I detta betänkande behandlar utskottet anslagen till
Statistiska centralbyrån, och anslaget till livsmedelsstatistik.
Utskottet tillstyrker förslagen till anslag i propositionen.
I betänkandet behandlas 12 motioner. Motionärerna tar upp
frågor rörande krav på utbyggd eller ny statistik, genomförande
av en nya låginkomstutredning och omlokalisering av SCB:s
Stockholmsenhet till Örebro. Samtliga motioner avstyrks av
utskottet.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1992/93:182 om anslag för budgetåret
1993/94 till Statistiska centralbyrån,
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1992/93:Fi401 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén(s),
1992/93:Fi404 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c,v),
1992/93:Fi405 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, kds),
1992/93:Fi406 av Sture Ericson m.fl. (s),
1992/93:Fi408 av Georg Andersson m.fl. (s),
1992/93:Fi410 av Alf Egnerfors och Lisbet Calner (s),
1992/93:Fi412 av Björn Ericson m.fl. (s),
1992/93:Fi710 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s),
1992/93:A809 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) i vad avser yr-
kande5,
1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) i vad avser
yrkande11,
1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) i vad avser
yrkande1 och
1992/93:So267 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v)
i vad avser yrkande8.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1992/93:182
(Finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Anne
Wibble --
dels under punkt E 7
att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik,
register och prognoser för budgetåret 1993/94 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 420080000 kr,
dels under punkt E 8
att riksdagen till Statistiska centralbyrån:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett anslag på 1000 kr,
dels under punkt H 7
att riksdagen under nionde huvudtitelns förslagsanslag
Livsmedelsstatistik för budgetåret 1993/94 anvisar
9920000kr utöver vad som föreslagits i proposition
1992/93:100 bilaga10.
Motionerna
Krav i motioner på ny eller utbyggd statistik inom vissa
områden
1992/93:Fi401 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förändringar av beräkningssättet av
konsumentprisindex (KPI),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om komplettering av KPI med s.k.
kategoriprisindex.
1992/93:Fi405 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jämställdhetsstatistik.
1992/93:Fi410 av Alf Egnerfors och Lisbet Calner (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om trafikstatistiken.
1992/93:Fi710 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statistik över regionalpolitiska effekter av
förändringar i statsbudgeten.
1992/93:A809 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av jämställdhetsstatistik.
1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att värdet av det obetalda arbetet tas med
i nationalräkenskaperna.
1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om gröna nationalräkenskaper.
1992/93:So267 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v)
vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utesluta tobak ur konsumentprisindex.
En ny låginkomstutredning
1992/93:Fi408 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att en
låginkomstutredning tillsätts med uppgift att klarlägga de sämst
ställdas situation,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder
som en låginkomstutredning kan föranleda.
1992/93:Fi412 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en ny låginkomst- och
levnadsnivåutredning.
Omlokalisering av Statistiska centralbyrån i Stockholm till
Örebro
1992/93:Fi404 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utlokalisering av SCB från
Stockholm till Örebro.
1992/93:Fi406 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredning om förutsättningarna att förlägga
hela SCB till Örebro.
Utskottet
Inriktningen av Statistiska centralbyråns verksamhet
I november 1992 ställde sig finansutskottet (1992/93:FiU7)
bakom förslaget i proposition 1992/93:101 om nya principer för
ansvarsfördelning och finansiering av statistikproduktionen.
Förslaget antogs av riksdagen (rskr. 1992/93:122).
De nya priniciperna innebär följande.
Verksamhet som Statistiska centralbyrån (SCB) skall ansvara
för och som skall anslagsfinansieras:
Förvaltningsuppgifter såsom grundläggande metodutveckling,
statistiksamordning, nomenklaturarbete, internationellt
statistiksamarbete, publiceringsverksamhet och
informationsservice samt biblioteks- och arkivservice.
Officiell statistik som griper över flera sektorer, som saknar
en entydig huvudanvändare eller där det påtagligt gagnar
förtroendet för statistiken.
Vissa centrala databaser.
Verksamhet som sektorsmyndigheter och övriga användare skall
ansvara för:
Officiell statistik för avgränsade sektorsområden. Statistiken
skall finansieras genom anslag till berörda sektorsmyndigheter.
Övrig statistik och statistiska tjänster. Verksamheten skall
finansieras av beställaren.
Resurserna för statistik vid SCB och övriga berörda
myndigheter föreslås anpassas till de förändringar som
genomförs.
I propositionen sägs att förändringarna bör ske successivt och
att en särskild genomförandekommitté skall tillsättas för att
mera i detalj planera hur förändringarna skall genomföras.
Kommittéarbetet skall vara avslutat före utgången av år 1993.
Utskottet har ställt sig bakom förslaget i propositionen liksom
att vissa frågor om bl.a. förfoganderätt, registerfrågor,
sekretess och integritetsskydd behövde utredas ytterligare (dir.
1992:110 och 1993:9).
SCB har lämnat en fördjupad anslagsframställning för den
kommande treårsperioden. Mot bakgrund av de nya principerna för
ansvarsfördelning mellan SCB och andra myndigheter och med
hänvisning till det pågående arbetet inom de nämnda kommittéerna
anser föredraganden att det inte nu är möjligt att lägga fast en
ny rambudget för SCB för de kommande tre åren. Utskottet delar
den uppfattningen. SCB:s resursbehov bör mot denna bakgrund
endast prövas i ett ettårsperspektiv. Utskottet återkommer
senare i betänkandet till ett ställningstagande till SCB:s
anslag.
Krav i motioner på ny eller utbyggd statistik inom vissa
områden
I motion Jo630 yrkande1 av Ingvar Carlsson m.fl. (s)
framhålls med hänvisning till Brasiliamötet, att frågorna om
kopplingen ekonomi--ekologi inkl. hållbar tillväxt,
miljöavgifter och gröna nationalräkenskaper samt
handelsvillkor--miljökrav (GATT) är två angelägna områden, där
Förenta nationernas nya kommission, UNCSD (United Nations
Commission on Sustainable Development), kan spela en viktig
roll. Regeringen måste, sägs det i motionen, aktivt följa och
påverka FN-kommissionens arbete.
Utskottet utgår ifrån att regeringen aktivt kommer att följa
UNCSD:s fortsatta arbete.
Någon mer utförlig kommentar till yrkandet om gröna
nationalräkenskaper återfinns inte i motionen. Det kan nämnas
att det inom Konjunkturinstitutet (KI) och SCB pågår ett arbete
med att utarbeta ett system för miljöräkenskaper. En
rapportering av KI:s arbete kommer att redovisas i institutets
majrapport. Med det anförda avstyrker utskottet motionen Jo630
(v) yrkande1.
I motion A811 av Karin Starrin m.fl. (c) anförs att om man
skall få kunskap om människors hela arbetssituation måste det
obetalda arbetet i nationalräkenskaperna mätas och värderas.
Det är inte minst viktigt för att kunna få reda på kvinnors
bidrag till den totala ekonomin. Tidsanvändningsstudier är
därför nödvändiga för att vi ska kunna mäta detta obetalda
arbete.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner
med samma innebörd som den här aktuella motionen (jfr t.ex.
1991/92:FiU22 s.7). Som utskottet ser det är det av stor vikt
att det obetalda arbetet, som i stor utsträckning utförs av
kvinnor, görs synligt. De tidsanvändningsstudier som nu
genomförts av SCB är därvid ett nödvändigt underlag för att
bl.a. analysera fördelningen av betalt och obetalt arbete mellan
kvinnor och män och för att studera betydelsen av arbetet i
hemmet. Genom att mäta omfattningen av det obetalda arbetet är
det nu möjligt att exempelvis studera förskjutningar mellan den
formella och den informella ekonomin. Den primära användningen
av tidsanvändningsstudier är att analysera här angivna
frågeställningar.
Diskussioner har i olika sammanhang förts om hur man skall
inkludera värdet av hushållens obetalda arbete i
nationalräkenskaperna. En lämplig lösning kunde vara att använda
satellitkonton som förs vid sidan av nationalräkenskaperna. En
sådan lösning skulle kunna användas för att med jämna mellanrum
ge en samlad bild av omfattningen och strukturen på den totala
ekonomiska aktiviteten i landet. Vidare skulle sambanden mellan
förändringar i det obetalda arbetets omfattning och struktur
kunna jämföras med förändringar i nuvarande uppsättning
ekonomiska data som har sin främsta användning inom
stabiliseringspolitiken.
Inom Eurostat pågår en diskussion om genomförandet av en
europeisk tidsanvändningsundersökning. Syftet är att genomföra
koordinerade och jämförbara undersökningar i medlemsländerna och
i EFTA-länderna. Ett förslag till undersökningsuppläggning
föreligger som skall behandlas vid ett möte i Eurostat i april
1993. Utskottet avstyrker med det anförda motion A811 (c)
yrkande11.
I motionerna Fi405 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c,
kds) och A809 yrkande5 av Barbro Westerholm m.fl. (fp)
understryks behovet av jämställdhetsstatistik. Mäns
livssituation och möjligheter att påverka utvecklingen jämfört
med kvinnornas skiljer sig åt i många avseenden. För att
jämställdhetsaspekter skall kunna beaktas vid utvärdering,
planering och beslut måste följaktligen statistiskt underlag som
rör individer analyseras och redovisas uppdelat på män och
kvinnor.
Även om SCB belyst jämställdheten i flera studier kvarstår,
menar motionärerna, behovet av en fortlöpande rapportering av
läge och förändring vad gäller jämställdhet. Dessutom behövs
fördjupade studier för att belysa akuella jämställdhetsfrågor.
Exempel på områden som nämns i motionen och som ses som
speciellt viktiga att studera är bl.a.
Värdering av kvinnors och mäns yrken.
Strukturomvandlingens effekt på kvinnor och män i olika åldrar
och livsfaser.
Utvecklingen av kvinnors och mäns företagande.
Sambandet mellan utbildning, yrke, lön och kön.
Äldre kvinnors och mäns levnadsförhållanden.
Kvinnors och mäns hälsa.
Maktfördelning mellan kvinnor och män i olika områden i
samhället.
Mannen som förälder. Mäns uttag av föräldraförsäkring efter
yrke, arbetstid.
Motionärerna anser att jämställdhetsstatistiken måste
prioriteras och garantier måste lämnas för fortsatt produktion
och utveckling av densamma.
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna om vikten av
att bygga ut jämställdhetsstatistiken.
Som nämns i motion Fi405 har SCB på senare år tagit fram
jämställdhetsstatistik, dels för att ge helhetsbilder av
jämställdheten på nationell, regional och lokal nivå, dels för
att belysa vissa problemområden som inte behandlats på annat
håll. Som exempel kan nämnas några av de publikationer man tagit
fram: "På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet", "Man
är chef" och "Om kvinnor och män i Sverige och EG".
SCB kommer också i sitt fortsatta arbete med
användaranpassning och därmed sammanhängande omorganisation att
ägna ökad uppmärksamhet åt produktion och utveckling av
jämställdhetsstatistiken. Detta har också särskilt noterats i
tidigare nämnda direktiv till genomförandekommittén.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna
Fi405 (fp, m, c, kds) och A809 (fp) yrkande5.
I motion Fi410 av Alf Egnerfors och Lisbet Calner (s)
framhålls att under de senaste åren har
infrastrukturinvesteringar, dvs. investeringar i vägar,
järnvägar och kommunikationsleder för tele- och datatrafik, haft
högsta prioritet inom samhällsbyggandet.
I motionen framhålls att en viktig kunskap vid bedömningen av
investeringar naturligtvis är hur flödena ser ut. Den
transportstatistik som SCB i dag redovisar är, menar
motionärerna, otillräcklig.
En allt större andel av våra inrikes godstransporter utgör en
del av en internationell transportkedja. De internationella
transporterna redovisas beträffande varuslag och transportmedel
vid svensk gräns men inte till/från en punkt i Sverige. Detta
sker i den av SCB publicerade Utrikeshandelsstatistiken, vilken
är detaljerad vad gäller varuslag och publiceras för varje år.
För framtiden ser motionärerna det som önskvärt att man får
kunskaper om transportkedjorna, och då är en kombinerad
statistikproduktion av inrikes och utrikes varuflöden absolut
nödvändig. Inte heller på persontrafiksidan är flödesstatistiken
tillfredsställande.
För att skapa bättre planeringsförutsättningar anser
motionärerna det önskvärt att SCB:s nuvarande statistik avseende
transporter och trafiksäkerhet kompletteras och uppgraderas så
att de mål som framförs i motionen blir möjliga att nå.
Som utskottet ser det är det viktigt att det finns
transportstatistik som gör det möjligt att bl.a. göra
bedömningar av de infrastrukturinvesteringar inom
transportsektorn som kommer att genomföras under de närmast
kommande åren. När det gäller statistik rörande transportkedjor
pågår ett utredningsarbete inom detta område. Utredningen
genomförs i samarbete mellan SCB, Väg- och trafikinstitutet,
Banverket och Vägverket.
Med hänvisning till det pågående arbetet med att förbättra
transportstatistiken avstyrker utskottet motion Fi410 (s).
I motion Fi710 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) anförs
att den offentliga sektorns tillväxt är den viktigaste
förklaringen till den regionala utjämning som ägt rum under 70-
och 80-talen. Kraftiga neddragningar av den offentliga
verksamheten, inte minst på det statliga området, minskade
transfereringar samt förändringar av den offentliga sektorns
finansiering kommer med stor sannolikhet att verka i motsatt
riktning och i stället åstadkomma ökade regionala obalanser. Med
tanke på de stora förändringar av statsbudgeten som nu faktiskt
sker är en analys av konsekvenserna utomordentligt viktig. Mot
den bakgrunden är det, framhåller motionärerna, på sikt ett
stort problem att det inte, till skillnad från t.ex. Finland,
produceras någon löpande statistik över regionalpolitiska
effekter av förändringar i statsbudgeten.
Arbetsmarknadsdepartementet bör enligt motionärerna ge NUTEK i
uppdrag att se till att SCB kan bygga upp en sådan statistik.
Utskottet kan konstatera att kraven på en mer detaljerad
regionalstatistik ökar alltmer. En viktig orsak till detta är
det pågående arbetet med att bl.a. göra den svenska
regionalstatistiken jämförbar med EG:s. I budgetpropositionen
föreslås att särskilda medel avsätts för detta arbete. Den
utbyggnad av statistiken som efterfrågas i motion Fi710 är
mycket resurskrävande och måste liksom varje krav på ny
statistik vägas mot andra statistikbehov. Det pågående projektet
rörande statsutgifternas och statsinkomsternas regionala
fördelning som nämns i motionen är uppdragsfinansierat av de fem
Norrlandslänen, Glesbygdsmyndigheten och NUTEK. Den
regionalstatistik som motionärerna efterfrågar måste vägas mot
annan sektorövergripande statistik. Utskottet förutsätter att en
sådan avvägning kommer till stånd när SCB:s treåriga rambudget
senare skall fastställas.
Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi710 (s).
I motion Fi401 yrkande 1 av Kurt Ove Johansson och
Lars-Erik Lövdén (s) framhålls betydelsen av att tjänster av
olika slag tas med i konsumentprisindex (KPI). Saknas gör
bl.a. arvoden till advokater och andra juridiska och kamerala
tjänster och de omdiskuterade avgifterna inom bankerna.
Tjänstesektorn får allt större betydelse för den svenska
ekonomins utveckling. Utskottet vill här framhålla att SCB
kontinuerligt bedriver ett utvecklingsarbete inom detta område,
som bl.a. syftar till att inkludera de finansiella tjänsterna i
KPI. Avsikten är att även sådana tjänster som barn- och
äldreomsorg skall innefattas i KPI. SCB:s arbete med att
komplettera prisindexen påverkas även av det kommande arbetet
inom Eurostat med att harmonisera indexen mellan EG-länderna.
Mot bakgrund av vad utskottet här anfört avstyrks motion
Fi401(s) yrkande 1.
I motion Fi401 (s) yrkande2 förordas också att det
nuvarande konsumentprisindexet kompletteras med s.k.
kategoriprisindex. De bör enligt motionärerna utgå ifrån den
konsumtion som finns i olika hushåll beroende på skilda
bostadsorter, hushållssammansättning och inkomstnivåer.
Utskottet delar på denna punkt inte motionärernas uppfattning.
Utskottet kan inte se några fördelar med att redovisa
alternativa KPI-beräkningar. Ett sådant tillvägagångssätt skulle
endast skapa oklarhet och osäkerhet om vilka regler som skall
gälla vid t.ex. uppräkningen av pensioner och andra sociala
förmåner. Utskottet avstyrker sålunda även yrkande2 i motion
Fi401(s).
I motion So267 (fp, s, m, c, kds, v) yrkande 8 anförs att
pris- och skattepolitiken även fortsättningsvis måste spela en
betydande roll i ett trovärdigt hälsopolitiskt program mot
tobak. Regelbundna prishöjningar på tobaksvaror är ett viktigt
instrument för att minska tobakskonsumtionen och måste, menar
motionärerna, genomföras.
I motionen framhålls att EG:s ministerråd har utfärdat en
rekommendation till medlemsländerna om införande av ett
särskilt konsumentprisindex där alkohol och tobak räknas
ifrån. Motivet bakom rekommendationen är enligt uppgift att
prispolitik i konsumtionsdämpande syfte skall kunna bedrivas
utan att detta skall behöva lyfta bokförd inflation i länderna.
Motionärerna anser att Sverige bör följa denna rekommendation.
Utskottet har tidigare, hösten 1983, våren 1988, 1989, 1990,
1991 och 1992 (jfr t.ex. 1990/91:FiU22 s.10), behandlat
motioner med liknande innehåll som i här aktuell motion.
Vad som motionärerna bl.a. har i åtanke är att den "bokförda"
inflationen blir bestämmande för värdet av vissa transfereringar
till hushållen.
Det ankommer i riksdagen inte i första hand på finansutskottet
att ta ställning till vilket underlag och uppräkningsförfarande
som bör användas för att justera värdet av olika statliga
förmåner och ersättningar. Det är naturligtvis tekniskt möjligt
att konstruera ett index som exkluderar effekter av sprit- och
tobakspriser liksom att beakta olika hushålls
konsumtionsmönster. Ett sådant index kan emellertid aldrig
ersätta behovet av ett generellt konsumentprisindex.
Utskottet vill understryka att sammansättningen av KPI måste
styras av vad de svenska hushållen faktiskt konsumerar och av
vad SCB:s nationalräkenskaper definierar som privat konsumtion.
En sådan generell prisindex är ett nödvändigt statistiskt
underlag vid utformningen av den ekonomiska politiken.
Sammansättningen av vilka varor som skall ingå i indexet
omprövas löpande av nämnden för konsumentprisindex. Det
ovillkorliga kravet att inte försämra möjligheterna att kunna
göra jämförelser av prisutvecklingen mellan olika länder innebär
att nämnden i sitt översynsarbete måste följa den
internationella överenskommelse som ger en övergripande
definition av KPI (ILO-Recommendation No.170).
Det är riktigt som framhålls i motionen att EG:s ministerråd
år 1987 utfärdade en rekommendation om att beräkna ett KPI exkl.
tobak. Detta kan dock göras så att man vid sidan av det
generella KPI beräknar och publicerar ett särskilt KPI som
exkluderar tobakspriserna.
Utskottet avstyrker med det anförda motion So267 (fp, s, m, c,
kds, v) yrkande8.
En ny låginkomstutredning
I motionerna Fi408 av Georg Andersson m.fl.(s) och
Fi412 av Björn Ericson m.fl.(s) begärs att en ny
låginkomstutredning tillsätts. I motionerna anförs att
ojämlikheten tilltar och att klyftorna i vårt land ökar.
Statistiska uppgifter visar att löneklyftorna inom
LO-kollektivet har vidgats under 1980-talet. Den höga och
växande arbetslösheten och det gigantiska budgetunderskottet
slår nu hårt mot välfärdssystemen. Av bl.a. Storstadsutredningen
(SOU 1989:67) framgår att segregeringen nu ökar. Motionärerna
anser att riksdagen bör kräva att regeringen utarbetar en
strategi för att förbättra de sämst ställdas situation. En
första åtgärd är att tillsätta en ny låginkomstutredning.
Utskottet vill med anledning av motionerna Fi408 (s) och Fi412
(s) anföra följande.
De frågeställningar som motionärerna önskar få belysta i en
låginkomstutredning har löpande följts upp i
långtidsutredningarna. I den senaste långtidsutredningen --
LU92-- har fördelningsfrågorna fått en genomträngande
belysning. Detta har skett i bilaga 8 Långsiktiga perspektiv på
inkomstfördelningen och bilaga9 Segregation -- ett svenskt
dilemma. Senare i vår kommer LU92:s sista bilaga, bilaga 19
Inkomstfördelningen under 1980-talet, att publiceras.
Som utskottet framhöll i förra årets statistikbetänkande
(1992/93:FiU22) ger också inkomstfördelningsundersökningen
(HINK) och den totalräknade inkomststatistiken ett omfattande
datamaterial som möjliggör studier av inkomst- och
förmögenhetsutvecklingen för alla grupper i samhället. För
inkomståren 1978, 1983, 1984, 1985 och 1988 har urvalet utökats
i vad avser de mest förmögna hushållen. En sådan
förmögenhetsfördjupning görs också för inkomståret 1990, och SCB
har ambitionen att göra en redovisning av denna vartannat år.
I detta sammanhang bör även SCB:s undersökning av
levnadsförhållanden (ULF) nämnas. I den föreslagna anslagsramen
för budgetåret 1993/94 skall åtgärder inrymmas för att göra
databasen till ULF mer lättillgänglig.
Som utskottet ser det är det mot här angiven bakgrund inte
motiverat att nu anslå ytterligare medel till de ändamål som
nämns i motionen. Utskottet avstyrker därför motionerna
Fi408(s) och Fi412(s).
Statistiska centralbyråns medelstilldelning
SCB har lämnat en fördjupad analysframställning till
regeringen för perioden 1993/94--1995/96. I
anslagsframställningen redovisar SCB utvecklingen vid tre
anslagsnivåer. Huvudalternativet innebär att anslaget minskar
med 34miljoner kronor budgetåret 1993/94. Denna neddragning av
anslaget har inneburit nedläggning av viss jordbruksstatistik. I
övrigt har minskningen av anslaget klarats av genom särkilda
rationaliseringsåtgärder.
Utöver SCB:s huvudförslag har i propositionen medel uppgående
till 6,4 miljoner kronor beräknats för deltagande i olika
statistiska EG-projekt och för förbättringar av statistik av
betydelse för att belysa den ekonomiska politiken.
Dessutom har 3,7 miljoner kronor beräknats för bl.a.
utveckling av en ny skattestatistik.
I enlighet med de nya principerna för ansvarsfördelningen
mellan SCB och andra myndigheter (1992/93:FiU7, rskr. 122)
beräknas medel för statistik om jordbruk och livsmedel under
nionde huvudtiteln. Från och med budgetåret 1993/94 överförs
9920000kr från sjunde huvudtitelns anslag Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser till nionde
huvudtitelns anslag Livsmedelsstatistik.
Ytterligare förändringar med anledning av de nya principerna
för ansvarsfördelning mellan SCB och andra myndigheter kan komma
att redovisas när förslag lämnats av den kommitté som arbetar
med genomförandet. Mot denna bakgrund prövas SCB nu endast i ett
ettårsperspektiv.
I propositionen föreslås ett ramanslag under sjunde
huvudtiteln till Statistiska centralbyrån: Statistik, register
och prognoser för budgetåret 1993/94 på 420080000kr.
Utskottet tillstyrker de begärda medlen. Tillstyrkandet gäller
även anslaget Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet på
samma huvudtitel och anslaget Livsmedelsstatistik under nionde
huvudtiteln.
Omlokalisering av SCB:s verksamhet i Stockholm till Örebro
I motion Fi404 av Anders Svärd(c) och Karl-Erik
Persson(v) och motion Fi406 av Sture Ericson m.fl.(s)
föreslås att SCB:s Stockholmsenhet utlokaliseras till Örebro.
I motion Fi406 (c) framhålls att utlokaliseringen av delar av
SCB:s verksamhet till Örebro har bedömts vara ett exempel på
framgångsrik statlig utlokalisering, samtidigt som den haft
viktig regionalpolitisk betydelse. Motionärerna menar att det är
rimligt att regeringen under hänvisning till såväl kostnaderna
för statistikverksamheten som det mycket allvarliga läget för
Örebro län, låter genomföra en genomgripande utredning om SCB:s
lokalisering. Mycket talar för att en sådan utredning kommer att
visa att såväl verksamhetsmässiga, ekonomiska som
regionalpolitiska skäl föreligger för en lokalisering till
Örebro.
Som utskottet framhöll våren 1992 (1991/92:FiU22) i anslutning
till motioner med samma krav som i här aktuell motion har
nuvarande uppdelning av SCB:s verksamhet på flera orter medfört
komplikationer i vissa avseenden men också fördelar. Den delade
verksamheten har t.ex. inneburit fördelar genom att SCB
därigenom har tillgång till två regionala arbetsmarknader. SCB:s
Stockholmsenhet är vidare av stor betydelse för kontakten med
användare och kunder i Stockholmsregionen. Denna motivering till
att SCB har verksamhet i Stockholm kan sägas ha förstärkts genom
de nu ökade kraven på användaranpassning av
statistikproduktionen. Utskottet utgår från att frågan om
utlokalisering av statlig verksamhet kontinuerligt prövas och
att något särskilt uttalande i frågan därför inte är
erforderligt. Det kan i detta sammanhang nämnas att
arbetsmarknadsutskottet i sitt betänkande om regionalpolitiken
(1991/92:AU13) har avstyrkt en motion om en lokalisering av
SCB:s Stockholmsenhet till Örebroenheten.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks
motionerna Fi404 (c, v) och Fi406 (s).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande gröna nationalräkenskaper
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo630 yrkande1,
2. beträffande det obetalda arbetet
att riksdagen avslår motion 1992/93:A811 yrkande11,
3. beträffande jämställdhetsstatistik
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi405 och 1992/93:A809
yrkande5,
4. beträffande transportstatistik
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi410,
5. beträffande statistik över regionalpolitiska effekter av
förändringar i statsbudgeten
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi710,
6. beträffande konsumentprisindex
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi401 yrkande1,
7. beträffande kategoriprisindex
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi401 yrkande2,
8. beträffande särskilt konsumentprisindex
att riksdagen avslår motion 1992/93:So267 yrkande8,
9. beträffande ny låginkomstutredning
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi408 och
1992/93:Fi412,
10. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån:
Statistik, register och prognoser
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:182 punkt
E7 till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 420080000kr,
11. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån:
Uppdragsverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:182 punkt
E8 till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag
på 1000 kr,
12. beträffande anslag till Livsmedelsstatistik
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:182 punkt
H7 till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1993/94 under
nionde huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade
medel (1992/93:JoU13, rskr.231) -- anvisar ett
förslagsanslag på 9920000kr,
13. beträffande omlokalisering av SCB:s verksamhet i
Stockholm till Örebro
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi404 och
1992/93:Fi406.
Stockholm den 1 april 1993
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Roland
Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet
Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Sonia
Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s), Christel
Anderberg (m), Karin Starrin (c), Carin Lundberg (s) och Carl B
Hamilton (fp).