I betänkandet behandlas vad regeringen -- efter föredragning
av försvarsministern, statsrådet Björck -- har förelagt
riksdagen i proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och
framsteg, avsnitt 4 Försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Betänkandet behandlar också två motioner som väckts med
anledning av propositionen samt tre motioner som avgivits under
den allmänna motionstiden.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag
om riktlinjer för ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram.
Riksdagen föreslås också godkänna den del av finansieringen av
programmet som utgörs av bidrag från den fjärde huvudtiteln.
Utskottet anser att de frågor som förs fram i de avgivna
motionerna -- inrättandet av ett nationellt risk- och
beredskapscentrum i Karlstad resp. behovet av ett långsiktigt
hållbart brandforskningsprogram -- kommer att behandlas i nu
aktuella utredningar. Motionerna bör därför avslås.
Propositionen
I proposition 1992/93:170 föreslår regeringen att riksdagen
beträffande flygteknisk forskning (avsnitt 4.3)
1. godkänner förslaget om riktlinjer för ett nationellt
flygtekniskt forskningsprogram,
2. godkänner förslaget om bidrag från fjärde huvudtiteln till
finansiering av ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram.
Motionerna
Avgivna med anledning av propositionen:
1992/93:Fö5 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inrätta ett internationellt centrum för
forskning och utbildning rörande säkerhet, sårbarhet och
risker, med lokalisering till Karlstad.
1992/93:Fö6 av Björn Samuelson och Bertil Måbrink (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättande av ett internationellt centrum
för forskning och utbildning rörande säkerhet, sårbarhet och
risker, med lokalisering till Karlstad.
Motioner avlämnade under allmänna motionstiden 1993:
1992/93:Fö406 av Göthe Knutson m.fl. (m, fp, c, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att lokalisera ett risk- och
beredskapscentrum till Karlstad.
1992/93:Fö705 av Lisbet Calner och Sverre Palm (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att snarast finna en långsiktigt
hållbar lösning för brandforskningen i landet.
1992/93:Fö709 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att utredningen som skall
behandla frågor om olika fredstida hot får i uppdrag att även
överväga frågan om inrättande av ett risk- och
beredskapscentrum, med lokalisering som redovisats i motionen.
Utskottet
Inledning
Propositionens avsnitt 4 -- som till stor del bygger på
underlag från 1991 års försvarsforskningsutredning - inleds med
en allmän beskrivning av forskning och utveckling inom
försvarssektorn, forskningens syfte och omfattning. Härefter
behandlar propositionen forskning för totalförsvaret, där
utredningens förslag beträffande gemensam försvarsforskning
återges och kommenteras. Någon hemställan till riksdagen görs
inte i denna del. Propositionen behandlar sedan flygteknisk
forskning och utbildning med förslag till riksdagen om
riktlinjer för ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram
samt om bidrag från fjärde huvudtiteln till finansieringen av
detta program. Aktuell del av propositionen avslutas med ett
avsnitt som, utan hemställan till riksdagen, redogör för bl.a.
grundläggande forskning om sårbarhet och beredskapshänsyn.
Utskottet tar upp till behandling endast den del av
propositionen som innehåller hemställan till riksdagen samt de
avgivna motionerna.
Flygteknisk forskning och utbildning
Regeringen pekar i sin bakgrundsteckning på att den
kunskapsutveckling som ägt rum inom flygtekniken har haft
positiva effekter för forskning och utveckling även utanför det
direkta tillämpningsområdet. Flygtekniken är sålunda i vid
mening en drivande kraft i allmän teknikutveckling och inom
teknisk forskning och utveckling.
Regeringen anför vidare att svensk flygindustri har ett högt
internationellt anseende. Det har utvecklats bl.a. genom de för
ett litet land unikt långsiktiga satsningarna på en militär
flygindustri. Kunskaps- och kompetensbasen i denna har under de
senaste tio åren använts för att bygga upp en omfattande civil
produktion.
Regeringen anmäler att det finns ett antal, i huvudsak
samstämmiga, förslag från flygindustrin och olika myndigheter om
en satsning på flygteknisk forskning och utbildning. Dessa
förslag innehåller två huvuddelar: ett nationellt flygtekniskt
centrum och ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram.
Förslagen sägs innebära en väsentligt utökad samverkan mellan
tekniska högskolor, försvarsmyndigheter och företag vad avser
såväl forskning som utbildning.
Regeringen anser att det är angeläget att en förstärkning av
den flygtekniska forskningen kan ske med utgångspunkt i de
lämnade förslagen. Regeringen föreslår därför att från fjärde
och tolfte huvudtiteln sammanlagt högst 30 miljoner kronor per
år under treårsperioden 1993/94--1995/96 avsätts för ett
nationellt flygtekniskt forskningsprogram. Bidraget från den
fjärde huvudtiteln föreslås anpassas till programmets
finansiering i övrigt och omfatta högst 20 miljoner kronor per
år under den aktuella treårsperioden. Bidraget bör för
budgetåret 1993/94 lämnas från anslaget D 2. Flygvapenförband:
Anskaffning av materiel. Regeringen anmäler att anslagsförslagen
under fjärde huvudtiteln i 1993 års budgetproposition (bilaga 5)
är samstämda med vad som föreslås om finansiering av det
flygtekniska forskningsprogrammet.
Utskottet delar regeringens bedömning att
kunskapsutvecklingen inom flygtekniken -- med sina speciella och
ofta mycket kvalificerade krav på material, beräkningar,
miniatyrisering, tillförlitlighet m.m. -- i vid mening är en
drivande kraft i allmän teknikutveckling samt teknisk forskning
och utbildning. Dessa kunskaper är således en nationell tillgång
och bör vidareutvecklas. Utskottet biträder därför
propositionens förslag att förstärka den flygtekniska
forskningen och utbildningen. Utskottet anser, liksom
regeringen, att det bör uppdras åt en särskild förhandlare att
åt staten överlägga med flygindustrin om omfattning, inriktning,
finansiering och styrning av programmet. Det är härvid viktigt
att staten och flygindustrin delar på finansieringen.
Inriktningen och styrningen av programmet bör spegla den
gemensamma finansieringen och sträva efter att maximera
utnyttjandet av de inom området tillgängliga resurserna för
forskning och utveckling, forskarutbildning och grundläggande
teknisk utbildning. Riksdagen bör således godkänna regeringens
förslag till riktlinjer för ett nationellt flygtekniskt
forskningsprogram.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner det
föreslagna bidraget från fjärde huvudtiteln till finansiering av
det flygtekniska forskningsprogrammet.
Utskottet övergår till att behandla de aktuella motionerna.
I två likalydande motioner -- Fö5 (s) och Fö6 (v) -- föreslås
att ett internationellt centrum för forskning och utbildning
rörande säkerhet, sårbarhet och risker inrättas i Karlstad.
Motionärernas utgångspunkt för sitt förslag är att den
forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170) anger två
huvudfrågor som grund för regeringens prioriteringar, nämligen
koncentrerade forskningsinsatser inom strategiska områden och
ett förstärkt samspel mellan universitet och högskolor å ena
sidan och näringslivet och samhället å den andra.
Motionärerna pekar på ett flertal anledningar som enligt deras
upppfattning gör att forskning, utveckling och utbildning inom
ämnesområdet säkerhet och sårbarhet väl fyller kriterierna för
att vara ett strategiskt område. De nämner t.ex. osäkerheten om
hur sårbarheten påverkas av den fortsatta samhällsutvecklingen
och de stora ekonomiska värden som går till spillo eller står på
spel vid bränder och olyckor med farligt gods. De nämner också
områdets vetenskapliga mångfald, tvärdisciplinära karaktär och
samhällsrelevans.
En lokalisering av det föreslagna centret till Karlstad sägs
också kunna tillgodose det andra av de nämnda kriterierna. I
Karlstad finns en av landets större högskolor med en forskning i
snabb utveckling på stor bredd. Räddningsverket är förlagt dit,
liksom FOA:s beteendevetenskapliga forskning.
Motionärerna förutsätter att ett internationellt centrum för
forskning och utbildning rörande säkerhet, sårbarhet och risker
skulle, sedan det inrättats, kunna drivas med i huvudsak de
resurser som de berörda myndigheterna redan förfogar över, jämte
intäkter.
Motion Fö406 (m, fp, c, kds) föreslår också lokalisering av
ett risk- och beredskapscentrum till Karlstad. Motionärerna
anger att ett sådant institut skulle kunna bli en samlad
förmedlande länk mellan dem som bedriver tvärvetenskaplig
forskning och utveckling inom området skydd och säkerhet och de
myndigheter och andra organ som tillämpar kunnandet. De
framhåller i sina motiv vidare att Karlstad drabbats hårt av
nedläggningar i statlig verksamhet.
I motion Fö709 (s) föreslår samma motionärer som i motion Fö5
(s), med i stort de motiv som nyss redovisats, att den utredning
som skall behandla frågor om fredstida hot får i uppdrag att
även överväga frågan om att inrätta ett risk- och
beredskapscentrum i Karlstad.
Riskanalyser utgör grund för en rad bedömningar och beslut i
beredskapsplaneringen och den fredstida räddningstjänsten.
Utskottet har erfarit att det inom Sverige i den högre
utbildningen inte förekommer några samlade insatser om risker
och riskhantering. Inom forskning och utveckling är situationen
inte mycket bättre. Sverige torde i dessa avseenden ligga efter
de nordiska grannländerna. Utskottet anser det viktigt med en
förbättrad kunskapsbas för de riskbedömningar som behöver göras
i samhället samt en stabilare grund för internationell samverkan
inom området.
Enligt utskottets uppfattning behöver ett flertal frågor
övervägas närmare innan ställning kan tas till det föreslagna
risk- och beredskapscentret. Sådana överväganden kan lämpligen
ske i den av regeringen nyligen tillsatta utredningen (Fö
1992:3) om påfrestningar och risker i det fredstida samhället
samt om vissa frågor inom totalförsvarets civila del (Hot- och
riskutredningen).
Utskottet har erfarit att det till regeringen har inkommit
förslag om att inrätta ett risk- och beredskapscentrum i
Karlstad i enlighet med vad som förordas i motionerna.
Regeringen har överlämnat dessa skrivelser till nämnda
utredning. Utskottet har vidare erfarit att det också förs
diskussioner om att inrätta ett motsvarande centrum med
anknytning till universitetet i Lund.
Utskottet konstaterar att motion Fö709 (s) föreslår en
behandling av frågan som redan har tillgodosetts av regeringen.
Utskottet utgår därför från att det föreslagna centret noga
kommer att prövas i utredningen. Därmed får också motionerna Fö5
(s), Fö6 (v) och Fö406 (m, fp, c, kds) anses bli tillgodosedda.
Motionerna bör således inte bifallas av riksdagen.
Motion Fö705 (s) framhåller att de sammanlagda kostnaderna för
bränder och brandbekämpning i Sverige årligen uppgår till drygt
12 miljarder kronor. Samtidigt satsas endast ca 15 miljoner
kronor på brandforskning.
Enligt motionärerna riskerar denna redan alltför låga
forskningsinsats att nu reduceras. Brandforskningen, som
administreras av programorganet BRANDFORSK, finansieras av
staten, försäkringsbranschen, industrin och kommunerna.
BRANDFORSK står enligt motionärerna inför akuta problem när det
gäller att föra nästa treårsavtal i hamn. I detta läge anser
motionärerna det nödvändigt att berörda intressenter, däribland
staten, snarast söker finna en lösning som långsiktigt säkrar
brandforskningen i Sverige.
Utskottet noterar att regeringen på annan plats (s.
427--428) i den forskningspolitiska propositionen aviserar en
översyn av industriforskningsinstitutens verksamhet och deras
finansiering. Programorganet BRANDFORSK kommer att behandlas i
detta sammanhang. Utskottet utgår från att de problem som
motionärerna för fram kommer att övervägas och åtgärdas i nämnda
översyn och att därmed motionen blir tillgodosedd. Riksdagen bör
följaktligen inte bifalla motion Fö705 (s).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande nationellt flygtekniskt forskningsprogram
att riksdagen med bifall till propositionen godkänner
förslaget om riktlinjer för ett nationellt flygtekniskt
forskningsprogram,
2. beträffande finansiering av ett nationellt flygtekniskt
forskningsprogram
att riksdagen med bifall till propositionen godkänner
förslaget om bidrag från fjärde huvudtiteln till finansiering av
ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram,
3. beträffande risk- och beredskapscentrum
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fö5, 1992/93:Fö6,
1992/93:Fö406 och 1992/93:Fö709,
4. beträffande brandforskning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fö705.
Stockholm den 18 maj 1993
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson
(s), Wiggo Komstedt (m), Iréne Vestlund (s), Lars Sundin (fp),
Ingvar Björk (s), Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund
(s), Christer Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds), Robert Jousma
(nyd), Sven Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s)
och Henrik Landerholm (m).