I proposition 1992/93:64 har regeringen
(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen antar ett i
propositionen framlagt förslag till lag om ändring i
rättegångsbalken (RB).
Lagförslaget, vilket lämnats utan erinran av Lagrådet, har
fogats till betänkandet, se bilaga.
Motion
I en med anledning av propositionen väckt motion, 1992/93:Ju7,
av Karl Gustaf Sjödin (nyd) yrkas att riksdagen förtydligar
förslaget till ändring i 21 kap. 3 § RB i enlighet med vad i
motionen anförts om utländska medborgare som försvarare.
Utskottet
Inledning
Sverige har tillsammans med övriga sex EFTA-stater
undertecknat ett omfattande avtal med EG och dess medlemsstater
om ett europeiskt samarbetsområde (EES-avtalet) som nyligen
antagits av riksdagen (prop. 1991/92:170, 1992/93:EU1, rskr.
18). Genom EES-avtalet har Sverige förbundit sig att inom vissa
områden anpassa sina författningsbestämmelser till vad som
gäller på motsvarande områden i EG. Bl.a. skall Sverige anpassa
sin lagstiftning till olika direktiv och förordningar som
framgår av bilagor till avtalet. Sverige har också förbundit sig
att respektera de rättigheter och skyldigheter om personers och
tjänsters fria rörlighet som lagts fast av EG-domstolen. I detta
ärende behandlas två EG-direktiv som syftar till att skapa
förutsättningar för den fria rörligheten inom dessa områden. Det
handlar dels om ett direktiv som rör möjligheterna för advokater
från EES-stater att vara verksamma inom EES-området, dels om ett
direktiv om erkännande av vissa högre examina. I propositionen
föreslås att de aktuella reglerna införlivas i svensk rätt genom
att arbetas in i RB. I propositionen beaktas även vissa av de
krav den generellt sett snabba internationaliseringen inom
advokatområdet ställer på regleringen i RB. En del av de valda
lösningarna går därför längre än vad EES-avtalet i och för sig
kräver.
Propositionens huvudsakliga innehåll m.m.
När det gäller reglerna om ombud vid rättegång föreslås att
kravet på svenskt medborgarskap avskaffas. Det nuvarande kravet
på att ombud skall ha hemvist i Sverige avskaffas också och
ersätts med ett krav på hemvist inom EES-området. Det föreslås
vidare bl.a. att kravet att ett ombud skall behärska svenska
språket uttryckligen skall framgå av RB.
I propositionen föreslås också att regler införs som innebär
att en advokat från EES-området som tillhandahåller
advokattjänster i Sverige i princip skall jämställas med en
svensk advokat. Det innebär t.ex. att en sådan advokat kan bli
förordnad till offentlig försvarare om rätten finner honom
lämplig. Den utländske advokaten skall använda sitt hemlands
advokattitel uttryckt på det landets språk. Advokaten är skyldig
att följa svenska regler om god advokatsed, och i princip gäller
samma regler om tillsyn och sanktioner för den utländske
advokaten som för en svensk advokat.
Från huvudregeln att EES-advokat skall jämställas med svensk
advokat föreslås två undantag. Sålunda omfattas inte de
advokattitlar som EES-advokaterna använder av straffskyddet i 17
kap. 15 § tredje stycket brottsbalken. För EES-advokater gäller
inte heller bestämmelsen i 8 kap. 4 § andra stycket RB att
verksamhet som advokat inte får bedrivas i bolag med annan än
advokat eller i aktiebolag utan dispens från advokatsamfundets
styrelse. Det senare undantaget innebär bl.a. dels att en svensk
advokat måste ha dispens för advokatverksamhet tillsammans med
en EES-advokat, dels att en EES-advokat över huvud taget inte
behöver dispens för samarbete i olika former. När det gäller
bestämmelsen i RB aviseras fortsatta överväganden i
propositionen.
Propositionen innehåller även förslag om ändringar i de regler
som behandlar förutsättningarna att bli antagen som ledamot av
Sveriges advokatsamfund. Medborgarskaps- och hemvistkraven
föreslås anpassade till EES-avtalet. Det föreslås också att en
utbildning som i ett annat EES-land krävs för att bli advokat
där skall erkännas i Sverige. En förutsättning är dock att
sökanden genomgått ett lämplighetsprov som visar att han har
tillräckliga kunskaper om den svenska rättsordningen. Det
föreslås dessutom en möjlighet för advokatsamfundet att i det
enskilda fallet medge undantag från utbildningskraven för den
som är medlem i ett utländskt advokatsamfund.
För offentligt anställda inom rättsväsendet krävs enligt
propositionen inte några ändringar av gällande regler enligt
EES-avtalet. De krav beträffande svenskt medborgarskap och viss
typ av utbildning som i dag finns bedöms därför kunna kvarstå
oförändrade.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen
bestämmer.
Motionen
I motion Ju7 framförs farhågor för att lagändringarna skall
komma att innebära att utländska medborgare med anknytning till
terrorism eller annan allvarlig brottslighet får möjlighet att
uppträda som försvarare. Motionären yrkar att det i 21 kap. 3 §
RB införs en bestämmelse som förhindrar detta.
Överväganden
Utskottet delar de bedömningar om behovet av lagändringar m.m.
med anledning av EES-avtalet som görs i propositionen.
När det gäller den särskilda frågan om försvarares lämplighet
som tas upp i motion Ju7 kan utskottet konstatera att det redan
finns uppställda lämplighetskrav, bl.a. innebärande att endast
den som med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare
verksamhet finnes lämplig får vara försvarare (se 21 kap. 3 §
tredje stycket RB och där gjorda hänvisningar samt 21 kap. 5 §
RB). Förslagen i propositionen innebär att samma krav på
lämplighet som i dag ställs på svenska försvarare i
fortsättningen också kommer att ställas på försvarare från
EES-området. Enligt utskottets mening är motionen härigenom
tillgodosedd. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju7.
Utskottet har ingenting att erinra mot lagförslaget och
tillstyrker bifall till det.
I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av
propositionen och motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:64 och med
avslag på motion 1992/93:Ju7 antar det genom propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken.
Stockholm den 26 november 1992
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
I beslutet har deltagit:
Britta Bjelle (fp),
Lars-Erik Lövdén (s),
Göthe Knutson (m),
Bengt-Ola Ryttar (s),
Birthe Sörestedt (s),
Nils Nordh (s),
Göran Magnusson (s),
Karl Gustaf Sjödin (nyd),
Sigrid Bolkéus (s),
Kent Carlsson (s),
Christel Anderberg (m),
Liselotte Wågö (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp),
Kjell Eldensjö (kds) och Lars Petersson (c).