I betänkandet behandlas ett av regeringen framlagt förslag om
en ny lag om marknadsreglering på fiskets område. Förslaget
syftar till en anpassning av den svenska marknadsregleringen
till EG:s bestämmelser. Utskottet tillstyrker lagförslaget med
några smärre, i huvudsak redaktionella ändringar. Två motioner
som väckts med anledning av propositionen avstyrks.
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition
1992/93:199 en ny lag om marknadsreglering på fiskets område.
Med stöd av bemyndiganden i den nya lagen skall föreskrifter
kunna meddelas som innebär en anpassning till EG:s
marknadsreglering. I föreskrifterna kommer att regleras
villkoren för försäljning av fisk, bildande av
producentorganisationer och deras verksamhet samt ett nytt
förenklat prisregleringssystem. I lagen (1992:888) om
uppgiftsskyldighet på jordbrukets område införs bestämmelser som
ger stöd för att samla in de uppgifter som behövs för
marknadsregleringen.
Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.
Lagförslaget fogas som bilaga 1 till detta betänkande.
Motioner
1992/93:Jo96 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om konkurrentintressena.
1992/93:Jo97 av Claus Zaar (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige vid EG-förhandlingarna med
kraft verkar för konsumenternas intresse för färre
fiskeregleringar och friare handel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att överskottshanteringen av fisk
förändras så att överskottet bjuds ut på marknaden i annan form
än färsk konsumentvara, exempelvis fryst,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att huvudinriktningen skall vara att
minimera fisket på fisk som inte går till human konsumtion,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att marknadsstandarden för fisk ändras så
att konsumenten får information om produkten varit fryst och
tinad och/eller återfryst,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökad flexibilitet i fiskepolitiken,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om import- och exportlicenser.
Skrivelse
Generaltullstyrelsen har i en skrivelse till utskottet
föreslagit vissa, i huvudsak redaktionella, ändringar i bilagan
till förslaget till lag om marknadsreglering på fiskets område.
Utskottet
Lag om marknadsreglering på fiskets område m.m.
Propositionen
Regeringens förslag innebär i korthet att föreskrifter om
marknadsreglering i fråga om fisk och fiskprodukter samlas i en
ny lag, benämnd lagen om marknadsreglering på fiskets område.
Lagen bygger på EG:s bestämmelser om den gemensamma
organisationen av marknaden i fråga om fisk- och
fiskodlingsprodukter. Nuvarande bestämmelser om import- och
exportlicens överförs i huvudsak oförändrade från lagen
(1974:226) om prisreglering på fiskets område till den nya
lagen. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1993, då
lagen om prisreglering på fiskets område skall upphöra att
gälla.
I propositionens avsnitt om allmänna utgångspunkter för den
nya lagstiftningen erinras om att ett EES-avtal inte innebär att
EFTA-staterna tar över EG:s regelverk på fiskets område. De
ansluts således inte heller till EG:s gemensamma fiskeripolitik
(Common Fishery Policy, CFP). Avtalet medför emellertid att
Sverige av konkurrensskäl måste anpassa sin fiskeripolitik till
den del av CFP som består i en marknadsreglering på fiskets
område. I 2 § lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt
samarbetsområde (EES) anges bl.a. att artiklarna 1--129 i
EES-avtalet och vissa av de till avtalet hörande protokollen
skall gälla som svensk lag. Enligt artikel 20 i avtalet finns
bestämmelser och arrangemang som avser fisk och andra marina
produkter i protokoll 9 till avtalet. Protokollet behandlar en
rad väsentliga områden inom fiskerisektorn. I artikel 4 i
protokoll 9 sägs t.ex. att statligt stöd till fiskerisektorn som
snedvrider konkurrensen skall avskaffas. Vidare sägs att
lagstiftning rörande marknadsordningen inom fiskerisektorn skall
ändras så att den inte snedvrider konkurrensen. I EES-avtalet
har infogats en gemensam förklaring om den överenskomna
tolkningen av dessa artiklar (4.1 och 4.2). Om nödvändiga
anpassningar av lagstiftningen inte gjorts till de
avtalsslutande parternas belåtenhet vid tidpunkten för
EES-avtalets ikraftträdande kan frågorna underställas Gemensamma
EES-kommittén.
I den nya lagen införs ett bemyndigande enligt vilket
regeringen får meddela närmare föreskrifter om godkännande av
producentorganisationer och om sådana organisationers
verksamhet. Vidare införs i lagen en bestämmelse som innebär att
en godkänd producentorganisation enligt de närmare föreskrifter
som meddelas av regeringen får besluta i ärenden som rör
myndighetsutövning och som gäller frågor om återtagande av
varor, bidrag eller annat stöd i marknadsreglerande syfte.
Genom ytterligare ett bemyndigande i lagen får regeringen, om
det behövs för att undvika en omfattande dumpning av priset på
fisk eller om det annars behövs för att främja stabilitet på
marknaden, föreskriva att
1. en producentorganisation skall återta fisk fångad av
fiskare som inte är medlemmar i organisationen,
2. fiskare som inte är medlemmar i någon producentorganisation
inte får avsätta sin fångst till lägre pris än det pris som
tillämpas av en sådan organisation,
3. en producentorganisation får ta ut en avgift av andra
fiskare än medlemmar för att täcka administrationskonstnaderna
för ett sådant återtagande som avses i 1.
Under rubriken Försäljningsbestämmelser föreslås att i lagen
intas ett bemyndigande att meddela föreskrifter som innebär att
fisk och fiskprodukter får marknadsföras, försäljas eller på
annat sätt släppas ut på marknaden bara om varorna uppfyller
vissa krav i fråga om förpackning och märkning samt är
klassificerade i varukategorier efter färskhet, storlek eller
vikt. Regeringen skall kunna delegera till Fiskeriverket att
meddela föreskrifterna.
Prisregleringen på fiskets område EG-anpassas. Enligt ett
föreslaget bemyndigande i lagen skall regeringen kunna meddela
de föreskrifter om orienteringspriser och återtagspriser som
skall gälla för hela landet. Regeringen skall i sin tur kunna
delegera föreskriftsrätten till Fiskeriverket.
Orienteringspriset fastställs med ledning av ett genomsnitt av
uppnådda avräkningspriser och utgör utgångspunkt för att
bestämma återtagspriset. En producentorganisation kan på
grundval av återtagspriset bestämma en prisnivå under vilken
medlemmarnas varor inte får säljas.
Bemyndigandet att föreskriva om importlicens eller
exportlicens i lagen om prisreglering på fiskets område överförs
till den nya lagen. Däremot får bestämmelserna om införselavgift
och utförselavgift i lagen om prisreglering på fiskets område
inte någon motsvarighet i den nya lagen.
Med stöd av den nya lagen skall regeringen kunna föreskriva
att Fiskeriverket skall vara tillsynsmyndighet. Fiskeriverket
skall också kunna överlåta åt annan myndighet att utöva tillsyn.
Under rubriken Uppgiftsskyldighet föreslås att bestämmelser om
skyldighet för näringsidkare att lämna de uppgifter som behövs
för marknadsreglering på fiskets område förs in i lagen
(1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område.
Motionerna
I motion Jo96 (-) yrkas ett tillkännagivande av vad i motionen
anförts om "konkurrentintressena"; nämligen att dessa intressen
bör sättas främst vid prisbildningen.
I motion Jo97 (nyd) framförs dels synpunkter av mer allmän
karaktär om Sveriges agerande i EG-förhandlingarna och om ökad
flexibilitet i fiskepolitiken m.m., dels yrkanden som närmast
berör vissa tekniska detaljer i det föreslagna systemet för
marknadsreglering. EG:s nuvarande bestämmelser om fisk- och
fiskodlingsprodukter bör utsättas för ett stort
omförhandlingstryck, framhåller motionären. Statlig reglering
som snedvrider konkurrensen skall avskaffas. Marknadsordningen
inom fiskerisektorn skall inriktas på konkurrens på lika
villkor. En långsiktig och ny fiskeripolitik behövs i hela
Europa. I våra förhandlingar om ett medlemskap bör samarbete på
nordisk nivå ske som pådrivande kraft mot mindre fiskereglering
och friare handel. Målsättningen skall vara att konsumenterna
får tillgång till bra fisk till ett konkurrenskraftigt pris.
Överskottshanteringen av fisk bör förändras så att överskottet
bjuds ut på marknaden i annan form än färsk konsumentvara.
Huvudinriktningen bör vara att minimera fisket som inte går till
human konsumtion. Marknadsstandarden för fisk bör ändras så att
konsumenten får information om produkten varit fryst och tinad
och/eller återfryst. Återtagsprisregler och försäljningsförbud
bör omarbetas och få en konsumentvänligare inriktning. Den s.k.
återtagsfisken bör kunna säljas som infryst fisk till
konsumenterna. En ökad flexibilitet i fiskepolitiken efterlyses.
Licenser för import och export får inte innebära att den fria
konkurrensen sätts ur funktion.
Utskottets överväganden
Den rådsförordning som intagits i bilaga 3 till propositionen
i engelsk text har numera översatts till svenska (se bilaga 2
till detta betänkande). Översättningen har överlämnats av
Jordbruksdepartementet och har funnits tillgänglig i samband med
utskottets behandling av propositionen.
Utskottet erinrar om att utskottet nyligen behandlat
proposition 1992/93:184 med förslag att prisregleringen på fisk
i allt väsentligt avvecklas den 1 juli 1993 till följd av
internationella överenskommelser (1992/93:JoU21). I
propositionen lämnas även förslag om användningen av återstående
prisregleringsmedel, inbegripet stöd till bildande av
producentorganisationer på fiskets område. Med hänvisning till
osäkerheten beträffande EES-avtalets ikraftträdande har
utskottet för sin del föreslagit att avvecklingen av
prisregleringen i princip förläggs till den 1 januari 1994.
Utskottet återkommer i det följande till frågan om
övergångsbestämmelserna till den nu föreslagna lagen om
marknadsreglering på fiskets område och i vad mån dessa behöver
kompletteras med hänsyn till utskottets nyss angivna beslut.
Som framgår av propositionen har Sverige genom EES-avtalet
åtagit sig att anpassa den svenska marknadsregleringen på
fiskets område till den som gäller inom EG. I 2 § lagen
(1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde anges
uttryckligen bl.a. att artiklarna 1--129 i EES-avtalet skall
gälla som svensk lag. Häri innefattas t.ex. protokoll 9 till
avtalet, som behandlar en rad väsentliga områden inom
fiskerisektorn. Vidare bör understrykas att det i EES-avtalet
har infogats en gemensam förklaring av de avtalsslutande
staterna om tolkningen av artiklarna 4.1 och 4.2 i protokoll 9
(bilaga 2 till propositionen). Enligt utskottets mening måste
motionerna, i den del de syftar till tekniska/materiella
avvikelser från den föreslagna marknadsregleringen på fiskets
område, bedömas mot bakgrund av de nu angivna åtagandena från
Sveriges sida. Det bör framhållas att kvalitets- och
marknadsföringsbestämmelserna ingår som tvingande delar i EG:s
marknadsreglering. De i vissa avseenden mycket detaljerade
föreskrifterna bör enligt propositionen införlivas med svensk
rätt på en lägre nivå än lag. Genom de i marknadsregleringslagen
intagna bemyndigandena blir det i huvudsak Fiskeriverket eller
en godkänd producentorganisation som får ansvaret för de beslut
som fattas i marknadsreglerande syfte. Myndighetsföreskrifter
m.m. får därvid utformas i enlighet med motsvarande regler inom
EG.
En anpassning av den svenska marknadsregleringen är angelägen
även med hänsyn till att Sverige har ansökt om medlemskap i EG
och att medlemskapsförhandlingarna har inletts. I propositionen
anförs att det är regeringens avsikt att Sverige från den dag
Sverige blir medlem skall integreras i EG:s gemensamma
fiskeripolitik.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet det inte förenligt
med de åtaganden som gjorts i EES-avtalet att för Sveriges del
förorda några ensidiga ändringar i det föreslagna systemet för
marknadsreglering. Utskottet avstyrker därför motion Jo96
yrkandena 2--5. När det gäller överskottshanteringen bör
tilläggas att den aktuella förordningen som propositionen
hänvisar till innehåller bestämmelser om att förstöring av fisk
av högt kommersiellt värde som har återtagits från marknaden bör
undvikas. Vidare finns bestämmelser som syftar till att begränsa
stödet för återtagna produkter. I fråga om märkning (yrkande 4 i
motionen) erinrar utskottet om att Statens livsmedelsverk
utfärdat nationella föreskrifter. Enligt dessa skall förpackning
med köttvara, fiskvara eller bröd som varit fryst och saluhålls
utan vidare beredning märkas med uppgift om att livsmedlet varit
fryst. Krav på motsvarande information ställs även beträffande
livsmedel som saluförs oförpackade (SLVFS 1991:22, 28 §).
I anslutning till övriga yrkanden i motion Jo97 och till
motion Jo96 får utskottet anföra följande.
Marknadsregleringen av fisk inom EG har som mål att
stabilisera marknaden, garantera ett säkert och stabilt utbud på
marknaden samt tillförsäkra konsumenterna skäliga priser och god
kvalitet. För att uppnå detta mål tillämpas inom EG:s
fiskeripolitik fyra medel, nämligen försäljningsbestämmelser,
producentorganisationer, prisreglering och regler för handel med
tredje land. Som framgår av propositionen (s. 18) innebär den
föreslagna anpassningen en förenkling av dagens relativt
komplicerade prisregleringssystem. Visserligen har farhågor
framförts av Konkurrensverket för att konsumenternas intressen
inte kommer att beaktas tillräckligt i det nya systemet. Det bör
dock noteras att EG:s marknadsreglering till helt övervägande
del är baserad på den fria marknadens spelregler. Av särskild
betydelse är överenskommelsen om att statligt stöd till
fiskerisektorn som snedvrider konkurrensen skall avskaffas.
Vidare skall lagstiftning rörande marknadsordningen inom
fiskerisektorn ändras så att den inte snedvrider konkurrensen.
Den föreslagna ordningen bör därför innebära en bättre
marknadsorientering av fiskenäringen än dagens svenska
prisreglering. Orienteringspriset, som är utgångspunkt för
återtagspriset, fastställs bl.a. med beaktande av den förväntade
utvecklingen i fråga om produktion och efterfrågan. Hänsyn skall
också tas till konsumenternas intressen. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionerna Jo96 och Jo97 yrkande 1,
i den mån motionerna inte tillgodoses med det anförda.
I anslutning till yrkande 6 i motion Jo97 vill utskottet
erinra om att regeringens förslag innebär att införselavgifter
och utförselavgifter för fiskvaror avskaffas den 1 juli 1993.
Möjligheten att föreskriva krav på import- eller exportlicens
bör däremot behållas. I princip är den otillåten enligt
protokoll 9 till EES-avtalet, men avtalet medger att sådana
restriktioner tillämpas under en övergångstid. Som framhålls i
propositionen kan det också uppkomma behov av att tillämpa
sådana restriktioner vid handel med länder utanför EG och EFTA.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Jo97
yrkande 6.
Under förutsättning att riksdagen godkänner utskottets förslag
i betänkande 1992/93:JoU21 bör nu gällande bestämmelser om
prisregleringsavgift på fisk m.m. fortsätta att gälla
övergångsvis. Utskottet föreslår därför ett tillägg till
övergångsbestämmelserna till det nu framlagda förslaget till lag
om marknadsreglering på fiskets område. Vidare föreslår
utskottet en viss ändring av bilagan i angivna lagförslag, i
överensstämmelse med de synpunkter som framförts av
Generaltullstyrelsen. Ändringarna framgår av bilaga 3 till detta
betänkande.
I övrigt tillstyrker utskottet de framlagda lagförslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förslag om marknadsregleringslag
att riksdagen antar förslaget till lag om marknadsreglering på
fiskets område med den ändringen att bilagan till lagförslaget
med förteckning över varor som avses i 2 § samt
övergångsbestämmelserna skall erhålla ändrad lydelse i enlighet
med Utskottets förslag i bilaga 3,
2. beträffande vissa marknadsregleringsfrågor m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/92:Jo96 och 1992/93:Jo97,
3. beträffande uppgiftsskyldighet
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område.
Stockholm den 6 maj 1993
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar
Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s),
Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m),
Kaj Larsson (s), Max Montalvo (nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G
Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Sverre Palm (s), Carl Olov
Persson (kds) och Erling Bager (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Utskottets förslag till ändringar i förslaget till lag om
marknadsreglering på fiskets område
ur 05.11 Produkter av fisk, kräftdjur, blötdjur eller
andra ryggradslösa vattendjur; döda djur av
sådana slag som omfattas av 3 kap., otjänliga
till människoföda
16.04 Fisk, beredd eller konserverad; kaviar
16.05 Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa
vattendjur, beredda eller konserverade
ur 19.02 Pastaprodukter, innehållande mer än 20
viktprocent fisk, kräftdjur, blötdjur eller
andra ryggradslösa vattendjur eller mer än
20 viktprocent av någon kombination av dessa
produkter
ur 23.01 Mjöl och pelletar av fisk, kräftdjur, blötdjur
eller andra ryggradslösa vattendjur
______________________________________________________________
__________
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993, då lagen
(1974:226) om prisreglering på fiskets område skall upphöra att
gälla.
2. Äldre bestämmelser om prisregleringsavgift och
uppgiftsskyldighet skall fortfarande gälla för tid som
regeringen bestämmer, dock längst till utgången av december
1993.
3. I fråga om ärenden om införselavgift och utförselavgift
skall äldre bestämmelser gälla, om ärendet väckts eller
avgiftsskyldighet uppkommit före den 1 juli 1993. Detsamma skall
gälla i fråga om befrielse från eller nedsättning eller
återbetalning av avgift som hänför sig till tiden före denna
dag.
I fråga om prisregleringsavgift skall äldre bestämmelser
gälla, om ärendet väckts eller avgiftsskyldighet uppkommit innan
de äldre bestämmelserna om prisregleringsavgift upphört att
gälla enligt 2. Detsamma skall gälla i fråga om befrielse från
eller nedsättning eller återbetalning av avgift som hänför sig
till den tid då bestämmelserna om skyldighet att betala
prisregleringsavgift fortfarande var i kraft.
4. Regleringsföreningen Svensk Fisk, ekonomisk förening, får
övergångsvis, dock längst till utgången av juni 1994, besluta om
statligt stöd i marknadsreglerande syfte enligt föreskrifter som
regeringen eller efter regeringens bemyndigande Fiskeriverket
meddelar.