I detta betänkande behandlar utskottet huvuddelen av de
förslag som framlagts under Jordbruksdepartementets huvudtitel.
I ett inledande avsnitt behandlas regeringens förslag om
anpassningsåtgärder inom jordbruket inför ett EG-medlemskap m.m.
Här ingår bl.a. åtgärder inom vegetabiliesektorn för budgetåren
1993/94 och 1994/95, fodermedelsregleringen, oljeväxtodlingen,
stöd till ekologisk produktion, finansieringen av åtgärder inom
vegetabiliesektorn och grunderna för anpassningsåtgärder inom
animaliesektorn. Bland regeringsförslagen finns bl.a. förslag om
ett arealbidrag med villkor att 15 % av stödarealen ansluts till
omställningsprogrammet från och med år 1993.
Utskottet föreslår att kravet på 15 % omställning av
stödarealen slopas som villkor för arealbidrag och förordar att
regeringen prövar möjligheterna att fasa in det svenska
omställningsprogrammet i EG:s trädesprogram. Vidare föreslår
utskottet att arealbidraget skall omfatta samma grödor som
inkomststödet och att inlösenpriset på spannmål höjs till 1,05
kr per kg. Härigenom kommer arealbidrag att utgå även för t.ex.
sockerbetor och potatis. Mot dessa beslut reserverar sig
Socialdemokraterna i utskottet.
I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag i det
inledande avsnitt som gäller vissa riktlinjer för jordbrukets
EG-anpassning m.m., med de jämkningar som föranleds av
utskottets ställningstagande beträffande arealbidraget.
Vidare behandlas regeringens förslag om anslag för budgetåret
1993/94 under litt. A, B, C, D, F, G och H3--H7.
I anslutning till anslaget B 5 Stöd till skuldsatta
jordbrukare föreslår utskottet att regeringen gör en snabb
översyn av tillämpningen av denna stödform.
Under anslaget B 10 Omställningsåtgärder i jordbruket
redovisar utskottet budgeteffekterna av utskottets ovan angivna
ställningstaganden.
De anslagspunkter som ej tillhör jordbruksutskottets
beredningsområde behandlas av lagutskottet, utbildningsutskottet
och bostadsutskottet.
Till betänkandet har fogats fem reservationer (s, nyd) och ett
särskilt yttrande (c, kds).
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen (Jordbruksdepartementet)
att riksdagen godkänner vad som förordats om
1. principerna för fastställandet av kompensationsbeloppet
till jordbruket (avsnitt 4.3),
2. vegetabiliesektorn budgetåret 1993/94 (avsnitt 5.1),
3. vegetabiliesektorn budgetåret 1994/95 (avsnitt 5.2),
4. fodermedelsregleringen (avsnitt 5.3),
5. oljeväxtodlingen efter budgetåret 1993/94 (avsnitt 5.4),
6. främjandet av ekologisk produktion (avsnitt 5.5),
7. finansieringen av åtgärder inom vegetabiliesektorn (avsnitt
5.6)
samt
8. grunderna för anpassningsåtgärder inom animaliesektorn
(avsnitt 5.7).
I den del av propositionen som avser anslag för budgetåret
1993/94 har regeringen föreslagit
A. Jordbruksdepartementet m.m.
(A 1) att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 32 625 000 kr.
(A 2) att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1993/94
anvisar ett förslagsanslag på 7 353 000 kr.
(A 3) att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 9 313 000 kr.
(A 4) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 36 000 000 kr.
B. Jordbruk och trädgårdsnäring
(B 1) att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 113 077 000 kr.
(B 2) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1993/94
statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med
sammanlagt högst 5000000 kr,
(B 2) 2. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets
rationalisering, m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 10 000 000 kr.
(B 3) 1. att riksdagen medger att en rörlig kredit på 35
miljoner kronor i Riksgäldskontoret får disponeras för
jordfondsändamål under budgetåret 1993/94,
(B 3) 2. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets
rationalisering för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 1 000 kr.
(B 4) att riksdagen till Täckande av förluster på grund av
statlig kreditgaranti för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 19928000 kr.
(B 5) att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 10000000
kr.
(B 6) att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 38 000 000 kr.
(B 7) att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 435000000
kr.
(B 9) att riksdagen till Stöd till innehavare av
fjällägenheter m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 1 538 000 kr.
(B 10) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att
Statens jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål
under budgetåret 1993/94 får disponera en rörlig kredit på
700000000 kr i Riksgäldskontoret,
(B 10) 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att
Statens jordbruksverk för finansiering av underskottet i
spannmålsregleringen för 1990 års skörd under budgetåret 1993/94
får disponera en rörlig kredit på 50 000 000 kr i
Riksgäldskontoret,
(B 10) 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov
höja de rörliga krediter som Statens jordbruksverk disponerar
för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av
underskott i spannmålsregleringen,
(B 10) 4. att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket
m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2 212
001 000 kr.
(B 11) att riksdagen till Rådgivning och utbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
29785000 kr.
(B 12) att riksdagen till Stöd till sockerbruket på Gotland
m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
12500000 kr.
D. Fiske
(D 1) 1. att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen
för verksamheten inom Fiskeriverkets ansvarsområde i enlighet
med vad som förordats i avsnittet Slutsatser,
(D 1) 2. att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 49 463 000 kr.
(D 2) att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 4 084 000
kr.
(D 8) att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild
fiskerätt m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 000 kr.
(D 9) att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3 612 000
kr.
F. Djurskydd och djurhälsovård
(F 1) 1. att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen
för verksamheten inom Statens veterinärmedicinska anstalts
ansvarsområde i enlighet med vad som förordats under avsnittet
Slutsatser,
(F 1) 2. att riksdagen till Statens veterinärmedicinska
anstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
anslag på 1 000 kr.
(F 2) att riksdagen till Bidrag till Statens
veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 67 121 000 kr.
(F 3) att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på
1 000 kr.
(F 4) att riksdagen till Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1993/94 anvisar
ett förslagsanslag på 76 868 000 kr.
(F 5) att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare
för veterinärvård för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 6000000 kr.
(F 6) att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag
på 25 757 000 kr.
(F 7) att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5 608 000 kr.
(F 8) att riksdagen till Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 51 766 000 kr.
G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor
(G 1) att riksdagen till Statens utsädeskontroll:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på
1 000 kr.
(G 2) att riksdagen till Bidrag till Statens utsädeskontroll
för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2 416 000
kr.
(G 3) att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 646 000 kr.
(G 4) att riksdagen till Statens maskinprovningar:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på
1 000 kr.
(G 5) att riksdagen till Bidrag till Statens maskinprovningar
för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 7 443 000
kr.
(G 6) att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag
på 28 315 000 kr.
(G 7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2 429 000 kr.
H. Livsmedel
(H 3) att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 3 750 000 kr.
(H 4) att riksdagen till Inköp av livsmedel m.m. för
beredskapslagring för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 87 398 000 kr.
(H 5) att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av
livsmedel m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag
på 247 280 000 kr.
(H 6) 1. att riksdagen medger att Statens jordbruksverk för
råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1993/94 får disponera
en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr i Riksgäldskontoret,
(H 6) 2. att riksdagen till Industrins
råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 172 000 000 kr.
(H 7) att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret
1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 11 514 000 kr.
Motioner
1992/93:Jo203 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att inga krav om ytterligare omställning
ställs innevarande år för att arealbidrag skall utgå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att anpassningen till EG:s regler måste
drivas snabbare.
1992/93:Jo204 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till södra Sveriges skogs- och
mellanbygder samt öarna Öland och Gotland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om exportstöd.
1992/93:Jo205 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att det svenska
inlösenpriset och arealbidraget för spannmål av 1993 års skörd
skall anpassas till EG:s nivå.
1992/93:Jo206 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om möjlighet för ideellt drivna ridskolor att få del av
världsmarknadens prissättning på svenskt spannmålsöverskott.
1992/93:Jo207 av Karl-Göran Biörsmark och Margitta Edgren (fp)
vari yrkas att riksdagen begär att regeringen till riksdagen
återkommer med en plan för hur produktion av grönmjöl kan
upprätthållas intill dess vi blir medlemmar i EG.
1992/93:Jo208 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att
anpassa reglerna om arealbidragen för ekologiska jordbruk som
inte använder kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:Jo211 av Lennart Brunander och Birger Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om hjälp till jordbruksföretag som
är hårt skuldsatta.
1992/93:Jo212 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av att regeringen tar initiativ till en snabb
problem- och åtgärdsanalys av lantbruksföretagens ekonomiska
situation.
1992/93:Jo213 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en analys av de
ekonomiska konsekvenserna till följd av beslut om vissa nya
bestämmelser kring djurskydd och miljö samt förslag om åtgärder
i anledning härav,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att kostnadskonsekvenserna för de i vissa
fall högre svenska kraven inom djurskyddet i förhållande till EG
bör beaktas.
1992/93:Jo215 av Christer Windén m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att trädeskrav för erhållande av
arealstöd inte skall erfordras för 1993,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om principerna för användning av överskott av
jordbruksprodukter fram till ett förmodat EG-inträde.
1992/93:Jo216 av Bo Bernhardsson och Gunnar Nilsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ändrade regler för omställning
av jordbruksmark.
1992/93:Jo218 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om jordbrukets omställningsprogram.
1992/93:Jo221 av Roland Larsson och Rosa Östh (c) vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med en
plan för hur den svenska produktionen av konsttorkat grönfoder
skall kunna upprätthållas fram till ett eventuellt
EG-medlemskap.
1992/93:Jo222 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förhållandena för jordbrukets dränerings- och
täckdikningsentreprenörer.
1992/93:Jo223 av Harry Staaf och Liisa Rulander (kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda ett stöd till ekologiskt
lantbruk genom ändrad arealersättning och borttagandet av
förmalningsavgiften på spannmål som odlats på KRAV-godkänt
lantbruk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
något inträdeskrav inte skall ställas för erhållande av
arealersättning till ekologiskt lantbruk,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda stödformer för utveckling av
ekologiskt lantbruk och ekologisk trädgårdsodling.
1992/93:Jo225 av Inge Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen till vårriksdagen inkommer med förslag om
hur produktion av grönmjöl kan upprätthållas fram till ett
EG-inträde.
1992/93:Jo226 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att den redan 1993/94
anpassar pris- och stödnivåer för svensk vegetabilieodling och
köttproduktion till motsvarande EG:s nivå,
2. att riksdagen inför ett exportstöd för svenskt jordbruk som
motsvarar EG:s exportstöd.
1992/93:Jo227 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en utredning om maskinringar för lantbruksföretag.
1992/93:Jo228 av Roland Larsson och Birgitta Carlsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att inlösenpriset på spannmål för
1993 års skörd skall vara 1 kr per kg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arealstöd.
1992/93:Jo230 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen följer utvecklingen så att de svenska
företagen för valltorkning inte slås ut under tiden före ett
tänkt EG-medlemskap.
1992/93:Jo231 av Harry Staaf och Ulf Björklund (kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en högre arealersättning
alternativt i kombination med ett högre inlösenpris för
spannmål, finansierat genom spannmålsregleringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att krav om att gå in i
omställningsprogrammet ej skall ställas för att få del av
arealersättningen.
1992/93:Jo232 av Rosa Östh och Birger Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att inlösenpriset på spannmål för
1993 års skörd skall vara 1 kr per kg,
2. att riksdagen beslutar att kravet på 15 % omställning ej
skall gälla för 1993,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tidigare besked till lantbrukarna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det regionala stödområdet.
1992/93:Jo233 av Kjell Ericsson och Karin Starrin (c) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att slopa kravet på 15 % omställning
under 1993 för att arealbidrag skall utgå,
2. att riksdagen beslutar att införa exportstöd för svenska
jordbruksprodukter,
3. att en harmonisering i övrigt med EG:s regelverk såsom
t.ex. arealbidrag skall komma till stånd så snart det kan ske.
1992/93:Jo234 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning för att klarlägga effekterna av
omställningen i jordbruket i vissa speciella fall.
1992/93:Jo235 av Bo Arvidson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regler och tidpunkt för omställning av
jordbruksmark,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den framtida anpassningen till EG-nivå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett kommande GATT-avtal,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheterna för olika nischgrödor.
1992/93:Jo236 av Bengt Rosén och Gudrun Norberg (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av stimulans av biodlingen.
1992/93:Jo237 av Karl-Gösta Svenson och Bertil Danielsson (m)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att kravet på träda inte skall
omfatta år 1993,
2. att riksdagen beslutar att vidta erforderliga åtgärder för
att minimera de negativa effekter som i motionen angivna exempel
utvisar.
1992/93:Jo238 av Christer Lindblom (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jordbrukets situation i södra Sveriges
skogs- och mellanbygd samt på Öland och Gotland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om angelägenheten av en snabbare
EG-anpassning av svenskt jordbruk.
1992/93:Jo239 av Isa Halvarsson m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om angelägenheten av en snabbare EG-anpassning.
1992/93:Jo240 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särregler för vissa ärtodlare vad avser krav
på omställning av åkerareal.
1992/93:Jo243 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
stöd för svensk produktion av lucernmjöl o.d.
1992/93:Jo245 av Arne Andersson och Stig Bertilsson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om angelägenheten av en snabbare
EG-anpassning.
1992/93:Jo246 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna att
bistå svensk pälsdjursnäring med stöd i enlighet med vad i
motionen anförts.
1992/93:Jo247 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att ekologiskt odlad areal bör undantas från krav på 15 %
träda för att kvalificeras för arealersättning.
1992/93:Jo248 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att övergångsreglerna bör utformas så att
en smidig anpassning till EG:s jordbrukspolitik kan ske i
samband med kommande EG-förhandlingar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att kravet på omställning för arealbidrag
bör ges en utformning mer likartad EG:s politik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att anpassningsomställningen bör prövas i
enlighet med vad vi i motionen anfört,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en generös syn på återbetalningskrav.
1992/93:Jo249 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vallodling som villkor för arealbidrag,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en allmän
fiskevårdsavgift,
3. att riksdagen till anslaget B 11 Rådgivning och utbildning
för budgetåret 1993/94 anvisar 65 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 94 785 000 kr,
4. att riksdagen till anslaget A 1 Jordbruksdepartementet för
budgetåret 1993/94 anvisar 3000000 kr mindre än vad
regeringen föreslagit eller således 29625000 kr,
5. att riksdagen till anslaget A 2 Lantbruksråd för budgetåret
1993/94 anvisar 2 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit
eller således 5 353 000 kr,
6. att riksdagen till anslaget B 1 Statens jordbruksverk för
budgetåret 1993/94 anvisar 10 000 000 kr mindre än vad
regeringen föreslagit eller således 103 077 000 kr,
7. att riksdagen till anslaget H 4 Inköp av livsmedel m.m. för
beredskapslagring för budgetåret 1993/94 anvisar 30 000 000 kr
mindre än vad regeringen föreslagit eller således 57 398 000 kr,
8. att riksdagen till anslaget H 5 Kostnader för
beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1993/94
anvisar 20 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller
således 227 280 000 kr.
1992/93:Jo250 av Ivar Franzén (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att inga tvingande krav på
ytterligare omställning skall ställas för erhållande av
arealbidrag,
2. att riksdagen beslutar att omställningsareal skall
behandlas som EG-träda enligt vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att biobränslen/drivmedel skall
främjas enligt vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att arealbidraget skall höjas enligt
vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att svenska jordbrukare så långt som
möjligt skall få konkurrera på lika villkor med jordbrukarna
inom EG och att införselavgifter och exportmöjligheter skall
anpassas med hänsyn till detta.
1992/93:Jo251 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd till
lantbruksnäringen på Gotland,
2. att riksdagen beslutar att kravet på 15 % omställning av
stödarealen inte skall genomföras på Gotland med tanke på
livsmedelsnäringens överlevnad på ön.
1992/93:Jo253 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om landsbygden som resurs,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om biologisk mångfald och värdering av
jordbrukets kollektiva nyttigheter.
1992/93:Jo255 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till införande av
arealbidrag budgetåret 1993/94,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning om ett utvecklat
landskapsvårdsstöd med den inriktning som motionen anger,
3. att riksdagen till anslaget B 10 Omställningsåtgärder i
jordbruket m.m. anvisar 1 965 501 000 kr, dvs. 246 500 000 kr
mindre än regeringens förslag,
4. att riksdagen beslutar att inom ramen för anslaget B 10
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. omfördela 25 000 000 kr
till stöd för ekologisk odling,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omvandling av prisregleringsavgiften till
miljöavgift,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en förlängning av inkomststödet och dess
finansiering,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tidsbegränsat marknadsföringsstöd för
svenska kvalitetslivsmedel,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om framtagande av en nationell aktionsplan
för bevarande av den biologiska mångfalden.
1992/93:Jo256 av Birgitta Carlsson och Roland Larsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att kravet på 15 % omställning inte
skall gälla för 1993 års skörd,
2. att riksdagen beslutar i enlighet med motionens krav om
exportstöd till svenskt jordbruk,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regler för 1994 års skörd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att stimulera odling av
råvaror till biobränsle och industriell användning.
1992/93:Jo402 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om torskodlingsförsök i Bottenhavet.
1992/93:Jo406 av Inge Carlsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär beslut om total fredning
av lax i de till Sverige hörande uppväxtområdena i södra
Östersjön,
2. att riksdagen hos regeringen begär beslut om ytterligare
begränsningar av fiske efter lax med mängdfångande redskap längs
Norrlandskusten samt i och strax utanför älvarna,
3. att riksdagen begär att regeringen verkar för en
internationell överenskommelse om fredning av laxens
uppväxtområden i hela Östersjön.
1992/93:Jo407 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder för att stärka
torskbeståndet.
1992/93:Jo408 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
åtgärder för laxbeståndet.
1992/93:Jo409 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om åtgärder för att rädda den naturreproducerande laxen.
1992/93:Jo410 av Ingrid Näslund och Chatrine Pålsson (kds)
vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av fler laxtrappor.
1992/93:Jo413 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förslag om införande av allmän
fiskevårdsavgift.
1992/93:Jo419 av Dan Eriksson i Stockholm och Christer Windén
(nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en omedelbar fredning av lax i de
uppväxtområden i södra Östersjön som hör till Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Sverige kraftfullt bör verka för en internationell
överenskommelse om fredning på laxens uppväxtområden i hela
Östersjön.
1992/93:Jo420 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om restaurering av fiskevatten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stiftelser för förvaltande av fiskerätten.
1992/93:Jo513 av Arne Jansson (nyd) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att anslå 5000000 kr av allmänna medel till Statens
veterinärmedicinska anstalt för forskning om älgdöden.
1992/93:Jo522 av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om medel till analyser och forskning kring
den sjukdom som drabbat älgar i västra Sverige.
1992/93:Jo523 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att resurser för ombyggnad och
miljöförbättrande åtgärder kan tas från anslaget för omställning
i jordbruket.
1992/93:Jo612 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om åtgärder för Västerbottenslaxens bevarande.
1992/93:Jo644 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändringar av riktlinjerna för användandet
av landskapsvårdsmedel.
1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att jordbrukspolitiken skall verka för att
de svenska jordbrukarna ges möjlighet att konkurrera på lika
villkor med jordbrukarna i EG.
1992/93:N255 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ramprogram på jordbruks- och
livsmedelssektorn.
1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om landskapsvårdande insatser efter 1994.
1992/93:A471 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ytterligare omställning av
jordbruksmark inte bör ske i Västmanland.
Utfrågning, uppvaktningar m.m.
Utskottet har anordnat en utfrågning med representanter för
Jordbruksverket angående vissa omställningsfrågor och om
merkostnader för svensk animalieproduktion till följd av
bestämmelser om djurskydd och miljö m.m. Vidare har utskottet
uppvaktats av representanter för Svenska naturskyddsföreningen,
Lantbrukarnas riksförbund, Sockerbolaget, betodlarna, Föreningen
Sveriges spannmålsodlare och Alternativodlarnas riksförbund.
Skrivelser om jordbrukets ekonomiska situation m.m. har inkommit
från flera länsstyrelser, organisationer och enskilda.
Utskottet
Inledning
Budgetpropositionen, bilaga 10, inleds med en redogörelse av
den internationella utvecklingen på jordbrukets område och
miljöfrågorna. Därefter redovisas det livsmedelspolitiska
beslutet och effekterna av den livsmedelspolitiska reformen m.m.
Denna del av propositionen återges här i sina huvuddrag.
I anslutning till propositionens överväganden om
EG-medlemskapets krav på jordbrukspolitiken behandlar utskottet
i det följande ett antal motioner om EG-anpassning och mer
allmänna livsmedelspolitiska frågor.
Utskottet vill här fästa uppmärksamheten på att vissa
livsmedelspolitiska frågor också behandlas i utskottets
betänkande 1992/93:JoU20 med anledning av regeringens
proposition 1992/93:183 om vissa frågor rörande jordbruket och
trädgårdsnäringen.
Nuvarande livsmedelspolitiska beslut
Riksdagen fattade i juni 1990 beslut om en ny
livsmedelspolitik (prop. 1989/90:146, bet. 1989/90:JoU25, rskr.
1989/90:327). En utgångspunkt för den nya livsmedelspolitiken är
enligt riksdagens beslut att jordbruksproduktionen i princip
skall vara underkastad samma villkor som andra näringar.
Producenterna skall ersättas endast för efterfrågade varor och
tjänster. Konsumenternas val skall styra produktionen. I de fall
efterfrågan gäller kollektiva varor och nyttigheter är enligt
nämnda riksdagsbeslut offentliga ingripanden befogade. Dessa
varor och tjänster, t.ex. beredskap, landskapsvård och
regionalpolitik, betalas därför med offentliga medel.
Den livsmedelspolitiska reformen innebär att de interna
marknadsregleringarna på jordbrukets område avskaffas. Den
viktigaste förändringen i det sammanhanget är avskaffandet av
den kollektiva exportfinansieringen. Priserna till jordbruket
skall endast skyddas med hjälp av ett gränsskydd. Beslutet
innebär att gränsskyddet skall behållas i avvaktan på resultatet
av GATT-förhandlingarna. Frågan om såväl tekniska som
nivåmässiga förändringar av gränsskyddet skall avgöras i den
takt som följer av en överenskommelse. Våren 1991 beslutade
riksdagen om en justering av gränsskyddet i samband med att s.k.
referenspriser infördes. Referenspriserna anpassades nedåt mot
de marknadspriser som förväntades efter den interna
avregleringen. Utöver prisstödet till jordbruket finns sedan år
1989, som en del av kompensationsbeloppet till jordbruket, ett
direktbidrag som en följd av frysningen av gällande stödpriser
till jordbruket inom ramen för de pågående GATT-förhandlingarna.
Vidare innebär den nya livsmedelspolitiken att de riktade
åtgärderna på beredskaps-, miljö- och regionalområdena
förstärks. Beredskapslagringen av insatsvaror ökar för att
motsvara beredskapskraven avseende omställningen av
livsmedelsproduktionen i kris och krigstid. Det särskilda
prisstödet till jordbruket i norra Sverige behålls men knyts
närmare till lönsamhetsutvecklingen i dessa delar av landet.
Stödet har också höjts avsevärt. På miljöområdet infördes ett
nytt stöd för att bevara ett öppet och rikt varierat
kulturlandskap.
Övergången till en avreglerad marknad skall enligt
riksdagsbeslutet ske under socialt acceptabla former. Därför
vidtas vissa övergångsåtgärder under en femårig övergångsperiod.
Bl.a. bibehålls exportbidraget för kött under en övergångsperiod
liksom inlösensystemet för spannmål samt ett förenklat
utjämningssystem för mejerivaror. Dessutom har under perioden
1990/91--1992/93 ett temporärt inkomststöd utbetalats per hektar
till jordbruket. Under perioden 1992/93--1993/94 utbetalas också
ett särskilt omställningsstöd till de brukare som varaktigt
ställer om sin areal till annan användning än
livsmedelsproduktion. Därutöver lämnas ett särskilt
anläggningsstöd till bl.a. de jordbrukare som på
omställningsarealen väljer att plantera löv- eller energiskog.
Även inom animalieproduktionen har åtgärder vidtagits.
Effekter av den livsmedelspolitiska reformen
Genom olika regeringsbeslut har Statens jordbruksverk, Statens
pris- och konkurrensverk, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
(LES), Konsumentberedningen och Statens naturvårdsverk fått i
uppdrag att följa den livsmedelspolitiska reformens effekter
inom sina resp. ansvarsområden.
Uppföljningsrapporter från bl.a. Jordbruksverket och LES har
lämnats till Jordbruksdepartementet den 1 oktober 1992. I det
följande redovisas några sammanfattande bedömningar baserade i
huvudsak på LES uppföljningsrapport.
Trots att en relativt kort tid förflutit sedan 1990 års
livsmedelspolitiska reform inleddes har den redan fått flera
viktiga effekter. Anpassningen av animalieproduktionen har gått
mycket snabbt, och inom såväl mjölkproduktionen som övrig
animalieproduktion råder på årsbasis i stort sett
marknadsbalans. Antalet mjölkkor minskade från 570000 år 1989
till ca 527000 år 1992.
De medel som åren 1990/91--1992/93 disponeras för bidrag till
mjölkproducenter som upphör med produktionen har medverkat till
att skapa en bättre marknadsbalans. Totalt har ca 2350
producenter upphört med mjölkproduktionen motsvarande 300
miljoner kg mjölk. Det förbättrade mjölkpensionssystemet har
påskyndat avgången från mjölkproduktionen. Även köttproduktionen
har minskat snabbt. Den snabba produktionsanpassningen har gjort
att det stora prisfall som avregleringen initialt väntades
medföra uteblev. Uppgifter om jordbrukarnas investeringsplaner
indikerar dock att investeringar i ny produktionskapacitet
planeras inom hela animalieproduktionen, vilket på något eller
några års sikt kan leda till ökad produktion.
Minskningen av spannmålsöverskottet går långsammare, och trots
att spannmålsarealen minskat från 1330000 ha år 1990 till
1170000 ha år 1992 kan spannmålsöverskottet under ett
normalår enligt nämnda rapport beräknas till ca 900 miljoner kg.
År 1991 anslöts drygt 350000 ha till omställningsprogrammet,
vilket innebar en väsentlig reducering av spannmålsöverskottet.
Anslutningen år 1992 var betydligt lägre, ca 25000 ha, vilket
ger en total omställningsareal på ca 375000 ha. Det behövs
ytterligare en betydande anslutning till omställningsprogrammet
för att marknadsbalans skall uppnås. Enligt LES bedömning synes
inte anslutningen till nuvarande omställningsprogram bli av
sådan omfattning att den leder till resursmässig balans inom
spannmålsproduktionen.
Undersökningar visar att på knappt hälften av
omställningsarealen har omställning genomförts eller påbörjats.
Av den areal där omställningen påbörjats svarar extensivt bete
för ca 75 % medan plantering av barrskog, odling av industri-
och energigrödor samt nischgrödor svarar för sammanlagt 15 %.
För den andra hälften av omställningsarealen, på vilken någon
åtgärd ännu inte vidtagits, finns planer för cirka hälften av
arealen medan det för den resterande delen saknas planer. Ett
särskilt anläggningsstöd lämnas utöver omställningsstöd vid
anläggning av energiskog, lövskog och våtmarker. Sådant stöd har
t.o.m. budgetåret 1991/92 beviljats för 26200 ha till ett
belopp av 335 miljoner kronor. Totalt finns 500 miljoner kronor
till förfogande för detta ändamål.
Vad avser reformens ekonomiska effekter konstateras i
rapporten att vetskapen om att en avreglering skulle påbörjas
den 1 juli 1991 har gjort att jordbrukarna redan före
ikraftträdandet vidtagit anpassningsåtgärder. Inköpen av
exempelvis maskiner och förnödenheter har minskat samtidigt som
åtskilliga jordbrukare skaffat sig nya inkomstkällor utanför
jordbruket. Nedgången i maskininvesteringar har varit kraftig
under åren 1990 till 1992, dvs. åren närmast efter 1990 års
livsmedelspolitiska beslut.
Enligt Jordbruksverkets s.k. sektorskalkyl, som redovisar
intäkter och kostnader i jordbruket, var driftsöverskottet år
1988 2,3 miljarder kronor, år 1989 3,9 miljarder kronor och år
1990 4,8 miljarder kronor. Preliminära uppgifter för år 1991
indikerar ett överskott på 2,7 miljarder kronor. En prognos för
1992 pekar på ett överskott på 1,8 miljarder kronor. I denna
kalkyl har omställningsstödet periodiserats, och därför speglar
överskottet inte det likviditetsmässiga utfallet.
Gjorda modelljordbruksberäkningar, som utnyttjas för att göra
prognoser över förväntad lönsamhet, visar att för mjölkföretagen
var överskottet oförändrat eller sjönk något mellan år 1990 och
år 1991. Mellan år 1991 och år 1992 beräknas överskottet minska
i södra Sverige men bli i stort sett oförändrat i mellersta
Sverige. Vid en normal vädersituation skulle lönsamheten enligt
rapporten ha förbättrats för samtliga typmjölkgårdar år 1992.
För gårdar med växtodlingsinriktning, och då speciellt
spannmålsgårdar, visar beräkningarna att överskottet föll
relativt kraftigt mellan år 1990 och år 1991. Resultatet för år
1992 innebär en ytterligare försämring enligt rapporten. Vid
normalskörd skulle resultatet för växtodlingsföretagen inte ha
försämrats lika mycket under år 1992. Påpekas bör att
jämförelsen görs med år 1990, som från ekonomisk synpunkt var
ett mycket bra år för växtodlingsföretagen. I LES rapport
påpekas att det ekonomiska resultatet måste bli sämre än före
produktionsanpassningens början för att en anpassning skall
komma till stånd.
Indikationer på den ekonomiska utvecklingen i jordbruket kan
även erhållas på annat sätt. Antalet ansökningar om särskilt
stöd till skuldsatta jordbrukare har varit litet. Hittills har
åtta ansökningar om avvecklingsbidrag beviljats.
Av LES rapport framgår också att antalet företagskonkurser
ökat kraftigt under framför allt år 1991, såväl totalt som inom
jord- och skogsbruk. Detta torde främst vara en följd av en
allmän försämring av den ekonomiska situationen i landet.
Konkurser inom jord- och skogsbruk mätt som andel av totala
antalet konkurser har varit färre efter år 1989 än under andra
hälften av 1980-talet.
Under större delen av 1980-talet steg konsumentpriserna på
jordbruksreglerade livsmedel snabbare än för andra livsmedel och
för varor totalt. Under åren 1990 och 1991 men även under
december 1991--oktober 1992 är förhållandet det omvända, dvs.
priserna stiger långsammare för de svenska jordbruksreglerade
livsmedlen. Faktorer som bidragit till denna förändring är
enligt LES bl.a. övergången till direktstöd fr.o.m. år 1989 till
följd av frysningen av prisstödet till jordbruket, men även
anpassningen av produktionen till tillgängligt marknadsutrymme
förklarar förändringen. Även för övriga livsmedel kan ett
trendbrott noteras. Det faktum att produktionen inom landet
tvingats anpassas till vad som kan avsättas inom landet har
inneburit en neddragning av kapaciteten inom såväl
förädlingsföretagen som insatsvaruföretagen.
LES konstaterar också att reformen medfört en ökad inverkan av
marknadskrafterna, framför allt genom att avvecklingen av
marknadsregleringen har medfört att olönsamma överskott påverkar
resp. producent och industri mer direkt än tidigare.
Möjligheterna till marknadsutjämning genom lagring och export
har kraftigt minskat. Eventuella överskott kommer nu att i
huvudsak avsättas inom landet, vilket ger effekter på prisnivån
och ökar förutsättningarna för inhemsk konkurrens. Enligt
rapporten pågår inom lantbrukskooperationen en anpassning till
reformens effekter och till den ökade internationella handel som
väntas. Detta tar sig uttryck i bl.a. en koncentration av
verksamheten till allt färre lantmanna-, mejeri- och
slakteriföreningar.
En uppföljningsrapport av miljöeffekterna av den nya
livsmedelspolitiken har även lämnats gemensamt av
Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Chefen för Miljö-
och naturresursdepartementet redogör för denna (se bil. 15,
JoU12).
1. EG-medlemskapets krav på jordbrukspolitiken
Propositionen
Sveriges ansökan om medlemskap i EG ställer enligt
jordbruksministern nya krav på jordbrukspolitiken, krav som inte
ryms inom ramen för 1990 års beslut. För att förbereda en
avstämning av omställningsbeslutet, som omfattas av 1990 års
livsmedelspolitiska beslut, tillsattes i december 1991 en
särskild kommission, Omställningskommissionen (Jo 1991:07).
Kommissionen skall beakta effekter och faktorer som inte var
kända eller förutsedda vid tidpunkten för det
livsmedelspolitiska beslutet, i första hand konsekvenserna av en
anslutning till EG. Utgångspunkten för arbetet är att
omställningen av jordbruket skall fullföljas på ett sådant sätt
att Sverige vid inträdet i EG har en stark och konkurrenskraftig
jordbruksnäring och livsmedelsindustri. Omställningskommissionen
har lagt fram två delbetänkanden. I det första delbetänkandet
(SOU 1992:87) Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och
livsmedelsindustri för EG, som behandlar vegetabiliesektorns
anpassning, export av förädlade livsmedel samt åtgärder för
ekologisk produktion, föreslås bl.a. att inlösenprissystemet för
spannmål förlängs t.o.m. budgetåret 1994/95 och att ett
arealbidrag lämnas under perioden 1993/94--1994/95 under
förutsättning att areal samtidigt trädas. Vidare föreslås att
ett exportstöd införs för vissa förädlade livsmedel. Dessutom
föreslås bl.a. att stödet till ekologisk produktion ökas.
I kommissionens andra delbetänkande (SOU 1992:125) Åtgärder
för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri för
EG behandlas huvudsakligen åtgärder inom animalieområdet. I
betänkandet föreslås bl.a. att gränsskyddet för proteinfoder tas
bort i sin helhet den 1 juli 1993. Dessutom föreslås att
direktbidragen till mjölkkorna bibehålls under budgetåret
1993/94 för att sedan avvecklas medan bidragen till ungnöts-
samt am- och dikoproduktionen även utbetalas fortsättningsvis.
Därutöver föreslås prissänkningar i partiledet för nöt-, gris-
och fågelkött samt för ägg under perioden den 1 juli 1993--den 1
juli 1994. Betänkandena har remissbehandlats.
Regeringens målsättning är att omställningen av jordbruket
skall fullföljas och att Sverige skall bli medlem i EG den 1
januari 1995. Regeringen har inför de nära förestående
medlemskapsförhandlingarna fastställt förhandlingsmål på bl.a.
jordbruksområdet. Sverige siktar på en fullständig integrering
med EG:s gemensamma jordbrukspolitik från den dag Sverige blir
medlem. En målsättning är att Sverige vid integrationen skall
uppnå så stora positiva samhällsekonomiska effekter som möjligt
med hänsyn tagen både till behovet av en stark och
konkurrenskraftig jordbruksnäring och till konsumenternas och
skattebetalarnas intressen. Ambitionen bör därvid vara att inga
övergångsåtgärder skall behöva tillämpas sedan Sverige blivit
medlem samt att övriga konkurrensbegränsande åtgärder undanröjs,
i båda fallen på basis av ömsesidighet.
Sverige vill också behålla den höga ambitionsnivå som vi har
på bl.a. miljö-, djurskydds- och djurhälsoområdena.
Målsättningen att upprätthålla de höga nivåer som vi nått på
dessa områden har en bred förankring i vårt samhälle. Sverige
kommer därför såväl i förhandlingsarbetet som vid ett medlemskap
att aktivt driva dessa frågor.
Av de relativt omfattande studier som Statens jordbruksverk
gjort av konsekvenserna för svensk livsmedelsproduktion av ett
EG-medlemskap framgår att Sverige före valutakursförändringarna
hade en totalt sett högre pris-, stöd- och kostnadsnivå än EG.
Generellt gällde jämförbara pris- och stödnivåer mellan Sverige
och EG på vegetabilieområdet, medan nivåerna inom
animalieproduktionen var högre i Sverige. Kostnadsnivån är
enligt studierna högre inom samtliga produktionsgrenar. Ett
svenskt medlemskap innebär självfallet ökad handel med livsmedel
mellan EG-länder och Sverige, vilket kommer att öka
konkurrenstrycket på den svenska livsmedelssektorn.
Den nyligen beslutade reformen av CAP, genom vilken priserna
på framför allt spannmål sänks, vilket i stället kompenseras med
arealbidrag, innebär inte att EG:s pris- och marknadsreglering
eller exportbidrag avskaffats. Reformen innebär bara att priser
och därmed exportbidrag sänkts och att den enskilde jordbrukaren
i stället ersätts genom ett direktstöd i form av arealbidrag.
I EG-kommissionens avis om förutsättningarna för ett svenskt
medlemskap i Gemenskapen framgår att den svenska avregleringen
av jordbruket, som följer av 1990 års reform, står i strid med
delar av CAP, som t.ex. pris- och marknadsregleringar samt
exportstöd. Detta innebär enligt EG-kommissionen att sådana
regleringar som ännu ej avskaffats behålls eller ånyo måste
införas vid ett medlemskap och att det därför krävs en
anpassning av den svenska jordbrukspolitiken. I utlåtandet
konstateras också att de svenska livsmedelsproducenterna kommer
att möta både lägre priser, lägre stödnivåer och högre grad av
konkurrens.
Sveriges och EG:s jordbrukspolitik och livsmedelsmarknad
skiljer sig alltså åt med avseende på priser, stödsystem,
stödnivåer och produktionskostnader. Samtidigt eftersträvar
Sverige en fullständig integrering med EG:s gemensamma
jordbrukspolitik från den dag Sverige blir medlem. Sveriges
ansökan om medlemskap i EG har därmed väsentligt förändrat
förutsättningarna för 1990 års livsmedelspolitiska beslut. För
att Sverige vid tidpunkten för ett inträde i EG skall ha en
stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och
livsmedelsindustri krävs att en anpassning av de svenska pris-,
stöd- och kostnadsnivåerna påbörjas redan före ett medlemskap.
Det förutsätter anpassningar av 1990 års livsmedelspolitiska
beslut i syfte att få ett jordbruk som har förutsättningar att
överleva och utvecklas med de nya förutsättningar och spelregler
som ett medlemskap innebär. Vidtas inte vissa
anpassningsåtgärder före ett medlemskap riskerar dessutom vissa
delar av primärproduktionen, som har förutsättningar att vara
konkurrenskraftiga i EG, att slås ut under perioden fram till
ett medlemskap.
Ansökan om EG-medlemskap har på ett avgörande sätt påverkat
omställningen inom vegetabilieproduktionen, i första hand
reduceringen av det svenska spannmålsöverskottet. Positiva
förväntningar på ett medlemskap och osäkerhet kring
omställningsarealens behandling och rätt till framtida EG-stöd
har påverkat förutsättningarna för en fortsatt omställning. En
ytterligare omställning av relativt stora arealer krävs för att
balans skall uppnås på spannmålsmarknaden.
En stor andel av den till omställningsprogrammet anslutna
arealen ligger också i vänteläge, dvs. några åtgärder som
innebär en permanent omställning har inte vidtagits eller
planerats. Det betyder att överskottsproduktionen i den uppkomna
situationen på kort sikt kommer att fortsätta trots att hela
1990 års beslut bygger på successiv anpassning till en situation
med marknadsbalans. Om inlösenprissystemet slopas efter 1993 års
skörd och inkomststödet avskaffas efter år 1992, allt i enlighet
med 1990 års beslut, kommer det svenska stödet till
spannmålsproduktionen att bli väsentligt lägre än inom EG.
Svensk produktion, som har förutsättningar att vara
konkurrenskraftig i EG, riskerar därmed att slås ut. En sådan
utveckling är enligt jordbruksministern inte motiverad. Den nya
situation som uppstått motiverar därför en principiell
anpassning av 1990 års livsmedelspolitiska beslut.
Omställningskommissionen har i sitt första delbetänkande
föreslagit åtgärder för att underlätta en marknadsetablering av
svenska produkter som bedöms vara långsiktigt konkurrenskraftiga
på utländska marknader. Jordbruksministern delar kommissionens
uppfattning att sådana åtgärder skulle underlätta anpassningen
av svensk livsmedelssektor till de förhållanden som råder inom
EG. Inom regeringskansliet bereds för närvarande förslag till
åtgärder för att underlätta export av icke sammansatta förädlade
livsmedel baserade på svenska råvaror. Jordbruksministern avser
att inom kort återkomma till regeringen med förslag i denna
fråga (se prop. 1992/93:183).
Sverige har generellt sett ett högre produktionskostnadsläge
än EG, men till skillnad från vegetabilieområdet ligger pris-
och stödnivåerna inom animalieområdet över motsvarande nivåer
inom EG. Det faktum att Sverige tvingats överge den fasta
växelkursen för kronan påverkar till viss del anpassningsbehovet
av de svenska pris-, stöd- och kostnadsnivåerna till de inom EG.
Sverige har sedan november en rörlig växelkurs för kronan.
Situationen präglas av stor osäkerhet, inte minst som flera
EG-länder inom EG:s växelkurssamarbete tvingats överge sina
fasta växelkurser, och det är därför svårt att i dag med
bestämdhet säga vilka konsekvenser växelkursförändringarna får
för EG-anpassningen på jordbruksområdet. Det kan dock
konstateras att pris- och stödnivåerna i Sverige, på grund av de
inträffade växelkursförändringarna, nu närmat sig motsvarande
nivåer inom EG.
En anpassning av de svenska kostnads-, pris- och stödnivåerna
förutsätter möjlighet att sänka gränsskyddet. En sådan
anpassning av gränsskyddet och därmed av pris- och stödnivån är
inte möjlig inom ramen för gällande livsmedelspolitiska beslut.
Enligt 1990 års beslut skall ett gränsskydd i form av rörliga
införselavgifter behållas i avvaktan på resultatet av
GATT-förhandlingarna.
Förhandlingarna är ännu inte avslutade och eventuella
gränsskyddssänkningar inom ramen för ett GATT-avtal skulle
heller inte vara tillräckliga med hänsyn till de anpassningskrav
som bör vara uppfyllda före ett medlemskap fr.o.m. år 1995. Även
på denna punkt anser jordbruksministern det således vara
nödvändigt med vissa principiella anpassningar av 1990 års
beslut för att möta de nya krav som ett EG-medlemskap ställer.
Det totala kompensationsbeloppet till det svenska jordbruket bör
inte längre bara fastställas med hänsyn till nationella
förhållanden och med hänsyn till de pågående
GATT-förhandlingarna. I stället måste det totala stödet även
avvägas mot behovet av anpassning av stödnivån inför ett
EG-medlemskap. Eftersom gränsskyddssänkningar är ett
betydelsefullt medel för att uppnå kostnads- och stödsänkningar
bör gränsskyddssänkningar få vidtas på såväl animalie- som
vegetabilieområdet.
Motionerna
I anslutning till propositionens inledande avsnitt om
EG-medlemskapets krav på jordbrukspolitiken behandlar utskottet
ett antal motioner som tar upp bl.a. jordbrukets EG-anpassning i
allmänhet och mer övergripande livsmedelspolitiska frågor m.m.
De motioner som avser arealstöd, inlösenpris på spannmål m.m.
och stöd till ekologisk odling behandlas i senare delar i
betänkandet.
Enligt motion Jo212 (kds) bör regeringen ta initiativ till en
snabb problem- och åtgärdsanalys av lantbruksföretagens
ekonomiska situation. I motion Jo218 (-) yrkas att regeringen
omgående omprövar villkoren för den svenska jordbrukspolitiken,
i överläggningar med företrädare för näringen, så att inte det
svenska jordbruket slås ut före ett eventuellt svenskt inträde i
EG.
Relativt allmänt formulerade krav på en snabbare anpassning
till de regler som gäller inom EG framförs i motionerna Jo203
yrkande 2 (m), Jo238 yrkande 2 (fp) och Jo239 (fp). Motionerna
tar i huvudsak sikte på de regler som innebär att svenskt
jordbruk behandlas mindre förmånligt än EG-jordbruket. Bl.a.
diskuteras behovet av ett exportstöd som motsvarar EG:s
exportstöd och en anpassning av gränsskyddet. I motion Jo226
yrkande 1 (kds) förordas en anpassning av pris- och stödnivån
till EG:s nivå, och i yrkande 2 föreslås ett exportstöd liknande
EG:s. Liknande yrkanden om exportstöd framförs i motionerna
Jo204 yrkande 2 (c), Jo233 yrkande 2 (c) och Jo256 yrkande 2
(c).
Enligt motion Jo250 yrkandena 2, 3 och 5 (c) bör
omställningsareal behandlas som EG-träda, odling av biobränslen
främjas och möjlighet ges för svenska jordbrukare att konkurrera
på lika villkor med jordbrukare inom EG, bl.a. i fråga om
exportstöd och gränsskydd. Enligt motion Jo256 yrkande 4 (c) bör
odlingen av råvaror till biobränsle och industriell användning
stimuleras.
I motion Jo213 (m) begärs en analys av de ekonomiska
konsekvenserna av svenska bestämmelser om djurskydd och miljö
m.m. och yrkas att kostnadskonsekvenserna av sådana särregler
beaktas.
I motion Fi211 (nyd) yrkande 28 begärs att jordbrukspolitiken
skall utformas så att svenska jordbrukare kan konkurrera på lika
villkor med jordbrukare inom EG.
I motion Jo255 yrkande 2 (s) förs en diskussion om de s.k.
kollektiva nyttigheter som jordbruket kan tillhandahålla i form
av biologisk mångfald och ett öppet och levande landskap. Ett
stöd till näringen för att bevara dessa nyttigheter bör kunna
utformas som ett utvecklat landskapsvårdsstöd. Stödformen skall
vara så utformad att den ger tydliga besked till bönderna om de
villkor som råder för näringen. Den skall vara så entydig och
lätt att administrera som möjligt. Den skall också vara förenlig
med ett framtida medlemskap i EG. Vidare föreslås i motionen att
ett tidsbegränsat marknadsföringsstöd införs för svenska
kvalitetslivsmedel (yrkande 7). Enligt yrkande 5 i samma motion
bör regeringen utreda hur prisregleringsavgifterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel kan omvandlas till
miljöavgifter. Därvid bör undersökas om en del av avgiften kan
återföras till jordbruket som direktstöd för att stimulera
ekologisk odling. Enligt yrkande 9 bör en nationell aktionsplan
upprättas för bevarande av den biologiska mångfalden.
Även i motionerna N317 yrkande 17 (s) och Jo644 (s) framförs
synpunkter rörande landskapsvårdsstödet och riktlinjerna på
något längre sikt för denna stödform.
Frågor om biologisk mångfald och värdering av jordbrukets
kollektiva nyttigheter tas också upp i motion Jo253 (c).
Motionärerna beskriver utförligt hur landsbygden kan fungera som
en resurs, inte bara för livsmedelsproduktion utan också som
producent av bioenergi och skapare av kollektiva nyttigheter i
form av biologisk mångfald, kulturmiljövärden, rekreationsvärden
och varierad landskapsbild. Enligt motionen bör ett system
utarbetas för att värdera dessa kollektiva nyttigheter.
Härigenom kan det bli ekonomiskt möjligt för den enskilde
jordbrukaren att bruka sin mark så dessa värden inte går
förlorade (yrkandena 1 och 2).
I motion Jo248 (s) framhålls behovet av övergångsregler för en
smidig anpassning till EG. Vidare yrkas att omställningsreglerna
utformas som i EG och att anpassningsomställningen prövas i
enlighet med vad som anförts i motionen (yrkandena 1--3).
I motion Jo235 yrkande 3 (m) anförs att regeringen bör verka
för att ett GATT-avtal snarast kan undertecknas.
Regler och villkor för omställningsstödet m.m. behandlas i
motionerna Jo216 (s), Jo222 (c) och Jo248 (s).
I motion Jo216 kritiseras det förhållandet att
omställningsstöd ej utgår när mark utarrenderas till t.ex.
extensivt bete, inhyrda köttdjur, utegångssvin m.m. I motion
Jo222 upprepas ett tidigare framfört krav på stöd till
jordbrukets täckdiknings- och dräneringsentreprenörer. Enligt
motion Jo248 yrkande 4 bör frågan om eventuella återkrav av
omställningsbidrag prövas i positiv anda och med generositet
från statsmakternas sida.
I motion Jo227 (kds) förordas en utredning angående ett
ekonomiskt stöd till s.k. maskinringar i jordbruket.
I motion Jo215 yrkande 2 (nyd) föreslås att det samlade
produktionsöverskottet, i stället för att dumpas på
världsmarknaden, används för riktad hjälp till katastrofdrabbade
områden. Det innebär att uppköp av livsmedel i första hand bör
göras i Sverige. Medel bör tas ur budgeten för katastrofbistånd
(den del av motionen, yrkande 3, som avser finansieringen
behandlas av utrikesutskottet).
Några motioner behandlar jordbrukets betydelse för vissa
angivna län och regioner i landet. I motionerna Jo204 yrkande 1
(c) och Jo238 yrkande 1 (fp) framhålls -- med hänvisning till
EG:s regionalpolitiska jordbruksstöd -- behovet av stöd till
jordbruket i södra Sveriges skogs- och mellanbygder samt på
Öland och Gotland. I motion Jo251 (c) anförs att ett
regionalpolitiskt stöd bör införas till lantbruksnäringen på
Gotland och att Gotland bör undantas från omställningskravet. I
motion A471 yrkande 3 (s) anförs att ingen ytterligare
omställning bör ske i Västmanlands län. I motion Jo232 (c)
yrkande 4 framhålls att man i förberedelserna för EG-inträdet
bör beakta att det regionala stödområdet omfattar delar av
Västmanlands län och Uppsala län. Enligt motion N255 yrkande 2
(fp) behövs ett ramprogram för jordbruket och livsmedelssektorn
i Skåne.
Utskottets överväganden
EG-medlemskapets krav på jordbrukspolitiken m.m.
Som framgår av propositionen ställer Sveriges ansökan om
medlemskap i EG nya krav på jordbrukspolitiken, krav som inte
ryms inom ramen för 1990 års beslut. För att förbereda en
avstämning av omställningsbeslutet tillsattes i december 1991 en
särskild kommission, Omställningskommissionen. Kommissionen har
lagt fram två delbetänkanden som delvis lagts till grund för
propositionens förslag. I sitt fortsatta arbete kommer
kommissionen att behandla bl.a. mål och medel för att bevara ett
öppet och levande kulturlandskap samt stödet till jordbruket i
norra Sverige.
Utskottet delar regeringens målsättning att omställningen av
jordbruket skall fullföljas och att Sverige skall bli medlem i
EG den 1 januari 1995. Vid integrationen bör Sverige uppnå så
stora samhällsekonomiska effekter som möjligt med hänsyn tagen
till både behovet av en stark och konkurrenskraftig
jordbruksnäring och till konsumenternas och skattebetalarnas
intressen. Vi bör också behålla den höga ambitionsnivå som vi
har på bl.a. miljö-, djurskydds- och djurhälsoområdena.
De regionalpolitiska frågorna bör ägnas särskild uppmärksamhet.
För att Sverige vid tidpunkten för ett inträde i EG skall ha
en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och
livsmedelsindustri krävs att en anpassning av de svenska pris-,
stöd- och kostnadsnivåerna påbörjas redan före ett medlemskap.
Det förutsätter, som jordbruksministern anför, anpassningar av
1990 års livsmedelspolitiska beslut i syfte att få ett jordbruk
som har förutsättningar att överleva och utvecklas med de nya
förutsättningar och spelregler som ett medlemskap innebär.
Vidtas inte vissa anpassningsåtgärder före ett medlemskap
riskerar dessutom vissa delar av primärproduktionen, som har
förutsättningar att vara konkurrenskraftiga i EG, att slås ut
under perioden fram till ett medlemskap.
En anpassning av de svenska kostnads-, pris- och stödnivåerna
förutsätter möjlighet att justera gränsskyddet och kräver
således i denna del vissa principiella anpassningar av 1990 års
beslut. Det totala kompensationsbeloppet till det svenska
jordbruket bör inte längre bara fastställas med hänsyn till
nationella förhållanden. Det totala stödet måste även avvägas
mot behovet av anpassning av stödnivån inför ett medlemskap.
Eftersom gränsskyddssänkningar är ett betydelsefullt medel för
att uppnå kostnads- och stödsänkningar bör gränsskyddssänkningar
få vidtas på såväl animalie- som vegetabilieområdet. Det anförda
innebär att utskottet i huvudsak inte har något att erinra mot
vad som anförs i propositionen (avsnitt 4.3) om principerna för
anpassning av kompensationsbeloppet till jordbruket. När det
gäller animalieproduktionens villkor och kostnadskonsekvenserna
av svenska bestämmelser om miljö och djurskydd m.m. hänvisar
utskottet till vad som anförs nedan.
När det gäller anpassningen i vegetabilieproduktionen anser
utskottet att det skulle underlätta den långsiktiga planeringen
i jordbruket om en snabbare anpassning av det svenska
omställningsprogrammet till EG:s trädesprogram kunde
åstadkommas. Omställningsstöd enligt de svenska bestämmelserna
utgår t.o.m. budgetåret 1993/94. De särskilda villkoren för
omställningsstöd gäller för perioden den 1 juli 1991 -- den 30
juni 1996 (omställningsperioden). Om det finns särskilda skäl,
kan stödmyndigheten i undantagsfall medge att en åtgärd vidtas
efter den 30 juni 1996. I ett följande avsnitt kommer utskottet
att föreslå att regeringens förslag frångås såvitt avser kravet
på omställning av stödarealen som villkor för arealbidrag
under budgetåren 1993/94 och 1994/95. Vidare förordas en höjning
av inlösenpriset på spannmål och en utvidgning av arealbidraget.
Mot bakgrund av utskottets ställningstagande rörande
omställningskravet föreslår utskottet att regeringen verkar för
att omställningsprogrammet i största möjliga utsträckning
anpassas till EG:s trädesprogram. Utskottet är medvetet om att
en sådan anpassning förutsätter överväganden om både tekniska
frågor och mer övergripande ekonomisk-politiska frågor såsom
t.ex. trädesvillkoren, varaktigheten och återbetalning av
omställningsstödet. Det bör ankomma på regeringen att närmare
pröva dessa frågor i syfte att uppnå ovannämnda anpassning. Vad
utskottet anfört om anpassning av omställningsprogrammet till
EG:s trädesprogram bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Utskottets ställningstagande innebär bl.a. att motionerna
Jo248 yrkandena 2 och 4 och Jo250 yrkande 2 inte påkallar någon
ytterligare åtgärd.
I anslutning till motion Jo212 vill utskottet framhålla att
det från olika håll i landet kommit oroande uppgifter om allt
svårare ekonomiska problem för jordbruksnäringen. Enligt
utskottets mening måste dessa problem följas med stor
uppmärksamhet. Under anslaget B 5 Stöd till skuldsatta
jordbrukare föreslår utskottet i det följande att reglerna för
stödet ses över. Vidare bör framhållas att
Jordbruksdepartementet enligt ett nyligen publicerat
pressmeddelande avser göra en snabbutredning av jordbrukets
ekonomiska situation. I meddelandet framhålls att det i 1990 års
beslut förutsågs att ekonomin i jordbruket under en
övergångsperiod skulle bli ansträngd. Förra sommarens torka och
den negativa prisutvecklingen på fläsk- och nötkött har
förvärrat situationen under senare tid. Till detta kommer den
höga räntenivån och krisen i den finansiella sektorn som gjort
att många jordbrukare fått problem med sina lån. Enligt
jordbruksministern är den senaste tidens rapporter om ett ökande
antal konkurser oroande. Jordbruksdepartementet kommer därför
att med förtur analysera den rådande situationen för att skapa
ett underlag för att bedöma behovet av åtgärder. Utskottet har
erfarit att utredningen kommer att få formen av en
expertutredning med representanter för bl.a. departementet,
Jordbruksverket, Statistiska centralbyrån och LRF.
De synpunkter som framförs i motion Jo212 sammanfaller i stor
utsträckning med det uttalande av departementet som återgetts
ovan. Enligt utskottets mening är syftet med motion Jo212
tillgodosett, och motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.
När det gäller konkursstatistiken vill utskottet för sin del
tillägga att huvuddelen av obeståndssituationerna i jordbruket
leder till en avveckling utan konkurs, eftersom antalet
oprioriterade fordringsägare vanligen är litet. Som exempel kan
nämnas en utredning som lantbruksenheten i Skaraborgs län
utfört. Enligt denna förekom i länet under år 1992 125
avvecklingar av jordbruk med anledning av obestånd. Av dessa
ledde enligt uppgift endast 10 till konkurs.
De motioner som går ut på att anpassningen till EG:s regler
skall drivas snabbare tar i huvudsak sikte på sådana stödformer
resp. produktionsbestämmelser som ställer EG-jordbruket i en mer
förmånlig position än det svenska jordbruket. Flera motioner
nämner särskilt exportstödet inom EG. Utskottet vill framhålla
att det torde bli nödvändigt att vidta åtgärder för anpassning i
flera steg under perioden fram till ett svenskt EG-inträde.
Regeringen har nyligen lagt fram förslag om ytterligare
anpassningsåtgärder. Här ingår bl.a. insatser för att underlätta
export av förädlade livsmedel (prop. 1992/93:183). Frågan
behandlas närmare i utskottets betänkande 1992/93:JoU20 och
föranleder i detta sammanhang inget särskilt uttalande av
utskottet.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet följande motioner i
den mån de inte tillgodoses med utskottets ställningstaganden:
Jo203 yrkande 2, Jo204 yrkande 2, Jo218, Jo226, Jo233 yrkande 2,
Jo238 yrkande 2, Jo239, Jo248 yrkandena 1 och 3, Jo250 yrkande
5, Jo255 yrkande 7 och Jo256 yrkande 2.
Frågan om konkurrens på lika villkor med EG-jordbruket
innefattar även kostnadskonsekvenserna för det svenska
jordbruket av strängare nationella bestämmelser angående miljö,
djurskydd m.m. I anslutning till motion Jo213 hänvisar utskottet
till sina uttalanden i betänkandet 1992/93:JoU9 (s. 5) och får i
övrigt anföra följande.
Inom Jordbruksverket har nyligen en utredning genomförts
angående svensk djurskyddslagstiftning i ett EG-perspektiv. I
utredningen diskuteras kostnadskonsekvenserna av vissa
särbestämmelser i Sverige. Jordbruksverket har gjort bedömningen
att de svenska djurskyddsreglerna begränsar möjligheterna att
uppnå en fullständig anpassning för produktionsgrenarna
griskött, fågelkött och ägg till den 1 januari 1995. I samband
med en utfrågning med representanter för Jordbruksverket har
utskottet fått ytterligare information om utredningen och om
verkets beräkningar av merkostnader för bl.a. fläsk-, fågelkött-
och äggproduktionen. Ett särskilt uppdrag har lämnats åt
professor Ingvar Ekesbo att undersöka merkostnader och
beräknade merintäkter ("plusvärden") för faktorer som kan
betecknas som bättre livsmedelskvalitet m.m. till följd av
svenska bestämmelser. Utskottet förutsätter att dessa
utredningar kommer att granskas ytterligare av regeringen och
läggas till grund för ett aktivt svenskt agerande i
medlemskapsförhandlingarna. Som utskottet tidigare anfört är det
viktigt att bibehålla den höga svenska ambitionsnivån på bl.a.
miljö-, livsmedels- och djurskyddsområdena. Vid ett EG-inträde
bör Sverige verka för att bidra till en högre ambitionsnivå och
en vidareutveckling av de europeiska reglerna i dessa avseenden.
Detta överensstämmer också med regeringens ståndpunkt sådan den
framgår av inledningsanförandet vid öppnandet av de svenska
medlemskapsförhandlingarna den 1 februari 1993. Under en
övergångsperiod kan det förutses att reglerna inom EG inte
kommer att vara konkurrensneutrala. Under denna övergångsperiod
kan det bli nödvändigt att skydda en högre inhemsk pris- och
kostnadsnivå inom vissa produktionsgrenar genom en anpassning av
gränsskyddet och/eller kompensation för merkostnaderna med
budgetmedel. Det anförda innebär att utskottet i huvudsak
instämmer med motion Jo213. I avvaktan på regeringens
ställningstagande till det nämnda utredningsmaterialet bör
motionen inte för närvarande leda till något bestämt uttalande
från riksdagens sida.
I motion Fi211 yrkande 28 framförs ett till synes generellt
syftande yrkande om konkurrens på lika villkor mellan det
svenska jordbruket och EG:s jordbruk. Utskottet delar
motionärernas uppfattning så till vida att vi på längre sikt
givetvis bör eftersträva största möjliga harmonisering på
jordbruksområdet. Frågan om lika villkor i jordbruksproduktionen
inrymmer emellertid en lång rad svårbedömda aspekter, och
konsekvenserna av en fullständig harmonisering på samtliga
områden kan knappast överblickas i dagsläget. Som framgår av
diskussionen ovan kan det för övrigt i vissa fall finnas skäl
att behålla svenska särregler så länge EG har lägre ställda
krav. Utskottet kan således inte tillstyrka motion Fi211 yrkande
28 med den vittsyftande utformning som yrkandet erhållit.
Som ovan redovisats behandlas frågor om jordbrukets betydelse
från regionalpolitisk synpunkt tämligen utförligt i motion Jo253
och i ett antal motioner som särskilt framhåller jordbrukets
betydelse i angivna län och regioner i landet. Vidare behandlas
jordbrukets resurser för att tillhandahålla s.k. kollektiva
nyttigheter i form av landskapsvård och biologisk mångfald m.m.
utförligt i motion Jo255, men också i motionerna Jo253, N317 och
Jo644.
Utskottet delar i huvudsak de synpunkter som framförs i motion
Jo253 om landsbygden som en resurs för hela landet. Det bör
framhållas att utskottet i flera sammanhang understrukit
landsbygdens och de areella näringarnas betydelse från
regionalpolitisk synpunkt. En av målsättningarna för 1990 års
beslut är att livsmedelspolitiken skall bidra till regional
utjämning av sysselsättning och välfärd. Vid öppnandet av
Sveriges förhandlingar om medlemskap den 1 februari 1993 betonas
särskilt de regionalpolitiska frågorna och jordbrukets betydelse
för den regionala utvecklingen. Vidare anfördes att "en
överenskommelse måste nås rörande tillvägagångssätt och metoder
för att inom ramen för Gemenskapens politik nå dessa mål och för
att slå vakt om och utveckla jordbruket i norra Sverige, i
skogsområdena i söder samt på Öland och Gotland". Utskottet
instämmer i denna formulering och förutsätter att den blir
vägledande för de fortsatta förhandlingarna.
Enligt ett pressmeddelande från Jordbruksdepartementet den 25
februari har regeringen beslutat om tilläggsdirektiv till
Omställningskommissionen som innebär att kommissionen får i
uppdrag att utreda vilka områden i södra och mellersta Sveriges
skogs- och mellanbygder inkl. Öland och Gotland som kan komma
att behöva stödinsatser vid ett EG-medlemskap. Kommissionen
skall senare också redovisa vilka särskilda åtgärder som behövs
för att bibehålla kulturlandskapet i dessa områden.
I enlighet med det anförda utgår utskottet således från att
synpunkterna i motionerna Jo204 yrkande 1, Jo238 yrkande 1,
Jo251 och Jo253 yrkande 1 kommer att beaktas och föreslår att
motionerna lämnas utan vidare åtgärd. I anslutning till motion
Jo251 yrkande 2 bör tilläggas att utskottet i ett följande
avsnitt frångår kravet på omställning som villkor för
arealbidrag.
Motionerna N255 yrkande 2, Jo232 yrkande 4 och A471 yrkande 3
avstyrks i den mån de ej tillgodoses med det anförda.
Vad särskilt beträffar jordbrukets medverkan i landskapsvården
och i arbetet för att bevara den biologiska mångfalden får
utskottet anföra följande. Landskapsvården är en integrerad del
av den livsmedelspolitiska reformen. Som framhålls i Miljö- och
naturresursdepartementets budgetbilaga (bil. 15 s. 82 f.) är en
fortsättning av systemet med landskapsvård nödvändig från både
odlingslandskaps-, kultur-, miljö- och naturvårdssynpunkt.
Riksdagens och regeringens nationella mål och internationella
åtaganden att slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap
och dess natur- och kulturmiljövärden liksom den biologiska
mångfalden förutsätter att dessa marker även i fortsättningen
nyttjas i jordbruket i så stor utsträckning som möjligt. I
Omställningskommissionens uppdrag ingår att pröva olika former
av ersättningar och stöd till jordbruket, bl.a. ett arealstöd,
och i det sammanhanget bedöma hur systemet med landskapsvård
skall ingå i den svenska jordbrukspolitiken. Det nuvarande
systemet uppvisar stora likheter med det system som byggs upp
inom EG. Vid ett eventuellt inträde i EG bedömer utskottet, i
likhet med miljöministern, att denna typ av system måste
bibehållas. I den mån formerna behöver förändras får bl.a.
Omställningskommissionens analyser utvisa detta. När det gäller
biologisk mångfald hänvisar utskottet till uttalandet i
budgetpropositionens bil. 15 (s. 16) att detta är ett av de
viktigaste miljöområdena under de kommande åren. En proposition
om biologisk mångfald aviseras senare under detta år. Där kommer
bl.a. att redovisas hur Sverige skall följa upp konventionen om
biologisk mångfald genom t.ex. en landstudie om biologisk
mångfald. I propositionen avses vidare redovisas hur
bestämmelserna om biotopskydd i naturvårdslagen skall tillämpas.
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det föreligger en
stor samstämmighet mellan regeringens överväganden och
motionerna i detta avseende. I likhet med motionärerna räknar
utskottet med att det finns en vilja att betala jordbruket för
bevarandet av jordbrukslandskapet och dess växt- och djurliv.
Som anförs i motion Jo253 kräver bl.a. värderingsfrågorna
särskild uppmärksamhet i detta sammanhang. När det gäller
värdering av och ersättning för nu åsyftade kollektiva
nyttigheter har utskottet vid en uppvaktning informerats om det
system för arealbidrag m.m. som utarbetats av Svenska
naturskyddsföreningen. Utskottet utgår från att synpunkterna i
motionerna Jo253 yrkande 2 och Jo255 yrkandena 2 och 9 kommer
att beaktas i det fortsatta utredningsarbetet. Motionerna
påkallar således ingen särskild åtgärd från riksdagens sida i
detta sammanhang. Utskottet gör samma bedömning beträffande
motionerna Jo644 och N317 yrkande 17.
Övriga frågor
I anslutning till motion Jo215 hänvisar utskottet till
Utrikesdepartementets skrift Svenskt bistånd 1991/92 (s. 41 f.).
Det internationella livsmedelsbiståndet kanaliseras i huvudsak
genom FN:s livsmedelsprogram (World Food Programme, WFP). Bland
Sveriges åtaganden i detta sammanhang kan nämnas ett årligt
bidrag enligt livsmedelshjälpskonventionen motsvarande 40 000
ton. De svenska kontantbidragen används för uppköp i Sverige
till världsmarknadspris eller i u-länder med egen
exportproduktion. Motionen är i huvudsak tillgodosedd och
påkallar ingen ytterligare åtgärd i denna del (yrkande 2).
Utskottet har inte funnit anledning att föreslå någon ändring
i villkoren för omställningsstödet, som regleras i
Jordbruksverkets detaljföreskrifter. Utskottets förslag i det
föregående om anpassning till EG:s trädesprogram innebär f.ö.
att reglerna eventuellt kommer att omprövas. Med anledning härav
avstyrker utskottet motion Jo216.
Dräneringsföretagen i jordbruket kan erhålla stöd i form av
garantilån enligt bestämmelserna om statligt stöd till
jordbrukets rationalisering. Utskottet har inte funnit anledning
att frångå sitt tidigare ställningstagande i fråga om stöd till
denna verksamhet och avstyrker därför motion Jo222 (se
1991/92:JoU15 s. 22).
Utskottet delar synpunkterna i motion Jo227 så till vida att
samverkan mellan jordbrukare i form av maskinringar m.m. är
särskilt viktig i en situation med stigande kostnader och
vikande intäkter i näringen. Maskinringsidén stöds av såväl
Jordbruksverket som LRF. Inom ramen för anslaget till rådgivning
och utbildning fördelar Jordbruksverket medel för att främja och
vidareutveckla maskinringsverksamheten. En särskild arbetsgrupp
har bildats för att genomföra centrala aktiviteter i form av
insatser på riksnivå med inriktning på utbildning, rådgivning
och erferenhetsutbyte mellan verksamhetsledare vid maskinringar
och mekaniseringskonsulenter vid länsstyrelsernas
lantbruks/landsbygdsenheter. Utskottet avstyrker motion Jo227
i den mån motionen ej tillgodoses med det anförda.
I likhet med vad som anförs i motion Jo235 anser utskottet det
viktigt att GATT-förhandlingarna kan slutföras och ge ett
positivt resultat för världshandeln. Eftersom en uppgörelse inte
kunde nås före det amerikanska presidentskiftet är det för
närvarande svårt att bedöma möjligheterna till en snabb
avslutning av Uruguayrundan. Utskottet förutsätter givetvis att
regeringen liksom tidigare arbetar aktivt för att få en
uppgörelse till stånd. Det kan nämnas att den svenska regeringen
tillsammans med 15 andra länder nyligen gjort en framställning
om det angelägna i att förhandlingarna leder till resultat.
Någon särskild åtgärd med anledning av yrkande 3 i motionen är
således inte påkallad.
När det gäller stimulans av odling av råvaror till biobränsle
och annan industriell användning hänvisar utskottet till
redovisningen i bil. 10 s. 92 om de omfattande satsningar som
gjorts på detta område. Med denna hänvisning avstyrks motionerna
Jo250 yrkande 3 och Jo256 yrkande 4.
Utskottet har inte funnit anledning att ompröva sitt nyligen
gjorda ställningstagande i fråga om prisregleringsavgifterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel (se 1992/93:JoU9 s. 8 f.).
Det uppdrag som nämns i betänkandet har nyligen slutförts av
Jordbruksverket, som föreslår en generell avgift på
bekämpningsmedel och en avveckling av miljöavgiften på kväve och
fosfor. Enligt verket har målet att reducera användningen av
handelsgödselkväve med 20% fram till år 2000 redan uppnåtts,
och användningen förväntas inte öka de närmaste åren. Verket
bedömer också att målet om en halvering av kväveförlusterna till
år 1995 kommer att uppnås. Vidare har ett regeringsuppdrag
redovisats om behov, möjligheter och konsekvenser av
miljöavgifter på kadmium. Förslagen bereds i regeringskansliet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Jo255
yrkande 5.
2. Åtgärder inom vegetabiliesektorn för budgetåret 1993/94
Propositionen
Systemet med inlösenpriser skall fullföljas i enlighet med
1990 års beslut samt kompletteras med ett differentierat
arealbidrag med i genomsnitt 700 kr/ha och år. Inlösenpriset
fastställdes i detta beslut till 90 öre per kg. För att
jordbrukarna skall bli berättigade till arealbidrag krävs att
minst 15 % av stödarealen har anslutits till 1990 års
omställningsprogram fr.o.m. 1993. Ersättning lämnas med i
genomsnitt 4 000 kr/ha för mark som ansluts till omställningen
under 1993. Företag med en stödareal under 20 ha undantas från
omställningskravet.
I EG lämnas arealbidrag för odling av spannmål, oljeväxter och
proteingrödor. Det svenska arealbidraget föreslås betalas ut för
1993 års spannmålsodling, dock maximalt motsvarande den areal
som ingår i stödarealen för budgetåret 1993/94 minskad med den
areal som har anslutits till omställningsprogrammet. Stödarealen
bör utgöras av arealen spannmål, oljeväxter, proteingrödor och
areal ansluten till Omställning 90 enligt Jordbrukets register
baserat på grödfördelningen år 1990. Under budgetåret 1993/94
bör dock inte lämnas någon arealersättning för den redan
kontrakterade oljeväxtodlingen. Den arealbidragsberättigade
arealen för budgetåret 1993/94 beräknas till ca 1140000 ha.
Det anförda innebär att 1990 års beslut som syftade till att
vid produktionsbalans möjliggöra ett högre pris måste frångås.
Detta bör ske genom en sänkning av referenspriset och därmed
gränsskyddet.
Som en konsekvens av att spannmåls- och fodermedelspriserna
sjunker kommer prisnivån på grönmjöl att sjunka och lönsamheten
minska. Utan kompletterande insatser finns det således en risk
att de svenska företagen för valltorkning slås ut under tiden
före ett medlemskap, trots att de skulle ha förutsättningar att
ekonomiskt klara sig på EG:s villkor. Mot denna bakgrund anser
jordbruksministern att ett temporärt stöd till
valltorkningsföretag bör behållas under perioden fram till den 1
januari 1995.
Motionerna
Ett flertal motioner går ut på att kravet på omställning redan
under skördeåret 1993 slopas som villkor för arealbidraget.
Dessa är Jo203 yrkande 1 (m), Jo215 yrkande 1 (nyd), Jo231
yrkande 2 (kds), Jo232 yrkande 2 (c), Jo233 yrkande 1 (c), Jo237
yrkande 1 (m), Jo250 yrkande 1 (c) och Jo256 yrkande 1 (c). I
motion Jo255 yrkande 1 (s) yrkas avslag på förslaget om
arealbidrag eftersom förslaget är ogenomtänkt och kortsiktigt.
Enligt yrkande 6 bör i stället, i syfte att bevara kontinuiteten
i jordbrukspolitiken, inkomststödet förlängas under 1993/94 och
utgå med ett belopp om 500 kr per ha, utan koppling till
ytterligare omställning. Kostnaden beräknas till 600 miljoner
kronor och bör finansieras inom ramen för anslaget till
omställningsåtgärder i jordbruket. I motionerna Jo232 yrkande 3
(c) och Jo256 yrkande 3 (c) understryks behovet av tidigare
besked till lantbrukarna om vilka regler som skall gälla. I
motion Jo235 yrkandena 1 och 2 (m) föreslås en modifiering av
regeringens förslag om omställning av areal och anpassning bl.a.
av arealbidraget till EG-nivå. Vidare yrkas (yrkande 4) att
odling av s.k. nischgrödor måste få fortsatta möjligheter. I
motion Jo237 yrkande 2 (m) redovisas några olika typfall som
skulle drabbas på ett oskäligt sätt av omställningskravet och
yrkas åtgärder för att minimera effekterna. Enligt motion Jo234
(m) bör effekterna av tvångsträdan utredas för vissa
mjölkproducenter med hög andel vallodling. I motion Jo240 (fp)
yrkas undantag från omställningskravet för ärtodlarna i Skåne.
Enligt motion Jo249 yrkande 1 (v) bör krav ställas på 30 %
vallodling som villkor för arealbidrag.
I motionerna Jo205 (-), Jo228 (c), Jo231 yrkande 1 (kds),
Jo232 yrkande 1 (c), Jo233 yrkande 3 (c), Jo235 yrkande 2 (m),
Jo245 (m) och Jo250 yrkande 4 (c) framförs yrkanden om en
anpassning av arealbidrag och/eller inlösenpris för spannmål
till den högre nivå som gäller i EG. I några av motionerna
preciseras kraven till ett arealbidrag om 1 000 kr per ha och
ett inlösenpris om en krona per kg.
I motionerna Jo207 (fp), Jo221 (c) och Jo225 (s) yrkas förslag
eller en plan för att upprätthålla produktionen av grönmjöl till
ett EG-inträde. Enligt motion Jo230 (kds) bör utvecklingen för
valltorkföretagen följas. I motion Jo243 (c) föreslås ett stöd
för lucernmjöl, likvärdigt med EG:s stöd.
Utskottets överväganden
Utskottet noterar att jordbruksministern, enligt ett
pressmeddelande från Jordbruksdepartementet, inte längre
vidhåller kravet på omställning av stödarealen från och med år
1993 som villkor för arealbidrag. Utskottet anser för sin del
att kravet i fråga om 1993 års odling bör frångås främst av den
anledningen att ett riksdagsbeslut i frågan skulle komma så sent
att många jordbrukare inte skulle kunna anpassa sin odling så
att de uppfyller kravet för arealbidrag. Som framgår av
utskottets överväganden i ett föregående avsnitt anser utskottet
att det tills vidare inte heller bör föreskrivas något krav på
omställning som villkor för arealbidraget för budgetåret
1994/95. Dessa överväganden bör anstå till dess regeringen
undersökt möjligheterna att i än högre grad anpassa det svenska
omställningsprogrammet till EG:s trädeskrav. Det anförda innebär
att utskottet helt eller delvis ställer sig bakom de motioner
som riktat invändningar mot kravet på omställning för år 1993.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av dessa motioner
uttalar att det tills vidare inte skall ställas krav på
omställning som villkor för arealbidraget.
De uppgifter som kommit utskottet till del i detta ärende
tyder på att lönsamheten i jordbruket minskat och att
intäktsnivåerna särskilt i spannmålsodlingen ligger klart under
EG:s nivåer. Utskottet har därför noga övervägt möjligheterna
att, trots det svåra statsfinansiella läget, genomföra vissa
förbättringar för vegetabilieodlingen. När det gäller
arealbidraget delar utskottet emellertid jordbruksministerns
bedömning att det bör utgå med i genomsnitt 700 kr per ha och
att stödarealen beräknas med 1990 års odling som grund.
Utskottet är däremot inte berett att godta den föreslagna
begränsningen av bidragsberättigade grödor. Arealbidrag bör
lämnas under budgetåret 1993/94 för 1993 års odling enligt
regeringens förslag, dvs. spannmål och proteingrödor (matärt,
foderärt, åkerbönor samt vicker till mognad). Dessutom bör
arealbidraget enligt utskottets mening omfatta odling av
rågvete, potatis (matpotatis och potatis för stärkelse och
råsprit), sockerbetor, konservärter, frövall och bruna bönor.
Den beräknade stödarealen om 1 140 000 ha utökas enligt
utskottets förslag med ca 100000 ha. Den sålunda förordade
konstruktionen av arealbidraget bör gälla även 1994 års odling.
När det gäller oljeväxter innebär utskottets förslag ingen
avvikelse från propositionen. För budgetåret 1993/94 utgår inget
arealbidrag för den redan kontrakterade odlingen. Beträffande
1994 års skörd hänvisar utskottet till de överväganden som görs
i betänkandet 1992/93:JoU20.
I fråga om inlösenpriset för spannmål gör utskottet den
bedömningen att ett inlösenpris om 1,05 kr per kg utgör en mera
rimlig nivå med hänsyn till den senaste tidens valutautveckling
och förhållandena inom EG. Detta förutsätter att referenspriset
och gränsskyddet anpassas något i förhållande till de
beräkningar som görs i bilaga 10 och i proposition 1992/93:183.
Utskottet har erfarit att detaljföreskrifterna om arealbidrag
vid en viss utformning skulle innebära att de jordbrukare som
anslutit sig till omställningsprogrammet drabbas av
odlingsbegränsningar som inte gäller för de jordbrukare som står
utanför programmet. Utskottet förutsätter att regeringen
utformar reglerna så att man undviker oskäliga effekter för
nämnda kategori av odlare.
Budgeteffekterna av utskottets förslag är i hög grad beroende
av vilka antaganden som görs i fråga om bl.a. den fortsatta
anslutningen till omställningsprogrammet, spannmålsöverskottets
storlek och världsmarknadsprisernas utveckling. Utskottet
återkommer till denna fråga i det följande under anslaget B 10.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av nu berörda
motioner gör ett tillkännagivande till regeringen av vad
utskottet anfört om slopande av omställningskravet,
arealbidragets omfattning och inlösenpriset. De motioner som i
första hand tillgodoses härigenom är Jo203 yrkande 1, Jo215
yrkande 1, Jo228 yrkande 1, Jo232 yrkandena 1 och 2, Jo233
yrkande 1, Jo235 yrkande 4, Jo237 yrkande 1, Jo250 yrkande 1 och
Jo256 yrkande 1. Motionerna Jo205, Jo231 yrkande 1 och Jo245 är
delvis tillgodosedda och bör inte föranleda någon ytterligare
åtgärd. Vidare avstyrks motionerna Jo233 yrkande 3, Jo228
yrkande 2, Jo235 yrkandena 1 och 2 och Jo250 yrkande 4.
Motion Jo255 yrkandena 1 och 6 avstyrks, med den anmärkningen
att förslaget om ett förlängt inkomststöd i viss mån
sammanfaller med utskottets förslag ovan om ett utvidgat
tillämpningsområde för arealbidraget. Skillnaderna består främst
i de föreslagna beloppens storlek och den tekniska
beräkningsgrunden för inkomststöd resp. arealbidrag. Enligt
gällande regler beräknas inkomststödet efter 1990 års odling,
medan arealbidraget relateras till aktuell odling.
Utskottets ställningstagande innebär vidare att motionerna
Jo232 yrkande 3, Jo237 yrkande 2, Jo240 och Jo256 yrkande 3 är
inaktuella och inte påkallar någon särskild åtgärd. När det
gäller effekterna för vissa mjölkproducenter m.fl. enligt
motiveringen i motion Jo234 förutsätter utskottet givetvis att
regeringen och Jordbruksverket följer den fortsatta
utvecklingen. Utskottet är inte berett att nu föreslå något
initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen.
Motion Jo249 yrkande 1 avstyrks, främst av det skälet att
utskottet anser att ett krav på 30 % vallodling framstår som
orealistiskt och att det i alltför stor utsträckning avviker
från EG:s trädeskrav.
I den nyligen framlagda proposition 1992/93:183 föreslår
regeringen att producenter av grönmjöl skall erhålla ett
arealbidrag på ca 3 000 kr/ha under budgetåren 1993/94 och
1994/95. Förslaget behandlas i utskottets betänkande
1992/93:JoU20. Utskottet konstaterar att motionerna om
grönmjölsproduktionen härigenom är helt eller delvis
tillgodosedda och avstyrker motionerna Jo207, Jo221, Jo225,
Jo230 och Jo243.
3. Åtgärder inom vegetabiliesektorn för budgetåret 1994/95
Propositionen
Systemet med inlösenpriser skall förlängas t.o.m. 1994 års
skörd samt kompletteras med ett fortsatt differentierat
arealbidrag. För att jordbrukarna skall bli berättigade till
arealbidrag krävs att minst 15 % av stödarealen har anslutits
till omställningen fr.o.m. år 1993. Företag med en stödareal
under 20 ha undantas från omställningskravet.
Arealbidrag lämnas budgetåret 1994/95 för den då aktuella
odlingen av spannmål och oljeväxter. Nivåerna på inlösenpriser
och arealbidrag skall beslutas senare.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i detta avsnitt med
den ändring som föranleds av att omställningskravet slopas som
villkor för arealbidrag och att arealbidraget får samma
omfattning som inkomststödet (se föregående avsnitt).
4. Fodermedelsregleringen
Propositionen
Som ett led i den nödvändiga kostnadsanpassningen inför ett
EG-medlemskap föreslår regeringen att gränsskyddet för
proteinfodermedel tas bort den 1 juli 1993. Förändringen kommer
på sikt att leda till väsentligt lägre kostnader inom
animalieproduktionen. Det leder emellertid också till att
priserna på inhemska fodermedel måste sänkas för att dessa skall
kunna konkurrera på marknaden. Sammanlagt kan
kostnadsminskningen inom animalieproduktionen till följd av
dessa åtgärder beräknas till mellan 1 500 och 2 000 miljoner
kronor. Gränsskyddet för spannmålssubstituten bör förändras i
takt med förändringarna av referenspriset på spannmål och, i den
mån proteinhalten i substituten är högre än i spannmål, även av
den borttagna införselavgiften på proteinfodermedel.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om borttagande av
gränsskyddet för proteinfodermedel. När det gäller effekterna
för animalieproduktionen bör framhållas att förutsättningarna
för propositionens antaganden har förändrats genom den fortsatta
valutaförändringen och genom utskottets förslag beträffande
inlösenpriset för spannmål.
I motion Jo206 (s) föreslås att de ideellt drivna ridskolorna
får del av världsmarknadens prissättning på svenskt
spannmålsöverskott för att minska foderkostnaderna.
Utskottet vill framhålla att de sänkta kostnaderna för
proteinfodermedel kommer att få en pristryckande effekt också på
andra foderråvaror. Efter hand som den svenska
spannmålsproduktionen leder till pristryckande överskott kan det
dessutom antas att de inhemska marknadspriserna alltmer närmar
sig världsmarknadspriserna. Motionen är i huvudsak tillgodosedd
och kan lämnas utan vidare åtgärd.
5. Åtgärder inom oljeväxtodlingen efter budgetåret 1993/94
Propositionen
EG:s marknadssystem för oljeväxter bygger på ett
världsmarknadspris för frö på EG-marknaden kompletterat med ett
arealbidrag. Arealbidraget för oljeväxter är regionaliserat med
ledning av avkastningsnivån för varje enskild region.
Regeringens förslag i det föregående innebär att
oljeväxtodlingen inte skall vara berättigad till arealbidrag för
budgetåret 1993/94. Inför 1994 års skörd skall ett särskilt
system med garanterat inlösenpris för skörden i kombination med
arealbidrag gälla för odlingen av oljeväxter.
Odlingen bör inte understiga vad som krävs av beredskapsskäl.
Jordbruksministern bedömer att produktionen med de förändringar
som föreslås kan upprätthållas på i stort sett oförändrad nivå.
Nivån på inlösenpriset för oljeväxtfrö bör fastställas vid samma
tillfälle som priset för spannmål, dock senast vid behandlingen
av 1994 års budgetproposition.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Frågor om
inlösenpris och arealbidrag för oljeväxtodlingen återkommer i
anslutning till utskottets behandling av proposition 1992/93:183
(JoU20).
6. Åtgärder för att främja ekologisk produktion
Propositionen
Stödet till den ekologiska produktionens utveckling skall
byggas ut inom områdena tillämpad forskning och utveckling,
marknadsföringsinsatser och kontroll. Sammanlagt skall 10
miljoner kronor per år anvisas för budgetåren 1993/94 och
1994/95 utöver nuvarande budgetmedel. 5 miljoner kronor fördelas
till området tillämpad forskning och utveckling, 3 miljoner
kronor till marknadsföringsinsatser och 2 miljoner kronor till
kontrollorganisationerna. Finansiering av förslaget skall ske
genom omfördelning av medel från de nuvarande direktbidragen.
I reformen av EG:s gemensamma jordbrukspolitik finns stöd till
ekologiskt lantbruk med bland de kompletterande stöden till
miljöfrämjande åtgärder. Dessa stöd delfinansieras av EG med
50 % eller med 75 % inom de s.k. mindre gynnade områdena. För
att erhålla ett stöd skall ett stödprogram utarbetas av
medlemsländerna. Programmet skall sedan godkännas av
EG-kommissionen.
Regeringen har utfärdat en förordning (1992:1085) om utförsel
av ekologiskt framställda produkter m.m. Förordningen
tillgodoser de krav som EG fr.o.m. den 1 januari 1993 ställer
vid import från tredje land av ekologiskt framställda produkter.
Härigenom vidgas möjligheterna att marknadsföra dessa produkter
på EG-marknaden.
När det gäller att införa ett svenskt omläggningsstöd före år
1995 är det enligt jordbruksministern ett problem att EG:s
villkor inte är kända. Han finner det olämpligt att införa ett
dylikt stöd innan det godkänts av EG men anser dock att det bör
utarbetas ett förslag till stöd till omläggning till ekologisk
produktion inom ramen för EG:s kompletterande miljöprogram.
Motionerna
I motion Jo208 (c) yrkas att reglerna om arealbidrag till
ekologisk odling anpassas till EG:s arealbidrag. I motion Jo223
(kds) yrkas utredning angående ett stöd till ekologisk odling i
form av en högre arealersättning och slopande av
förmalningsavgiften samt om stödformer för utveckling av
ekologiskt lantbruk och trädgårdsodling. Enligt yrkande 2 i
motionen bör inget trädeskrav ställas för ekologiskt lantbruk.
Även i motion Jo247 (-) yrkas att den ekologiska odlingen
undantas från trädeskravet.
I motion Jo255 yrkande 4 (s) yrkas att den ekologiska odlingen
tillförs ytterligare 25 miljoner kronor genom omfördelning av
anslaget till omställningsåtgärder i jordbruket. Den del av
motionen som avser medelsanvisning behandlas under motsvarande
anslagspunkt i det följande.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utbyggnad av
stödet till den ekologiska produktionen inom områdena tillämpad
forskning och utveckling, marknadsföringsinsatser och kontroll.
Genom utskottets överväganden i det föregående har kravet på
slopande av omställningskravet tillgodosetts också vad gäller
den ekologiska odlingen. Utskottet avstyrker därför motionerna
Jo223 yrkande 2 och Jo247.
När det gäller omläggningsstöd och andra åtgärder för att
stimulera ekologisk odling hänvisar utskottet till vad
jordbruksministern anfört om ytterligare förslag inom ramen för
EG:s kompletterande miljöprogram. I avvaktan på att sådana
förslag utarbetas bör motionerna Jo208, Jo223 yrkandena 1 och 3
och Jo255 yrkande 4 (delvis) inte föranleda någon åtgärd. Det
bör tilläggas att frågor om stöd till ekologisk
trädgårdsproduktion kommer att behandlas i anslutning till
proposition 1992/93:183 (JoU20).
7. Kostnader och finansiering för åtgärder inom
vegetabiliesektorn
Kostnaderna som uppkommer vid införande av arealbidrag, stöd
till produktion av grönmjöl samt stöd för främjande av ekologisk
odling skall enligt propositionen finansieras inom ramen för
tillgängliga medel för direktbidragen och prisregleringen.
Utskottet har ingen erinran mot detta förslag. Som framgår av
utskottets redovisning under anslaget B 10 bedöms effekterna av
utskottets förslag om utvidgning av arealbidraget bli relativt
begränsade.
8. Grunder för anpassningsåtgärder inom animaliesektorn
Propositionen
Sverige har generellt sett ett högre produktionskostnadsläge
än EG. Till skillnad från vegetabilieområdet ligger dock även
pris- och stödnivåerna inom animalieområdet över motsvarande
nivåer inom EG. Det finns således trots en förändrad växelkurs
fortfarande behov av en sänkning av dessa nivåer. Skall den
svenska animalieproduktionen vara konkurrenskraftig vid ett
EG-inträde måste de svenska nivåerna anpassas i riktning mot
nivåerna i våra närmaste konkurrentländer. Genom riksdagens
beslut hösten 1992 har direktbidragen reducerats (1992/93:JoU9).
Vidare har regeringen fattat beslut som innebär att gränsskyddet
på fodermedel sänks. Ytterligare anpassningar av pris- och
stödnivåer är nödvändiga för att åstadkomma en stark och
konkurrenskraftig jordbruksnäring inför EG-inträdet.
Anpassningar måste kunna åstadkommas såväl genom sänkning av
direktbidrag som genom sänkning av referenspriser och därmed
sänkning av gränsskydd. Detta förutsätter ett avsteg från 1990
års beslut. En anpassning av direktstöden bör ske så att dessa
överensstämmer med motsvarande direktstöd inom CAP. De
direktbidrag som saknar motsvarighet i EG bör fasas ut för att
möjliggöra en konkurrenskraftig produktion vid ett EG-inträde.
Jordbruksministern avser att återkomma till regeringen med
konkreta förslag till bl.a. gränsskyddssänkningar fr.o.m. den 1
juli 1993 i syfte att uppnå en anpassning till EG:s
förhållanden. Förslagen bör föreläggas riksdagen under våren.
Utskottets överväganden
Utskottet har i ett inledande avsnitt diskuterat mer
övergripande frågor om kraven på anpassning av svensk
jordbrukspolitik till EG:s jordbrukspolitik. Utskottet delar i
huvudsak regeringens bedömning att det behövs en anpassning av
pris- och stödnivåer för att åstadkomma en stark och
konkurrenskraftig jordbruksnäring inför ett EG-inträde och
tillstyrker regeringens förslag på denna punkt. När det gäller
kostnadskonsekvenserna till följd av vissa svenska
särbestämmelser om miljö och djurskydd m.m. hänvisar utskottet
till vad som anförts i det föregående.
9. Jordbruksdepartementet (A 1)
Propositionen
Jordbruksdepartementets arbete i samband med förhandlingar
inför ett svenskt medlemskap i EG kommer att öka i omfattning.
För detta ändamål har jordbruksministern beräknat en
resursförstärkning motsvarande 1 miljon kronor. Medelsbehovet
har vidare beräknats med utgångspunkt i en real minskning av
utgifterna om 2 % i enlighet med den princip som tillämpas
generellt i årets budgetförslag.
I propositionen meddelas att Jordbruksdepartementet -- liksom
även flertalet centrala ämbetsverk -- fr.o.m. budgetåret 1993/94
kommer att tillämpa en modell för generell räntebeläggning av
statliga medelsflöden som föreslagits av finansministern. Vissa
tekniska justeringar måste också göras till följd av en nyligen
företagen ändring av nivån på lönekostnadspålägget, ändrad
finansieringsform för Statshälsan, övergång till lån i
Riksgäldskontoret samt nya principer för budgeteringen av
anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar är redovisade av
finansministern i bilaga 1 till budgetpropositionen, avsnitt
2.2. om Statsbudgeten och särskilda frågor.
För budgetåret 1993/94 föreslår jordbruksministern att
Jordbruksdepartementet tilldelas ett ramanslag på 32 625 000 kr.
Motionen
Enligt motion Jo249 (v) kan det inte vara rimligt att
departementets utgifter ökar i takt med att näringen som sådan
minskar, samtidigt som den avregleras. Vänsterpartiet föreslår
en minskning av det äskade beloppet med 3 miljoner kronor till
29 625 000 kr (yrkande 4).
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning av behovet av
medelsförstärkning för de viktiga förhandlingar som nu inletts
om ett EG-medlemskap och tillstyrker förslaget om anslag.
Motionen avstyrks i berörd del.
10. Lantbruksråd (A 2)
Propositionen
Lantbruksråden har till uppgift att inhämta och förmedla
kunskaper om jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed
sammanhängande näringar i de länder eller internationella
organisationer som ingår i deras verksamhetsområden. För
närvarande är lantbruksråden placerade i Bonn, Bryssel, Moskva,
Rom och Washington. Under anslaget har beräknats medel för
ytterligare en lantbrukstjänst vilken redan inrättats i Bryssel.
Jordbruksministern föreslår ett förslagsanslag på 7 353 000 kr
till lantbruksråden för nästa budgetår.
Motionen
Vänsterpartiet förmodar enligt motion Jo249 att man mellan
departementen rimligen har diskuterat hur den utrikes placerade
personalen bör kunna samutnyttjas på ett mer rationellt sätt.
Motionärerna ifrågasätter om man behöver såväl miljöråd som
lantbruksråd i Bonn, särskilt som representationen är god i
Bryssel. Organisationen bör enligt motionen bantas och anslaget
minskas med 2 miljoner kronor (yrkande 5).
Utskottets överväganden
Enligt utskottets bedömning finns det behov av såväl
lantbruksråd som miljöråd i Bonn. Regeringens förslag tillstyrks
alltså, och motionen avstyrks i berörd del.
11. Utredningar m.m. (A 3) och Bidrag till vissa
internationella organisationer m.m. (A 4)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna A 3
och A 4 (s. 29 f.).
12. Statens jordbruksverk (B 1)
Propositionen
Statens jordbruksverk är central förvaltningsmyndighet med
uppgift att verka för en positiv utveckling av
jordbruksnäringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på ett sätt
som tar hänsyn till kraven på en god miljö, en god hushållning
med naturresurserna, ett gott djurskydd och en regional
utjämning av sysselsättning och välfärd. Verket har i uppgift
att dels handlägga frågor kring den av riksdagen beslutade
omställningen av jordbruket, dels följa utvecklingen inom sitt
område med anledning av denna.
De riktlinjer som lades fast i 1991 års budgetproposition bör
enligt jordbruksministern gälla även för budgetåret 1993/94.
Riktlinjerna för Jordbruksverket bör även omfatta budgetåret
1994/95. Skälet är att det på så sätt är möjligt att, med
utgångspunkt i ett underlag omfattande Jordbruksverkets
årsredovisning, under våren 1993 utarbeta nya direktiv för
verket inför en fördjupad prövning från regeringens sida i 1995
års budgetproposition. För nästa budgetår föreslås ett ramanslag
på 113077000 kr.
Motionerna
I motion Jo249 (v) framhålls att den verksamhet
Jordbruksverket har att administrera får minskade anslag. Med
tidigare års anslagssparande inräknat innebär propositionens
förslag i stället en förstärkning med 10 miljoner kronor.
Anslaget kan därför minskas med 10 miljoner kronor till 103 077
000 kr (yrkande 6).
Utskottet har valt att i detta sammanhang även ta upp ett par
motioner om stöd åt biodlingen resp. pälsnäringen till
behandling.
Enligt motion Jo236 (fp) bör riksdagen göra ett uttalande till
förmån för stimulans av biodlingen. Denna utgör ett klassiskt
exempel på en verksamhet där en väsentlig del av intäkterna inte
tillfaller dem som utövar verksamheten utan i stället ger upphov
till intäkter för andra, framhåller motionärerna. Dessa positiva
s.k. externa effekter uppkommer genom binas pollineringsarbete.
Värdet härav överstiger värdet av honungsproduktionen och
tillfaller andra än biodlaren. Inom EG har man enligt motionen
insett detta och diskuterar nu olika sätt att öka biodlingen.
I motion Jo246 (c) begärs utredning av möjligheterna att bistå
svensk pälsdjursnäring med stöd. Under normala betingelser är
pälsdjursnäringen stark nog att klara sig själv, anför
motionärerna. Men en överproduktion i världen av farmade
pälsdjursskinn i kombination med milda vintrar har gjort
efterfrågan starkt begränsad vilket lett till starkt
försämrad lönsamhet och pågående reducering av produktionen. För
att svensk pälsdjursnäring skall kunna kvarleva och stå
konkurrenskraftig som exportindustri i framtiden är det viktigt
att samhället uppmärksammar näringens problem.
Utskottets överväganden
Utskottet biträder jordbruksministerns förslag att förlänga
den målformulering och de riktlinjer som gäller för innevarande
treårsperiod t.o.m. budgetåret 1994/95 och att riksdagen får
tillfälle ta ställning till nya direktiv våren 1995.
I propositionen framhålls att Jordbruksverkets verksamhet
under budgetåret 1991/92 resulterade i ett anslagssparande på
över 48 miljoner kronor, bl.a. som en följd av att nyanställning
av personal till den nybildade myndigheten skedde successivt
under året. Överskottet påverkades också av att en del beslutade
åtgärder inom området Miljöinriktad växtodlingsrådgivning inte
hann leda till utbetalningar under budgetåret. Anslagssparandet
kommer under budgetåren 1992/93 och 1993/94 att användas till
ökade arbetsinsatser för EG-förberedelser och implementering av
ett EES-avtal.
Utskottet erinrar om att förberedelserna inför ett
EG-medlemskap och ett genomförande av EES-avtalet kräver en
betydande insats från Jordbruksverkets sida. Med hänvisning
härtill och till vad som i övrigt anförts om skälen till
anslagssparandet under föregående budgetår tillstyrker utskottet
regeringens förslag. Motion Jo249 yrkande 6 avstyrks således.
Utskottet har i olika sammanhang betonat biodlingens
betydelse. Som framhålls i motion Jo236 har biodlingen positiva
externa effekter genom binas pollineringsverksamhet. Biodlingen
åtnjuter också visst statsstöd. Biodlare med minst 16 samhällen
får ersättning för sockerutfodring motsvarande prisskillnaden
mellan det svenska sockerpriset och världsmarknadspriset
(43kr/samhälle). Utskottet förutsätter att man från svensk
sida i samband med EG-förhandlingarna beaktar behovet av en
harmonisering med EG. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida
med anledning av motionen synes icke påkallad.
Även till pälsdjursnäringen utgår statsstöd. Enligt de
uppgifter utskottet erhållit får näringsidkarna viss ersättning
per skinn i form av prisåterbäring för fodret. Sammanlagt
beräknas detta uppgå till drygt 5 miljoner kronor innevarande
budgetår. Dessutom avsätts ett belopp till pälsnäringens
forskningsfond vilket i år beräknas till 1,8 miljoner kronor
(1991/92: 3,37 mkr). Utskottet är icke berett att förorda någon
särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B 2--B 4 (s.
33--37).
14. Stöd till skuldsatta jordbrukare (B 5)
Propositionen
Från anslaget betalas stöd genom räntebidrag och
avvecklingsbidrag enligt förordningen (1990:1092) om stöd till
vissa skuldsatta jordbrukare. Jordbruksverket framhåller att
denna stödform ännu har ringa omfattning, bl.a. beroende på de
omställningsstöd som har lämnats under de gångna budgetåren.
När dessa minskar i omfattning eller upphör kan behovet av det
här aktuella stödet väntas öka. Jordbruksministern förordar, med
hänvisning till det anförda, att anslaget förs upp med
oförändrat belopp, 10 miljoner kronor.
Motionen
I motion Jo211 (c) konstateras att omställningen och
avregleringen i många fall är besvärlig vilket kan ge upphov
till akuta ekonomiska kriser. 1990 års beslut har inte lett till
den långsiktiga jordbrukspolitik som avsågs när beslutet
fattades. I stället har ansökan om medlemskap i EG och ändringen
av EG:s jordbrukspolitik gjort att osäkerheten blivit stor.
Motionärerna förutser att fler jordbrukare är i behov av hjälp
efter det senaste årets torka. Tillämpningen av stödet till högt
skuldsatta jordbrukare bör enligt motionen inte vara så
restriktiv som hittills. Riksdagen bör uttala att samhällets
insatser skall vara sådana att de jordbruksföretag som har en
möjlighet att överleva ges hjälp.
Utskottets överväganden
Enligt den ovan nämnda stödförordningen kan stöd lämnas till
särskilt skuldsatta jordbrukare som till följd av avvecklingen
av den interna marknadsregleringen på jordbrukets område får
allvarliga ekonomiska svårigheter. Stöd lämnas endast till
jordbrukare som har börjat ägna sig åt jordbruk under åren 1981
till den 1 juni 1990. Stöd kan lämnas för rekonstruktion av
jordbruksföretag och för avveckling av jordbruksföretag.
Vad gäller rekonstruktionsåtgärder framhöll jordbruksministern
i samband med 1990 års beslut om livsmedelspolitiken att en
rekonstruktion av företag kan ske på olika sätt beroende på om
brukaren har statliga lån eller kreditgarantier eller om han
saknar sådana. Han anvisade även lösningar för de olika fallen.
Utskottet och riksdagen hade ingen invändning (prop.
1989/90:146, JoU25 s. 123 f., rskr. 327).
Som framhålls i motionen har 1990 års jordbrukspolitiska
beslut inte lett till den stabilitet som avsågs när beslutet
fattades. Utskottet har i inledningen av detta betänkande
redovisat flera samverkande orsaker till förhållandet.
Förhandlingarna i GATT om den s.k. Uruguayrundan har dragit ut
på tiden långt över vad man kunde räkna med, och de har ännu
inte lett till något konkret resultat. EG:s jordbrukspolitiska
reform har blivit mindre omfattande än vad som förmodades.
Sveriges ansökan om medlemskap i EG har ändrat förutsättningarna
för jordbrukspolitiken. Regeringen föreslår nu nya åtgärder för
en anpassning av det svenska jordbruket inför ett EG-medlemskap
som innebär avvikelser från 1990 års jordbruks- och
livsmedelspolitiska beslut.
Utskottet får erinra om vad som anförts under p. 2 ovan om den
oroande utveckling av antalet konkurser som ägt rum inom
jordbrukssektorn. Enligt propositionen har den här aktuella
stödformen dock ännu ringa omfattning. I den mån detta beror på
att informationen om denna inte nått fram till alla berörda bör
givetvis åtgärder vidtas för att öka informationen. Utskottet
anser att denna stödform även i fortsättningen bör förbehållas
skuldsatta jordbrukare som till följd av avregleringen av den
interna marknadsregleringen får allvarliga ekonomiska
svårigheter. Mot bakgrund av vad som upplysts om svårigheterna
att tillämpa stödformen bör regeringen göra en snabb översyn av
tillämpningen och samtidigt pröva huruvida bestämmelserna
möjligen utformats på ett sätt som i alltför hög grad begränsar
tillämpningsområdet.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionen
som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens förslag om
medelsanvisning tillstyrks.
15. Startstöd till jordbrukare m.fl. anslag (B 6, B 7 och B 9)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B 6, B 7 och B
9 (s.38 f.).
16. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 10)
Propositionen
Anslaget disponeras huvudsakligen för de olika
omställningsåtgärder som vidtas inom jordbruket, bl.a.
inkomststöd, omställningsstöd och anläggningsstöd inom
vegetabilieproduktionen samt omställningsåtgärder inom mjölk-
och köttproduktionen.
I propositionen erinras om att inkomststödet,
omställningsprogrammet för mjölkproduktionen, pristillägget på
får- och lammkött och stödet till valltorkföretag upphör enligt
1990 års beslut fr.o.m. budgetåret 1993/94.
Jordbruksministern erinrar om att han i det föregående
föreslagit vissa åtgärder för att förbereda svenskt jordbruk för
den omställning som ett svenskt medlemskap i EG innebär.
Förslagen innebär vissa justeringar i 1990 års
livsmedelspolitiska beslut som påverkar detta anslag. Under
anslaget bör anvisas medel för direktbidrag budgetåret 1993/94.
Riksdagen beslutade våren 1989 att 1 170 miljoner kronor
skulle tillföras jordbruket under regleringsåret 1989/90 som
kompensation för kostnadsökningar m.m. Till följd av en
överenskommelse i GATT i april 1989, som bl.a. innebar att
stödpriserna till jordbruket inte skulle höjas fram till dess
att förhandlingarna avslutats, beslutades att jordbrukets
ersättning i huvudsak skulle lämnas genom direktbidrag per djur
av olika slag eller per hektar av olika grödor i stället för
genom gränsskyddshöjning.
I propositionen redovisas hur kompensationsbeloppen utvecklats
under åren. Som en del i 1990 års livsmedelspolitiska beslut
höjdes det totala kompensationsbeloppet. Därefter har det
successivt sänkts. För budgetåret 1992/93 uppgår direktbidragen
till 1600 miljoner kronor varav 1305 miljoner kronor avsätts
som djurbidrag.
I detta sammanhang anmäls för riksdagens information vilka
åtgärder som vidtagits med anledning av 1992 års torkskador på
skörden. Det totala intäktsbortfallet för jordbruket till följd
av torkan beräknas av Jordbruksverket till drygt 1miljard
kronor. Till följd av torkskadornas relativt stora omfattning
beräknas Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskydd utbetala avsevärt
större belopp än normalt. Därför tillförs också fonden
295miljoner kronor av direktbidragen. Av detta belopp får
stiftelsen använda 235 miljoner kronor för särskild ersättning
för skador med anledning av 1992 års torka. Utöver den ordinarie
skördeskadeersättningen kan alltså upp till 235 miljoner kronor
utbetalas till de hårdast drabbade områdena som inte erhållit
ersättning inom ramen för det ordinarie skördeskadeskyddet. Mot
bakgrund av den låga vallskörden medgav regeringen den 3 juli
1992 att vallskörd får ske på omställningsareal under år 1992.
Vidare tidigarelades utbetalningen av 1992 års inkomststöd med
anledning av torkan. Det förtjänar också att påpekas att
inkomststödet som sådant utgör en form av minimistöd till
vegetabilieproducenter då det utgår oberoende av skördeutfallet.
För budgetåret 1993/94 bör enligt propositionen en ytterligare
besparing på direktbidragen med 50miljoner kronor göras. För
ändamålet bör således 1550miljoner kronor anvisas. Anvisat
belopp bör disponeras för finansiering av arealbidrag till
vegetabiliesektorn och direktbidrag till animaliesektorn.
Arealbidraget bör uppgå till 700kr/ha budgetåret 1993/94. Vad
gäller direktbidragen inom animaliesektorn avser
jordbruksministern återkomma till regeringen i denna fråga sedan
remissbehandlingen av Omställningskommissionens förslag i denna
del avslutats. (Förslag om detta föreligger numera i proposition
1992/93:183. Denna behandlas av utskottet i bet. JoU20.) Inom
ramen för direktbidragen bör även finansieras det stöd till
produktionen av grönmjöl som tidigare föreslagits. Anslagsposten
Vallfröstöd, m.m. kan därmed reduceras med 1,5miljoner kronor
vilket motsvarar nuvarande bidragsbelopp.
Anslagsposterna i övrigt är förslagsvis beräknade.
Belastningen av anslagsposterna styrs antingen genom fastställda
ramar eller beslutade regelsystem. Belastningen för ett enskilt
år kan därför vara svår att uppskatta. De ökade kostnader för
omställningsstödet i förhållande till tidigare plan som
förslagen i det föregående medför bör täckas genom att
anslagsposten tillförs ej disponerade prisregleringsmedel. De
ökade kostnaderna för hela perioden 1993/94 kan beräknas till ca
150miljoner kronor.
Inom ramen för tillgängliga medel för direktbidragen och
prisregleringen bör enligt propositionen (Avsnitt 5.5) även
finansieras stödet till den ekologiska produktionens utveckling
vilket skall byggas ut inom områdena tillämpad forskning och
utveckling, marknadsföringsinsatser och kontroll. Sammanlagt
skall 10 miljoner kronor per år anvisas för budgetåren 1993/94
och 1994/95 utöver nuvarande budgetmedel.
Sammanfattningsvis begär regeringen bemyndiganden att medge
att Statens jordbruksverk får disponera rörliga krediter för
inlösen av oljeväxter och spannmål (700 mkr) resp. för att
finansiera underskottet i spannmålsregleringen för 1990 års
skörd (50 mkr). Regeringen bör även bemyndigas att höja de
rörliga krediterna vid behov. Regeringen beräknar under anslaget
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. ett sammanlagt
medelsbehov för budgetåret 1993/94 på 2 212 001 000 kr.
Motionerna
Enligt motion Jo255 (s) bör regeringen i stället för att
införa arealstöd utreda ett förslag till införande av ett
utvecklat landskapsvårdsstöd. Under en övergångstid bör
omställningsprogrammet fortsätta med vissa justeringar.
Inkomststöden bör bibehållas under budgetåret 1993/94 till ett
belopp av 500 kr/ha, eller sammanlagt 600 miljoner kronor. Under
anslaget bör enligt motionen anvisas 1 965 501 000 kr vilket
innebär en minskning med 246,5 mkr jämfört med regeringens
förslag (yrkande 3). Motionärerna föreslår vidare att det inom
ramen för anslaget B10 omfördelas 25 mkr som tillfälligt stöd
för ekologisk odling. Medlen skall tillföras odlarna för att
delvis kompensera ökade produktionskostnader och på så sätt
sänka konsumentpriserna på alternativa jordbruksprodukter
(yrkande 4).
I motion Jo523 (s) föreslås att resurser för ombyggnad och
miljöförbättrande åtgärder kan tas från anslaget för
omställning i jordbruket för att klara kostnaderna för
investeringar till följd av djurskyddslagens krav.
Utskottets överväganden
Utskottet har i det föregående (under p. 2 om åtgärder inom
vegetabiliesektorn för budgetåret 1993/94) anfört att det skulle
underlätta den långsiktiga planeringen i jordbruket om en
snabbare anpassning av det svenska omställningsprogrammet till
EG:s trädesprogram kunde åstadkommas. Regeringens förslag bör
därför frångås såvitt avser kravet på omställning av stödarealen
som villkor för arealbidrag under budgetåren 1993/94 och
1994/95. Vidare har utskottet förordat en höjning av
inlösenpriset på spannmål till 1,05 kr per kg. och en utvidgning
av stödarealen för arealbidraget från 1 140 000 ha med ca
100000ha.
Utskottets förslag innebär ökade medelsanspråk i vissa
hänseenden, medan besparingar kan göras på andra områden.
Till grund för regeringens beräkningar i propositionen ligger
enligt vad utskottet erfarit ett antagande att förslagen skulle
leda till att 125000 ha anmäls till omställning.
Omställningsstödet skulle därmed uppgå till 500 miljoner kronor.
Utskottets förslag kan antas få till följd att endast 10 000 ha
anmäls till omställning, till en stödkostnad av 40 miljoner
kronor. Genom att kravet på omställning frångås görs alltså en
besparing på ca 460 miljoner kronor.
Utskottets förslag om utvidgning av stödarealen för
arealbidraget att omfatta även potatisodling m.m. (ca 100 000
ha) beräknas medföra en merkostnad på 70 miljoner kronor.
Dessutom beräknas stödarealen öka med 115 000 ha till följd av
att arealbidrag lämnas även för mark som inte anmäls till
omställning. Beräknad merkostnad blir 80 miljoner kronor.
En höjning av inlösenpriset för spannmål från 90 öre till 1,05
kr kommer enligt utskottets beräkning att medföra en ökad
belastning av anslaget enligt följande. För en antagen export --
vid normalskörd -- av 760 000 ton skulle enligt regeringens
beräkningar, med en antagen kostnad av 53 öre per kg, böra
anvisas 402 miljoner kronor. Genom att omställningskravet slopas
beräknar utskottet att spannmålsarealen ökar och att ytterligare
460 000 ton måste exporteras. Vidare bör med hänsyn till den
senaste tidens valutautveckling och förhållandena inom EG
referenspriset och gränsskyddet anpassas något i förhållande
till regeringens beräkningar. Utskottet beräknar kostnaden till
60 öre per kg. Vid en sammanlagd exportvolym av 1,22 miljoner
ton beräknas den sammanlagda kostnaden till 732 miljoner kronor,
eller 330 miljoner kronor mer än enligt regeringens förslag.
Sammantaget kommer således kostnaderna för arealbidrag,
spannmålsexport och omställningen enligt utskottets förslag att
belöpa sig på ca 1 720 miljoner kronor. Motsvarande kostnader
enligt regeringens förslag beräknas belöpa sig till 1 700
miljoner kronor. Med hänsyn till att beräkningarna i båda fallen
grundar sig på förutsättningar om utfall som beror på 1993 års
skörderesultat, valutautvecklingen m.m. får skillnaden mellan
kostnaden enligt regeringens förslag och enligt utskottets
förslag anses försumbar.
I övrigt har utskottet ingen erinran mot regeringens förslag
och de beräkningar som ligger till grund för detta. Som
jordbruksministern framhåller styrs belastningen av
anslagsposterna antingen genom fastställda ramar eller beslutade
regelsystem. Belastningen för ett enskilt år kan därför vara
svår att uppskatta. De ökade kostnader för omställningsstödet
resp. det enligt utskottets förslag utökade arealstödet i
förhållande till tidigare plan som förslagen i det föregående
medför bör som jordbruksministern anför täckas genom att
anslagsposten tillförs ej disponerade prisregleringsmedel.
Vad utskottet anfört innebär att det socialdemokratiska
förslaget om fortsatt inkomststöd enligt 1990 års
omställningsprogram avstyrks. Riksdagen bör således med avslag
på motion Jo255 yrkande 3 i denna del till Omställningsåtgärder
i jordbruket anvisa 2 212 001 000 kr.
Utskottet har inte heller någon erinran mot regeringens
förslag om bemyndiganden att medge rörliga krediter och
bemyndigande för regeringen att vid behov höja dessa.
Utskottet har i det föregående (under p. 6) tillstyrkt
regeringens förslag om utbyggnad av stödet till den ekologiska
produktionen inom områdena tillämpad forskning och utveckling,
marknadsföringsinsatser och kontroll. 10 miljoner kronor bör
således anvisas från direktstödsanslaget i detta syfte. Däremot
är utskottet icke berett att avdela medel till den ekologiska
odlingen utöver vad som föreslås i propositionen och avstyrker
därmed motion Jo255 yrkande 4.
Som anförs i motion Jo523 kan investeringarna i stallar m.m.
för att tillgodose kraven enligt miljö- och djurskyddslagarna
bli kostsamma för många jordbrukare. Utskottet är dock inte
berett att, som motionärerna föreslår, anvisa omställningsmedel
för att stödja dessa investeringar och avstyrker därmed
motionen.
17. Rådgivning och utbildning (B 11)
Propositionen
Från anslaget utbetalas medel för informations-, rådgivnings-,
utbildnings- och utvecklingsinsatser för att underlätta
jordbrukets omställning och för landskapsvård som ett led i
omställningen av jordbruket.
I propositionen framhålls att rådgivnings- och
utbildningsinsatser är av grundläggande betydelse i
omställningsprocessen i jordbruket. Den nya livsmedelspolitiken
ställer nya krav på jordbrukaren som företagare. Därför har
utbildningsinsatser prioriterats högt. Ett samarbete har
etablerats mellan Statens jordbruksverk och bl.a. Sveriges
lantbruksuniversitet, Statens naturvårdsverk,
Riksantikvarieämbetet, Statens skola för vuxna, Skogsstyrelsen,
Arbetsmarknadsverket, lantbruksskolorna och jordbrukets
organisationer. Målet är att insatserna för rådgivning och
utbildning under kommande år skall ha sin tyngdpunkt i
utbildningar bl.a. i företagsledning och marknadsföring samt i
verksamhet för ny sysselsättning och ny markanvändning.
Därigenom får programmet en långsiktig inriktning mot
kunskapsutveckling på landsbygden.
Exempel på aktuella utvecklingsprojekt är bl.a.:
ny markanvändning genom bioenergigrödor, lövskogsodling eller
landskapsvård -- extensivt bete,
ny sysselsättning genom småskalig vidareförädling, turism
eller ökad verksamhet i skogen,
omställning av ekonomi och produktion i växtodling och
animalieproduktion,
särskilda insatser för kvinnor och ungdomar i jordbruket.
Jordbruksministern anför för egen del att de utökade
rådgivnings- och utbildningsinsatser som enligt det
livsmedelspolitiska beslutet skall genomföras under
omställningsperioden är mycket angelägna. Enligt hans mening är
det också viktigt att utbildning i och information om
EG-frågorna lyfts fram i arbetet. Anslaget bör föras upp med
29785000kr för budgetåret 1993/94.
Motionen
Enligt motion Jo249 (v) krävs det en "kulturförändring" inom
näringen om ett jordbruk enligt Vänsterpartiets förslag skall
komma till stånd. Utbildning är ett sätt att uppnå en sådan
kulturförändring. Motionärerna yrkar mot den bakgrunden att
anslaget förs upp med 65 miljoner kronor utöver regeringens
förslag, eller med 94 785 000 kr (yrkande 3).
Utskottets överväganden
Utskottet delar den uppfattning som både jordbruksministern
och motionärerna framför, att utökade rådgivnings- och
utbildningsinsatser i jordbruket är mycket angelägna. Däremot är
utskottet inte berett att som motionärerna förordar mer än
tredubbla anslaget, särskilt som ingen anvisning ges om vilka
professionella resurser som skall sättas in eller hur dessa
skall användas för att bedriva den verksamhet som skall bekostas
genom anslaget. Regeringens förslag synes väl avvägt. Riksdagen
bör besluta i enlighet med detta och avslå motionen såvitt nu är
i fråga.
18. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. (B 12)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B 12 (s. 46
f.).
19. Fiskeriverket (D 1)
Propositionen
Riksdagen beslutade i maj 1991 att samla de centrala statliga
utgifterna på fiskets område i en och samma myndighet (prop.
1990/91:87, bet. 1990/91:JoU25, rskr. 1990/91:283).
Fiskeriverkets uppgifter framgår av förordningen (1991:827) med
instruktion för Fiskeriverket. Verket har bl.a. till uppgift att
leda de statliga åtgärderna för att främja fiskerinäringen,
fritidsfisket och fiskevården.
Jordbruksministern förordar att Fiskeriverkets övergripande
mål skall vara oförändrat. Fiskeriverket skall verka för en
ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna på ett sätt som
långsiktigt medverkar till livsmedelsförsörjningen och vårt
välstånd i övrigt.
Jordbruksministern framhåller vidare att Fiskeriverkets
fördjupade anslagsframställning till stora delar bygger på
uppgifter som hänför sig till budgetåren före riksdagens beslut
år 1991 om den statliga administrationen på fiskets område.
Fiskeriverkets verksamhet har fr.o.m. budgetåret 1991/92
förändrats i så hög grad att resultaten för denna period
knappast kan betraktas som relevanta för en utvärdering av den
nuvarande verksamheten. Vidare finns det, enligt
jordbruksministerns mening, inte ett nöjaktigt underlag för att
kunna göra en bedömning av effektiviteten i verksamheten inom de
olika verksamhetsområdena, eftersom de tekniska
förutsättningarna för en sådan prövning fortfarande saknas. För
att uppnå det övergripande målet bör den redan inledda
förändringen av verksamheten fortsättas bl.a. så att verket
stärker sin roll som central statlig myndighet på fiskets
område, att arbetet intensifieras med att förenkla och
koncentrera föreskrifterna på fiskets område och att arbetet med
internationella frågor på fiskets område stärks ytterligare.
Fiskeriverkets undersökningsfartyg skall fr.o.m. budgetåret
1993/94 vara helt avgiftsfinansierade.
För budgetåret 1993/94 föreslås ett ramanslag på 49 463 000
kr, och för de två följande budgetåren förutses oförändrade
ramar.
Motionerna
Propositionens förslag om Fiskeriverkets verksamhet och budget
har inte föranlett några motioner. Utskottet har emellertid
bedömt lämpligt att i detta sammanhang behandla ett antal
motioner om laxfisket.
I motion Jo406 (s) begärs total fredning av lax i de
till Sverige hörande uppväxtområdena i södra Östersjön (yrkande
1). Enligt motionen kan havsfisket kompenseras med exempelvis
ett mer kustnära fiske på speciella områden, och då på lax
utsatt enligt metoden fördröjd utsättning. Regeringen bör verka
för en internationell överenskommelse om fredning av laxens
uppväxtområden i hela Östersjön (yrkande 3). Motsvarande förslag
framläggs i motionerna Jo409 (-) och Jo419 (nyd) yrkandena 1 och
2. I motion Jo406 yrkas även på beslut om ytterligare
begränsningar av fiske efter lax med mängdfångande redskap längs
Norrlandskusten samt i och strax utanför älvarna. Detta kan ske
via inlösen av fiskerätter, anför motionärerna (yrkande 2).
Enligt motion Jo410 (kds) föreligger behov av fler laxtrappor
i de utbyggda Norrlandsälvarna (yrkande 3). Enligt motion Jo420
(fp) bör kraftbolagen vid omprövning av tillstånd enligt
vattenlagen (VL) åläggas att restaurera fiskevatten för att
skapa nya eller förbättrade vandringsvägar och lekområden för
fisk (yrkande 2). Enligt samma motion bör staten bilda en
stiftelse för förvaltning av fisket i de vatten där fiskevården
hittills skötts av Domänverket. Fiskeriverkets kompetens inom
området bör därvid tas till vara (yrkande 4).
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens bedömning av
Fiskeriverkets verksamhetsinriktning. Det övergripande målet som
det är formulerat i verkets instruktion bör ligga fast. Den
redan inledda förändringen av verksamheten bör fortsättas bl.a.
så att verket stärker sin roll som central statlig myndighet på
fiskets område, att arbetet intensifieras med att förenkla och
koncentrera föreskrifterna på fiskets område och att arbetet med
internationella frågor på fiskets område stärks ytterligare. Vid
de pågående förhandlingarna om EES och EG kommer Fiskeriverkets
kompetens beträffande såväl fiskenäringens behov som
undersökningsverksamheten att ha stor betydelse. Riksdagen bör
godkänna vad som förordats i propositionen om den huvudsakliga
inriktningen av verksamheten och anvisa medel enligt regeringens
förslag.
Med anledning av motionerna om laxfisket och skydd av de vilda
laxstammarna får utskottet anföra följande.
Riksdagen har under en följd av år påtalat risken för att de
vilda, naturligt reproducerande laxstammarna i de olika svenska
älvarna hotas av utrotning. Den rika förekomsten av lax i
Östersjön består till den övervägande delen (90 % av den samlade
fångsten) av fisk som reproduceras genom utsättning av odlad
smolt, bekostad främst av kraftbolagen. Fisket såväl till havs
som längs kusten bedrivs effektivt, och den naturlekande laxen
har under en lång följd av år successivt minskat i antal. En
fortgående utarmning av det genetiska materialet blir följden.
Svårigheten att nå överenskommelse om det internationella
laxfisket i Östersjön utgjorde länge hinder för restriktioner av
de svenska fiskarenas havsfiske. Sedan två år tillbaka har nu
överenskommelse om ett högsta tillåtet fiskeuttag (TAC) träffats
mellan strandstaternas representanter.
Fiskeriverket har nyligen beslutat (FIFS 1993:1--4) att under
en försöksperiod fram till slutet av år 1994 förbjuda vårfisket
efter lax och öring längs Norrlandskusten och norra
Upplandskusten. Även ålen skall fredas i vissa vatten.
Restriktionerna är främst anpassade så att de beräknas ge en
positiv effekt för de naturliga bestånden av lax i Östersjön.
Den lax som är av odlat ursprung har en senare lekvandring,
vilket innebär att dessa laxar kommer senare till sina hemälvar
och därför berörs i mindre grad av de beslutade förbudstiderna,
anför Fiskeriverket. Restriktionerna bedöms på kort sikt medföra
en minskning av laxfisket med 5--10 % vilket skall jämföras med
en minskning med 35 % som drabbade laxfisket i södra Östersjön
till följd av att en TAC införts. På längre sikt innebär
restriktionerna enligt Fiskeriverket att laxfångsterna ökas med
oförändrat fisketryck.
Utskottet finner det tillfredsställande att Fiskeriverket nu
vidtagit vissa åtgärder för att vända den pågående utvecklingen
mot alltmer decimerade naturliga, frilekande laxstammar. Den lax
som fångas i havsfisket är ofta inte färdigvuxen. På sikt är det
därför önskvärt att, som framhålls i flera motioner, den odlade
laxen kan sättas ut vid olika kustavsnitt med fördröjd
utsättning, varigenom storsjöfisket kan minskas radikalt, den
odlade laxen fångas närmare land och den frilevande efter
tillväxten i havet få möjlighet att söka sig åter till sin
hemälv. Utskottet erinrar om att de försök som under några år
gjordes med fördröjd utsättning av lax visade mycket goda
resultat. Enligt uppgift kommer regeringen att i de kommande
förhandlingarna om fisket i Östersjön inom Gdanskkonventionens
ram att fortsatt driva frågan om nedskärning av havsfisket och
återupptagande av laxutsättning enligt metoden fördröjd
utsättning.
Vad utskottet anfört är ägnat att i väsentlig grad tillgodose
syftet med motionerna Jo406, Jo409 och Jo419. Någon särskild
åtgärd från riksdagens sida synes icke påkallad.
Enligt övergångsbestämmelserna till vattenlagen (1983:291) kan
bl.a. äldre vattendomar där tid för nyprövning inte fastställts
omprövas efter 1993. Fiskeriverket framhåller i sin
anslagsframställning att omfattningen av denna verksamhet för
närvarande inte kan överblickas. Det krävs enligt verket en
inventering av vilka domar som för fiskets del behöver omprövas.
Dessutom har viss ändring av lagtexten begärts av
Kammarkollegium som är den myndighet som företräder statens
intressen gentemot kraftbolagen. Utskottet har ingen annan
mening än motionärerna om det rimliga i att behoven av
fungerande laxtrappor och på restaurering av fiskevattnen
beaktas i samband med kommande omprövningar av vattendomar. Det
får förutsättas att Fiskeriverket och Kammarkollegiet bevakar
fiskeintressena i detta sammanhang. Därmed får syftet med
motionerna Jo410 yrkande 3 och Jo420 yrkande 2 anses
tillgodosett, och motionsyrkandena påkallar ingen särskild
åtgärd från riksdagens sida.
Med anledning av förslaget i motion Jo420 yrkande 4 om
bildande av en stiftelse för förvaltning av fisket i
Domänverkets vatten får utskottet erinra om att Domänverket
numera ombildats till ett statligt bolag (prop. 1991/92:134,
JoU9y, NU33). Enligt vad utskottet inhämtat är Domän AB:s
fiskevård nära integrerad med Domän Skogs naturvårdsprogram.
Domäns fiskekort gäller över hela landet i mer än 1500 vatten.
Enligt bolagets mening skulle ett utbrytande av fiskevården på
intet sätt gynna fiskevårdsintresset. Utskottet har inte funnit
anledning till annan mening och avstyrker motionsyrkandet.
20. Främjande av fiskerinäringen (D 2)
Propositionen
Anslaget används för bidrag till främjande av fiskerinäringen
och för att täcka kostnader för forskning, utvecklingsarbete och
försöksverksamhet på fiskets område.
I enlighet med vad som redovisades i proposition 1991/92:38 om
inriktningen av den ekonomiska politiken bör bidragen till
fiskeorganisationer avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 1993/94.
Anslaget bör således minskas med 457000kr till
4084000kr.
Sammanlagt bör anslaget föras upp med 4084000kr.
Motionerna
För fiskarna i Gävleborgs och Västernorrlands län har torsken
som fiskeart haft stor, ibland mycket stor, ekonomisk betydelse
från tid till annan, framhålls det i motion Jo402 (s). Under
1970- och 1980-talen var tillgången mycket god, men
torskbeståndet utraderades genom ett förödande trålfiske som
inleddes våren 1987 och pågick under ett par säsonger. Fisket
står nu inför mycket stora ekonomiska problem. Mot den
bakgrunden, och med hänvisning till att försök pågår med odling
av torskyngel, förordar motionärerna att dessa försök om möjligt
utvidgas till utsättning av märkta torskar i Bottenhavet. En
utvärdering måste göras av vilka förutsättningar det finns när
det gäller att omvandla den nu stora födoreserven i Bottenhavet
till fångstbar torsk. Även i motion Jo407 (s) yrkas på åtgärder
för att stärka torskbeståndet. Enligt motionen visar försök vid
Havsfiskelaboratoriet i Lysekil på en metod för reproduktion och
odling i bassäng och kasse som kan innebära en möjlig framtida
verksamhet. Motionärerna anser att en marknad bör upparbetas för
kommersiell reproduktion och odling av torsk. Sverige bör uppta
förhandlingar om ekonomiskt deltagande i en uppköpsordning från
berörda Östersjöstaters sida av torskyngel för utsättning. Inte
minst viktigt är detta mot bakgrund av att Östersjötorsken
används i kvotförhandlingar med EG-länderna.
I ett par motioner från Västerbottens län uppmärksammas hotet
från en fisksjukdom som fått namnet M 74 och som drabbat
laxodlingar i Östersjön. I motion Jo408 (fp) yrkas på ett
tillkännagivande om åtgärder för laxbeståndet med anledning av
det hot som denna fisksjukdom utgör. I det korta perspektivet
bör begränsningar av allt laxfiske komma till stånd för att öka
antalet lekande laxhonor, anför motionärerna. I ett längre
perspektiv krävs betydande forskningsresurser. Motsvarande
yrkande framläggs i motion Jo612(-).
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och
tillstyrker alltså detta.
Under senare år har medel avsatts för att utveckla metoder för
odling och utsättning av torskungar i syfte att därmed
åtminstone lokalt förbättra beståndssituationen i Östersjön.
Mycket arbete återstår dock, framhåller Fiskeriverket i sin
anslagsframställning. Utskottet har för egen del ingen annan
mening än motionärerna om det angelägna i att
försöksverksamheten kan fortsätta och utvärderas för att efter
hand förhoppningsvis mynna ut i en marknadsmässig hantering. För
närvarande bekostas verksamheten av prisregleringsmedel. Sådana
kommer enligt uppgift att vara tillgängliga även under nästa
budgetår, även om prisregleringen som planerat avvecklas fr.o.m.
den 1 juli 1993. Någon särskild riksdagens åtgärd med anledning
av motionerna Jo402 och Jo407 synes icke påkallad.
Fisksjukdomen M 74 har fortfarande inte kunnat beskrivas
närmare än att man vet att laxungar i odlingsbassänger dör redan
på gulsäcksstadiet. Enligt vad utskottet erfarit har sjukdomen
nu tagit sådana proportioner att en forskningsutredning
tillsatts i samverkan mellan Fiskeriverket, Naturvårdsverket,
Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) och
Världsnaturfonden (WWF) för att granska kända fakta. Utredningen
som beräknas bli klar i maj har i uppgift att avgöra om ett
särskilt, samfinansierat projektområde skall inrättas för
fortsatt forskning kring sjukdomen.
Utskottet delar den oro som föranlett motionerna Jo408 och
Jo612 om åtgärder mot M 74. Som redovisats under avsnittet
Fiskeriverket har verket nyligen beslutat införa restriktioner
för kustfisket av lax. Dessa restriktioner bör komma att
medverka till en rikligare uppgång av laxhonor till älvar och
avelsstationer. Genom den omnämnda utredningen kommer även
frågan om intensifierad forskning kring sjukdomen att närmare
belysas. Därmed tillgodoses till väsentlig del syftet med
motionerna, vilka alltså inte bör föranleda någon ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.
21. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. (D8)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under D 8 (s. 54).
22. Bidrag till fiskevård m.m. (D 9)
Propositionen
Från anslaget lämnas bidrag till bl.a. fiskevård och till
kostnader för bildande av fiskevårdsområden enligt förordningen
(1985:440) om statsbidrag till fritidsfisket.
Ett reservationsanslag på 3 612 000 kr föreslås.
Motionerna
Enligt motionerna Jo249 (v) yrkande 2 och Jo413 (s) bör
riksdagen begära förslag om en allmän fiskevårdsavgift.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och
tillstyrker således detta.
Frågan om hur fiskevården skall finansieras har under en följd
av år varit föremål för olika förslag i riksdagen. Riksdagens
beslut om fritidsfisket m.m. våren 1981 innebar en satsning på
bildande av fiskevårdsområden med statsstöd under en
tioårsperiod. Vid sidan härav skulle budgetmedel anvisas årligen
för fiskevården. Slutligen skulle fiskets organisationer
(Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund resp. Sveriges
Fiskevattenägareförbund) erhålla ett årligt stöd (prop.
1980/81:153, JoU29).
Regeringen föreslog våren 1991 att slopa statens bidrag till
fiskevård mot bakgrund av behovet att kraftigt minska
statsutgifterna. Riksdagen beslöt dock att under kommande
budgetår behålla detta bidrag. Dessutom borde medel säkras för
finansiering av bildande av fiskevårdsområdesföreningar som
anmälts inom den angivna tioårsperioden, före den 1 september
1990. Samtidigt begärde riksdagen att regeringen skulle låta
närmare utreda frågan om införande av en allmän fiskevårdsavgift
(prop. 1990/91:100 bilaga11, JoU22, rskr. 202). Efter
utredning föreslog en av regeringen tillsatt särskild
utredningsman att en allmän fiskevårdsavgift om 75 kr per år
skulle inrättas och omfatta alla fiskande över 15 års ålder.
Sistnämnda fråga förföll dock sedan regeringen valt att inte
föreslå införandet av allmän fiskevårdsavgift. Motioner om sådan
avgift avslogs våren 1992. Samtidigt beslöt riksdagen att
anslagen till fiskets organisationer skulle halveras för att
helt upphöra efter utgången av budgetåret 1992/93 (prop.
1991/92:100 bilaga 10, JoU12, rskr. 212).
Genom att statsbidragen till fiskevård minskar kommer
fiskevården i fiskevårdsområdena liksom i de statsägda enskilda
fiskevattnen således i fortsättningen att i väsentlig
utsträckning få finansieras genom fiskekortsförsäljning. Däremot
saknas denna möjlighet att finansiera fiskevården på
frifiskevattnen. Dessa omfattar efter 1985 års
handredskapsfiskereform så gott som alla fiskevatten längs
kusterna och runt öarna från Strömstad till Haparanda samt i de
stora sjöarna. För Vänern gäller dock att riksdagen våren 1992
begärt en utredning om fiskevårdsfrågorna med sikte på införande
av en särskild fiskevårdsavgift, vilken avses finansiera den
tilltänkta statliga delen av ett fiskeprojekt "Laxfond Vänern"
(1991/92:JoU20, rskr. 304).
Genom avskaffandet av prisregleringen på fisk kommer efter
hand även de fiskevårdsbidrag som finansierats genom intäkterna
från denna att upphöra. De utnyttjas huvudsakligen för
utsättning av fisk med sikte på yrkesfiskets intressen.
Fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter är föremål för en
särskild utredning. Utredningen skall enligt direktiven avge
slutbetänkande senast den 1 juli 1993. I delbetänkandet (SOU
1992:136) Svenskt fiske -- nuläge och utvecklingsmöjligheter
anförs att utredningen i sitt slutbetänkande avser att mer i
detalj beskriva utsättningsverksamheten och dess
samhällsekonomiska lönsamhet samt även lämna förslag till ändrad
inriktning, finansiering och omfattning av utsättningarna.
Utskottet förutsätter att utredningen i det sammanhanget även
överväger hur en fiskevård anpassad efter fritids- och
sportfiskets behov skall organiseras i frifiskevattnen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo249 yrkande 2
och Jo413 om allmän fiskevårdsavgift.
Under anslaget F 1 tas upp ett formellt belopp på 1000kr
till uppdragsverksamhet vid Statens veterinärmedicinska anstalt
(SVA). Under anslaget F 2 anvisas medel för
centrallaboratorieuppgifter m.m. vid SVA.
SVA är ett expert- och serviceorgan åt Statens jordbruksverk
och andra myndigheter samt enskilda organisationer och
allmänheten, med uppgift att bl.a. utreda smittsamma
djursjukdomars uppkomst, orsak och spridningssätt. SVA skall
vara ett veterinärmedicinskt centrallaboratorium samt utföra
viss rutinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA aktivt
medverka i djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till stöd
för dessa funktioner skall SVA utföra forsknings- och
utvecklingsarbete.
Enligt jordbruksministern bör de övergripande målen för SVA:s
verksamhet även fortsättningsvis vara att främja en god
djurhälsa och en god folkhälsa. Under perioden kan det
förutsättas att ett EES-avtal kommer att träda i kraft i fråga
om det veterinära området, och avsikten är att Sverige skall bli
medlem i EG. Verksamheten bör därför inriktas så att SVA aktivt
kan medverka i detta integrationsarbete och upprätthålla en hög
beredskap mot de förändrade sjukdomshot som en EG-anpassning kan
medföra. Samverkan mellan myndighetsuppgiften och
uppdragsverksamheten bör ytterligare effektiviseras för att
uppnå en större effekt samtidigt som kostnadsredovisningen för
de olika verksamhetsområdena hålls isär. Därutöver framhålls
vikten av en fortsatt utveckling av myndighetens
resultatredovisning. För förberedelsearbetet inför ett svenskt
EG-medlemskap bör SVA anvisas 500000 kr.
Kostnaderna för SVA:s verksamhet beräknas för budgetåret
1993/94 till 146 294 000 kr. Dessa finansieras dels med intäkter
från uppdragsverksamheten med 79 173 000 kr, dels genom bidrag
över statsbudgeten (F 2) med 67 121 000kr. Förslaget har som
utgångspunkt en real minskning av utgifterna om 2 % i enlighet
med den princip som generellt tillämpas i årets budgetförslag.
Motionerna
I motion Jo513 (nyd) konstateras att forskningen om älgdöden
har tagit ett brett grepp för att bl.a. belysa älgpopulationens
situation, sjukdomsorsaker och dessas eventuella samband med
miljöpåverkan. Målet för forskningen är att fastställa
smittoämnet och via populationsdynamiska, fysiologiska,
epidemiologiska och kemiska kunskaper utarbeta en strategi för
att begränsa sjukdomen. Ett snabbt klarläggande av sjukdomens
orsaker och vilka motåtgärder som kan vidtagas är enligt
motionären en riksangelägenhet. Mot bakgrund av sjukdomens
utveckling skulle ett riktat anslag om 5 000 000 kr av allmänna
medel till Statens veterinärmedicinska anstalt kunna bidra till
en mer koncentrerad insats när det gäller bekämpandet av
ifrågavarande sjukdom. Enligt motion Jo522 (c) har jaktvårdarna
tagit prover på de djur som fällts under älgjakten år 1992.
Proverna har ännu inte analyserats och enligt motionärerna
saknar jaktvårdsorganisationen medel för detta ändamål. Det är
angeläget att gå vidare i forskningen om älgarnas sjukdom i
västra Sverige och medel bör därför anvisas ur jaktvårdsfonden
för att man skall klara av dessa analyser.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
F1--F 2 samt föreslår att riksdagen godkänner den i
propositionen föreslagna målsättningen för verksamheten inom SVA
(prop. s. 61--64).
SVA är ett expert- och serviceorgan med uppgift att bl.a.
utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak och
spridningssätt. Enligt vad utskottet erfarit bedrivs i SVA:s
regi ett koordinerat program för forskning om den älgdöd som
drabbat älgstammen i sydvästra Sverige. I programmet deltar
SVA:s virologiska laboratorium och epizootologiska enhet. Vidare
bedrivs ett fristående fältprojekt, inriktat på bl.a. patologi,
provinsamling, planering etc. Projektet finansieras med medel
från viltskaderegleringsfonden efter prioritering av
forskningsnämnden vid Statens naturvårdsverk (SNV). Härutöver
finansieras forskningen om älgdöden genom bidrag från en rad
olika håll. Nämnas kan Statens jordbruksverk, Svenska
jägareförbundet, Älghundsklubben och vissa viltskadefonder.
Utskottet har stor förståelse för de krav som ställs i
motionerna Jo513 och Jo522 om ytterligare resurser till
forskningen om den s.k. älgdöden. Som framhålls i motionerna är
älgen en värdefull jaktlig tillgång samtidigt som den i likhet
med allt levande fungerar som en indikator på tillståndet i vår
miljö. Det är således av stort allmänt intresse att den
fortsatta forskningen på detta område säkerställs och att
sjukdomens orsaker kan klarläggas. Detta är inte minst viktigt
när det gäller risken för sjukdomsspridning till djur inom
husdjursskötseln. Som framgår av redovisningen ovan har
fältprojektet huvudsakligen finansierats med medel från
viltskaderegleringsfonden. Utskottet vill i detta sammanhang
peka på möjligheten att i utökad omfattning använda medel från
jaktvårdsfonden. Situationens allvar motiverar mycket väl en
sådan ordning och detta ligger även väl i linje med fondens
syfte. I detta sammanhang bör även framhållas betydelsen av att
forskningsinsatserna samordnas på bästa sätt. Utskottet
förutsätter att SVA och SNV vidtar de åtgärder som i detta
avseende kan anses erforderliga. Det anförda är ägnat att i stor
utsträckning tillgodose syftet med motionerna Jo513 och Jo522.
Utskottet är därför inte berett att föreslå något särskilt
uttalande från riksdagens sida. Motionerna avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
G1--G 7 (prop. s. 72 f.).
26. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (H 3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt H 3
(prop. s.85 f.).
27. Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring och
kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. (H 4--H 5)
Propositionen
Under anslaget H 4 anvisas medel för bruttoinvesteringar i
beredskapslager av livsmedel och insatsvaror i jordbruket.
Vidare anvisas medel för produktionsförberedelser, skydd mot
ABC-stridsmedel och ransoneringsförberedelser.
Jordbruksministern föreslår att anslaget efter prisomräkning
förs upp med 87 398 000 kr, varav 5,7 miljoner kronor utgör
medel från den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del.
Av dessa bör 4 miljoner kronor användas för beredskapslagring av
veterinära läkemedel och 1 miljon kronor för åtgärder inom
ABC-området. Förslaget innebär en neddragning med 15 203 000 kr
för budgetåret 1993/94 jämfört med de kostnader för
lageruppbyggnad som förutsattes i det livsmedelspolitiska
beslutet år 1990.
Från anslaget H 5 betalas driftkostnader för beredskapslagring
av livsmedel m.m. samt kostnader för andra beredskapsåtgärder än
lagring i form av planering m.m. Under anslaget Statens
jordbruksverk anvisas medel för lönekostnader m.m. för viss
personal. Jordbruksministern föreslår att anslaget efter
prisomräkning skall föras upp med sammanlagt 247 280 000 kr,
varav 2,4 miljoner kronor avser medel inom den ekonomiska ramen
för totalförsvarets civila del. Förslaget innebär en neddragning
med 1 533 000 kr för budgetåret 1993/94 jämfört med de kostnader
för beredskapslagring av livsmedel som förutsattes i det
livsmedelspolitiska beslutet år 1990.
Motionen
Enligt motion Jo249 (v) måste behovet av beredskapslagring
bedömas mot bakgrund av landets säkerhetspolitiska situation. I
andra sammanhang gör regeringen bedömningen att den
säkerhetspolitiska situationen har förbättrats avsevärt under
senare år. Anslaget H 4 bör därför minskas med 30 000 000 kr
(yrkande 7). Med samma motivering yrkas vidare att anslaget H 5
minskas med 20 000 000 kr (yrkande 8).
Utskottets överväganden
Utskottet delar jordbruksministerns bedömning när det gäller
medelsbehovet under punkterna H 4--H 5 och tillstyrker därför
regeringens förslag. Därmed avstyrks motion Jo249 yrkandena 7
och 8.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
H6--H 7 (prop. s. 89 f.).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kompensationsbelopp
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
principerna för fastställandet av kompensationsbeloppet till
jordbruket,
2. beträffande omställningsprogrammet
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om anpassning av det svenska
omställningsprogrammet till EG:s trädesprogram samt avslår
motionerna 1992/93:Jo248 yrkandena 2 och 4 och 1992/93:Jo250
yrkande 2,
res. 1 (s) - delvis
3. beträffande problem- och åtgärdsanalys
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo212,
4. beträffande anpassning till EG:s pris- och stödnivå
m.m.
dels, med avslag på motion 1992/93:Jo255 yrkandena 1 och
6, godkänner vad i propositionen förordats om vegetabiliesektorn
budgetåret 1993/94 i de delar som ej avser omställningskrav som
villkor för arealbidrag, arealbidragets omfattning och
inlösenprisets storlek,
dels med anledning av motionerna 1992/93:Jo203 yrkande 1,
1992/93:Jo215 yrkande 1, 1992/93:Jo228 yrkande 1,
1992/93:Jo231 yrkande 2, 1992/93:Jo232 yrkandena 1 och 2,
1992/93:Jo233 yrkande 1, 1992/93:Jo235 yrkande 4,
1992/93:Jo237 yrkande 1, 1992/93:Jo250 yrkande 1 och
1992/93:Jo256 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om slopande av omställningskravet,
arealbidragets omfattning och inlösenprisets storlek,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om slopande av omställningskravet och
arealbidragets omfattning samt i övrigt godkänner vad i
propositionen förordats om vegetabiliesektorn budgetåret
1994/95,
res. 1 (s) - delvis
19. beträffande fodermedelsregleringen
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
fodermedelsregleringen och avslår motion 1992/93:Jo206,
20. beträffande oljeväxtodlingen
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
oljeväxtodlingen efter budgetåret 1993/94,
21. beträffande ekologisk produktion
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
främjandet av ekologisk produktion samt avslår motionerna
1992/93:Jo208, 1992/93:Jo223, 1992/93:Jo247 och 1992/93:Jo255
yrkande 4 i motsvarande del,
res. 2 (s)
22. beträffande finansiering
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
finansieringen av åtgärder inom vegetabiliesektorn,
23. beträffande anpassningsåtgärder
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
grunderna för anpassningsåtgärder inom animaliesektorn,
Jordbruksdepartementet m.m. (Litt. A)
24. beträffande anslag till Jordbruksdepartementet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 4 till
Jordbruksdepartementet för budgetåret 1993/94 anvisar
ett ramanslag på 32625000 kr,
25. beträffande Lantbruksråd
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 5 till Lantbruksråd
för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 7 353 000
kr,
26. beträffande Utredningar m.m.
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 9 313 000 kr,
27. beträffande Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m.
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 36000000 kr,
Jordbruk och trädgårdsnäring (Litt. B)
28. beträffande Statens jordbruksverk
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 6 till Statens
jordbruksverk för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på
113 077 000 kr,
29. beträffande stimulans av biodlingen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo236,
30. beträffande utredning av stöd till pälsdjursnäringen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo246,
31. beträffande bidragsram för jordbrukets rationalisering
att riksdagen medger att under budgetåret 1993/94 statsbidrag
beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst
5000 000 kr,
32. beträffande medelsanvisning till jordbrukets
rationalisering
att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering,
m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
10000000 kr,
33. beträffande en rörlig kredit för jordfondsändamål
att riksdagen medger att en rörlig kredit på 35 000 000 kr i
Riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål under
budgetåret 1993/94,
34. beträffande anslag till markförvärv
att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets
rationalisering för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 1 000 kr,
35. beträffande täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti
att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 19928000 kr,
36. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare
att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 10000000
kr,
37. beträffande reglerna för bidrag till skuldsatta
jordbrukare
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo211 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
38. beträffande startstöd till jordbrukare
att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 38 000 000 kr,
39. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m.
att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 435000000
kr,
40. beträffande stöd till innehavare av fjällägenheter
m.m.
att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter
m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
1538000kr,
41. beträffande kredit för inlösen av oljeväxter och
spannmål
att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Statens
jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål under
budgetåret 1993/94 får disponera en rörlig kredit på
700000000kr i Riksgäldskontoret,
42. beträffande kredit för finansiering av underskottet i
spannmålsregleringen
att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Statens
jordbruksverk för finansiering av underskottet i
spannmålsregleringen för 1990 års skörd under budgetåret
1993/94 får disponera en rörlig kredit på 50 000 000 kr i
Riksgäldskontoret,
43. beträffande bemyndigande att höja rörliga krediter
att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de
rörliga krediter som Statens jordbruksverk disponerar för
inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av
underskott i spannmålsregleringen,
44. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Jo255 yrkande 3 till
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret
1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2212001000kr,
res. 3 (s) - villk. 1
45. beträffande stöd till ekologisk odling
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo255 yrkande 4 i
motsvarande del,
res. 4 (s) - villk. 2
46. beträffande resurser för ombyggnad och miljöförbättrande
åtgärder
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo523,
47. beträffande rådgivning och utbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 3 till Rådgivning och
utbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 29785000 kr,
48. beträffande stöd till sockerbruket på Gotland m.m.
att riksdagen till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m.
för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
12500000 kr,
Fiske (Litt. D)
49. beträffande Fiskeriverkets ansvarsområde
att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen för
verksamheten inom Fiskeriverkets ansvarsområde i enlighet med
vad som förordats i avsnittet Slutsatser,
50. beträffande anslag till Fiskeriverket
att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 49 463 000 kr,
51. beträffande begränsning av laxfisket
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo406, 1992/93:Jo409
och 1992/93:Jo419,
52. beträffande krav på fungerande laxtrappor m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo410 yrkande 3 och
1992/93:Jo420 yrkande 2,
54. beträffande främjande av fiskerinäringen
att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 4 084 000
kr,
55. beträffande reproduktion och odling av torsk
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo402 och
1992/93:Jo407,
56. beträffande fisksjukdomen M 74
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo408 och
1992/93:Jo612,
57. beträffande intrång i enskild fiskerätt m.m.
att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild
fiskerätt m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 000 kr,
58. beträffande bidrag till fiskevård m.m.
att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3 612 000
kr,
59. beträffande förslag om en allmän fiskevårdsavgift
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo249 yrkande 2 och
1992/93:Jo413,
Djurskydd och djurhälsovård (Litt. F)
60. beträffande den huvudsakliga inriktningen för
verksamheten inom Statens veterinärmedicinska anstalts
ansvarsområde
att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen för
verksamheten inom Statens veterinärmedicinska anstalts
ansvarsområde i enlighet med vad som förordas i propositionen
under avsnittet Slutsatser,
att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 3750000kr,
78. beträffande inköp av livsmedel m.m. för
beredskapslagring
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 7 till Inköp av
livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 87398000kr,
79. beträffande kostnader för beredskapslagring av livsmedel
m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Jo249 yrkande 8 till Kostnader för
beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1993/94
anvisar ett förslagsanslag på 247280000kr,
80. beträffande rörlig kredit för råvarukostnadsutjämning
att riksdagen medger att Statens jordbruksverk för
råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1993/94 får disponera
en rörlig kredit på högst 20000000kr i Riksgäldskontoret,
81. beträffande anslag till industrins
råvarukostnadsutjämning, m.m.
att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning,
m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
172000000kr,
82. beträffande livsmedelsstatistik
att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret
1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 11514000kr.
Stockholm den 16 mars 1993
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar
Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Bengt
Rosén (fp), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge
Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Christer
Windén (nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Lena
Klevenås (s) och Carl Olov Persson (kds),
dock att vid punkterna 19--28 Patrik Norinder (m) deltagit
i stället för Ingvar Eriksson (m).
Reservationer
1. Anpassning till EG, omställningsprogrammet m.m. (mom. 2,
15, 16 och 18)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås (alla
s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Som framgår" och på s. 24 slutar med "till känna"
bort ha följande lydelse:
För en stor majoritet av vårt lands befolkning är en levande
landsbygd och ett landskap med hagar och ängsmarker en viktig
del av välfärden. Den moderna jordbrukspolitiken har inte nått
detta mål. Det intensiva jordbruk som blev följden av
prisgarantin medförde en alltför stor kemikalieanvändning, med
negativa effekter för natur och miljö. Viktiga växt- och
djurlokaler har försvunnit, och flora och fauna har utarmats.
Matens kvalitet och pris är viktiga frågor för de flesta
konsumenter. Det måste finnas ett tillfredsställande utbud av
livsmedelsprodukter, och produkterna måste skilja sig åt bl.a.
när det gäller pris, förädlingsgrad, produktionssätt och
produktionsland. Eftersom konsumenternas intresse och kunskaper
om livsmedlens kvalitet och framställningssätt ständigt ökar är
det viktigt att livsmedlen märks med uppgifter om t.ex. innehåll
och ursprungsland.
Förutsättningen för att lantbrukarna skall få avsättning för
sina produkter är att de producerar det som efterfrågas på
livsmedelsmarknaden. Detta borde innebära goda möjligheter till
utveckling av livsmedel med hög kvalitet. Det konsumentmål som
formulerades i det livsmedelspolitiska beslutet innebär att det
är konsumentens val som skall styra produktionen och att
konsumenterna skall ges goda möjligheter att välja mellan
livsmedel av olika slag.
Att lägga om jordbrukspolitiken i riktning mot
brukningsmetoder som bevarar den biologiska mångfalden och
producerar livsmedel utan att använda stora mängder kemikalier
var ett viktigt inslag i den omställning av jordbrukspolitiken
som beslutades år 1990 och som nu är till stor del genomförd.
Det miljö- och resursmål som formulerades i beslutet innebär att
jordbruket måste ta hänsyn till kravet på en god miljö och
behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra
naturresurser. Markens produktionsförmåga skall bevaras, och
jordbruket skall i rimlig utsträckning bedrivas så att det
bidrar till att bevara genetisk variation och värdefulla delar
av floran och faunan i odlingslandskapet. Målet om
säkerställande av den biologiska mångfalden upprepas i 1991 års
riksdagsbeslut om miljöpolitiken (1990/91:JoU31). I samband med
1992 års FN-konferens om miljö och utveckling åtog sig Sverige
ett ansvar för säkerställande av den biologiska mångfalden.
Utskottet förutsätter att regeringen fattar beslut om en
nationell aktionsplan för den biologiska mångfalden. Härvid
spelar jordbruket en viktig roll, eftersom jordbruksnäringens
utveckling starkt hänger samman med möjligheterna att bevara
denna mångfald.
Som framgår av det anförda anser utskottet att 1990 års beslut
om livsmedelspolitiken utgör en god grund att bygga vidare på.
Som en allmän kommentar till regeringens nu framlagda förslag
vill utskottet därför framhålla att det i alltför hög grad går
ut på en anpassning till EG på områden där detta inte kan
motiveras på ett övertygande sätt. Det gäller i synnerhet på
vegetabilieområdet. Det faktum att Sverige sökt medlemskap i EG
motiverar inte att jordbrukspolitiken nu läggs om på ett så
genomgripande sätt som regeringen föreslår. Den nödvändiga
anpassningen inför ett eventuellt medlemskap kan bäst
åstadkommas genom ett fullföljande av 1990 års beslut, som
syftar till balans i produktion och konsumtion. Utskottet
föreslår därför i det följande en förlängning av systemet med
inkomststöd enligt 1990 års beslut. I enlighet med det anförda
motsätter sig utskottet även de förslag som framförts om
ytterligare anpassning av omställningsprogrammet till EG:s
trädesprogram. Däremot kan utskottet acceptera de förhållandevis
marginella anpassningsåtgärder som föreslås i syfte att anpassa
de svenska kostnads-, pris- och stödnivåerna (avsnitt 4.3 i
propositionen).
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 5" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Jo255 att
prisregleringsavgiften på bekämpningsmedel i högre grad är en
miljöfråga än en företagsekonomisk fråga. Regeringen bör utreda
hur prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och
bekämpningsmedel kan omvandlas till en miljöavgift som även
omfattar kadmium i handelsgödsel. Därvid bör undersökas om en
del av avgiftsmedlen kan återföras till jordbruket som
direktstöd för att stimulera alternativ odling. Det är en
stödform som är förenlig med EG:s regler. Återföring av medel
bör också ske till trädgårdsnäringen och fritidsodlingen och
till det arbete som pågår inom MOVIUM.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Utskottet noterar" och på s. 33 slutar med "aktuell
odling" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Jo255 är det angeläget att bevara
kontinuiteten i jordbrukspolitiken. Därför bör, som utskottet
anfört ovan, omställningsprogrammet fortsätta med i huvudsak
samma inriktning som tidigare. Utskottet avstyrker regeringens
förslag om införande av ett arealbidrag från den 1 juli 1993,
bl.a. av det skälet att förslaget motverkar den omställning som
1990 års beslut initierade. Förslaget rymmer inget inslag av
naturvård och miljö utan är enbart inriktat på en förbättrad
lönsamhet. Merparten av stödet skulle enligt utskottets
bedömning hamna hos de stora spannmålsodlarna på slättbygderna.
Även detta strider mot tanken i 1990 års beslut; att stödja små
och medelstora företag i skogs- och mellanbygder. Utskottet
föreslår i stället att inkomststödet behålls under budgetåret
1993/94, utan villkor om ytterligare omställning. Beloppet bör
bestämmas till 500 kr, och i övrigt bör nu gällande bestämmelser
om inkomststödet gälla. Vad utskottet anfört med anledning av
yrkandena 1 och 6 i motion Jo255 bör riksdagen ge regeringen
till känna.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "föregående
avsnitt)" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till utskottets ställningstagande ovan föreslår
utskottet att riksdagen avslår regeringens begäran om
godkännande såvitt avser vegetabiliesektorn budgetåret 1994/95.
dels att utskottets hemställan under 2, 15, 16 och 18
bort ha följande lydelse:
2. beträffande omställningsprogrammet
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo248 yrkandena 2 och
4 och 1992/93:Jo250 yrkande 2,
15. beträffande prisregleringsavgifterna
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo255 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels med anledning av motion 1992/93:Jo255 yrkandena 1 och
6 avslår regeringens begäran om godkännande såvitt avser
vegetabiliesektorn budgetåret 1993/94 och som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om en förlängning av
inkomststödet,
dels avslår motionerna 1992/93:Jo203 yrkande 1, -- -- --
(samtliga motioner i andra och tredje dels-satsen) -- -- --
1992/93:Jo256 yrkande 3,
att riksdagen avslår regeringens begäran om godkännande såvitt
avser vegetabiliesektorn budgetåret 1994/95,
2. Ekologisk produktion (mom. 21)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås (alla
s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "När det" och slutar med "(JoU20)" bort ha följande
lydelse:
Som anförs i motion Jo255 finns det en stor efterfrågan på
ekologiskt odlade produkter. Det beror till stor del på att
konsumenterna blivit alltmer medvetna om det traditionella
jordbrukets miljöeffekter och värdet av sunda och naturenligt
odlade livsmedel av hög kvalitet. Fortfarande är emellertid
alternativodlade produkter dyrare än traditionellt odlade
livsmedel. Utskottet delar motionärernas uppfattning att den
ekologiska odlingen bör tillföras ytterligare resurser genom
stödåtgärder som direkt riktas till odlarna. Ytterligare 25
miljoner kronor bör tillföras odlarna för att kompensera ökade
produktionskostnader och på så sätt sänka konsumentpriserna på
alternativodlade jordbruksprodukter. En mer långsiktig bedömning
av stödet till ekologisk odling bör ingå i kommande överväganden
om ett utvecklat landskapsvårdsstöd. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo255 yrkande 4 i motsvarande del bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Frågan om
medelsanvisning behandlas i det följande under anslaget B10.
Omställningsåtgärder i jordbruket. Motionerna Jo208 och Jo223
yrkandena 1 och 3 avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom
utskottets förslag.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande
lydelse:
21. beträffande ekologisk produktion
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo255 yrkande 4
i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om stöd till odlarna och i övrigt godkänner
vad i propositionen förordats om ekologisk produktion samt
avslår motionerna 1992/93:Jo208, 1992/93:Jo223 och
1992/93:Jo247,
3. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (mom. 44)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås
(allas)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44
börjar med "Utskottet har" och på s. 45 slutar med
"2212001000kr" bort ha följande lydelse:
Vad utskottet anfört i det föregående innebär en besparing på
153 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Riksdagen
bör således med anledning av motion Jo255 yrkande 3 anvisa
2 059 001 000 kr under anslaget B 10. Omställningsåtgärder i
jordbruket m.m.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande
lydelse:
44. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
anledning av motion 1992/93:Jo255 yrkande 3 till
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret
1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2059001000kr,
4. Stöd till ekologisk odling (mom. 45)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Lena Klevenås
(allas)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45
börjar med "Utskottet har i" och på s. 46 slutar med "yrkande 4"
bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till utskottets ställningstagande under p. 6 i
det föregående förordar utskottet att 25 miljoner kronor
omfördelas till stöd till ekologisk odling inom ramen för
anslaget B 10. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. Enligt
utskottets beräkningar kommer kostnaden att rymmas inom
anslagsramen. Riksdagen bör således bifalla motion Jo255 yrkande
4 i motsvarande del.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande
lydelse:
45. beträffande stöd till ekologisk odling
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo255 yrkande 4 i
motsvarande del inom ramen för anslaget B 10.
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. till Stöd till
ekologisk odling för budgetåret 1993/94 anvisar
25000000kr,
5. Forskning om s.k. älgdöd (mom. 63)
Christer Windén (nyd)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55
börjar med "Utskottet har" och slutar med "Motionerna avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Som konstateras i motion Jo513 är älgdöden ett problem i södra
delen av landet. Mer än 800 älgar har sedan år 1985 setts
döda eller sjuka i en tidigare okänd sjukdom. Antalet
rapporterade fall ökar. Det faktiska antalet sjuka och döda djur
är okänt. I vissa av de områden, där älgdöden slagit till
särskilt hårt, uppträder samtidigt ett problem med kraftig
älgbetning av gran. Gran tillhör inte älgens normala diet. Inom
dessa delar av landet är markerna kraftigt försurade.
Forskningen har tagit ett brett grepp för att bl.a. belysa
älgpopulationens situation, sjukdomsorsak och eventuellt samband
med miljöpåverkan. Man har bl.a. funnit ett tidigare okänt
retrovirus som sätter ned immunförsvaret (hiv- och
cancerframkallande) som i samverkan med för djuren otjänliga
miljöfaktorer eventuellt orsakar sjukdomen. Vidare har man
funnit att älgar inom berörda områden har för låga halter av för
kroppen nödvändiga mineraler.
Utskottet anser att läget är allvarligt -- inte enbart för vår
älgstam och andra frilevande viltpopulationer -- utan också för
vår boskap och i sista hand för oss själva. Situationens allvar
understryks inte minst av att man enligt uppgift nu konstaterat
ett samband mellan ifrågavarande retrovirus och den kattdöd som
förekommit i vissa delar av landet. Ett snabbt klarläggande av
sjukdomens orsaker och vilka motåtgärder som kan vidtagas är en
riksangelägenhet. Som redovisats ovan har SVA under föregående
år samordnat forskningsinsatserna och kopplat in de resurser som
står till buds. Ekonomin är emellertid ansträngd och
erforderliga insatser får härigenom inte full verkan. Med tanke
på ärendets art samt den utveckling den kan få på tamboskap samt
människor anser utskottet att regeringen genom en omfördelning
inom ramen för SVA:s anslag bör anslå 5000000 kr till
ifrågavarande forskning. Detta skulle kunna bidra till en mer
koncentrerad forskningsinsats och därmed förbättra möjligheterna
att komma till rätta med älgdöden. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo513 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motion Jo522 avstyrks i den mån dess
syfte inte kan anses tillgodosett med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande
lydelse:
63. beträffande forskning om s.k. älgdöd
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo513 och med
avslag på motion 1992/93:Jo522 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Lennart Brunander (c) och Carl Olov Persson (kds) anför:
Spannmålspris och arealersättning
De kostnadsstegringar som skett och kan beräknas för det
kommande året för spannmålsodlingen motiverar att ersättningen
höjs. Det är mot den bakgrunden som vi gett vårt stöd till
utskottets majoritetsbeslut. Det är dock vår uppfattning att en
bättre kombination mellan pris och arealersättning vore en
höjning av arealersättningen från 700 till 1 000 kr per ha och
att inlösenpriset på spannmål bestämdes till en krona per kg.
Vårt förslag skulle ge spannmålsodlingen en något högre
ersättning än vad utskottets beslut innebär och framför allt ge
lägre kostnader för animalieproduktionen. En höjning av
arealersättningen skulle också ha inneburit mer EG-lika
förhållanden. Man borde också i detta sammanhang ha prövat
förutsättningarna för att differentiera arealersättningen för
biologisk-ekologisk odling så att denna odlingsform premieras.