Finansutskottets betänkande
1992/93:FIU29

Den kommunala ekonomin (prop. 1992/93:150 och 1992/93:100)


Innehåll

1992/93
FiU29

Sammanfattning

Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande de förslag om
den kommunala ekonomin som regeringen lagt fram i
kompletteringspropositionen.
Förslagen innebär att kommuner och landsting av hänsyn till
det ansträngda läget för de offentliga finanserna inte får någon
uppräkning av statsbidragen för år 1994. Utskottet tillstyrker
således regeringens förslag om nominellt oförändrad bidragsram
med hänsyn tagen till föreslagna regleringar enligt den av
riksdagen våren 1992 godkända s.k. finansieringsprincipen.
Utskottet tillstyrker också förslaget att kommuner och
landsting som inte höjer skatten år 1994 får behålla de
skattemedel som motsvarar det ökade skatteunderlaget till följd
av tidigare beslut att sänka grundavdraget. Därigenom tillförs
kommuner och landsting ca 4,2 miljarder kronor.
Utskottet har heller inget att erinra mot förslagen till
ekonomisk reglering mellan staten och kommunsektorn för åren
1993 och 1994. När det gäller det statliga utjämningsbidraget
till kommunerna föreslår regeringen nya övergångsregler för år
1994 som innebär att bidragsförändringen i jämförelse med år
1993 maximalt skall få uppgå till 1,5% av de sammantagna
inkomsterna för den enskilda kommunen av skatt och bidrag.
Utskottet biträder förslaget. Utskottet tillstyrker vidare
förslaget att ge Haninge kommun ett statligt lån om högst 350
miljoner kronor för att sanera kommunens ekonomi.
Till betänkandet har fyra reservationer(s), en reservation
(nyd) och en meningsyttring (v) fogats.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1992/93:100 bilaga 8 i vad avser littera
H Bidrag och ersättningar till kommunerna,
dels proposition 1992/93:150 (kompletteringspropositionen)
bilaga 6 avsnitt 7 Kommunal ekonomi,
dels de med anledning av proposition 1992/93:150 väckta
motionerna
1992/93:Fi92 i vad avser yrkandena 44 och 45, 1992/93:Fi104,
1992/93:Fi113 och 1992/93:Fi117 i vad avser yrkande 9,
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1992/93:Fi203 i vad avser yrkandena 8 och 10--13,
1992/93:Fi212 i vad avser yrkandena 17 och 18, 1992/93:Fi301,
1992/93:Fi302, 1992/93:Fi303, 1992/93:Fi304, 1992/93:Fi305,
1992/93:Fi306, 1992/93:Fi307, 1992/93:Fi308,
1992/93:Fi718, 1992/93:A444 i vad avser yrkandena 5 och 6,
1992/93:A446 i vad avser yrkande 4, 1992/93:A810 i vad avser
yrkandena 5--7 och 1992/93:T221 i vad avser yrkande 14.
Inkomna skrivelser och uppvaktningar
Skrivelser i ärendet har inkommit från Haninge kommun, Malmö
kommun, Göteborgs kommun, Svenska kommunförbundet samt SMÅKOM
(De små kommunernas samverkan).
Dessutom har företrädare för Haninge kommun uppvaktat
utskottet med anledning av regeringens förslag i proposition
150.
Regeringens lagförslag
Regeringens i proposition 150 framlagda lagförslag återfinns i
bilaga till detta betänkande.

Propositionernas förslag

Proposition 100
I proposition 100 bilaga 8 (Finansdepartementet) har
regeringen under littera H Bidrag och ersättningar till
kommunerna (s.123--128) -- efter föredragning av statsrådet
Anne Wibble --
dels under punkt H 1 föreslagit riksdagen
1. att godkänna vad i propositionen anförts angående
finansiering av kostnaderna för övergångsreglerna år 1994,
2. att till Statligt utjämningsbidrag till kommuner för
budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 40 200 500 000
kr,
dels under punkt H 2 föreslagit riksdagen att till
Skatteutjämningsbidrag till landsting för budgetåret 1993/94
anvisa ett förslagsanslag på 7 922000000 kr,
dels under punkt H 3 föreslagit riksdagen att till Bidrag
med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem m.m.
för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 790 000 000
kr.
Proposition 150
I proposition 150 bilaga 6 avsnitt 7 (s. 46--73) har
regeringen (Finansdepartementet) -- efter föredragning av
statsrådet Anne Wibble --
dels föreslagit riksdagen
1. att anta det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1992:1590) med särskilda bestämmelser om
utbetalning av skattemedel år 1993,
2. att anta det i propositionen framlagda förslaget till
lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år
1994,
3. att anta det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag
till kommuner,
4. att till Lån till kommuner för budgetåret 1993/94 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 350 000 000
kr,
5. att bemyndiga regeringen att utforma de närmare
lånevillkoren under reservationsanslaget Lån till kommuner
(avsnitt 7.5.2),
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om
6. den kommunala sektorns anpassning till det
samhällsekonomiska läget och den samhällsekonomiska utvecklingen
(avsnitten 7.2.1 och 7.2.2),
7. översynen av avgiftsfinansieringen (avsnitt 7.2.3),
8. förändringen av skatte- och bidragssystemet (avsnitt
7.3.3),
9. de kyrkliga kommunerna och folkbokföringsreformen (avsnitt
7.5.1),
dels föreslagit att riksdagen under sjunde huvudtitelns
förslagsanslag Statligt utjämningsbidrag till kommuner för
budgetåret 1993/94 anvisar ett belopp som är 1159500000 kr
lägre än vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 8
(avsnitt 7.8).

Motionsyrkandena

Motioner väckta med anledning av proposition 150
1992/93:Fi92 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
44. att riksdagen beslutar att avslå 2 § i förslaget till lag
med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel för år
1994,
45. att riksdagen beslutar att 2 § i motionens förslag till
lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel för
år 1994 skall villkora kommunernas och landstingens rätt att
behålla den ökning av skattekraften som minskade grundavdrag
medför i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:Fi104 av Ingvar Svensson och Margareta Viklund (kds)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en dispens för Haninge kommun
att höja kommunalskatten utan att det tillfälligt höjda
statsbidraget reduceras.
1992/93:Fi113 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att alla kommuner får behålla den
inkomstökning som följer av det lägre grundavdraget oavsett om
skatten höjs eller ej,
2. att riksdagen begär att regeringen inrättar en kommunakut
enligt vad i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om villkor för Haninge kommuns lån av staten,
4. att riksdagen -- om yrkande 1 avslås -- beslutar att
Haninge kommun undantas från regeln om minskning av utbetalade
kommunalskattemedel vid höjd kommunalskatt.
1992/93:Fi117 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nedskärningarna inom den kommunala
sektorn.
Motioner väckta under allmänna motionstiden
1992/93:Fi203 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen beslutar att upphäva lagen (1992:672) om
begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt,
10. att riksdagen hos regeringen begär att en studie genomförs
av hur konkurrensförhållandena och privatiseringen utvecklas i
den kommunala sektorn,
11. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till lag om
tillämpningen av likställighetsprincipen vid entreprenader i
kommunal verksamhet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statligt utjämningsbidrag till kommuner,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ett skattestopp eller verksamhetstak
för kommuner för år 1994 inte godtas.
1992/93:Fi212 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kommunakut,
18. att riksdagen beslutar att upphäva det kommunala
skattestoppet.
1992/93:Fi301 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en uppdelning av kommunalskatten mellan hemkommun och
"sommarkommun".
1992/93:Fi302 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omarbetning av statsbidragssystemet till
kommunerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om extra skatteutjämningsbidrag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att maximeringen av den skattesats som
läggs till grund för bidragsberäkningen för kommuner och
landsting bör utgå fr.o.m. 1994,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ett nytt skatteutjämningsbidrag skall
omfatta samtliga kommuner.
1992/93:Fi303 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder i storstäderna.
1992/93:Fi304 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en förnyad studie av de
samhällsekonomiska konsekvenserna av det nya
statsbidragssystemet för kommunerna, med speciell uppmärksamhet
riktad mot förhållandena i Stockholms län.
1992/93:Fi305 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att omedelbart upphäva lagen om det
tillfälliga kommunalskattestoppet,
2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om de
samhällsekonomiska konsekvenserna av inkomstomfördelningen i det
nya statsbidragssystemet för kommunerna och särskilt
möjligheterna att mildra effekterna för kommunerna i Stockholms
län.
1992/93:Fi306 av Eva Zetterberg m.fl. (v, -) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att en förnyad studie av de
samhällsekonomiska konsekvenserna av den stora
inkomstutjämningen i det nya statsbidragssystemet för kommunerna
görs, med speciell uppmärksamhet riktad mot förhållandena i
Stockholms län.
1992/93:Fi307 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det kommunala skattestoppet.
1992/93:Fi308 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp, m, kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en förnyad studie av de samhällsekonomiska
konsekvenserna av den stora inkomstutjämningen i det nya
statsbidragssystemet för kommunerna, med speciell uppmärksamhet
riktad mot förhållandena i Stockholms län.
1992/93:Fi718 av Lars Andersson (-) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en rapport om kommunernas, landstingens samt statens
pensionsåtagande.
1992/93:A444 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att Stockholmsregionen tillförs
en rimlig andel av statsbidrag och offentliga investeringsmedel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om graden av inkomstutjämning i det nya
statsbidragssystemet för kommunerna.
1992/93:A446 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det kommunala skattestoppet snarast
bör avskaffas.
1992/93:A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om upphävande av det kommunala skattestoppet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utvärdering av statsbidraget till
kommunerna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att alla kommuner bör delta i
skatteutjämningen mellan kommunerna.
1992/93:T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av modeller för fördelning av
statsbidrag som tar hänsyn till de höga boendekostnaderna i
Stockholms län.

Utskottet

Inledning
I detta betänkande behandlar finansutskottet de förslag om den
kommunala ekonomin som regeringen lagt fram i
kompletteringspropositionen (prop. 1992/93:150, bil. 6) och de
motioner som väckts i anslutning därtill. Utskottet behandlar
dessutom de förslag till bidrag och ersättningar till
kommunsektorn som regeringen presenterat i budgetpropositionen
(prop. 1992/93:100, bil. 8) samt ett antal motioner i olika
kommunalekonomiska frågor som väckts under den allmänna
motionstiden.
Den kommunala sektorn och de samhällsekonomiska
förutsättningarna
Samhällsekonomiskt utrymme för den kommunala sektorn
I proposition 150 anges att statsmakterna har det
övergripande ansvaret för att den offentliga verksamheten
utvecklas i enlighet med real och finansiell samhällsekonomisk
balans. För att förena detta ansvar med ett betydande mått av
kommunal självstyrelse har det nya systemet för statsbidrag till
kommunerna som trädde i kraft den 1 januari 1993 utformats så
att staten anger utrymmet för kommunsektorns skattefinansierade
verksamhet samtidigt som verksamheten inte längre detaljstyrs på
samma sätt som tidigare.
Behovet av att sanera de offentliga finanserna och minska de
offentliga utgifterna berör även den kommunala sektorn. Med
hänsyn till det samhällsekonomiska läget förordar regeringen att
det inte skall ske någon uppräkning av statsbidragen till
kommuner och landsting för år 1994. Bidragen bör förbli
nominellt oförändrade med undantag av sådana regleringar som
sker mot bakgrund av den s.k. finansieringsprincipen.
När det gäller den kommunala ekonomin budgetåren
1993/94--1997/98 är regeringens bedömning att det kommer att
krävas en mycket stram prövning av den kommunala sektorns
utgifter. Den reviderade finansplanens mål om realt oförändrade
utgifter för offentlig konsumtion innebär att utgifterna får öka
högst i takt med den allmänna prisutvecklingen. Mot bakgrund av
att det kommunala relativpriset sannolikt ökar med ca 1% per
år måste enligt propositionen den kommunala konsumtionsvolymen
minska  med ca 1 % per år. Om hänsyn tas till ökade behov på
grund av t.ex. demografiska faktorer kräver detta i sin tur
årliga utgiftsminskningar, produktivitetsförbättringar eller
höjda avgifter motsvarande 2 % för kommunerna och 2,5 % för
landstingen.
I motion Fi117 av Gudrun Schyman m.fl. (v) tas
nedskärningarna inom den kommunala sektorn upp. I motionen
hävdas att regeringens strukturella sparplan innebär att mer än
100 000 arbetstillfällen inom kommunsektorn under de närmaste
åren kommer att hotas. Vänsterpartiet menar att kraftfulla
åtgärder måste till för att ge kommuner och landsting möjlighet
att behålla personal. Det är statsmakternas ansvar att se till
att de hotande stora nedskärningarna inte förverkligas.
Utskottet kan för sin del helt ansluta sig till vad som
sägs i propositionen om behovet av att begränsa den kommunala
sektorns konsumtion. En sådan anpassningsåtgärd är enligt
utskottets bedömning nödvändig mot bakgrund av det
samhällsekonomiska läget. Utskottet är medvetet om att fortsatta
stora krav kommer att ställas på kommuner och landsting att
ompröva och rationalisera sin verksamhet samt att utveckla nya
vägar att uppnå önskade servicemål. Den kommunala ekonomin är
särskilt ansträngd under år 1994. Enligt utskottets mening
kommer dock förslaget i propositionen att kommuner och landsting
år 1994 får ett extra tillskott på 4,2 miljarder kronor att
verksamt underlätta för dem att behålla sin personal.
Med hänvisning till det anförda ställer sig utskottet bakom
vad regeringen i propositionen anför om de samhällsekonomiska
förutsättningarna för kommunsektorn samt avstyrker motion Fi117
yrkande 9.
Översyn av avgiftsfinansieringen
I propositionen understryks att en viss ökning av de
kommunala avgifterna kan bidra till finansieringen av
verksamheten. Samtidigt kan avgiftsinstrumentet användas för att
minska efterfrågan på och därmed också omfattningen av den
kommunala verksamheten. Varje kommun och landsting bör därför
noga pröva och utveckla sin avgiftspolitik. Regeringen anmäler
att ett utredningsarbete skall sättas i gång med inriktning mot
att belysa möjligheterna till en ökad avgiftsfinansiering och de
fördelningspolitiska effekter som kan uppstå i samband därmed.
Utskottet instämmer i vad som i propositionen anförs om en
aktivare avgiftsfinansiering av kommunal verksamhet och anser i
likhet med regeringen att det är väsentligt att bl.a. de
fördelningspolitiska effekterna av en ökad användning av
avgiftsinstrumentet blir belysta.
Behov av förändringar i nuvarande skatte- och bidragssystem
I propositionen anger regeringen att mer stabila skatte-
och bidragssystem bör eftersträvas, vilka möjliggör en
långsiktigt hållbar nettoström av pengar från staten till
kommunsektorn och därigenom ger utrymme för framtida ekonomiska
regleringar till följd av finansieringsprincipen. Regeringen
anmäler att ett utredningsarbete har påbörjats för att förbättra
förutsättningarna härför i det nuvarande systemet. Inom ramen
för detta arbete skall man bl.a. belysa förutsättningarna för
att omfördela skatteunderlaget mellan stat och kommun.
Ett utredningsarbete skall även igångsättas för att se över
utjämningssystemet för landstingen. Utredningen har delvis
samband med och är beroende av resultatet av den nämnda
översynen av skatte- och bidragssystemen. Syftet är bl.a. att
åstadkomma en större överensstämmelse mellan utjämningssystemen
för landsting resp. kommuner. Förslag avses i båda fallen läggas
fram för riksdagen i början av år 1994 och kunna träda i kraft
år 1995.
I ett antal motioner från den allmänna motionstiden ställs
krav på omarbetning och översyn av det nya statsbidragssystemet.
I den socialdemokratiska partimotionen Fi203 -- väckt under
den allmänna motionstiden -- begär motionärerna att en
parlamentarisk beredning skall tillsättas för att pröva olika
frågor rörande den kommunala ekonomin. Bland uppgifterna skulle
bl.a. ingå att utarbeta ett rättvist statsbidragssystem.
Liknande önskemål framförs i motion A810 av Inger Hestvik
m.fl. (s). Således bör variablerna i systemet utvärderas och
sådana  förändringar göras att alla kommuner bidrar till den
kommunala utjämningen. Därigenom skulle enligt motionärerna även
små glesbygdskommuner med svag skattekraft ges möjlighet att ge
sina invånare behövlig service.
Enligt motion Fi302 av Inger Lundberg m.fl. (s) är en
omarbetning av statsbidragssystemet till kommunerna nödvändig på
flera punkter. En bearbetning bör göras för att underlätta en
utjämning av skattesatserna i olika kommuner. Bl.a. bör faktorer
som arbetslöshet och behovet av äldreomsorg vägas in i ett nytt
statsbidragssystem. Vidare finns det behov av ett system med
extra skatteutjämningsbidrag till regeringens förfogande med
hänsyn till faktorer som t.ex. stora företagsnedläggelser.
Nuvarande regler om att statsbidrag utgår endast upp till en
viss nivå bör också tas bort. Slutligen ställs krav på att ett
nytt bidragssystem skall omfatta samtliga landets kommuner.
Behovet av att se över skatte- och bidragssystemet med
utgångspunkt från storstädernas speciella situation tas upp i
ett flertal motioner från den allmänna motionstiden.
Enligt motion A444 av Mikael Odenberg m.fl. (m) har ett
felaktigt utjämningstänkande alltför länge styrt statsmakternas
agerande gentemot Stockholmsregionen. Regionen bör tilldelas en
rimlig andel av statsbidrag och offentliga investeringsmedel.
Utöver översynen av det s.k. strukturindexet är det nödvändigt
att begränsa graden av inkomstutjämning i det nya systemet. I
motion T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) om arbetsmarknad
och infrastruktur i Stockholms län pekas bl.a. på behovet av
modeller för fördelning av statsbidrag som tar hänsyn till de
höga boendekostnaderna i Stockholms län.
I motion Fi303 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) om
storstädernas ekonomiska problem hävdas att de ekonomiska
svårigheterna framstår som stora på såväl kort som lång sikt.
Motionärerna pekar särskilt på de stora sociala merkostnaderna
och att storstäderna fyller regionala funktioner som medför
extra kostnader, t.ex. när det gäller kommunikationer och
kulturella institutioner. Skatteunderlagsutvecklingen har vidare
varit vikande under 1980-talet, vilket har förstärkts av
slopandet av beskattningen av juridiska personer. En rad
åtgärder bör övervägas som t.ex. ett återinförande av den
kommunala beskattningen av juridiska personer och av den
kommunala fastighetsskatten. Slutligen bör
skatteutjämningssystemet ändras så att det tar hänsyn till
storstädernas speciella situation.
I fyra i allt väsentligt likalydande motioner från den
allmänna motionstiden behandlas det nya statsbidragssystemets
konsekvenser för kommunerna i Stockholms län. Det gäller
motionerna Fi304 av Pär Granstedt m.fl. (c), Fi305 av
Anita Johansson m.fl. (s), Fi306 av Eva Zetterberg m.fl. (v,
-) och Fi308 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp, m, kds). I
motionerna tas den del av systemet upp som gäller omfördelning
av inkomster inom kommunkollektivet. I samtliga motioner hävdas
att det nuvarande systemet innebär en orimlig omfördelning av
inkomsterna från kommunerna i Stockholms län till övriga landet.
En översyn är därför nödvändig. I de fyra motionerna yrkas
därför att riksdagen hos regeringen begär en studie av de
samhällsekonomiska konsekvenserna av det nya
statsbidragssystemet för kommunerna, med speciell uppmärksamhet
riktad mot förhållandena i Stockholms län.
Utskottet ställer sig bakom vad som i propositionen sägs
om behovet av ett stabilt och långsiktigt skatte- och
bidragssystem. I propositionen berörs också hur vissa delar av
det fortsatta utrednings- och beredningsarbetet skall bedrivas.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att avsikten är att den
parlamentariskt sammansatta referensgrupp som varit knuten till
den s.k. Strukturkostnadsutredningen (Fi 1992:17) skall följa
det fortsatta utredningsarbetet rörande utjämningssystemet för
landstingen.
Utskottet delar också den uppfattning som framförs i
propositionen och i ett antal motioner om det önskvärda i att
utjämningssystemet är heltäckande och så långt möjligt ger
likvärdiga förutsättningar för den kommunala verksamheten. I ett
antal motioner reses krav på att olika strukturellt betingade
kostnader skall beaktas i ett kommande utjämningssystem.
Utskottet kan för sin del endast konstatera att det ingår i
Strukturkostnadsutredningens uppgift att överväga och lämna
förslag till principer och metoder för strukturkostnadsutjämning
mellan kommunerna. Utredningen kommer att redovisa sina förslag
i juni 1993.
I flera motioner med likartat innehåll tas frågan om
inkomstutjämningen i det nuvarande systemet upp med utgångspunkt
från förhållandena i Stockholmsregionen. Motionärerna menar att
en översyn är befogad och förordar att en studie görs av de
samhällsekonomiska konsekvenserna av inkomstfördelningen i
statsbidragssystemet. Inkomstutjämningsproblemen tas också
upp i motion A444 (m).
Utskottet utgår för sin del från att frågan om en lämpligt
avvägd inkomstfördelning inom ramen för utjämningssystemet
kommer att prövas i det fortsatta berednings- och
utredningsarbete som regeringen anmält i propositionen. I
samband därmed bör det också övervägas om det finns behov av att
vidga beslutsunderlaget, t.ex. genom samhällsekonomiska
analyser.
I propositionen sägs att man inom ramen för utredningsarbetet
bl.a. bör belysa olika metoder för att bredda den kommunala
skattebasen. I första hand pekas på möjligheterna att bredda
underlaget i inkomstbeskattningen. I samband därmed kan det
eventuellt också bli aktuellt att belysa de metoder som förordas
i motion Fi303 (s).
Enligt motion Fi302 (s) finns ett behov av ett system med
extra skatteutjämningsbidrag till regeringens förfogande, t.ex.
i samband med stora företagsnedläggelser. Utskottet menar å sin
sida att ett generellt utjämningssystem i princip bör vara
uppbyggt så att det även -- tillsammans med
arbetsmarknadspolitiska åtgärder -- klarar den typ av problem
som motionärerna pekar på. I det nuvarande statsbidragssystemet
sker detta bl.a. genom en utjämning av skillnaderna i
skattekraft mellan olika kommuner. Det var bl.a. mot denna
bakgrund som det tidigare extra skatteutjämningsbidraget
inordnades i det nya generella utjämningsbidraget.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört om översyn av
statsbidragssystemet avstyrker utskottet motionerna Fi203(s)
yrkande12, Fi302(s) yrkandena1 och 3 samt A810(s)
yrkande6.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om utredningsarbetet
kring utjämningssystemet avstyrker utskottet motionerna
Fi302(s) yrkande4 och A810(s) yrkande7.
När det gäller frågan om extra skatteutjämningsbidrag
avstyrker utskottet motion Fi302(s) yrkande2 med hänvisning
till vad ovan anförts.
Med det anförda avstyrker utskottet också en rad yrkanden om
fördelning av statsbidrag med hänsyn till förhållandena i
storstadsområdena. Det gäller motionerna Fi303(s), Fi304(c),
Fi305(s) yrkande2, Fi306 (v,-), Fi308 (fp, m, kds), T221
(fp) yrkande14 samt A444(m) yrkandena 5 och 6.
Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört ställer sig
utskottet bakom det som anförs i proposition 1992/93:150
bilaga6, yrkande8.
Ekonomiska regleringar andra halvåret 1993 mellan staten och
kommunsektorn
Med tillämpning av bl.a. finansieringsprincipen beslöt
riksdagen hösten 1992 om en ekonomisk reglering för år 1993
mellan staten och kommunsektorn till följd av ett antal åtgärder
med ekonomiska effekter för kommunsektorn (bet. 1992/93:FiU2,
rskr. 119). I propositionen föreslås nu
förändringar i den ekonomiska regleringen för innevarande år
till följd  av ett antal av riksdagen beslutade eller av
regeringen föreslagna förändringar.
De beslutade eller föreslagna förändringarna gäller åtgärder
som påverkar dels det kommunala skatteunderlaget, t.ex. höjning
av det särskilda grundavdraget, dels olika kommunala
verksamheter, t.ex. ökade kostnader för kommunerna i samband med
gymnasieskolans reformering. Regeringen föreslår att den
ekonomiska regleringen sker i samband med utbetalning av
kommunalskattemedel andra halvåret 1993. Kommunalskattemedlen
skall således enligt förslaget minskas med ett visst belopp per
invånare i kommunen resp. landstinget (för kommunerna 679 kr per
invånare, för landstingen 396 kr per invånare och för de
landstingsfria kommunerna 1 075 kr per invånare). För de
kyrkliga kommunerna föreslås inga förändringar.
Utskottet tillstyrker vad regeringen i propositionen anför
om ekonomiska regleringar andra halvåret 1993 och återkommer
senare till det framlagda lagförslaget.
Ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och kommunsektorn
Huvuddelen av de förändringar som regleras för år 1993 är av
permanent karaktär och skall således regleras även för år 1994.
I propositionen framläggs därför förslag om en lag med
särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994.
Enligt lagförslaget skall, på samma sätt som för år 1993,
kommunalskattemedlen minskas med ett visst belopp per invånare i
kommunen resp. landstinget (för kommunerna 771 kr per invånare,
för landstingen 396 kr per invånare och för de landstingsfria
kommunerna 1 167 kr per invånare). För de kyrkliga kommunerna
skall skattemedelsfordran, enligt samma modell som gäller för år
1993, vid ingången av år 1994 minskas med 1,7 %.
I propositionen föreslås också att den ökning av det kommunala
skatteunderlaget som hänger samman med den av riksdagen
beslutade sänkningen av grundavdraget (bet. 1992/93:FiU1, rskr.
134) under år 1994 får behållas av de kommuner och landsting som
har oförändrad eller sänkt skattesats jämfört med år 1993. Det
handlar enligt gjorda beräkningar om ca 4,2 miljarder kronor.
Dessa medel skulle annars enligt finansieringsprincipen ha förts
till staten från kommunsektorn.
I propositionen förordas att riksdagen -- enligt samma metod
som gäller för år 1993 -- skall anta en lag med särskilda
bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994 (prop.
1992/93:150, bilaga 6 s. 98). I lagförslaget finns en
bestämmelse (2§) om ekonomisk reglering för de kommuner och
landsting som höjer sin skattesats för år 1994.
I motion Fi92 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) sägs att
motionärerna inte kan godta villkoren för de 4,2 miljarder
kronor som regeringen vill tilldela kommunsektorn i anslutning
till sänkningen av grundavdraget. Den aktuella bestämmelsen i
lagförslaget bör därför avslås av riksdagen. I stället bör
tilldelningen av medel villkoras med att resp. kommun och
landsting skall medverka till att hävda arbetslinjen. Det
gäller, enligt motionärerna, att förhindra att tiotusentals
anställda under de kommande 18 månaderna får lämna sina jobb i
kommuner och landsting utan att ha någon annan anställning eller
utbildning att gå till. Socialdemokraterna vill därför att
kommuner och landsting skall använda den ökade skattekraft som
sänkningen av grundavdraget medför till att tillfälligt behålla
sådan övertalig personal.
Inte heller Vänsterpartiet kan acceptera att de kommuner som
höjer skattesatsen skall gå miste om den ökning av skattebasen
som reduceringen av grundavdraget innebär. I motion Fi113 av
Johan Lönnroth m.fl. (v) föreslås därför att alla kommuner skall
få behålla denna inkomstökning.
Utskottet anser det angeläget att statsmakterna, med
hänsyn till behovet att begränsa den offentliga konsumtionen,
försöker bidra till att kommunala skattehöjningar motverkas.
Enligt utskottets bedömning är den av regeringen föreslagna
metoden väl avvägd. Utskottet delar därför inte vad som sägs i
motion Fi113 (v) om att förslaget skulle vara ett angrepp mot
den kommunala självstyrelsen. Utskottet konstaterar för sin del
att regeringens förslag innebär ett undantag från den av
riksdagen godkända finansieringsprincipen och att de aktuella
medlen normalt skulle ha förts från kommunsektorn till staten.
Utskottet kan inte heller tillstyrka det som föreslås i den
socialdemokratiska motionen att kommunerna för att få del av
medlen skall förbinda sig att inte säga upp personal under andra
halvåret 1993 och under år 1994. En sådan ordning skulle --
förutom att den är tveksam ur formell synvinkel -- motverka en
nödvändig överflyttning av resursförbrukningen från offentlig
till privat sektor. Den skulle vidare innebära ett principiellt
mycket tveksamt ingrepp i enskilda kommuners
verksamhetsplanering.
Med hänvisning till det anförda godkänner utskottet vad
regeringen i propositionen anfört om ekonomiska regleringar år
1994 och avstyrker motionerna Fi92 (s) yrkandena 44 i denna del
och 45 samt Fi113 (v) yrkande 1. Utskottet återkommer senare
till det framlagda lagförslaget.
Det kommunala skattestoppet
Riksdagen beslutade våren 1992 att förlänga det kommunala
skattestoppet till att gälla även för år 1993. Beslutet
motiverades bl.a. med behovet av att från statsmakternas sida
kunna fastställa stabila finansiella ramar för den kommunala
sektorn.
I motionerna Fi203 av Ingvar Carlsson m.fl. (s), Fi212
av Gudrun Schyman m.fl. (v), Fi305 av Anita Johansson m.fl.
(s), Fi307 av Jan Fransson m.fl. (s) samt A446 av
Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) och A810 av Inger Hestvik m.fl.
(s) -- samtliga väckta under den allmänna motionstiden -- ställs
krav på ett avskaffande av det kommunala skattestoppet. Enligt
motionen från Vänsterpartiet är det kommunala skattestoppet ett
oacceptabelt ingrepp i den kommunala självbestämmanderätten samt
dessutom orimligt i sak. I den socialdemokratiska partimotionen
Fi203 understryks också att skattestoppet är ett ingrepp i den
kommunala självstyrelsen. En sådan åtgärd bör enligt
motionärerna endast tillgripas temporärt och under korta
perioder. Liknande synpunkter framförs i övriga motioner från
socialdemokratiskt håll.
Utskottet noterar inledningsvis att samtliga yrkanden som
behandlas i detta betänkande, och där krav ställs på ett
slopande av det tillfälliga kommunala skattestoppet, återfinns i
motioner som väcktes under den allmänna motionstiden. Med hänsyn
till att regeringen redan i budgetpropositionen aviserade att
man avsåg att i kompletteringspropositionen redovisa sin syn på
den kommunala utdebiteringen inför år 1994, har utskottet funnit
det lämpligt att ta upp dessa yrkanden i sitt nu aktuella
betänkande om den kommunala ekonomin.
Utskottet vill i sammanhanget inskränka sig till att
konstatera att det kommunala skattestoppet upphör vid utgången
av år 1993. Därigenom har motionärernas önskemål tillgodosetts.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi203 (s)
yrkandena 8 och 13, Fi212 (v) yrkande 18, Fi305 (s) yrkande 1,
Fi307 (s), A446 (s) yrkande 4 och A810 (s) yrkande 5.
Statligt utjämningsbidrag till kommunerna
Övergångsregler år 1994
I samband med riksdagens ställningstagande våren 1992 till ett
nytt statsbidragssystem för kommunerna beslöts att vissa
övergångsregler skulle gälla för de två första åren. Således
skulle bidragsförändringen för den enskilda kommunen få uppgå
till maximalt 1,5 % för år 1993 och 3 % för år 1994 av de
sammantagna inkomsterna av skatt och bidrag. I propositionen
föreslås att övergångsreglerna för år 1993 även skall gälla för
år 1994. Det är enligt regeringens bedömning olämpligt att låta
nuvarande bidragsregler få ett större genomslag år 1994 än år
1993 med hänsyn till den pågående översynen av principerna och
metoderna för kostnadsutjämning mellan kommunerna.
Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna
ändringen av övergångsreglerna för år 1994 så att den högsta
tillåtna bidragsförändringen för en kommun minskas från 3%
till 1,5%. Enligt utskottets mening bör emellertid en mindre
justering göras i det framlagda lagförslaget. Utskottet
återkommer senare till detta.
Finansiering av övergångsreglerna år 1994
I budgetpropositionen  (bilaga 8 punkt H1) begär
regeringen riksdagens godkännande av att kostnaderna för
övergångsreglerna avseende år 1994 skall finansieras inom ramen
för den ordinarie bidragsramen. Det kan ske genom en sänkning av
garantinivån i systemet, vilket i sin tur innebär en
finansiering genom en omfördelning inom kommunkollektivet.
Utskottet anser för sin del att regeringens förslag
innebär en  lämplig ordning för att finansiera övergångsreglerna
för år 1994. Utskottet tillstyrker därför förslaget.
Anslag till statligt utjämningsbidrag till kommuner
I budgetpropositionen angavs den totala bidragsramen för
utjämningsbidraget till 40 128 miljoner kronor för år 1993 och
40 273 miljoner kronor för år 1994. För budgetåret 1993/94
beräknas kostnaderna för bidrag från detta anslag till
40 200,5 miljoner kronor. Anslaget innefattar kostnaden för
utjämningsbidraget jämte övergångsregler för andra halvåret 1993
och första halvåret 1994.
I kompletteringspropositionen redovisas förslag till
förändringar som berör kommunernas verksamhet och som avses
genomföras under budgetåret 1993/94, men som inte är beaktade i
budgetpropositionen. Dessa förändringar bör  i enlighet med
finansieringsprincipen påverka bidragsramen för år 1994. Det
gäller bl.a. handikappreformen, förändringar i statens stöd till
bostadsfinansiering och av administrationen av bostadsbidragen
till barnfamiljer m.m. samt av ansvaret för riksfärdtjänsten och
den statliga delen av finansieringen av den gymnasiereform som
inleds budgetåret 1993/94. Med hänsyn därtill beräknas
anslagsbehovet till 39 041 miljoner kronor, dvs.
1 159,5 miljoner kronor lägre än vad som föreslogs i
budgetpropositionen. Enligt regeringen kan dock ytterligare
förändringar behöva göras innan regeringen slutligt fastställer
bidragets storlek i december 1993.
Utskottet har inget att erinra mot vad som i
propositionerna anförs om den preliminära bidragsramen år 1994
för det statliga utjämningsbidraget till kommunerna eller det i
kompletteringspropositionen beräknade anslagsbehovet för
budgetåret 1993/94. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen
anvisar de begärda medlen.
Övriga anslagsfrågor
Bidrag med anledning av införandet av ett nytt
statsbidragssystem m.m.
Enligt riksdagens beslut skall den likviditetsindragning som
gjordes år 1992 genom en tillfällig höjning av den allmänna
skatteutjämningsavgiften återföras till kommunerna under åren
1993 och 1994 för att underlätta skiftet av statsbidragssystem.
För budgetåret 1992/93 har ett förslagsanslag på 950 miljoner
kronor anvisats. I budgetpropositionen begär regeringen att
790 miljoner kronor skall anvisas för budgetåret 1993/94. Enligt
propositionen bör regeringen bemyndigas att fördela dessa medel
för att övergångsvis mildra effekterna för de kommuner vars
skatteunderlag relativt sett påverkats mest negativt av
skattereformen.
Utskottet anser att bidraget i likhet med innevarande
budgetår bör fördelas med hänsyn tagen till de enskilda
kommunernas skattekraftsutveckling. Utskottet tillstyrker
förslaget i budgetpropositionen till medelsanvisning.
Skatteutjämningsbidrag till landsting
I budgetpropositionen beräknas anslagsbehovet för
budgetåret 1993/94 till 7 922 miljoner kronor. Landstingen
bidrar till finansieringen genom en särskild
skatteutjämningsavgift. I
kompletteringspropositionen anmäler regeringen sin
avsikt att återkomma med lagförslag om att
skatteutjämningsavgiften skall avskaffas fr.o.m. år 1994.
Skatteutjämningsbidragen till landstingen följer automatiskt
skatteunderlagets förändring, eftersom de är knutna till
medelskattekraften. Bidragsökningen mellan åren 1993 och 1994
beräknas till 175 miljoner kronor. Denna ökning bör enligt
regeringen liksom tidigare finansieras av landstingen själva.
Enligt regeringens förslag bör detta regleras  i samband med de
ekonomiska regleringarna för år 1994 mellan staten och
kommunsektorn.
Utskottet har inget att erinra mot förslaget till
medelsberäkning och tillstyrker propositionens förslag till
anslag till landstingskommunalt skatteutjämningsbidrag.
Övriga kommunalekonomiska frågor
De kyrkliga kommunerna och folkbokföringsreformen
I kompletteringspropositionen anmäler regeringen sin
bedömning att ytterligare skattesänkningar bör kunna göras av de
kyrkliga kommunerna motsvarande kostnadsminskningarna på grund
av att kyrkan inte längre handhar folkbokföringen. I
sammanhanget hänvisas till en överenskommelse som träffats med
företrädare för Svenska kyrkan.
Utskottet har inget att anföra mot vad som i propositionen
sägs om de kyrkliga kommunerna med anledning av genomförandet av
folkbokföringsreformen.
Statligt lån till Haninge kommun m.m.
I kompletteringspropositionen föreslås att Haninge kommun
skall erhålla ett lån av staten med högst 350 miljoner kronor.
Vidare föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att
utforma de närmare villkoren för lånet. Enligt regeringens
bedömning är kommunens situation speciell genom att man på grund
av kravet att infria stora borgensåtaganden har hamnat i ett
akut ekonomiskt trångmål. Det är därför befogat att särskilda
insatser görs i detta fall.
I motion Fi104 av Ingvar Svensson och Margareta Viklund
(kds) konstateras att staten enligt regeringens förslag skall gå
med på att bevilja Haninge kommun ett lån på 350 miljoner
kronor. Önskemålen om att detta lån även skulle vara räntefritt
har emellertid inte kunnat tillgodsoses. Motionärerna förordar
därför i stället att Haninge kommun skall tillåtas att höja sin
utdebitering för år 1994 utan att den tillfälliga ökningen av
skattekraften på grund av sänkningen av grundavdraget dras in.
Det skulle innebära en inkomstförstärkning för kommunen på ca 32
miljoner kronor.
Enligt motion Fi113 av Johan Lönnroth m.fl. (v) innebär
förslaget om ett särskilt lån till Haninge kommun att regeringen
redan öppnat dörren till en "kommunakut", något som enligt
motionärerna är positivt. Villkoren för lånet är emellertid
ofördelaktiga. De speciella omständigheterna gör Haninge till
ett extremt särfall. Det är därför enligt motionärerna rimligt
att staten erbjuder ett lån som medger ränte- och
amorteringsfrihet under ett inledande skede. Det är också
rimligt att de inblandade bankerna -- som själva fått omfattande
statligt stöd -- också medverkar till en för kommunen
fördelaktigare lösning än den regeringsförslaget innebär. Detta
bör av riksdagen ges regeringen till känna. I motionen föreslås
också att Haninge kommun under alla omständigheter undantas från
regeln om minskning av utbetalade skattemedel vid en höjning av
kommunalskattesatsen för år 1994.
Utskottet anser att staten, till följd av de särskilda
omständigheter som gäller i Haninge kommuns fall, bör medverka
till en sanering av kommunens ekonomi. Utskottet vill samtidigt
understryka det som sägs i propositionen om att varje kommun har
ansvar för att själv reda ut sina ekonomiska problem. Gällande
lagstiftning ger också kommunerna stora möjligheter därtill.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att bevilja
Haninge kommun ett statligt lån på högst 350 miljoner kronor och
att medel anvisas för detta ändamål samt att regeringen får ett
bemyndigande att utforma de närmare lånevillkoren i enlighet med
vad som sägs i propositionen.
I två motioner framförs krav på att Haninge kommun skall
undantas från den bestämmelse i den föreslagna lagen med
särskilda bestämmelser om utbetalning av kommunalskattemedel för
år 1994 som gäller för kommuner och landsting som höjer sin
skattesats. Utskottet är för sin del inte berett att tillstyrka
dessa motionsyrkanden. Utskottet vill samtidigt peka på att
regeringen inom ramen för det bemyndigande som utskottet här
tillstyrkt noga bör följa Haninge kommuns ekonomiska situation.
Denna är inte minst beroende av den framtida ränteutvecklingen.
Inför utgången av den treårsperiod under vilken räntan
visserligen debiteras men inte behöver erläggas bör regeringen
ånyo överväga lånevillkoren och vid behov återkomma till
riksdagen.
Med hänvisning till vad här anförts tillstyrker utskottet
propositionens förslag och avstyrker motionerna Fi104 (kds) och
Fi113 (v) yrkandena 3 och 4.
Inrättande av "kommunakut"
I motion Fi212 av Gudrun Schyman m.fl. (v) -- väckt under
den allmänna motionstiden -- förordas att de 7,5 miljarder
kronor som dragits in från kommunsektorn skall återföras.
Motionärerna föreslår en "kommunakut" i enlighet med de förslag
som kommit från ett antal kommuner. Förslaget innebär att
kommunerna skall kunna söka pengar under år 1993 och få besked i
tid före de kommunala budgetbesluten i slutet av året. Pengarna
kan sedan betalas ut den 1 juli 1994 och belasta statsbudgeten
för år 1994/95.
I motion Fi113 av Johan Lönnroth m.fl. (v) -- väckt med
anledning av kompletteringspropositionen -- återkommer
Vänsterpartiet till frågan om en "kommunakut". I motionen slås
fast vikten av att staten inte belönar kommuner som tidigare
vanskött sin ekonomi. "Omvandlingstrycket" måste vara högt i
kommunsektorn. I ett antal kommuner räcker emellertid inte de
egna krafterna till. Därför behövs en "kommunakut" med ungefär
samma typ av konstruktion som "bankakuten". Enligt
Vänsterpartiets förslag bör staten upprätta en fond på 10
miljarder kronor från vilken man kan ge lån till kommuner med
akuta behov. Riksdagen bör bemyndiga regeringen att utforma de
mer detaljerade reglerna för hur kommunakuten skall fungera.
Utskottet delar den uppfattning som i motion Fi113 (v)
framförs om behovet av ett högt "omvandlingstryck" i
kommunsektorn och att staten inte bör belöna de kommuner som
vanskött sin ekonomi. Däremot kan utskottet inte ställa sig
bakom inrättandet av en "kommunakut". Ett beslut om en fond av
det slag som förordas i motionen skulle enligt utskottets mening
ge felaktiga signaler till den kommunala sektorn och därigenom
verka hämmande på det pågående förändringsarbetet. Utskottet
menar också att förslagen i propositionen i hög grad bidrar till
att ge kommuner och landsting sådana finansiella förutsättningar
att de på egen hand kan sanera sin ekonomi.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi113 (v)
yrkande 2 och Fi212 (v) yrkande 17.
Konkurrens i kommunal verksamhet
I motion Fi203 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) -- väckt under
den allmänna motionstiden -- slås fast att man från
socialdemokratiskt håll ser positivt på strävan att främja
konkurrens inom den kommunala sektorn. Samtidigt varnas för en
utveckling mot privata monopol. Det är enligt motionärerna en
stor och principiellt viktig skillnad mellan att utsätta
kommunal verksamhet för konkurrens och att privatisera. All
kommunal verksamhet lämpar sig heller inte för entreprenad.
Regeringen bör därför ta initiativ till en studie av hur
konkurrensförhållandena och privatiseringen utvecklas i kommunal
verksamhet.
I motionen aktualiseras också frågan hur rättssäkerhet,
sekretess och likabehandling samt insyn och kvalitetssäkring
skall kunna tryggas i samband med att verksamhet läggs ut på
annan utförare. Motionärerna kräver därför att regeringen tar
fram ett förslag till lag om tillämpningen av
likställighetsprincipen vid entreprenader i kommunal verksamhet.
I den socialdemokratiska partimotionen Fi92 -- väckt i
samband med kompletteringspropositionen -- tas samma frågor ånyo
upp, dock utan att särskilda yrkanden framläggs.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är
viktigt att fortlöpande följa upp det pågående förnyelsearbetet
inom den kommunala sektorn. Detta gäller inte minst effekterna
av det ökade inslaget av marknadsorientering.
Lokaldemokratikommittén (C 1992:01) har bland sina uppgifter att
utreda förutsättningarna för kommuner och landsting att driva
uppdragsverksamhet. Som ett led i utredningsarbetet har
kommittén nyligen i rapporten Alternativa produktionsformer i
kommunal verksamhet (Ds 1993:27) redovisat en bred kartläggning
och analys av hithörande frågor. Rapporten ingår som en del i
underlaget till kommitténs slutbetänkande som kommer att
föreligga senare under år 1993.
I kommitténs direktiv (dir. 1992:12) sägs att överförandet av
verksamhet till bolag eller privata eller kooperativa
entreprenadformer reser en rad frågor om bl.a. insyn, sekretess
och demokratisk styrning. Kommittén skall därför lägga fram
förslag till regler som säkerställer insyn och kontroll för
kommuninvånarna när den kommunala verksamheten bedrivs genom
hel- eller delägda bolag eller i privat eller kooperativ regi.
Kommitténs överväganden och förslag skall redovisas i dess
slutbetänkande.
Utskottet kan inte finna annat än att motionärernas önskemål i
allt väsentligt är tillgodosedda genom arbetet i
Lokaldemokratikommittén. Utskottet avstyrker därför motion Fi203
(s) yrkandena 10 och 11.
Skatt till "fritidskommun"
I motion Fi301 av Wiggo Komstedt (m) sägs att många s.k.
fritidskommuner är ganska små men att de flerdubblar sin
befolkning under några sommarmånader. Kommunerna tvingas ofta
att upprätthålla en större organisation hela året än
normalkommunerna på grund av denna befolkningsökning under
sommarmånaderna. Enligt motionären vore det rimligt om dessa
kommuner kunde få kompensation för sina merkostnader genom en
delning av kommunalskatten. Den som har en fritidsfastighet i
annan kommun än där han är skattepliktig, borde enligt
motionären betala t.ex. 3/12 av sin skatt där fritidsfastigheten
är belägen.
Utskottet behandlade motsvarande fråga i sitt
kommunalekonomiska betänkande våren 1992 i samband med
motionskrav om s.k. skatteväxling mellan permanentkommun och
fritidskommun (bet. 1991/92:FiU29 s. 62). Utskottet pekade
därvid på det pågående arbetet i Lokaldemokratikommittén (C
1992:02). Den lösning på frågan som angavs i uppdraget till
kommittén var att pröva möjligheten till differentierade taxor
till olika kategorier av servicemottagare.
I sitt delbetänkande Det kommunala medlemskapet (SOU 1992:72)
föreslår kommittén att fastighetsinnehav skall slopas som
självständig grund för kommunalt medlemskap. Konsekvensen av
detta blir att den s.k. likställighetsprincipen inte behöver
tillämpas mot fastighetsägare som inte är folkbokförda i
kommunen eller taxerade till kommunalskatt där. Således kan
dessa särbehandlas i t.ex. avgiftshänseende. Kommittén pekar
samtidigt på att en garanti för att fastighetsägare som inte är
kommunmedlemmar skall drabbas av oskäliga avgifter ligger i
självkostnads- och objektivitetsprinciperna. Förslaget bereds
för närvarande i regeringskansliet.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion
Fi301 (m).
Kommunala pensionsåtaganden
Enligt motion Fi718 av Lars Andersson (-) bör riksdagen
uppdra åt regeringen att lägga fram en rapport om kommunernas,
landstingens och statens pensionsåtaganden. Det nuvarande
systemet medför att det är svårt att bilda sig en uppfattning om
de offentliga arbetsgivarnas möjlighet att klara av sina resp.
pensionsåtaganden eftersom "pensionspengarna" används i driften
av verksamheten.
Utskottet vill understryka att 1991 års kommunallag
innebär en skärpning i förhållande till tidigare
kommunallagstiftning av reglerna för kommunernas och
landstingens räkenskapsföring och årsredovisning. T.ex. ställs
numera krav på att årsredovisningen skall omfatta verksamhet
även i företagsform liksom ansvarsförbindelser av typen
borgensåtaganden och pensionsskulder.
I likhet med vad utskottet anförde vid sin behandling av
motsvarande motionskrav vid föregående riksmöte (1991/92:FiU29
s. 59) bör de kommunala pensionsfrågorna primärt lösas inom
kommunsektorn med beaktande av reglerna i kommunallagen. Sedan
ett och ett halvt år bedrivs ett gemensamt utvecklingsarbete
mellan Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet rörande
de kommunala avtalspensionerna för kommun- och
landstingsanställda. Man beräknar att den kommunala
pensionsskulden år 1991 uppgick till ca 120 miljarder kronor och
att den till sekelskiftet kommer att växa till ca 200 miljarder
kronor.
Utskottet anser för sin del inte det för närvarande vara
påkallat med några statliga initiativ när det gäller de
kommunala pensionsåtagandena. Utskottet avstyrker därför motion
Fi718 (-).
Framlagda lagförslag
I propositionen hemställer regeringen att riksdagen skall
anta upprättade lagförslag om utbetalning av skattemedel för år
1993 resp. år 1994 samt om statligt utjämningsbidrag till
kommuner.
När det gäller förslaget om utjämningsbidrag anser
utskottet att förslaget i ett avseende inte är helt tydligt.
Det framgår inte klart att övergångsreglerna skall tillämpas
enbart på den del av bidragsförändringen som beror på införandet
av utjämningsbidraget. Den del av bidragsförändringen som beror
på att den totala bidragsramen har minskat till följd av
verksamhetsförändringar mellan år 1993 och år 1994 skall ej
omfattas av övergångsreglerna. Detta föranleder en justering av
den av regeringen föreslagna lagtexten.
Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om
utbetalning av skattemedel för åren 1993 och 1994 samt om
statligt utjämningsbidrag tillstyrker utskottet -- med den
ändring som ovan berörts -- de framlagda lagförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande samhällsekonomiskt utrymme för den
kommunala sektorn
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Fi117 yrkande9
lägger proposition 1992/93:150 bilaga6 avsnitt7 yrkande 6
till handlingarna,
res. 1 (s) - motiv.
men. (v) - delvis
2. beträffande översyn av avgiftsfinansieringen
att riksdagen lägger proposition 1992/93:150 bilaga6
avsnitt7 yrkande7 till handlingarna,
3. beträffande översyn av statsbidragssystemet
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi203 yrkande12,
1992/93:Fi302 yrkandena 1 och 3 samt 1992/93:A810 yrkande6,
res. 2 (s)
4. beträffande utredningsarbetet kring
utjämningssystemet
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi302 yrkande4 och
1992/93:A810 yrkande7,
5. beträffande extra skatteutjämningsbidrag
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi302 yrkande2,
6. beträffande fördelning av statsbidrag med hänsyn till
förhållandena i storstadsområdena
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi303, 1992/93:Fi304,
1992/93:Fi305 yrkande2, 1992/93:Fi306, 1992/93:Fi308,
1992/93:T221 yrkande14 och 1992/93:A444 yrkandena 5 och 6,
7. beträffande förändringen av skatte- och
bidragssystemet
att riksdagen lägger proposition 1992/93:150 bilaga6
avsnitt7 yrkande8 till handlingarna,
8. beträffande ekonomiska regleringar andra halvåret
1993 mellan staten och kommunsektorn
att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:150 bilaga 6
avsnitt 7 yrkande1 i denna del anförts,
9. beträffande ekonomiska regleringar år 1994 mellan
staten och kommunsektorn
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Fi92
yrkandena44 i denna del och 45 samt 1992/93:Fi113 yrkande1
godkänner vad som anförts i proposition 1992/93:150 bilaga6
avsnitt7 yrkande2 i denna del,
res. 3 (s)
men. (v) - delvis
10. beträffande det kommunala skattestoppet
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi203 yrkandena8 och
13, 1992/93:Fi212 yrkande18, 1992/93:Fi305 yrkande1,
1992/93:Fi307, 1992/93:A446 yrkande4 och 1992/93:A810
yrkande5,
11. beträffande övergångsregler år 1994
att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:150
bilaga6 avsnitt 7 yrkande3 i denna del anförts,
12. beträffande finansiering av övergångsreglerna år
1994
att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:100
bilaga8 punkt H1 yrkande 1 anförts,
13. beträffande anslag till statligt utjämningsbidrag
till kommuner
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:150 bilaga 6
avsnitt 7 och med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga8
punkt H1 yrkande2 till Statligt utjämningsbidrag till
kommuner för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 39041000000kr,
14. beträffande bidrag med anledning av införandet av
ett nytt statsbidragssystem m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100
bilaga8 punktH3 till Bidrag med anledning av införandet
av ett nytt statsbidragssystem m.m. för budgetåret 1993/94
under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
790000000kr,
15. beträffande anslag till skatteutjämningsbidrag till
landsting
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100
bilaga8 punkt H2 till Skatteutjämningsbidrag till
landsting för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 7922000000kr,
16. beträffande de kyrkliga kommunerna och
folkbokföringsreformen
att riksdagen lägger proposition 1992/93:150 bilaga6
avsnitt7 yrkande9 till handlingarna,
17. beträffande statligt lån till Haninge kommun
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:150
bilaga6 avsnitt7 yrkande4 till Lån till kommuner för
budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 350000000kr,
res. 4 (nyd) - delvis
18. beträffande bemyndigande att utforma lånevillkoren
under reservationsanslaget Lån till kommuner
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:150
bilaga6 avsnitt7 yrkande5 och med avslag på motion
1992/93:Fi113 yrkande3 bemyndigar regeringen att utforma de
närmare lånevillkoren under reservationsanslaget Lån till
kommuner,
res. 4 (nyd) - delvis
men. (v) - delvis
19. beträffande undantag från regeln om minskning av
utbetalda skattemedel år 1994
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi104 och
1992/93:Fi113 yrkande4,
res. 4 (nyd) - delvis - motiv.
men. (v) - delvis
20. beträffande inrättande av "kommunakut"
att riksdagen avslår motionerna  1992/93:Fi113 yrkande2 och
1992/93:Fi212 yrkande17,
men. (v) - delvis
21. beträffande konkurrens i kommunal verksamhet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi203 yrkandena 10 och 11,
res. 5 (s)
22. beträffande skatt till "fritidskommun"
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi301,
23. beträffande kommunala pensionsåtaganden
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi718,
24. beträffande förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1590) med särskilda bestämmelser om utbetalning av
skattemedel år 1993
att riksdagen antar det i proposition 1992/93:150 bilaga 6
avsnitt7 yrkande1 i denna del framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1992:1590) med särskilda bestämmelser om
utbetalning av skattemedel år 1993,
25. beträffande förslag till lag med särskilda
bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994
att riksdagen antar det i proposition 1992/93:150 bilaga 6
avsnitt7 yrkande2 i denna del framlagda förslaget till lag
med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år
1994,
men. (v) - delvis
26. beträffande förslag till lag om ändring i lagen
(1992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner
att riksdagen med bifall till vad utskottet anfört och med
anledning av proposition 1992/93:150 bilaga6 avsnitt 7
yrkande3 i denna del antar av regeringen framlagt förslag till
lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag
till kommuner med den ändringen att punkt6i
övergångbestämmelserna skall ha följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag                     Utskottets förslag
6. I fråga om                           6. I fråga om
bidragsåret 1994 gäller                 bidragsåret 1994 gäller
att om skillnaden mellan det            att om skillnaden mellan det
preliminära                             preliminära
utjämningsbidraget enligt               utjämningsbidraget enligt
6§ för år 1994, och                     6§ för år 1994, och
det preliminära                         ett referensbidrag
utjämningsbidraget enligt               överstiger 1,5 procent av
samma paragraf för år                   summan av preliminära
1993, efter tillämpningen               kommunalskattemedel för
av punkt4 i                             år 1994 enligt 4§ lagen
övergångsbestämmelserna,                med särskilda
överstiger 1,5 procent av               bestämmelser om kommuns och
summan av preliminära                   annan menighets utdebitering
kommunalskattemedel för                 av skatt, m.m. och
år 1994 enligt 4 § lagen                referensbidraget, skall det
med särskilda                           preliminära
bestämmelser om kommuns och             utjämningsbidraget justeras
annan menighets utdebitering            upp eller ned med den del som
av skatt, m.m. och ett                  överstiger 1,5 procent.
referensbidrag, skall det
preliminära                             Regeringen, eller den
utjämningsbidraget justeras             myndighet regeringen
upp eller ned med den del som           bestämmer, fastställer
överstiger 1,5 procent.                 referensbidraget.
Regeringen, eller den
myndighet regeringen
bestämmer, fastställer
referensbidraget.
Stockholm den 25 maj 1993
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans
Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Allan Larsson (s), Roland
Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Lisbet Calner (s), Stefan
Attefall (kds), Ian Wachtmeister (nyd), Arne Kjörnsberg (s),
Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m),
Olle Schmidt (fp), och Karin Starrin (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Samhällsekonomiskt utrymme för den kommunala sektorn
(mom.1, motiveringen)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening kommer utrymmet för en expansion av
de kommunala utgifterna under lång tid framöver att vara starkt
begränsat. En effektiv användning av skattemedlen och andra
resurser är därför fortsättningsvis en nödvändighet i kommuner
och landsting. Stora krav kommer att ställas på omprövning och
rationalisering av verksamheten. Samtidigt ökar behoven av
kommunal service, inte minst inom områdena skola och
äldreomsorg.
Utskottet delar det som anförs i motion Fi203 (s) om att
riksdagens beslut våren 1992 om ett nytt statsbidragssystem på
flera punkter var felaktigt. Nedskärningarna har haft mycket
negativa effekter på samhällsekonomin och inneburit att för
medborgarna angelägen service inte kunnat upprätthållas.
Indragningarna har inneburit att ett stort antal kommunanställda
blivit arbetslösa. Utskottet ställer sig också bakom kritiken
när det gäller bidragssystemets fördelningsnycklar och dess
betydande inslag av godtycke.
Utskottet konstaterar att det råder en stor osäkerhet om de
finansiella ramar som skall gälla för kommunsektorn framöver för
att klara de växande behoven. Utskottet vill i sammanhanget peka
på det som Svenska kommunförbundet framhåller i sin skrivelse av
den 17 maj 1993 med anledning av vad som i propositionen sägs om
det samhällsekonomiska utrymmet för kommunsektorn på medellång
sikt. Enligt förbundet skapar begreppet "realt oförändrad
komsumtion" problem i den fortsatta dialogen mellan staten och
kommunerna. Förbundet framhåller att innebörden är såväl minskad
real resursförbrukning som relativa lönesänkningar för kommunal
personal. Enligt utskottet är det angeläget att snabbt skapa
klarhet om dessa frågor så att kommunerna kan få rimliga
förutsättningar att uppfylla sina åtaganden mot medborgarna.
2. Översyn av statsbidragssystemet (mom. 3)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet ställer" och på s. 10 slutar med "yrkande 6" bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening står kommunerna inför betydande
ekonomiska problem. Svårigheterna beror såväl på den allmänna
nedgången i ekonomin som på de åtgärder som regeringens vidtagit
mot kommunerna. Övergången till ett nytt generellt
statsbidragssystem gör det möjligt för kommunerna att göra egna
prioriteringar och därmed också  bedriva verksamheten på ett
rationellare sätt. Utskottet ser därför positivt på skiftet av
bidragssystem.
Utskottet delar de bedömningar som görs i motion Fi92 (s) om
de negativa effekterna av de indragningar från kommunerna som
gjordes i samband med att det nya statsbidragssystemet infördes.
För det första har indragningarna inneburit att den gemensamma
"påsen" blivit så liten att allt fler av de rikaste kommunerna
kommer att stå utanför utjämningssystemet. Detta är enligt
utskottets uppfattning djupt orättvist.
För det andra har indragningen inneburit en "rundgång" i
ekonomin. Det som inträffat är att staten flyttat över en del av
det statliga budgetunderskottet till kommunerna, vilket leder
till att många kommunanställda mister sina arbeten. Kommunerna
flyttar i sin tur tillbaka underskottet till staten via a-kassan
och arbetsmarknadsfonden. Totalt sett innebär denna rundgång
såväl ökad arbetslöshet som välfärdsförluster genom mistad
kommunal service. Detta sker utan att det statliga
budgetunderskottet märkbart påverkas.
Utskottet anser att en förutsättningslös översyn nu måste
göras av utjämningssystemet. Utgångspunkten måste vara ett
rättvist, långsiktigt och stabilt system där givetvis samtliga
kommuner skall delta. Kommunerna måste så långt möjligt få
likvärdiga förutsättningar för sin verksamhet. Det är också
väsentligt att överväga olika vägar att bredda den kommunala
skattebasen. En självklar utgångspunkt är att dessa för den
offentliga välfärdspolitiken så viktiga frågor skall prövas inom
ramen för en parlamentarisk beredning där samtliga i riksdagen
representerade partier ges möjlighet till insyn och inflytande.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
motionerna Fi203 (s) yrkande12, Fi302 (s) yrkandena 1 och 3 samt
A810 (s) yrkande 6. Vad utskottet här anfört bör enligt
utskottets mening av riksdagen ges regeringen till känna.
Enligt utskottets mening har därigenom övriga yrkanden rörande
förändringar i skatte- och bidragsystemet -- nämligen motion
Fi302 (s) yrkande 4, Fi303 (s), Fi304 (c), Fi305 (s) yrkande 2,
Fi306 (v, -), Fi308 (fp, m, kds), T221 (fp) yrkande 14 samt A444
(m) yrkandena 5 och 6 -- blivit tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande översyn av statsbidragssystemet
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Fi203
yrkande12, 1992/93:Fi302 yrkandena 1 och 3 samt 1992/93:A810
yrkande 6 godkänner vad utskottet anfört om översyn av
statsbidragssystemet samt som sin mening ger regeringen detta
till känna,
3. Ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och
kommunsektorn (mom. 9)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.12
börjar med "Utskottet anser" och på s. 13 slutar med "framlagda
lagförslaget" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att värna och slå vakt om
den kommunala självstyrelsen. En sådan strävan förutsätter att
kommunerna och landstingen kan påverka sin ekonomi även via
beskattningsrätten. Medborgarnas valda representanter skall
inför sina väljare ha det slutliga ansvaret för den kommunala
verksamheten.
Det är samtidigt angeläget att undvika höjningar av den
kommunala skatten. Den för kommunerna mest angelägna åtgärden är
att den ekonomiska politiken läggs om i syfte att bryta
depressionen och få till stånd ökad sysselsättning, främst i
näringslivet.
Utskottet ansluter sig till det som anförs i motion Fi92 (s)
om villkoren när det gäller de 4,2 miljarder som skall tillföras
kommuner och landsting under år 1994 i samband med att
grundavdraget sänks. Villkoren bör således utformas så att
respektive kommun och landsting, som skall ha del av medlen,
förbinder sig att inte verkställa uppsägning av personal under
tiden från den 1 juli 1993 till den 31 december 1994.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi92 yrkandena 44
och 45 och avstyrker motion Fi113 yrkande 1 samt propositionens
förslag i denna del. Åt regeringen bör uppdras att återkomma
till riksdagen under hösten 1993 med ett reviderat lagförslag.
Vad utskottet här anfört bör enligt utskottets mening av
riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten
och kommunsektorn
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi92 yrkandena 44
i denna del och 45 och med avslag på proposition 1992/93:150
bilaga 6 avsnitt 7 yrkande 2 i denna del och motion
1992/93:Fi113 yrkande1 godkänner vad utskottet anfört samt som
sin mening ger regeringen detta till känna,
4. Statligt lån till Haninge kommun m.m. (mom. 17 och 18 samt
mom. 19 motiveringen)
Ian Wachmeister (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet anser" och på s. 17 slutar med "och 4"
bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte tillstyrka förslaget i propositionen om ett
statligt lån till Haninge kommun. Det skäl som regeringen har
åberopat för att staten skall gripa in är att kommunens
situation är speciell. Enligt utskottets mening är Haninge
kommun inget unikt fall. Åtskilliga kommuner kommer om förslaget
genomförs att på motsvarande sätt kunna hävda att deras
situation är prekär. Riskerna är således mycket stora att dörren
till en "kommunakut" öppnas.
Enligt utskottets mening måste staten under alla
omständigheter ställa mycket hårdare krav på de inblandade
parterna innan man medverkar till en sanering av en enskild
kommuns ekonomi. Kraven skall rikta sig såväl mot kommunen som
mot kreditgivarna. Enligt utskottets mening har Haninge kommun
ingalunda uttömt de legala möjligheter som finns att på egen
hand sanera sin ekonomi. Det kan gälla såväl avveckling av
verksamheter som är frivilliga, krympning av obligatoriska
verksamheter liksom utförsäljning av kommunal egendom.
Ett villkor för att staten som en sista nödåtgärd skall
ingripa måste också vara att bankerna tar sitt anvar. Att t.ex.
kräva högre ränta eller riskpremier av en kommun är inte rimligt
eftersom en kommun inte kan gå i konkurs. På kreditgivarna kan
också ställas krav på att de skriver ner sina fordringar.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
regeringens förslag om statligt lån till Haninge kommun liksom
motionerna Fi104 (kds) och Fi113 (v) yrkande 4.
dels att utskottets hemställan under 17 och 18 bort ha
följande lydelse:
17. beträffande statligt lån till Haninge kommun
att riksdagen avslår förslaget i proposition 1992/93:150
bilaga 6 avsnitt 7 yrkande 4 om anslag till Lån till kommuner
och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
18. beträffande bemyndigande att utforma lånevillkoren under
reservationsanslaget Lån till kommuner
att riksdagen avslår proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt
7 yrkande 5 och motion 1992/93:Fi113 yrkande3 samt som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Konkurrens i kommunal verksamhet (mom. 21)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "och 11" bort ha
följande lydelse:
Utskottet ser för sin del positivt på strävandena att främja
konkurrensen inom den kommunala sektorn. De alternativa formerna
får emellertid inte forceras fram. Den pågående utvecklingen
innebär både möjligheter och problem. Möjligheterna är främst
kopplade till en större frihet för personal och nyttjare medan
risker finns för att det politiska systemet "urholkas" i samband
med en ökad marknadsorientering.
Utskottet vill också varna för en utveckling mot privata
monopol. Utskottet vill understryka att all myndighetsutövning
givetvis måste finnas kvar i kommunal regi och finansieras
offentligt. Vidare är det också viktigt att de kommunala organen
i samband med entreprenadlösningar inom vård och omsorg ställer
höga och väl definierade krav på entreprenörerna och
kontrollerar genomförandet. Rättssäkerheten och reglerna om
sekretess och likabehandling måste tryggas om kommunerna väljer
att lägga ut verksamheten på andra utförare.
Utskottet har noterat att Lokaldemokratikommittén (C 1992:01)
bl.a. arbetar med vissa frågor som har beröring med det som
utskottet här behandlat. Utskottet anser det emellertid
väsentligt att regeringen tar initiativ till en fortlöpande
studie av hur frågorna om konkurrensförhållandena och
privatiseringen utvecklas inom den kommunala sektorn. Regeringen
bör också återkomma till riksdagen med ett lagförslag där det
läggs fast att verksamhet som läggs ut på andra utförare skall
bedrivas på sådant sätt att likställighetsprincipen kan
upprätthållas.
Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande
lydelse:
21. beträffande konkurrens i kommunal verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi203 yrkandena
10 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
Särskilda yttranden
1. Statsbidragen till kommunerna (mom. 11--14)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anför:
I detta betänkande tas ytterligare steg mot den ändrade
inställning till den kommunala ekonomin och ett nytt
statsbidragssystem som den nuvarande borgerliga regeringen har
introducerat.
Socialdemokraterna sade våren 1992 ja till principen om ett
nytt samlat statsbidrag till kommunerna men underkände den
fördelningsnyckel och därmed de övergångsregler som regeringen
då föreslog. Vi menade att reformen borde ha genomförts i två
steg och att en helt ny fördelningsnyckel borde ha tagits fram.
Vi varnade för den neddragning av nödvändig och önskvärd
kommunal aktivitet som skulle bli följden om den politiken blev
verkställd. De inskränkningar i genomslaget av det nya
statsbidragssystemet genom de förslag till ändringar i de
beslutade övergångsreglerna som nu förs fram, visar att vår
kritik var befogad och riktig.
Mot denna bakgrund har vi inte ansett det som meningsfullt
eller ändamålsenligt att opponera oss mot de detaljförändringar
som nu föreslås inom ramen för detta statsbidragssystem, ett
system som vi ogillar och ej heller medverkat till att införa.
2. Statligt lån till Haninge kommun m.m. (mom.17--19)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anför:
Vid behandlingen i finansutskottet av frågan om statligt lån
till Haninge kommun m.m. har utskottet erhållit kompletterande
information av företrädare för Haninge kommun och för
regeringen. I detta sammanhang har kommunföreträdarna särskilt
pekat på den rapport som landshövdingen i Stockholms län Ulf
Adelsohn arbetat fram. I åtgärdspaketet som landshövdingen
utarbetat för en sanering av kommunens ekonomi ingår en
skattehöjning för 1994 med högst 0,50 kr.
Finansutskottets majoritet tillstyrker i detta betänkande
regeringens förslag till ekonomisk reglering mellan staten och
kommunerna för 1994. Detta innebär bl.a. att den kommun som
höjer utdebiteringen vid utbetalningen av kommunalskattemedel
för 1994, skall få ett med 294 kr/invånare reducerat belopp.
Detta kan ses som en form av "mjukt" skattestopp som kan tvinga
den kommun som nödgas höja skatten att kompensera indragningen
av kommunalskattemedel genom exempelvis en extra skattehöjning.
Vår syn på utformningen av villkoren för den extra indragningen
m.m. finns redovisad i reservation nr3 till detta betänkande.
För det fall riksdagen biträder utskottsmajoritetens förslag i
nu berörd del gäller bestämmelserna om indragning även Haninge
kommun, trots att höjningen av utdebiteringen sker helt i
enlighet med landshövding Ulf Adelsohns förslag. Utskottets
majoritet har avvisat ett socialdemokratiskt förslag om ett
initiativ från utskottet med innebörden att Haninge kommun
skulle undantas från regeln om minskning av utbetalade
skattemedel vid en höjning av kommunalskatten för år 1994.
Utskottsmajoriteten kan med denna åtgärd ha bidragit till att
viktiga delar av saneringsprogrammet för Haninge kommuns ekonomi
inte kan fullföljas. Övriga aktörers tilltro till Haninge
kommuns förmåga att genomföra programmet kan därigenom rubbas.
Ansvaret för detta vilar fullt ut på den majoritet inom
utskottet som avvisade Socialdemokraternas förslag till
utskottsinitiativ.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Vänsterpartiets syn på den kommunala självstyrelsen och på den
kommunala verksamheten avviker i många väsentliga avseenden från
den politik som förordas i proposition 150. Flera av förslagen
bör därför avvisas.
Nedskärningarna inom den kommunala sektorn kan innebära att
uppemot 100 000 kommunala jobb hotas under de närmaste fem åren.
Det är statsmakternas ansvar att se till att de stora
nedskärningarna inte förverkligas. Det är enligt Vänsterpartiets
mening samhällsekonomiskt mycket lönsamt att ge kommunerna
sådana finansiella resurser att de kan behålla och vidareutbilda
sina anställda. Därigenom kan den statliga
arbetsmarknadspolitiken avlastas samtidigt som grundläggande
kommunal service inom områden som vård, omsorg, utbildning och
kultur kan vidmakthållas och vidareutvecklas.
Vänsterpartiet ser positivt på att regeringen nu förordar att
det kommunala skattestoppet skall slopas. Vi anser att
skattestoppet är ett oacceptabelt ingrepp i den kommunala
självstyrelsen och har därför konsekvent motsatt oss denna
statliga åtgärd. Vi kan därför inte heller acceptera att
kommuner som höjer skatten nu skall bestraffas. Enligt vår
mening bör alla kommuner få behålla den inkomstökning som följer
av det lägre grundavdraget, oavsett om skatten höjs eller ej. Vi
ser förslaget i propositionen som ett nytt angrepp på den
kommunala självstyrelsen.
Det är grundläggande för kommunernas och landstingens
möjligheter att på egen hand klara sin ekonomi att staten ger
långsiktiga och stabila besked om såväl statliga krav som om  de
resurser som står till förfogande för verksamheten. En översyn
behöver därför göras av det generella bidragssystemet till
kommunerna på så sätt att alla kommuner får så likvärdiga
villkor som möjligt. Ett genomarbetat och rättvist
statsbidragssystem som utgår från realistiska ekonomiska
förutsättningar bör utarbetas av en parlamentarisk utredning och
genomföras från år 1995.
Men även om dessa långsiktiga problem blir lösta har en del
kommuner och landsting redan i dag så akuta problem att de måste
få extra hjälp av staten. Det behövs en statlig "kommunakut" av
ungefär samma konstruktion som "bankakuten". Vi föreslår att
staten upprättar en fond på 10 miljarder kronor från vilken man
kan ge lån till kommuner och landsting med akuta behov.
Vi är därför positiva till förslaget i propositionen om ett
särskilt lån till Haninge kommun. Därigenom kan man säga att
regeringen redan har öppnat dörren till en kommunakut. Av skäl
som vi närmare har utvecklat i motion Fi113 anser vi emellertid
att det är rimligt att staten erbjuder ett lån som medger ränte-
och amorteringsfrihet under ett inledande skede. Vi föreslår
också att Haninge kommun under alla omständigheter får dispens
från regeln om minskning av utbetalade kommunalskattemedel år
1994 vid höjd kommunalskatt.
Med hänvisning till vad jag här har redovisat anser jag att
utskottets hemställan borde ha haft följande lydelse under mom.
1, 9, 18, 19, 20 och 25:
1. beträffande samhällsekonomiskt utrymme för den kommunala
sektorn
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi117 yrkande 9
och med anledning av proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt 7
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om samhällsekonomiskt utrymme för kommunsektorn,
9. beträffande ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten
och kommunsektorn
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Fi92 yrkandena 44 i
denna del och 45 samt proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt 7
yrkande 2 i denna del godkänner vad i motion 1992/93:Fi113
yrkande1 anförs om ekonomiska regleringar år 1994 mellan
staten och kommunsektorn och som sin mening ger regeringen detta
till känna,
18. beträffande bemyndigande att utforma lånevillkoren under
reservationsanslaget Lån till kommuner
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi113 yrkande 3
och med avslag på proposition 1992/93:150 bilaga 6 avsnitt 7
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om villkor för statligt lån till Haninge kommun,
19. beträffande undantag från regeln om minskning av
utbetalda skattemedel år 1994
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Fi104 och
1992/93:Fi113 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionerna anförs om minskning av utbetalda skattemedel år
1994,
20. beträffande inrättande av "kommunakut"
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi113 yrkande 2
och med anledning av motion 1992/93:Fi212 yrkande 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad i det ovanstående anförs om
inrättande av "kommunakut",
25. beträffande förslag till lag med särskilda bestämmelser
om utbetalning av skattemedel år 1994
att riksdagen avslår det i proposition 1992/93:150 bilaga 6
avsnitt 7 yrkande 2 i denna del framlagda förslaget till lag med
särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994,
Propositionens lagförslag

Bilaga

Innehåll
Sammanfattning1
Inledning2
Propositionernas förslag2
Proposition 1002
Proposition 1503
Motionsyrkandena3
Motioner väckta med anledning av proposition 1503
Motioner väckta under allmänna motionstiden4
Utskottet6
Inledning6
Den kommunala sektorn och de samhällsekonomiska
förutsättningarna6
Samhällsekonomiskt utrymme för den kommunala sektorn6
Översyn av avgiftsfinansieringen8
Behov av förändringar i nuvarande skatte- och bidragssystem8
Ekonomiska regleringar andra halvåret 1993 mellan staten
och kommunsektorn11
Ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och
kommunsektorn11
Det kommunala skattestoppet13
Statligt utjämningsbidrag till kommunerna13
Övergångsregler år 199413
Finansiering av övergångsreglerna år 199414
Anslag till statligt utjämningsbidrag till kommuner14
Övriga anslagsfrågor15
Bidrag med anledning av införandet av ett nytt
statsbidragssystem m.m.15
Skatteutjämningsbidrag till landsting15
Övriga kommunalekonomiska frågor15
De kyrkliga kommunerna och folkbokföringsreformen15
Statligt lån till Haninge kommun m.m.16
Inrättande av "kommunakut"17
Konkurrens i kommunal verksamhet18
Skatt till "fritidskommun"18
Kommunala pensionsåtaganden19
Framlagda lagförslag20
Hemställan20
Reservationer
1. Samhällsekonomiskt utrymme för den kommunala sektorn
(mom.1, motiveringen) (s)24
2. Översyn av statsbidragssystemet (mom.3) (s)24
3. Ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och
kommunsektorn (mom.9) (s)26
4. Statligt lån till Haninge kommun m.m. (mom.17 och 18 samt
mom.19 motiveringen) (nyd)26
5. Konkurrens i kommunal verksamhet (mom.21) (s)27
Särskilda yttranden
1. Statsbidragen till kommunerna (mom.11--14) (s)28
2. Statligt lån till Haninge kommun m.m. (mom.17--19)
(s)29
Meningsyttring av suppleant (v)
beträffande mom.1, 9, 18, 19, 20 och 2530
Bilaga
Propositionens lagförslag32