I betänkandet behandlas förslag som regeringen -- efter
föredragning av försvarsministern, statsrådet Björck -- har
förelagt riksdagen i proposition 1992/93:77 om väpnad styrka för
tjänstgöring utomlands. Betänkandet behandlar också två med
anledning av propositionen väckta motioner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till en ny lag som
skall ersätta lagen (1974:614) om beredskapsstyrka för
FN-tjänst. Innebörden av den nya lagen är att möjligheterna
utvidgas för regeringen att utan riksdagens hörande ställa en
väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet
utomlands. Ifrågavarande bemyndigande gällde tidigare endast
beslut om medverkan i FN:s fredsbevarande operationer men blir
nu tillämpligt också på ett motsvarande engagemang efter begäran
från Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK).
Utrikesutskottet har yttrat sig över propositionen jämte
avgivna motioner. Yttrandet bifogas betänkandet som bilaga 5.
Propositionen
I propositionen 1992/93:77 föreslår regeringen att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands,
2. lag om ändring i brottsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1986:644) om disciplinförseelser av
krigsmän, m.m.,
4. lag om ändring i lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning
eller avskedande av arbetstagare med anledning av
värnpliktstjänstgöring m.m.
Regeringens lagförslag har fogats till betänkandet som
bilagorna 1--4.
Motionerna
1992/93:Fö1 av Robert Jousma (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att närmare utreda förutsättningarna för
att svenska yrkesofficerare skall kunna beordras att delta i
svensk väpnad styrka för tjänstgöring utomlands,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skapa förutsättningar för inrättande
av s.k. snubbeltrådsstyrka inom ramen för FN,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skapa förutsättningar för inrättande
av s.k. snubbeltrådsstyrka inom ramen för ESK.
1992/93:Fö2 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar avslå proposition 1992/93:77 om ändring i lag om
väpnad styrka för tjänstgöring utomlands.
Utskottet
Lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands
Enligt 10 kap. 9 § första stycket regeringsformen får
regeringen sätta in försvarsmakten eller en del därav vid
väpnade angrepp mot riket. I övrigt får svensk väpnad styrka
sättas in i strid eller sändas till ett annat land endast om
riksdagen medger det (första punkten), om det är medgivet i lag
som ger förutsättningarna för åtgärden (andra punkten), eller om
skyldigheten att vidta åtgärden följer av någon internationell
förpliktelse som riksdagen har godkänt (tredje punkten).
Enligt FN-stadgan artikel 42 kan säkerhetsrådet som yttersta
åtgärd i en internationell konflikt inskrida med militära
operationer. En medlemsstat som efter ett sådant beslut av
säkerhetsrådet anmodas delta är skyldig att ställa väpnade
styrkor till förfogande. För svenskt vidkommande är 10 kap. 9 §
första stycket tredje punkten regeringsformen tillämplig i
sådant fall.
Med tillämpning av 10 kap. 9 § första stycket andra punkten
regeringsformen antog riksdagen år 1974 (prop.1974:50, FöU 24,
rskr. 267) lagen (1974:614) om beredskapsstyrka för FN-tjänst.
Lagen ger regeringen möjlighet att efter framställning av FN:s
generalsekreterare ställa personal ur den beredskapsstyrka som
enligt lagen skall finnas organiserad inom försvarsmakten till
FN:s förfogande för att delta i fredsbevarande verksamhet.
Regeringen får också besluta att beredskapsstyrkan skall biträda
i humanitär verksamhet utomlands.
Regeringen konstaterar att avvecklingen av den tidigare
bipolära situationen har gett ökade möjligheter till
internationellt samarbete men dessvärre också utrymme för
aktivering av regionala och etniska motsättningar. På flera
håll har våldsamma konflikter blossat upp. Det framstår som
angeläget, framhåller regeringen, att alla möjligheter att få
till stånd konfliktdämpande åtgärder i sådana situationer tas
till vara.
Det finns, anser regeringen, ingen formell motsättning mellan
medlemskap i FN och deltagande i regionala säkerhetsarrangemang.
Sådana arrangemang är önskvärda och godtas enligt artikel 52 i
FN:s stadga så länge de är förenliga med FN:s ändamål och
grundsatser. Regeringen pekar bl.a. på att ESK förklarades som
ett regionalt säkerhetsarrangemang enligt nämnda artikel i
FN:s stadga vid ESK:s fjärde uppföljningsmöte i Helsingfors i
juli i år.
Resultatet av detta möte innebar sålunda att ESK:s roll i
fråga om krishantering och konfliktförebyggande verksamhet
förstärks. Bl.a. uttalade de deltagande staterna sin vilja att i
samarbete med de internationella organisationer som verkar i
Europa utveckla möjligheterna att få till stånd fredsbevarande
insatser.
Regeringen föreslår, mot bakgrund av det anförda, att
riksdagen med upphävande av lagen (1974:614) om beredskapsstyrka
för FN-tjänst antar en ny lag som ger regeringen möjlighet att
utan riksdagens hörande ställa en väpnad styrka till förfogande
för fredsbevarande verksamhet utomlands. Detta skall kunna ske,
förutom på begäran av FN, efter beslut som fattas av ESK.
I lagförslaget återfinns inte bestämmelsen i 1974 års lag om
vilken befattningshavare inom FN som är behörig att göra
framställning till regeringen. Det behövs, anser regeringen,
inte någon regel om behörigheten, utan den prövas av regeringen
med utgångspunkt från organisationens stadga eller andra regler
som styr dess verksamhet.
I lagförslaget finns inte heller någon motsvarighet till
bestämmelsen i lagen 1974 som anger att beredskapsstyrkan får
användas för hjälpverksamhet utomlands i samband med
naturkatastrof eller liknande händelse. Det finns, konstaterar
regeringen, nämligen ingen begränsning i regeringsformen i fråga
om regeringens möjlighet att använda militär personal, som inte
utgör väpnad trupp, för humanitär verksamhet utomlands.
I motion Fö2 (c) framhåller motionären att hon i likhet med
Tjänstemännens centralorganisation och Statsanställdas förbund
anser att riksdagen även i fortsättningen skall avgöra om svensk
väpnad styrka skall sändas utomlands annat än på begäran av FN.
Hon finner troligt att riksdagen kommer att besluta om ändrade
arbetsformer så att riksmöte pågår hela året. Detta kommer att
medföra att regeringen också i brådskande fall hinner förankra
ett sådant viktigt beslut i riksdagen. Propositionen bör därför
avslås av riksdagen.
Utrikesutskottet anför i sitt yttrande att ESK:s
samarbets- och förhandlingsprocess har lett till en successivt
utökad roll för ESK också när det gäller fredsbevarande
insatser. Mot den bakgrunden delar utrikesutskottet
propositionens uppfattning att regeringen genom en ny lag ges
möjlighet att utan riksdagens hörande ställa väpnad styrka till
förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands -- förutom på
begäran av FN -- efter beslut som fattats av ESK. Härvid sägs
det vara av stor betydelse att ett sådant beslut kan fattas
snabbt. Utrikesutskottet anser att propositionens förslag ligger
i linje med det politiska stöd till ESK-processen som regering
och riksdag har uttalat vid ett flertal tillfällen. Motion Fö2
(c) bör därför avslås.
Försvarsutskottet delar regeringens och utrikesutskottets
uppfattning att Sveriges vilja att delta i samarbetet inom ramen
för ESK bör komma till uttryck genom att de formella
förutsättningarna för ett militärt deltagande i dessa fall görs
lika smidiga och lättillämpade som de som nu gäller för att en
väpnad styrka skall kunna ställas till förfogande efter
framställning från FN. Riksdagen har ännu inte beslutat att
ändra sina arbetsformer så att riksmöte pågår hela året. Så
länge nuvarande arbetsformer gäller anser utskottet att det, med
hänsyn till de tidsförhållanden som kan råda vid
beslutstillfället, är angeläget att de svenska beslutsformerna
-- inom ramen för vad regeringsformen medger -- görs så flexibla
som möjligt. Riksdagen bör sålunda anta den av regeringen
föreslagna lagen om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands och
motion Fö2 (c) avslås.
Motion 1992/93:Fö1 (nyd) föreslår att regeringen i ett par
avseenden bör vidta åtgärder för att kunna göra vissa
framtida ändringar av vad som enligt den nya lagstiftningen
kommer att gälla rörande sändande av svenska väpnade styrkor
utomlands. Motionären tar upp dels frågan om kommendering av
yrkesofficerare till sådan tjänstgöring utomlands (yrkande 1),
dels förutsättningarna för inrättande av s.k.
snubbeltrådsstyrkor inom ramen för FN och ESK (yrkande 2 och 3).
Utskottet övergår att behandla dessa frågor.
Kommendering av yrkesofficerare till tjänstgöring i väpnad
styrka utomlands
Enligt 2 § lagförslaget skall -- som också var fallet i 1974
års lag (4§) -- den personal som ingår i en väpnad styrka som
används för fredsbevarande verksamhet utomlands anställas
särskilt för detta ändamål i en utlandsstyrka inom
försvarsmakten. Denna bestämmelse är en markering av att styrkan
skall vila på frivillig grund. Varken försvarsmaktens fast
anställda personal eller värnpliktiga kan alltså beordras att
ingå i styrkan.
Motionären konstaterar att Överbefälhavaren anser att
yrkesofficerare bör kunna beordras att delta i den väpnade
styrkan som sänds utomlands. Han befarar att om det i framtiden,
i motsats till nuvarande förhållanden, skulle visa sig vara
förenat med betydande svårigheter att rekrytera kompetenta
officerare till styrkorna måste frivilligheten ifrågasättas och
omprövas. Han anser att regeringen bör utreda förutsättningarna
för att svenska yrkesofficerare skall kunna beordras att delta i
en svensk väpnad styrka för tjänstgöring utomlands.
Utrikesutskottet har inte funnit anledning ifrågasätta den
uppfattning som framförs i propositionen om att rekryteringen av
styrkan skall ske på frivillig grund. Motion Fö1 (nyd) yrkande 1
bör därför, anser utrikesutskottet, inte bifallas.
Försvarsutskottet har erfarit att Överbefälhavaren i en
skrivelse till regeringen har hemställt om en ändring av
bestämmelserna för rekrytering av yrkesofficerare i den svenska
väpnade styrkan för tjänstgöring utomlands. Utskottet
förutsätter att denna fråga granskas vidare och att regeringen
vid behov återkommer till riksdagen i ärendet. Med detta
konstaterande anser utskottet att syftet med motion Fö1 (nyd)
yrkande 1 tillgodoses och att riksdagen därför inte bör bifalla
motionen.
Styrkor i fredsskapande syfte
Motion Fö1 (nyd) innehåller två yrkanden om att skapa
förutsättningar för s.k. snubbeltrådsstyrkor i fredsskapande
syfte. Motionären citerar en artikel i Aftonbladet den 26
oktober där docent Gunnar Jervas, FOA, väckt tanken på att
inrätta sådana styrkor. I motionen citeras bl.a. följande ur
artikeln.
Det skulle vara en tragedi om vi inte gjorde annat än satt och
väntade på att de inblandade skulle nå fram till en
utmattningspunkt där FN och/eller ESK med framgång kunde sätta
in fredsbevarande operationer.
För att verkligen få ned våldsnivån måste nya metoder
utvecklas, särskilt av förebyggande typ. Låt mig därför få
föreslå tillskapandet av en liten, snabbrörlig s.k.
snubbeltrådsstyrka -- kopplad till en betydligt större och
starkare styrka i vänteläge. Om FN placerat en sådan
snubbeltrådsstyrka i Kuwait så snart Saddam Hussein marscherat
upp mot landets gräns skulle hans invasion förmodligen inte
blivit av. Skälet är att den som ger sig på snubbeltrådsstyrkan
vet att han med all sannolikhet kommer att utlösa ett motanfall
av den riktigt stora styrkan.
Utrikesutskottet anför i sitt yttrande att hela det
problemområde som omfattar konfliktförebyggande åtgärder samt
fredsbevarande och fredsskapande insatser är föremål för
fortlöpande överväganden och analyser, såväl inom ramen för FN:s
och ESK:s verksamhet som på det nationella planet.
Utrikesutskottet utgår från att olika arrangemang härvid prövas
inom ramen för det regelverk som staterna enats om
internationellt. I sammanhanget noteras att propositionen i
första hand behandlar deltagandet i fredsbevarande styrkor där
insatsen beslutas i samförstånd med berörda parter. Mot bakgrund
av det anförda bör motion Fö1 yrkandena 2 och 3 inte bifallas.
Försvarsutskottet erinrar om att regeringen enligt den
föreslagna lagens 1 § får ett bemyndigande att sätta in väpnad
styrka för tjänstgöring utomlands även efter begäran från ESK om
syftet är att styrkan skall vara fredsbevarande. Insättande
av en av motionären åsyftad s.k. snubbeltrådsstyrka utgör
fredsskapande verksamhet och bygger på s.k. Peace Enforcement
enligt kap. VII i FN-stadgan. Peace Enforcement är kopplat till
särskilda beslut i säkerhetsrådet och skiljer sig från besluten
om fredsbevarande verksamhet, s.k. Peace Keeping. Säkerhetsrådet
kan besluta att sätta in en fredsskapande styrka utan samtycke
av de i konflikten inblandade parterna. Om Sverige skulle
medverka till att en sådan styrka sätts in utomlands, kan detta
alltså inte ske med stöd av den föreslagna lagen. I stället får
ett sådant beslut grundas på t.ex. FN-stadgans paragraf 42. En
medlemsstat som efter ett sådant beslut av säkerhetsrådet
anmodas att delta är skyldig att ställa väpnade styrkor till
förfogande. För svenskt vidkommande är 10 kap. 9 § första
stycket tredje punkten regeringsformen tillämplig, vilket också
framgår av propositionen sidan 3.
Efter vad utskottet erfarit finns för närvarande inte någon
möjlighet att inom ramen för ESK bedriva fredsskapande
verksamhet.
Utskottet anser sammanfattningsvis att upprättandet av styrkor
för fredsskapande insatser får övervägas i annat sammanhang.
Motion Fö1 yrkandena 2 och 3 bör därför avslås av riksdagen.
Lagändringar
Enligt 2 kap. 3 § brottsbalken tredje stycket döms efter
svensk lag och vid svensk domstol om brottet begåtts vid
tjänstgöring utom riket av någon som är anställd i svensk
beredskapsstyrka för FN-tjänst. Motsvarande gäller rätten enligt
2 kap. 5 § att väcka åtal för brott som begåtts utomlands.
Enligt 2 § sjunde punkten lagen (1986:644) om
disciplinförseelser av krigsmän, m.m. är anställda i en svensk
beredskapsstyrka i FN-tjänst underkastade nämnda lag under tid
då de tjänstgör utomlands.
Även lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller
avskedande av arbetstagare med anledning av
värnpliktstjänstgöring m.m. är tillämplig på dem som tjänstgör i
en sådan beredskapsstyrka ( 1 §).
I propositionen föreslår regeringen vissa anpassningar av
nämnda lagar till den föreslagna utvidgade möjligheten för
regeringen att utan riksdagens hörande ställa en väpnad styrka
till förfogande för fredsbevarande verksamhet.
Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna
lagändringarna och föreslår att riksdagen antar de av regeringen
framlagda förslagen till lagändringar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lag om väpnad styrka för tjänstgöring
utomlands
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Fö2 antar
regeringens förslag till lag om väpnad styrka för tjänstgöring
utomlands,
2. beträffande övriga lagförslag
att riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i brottsbalken,
b) lag om ändring i lagen (1986:644) om disciplinförseelser av
krigsmän, m.m.,
c) lag om ändring i lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning
eller avskedande av arbetstagare med anledning av
värnpliktstjänstgöring m.m.,
3. beträffande utredning om kommendering av svenska
yrkesofficerare utomlands
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fö1 yrkande 1,
4. beträffande styrkor i fredsskapande syfte
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fö1 yrkandena 2 och 3.
res. (nyd)
Stockholm den 26 november 1992
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson
(s), Wiggo Komstedt (m), Iréne Vestlund (s), Lars Sundin (fp),
Ingvar Björk (s), Christer Skoog (s), Robert Jousma (nyd), Sven
Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s), Henrik
Landerholm (m), Britt Bohlin (s), Sven-Olof Petersson (c) och
Åke Carnerö (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Styrkor i fredsskapande syfte (mom. 4)
Robert Jousma (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Försvarsutskottet erinrar" och på s. 6 slutar med "av
riksdagen" bort ha följande lydelse:
Försvarsutskottet anser att konfliktutvecklingen de
senaste åren, inte minst i Europa, är så allvarlig att det inte
längre är till fyllest att -- utöver humanitärt bistånd --
passivt vänta på att de inblandade länderna i en konflikt skall
ha nått en utmattningspunkt där FN eller ESK med framgång kan
sätta in en fredsbevarande operation. Tillskapandet av en
liten, snabbrörlig s.k. snubbeltrådsstyrka, kopplad till en
större och starkare styrka i väntläge, skulle kunna få stor
avskräckningseffekt inom ramen för fredsskapande operationer
i FN:s regi. ESK har däremot inget mandat att bedriva
fredsskapande verksamhet.
Utskottet anser därför att det är angeläget att frågan om
inrättandet av en s.k. snubbeltrådsstyrka inom ramen för FN
utreds. Motion Fö1 (nyd) yrkande 2 bör följaktligen bifallas av
riksdagen och yrkande 3 i samma motion avslås.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
4. beträffande styrkor i fredsskapande syfte
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fö1 yrkande 2 och
avslag på motion 1992/93:Fö1 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Propositionens lagförslag
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Utrikesutskottets yttrande
Bilaga 5
1992/93:UU3y
Bilaga 5
Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands
Till försvarsutskottet
Försvarsutskottet har med remiss 1992-11-05 berett
utrikesutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition
1992/93:77 om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands.
Propositionen
Proposition 1992/93:77 innehåller förslag till en ny lag som
skall ersätta lagen (1974:614) om beredskapsstyrka för
FN-tjänst.
Enligt förslaget utvidgas möjligheterna för regeringen att
utan riksdagens hörande ställa en väpnad styrka till förfogande
för fredsbevarande verksamhet utomlands.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.
I propositionen anges att Sverige har ett starkt intresse av
att delta i det samarbete som förekommer inom ramen för
Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) i syfte att hantera och
dämpa kriser och konflikter. Det är mot bakgrund av den tidsnöd
som kan råda när ställning skall tas till ett svenskt militärt
deltagande angeläget att de svenska beslutsformerna -- inom
ramen för vad regeringsformen medger -- görs så flexibla som
möjligt.
Sveriges vilja att delta i samarbete inom ramen för ESK för
hantering av kriser och konflikter bör komma till uttryck genom
att de formella förutsättningarna för ett militärt deltagande i
dessa fall blir lika smidiga och lättillämpade som de som gäller
för att en väpnad styrka skall kunna ställas till förfogande
efter en framställan från FN. Det delegeringsbara utrymmet
enligt 10 kap. 9 § första stycket 2 regeringsformen bör därför
utnyttjas på så sätt att en ny lag införs som vidgar regeringens
möjligheter att ställa en väpnad styrka till förfogande även för
uppdrag enligt beslut som fattats av ESK. Det finns däremot inte
nu skäl att därutöver utsträcka regeringens möjlighet att ställa
en väpnad styrka till förfogande för tjänstgöring utomlands.
Några remissinstanser har ansett att yrkesofficerare bör kunna
beordras att delta i den väpnade styrkan. Regeringen anser dock
inte att det är lämpligt att i detta lagstiftningsärende -- som
ju endast syftar till ett vidgat bemyndigande för regeringen att
sätta in den väpnade styrkan utomlands -- föreslå några
ändringar vad avser det förhållandet att styrkan skall
rekryteras på frivillig grund.
Sammanfattning av motionerna
I motion 1992/93:Fö1 (nyd) yrkande 1 föreslås att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att närmare utreda förutsättningarna för att svenska
yrkesofficerare skall kunna beordras att delta i en svensk
väpnad styrka för tjänstgöring utomlands. Motionären framhåller
att om det visar sig vara förenat med betydande svårigheter att
rekrytera kompetenta officerare till styrkorna måste
frivilligheten ifrågasättas och omprövas. Med hänsyn till sakens
särskilda beskaffenhet, förefaller det mest ändamålsenligt att
frågan utreds snarast.
I yrkande 2 refererar motionären till ett förslag av Gunnar
Jervas, FOA, om att inrätta en s.k. snubbeltrådsstyrka. Ett
nytänkande måste till beträffande Sveriges fredsbevarande
insatser. Frågan om inrättande av s.k. snubbeltrådsstyrka bör
enligt motionären utredas.
I motion 1992/93:Fö2 (c) yrkas avslag på propositionen.
Motionären anser att riksdagen även i fortsättningen skall
avgöra om svensk väpnad styrka skall sändas utomlands, annat än
på begäran av FN.
Det anges i motionen att det nu tycks ske en glidning mot
fredsskapande insatser, som kan innebära att man ställer sig på
den ena partens sida och anfaller den andra militärt. Sverige
bör i stället satsa på förebyggande, förtroendeskapande åtgärder
och att konflikter löses utan våld. Propositionens förslag om
att regeringen skall få ställa väpnad styrka till förfogande
eller konfliktdämpande verksamhet på begäran av en
internationell organisation i vilken Sverige är medlem
kommenteras i motionen. Motionären anser att förslaget skulle
kunna ses som en förberedelse för Sveriges deltagande i EG:s
försvar, WEU.
Motionären refererar också till TCO:s och ST:s remissvar med
innebörden att värdet i att en svensk väpnad styrka uppträder
utomlands med stöd av ett riksdagsbeslut uppväger den ringa
fördröjning som en riksdagsbehandling medför.
Utskottet
Som framgår av propositionen har ESK:s samarbets- och
förhandlingsprocess lett till en successivt utökad roll för ESK
också när det gäller fredsbevarande insatser. I
Helsingforsdokumentet från uppföljningsmötet i juli 1992,
stärktes ESK:s roll i fråga om krishantering och
konfliktförebyggande verksamhet. De deltagande staterna uttalade
sin vilja att, i samarbete med de internationella organisationer
som verkar i Europa, utveckla möjligheterna att få till stånd
fredsbevarande insatser. ESK har också förklarats som ett
regionalt säkerhetsarrangemang enligt FN-stadgans artikel 52.
Mot denna bakgrund delar utskottet den uppfattning som
framförs i propositionen att regeringen genom en ny lag ges
möjlighet att utan riksdagens hörande ställa en väpnad styrka
till förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands --
förutom på begäran av FN -- efter beslut som fattats av ESK. Det
är av stor vikt att Sverige med kort varsel kan fatta beslut om
att ställa en väpnad styrka till förfogande för tjänstgöring
utomlands efter förfrågan av ESK. Propositionens förslag ligger
enligt utskottets uppfattning i linje med det politiska stöd
till ESK-processen som regering och riksdag uttalat vid ett
flertal tillfällen.
Utskottet förordar därför att motion Fö2 (c) avstyrks.
Utskottet finner inte anledning att nu ompröva den uppfattning
som framförs i propositionen, nämligen att rekryteringen av
styrkan skall ske på frivillig grund.
Utskottet förordar därför att yrkande 1 i motion Fö1 (nyd)
avstyrks.
Med anledning av yrkande 2 i motion Fö1 (nyd) om en
snubbeltrådsstyrka vill utskottet anföra följande.
Hela det problemområde som omfattar konfliktförebyggande
åtgärder och fredsbevarande och fredsskapande insatser är
föremål för fortlöpande överväganden och analyser, såväl inom
ramen för FN:s och ESK:s verksamhet som på det nationella
planet. Utskottet utgår från att olika arrangemang härvid prövas
inom ramen för det regelverk som staterna enats om
internationellt. Utskottet noterar i sammanhanget att
propositionen i första hand behandlar deltagandet i
fredsbevarande styrkor där insatsen beslutats i samförstånd med
berörda parter.
Utskottet ser inte anledning att göra några ytterligare
uttalanden med anledning av yrkande 2 i motion Fö1 (nyd) utan
förordar att yrkandet avstyrks.
Stockholm den 19 november 1992
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Nic
Grönvall (m), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s), Pär
Granstedt (c), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta
Viklund (kds), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp),
Kristina Svensson (s), Bengt Silfverstrand (s), Richard
Ulfvengren (nyd) och Alf Eriksson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.