhållningen
svarar för 120000ton per år. Dessa båda källor svarar
således för 80% av de totala utsläppen. I övrigt bildas metan
i varierande grad vid olika förbränningsprocesser. Grovt sett
gäller att ju bättre förbränningen är, desto mindre metan
bildas. Förbränningstekniska åtgärder och katalysatorer
reducerar därför metanutsläppen väsentligt. Även vid vissa
industriella processer bildas metan, och ofta sker utsläppen
tillsammans med andra kolväten. En stor naturlig källa är myrar
och vattendränkta marker. Även sjöar, vattendrag och havsområden
avger metan. De naturliga källorna i Sverige bedöms vara
betydligt större än de som människan förorsakar.
Liksom för metan är de antropogena tillskotten av
dikväveoxid små i förhållande till de naturliga flödena.
Mänsklig påverkan på de naturliga flödena genom förändrad
markanvändning etc. är dock betydelsefull. Tillskott av kväve
genom atmosfärisk deposition liksom kväveutsläpp till vatten
ökar bildningen av dikväveoxid. Kvävegödslingen inom jordbruket
är sannolikt en betydelsefull källa. Utsläppen av dikväveoxid
från tekniska processer är betydligt lägre än från biologiska
system. Dikväveoxid bildas även vid förbränning och vid vissa
industriprocesser, främst salpetersyratillverkning.
När det gäller övriga växthusgaser är långlivade
fluorkolväten av intresse. Flera ämnen av detta slag har tagits
fram som ersättare för CFC. Den mest aktuella är HCFC134a som
ersätter CFC12 i vissa kylanläggningar. Den nuvarande
användningen är liten men en snabb ökning kan förväntas. En
annan grupp är fullständigt fluorerade ämnen med mycket lång
livslängd i atmosfären. Användningen som kemikalie har hittills
varit begränsad, men ämnen ur denna grupp förekommer som
"freon-fritt" alternativ både som isolergas och som köldmedel.
Hösten 1988 uttalade jordbruksutskottet "att regeringen bör
klarlägga energianvändningens effekter på koldioxidhalten i
atmosfären och utarbeta ett program för att minska
koldioxidutsläppen till vad naturen tål. Som ett nationellt
delmål bör anges att koldioxidutsläppen icke bör ökas utöver den
nivå de har i dag." I syfte att skapa underlag för långsiktigt
hållbara beslut om energipolitiken tog den dåvarande regeringen
hösten 1990 initiativ till överläggningar med Folkpartiet
liberalerna och Centerpartiet. Överläggningarna slutfördes den
15januari 1991 med en överenskommelse om riktlinjer för
energipolitiken. I regeringsdeklarationen hösten 1991
underströks att energiöverenskommelsen ligger fast. I
överenskommelsen ingår en strategi mot klimatförändringar,
enligt vilken arbetet på det nationella planet bör utformas så
att Sverige kan vara pådrivande i det internationella arbetet.
Sverige har vidtagit en rad åtgärder för att begränsa
utsläppen av koldioxid. Under år1991 introducerades en
koldioxidskatt i Sverige motsvarande 25öre perkg koldioxid.
Skatten på oblandad etanol har tagits bort. Från den 1januari
1993 har energibeskattningen ändrats. Nedsättningen av allmän
energiskatt och koldioxidskatt för industrin kommer i sin helhet
att tas bort under år1995. Nedsättningsreglerna har inneburit
att energibeskattningen inte har haft någon styrande effekt för
de energiintensiva företagen så fort energiskattebelastningen
överskridit en viss procentsats av förädlingsvärdet. Genom att
bestämmelserna slopas kommer den energiintensiva industrins
förbrukning i likhet med annan förbrukning att på marginalen
drabbas av skatt. Ändringen av koldioxidskatten innebär bl.a.
höjning av koldioxidskatten från 25öre perkg koldioxid till
32öre. Vidare innebär förslaget att även den konkurrensutsatta
industrin kommer att omfattas av en likformig koldioxidskatt om
8öre perkg. Omläggningen av energibeskattningen innebär att
Sverige befäster sin tätposition internationellt sett vad gäller
åtgärder på klimatområdet. Från den 1januari 1993 höjdes också
bensinskatten med 77öre per liter för blyfri bensin och med
97öre per liter för annan bensin.
I kompletteringspropositionen våren1992 (prop.1991/92:150)
angavs att ett belopp om 500miljoner kronor per år skulle
användas för energieffektivisering, förnybara energikällor och
vissa miljöåtgärder inom Östersjöregionen.
Andra viktiga instrument i arbetet med att minska utsläppen av
koldioxid utgörs av särskilda program för omställning av det
svenska energisystemet. Stödsystemet uppgår i sin helhet till
nära 3miljarder kronor under en femårsperiod.
Ett annat viktigt inslag i 1991års energipolitiska beslut är
att riksdag och regering skall ha möjlighet att bedöma
resultatet av insatserna för energihushållning och för ny kraft-
och värmeproduktion. Det förutsätts att de resultat som uppnås
genom de energipolitiska programmen årligen skall redovisas till
riksdagen i budgetpropositionen. Regeringen skall samtidigt
förelägga riksdagen förslag om de ytterligare åtgärder som är
motiverade.
Konventionen om klimatförändringar
Propositionen
FN:s ramkonvention om klimatförändring lägger grunderna för
fortsatt internationellt arbete på klimatområdet. Parterna
förpliktar sig att uppnå vissa generellt formulerade mål,
nämligen att minska utsläppen av växthusgaser, att öka upptagen
av sådana gaser i sänkor och att underlätta ekosystemens
successiva anpassning till klimatförändring. Konventionen är
uppbyggd på ett processorienterat sätt med bestämmelser om
kontinuerlig uppföljning i form av rapportering från parterna
och granskning av nationella program och planer. En viktig
faktor i det fortsatta internationella arbetet med
klimatfrågorna är att industriländerna enligt konventionen har
åtagit sig att finansiera de extrakostnader som uppstår för
utvecklingsländerna på grund av de åtaganden som skall
genomföras inom konventionens ram. De exakta kostnaderna för
dessa åtgärder, och sättet att beräkna kostnaderna, fastställs
inte i konventionen utan det uppdras åt partskonferensen att
fatta erforderliga beslut. Kostnader för projekt och liknande
insatser i utvecklingsländer avses, åtminstone under en
interimsperiod, finansieras via den globala miljöfonden (GEF).
Kostnader för utvecklingsländernas nationella planer och
rapportering till partskonferensen avses finansieras med andra
medel från industriländerna.
Konventionen innehåller ett inledande avsnitt samt
24artiklar. Till konventionstexten hör också en resolution som
drar upp riktlinjer för arbetet till dess konventionen trätt i
kraft.
I inledningen understryks klimatfrågans allvarliga karaktär
och oron över att mänskliga verksamheter förstärker den
naturliga växthuseffekten, vilket befaras leda till skadlig
inverkan på människan och ekosystemen. I inledningen framhålls
även vikten av att industriländer skrider till omedelbar
handling för att motverka växthuseffekten.
I artikel1 definieras en rad begrepp. Definitionerna är
i huvudsak vetenskapliga till sin karaktär. Begreppen "utsläpp",
"källor" och "sänkor" omfattar alla utsläpp resp. processer,
inte bara dem som förorsakas av mänskliga aktiviteter.
Artikel2 anger konventionens mål. Det slutgiltiga målet
är att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären vid en
sådan nivå och inom en sådan tidsram att livsmedelsproduktionen
inte hotas och att ekosystemen kan anpassa sig på ett
naturligt sätt. Samtidigt fastslås att vidtagna åtgärder skall
möjliggöra en hållbar ekonomisk utveckling.
Vissa grundläggande principer och synsätt läggs fast i
artikel3. Bl.a. skall klimatet skyddas till förmån för
nuvarande och kommande generationer. Industriländerna har den
ledande rollen och hänsyn skall tas till utvecklingsländernas
speciella behov och omständigheter. Försiktighetsprincipen slås
fast, vilket innebär att avsaknaden av fullständig vetenskaplig
säkerhet inte får användas som skäl för att inte vidta
nödvändiga åtgärder.
I artikel4 beskrivs parternas åtaganden. Bl.a. skall
varje land rapportera och publicera sina utsläppsdata för
växthusgaser och upptagen i sänkor. Parterna skall genomföra
program för begränsning av utsläppen av växthusgaser. Politiska
beslut förutsätts innehålla bedömningar av konsekvenserna från
klimatsynpunkt. Vidare skall parterna samarbeta och främja
vetenskaplig forskning och utveckling inom alla områden som
berör klimatet. Artikelns punkt2 är en av de mest centrala i
konventionstexten. För att differentiera åtagandena har parterna
uppdelats i två länderkategorier, utvecklade industriländer och
utvecklingsländer. Staterna i det tidigare Östeuropa räknas till
industriländerna, men det noteras att de befinner sig i ett
övergångsskede, och de har bl.a. tillerkänts vissa
övergångslösningar. Industriländerna åläggs att föra en
nationell politik och vidta åtgärder för att motverka
klimatpåverkan. Åtgärderna skall ses mot bakgrund av det
enskilda landets utgångspunkter, förutsättningar och
möjligheter. Vidare finns en hänvisning till behovet av en
rättvis fördelning av åtgärderna mellan länderna. Parterna ges
möjlighet att genomföra åtagandena gemensamt eller i samarbete.
Industriländerna skall rapportera om den nationella
klimatpolitikens inriktning, åtgärdsprogram, projicerade utsläpp
och upptag i sänkor. Syftet med åtgärdsprogrammen är att
utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser bör återgå till
den nivå som rådde år1990. Artikeln innehåller även vissa
bestämmelser om de uppgifter som skall åligga den första
partskonferensen. Vidare skall industriländerna i olika
avseenden stödja utvecklingsländerna med bl.a. bistånd för att
dessa länder skall kunna genomföra sina åtaganden enligt
konventionen.
Artikel5 behandlar behovet av forskning och systematisk
insamling av data inom klimatområdet.
Enligt artikel6 åtar sig parterna att främja och
underlätta information om klimatförändringar och dess effekter
till allmänheten. För utvecklingsländerna understryks behovet av
expertutbyte.
Partskonferensen är konventionens högsta beslutande organ.
Dess viktigaste funktioner beskrivs i artikel7.
Artikel12 behandlar rapporteringsskyldigheten under
konventionen och artikel13 stadgar att parterna vid sitt
första möte har att ta ställning till huruvida man skall
etablera någon form av mekanism som skall kunna anlitas för att
behandla frågor som gäller genomförande av konventionen.
Artikel14 om tvistlösning följer en traditionell modell
med förhandlingar som ett första steg. Kan inte tvisten lösas
inom tolvmånader kan den hänskjutas till förlikning av en för
frågan särskilt etablerad förlikningskommission.
Klimatkonventionen är en ramkonvention och dess artiklar
medför enligt miljöministern inte några problem i förhållande
till svensk rätt. Någon situation där Sverige inte skulle kunna
uppfylla sina förpliktelser enligt konventionen kan för
närvarande inte förutses.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och
tillstyrker således att riksdagen godkänner FN:s ramkonvention
om klimatfrågor.
Strategi och mål för minskad klimatpåverkan
Propositionen
Sverige bör ratificera klimatkonventionen. Därmed skall
utsläppen av samtliga klimatpåverkande gaser begränsas. Såväl
nationellt som internationellt bör Sverige genomföra
kostnadseffektiva insatser. En nationell strategi bör enligt
miljöministern vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen
stabiliseras i enlighet med klimatkonventionen till 1990års
nivå år2000. Koldioxidskatt bör i nytillkommande anläggningar
utgå även vid elproduktion. Skatten bör uppgå till 8öre
perkg koldioxid och utgå från den 1januari 1994.
Satsningar från svensk sida på att utveckla sänkor bör ses som
kompletterande åtgärder till huvudstrategin att minska utsläppen
av koldioxid.
Metanutsläppen från avfallsupplag bör enligt miljöministern
minska med 30% till år2000. Åtgärdsstrategier för de totala
metanutsläppen och för övriga växthusgaser bör anstå till dess
kompletterande ny kunskap har tagits fram om förekomstm.m.
samt om resp. växthusgas potentiella betydelse i
klimatsammanhang.
Miljöministern framhåller att åtgärdsprogram för att minska
utsläppen av växthusgaser skall utgöra en integrerad del av det
framtida samhällsbyggandet och i arbetet med att miljöanpassa
olika samhällsaktiviteter. Klimataspekterna bör beaktas ingående
inför energi- och transportsystemens framtida utbyggnad och
inför bostädernas och arbetsplatsernas lokalisering och
utformning och bli en drivkraft för den tekniska utvecklingen.
Motionerna
Enligt motion Jo90 (nyd) yrkande1 bör Sverige inte för
närvarande höja ambitionsnivån ytterligare i den nationella
klimatpolitiken i förhållande till OECD-länderna och EG.
Vänsterpartiet begär i motion Jo677 yrkande1 att Sverige
följer klimatkonventionen, vilket innebär att växthusgaserna
senast år2000 skall ha stabiliserats på 1990års nivå. Enligt
motion Jo91(kds) bör syftet med en nationell strategi vara att
utsläppen av inhemskt uppkomna växthusgaser år2000
stabiliseras på 1990års nivå (yrkande2). Målet bör enligt
motion Jo92 yrkande1 från samma parti nås före år2000.
Enligt motionerna Jo87 yrkande1 och Jo677 yrkande2 (bådav)
skall Sveriges koldioxidutsläpp ha minskat med 20% från
år2000 till år2010. Regeringen bör utarbeta en konkret
aktionsplan för hur dessa mål skall uppfyllas (motion Jo677
yrkande3). I motion Jo91 (kds) framhålls behovet av att
formulera mål om och utarbeta ett åtgärdsprogram för
utsläppsreduktioner efter år2000, liksom det positiva i s.k.
joint implementations, dvs. möjligheter till gemensamt utförande
(yrkandena3 resp.4).
En samlad redovisning av klimatpolitikens effekter för
myndigheternas normgivning begärs i motion Jo88 (-) yrkande6.
I motion Jo676 (fp) yrkande12 efterlyses åtgärder för att
myndigheterna i sitt arbete skall beakta begränsning av
luftföroreningarna. Regeringen bör enligt motion Jo639 (v)
skyndsamt utarbeta förslag om ytterligare nedskärning av svavel-
och kväveoxidutsläppen (yrkandena1 resp.2).
Med hänvisning till vad som anförts i en annan motion från
samma parti begär Socialdemokraterna i motion Jo86 ett
tillkännagivande om energiskatten (yrkande6). Ett enhetligt
system för koldioxidskatt bör enligt motion Jo87(v) yrkande3
utarbetas och en koldioxidskatt om 5öre i ett första steg
införas för användning av metallurgiskt kol (yrkande4). Enligt
motion Jo88 (-) bör riksdagen fatta principbeslut om
koldioxidskatt på elproduktion (yrkande3). Såväl
bruttoutsläppen som effekten av upptag av koldioxid i växande
grödor bör redovisas (yrkande7) och grundprincipen vara lika
energi- och koldioxidskatt för alla sektorer. Möjlighet till
undantag bör finnas för t.ex. energiintensiv industri
(yrkande20). Enligt motionären i motion Jo90(nyd) yrkande2
bör koldioxidskatten inte höjas.
Enligt motion Jo86(s) yrkande7 bör Koncessionsnämnden i
sin prövning enligt miljöskyddslagen även beakta de
energiintensiva industriernas koldioxidutsläpp och
energianvändning. Motionären i motion Jo88(-) yrkande17
anser att nämnden bör pröva även energiförbrukningen enligt
miljöskyddslagen.
Utskottets överväganden
Utgångspunkterna för svensk del i det fortsatta arbetet med
att begränsa globala klimatförändringar är
energiöverenskommelsen från år1991 och klimatkonventionens
åtaganden. Stor betydelse har också nya forskningsresultat och i
vilken takt och till vilka kostnader andra länder vidtar
konkreta åtgärder. I klimatkonventionen läggs ett särskilt
ansvar på industriländerna genom att dessa länder har åtagit sig
att anta nationella strategier och åtgärder för att begränsa
utsläppen av klimatgaser. Vid den närmare utformningen av en
svensk klimatstrategi måste emellertid jämförelser göras med
faktiskt vidtagna åtgärder i andra länder för att undvika att
Sverige påtar sig en väsentligt större ekonomisk börda än våra
konkurrentländer. Som miljöministern anför innebär
bestämmelserna i klimatkonventionen inte några direkta krav på
omorientering eller preciseringar av den hittillsvarande svenska
klimatpolitiken. En strategi utformad på ett kostnadseffektivt
sätt och med generella styrmedel i form av t.ex.
koldioxidskatter som centrala inslag är enligt utskottets mening
väl ägnad att utgöra grund för det fortsatta arbetet med
begränsning av globala klimatförändringar.
Det kan i dag konstateras att Sverige under den senaste
20-årsperioden har minskat sina utsläpp av koldioxid med
ca40% och dessutom infört en koldioxidbeskattning, som
ligger väsentligt högre än den föreslagna EG-nivån. I sin
rapport Åtgärder mot klimatförändringar (nr4120) åberopar
Naturvårdsverket beräkningar som visar att det finns goda
möjligheter att till år2000 stabilisera de nationella
utsläppen på 1990års nivå. Till grund för Naturvårdsverkets
bedömningar ligger prognoser som visat relativt höga utsläpp.
Enligt vad utskottet erfarit har senare prognoser visat att
utsläppen kan antas bli väsentligt lägre till följd av
justeringar av de antaganden som gjorts om tillväxten.
Som anförts ovan är det av stor betydelse vilka kostnader
andra länders åtgärder medför. Naturvårdsverkets beräkningar
visar emellertid också att en stabilisering av
koldioxidutsläppen inte ger några större effekter på
bruttonationalprodukt och bruttonationalinkomst oavsett om
motsvarande åtgärder vidtas i andra länder. Utskottet delar
således inte de farhågor som framförs i motion Jo90 och
avstyrker mot denna bakgrund motionens yrkande1 i den mån
motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Sammantaget innebär det ovan anförda att utskottet ansluter
sig till miljöministerns bedömning vad gäller mål och utformning
av en nationell strategi. Koldioxidutsläppen från fossila
utsläpp bör således i enlighet med klimatkonventionen
stabiliseras år 2000 till 1990års nivå för att därefter
minska, vilket innebär såväl en precisering som en skärpning för
Sveriges del av de åtaganden som konventionen innebär. Med detta
uttalande finner utskottet att syftet med motionerna Jo91
yrkande2 och Jo677 yrkande1 kan anses tillgodosett.
Motionsyrkandena bör inte medföra någon vidare åtgärd från
riksdagens sida.
Utskottet delar den oro för de globala klimatförändringarna
som kommer till uttryck i motion Jo92 men anser, vilket
utskottet också anfört ovan, att regeringens förslag utgör en
god grund för en fortsatt hög ambitionsnivå i det svenska
klimatarbetet. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att
tillmötesgå motionens yrkande1 om ett särskilt uttalande om en
minskning av koldioxidutsläppen före år2000. Motionsyrkandet
avstyrks.
Som anförs i propositionen är den enda åtgärd som varaktigt
kan minska risken för klimatförändringar en global minskning av
koldioxidutsläppen med ca50--80% inom en 50-årsperiod. De
beslut som på såväl lång som kort sikt blir nödvändiga för att
uppnå detta mål kommer att även för Sveriges del innebära en
omfattande omställning av samhällsstrukturen och öka kraven på
en kostnadseffektiv utformning av klimatpolitiken. Härvidlag
utgör en långsiktig planering ett nödvändigt instrument för att
underlätta omställningen och minska anpassningskostnaderna. Det
är därför enligt utskottets mening av vikt att snarast
fastställa mål för klimatarbetet efter år2000 och utarbeta
förslag om åtgärder för att nå dessa mål. En tidig omställning
torde på sikt också innebära ekonomiska fördelar för de länder
som tidigt börjat ställa om sina system. Som anförs i
propositionen skall åtgärdsprogram för att minska utsläppen av
växthusgaser utgöra en integrerad del av det framtida
samhällsbyggandet och i arbetet med att miljöanpassa olika
samhällsaktiviteter. Klimataspekterna bör beaktas ingående inför
energi- och transportsystemens framtida utbyggnad samt
bostädernas och arbetsplatsernas lokalisering och utformning och
bli en drivkraft för den tekniska utvecklingen. För att
underlätta den omfattande omställning av samhällsstrukturen som
krävs på sikt och för att minska anpassningskostnaderna bör,
vilket även framhålls av miljöministern, de generella styrmedlen
kompletteras med riktade insatser främst inom energi- och
transportområdena. I detta syfte har kommunikationsministern
nyligen uppdragit åt en särskild utredare att göra fördjupade
studier för åtgärder beträffande transportsektorn (dir.
1993:40). Motsvarande utredning aviseras beträffande förnybara
energikällor och jord- och skogsbrukets bidrag till ett minskat
nettoutsläpp av koldioxid. Som framgår av utskottets redogörelse
har regeringen redan inlett arbetet med klimatfrågorna efter
år2000. Innan vidare erfarenheter gjorts finner utskottet det
inte meningsfullt att, utöver den föreslagna stabiliseringen av
utsläppen fram till år2000, fastställa ytterligare
kvantitativa mål. Utskottet utgår emellertid ifrån att de
synpunkter som framförs i motion Jo91 yrkande3 kommer att bli
tillgodosedda utan något särskilt uttalande från riksdagens sida
och föreslår att motionsyrkandet lämnas utan vidare åtgärd.
Med det ovan anförda finner utskottet syftet med motionerna
Jo87 yrkande1 och Jo677 yrkandena2 och3 i allt väsentligt
tillgodosett. Inte heller dessa motionsyrkanden bör påkalla
någon riksdagens vidare åtgärd.
Med anledning av motion Jo88 vill utskottet, utöver vad som i
tillämpliga delar anförts ovan, erinra om att det s.k.
sektorsansvaret för miljön och vården av naturresurserna som
slogs fast av riksdagen våren 1991 omfattar även klimatfrågorna
och innebär ett ansvar för såväl näringsidkare som myndigheter
som driver verksamhet att anpassa sig till de fastlagda
miljömålen (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). Med dessa
uttalanden avstyrker utskottet motion Jo88 yrkande6.
Hösten 1992 redogjorde utskottet för det arbete som både
nationellt och internationellt pågår på luftvårdsområdet och som
för Sveriges del lades fast i riksdagens miljöpolitiska beslut
våren 1991 (1992/93:JoU5). När det gäller kväveoxidutsläppen
kommer under hösten 1993 det s.k. kväveoxidprotokollet inom
ramen för ECE:s konvention om långväga gränsöverskridande
luftföroreningar att omförhandlas. Vid undertecknandet av
protokollet år 1988 anslöt sig Sverige, liksom flertalet
västeuropeiska konventionsparter, till det mest vittgående av de
tre alternativen, vilket innebär en 30-procentig reduktion av de
årliga kväveoxidutsläppen till år1995. Enligt vad utskottet
inhämtat är de svenska ambitionerna inför höstens förhandlingar
att uppnå beslut om ytterligare skärpning av utsläppsgränserna.
Beträffande svavelutsläppen har Sverige redan i dag uppnått den
80-procentiga minskning av de årliga utsläppen som åtagandet
enligt det s.k. svavelprotokollet från år1985 innebar. Av ett
pressmeddelande framgår, att miljöministern vid den europeiska
miljöministerkonferensen i Luzern nyligen uppmanade de
närvarande ministrarna att verka för ett snabbt resultat vid
förhandlingarna om ett nytt protokoll. Utskottet förutsätter att
Sverige också fortsättningsvis kommer att spela en pådrivande
roll i arbetet med att nedbringa även svavelutsläppen. Det
anförda innebär enligt utskottets mening att syftet med motion
Jo639 yrkandena1 och2 kommer att bli tillgodosett utan något
särskilt uttalande i frågan. Motionsyrkandena avstyrks.
I enlighet med energiöverenskommelsen år1991 bör den svenska
energipolitiken utformas så att den stimulerar en ekonomiskt
försvarbar utbyggnad av ny kraft som är grundad på förnybara
energislag och som utnyttjar teknik med hög energieffektivitet,
t.ex. kraftvärme. Det är enligt utskottets mening angeläget att
de investeringar som görs i kraftvärmen i ökad utsträckning
baseras på användning av biobränslen, vilket främjas genom det
investeringsbidrag för biobränslekraftvärme som infördes
år1991. Som anförs i propositionen skulle en koldioxidskatt på
elproduktionen ytterligare stärka biobränslenas konkurrenskraft
i ny kraftproduktion. En sådan skatt skulle också medverka till
en viss minskning av koldioxidutsläppen och uppmuntra
nyinvesteringar i biobränslebaserad elproduktionskapacitet. Goda
skäl talar således enligt utskottets mening för införande av en
koldioxidskatt i enlighet med vad som anförs i propositionen. I
likhet med miljöministern anser utskottet att skatten bör gälla
endast nya anläggningar, uppgå till 8öre/kg koldioxid och utgå
fr.o.m. beskattningsåret1994. Med detta ställningstagande
avstyrker utskottet motion Jo90 yrkande2.
En särskild arbetsgrupp i regeringskansliet arbetar för
närvarande med en översyn av kraftvärmens beskattning. Som
anförs i propositionen bör koldioxidbeskattningen i
elproduktionen beredas vidare inom denna grupp. Därvid torde de
olika förslag om koldioxid- och energibeskattning som framförs
eller hänvisas till i motionerna Jo87 yrkandena 3 och4 och
Jo88 yrkandena 3, 7 och 20 komma att övervägas. Med det anförda
avstyrker utskottet motionsyrkandena i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.
Med hänvisning till en motion från Socialdemokraterna om
förslag om energibeskattning av industrin, vilken behandlas i
annat utskott, framförs i motion Jo86 yrkande6 från samma
parti synpunkter till stöd för detta förslag. Med hänvisning
till vad utskottet anfört ovan avstyrks även detta
motionsyrkande.
I likhet med motionärerna i motion Jo91 ser utskottet många
fördelar från effektivitetssynpunkt när det gäller s.k. joint
implementation. Utskottet anser emellertid att de synpunkter som
framförs i motionen kan uppmärksammas utan något särskilt
riksdagens uttalande i frågan. Motionens yrkande4 avstyrks i
den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett med vad
utskottet anfört.
Hösten 1992 behandlade utskottet förslag med den inriktning
som framläggs i motion Jo676 om begränsning av
luftföroreningarna i Stockholmsområdet. I betänkandet redogjorde
utskottet utförligt för de åtgärder som i olika avseenden
vidtagits och övervägs för att komma till rätta med de problem
som beskrivs i motionen (1992/93:JoU5). Utskottet vill även
hänvisa till riksdagens ställningstaganden våren1991 till
miljöpolitikens inriktning bl.a. vad gäller luftföroreningar och
miljön i våra tätorter (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338).
Med det anförda avstyrker utskottet motionens yrkande12.
Miljöskyddskommittén har nyligen framlagt sitt förslag om
miljöbalk (SOU1993:27). Där föreslås i 2kap. 5§ att vad
som gäller hushållning med naturresurser också skall gälla
hushållning med energi, vilket bl.a. innebär att
aktsamhetsreglerna i 3kap. föreslås gälla även
energiförbrukning. Konsekvensbeskrivningen i den del den skall
beskriva varje alternativs väsentliga konsekvenser för miljön,
hälsan och hushållningen med naturresurser kommer därmed att
omfatta även energianvändningen. Förslaget bereds i
regeringskansliet. Det anförda innebär att motionerna Jo86
yrkande7 och Jo88 yrkande17 torde komma att bli
tillgodosedda utan något särskilt uttalande från riksdagens
sida. Motionsyrkandena avstyrks.
Det fortsatta internationella samarbetet på klimatområdet
Propositionen
Miljöministern betonar att Sverige tillsammans med övriga
industriländer har ett särskilt ansvar för att ge klimatfrågan
en framskjuten plats i det internationella samarbetet och
särskilt i relation till de utvecklingsländer där effekterna av
eventuella klimatförändringar kan förväntas bli särskilt
allvarliga. Biståndsministern avser att utfärda särskilda
riktlinjer till SIDA, BITS (Beredningen för internationellt
tekniskt-ekonomiskt samarbete) och SAREC (Styrelsen för
u-landsforskning) om att klimataspekterna skall beaktas i det
svenska biståndet.
I enlighet med energiöverenskommelsen har Sverige eftersträvat
ett samarbete med EG och EFTA-länderna för att få till stånd en
stabilisering av de totala västeuropeiska koldioxidutsläppen och
en utveckling av kostnadseffektiva styrmedel. Miljöministern
anser det ytterst angeläget att Sverige verkar pådrivande för
att få till stånd en kostnadseffektiv europeisk strategi för att
begränsa koldioxidutsläppen innefattande bl.a. miniminivåer för
en koldioxidskatt. Sverige kommer att söka uppnå deltagande i
EG:s program för att utveckla förnybara energikällor och
effektivisera energisystemen. Sverige deltar även i ECE:s
program Energy Efficiency2000 som avser att stärka samarbetet
mellan de väst- och östeuropeiska länderna på energiområdet. Vad
gäller trafikfrågorna bör Sverige aktivt driva på arbetet med
att få till stånd effektiva gemensamma regler för utsläpp av
koldioxid från i första hand lätta fordon inom EG. Vidare bör vi
följa och driva utvecklingen inom EG i fråga om övergång till
energisnåla hushållsapparaterm.m.
Förberedelserna inför den första partskonferensen i
klimatkonventionen har redan påbörjats i den
förhandlingskommitté som på mandat från FN:s generalförsamling
förhandlat fram klimatkonventionen.
Miljöministern anser det angeläget att den svenska medverkan i
IPCC (Intergovernmental Panel of Climate Change, FN:s
klimatpanel) kan vidmakthållas på en ambitiös nivå såväl när det
gäller att bidra med forskningsresultat om det globala
klimatsystemet som att medverka i analyser av åtgärdsstrategier.
En inventering av pågående svensk forskning med anknytning till
klimatområdet bör omedelbart genomföras. Sverige bör vid
översynen av konventionsåtagandena verka för att
industriländerna gemensamt åtar sig att minska utsläppen av
koldioxid och andra växthusgaser eller utsläppen av
koldioxidekvivalenter enligt en preciserad tidtabell.
Industriländernas gemensamma åtaganden bör vidare fördelas på
ett kostnadseffektivt och rättvist sätt mellan industriländerna.
Sverige bör verka för att ekonomiska styrmedel, i första hand
likformiga koldioxid- och energiskatter för alla
samhällssektorer, införs gemensamt. Möjligheterna att
långsiktigt införa ett system med överlåtbara kvoter bör
ytterligare analyseras. Sverige bör även verka för att konkreta
åtgärdsplaner och kvantitativa åtaganden fastställs för så många
länder som möjligt.
Inom Nordiska ministerrådet har ett stort antal projekt
beröringspunkter till klimatområdet. Det är enligt
miljöministern angeläget att samordna nordiska insatser t.ex.
när det gäller att bedöma framtida klimatförändringars effekter
på klimatet i våra länder. Det är också angeläget att studera
hur vi i det framtida nordiska elsamarbetet kan ta till vara de
fördelar ett optimalt utnyttjande av de sammantagna nordiska
elproduktionsresurserna innebär. En sådan gemensam studie har
redan föreslagits inom Nordiska rådet.
Motionerna
Socialdemokraterna begär i motion Jo86 yrkande1 att
regeringen tar initiativ till en studie av hur enskilda länder
påverkas av befarade klimatförändringar och de anpassningar som
kan behövas inom t.ex. jordbruket. I motion Jo91(kds)
yrkande1 framhålls behovet av att i biståndspolitiken beakta
nödvändigheten av att i u-länderna främja teknikutveckling,
skogsplantering m.fl. åtgärder som motverkar växthuseffekten. I
motion Jo92 yrkande2 från samma parti betonas vikten av mindre
förbränning och återbeskogning i u-länderna. Åtgärder mot
skogsskövlingen i Kambodja begärs i motion U645(v) yrkande3.
Enligt motion Fi211 (nyd) yrkande27 bör miljösatsningar i
första hand inriktas mot våra grannar i Östersjöområdet.
I motion Jo88(-) yrkande1 efterlyses ett svenskt initiativ
i syfte att genomföra en internationell koldioxidbeskattning.
Vänsterpartiet begär i motion Jo639 yrkande3 att den svenska
regeringen tillsammans med Norges regering inleder förhandlingar
med den brittiska regeringen i syfte att snabbt
reducera de brittiska försurande luftföroreningarna. Enligt
motionärerna i motion Jo649(s) yrkande1 bör Sverige arbeta
målmedvetet för att effekterna av gränsöverskridande
luftföroreningar från andra länder minimeras. I motion
Jo703(s) yrkande1 framhålls att de europeiska avtalen om
begränsningar av svavel- och kväveutsläpp behöver byggas ut och
att Sverige bör ingå internationella överenskommelser om
utsläppsbegränsningar och internationellt bindande
överenskommelser för att minska svavelutsläppen från fartyg.
Utskottets överväganden
I likhet med miljöministern vill utskottet betona det
särskilda ansvar som Sverige tillsammans med övriga
industriländer har för att ge klimatfrågan en framskjuten plats
i det internationella samarbetet. Detta gäller särskilt i
relation till de utvecklingsländer där effekterna av eventuella
klimatförändringar kan förväntas bli särskilt allvarliga. Som
framgår av propositionen avser biståndsministern att utfärda
särskilda riktlinjer till SIDA, BITS och SAREC om att
klimataspekterna skall beaktas i det svenska biståndet. Med
anledning av motion Jo86 vill utskottet framhålla att artikel4
i klimatkonventionen ålägger parterna att på olika sätt stödja
de utvecklingsländer som är särskilt utsatta för
klimatförändringar. Vid partskonferensens första möte kommer
bl.a. industriländernas politik och åtgärder för att uppfylla
åtagandena enligt artikel 4 att granskas. Utskottet förutsätter
härvidlag att Sverige kommer att verka pådrivande i olika frågor
om artikelns genomförande. Något särskilt uttalande i enlighet
med motion Jo86 yrkande1 finner utskottet emellertid inte
påkallat. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan anses
tillgodosett med vad utskottet anfört.
Utrikesutskottet har i sitt yttrande över propositionen jämte
vissa motioner om internationella skogsfrågor bl.a. anfört
följande:
Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i
juni 1992 antogs tre grundläggande texter, nämligen
Riodeklarationen om miljö och utveckling, Agenda 21 samt
Skogsprinciperna. I det sistnämnda dokumentet ges grundläggande
riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av världens skogar.
Skogens alla funktioner skall skyddas. Finansiella resurser och
kunskaper skall ställas till förfogande för u-länder med stora
skogstillgångar för att de skall kunna hindra skövling och
övergå till ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Handelspolitiska
åtgärder på skogsområdet måste vara förenliga med
internationella avtal.
I detta sammanhang vill utskottet peka på att SIDA inom ramen
för särskilda miljöinsatser stöder projekt som gäller föryngring
av skog, byskogmetodik och global skogsinventering. SIDA stöder
också ett projekt som initierats av Världsbanken, UNDP (FN:s
utvecklingsprogram United Nations Development Programme), FAO
och WRI (World Resources Institute) -- Tropical Forestry Action
Plan. Ett huvudmål för detta projekt var inledningsvis att
minska avskogningen. Ett annat viktigt mål är ett uthålligt
utnyttjande av skogsresurser.
Utskottet vill understryka att insatser för att hindra
skövling och underlätta övergång till ett långsiktigt hållbart
skogsbruk bör vara en viktig del av svensk biståndspolitik.
Enligt utskottets mening bör i detta sammanhang även
uppmärksammas de problem på skogsområdet som finns i Östeuropa.
Med det anförda anser utskottet att motionerna U645 (v)
yrkande 3, Jo91(kds) yrkande1 och Jo92 yrkande2 kan
besvaras.
I likhet med utrikesutskottet vill jordbruksutskottet betona
att det, som en viktig del i svensk biståndspolitik, även bör
ingå insatser för att hindra skövling och underlätta övergång
till ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Som utrikesutskottet
anför bör i detta sammanhang även uppmärksammas de problem på
skogsområdet som finns i Östeuropa. Med hänvisning till de
texter som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling och
till de projekt som SIDA stöder inom ramen för särskilda
miljöinsatser och som utrikesutskottet har redogjort för ovan
ansluter sig utskottet till utrikesutskottets bedömning
beträffande motionerna Jo91 yrkande 1, Jo92 yrkande 2 och U645
yrkande3. Motionsyrkandena avstyrks således.
I enlighet med energiöverenskommelsen våren 1991 har Sverige
eftersträvat samarbete med EG och EFTA-staterna för att få till
stånd en stabilisering av de totala västeuropeiska
koldioxidutsläppen och en utveckling av kostnadseffektiva
styrmedel. Utskottet ansluter sig till miljöministerns bedömning
om det ytterst angelägna i att Sverige verkar pådrivande för att
få till stånd en kostnadseffektiv europeisk strategi som syftar
till att begränsa koldioxidutsläppen och som innefattar bl.a.
miniminivåer för en koldioxidskatt. Med det anförda finner
utskottet syftet med motion Jo88 yrkande1 i allt väsentligt
tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
Som ovan anförts behandlade utskottet hösten 1992 frågor om
internationellt luftvårdsarbete (1992/93:JoU5). När det gäller
det internationella arbetet med minskning av kväveoxid- och
svavelutsläppen förutsätter utskottet att Sverige i kommande
förhandlingar liksom hittills kommer att verka pådrivande även i
detta arbete. Inom ramen för ECE:s konvention om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar godkände riksdagen i oktober
1992 protokollet om organiska flyktiga ämnen där Sverige, liksom
flertalet västeuropeiska konventionsparter, har anslutit sig
till det mest vittgående av de tre alternativen, vilket innebär
en 30-procentig reduktion av de årliga utsläppen till år1999.
Förhandlingar skall enligt protokollet inledas om ytterligare
minskningar (prop.1991/92:171, 1992/93:JoU2, rskr.11). När
det gäller utsläpp från fartyg pågår arbete inom den
internationella sjöfartsorganisationen IMO (International
Maritime Organization), HELCOM (Helsingforskommissionen) och EG
med regler om fartygens utsläpp till luft. Bl.a. har det inom
HELCOM uttalats att Östersjöländerna bör eftersträva att
internationella regler om förorening från fartyg även innehåller
regler om maximering av svavelhalten i fartygsbränsle. Utskottet
vill i sammanhanget erinra om att EG år1992 antog ett
direktiv, varigenom svavelhalten i fartygsbränsle för bruk inom
EG minskar till 0,2% i ett första steg. Utskottet vill även
erinra om att kommunikationsministern i årets budgetproposition,
bilaga7, uttalar att, i avvaktan på en samlad internationell
reglering, förutsättningarna för bilaterala avtal beträffande
svavelutsläppen inom färjetrafiken i Sveriges närområde bör
undersökas. Med det anförda finner utskottet att syftet med
motionerna Jo649 yrkande1 och Jo703 yrkande1 kan tillgodoses
utan något särskilt uttalande i frågan. Motionsyrkandena
avstyrks.
Som utskottet konstaterade senast hösten 1992 föreligger en
betydande politisk enighet om miljöproblemens omfattning och
karaktär. Målen för den svenska miljöpolitiken är giltiga också
för Sveriges agerande i det internationella miljösamarbetet, där
vårt land traditionellt har spelat en pådrivande roll
(1991/92:JoU18 och 1992/93:JoU5). När det gäller svavelutsläpp
från bl.a. Storbritannien vill utskottet erinra om att för
länderna inom EG gäller direktiv om utsläpp från stora
förbränningsanläggningar. Utskottet har vidare inhämtat att
arbete pågår för att få till stånd ett nytt svavelprotokoll som
skall vara effektrelaterat till kritiska belastningsgränser i
ekosystemen. I detta sammanhang vill utskottet erinra om
miljöministerns uttalande om vikten av ett snabbt
förhandlingsresultat (prop.s.36). I övrigt hänvisas till det
arbete som pågår inom EG, där Sverige har uttalat sin avsikt att
aktivt driva på arbetet med att få till stånd effektiva
gemensamma regler för utsläpp av koldioxid från i första hand
lätta fordon. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo639
yrkande3 i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.
Våren 1992 aviserades i kompletteringspropositionen en
avsättning om 500miljoner kronor för att finansiera bl.a.
energiinsatser i de baltiska staterna och Östeuropa. I
december1992 beslutade riksdagen dels att för budgetåret
1992/93 anvisa 186,9miljoner kronor för detta ändamål, dels om
ett åtgärdsprogram för Östersjöområdet (prop.1992/93:99,
JoU11, rskr.138). Med hänvisning härtill och till de förslag
som framläggs i den nu aktuella propositionen avstyrker
utskottet motion Fi211 yrkande27 i den mån motionsyrkandet
inte kan anses tillgodosett.
Fortsatta åtgärder mot klimatförändringar
Propositionen
Enligt miljöministern bör en vetenskaplig samordningsgrupp för
klimatrelaterad forskning och utveckling inrättas. Gruppen bör
få i uppgift att samordna svensk klimatrelaterad forskning när
det gäller såväl naturvetenskapliga, tekniska som ekonomiska och
sociala aspekter. Vidare bör gruppen svara för viss rapportering
till nationella och internationella organ om svensk forskning
inom området samt handha andra uppgifter som regeringen ålägger
den.
För klimatrelaterad information och utbildningm.m. bör
5miljoner kronor anvisas för budgetåret 1993/94. Syftet är att
öka kunskapen hos allmänheten om effekten av ett förändrat
klimat, om förebyggande åtgärder och om betydelsen av den
enskildes agerande.
Systemet med miljöklasser bör enligt miljöministern
vidareutvecklas. Detta motiveras dels av Sveriges närmande till
EG, dels av behovet att vidareutveckla systemet som ett
verkningsfullt miljöpolitiskt styrmedel. I uppdraget med att
vidareutveckla miljöklassystemet bör ingå att skissera
alternativa lösningar som underlag vid framtida diskussioner
inom EG om gemensamma regler och i expertdiskussionerna inom
ramen för EES-avtalet.
Naturvårdsverket bör få i uppdrag att lämna förslag om
lämpliga styrmedel för att ta till vara metan från
deponeringsanläggningar. Målet bör vara att flertalet tippar,
även små och nedlagda deponeringsanläggningar, skall ha system
för att ta till vara metan. Naturvårdsverket bör vidare ges i
uppdrag att lämna förslag om fortsatta åtgärder för att begränsa
utsläppen av FC- och HCFC-föreningar.
Motionerna
Enligt motion Jo88(-) yrkande8 bör miljöorganisationerna
få del av de medel som anvisas för information och utbildning
m.m. Motionärerna i motion Jo92(kds) yrkande4 anser att
medlen bör kanaliseras via kommunerna som samtidigt bör få
ansvar för att öka kunskapen hos allmänheten om effekterna av
ett förändrat klimat och hur vi som enskilda kan agera för att
motverka växthuseffekten.
Enligt motion T216 (s) yrkande10 bör aktiva åtgärder vidtas
för tillverkning av miljöanpassade fordon. Sverige bör spela en
pådrivande roll i det internationella arbetet på området, en ny
miljöklassning bör snarast aviseras och fordon med mindre
miljöpåverkande bränslen bör inordnas i systemet. I motion
Jo88(-) framhålls att i Naturvårdsverkets uppdrag bör ingå att
kravnivåerna görs obligatoriska (yrkande9). Systemet med
miljöklasser bör utvecklas genom en kombination av subventioner
för rena fordon och avgifter på den äldre fordonsparken enligt
ett förslag från Svenska naturskyddsföreningen (yrkande10).
Socialdemokraterna framhåller i motion Jo630 yrkande25
(delvis) att när en ny obligatorisk miljöklass införs år1996
bör systemet tillföras ytterligare en klass med mer avancerad
kravprofil. Enligt motion Jo676(fp) bör ett normsystem
skyndsamt skapas för miljöklassificering av maskiner, traktorer
och arbetsredskap (yrkande2). Utvecklingen av miljövänlig
teknik bör stimuleras (yrkande3).
För att metanutsläppen från deponier skall minska bör enligt
motion Jo88(-) yrkande4 införas investeringsbidrag och en
tidsgräns på fem år inom vilken åtgärderna senast skall vara
genomförda.
Utskottets överväganden
Utskottet gör samma bedömning som miljöministern om behovet av
inrättande av en vetenskaplig samordningsgrupp för
klimatrelaterad forskning och utveckling med de uppgifter som
beskrivs i propositionen.
Den enskilde medborgarens attityder till och kunskap om
miljöproblemen är enligt utskottets mening av stor betydelse för
det fortsatta arbetet på miljöområdet och för diskussioner om
förändringar av vår livsstil. En kretsloppsanpassad
samhällsutveckling är nödvändig samtidigt som avgörande
attitydförändringar kräver lång tid. Information om
kretsloppssamhället bör därför ingå som en naturlig del i
informationen om klimatfrågor. I likhet med miljöministern anser
utskottet det önskvärt att branschorganisationer och
folkbildningsinstitut engageras i arbetet med
informationskampanjer. Utskottet delar den uppfattning om
miljöorganisationernas roll i arbetet med information i
klimatfrågor som kommer till uttryck i motion Jo88 men är inte
berett att i detta sammanhang tillmötesgå motionärens begäran om
medel för ändamålet. Det bör i sedvanlig ordning ankomma på
regeringen att besluta om den närmare fördelningen av föreslagna
resurser. Yrkande8 i motionen avstyrks således.
Som framhålls i motion Jo92 ankommer det även på kommunerna
att ta ansvar för en god energihushållning, och utskottet har
tidigare betonat den stora vikt som arbetet i våra kommuner har
när det gäller uppföljningen av Riokonferensen (1992/93:JoU8).
Utskottet finner emellertid inte anledning att ansluta sig till
motionens yrkande4 om fördelning av de medel som föreslås
avsatta för information om klimatfrågan och avstyrker
motionsyrkandet.
Ett system med miljöklasser och differentierade
försäljningsskatter för fordon introducerades i Sverige den
1juli 1992. Miljöklassystemet avser bilar fr.o.m. 1993års
modeller. I bilavgasförordningen (1991:1481) definieras tre
miljöklasser. Miljöklass3 motsvarar de grundläggande,
obligatoriska kraven och klasserna 2och1 innehåller
successivt strängare krav. Det kan konstateras att systemet har
börjat fungera när det gäller lätta fordon. Flera modeller i
miljöklass2 finns nu tillgängliga på marknaden. Introduktionen
har dock gått sämre när det gäller tunga fordon. Bilindustrin
har hänvisat till ett antal introduktionsproblem, och man har
även anfört kritik mot skattesystemets konstruktion. Vidare har
nybilsförsäljningen av både tunga och lätta fordon gått ned
kraftigt på grund av lågkonjunkturen. Riksdagen har beslutat att
den nya försäljningsskatten inte skall tas ut på tunga fordon av
1993års och tidigare års modeller. Det har från olika håll
hävdats att utformningen av systemet med ekonomiska styrmedel
inte medför de miljöeffekter som eftersträvas. Detta gäller
framför allt tunga fordon, där en ny försäljningsskatt infördes
samtidigt som de grundläggande avgaskraven skärptes.
Naturvårdsverket har tidigare föreslagit att utformningen av de
ekonomiska styrmedel som är kopplade till miljöklasserna ändras
så att stimulansen sker genom subventioner i stället för
avgifter och att subventionerna finansieras med avgifter på den
äldre fordonsparken.
Utskottet ansluter sig till miljöministerns bedömning av
behovet av en vidareutveckling av miljöklassystemet. Detta är
motiverat dels av Sveriges närmande till EG, dels av behovet av
systemet som ett verkningsfullt miljöpolitiskt styrmedel. Som
miljöministern anför, bör i uppdraget att vidareutveckla
miljöklassystemet ingå att skissera alternativa lösningar som
underlag vid framtida diskussioner inom EG om gemensamma regler
och i expertdiskussionerna inom ramen för EES-avtalet. I
uppdraget bör även ingå att överväga om en komplettering av
miljöklasserna med gränsvärden för utsläpp av koldioxid är ett
verkningsfullt och ekonomiskt försvarbart sätt att minska dessa
utsläpp. I uppdraget bör vidare ingå att överväga om en
definition av miljöklasserna skall kompletteras med gränsvärden
för utsläpp av andra skadliga ämnen än de som regleras i dag.
Enligt proposition 1990/91:156 om miljöklasser för nya
fordonm.m. skall elbilar hänföras till miljöklass1. I
propositionen sägs, att det då inte förelåg något behov av en
särskild miljöklass för fordon med mycket låga utsläpp, men att
det inte kan uteslutas att miljöklassindelningen i framtiden kan
behöva utökas.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att systemet med
miljöklasser bör vidareutvecklas. Ett sådant uppdrag bör
påbörjas under våren1993 och samordnas med näraliggande
utredningar inom skatteområdet. Vad utskottet anfört tillgodoser
i allt väsentligt syftet med motionerna Jo88 yrkandena9 och
10, Jo630 yrkande25 (delvis) och T216 yrkande10.
Motionsyrkandena avstyrks.
Frågor om miljökrav på avgasutsläpp från maskiner, båtar,
traktorer och arbetsredskap har tidigare behandlats av utskottet
(1990/91:JoU30 och 1992/93:JoU5). Uskottet ställde sig redan
våren 1991 bakom de krav regeringen avsåg införa för traktorer
och arbetsmaskiner både vad gäller nivå för utsläpp och tidpunkt
för införande. Enligt vad utskottet inhämtat har
Naturvårdsverket inom ramen för ECE föreslagit ett system för
sådana avgaskrav. ECE räknar med att inom den närmaste framtiden
kunna föreslå miljökrav på avgasutsläpp från i första hand
jordbrukstraktorer. Förslaget förväntas ligga till grund för
ett EG-direktiv på området. Med hänvisning härtill finner
utskottet att syftet med motion Jo676 yrkandena2 och3 kommer
att bli i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandena
avstyrks.
En stor del av metanutsläppen i Sverige sker från
avfallsupplag. Åtgärder för att minska utsläppen från sådana
upplag innebär i huvudsak en utbyggnad av deponigasuppsamling på
samtliga upplag vars gasproduktion anses vara väsentlig. Mindre
upplag bör på sikt kunna ta hand om metanutsläppen genom
oxidation i täckskiktet. Upplagens utformning och sammansättning
ger olika förutsättningar för gasbildning, varför genomförandet
av utbyggnad av metangasutvinning varierar mellan upplagen. Som
miljöministern anför bör utbyggnad i första hand kombineras med
energiutvinning som kan ersätta fossila bränslen. Enligt vad
utskottet erfarit kommer Naturvårdsverket att utarbeta allmänna
råd till sommaren1993. Råden är avsedda att vara en vägledning
vid prövning av deponierna enligt miljöskyddslagen. För att
påskynda tillvaratagandet av metan och för att få till stånd
åtgärder på de nedlagda deponierna bör man emellertid redan nu
överväga andra typer av styrmedel. I samråd med NUTEK bör därför
Naturvårdsverket lämna förslag om lämpliga styrmedel. Som
utgångspunkt för förslaget bör enligt utskottet gälla att
flertalet tippar till år2000 skall ha någon form av uppsamling
av metan. I propositionens bilaga3 (Jordbruksdepartementet)
aviseras ett reducerat investeringsbidrag för
avfallsanläggningar i de fall där en källsorterad
avfallsfraktion av i huvudsak biobränsle används. I denna del
bereds propositionen av näringsutskottet (1992/93:NU28). Vad
utskottet nu anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med
motion Jo88 yrkande4. Motionsyrkandet avstyrks.
Uttunningen av det stratosfäriska ozonskiktet
Propositionen
Miljöministern anser att Naturvårdsverket bör få i uppdrag att
utreda utformningen av de ytterligare åtgärder som måste vidtas
för att Sverige skall kunna uppfylla sina åtaganden enligt det
år1992 reviderade Montrealprotokollet. De beslutade
skärpningarna i protokollet innebär ytterligare skärpningar i
avvecklingsplanerna för de ämnen som redan omfattas av
protokollets bestämmelser och är direkt bindande för parterna. I
protokollet anges inte på vilket sätt en minskning av
förbrukning och produktion av ozonnedbrytande ämnen skall
uppnås, utan det ankommer på varje part att utforma erforderliga
styrmedel. Vid mötet i Köpenhamn beslutades att uppmana parterna
att samla upp, återanvända och, när så är möjligt, destruera de
kontrollerade ämnena. Vidare enades parterna om vilka
destruktionstekniker som skall anses uppfylla kraven på en
miljömässigt acceptabel destruktion.
Miljöministern gör den bedömningen att protokollet inte
medför några problem i förhållande till svensk rätt. På grund av
Sveriges tidigare åtgärder krävs endast begränsade
kompletteringar som kan omfatta bl.a. ett importförbud för CFC,
halon och ofullständigt halogenerade bromfluorkarboner (HCFC). I
ett längre tidsperspektiv krävs även att användningen av HCFC
upphör helt. Naturvårdsverket bör vidare erhålla ett uppdrag att
utreda eventuella ytterligare svenska begränsningsåtgärder i
syfte att nå slutmålet att användningen av ozonnedbrytande ämnen
helt upphör i Sverige.
Miljöministern konstaterar med tillfredsställelse att de stora
användarna av ozonnedbrytande ämnen, EG och USA, nyligen har
aviserat att i sin lagstiftning gå längre än vad de i Köpenhamn
beslutade ändringarna i protokollet kräver. Därmed har de
viktigaste industriländerna i det närmaste nu anslutit sig till
den svenska avvecklingsplanens tidtabell.
Motionerna
Motionären i motion Jo88(-) framhåller i yrkande11 att
Naturvårdsverkets plan för bl.a. förbud mot HCFC bör genomföras.
I motionens yrkande12 begärs en redovisning av läget när det
gäller omhändertagande av CFC i avfall och förslag om
ytterligare åtgärder. Enligt motion Jo630(s) yrkande17 bör
en skatt på HCFC införas.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och
tillstyrker således att riksdagen godkänner 1992års
revideringar av Montrealprotokollet.
De beslutade skärpningarna i protokollet innebär ytterligare
skärpningar i avvecklingsplanerna för de ämnen som redan
omfattas av protokollets bestämmelser och är direkt bindande för
parterna. Utskottet kan emellertid konstatera att, på grund av
Sveriges tidigare åtgärder, endast begränsade kompletteringar
erfordras som kan omfatta bl.a. importförbud för CFC, halon och
ofullständigt halogenerade bromfluorkarboner (HCFC).
Utformningen av dessa åtgärder bör utredas av Naturvårdsverket.
I likhet med miljöministern anser utskottet att, i ett längre
tidsperspektiv, användningen av HCFC skall upphöra helt.
Naturvårdsverket bör därför erhålla ett uppdrag att, vid sidan
av den ovan nämnda utredningen, utreda eventuella ytterligare
svenska begränsningsåtgärder i syfte att nå slutmålet att
användningen av ozonnedbrytande ämnen helt upphör i Sverige.
Utskottet finner det tillfredsställande att de stora
användarna av ozonnedbrytande ämnen, EG och USA, nyligen har
aviserat att i sin lagstiftning gå längre än vad de i Köpenhamn
beslutade ändringarna i protokollet kräver. Därmed kan
konstateras att de viktigaste industriländerna i det närmaste nu
har anslutit sig till den svenska avvecklingsplanens tidtabell.
Utskottet har inhämtat att Naturvårdsverket i november 1992
redovisade en rapport där verket föreslår förbud från
den1januari 1995 mot HCFC-användning vid tillverkning av
expanderad polystyren, fjärrvärmerör och polyuretanisolering.
Vissa särskilda tillämpningar föreslås erhålla ytterligare några
få års respittid. Verket föreslår vidare att en skatt på 300 kr
per kg HCFC införs från den 1 januari 1995 för användning som
köldmedium. Skatten avses inte gälla redan installerade mängder
i befintliga aggregat. För att undvika att det framstår som
billigare att behålla CFC som köldmedium eller för särskilda
isoleringsändamål, föreslås att en skatt på 600 kr per kg CFC
införs samtidigt. Denna bör gälla nytillverkat CFC och CFC som
kan återanvändas som köldmedium. Rapporten bereds i
regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av detta arbete
avstyrker utskottet motionerna Jo88 yrkandena11 och12 och
Jo630 yrkande17 i den mån motionsyrkandena inte kan anses
tillgodosedda.
Östersjöfrågor inkl. strålskyddsfrågor
Propositionen
Miljöministern föreslår att 5miljoner kronor anvisas för det
bilaterala samarbetet om kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd
i Central- och Östeuropa under budgetåret 1993/94. Det framhålls
som angeläget att det bilaterala samarbetet kring miljöfrågor
med länderna i Central- och Östeuropa kan upprätthållas.
Samarbetet direkt mellan myndigheter i Sverige och i dessa
länder bör fortsätta och utvecklas vidare. Vidare föreslås att
1,5miljoner kronor anvisas för att utarbeta en vision för
Östersjöområdet under budgetåret 1993/94. Avsikten är att
åstadkomma ett för Östersjöområdet gemensamt planeringsunderlag
som kan ge vägledning för hur energisystem, naturresurser,
infrastruktur, kommunikationer etc. bör utnyttjas på ett
rationellt och miljöhushållande sätt i framtiden. För fortsatt
strålskyddssamarbete med de baltiska staterna föreslås
12miljoner kronor under budgetåret 1993/94. För insatser i
Östersjöområdet utöver dem som tidigare föreslagits i
propositionen begärs 105,5miljoner kronor. Medlen är i första
hand avsedda för multilaterala insatser för miljö och
kärnsäkerhet.
Motionerna
Enligt motion U656(nyd) bör Sverige verka för att en
multilateral fond bildas för att finansiera Östersjöområdets
miljöprogram. Svenska program för miljösatsningar i
Östersjöområdet bör upprättas med hänsyn tagen till berörda
länders egen prioritering (yrkandena7 resp.11). I motion
Jo630(s) yrkande9 föreslås ett antal åtgärder när det gäller
Östersjöns miljö. Bl.a. bör fortsatta insatser på multilateral
bas koordineras, det Nordiska riskkapitalbolaget NEFCO (Nordic
Environment Finance Corporation) stärkas och stödet slussas via
Europeiska utvecklingsbanken. Mottagarlandet bör avgöra vilka
insatser som bör göras, energisektorn bör effektiviseras och
kunskapsöverföring och myndighetsanknutna insatser inom
miljöövervakning och kärnsäkerhet bör byggas ut. Motionärerna i
motion Jo63l (c) anser att Sverige bör medverka till och vara
pådrivande inom Östersjösamarbetet så att angelägna arbeten kan
sättas i gång så snart som möjligt (yrkande2). Vidare bör
Sverige bistå med framtagande av civil- och avtalsrättslig
lagstiftning och uppbyggande av institutioner (yrkande6) samt
stödja utbildning av jordbrukare i miljövänliga brukningsmetoder
(yrkande7).
I motion Jo86 beskriver Socialdemokraterna det nuvarande
samarbetet med de baltiska staterna som oöverskådligt och
svårgripbart. De i motionen föreslagna åtgärderna bör därför
samordnas inom en effektiv organisation med tillgång till
diplomatisk, teknisk och ekonomisk expertis. Ett nytt
övergripande anslag för Åtgärder för miljöanpassad
energiförsörjning i Baltikum föreslås inrättas, och för
ändamålet föreslås att 221miljoner kronor anvisas under
fjortonde huvudtiteln. Anslaget bör finansieras genom
omdisponeringar av flertalet av de i propositionen föreslagna
anslagen (yrkande12).
I motion Jo86(s) yrkande10 begärs en redovisning av hur
åtgärderna för en miljöanpassad energiförsörjning i de baltiska
staterna fortskrider och hur de anslagna medlen till
Östeuropasamarbetet har använts. En parlamentarisk
observationsgrupp bör enligt motionärerna i motion U656(nyd)
yrkande8 tillsättas för att öka kontrollen av de svenska
miljöinvesteringarna i Östersjöområdet.
Behovet av stimulanser till miljösatsningar i de baltiska
staterna betonas i motion U283(fp). I de fall stöd till
miljövårdande insatser i Sverige skulle ge större total effekt
om de gjordes i dessa länder måste denna region prioriteras. Det
bör vidare utredas hur svenska företag ytterligare kan
stimuleras att medverka i större miljösatsningar i området
(yrkande6). Ett samarbete för att minska koldioxidutsläppen i
Östersjöregionen skulle enligt motion Jo86(s) kunna bygga på
en modell med "miljöbubblor" och handel med utsläppsrätter
(yrkande9).
Miljöåtgärderna i de baltiska staterna bör enligt motion
Jo86(s) yrkande11 samordnas med arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Nydemokraterna framhåller i motion U656 att vid
svenska miljösatsningar i Östersjöområdet skall även drivas
projekt som passar för svenska småföretagare (yrkande10). Den
svenska yrkeskunskap som finns representerad bland arbetslösa
bör tillvaratas genom att de ges möjlighet att delta i Sveriges
miljöprogram för Östersjöområdet (yrkande12) och Sverige bör
öppna sina gränser för lärlingar från de baltiska staterna
(yrkande13). I motion Jo643(kds) framhålls dels behovet av
ett heltäckande åtgärdsprogram som också angriper de diffusa
utsläppen och de små och medelstora utsläppen till Östersjön,
s.k. hot spots, inom ramen för HELCOM (yrkande1), dels behovet
av uppföljning av hur det nationella och internationella arbetet
fortgår (yrkande2).
Vikten av att Sverige inom ramen för det nordiska samarbetet
aktivt verkar för att åtgärder vidtas beträffande
kärnkraftssäkerheten på Kolahalvön betonas i motion U237(fp).
Motionären i motion U243(s) yrkande1 begär kraftfulla
insatser för atomsäkerheten i Nordområdena. I yrkande2 begärs
omedelbart initiativ för att ta fram alternativ till de
miljöfarliga anläggningar i Baltikum--S:t Petersburgsområdet och
på Kolahalvön som man nu tvingas hålla i drift trots stora
risker. I samarbetet med övriga nordiska länder bör Sverige ta
initiativ till insatser för ett nytt, mindre miljöfarligt och
mer effektivt energisystem i dessa områden (yrkande3). De
nordiska länderna bör fortsätta sina ansträngningar för att få
till stånd bindande internationella avtal och strikt kontroll av
all kärnteknisk verksamhet, såväl civil som militär
(yrkande4). Delar av de 56miljoner kronor som har
reserverats för regeringens disposition under anslaget G1
Samarbete med Central- och Östeuropa (tredje huvudtiteln) bör
enligt motion U603(v) yrkande2 tillföras miljösamarbetet i
Barentsregionen.
Utskottets överväganden
Riksdagen anslog våren 1990 en miljard kronor för insatser i
Central- och Östeuropa för treårsperioden 1990/91--1992/93
(prop. 1989/90:100, bil. 4, UU15, rskr.223). Våren 1992 beslöt
riksdagen om inrättande av ett nytt anslag för Samarbete med
Central- och Östeuropa och anvisade ett reservationsanslag för
budgetåret 1992/93 om 994500000 kr. Vidare bemyndigades
regeringen att under budgetåret 1992/93 få göra utfästelser
intill ett belopp på högst 2,9 miljarder kronor (prop.
1991/92:100, bil.4, UU16, rskr.210). I
kompletteringspropositionen våren 1992 (1991/92:150) angavs att
ett belopp om 500miljoner kronor per år skulle användas till
energieffektivisering, förnybara energikällor och därutöver
vissa miljöåtgärder inom Östersjöområdet. Detta
resursutrymme, som skapades i anslutning till omläggningen av
energibeskattningen, är ett viktigt inslag i Sveriges
klimatstrategi. Hösten 1992 beslöt riksdagen om bidrag till
uppbyggnaden av ett miljöanpassat energisystem i de baltiska
staterna och om ett åtgärdsprogram för Östersjöområdet. Beslutet
syftade till att göra det möjligt att påbörja nödvändiga
miljöinsatser och innebar att anslaget Bidrag till miljöarbete
förstärktes med sammanlagt 186,9 miljoner kronor, varav
43,1miljoner kronor anvisades för multilaterala insatser inom
miljö- och kärnsäkerhetsarbetet i Östersjöregionen (prop.
1992/93:99, JoU11, rskr.243).
Huvudansvaret för fördelningen av det svenska biståndet till
östländerna, däribland de baltiska staterna, ankommer på BITS.
SIDA ger stöd till enskilda organisationers samarbete med
länderna i Baltikum. Frågor om projektet som rör forskning,
högre utbildning, kultur och expertutbyte med dessa länder
administreras av Svenska institutet.
Utrikesutskottet har i sitt yttrande över propositionen i
denna del jämte vissa motioner om Östersjösamarbetet på miljö-
och kärnsäkerhetsområdena bl.a. anfört följande.
I propositionen anges att en utgångspunkt för såväl det
internationella som det svenska klimatarbetet har varit att
begränsa klimatförändringarna till den nivå som naturen tål.
Vissa nivåer för minskningen av de globala utsläppen av
koldioxid inom en 50-årsperiod uppställs. Dessa nivåer bör,
anförs det i propositionen, läggas till grund för den svenska
klimatpolitiken. Vidare skall klimatpolitiken utformas på ett
kostnadseffektivt sätt. Utgångspunkten för svensk del i det
fortsatta arbetet med att begränsa globala klimatförändringar är
enligt propositionen energiöverenskommelsen från år 1991 samt
klimatkonventionens åtaganden.
Sammanfattningsvis bör svenska åtgärdsprogram utformas så att
de i samklang med insatser i övriga industriländer inkl.
länderna i Östeuropa bidrar till en kostnadseffektiv global
strategi för att minska klimatpåverkan.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att stödåtgärder
i Sveriges närområde, i första hand Baltikum och Östeuropa, ges
hög prioritet.
Med anledning av de synpunkter och förslag som förs fram i
motioner om miljöproblem i de baltiska staterna, S:t
Petersburgsområdet och Barentsregionen hänvisar
utrikesutskottet till det energiprojekt som EBRD för närvarande
bedriver i de baltiska länderna med samma inriktning som de som
förordas i propositionen. I EBRD har nyligen beslut fattats om
upprättande av en multilateral fond i syfte att åtgärda
omedelbara behov av insatser för förbättrad säkerhet vid
kärnkraftverken i Central- och Östeuropa. Världsbanken, som har
en sammanhållande roll i arbetet med att ta fram en regional
energistrategi för de baltiska länderna, förbereder liknande
projekt. Vidare redogör utrikesutskottet för frågans behandling
i Nordiska rådet, där miljöutskottet vid Rådets session i
mars1993 konstaterade att det pågår en omfattande aktivitet
för att öka kärnkraftssäkerheten i de nordliga områdena och det
tidigare Sovjetunionen. Miljöutskottet anbefallde att man
fortsätter verksamheten på basen av det samarbete som redan
etablerats och framhöll särskilt att det är av yttersta vikt att
dessa frågor ges en hög prioritering inom det nordiska och
internationella samarbetet. Miljöutskottet underströk vikten av
att det etablerade samarbetet mellan Norge och Ryssland i dessa
frågor genomförs med kraft. Miljöutskottets betänkande antogs av
Nordiska rådet. I övrigt anför utrikesutskottet följande.
Med anledning av förslaget i motion U243 om bindande
internationella avtal rörande all kärnteknisk verksamhet vill
utskottet erinra om att de nordiska länderna vid flera
tillfällen väckt förslag i bl.a. IAEA om att bindande
internationella avtal skall ingås om kärnsäkerhet och
avfallshantering vid såväl civil som militär verksamhet.
Förslagen har hittills stött på motstånd från bl.a.
kärnvapenstaterna. Vid en internationell konferens om
atomsäkerhet hösten 1991 lade Sverige tillsammans med Finland
och Norge fram förslag om att IAEA skall utarbeta en global
konvention om atomsäkerhet och avfallshantering. En arbetsgrupp
inom IAEA håller för närvarande på att utarbeta förslag till en
sådan konvention. Arbetsgruppens konklusioner skall redovisas i
sin helhet under 1993.
Nordiska rådets miljöutskott uttalade med anledning av det
ovan nämnda medlemsförslaget att det enligt utskottets
uppfattning är mycket viktigt att de nordiska länderna
fortsätter att driva denna fråga.
I sitt betänkande 1992/93:UU16 framhöll utskottet att det är
angeläget att regeringen såväl bilateralt som multilateralt
fortsätter ansträngningarna att förbättra den svårt belastade
miljön i Östeuropa och i synnerhet i Östersjöområdet. Enligt
utskottets mening kommer värnandet om miljön i Sveriges
närområde att växa till att bli en av huvuduppgifterna för vårt
internationella samarbete under avsevärd tid framöver.
Enligt utskottets mening har motionärerna aktualiserat mycket
viktiga frågor. Miljösituationen i Sveriges närområde är ägnad
att inge oro. De kärnkraftverk som finns i Baltikum och Ryssland
är behäftade med svagheter som måste åtgärdas omedelbart.
Alternativ till dessa miljöfarliga anläggningar behöver också
tas fram. I Barents hav har atomavfall dumpats. På Kolahalvön
och i Arkhangelsk är atomdrivna skepp stationerade.
Energisystemen i de baltiska staterna och Ryssland kännetecknas
av stort slöseri och brister i alla led från utvinning och
produktion till användning. Det är angeläget att åtgärder
snarast vidtas för att åstadkomma effektivare användning av
energi och ökat utnyttjande av förnybara energislag. Ett nytt
mindre miljöfarligt och mer effektivt energisystem behövs. Som
utskottet påpekade i sitt betänkande 1992/93:UU16 har värdefulla
erfarenheter av miljövårdssamarbete redan vunnits genom insatser
som gjorts eller pågår i de baltiska staterna och Polen. Det är
naturligt att dessa erfarenheter utnyttjas i det fortsatta
arbetet och att berörda myndigheter nära samarbetar för att
tillgängliga kunskaper och erfarenheter utnyttjas på effektivast
möjliga sätt. Utskottet förutsätter vidare att regeringen
fortsatt prioriterar arbetet med att tillsammans med övriga
nordiska länder medverka till att bindande internationella avtal
om den kärntekniska verksamheten kommer till stånd.
Med det ovan anförda anser utskottet att motionerna U237 (fp),
U243(s) och U603(v) yrkande2 kan besvaras.
Jordbruksutskottet vill i sammanhanget erinra om de avsevärda
resurser som Sverige satsar på miljöinsatser inkl. kärnsäkerhet
och strålskyddssamarbete i de baltiska staterna och Östeuropa.
Riksdagen beslöt hösten 1992 att för innevarande budgetår anvisa
108 miljoner kronor för uppbyggnad av ett eller flera
reningsverk i de baltiska staterna samt 43 miljoner kronor för
kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete med de baltiska staterna
och Ryssland (prop. 1992/93:99, JoU11, rskr.243). Förslagen i
den nu aktuella propositionen innebär att totalt 234 miljoner
kronor skall avsättas för insatser i Central- och Östeuropa
under budgetåret 1993/94. Härtill kommer de insatser på
miljöområdet som görs inom ramen för stödet för samarbete med
länder i Central- och Östeuropa under Utrikesdepartementets
huvudtitel. För innevarande budgetår beräknas dessa medel uppgå
till drygt 75 miljoner kronor.
Jordbruksutskottet delar den oro som kommer till uttryck i
motionerna U237, U243 och U603 för miljösituationen i framför
allt de baltiska staterna, S:t Petersburgsområdet och
Barentsregionen. Kärnkraftverken i Estland, Lettland, Litauen
och Ryssland är behäftade med svagheter som måste åtgärdas
omedelbart och alternativ till dessa miljöfarliga anläggningar
behöver tas fram. I likhet med utrikesutskottet vill utskottet
framhålla det angelägna i att åtgärder snarast vidtas för att
åstadkomma effektivare användning av energi och ökat utnyttjande
av förnybara energislag. Utskottet vill även peka på behovet av
ett nytt mindre miljöfarligt och mer effektivt energisystem. Som
utrikesutskottet framhåller är det naturligt att ta tillvara de
värdefulla erfarenheter som gjorts och utnyttja dem i det
fortsatta arbetet. För att tillgängliga kunskaper och
erfarenheter används på ett så effektivt sätt som möjligt
förutsätter utskottet ett nära samarbete mellan berörda
myndigheter. Utskottet förutsätter vidare att regeringen
fortsättningsvis prioriterar arbetet med att tillsammans med
övriga nordiska länder medverka till bindande internationella
avtal om den kärntekniska verksamheten. Med det anförda finner
utskottet att syftet med motionerna U237, U243 och U603
yrkande2 kan tillgodoses utan något särskilt riksdagens
uttalande i frågan. Motionerna bör inte påkalla någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
I propositionen framhålls att åtgärderna för att bygga upp ett
miljöanpassat energisystem i de baltiska staterna kommer att ha
direkta tillväxtfrämjande effekter i mottagarländerna. Svenska
insatser kan också bidra till att öppna nya och på sikt
expansiva marknader för den teknik och det kunnande som har
utvecklats i svensk industri som en följd av den pågående
omställningen av det svenska energisystemet. Svenska företag
bl.a. inom tillverkningsindustrin bör enligt propositionen ha
mycket goda förutsättningar att spela en aktiv roll, varför
insatserna bör kunna verka stimulerande för export av svenskt
kunnande och svenska produkter.
Utrikesutskottet har i sitt betänkande 1992/93:UU16 gjort
bedömningen att de satsningar som bl.a. Swedecorp gör inom ramen
för det nordiska samarbetet har förutsättningar att också
positivt påverka sysselsättningsläget i Sverige.
I betänkandet har utrikesutskottet även behandlat förslag om att
arbetslösa svenskar skall kunna erbjudas beredskapsarbete eller
liknande i de baltiska staterna och Polen. Utrikesutskottet
framhöll att det för närvarande pågår en tvåårig
försöksverksamhet med beredskapsarbete vid Länsarbetsnämnden i
Malmöhus län. Vidare redovisade utrikesutskottet att regeringen
undersöker möjligheterna att ytterligare komplettera
biståndsinsatser med olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Utrikesutskottet underströk att det är positivt om svenska
biståndsinsatser kan bidra till att öka sysselsättningen i
Sverige men att detta emellertid inte är biståndets syfte. Olika
arbetsmarknadspolitiska insatser kan emellertid, anförde
utrikesutskottet, ofta med fördel komplettera
biståndssamarbetet. I sitt yttrande till jordbruksutskottet
vidhåller utrikesutskottet dessa synpunkter och anser att i
sammanhanget aktuella motioner kan besvaras med det anförda.
I likhet med utrikesutskottet anser jordbruksutskottet att det
givetvis är positivt om svenska biståndsinsatser kan bidra till
att öka sysselsättningen i Sverige eller, vilket framförs i
motion U656 yrkande10, gynnar svenska småföretagare. Det bör
emellertid understrykas att detta inte bör vara syftet med
biståndet. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo86
yrkande11 och U656 yrkandena10, 12 och13 i den mån de inte
kan anses tillgodosedda.
Det får i dag anses vara en tradition i svensk biståndspolitik
att åtgärdsprogram och projekt utformas i nära samarbete med de
länder som blir föremål för insatserna. Med anledning av motion
U656 yrkande11 vill utskottet erinra om de diskussioner som på
olika nivåer har ägt rum och ständigt pågår, och där önskemål
har framförts från de berörda länderna i Central- och Östeuropa
om prioriteringar och utformningen av samarbetet på såväl
multilateral som bilateral nivå. Med det anförda avstyrker
utskottet motionsyrkandet i den mån det inte kan anses
tillgodosett.
Av vad utskottet anfört inledningsvis i detta avsnitt framgår
att medel till Östeuropasamarbetet på miljöområdet anvisas från
Utrikesdepartementets, Miljö- och naturresursdepartementets,
Kommunikationsdepartementets och Näringsdepartementets
huvudtitlar. Ansvaret för genomförande av insatserna på olika
områden ankommer på en rad myndigheter -- främst BITS, SIDA,
Swedecorp, Statens kärnkraftinspektion, Statens
strålskyddsinstitut, NUTEK och Svenska institutet.
I sitt yttrande anför utrikesutskottet att utskottet
... är medvetet om att Östeuropasamarbetet på miljöområdet i
vid mening endast pågått under några år. Utskottet kan dock
instämma i motionärernas synpunkt att det för närvarande är
svårt att få en samlad bild av hur arbetet fortskrider. Det är
därför enligt utskottets mening angeläget -- inte minst med
hänsyn till de stora resurser som satsas -- att en samlad
redovisning av de totala statliga satsningarna inom
miljösamarbetet med Östeuropa lämnas till riksdagen. Utskottet
utgår från att så kommer att ske. Med det anförda anser
utskottet att motionerna Jo86(s) yrkande10 och U656(nyd)
yrkande8 kan besvaras.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
förslagen i propositionen i de delar som berör utrikesutskottets
ansvarsområde.
Jordbruksutskottet gör för sin del följande bedömning. Medel
till de svenska satsningarna på miljöförbättrande åtgärder i
Östeuropa anvisas i dag över fyra olika huvudtitlar, och
ansvaret för genomförandet ankommer på ett flertal myndigheter.
Som utrikesutskottet anför är det därför förenat med vissa
svårigheter att på ett tillfredsställande sätt bilda sig en
uppfattning om miljösamarbetets omfattning och effektivitet.
Inte minst med hänsyn till problemens storlek och de avsevärda
resurser som avsätts bör en samlad redovisning av de totala
statliga satsningarna inom miljösamarbetet med Östeuropa lämnas
till riksdagen. Utskottet förutsätter att så kommer att ske och
förväntar sig att en redovisning framläggs för riksdagen under
hösten1993. Något särskilt riksdagens uttalande i frågan
finner utskottet emellertid inte påkallat. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna Jo86 yrkande10 och U656
yrkande8 i den mån motionsyrkandena inte kan anses
tillgodosedda.
Det ovan anförda tillgodoser enligt utskottets mening syftet
även med motion Jo643 yrkande2. Motionsyrkandet avstyrks.
Med anledning av motion U656 yrkande7 vill utskottet erinra
om riksdagens behandling hösten1992 av ett regeringsförslag om
vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen (prop.
1992/93:99, JoU11, rskr. 138). I propositionen redovisades det
internationella arbete som pågår för att bilda en multilateral
fond i syfte att åtgärda omedelbara behov av insatser för
förbättrad säkerhet vid kärnkraftverken i Central- och
Östeuropa. Fonden förutsätts administreras av EBRD. Härutöver
vill utskottet hänvisa till ett uttalande som miljöministern
nyligen gjorde i samband med den europeiska
miljöministerkonferensen. I uttalandet framhöll miljöministern
behovet av en miljövårdsfond, "Ecofund for Europe", för
tillfredsställande resultat i det europeiska miljöarbetet. Med
det anförda avstyrker utskottet motion U656 yrkande7 i den mån
motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
En viktig förutsättning för att effektiva miljöåtgärder skall
kunna genomföras i Central- och Östeuropa är att länderna
förfogar över en förvaltnings- och institutionsuppbyggnad som
kan svara för en långsiktig miljöstrategi. Flertalet nyligen
självständiga länder befinner sig i ett skede där man håller på
att bygga upp sina förvaltningar, utarbeta lagstiftning och
regelverk och utforma lösningar vad gäller bl.a. uppföljning och
övervakning av olika miljöåtgärder. I det åtgärdsprogram för
Östersjön som riksdagen antog hösten 1992 framhålls att olika
former av kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd är en
förutsättning för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder. I
sammanhanget betonade utskottet även nödvändigheten av
skyndsamma åtgärder för att öka miljömedvetenheten inom
jordbruket och framhöll bistånd med utbildning som en viktig
insats (1992/93:JoU11). Utskottet anförde vidare att det svenska
utbildningsprogram för miljöförbättrande åtgärder inom
jordbruket som Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och
Jordbruksverket har utarbetat för informatörer och
utbildningsansvariga vid myndigheter och
rådgivningsorganisationer bör kunna läggas till grund för
utbildningsinsatser anpassade till de särskilda förhållanden som
föreligger i de olika länderna. Med hänvisning härtill finner
utskottet syftet med motion Jo631 yrkandena6 och 7
tillgodosett. Motionsyrkandena bör inte påkalla någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Frågan om miljöpolitisk styrning i form av utsläppsramar eller
s.k. bubblor, ofta i kombination med överlåtbara utsläppskvoter
har under senare år väckt ökat intresse. Utsläppsramar är i
första hand lämpliga att använda då de samlade utsläppen av ett
ämne behöver minskas, men när det från miljösynpunkt saknar
betydelse var utsläppsminskningen sker inom det aktuella
området. I princip har utsläppsramar formen av ett
administrativt styrmedel. I samband med förra årets
riksdagsbehandling av kompletteringspropositionen, bilaga I:2,
behandlades frågan av utskottet. Utskottet hade ingen erinran
mot miljöministerns avsikt att senare under året uppdra åt
Naturvårdsverket att närmare utarbeta konkreta förslag om ökad
användning av utsläppsramar i några områden (prop.1991/92:150,
JoU24, rskr.355). Det är givetvis ingenting som hindrar att
den svenska regeringen i det fortsatta miljösamarbetet i
Östersjöregionen verkar för användning av utsläppsramar i de
fall denna teknik befinns vara den för ändamålet mest effektiva.
Något särskilt uttalande härom finner emellertid utskottet inte
påkallat. Motion Jo86 yrkande9 avstyrks i den mån den inte kan
anses tillgodosedd.
Med anledning av motion Jo643 vill utskottet, utöver
vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan, hänvisa till sin
behandling hösten1992 av regeringens förslag om vissa åtgärder
inom klimatområdet och i Östersjön (1992/93:JoU11). Härutöver
vill utskottet erinra om den internationella
finansieringskonferens inom ramen för HELCOM som ägde rum i
Gdansk i mars i år. Konferensen ägnades huvudsakligen åt
åtgärdsprogrammets finansiering. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Jo643 yrkande1 i den mån motionsyrkandet inte
kan anses tillgodosett.
Hösten1992 konstaterade utskottet att de åtaganden Sverige
då hade gjort när det gäller Östersjösamarbetet utgör ett led i
det konsekventa och målmedvetna arbete som är nödvändigt och som
kommer att kräva stora insatser under lång tid framöver. En av
förutsättningarna för att detta arbete skall kunna bedrivas på
ett effektivt och framgångsrikt sätt är en långsiktig planering
av arbetets finansiering. Samtidigt kräver förhållandena i
regionen att miljöinsatser kan påbörjas snarast och utan hinder
av att finansieringsfrågorna inte har hunnit lösas
(1992/93:JoU11). Inte minst mot bakgrund av miljöproblemens
storlek och allvar betonar regeringen i den nu aktuella
propositionen vid upprepade tillfällen vikten av åtgärdernas
effektivitet. Utskottet finner härvidlag inte någon skillnad
mellan den inställning som präglar regeringens arbete och de
ambitioner som kommer till uttryck i motionerna Jo630
yrkande9, Jo631 yrkande2 och U283 yrkande6. Med hänvisning
härtill och till vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan
finner utskottet att motionerna inte bör påkalla någon vidare
åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet har inte funnit anledning att frångå regeringens
förslag när det gäller åtgärdernas inriktning och fördelningen
av medel på olika anslag. Utskottet avstyrker således motion
Jo86 yrkande12.
Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1993/94 (fjortonde
huvudtiteln)
Miljöinsatser i Östersjöregionen (nytt anslag)
Propositionen
Regeringen föreslår att 122,5miljoner kronor för budgetåret
1993/94 anvisas under ett nytt reservationsanslag, benämnt
Miljöinsatser i Östersjöregionen. Av dessa medel föreslås
5miljoner kronor för det bilaterala samarbetet om
kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd i Central- och Östeuropa
(s.55), 12miljoner kronor för fortsatt strålskyddssamarbete
med de baltiska staterna och Ryssland (s.57f.) och
105,5miljoner kronor för insatser i Östersjöområdet
(s.58f.).
Motionen
Socialdemokraterna begär i motion Jo86 yrkande12 inrättande
av ett nytt anslag för miljöanpassad energiförsörjning i
Baltikum (se ovan s.35). I enlighet härmed bör förevarande
anslag minskas med 17miljoner kronor (yrkande13).
Utskottets överväganden
Utskottet har ovan (s.36f.) tillstyrkt regeringens förslag
när det gäller visst samarbete med länderna i Central- och
Östeuropa. Därmed tillstyrker utskottet även förslagen om
medelsanvisning för budgetåret 1993/94 under förevarande anslag.
Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo86
yrkande13.
Utredningarm.m. (A2)
Propositionen
För klimatrelaterad information och utbildningm.m. har
regeringen föreslagit att 5miljoner kronor anvisas för
budgetåret 1993/94 under förevarande anslag (s.43).
Motionen
I enlighet med sitt förslag om inrättande av ett nytt anslag
för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum, begär
Socialdemokraterna i motion Jo86 yrkande14 att riksdagen
avslår regeringens förslag om anslagshöjning.
Utskottets överväganden
Utskottet har på annan plats i detta betänkande (s.30f.)
tillstyrkt regeringens förslag om insatser för ökad kunskap hos
allmänheten om bl.a. effekten av ett förändrat klimat. Härigenom
tillstyrker utskottet även den föreslagna medelsanvisningen och
avstyrker således motion Jo86 yrkande14.
Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda
miljönm.m. (F1)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning
(prop.s.55f. och59).
Bilaga2, Kommunikationsdepartementet
Internationellt arbete på trafikområdet
Propositionen
Vid UNCED-konferensen föreslogs att världsvisa konferenser om
trafik och miljö bör genomföras. Regeringen har nyligen tagit
initiativ för att en sådan konferens skall kunna genomföras år
1995. EG har under hösten 1992 beslutat om en s.k. vitbok om
trafikpolitiken. I rapporten prioriteras trafikens miljöproblem.
Överväganden görs om skärpta avgasregler för motorfordon och om
normer för bränsleeffektivitet, och system för miljökontroll
diskuteras. Enligt rapporten bör ekonomiska styrmedel tillämpas.
Kommissionen lyfter också fram idéer om s.k. tillträdesavgifter,
och överväganden görs om särskilda miljöavgifter och om behovet
av miljökonsekvensbeskrivningar.
Motionerna
Socialdemokraterna framför i motion Jo86 yrkande8 krav på
aktivt deltagande från Sveriges sida i det internationella
arbetet med att införa ekonomiska styrmedel i trafiken. Enligt
motion U656(nyd) yrkandel bör Sverige verka för att
internationella avtal ingås beträffande förhöjd internationell
miljöstandard på fordon i syfte att påskynda förnyelsetakten av
världens fordon.
Utskottets överväganden
Utskottet välkomnar regeringens initiativ för att genomföra en
världsvis konferens om trafik och miljö i enlighet med förslaget
vid UNCED-konferensen. Utskottet finner det också
tillfredsställande att trafikens miljöproblem prioriteras i EG:s
s.k. vitbok om trafikpolitik. Enligt rapporten bör bl.a.
ekonomiska styrmedel tillämpas. I sammanhanget vill utskottet
även erinra om det arbete som pågår inom EG-kommissionen med ett
förslag om direktiv om koldioxidutsläpp från personbilar. Regler
för koldioxidutsläpp är enligt utskottets mening en möjlig
åtgärd för att minska vägtrafikens bidrag till utsläppen. Det är
givet att sådana regler får störst effekt om de samordnas mellan
olika länder, varför en samordning med EG är viktig. Som anförs
i propositionen bör regeringen på olika sätt bidra till att
kommande gemensamma europeiska fordonskrav får en utformning som
medför en påtaglig minskning av koldioxidutsläppen. I den
avsikten har den svenska regeringen ordförandeskapet i den s.k.
Stockholmsgruppen, som utgörs av representanter på expertnivå
från länder med särskilt höga ambitioner på bilavgasområdet.
Gruppen har tidigare utarbetat ett förslag om obligatoriska
emissionsgränser för koldioxidutsläpp, där hänsyn tas till
fordonens vikt. Med det anförda finner utskottet syftet med
motion Jo86 yrkande8 i väsentliga delar tillgodosett utan
något särskilt uttalande från riksdagens sida. Motionsyrkandet
avstyrks.
På annan plats i detta betänkande behandlar utskottet frågor
om försök med motoralkohol som fordonsbränsle (s.48f.). I
det sammanhanget konstaterar utskottet bl.a. att världens
bilindustri nu efter hand anpassar sig till de mycket
långtgående avgaskrav som kommer att införas i Californien
fr.o.m. år 1998. Med hänvisning härtill och till vad utskottet i
tillämpliga delar anfört ovan avstyrks även motion U656
yrkande1.
En strategi för 1900-talet inom transportsektorn
Propositionen
Kommunikationsministern anför att en strategi för reducering
av koldioxidutsläppen inom transportsektorn skall läggas fast.
Strategin bör omfatta ökad användning av biobränslen och
ekonomiska styrmedel, energieffektivisering, förbättrad
kollektivtrafik samt utökad forsknings-, utvecklings- och
demonstrationsverksamhet.
Motionerna
I motion Jo88(-) begärs förslag om en trafikstrategi med
utgångspunkt från de kaliforniska pionjärinsatserna på området
(yrkande14). Nödvändigheten av ett nytt beslut om en
Öresundsförbindelse betonas i yrkande16. Systemen för
hastighetsbegränsning på vägarna bör enligt yrkande19 ändras
så att utsläpp av koldioxid och föroreningar begränsas. Enligt
motion Jo92(kds) yrkande3 bör ytterligare satsningar göras
på utveckling av energisnålare teknik, framför allt inom
transportsektorn. Motionärerna i motion Jo703(s) vill införa
skärpta regler för svavelhalt, utsläpp av kväveoxider och
kolväten (yrkande2). Trafiksystemet bör läggas om så att det
medverkar till bl.a. fordon med effektivare rening, introduktion
av alternativa bränslen och minskning av utsläppen (yrkande3).
Utskottets överväganden
De åtaganden som en ratificering av klimatkonventionen innebär
nödvändiggör enligt utskottets mening en strategi för reducering
av koldioxidutsläppen inom transportsektorn. Som anförs i
propositionen bör den första huvudlinjen vara att genom ökad
energieffektivitet minska koldioxidutsläppen. Åtgärderna på
detta område har hittills inriktats på en minskning av trafikens
bränsleförbrukning, vilket har uppnåtts speciellt för bussar och
lastbilar. Det finns i dag ett ekonomiskt incitament för minskad
bränsleförbrukning. Att införa ekonomiska styrmedel i form av
differentierade skatter för olika miljöklasser för fordon och
bränslen kan enligt utskottets mening vara ett medel för att
uppnå kostnadseffektiva åtgärder för att minska
koldioxidutsläppen. Den andra huvudlinjen är att successivt
öka användningen av biomassebaserade bränslen. Utskottet vill
betona vikten av att arbete redan nu inleds med att ersätta
fossila bränslen med bränslen som inte ger något nettotillskott
av koldioxid. Ett alternativ som bör övervägas är därför att
införa biomassebaserade drivmedel i Sverige. Utan en sådan
övergång kan enligt utskottets mening en kraftig och varaktig
minskning av trafikens koldioxidutsläpp inte förverkligas. I
detta arbete är insatser för att främja användningen av
biobränslen, t.ex. ökad användning av ekonomiska styrmedel samt
forskning och utveckling, mycket viktiga inslag. I sammanhanget
bör påpekas att introduktionen av biomassebaserade motorbränslen
förutsätter att energiåtgången i de nya bränslenas produktions-
och förädlingsled är förhållandevis låg. Den tredje
huvudlinjen innebär satsningar på kollektivtrafiken, inte
minst i storstadsområdena. Även i övrigt bör emellertid
kollektivtrafikens långsiktiga förutsättningar stödjas. Av stor
betydelse är härvid att järnvägstrafikens långsiktiga
förutsättningar förbättras. Beslutsunderlaget på trafik- och
miljöområdet vad gäller olika åtgärder, konsekvenser och
kostnader behöver utvecklas. Utskottet välkomnar därför den i
propositionen aviserade särskilda utredningen om trafik och
miljö. Vad utskottet nu anfört tillgodoser i allt väsentligt
syftet med motionerna Jo92 yrkande3 och Jo703 yrkande3.
Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottet avstyrker med det anförda även förslagen i motion
Jo88 yrkandena14 och 16. När det gäller Öresundsförbindelserna
bör resultatet av den prövning som nu pågår med stöd av flera
olika lagar avvaktas.
Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks
även motion Jo703 yrkande2.
I den nyligen framlagda propositionen om trafiksäkerheten på
vägarna inför 2000-talet (1992/93:161) uttalar regeringen sin
avsikt att ge Vägverket i uppdrag att följa utvecklingen vad
gäller hastighetsgränser. I sammanhanget nämner
kommunikationsministern att Vägverkets arbete successivt bör
inriktas mot information för att öka insikten hos allmänheten om
sambandet mellan hastigheter, trafiksäkerhet och miljö.
Propositionen bereds av trafiksutskottet (TU29). Sambandet
mellan hastigheter, buller och utsläpp från fordon är väl
dokumenterat. Det är därför enligt utskottets mening av vikt att
detta samband också beaktas i miljöarbetet och görs tydligt för
allmänheten. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den
möjlighet som länsstyrelse och kommun redan i dag har att med
stöd av 147§ vägtrafikkungörelsen (1972:603) besluta om lägre
hastighetsgränser om det är motiverat bl.a. av hänsyn till
miljön. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo88
yrkande19 i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.
Ekonomiska styrmedel
Propositionen
En översyn av skatter och avgifter inom alla trafikslag bör
enligt kommunikationsministern bl.a. ha som inriktning att
ytterligare stimulera miljöanpassade alternativ. Nivån för de
rörliga vägtrafikskatterna bör i tillägg till trafiksäkerhet
och vägslitage bestämmas utifrån målet att begränsa utsläppen av
koldioxid. Skatter på drivmedel skall även i fortsättningen vara
ett styrmedel för att bidra till att koldioxidmålet nås.
Motionerna
Motionären i motion Jo88(-) yrkande18 begär förslag om
förändring av skattesystemet för tjänstebilar och reseavdrag så
att en bättre miljöanpassning kan uppnås. Enligt motion Jo91
(kds) yrkande6 bör sådana regler för tjänstebilsförmåner
utarbetas som motverkar onödigt bilåkande.
Utskottets överväganden
Ekonomiska styrmedel har den effekten att de kan påskynda
teknisk utveckling i miljöanpassad riktning, men de kan också
medverka till en fördelning mellan trafikslagen som bättre
överensstämmer med en effektiv resursanvändning. I arbetet med
att ytterligare stimulera miljöanpassade alternativ kan därför
rätt avvägda skatter och avgifter utgöra verkningsfulla
ekonomiska styrmedel på trafikområdet. Det är därför värdefullt
att man i pågående översyn av användningen av skatter och
avgifter inom samtliga trafikslag även utreder miljöaspekterna
när det gäller beskattningen av bilförmåner, den tunga trafiken
och drivmedel. Bilförmånsreglerna behandlas för närvarande av en
särskild utredare i samband med en översyn av vissa regler i
inkomstslaget tjänst (dir.1992:3). I avvaktan på resultatet av
pågående arbete på området avstyrker utskottet motionerna Jo88
yrkande18 och Jo91 yrkande6.
Vidgade försök med motoralkohol som fordonsbränsle
Propositionen
Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet rörande
användning av biomassebaserade motoralkoholer och biogas skall
vidgas för att förbereda en introduktion.
Motionerna
Sverige bör enligt motion U656(nyd) yrkande6 verka för att
skapa nödvändiga förutsättningar för en fortsatt svensk
utveckling av en enkel avgasreningsanordning för eftermontering
på alla typer av förbränningsmotorer, vilken kan säljas eller
inom ramen för gällande budget ges som bistånd. Enligt motion
T208(v) yrkande19 bör, beträffande tunga fordon och
arbetsmaskiner, Naturvårdsverket ges i uppdrag att utvärdera
katalysatorernas effekt i praktiken och regeringen lämna förslag
om åtgärder för att minska utsläppen. I motion Jo641(v) krävs
att miljökrav ställs på de i Sverige kvarvarande delarna av
svensk bilindustri. FoU på området bör enligt motion Jo87(v)
yrkande2 samordnas med förslag om förbud mot fossila
drivmedel. När det gäller miljöanpassade drivmedel bör Sverige
enligt motion T208(v) yrkande18 satsa mer på FoU och skärpa
kraven på diesel. Motionärerna i motion T2l9(s) anser att
frågan om lagstiftning om övergång till diesel av miljöklass1
bör övervägas (yrkande5). Socialdemokraterna förväntar sig i
motion Jo630 förslag om miljöklassystem för bensin (yrkande25
delvis) och en avvecklingsplan för blyad bensin (yrkande26).
Massiva åtgärder inom forskning, utveckling och marknadsföring
krävs enligt motion Jo632(c) för att lansera befintliga
rapsoljeprodukter och för att utveckla nya. Ekonomiska styrmedel
är nödvändiga för att åstadkomma rätt miljövärdering av
rapsoljan. En utvärdering av alternativa bensinsorter bör göras
enligt motion Jo657(kds). Syftet bör vara att på sikt förbjuda
blyad bensin, om de alternativa bensinsorterna är godtagbara.
Motionären i motion Jo668(-) anser att blyad bensin snarast
bör förbjudas.
Utskottets överväganden
Inledningsvis kan utskottet konstatera att, i takt med att
miljöproblemen har kartlagts, intresset för motoralkoholer också
har ökat både i Sverige och utomlands. När Motoralkoholkommittén
i mitten av 1980-talet i sitt betänkande hävdade att det var
fullt möjligt att utveckla system för låg inblandning av alkohol
i bensin och fordon som kan drivas med ren alkohol
(SOU1986:51), ansågs kostnaden för alkoholframställning vara
så hög att det var svårt att konkurrera med bensin. På denna
punkt har förutsättningarna förbättrats. En väsentlig del i
utvecklingen hänger samman med att Californien fr.o.m. år 1998
kommer att införa mycket långtgående avgaskrav. Världens
bilindustri anpassar sig efter hand till dessa krav, vilket
innebär att man överväger produktion av fordon som kan drivas
med olika blandningar av bensin och motoralkoholer, dvs.
flerbränslefordon eller hybridfordon för el- och etanoldrift. I
sammanhanget vill utskottet erinra om det uppdrag
Naturvårdsverket har fått att föreslå en utformning av en
miljöklassning av bensin. Uppdraget redovisades i januari 1993
och verket föreslår i sin rapport att blyet i bensin ersätts med
andra ämnen. Rapporten remissbehandlas för närvarande. I samband
med sin behandling nyligen av proposition 1992/93:180 om en
kretsloppsanpassad samhällsutveckling underströk utskottet att
det vore önskvärt att så snart det är tekniskt och ekonomiskt
möjligt få bort den blyade bensinen från marknaden (JoU14).
Utskottet vill även hänvisa till det förslag om utveckling av
nya tekniker för alternativa drivmedel som läggs fram i
propositionens bilaga3 och som bereds av näringsutskottet
(1992/93:NU28). Med det anförda finner utskottet syftet med
motionerna Jo630 yrkande26, Jo657, Jo668 och T219 yrkande5 i
allt väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte påkalla någon
riksdagens vidare åtgärd.
Mot bakgrund av vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan
avstyrker utskottet motion Jo630 yrkande25 (delvis) i den mån
motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
På samma grund avstyrker utskottet motion Jo641.
Utskottet vill erinra om att riksdagen i det energipolitiska
beslutet våren1991 anvisade medel till forsknings-,
utvecklings- och demonstrationsverksamhet med användning av
motoralkoholer i Transportforskningsberedningens (TFB) regi
(prop.1990/91:88, NU40, rskr. 373). 120miljoner kronor
avsattes från energiteknikfonden under fyra år med 30miljoner
kronor fr.o.m. budgetåret1991/92 för utvecklings- och
demonstrationsverksamhet med användning av motoralkoholer. TFB
kunde därmed inleda ett omfattande utvecklings- och
demonstrationsprogram. Programmet har vid inledningen av
budgetåret 1993/94 pågått i två år och har hittills inriktats
mot användning av motoralkoholer i tunga fordon, bussar och
distributionsfordon i tätorter. Enligt vad utskottet erfarit är
resultaten positiva, och TFB har i en lägesrapport redovisat
förslag om hur en utvidgad verksamhet bör utformas. TFB anser
att forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamheten nu
bör ges en vidare inriktning samt omfatta försök med andra
fordonstyper och inte enbart koncentreras till tätortsproblemen.
För kollektivtrafiken i de större tätorterna bör även biogas
prövas. Utskottet anser i likhet med kommunikationsministern att
verksamheten skall vidgas i ovan angiven riktning för att
förbereda en introduktion. Därmed finner utskottet syftet med
motionerna Jo87 yrkande2, Jo632 och T208 yrkande18 i
väsentliga delar tillgodosett. Motionsyrkandena avstyrks.
Frågor om miljökrav på avgasutsläpp från maskiner, båtar,
traktorer och arbetsredskap har tidigare behandlats av utskottet
(1990/91:JoU30 och 1992/93:JoU5). Utskottet ställde sig redan
våren 1991 bakom de krav regeringen avsåg införa för traktorer
och arbetsmaskiner både vad gäller nivå och tidpunkt för
införande. Arbetet med sådana avgaskrav pågår vid
Naturvårdsverket för att kunna införas från år1995.
Ny avgasreningsteknologi utvärderas löpande av
Naturvårdsverket, som publicerar resultaten i sin rapportserie.
I utvärderingen prövas både teknologi och effekter vad gäller
lätta och tunga fordon inkl. arbetsmaskiner. Verket har därvid
funnit att man måste arbeta med emissionskrav inom t.ex. ett
miljöklassystem och härigenom ställa krav på motorbranschen att
utveckla och introducera motorer med mer gynnsamma
miljöeffekter. Med hänvisning härtill och till vad utskottet
ovan i detta betänkande anfört om miljöklasser och andra
miljöfrämjande åtgärder när det gäller motorfordon avstyrker
utskottet motion T208 yrkande19 i den mån motionsyrkandet inte
kan anses tillgodosett.
När det gäller eftermontering av avgasreningssystem har
utskottet erfarit att, i avvägningen mellan negativa och
positiva miljöeffekter när det gäller ändringar av befintliga
motorer och motordelar, hittills gjorda försök inte har kunnat
visa några påtagliga miljöeffekter. Mot den bakgrunden och med
hänvisning till vad utskottet anfört ovan om miljöklassystem är
utskottet inte berett att tillmötesgå motion U656 yrkande6 som
avstyrks.
Stöd till utvecklingen av el-och hybridfordon
Propositionen
Kommunikationsministern uttalar sin avsikt att inleda ett
fyraårigt forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram
rörande användning av el- och hybridfordon för att förbereda en
introduktion. För budgetåret 1993/94 föreslås att 9miljoner
kronor avsätts. Beloppet skall disponeras av TFB för
genomförande av programmet. Verksamheten är långsiktig och
utgångspunkten för det fortsatta arbetet bör vara en stegvis
ökning under fyraårsperioden.
Kommunikationsministern avser att föreslå regeringen att
tillsätta en utredning som skall utreda förutsättningarna för
ett system med miljözoner för fordon med nollutsläpp.
Motionerna
Motionären i motion Jo88(-) yrkande13 begär förslag om
ytterligare insatser för utvecklingsverksamhet med el- och
hybridbilar. För ändamålet bör 120miljoner kronor avsättas
under fyra år. En utredning bör enligt motion Jo624(nyd)
tillsättas för att skyndsamt lägga fram förslag om ett system
med nollemissionsfordon i städer och samhällen med mer än
45000 invånare. Systemet bör kunna införas senast
denljanuari 2007.
Utskottets överväganden
Utskottet kan konstatera att den tekniska utvecklingen av el-
och hybridfordon sedan ett par år tillbaka är intensiv. Orsaken
är främst de successivt skärpta avgaskraven i Californien. El-
och hybridfordon ger väsentligt lägre utsläpp än konventionell
teknik och lämpar sig särskilt bra för tätorter. I Sverige har
stödet hittills begränsats till medverkan i ett par mindre
demonstrationsprojekt. Enligt vad utskottet erfarit har NUTEK
nyligen inrättat ett teknikupphandlingsprogram i syfte att
stimulera inköp av el- och hybridfordon i Sverige. 5miljoner
kronor skall användas för teknikupphandling av
kollektivtrafikfordon. Ett flertal intressenter, däribland
BilspeditionAB, Postverket, Gatubolaget i Göteborg samt
Stockholms läns landsting, har anmält sitt intresse att
medverka. Som anförs i propositionen finns i dag ett behov av
att öka samhällets engagemang på detta område så att vidare
erfarenheter kan vinnas även i Sverige. Forskningen bör
förstärkas samtididigt som utvecklings- och
demonstrationsverksamheten ges en väsentligt vidare inriktning
och omfattning än tidigare. Utskottet stöder därför regeringens
förslag att ett fyraårigt forsknings-, utvecklings- och
demonstrationsprogram rörande användning av el- och hybridfordon
för att förbereda en introduktion inleds. För ändamålet bör
9miljoner kronor avsättas för budgetåret 1993/94 att
disponeras av TFB för att genomföra programmet. Verksamheten bör
vara långsiktig och utgångspunkten för det fortsatta arbetet bör
vara en stegvis ökning under fyraårsperioden. Vad utskottet nu
anfört tillgodoser syftet med motion Jo88 yrkande13.
Motionsyrkandet avstyrks.
Som framgår av propositionen avser kommunikationsministern att
föreslå regeringen att tillsätta en utredning som även kommer
att utreda förutsättningarna för att införa miljözoner i vissa
tätorter. Även möjligheten att införa ett system för fordon med
nollutsläpp bör utredas. Med det anförda avstyrker utskottet
motion Jo624 i den mån motionen inte kan anses tillgodosedd.
Östersjösamarbetet om trafik och miljö
Propositionen
Kommunikationsministern föreslår att för de svenska
stödinsatser som förbereds inom ramen för det pågående
samarbetet om trafik och miljö i Östersjöregionen (Baltic Sea
Conference of Ministers of Transport) avsätts 15miljoner
kronor för finansiering av svenska punktinsatser i syfte att
stärka kollektivtrafiken.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag.
Åtgärder inom sjöfarten
Propositionen
Kommunikationsministern uttalar att Sverige, liksom hittills,
bör vara pådrivande i det internationella arbetet om sjöfartens
miljöfrågor. Arbetet med bilaterala avtal om begränsningar av
svavelutsläpp fortsätter. Ett uppdrag skall ges om att redovisa
de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för och
konsekvenserna av avgaskrav och renare bränsle avseende
fritidsbåtar, arbetsfartyg och vägfärjor samt andra fartyg som
används enbart för inrikestrafik.
Motionerna
I motion Jo63l(c) föreslås ett antal åtgärder mot dumpningen
i Östersjön (yrkande3) och mot miljöförstöringen i området
(yrkande4). Motionärerna i motion Jo675 (fp) efterlyser
åtgärder som minskar luftutsläppen från sjöfarten (yrkande7)
och svavelhalten i bunkerolja (yrkande8). En naturvårdsfond
bör inrättas enligt den s.k. PPP-principen och finansieras med
passageraravgifter. Medlen bör användas bl.a. för återställande
av skadade stränder och för forskning och dokumentation i syfte
att stimulera utvecklingen av en levande skärgård (yrkande9).
Utskottets överväganden
Sjöfartens internationella karaktär medför att åtgärder för
att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan i allt väsentligt
måste grundas på internationella överenskommelser och regler.
Långtgående nationella särlösningar kan bl.a. medföra
snedvridning av konkurrensen. Sverige deltar därför aktivt i det
internationella arbetet med sjöfartens miljöfrågor inom bl.a.
FN:s sjöfartsorganisation IMO och i HELCOM.
Sjöfartens utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid är inte
obetydliga och kan på sikt minskas. Sverige stödjer därför
arbetet inom IMO med en internationell miljöbaserad
miljöstandard för fartygsbränslen och med utvecklingen av en ny
bilaga till MARPOL-konventionen om reglering av luftföroreningar
från fartyg. En sådan bilaga skulle medföra att föreskrifterna
om vattenförorening från fartyg kompletteras med föreskrifter om
fartygens utsläpp till luft. Inom HELCOM har uttalats att
Östersjöländerna bör eftersträva att internationella regler om
förorening från fartyg också skall innehålla regler om
maximering av svavelhalten i fartygsbränsle. HELCOM har också
uttalat att bilaterala avtal om maximering av svavelhalten i
eldningsolja till högst 1,5volymprocent bör kunna träffas med
Östersjöländerna. Även inom EG pågår arbete för att minska
luftutsläpp från fartyg. I mars1992 antogs ett direktiv,
varigenom svavelhalten i bl.a. fartygsbränsle för bruk inom EG
minskas till 0,2%i ett första steg. I likhet med
kommunikationsministern gör utskottet den bedömningen att, i
avvaktan på en samlad internationell reglering, bilaterala avtal
med övriga Östersjöländer kan vara ett snabbare sätt att få fram
regler som begränsar svavelutsläppen främst från färjetrafiken i
Sveriges närområde. Som framgår av årets budgetproposition,
bilaga7, kommer förutsättningarna för sådana avtal att
undersökas. Utskottet välkomnar det uppdrag som aviseras i den
nu aktuella propositionen att undersöka möjligheterna att minska
luftföroreningarna från bl.a. fritidsbåtar och svensk inrikes
sjöfart. Därvid skall förutsättningarna att introducera tekniska
eller ekonomiska åtgärder till grund för nationella åtgärder och
initiativ i internationella fora klarläggas.
I november1992 behandlade utskottet utförligt ett antal
motioner om bl.a. det marina miljöskyddsarbetet för vatten och
luft (1992/93:JoU5). Sammanfattningsvis konstaterade utskottet
att motionerna i huvudsak var tillgodosedda när det gäller den
miljöpolitiska målsättningen och kraven på internationellt
samarbetem.m. De i nuvarande sammanhang aktuella motionerna
tar upp i huvudsak samma frågeställningar som de motioner som då
var föremål för utskottets behandling. Utskottets
ställningstaganden från hösten1992 kvarstår givetvis. Med
hänvisning härtill och till vad utskottet anfört ovan avstyrks
motionerna Jo631 yrkandena3 och4 och Jo675 yrkandena7
och8 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Utöver det ovan anförda vill utskottet, med anledning av
motion Jo675 yrkande9, erinra om det uppdrag som aviseras i
propositionen om att redovisa de tekniska och ekonomiska
förutsättningarna för och konsekvenserna av avgaskrav och renare
bränsle avseende fritidsbåtar, arbetsfartyg och vägfärjor samt
andra fartyg som används enbart för inrikes trafik. Med
hänvisning härtill och till vad utskottet i tillämpliga delar
anfört ovan avstyrks motionsyrkandet i den mån det inte kan
anses tillgodosett.
Det arbete med miljöfrågor som pågår inom de internationella
luftfartsorganisationerna, där Sverige liksom hittills bör vara
pådrivande, avses bl.a. leda till internationella
överenskommelser om möjlighet till införande av ekonomiska
styrmedel för att reducera flygets utsläpp till luft. Sådana
överenskommelser finns i dag endast beträffande möjlighet till
differentiering av landningsavgifter med hänsyn till buller.
Utskottet anser i likhet med kommunikationsministern att
Luftfartsverket, bl.a. som en del i arbetet med att uppfylla av
regeringen fastställda miljövillkor för Arlanda flygplats, bör
slutföra arbetet med förslag om miljörelaterade
landningsavgifter på svenska flygplatser. Som anförs i
propositionen bör i arbetet även beaktas behovet av en
förändring av nuvarande miljöskatt på inrikes flygtrafik med
hänsyn till de förändrade marknadsförhållandena.
Utskottet ansluter sig till kommunikationsministerns bedömning
att en särskild utredning bör tillsättas i syfte att minska
utsläppen av koldioxid från trafiken.
Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1993/94 (sjätte
huvudtiteln)
Östersjösamarbetet om trafik och miljöm.m. (A6)
Propositionen
Kommunikationsministern föreslår att 15miljoner kronor
avsätts under ett nytt anslag för finansiering av svenska
satsningar för att stärka kollektivtrafiken i länderna kring
Östersjön. Det bör ankomma på regeringen att disponera anvisade
medel.
Motionen
Med hänvisning till sitt förslag om inrättande av ett särskilt
anslag för miljöanpassad energiförsörjning i de baltiska
staterna begär Socialdemokraterna i motion Jo86 yrkande15 att
regeringens begäran om medel avstyrks.
Utskottets överväganden
Utskottet, som på annan plats i detta betänkande (s.51) har
tillstyrkt regeringens förslag om samarbete med Östersjöländerna
om trafik och miljö, tillstyrker även den föreslagna
medelsanvisningen för ändamålet. Det anförda innebär att
utskottet avstyrker motion Jo86 yrkande15.
Bidrag till forskning om el- och hybridfordon (G4)
Propositionen
Kommunikationsministern har tidigare föreslagit att
9miljoner kronor avsätts för ett fyraårigt forsknings-,
utvecklings- och demonstrationsprogram för att förbereda en
introduktion av el- och hybridfordon (s.162f.). Härutöver
bör anvisade medel till en mindre del även kunna täcka
förvaltningskostnader i anslutning till genomförandet av
verksamheten.
Motionen
Socialdemokraterna begär i motion Jo86 yrkande16 att
riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om medelsanvisning
under förevarande anslag och överföra medlen till det i motionen
föreslagna anslaget för miljöanpassad energiförsörjning i
Baltikum.
Utskottets överväganden
I enlighet med sitt ställningstagande till programmet om
användning av el- och hybridfordon (s.49f.) tillstyrker
utskottet regeringens förslag om medel för ändamålet och om
disposition av anslaget. Utskottets ställningstagande innebär
att motion Jo86 yrkande16 avstyrks.
Bilaga3, Jordbruksdepartementet
Jordbruk och skogsbruk som resurs i klimatarbetet
Propositionen
NUTEK, Naturvårdsverket och SLU bör ges i uppdrag att göra en
samlad utredning om hur jordbruket och skogsbruket mest
effektivt kan bidra till ett minskat nettoutsläpp av koldioxid.
Föredragande statsrådet framhåller som angeläget att det görs
en översiktlig, samlad bedömning av de olika källorna och
marknaderna för biobränsle, särskilt med hänsyn till deras
positiva effekter från klimatsynpunkt. Av särskilt intresse är
vilka användningsområden som är samhällsekonomiskt mest
kostnadseffektiva. I detta sammanhang bör även metoder för
massaproduktion och materialåtervinning belysas.
Motionerna
I motion Jo83(-) hävdas att 35 miljarder kronor för ett
tiotal fabriker och 3 miljoner hektar skogs- och åkermark behövs
för produktion av biomassa. Motionären i motion Jo88(-)
yrkande15 begär förslag om stöd för biobränsleproduktion
integrerad i jordbruksproduktionen. Åtgärder för att ersätta
fossila bränslen/kärnkraft med skogsbränsle bör uppmärksammas
enligt motionärerna i motion Jo89(s) yrkande1.
Utskottets överväganden
Produkter från jordbruk och skogsbruk kan ersätta icke
förnybara produkter inom olika samhällsområden. Med dessa
utgångspunkter måste jordbruket och skogsbruket utnyttjas som
resurser i miljöarbetet. När det gäller målet att minska
koldioxidutsläppen anser utskottet att dessa sektorer har en
nyckelroll. Biobränslekommissionen har i sina betänkanden
(SOU1991:93 och 1992:90) visat på en stor potential för
produktion av biomassa för dessa ändamål. Kommissionen drar
slutsatsen att tillgångarna inte utgör någon begränsning för
användning av biobränslen inom bostads-, service- och
industrisektorerna. Utskottet finner det därför angeläget att
det görs en översiktlig, samlad bedömning av de olika källorna
och marknaderna för biobränsle, särskilt med hänsyn till deras
positiva effekter från klimatsynpunkt. Av särskilt intresse är
härvidlag vilka samhällsområden som är de samhällsekonomiskt
mest kostnadseffektiva. Utskottet ansluter sig till regeringens
bedömning att i sammanhanget även olika metoder för
massaproduktion och materialåtervinning bör belysas. Av
propositionen framgår att jordbruksministern avser att i annat
sammanhang föreslå regeringen att NUTEK, Naturvårdsverket och
SLU får i uppdrag att göra en samlad utredning om hur jordbruket
mest effektivt kan bidra till ett minskat nettoutsläpp av
koldioxid. Utskottet gör till stora delar samma bedömning som
motionärerna i motion Jo89 om biobränslenas fördelar framför
fossila bränslen. Med hänvisning till det ovan anförda anser
emellertid utskottet att syftet med motionens yrkande1 i allt
väsentligt kan tillgodoses utan något särskilt riksdagens
uttalande i frågan. Motionsyrkandet avstyrks således.
Sammantaget är det pågående arbete som beskrivs i
propositionen och de olika åtgärder som föreslås när det gäller
biobränsleproduktionen ägnat att i väsentliga delar tillgodose
syftet med motion Jo88 yrkande15. Motionsyrkandet avstyrks i
den mån det inte kan anses tillgodosett.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet även
motion Jo83.
Förbättrade miljöprestanda i mindre biobränslepannor
Propositionen
Naturvårdsverket, NUTEK och Statens provningsanstalt bör ges i
uppdrag att utreda förutsättningarna för att minska emissionerna
av kolväten vid eldning med biobränslen i villapannor, kaminer
och liknande anläggningar.
Motionerna
När det gäller små biobränsleeldade anläggningar bör, enligt
yrkande3 i motion Jo86(s), miljökraven skärpas även för
andra föroreningar, t.ex. tjärhalt. Naturvårdsverket bör påbörja
rådgivning till kommuner och fastighetsägare. I motion Jo630
yrkande28 från samma parti begärs förslag om höjda miljökrav
för mindre biobränslebaserade anläggningar. Utsläppen av tjära,
kolväten och kväveoxider måste minska och pannorna bli mer
energieffektiva.
Utskottets överväganden
I vårt land finns i dag mer än 100000pannor för ved som
inte är miljögodkända. Många av dem är äldre dubbelpannor för
olja och ved, ofta med undermåliga miljöprestanda vid
vedeldning. Förutom höga utsläpp av kolväten har sådana
anläggningar mycket dålig verkningsgrad och i många fall även
högre brandrisk än normalt. Med moderna miljögodkända pannor som
kombineras med ackumulatortank reduceras utsläppen av kolväten
kraftigt. Kommunerna har visserligen möjlighet att i samband med
bygglovsprövning för nyinstallation i tätort kräva
miljögodkännande, men utanför tätorterna ställs inte sådana
krav. Kolväteutsläpp sker också vid eldning i öppna spisar,
eldning av trädgårdsavfall och grillning i träkolsgrillar.
Utskottet har erfarit att Naturvårdsverket inom ramen för
handlingsprogrammet Miljö93 utreder effekterna av de nuvarande
utsläppen vid småskalig förbränning. Mot bakgrund av de hälso-
och miljöproblem som den småskaliga vedeldningen i framför allt
villapannor orsakar, och med utgångspunkt i bl.a.
Naturvårdsverkets handlingsprogram bör förutsättningarna att
minska emissionerna av kolväten vid eldning med biobränslen i
villapannor, kaminer och liknande anläggningar utredas. Som
anförs i propositionen bör detta uppdrag ges till
Naturvårdsverket, NUTEK och Statens provningsanstalt. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna Jo86 yrkande3 och Jo630
yrkande28 i den mån motionsyrkandena inte kan anses
tillgodosedda.
Bilaga4, Näringsdepartementet
Svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för
energieffektivisering och förnybara energislag
Propositionen
Näringsministern föreslår att ett program utformas med syfte
att bidra till främst energieffektiviseringsåtgärder och ökat
utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa.
Även insatser i utvecklingsländerna skall kunna finansieras inom
ramen för programmet. Insatserna skall pågå under en längre tid.
För budgetåret 1993/94 bör anvisas 95miljoner kronor.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag.
Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1993/94 (tolfte
huvudtiteln)
Åtgärder för energieffektiviseringarm.m. i bl.a. Östeuropa
och Baltikum (E9)
Propositionen
Från anslaget bör enligt näringsministern betalas stöd enligt
vad ovan anförts (prop. s.199f.) rörande svenska insatser
för energieffektivisering och introduktion av nya energislag i
Baltikum, Polen och övriga Östeuropa. En mindre del av
medelsramen bör kunna utgå i form av bidrag.
Motionen
Socialdemokraterna begär i motion Jo86 yrkande19 att
regeringens förslag om medelsanvisning avstyrks och att medlen
överförs till det i motionen föreslagna anslaget Åtgärder för
miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum.
Utskottets överväganden
Som anförts ovan har utskottet ingen erinran mot regeringens
förslag om ett program för svenska insatser på energiområdet i
bl.a. de baltiska staterna och Östeuropa. Det anförda innebär
att utskottet även tillstyrker förslaget om medelsanvisning och
disposition av anslaget. Därmed avstyrker utskottet motion Jo86
yrkande19.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Förenta nationernas ramkonvention om
klimatfrågor
att riksdagen godkänner Förenta nationernas ramkonvention om
klimatfrågor,
2. beträffande strategier för minskad klimatpåverkan
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
strategier för minskad klimatpåverkan,
3. beträffande ambitionsnivån i den nationella
klimatpolitiken
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo90 yrkande1,
res. 1 (nyd)
4. beträffande stabilisering av koldioxidutsläppen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo91 yrkande2,
1992/93:Jo92 yrkande1 och 1992/93:Jo677 yrkande1,
5. beträffande en nationell strategi för klimatpolitiken
efter år2000
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo87 yrkande1,
1992/93:Jo91 yrkande3 och 1992/93:Jo677 yrkandena2 och3,
men. (v) - delvis
6. beträffande klimatpolitikens effekter för
myndighetsarbetet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo88 yrkande6,
7. beträffande s.k. joint implementation
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo91 yrkande4,
8. beträffande svavel- och koldioxidutsläppen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo639 yrkandena1 och2,
9. beträffande koldioxidbeskattningenm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo86 yrkande6,
1992/93:Jo87 yrkandena3 och4, 1992/93:Jo88 yrkandena3, 7
och20 och 1992/93:Jo90 yrkande2,
res. 2 (s) - motiv.
res. 3 (nyd)
men. (v) - delvis
10. beträffande Koncessionsnämndens prövning
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo86 yrkande7 och
1992/93:Jo88 yrkande17,
res. 4 (s)
11. beträffande begränsning av luftföroreningar i
myndighetsarbetet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo676 yrkande12,
12. beträffande en studie av klimatförändringarna
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo86 yrkande1,
res. 5 (s)
13. beträffande skogsbruket i utvecklingsländerna
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo91 yrkande1,
1992/93:Jo92 yrkande2 och 1992/93:U645 yrkande3,
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo630 yrkande9,
1992/93:Jo631 yrkande2 och 1992/93:U283 yrkande6,
res. 13 (s)
men. (v) - delvis
32. beträffande ett nytt anslag till åtgärder för
miljöanpassad energiförsörjning i Baltikumm.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo86 yrkande12,
res. 14 (s)
men. (v) - delvis
33. beträffande fortsatt internationellt arbete på
klimatområdetm.m.
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen i övrigt
anförts om det fortsatta internationella arbetet på
klimatområdet, forskning och utveckling, trafikfrågor, åtgärder
mot metan, dikväveoxid och andra växthusgaser, vissa
avfallsfrågor samt åtgärder till skydd mot ozonskiktet,
34. beträffande anslag till miljöinsatser i
Östersjöregionen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande13 till Miljöinsatser i
Östersjöregionen för budgetåret 1993/94 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 122500000kr,
res. 15 (s) - villk.
men. (v) - delvis
35. beträffande anslag till utredningarm.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande14 till
Utredningarm.m. för budgetåret 1993/94 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett belopp som är 5000000kr högre än
vad som tidigare har anvisats av riksdagen (prop.1992/93:100,
bil.15, JoU12, rskr.243),
res. 16 (s) - villk.
men. (v) - delvis
36. beträffande bidrag till internationellt samarbete kring
den byggda miljönm.m.
att riksdagen till Bidrag till internationellt samarbete
kring den byggda miljönm.m. för budgetåret 1993/94 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett belopp som är 5000000kr
högre än vad som tidigare har anvisats av riksdagen (prop.
1992/93:100, bil.15, BoU14, rskr.217),
37. beträffande Sveriges deltagande i det internationella
arbetet på trafikområdet
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo86 yrkande8 och
1992/93:U656 yrkande1,
res. 17 (s)
res. 18 (nyd)
men. (v) - delvis
38. beträffande reducering av koldioxidutsläppen inom
transportsektornm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo88 yrkandena14 och
16, 1992/93:Jo92 yrkande3 och 1992/93:Jo703 yrkande 3,
39. beträffande skärpta regler för svavelhaltm.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo703 yrkande2,
res. 19 (s)
40. beträffande miljöanpassade hastighetsregler
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo88 yrkande19,
41. beträffande skattesystemet för tjänstebilarm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo88 yrkande18 och
1992/93:Jo91 yrkande6,
42. beträffande avvecklingsplan för blyad bensinm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo630 yrkande26,
1992/93:Jo657, 1992/93:Jo668 och 1992/93:T219 yrkande5,
res. 20 (s)
men. (v) - delvis
43. beträffande miljöklassystem för bensinm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo630 yrkande25 i
återstående del och 1992/93:Jo641,
men. (v) - delvis
44. beträffande miljöanpassade drivmedel
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo87 yrkande2,
1992/93:Jo632 och 1992/93:T208 yrkande18,
men. (v) - delvis
45. beträffande tunga fordon och arbetsmaskiner
att riksdagen avslår motion 1992/93:T208 yrkande19,
men. (v) - delvis
46. beträffande en avgasreningsanordning för
eftermontering
att riksdagen avslår motion 1992/93:U656 yrkande6,
res. 21 (nyd)
47. beträffande ytterligare insatser för utveckling av el-
och hybridfordon
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo88 yrkande13,
res. 22 (s) - motiv.
48. beträffande ett system med nollemissionsfordon
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo624,
res. 23 (nyd)
49. beträffande minskning av utsläppen från fartygm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo631 yrkandena3
och4 och 1992/93:Jo675 yrkandena7 och8,
50. beträffande inrättande av en naturvårdsfond
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo675 yrkande9,
51. beträffande anslag till Östersjösamarbetet om trafik och
miljö
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande15 till
Östersjösamarbetet om trafik och miljö för budgetåret
1993/94 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 15000000kr,
res. 24 (s) - villk.
men. (v) - delvis
52. beträffande bidrag till forskning om el- och
hybridfordon
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande16 till Bidrag till
forskning om el- och hybridfordon för budgetåret 1993/94 under
sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
9000000kr,
res. 25 (s) - villk.
men. (v) - delvis
53. beträffande en strategi för reducering av
koldioxidutsläppen inom transportsektornm.m.
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen i övrigt
anförts om en strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom
transportsektorn, ekonomiska styrmedel, forsknings-,
utvecklings- och demonstrationsverksamhet rörande användning av
biomassebaserade motoralkoholer och biogas samt åtgärder inom
sjöfarten och luftfarten,
54. beträffande ersättande av fossila bränslen/kärnkraft med
skogsbränsle
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo89 yrkande1,
res. 26 (s)
55. beträffande integration av biobränsleproduktionen i
jordbruksproduktionenm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo83 och 1992/93:Jo88
yrkande15,
56. beträffande höjda miljökrav för små biobränslebaserade
anläggningar
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo86 yrkande3 och
1992/93:Jo630 yrkande28,
res. 27 (s)
men. (v) - delvis
57. beträffande jordbrukets och skogsbrukets betydelse för
ett förbättrat klimat
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen i övrigt
anförts om jordbruket och skogsbruket som en resurs för att
förbättra klimatförhållandena och om ett utvecklingsprogram för
minskat kolväteutsläpp från vedeldning i småhus,
58. beträffande svenska insatser på energiområdet i bl.a.
Baltikum och Östeuropa
att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslås om
svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för
energieffektivisering och förnybara energislag,
59. beträffande anslag till åtgärder för
energieffektiviseringarm.m. i bl.a. Östeuropa och
Baltikum
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande19 till Åtgärder för
energieffektiviseringarm.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum
för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 95000000kr.
res. 28 (s) - villk.
men. (v) - delvis
Stockholm den12 maj1993
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar
Virgin (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Lennart
Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Max
Montalvo (nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka
Bohlin (s), Patrik Norinder (m), Lennart Fremling (fp), Berndt
Ekholm (s) och CarlOlov Persson (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Ambitionsnivån i den nationella klimatpolitiken (mom.3)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.21
börjar med "Som anförts" och slutar med "anses tillgodosett"
bort ha följande lydelse:
Under den senaste 20-årsperioden har de svenska
koldioxidutsläppen minskat med ca40%. Härutöver har Sverige,
vilket också framhålls i propositionen, infört en
koldioxidbeskattning som ligger väsentligt högre än den
föreslagna nivån inom EG. I den allmänna debatten har förekommit
den uppfattningen att Sverige bör avvakta införande av åtgärder
som ger motsvarande effekter i övriga OECD-länder innan beslut
fattas om höjning av ambitionsnivån i den nationella
klimatpolitiken. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning
och anser att Sverige inte för närvarande bör besluta om en
ensidigt höjd ambitionsnivå på området till nackdel för landets
näringsliv och konkurrenskraft i förhållande till OECD och EG.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo90 yrkande1 bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande ambitionsnivån i den nationella
klimatpolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo90 yrkande1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
att den del av utskottets yttrande som på s.23 börjar med "I
enlighet" och på s.24 slutar med "anses tillgodosedda" bort ha
följande lydelse:
I enlighet -- -- -- (=utskottet) -- -- -- biobränslebaserad
elproduktionskapacitet. Goda skäl talar således enligt
utskottets mening för införande av en koldioxidskatt. Samtidigt
kan utskottet konstatera att regeringen, med hänvisning till
fortsatt beredning av frågan, avstår från att lägga fram förslag
om en sådan skatt. Utskottet har inhämtat att frågan om
beskattning av kraftvärme är föremål för översyn inom en
särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet. Därvid torde enligt
utskottets mening de olika förslag om koldioxid- och
energibeskattning som framförs i motionerna Jo87 och Jo88 komma
att övervägas. I avvaktan på resultatet av gruppens arbete
avstyrker utskottet motionerna Jo87 yrkandena3 och4, Jo88
yrkandena3, 7 och20 i den mån motionsyrkandena inte kan
anses tillgodosedda.
Med vad utskottet anfört ovan avstyrks även motion Jo90
yrkande2.
3. Koldioxidbeskattningenm.m.(mom.9)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.23
börjar med "I enlighet" och slutar med "yrkande2" bort ha
följande lydelse:
Som anförs i motion Jo90 finns skilda ståndpunkter när det
gäller frågan om koldioxidskatt på elproduktion. I sina
yttranden över Biobränslekommissionens förslag om en
koldioxidskatt på 8öre per kg koldioxid framhåller flera
remissinstanser att införande av en sådan skatt skulle störa det
nordiska kraftutbytet och verka prishöjande på den svenska
elmarknaden. Också regeringen uttrycker tveksamhet härvidlag och
anser att frågan bör beredas ytterligare inom regeringskansliet.
I likhet med motionären i motion Jo90 ställer sig även utskottet
mycket tveksamt till att mot denna bakgrund redan nu inta en
positiv hållning i frågan. Beslut om införande av en
koldioxidskatt bör därför anstå. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo90 yrkande2 bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande koldioxidbeskattningen
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo90 yrkande2
och med avslag på motionerna 1992/93:Jo86 yrkande6,
1992/1993:Jo87 yrkandena3 och4 och 1992/93:Jo88
yrkandena3, 7 och20 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
dels att den del av utskottets yttrande som på s.24
börjar med "Miljöskyddskommittén har" och slutar med
"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Miljöskyddskommittén har -- -- -- (=utskottet) -- -- -- i
regeringskansliet. Därmed finner utskottet motion Jo86
yrkande7 i denna del tillgodosedd. Härutöver vill utskottet
anföra följande. De energiintensiva företagen kan i många fall
vidta åtgärder som är mer effektiva från miljösynpunkt och som
medför lägre marginalkostnader än motsvarande åtgärder inom
andra samhällssektorer när det gäller utnyttjande av energin.
Därför vore det enligt utskottets mening otillfredsställande om
en sänkning av koldioxidskatten tillsammans med befrielse från
energiskatt skulle innebära att dessa samhällsekonomiskt
lönsamma åtgärder inte skulle komma att vidtas. Som anförs i
motion Jo86 bör i Koncessionsnämndens tillståndsprövning även
koldioxidutsläppen granskas. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag härom. Vad utskottet anfört med anledning
av motion Jo86 yrkande7 bör ges regeringen till känna. Med det
anförda finner utskottet motion Jo88 yrkande17 tillgodosett.
Motionsyrkandet bör inte medföra någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande Koncessionsnämndens prövning
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo86 yrkande7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1992/93:Jo88 yrkande17,
dels att den del av utskottets yttrande som på s.26
börjar med "I likhet" och slutar med "utskottet anfört" bort ha
följande lydelse:
Det internationella arbetet på klimatområdet måste enligt
utskottets mening prioriteras även i framtiden. Det
vetenskapliga arbetet måste få fortsatt stöd, samtidigt som
Sverige driver klimatfrågorna både nationellt och
internationellt. Därför bör regeringen ta initiativ till en
studie av hur enskilda länder kommer att påverkas av de befarade
klimatförändringarna. Studien bör även omfatta de anpassningar
som kan komma att krävas vad gäller t.ex. jordbruket. Bl.a. bör
effekterna av konkreta utsläppsminskningar studeras. Studien bör
kunna ligga till grund för åtgärdsstrategier på klimatområdet,
exempelvis inom ramen för IPCC och INC (International
Negotiation Committee). Som anförs i motion Jo86 bör studien
styras av en internationell eller regional samordningsgrupp,
bestående av forskare, beslutsfattare, industriledare och
företrädare för miljörörelsen. Gruppen bör ha som målsättning
att lägga fram förslag om globala och regionala åtgärder och
förankra dessa på hög nivå i de olika länderna. Den av
regeringen föreslagna vetenskapliga samordningsgruppen för
klimatrelaterad forskning och utveckling betraktar utskottet som
en nationell del i den av utskottet föreslagna internationella
gruppen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo86
yrkande1 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande en studie av klimatförändringarna
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo86 yrkande1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Miljösatsningar i Östersjöområdet (mom.16)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.28
börjar med "Våren1992" och slutar med "anses tillgodosett"
bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Fi211 importerar Sverige 85--90% av
luft- och vattenföroreningarna. Miljöproblemen är globala, och
det är enligt utskottets mening i den andan som miljöarbetet
skall bedrivas. För Sveriges del är det fråga om att på
miljöområdet framför allt bistå de baltiska länderna och
Östeuropa. Det anförda innebär att utskottet ansluter sig till
motion Fi211 yrkande27 att de svenska miljösatsningarna i
första hand bör inriktas mot våra grannar i Östersjöregionen.
Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande miljösatsningar i Östersjöområdet
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Fi211
yrkande27 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
dels att den del av utskottets yttrande som på s.31
börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "Motionsyrkandena
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter -- -- -- (=utskottet) -- -- -- behöva
utökas. Enligt utskottets mening har detta visat sig var fallet.
Det kan konstateras att Sveriges beslut att som första land i
Europa införa skärpta krav för minskning av utsläppen av
kolväten och kväveoxider har haft en pådrivande effekt i dessa
frågor. Enligt utskottets mening krävs ett intensivt
internationellt arbete för att öka ansträngningarna för
framtagande av bättre miljöanpassade fordon. I detta arbete bör
Sverige spela en pådrivande roll. Som anförs i motionerna Jo630
och T216 bör regeringen därför redan nu förbereda nästa steg i
miljöklassningssystemet. När en ny obligatorisk miljöklass avses
införas år1996 bör systemet tillföras ytterligare en klass,
mellan klasserna1 och2, med mer avancerad kravprofil. I
systemet bör inordnas fordon som kan drivas med mindre
miljöpåverkande bränslen. Härigenom kan de skärpta krav som bör
införas vid sekelskiftet förberedas och få en tidigare
genomslagskraft. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo630 yrkande25 (delvis) och T216 yrkande10 bör
ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet
motion Jo88 yrkandena9 och10 i den mån motionsyrkandena inte
kan anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under18 bort ha följande
lydelse:
18. beträffande miljöklassystem för motorfordonm.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo630
yrkande25 i motsvarande del och 1992/93:T216 yrkande10 och
med avslag på motion 1992/93:Jo88 yrkandena9 och10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att den del av utskottets yttrande som på s.33
börjar med "Utskottet har inhämtat" och på s.34 slutar med
"anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Utskottet har -- -- -- (=utskottet) -- -- -- i
regeringskansliet. I likhet med motionärerna i motion Jo630
anser utskottet att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag
om införande av en skatt på HCFC i enlighet med vad som förordas
i Naturvårdsverkets rapport. Vad utskottet anfört med anledning
av motionens yrkande17 bör ges regeringen till känna. Med det
anförda finner utskottet syftet med motion Jo88 yrkande11 i
väsentliga delar tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte
föranleda någon riksdagens vidare åtgärd. Utskottet är däremot
inte berett att tillmötesgå förslaget i motion Jo88 yrkande12.
Motionsyrkandet avstyrks.
dels att utskottets hemställan22 under bort ha följande
lydelse:
22. beträffande styrmedel för HCFCm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo630
yrkande17 och med avslag på motion 1992/93:Jo88 yrkande12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1992/93:Jo88 yrkande11,
9. Samordning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och
miljöåtgärderm.m.(mom.24)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.39
börjar med "I likhet" och slutar med "anses tillgodosedda" bort
ha följande lydelse:
I likhet -- -- -- (=utskottet) -- -- -- svenska småföretagare.
Likaså bör man överväga att ta till vara den yrkeskunskap som
finns hos arbetslösa svenskar genom att låta yrkesskickliga
arbetslösa delta i lämpliga projekt inom ramen för det svenska
miljöprogrammet för Östersjöområdet. Som anförs i motionen bör
Sverige även öppna sina gränser för lärlingar från länderna i
Baltikum. Vad utskottet anfört med anledning av motion U656
yrkandena10, 12 och13 bör ges regeringen till känna. Med vad
utskottet i tillämpliga delar anfört finner utskottet syftet
med motion Jo86 yrkande11 i allt väsentligt tillgodosett.
Motionsyrkandet bör inte påkalla någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande samordning av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder och miljöåtgärderm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U656
yrkandena10, 12 och13 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd
motion 1992/93:Jo86 yrkande11,
10. En redovisning av miljösamarbetet med Baltikum (mom.26)
dels att den del av utskottets yttrande som på s.40
börjar med "Jordbruksutskottet gör" och slutar med "anses
tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Jordbruksutskottet gör -- -- -- (=utskottet) -- -- -- flertal
myndigheter. Antalet ansvariga företrädare för staten är således
ansenligt. Detta bidrar enligt utskottets mening till att skapa
osäkerhet och dålig effektivitet, särskilt som dessutom oklara
ansvarsförhållanden råder. Som framhålls i motion Jo86 förstärks
problemen av bristande överblick och avsaknad av en effektiv
samordning. Detta är enligt utskottets mening mycket olyckligt,
eftersom ett sammanhållet program, i enlighet med motionen, är
angeläget för en framgångsrik Östeuropapolitik. Inom ramen för
ett sådant program bör enligt utskottet en miljöanpassad
energiförsörjning och andra miljöåtgärder utvecklas och
genomföras. Liksom motionärerna ser utskottet med oro att de
medel som riksdagen våren 1992 anvisade för satsningen i
Östeuropa splittras på en rad anslag, vilket innebär att
utfallet av anslagna medel blir sämre. En mer sammanhållen
strategi för de svenska insatserna i Östeuropa och de baltiska
staterna, byggd på internationell samverkan, är en nödvändig
förutsättning för effektivitet i biståndsarbetet. Inom ramen för
en sådan strategi måste alternativ till befintliga miljöfarliga
anläggningar tas fram, ett nytt miljöanpassat energisystem
utvecklas och omfattande åtgärder för energieffektivisering
vidtas. Även om en mer sammanhållen och koncentrerad svensk
insats blir mer kostnadseffektiv än den nuvarande, utgår
utskottet från att insatserna måste utökas framöver och
ytterligare medel anvisas. Med detta uttalande ansluter sig
utskottet till motion Jo86 yrkande10 att regeringen snarast
bör återkomma till riksdagen med en redovisning av hur
åtgärderna för en miljöanpassad energiförsörjning fortskrider.
Härutöver bör regeringen redovisa hur anslagna medel för
samarbetet med Östeuropa har använts. Utskottet förutsätter att
regeringen därvid beaktar de synpunkter som förs fram i
motionen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo86
yrkande10 bör ges regeringen till känna. Med det anförda
avstyrker utskottet motion U656 yrkande8 i den mån
motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under26 bort ha följande
lydelse:
26. beträffande en redovisning av miljösamarbetet med de
baltiska staterna
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo86 yrkande10
och med avslag på motionerna 1992/93:Jo643 yrkande2 och
1992/93:U656 yrkande8 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
11. En multilateral fond(mom.27)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.40
börjar med "Med anledning" och slutar med "anses tillgodosett"
bort ha följande lydelse:
I juli1992 inleddes arbetet med att skapa en multilateral
mekanism för att komplettera de bilaterala insatserna för
förbättrad kärnsäkerhet i Central- och Östeuropa. Mekanismens
syfte skall vara att åtgärda omedelbara behov av insatser för
att förbättra säkerheten vid kärnkraftverken i regionen. Som
anförs i motion U656 är det angeläget att Sverige verkar för att
en multilateral fond tillskapas för detta ändamål. Genom en
sådan fond kan bl.a. akuta säkerhetsbehov som faller utanför
redan existerande bilaterala stödprogram finansieras. Vad
utskottet anfört med anledning av motion U656 yrkande7 bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under27 bort ha följande
lydelse:
27. beträffande en multilateral fond
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U656 yrkande7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att den del av utskottets yttrande som på s.41
börjar med "Frågan om" och slutar med "anses tillgodosedd" bort
ha följande lydelse:
Frågan om -- -- -- (=utskottet) -- -- -- administrativt
styrmedel. Höga kostnader för att minska koldioxidutsläppen kan
undvikas om arbetet inriktas på reducering av de utsläpp som
kostar minst att åtgärda. Den extremt dåliga hushållningen med
energi i Central- och Östeuropa innebär att marginalkostnaden
för reduktion av utsläppen i regionen är väsentligt lägre än vad
som gäller för motsvarande åtgärder i Sverige. Förutsättningen
för att de svenska insatserna för minskning av
koldioxidutsläppen i de baltiska staterna och andra delar av
Östersjöområdet skall kunna ge avsett resultat är emellertid
att samarbetet sker i kontrollerade former. Därför måste såväl
Sverige som övriga samarbetsparter sätta bindande "tak" för de
samlade utsläppen vid olika tidpunkter. Härvid måste givetvis
ambitionen vara en väsentlig reduktion av utsläppen. Mycket
talar enligt utskottets mening för att samarbetet i så hög
utsträckning som möjligt bör ske på företagsnivå och med svenska
energiföretag som drivande kraft. För att så skall kunna ske,
behövs tydliga signaler. En modell där berörda företag ges
incitament att själva agera har enligt utskottets mening många
fördelar. Det beskrivna systemet med en s.k. miljöbubbla innebär
att de deltagande länderna anger ett bindande "tak" för
utsläppen, under vilket sedan bl.a. energiföretagen kan överlåta
utsläppskvoter. Som anförs i motion Jo86 kräver utformandet av
ett system med utsläppsramar ingående kunskap om förhållandena i
de deltagande länderna. Det bör enligt utskottet ankomma på den
i propositionen aviserade utredningen att utforma förslag härom.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo86 yrkande9 bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under29 bort ha följande
lydelse:
29. beträffande utsläppsramar
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo86 yrkande9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att den del av utskottets yttrande som på s.41
börjar med "Hösten1992" och på s.42 slutar med "riksdagens
sida" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo630 måste de fortsatta insatserna i
Central- och Östeuropa ske samordnat och i stor utsträckning på
multilateral bas. NEFCO:s möjligheter till finansiering av olika
insatser bör stärkas, och insatserna bör också kunna finansieras
via EBRD. Denna mer direkta form av stöd är enligt utskottets
mening ofta mer effektiv, eftersom alltför många bilaterala
överföringar kan leda till felprioriteringar. Det bör vidare
betonas att, av effektivitetsskäl, mottagarlandet bör avgöra
vilka insatser som bör komma i fråga. Som anförs i motionen bör
de myndighetsanknutna insatserna byggas ut inom områdena
miljöövervakning och kärnsäkerhet. Även kunskapsöverföring,
bl.a. på kommunal nivå, bör stimuleras. Sverige bör också
förmedla kunskap om hur en marknadsekonomi skall byggas upp på
en socialt och ekologiskt ansvarsfull grund. Det av BITS
finansierade strategiska miljösamarbetet med Polen är också en
värdefull form av insatser som måste fortsätta. Utskottet vill i
sammanhanget upprepa sin tidigare inställning att förhållandena
i regionen samtidigt kräver, att miljöinsatser kan påbörjas
snarast och utan hinder av att finansieringsfrågorna inte har
hunnit lösas (1992/93:Jou11). Vad utskottet anfört med anledning
av motion Jo630 yrkande9 bör ges regeringen till känna. Med
det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo631 yrkande2 och
U283 yrkande6 i den mån motionsyrkandena inte kan anses
tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under31 bort ha följande
lydelse:
31. beträffande Östersjösamarbetets utformningm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo630 yrkande9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1992/93:Jo631
yrkande2 och 1992/93:U283 yrkande6,
14. Ett nytt anslag till åtgärder för miljöanpassad
energiförsörjning i Baltikum(mom.32)
dels att den del av utskottets yttrande som på s.42
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande12" bort ha
följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motion Jo86 anser utskottet att
det nuvarande samarbetet med Östeuropa och de baltiska staterna
kan beskrivas som oöverskådligt och svårgripbart. Anslagna medel
utnyttjas ineffektivt. För att de svenska insatserna skall kunna
få önskad effekt krävs därför en betydligt mer sammanhållen
strategi än den som föreslås av regeringen. Insatserna under de
närmaste budgetåren bör därför koncentreras till några
begränsade områden. Som exempel på åtgärder kan nämnas byggandet
av ett biobränslebaserat kraftvärmeverk i någon av de baltiska
staterna och åtgärder för förbättrad hushållning med olja och
andra bränslen. Insatserna bör vidare koncentreras till större
tätorter inom ett begränsat geografiskt område, så att man inom
ramen för projektet kan studera effekterna av energianvändningen
och förutsättningarna för att ta till vara den inhemska
kompetensen på resp. område. Satsningen inom ramen för ett
samlat program för Östeuropapolitiken bör vara långsiktig och
omfattande och inbegripa en miljöanpassad energianvändning. Den
bör vidare stimulera inhemsk produktion och grundas på god
resurshushållning och energieffektiv teknik i syfte att minska
kostnaderna och användningen av fossila bränslen. Som föreslås i
motionen bör därför åtgärderna samordnas inom en effektiv
organisation med tillgång till diplomatisk, teknisk och
ekonomisk expertis. För att den kompetens som finns hos
myndigheter, företag och organisationer skall kunna utnyttjas på
ett så effektivt sätt som möjligt, bör organisationen även
präglas av flexibilitet. I enlighet med motionen bör ett nytt
övergripande anslag för Åtgärder för miljöanpassad
energiförsörjning i Östeuropa och Baltikum inrättas och för
ändamålet bör anvisas 221miljoner kronor under fjortonde
huvudtiteln. Anslaget bör finansieras genom omdisponeringar av
flertalet av de i propositionen föreslagna anslagen. Utskottet
tillstyrker således motion Jo86 yrkande12.
dels att utskottets hemställan under32 bort ha följande
lydelse:
32. beträffande ett särskilt anslag för åtgärder för
miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande12
till Åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum
för budgetåret 1993/94 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 221000000kr i enlighet med vad som
anförs i motionen,
15. Anslag till miljöinsatser i Östersjöregionen (mom.34)
dels att den del av utskottets yttrande som på s.42
börjar med "Utskottet har ovan" och slutar med "yrkande13"
bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslår regeringen att 122,5miljoner kronor
för budgetåret 1993/94 anvisas under ett nytt anslag, benämnt
Miljöinsatser i Östersjöregionen. Utskottet har på annan plats i
detta betänkande (res.14) anslutit sig till
Socialdemokraternas förslag om en betydligt mer sammanhållen
strategi för miljösamarbetet i Baltikum. I enlighet härmed
föreslår utskottet i det följande vissa omdisponeringar av
regeringens förslag om medelsanvisning för ovan angivet ändamål
(res.16, 24, 25 och28). Under förevarande anslag innebär
detta att utskottet ansluter sig till motion Jo86 yrkande13
att en del av de medel som regeringen föreslår anvisade bör
överföras till det i motionen förordade nyinrättade anslaget för
miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum.
dels att utskottets hemställan under34 bort ha följande
lydelse:
34. beträffande anslag till miljöinsatser i
Östersjöregionen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande13 till Miljöinsatser
i Östersjöregionen för budgetåret 1993/94 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 105500000kr,
dels att den del av utskottets yttrande som på s.43
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande14" bort ha
följande lydelse:
I enlighet med utskottets ställningstagande ovan (res.14)
ansluter sig utskottet även till yrkande14 i motion Jo86.
Detta innebär att de medel som regeringen föreslår anvisade
under förevarande anslag bör överföras till det i motionens
yrkande12 begärda anslaget för miljöanpassad energiförsörjning
i Baltikum.
dels att utskottets hemställan under35 bort ha följande
lydelse:
35. beträffande anslag till utredningarm.m.
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande14
avslår regeringens förslag såvitt avser anslag till
utredningarm.m.,
17. Sveriges deltagande i det internationella arbetet på
trafikområdet (mom.37)
dels att den del av utskottets yttrande som på s.44
börjar med "Utskottet välkomnar" och slutar med "Motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Inledningsvis finner utskottet det tillfredsställande att
trafikens miljöproblem prioriteras i EG:s s.k. vitbok om
trafikpolitiken. Enligt rapporten bör bl.a. ekonomiska styrmedel
tillämpas. I sammanhanget vill utskottet även erinra om det
arbete som pågår inom EG-kommissionen med ett förslag om
direktiv för koldioxidutsläpp från personbilar. Sådana regler är
enligt utskottets mening en möjlig åtgärd för att minska
vägtrafikens bidrag till utsläppen. Det är givet att sådana
regler får störst effekt om de samordnas mellan olika länder,
varför en samordning med EG är viktig. Inom EG har en
arbetsgrupp det senaste året arbetat med att utforma ett system
med en kombination av normer för högsta energiförbrukning och
ekonomiska styrmedel. Medlemsländerna har emellertid inte kunnat
enas om beskattningens utformning. Som anförs i motion Jo86 bör
Sverige delta aktivt i detta arbete och verka för att EG väljer
ett flexibelt och kostnadseffektivt system och att normen eller
differentieringen utformas så att den genomsnittliga
förbrukningen av fossila bränslen till år2005 kan minska med
ca40%. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo86
yrkande8 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under37 bort ha följande
lydelse:
37. beträffande Sveriges deltagande i det internationella
arbetet på trafikområdet
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo86 yrkande8
och med avslag på motion 1992/93:U656 yrkande1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Sveriges deltagande i det internationella arbetet på
trafikområdet (mom.37)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.44
börjar med "På annan" och slutar med "yrkande1" bort ha
följande lydelse:
Det kan i dag konstateras att en av de främsta orsakerna till
den s.k. drivhuseffekten, med undantag av energiproduktionen, är
utsläppen av drivhusgaser från petroleumdrivna fordon. Som
anförs i motion U656 bör Sverige därför aktivt verka för nya
internationella regler om höjd miljöstandard för motorfordon.
Syftet bör vara att påskynda förnyelsetakten av fordonsparken så
att 50% av världens fordon snarast möjligt blir försedda med
katalysatorer. Vad utskottet anfört med anledning av motion U656
yrkande1 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under37 bort ha följande
lydelse:
37. beträffande Sveriges deltagande i det internationella
arbetet på trafikområdet
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U656 yrkande1
och med avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande8 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att den del av utskottets yttrande som på s.45
börjar med "Med vad" och slutar med "yrkande2" bort ha
följande lydelse:
Som anförs i motion Jo703 är miljösituationen i Västsverige
fortfarande mycket allvarlig. Försurningens effekter påverkar
skogens tillstånd mycket negativt. Importen av försurande ämnen
måste minska samtidigt med de inhemska utsläppen av svavel- och
kväveoxider. Därför bör kraven på högsta svavelhalt skärpas
ytterligare med början i Västsverige till maximalt 0,1%
svavel. Vidare bör miljökrav införas för arbetsmaskiner och
fritidsbåtar och utsläppskraven skärpas för arbetsfordon och
tunga fordon. Miljöklassindelningen av dieselbränsle bör
kompletteras med ytterligare en miljöklass. I tätorter bör ett
centralt riktvärde fastställas för högsta halt av flyktiga
organiska ämnen. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo703 yrkande2 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under39 bort ha följande
lydelse:
39. beträffande skärpta regler för svavelhaltm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo703 yrkande2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att den del av utskottets yttrande som på s.47
börjar med "Inledningsvis kan" och på s.48 slutar med "vidare
åtgärd" bort ha följande lydelse:
Inledningsvis kan -- -- -- (= utskottet) -- -- -- för
närvarande. Det kan konstateras att betydligt renare bränslen än
tidigare nu introduceras på marknaden och att
miljöklassindelning och differentierad beskattning av brännoljor
har gett en snabb och positiv miljöeffekt. Utskottet anser i
likhet med vad som anförs i motion Jo630 yrkande 26 att det vore
önskvärt att så snart som möjligt få bort den blyade bensinen
från marknaden. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till
riksdagen med en avvecklingsplan för blyad bensin. Utskottet
utgår härvid från att utbytet av bly mot andra tillsatser i
bensinen sker på ett sådant sätt att den från hälso- och
miljösynpunkt önskade förbättringen säkerställs. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo630 yrkande 26 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda finner
utskottet syftet med motionerna Jo657, Jo668 och T219 yrkande5
i allt väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte påkalla
någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under42 bort ha följande
lydelse:
42. beträffande avvecklingsplan för blyad bensin
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo630
yrkande26 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna
1992/93:Jo657, 1992/93:Jo668 och 1992/93:T219 yrkande5,
21. En avgasreningsanordning för eftermontering (mom.46)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.49
börjar med "När det" och slutar med "som avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Mot bakgrund av det stora antalet utvecklingsländer torde, om
inte åtgärder vidtas, förnyelsen av världens fordonspark komma
att ta lång tid. Sverige har i dag kommit mycket långt när det
gäller utvecklingen av t.ex. nollemissionsfordon på den inhemska
marknaden. Vårt land kan därför aktivt medverka till en global
miljöförbättring genom att skapa nödvändiga förutsättningar för
en fortsatt utveckling av en enkel avgasreningsanordning för
eftermontering på alla typer av förbränningsmotorer. Denna
anordning bör sedan kunna säljas eller ges som bistånd inom
ramen för gällande budget. Vad utskottet anfört med anledning av
motion U656 yrkande6 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under46 bort ha följande
lydelse:
46. beträffande en avgasreningsanordning för
eftermontering
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U656 yrkande6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Ytterligare insatser för utveckling av el- och
hybridfordon (mom.47, motiveringen)
att den del av utskottets yttrande som på s.49 börjar med
"Utskottet kan" och på s. 50 slutar med "Motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan -- -- -- (=utskottet) -- -- -- att medverka.
Enligt utskottets mening tillkommer ansvaret för att finansiera
forskning och utveckling vad gäller produktion och introduktion
av el- och hybridfordon bilindustrin, som nu har inlett ett
långsiktigt arbete på området. Innan ställning tas till ett
eventuellt behov av statligt stöd bör resultatet av
bilindustrins åtgärder avvaktas. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Jo88 yrkande13.
23. Ett system med nollemissionsfordon (mom.48)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.50
börjar med "Som framgår" och slutar med "anses tillgodosedd"
bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo624 bör ett system utarbetas för
nollemissionsfordon i de centrala delarna av tätorter med mer än
45000invånare. Systemet bör bygga på den redan införda
miljözonen i Göteborg. Detta system innebär förbud mot trafik i
särskilt miljökänsliga områden av tätorter med sådana
dieseldrivna bussar med en totalvikt över 3,5ton eller
dieseldrivna tunga lastbilar som enligt bilavgasförordningen
(1991:1481) tillhör en viss miljöklass. Systemet kan utvecklas
stegvis genom att t.ex. gälla lätta lastbilar och slutligen även
personbilar, där målet bör vara nollemissionsfordon till
år2007. För att förbättra förutsättningarna för fordon som
enligt detta system inte äger tillträde till tätorterna och för
att förhindra s.k. trafikinfarkter i de centrala områdena, bör
infartsparkeringar planeras samtidigt. Detta innebär att
planeringen av parkeringsplatser, kollektivtrafik och nya fordon
måste samordnas. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo624 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under48 bort ha följande
lydelse:
48. beträffande ett system med nollemissionsfordon
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo624 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Anslag till Östersjösamarbetet om trafik och
miljö(mom.51)
dels att den del av utskottets yttrande som på s.50
börjar med "Utskottet har" och slutar med "regeringens förslag"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att åtgärder för att stärka kollektivtrafiken
bör vägas mot andra åtgärder inom ramen för det samlade program
som efterlyses i motion Jo86. Utskottet avstyrker således
propositionen i denna del.
dels att den del av utskottets yttrande som på s.53
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande15" bort ha
följande lydelse:
I enlighet med utskottets ställningstagande ovan (res.14)
ansluter sig utskottet även till yrkande15 i motion Jo86.
Detta innebär att de medel som regeringen föreslår anvisade
under förevarande anslag bör överföras till det i motionens
yrkande12 förordade anslaget för miljöanpassad
energiförsörjning i Baltikum.
dels att utskottets hemställan under51 bort ha följande
lydelse:
51. beträffande anslag till Östersjösamarbetet om trafik och
miljö
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande15
avslår regeringens förslag såvitt avser anslag till
Östersjösamarbetet om trafik och miljö,
25. Bidrag till forskning om el- och hybridfordon (mom.52)
dels att den del av utskottets yttrande som på s.53
börjar med "I enlighet" och slutar med "16avstyrks" bort ha
följande lydelse:
I enlighet med utskottets ställningstagande ovan (res.14)
ansluter sig utskottet även till yrkande16 i motion Jo86.
Detta innebär att de medel som regeringen föreslår anvisade
under förevarande anslag bör överföras till det i motionens
yrkande12 förordade anslaget för miljöanpassad
energiförsörjning i Baltikum.
dels att utskottets hemställan under52 bort ha följande
lydelse:
52. beträffande bidrag till forskning om el- och
hybridfordon
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande16
avslår regeringens förslag såvitt avser bidrag till forskning om
el- och hybridfordon,
26. Ersättande av fossila bränslen/kärnkraft med
skogsbränsle(mom.54)
dels att den del av utskottets yttrande som på s.54
börjar med "Produkter från" och på s.55 slutar med "avstyrks
således" bort ha följande lydelse:
Produkter från -- -- -- (=utskottet) -- -- -- av koldioxid.
Vårt land står i dag inför en betydande omställning av
energiproduktionen. Beslutet att avveckla kärnkraften och det
energipolitiska beslutet år1991 att ersätta fossila bränslen
med miljömässigt mer skonsamma ställer krav på alternativ
energiproduktion. Enligt utskottets mening skulle skogsnäringen
härvidlag kunna ge ett betydelsefullt bidrag genom att medverka
till att en ökad andel virke används som bränsle. När det gäller
utnyttjandet av skogsråvara för energiändamål har Sverige unika
förutsättningar att bli ett föregångsland. Vi har stora och
ökande tillgångar på virke, en väl utvecklad infrastruktur samt
kunskap, teknik och organisation för att vårda och skörda skogen
som en förnybar råvara. Det finns således enligt utskottets
mening många fördelar när det gäller att utveckla ett tredje
sortiment, dvs. bränsle, i vårt skogsbruk. Ett sortiment av
energived, baserat på den lågkvalitativa stamveden, skulle vara
till gagn för såväl skogsbruk som skogsindustri och stimulera en
god skogsskötsel och förbättrad ekonomi när det gäller
avverkning. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo89
yrkande1 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under54 bort ha följande
lydelse:
54. beträffande ersättande av fossila bränslen/kärnkraft med
skogsbränsle
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo89 yrkande1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Höjda miljökrav för små biobränslebaserade
anläggningar(mom.56)
dels att den del av utskottets yttrande som på s.55
börjar med "I vårt" och på s. 56 slutar med "anses
tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
I vårt -- -- -- (=utskottet) -- -- -- i träkolsgrillar.
Härtill kommer utsläppen av sot och tjära. Mot bakgrund av de
hälso- och miljöproblem som den småskaliga vedeldningen i
framför allt villapannor orsakar och med utgångspunkt i bl.a.
Naturvårdsverkets handlingsprogram bör, vilket anförs i
propositionen, ett uppdrag ges till Naturvårdsverket, NUTEK och
Statens provningsanstalt att utreda förutsättningarna för en
minskning av emissionerna av kolväten vid eldning av biobränslen
i villapannor, kaminer och liknande anläggningar. Flera
angelägna åtgärder kan emellertid vidtas redan nu. Det gäller
t.ex. att fastställa gränser för högsta tjärhalt i nya pannor,
så att nyinstallationer kan göras med miljögodkända pannor eller
braskaminer. Naturvårdsverket bör snarast och utan att avvakta
resultatet av utredningsarbetet utarbeta preliminära råd och
anvisningar om minskning av utsläppen av kolväten från små
biobränslebaserade anläggningar. Utskottet ansluter sig därmed
till motionerna Jo86 yrkande3 och Jo630 yrkande28. Vad
utskottet anfört med anledning av motionsyrkandena bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under56 bort ha följande
lydelse:
56. beträffande höjda miljökrav för små biobränslebaserade
anläggningar
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo86
yrkande3 och 1992/93:Jo630 yrkande28 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Anslag till åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i
bl.a. Östeuropa och Baltikum (mom.59)
dels att den del av utskottets yttrande som på s.56
börjar med "Utskottet har" och slutar med "regeringens förslag"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning om angelägenheten av
åtgärder för energieffektivisering och ökat utnyttjande av
förnybara energislag i Östeuropa och de baltiska staterna.
Samtidigt anser emellertid utskottet att dessa åtgärder bör
samordnas med övriga åtgärder inom ramen för ett samlat anslag
för en miljöanpassad energiförsörjning i enlighet med motion
Jo86.
dels att den del av utskottets yttrande som på s.57
börjar med "Som anförts" och slutar med "yrkande19" bort ha
följande lydelse:
I enlighet med utskottets ställningstagande ovan (res.14)
ansluter sig utskottet även till yrkande19 i motion Jo86.
Detta innebär att de medel som regeringen föreslår anvisade
under förevarande anslag bör överföras till det i motionens
yrkande12 förordade anslaget för miljöanpassad
energiförsörjning i Baltikum.
dels att utskottets hemställan under59 bort ha följande
lydelse:
59. beträffande anslag till åtgärder för
energieffektiviseringar i bl.a. Östeuropa och Baltikum
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande19
avslår regeringens förslag såvitt avser bidrag till åtgärder för
energieffektiviseringar i bl.a. Östeuropa och Baltikum,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Jan Jennehag(v) anför:
En nationell strategi för klimatpolitiken efter år2000
När det gäller åtgärder för påverkan på klimatet är det främst
utsläppen av koldioxid som måste minska. I stället föreslår
regeringen nu en rad åtgärder och tillåter förhållanden som
innebär höjning av utsläppsnivån. Vänsterpartiet anser att
Sveriges koldioxidutsläpp skall ha minskat med 20 % från år 2000
till år 2010. Regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag om en konkret aktionsplan för hur detta mål skall
uppfyllas. Riksdagen bör således bifalla motionerna Jo87
yrkande1 och Jo677 yrkandena2 och3 (Hemställan mom.5).
Koldioxidbeskattningenm.m.
Statens naturvårdsverk förordar i sitt åtgärdsprogram för
energisektorn bl.a. skatt på elproduktion med 8 öre perkg
koldioxid och höjning av skatten till 32 öre per kgkoldioxid
för den icke energiintensiva produktionen. Vänsterpartiet
motsatte sig riksdagens beslut om den nu gällande konstruktionen
av energi- och koldioxidskatterna och förordade högre nivåer och
ett mer enhetligt system. Vi kan dock acceptera
Naturvårdsverkets förslag som en etapp på väg mot ett enhetligt
system på 50-öresnivå.
Vid råjärnsframställning och pelletstillverkning i
järngruvorna används i dag rent kol som reduktionsmedel. En del
av de överskottsgaser som uppstår i dessa processer utnyttjas
för kraftvärmeproduktion. Det totala utsläppet av koldioxid från
denna verksamhet torde uppgå till ca10 % av de totala
koldioxidutsläppen i Sverige. Som framhålls i propositionen har
koldioxidutsläppen inom industrin minskat kraftigt de senaste
20åren, vilket främst är ett resultat av minskad
oljeanvändning. Eftersom kravet är att minska koldioxidutsläppen
ytterligare, måste emellertid också industrins utsläpp bli
föremål för granskning och åtgärder. Som miljöministern
framhåller är det från klimatsynpunkt inte något framsteg att
ersätta olja med kol i industriella tillämpningar. Om man
däremot ersätter kol med olja eller naturgas kan man uppnå
kraftiga minskningar av koldioxidutsläppen.
I början av 1980-talet diskuterades möjligheten att använda
gas från de norska fälten vid malmfältsgruvorna och vid
råjärnsproduktionen i Luleå. På många håll i världen används
också denna teknik. Om de högsvavliga restoljorna vid våra
raffinaderier togs om hand inom landet, förgasades och renades
från svavel m.m. skulle även lämplig gas för råjärnsproduktion
och pelletstillverkning kunna erhållas. Dessa oljor säljs nu
utomlands där de bidrar till försurning av lufthavet och de sura
regn som också faller över Sverige. Denna handel bör givetvis
upphöra snarast. Det framgår inte av propositionen om den ovan
beskrivna användningen av kol för framställning av pellets och
råjärn kommer att belastas med koldioxidskatt; metallurgisk
produktion skall tydligen även framgent vara skattebefriad.
Detta är inte rimligt. En skatt som stimulerar industrin att
söka efter bättre metoder och etablera samarbetsprojekt med
oljeindustrin för att ta till vara restoljor bör införas och
infogas i ett sammanhållet system. Ett första steg om en
koldioxidskatt om 5 öre per kilo vid användning av metallurgiskt
kol bör införas omedelbart.
Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att riksdagen bör
bifalla motion Jo87 yrkandena3 och4 (Hemställan mom.9).
Kärntekniskt samarbetem.m.
De miljöföroreningar som sprids från Murmanskregionen drabbar
givetvis i första hand landets egen befolkning, men med all
sannolikhet påverkas även de nordiska länderna avsevärt. Oron
för utsläpp av radioaktivitet från dumpat avfall är stor i
området. Vänsterpartiet anser att samarbetet i miljöfrågor när
det gäller detta område måste ges hög prioritet. Kartläggningen
av miljöstörningarna måste fördjupas, och kraftfulla insatser
för reduktion av utsläppen måste komma till stånd med ekonomiskt
stöd från andra länder och från internationella organ. En del av
de 56miljoner kronor som har reserverats för regeringens
disposition under anslaget G1 för samarbete med Central- och
Östeuropa måste tillföras miljösamarbetet i Barentsregionen.
Riksdagen bör således bifalla motion U603 yrkande2 (Hemställan
mom.23).
Utsläppsramar
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr12, med anledning av motion Jo86 yrkande9 ha
beslutat om tillkännagivande om förslag om utformande av ett
bilateralt eller multilateralt system med utsläppsramar
(Hemställan mom.29).
Östersjösamarbetets utformningm.m.
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr13, med anledning av motion Jo630 yrkande9 ha
beslutat om tillkännagivande om förslag om utformningen av
samarbetet för Östersjöns miljö (Hemställan mom.31).
Ett nytt anslag till åtgärder för miljöanpassad
energiförsörjning i Baltikumm.m.
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr14, med anledning av motion Jo86 yrkande12 ha
beslutat föreslå inrättande av ett nytt övergripande anslag för
åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum.
Utskottet borde vidare ha hemställt att riksdagen för budgetåret
1993/94 anvisar 221miljoner kronor under fjortonde huvudtiteln
att finansieras i enlighet med motionsyrkandet (Hemställan
mom.32).
Anslag till miljöinsatser i Östersjöregionen
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr15, tillstyrkt motion Jo86 yrkande13 att
riksdagen för budgetåret 1993/94 till miljöinsatser i
Östersjöregionen anvisar 105,5miljoner kronor (Hemställan
mom.34).
Anslag till utredningarm.m.
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr16, har tillstyrkt motion Jo86 yrkande14 att
riksdagen avslår regeringens förslag såvitt avser anslag till
Utredningarm.m. (Hemställan mom.35).
Sveriges deltagande i det internationella arbetet på
trafikområdet
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr17, med anledning av motion Jo86 yrkande8 ha
beslutat om tillkännagivande om ett aktivt svenskt deltagande i
det internationella arbetet med att införa ekonomiska styrmedel
i trafiken (Hemställan mom.37).
Avvecklingsplan för blyad bensinm.m.
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr20, med anledning av motionerna Jo630 yrkande 26
och T219 yrkande5 ha beslutat om tillkännagivande om en
avvecklingsplan för blyad bensin (Hemställan mom.42).
Miljöklassystem för bensinm.m.
Regering och riksdag bör i princip inte styra
industribranscher. Bilindustrin har emellertid avgörande
betydelse för många orter och för hela landets ekonomi, varför
samhället vid behov måste vidta åtgärder på detta område.
Vänsterpartiet föreslår att den svenska regeringen agerar på
samma sätt som de franska och tyska regeringarna. Dessa
regeringar har ställt krav på bilindustrin i resp. land. T.ex.
skall bilarna till år2005 ha en drivmedelsförbrukning på
0,5liter per mil, och de skall inom femår vara till
100%återvinningsbara. Vänsterpartiet anser att miljökrav bör
ställas även på den i vårt land kvarvarande bilindustrin.
Riksdagen bör således bifalla motion Jo641 (Hemställan
mom.43).
Miljöanpassade drivmedel
Forskning och utveckling av nya tekniker och nya drivmedel
måste stimuleras. De stöd som regeringen föreslår till sådan
FoU, bl.a. av hybridfordon, är alltför blygsamma. Vänsterpartiet
har föreslagit att medel från miljöavgifter skall fonderas för
att användas för utveckling av miljöanpassad produktion och
produkter. FoU-stöd bör också, för att bli riktigt effektivt,
samordnas med förslag om förbud mot fossila drivmedel. SL:s
projekt för satsning på etanoldrivna bussar, liksom andra
liknande projekt, bör tillföras erforderliga medel för att kunna
bedrivas som pilotprojekt. Omställningen till biobränslen kan
enligt vår mening med gott resultat förenas med omställningen i
jordbruks-, skogs- och energisektorerna. Kraven på
dieselbränslen måste kontinuerligt skärpas. Riksdagen bör
således bifalla motionerna Jo87 yrkande2 och T208 yrkande18
(Hemställan mom.44).
Tunga fordon och arbetsmaskiner
Vänsterpartiet anser att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om hur utsläppen från tunga fordon och
arbetsmaskiner/fordon skall minska. Riksdagen bör således
bifalla motion T208 yrkande19 (Hemställan mom.45).
Anslag till Östersjösamarbetet om trafik och miljö
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr24, har tillstyrkt motion Jo86 yrkande15 att
riksdagen avslår regeringens förslag såvitt avser anslag till
Östersjösamarbetet om trafik och miljö (Hemställan mom.51).
Bidrag till forskning om el- och hybridfordon
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr25, ha tillstyrkt motion Jo86 yrkande16 att
riksdagen avslår regeringens förslag såvitt avser bidrag till
forskning om el- och hybridfordon (Hemställan mom.52).
Höjda miljökrav för små biobränslebaserade anläggningar
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr27, med anledning av motionerna Jo86 yrkande3
och Jo630 yrkande28, ha beslutat om tillkännagivande om att
uppdraget att utreda förutsättningarna för en minskning av
emissionerna av kolväten vid eldning av biobränslen i bl.a.
villapannor utvidgas till att omfatta även andra föroreningar
såsom tjära och kvävedioxider (Hemställan mom.56).
Anslag till åtgärder för energieffektiviseringarm.m. i bl.a.
Östeuropa
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr28, ha tillstyrkt motion Jo86 yrkande19 att
riksdagen avslår regeringens förslag såvitt avser anslag till
åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Östeuropa
(Hemställan mom.59).
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom.5, 9, 23, 43, 44 och45 borde ha hemställt:
5. beträffande en nationell strategi för klimatpolitiken
efter år2000
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo87
yrkande1 och 1992/93:Jo677 yrkandena 2 och3 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts samt lämnar utan
vidare åtgärd motion 1992/93:Jo91 yrkande3,
9. beträffande koldioxidbeskattningen
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo87
yrkandena3 och4 och med avslag på motionerna
1992/93:Jo88 yrkandena3, 7 och20 och 1992/93:Jo90 yrkande2
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt
lämnar utan vidare åtgärd motion 1992/93:Jo86 yrkande6,
23. beträffande kärntekniskt samarbetem.m.
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U603 yrkande2
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt
lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1992/93:U237 och
1992/93:U243,
43. beträffande miljöklassystem för bensinm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo641 och med
avslag på motion 1992/93:Jo630 yrkande25 i återstående del som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
44. beträffande miljöanpassade drivmedel
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo87
yrkande2 och 1992/93:T208 yrkande18 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts samt lämnar utan vidare
åtgärd motion 1992/93:Jo632,
45. beträffande tunga fordon och arbetsmaskiner
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:T208 yrkande9
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Särskilt yttrande
Stabilisering av koldioxidutsläppen(mom.4)
CarlOlov Persson(kds) anför:
Forskningsrapporter slår larm om växthusgasernas skadliga
effekt på miljön. Det kan konstateras att de alltför stora
utsläppen av i och för sig nyttig koldioxid kommer att ge upphov
till en global uppvärmning av jordens atmosfär, som får mycket
allvarliga och delvis svåröverskådliga följder.
Om inte något påtagligt görs för att hejda koldioxidutsläppen,
kommer en någorlunda gynnsam utveckling av världsekonomin att
leda till en kraftig acceleration av de årliga utsläppen av
växthusgaser. I dag cirkulerar ca1,5% av jordens kolförråd i
atmosfären. Utan motåtgärder kommer nivån att inom mindre än
40år vara fördubblad i jämförelse med den förindustriella
nivån. Eftersom uppvärmningen av världshaven medför en
tidsförskjutning på två decennier, kommer klimateffekten av
denna fördubbling att få fullt genomslag i mitten av nästa
sekel. Ett försök att fastställa en så vetenskapligt säkerställd
ståndpunkt som möjligt i denna fråga har genomförts av en
expertpanel i FN:s regi (IPCC1990). Under ledning av professor
Bert Bolin vid Stockholms universitet har i detta arbete
engagerats närmare 500 forskare. Panelen uppskattar som
centralvärde att en fördubbling av koldioxidhalten innebär en
temperaturökning på 2,5 grader. Osäkerhetsintervallet anges till
1,5--4,5 grader. På längre sikt skulle detta innebära att
jordens medeltemperatur höjs med 10 grader. En höjning av
temperaturen med endast två grader innebär att jordens atmosfär
får en medeltemperatur som människan aldrig tidigare har
upplevt. En grads temperaturhöjning inträffade senast för
åttatusen år sedan. För att finna en temperatur fem grader över
den nuvarande får man söka sig flera tiotals miljoner år
tillbaka i tiden. Det finns i dag egentligen inte någon
reningsteknik som eliminerar koldioxidutsläppen. Därför måste
den viktigaste insatsen för att minska jordens uppvärmning vara
att minska förbränningen av fossila bränslen och därmed
nettoutsläppen av koldioxid.
I propositionen hävdas att Sverige skulle ha låga specifika
utsläpp av koldioxid per capita och per BNP-enhet. Detta är inte
helt korrekt. Vid jämförelser med andra länder måste hänsyn tas
till att Sverige har rikligare tillgång till vattenkraft än
flertalet övriga industriländer. En sådan jämförelse måste även
inkludera vårt lands rika tillgångar på skog som en viktig
biobränsleresurs. Dessutom har Sverige i stor utsträckning
satsat på kärnkraft. Sammantaget innebär dessa resurser att
Sverige i relation till andra länder borde ha betydligt lägre
koldioxidutsläpp per capita än något annat industriland. Jag
utgår från att regeringen prövar alla möjligheter att höja
ambitionsnivån i detta avseende.
Utrikesutskottets yttrande
1992/93:UU6y
Bilaga
Yttrande över regeringens proposition 1992/93:179 om åtgärder
mot klimatpåverkan m.m.
Till jordbruksutskottet
Jordbruksutskottet har genom beslut den 1 april 1993 berett
utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan m.m. jämte
följdmotioner i de delar utrikesutskottets beredningsområde
berörs.
Under förutsättning av jordbruksutskottets medgivande
överlämnar utrikesutskottet tillsammans med föreliggande
yttrande jämväl motionerna 1992/93:U237, U243, U603 yrkande 2,
U645 yrkande 3 och U656 yrkandena 8, 12 och 13.
Utskottet yttrar sig i det följande över
dels propositionen såvitt avser bilaga 1 från Miljö- och
naturresursdepartementet samt bilaga 4 från Näringsdepartementet
avsnittet 2. Svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för
energieffektivisering och förnybara energislag
dels motioner som väckts med anledning av proposition
1992/93:179,
1992/93:Jo86 av Margareta Winberg m.fl. (s) yrkandena 10 och
11
1992/93:Jo91 av Holger Gustafsson m.fl. (kds) yrkande 1
1992/93:Jo92 av Kenneth Lantz (kds) yrkande 2
dels motioner som väckts med anledning av proposition
1992/93:100 bilaga 4,
1992/93:U237 av Hugo Bergdahl (fp)
1992/93:U243 av Birgitta Dahl (s)
1992/93:U603 av Bengt Hurtig (v) yrkande 2
1992/93:U645 av Bertil Måbrink (v) yrkande 3
1992/93:U656 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkandena 8, 12
och13.
Propositionen
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner den
ramkonvention om klimatförändringar som undertecknades under
Förenta nationernas kongress om miljö och utveckling i Rio de
Janeiro år 1992. I propositionen redovisas också förslag till
fortsatta åtgärder inom klimatområdet. Förslagen läggs fram från
fyra departement, nämligen Miljö- och naturresursdepartementet
samt Kommunikations-, Jordbruks- och Näringsdepartementen.
I klimatkonventionen förpliktar sig parterna att uppnå vissa
generellt formulerade mål, nämligen att minska utsläppen av
växthusgaser, att öka upptagen av sådana gaser i sänkor och att
underlätta ekosystemens successiva anpassning till
klimatförändring. Konventionen är uppbyggd på ett
processorienterat sätt med bestämmelser om kontinuerlig
uppföljning i form av rapportering från parterna och granskning
av nationella program och planer. Detta gör det också möjligt
för parterna att gå vidare inom konventionens ram genom att
ytterligare förstärka och kvantifiera sina åtaganden i ljuset av
nya mätdata och vetenskapliga forskningsrön om
klimatutvecklingen och sambanden mellan klimatförändring och
växthusgaser.
Konventionens parter är uppdelade i två länderkategorier,
utvecklade industriländer och utvecklingsländer. Staterna i det
tidigare Östeuropa räknas till industriländerna, men det noteras
att de befinner sig i ett övergångsskede.
De förslag som läggs fram från Miljö- och
naturresursdepartementet (bil. 1 till propositionen) innebär i
huvudsak följande.
Ändringarna i Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned
ozonskiktet överlämnas till riksdagen för godkännande. För
budgetåret 1993/94 föreslås dels att 5 miljoner kronor anvisas
för klimatrelaterad information och utbildning m.m., dels att 5
miljoner kronor anvisas för det bilaterala samarbetet om
kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd i Central- och
Östeuropa, dels att 1,5 miljoner kronor anvisas för att utarbeta
en vision för Östersjöområdet, dels att 12 miljoner kronor
anvisas för fortsatt strålskyddssamarbete med de baltiska
staterna och Ryssland, dels att 105,5 miljoner kronor anvisas
för i första hand multilaterala miljö- och kärnsäkerhetsprogram
i Östersjöområdet.
Miljöministern framhåller att Sverige bör använda
möjligheterna att samverka med andra länder på det sätt som
klimatkonventionen öppnat möjlighet för. För svensk del är,
säger han, en sådan samverkan också angelägen med tanke på att
åtgärder i energisystemen i framför allt Östeuropa är nödvändiga
för att minska nedfallet av försurande luftföroreningar från
dessa länder.
I propositionen aviseras att en särskild utredare inom kort
kommer att tillkallas för att närmare belysa möjligheterna till
gemensamt genomförande och redovisa förslag om formerna för ett
framtida samarbete med andra länder i klimatpolitiken.
I fråga om det nordiska samarbetet har inom Nordiska
ministerrådet ett stort antal projekt beröringspunkter till
klimatområdet. Miljöministern anser att det är angeläget att
samordna nordiska insatser t.ex. när det gäller att bedöma
framtida klimatförändringars effekter på klimatet i våra länder.
Det hittillsvarande nordiska elsamarbetet inom Nordel har haft
stor betydelse för vår gemensamma elförsörjning.
Miljömininistern anser att det är angeläget att studera hur vi
i det framtida nordiska elsamarbetet kan ta till vara fördelar
med bl.a. ett optimalt utnyttjande av de sammantagna nordiska
elproduktionsresurserna, främst vattenkraften. En sådan gemensam
nordisk studie har redan föreslagits inom Nordiska rådet.
De svenska insatserna inom kärnsäkerhets- och
strålskyddssamarbetet med de baltiska staterna och
Ryssland koncentreras främst på förbättrad säkerhet vid
kärnkraftverken i vårt närområde samt på stöd till de nationella
tillsyns- och kontrollorganen i de baltiska staterna samt
Ryssland, Ukraina och Kazakstan. De bilaterala
kärnsäkerhetsprogrammen koordineras genom samarbete inom G-24
där Sverige medverkar. Denna koordinering avser i huvudsak
projekt med anknytning till säkerhetshöjande insatser i
kärnkraftverk och behandlar således inte strålskyddssamarbete i
ett miljö- och hälsoperspektiv som inte är direkt kopplat till
säkerhetsförhållandena i de östeuropeiska kärnkraftverken och de
därmed sammanhängande riskbedömningarna av en kärnkraftsolycka.
De svenska projekten inom kärnsäkerhets- och
strålskyddssamarbetet administreras och samordnas av Statens
kärnkraftinspektion (SKI) och Statens strålskyddsinstitut (SSI).
Förutom medverkan i direkt kärnsäkerhetsrelaterade projekt har
SSI även inlett samarbete med de baltiska staterna och Ryssland
kring bl.a. omhändertagande och deponering av förbrukade
strålkällor och radioaktivt avfall från industrier och sjukhus.
Inom ramen för Östersjörådets arbete med bl.a. kärnsäkerhets-
och strålskyddsfrågor har behovet av samarbete kring
Sillamäedammen och omhändertagande och slutförvaring av vissa
strålkällor understrukits.
I Näringsdepartementets bilaga (bil. 4 till propositionen)
framhålls beträffande energipolitiken och klimatkonventionen att
de verkningar som utsläpp av klimatpåverkande gaser befaras ge
upphov till är oberoende av var utsläppen äger rum. Kostnaderna
för att begränsa utsläppen är dock mycket varierande och i hög
grad beroende av var begränsningarna genomförs.
De klimatpolitiska åtgärderna på energiområdet måste utgå från
högt ställda krav på kostnadseffektivitet. Rangordningen mellan
åtgärderna bör därför bestämmas av deras effekt för att minska
klimatpåverkan i förhållande till kostnaden.
Koldioxidutsläppen i det svenska energisystemet har halverats
under de senaste tjugo åren som en följd av långtgående
energieffektivisering och en övergång från fossila bränslen till
andra energikällor.
Kostnaderna för ytterligare utsläppsbegränsningar i Sverige är
höga jämfört med kostnaderna i bl.a. de östeuropeiska länderna,
vilka kännetecknas av avsevärt lägre energieffektivitet och
större andel fossila bränslen i energibalansen. De svenska
klimatpolitiska insatserna inom energiområdet skall därför
koncentreras till två områden: i Sverige forskning, utveckling
och demonstration av energieffektiv teknik och teknik för att
utnyttja förnybara energikällor, samt i Baltikum, Polen och
övriga Östeuropa energieffektivisering och övergång till
förnybara energikällor.
Enligt en i propositionen redovisad rapport från Förenta
nationernas ekonomiska kommissions för Europa (ECE) kommitté för
energifrågor om energiförsörjningsläget och möjligheter till
energihushållning inom Väst- och Östeuropa minskade
energiåtgången per BNP-enhet med drygt 20 % i
marknadsekonomierna i väst under perioden 1973--1988, medan den
ökade under samma period med ca 10 % i Östeuropa och dåvarande
Sovjetunionen. Den specifika energiförbrukningen i Östeuropa är
i dag dubbelt så hög som i Västeuropa och i OSS-länderna tre
gånger högre. Detta beror bl.a. på att den tunga industrin
svarar för en mycket stor del av industriproduktionen i dessa
länder. Dessutom är energisystemen ineffektiva och dåligt
underhållna och drivna.
I propositionen föreslås att ett program utformas med syfte
att bidra till främst energieffektiviseringsåtgärder och ökat
utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa.
Även insatser i utvecklingsländerna skall kunna finansieras inom
ramen för programmet. Insatserna skall pågå under en längre tid.
För budgetåret 1993/94 anvisas 95 miljoner kronor under ett nytt
anslag benämnt Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a.
Östeuropa och Baltikum. Ansvar för hantering av stödet föreslås
i propositionen ges NUTEK.
I Kommunikationsdepartementets bilaga (bil. 2 till
propositionen) föreslås att 15 miljoner kronor skall avsättas
för svenska stödinsatser i Östersjöländerna som förbereds inom
ramen för det pågående samarbetet om trafik och miljö i
Östersjöregionen.
Miljö- och kärnsäkerhetsåtgärder i Baltikum, Ryssland och
Östeuropa m.m.
Motionerna
I motion U237 (fp) erinras om den risk för hela Nordkalotten
som kärnkraftverket på Kolahalvön utgör genom dumpningar bl.a.
av kärnavfall.
Sverige bör tillsammans med övriga nordiska länder, framför
allt Norge och Finland, initiera ett utökat samarbete inom
kärnsäkerhetsområdet för att på lång sikt bistå Ryssland med att
skapa en hållbar och miljövänlig energiproduktion. Vidare bör,
anser motionären, möjligheterna till framtida energiöverföring
från de nordiska länderna till Ryssland och Kolahalvön utredas.
I motion U243 (s) föreslås en rad åtgärder för att öka
kärnsäkerheten och skydda miljön på Kolahalvön och kring
Östersjön. Motionären redovisar de uttalanden och program som
tagits bl.a. vid ESK-mötet i Helsingfors 1992, vid Nordiska
rådets session i november 1992 och det pågående arbetet inom
IAEA med att utarbeta en global konvention om atomsäkerhet coh
avfallshantering. Motionären anför att det är mycket angeläget
att redan nu, parallellt med insatser för att omedelbart minska
riskerna i de anläggningar som är i bruk, undersöka olika
möjligheter att bygga upp nya energisystem, inkl.
ersättningsanläggningar till dem, som i dag utgör ett stort hot
mot hälsa och miljö. Självfallet kräver en sådan insats
ekonomiskt och tekniskt stöd utifrån.
Särskilt viktigt är det att ta fram förslag till anläggningar
som kan ersätta dem som man nu tvingas hålla i drift trots stora
risker.
I motionen föreslås även att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad i motionen anförs om fortsatta
nordiska ansträngningar för att få till stånd bindande
internationella avtal och strikt kontroll av all kärnteknisk
verksamhet, såväl civil som militär.
Motionären redogör ingående för behandlingen inom Nordiska
rådets miljöutskott av ett inom Nordiska rådet väckt
medlemsförslag med i allt väsentligt likartat syfte som det här
aktuella.
Enligt motion U656 (nyd) yrkande 8 bör en parlamentarisk
observationsgrupp tillsättas för att öka kontrollen av de
svenska miljöinvesteringarna i Östersjöområdet.
I motion U603 (v) yrkande 2 föreslås åtgärder för att stärka
miljösamarbetet i Barentsregionen.
I motion Jo86 (s) uttalas oro för att de 500 miljoner kronor
som riksdagen våren 1992 anslog till satsningar i Östeuropa
plottras bort på en rad olika anslag. Motionärerna anser att den
nuvarande spridningen av de anslagna medlen på en rad åtgärder
medför att de totalt sett får mindre effekt. Vidare hävdar de
att av den totala ramen om 500 miljoner kronor har regeringen
endast redovisat hur 338 miljoner kronor har använts. Riksdagen
bör därför kräva att regeringen lämnar en total redovisning för
hur de anslagna medlen har använts (yrkande 10).
Enligt motionen (yrkande 11) behövs det en betydligt mera
sammanhållen strategi om den svenska insatsen i Östeuropa skall
få någon mätbar effekt. I motionen anförs bl.a. följande.
Det långsiktiga miljö- och energisamarbetet måste i början
utformas som ett stöd. Men snarast bör det kommersiella inslaget
öka, och genom att kombinera stödet med svenska
arbetsmarknadspolitiska behov bör det vara möjligt att få ut mer
än stödinsaterna. En del av insatserna kan omvandlas till
svenska industrisatsningar och därigenom skapa sysselsättning.
Bakgrund
Riksdagen anslog våren 1990 en miljard kronor för insatser i
Central- och Östeuropa för treårsperioden 1990/91--1992/93
(prop. 1989/90:100 bil. 4, bet. UU15, rskr. 223).
Våren 1992 beslöt riksdagen om inrättande av ett nytt anslag
gällande Samarbete med Central- och Östeuropa och anvisade ett
reservationsanslag för budgetåret 1992/93 på 994 500 000 kr.
Vidare lämnade riksdagen regeringen ett bemyndigande att under
budgetåret 1992/93 få göra utfästelser intill ett belopp på
högst 2,9 miljarder kronor (prop. 1991/92:100 bil. 4, bet.
1991/92:UU16, rskr. 210).
I kompletteringspropositionen våren 1992 (prop. 1991/92:150)
angavs att ett belopp om 500 miljoner kronor per år skulle
användas till energieffektivisering, förnybara energikällor och
vissa miljöåtgärder inom Östersjöområdet. Detta resursutrymme,
som skapades i anslutning till omläggningen av
energibeskattningen, är ett viktigt inslag i Sveriges
klimatstrategi.
Hösten 1992 beslöt riksdagen på förslag i proposition
1992/93:99 om bidrag till uppbyggnaden av ett miljöanpassat
energisystem i de baltiska staterna och om ett åtgärdsprogram
för Östersjöområdet. Förslagen syftade till att göra det möjligt
att påbörja nödvändiga miljöinsatser. Riksdagens beslut innebar
att anslaget Bidrag till miljöarbete förstärktes med sammanlagt
186,9 miljoner kronor, varav 43,1 miljoner kronor anvisades för
multilaterala insatser inom miljö- och kärnsäkerhetsarbetet i
Östersjöregionen (prop. 1992/93:99, bet. Jo11, rskr. 243).
Huvudansvaret för fördelningen av det svenska biståndet till
östländerna, däribland Baltikum, har Beredningen för
internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete, BITS. SIDA ger
stöd till enskilda organisationers samarbete med länderna i
Baltikum.
Frågor om projektet som rör forskning, högre utbildning,
kultur och expertutbyte med dessa länder administreras av
Svenska institutet.
Utskottet
I propositionen anges att en utgångspunkt för såväl det
internationella som det svenska klimatarbetet har varit att
begränsa klimatförändringarna till den nivå som naturen tål.
Vissa nivåer för minskningen av de globala utsläppen av
koldioxid inom en 50-årsperiod uppställs. Dessa nivåer bör,
anförs det i propositionen, läggas till grund för den svenska
klimatpolitiken. Vidare skall klimatpolitiken utformas på ett
kostnadseffektivt sätt. Utgångspunkten för svensk del i det
fortsatta arbetet med att begränsa globala klimatförändringar är
enligt propositionen energiöverenskommelsen från år 1991 samt
klimatkonventionens åtaganden.
Sammanfattningsvis bör svenska åtgärdsprogram utformas så att
de i samklang med insatser i övriga industriländer inkl.
länderna i Östeuropa bidrar till en kostnadseffektiv global
strategi för att minska klimatpåverkan.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att stödåtgärder
i Sveriges närområde, i första hand Baltikum och Östeuropa, ges
hög prioritet.
Förslag som syftar till att komma till rätta med
miljöproblem i Baltikum, S:t Petersburgsområdet och i
Barentsregionen läggs fram i de under allmänna motionstiden
1993 väckta motionerna U237 (s), U243 (s) och U603 (v) yrkande
2.
Med anledning av de synpunkter och förslag som motionärerna
för fram vill utskottet anföra följande.
Regeringen föreslår i proposition 1992/93:179 omfattande
insatser i syfte att förbättra miljön i första hand i Sveriges
närområde. Sammanfattningsvis innebär förslagen att 12 miljoner
kronor anvisas för fortsatt samarbete inom de strålskyddsprojekt
som inletts med de baltiska staterna och Ryssland och som inte
direkt är kopplade till reaktorssäkerhetsfrågor. För insatser på
kärnsäkerhetsområdet -- framför allt för förbättrad säkerhet vid
kärnkraftverken i Central- och Östeuropa -- föreslås att 105,5
miljoner kronor skall avsättas. Dessa medel kompletterar enligt
propositionen de satsningar på bilateralt kärnsäkerhetsarbete
som väntas ske med stöd av medel från Utrikesdepartementets
huvudtitel. Vidare föreslås att 3,5 miljoner kronor skall
anvisas för vissa utredningar bl.a. för utarbetande av en vision
för Östersjöområdet.
För energieffektiviseringsåtgärder och för ökat utnyttjande av
förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa föreslås att 95
miljoner anvisas från Näringsdepartementets huvudtitel. Dessa
medel bör användas till projekt för effektivisering i
elproduktionsanläggningar, fjärrvärmeverk, distributionssystem
och naturgassystem. Till en del bör insatserna även kunna avse
konvertering av fossileldade värmepannor till biobränsleeldade,
om sådana åtgärder har ett högre miljövärde än en
effektivisering.
I detta sammanhang kan nämnas att Europeiska utvecklingsbanken
(EBRD) för närvarande bedriver energiprojekt i de baltiska
länderna med samma inriktning som de som förordas i
propositionen. Världsbanken som har en sammanhållande roll i
arbetet med att ta fram en regional energistrategi för de
baltiska länderna förbereder liknande projekt. I propositionen
framhålls att det är viktigt att de svenska insatserna
koordineras med verksamheten inom de internationella
institutionerna.
I EBRD har nyligen beslut fattats om upprättande av en
multilateral fond i syfte att åtgärda omedelbara behov av
insatser för förbättrad säkerhet vid kärnkraftverken i Central-
och Östeuropa.
Inom Nordiska rådet har -- som redovisas i motion U243 --
förslag om kärnsäkerhet i nordområdena behandlats vid flera
sammanträden i miljöutskottet. Vid Nordiska rådets session i
mars 1993 uttalade miljöutskottet bl.a. följande.
Miljöutskottet konstaterar att det pågår en omfattande
aktivitet för att öka kärnkraftssäkerheten i de nordliga
områdena och det tidigare Sovjetunionen. Verksamhet pågår nu i
många fora och den eftersträvade koordineringen av västländernas
biståndsinsatser inom ramen för G-24 skulle avsevärt förbättra
möjligheterna att harmonisera verksamheten.
Med hänsyn till detta anser miljöutskottet att det inte i
första hand är nödvändigt att utarbeta ett nytt internationellt
bindande handlingsprogram, utan anbefaller att man fortsätter
verksamheten på basen av det samarbete som redan etablerats.
Miljöutskottet vill särskilt framhålla att det är av yttersta
vikt att dessa frågor ges en hög prioritering inom det nordiska
och internationella samarbetet.
Miljöutskottet har fått en ingående redovisning av hur arbetet
fortgår med att kartlägga dumpat radioaktivt material i Ishavet
och lagringen av detta farliga material i ankrade fartyg.
Utskottet vill understryka vikten av att det etablerade
samarbetet mellan Norge och Ryssland i dessa frågor genomförs
med kraft.
Miljöutskottets betänkande antogs sedermera av Nordiska rådet.
Med anledning av förslaget i motion U243 om bindande
internationella avtal rörande all kärnteknisk verksamhet vill
utskottet erinra om att de nordiska länderna vid flera
tillfällen väckt förslag i bl.a. IAEA om att bindande
internationella avtal skall ingås om kärnsäkerhet och
avfallshantering vid såväl civil som militär verksamhet.
Förslagen har hittills stött på motstånd från bl.a.
kärnvapenstaterna. Vid en internationell konferens om
atomsäkerhet hösten 1991 lade Sverige tillsammans med Finland
och Norge fram förslag om att IAEA skall utarbeta en global
konvention om atomsäkerhet och avfallshantering. En arbetsgrupp
inom IAEA håller för närvarande på att utarbeta förslag till en
sådan konvention. Arbetsgruppens konklusioner skall redovisas i
sin helhet under 1993.
Nordiska rådets miljöutskott uttalade med anledning av det
ovan nämnda medlemsförslaget att det enligt utskottets
uppfattning är mycket viktigt att de nordiska länderna
fortsätter att driva denna fråga.
Som utskottet redovisat i det föregående satsar Sverige
avsevärda resurser på miljöinsatser inkl. kärnsäkerhet och
strålskyddssamarbete i Baltikum och Östeuropa. Riksdagen beslöt
hösten 1992 att för innevarande budgetår anvisa 108 miljoner
kronor avsedda för uppbyggnad av ett eller flera reningsverk i
Baltikum samt 43 miljoner kronor för kärnsäkerhets- och
strålskyddssamarbete med de baltiska staterna och Ryssland
(prop. 1992/93:99, bet. JoU11, rskr. 243).
Förslagen i proposition 1992/93:179 innebär att totalt 234
miljoner kronor skall avsättas för insatser i Central- och
Östeuropa under budgetåret 1993/94.
Härtill kommer de insatser på miljöområdet som sker inom ramen
för stödet för samarbete med länder i Central- och Östeuropa
genom Utrikesdepartementets huvudtitel. För innevarande budgetår
beräknas dessa medel uppgå till drygt 75 miljoner kronor.
I sitt betänkande 1992/93:UU16 framhöll utskottet att det är
angeläget att regeringen såväl bilateralt som multilateralt
fortsätter ansträngningarna att förbättra den svårt belastade
miljön i Östeuropa och i synnerhet i Östersjöområdet. Enligt
utskottets mening kommer värnandet om miljön i Sveriges
närområde att växa till att bli en av huvuduppgifterna för vårt
internationella samarbete under avsevärd tid framöver.
Enligt utskottets mening har motionärerna aktualiserat mycket
viktiga frågor. Miljösituationen i Sveriges närområde är ägnad
att inge oro. De kärnkraftverk som finns i Baltikum och Ryssland
är behäftade med svagheter som måste åtgärdas omedelbart.
Alternativ till dessa miljöfarliga anläggningar behöver också
tas fram. I Barents hav har atomavfall dumpats. På Kolahalvön
och i Arkhangelsk är atomdrivna skepp stationerade.
Energisystemen i de baltiska staterna och Ryssland kännetecknas
av stort slöseri och brister i alla led från utvinning och
produktion till användning. Det är angeläget att åtgärder
snarast vidtas för att åstadkomma effektivare användning av
energi och ökat utnyttjande av förnybara energislag. Ett nytt
mindre miljöfarligt och mer effektivt energisystem behövs. Som
utskottet påpekade i sitt betänkande 1992/93:UU16 har värdefulla
erfarenheter av miljövårdssamarbete redan vunnits genom insatser
som gjorts eller pågår i de baltiska staterna och Polen. Det är
naturligt att dessa erfarenheter utnyttjas i det fortsatta
arbetet och att berörda myndigheter nära samarbetar för att
tillgängliga kunskaper och erfarenheter utnyttjas på ett
effektivast möjliga sätt. Utskottet förutsätter vidare att
regeringen fortsatt prioriterar arbetet med att tillsammans med
övriga nordiska länder medverka till att bindande
internationella avtal om den kärntekniska verksamheten kommer
till stånd.
Med det ovan anförda anser utskottet att motionerna U237 (fp),
U243 (s) och U603 (v) yrkande 2 kan besvaras.
Förslag som syftar till att samordna arbetsmarknadspolitiska
åtgärder med miljöåtgärder i Baltikum förs fram i motionerna
Jo86 (s) yrkande 11 och U656 (nyd) yrkandena 12 och 13.
I propositionen framhålls att åtgärderna för att bygga upp ett
miljöanpassat energisystem i Baltikum kommer att ha direkta
tillväxtfrämjande effekter i mottagarländerna. Svenska insatser
kan också bidra till att öppna nya och på sikt expansiva
marknader för den teknik och det kunnande som har utvecklats i
svensk industri som en följd av den pågående omställningen av
det svenska energisystemet. Svenska företag bl.a. inom
tillverkningsindustrin bör enligt propositionen ha mycket goda
förutsättningar att spela en aktiv roll, varför insatserna bör
kunna verka stimulerande för export av svenskt kunnande och
svenska produkter.
Utskottet har också i sitt betänkande 1992/93:UU16 gjort
bedömningen att de satsningar som bl.a. Swedecorp gör inom ramen
för det nordiska samarbetet har förutsättningar att också
positivt påverka sysselsättningsläget i Sverige.
I det nämnda betänkandet har utskottet även behandlat förslag om
att arbetslösa svenskar skall kunna erbjudas beredskapsarbete
eller liknande i Baltikum och Polen. Utskottet framhöll att det
för närvarande pågår en tvåårig försöksverksamhet med
beredskapsarbete vid Länsarbetsnämnden i Malmöhus län. Vidare
redovisade utskottet att regeringen undersöker möjligheterna att
ytterligare komplettera biståndsinsatser med olika
arbetsmarknadspolitiska insatser.
I betänkandet underströk utskottet att det är positivt om
svenska biståndsinsatser kan bidra till att öka sysselsättningen
i Sverige. Detta är dock inte biståndets syfte. Olika
arbetsmarknadspolitiska insatser kan emellertid, anförde
utskottet, ofta med fördel komplettera biståndssamarbetet.
Utskottet vidhåller denna synpunkt.
Med det anförda anser utskottet att motionerna Jo86 (s)
yrkande 11 och U656 (nyd) yrkandena 12 och 13 kan besvaras.
Enligt motion Jo86 (s) yrkande 10 bör regeringen lämna en
redovisning av hur åtgärder för en miljöanpassad
energiförsörjning i Baltikum fortskrider samt hur de medel som
anslagits för Östeuropasamarbetet har använts. Ett likartat
syfte har förslaget i motion U656 (nyd) yrkande 8 om att en
parlamentarisk observationsgrupp skall tillsättas för att öka
kontrollen av miljöinvesteringarna i Östersjöområdet.
Av redogörelsen i det föregående framgår att medel till
Östeuropasamarbetet på miljöområdet kommer att anvisas från
flera huvudtitlar -- Utrikesdepartementets, Miljö- och
naturresursdepartementets, Kommunikations- och
Näringsdepartementens. Ansvaret för genomförande av insatserna
på olika områden åvilar en rad myndigheter -- främst BITS, SIDA,
Swedecorp, Statens kärnkraftinspektion, Statens
strålskyddsinstitut, NUTEK och Svenska institutet.
Utskottet är medvetet om att Östeuropasamarbetet på
miljöområdet i vid mening endast pågått under några år.
Utskottet kan dock instämma i motionärernas synpunkt att det för
närvarande är svårt att få en samlad bild av hur arbetet
fortskrider. Det är därför enligt utskottets mening angeläget --
inte minst med hänsyn till de stora resurser som satsas -- att
en samlad redovisning av de totala statliga satsningarna inom
miljösamarbetet med Östeuropa lämnas till riksdagen. Utskottet
utgår från att så kommer att ske.
Med det anförda anser utskottet att motionerna Jo86 (s)
yrkande 10 och U656 (nyd) yrkande 8 kan besvaras.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
förslagen i propositionen i de delar som berör utrikesutskottets
ansvarsområde.
Skogsbruk
Motionerna
Motion U645 (v) tar upp avverkningen av skogarna i Kambodja.
Motionärerna åberopar en studie från UNDP enligt vilken
skogsförstöringen redan hotar produktiviteten inom jordbruket
och fisket. Kambodjas bästa skogar kan enligt motionen vara
försvunna inom fem år. Motionärerna vill att riksdagen skall
göra ett uttalande om behovet av åtgärder för att stoppa
skogsskövlingen i Kambodja (yrkande 3).
I motion Jo91 (kds) erinras om att i-länderna i
klimatkonventionen har åtagit sig att överföra ekonomiska och
teknologiska resurser till u-länderna. Om inte i-länderna lever
upp till sina åtaganden kan det enligt motionen få mycket
allvarliga följder. Motionärerna vill därför att riksdagen skall
göra ett uttalande om behovet av att i biståndspolitiken i ökad
utsträckning beakta nödvändigheten av att främja
teknikutveckling, skogsplantering m.fl. åtgärder i u-länder för
att motverka växthuseffekten (yrkande 1).
Enligt motion Jo92 (kds) yrkande 2 bör Sverige intensifiera
det internationella arbetet för alternativ energiproduktion.
Mindre förbränning av fossila bränslen och att skövlade skogar i
u-länderna återbeskogas är oerhört viktigt, anser motionären.
Utskottet
Med anledning av motionärernas förslag vill utskottet anföra
följande.
Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i
juni 1992 antogs tre grundläggande texter, nämligen
Riodeklarationen om miljö och utveckling, Agenda 21 samt
Skogsprinciperna. I det sistnämnda dokumentet ges grundläggande
riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av världens skogar.
Skogens alla funktioner skall skyddas. Finansiella resurser och
kunskaper skall ställas till förfogande för u-länder med stora
skogstillgångar för att de skall kunna hindra skövling och
övergå till ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Handelspolitiska
åtgärder på skogsområdet måste vara förenliga med
internationella avtal.
I detta sammanhang vill utskottet peka på att SIDA inom ramen
för särskilda miljöinsatser stöder projekt som gäller föryngring
av skog, byskogmetodik och global skogsinventering. SIDA stöder
också ett projekt som initierats av Världsbanken, UNDP, FAO och
WRI -- Tropical Forestry Action Plan. Ett huvudmål för detta
projekt var inledningsvis att minska avskogningen. Ett annat
viktigt mål är ett uthålligt utnyttjande av skogsresurser.
Utskottet vill understryka att insatser för att hindra
skövling och underlätta övergång till ett långsiktigt hållbart
skogsbruk bör vara en viktig del av svensk biståndspolitik.
Enligt utskottets mening bör i detta sammanhang även
uppmärksammas de problem på skogsområdet som finns i Östeuropa.
Med det anförda anser utskottet att motionerna U645 (v)
yrkande 3, Jo91 (kds) yrkande 1 och Jo92 yrkande 2 kan besvaras.
Stockholm den 22 april 1993
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Mats
Hellström (s), Maj Britt Theorin (s), Inger Koch (m), Nils T
Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola
Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson
(s), Göran Lennmarker (m), Berndt Ekholm (s), Peeter Luksep (m),
Ingbritt Irhammar (c) och Eivor Husing (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola
Furubjelke, Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Eivor Husing
(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 94
börjar med "Utskottet är medvetet om" och slutar med "kan
besvaras." bort ha följande lydelse:
Som framgår härav är mängden ansvariga företrädare för staten
ansenlig. Detta bidrar enligt utskottets mening under nuvarande
förhållanden till att skapa osäkerhet och bristande
effektivitet, särskilt som oklara ansvarsförhållanden råder. Som
framhålls i motion Jo86 (s) förstärks problemen på grund av
bristande överblick och avsaknaden av en effektiv samordning.
Detta är mycket olyckligt, eftersom ett sammanhållet program, i
enlighet med motionen, är angeläget för en framgångsrik
Östeuropapolitik.
Inom ramen för detta skall en miljöanpassad energiförsörjning
och andra miljöåtgärder utvecklas och genomföras.
Liksom motionärerna ser utskottet med oro på att de medel, som
anslogs av riksdagen till Östeuropasatsningen våren 1992,
plottras bort på en rad olika anslag. Utväxlingen av anslagna
medel blir sämre. En mer sammanhållen strategi för den svenska
insatsen i Östeuropa och Baltikum är en nödvändig förutsättning
för effektivitet. Denna måste bygga på internationell samverkan.
Inom ramen för en sådan strategi måste alternativ till
nuvarande miljöfarliga energianläggningar tas fram, ett nytt
miljöanpassat energisystem utvecklas och omfattande
energieffektiviseringsåtgärder sättas in. Vi utgår ifrån att
även om en mer sammanhållen och koncentrerad svensk insats blir
mer kostnadseffektiv än regeringens, så måste insatserna
framöver byggas ut och ytterligare medel anvisas.
Enligt utskottet motiverar de anförda skälen, precis som
föreslås i motion Jo86 (s) yrkande 10, att regeringen snarast
redovisar hur åtgärderna för en miljöanpassad energiförsörjning
fortskrider samt redovisar hur de anslagna medlen till
östeuropasamarbetet använts.
Dessa frågor berörs delvis med samma inriktning i motion U656
(nyd), men utskottet anser att frågan om en parlamentarisk
observationsgrupp för närvarande inte är motiverad.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen hos
regeringen begär en samlad redovisning av stödet till Östeuropa
i enlighet med motion Jo86 (s) yrkande 10. Med detta anser
utskottet att motion U656 (nyd) yrkande 8 kan anses besvarad.