Utskottet tillstyrker i betänkandet anslagen till
Riksrevisionsverket och Statskontoret samt avstyrker en motion
om nedläggning av Statskontoret.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1992/93:100 bilaga 8
(Finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Anne
Wibble --
dels under punkt A 4 (s. 31)
att riksdagen till Utvecklingsarbete för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 38 000 000 kr,
dels under punkt A 5 (s. 31)
att riksdagen till Uppdrag till Statskontoret för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 55 000 000 kr,
dels under punkt E 4 (s. 72--76)
att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 170 590 000 kr,
dels under punkt E 5 (s.76--81)
att riksdagen till Statskontoret: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
dels under punkt I 10 (s. 143)
att riksdagen till Samarbete avseende informationstjänster
inom ramen för EES-avtalet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 7500 000 kr.
Motionen
1992/93:Fi407 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om nedläggning av Statskontoret.
Utskottet
Statskontoret
Regeringen föreslår i budgetpropositionen ett nytt
finansieringssystem för Statskontoret som innebär att
kontoret ombildas till en uppdragsmyndighet med ett
1000-kronorsanslag. Avsikten är att Statskontorets roll skall
renodlas så att kontoret kommer att fungera som stabsorgan åt
regeringskansliet. Den egeninitierade verksamheten och uppdragen
åt myndigheterna minskar därmed. Uppdragen åt regeringen skall
avgiftsfinansieras. Regeringen begär därför att ett nytt anslag
Uppdrag till Statskontoret inrättas för detta. Det föreslås
uppgå till 55 miljoner kronor, varav 20 miljoner kronor skall
kunna disponeras av Statskontoret för stabsuppgifter och 35
miljoner kronor för särskilda uppdrag till kontoret. Anslaget
till Statskontoret för innevarande budgetår uppgår till närmare
102 miljoner kronor. Innebörden är således att verksamheten i
stort kommer att halveras.
Som skäl för den ändrade inriktningen anförs att regeringen
har behov av ett stabsorgan för att följa upp effekterna och
bidra till utvecklingen av styrformerna i statsförvaltningen.
Statskontoret bör också kunna bistå med sektorövergripande
analyser för omprövning och effektivisering av statliga
åtaganden. Att ge underlag för strukturförändringar och
förändringar i verksamhetsformer bör vara en viktig uppgift för
kontoret.
I motion Fi407 av Bertil Persson (m) förslås att
Statskontoret läggs ned. Det finns enligt motionären inte något
behov av Statskontorets insatser. De skulle med fördel kunna
utföras av andra på marknaden, anser motionären.
Utskottet anser till skillnad från motionären att regeringen
behöver stöd av ett särskilt stabsorgan för att kunna bedriva
ett framgångsrikt förändringsarbete när det gäller att ompröva
omfattningen och inriktningen av statligt finansierad
verksamhet. Ett från regeringen fristående organ kan användas på
ett flexibelt sätt och för ett långsiktigt arbete vid sidan av
departementens löpande arbete. Det ger också möjlighet att
upprätthålla en hög beredskap för uppdrag som kräver både
specialist- och sakområdeskunskap. Motion Fi407 avstyrks därför
av utskottet.
I likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet
att verksamheten inom det informationsteknologiska området bör
kunna begränsas väsentligt. Genom att uppdragen från regeringen
koncentreras till frågor av större vikt bör det även i övrigt
vara möjligt att minska verksamhetens omfattning. Utskottet
tillstyrker med det anförda regeringens förslag till anslag för
Statskontoret: Uppdragsverksamhet och Uppdrag till
Statskontoret.
Riksrevisionsverket
För Riksrevisionsverket har regeringen beslutat att de
övergripande mål och verksamhetsmål som lagts fast för
treårsperioden 1991/92 -- 1993/94 skall utsträckas att gälla
även budgetåret 1994/95. Verket föreslås få 6,76 miljoner kronor
för arbetet med granskning av årsredovisningar från myndigheter
i budgetcykel 3 och försvarets myndigheter. Resurser motsvarande
två helårsarbetskrafter föreslås bli överförda till Nämnden för
offentlig upphandling. Verket ges ingen kompensation för pris-
och löneomräkning för budgetåret 1993/94.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för
Riksrevisionsverket för budgetåret 1993/94.
Övriga anslagspunkter
Förslaget till medelsanvisning för Utvecklingsarbete och
Samarbete avseende informationstjänster inom ramen för
EES-avtalet tillstyrks av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande nedläggning av Statskontoret
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi407,
2. beträffande uppdrag till Statskontoret
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100
bilaga 8 punkt A 5 till Uppdrag till Statskontoret för
budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 55000000kr,
3. beträffande anslag till Statskontoret
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100
bilaga 8 punkt E 5 till Statskontoret: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett
anslag på 1000kr,
4. beträffande anslag till Riksrevisionsverket
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100
bilaga 8 punkt E 4 till Riksrevisionsverket för budgetåret
1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
170590000kr,
5. beträffande anslag till Utvecklingsarbete
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100
bilaga 8 punkt A 4 till Utvecklingsarbete för budgetåret
1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 38000000kr,
6. beträffande anslag till Samarbete avseende
informationstjänster inom ramen för EES-avtalet
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100
bilaga 8 punkt I 10 till Samarbete avseende
informationstjänster inom ramen för EES-avtalet för budgetåret
1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
7500000kr.
Stockholm den 25 mars 1993
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans
Gustafsson (s), Bengt Wittbom (m), Lars Leijonborg (fp), Roland
Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet
Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne
Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart
Hedquist (m) och Alf Egnerfors (s).
Särskilt yttrande
Bo G Jenevall (nyd) anför:
Att rationalisera och effektivisera den statliga verksamheten
måste ingå som ett väsentligt och nödvändigt inslag i en politik
för att komma till rätta med problemen i den svenska ekonomin.
Statskontoret har haft en viktig uppgift i detta sammanhang. När
kontoret nu renodlas till att bli ett stabsorgan åt regeringen
är det angeläget att rationaliseringsarbetet drivs vidare på
myndigheterna. Huvudansvaret för detta åligger självfallet
myndigheterna själva, men enligt min uppfattning måste också
detta arbete följas och drivas av regeringen. Stora delar av den
statliga verksamheten saknar annat förändringstryck än de
generella besparingskraven. Detta är enligt min mening
otillräckligt. Förslag till nedskärning eller nedläggning av
verksamheter kan aldrig förväntas komma från myndigheterna
själva. För detta krävs initiativ utifrån. Jag anser därför att
det finns behov av ett generellt rationaliseringsorgan som är
framåtsyftande. Uppföljning i form av revision är väsentlig men
inte tillräcklig eftersom den kommer in i efterhand och inte kan
vara initiativtagande och stödjande på samma sätt som ett
rationaliseringsorgan.
Med renodlingen av Statskontorets uppgifter faller ansvaret i
större grad på regeringen att se till att
rationaliseringsarbetet drivs vidare.