Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1992/93:170
om forskning för kunskap och framsteg i den del som berör Miljö-
och naturresursdepartementets verksamhetsområde (avsnitt 14).
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för
miljöforskningen som regeringen förordar. Det innebär bl.a. att
forskning om biologisk mångfald, klimatförändringar och ett
kretsloppsanpassat samhälle skall utgöra prioriterade
forskningsområden. Vidare tillstyrker utskottet regeringens
förslag om medelsanvisning till miljöforskning, till Stockholms
internationella miljöinstitut och till kretsloppsforskning. Ett
antal följdmotioner och fristående motioner avstyrks med bl.a.
den anmärkningen att de motioner som gäller miljöforskningens
inriktning m.m. till stor del sammanfaller med regeringens
överväganden eller kan antas bli tillgodosedda inom ramen för de
föreslagna forskningsinsatserna.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer (s) och en
meningsyttring (v).
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:170 avsnitt 14 (Miljö-
och naturresursdepartementet) föreslagit
(B 4) 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
miljöforskningen som har angetts,
(B 4) 2. att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 159 372 000 kr,
(B 11) 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för Stockholms
internationella miljöinstitut som har angetts,
(B 11) 2. att riksdagen till Stockholms internationella
miljöinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 12 000 000 kr,
(B 12) 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för forskning
för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling som har angetts,
(B 12) 2. att riksdagen till Forskning för en
kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 32 760 000 kr.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen presenteras regeringens forskningspolitik för
åren 1993/94 -- 1995/96.
Propositionen inleds med några mer övergripande avsnitt om
innehållet i en ny forskningspolitik m.m. Där finns bl.a.
överväganden om miljöstrategisk forskning (s. 38) och forskning
för en bättre miljö (s. 64 f.). Därefter redovisas regeringens
konkreta förslag om riktlinjer för forskningen, anslag m.m. i 14
olika avsnitt, ett för varje departement som berörs. Förslagen
inom Miljö- och naturresursdepartementets verksamhetsområde
redovisas i avsnitt 14. Regeringen anger där bl.a. vilka
forskningsområden som bör prioriteras och föreslår vissa
anslagsförstärkningar på miljöforskningens område.
Motioner
Motioner väckta med anledning av propositionen
1992/93:Jo22 av Pär Granstedt och Ingbritt Irhammar (c) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av den
djurförsöksverksamhet som förekommer i Sverige, med hänsyn till
dels metodernas relevans, dels försökens syfte,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett program för
utvärdering av för närvarande tillgängliga alternativ till
djurförsök,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
utbildning i alternativa metoder för djurförsök skall ingå i
högskolans grund- och forskarutbildning med medicinsk och
biologisk inriktning,
4. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat kraftfullt
program för forskning kring alternativa metoder i nästkommande
forskningsproposition.
1992/93:Jo23 av Anna Corshammar-Bojerud (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående SEI:s verksamhet.
1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöforskning,
22. att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1993/94
anvisar 40 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller
således 199372000 kr,
23. att riksdagen till Stockholms internationella
miljöinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar 18 000 000 kr
utöver vad regeringen föreslagit eller således 30 000 000 kr,
1992/93:Ub128 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
adekvat forskning för att mäta måluppfyllelser angående
biologisk mångfald bör prioriteras,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskningen för ett kretsloppsanpassat
samhälle,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samfinansiering av kretsloppsforskning med
berörda branscher,
34. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar 8 000 000 kr
till Stockholms internationella miljöinstitut utöver regeringens
förslag,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Stockholms internationella institut,
36. att riksdagen anvisar 32 000 000 kr till miljöforskning
(anslag B4) utöver regeringens förslag,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöforskning,
39. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar ytterligare
11000000 kr under anslaget B 12 för inrättandet av ett
"Centrum för miljöekonomi och styrmedelsforskning",
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om styrmedelsforskning och närmandet mellan
ekologi och ekonomi.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993
1992/93:Kr515 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Naturvårdsverkets roll vad avser forskning
med anknytning till turism och rekreation.
1992/93:Jo609 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
grundläggande forskning, konsekvensstudier samt skydd av
sumpskogar.
1992/93:Jo635 av Lars Björkman och Hans Nyhage (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheten att vid oljesanering i bebodda
hus använda mikrobiologiska saneringsmedel.
1992/93:Jo645 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förstärkt forskning kring rinnande vatten.
Utskottet
Miljöforskning
Propositionen
Miljöforskningsutredningen har haft regeringens uppdrag att
belysa hur relevant den sektorsfinansierade miljöforskningen är
för samhället och hur resultaten sprids och används, samt att
lägga förslag till prioriteringar av insatser inom detta område.
Kungliga Vetenskapsakademien har haft i uppdrag att göra en
utvärdering av den svenska miljöforskningens kvalitet och
inriktning. Akademiens uppdrag har redovisats i rapporten
"Svensk miljöforskning. Utvärdering av kvalitet och inriktning".
Innehållet redovisas delvis i Miljöforskningsutredningens
slutrapport Långsiktig miljöforskning (SOU 1992:68).
Under rubriken Regeringens överväganden anförs bl.a. följande.
Utmärkande för svensk miljövård har varit att forskningsresultat
har fått ett snabbt genomslag i form av konkreta åtgärder.
Samtidigt är det viktigt att beakta miljöproblemens ändrade
karaktär. Regionala och globala problem kommer alltmer i
förgrunden. Sådana problem kräver internationella lösningar.
Beslut och rekommendationer vid UNCED, FN:s konferens om miljö
och utveckling, är viktiga exempel. Det utökade
forskningssamarbetet med EG bör ses som en möjlighet att genom
gemensamma forskningsresultat påverka EG:s miljöarbete. De
samstämmiga synpunkterna från olika remissorgan på utredningen
"Långsiktig miljöforskning" är att ökad uppmärksamhet måste
ägnas miljörelaterad forskning utanför sektorsorganens
miljöforskning, liksom att behovet av helhetssyn ytterligare bör
uppmärksammas.
Under rubriken Regeringens bedömning anförs bl.a. att
forskningsinsatserna i stort bör följa utredningens förslag.
Regeringen anser också att de åtaganden som Sverige gjort i
internationella överenskommelser kan komma att påverka
prioriteringarna inom forskningsområdet. För att fullfölja
intentionerna i konventioner och handlingsprogram från
UNCED-konferensen kommer ytterligare forskning att krävas såväl
nationellt som i internationellt samarbete. Forskning inom
sådana områden där Sverige verkar för internationella
miljööverenskommelser i övrigt bör stärkas. Regeringen vill
därför framhålla betydelsen av forskningssatsningar inom
områdena biologisk mångfald, klimatforskning, forskning för ett
kretsloppsamhälle och ökade insatser för internationalisering
(prop. s. 514--516).
Motionerna
I motion Ub121 yrkande 21 (v) begärs ett riksdagsuttalande om
miljöforskningens inriktning på grundval av bl.a. en uppräkning
i motionen av ett antal prioriterade områden. Miljöteknik och
miljöanpassade produkter och processer är avgörande för Sveriges
framtid ur flera aspekter. Avgörande för den samhällsekonomiska
nyttan av FoU-insatser är att man satsar på framtidssektorer som
kan ingå i det ekologiskt anpassade samhället. FoU inom
miljöområdet måste också fortfarande vara på en hög nivå när det
gäller grundfakta och datainsamling. Den allvarligaste
kunskapsbristen för klimatförändringar och miljösituationen
finns i u-länder och i Östeuropa. Bland prioriterade områden
nämns i motionen miljömedicin, akvatisk kemi och atmosfärkemi,
delar av den terresta ekologin, kustnära marinekologi, klorerade
kolväten, kemiska och mikrobiella markprocesser, ekologi och
genetik med anknytning till biologisk mångfald, klimatforskning,
miljöteknik och avfallsteknik. Dessa prioriteringar får inte
innebära att vissa områden försummas och att det
tvärvetenskapliga arbetet försvåras. Stödet till industrins FoU
bör koncentreras på förbättrad miljöutbildning främst för
tekniker och ekonomer, stimulans till ökade kontakter mellan
industrins produktutvecklare och högskolornas forskare, ökad
satsning på forskningsinformation, stöd till kollektiv
forskning, stöd till mindre och medelstora företag där
miljöforskning och miljöanpassning är låg.
I motion Ub128 (s) anförs under rubriken Miljö- och
naturresursdepartementets verksamhetsområde att motionärerna
instämmer i regeringens prioritering när det gäller
växthusgaser, ozonskiktet, marknära ozon, avfall samt
samhällsvetenskaplig forskning. Särskilt vill man prioritera
forskningen kring olika miljöpolitiska styrmedel. Forskningen om
organiska och andra miljögifter måste få fortsatt stöd.
Forskningen om hur användningen av genetiskt modifierade
organismer påverkar miljön måste intensifieras liksom forskning
som rör den biologiska mångfalden. I ett avsnitt rörande
kretsloppsforskningen framhålls särskilt vikten av att
styrmedelsforskningen ökas för att utveckla avgifter, skatter
m.m. som kan minska andelen skadliga ämnen och delar i olika
produkter. Motionärerna föreslår därför att ett centrum för
miljöekonomi och styrmedelsforskning inrättas. Även den
kommunaltekniska forskningen handlar om kretslopp och bör ges
ökat stöd. Det gäller t.ex. utveckling av icke vattenburna
avloppssystem. Delar av denna forskning bör bekostas i högre
grad av branschen. Motionärerna föreslår att regeringen ges i
uppdrag att diskutera möjligheterna till delfinansiering med
berörda branscher samt med Kommunförbundet och de kommunala
bolagen. Därmed skulle forskningsanslaget för ett
kretsloppsanpassat samhälle successivt kunna öka och inom några
år fördubblas. Motionen utmynnar i en rad yrkanden om att
adekvat forskning för att mäta måluppfyllelse angående biologisk
mångfald skall prioriteras (yrkande 21) och om tillkännagivande
av vad i motionen anförts om kretsloppsforskning,
samfinansiering av kretsloppsforskningen, miljöforskningens
inriktning och styrmedelsforskning (yrkandena 32, 33, 37, 39 och
40). Den del av motionen som gäller kretsloppsforskningen samt
inrättande av ett centrum för miljöekonomi och
styrmedelsforskning behandlas dock i ett följande avsnitt.
I två fp-motioner från allmänna motionstiden anförs synpunkter
rörande miljöforskningen och närliggande frågor. Båda motionerna
utgör upprepningar av tidigare väckta motioner. Enligt motion
Jo645 bör forskningen kring rinnande vattendrag förstärkas.
Enligt motion Jo609 krävs mer grundläggande forskning om
våtmarkernas funktion, sumpskogar m.m.
Utskottets överväganden
Utskottet hänvisar inledningsvis till regeringens mer
övergripande uttalanden om forskningspolitikens syfte och
inriktning. Det framhålls att denna politik syftar till att
skapa förutsättningar för vetenskapen att nå kunskapens
frontlinje. Den utgår från att forskningsresultat inte kan
kommenderas fram utan skapas i det naturliga samspelet människor
emellan. Utskottet vill särskilt framhålla att regeringen
förklarat sig avstå från att själv i enskildheter avgöra hur
forskningsförstärkningen skall fördelas. Det är, som framgår av
propositionen, i första hand en uppgift för forskningsråd,
forskningsnämnder och övriga organ inom universitets- och
högskoleväsendet att mer i detalj styra resurserna till olika
forskningsområden och forskningsprojekt. Genom den nya
högskolelag som antogs av riksdagen i december 1992
tillförsäkras universiteten och högskolorna ökad frihet bl.a.
vad gäller studieorganisation, utbildningsutbud, inrättande av
professurer samt disposition av resurser för grundutbildning och
forskning. När det gäller forskningen har principen om
forskningens frihet kommit till uttryck bl.a. i 1 kap. 6 §
högskolelagen (1992:1434). I paragrafen föreskrivs som allmänna
principer att 1. forskningsproblem får fritt väljas, 2.
forskningsmetoder får fritt utvecklas och 3. forskningsresultat
får fritt publiceras.
I avsnitt 1.13 (s. 64 f.) anför regeringen bl.a. att det för
att skapa en bättre miljö ställs stora krav på kreativitet,
aktivitet och samarbete mellan företrädare för industri,
myndigheter, universitet och högskolor. Miljöforskningen har
hittills till stor del varit inriktad på att studera effekterna
av miljöstörande aktiviteter, snarare än att precisera gränserna
för olika typer av resursutnyttjande och finna goda lösningar.
Effektstudierna behöver nu kompletteras med en ny, mer
resultatorienterad forskning, för att få fram praktiskt
tillämpbara kunskaper.
Miljöforskningen är interdisciplinär till sin karaktär.
Universiteten och högskolorna bör underlätta gränsöverskridande
forskning genom att skapa centra eller nätverk. Anslagsgivare
bör stimulera gränsöverskridande forskning vid medelstilldelning
och genom att initiera programforskning där sådant samarbete ges
företräde. Regeringen föreslår därför satsningar innefattande
såväl teknik som ekonomi och beteendevetenskap. Satsningarna
måste bygga på ett samarbete mellan forskarvärlden, näringslivet
och kommunerna så att nyvunna kunskaper snabbt kommer till
användning (prop. s. 66).
Utskottet har ingen erinran mot de allmänna överväganden som
görs i propositionen om miljöforskningen. Utskottet har i
huvudsak ej heller några invändningar att rikta mot de
synpunkter på miljöforskningens inriktning m.m. som framförs i
motionerna Ub121 yrkande 21 och Ub128 yrkande 37. I väsentliga
delar sammanfaller motionärernas förslag med de prioriteringar
som görs i propositionen. Den omständigheten att regeringen i
propositionen lyfter fram ett relativt litet antal
forskningsområden torde inte innebära att de mer i detalj
beskrivna ämnesområdena i motionerna kommer att tillmätas mindre
betydelse. Det bör framhållas att de huvudämnen inom forskning
och utveckling som nämns i propositionen -- biologisk mångfald,
klimatfrågor och kretsloppssamhället -- inrymmer ett mycket
stort antal underliggande/närliggande forskningsområden inom
bl.a. de naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga
områdena. Utskottet utgår från att motionerna till stor del blir
tillgodosedda inom ramen för de förstärkningar av
miljöforskningen som propositionen innefattar och föreslår att
de i angivna delar lämnas utan någon vidare åtgärd från
riksdagens sida. Det kan tilläggas att regeringen i det ovan
nämnda inledningsavsnittet (s. 66) också uttalar sig angående
prioriteringen av forskartjänsterna. Mot den bakgrund som där
anges prioriteras tjänster inom följande områden: ekologi och
genetik för biologisk mångfald, bärkraftigt naturresursbruk,
riskvärdering/miljömedicin, klimatförändring, miljöanpassad
teknikutveckling, samhällsvetenskap, kustnära marinekologi,
atmosfärskemi och akvatisk kemi. Även dessa överväganden ligger
delvis i linje med synpunkterna i motionerna Ub121 och Ub128.
Utskottet delar regeringens bedömning i avsnitt 14 (s. 513 f.)
att forskningen behöver stärkas på flera områden i syfte att
bevara den biologiska mångfalden. Av särskild betydelse är
behovet av att inom de areella näringarna vidareutveckla
brukningsmetoder som i så stor utsträckning som möjligt är
anpassade till de ekologiska systemens naturliga
föryngringsprocesser. Särskilda insatser behövs för att i
samarbete med de areella näringarna snabbt ta fram
brukningsmetoder som upprätthåller en hög biologisk mångfald och
samtidigt medger en hög produktion. Som framhålls i
propositionen är det viktigt att kopplingarna till utbildning
och rådgivning ses över. Det kan tilläggas att utskottet i
betänkandet 1992/93:JoU20 behandlar regeringsförslag om
rådgivningen till jordbruket och trädgårdsnäringen.
I anslutning till yrkande 21 i motion Ub128 vill utskottet
framhålla att frågor om måluppfyllelse i forskning om biologisk
mångfald rimligen måste ingå som ett naturligt led i många
forskningsprojekt inom detta område. Utskottet utgår härvid från
att motionärerna med måluppfyllelse avser t.ex. i vad mån olika
brukningsmetoder eller bevarandeåtgärder ger mätbara resultat
när det gäller bibehållen eller ökad artrikedom av växter, djur
och lägre organismer. Utan att gå närmare in på de enskilda
forskningsprojektens utformning vill utskottet framhålla att det
i många fall torde vara svårt att bedriva meningsfull forskning
om biologisk mångfald om man inte samtidigt beaktar behovet av
metoder för att mäta måluppfyllelse i den mening som här avses.
Motionen torde således i denna del bli tillgodosedd utan något
särskilt riksdagsuttalande.
De forskningsfrågor m.m. som nämns i motionerna Jo609 och
Jo645 -- sumpskogar, våtmarker och rinnande vatten --
karaktäriseras av att de avser viktiga biotoper för växter och
djur. Det kan således förutsättas att de angivna
forskningsområdena kommer att beaktas inom ramen för de ökade
satsningarna på forskning om biologisk mångfald som regeringen
föreslår. Dessutom vill utskottet framhålla att regeringen i
proposition 1992/93:226 om skogspolitiken lagt fram förslag som
bl.a. utgår från att pågående inventeringar av nyckelbiotoper
och sumpskogar fullföljs så snart som möjligt. Motionerna är i
huvudsak tillgodosedda och påkallar ingen särskild åtgärd.
När det gäller klimatforskning delar utskottet regeringens
uppfattning att ytterligare forskningsinsatser krävs om de
grundläggande mekanismerna för klimatförändringar. Systematiska
analyser av klimatdata samt hydrologiska och oceanografiska data
bör utföras med tyngdpunkt på Norden. Forskning kring effekter
på ekosystem och samhällsfunktioner i ett nordligt klimat måste
utföras grundad på olika scenarier. Det är också viktigt att
Sverige bedriver forskning kring skogens roll som sänka för
koldioxid. Utskottet har ingen erinran mot regeringens uttalande
att det finns ett starkt behov att särskilt stödja den
klimatrelaterade forskningen och skapa en nationell kommitté med
uppgift att samordna denna forskning och svara för en
sammanhållen rapportering till regeringen.
Beträffande forskning för ett kretsloppssamhälle anser
utskottet i likhet med regeringen att det är nödvändigt att få
större kunskap om de miljöproblem som hänger samman med
industrisamhällets produkter och deras innehåll av olika ämnen,
liksom om produkternas nedbrytningsprocesser och långsiktiga
verkan i storskalig spridning. Här finns ett stort behov av ökad
forskning om återvinning, återanvändning och avfallsbehandling
men också forskning om utnyttjande av förnybara naturresurser
inom nya användningsområden. Helhetssynen på problemen får inte
gå förlorad. Det är av största vikt att hela kedjan råvara --
industriprocess -- distribution -- användning -- kvittblivning
utforskas väl. Forskning kring ekonomiska mekanismer och
incitament är central i sammanhanget.
Under rubriken Ökade insatser för internationalisering
anför regeringen bl.a. att omfattningen och inriktningen av
forsknings- och utvecklingsverksamheten inom den europeiska
gemenskapen avgörs i fleråriga ramprogram. EFTA-länderna har
hittills kunnat delta i forskningsprogrammen på program- och
projektnivå. Det innebär att svenska forskare får delta i olika
projekt och att deras deltagande finansieras av Sverige.
I det pågående tredje ramprogrammet inom EG har en
förstärkning av miljöforskning och forskning i biologiska ämnen
gjorts. Miljöforskning förekommer dels integrerat i flera
delprogram, dels i det enskilda miljöforskningsprogrammet
Environment, som startade år 1991 och avslutas år 1994. Budgeten
uppgår preliminärt till 550 miljoner ecu. Miljöforskningen
kommer att utgöra ett viktigt ämnesområde även i det planerade
fjärde ramprogrammet.
En bedömning av den kommande treårsperioden är att antalet
medverkande svenska forskare i EG:s miljöforskningsverksamhet
kommer att öka. Utöver den inträdesavgift för deltagande som
Sveriges regering genom avtal inbetalar till EG behövs
finansiellt stöd för att bekosta den del av projektens kostnad
som inte betalas av EG. Naturvårdsverket är genom sin
forskningsnämnd den största svenska finansiären av svensk
miljöforskning och har av regeringen utsetts till huvudansvarig
svensk myndighet för EG:s miljöforskningsprogram.
Svenskt deltagande i EG:s miljöforskning utgör ett komplement
till den nationella miljöforskningen. EES-avtalet innebär att
EFTA-länderna inkl. Sverige aktivt kan delta i EG:s "Joint
Research Centres". Eftersom miljöforskning är ett betydande
inslag vid dessa är det mycket troligt att svenska miljöforskare
och administratörer i olika grad involveras i verksamheten. I
EES-avtalet tillkommer också möjligheten för svenska forskare
att aktivt delta i EG:s omfattande program för Öst- och
Centraleuropa. I detta program utgör miljöforskningen en
väsentlig del.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i avsnittet om
ökade insatser för internationalisering.
Anslagsfrågor m.m., fjortonde huvudtiteln
B 4. Miljöforskning
Propositionen
Regeringen delar Naturvårdsverkets bedömning att en
förstärkning av miljöforskningen är nödvändig för att uppfylla
de mål som riksdagen beslutade om år 1991 för miljöpolitiken.
Inom anslaget skall medel även fortsättningsvis avsättas för
att täcka Sveriges kostnader för EG:s basprogram. Det är vidare
angeläget att stödja enskilda forskningsprojekt för svenska
forskare inom EG:s program.
Naturvårdsverket bör stödja den långsiktiga
kompetensförsörjningen på miljöforskningsområdet genom att
inrätta ytterligare forskartjänster på prioriterade områden.
Långsiktiga avtal bör träffas med såväl universitet och
högskolor som uppdragsmyndigheter. Naturvårdsverket bör vidare
stödja sådana forskningsprojekt som kan ge en långsiktig
kunskapsutveckling till stöd för arbetet med att skydda miljön.
Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 159 372 000 kr
för budgetåret 1993/94.
Motionerna
I motion Ub121 påpekas att anslaget bl.a. belastats med
kostnaderna för deltagande i EG:s miljöforskningsprogram med
11,5 miljoner kronor. Anslaget bör räknas upp utifrån behov,
inflation, riksdagens målsättning och deltagandet i EG:s
forskningsprogram med 40 miljoner kronor (yrkande 22).
Med hänvisning till vad som anförts i motion Ub128 om
prioriterade forskningsområden yrkar Socialdemokraterna att
anslaget höjs med 32 miljoner kronor (yrkande 36).
I motion Kr515 yrkande 3 (s) föreslås ett tillkännagivande om
Naturvårdsverkets roll vad avser forskning med anknytning till
turism och rekreation.
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att anslaget till miljöforskning
förstärkts kraftigt under den senaste treårsperioden, från drygt
112 miljoner kronor för budgetåret 1990/91 till ca 152 miljoner
kronor för budgetåret 1992/93. För nästa budgetår föreslås drygt
159 miljoner kronor. Utskottet ansluter sig till regeringens
bedömning angående medelsbehovet och avstyrker motionerna Ub121
yrkande 22 och Ub128 yrkande 36.
Motiveringen till yrkande 3 i motion Kr515 saknar den
tydlighet och utförlighet som krävs för att motionen skall kunna
läggas till grund för något preciserat ställningstagande från
riksdagens sida. I den mån motionen berör Naturvårdsverkets roll
i forskningssammanhang vill utskottet erinra om att
forskningsnämnden vid Naturvårdsverket, som framgår av
propositionen, bekostar ett tjugotal forskartjänster vid olika
universitet och högskolor. Enligt regeringens överväganden bör
verket stödja den långsiktiga kompetensförsörjningen på
miljöforskningsområdet genom att inrätta ytterligare
forskartjänster på prioriterade områden. Motionen avstyrks i
berörd del.
Stockholms internationella miljöinstitut (SEI)
Propositionen
Under år 1992 har en utvärdering gjorts av SEI:s verksamhet.
Regeringen anför, med instämmande i vad utvärderarna anfört, att
institutet har byggt upp en internationellt erkänd verksamhet
och utvecklat forskningen inom områden som är relevanta för de
globala miljöproblemen. Inriktningen bör vara i stort sett
densamma under den kommande treårsperioden. Regeringen anser
emellertid att institutet bör öka sina insatser att sprida
forskningsresultaten, så att de kommer till större användning
både nationellt och internationellt.
Regeringen anser att institutet i större omfattning bör kunna
bli uppdragsfinansierat genom nationella och internationella
uppdrag. Det statliga stödet bör på längre sikt kunna minskas.
En neddragning av anslaget föreslås under den kommande
treårsperioden. Med hänvisning till att SEI har vissa
innestående medel föreslås för budgetåret 1992/93 ett bidrag om
12 miljoner kronor, vilket innebär en besparing med 13 miljoner
kronor.
Motionerna
I motion Jo23 (c) understryks vad utvärderingen kommit fram
till om SEI. Motionären framhåller att SEI bör få de möjligheter
som behövs för att fullfölja sina uppgifter och därmed fortsätta
att vara tongivande både nationellt och internationellt.
I motion Ub121 yrkande 23 understryks Sveriges internationella
ansvar för kunskapsuppbyggnad på miljöområdet. Särskilt med
tanke på ekonomiska och ekologiska villkor som gäller i u-länder
och i Östeuropa torde en utvidgad verksamhet vara av stort
intresse. Svenska forskares möjligheter att bedriva
miljöforskning för och i u-länder och Östeuropa behöver kraftigt
förbättras. Med hänvisning härtill yrkas en anslagsförstärkning
med 18 miljoner kronor.
Enligt motion Ub128 (s) är det mot bakgrund av den positiva
utvärderingen märkligt att regeringen föreslår en så kraftig
reducering av anslaget. Motionärerna anser emellertid liksom
regeringen att verksamheten kan bli mer uppdragsfinansierad
genom nationella och internationella uppdrag och att det
statliga stödet kan minskas något. Utöver regeringens förslag
bör ytterligare 8 miljoner kronor anvisas av statliga medel till
SEI (yrkandena 34 och 35).
Utskottets överväganden
Även utskottet anser att SEI har fullgjort en viktig funktion
inom betydelsefulla områden av miljöforskningen och att
institutet uppnått en internationellt erkänd ställning som vi
bör slå vakt om. Utskottet delar regeringens uppfattning att det
bör vara möjligt att i större utsträckning finansiera
verksamheten genom nationella och internationella uppdrag. Det
får dock förutsättas att regeringen noga uppmärksammar
effekterna för SEI:s verksamhet av den föreslagna neddragningen
av det statliga stödet. Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelsanvisning och
avstyrker motionerna Ub121 yrkande 23 och Ub128 yrkande 34.
De uttalanden som görs i motionerna Jo23 och Ub128 yrkande 35
om värdet av SEI:s verksamhet är relativt allmänt hållna och
innebär ingen avvikelse från vare sig regeringens eller
utskottets bedömning av denna verksamhet. Motionerna bör inte
föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
B 12. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling
Propositionen
Riksdagen har år 1990 beslutat om programrådet för forskning
för ett avfallssnålt samhälle (AFR -- prop. 1989/90:90, NU40).
Målet är att stödja forskning för att åstadkomma en
miljöanpassad produktutveckling, återvinning av restprodukter
och ett miljöriktigt slutligt omhändertagande av avfall. AFR
kommer vid budgetårsskiftet 1992/93--1993/94 att ha avslutat ett
treårigt program för miljöanpassad produktutveckling och
avfallshantering.
Enligt regeringens bedömning är detta ett område som även
fortsättningsvis bör prioriteras. För den fortsatta verksamheten
inom detta forskningsområde föreslår regeringen för budgetåret
1993/94 medel under ett nytt anslag B 12. Forskning för en
kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Redan för budgetåret
1994/95 krävs betydligt större belopp än vad som för närvarande
står till förfogande. Frågan om finansiering av en ökning av
anslagen är beroende av löntagarfondernas användning.
Den reservation som kan finnas vid utgången av budgetåret
1992/93 under fjortonde huvudtitelns anslag B 12. Forskning för
ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering och under tolfte
huvudtitelns anslag F 9. Forskning för ett avfallssnålt
samhälle: Miljöanpassad produktutveckling bör tillföras detta
nya anslag. Ett reservationsanslag på 32 760 000 kr föreslås för
nästa budgetår.
Motionen
Enligt motion Ub128 (s) bör styrmedelsforskningen öka för att
utveckla skatter och avgifter m.m. som syftar till att minska
andelen skadliga ämnen och delar i olika produkter. Därför bör
ett centrum för miljöekonomi och styrmedelsforskning inrättas.
Även den kommunaltekniska forskningen handlar om kretslopp och
bör ges ökat stöd; det gäller t.ex. utveckling av icke
vattenburna avloppssystem. Delar av den forskning som berörs,
bl.a. produktutveckling, avfallshantering och annan
kommunalteknisk forskning, bör i högre grad bekostas av
branschen. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att
diskutera möjligheterna till en sådan delfinansiering med
berörda branscher samt med Kommunförbundet och de kommunala
bolagen (yrkandena 32, 33, 39 och 40).
Det föreslagna centret för miljöekonomi och
styrmedelsforskning bör enligt motionen behandla bl.a. följande
frågeställningar:
strukturella effekter av miljöpolitiska beslut
bedömning av kostnads/nyttoaspekter av miljöpolitiska beslut
val av ekonomiska styrmedel
forskning om Östeuropas möjligheter att minska miljöutsläppen
juridiska analyser av internationella konventioner, EG:s
lagstiftning m.m.
analys av olika samhällssektorers möjligheter att klara
miljöuppgifterna, t.ex. kommunernas ökade tillsynsansvar.
I institutets styrelse bör representanter ingå från
Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.
För inrättande av ett sådant centrum bör enligt motionen 11
miljoner kronor anvisas under anslaget B 12.
Utskottets överväganden
Syftet med FoU-verksamheten inom avfallsområdet är dels att
identifiera de risker som en olämplig och ofullständig
avfallshantering innebär för en god miljö, dels precisera de
krav som behöver ställas på produktutveckling, konsumenter och
avfallshantering för att minska avfallets mängd och farlighet.
Riksdagen har år 1990 beslutat om programrådet för forskning för
ett avfallssnålt samhälle, AFR (prop. 1989/90:90, NU40). Målet
är att stödja forskning för att åstadkomma en miljöanpassad
produktutveckling, återvinning av restprodukter och ett
miljöriktigt slutligt omhändertagande av avfall. AFR kommer att
vid budgetårsskiftet 1992/93 ha avslutat ett treårigt program
för miljöanpassad produktutveckling och avfallshantering.
Mot bakgrund av vad som anförts om AFR:s verksamhet och med
hänsyn till det statsfinansiella läget är utskottet inte berett
att föreslå att ett centrum för miljöekonomi och
styrmedelsforskning inrättas. Utskottet avstyrker därför motion
Ub128 yrkandena 39 och 40.
Yrkande 32 i motion Ub128 innebär såvitt utskottet kan bedöma
ingen nämnvärd avvikelse från regeringens överväganden om
kretsloppsforskningens inriktning. Motionärerna poängterar
särskilt vikten av att öka styrmedelsforskningen för att
utveckla avgifter, skatter m.m. Även den kommunaltekniska
forskningen bör enligt motionen ges ökat stöd. Utskottet utgår
från att dessa synpunkter inryms i den fortsatta forskningen för
ett kretsloppssamhälle. När det gäller forskning om styrmedel
hänvisar utskottet dessutom till regeringens uttalande (s. 515)
i samband med forskning för ett kretsloppsanpassat samhälle att
forskning kring ekonomiska mekanismer och incitament är central
i sammanhanget. Utskottet utgår också från att regeringen tar
till vara de möjligheter som finns att förstärka forskningen på
detta område genom samfinansiering med industri och kommuner.
Det bör här framhållas att de svenska FoU-satsningarna generellt
sett karaktäriseras av att en mycket hög andel bekostas genom
privatfinansiering. I propositionen (s. 16) nämns t.ex. att de
samlade svenska FoU-satsningarna under budgetåret 1989/90
uppgick till ca 35 miljarder kronor och att nära 60 % av dessa
finansierades med privata medel. Offentliga medel svarade för 38
%. Av FoU-verksamheten som sådan utförs 64 % inom näringslivet,
medan universitets- och högskolesektorn svarar för 32 % och den
övriga offentliga sektorn för 4 %.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 32 och 33 i
motion Ub128.
Övriga forskningsfrågor
Enligt motion Jo635 (m) måste användningen av mikrobiologiska
saneringsmedel, t.ex. vid oljeskador i bostadshus, utprovas
bättre innan metoden generellt kan tillåtas.
Utskottet erinrar om att riksdagen antagit en lag (1991:639)
om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel. Lagen
täcker emellertid i sin nuvarande utformning inte
saneringsåtgärder av det slag som anges i motionen. 1990 års
Genteknikberedning har uppmärksammat frågan och föreslår i sitt
slutbetänkande (SOU 1992:82) att lagen utvidgas så att den
innefattar även användning av mikroorganismer m.m. för andra
ändamål än bekämpning av skadegörare. Enligt förslaget skulle
bl.a. användning av mikroorganismer för miljösanering
innefattas. Remissbehandlingen av betänkandet har avslutats, och
frågan övervägs i Justitiedepartementet. Även
Miljöskyddskommittén har behandlat frågan om hur biotekniken och
dess tillämpning skall lagregleras (SOU 1993:27). Betänkandet
remissbehandlas för närvarande. I avvaktan på resultatet av den
beredning som här angetts bör motionen inte föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.
I motion Jo22 (c) upprepas några yrkanden om
försöksdjursanvändningen som utskottet behandlat tidigare vid
ett flertal tillfällen. Utskottet har i dessa sammanhang mycket
utförligt redovisat de tungt vägande skäl som talar mot att
t.ex. utpräglade forskningsfrågor behandlas i en central
utredning eller utvärdering. Utskottet hänvisar till sitt
ställningstagande i betänkandet 1991/92:JoU16 och avstyrker
yrkandena 1--3 i motionen. Utskottet är heller inte berett att
nu göra något uttalande med avseende på nästa
forskningsproposition och avstyrker även yrkande 4 i samma
motion.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer för miljöforskningen
att riksdagen godkänner de riktlinjer för miljöforskningen som
angetts i propositionen, avsnitt 14, och avslår motionerna
1992/93:Ub121 yrkande 21 och 1992/93:Ub128 yrkandena 21 och 37,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
2. beträffande forskning om våtmarker m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo609 och
1992/93:Jo645,
3. beträffande anslag till miljöforskning
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande
22 och 1992/93:Ub128 yrkande 36 till Miljöforskning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
159372000 kr,
res. 2 (s)
men. (v) - delvis
4. beträffande Naturvårdsverkets roll i viss forskning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr515 yrkande 3,
5. beträffande riktlinjer för Stockholms internationella
miljöinstitut
att riksdagen godkänner de riktlinjer för institutet som
angetts i propositionen, avsnitt 14, och avslår motionerna
1992/93:Jo23 och 1992/93:Ub128 yrkande 35,
6. beträffande anslag till Stockholms internationella
miljöinstitut
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub121 yrkande
23 och 1992/93:Ub128 yrkande 34 till Stockholms
internationella miljöinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar
ett reservationsanslag på 12000000 kr,
res. 3 (s)
men. (v) - delvis
7. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling
att riksdagen godkänner de riktlinjer för forskningen som
angetts i propositionen, avsnitt 14, och avslår motion
1992/93:Ub128 yrkandena 32 och 33,
res. 4 (s) - delvis
8. beträffande anslag till kretsloppsforskning
att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 32760000 kr,
9. beträffande ett centrum för miljöekonomi och
styrmedelsforskning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub128 yrkandena 39 och 40,
res. 4 (s) - delvis
10. beträffande mikrobiologiska saneringsmedel
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo635,
11. beträffande försöksdjursanvändningen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo22.
Stockholm den 13 april 1993
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar
Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke
Selberg (s), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Ulla
Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Lennart
Fremling (fp), Lennart Daléus (c), Björn Ericson (s), Carl-Olov
Persson (kds) och Claus Zaar (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Björn Ericson
(alla s) har avgett följande reservationer:
1. Riktlinjer för miljöforskningen (mom. 1)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet har" och på s. 7 slutar med "Ub128" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar de synpunkter som framförs i motion Ub128 på
miljöforskningens allmänna inriktning. Som framgår av motionen
deltar Sverige sedan länge i olika internationella
forskningsprogram och ligger inom många områden vid forskningens
frontlinje. Svenska forskningsresultat har haft stor betydelse
för att driva på internationella förhandlingar, bl.a. när det
gäller klimatfrågor och försurning. Det är viktigt att den
svenska miljöforskningen kan behålla denna position. Det bör ske
bl.a. genom att miljöforskningen tilldelas ökade statliga
resurser (se res. 2 nedan) och genom att ytterligare
forskningsområden prioriteras. Utöver denna ökning av de
statliga resurserna bör ytterligare insatser vidtas för
finansiering genom t.ex. industrins försorg.
Industrins ökade engagemang när det gäller livscykelanalyser
och möjligheterna att ta hänsyn till miljöeffekterna av en
produkt under hela tillverkningskedjan måste få genomslag i
produktutveckling och annan teknisk forskning. Det är nödvändigt
att ytterligare förbättra informationen och kontaktytorna mellan
miljöforskare och företag.
Utskottet instämmer i regeringens prioritering av forskning
kring växthusgaser, ozonskiktet, marknära ozon, fysisk påverkan,
avfall samt den samhällsvetenskapliga forskningen. Särskilt bör
forskningen kring olika miljöpolitiska styrmedel prioriteras.
Utskottet föreslår i det följande (res. 4) att ett centrum för
miljöekonomi och styrmedelsforskning inrättas. Det är angeläget
att forskningen om organiska och andra miljögifter får fortsatt
stöd. Forskningen om hur genetiskt modifierade organismer
påverkar miljön måste intensifieras, liksom forskning som rör
den biologiska mångfalden. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Ub128 yrkande 37 bör ges regeringen till känna. Härigenom
tillgodoses i stor utsträckning även motion Ub121 yrkande 21.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande riktlinjer för miljöforskningen
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub128 yrkande 37
och med avslag på motion 1992/93:Ub121 yrkande 21 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört och i övrigt
godkänner vad i propositionen anförts om riktlinjer för
miljöforskningen,
2. Anslag till miljöforskning (mom. 3)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 36" bort
ha följande lydelse:
Som framgår av motion Ub128 går en allt större andel av
Naturvårdsverkets forskningsanslag till forskningsprojekt inom
EG:s ram. I årets budget uppgår de svenska insatserna i EG:s
miljöforskningsprogram till omkring 20 miljoner kronor, varav
Naturvårdsverket står för drygt 11 miljoner. Budgetåret 1994/95
beräknas kostnaden till 40 miljoner kronor. Utskottet anser det
angeläget att svenska forskare deltar i dessa forskningsprogram,
men forskningsanslaget måste tillåtas öka i motsvarande takt så
att inte den inhemska forskningen om mer specifika svenska
miljöproblem blir eftersatt. Med hänvisning härtill och till vad
utskottet ovan anfört (res. 1) om prioritering av ytterligare
forskningsområden föreslår utskottet, som tillstyrker yrkande 36
i motionen, en anslagsförstärkning med 32 miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande anslag till miljöforskning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1992/93:128 yrkande 36 och med avslag på motion
1992/93:Ub121 yrkande 22 till Miljöforskning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
191372000 kr,
3. Anslag till Stockholms internationella miljöinstitut (mom.
6)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Även utskottet" och slutar med "yrkande 34" bort ha
följande lydelse:
Även utskottet -- -- -- (= utskottet) -- -- -- vakt om.
Utskottet delar uppfattningen i motion Ub128 att det bör finnas
möjligheter att öka inslaget av uppdragsfinansiering genom
nationella och internationella uppdrag. Den anslagsreducering
som regeringen föreslår redan för nästa budgetår är emellertid
alltför långtgående och riskerar att försvåra SEI:s viktiga
verksamhet. Utskottet gör samma bedömning som motionärerna i
motion Ub128 yrkande 34 att det statliga anslaget bör höjas med
8 miljoner kronor för budgetåret 1993/94 jämfört med regeringens
förslag.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande anslag till Stockholms internationella
miljöinstitut
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1992/93:Ub128 yrkande 34 och med avslag på motion
1992/93:Ub121 yrkande 23 till Stockholms internationella
miljöinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 20000000 kr,
4. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling m.m.
(mom. 7 och 9)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "Ub128" bort ha
följande lydelse:
Utskottet instämmer delvis i regeringens överväganden om
forskning för ett kretsloppsanpassat samhälle. Denna forskning
är av central betydelse för att nå en långsiktigt hållbar
utveckling av samhället. Särskilt vill utskottet understryka
vikten av att styrmedelsforskningen ökas för att utveckla
skatter och avgifter m.m. som kan bidra till att minska andelen
skadliga ämnen och delar i olika produkter. Utskottet
tillstyrker därför motionärernas förslag att ett centrum för
miljöekonomi och styrmedelsforskning inrättas. Vidare instämmer
utskottet i motionens yrkanden att delar av
kretsloppsforskningen, framför allt produktutveckling,
avfallshantering och annan kommunalteknisk forskning bör
bekostas i högre grad av branschen. Riksdagen bör därför ge
regeringen i uppdrag att diskutera möjligheterna till en sådan
delfinansiering med berörda branscher samt med Kommunförbundet
och de kommunala bolagen. Därmed skulle forskningsanslaget för
ett kretsloppsanpassat samhälle successivt kunna öka och inom
några år fördubblas.
Det av utskottet föreslagna centret för miljöekonomi och
styrmedelsforskning bör behandla följande frågeställningar:
strukturella effekter av miljöpolitiska beslut
bedömning av kostnads/nyttoaspekter av miljöpolitiska beslut
val av ekonomiska styrmedel
forskning om Östeuropas möjligheter att minska miljöutsläppen
juridiska analyser av internationella konventioner, EG:s
lagstiftning m.m.
analys av information och annat opinionsbildande arbete
analys av olika samhällssektorers möjligheter att klara
miljöuppgifterna, t.ex. kommunernas ökade tillsynsansvar.
I institutets styrelse bör representanter ingå från
Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. En del av
institutets forskning bör vara uppdragsforskning för
myndigheternas räkning. Det är angeläget att denna forskning
snabbt kommer i gång och därför är det lämpligt att institutet
läggs i anslutning till andra institutioner som bedriver sådan
forskning, lämpligen universitetet i Stockholm eller Umeå.
Vad utskottet med anledning av motion Ub128 yrkandena 32, 33
och 40 anfört om kretsloppsforskning och styrmedelsforskning
m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
För inrättande av ett sådant centrum som angetts ovan bör
riksdagen i enlighet med motion Ub128 yrkande 39 anvisa 11
miljoner kronor för budgetåret 1993/94.
dels att utskottets hemställan under 7 och 9 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub128 yrkandena
32 och 33 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört och i övrigt godkänner vad i propositionen anförts om
riktlinjer för forskningen,
9. beträffande ett centrum för miljöekonomi och
styrmedelsforskning
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub128 yrkandena
39 och 40 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om inrättande av ett centrum för miljöekonomi och
styrmedelsforskning samt för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 11000000 kr för detta ändamål.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Jan Jennehag (v) anför:
1. Riktlinjer för miljöforskningen (mom. 1)
Som anförs i motion Ub121 yrkande 21 är miljöteknik och
miljöanpassade produkter och processer avgörande för Sveriges
framtid ur två aspekter.
Samhället måste ställas om så att det blir ekologiskt
anpassat. Svenskt näringsliv måste också övergå till produktion
som är miljöanpassad -- både produkterna och processerna skall
ingå i ett ekologiskt kretslopp. Svenskt näringsliv måste
successivt kunna möta den utländska konkurrensen som gradvis
alltmer baseras på dessa miljökrav. Internationella rapporter
och forskare visar att miljöteknik i vid bemärkelse är den
snabbast växande näringen och framtidssektorn. Verkligheten
visar dock att viktiga delar av svenskt näringsliv har svårt att
anpassa sig härtill.
En effektiv och konkurrensneutral metod som samhället har till
förfogande för att stödja utvecklingen i miljövänlig riktning är
att initiera och driva forskning och utbildning i önskad
riktning. Utbildning och forskning är grundläggande för ett
tekniskt högtstående land som Sverige. I takt med att
produkterna blir alltmer högteknologiska, komplicerade och
högförädlade kommer en allt större del av de totala
investerings- och produktionsresurserna att utgöras av
utbildnings- och forskningsinsatser. Avgörande för den
samhällsekonomiska nyttan av FoU-insatser är att man satsar på
framtidssektorer som kan ingå i det ekologiskt anpassade
samhället.
FoU inom miljöområdet måste också fortfarande vara på en hög
nivå när det gäller grundfakta och datainsamling. Den
allvarligaste kunskapsbristen rör klimatförändringar och
miljösituationen i u-länder och i Östeuropa.
Forskning om t.ex. kärnkraft skall hållas på en minimal nivå i
syfta att endast garantera säkerheten vid avvecklingen och
förvaring av kärnkraftsavfallet.
Miljöforskningen bör koncentreras till områden där Sverige har
en högkvalitativ forskning och ligger bland de främsta
forskningsnationerna. Följande områden bör prioriteras:
miljömedicin
akvatisk kemi och atmosfärkemi
delar av den terresta ekologin
kustnära marinekologi
klorerade kolvägen
kemiska och mikrobiella markprocesser
ekologi och genetik med anknytning till biologisk mångfald
klimatforskning
miljöteknik
avfallsteknik.
Dessa prioriteringar och eventuella omstruktureringar av
högskolorna får inte innebära att vissa områden försummas och
att tvärvetenskapligt samarbete försvåras. En viss grundnivå på
forskningen bör behållas inom många ämnesområden. Endast
samhällsstyrd och samhällsfinansierad forskning som inte har ett
omedelbart ekonomiskt vinstintresse kan garantera detta.
Stödet till industrins FoU bör koncentreras till följande
insatser:
förbättrad miljöutbildning främst för tekniker och ekonomer
stimulans till ökade kontakter mellan industrins
produktutvecklare och högskolornas forskare
ökad satsning på forskningsinformation
stöd till kollektiv forskning
stöd till mindre och medelstora företag där miljöforskning och
miljöanpassning är låg.
Grunden för detta är att miljökraven formuleras så att de
driver fram nya tekniska lösningar och att rimliga
övergångstider medges.
2. Anslag till miljöforskning (mom. 3)
Enligt propositionen vill regeringen satsa på ett uthålligt
samhälle och bevarad biologisk mångfald. Dessa målsättningar
motsvaras inte av de ekonomiska resurser som föreslås. I
praktiken innebär regeringens förslag att anslagen till
Naturvårdsverkets miljöforskning minskar, eftersom anslaget
bl.a. belastas med kostnaden för vårt deltagande i EG:s
miljöforskning med 11,5 miljoner kronor. Anslaget bör räknas upp
med 40 miljoner kronor till 199 372 000 kr i enlighet med
förslaget i motion Ub121 yrkande 22.
3. Anslag till Stockholms internationella miljöinstitut
(mom.6)
Stockholms internationella miljöinstitut har på kort tid fått
ett internationellt erkännande. Institutet är engagerat bl.a. i
u-landsproblematiken och i miljöproblemen i Östeuropa. Det är då
anmärkningsvärt att regeringen föreslår en väsentlig minskning
av anslaget till institutet. Särskilt med tanke på de ekonomiska
och ekologiska villkor som gäller i u-länder och i Östeuropa är
en utvidgad verksamhet och ökade statliga anslag av stort
intresse. Anslaget bör därför, i enlighet med motion Ub121
yrkande 23, höjas med 18 miljoner kronor utöver regeringens
förslag.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
1, 3 och 6 borde ha hemställt:
1. beträffande riktlinjer för miljöforskningen
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub121 yrkande 21
och med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 21 och 37 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt i
övrigt godkänner de riktlinjer för miljöforskningen som angetts
i propositionen,
3. beträffande anslag till miljöforskning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 22
och med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 36 till
Miljöforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 199372000 kr,
6. beträffande anslag till Stockholms internationella
miljöinstitut
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub121 yrkande 23
och med avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkande 34 till
Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 30000000 kr.