Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1992/93:183
om åtgärder för en fortsatt anpassning av den svenska jordbruks-
och livsmedelssektorn till de förhållanden som råder inom EG.
Vidare behandlas 17 motionsyrkanden från de allmänna
motionstiderna 1991/92 och 1992/93 och 44 motionsyrkanden med
anledning av propositionen.
I fråga om åtgärder inom animaliesektorn tillstyrker utskottet
regeringens förslag utom såvitt avser de föreslagna
referenspriserna. Det bör enligt utskottet ankomma på regeringen
att justera dessa priser med beaktande av riksdagens beslut om
höjt inlösenpris på spannmål.
Med anledning av två motioner (c,kds) förordar utskottet att
stödet till grönmjölsproduktionen skall utgå som ett stöd
baserat på producerad volym och inte som ett arealstöd. I
anslutning till regeringens förslag om åtgärder inom
trädgårdsnäringen och med anledning av en motion(c) föreslår
utskottet tillkännagivande om att stödet till
produktutvecklingm.m. skall kunna användas även för
konsumtionsfrämjande åtgärder och information till näringen om
effekterna av ett EG-medlemskap. Vidare föreslår utskottet
tillkännagivande dels, med anledning av en motion(c), om en
utredning om trädgårdsnäringens energibeskattning, dels, med
anledning av tre motioner(s,m), om en utredning om den
yrkesmässiga fruktodlingens ekonomiska situation. I övrigt
tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker
motionsyrkandena.
Till betänkandet har fogats åtta reservationer (s,nyd).
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) har i proposition
1992/93:183 föreslagit att riksdagen godkänner vad som förordats
i fråga om
1. anpassningsåtgärder inom animaliesektorn (avsnitt 2.1),
2. villkoren för oljeväxtodlingen budgetåret 1994/95 (avsnitt
2.2),
5. åtgärder för att främja produktutveckling m.m. inom
trädgårdsnäringen (avsnitt 3.2),
6. åtgärder för att minska miljöpåverkan och främja ekologisk
trädgårdsproduktion (avsnitt 3.3),
7. stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra
Sverige budgetåret 1993/94 (avsnitt 4),
8. rådgivningen till jordbruket (avsnitt 5.2),
9. rådgivningen till trädgårdsnäringen (avsnitt 5.3),
10. stöd till fortbildning och rådgivning vid lantbruksskolor
(avsnitt 5.4).
Under rubriken Anslagsfrågor för budgetåren 1992/93 och
1993/94 har regeringen föreslagit att riksdagen under nionde
huvudtiteln
(A 3) till Utredningar m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 2 500 000 kr.
(B 8) till Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i
norra Sverige för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag
på 971 000 000 kr.
(B 10) godkänner vad som förordats om dispositionen av medel
under anslaget.
(H 6) 1. medger att Statens jordbruksverk under perioden den 1
juli 1993--den 1 januari 1995 får bevilja bidrag till export av
förädlade livsmedel inom en ram på 150 000 000 kr,
(H 6) 2. godkänner vad som förordats om dispositionen av medel
i råvarukostnadsutjämningskassan.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås åtgärder för en fortsatt anpassning
av den svenska jordbruks- och livsmedelssektorn till de
förhållanden som råder inom EG.
Med anledning av de åtgärder som vidtas för att sänka
foderkostnaderna inom animaliesektorn sänks referenspriset för
vissa animalieprodukter. Direktbidraget till mjölkproduktionen
sänks med 400 kr till 1200 kr/ko budgetåret 1993/94.
Till export av förädlade livsmedel anvisas 150 miljoner kronor
för perioden den 1 juli 1993--den 31 december 1994. Vidare
föreslås att ramen för export av kött höjs med 100 miljoner
kronor till 550 miljoner kronor.
Åtgärder föreslås till stöd för en anpassning av
trädgårdsnäringen inför ett medlemskap i EG.
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
föreslås för budgetåret 1993/94 uppgå till 971miljoner kronor.
Vidare lämnas förslag rörande rådgivningen inom jordbruket och
trädgårdsnäringen.
Motioner
Motioner med anledning av propositionen
1992/93:Jo24 av John Andersson (-) vari yrkas
1. att riksdagen till Stöd till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1993/94
anvisar 149 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit
eller således 1 120 miljoner kronor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regional merkostnadsersättning för dikor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om egenproducerad spannmål i kalkylen för
svinproduktion.
1992/93:Jo25 av Gudrun Norberg och Karl-Erik Persson (fp, v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stöd till oljelinproduktionen
genom en omfördelning inom befintliga ramar.
1992/93:Jo26 av Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående rådgivningen till jordbruket och
trädgårdsnäringen,
2. att riksdagen beslutar att stödet till produktion av
grönmjöl skall utgå per producerat kilo i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1992/93:Jo27 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de behov av ytterligare medel som
erfordras för ersättning av merkostnader till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regionalt dikostöd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om brister i kalkylen för svinproduktion.
1992/93:Jo28 av Ingbritt Irhammar och Anna Corshammar-Bojerud
(c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till konsumtionsfrämjande insatser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till informationsinsatser om
effekterna för trädgårdsnäringen av ett eventuellt
EG-medlemskap,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om trädgårdsnäringens energibeskattning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om länsstyrelsernas skyldighet till
länsövergripande rådgivningsansvar.
1992/93:Jo29 av Christer Windén (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en långsiktig strategi för
anpassning av jordbruket i Sverige till EG:s gemensamma
jordbrukspolitik, CAP,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tolkningen av begreppet konkurrenskraftigt
jordbruk,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att svenska jordbrukare får
någorlunda samma kostnader som sina kolleger vid anslutningen
till Gemenskapen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om direktiven för en kommande utredning om
behovet av en anpassning av kostnadsnivån för hela
livsmedelskedjan från jordbruket till butiksdisken beträffande
såväl skatter och avgifter som högre miljö-, djurskydds- och
djurhälsoregler,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att exportbidragen inom RÅK-systemet skall
balansera motsvarande import och inte skall överstiga
motsvarande införselavgifter, räknat per produktgrupp,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om principerna för användningen av anslaget
för köttexport och bidrag till export av förädlade livsmedel
(H6, RÅK),
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om principerna för beräkning av
Norrlandsstödet och övervakning att det inte missbrukas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en utvidgad utbildning vid
lantbruksskolorna.
1992/93:Jo30 av Sigge Godin och Ulla Orring (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande principen att
merkostnadsersättningen till jordbruket i norra Sverige skall
bygga på objektiva kalkylmässiga grunder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande principerna för stödet till
Norrlandsjordbruket vid förhandlingarna om medlemskap i EG.
1992/93:Jo31 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Gotland av regionalpolitiska skäl
tilldelas extra medel för finansiering av rådgivning till
jordbruket och trädgårdsnäringen genom omprioritering av
Jordbruksverkets resurser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Gotland prioriteras vid fördelningen
av avsatta medel för uppbyggandet av landsbygdscentrum vid
Lövsta.
1992/93:Jo32 av Stig Bertilsson och Ann-Cathrine Haglund (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om oljelinproduktionens ekonomiska
situation.
1992/93:Jo33 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
merkostnadsersättning för jordbruket i norra Sverige.
1992/93:Jo34 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen till stöd till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1993/94
anvisar 149 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit
eller således 1 120 miljoner kronor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rådgivningen till jordbruket.
1992/93:Jo35 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att skördeområde 1912 i norra Västmanland
bör omfattas av stödet till jordbruket i norra Sverige.
1992/93:Jo36 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att svensk jordbruksproduktion får
samma villkor som jordbruksproduktionen inom EG.
1992/93:Jo37 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att redan nu införa startstöd
till bildande av producentorganisationer inom trädgårdsnäringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ambitionsnivån för
rådgivningssatsningen bör vara att hela näringen skall uppnå
kriterierna för integrerad produktion,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att marknadsföring sker
strategiskt, så att den ekologiska köksväxtodlingens möjlighet
att vara draghjälp åt hela trädgårdsnäringen utnyttjas.
1992/93:Jo38 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att för grönfoderproduktion ha ett kilobaserat stödsystem i
stället för arealstöd.
1992/93:Jo39 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1992/93:183 i den
del som behandlar åtgärder inom animaliesektorn, dvs.
direktbidraget till mjölkkor och referenspriserna för nötkött,
kalvkött, griskött, fågelkött och ägg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att anvisa 50 miljoner kronor som stöd
till marknadsföring och exportfrämjande åtgärder för svenska
förädlade livsmedel,
3. att riksdagen beslutar avvisa propositionens förslag att
anvisa 100 miljoner kronor ur RÅK-kassan som stöd till export av
kött och fläsk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den sammanlagda energibeskattningen
vid yrkesmässig växthusodling inte får överstiga 0,6 % av
produkternas saluvärde,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om FoU på hemträdgårdsområdet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en snabbutredning om den yrkesmässiga
fruktodlingen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödet till jordbruket i norra Sverige,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rådgivningen till jordbruket.
1992/93:Jo40 av Jan Erik Ågren och Stefan Attefall (kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om grunderna för beräkning av
merkostnadsersättningen till jordbruket i norra Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en kartläggning av hur en regional
merkostnadsersättning för dikor kan utformas.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991/92
1991/92:Jo803 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om åtgärder för att främja ett bredare resursutnyttjande av
naturen.
1991/92:Jo811 av Ingvar Eriksson och Liselotte Wågö (m) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättandet och utvecklandet av ett
Nordiskt mykologiskt centrum,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om del av finansieringen.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992/93
1992/93:Jo209 av Birger Andersson m.fl. (c, m, fp, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en förskjutning av sydgränsen söderöver så
att norra Västmanland (Bergslagsdelen) hänförs till stödområde
4.
1992/93:Jo214 av Ingvar Eriksson och Bo Arvidson (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär beslut om en
snabbutredning av den yrkesmässiga fruktodlingens situation.
1992/93:Jo217 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anslaget "Åtgärdsprogram för jordbruket i
norra Sverige".
1992/93:Jo219 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
åtgärder för fritidsodlingen med anledning av att
prisregleringsavgiften på handelsgödsel har avskaffats.
1992/93:Jo220 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en skyndsam utredning om vem som gör och
har gjort den verkliga förtjänsten på det svenska
jordbruksstödet med förslag till hur felaktigt utbetalade eller
feldestinerade eller felanvända medel skall kunna återvinnas
till statskassan.
1992/93:Jo224 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om återinförande av ett anslag om
50000000 kr med beteckningen "Åtgärdsprogram för jordbruket
i norra Sverige",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansieringen av anslaget.
1992/93:Jo229 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arealstöd till jordbruk i norra Sverige
utan krav på omställning eller träda,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen i övrigt anförts om stöd till jordbruket.
1992/93:Jo241 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en övergång till kombinerat areal/djurstöd
för att kompensera jordbruket för sämre odlingsbetingelser inom
stödområdet.
1992/93:Jo242 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om snabbutredning av den svenska yrkesmässiga
fruktodlingen.
1992/93:Jo244 av Björn Ericson m.fl. (s, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt stöd till fritidsodling.
1992/93:Jo252 av Sinikka Bohlin och Sigrid Bolkéus (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utökat stöd för getnäringen inom
Norrlandsstödet samt att ett CAE-program behövs i Sverige.
1992/93:Jo254 av Nils-Olof Gustafsson och Berit Andnor (s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett åtgärdsprogram för jordbruket i norra
Sverige.
Utfrågning, uppvaktningarm.m.
Utskottet har anordnat utfrågning med en representant för
Svenska grönfodertorkföreningen angående formerna för stöd till
grönmjölsproduktionen. Vidare har utskottet uppvaktats av
representanter för Fritidsodlingens riksorganisation och
Trädgårdsnäringens riksförbund. Skrivelser om jordbrukets och
trädgårdsnäringens ekonomiska situation har inkommit från ett
flertal organisationer.
Utskottet
Anpassningsåtgärder inom jordbruket inför ett EG-medlemskap --
utgångspunkter
Propositionen
Sverige siktar på en fullständig integrering med EG:s
gemensamma jordbrukspolitik från tidpunkten för medlemskap.
Sverige skall vid integrationen uppnå så stora positiva
samhällseffekter som möjligt med hänsyn tagen till både behovet
av en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och till
konsumenternas och skattebetalarnas intressen. Ambitionen bör
vara att inga övergångsåtgärder skall behöva tillämpas sedan
Sverige blivit medlem samt att övriga konkurrensbegränsande
åtgärder undanröjs, i båda fallen på basis av ömsesidighet.
Målsättningen är också att behålla den höga svenska
ambitionsnivån på bl.a. miljö-, djurskydds- och
djurhälsoområdena. Målet är också att upprätthålla en fortsatt
hög ambitionsnivå på det regionalpolitiska området.
Motionen
I motion Jo29 (nyd) framhålls i yrkande1 behovet av en
långsiktig strategi för anpassning av jordbruket i Sverige till
EG:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Begreppet
konkurrenskraftigt jordbruk bör enligt yrkande2 tolkas som
kostnadseffektivt jordbruk. I yrkande3 betonas vikten av att
svenska jordbrukare får i stort sett samma kostnader som sina
kollegor vid anslutning till EG.
Utskottets överväganden
Som utskottet konstaterade vid behandlingen av årets
budgetproposition ställer Sveriges ansökan om medlemskap i EG
nya krav på jordbrukspolitiken, krav som inte ryms inom ramen
för 1990års beslut. För att Sverige vid tidpunkten för ett
inträde i EG skall ha en stark och konkurrenskraftig
jordbruksnäring och livsmedelsindustri måste anpassningen av de
svenska pris-, stöd- och kostnadsnivåerna påbörjas redan före
ett medlemskap. Utskottet uttalade att det skulle underlätta den
långsiktiga planeringen i jordbruket om en snabbare anpassning
av det svenska omställningsprogrammet vad avser
vegetabilieproduktionen till EG:s trädesprogram kunde
åstadkommas och föreslog att regeringen verkar för att
omställningsprogrammet i största möjliga utsträckning anpassas
till EG:s trädesprogram (1992/93:100, bil.10, JoU13,
rskr.231). I övrigt hänvisar utskottet till de överväganden
som redovisas i angivna betänkande när det gäller
konkurrensförhållanden m.m. mellan Sverige och EG. De synpunkter
på konkurrensfrågorna som nu på nytt aktualiseras i motion Jo29
kan utskottet i viss mån instämma i, liksom i önskemålen om en
mer långsiktig planering inför anpassningen till EG:s
jordbrukspolitik. De förändringar som sker i vår omvärld innebär
emellertid enligt utskottets mening att fördelarna med en mer
långsiktig och från början fastställd strategi är begränsade. En
sådan strategi skulle också kunna innebära en icke önskvärd
låsning eller brist på flexibilitet i de svenska positionerna i
det pågående förhandlingsarbetet inför ett svenskt
EG-medlemskap. Det anförda innebär att utskottet avstyrker
motion Jo29 yrkande1 i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.
Som anförs i propositionen skall Sverige vid integrationen
uppnå så stora positiva samhällseffekter som möjligt med hänsyn
tagen till både behovet av en stark och konkurrenskraftig
jordbruksnäring och till konsumenternas och skattebetalarnas
intressen. Utskottet har i olika sammanhang understrukit
betydelsen av att en ökad frihandel inte leder till att de
svenska kraven på bl.a. djurskydds-, hälso- och miljöområdena
eftersätts. Man kan emellertid inte bortse från den motsättning
som kan finnas mellan å ena sidan kraven på anpassning mot lägre
kostnadsnivåer och jämlika konkurrensvillkor och å andra sidan
en bibehållen hög ambitionsnivå i den svenska
livsmedelsproduktionen från bl.a. miljö- och djurskyddssynpunkt.
Liksom tidigare anser utskottet det angeläget att regeringen
även fortsättningsvis beaktar dessa frågor och att arbetet med
anpassningsåtgärder inriktas på att åstadkomma en konsekvent
politik härvidlag. Utskottet finner i dessa avseenden inte någon
skillnad mellan de ambitioner som har uttalats av riksdagen och
regeringen och de synpunkter på konkurrenskraft och
kostnadseffektivitet som förs fram i motion Jo29. Med det
anförda finner utskottet att motionens yrkanden2 och3 kan
tillgodoses utan något riksdagens uttalande i frågan.
Åtgärder inom animaliesektorn
Propositionen
Mjölkproduktion
För att möjliggöra konkurrenskraftig produktion vid
EG-inträdet har regeringen påbörjat en utfasning av direktbidrag
där motsvarighet saknas inom EG:s gemensamma jordbrukspolitik
(CAP). En minskning av direktbidragen till mjölkkor, vilkas
motsvarighet finns inom EG, har genomförts för budgetåret
1992/93. Under innevarande budgetår uppgår direktbidragen till
mjölkkor till 1600kr/mjölkko, vilket beräknas motsvara en
kostnad på 849miljoner kronor.
Kostnadsnivån i Sverige är något högre än i närliggande
konkurrentländer och en rationalisering är eftersträvansvärd.
Åtgärder inom vegetabiliesektorn kommer att reducera
foderkostnaderna för mjölkproduktionen med ca0,10kr/kg
mjölk. Denna kostnadssänkning bör föras vidare genom sänkning av
stödnivån.
På grund av det anförda föreslår därför jordbruksministern att
direktbidragen till mjölkkor minskas till 1200kr/mjölkko
budgetåret 1993/94, vilket motsvarar en minskning av
direktstödet till ca640miljoner kronor.
Nötkött
För nötköttsproducenter innebär en anpassning till EG bl.a.
övergång till andra uppfödningsformer och en ny
planeringssituation exempelvis avseende optimering av
grovfoderareal. Fördelning av direktbidragen inom ramen för EG:s
gemensamma jordbrukspolitik sker enligt andra kriterier än i
Sverige. Det finns för närvarande inte underlag som medger en
fördelning av direktbidragen enligt EG:s kriterier.
Mot den redovisade bakgrunden föreslår jordbruksministern att
referenspriserna sänks med endast 1kr/kg motsvarande
cahälften av foderkostnadssänkningen. Sänkningen bör ske den
1januari 1994. Direktbidragen bör behållas oförändrade tills
vidare. Kostnaderna för direktbidrag till am- och dikor samt
ungnöt beräknas uppgå till 170+180=350miljoner kronor
för budgetåret 1993/94.
Griskött
Olikheter i kostnadsbild och kostnadsnivåer mellan Sverige och
EG i grisköttsproduktionen beror till viss del på svenska
regleringar. Svenska tvingande bestämmelser vad avser
djurhållning och djurskydd är mer långtgående än motsvarande i
våra närmaste konkurrentländer i EG. För att möjliggöra svensk
produktion enligt högre normer kan särskilda åtgärder och viss
tid för effektivisering och anpassning vara nödvändiga.
Förutom skillnader i kostnader som beror på
djurskyddsbestämmelser bedöms den svenska produktionen av
griskött kunna bli konkurrenskraftig även inom EG, detta under
förutsättning av en viss kostnadsanpassning i övrigt.
Avvecklingen av proteinfoderregleringen innebär en viss
anpassning till kostnadsförhållandena inom EG. De beräknade
kostnadsminskningarna har dock reducerats i förhållande till
Omställningskommissionens bedömning på grund av kronans
depreciering. För grisköttsproducenterna beräknas effekten bli
ca1kr lägre foderkostnader per kilo griskött.
Grisköttsproducenter torde kunna realisera reducerade
fodermedelskostnader redan på kort sikt. För att åstadkomma en
styrning mot en anpassning till de villkor branschen har i EG
och successivt skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig
produktion anser jordbruksministern att referenspriset för
griskött bör sänkas med 1kr/kg den 1juli 1993.
Ägg
I enlighet med riksdagens beslut (prop.1987/88:93, JoU22,
rskr.327) skall produktionsmetoder med burhållna värphöns vara
avvecklade vid utgången av år1998. Möjligheterna för
producenter att anpassa kostnaderna till villkor som råder inom
EG är därför begränsade så länge EG inte har infört motsvarande
djurskyddsbestämmelser.
Åtgärder inom vegetabiliesektorn beräknas minska
foderkostnaderna med ca0,55kr/kg ägg. Mot bakgrund av högre
kostnader än i EG för djurskydd och osäkerhet i fråga om
kostnader vid införande av nya produktionssystem anser
jordbruksministern det inte lämpligt att sänka referenspriset
för ägg under den nivå som Omställningskommissionen föreslår.
Jordbruksministern föreslår därför att referenspriset sänks med
0,25kr/kg den 1juli 1993.
Fågelkött
En del av kostnaderna för produktion av fågelkött i Sverige
beror på nationella djurskydds- och smittskyddsbestämmelser.
Producenterna har därför begränsade möjligheter att påverka den
totala produktionsnivån. Skillnader i kostnadsnivå som beror av
nationella särbestämmelser innebär att en högre pris- och
stödnivå är motiverad.
Minskade fodermedelskostnader på grund av borttagen
proteinfoderreglering och sänkt spannmålspris beräknas för
fågelköttsproduktionen uppgå till 0,60kr/kg. Minskade
foderkostnader får positiva effekter redan på kort sikt i en
produktionsgren med kort omloppstid som fågelköttsproduktion.
Jordbruksministern föreslår därför att referenspriset på
fågelkött sänks med 0,60kr/kg den 1juli 1993.
Får- och lammkött
Enligt 1990års beslut skall pristillägget på får- och
lammkött avvecklas stegvis under perioden fram till den 1juli
1993. För att möjliggöra en prishöjning beslutades att
gränsskyddet skulle höjas i motsvarande grad.
Mot bakgrund av strävan att anpassa svenska förhållanden till
dem som råder i EG bör inte gränsskyddet höjas ytterligare,
eftersom priserna ligger på ungefär samma nivå i EG och Sverige.
Direktbidrag till får- och lammköttsproduktion är dock högre i
EG. Kompensation till får- och lammköttsproduktion för
avvecklingen av pristillägget utgår genom den fördubbling av
direktbidraget som genomfördes redan budgetåret 1992/93. Denna
anpassningsåtgärd innebär ett avsteg från 1990års beslut att
höja gränsskyddet i motsvarande grad som pristillägget
avvecklas.
Motionerna
Sedan jordbruksutskottet vid sin budgetbehandling frångått
regeringens förslag på ett antal punkter anser
Socialdemokraterna att förutsättningarna för
animalieproduktionen i dag är så förändrade att propositionen
bör avslås i den del den berör animaliesektorn. Enligt motion
Jo39 yrkande1 bör därför regeringen lägga fram ett nytt
förslag där hänsyn har tagits till de förändrade kostnader som
utskottets beslut innebär. När det gäller referenspriset på
nötkött, griskött, ägg och fågelkött bör regeringen återkomma
med en redovisning av skälen till den föreslagna nivån.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens (LES) uppdrag bör
enligt motion Jo29(nyd) utvidgas till att även omfatta analys
och förslag om åtgärder som täcker hela livsmedelskedjan från
jordbruket till butiksdisken såväl vad avser skatter och
avgifter som strängare miljö-, djurskydds- och djurhälsoregler
(yrkande4). I motion Jo220(nyd) begärs en skyndsam utredning
om "vem som gör och har gjort den verkliga förtjänsten på det
svenska jordbruksstödet med förslag till hur felaktigt
utbetalade eller feldestinerade eller felanvända medel skall
kunna återvinnas till statskassan".
Utskottets överväganden
Som ovan anförts har utskottet vid sin behandling av
Jordbruksdepartementets budgetbilaga på några punkter frångått
regeringens förslag. Således har utskottet föreslagit att kravet
på 15% omställning av stödarealen slopas som villkor för
arealbidrag och förordat att regeringen prövar möjligheterna att
fasa in det svenska omställningsprogrammet i EG:s trädesprogram.
Vidare bör arealbidraget omfatta samma grödor som inkomststödet
och inlösenpriset på spannmål höjas till 1,05kr per kilo.
Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets förslag
(rskr.231). Detta innebär att förutsättningarna för de
beräkningar som ligger till grund för regeringens förslag om
sänkta referenspriser har förändrats. Utskottet föreslår att
riksdagen ger regeringen i uppdrag att göra de ytterligare
justeringar av referenspriserna som föranleds av
riksdagsbeslutet om höjt inlösenpris på spannmål. Riksdagen bör
således inte bifalla regeringens begäran om godkännande såvitt
avser referensprisernas nivå. Däremot godtar utskottet förslaget
om sänkt direktbidrag till mjölkkor. Vad utskottet anfört om
uppdrag för regeringen att justera referenspriserna inom
animaliesektorn bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo39
yrkande1.
Utskottet anser det inte möjligt att, på grundval av en så
svepande formulering som görs i motion Jo220, föreslå något
riksdagsbeslut som med tillräcklig grad av precisering anger i
vilka avseenden det svenska jordbruksstödet bör utredas
ytterligare. I övrigt vill utskottet anföra följande beträffande
jordbruksstödets effekter i producent- och konsumentledet.
Det är givetvis angeläget att stödet till jordbruket används
så effektivt som möjligt och att det i förekommande fall --
beroende på stödets inriktning och ändamål -- kommer både
producenter och konsumenter till del. Det bör framhållas att en
grundtanke i 1990 års livsmedelspolitiska beslut var att
prisstödets roll skulle tonas ned, medan direkta medel för att
nå målen angående miljö, landskapsvård, regional fördelning och
beredskap förstärktes. Vidare skulle särskilda statliga insatser
göras för att underlätta omställningen av jordbruket. En stor
del av jordbruksstödet syftar till att uppnå dessa
målsättningar, och effektiviteten av detta stöd kan knappast
mätas i termer av lägre konsumentpriser eller större
företagsekonomisk effektivitet i näringen. Konsumenternas
önskemål skulle enligt 1990 års beslut tillgodoses bl.a. genom
väl fungerande marknader där olika former av
konkurrensbegränsning motverkades. Eftersom de olika
stödformerna varierar starkt i fråga om utformning och ändamål
finns det knappast underlag för att rikta någon generell kritik
mot jordbruksstödet i de avseenden som här diskuteras. När det
gäller återbetalning av stödmedel bör dessutom framhållas att
återbetalning är en sanktion som enligt gällande rättsregler
beslutas från fall till fall och förutsätter att mottagaren av
stödet inte uppfyllt villkoren för stödet eller förfarit
bevisligen oriktigt eller gjort sig skyldig till brottslig
handling. Av bl.a. rättssäkerhetsskäl kan därför inte någon form
av kollektivt verkande återkrav av utbetalda stödmedel komma i
fråga, i den mån det är detta som åsyftas i motionen.
Utskottet vill tillägga att det i olika sammanhang gjorts
utredningar om konkurrens, kostnadsstruktur, lönsamhet och
effektivitet i livsmedelskedjans olika led. Utskottet hänvisar
härvidlag bl.a. till de omfattande utredningar som företogs av
1986 års livsmedelskommitté (SOU 1987:44 med bilagor). Vidare
har Lantbrukets utredningsinstitut (LUI) år 1992 gjort en
jämförande utredning mellan livsmedelspriser,
produktionskostnader och effektivitet i Danmark och Sverige. I
utredningen anförs bl.a. att den samlade bilden är att priser
och kostnader generellt ligger 20--30 % lägre i Danmark än i
Sverige. De viktigaste kostnadsskillnaderna till Sveriges
nackdel anses bestå i mervärdesskatt, arbetskraftskostnader,
avgifter i jordbruksregleringen, energiskatter, transporter och
kommunikationer. Summan av dessa skillnader beräknas i
utredningen till 22% av konsumentpriserna.
Den svenska pris- och kostnadsnivån i förhållande till EG
berörs även i den nu aktuella propositionen (s. 7 f.). Där
framhålls att våra producent- och konsumentpriser till följd av
valutaförändringarna numera ligger nära Danmarks. Enligt
Konsumentberedningens bedömning skulle konsumentprisskillnaden
vara ca 10% vid en depreciering av den svenska kronan med
10%. Jordbruksministern noterar i detta sammanhang också att
jordbrukarnas avräkningspriser sjunkit, medan priserna på
jordbruksreglerade livsmedel i efterföljande förädlingsled och
till konsument varit i stort sett oförändrade. En översyn av
gränsskyddets funktion bör därför göras. Vidare understryks
vikten av att såväl primärproduktionen som efterföljande led
vidtar alla de åtgärder som är rimliga för att anpassa
kostnaderna i verksamheten inför ett EG-medlemskap. De led i
livsmedelskedjan som ligger efter det prisreglerade ledet har
ett stort ansvar för att åtgärder som vidtas i
prisregleringsledet faktiskt kommer konsumenterna till del.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden kommer senare att få i
uppdrag att följa upp denna fråga.
I övrigt erinrar utskottet om att konkurrenslagstiftningen
nyligen skärpts i syfte att öka konkurrens och effektivitet
bl.a. inom livsmedelssektorn. Riksdagen har sålunda antagit en
lag om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om
jordbruksprodukter och sedermera en ny konkurrenslag (SFS
1991:921 resp. 1993:20). Ett viktigt steg mot ökad konkurrens i
detaljhandelsledet har också tagits i form av en ändring i plan-
och bygglagen som innebär att kommunerna i sin planering skall
främja näringsfrihet och effektiv konkurrens och att möjligheten
att i detaljplan reglera detaljhandel med livsmedel m.m.
avskaffats (1991/92:BoU10).
Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo220.
Som anförs i propositionen har de led i livsmedelskedjan som
ligger efter det prisreglerade ledet ett stort ansvar för att
åtgärder som vidtas i prisregleringsledet kommer även
konsumenterna till del. Effektiv konkurrens såväl i primärledet
som i efterföljande led inom livsmedelskedjan är förutsättningar
för att prissänkningar i primärledet ger utslag även för
konsumenterna. Utskottet förutsätter att konkurrensens betydelse
för prissättningen på livsmedelsområdet kommer att belysas inom
ramen för det uppdrag som jordbruksministern har för avsikt att
ge Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES). Utskottet anser
givetvis också att det vore värdefullt om uppföljningen kunde
göras så heltäckande som föreslås i motion Jo29. Det bör
emellertid i första hand ankomma på regeringen att bedöma om det
är möjligt att genomföra en sådan mer omfattande utredning inom
ramen för det aviserade uppdraget. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Jo29 yrkande4.
Åtgärder inom vegetabiliesektorn
Propositionen
I årets budgetproposition föreslogs bl.a. att systemet med
inlösenpriser i kombination med arealbidrag bör gälla även för
oljeväxter budgetåret 1994/95. Jordbruksministerns bedömning är
att prisrelationen mellan oljeväxter och spannmål bör vara 2,5:1
för att odlingen av oljeväxter skall få önskad omfattning. Det
är viktigt att prisrelationen fastställs i god tid före
odlingssäsongen och angeläget att på ett tidigt stadium
informera jordbrukarna om de prisrelationer de kan förvänta sig
vid försäljning av 1994års skörd.
Det administrativt fastställda svenska priset bör avse
odlarpriset för en vara som har 9% vattenhalt, levererad till
mottagningsorten och i övrigt motsvarar de kvalitetskrav som
Statens jordbruksverk föreskriver. Jordbruksverket föreslås köpa
oljeväxtfrö levererad på säljarens risk och bekostnad till lager
i Karlshamn under förutsättning att odlaren har fått en
ersättning enligt gällande prisrelation. Det innebär att det
utöver ovan angivna odlarpris tillkommer kostnad för lagring,
frakt, ränta och administration med ca200miljoner kronor. Om
odlarpriset t.ex. är 2,50kr/kg blir kostnaden för inköp av
300000ton oljeväxtfrö således 750miljoner kronor. Statens
intäkter vid försäljning i Karlshamn beräknas till
ca360miljoner kronor och dessutom tillkommer
ca260miljoner kronor i fettvaruavgift. Det kvarstår en
mellanskillnad med 330miljoner kronor vilken även
fortsättningsvis måste finansieras med budgetmedel.
Jordbruksministerns förslag innebär en sänkning av kostnaderna
med ca300miljoner kronor jämfört med det anbudssystem som
tillämpas vid 1993års skörd. Utöver detta tillkommer dock
kostnaderna för arealbidrag.
Motionerna
I motionerna Jo25 (fp, v) och Jo32 (m) begärs särskilt stöd
till oljelinproduktionen. Stödet bör utgå som ett arealstöd i
likhet med vad som gäller för grönmjölsproduktion och som
finansieras genom en omfördelning inom befintliga ramar.
Utskottets överväganden
När gränsskyddet för proteinfodermedel tas bort den 1juli
1993 kommer den svenska produktionen av fodermedel att utsättas
för ökad konkurrens. I det följande behandlar utskottet det stöd
som grönmjölsproducenterna föreslås erhålla som kompensation.
Ett intäktsbortfall kan emellertid förutses även inom
oljelinproduktionen eftersom proteinfodermedel utgör en
biprodukt vid denna produktion. Utskottet förutsätter att
regeringen uppmärksammar dessa effekter men är inte berett att
förorda införande av ett arealstöd för oljelinproduktionen i
enlighet med motionerna Jo25 och Jo32. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna.
Utskottet noterar att regeringen räknar med ett referenspris
för spannmål om 1,10kr/kg (prop.s.11). I anslutning
härtill vill utskottet erinra om riksdagens beslut angående höjt
inlösenpris för spannmål (prop.1992/93:100, bil.10, JoU13,
rskr.231). Utskottet förutsätter att regeringen justerar
referenspriset för spannmål i enlighet med detta beslut.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om villkoren för
oljeväxtodlingen budgetåret 1994/95.
Åtgärder inom grönmjölsproduktionen
Propositionen
Stödet inom EG till produktion av grönmjöl uppgick den
1oktober 1992 till 730kr/ton vid dåvarande valutakurs.
Produkten är inte gränsskyddad, utan det inhemska priset bestäms
utifrån en korg av proteingrödor och det pris den betingar på
världsmarknaden. Stödnivån inom EG har sänkts med 10% men är
fortfarande relativt hög. Avsikten är att reducera nivån
ytterligare. Trots planerade sänkningar av stödnivån beräknas
stödet vara i storleksordningen 700kr/ton eller
ca5000kr/ha den 1januari 1995.
Den svenska produktionen av grönmjöl utsätts för en ökad
konkurrens när gränsskyddet för proteinfodermedel tas bort
fr.o.m. den 1juli 1993. Konkurrensen består inte i första hand
av importerat grönmjöl utan snarare av importerat
majsglutenmjöl. När proteinfoderregleringen tas bort blir priset
för majsglutenmjöl ca35% lägre. Detta torde få till följd
att det svenska priset faller till en nivå under det
gränsskyddade priset. Under antagande av att prisrelationen
mellan majsglutenmjöl och grönmjöl förblir densamma kan det
inhemska försäljningspriset beräknas sjunka till
ca1,30kr/kg.
Jordbruksministern anser att det fortsättningsvis bör lämnas
ett stöd i form av ett differentierat arealbidrag baserat på den
genomsnittliga produktionen av grönmjöl i området för en
torkanläggning. Detta stöd bör uppgå till 3000kr/ha i
genomsnitt budgetåren 1993/94 och 1994/95.
Produktionen uppgår ett normalår till ca15000ton
grönmjöl på en areal om drygt 2000ha. Till stöd till
grönmjölsproduktion bör anvisas högst 7miljoner kronor
budgetåren 1993/94 resp. 1994/95. Stödet skall i enlighet med
förslaget i 1993års budgetproposition finansieras inom ramen
för ej disponerade regleringsmedel och direktbidragen för
budgetåren 1993/94 resp.1994/95.
Motionerna
Enligt motionerna Jo26 (c) yrkande2 och Jo38 (kds) bör
stödet till produktion av grönmjöl utgå per producerat kilo i
stället för det differentierade arealbidrag som föreslås i
propositionen.
Utskottets överväganden
Som utskottet anfört ovan kommer den svenska produktionen av
grönmjöl att utsättas för en ökad konkurrens när gränsskyddet
för proteinfodermedel avskaffas fr.o.m. den 1juli 1993.
Prisnivån för den svenska grönmjölsproduktionen kan beräknas
sjunka till en nivå under det gränsskyddade priset. Ersättningen
till de svenska odlarna kommer därmed att sänkas, vilket kan
antas medföra ett minskat intresse för fortsatt produktion. Fram
till tiden för ett EG-medlemskap skulle detta få negativa
konsekvenser för torkanläggningarna, dvs. de företag som
producerar grönmjöl.
Ett stöd som utgår för producerad volym har enligt utskottets
mening flera fördelar framför ett arealbidrag med den utformning
som anges i propositionen. Med ett volymbaserat stöd kan
oönskade skillnader i stödnivån mellan olika producenter
undvikas. Ett sådant stöd står dessutom i bättre
överensstämmelse med den stödform som tillämpas inom EG.
Utskottet ansluter sig således till förslagen i motionerna Jo26
yrkande2 och Jo38 att regeringen bör utforma ett stöd för
grönmjölsproduktionen baserat på producerad volym. Närmare
bestämmelser om beräkningsunderlag, leveranskontrollm.m. bör
beslutas av regeringen. För budgetåren 1993/94 resp. 1994/95 bör
stödet, som regeringen föreslagit, uppgå till högst 7 miljoner
kronor. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Industrins råvarukostnadsutjämningm.m.
Propositionen
1990års beslut om en ny livsmedelspolitik innebär bl.a. att
de tidigare möjligheterna för producenterna att kollektivt
finansiera export av överskottsproduktion tas bort. Härigenom
begränsas den svenska livsmedelsindustrins möjligheter till
etablering på exportmarknaden inom sådana varugrupper som ligger
utanför systemet för industrins råvarukostnadsutjämning (RÅK).
RÅK ger svensk livsmedelsindustri som är utsatt för
internationell konkurrens möjligheter att konkurrera på lika
villkor som konkurrenter i andra länder med tillgång till
jordbruksvaror till lägre priser. Systemet är utformat så att
detta kan gälla såväl konkurrenter på den svenska marknaden som
konkurrensen på exportmarknaden.
Vid sidan av RÅK och det exportbidragssystem som gäller för
spannmål utbetalas i dag exportsubventioner för nöt- och
griskött inom ett temporärt system. Detta är en typ av
övergångslösning som gäller för perioden 1991/92--1993/94.
Totalt disponeras 450 miljoner kronor. Medel som avsatts för att
finansiera export av kött får föras mellan budgetåren för att
medge en större flexibilitet. Bidragen administreras av
Jordbruksverket och syftet är att medverka till att
partipriserna upprätthålls. Bidragen som betalas ut är
begränsade till vissa delar av sortimentet.
Regeringen har den 5mars 1992 beslutat att medverka med
60miljoner kronor i en satsning på exportfrämjande åtgärder
för livsmedel. Satsningen avser en fyraårsperiod.
Inom ramen för EES-förhandlingarna har knutits en bilateral
överenskommelse med EG. Överenskommelsen innebär bl.a. att det
inrättas ömsesidiga tull- och avgiftsfria kvoter för färskt
nötkött och vissa nötköttsprodukter. Överenskommelsen innefattar
även kvoter för export och import av ost.
I Sverige tillämpas två system för utjämning av industrins
kostnader för jordbruksvaror -- ett extern och ett internt,
tillsammans kallat RÅK-systemet. Ett införlivande av
EES-avtalets protokoll3 innebär ett enhetligt system för hela
EES-området och en övergång till s.k. nettokompensation, dvs.
utjämning till lägsta EES-pris. Den exakta tidpunkten för
EES-avtalets och det bilaterala avtalets ikraftträdande är i dag
oklar.
För vissa varor, som mjölkpulver och torkade äggprodukter, har
i Sverige införts vissa begränsningar i möjligheterna att få
exportbidrag. Anledningen till dessa begränsningar inom
RÅK-systemets ram är att förhindra att sådana varor som tidigare
kunde få exportbidrag inom jordbruksprisregleringen skulle
flyttas över till RÅK-systemet. Konsekvenserna av
begränsningsreglerna inom RÅK-systemet har blivit att vissa
industrier i ökad utsträckning använder importerad råvara
(mjölkpulver, ägg och kött) så att man vid export av färdigvaran
kan söka restitution för erlagd införselavgift. Dessa svenska
råvaror kan därför sägas vara diskriminerade i produktionen av
vissa förädlade livsmedel avsedda för export.
En svensk etablering på den totala EG-marknaden bör, som ett
led i anpassningen inför ett EG-medlemskap, underlättas genom
olika typer av åtgärder. Syftet med sådana åtgärder bör vara att
svenska livsmedelsföretag därigenom ges möjligheter att arbeta
på i första hand EG-marknaden och lära sig denna marknads
villkor. Sverige bör emellertid inte nu införa den typ av
generella exportstöd som förekommer inom EG och som motsvarar de
exportbidragssystem som tidigare tillämpades i Sverige. I
stället bör åtgärderna på detta område ansluta till existerande
system för exportbidrag och i första hand avse förädlade
livsmedel.
Som exempel på möjliga exportvaror nämner
Omställningskommissionen ost och förädlade köttprodukter.
Jordbruksministern anser det därför naturligt att möjligheten
att utjämna konkurrensvillkoren genom prisutjämnande åtgärder
under perioden den 1juli 1993--den 1januari 1995 bör vidgas
till att omfatta även dessa typer av produkter. De principer som
gäller för export inom RÅK-systemet bör även tillämpas för dessa
åtgärder och storleken på exportbidraget bör svara mot dess
syfte, dvs. bidraget bör ge möjlighet för svenska
livsmedelsföretag att konkurrera på exportmarknaden på liknande
villkor som livsmedelsföretag i andra länder. De kvantiteter av
livsmedelsprodukter som ingår i olika bilaterala avtal som
Sverige upprättat med bl.a. EG bör inte omfattas av möjligheten
till prisutjämnande åtgärder i de fall dessa avtal förutsätter
att inga exportbidrag ges.
I likhet med Omställningskommissionen anser jordbruksministern
att vissa höjningar av råvarugränserna bör göras i RÅK-systemet.
Syftet skulle vara att försöka komma till rätta med de negativa
effekter som nuvarande procentuella utjämningsgränser har fått i
form av diskriminering av svenska råvaror vid produktion av
vissa förädlade livsmedelsindustriprodukter. Även en övergång
till s.k. nettokompensation inom EES-avtalets protokoll3 gör
det möjligt att höja bidragsgränserna. RÅK-systemet bör dock
inte heller i framtiden kunna utnyttjas för s.k. bulkexport.
Det är emellertid enligt jordbruksministern inte lämpligt att
riksdagen och regeringen redan nu bestämmer vilka produkter som
bör omfattas av en utvidgning av möjligheten att tillämpa
prisutjämnande åtgärder. Risken finns då att dessa produkter i
ett senare stadium visar sig sakna konkurrenskraft eller
etableringsmöjligheter på EG-marknaden. Jordbruksministern är av
den uppfattningen att Jordbruksverket, efter samråd med
livsmedelsindustrin, är bäst lämpat att bestämma vilka förädlade
livsmedelsindustriprodukter som har förutsättningar att vara
långsiktigt konkurrenskraftiga på en EG-marknad. Regeringen bör
enligt jordbruksministern senare uppdra åt Jordbruksverket att,
inom ramen för de medel som anvisas, närmare bestämma vilka
förädlade produkter som bör omfattas av nyss nämnda utvidgning.
I enlighet med Omställningskommissionens förslag och mot
bakgrund av den aktuella situationen på den svenska marknaden
för kött bör det temporära exportsystemet för kött tillföras
ytterligare 100miljoner kronor utöver de 450miljoner kronor
som gäller för perioden 1991/92--1993/94. Jordbruksministern
anser även att systemet bör förlängas till att gälla fram till
den 1januari 1995. Mot bakgrund av övriga förslag till
åtgärder för export av förädlade livsmedel bör dock inte
systemets inriktning förändras. Vad gäller övriga förändringar
av RÅK-systemet har Jordbruksverket förutskickat att man avser
att göra en översyn av grunderna för bestämning av
begränsningsnivån för vissa råvaror. Det ankommer på verket att
bestämma hur stora procentuella förändringar som bör göras och
vilka råvaror som bör omfattas av förändringarna.
Jordbruksministern uttalar sin avsikt att se över vilka
möjligheter som finns för en utvidgning av de ömsesidiga
kvoterna inom den tidsrymd som gäller inför ett medlemskap i EG.
Till RÅK-systemet finns knuten en utjämningskassa som
förvaltas av Statens jordbruksverk. Kassan tillförs avgifter som
tas ut inom ramen för systemet. Med hänsyn till syftet med
systemet är det enligt jordbruksministern naturligt att utnyttja
de medel som inte har behövts för det nuvarande RÅK-systemet på
ett sätt som motsvarar detta syfte. Mot denna bakgrund bör
150miljoner kronor föras från utjämningskassan till
statsbudgetens inkomstsida. Ett motsvarande belopp bör få
utnyttjas för den utvidgning av möjligheten att tillämpa de
prisutjämnande åtgärder som föreslagits i syfte att ge svenska
förädlade livsmedel en möjlighet att konkurrera på
exportmarknaden. Utöver detta bör ytterligare 100miljoner
kronor föras från utjämningskassan till statsbudgetens
inkomstsida. Ett lika stort belopp bör få disponeras för det
temporära exportsystemet för nöt- och griskött. Medlen bör få
disponeras för perioden den 1juli 1993--den 31december 1994.
Motionerna
Exportbidragen inom RÅK-systemet bör enligt motion Jo29(nyd)
yrkande5 balansera motsvarande import och inte överstiga
motsvarande införselavgifter, räknat per produktgrupp. I motion
Jo36 (kds) betonas vikten av att svensk jordbruksproduktion får
samma villkor som jordbruksproduktionen i EG.
Socialdemokraterna begär i motion Jo39 yrkande2 att
50miljoner kronor anvisas för marknadsföring och
exportfrämjande åtgärder för svenska förädlade livsmedel. Enligt
motionens yrkande3 bör förslaget att anvisa 100miljoner
kronor för export av kött och fläsk avslås.
Utskottets överväganden
Med anledning av motion Jo29 yrkande5 vill utskottet anföra
följande. Syftet med 1990års livsmedelspolitiska reform var
bl.a. att produktionen av livsmedel i princip skulle vara
underkastad samma villkor som andra näringar. Producenterna
skulle ersättas endast för efterfrågade varor och tjänster.
Detta innebar inte att de inhemska producenterna garanterades
tillgång till hela den svenska marknaden, utan produktionen
skulle anpassas till vad som kunde avsättas på kommersiella
villkor. Genom det livsmedelspolitiska beslutet jämställdes
införselavgifter med allmänna budgetmedel, och avgifterna
reserveras inte längre för speciella ändamål inom jordbruks- och
livsmedelssektorn. RÅK-systemet syftar till att skapa
konkurrensneutralitet mellan vissa livsmedelsprodukter
producerade inom och utom landet genom att kompensera den
industri som är utsatt för internationell konkurrens för den
fördyring av råvarukostnaderna som den förda livsmedelspolitiken
medför. Vid prövningen av vilka produkter som skall erhålla
exportstöd beaktas visserligen inte förädlingsgraden, men
samtliga livsmedel skall vara förädlade och baserade på svenska
råvaror. Det nu aktuella förslaget innebär att systemet utvidgas
till att omfatta även vissa icke sammansatta produkter såsom ost
och olika förädlade köttprodukter. Härutöver har Jordbruksverket
aviserat en översyn av grunderna för bestämning av
begränsningsnivån för vissa råvaror.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om förlängning av
det temporära exportsystemet för kött fram till den 1januari
1995 och förordar att systemet tillförs ytterligare
100miljoner kronor. Även i övrigt tillstyrker utskottet
regeringens förslag i avsnittet om industrins
råvarukostnadsutjämning. Härmed avstyrker utskottet motion Jo39
yrkande 3.
På samma grund avstyrker utskottet motion Jo39 yrkande2.
Regeringens förslag om utvidgning av RÅK-systemet förstärker
enligt utskottets mening svenska produkters konkurrenskraft och
möjligheter till etablering på främst EG:s marknad. I detta
avseende föreligger ingen skillnad mellan förslaget och syftet
med motion Jo29. Med det anförda avstyrker utskottet motionens
yrkande5 i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.
I motion Jo36 framförs ett yrkande om vikten av att svensk
jordbruksproduktion får samma villkor som jordbruksproduktionen
inom EG. Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan
finner utskottet syftet med motionen i viss del tillgodosett.
Motionen bör inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
Anpassningsåtgärder inom trädgårdssektorn inför ett
EG-medlemskap
Propositionen
Allmänna utgångspunkter
Ett svenskt EG-medlemskap kommer att förändra
förutsättningarna för svensk trädgårdsproduktion, främst genom
att tullarna gentemot övriga EG-länder avvecklas. Härav följer
med all sannolikhet en anpassning till ett lägre prisläge i
såväl producent- som konsumentled. Enligt jordbruksministerns
mening finns det under tiden före ett svenskt EG-inträde starka
skäl för sådana statliga insatser som bidrar till att överbrygga
de anpassningssvårigheter som i ett övergångsskede förväntas
uppkomma för svensk trädgårdsnäring.
Problemet för svensk odling är att anpassningen i riktning mot
EG:s lägre producentpriser kan komma att ske snabbare än
utjämningen av produktionskostnaderna.
Näringen måste enligt jordbruksministern förbereda sig för att
möta den hårdnande konkurrensen bl.a. genom en effektivisering
av produktionen och marknadsledet samt genom en ökad
produktdifferentiering.
Åtgärder för att främja produktutvecklingm.m.
I betänkandet Rådgivningen inom jordbruket och
trädgårdsnäringen (SOU1992:99) redovisas
produktdifferentiering som en anpassningsväg för den svenska
trädgårdsnäringen. Med detta avses att utveckla och anpassa
olika produkter för olika marknader eller konsumentkategorier.
Jordbruksministern delar utredarens uppfattning om behovet av
effektiviseringar på marknadssidan och förbättrad prognos- och
produktutvecklingsverksamhet. Ett fortsatt utrednings- och
utvecklingsarbete på dessa områden är enligt jordbruksministern
av stor vikt.
Av EG:s strukturprogram har utredaren bedömt investeringsstöd,
startstöd och stöd till bildande av producentorganisationer vara
av största betydelse för svensk trädgårdsnäring. I likhet med
utredaren anser jordbruksministern att förberedelsearbete
behöver inledas för att dessa stödformer skall kunna träda i
kraft genast vid ett svenskt EG-inträde. Jordbruksministern
anser emellertid att dessa stöd skall införas före EG-inträdet.
Jordbruksministern anser att det nu inte finns skäl att lämna
förslag om avvecklingstakten för tullskyddet. Inte heller avser
han att föreslå något statligt stöd för konsumtionshöjande
åtgärder, eftersom sådana åtgärder inte kan motiveras utifrån de
behov av anpassningsåtgärder som finns till följd av ett svenskt
EG-medlemskap. I stället har jordbruksministern tagit fasta på
det behov som finns av att med statliga insatser bidra till att
utveckla näringens konkurrenskraft inför ett EG-inträde.
Jordbruksministern tar först upp frågan om den kollektiva
återföringen av prisregleringsavgift till trädgårds- och
grönytesektorn. I den nyligen framlagda propositionen om
forskning för kunskap och framsteg (1992/93:170) konstateras att
finansieringen av den FoU på hemträdgårdsområdet och
grönytemiljöer, som hittills finansierats med
prisregleringsavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel,
bortfaller eftersom avgifterna har slopats fr.o.m. den
2december 1992. Mot bakgrund av den vikt denna forskning har
föreslår regeringen i propositionen att för budgetåret 1993/94
detta forskningsområde tillförs 11miljoner kronor över nionde
huvudtitelns anslag Stöd till kollektiv forskning. Medlen skall
anändas för FoU och därmed sammanhängande information och
rådgivning på grönyte-, miljö- och hemträdgårdsområdet
inkl. verksamhet inom det s.k. MOVIUM-sekretariatet vid Sveriges
lantbruksuniversitet i Alnarp. För budgetåret 1993/94 kommer
till dessa sektorer, utöver nämnda 11miljoner kronor, att
återföras de prisregleringsavgifter som har influtit under
budgetåret 1992/93.
Genom avvecklingen av prisregleringsavgifterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel kommer den yrkesmässiga
trädgårdsnäringen att efter utgången av år1993 stå i stort
sett utan kollektiva medel för information, marknadsföring och
utvecklingsarbete. Under de senaste åren har årligen drygt
10miljoner kronor av influtna avgiftsmedel per år avsatts för
sådana ändamål.
Mot bakgrund av dels det behov av anpassningsåtgärder inför
ett EG-inträde som enligt jordbruksministern föreligger, dels
trädgårdsnäringens avsaknad av kollektiva medel efter utgången
av år1993, anser jordbruksministern det motiverat att förorda
en kraftfull satsning för att stärka näringens långsiktiga
konkurrenskraft. För detta ändamål bör ett anslag på
25miljoner kronor anvisas för perioden den1juli 1993--den
31december 1994. Medlen skall för perioden fram t.o.m. ett
planerat EG-inträde användas för stöd i form av projektbidrag
för produktutveckling, förbättrade och säkrare marknadsprognoser
samt centrala insatser för att effektivisera marknadssidan inom
trädgårdsnäringen. Utvecklingsverksamhet med sikte på att ta
fram plantmaterial för den svenska trädgårdsproduktionen är
enligt jordbruksministerns mening också en form av
produktutveckling som bör kunna stödjas med dessa medel. Även
introduktion av ny teknik vid trädgårdsföretagen bör kunna
stödjas. Enligt jordbruksministern bör regeringen uppdra åt
Statens jordbruksverk att, efter hörande av berörda
intressenter, fördela detta belopp. Vid fördelningen på
ansökningar om projektbidrag skall som vägledande princip
eftersträvas att stödet används för att skapa förutsättningar
för en på sikt konkurrenskraftig näring.
Med hänvisning till en nyligen tillsatt arbetsgrupp med
uppgift att ta fram underlag rörande obeståndssituationen inom
jordbruket och trädgårdsnäringen är jordbruksministern inte
beredd att nu föreslå några åtgärder för skattelättnader på
bl.a. energiskatteområdet. Beträffande utredarens förslag vad
gäller forskning och statistik på trädgårdsnäringens område
avser jordbruksministern att återkomma till regeringen vid ett
senare tillfälle.
Motionerna
Enligt motionerna Jo39 (s) yrkande6, Jo214(m) och
Jo242(s) bör Statens jordbruksverk få i uppdrag att snabbt
utreda den yrkesmässiga fruktodlingens situation. Det föreslagna
anslaget om 25miljoner kronor bör enligt motion Jo28(c)
användas även för konsumtionsfrämjande verksamhet (yrkande1),
och stöd bör utgå även för information till trädgårdsnäringen om
effekterna av ett eventuellt EG-medlemskap (yrkande2). I
motion Jo37 (kds) yrkande1 betonas att startstöd redan nu bör
införas för bildande av producentorganisationer inom
trädgårdsnäringen.
Motionärerna i motion Jo28 (c) anser att starka skäl talar för
att energiskatten för trädgårdsnäringen bör avskaffas helt
fr.o.m. den 1juli 1993 och att den 85-procentiga nedsättningen
av koldioxidskatten bör behållas även efter den 1januari 1995
(yrkande3). Den sammanlagda energibeskattningen vid
yrkesmässig växthusodling bör enligt motion Jo39(s) yrkande4
inte överstiga 0,6% av produkternas saluvärde.
Fritidsodlingen behandlas i tre motioner. I motion Jo39 (s)
yrkande5 betonas vikten av att tillräckliga medel i
fortsättningen avsätts för FoU och därmed sammanhängande
information och rådgivning på hemträdgårdsområdet. Enligt
motionerna Jo219(fp) och Jo244(s,c) måste verksamheten vid
Trädgårdsodlingens Elitplantstation i Balsgård och försöks- och
utvecklingsenheten för fritidsodling vid SLU garanteras fortsatt
stöd. Minst lika viktigt är enligt motionärerna att verksamheten
inom fritidsodlarnas egna organisationer kan fortsätta att
utvecklas.
Utskottets överväganden
Som anförs i propositionen kommer, genom avvecklingen av
prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel,
den yrkesmässiga trädgårdsnäringen att efter utgången av
år1993 stå i stort sett utan kollektiva medel för information,
marknadsföring och utvecklingsarbete. Mot bakgrund härav och med
hänsyn till det behov av anpassningsåtgärder som föreligger
inför ett EG-inträde anser utskottet att en kraftfull satsning
för att stärka näringens långsiktiga konkurrenskraft är
motiverad. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att för
perioden fram till ett planerat svenskt EG-inträde anvisa ett
anslag om 25miljoner kronor för detta ändamål. Som
jordbruksministern anför bör medlen användas för stöd till
produktutveckling och utveckling av marknadsprognoser,
introduktion av ny teknik samt insatser för att effektivisera
marknadssidan inom svensk trädgårdsnäring. För att stödet skall
få avsett syfte anser utskottet emellertid att anvisade medel
bör kunna användas även för konsumtionsfrämjande verksamhet och
information om effekterna för näringen av ett svenskt
EG-medlemskap. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo28
yrkandena 1 och2 om en utvidgning av anslagets
användningsområde bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Utöver detta uttalande är utskottet inte berett att
tillmötesgå motion Jo37 yrkande1. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet har med uppmärksamhet följt de senaste årens
ekonomiska utveckling inom trädgårdsnäringen. Med hänvisning
till konsekvenserna av pågående GATT- och EFTA/EG-förhandlingar
och till den utredning som dåvarande Lantbruksstyrelsen hade
påbörjat uttalade utskottet hösten 1991 sin avsikt att senare ta
upp trädgårdsnäringens situation och därvid också överväga
önskvärdheten av en bred utredning av näringen (1990/91:JoU4).
Som ett led i sitt arbete med att analysera den ekonomiska
utvecklingen inom jordbruks- och trädgårdsnäringarna har
Jordbruksverket med hjälp av länsstyrelsernas lantbruksenheter
nyligen genomfört en enkätundersökning av ett antal jordbruks-
och trädgårdsföretag. Lantbruksenheterna har därvid uppskattat
antalet trädgårdsföretag i akut ekonomisk kris till ca70
företag. Med akut ekonomisk kris avser lantbruksenheterna i
detta fall att avveckling kan vara en realitet inom tre till sex
månader.
Det energipolitiska beslutet våren 1992 innebar bl.a. att
växthusnäringen befrias från energiskatt på elförbrukning
fr.o.m. år 1993 och på förbrukning av fossila bränslen fr.o.m.
år 1995. Näringen befrias också från skatten på all användning
av el. Vidare skall växthusodlingen under åren 1993 och 1994 få
behålla den 85-procentiga nedsättningen av energi- och
koldioxidskatten för bränslen för växthusuppvärmning
(prop.1991/92:150, bil.I:5, FiU30, rskr.350). Även med
hänsyn till effekten av det energipolitiska beslutet kommer
energibeskattningen att utgöra en betydande del av ett
trädgårdsföretags kostnader, varför skattereduktionen inte torde
komma att medföra några mer påtagliga förbättringar av näringens
ekonomiska situation. Mot bakgrund av synpunkterna i motion Jo28
anser utskottet att den expertutredning med företrädare för
bl.a. Jordbruksdepartementet, Jordbruksverket, Statistiska
centralbyrån och LRF som jordbruksministern nyligen har tillsatt
för att ta fram underlag om obeståndssituationen inom jordbruket
och trädgårdsnäringen skyndsamt bör utreda förutsättningarna för
ytterligare skattelättnader på energiområdet för
trädgårdsföretagen. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo28 yrkande3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Förslaget i motion Jo39 om ett tak för den sammanlagda
energibeskattningen bör lämpligen prövas i detta sammanhang. Med
det anförda finner utskottet syftet med motion Jo39 yrkande4 i
allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte föranleda
något ytterligare riksdagens åtgärd.
Det kan i dag konstateras att de stödåtgärder, bl.a.
röjningsbidrag och skyddstullar, som infördes i samband med
avskaffandet år1990 av importregleringen för äpplen och päron
har visat sig otillräckliga för att bevara den yrkesmässiga
fruktodlingens konkurrenskraft. Utskottet bedömer den ekonomiska
situationen för svensk fruktodling som allvarlig. En särskild
utredning bör därför skyndsamt utreda omfattningen av
fruktodlingens ekonomiska problem och föreslå lämpliga åtgärder.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo39
yrkande6, Jo214 och Jo242 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Sedan ett decennium har vissa forsknings- och
utbildningsinsatser på hemträdgårdsområdet och när det gäller
grönytemiljöer i tätorter finansierats med
prisregleringsavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Avgifterna har tagits ut inom ramen för
jordbruksprisregleringen. Sedan avgifterna slopades fr.o.m.
den2december 1992 bortfaller finansieringen av flera viktiga
forskningsuppgifter. I den nyligen framlagda forskningspolitiska
propositionen (prop.1992/93:170) föreslår regeringen att
medel för verksamheten i fortsättningen skall beräknas under
nionde huvudtiteln, anslaget I5. Stöd till kollektiv
forskning. För insatser på området, inkl. verksamheten inom det
s.k MOVIUM-sekretariatet vid SLU i Alnarp, föreslås 11miljoner
kronor att fördelas av Skogs- och jordbrukets forskningsråd
(SJFR). Det kan konstateras att mycket av den forskning som
bedrivs vid SLU även kommer fritidsodlarna till del, men med
hänsyn till odlingens speciella behov är det enligt utskottets
mening av stor vikt att de informationskanaler som finns mellan
forskning och praktik kan bibehållas och utvecklas. Utskottet
delar den syn på fritidsodlingens betydelse för
fritidssysselsättning och folkhälsa som framförs i motionerna
Jo39 yrkande5, Jo219 och Jo244. Enligt utskottets mening är
det ett samhällsintresse att de berörda organisationerna
erhåller en väsentlig del av de föreslagna medlen och att det
skapas förutsättningar för en fortsatt informations- och
rådgivningsverksamhet inom hemträdgårdsområdet. I övrigt går
utskottet inte närmare in på frågan hur medlen skall fördelas
och avstyrker motionerna, i den mån de inte tillgodoses med vad
utskottet anfört.
Åtgärder för att minska miljöpåverkan och främja ekologisk
trädgårdsproduktion
Propositionen
Något särskilt miljömål för trädgårdsnäringen har inte lagts
fast. Sedan mitten av 1980-talet har emellertid
trädgårdsnäringen i varierande utsträckning kommit att omfattas
av de miljöinsatser som primärt avser jordbruket. Det bör enligt
jordbruksministern finnas goda möjligheter för trädgårdsnäringen
att ytterligare minska bekämpningsmedelsanvändningen under
förutsättning att staten bidrar med de utvecklingsåtgärder m.m.
som utredaren redovisar. Det kan noteras att den svenska
ekologiska trädgårdsproduktionen är lägre än konsumtionen och
att det framöver borde finnas utsikter för såväl en ökad svensk
produktion som en ökad konsumtion. Enligt jordbruksministern
talar inte minst konsument- och miljöskäl för statliga insatser
avseende ekologisk produktion och miljöfrågor i övrigt.
Jordbruksministern tillstyrker utredarens förslag att
3miljoner kronor per år anvisas för att främst minska
användningen av bekämpningsmedel. Åtgärderna bör finansieras
inom ramen för anslaget Miljöförbättrande åtgärder inom
jordbruket. Eftersom rådgivningen spelar en avgörande roll för
miljöfrågorna anser jordbruksministern i likhet med utredaren
att medel från detta anslag bör kunna användas till
miljöinriktad rådgivning inom trädgårdsnäringen. Fortsatta
insatser för utveckling av tekniken för bl.a. recirkulering av
näringslösning i växthus bör också kunna göras inom ramen för
detta anslag.
Jordbruksverket är enligt jordbruksministern en lämplig
samordnande myndighet för utarbetande av ett handlingsprogram
avseende trädgårdsnäringens miljöfrågor. Jordbruksministern
uttalar sin avsikt att senare föreslå regeringen att
Jordbruksverket ges i uppdrag att i samråd med
Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och
Arbetarskyddsstyrelsen utarbeta ett handlingsprogram rörande
trädgårdsnäringens miljöfrågor.
Motionen
Ambitionsnivån för rådgivningen inom trädgårdsnäringen bör
enligt motion Jo37(kds) vara att hela trädgårdsnäringen bör
uppnå kriterierna för integrerad produktion (yrkande2). I
motionens yrkande3 framhålls behovet av att marknadsföringen
sker strategiskt så att den ekologiska köksväxtodlingens
möjlighet att vara draghjälp åt hela trädgårdsnäringen
utnyttjas.
Utskottets överväganden
I sin behandling av årets budgetproposition tillstyrkte
utskottet regeringens förslag om utbyggnad av stödet till den
ekologiska produktionen inom områdena tillämpad forskning och
utveckling, marknadsföringsinsatser och kontroll. Utskottet
tillstyrkte även förslaget om stöd till ekologisk
jordbruksproduktion med 10miljoner kronor per år för
budgetåren 1993/94 och 1994/95 (prop.1992/93:100, bil.10,
JoU13, rskr.231).
Som framgår av det nu aktuella förslaget är den svenska
ekologiska trädgårdsproduktionen lägre än konsumtionen, varför
det framöver borde finnas utsikter för såväl en ökad svensk
produktion som en ökad konsumtion. Utskottet gör samma bedömning
som jordbruksministern att inte minst konsument- och miljöskäl
talar för statliga insatser avseende ekologisk produktion och
miljöfrågor i övrigt. Utskottet tillstyrker därför regeringens
förslag att för budgetåren 1993/94 -- 1995/96 avsätta
3miljoner kronor om året för miljöförbättrande åtgärder på
trädgårdsnäringens område att användas bl.a. för att minska
användningen av bekämpningsmedel och för miljöinriktad
rådgivning. Vidare bör stödet till ekologisk jordbruksproduktion
om 10miljoner kronor per år för de två kommande budgetåren
kunna användas även för stöd till ekologisk trädgårdsproduktion.
Ovan angivna åtgärder bör enligt utskottet kunna garantera en
fortsatt hög ambitionsnivå såväl vad gäller den ekologiska
odlingen som arbetet i stort med miljöförbättrande åtgärder på
trädgårdsnäringens område. Utskottet anser att dessa åtgärder
och det handlingsprogram om trädgårdsnäringens miljöfrågor som
aviseras i propositionen tillsammans är väl ägnade att
tillgodose syftet med motion Jo37 yrkandena2 och3.
Motionsyrkandena bör inte föranleda någon riksdagens vidare
åtgärd.
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
budgetåret 1993/94
Propositionen
Antalet jordbruksföretag i stödområdet har under de senaste
åren minskat något mer än i resten av landet. Denna utveckling
har varit tydligare i de norra delarna av stödområdet.
Sammantaget har emellertid utvecklingen för jordbruket i
stödområdet mellan åren1989 och 1991 varit något mer positiv
än för landet som helhet. Utvecklingen i stödområde1 har dock
varit sämre än i resten av stödområdet. Produktionen av
mejerivaror motsvarar för närvarande konsumtionen totalt sett i
stödområdet. Avräkningspriserna för mjölk exkl. pristillägg
ligger lägre än riksgenomsnittet, och prisvariationerna har
under åren 1991--1992 varit kraftigare för
Norrlandsföreningarna.
I 1990års beslut slås fast att lönsamheten i jordbruket i
norra Sverige inte skall tillåtas sjunka nämnvärt till följd av
avregleringens effekter. Efter 1990års beslut skall
beräkningarna syfta till att urskilja dels
lönsamhetsförändringar inom stödområdet, dels reformens effekter
på lönsamheten. Den tidigare kopplingen till Mellansverige har
således släppts.
Riksdagen har påpekat att det i dag saknas en helhetssyn som
beaktar alla de faktorer (ekonomiska, socialam.fl.) som avgör
dessa företags framtid och fortbestånd (prop.1990/91:99,
JoU27, rskr.276). Jordbruksverket påpekar i sin översyn av
beräkningsmodellen och beräkningsunderlaget för stödet till
jordbruket i norra Sverige (rapport nr 1992:36) att det finns
svårigheter att integrera kombinationsverksamheter till
jordbruket i modeller. Jordbruksministern anser i likhet med
verket att kombinationsverksamheternas betydelse för företagens
lönsamhet bör kunna belysas med separat statistik. Verket bör
därför fortsättningsvis, i samband med att stödnivån beräknas,
även lämna en redogörelse beträffande
kombinationsverksamheternas betydelse. Jordbruksverkets och
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens (LES) arbete med att
utveckla en typgårdsmodell baserad på verkliga data bör avvaktas
tills vidare.
Jordbruksverket har beräknat stödnivån på tre olika sätt. Ett
beräkningsalternativ har gjorts under förutsättning av
oförändrad lönsamhet. Dessutom redovisas två alternativ där
hänsyn endast tagits till lönsamhetsförändringar på grund av
reformens effekter. Om kompensationen till jordbruket i norra
Sverige endast skall avse lönsamhetsförändringar av den
livsmedelspolitiska reformen visar beräkningarna att stödnivån
kan sänkas något. Om lönsamheten å andra sidan skall hållas
oförändrad jämfört med basåret 1989/90 bör nivån i stället
höjas. Jordbruksverket föreslår en oförändrad stödnivå för
budgetåret1993/94.
Jordbruksministern konstaterar att det föreligger viss
osäkerhet vad gäller utvecklingen på framför allt
avräkningspriserna. Även mycket små prisförändringar har
relativt stora återverkningar på lönsamheten och därigenom
stödbehovet. Det är vidare svårt att på ett entydigt sätt
urskilja reformens effekter på lönsamheten. Mot bakgrund av
detta och att det föreligger vissa tveksamheter vad gäller
beräkningsmodellen samt att vissa justeringar av 1990års
beslut påbörjats och planeras inför anpassningen till EG är
jordbruksministern i dag inte beredd att föreslå en sänkning av
stödnivån för jordbruket i norra Sverige. Jordbruksministern
föreslår därför att stödnivån bibehålls på oförändrad nivå under
budgetåret 1993/94. Kostnaden för stödet beräknas uppgå till
971miljoner kronor, varav 65miljoner kronor avser
kostnadstillägg till förädlingsindustrin. Inom ramen på
65miljoner kronor bör högst 43miljoner kronor avsättas för
mejerier, 20miljoner kronor för slakterier och 2miljoner
kronor för äggpackerier. Jordbruksministern avser att återkomma
till regeringen i fråga om fördelningen av stödet till
jordbruket.
För att bereda utrymme för effektiviseringar och
kostnadssänkningar och därmed öka konkurrenskraften bör stödet
till smågrisuppfödningen ges till smågrisuppfödare oavsett om de
äger suggorna eller inte. Jordbruksministern avser att återkomma
till regeringen i denna fråga.
Motionerna
Det generella stödet till dikor bör enligt motionerna
Jo24(-) yrkande2, Jo27(c) yrkande2 och Jo40(kds)
yrkande2 kompletteras med ett regionalt stöd.
Jordbruksverkets beräkningsmodell för stödet till jordbruket i
norra Sverige är enligt motionerna Jo24(-) yrkande3,
Jo27(c) yrkande3, Jo30(fp), Jo39(s) yrkande7 (delvis)
och Jo40(kds) yrkande1 bristfällig. Modellen bygger helt på
inköpt spannmål, medan det krävs en betydande andel
egenproducerad spannmål för att svinproducenterna i norra
Sverige skall kunna täcka behovet av spridningsareal för gödsel.
Beräkningen strider mot Sveriges ambitioner både vad gäller
miljön och möjligheterna att i pågående EG-förhandlingar få
gehör för ett regionalpolitiskt stöd.
Behovet av ytterligare medel för merkostnader till jordbruket
och livsmedelsindustrin i norra Sverige framhålls i motion
Jo27(c) yrkande1. Principerna för Norrlandsstödet bör enligt
motion Jo29(nyd) yrkande7 utformas så att företagarna och
jordbrukarna i regionen dels underkastas samma krav på
kostnadseffektivitet och rationalisering som jordbruket i övriga
Sverige, dels att stödet inte missbrukas.
Arealstöd utan krav på omställning eller träda bör enligt
motion Jo229(c) kunna utgå för jordbruk i norra Sverige
(yrkande1). Jordbruket i regionen skall undantas från tvånget
att ställa om till annan produktion och upprätthållas på ungefär
1989/90års nivå (yrkande2). Förslag om övergång till
kombinerat areal/djurstöd för att kompensera jordbruket inom
stödområdet för sämre odlingsbetingelser efterlyses i motion
Jo241(fp).
Enligt motionerna Jo217, Jo224 yrkande2 och Jo254
yrkande1(allas) bör anslaget Åtgärdsprogram för jordbruket
i norra Sverige återinföras. Anslaget bör kunna inpassas inom
den totala ramen för regional- och jordbrukspolitiken. I motion
Jo224 yrkande1 begärs för ändamålet 50miljoner kronor.
I motion Jo35 (s) begärs att skördeområde nr1912 i norra
Västmanland (Fagersta, Skinnskattebergs och Norbergs kommuner)
skall omfattas av stödet till jordbruket i norra Sverige. Enligt
motion Jo209(c,m,fp,kds) bör stödområdesgränsen
förskjutas söderut så att norra Västmanland (Bergslagen) hänförs
till stödområde4.
Getnäringen bör enligt motion Jo252(s) stimuleras genom att
getter jämställs med får inom ramen för Norrlandsstödet.
Härutöver behövs en särskild satsning på
marknadsföringsåtgärder, som kan genomföras med medel från
jordbrukets omställning. Motionärerna framhåller även behovet av
ett CAE-program (Caprin Arthrit och Encephalit, en sjukdom hos
getter som yttrar sig i bl.a. en långsam progressiv förlamning).
Utskottets överväganden
Våren 1991 konstaterade utskottet att dagens beräkningsmodell
inte var tillräcklig som underlag för utformningen av framtida
stödåtgärder och efterlyste en helhetssyn som beaktar alla de
faktorer som avgör de norrländska jordbruksföretagens framtid
och fortbestånd (prop.1990/91:99, JoU27, rskr.276). Av
propositionen framgår att Jordbruksverket och
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden arbetar med att utveckla
en typgårdsmodell som är baserad på verkliga data. I avvaktan på
resultatet av detta arbete avstyrker utskottet motionerna Jo24
yrkande3, Jo27 yrkande3, Jo30 yrkande1, Jo40 yrkande1
och Jo39 yrkande7 (delvis).
I 1990års beslut slås fast att lönsamheten i jordbruket i
norra Sverige inte skall tillåtas sjunka nämnvärt till följd av
avregleringens effekter. Det råder i dag en viss osäkerhet vad
gäller utvecklingen av framför allt avräkningspriserna. Även
mycket små prisförändringar har relativt stora återverkningar på
lönsamheten och därigenom på stödbehovet. Det är vidare svårt
att på ett entydigt sätt urskilja reformens effekter på
lönsamheten. Som framgår av propositionen föreligger dessutom
viss tveksamhet när det gäller beräkningsmodellen. Mot bakgrund
härav och då vissa justeringar av 1990års beslut påbörjats
inför anpassningen till EG tillstyrker utskottet regeringens
förslag om oförändrad stödnivå för jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige under budgetåret 1993/94.
Utskottet finner det också lämpligt att
Omställningskommissionens förslag med överväganden om formerna
för stöd till jordbruket i norra Sverige i ett EG-perspektiv
avvaktas innan ställning tas till riktlinjerna för beräkningen
av stödet för budgetåret 1994/95. Enligt vad utskottet erfarit
kommer kommissionen att presentera sina förslag i slutet av
april 1993. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo27
yrkande1 och Jo30 yrkande2.
Med hänvisning till riksdagens nyligen fattade beslut om
slopande av kravet på 15% omställning av stödarealen som
villkor för arealbidrag och om ett uppdrag till regeringen att
pröva möjligheterna att fasa in det svenska
omställningsprogrammet i EG:s trädesprogram avstyrker utskottet
motion Jo229 yrkande1 i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.
I avvaktan på Omställningskommissionens förslag med
överväganden om formerna för stöd till jordbruket i norra
Sverige i ett EG-perspektiv är utskottet inte berett att ta
ställning till de förslag om stödformer och omställningsåtgärder
som förs fram i motionerna Jo229 yrkande2 och Jo241.
Motionerna avstyrks.
Som anförs i några motioner har det särskilda
åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige haft en rad
positiva effekter från bl.a. jordbruks- och regionalpolitisk
synpunkt. Av hänsyn till det statsfinansiella läget är utskottet
inte berett att föreslå att denna stödform återinförs. De
överväganden som ligger till grund för motionerna bör kunna
beaktas i ett något vidare sammanhang. Utskottet hänvisar till
vad som anförs i utskottets betänkande 1992/93:JoU13 om
jordbrukets betydelse från regionalpolitisk synpunkt och om
målsättningen för medlemskapsförhandlingarna när det gäller
bl.a. jordbruket i norra Sverige (bet. s.27). Med det anförda
avstyrks motionerna Jo217, Jo224 och Jo254 yrkande1.
Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan och i avvaktan
på Omställningskommissionens förslag om bl.a. formerna för stöd
till jordbruket i norra Sverige i ett EG-perspektiv finner
utskottet inte anledning att tillmötesgå motionerna Jo24
yrkande2, Jo27 yrkande2 och Jo40 yrkande2 om ytterligare
ersättning för dikor. Motionsyrkandena avstyrks.
I Omställningskommissionens uppdrag ingår även att pröva
förutsättningarna för en ändrad stödområdesindelning. Utskottet
vill även erinra om det uppdrag kommissionen nyligen fått att
utreda om det finns områden i södra och mellersta Sverige som
kan komma att behöva särskilda stödinsatser med anledning av ett
EG-medlemskap (dir.1993:28). Det saknas därför anledning att i
detta sammanhang tillmötesgå de förslag om ändringar i
stödområdesindelningen som förs fram i motionerna Jo35 och
Jo209. Motionerna avstyrks.
Utskottet har givetvis inte någon annan synpunkt än motionären
i motion Jo29 när det gäller missbruk av Norrlandsstödet. Enligt
vad utskottet erfarit har Jordbruksverket utarbetat rutiner för
kontroll och uppföljning och avsätter icke obetydliga resurser
för detta arbete. De nya och strängare rutiner som verket
införde år 1991 har bl.a. resulterat i ett par fällande domar. I
några fall pågår utredning och förundersökning. Med hänvisning
härtill och till vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan
avstyrker utskottet motion Jo29 yrkande7 i den mån
motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Med anledning av motion Jo252 vill utskottet erinra om att
getnäringen i dag erhåller 750kr i stöd per mjölkande get.
Stödet utgår inom ramen för Norrlandsstödet till företag med
minst fem mjölkproducerande djur. För får- och lammproduktionen
utgår stödet dels som ett djurbidrag med 90kr per lamm, dels
som pristillägg per kilo kött. Härutöver utgår ett
kostnadstillägg till slakterierna per kilo kött. Ett stöd till
getnäringen enligt denna konstruktion, vilket föreslås i
motionen, vore enligt utskottets mening inte lämpligt med hänsyn
till näringens struktur och inriktning. Utskottet kan dessutom
inte finna att ett sådant stöd skulle gynna getnäringen. När det
gäller motionens förslag om ett s.k. CAE-program vill utskottet
framhålla att det handlar om en veterinärmedicinsk fråga som bör
bedömas av vederbörande myndighet, i första hand
Jordbruksverket. Med det anförda avstyrker utskottet motion
Jo252.
Rådgivningen till jordbruket och trädgårdsnäringen
Propositionen
Allmänna utgångspunkter
Den statliga rådgivningen till jordbruket och
trädgårdsnäringen finansierades fram till budgetåret 1984/85
nästan helt från lantbruksnämndens förvaltningsanslag på
statsbudgeten. Efter hand har dock en ökad del av finansieringen
skett direkt i anslutning till den utförda prestationen genom
avgiftsuttag.
Staten bedriver rådgivningsverksamhet på två olika nivåer. Den
huvudsakliga verksamheten vänder sig till företagare inom
jordbruket och trädgårdsnäringen och genomförs av
länsstyrelserna i resp. län. Viktiga stödfunktioner på central
och regional nivå svarar Statens jordbruksverk och Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) för.
Den rådgivning som är knuten till myndighetsutövning
finansieras i stor utsträckning av länsstyrelsernas
förvaltningsanslag och andra särskilda program som genomförs på
grund av det livsmedelspolitiska beslutet år1990. Endast 9%
av den myndighetsanknutna rådgivningen är avgiftsfinansierad. Av
den rådgivningsverksamhet som inte är myndighetsanknuten är
ca25% avgiftsfinansierad. Avgiftsfinansieringen är lägre och
andelen rådgivning som inte är kopplad till myndighetsutövning
större vid länsstyrelserna i norra Sverige än i övriga landet.
Rådgivningsverksamheten på trädgårdsområdet är organiserad i
fem distrikt. Litet mer än en tredjedel av
trädgårdsrådgivningens verksamhet har direkt koppling till
myndighetsutövning som till största delen är inriktad på
miljöfrågor och statligt stöd till trädgårdsnäringen.
Rådgivningen till jordbruket
Det finns enligt jordbruksministern situationer då det är
motiverat att från statens sida använda rådgivning som ett medel
att uppnå angelägna samhällsmål och att effektivt genomföra
myndighetsutövning och andra myndighetsuppgifter. Statens
engagemang i rådgivningen bör emellertid begränsas till dessa
situationer och i princip inte omfatta produktionsteknisk och
företagsekonomisk rådgivning. Sådan rådgivning bör bedrivas i
näringens egen regi.
De medel som staten är beredd att ställa till förfogande bör
användas på ett så effektivt sätt som möjligt och bör därför
inte vara förbehållna statliga rådgivningsorgan. Staten måste
dock ha ett avgörande inflytande över hur sådana resurser
används. De av staten uppsatta målen måste följas, och alla
berörda jordbruksföretag oavsett organisationstillhörighet och
kommersiella intressen måste få tillgång till det
rådgivningsutbud som staten avsatt medel för.
Det måste enligt jordbruksministern avgöras från fall till
fall vilket som är det mest effektiva sättet att genomföra ett
statligt rådgivningsprogram. Avsatta medel bör kunna disponeras
för att genomföra rådgivning i statlig regi eller genom att
staten upphandlar genomförandet på marknaden.
För att förbättra svenskt jordbruks konkurrensförmåga gentemot
omvärlden kan det bli motiverat för staten att avdela medel för
att stärka rådgivning och kompetensutveckling inom jordbruket.
Jordbruksministern anser emellertid att ett EG-inträde inte
utgör något motiv för att nu föreslå ett generellt långsiktigt
statligt engagemang inom rådgivningen till jordbruket.
Förändringar av svenskt jordbruks konkurrenskraft jämfört med
näraliggande konkurrentländers bör naturligtvis följas, och om
behov uppstår av särskilda statliga åtgärder bör det prövas från
fall till fall.
Jordbruksverket bör liksom hittills ha det samlade ansvaret
för program, måluppfyllelse, utvärdering och en effektiv
användning av särskilt anvisade medel vad avser
rådgivningsverksamheten inom jordbruket, trädgårdsnäringen och
rennäringen. Genomförandet av statlig rådgivningsverksamhet på
regional nivå sker normalt genom länsstyrelserna. I dessa fall
har länsstyrelserna ansvaret för resultat och genomförande av
enskilda rådgivningsprogram och för att det i länen eller i en
större region finns tillräcklig kompetens och personella
basresurser för att genomföra de rådgivningsuppdrag staten
beställer. Genomförandet kan ske i resp. länsstyrelses regi
eller på marknaden. Målet är att alla tillgängliga finansiella
och personella resurser används så effektivt som möjligt.
Det kan finnas undantag då staten anser att det är mer
ändamålsenligt att välja en för hela landet generell lösning. I
Jordbruksverkets ansvar ingår också att svara för olika
stödfunktioner centralt och regionalt. Det bör ske i nära
samarbete med SLU och omfatta bl.a. en utveckling och
framställning av underlag för information, rådgivning och
kompetensutveckling för personal vid länsstyrelserna som
medverkar i genomförandet av olika rådgivningsprogram.
Jordbruksministern gör den bedömningen att i konkurrens med
andra privata rådgivningsorgan det kan vara möjligt för
länsstyrelserna att marginellt bedriva icke myndighetsanknuten
rådgivningsverksamhet för att kunna effektivisera sitt arbete
gentemot kunder.
Särskild hänsyn bör enligt jordbruksministern tas till
förhållandena i norra Sverige så att näringen, under en längre
tidsperiod och i den takt det är möjligt, får ta över ansvaret
för icke myndighetsanknuten rådgivning och information.
Att inrikta länsstyrelsernas verksamhet mot endast
myndighetsanknuten rådgivning för jordbruket gör att vissa
besparingar och omprioriteringar kan göras. Chefen för
Civildepartementet föreslog i årets budgetproposition att en
besparing skulle göras på 8miljoner kronor fördelat per
länsstyrelse med hänsyn till hur stor icke
myndighetsförknippad rådgivningsverksamhet länsstyrelsen
beräknas utföra (prop.1992/93:100, bil.14). För
länsstyrelserna i norra Sverige har dock hänsyn tagits till att
näringen inte själv har samma förutsättning att överta
rådgivningsverksamheten inom jordbruket, vilket har lett till
lägre besparingsuttag vid dessa länsstyrelser.
Motionerna
När det gäller rådgivningen till jordbruket och
trädgårdsnäringen anser motionärerna i motion Jo26 (c)
yrkande1 att informationen till konsumenterna bör samordnas
med informationen till jordbruket. Denna typ av rådgivning och
information bör handläggas av näringen och med ett ekonomiskt
stöd motsvarande statens ansvar för kunskapsöverföring till
jordbruksnäringen. Hushållningssällskapen bör åter få
tillämpliga delar av statens uppdrag att ansvara för
försöksutveckling och allmän rådgivning inom jordbruksnäringen.
Vänsterpartiet anser enligt motion Jo34 yrkande2 att
föreslagen förändring av rådgivningen inte bör genomföras på
grund av svårigheter att dra gränser mellan myndighetsanknuten
och icke myndighetsanknuten rådgivning. Tidpunkten är dessutom
olämplig, eftersom jordbrukets omställning och anpassning till
EG innebär att behovet av en seriös och för näringen mindre
kostsam rådgivningsverksamhet är särskilt stort i dag.
Motionärerna framhåller också vikten av att Norrlandsjordbrukets
problem beaktas i sammanhanget. Enligt motion Jo31 (c)
yrkande1 bör Gotland av regionalpolitiska skäl tilldelas extra
medel för finansiering av rådgivning till jordbruket och
trädgårdsnäringen genom omprioritering av Jordbruksverkets
resurser. Socialdemokraterna anser att en privatisering av
rådgivningen har stora nackdelar. Partiet ser svårigheter i att
särskilja myndighetsanknuten rådgivning och övrig rådgivning och
förutsätter i motion Jo39 yrkande8 att regeringen i kommande
regleringsbrev gör en tydligare gränsdragning mellan den privata
och den myndighetsanknutna rådgivningen.
Utskottets överväganden
Som anförs i propositionen bör statens engagemang i
rådgivningen till jordbruket begränsas till den information och
service som är förknippad med myndighetsutövning och till de
tillfällen då det ligger i samhällets intresse att rådgivning
används som medel för att främja jordbruksnäringens utveckling.
Även om staten har ett avgörande inflytande över hur de allmänna
medlen används innebär inte detta att de är förbehållna statliga
rådgivningsorgan. Med målsättningen att tillgängliga finansiella
och personella resurser i regionen används så effektivt som
möjligt bör avsatta medel kunna disponeras för rådgivning
antingen i statlig regi eller genom upphandling på marknaden.
Som jordbruksministern anför kan såväl rådgivningens inriktning
som omfattning, liksom sambanden mellan rådgivning och
myndighetsutövning eller andra myndighetsanknutna uppgifter,
förväntas variera över åren. Det bör därför avgöras från fall
till fall vilket sätt som är det mest effektiva för att
genomföra ett statligt rådgivningsprogram. Utskottet ser ingen
avgörande skillnad mellan regeringens överväganden och de
synpunkter som förs fram i motion Jo26. Utskottet gör t.ex.
ingen annan bedömning än motionärerna vad avser
hushållningssällskapens kompetens och långa erfarenhet när det
gäller försöksutveckling och allmän rådgivning inom
jordbruksnäringen. Hushållningssällskapen är således
oförhindrade att tillsammans med övriga rådgivningsorgan delta i
den regionala upphandlingen. Med det anförda finner utskottet
syftet med motion Jo26 yrkande1 i allt väsentligt
tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.
I anslutning till motion Jo31 vill utskottet framhålla att
jordbruket och livsmedelssektorn är av avgörande betydelse för
sysselsättningen på Gotland. Enligt jordbruksstatistisk årsbok
hade Gotlands län år1990 jämfört med landet i övrigt den klart
högsta befolkningsandelen sysselsatt i jordbruk, skogsbruk, jakt
och fiske (12,4%). De areella näringarna har också en viktig
funktion när det gäller att bevara öns unika natur- och
kulturvärden. Omställningskommissionens ovan nämnda
tilläggsdirektiv omfattar även behovet av stödinsatser på Öland
och Gotland, och kommissionen skall senare redovisa vilka
särskilda åtgärder som behövs för att bibehålla även
kulturlandskapet i dessa områden. Med det anförda och i avvaktan
på kommissionens ställningstaganden föreslår utskottet att
motion Jo31 yrkande1 lämnas utan vidare åtgärd.
När det gäller gränsdragningen mellan olika typer av
rådgivning anser utskottet att de exempel som anges i
propositionen tills vidare utgör tillräckligt underlag för en
definition av mydighetsanknuten resp. icke myndighetsanknuten
rådgivning. I den mån gränsdragningsproblem uppstår kan det
förutsättas att regeringen och Jordbruksverket vid behov vidtar
åtgärder för att klargöra problemen. Huruvida eventuella
ytterligare definitioner bör göras i regleringsbrevet eller i
annan ordning är närmast en administrativ fråga, som utskottet
inte har anledning att gå närmare in på. Utskottet avstyrker
motionerna Jo34 yrkande2 och Jo39 yrkande8.
Rådgivningen till trädgårdsnäringen
Propositionen
Det finns enligt jordbruksministern i dag inte förutsättningar
för att trädgårdsnäringen själv skall kunna ta över ansvaret för
den produktionstekniska och företagsekonomiska rådgivningen. En
minskning av de statliga medlen skulle leda till att näringen
får ett sämre utgångsläge vid en EG-anslutning. Det är därför
viktigt att rådgivningen till trädgårdsnäringen tills vidare
behålls på nuvarande nivå vid länsstyrelserna.
De medel som under anslaget Rådgivning och utbildning avsatts
för finansiering av kompetenshöjande utbildning för
näringsutövarna bör innefatta både trädgårdsnäringen och
jordbruksnäringen. Med anledning härav bör ytterligare
2miljoner kronor få disponeras för verksamheten under detta
anslag. Förstärkning bör ske genom ianspråktagande av
tillgängliga prisregleringsmedel.
Motionen
Enligt motion Jo28 (c) yrkande4 bör regeringen i
regleringsbrevet tydligt fastställa länsstyrelsernas skyldighet
att ha ett länsövergripande rådgivningsansvar för
trädgårdsnäringen.
Utskottets överväganden
Utskottet delar jordbruksministerns bedömning att det i dag
saknas förutsättningar för att trädgårdsnäringen själv skall
kunna ta över ansvaret för den produktionstekniska och
företagsekonomiska rådgivningen. Som jordbruksministern anför
skulle en minskning av de statliga medlen leda till att näringen
får ett sämre utgångsläge vid en EG-anslutning, varför det är
viktigt att rådgivningen till trädgårdsnäringen tills vidare
behålls på nuvarande nivå vid länsstyrelserna.
Inför lantbruksnämndernas integrering i länsstyrelserna den
1juli 1991 betonade dåvarande Lantbruksstyrelsen vikten av att
specialistfunktionerna inom trädgårdsrådgivningen bevarades.
Garanti skulle ges för att trädgårdsnäringen i hela landet
skulle få tillgång till heltäckande specialistrådgivning. Hösten
1990 fann utskottet anledning att understryka att
rådgivningsverksamheten till lantbrukarna och trädgårdsodlarna
sker under skilda förutsättningar. Utskottet ansåg det angeläget
att trädgårdsrådgivningen även fortsättningsvis kunde
organiseras effektivt och anpassas till näringens behov inom de
ramar som ställs upp (1990/91:JoU4). Detta uttalande gäller
alltjämt. Utskottet delar uppfattningen i motion Jo28 att
länsstyrelsernas övergripande ansvar för rådgivningen till
trädgårdsnäringen bör understrykas. Med utgångspunkt i vad
jordbruksministern anfört om trädgårdsnäringsrådgivningen
förutsätter utskottet att regeringen på lämpligt sätt klargör
detta ansvar. Syftet med motion Jo28 yrkande4 bör kunna
tillgodoses utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Lantbruksskolornas roll i fortbildning och rådgivningm.m.
Propositionen
För att utveckla och fördjupa de utbildningsmöjligheter som
finns vid lantbruksskolorna anser jordbruksministern en ökad
fortbildnings- och rådgivningsverksamhet inriktad på ekonomi och
produktionsteknik vara ett naturligt led.
Inom ramen för det särskilda utbildnings- och
rådgivningsprogram som redovisas under anslaget Rådgivning och
utbildning bör 5miljoner kronor per år disponeras för att
underlätta etableringen av ett antal kunskapscentra för
fortbildning inom jordbruket och trädgårdsnäringen. För
finansieringen bör medel disponeras av tillgängliga
prisregleringsmedel. Det ankommer enligt jordbruksministern på
Jordbruksverket att i samråd med berörda myndigheter och
organisationer utforma ramarna för programmet, villkoren för
stöden samt att fördela medlen till lantbruksskolorna.
Inom SLU har de senaste åren pågått ett utvecklingsarbete med
nya former för regionalt arbete inom försöks- och
informationsverksamheten. För att nå en så effektiv
resursanvändning som möjligt är det naturligt att samarbetet
mellan SLU och Jordbruksverket vidareutvecklas. Det ankommer på
Jordbruksverket och SLU att gemensamt utveckla detta samarbete.
Motionerna
I motion Jo29 (nyd) yrkande8 framhålls behovet av en
utvidgad utbildning vid lantbruksskolorna. Allt fler
jordbruksföretag kommer i framtiden att i högre utsträckning bli
beroende av sidoinkomster från t.ex. turism, energi och
hantverk, och företagarrollen kommer att bli tydligare. Nya krav
kommer därför att ställas på forskning och undervisning inom
jordbruks-, hortonom- och landskapsutbildningarna. Gotland bör
enligt motion Jo31(c) yrkande2 prioriteras vid fördelningen
av avsatta medel för uppbyggandet av ett landsbygdscentrum vid
Lövsta lantbruksskola.
Utskottets överväganden
Inte minst mot bakgrund av att utbildningen inom jordbruk och
trädgårdsnäring till så stor del utgörs av specialistkurser
anser utskottet det vara av stor betydelse att behoven av
fortbildning och kompetensutveckling kan tillgodoses även
fortsättningsvis. Det framstår därför som naturligt att den
ökade fortbildnings- och rådgivningsverksamheten inriktas på
ekonomi och produktionsteknik. Utskottet ansluter sig härmed
till regeringens förslag om stöd till de
naturbruks/lantbruksskolor som utvecklar sin roll som
förmedlare av kunskap till yrkesverksamma inom näringarna. I
sammanhanget vill utskottet framhålla att anpassningen till EG
och avregleringen av det svenska jordbruket i framtiden kommer
att ställa allt större krav på de aktiva näringsutövarnas
företagsekonomiska kunskaper och därmed på den undervisning som
ges vid lantbruksskolorna. Utskottet anser att dessa behov kan
bli väl tillgodosedda inom ramen för det i årets
budgetproposition beskrivna utbildningsprogrammet, där
tyngdpunkten skall ligga i bl.a. företagsledning, marknadsföring
och verksamhet för ny sysselsättning (prop.1992/93:100,
bil.10, JoU13, rskr.231). Med det anförda finner utskottet
syftet med motion Jo29 yrkande8 i väsentliga delar
tillgodosett. Motionen bör inte påkalla någon ytterligare
riksdagens åtgärd.
I likhet med jordbruksministern anser utskottet att det bör
ankomma på Jordbruksverket att i samråd med berörda myndigheter
och organisationer utforma ramarna för det ovan beskrivna
utbildningsprogrammet, villkoren för stödet samt fördelningen av
för ändamålet disponibla 5miljoner kronor till
lantbruksskolorna. Det anförda innebär att utskottet avstyrker
motion Jo31 yrkande2.
Vissa anslagsfrågor för budgetåren1992/93 och 1993/94
(niondehuvudtiteln)
1. Utredningarm.m. (A3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A3
(s.30f.).
2. Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra
Sverige (B8)
Propositionen
Statens jordbruksverk disponerar anslaget för främst
pristillägg enligt förordningen (1985:672) om stöd till jordbruk
och livsmedelsindustri i norra Sverige samt enligt förordningen
(1989:896) om bidrag till vissa jordbruksföretag.
Jordbruksministern har under avsnittet om stödet till
jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
(prop.s.22f.) behandlat stödfrågorna. Medelsbehovet för
nästa budgetår beräknas därmed uppgå till 971miljoner kronor.
Motionerna
I motionerna Jo24(-) yrkande1 och Jo34(v) yrkande1
framhålls att Jordbruksverket i sin kalkyl inte har tagit hänsyn
till den reduktion av det generella djurstödet med 800kr per
djur som gjordes mellan budgetåren 1991/92 och 1992/93 och som
minskade intäkterna för jordbruket i norra Sverige med
80miljoner kronor. Därför begärs att anslaget höjs med 149
miljoner kronor utöver regeringens förslag. Enligt motion Jo33
(m) bör 73miljoner kronor föras över från anslaget
Landskapsvårdande åtgärder (prop. 1992/93:100, bil.15, B5)
som merkostnadsersättning till jordbruket i norra Sverige. Även
Socialdemokraterna begär i motion Jo39 yrkande7 (delvis) en
höjning av anslaget med 73 miljoner kronor men anser att detta
bör ske genom överföring av motsvarande belopp från
råvarukostnadsutjämningskassan(RÅK).
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsberäkning
och disposition av anslaget. I avvaktan på resultatet av
Jordbruksverkets och Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens
arbete med att utveckla en typgårdsmodell som beräkningsunderlag
för Norrlandsstödet har utskottet tidigare i detta betänkande
godtagit Jordbruksverkets nuvarande beräkningsmodell (s.29). I
enlighet härmed avstyrker utskottet motionerna Jo24 yrkande1,
Jo33, Jo34 yrkande1 och Jo39 yrkande7 i motsvarande del.
3. Omställningsåtgärder i jordbruketm.m. (B10)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B10
(s.31f.).
4. Industrins råvarukostnadsutjämning (H6)
Propositionen
Under avsnittet om industrins råvarukostnadsutjämningm.m.
(prop.s.13f.) föreslår jordbruksministern vissa åtgärder
för utökade möjligheter till export av förädlade livsmedel.
Således bör Statens jordbruksverk inom en ram av 150 miljoner
kronor få lämna bidrag till sådan export under tiden den 1juli
1993 till den 1januari 1995.
Av tillgängliga medel hos Jordbruksverkets
råvarukostnadsutjämningskassa, som för närvarande uppgår till
ca400miljoner kronor, bör 250miljoner kronor föras som en
inkomst till statsbudgeten.
Motionen
Enligt motion Jo29 (nyd) yrkande6 bör föreslagna
725miljoner kronor i första hand användas för export av råvara
och som kompensation till förädlingsindustrin för inköp av
svenska råvaror. I andra hand bör medlen anvisas för stöd till
marknadsföring av förädlade livsmedel. Parterna bör komma
överens om en närmare fördelning av stödet.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bidrag till
export av förädlade livsmedel inom en ram av 150miljoner
kronor och överföring av 250miljoner kronor från
Jordbruksverkets råvarukostnadsutjämningskassa (RÅK) till
statsbudgeten.
Utskottet har i det föregående (s. 19 f.) avstyrkt yrkande5
i motion Jo29 om balans mellan export och import inom
RÅK-systemet. I enlighet härmed avstyrker utskottet även
motionens yrkande6 om förändrad disposition av medlen.
Övriga frågor
Motionerna
Motionären i motion 1991/92:Jo803(s) anser att statsmakterna
genom att främja information och utbildning bör skapa kunskap om
och förståelse för de resurser skogen erbjuder och hur vi kan ta
till vara dessa resurser. I motion 1991/92:Jo811(m) föreslås
en svensk insats vad gäller FoU om matsvampodling genom
inrättande och utvecklande av ett Nordiskt mykologiskt centrum
(yrkande2). Verksamheten föreslås organiserad inom ramen för
en forskningsstiftelse med intressenter/finansiärer från
statliga, regionala och lokala myndigheter,
lantbruksorganisationer samt näringsliv och handel (yrkande3).
Utskottets överväganden
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat motioner
om ett ökat utnyttjande av naturen och uttalat att den
naturresurs som bär och svamp utgör borde tas till vara i större
utsträckning (t.ex. 1989/90:JoU11). Motion 1991/92:Jo803
innehåller således flera synpunkter som utskottet kan ansluta
sig till. Utskottet anser emellertid att syftet med motionen kan
tillgodoses utan något särskilt initiativ från riksdagens sida.
Utskottet gör i flera avseenden samma bedömning som
motionärerna i motion 1991/92:Jo811 om värdet av forskning och
utveckling när det gäller svensk svampodling. Ett mykologiskt
centrum med den inriktning som anges i motionen torde kunna
komma att utgöra ett värdefullt forum för samarbete på olika
områden när det gäller en effektiv och miljövänlig produktion av
svamp. De insatser som efterlyses är emellertid i högre grad en
branschfråga än ett ansvar för statsmakterna. Utskottet föreslår
att motion 1991/92:Jo811 yrkandena2 och3 lämnas utan någon
vidare åtgärd från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en långsiktig strategi för anpassningen av
det svenska jordbruket till EG:s gemensamma jordbrukspolitik
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo29 yrkande1,
res.1(nyd)
2. beträffande kostnadseffektivitet i jordbruketm.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo29 yrkandena2 och3,
3. beträffande anpassningsåtgärder inom animaliesektorn
att riksdagen, med avslag på motion 1992/93:Jo39 yrkande1,
dels avslår regeringens begäran om godkännande såvitt avser
angivna referenspriser för nötkött, kalvkött, griskött och ägg,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om justering av dessa referenspriser, dels godkänner
vad i propositionen i övrigt förordats om anpassningsåtgärder
inom animaliesektorn,
res.2(s)
4. beträffande uppdraget till Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämndenm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo29 yrkande4 och
1992/93:Jo220,
res.3(nyd)
5. beträffande villkoren för oljeväxtodlingenm.m.
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
villkoren för oljeväxtodlingen budgetåret 1994/95 och avslår
motionerna 1992/93:Jo25 och 1992/93:Jo32,
6. beträffande stöd till grönmjölsproduktionen
att riksdagen avslår regeringens begäran om godkännande såvitt
avser arealstöd till grönmjölsproduktionen och med anledning av
motionerna 1992/93:Jo26 yrkande2 och 1992/93:Jo38 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett
volymanpassat stöd till grönmjölsproduktionen för budgetåren
1993/94 och 1994/95,
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
industrins råvarukostnadsutjämning och det temporära systemet
för export av nöt- och griskött samt avslår motionerna
1992/93:Jo29 yrkande5, 1992/93:Jo36 och 1992/93:Jo39
yrkandena2 och 3,
res.4(s)
8. beträffande åtgärder för att främja
produktutvecklingm.m. inom trädgårdsnäringen
att riksdagen dels med anledning av motion 1992/93:Jo28
yrkandena1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om användningen av stödet för främjande av
produktutvecklingm.m. inom trädgårdsnäringen och avslår motion
1992/93:Jo37 yrkande1, dels godkänner vad i övrigt i
propositionen förordats om åtgärder för att främja
produktutvecklingm.m. inom trädgårdsnäringen,
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo28 yrkande3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
en skyndsam utredning om energibeskattningen och avslår motion
1992/93:Jo39 yrkande4,
10. beträffande den yrkesmässiga fruktodlingen
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo39
yrkande6, 1992/93:Jo214 och 1992/93:Jo242 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om en skyndsam
utredning om fruktodlingens ekonomiska situation,
11. beträffande fritidsodlingen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo39 yrkande5,
1992/93:Jo219 och 1992/93:Jo244,
12. beträffande åtgärder för att minska miljöpåverkan och
främja ekologisk trädgårdsproduktion
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
åtgärder för att minska miljöpåverkan och främja ekologisk
trädgårdsproduktion och avslår motion 1992/93:Jo37 yrkandena2
och3,
13. beträffande stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin
i norra Sverige
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stöd
till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
budgetåret 1993/94 och avslår motionerna 1992/93:Jo24
yrkande3, 1992/93:Jo27 yrkande3, 1992/93:Jo30 yrkande1,
1992/93:Jo39 yrkande7i motsvarande del och 1992/93:Jo40
yrkande1,
res.5(s)
14. beträffande merkostnadsersättning för dikor
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo24 yrkande2,
1992/93:Jo27 yrkande2 och 1992/93:Jo40 yrkande2,
15. beträffande ersättning för merkostnader till jordbruket
och livsmedelsindustrin i norra Sverige
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo27 yrkande1,
16. beträffande principerna för Norrlandsstödet
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo29 yrkande7 och
1992/93:Jo30 yrkande2,
res.6(nyd)
17. beträffande återinförande av anslaget Åtgärdsprogram för
jordbruket i norra Sverige
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo217, 1992/93:Jo224
och 1992/93:Jo254 yrkande1,
18. beträffande ändrad stödområdesindelning
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo35 och
1992/93:Jo209,
19. beträffande stöd till getnäringen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo252,
20. beträffande utvidgat arealstödm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo229 och
1992/93:Jo241,
21. beträffande rådgivningen till jordbruket
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
rådgivningen till jordbruket och avslår motionerna 1992/93:Jo34
yrkande2 och 1992/93:Jo39 yrkande8,
res.7(s)
22. beträffande hushållningssällskapens rollm.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo26 yrkande1,
23. beträffande rådgivningen till jordbruket och
trädgårdsnäringen på Gotland
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo31 yrkande1,
24. beträffande rådgivningen till trädgårdsnäringen
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
rådgivningen till trädgårdsnäringen och avslår motion
1992/93:Jo28 yrkande4,
25. beträffande stöd till fortbildning och rådgivning vid
lantbruksskolor
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stöd
till fortbildning och rådgivning vid lantbruksskolor och avslår
motionerna 1992/93:Jo29 yrkande8 och 1992/93:Jo31
yrkande2,
26. beträffande utredningarm.m.
att riksdagen till Utredningarm.m. på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 2500000kr,
27. beträffande stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin
i norra Sverige
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1992/93:Jo24 yrkande1, 1992/93:Jo33,
1992/93:Jo34 yrkande1 och 1992/93:Jo39 yrkande7 i
motsvarande del till Stöd till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1993/94
anvisar ett förslagsanslag på 971000000kr,
res.8(s)
28. beträffande omställningsåtgärder i jordbruketm.m.
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
disposition av medel under anslaget,
29. beträffande bidrag till export av förädlade livsmedel
att riksdagen medger att Statens jordbruksverk under perioden
den 1juli 1993--den 1januari 1995 får bevilja bidrag till
export av förädlade livsmedel inom en ram på 150000000kr,
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
disposition av medel i råvarukostnadsutjämningskassan och avslår
motion 1992/93:Jo29 yrkande6,
31. beträffande ett bredare resursutnyttjande av naturen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo803,
32. beträffande ett Nordiskt mykologiskt centrum
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo811 yrkandena2 och 3.
Stockholm den 15 april 1993
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar
Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke
Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona
Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Christer Windén (nyd), Ulla
Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Lennart
Fremling (fp) och Carl-Olov Persson (kds).
Reservationer
1. En långsiktig strategi för anpassningen av det svenska
jordbruket till EG:s gemensamma jordbrukspolitik (mom.1)
Christer Windén(nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.8
börjar med "Som utskottet" och på s.9 slutar med "anses
tillgodosett" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i tidigare betänkanden uttalat att en snabbare
anpassning till EG:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) vore
önskvärd. I likhet med motionären i motion Jo29 kan utskottet
konstatera att regeringen valt att inte följa utskottets
uttalanden, eftersom jordbruksministern i samtliga
propositioner, inklusive den nu aktuella, endast uttalat sin
avsikt att senare återkomma med besked i betydelsefulla frågor.
Som anförs i motionen borde regeringen redan i samband med det
beslut om ändrad inriktning av jordbrukspolitiken som
föranleddes av Sveriges ansökan om medlemskap ha framlagt en
långsiktig strategi för anpassningen till CAP. Med detta
uttalande ansluter sig utskottet till motion Jo29 yrkande1 att
regeringen bör framlägga en långsiktig strategi för anpassningen
av det svenska jordbruket till EG:s gemensamma jordbrukspolitik.
Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande en långsiktig strategi för anpassningen av
det svenska jordbruket till EG:s gemensamma jordbrukspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo29 yrkande1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Anpassningsåtgärder inom animaliesektorn (mom.3)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka
Bohlin(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.12
börjar med "Som ovan" och slutar med "yrkande1" bort ha
följande lydelse:
Vid sin behandling av årets budgetproposition
(Jordbruksdepartementet) föreslog utskottet att arealbidraget
skall omfatta samma grödor som inkomststödet. Vidare föreslog
utskottet att inlösenpriset på spannmål höjs från föreslagna
0,90kr per kg till 1,05kr perkg, varigenom arealbidrag
kommer att utgå även för t.ex. sockerbetor och potatis.
Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag
(prop.1992/93:100, bil.10, JoU13, rskr.231). Genom
beslutet har enligt utskottets mening förutsättningarna för
animalieproduktionen förändrats i så hög grad att propositionen
bör avslås i de delar som avser direktbidraget till mjölkkor och
referenspriserna för nötkött, kalvkött, griskött, fågelkött och
ägg. I dessa delar bör regeringen återkomma till riksdagen med
förslag och med en redovisning av bakgrunden till de prisnivåer
som blir aktuella. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo39 yrkande1 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande anpassningsåtgärder inom animaliesektorn
att riksdagen dels avslår regeringens begäran om
godkännande såvitt avser anpassningsåtgärder inom
animaliesektorn, dels med anledning av motion 1992/93:Jo39
yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Uppdraget till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndenm.m.
(mom.4)
Christer Windén(nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.14
börjar med "Som anförs" och slutar med "yrkande4" bort ha
följande lydelse:
I propositionen betonar jordbruksministern det ansvar som
åvilar de led i livsmedelskedjan som ligger efter det
prisreglerade ledet för att åtgärder som vidtas i
prisregleringsledet faktiskt kommer konsumenterna till del. Han
uttalar sin avsikt att föreslå regeringen att uppdra åt
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden att genomföra en
uppföljning av livsmedelskedjans olika led. I likhet med
motionären i motion Jo29 anser utskottet att det är väsentligt
att svenska producenter får ungefär lika kostnadsvillkor som
konkurrenterna inom EG. Uppdraget bör därför utvidgas till att
omfatta analys och förslag om åtgärder beträffande hela kedjan
från jordbruket till detaljhandeln. Även frågor om harmonisering
av skatter och avgifter, liksom ökade kostnader för t.ex.
djurskydd och miljöförbättrande åtgärder bör omfattas av
uppdraget. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo29
yrkande4 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande uppdraget till Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämndenm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo29 yrkande4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lämnar motion 1992/93:Jo220 utan vidare åtgärd,
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka
Bohlin(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.20
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande3"
bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslås att 150miljoner kronor förs från
RÅK-systemets utjämningskassa till statsbudgetens inkomstsida.
Utskottet delar regeringens bedömning så till vida att stöd bör
utgå för marknadsföring av svenska livsmedel på exportmarknaden.
Däremot avvisar utskottet regeringens förslag att 100miljoner
kronor bör få disponeras för det temporära exportsystemet för
nöt- och griskött. I likhet med motionärerna i motion Jo39
avstyrker således utskottet regeringens förslag i denna del och
tillstyrker motionens yrkande3.
dels att utskottets hemställan under7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande industrins råvarukostnadsutjämning,m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo39 yrkande3
och med avslag på motionerna 1992/93:Jo29 yrkande5 och
1992/1993:Jo36 dels avslår regeringens begäran om
godkännande såvitt avser ytterligare medel för export av nöt-
och griskött, dels godkänner vad i propositionen i övrigt
förordats om industrins råvarukostnadsutjämning, dels lämnar
motion Jo39 yrkande2 utan vidare åtgärd,
5. Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra
Sverige (mom.13)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka
Bohlin(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.29
börjar med "Våren 1991" och slutar med "7(delvis)" bort ha
följande lydelse:
I 1990års livsmedelspolitiska beslut fastställdes en
lönsamhetsgaranti för jordbruket i norra Sverige. Senare
beslutades att den genomsnittliga lönsamheten under perioden den
1juli 1989 till den 31 juni1990 skulle utgöra grund för
lönsamhetsgarantin. Vidare skulle lönsamhetsberäkningar göras
genom modifiering av den kalkylmodell för beräkning av
merkostnader som användes före 1990års beslut. Genom att den i
propositionen föreslagna nivån för beräkning av Norrlandsstödet
inte bygger på ett kalkylmässigt underlag, är förslaget ett
avsteg från tidigare riksdagsbeslut och innebär en icke
oväsentlig försämring för det norrländska jordbruket. Detta
torde enligt utskottet också ogynnsamt påverka möjligheterna att
i pågående förhandlingar om EG-medlemskap få förståelse för ett
regionalpolitiskt stöd. Som anförs i motion Jo39 förutsätter ett
positivt förhandlingsresultat att ambitionerna när det gäller
stödnivån inte sänks. Utskottet ansluter sig därför till
motionens yrkande7 i den del yrkandet avser
beräkningsunderlaget för Norrlandsstödet. Vad utskottet anfört
med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo24
yrkande3, Jo27 yrkande3, Jo30 yrkande1 och Jo40 yrkande1
tillgodosett. Motionsyrkandena bör inte föranleda någon
riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin
i norra Sverige
att riksdagen dels avslår regeringens begäran om
godkännande såvitt avser stöd till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige, dels med anledning av
motion 1992/93:Jo39 yrkande7 i motsvarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
Jordbruksverkets beräkningsmodell, dels lämnar utan vidare
åtgärd motionerna 1992/93:Jo24 yrkande3, 1992/93:Jo27
yrkande3, 1992/93:Jo30 yrkande1 och 1992/93:Jo40 yrkande1,
6. Principerna för Norrlandsstödet (mom.16)
Christer Windén (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.30
börjar med "Utskottet har" och slutar med "anses tillgodosett"
bort ha följande lydelse:
Våren 1990 beslutade riksdagen att lönsamheten för jordbruket
i norra Sverige inte skall tillåtas sjunka nämnvärt på grund av
avregleringen. Som anförs i motion Jo29 bör emellertid beslutet
inte innebära att det norrländska jordbruket inte skall påverkas
av de ekonomiska förhållandena i övriga landet. Sedan
Norrlandsjordbrukets samband med jordbruket i mellersta Sverige
har upphört, saknas möjlighet till jämförelse av lönsamheten vid
beräkning av Norrlandsstödets omfattning. Enligt utskottets
mening måste företagare och jordbrukare i norra Sverige
underkastas samma krav som gäller i landets södra och mellersta
delar vad avser effektivitet och rationalisering. Härutöver
måste tillses att stödet inte missbrukas genom t.ex. uppköp och
frakt av slaktdjur från andra delar av landet. Härigenom
förfelas syftet med stödet samtidigt som det förlorar i
trovärdighet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo29
yrkande7 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande principerna för Norrlandsstödet
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo29 yrkande7
och med avslag på motion 1992/93:Jo30 yrkande2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Rådgivningen till jordbruket (mom.21)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka Bohlin
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.34
börjar med "När det" och slutar med "yrkande8" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar jordbruksministerns bedömning såvitt avser
omfattningen av statens engagemang i rådgivningen till
jordbruket. Jordbruksministern förordar en på väsentliga områden
bibehållen statlig rådgivning samtidigt som de områden som inte
omfattas av denna rådgivning skall utsättas för konkurrens.
Denna uppdelning beräknas medföra en besparing om 8miljoner
kronor. I likhet med motionärerna i motion Jo39 ser utskottet
emellertid vissa svårigheter när det gäller gränsdragningen
mellan den rådgivning som är knuten till myndighetsutövning och
övrig rådgivning. Utskottet förutsätter att regeringen i det
kommande regleringsbrevet klart anger hur uppdelningen av
rådgivningsverksamheten skall ske. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo39 yrkande8 bör ges regeringen till
känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo34
yrkande2 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör
inte föranleda någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under21 bort ha följande
lydelse:
21. beträffande rådgivningen till jordbruket
att riksdagen dels med anledning av motion 1992/93:Jo39
yrkande8 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om gränsdragningen mellan myndighetsanknuten
och icke myndighetsanknuten rådgivning, dels godkänner vad i
övrigt i propositionen förordats om rådgivningen till
jordbruket, dels lämnar motion 1992/93:Jo34 yrkande2 utan
vidare åtgärd,
8. Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra
Sverige (mom.27)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka Bohlin
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.37
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motsvarande
del" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan avstyrkt regeringens förslag om oförändrad
stödnivå för jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
(res. nr5). I enlighet härmed avstyrker utskottet även
förslaget om medelsanvisning under förevarande anslag och
tillstyrker därmed motion Jo39 yrkande7 (delvis) om en höjning
av anslaget med 73miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Motsvarande belopp bör överföras från RÅK-systemets
utjämningskassa till statsbudgetens inkomstsida. Det anförda
innebär att utskottet avstyrker motionerna Jo24 yrkande1, Jo33
och Jo34 yrkande1.
dels att utskottets hemställan under27 bort ha följande
lydelse:
27. beträffande stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin
i norra Sverige
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1992/93:Jo39 yrkande7 i motsvarande del och med avslag på
motionerna 1992/93:Jo24 yrkande1, 1992/1993:Jo33 och
1992/93:Jo34 yrkande1 till Stöd till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1993/94
anvisar ett förslagsanslag på 1044000000kr och som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
överföring av medel från RÅK-kassan,