Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande regeringens
förslag till nya riktlinjer för den statligt finansierade
byggforskningen samt till ny organisation på området. Förslagen
innebär i korthet att Statens råd för byggnadsforsknings (BFR)
roll som ansvarigt sektorsorgan understryks samt att den
nuvarande verksamheten vid Statens institut för
byggnadsforskning (SIB) omstruktureras. Huvuddragen i
regeringens förslag till omstrukturering innebär att SIB som
organisation upphör den 1 juli 1993 samt att en ny institution
för bygg- och fastighetsforskning samtidigt bildas med koppling
till Tekniska högskolan i Stockholm (KTH), men med lokalisering
till Gävle. Den verksamhet som inte inordnas i den nya
institutionen -- huvudsakligen forskning med en
samhällsvetenskaplig inriktning -- föreslås utvärderas.
Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag men
föreslår vissa förändringar i bl.a. tidplanen för
omstruktureringen. Avvecklingen av SIB föreslås skjutas upp till
den 1 januari 1994. Utskottet anser att det redan nu bör
klarläggas att en organisation för fortsatt
samhällsvetenskapligt inriktad forskning med hög kvalitet skall
bildas. Regeringen förutsätts under hösten 1993 förelägga
riksdagen ett nytt förslag om hur denna forskning skall
organiseras och finansieras. För att ett så fullständigt
underlag som möjligt skall kunna föreligga vid riksdagens
kommande beslut i frågan föreslås att pågående utredning av
formerna för den samhällsvetenskapligt inriktade byggforskningen
breddas och fördjupas. I betänkandet framhålls också att
utredningsarbetet bör ske med stor öppenhet. Regeringens förslag
till ramar och anslag för BFR:s verksamhet tillstyrks; dock
föreslås en omdisponering mellan två anslag. Medel föreslås
anvisas för den fortsatta verksamheten vid SIB.
Till betänkandet har fogats tre reservationer (s) och en
meningsyttring av suppleant (v).
TOLFTE HUVUDTITELN
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 13
(Näringsdepartementet) i avvaktan på en särskild proposition i
ämnet föreslagit riksdagen att för budgetåret 1993/94 beräkna
till
a) Byggnadsforskning ett reservationsanslag på 178 200 000 kr,
b) Stöd till experimentbyggande ett reservationsanslag på
10000000 kr,
c) Statens institut för byggnadsforskning ett förslagsanslag
på 1 000 kr,
d) Bidrag till Statens institut för byggnadsforskning ett
reservationsanslag på 53 625 000 kr,
e) Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning ett
reservationsanslag på 810 000 kr.
Regeringen har därefter i proposition 1992/93:170 (avsnitt
12.6) föreslagit att riksdagen
1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för byggforskningen,
2. godkänner vad i propositionen anförts om avvecklingen av
Statens institut för byggnadsforskning samt bemyndigar
regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att avveckla
institutet.
Vidare föreslås i proposition 1992/93:170 (avsnitt 12.9) att
riksdagen
under anslaget F 10 till Statens råd för byggnadsforskning:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 19885000 kr,
under anslaget F 11:
1. till Byggforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 174 000 000 kr,
2. godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren
1994/95 och 1995/96 som anges för anslaget Byggforskning,
3. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts,
under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till byggforskning som innebär
åtaganden om högst 100 000 000 kr under budgetåret 1994/95,
högst 60 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst 25000000
kr under budgetåret 1996/97, högst 25 000 000 kr under
budgetåret 1997/98 och högst 25 000 000 kr under budgetåret
1998/99,
samt under anslaget F 12 till Särskilda avvecklingskostnader
för Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret
1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Motionerna
I betänkandet behandlas
dels de med anledning av proposition 1992/93:170 väckta
motionerna
1992/93:Bo35 av Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (nyd)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Statens institut för
byggforsknings fortsatta existens och verksamhet.
1992/93:Bo36 av Lennart Rohdin m.fl. (fp, c, kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den samhällsvetenskapliga
byggforskningen i Gävle med inriktning på urbanistik bör ges en
självständig ställning knuten till Uppsala universitet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att säkerställa fortsatt verksamhet vid
den samhällsvetenskapliga byggforskningen genom årliga
anslagsramar från budgetåret 1993/94 och tre år framåt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att välja organisatoriska lösningar för
knytningen av de två forskningsinriktningarna till resp.
universitet/högskola som säkerställer ett fortsatt nära
samarbete i Gävle,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om värdet av fortsatt samlad verksamhet inom
ramen för "Samhällsbyggarstaden Gävle".
1992/93:Ub118 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Statens institut för byggnadsforskning.
1992/93:Ub121 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
16. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla
Statens institut för byggnadsforskning,
17. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur
byggnadsforskningen skall förstärkas och utvecklas,
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
finansieringsformer för Statens institut för byggnadsforskning.
1992/93:Ub128 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
16. att riksdagen hos regeringen begär att byggforskningen
organiseras i enlighet med vad som i motionen anförts,
17. att riksdagen anslår 25 000 000 kr till den
samhällsvetenskapliga delen av byggforskningen för budgetåret
1993/94 enligt vad som i motionen anförts,
18. att riksdagen beslutar överföra 27 000 000 kr från
Byggforskningsrådet till den verksamhet som tidigare bedrivits
inom ramen för Statens institut för byggforskning enligt vad som
i motionen anförts,
30. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1993/94 i
förhållande till regeringens förslag minska anslaget F 11
Byggforskning med 20000000 kr.
dels de under allmänna motionstiden 1993 väckta motionerna
1992/93:Bo209 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Statens institut för byggnadsforskning
överförs till Utbildningsdepartementet och inordnas i Uppsala
universitet.
1992/93:Bo222 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om stöd till experimentverksamhet och forskning kring
gruppboende.
1992/93:Bo230 av Håkan Holmberg och Lennart Rohdin (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att överföra Statens institut för
byggnadsforskning till Utbildningsdepartementet med anknytning
till Uppsala universitet.
1992/93:Bo243 av Karin Starrin och Patrik Norinder (c, m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bibehållande av Statens institut för
byggnadsforskning, SIB, i Gävle,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Statens institut för byggnadsforsknings
överflyttning till Utbildningsdepartementet.
1992/93:Bo246 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om boendeforskning ur ett kvinnoperspektiv.
1992/93:A472 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om överföring av Statens institut för
byggnadsforskning till Utbildningsdepartementet och anknytning
till Uppsala universitet.
Skrivelser m.m.
Skrivelser i ärendet har inkommit från Nordisk förening för
arkitekturforskning, Uppsala universitet, JUSEK,
ArkitektFörbundet, Svenska Sociologförbundet, Professor Hartmut
Haussermann -- Universität Bremen, Professor John Urry --
Lancaster University, Professor William Michelson -- University
of Toronto, Byggforskningsrådet, Föreningen för kommunal
statistik och planering, SABO, Professor Birger Ljung -- Statens
institut för byggnadsforskning, Kulturgeografiska institutionen
vid Stockholms universitet -- Samhällsplanerarutbildningen,
Föreningen för samhällsplanering samt från Statens institut för
byggnadsforskning.
Landshövdingen i Gävleborgs län och företrädare för Statens
institut för byggnadsforskning resp. för den grupp som på
regeringens uppdrag arbetar med att förbereda bildandet av en ny
forskningsinstitution vid Tekniska högskolan i Stockholm har
inför utskottet lämnat synpunkter i ärendet.
Utskottet
Inledning
Riksdagen tar vart tredje år ställning till förslag från
regeringen om de övergripande riktlinjerna för den
statsfinansierade forskningen under den närmaste treårsperioden.
I regeringens proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och
framsteg presenteras förslag om forskningspolitiken för åren
1993/94--1995/96. Inom bostadsutskottets beredningsområde ligger
de förslag i propositionen som avser byggforskningen (s.
458--463, 474--477, 495--497). I detta betänkande behandlas
dessutom motioner som väckts med anledning av propositionens
förslag om byggforskning samt motioner från årets allmänna
motionstid med denna inriktning.
Byggforskning används som ett samlande begrepp för ett
omfattande forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) med
tyngdpunkten i frågor som rör markanvändning, byggande,
bostadsförsörjning och förvaltning. Dessa frågor är till sin
karaktär sektorsövergripande, och forskningen finns företrädd
inom flera vetenskapliga discipliner. En stor del av
byggforskningen bedrivs inom de tekniska högskolorna och
universiteten. Olika forskningsinstitut svarar också för
omfattande forskningsinsatser. I övrigt bedrivs FoU inom
byggsektorn av bl.a. företag, branschorganisationer och
fristående forskare. Många forskningsprojekt bedrivs också i
olika former av samarbete mellan sektorns olika intressenter.
Den statliga forskningsorganisationen på byggområdet omfattar
ett finansierande organ -- Statens råd för byggnadsforskning
(BFR) -- och ett forskningsinstitut -- Statens institut för
byggnadsforskning (SIB).
BFR planerar, initierar, samordnar och finansierar forsknings-
och utvecklingsarbete. Verksamheten riktas in på FoU kring
förändring och utformning av den byggda miljön med hjälp av
markanvändning, byggande och förvaltning. Utvärderingar av
FoU-insatser och information om resultat av ny teknik är viktiga
delar av verksamheten. Rådet är också programorgan inom
energiforskningsprogrammet med ansvar för bl.a. ny energiteknik
i bebyggelsen.
SIB är ett forskningsutförande institut inom
samhällsbyggnadsområdet. Verksamheten vid institutet riktas in
mot områdena:
boende, bostadsförsörjning och bostadspolitik,
planering och beslut om mark- och vattenanvändning, byggande
och förvaltning,
byggnaders och byggmaterials tekniska egenskaper,
klimat- och installationsfrågor,
energihushållning.
De förslag som läggs fram i den forskningspolitiska
propositionen gäller såväl mer övergripande frågor om
riktlinjerna för byggforskningen som hur denna forskning
organisatoriskt bör ordnas och finansieras. Det kan också nämnas
att årets budgetproposition (1992/93:100 bil. 13) innehåller
preliminära anslagsförslag på byggnadsforskningens område. Dessa
förslag har ersatts av anslagsförslagen i den
forskningspolitiska propositionen och behandlas därför inte
vidare i detta betänkande.
Förslagen i både den forskningspolitiska propositionen och i
de aktuella motionerna är av den karaktären att de redovisar
sammanhållna alternativ till de allmänna riktlinjerna för
byggforskningen och hur denna forskning lämpligen bör
organiseras. Dessa frågor låter sig därför svårligen behandlas
var för sig. Av detta skäl inleder utskottet med att kortfattat
redovisa samtliga föreliggande förslag med denna inriktning för
att därefter i ett sammanhang redovisa sina överväganden i
frågan. Resurs- och anslagsfrågor samt vissa övriga frågor
övervägs dock separat.
Riktlinjer för byggforskningens inriktning och organisation
Förslag från allmänna motionstiden
Under 1993 års allmänna motionstid har fyra motioner avgivits
som knyter an till och stöder vissa förslag om SIB:s framtid som
under förra året redovisades i en översyn av den fortsatta
verksamheten vid institutet. Dessa motioner är således avgivna
innan regeringens förslag i forskningspropositionen var kända.
Näringsministern gav i maj 1992 förre statssekreteraren
Sverker Gustavsson i uppdrag att göra en översyn av
verksamheten vid SIB. En rapport från översynen avlämnades den
15 september 1992. Rapporten innehöll en beskrivning av den
nuvarande verksamheten vid SIB, en framtidsbedömning samt vissa
förslag om en ökad anknytning mellan SIB och högskolesystemet.
Förslagen innebar i korthet att SIB inordnas i högskolesystemet
genom att knytas till Uppsala universitet. Verksamheten
förutsattes dock ligga kvar i Gävle. Finansieringen föreslogs
bl.a. ske genom särskilt avsatta basanslag.
De motioner som innehåller yrkanden som anknyter till Sverker
Gustavssons översyn är Bo209 (s), Bo230 (fp), Bo243 (c, m) och
A472 (fp) yrkande 3. Motionärerna framhåller kompetensen vid SIB
och vikten av att goda förutsättningar skapas för att utveckla
verksamheten vid institutet. I motionerna understryks också att
verksamheten även i fortsättningen bör vara lokaliserad till
Gävle. Den organisatoriska lösning som Sverker Gustavsson
föreslagit, dvs. med en knytning av SIB till Uppsala
universitet, anses av motionärerna ge goda förutsättningar för
att högt ställda vetenskapliga krav på forskningen skall kunna
uppfyllas. Ett ökat samarbete med Uppsala universitet anses
också kunna utgöra ett stöd för institutets samhällsinriktade
forskning. I samtliga de aktuella motionerna föreslås
riksdagen göra tillkännagivanden med innebörden att den
föreslagna organisatoriska lösningen för SIB bör genomföras.
Förslag i forskningspropositionen
I propositionen framhålls att omvärldsförändringarna inom
bygg-, bostads- och fastighetsmarknaderna är stora.
Internationaliseringen av byggmarknaden, EES-avtalet och ett
eventuellt svenskt medlemskap i EG anses öppna nya möjligheter
samtidigt som kraven på de svenska företagen skärps. På den
inhemska marknaden präglas situationen av starka krav på
effektivisering och förnyelse. Avregleringen inom byggandet,
minskade bostadssubventioner och ökade infrastruktursatsningar
anses ställa den svenska bygg-, bostads- och fastighetsmarknaden
inför nya utmaningar som kräver ny, hållbar kunskap.
Det framhålls i propositionen att den svenska byggforskningen
är av strategisk betydelse i denna förändrade omvärld. Vidare
anförs att det statsfinansiella läget ställer krav på att de
statliga insatserna för byggforskning samordnas och
koncentreras. Regeringen uttrycker också den allmänna
uppfattningen att sektorsforskning i viss utsträckning bör vara
konkurrensutsatt.
Mot den ovan redovisade bakgrunden föreslår regeringen att
statens resurser för byggforskning i framtiden i huvudsak
koncentreras till BFR och de tekniska högskolorna. Enligt
förslaget bör BFR ha till uppgift att samordna de statliga
resurserna för forskning och utveckling avseende markanvändning,
byggande, anläggningsverksamhet och förvaltning. Vidare föreslås
att den nuvarande verksamheten vid SIB omstruktureras. SIB som
organisation föreslås upphöra den 1 juli 1993. Samtidigt bildas
en ny institution för bygg- och fastighetsforskning med koppling
till Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) men med lokalisering
till Gävle. Den samhällsvetenskapligt inriktade forskning som
f.n. bedrivs vid SIB föreslås utvärderas.
Förslaget i propositionen om den nya institutionen för bygg-
och fastighetsforskning innebär i korthet följande.
Institutionen inordnas under KTH:s nya delfakultet som kommer
att bildas av de nuvarande sektionerna för arkitektur,
lantmäteri och väg- och vattenbygggnad. Institutionen avses bli
ett komplement till och en förstärkning av delfakulteten.
Verksamheten vid den nya högskoleinstitutionen avses inriktas på
forskningssamverkan inom områden med relevans för bygg- och
fastighetssektorn. Bland angelägna forskningsområden för
institutionen nämns frågor om förvaltning och boendekvalitet,
bygg- och fastighetsekonomi, materialteknik, luftkvalitet samt
informationsteknologins användning i projektering, byggande och
förvaltning.
Vidare föreslås att den nya institutionen bör inrymma ett
antal professurer, bl.a. de som redan har tillsatts inom SIB
samt den professur i nationalekonomi som är under tillsättande.
Olika former av samverkan mellan KTH i Stockholm och
verksamheten i Gävle förutsätts utvecklas. Även samverkan mellan
institutionen och bl.a. högskolan i Gävle bör enligt
propositionen utvecklas.
I ekonomiska termer beräknas den nya institutionen få en
omsättning motsvarande två tredjedelar av verksamheten vid SIB.
Omfattningen av verksamheten blir dock beroende av i vilken
utsträckning beställare av forskning kommer att utnyttja
institutionens resurser.
De delar av SIB:s verksamhet som enligt propositionen inte
naturligen hör hemma inom den nya KTH-institutionen -- bl.a.
viss samhällsvetenskaplig forskning -- föreslås utvärderas i
syfte att pröva förutsättningarna för deras fortsatta existens.
Regeringen betonar dock vikten av samhällsvetenskaplig forskning
om bostadspolitik och framhåller att den föreslagna
omstruktureringen av byggforskningen måste ge förutsättningar
för fortsatta insatser på detta område. Budgetåret 1993/94
föreslås den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen vid SIB
fortsätta men knytas till Uppsala universitet. Tillräcklig
finansiering garanteras under detta år i avvaktan på
ställningstagande till utredningens förslag.
Förslag i motioner väckta med anledning av
forskningspropositionen
I de fem motioner som väckts med anledning av förslagen om
byggforskning i den forskningspolitiska propositionen läggs fram
förslag om andra sätt att organisera och finansiera
byggforskningen än vad regeringen förordat.
I den socialdemokratiska partimotionen Ub128 kritiseras det
sätt som regeringen har handlagt frågan om en omorganisation av
byggforskningen. Motionärerna anser det vara nonchalant av
regeringen att hävda att man vill utveckla forskningen samtidigt
som man vill säga upp den berörda personalen och kraftigt minska
finansieringen av forskningen. I motionen -- yrkande 16 --
föreslås i stället att byggforskningen vid SIB omorganiseras på
följande sätt. SIB upphör som självständig myndighet den 1 juli
1993 men personalen sägs inte upp. Den nuvarande verksamheten
delas i två institutioner, varav den samhällsvetenskapliga
inlemmas i Uppsala universitet och den tekniska i KTH.
Verksamheten ligger kvar i Gävle och de två institutionerna
sambrukar befintliga lokaler och uppbyggd administration.
Uppdelningen av SIB:s verksamhet mellan de två institutionerna
sker efter sakfrågornas natur och båda delarna garanteras en
erforderlig basfinansiering.
Även i motion Bo36 (fp, c, kds) förordas en organisatorisk
uppdelning av nuvarande SIB mellan Uppsala universitet och KTH.
Motionärerna anser emellertid att propositionens skrivningar om
den samhällsvetenskapliga forskningen är oklara och bl.a. har
medfört en osäkerhet om den fortsatta finansieringen av denna
forskning. Vidare anförs i motionen att inga ytterligare
åtgärder bör vidtas som kan försvaga den samhällsvetenskapliga
forskningsdelen. Exempelvis bör inte de samhällsvetenskapliga
professurerna tillföras den tekniska delen av forskningen. Mot
denna bakgrund föreslås riksdagen göra tillkännagivanden om:
att den samhällsvetenskapliga byggforskningen i Gävle ges en
självständig ställning knuten till Uppsala universitet (yrkande
1),
att den samhällsvetenskapliga byggforskningen säkerställs
genom årliga anslagsramar för budgetåret 1993/94 och tre år
framåt (yrkande 2),
att genom den organisatoriska lösningen för knytningen av de
två forskningsinriktningarna till respektive
universitet/högskola ett fortsatt nära samarbete i Gävle
säkerställs (yrkande 3),
värdet av fortsatt samlad verksamhet inom ramen för
"samhällsbyggarstaden Gävle" (yrkande 4).
I motion Bo35 (nyd) förordas att de ovan beskrivna förslagen
från Sverker Gustavssons utredning genomförs, dvs. att hela
verksamheten vid SIB knyts till Uppsala universitet. Denna
organisatoriska lösning måste enligt motionärerna även garantera
att permanenta medel redan nu avsätts för hela
forskningsverksamheten samt att verksamheten ligger kvar i
Gävle.
SIB bör enligt vad som föreslås i motion Ub118 (s) yrkande 3
behållas i sin nuvarande form men knytas till högskolan i
Gävle/Sandviken. Detta skulle enligt motionärerna ge högskolan
ett kraftigt tillskott av både personella och institutionella
resurser. Om riksdagen väljer att knyta delar av SIB till KTH
förordar motionärerna som ett andra alternativ att de
samhällsvetenskapliga delarna av den nuvarande verksamheten
knyts till den lokala högskolan.
Vänsterpartiet föreslår i sin partimotion Ub121 yrkande 16 att
riksdagen skall avslå förslaget att avveckla SIB. Man anser att
regeringen i stället bör tillsätta en utredning om hur
byggforskningen skall kunna förstärkas och utvecklas (yrkande
17). Utredningen bör bl.a. ta upp frågan om en i ökad
utsträckning näringslivsfinansierad byggforskning. Motionärerna
framhåller även byggforskningens betydelse för att göra bygg-
och bostadssektorerna mer ekologiskt anpassade.
Utskottets överväganden
Bygg- och bostadssektorn har en central betydelse i vårt
samhälle både mätt med ekonomiska mått och som en av de
viktigaste förutsättningarna för en väl fungerande livsmiljö.
Beslut och investeringar inom denna sektor är ofta av mycket
långsiktig natur. Behovet av väl underbyggd kunskap som grund
för olika överväganden och beslut är därför självklart.
Kunskapsbehovet gäller såväl grundläggande förhållanden som
praktiskt tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Forskningen
är sektorövergripande och omfattar flera olika vetenskapliga
discipliner.
Vi har under de senaste årtiondena fått uppleva stora
svängningar på både bygg- och bostadsmarknaden. Eftersom
kunskapsuppbyggnaden är långsiktig till sin karaktär bör den
endast i begränsad utsträckning påverkas av denna typ av
svängningar. Däremot kan inte byggforskningen stå opåverkad av
mer bestående förändringar i vår omvärld. I propositionen
framhålls bl.a. betydelsen av en ökad internationalisering av
byggmarknaden. Även ändrade inhemska förhållanden, som t.ex.
avregleringen inom byggandet och minskade bostadssubventioner,
kan påverka forskningsbehovet. Liksom för all statsfinansierad
verksamhet bör krav också ställas inom byggforskningen på
förnyelse och effektivisering. Önskemålet om att offentligt
finansierad verksamhet i ökad utsträckning bör vara
konkurrensutsatt gäller i viss utsträckning även
sektorsforskningen.
Bostadsutskottet delar de allmänna överväganden i
propositionen som lett fram till slutsatsen att statens resurser
inom byggforskningen bör ses över. BFR bör även i fortsättningen
ha till uppgift att samordna de statliga resurserna inom detta
forskningsområde samt att verka för en effektiv arbetsfördelning
mellan forskningsfinansierande organ inom angränsande
forskningsområden. Vidare delar utskottet uppfattningen att den
nuvarande verksamheten vid SIB bör omstruktureras, bl.a. genom
bildandet av en ny forskningsinstitution vid KTH. Frågan om hur
omstruktureringen av SIB bäst kan göras har förutom i
propositionen också tagits upp i motionsyrkanden, skrivelser och
vid uppvaktningar inför utskottet. Den har därigenom kommit att
dominera beredningen av de frågor som tas upp i detta
betänkande. Utskottet vill därför först något beröra frågan om
handläggningen av en omstrukturering.
Det är givetvis olyckligt att planerna på en omstrukturering
av verksamheten vid SIB har skapat viss oro bland den berörda
personalen och bland företrädare för forskningsområdet. Det är
därför angeläget att den fortsatta handläggningen av
omstruktureringen kan ske med så stor öppenhet som möjligt.
Denna uppfattning gav också utbildningsministern nyligen uttryck
för i en frågedebatt i riksdagen (se prot. 1992/93:95). En
större omorganisation medför givetvis alltid en viss grad av
osäkerhet för personalen oavsett hur väl förberedd
organisationsförändringen är. Vad gäller omstruktureringen av
SIB presenteras i propositionen ett konkret förslag till
organisation. Formerna för den fortsatta verksamheten inom den
samhällsvetenskapligt inriktade verksamheten anses dock behöva
utvärderas och övervägas ytterligare.
Farhågor om att denna utvärdering kan medföra att kompetenta
forskare lämnar verksamheten under utvärderingsperioden tas upp
i flera motioner och skrivelser. Det är därför angeläget att
redan nu slå fast att en samhällsvetenskapligt inriktad
byggforskning skall bibehållas i en ny organisation. Utskottet
vill i detta sammanhang understryka att även regeringen i
propositionen betonat vikten av en samhällsvetenskaplig
forskning med inriktning på bostadspolitik och bostadssociala
frågor. Betydelsen av att denna forskning är av hög kvalitet och
att omstruktureringen av byggforskningen måste ge
förutsättningar för fortsatta insatser på detta område framhålls
också i propositionen.
Den i propositionen föreslagna ordningen vad gäller
omstruktureringen av byggforskningen innebär att SIB som
organisation avvecklas den 1 juli 1993. Enligt utskottets mening
talar dock mycket för att en avveckling bör ske först i samband
med att ett definitivt beslut om byggforskningens fortsatta
organisation kan tas. Ett sådant beslut blir möjligt för
riksdagen att fatta först i samband med att klarhet har vunnits
avseende organisation och finansiering för den
samhällsvetenskapligt inriktade forskningen. Av detta skäl bör
SIB avvecklas först den 1 januari 1994. För en sådan ordning
talar även de bättre möjligheter detta ger att lösa
personalfrågorna på ett godtagbart sätt. Om avvecklingen av SIB
skjuts upp behöver inte personalen vid SIB sägas upp i nuvarande
skede. En lämplig ordning för att hantera personalfrågorna kan
därmed övervägas vidare.
Vad gäller den organisatoriska utformningen av den fortsatta
byggforskningen med samhällsvetenskaplig inriktning bör flera av
de lösningar som hittills diskuterats kunna övervägas. Utskottet
har erfarit att regeringen den 1 april har uppdragit åt
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet att genomföra
en utredning av denna del av byggforskningen och senast den 1
oktober 1993 avrapportera uppdraget till regeringen. Det är i
samband med utredningen viktigt att få till stånd ett utbyte med
den berörda personalen samt att överväga såväl personalens
synpunkter som de önskemål som framförts om att i möjligaste mån
behålla en samlad kompetens på området. Även i flera av de
motioner som väckts med anledning av propositionen finns förslag
som enligt utskottets mening bör kunna övervägas i det fortsatta
utredningsarbetet.
Regeringen bör med hänvisning till utskottets
ställningstagande ovan överväga om inte de direktiv som skall
vägleda utredningsarbetet bör göras mer omfattande. I syfte att
erhålla en så bred belysning och förankring som möjligt av de
förslag som utredningen kan leda fram till är det enligt
utskottets uppfattning lämpligt att bredda sammansättningen av
utredningsgruppen. Förutom Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet bör således även representanter för de närmast
berörda organisationerna finnas företrädda i utredningsarbetet
eller under arbetets gång ges tillfälle att avge synpunkter.
Vad gäller den nya KTH-institutionen har utskottet erfarit att
arbetet med att utforma verksamheten påbörjats i avvaktan på
riksdagens beslut i frågan. Regeringen gav den 25 mars i uppdrag
åt BFR att träffa överenskommelser med KTH om bygg- och
fastighetsforskning i Gävle. Därefter har ett antal
arbetsgrupper bildats med företrädare för såväl KTH som SIB med
uppgift att avgränsa och precisera inriktningen på de olika
forskningsområden som avses ingå i den nya institutionens
verksamhet. Förutsättningen för arbetet med att utforma den nya
institutionen är att verksamheten skall ligga kvar i Gävle men
ändå på olika sätt koordineras med närliggande verksamhet vid
KTH i Stockholm. Utskottet förutsätter att denna samordning
kommer att leda fram till lösningar som är till fördel såväl för
nuvarande KTH som för den verksamhet med inriktning mot bygg-
och bostadssektorn som redan i dag finns i Gävle. Utskottet ser
därför positivt på de diskussioner som förs om att förlägga
vissa delar av KTH:s civilingenjörsutbildning till Gävle samt
den uttalade ambitionen att öka samverkan mellan den nya
institutionen och den lokala högskolan. Bildandet av
institutionen och besättningen av tjänsterna vid den kan ske
allteftersom formerna läggs fast för den fortsatta
forskningsverksamhet som skall bedrivas vid institutionen.
Utskottet finner det också angeläget att framhålla vikten av
att de fortsatta övervägandena avseende verksamheten inom de två
forskningsinriktningarna bedrivs i nära samarbete. BFR kan genom
sin roll inom byggforskningen lämpligen ges en sådan samordnande
roll.
De förslag som regeringen presenterat om byggforskningens
organisation utgår från att ett betydande finansieringstillskott
från branschen kan påräknas. Enligt vad utskottet erfarit pågår
också redan ett arbete med att träffa överenskommelser om sådan
delfinansiering. Bostadsutskottet, som vid flera tillfällen
understrukit behovet av en ökad branschfinansiering av
byggforskningen, ser positivt på detta arbete. I propositionen
redovisas vidare de hittills uppnådda resultaten av de
överläggningar som förts på regeringens uppdrag och av BFR med
byggbranschen de senaste åren. Dessa överläggningar tillkom
ursprungligen på initiativ av bostadsutskottet och riksdagen (se
1989/90:BoU19 s. 11 f.) Även om det uppsatta målet att nå en
extra finansiering med ca 70 miljoner kronor per år ännu inte
infriats anser regeringen att positiva resultat uppnåtts under
den senaste treårsperioden. Utskottet har mot bakgrund av de
svårigheter som branschen drabbats av under den rådande
lågkonjunkturen förståelse för att den ursprungliga tidplanen
fått revideras. Liksom regeringen anser dock utskottet att BFR
bör fortsätta överläggningarna med målet att från och med
budgetåret 1993/94 uppnå en extra finansiering med ca 70
miljoner kronor.
Den ökade medverkan från branschen som i olika sammanhang
eftersträvas vad gäller finansieringen av byggforskningen får
givetvis inte leda till att en sådan medverkan blir en
förutsättning för att forskning skall kunna bedrivas. Flera ur
samhällets synvinkel angelägna forskningsområden kan sannolikt
endast påräkna ett begränsat ekonomiskt stöd från byggbranschen.
Relevant forskning på dessa områden måste självklart liksom
tidigare kunna erhålla statlig finansiering genom basanslag och
projektmedel.
Vad utskottet ovan anfört innebär sammanfattningsvis att
riksdagen under hösten 1993 bör föreläggas förslag om hur
omstruktureringen av den nuvarande verksamheten vid SIB bör
genomföras och hur verksamheten i fortsättningen bör organiseras
och finansieras. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag
att en ny institution vid KTH men med lokalisering till Gävle
bildas. Vidare bör det redan nu klarläggas att en organisation
för fortsatt samhällsvetenskapligt inriktad forskning med hög
kvalitet skall bildas. För att ett så fullständigt underlag som
möjligt skall kunna föreligga under hösten för regeringens
kommande förslag och för riksdagens överväganden i frågan bör
utredningsarbetet avseende i första hand den
samhällsvetenskapligt inriktade forskningen som anförts ovan
breddas och fördjupas. Avvecklingen av SIB bör skjutas upp till
den 1 januari 1994 och personalens nuvarande anställningsvillkor
kvarstå tills dess.
Vad ovan anförts om riktlinjerna för byggforskningen och
fortsatta överväganden bör riksdagen med anledning av
propositionen och utskottets överväganden som sin mening ge
regeringen till känna. Ett riksdagens ställningstagande i
enlighet med vad utskottet förordat innebär att vissa av de
aktuella motionsförslagen i viss mån kan anses vara
tillgodosedda eller kan komma att övervägas i det fortsatta
utredningsarbetet. De motioner som här avses är A472 (fp)
yrkande 3, Bo35 (nyd), Bo36 (fp, c, kds), Bo209 (s), Bo230 (fp),
Bo243 (c, m), Ub118 (s) yrkande 3, Ub121 (v) yrkandena 16 och 17
samt Ub128 (s) yrkande 16. I de delar motionerna inte är
förenliga med vad utskottet förordat avstyrks de.
Anslag till byggforskningen
I propositionen finns förslag om anslag till byggforskningen
för nästa budgetår som utgår från de av regeringen föreslagna
riktlinjerna för byggforskningen. För BFR föreslås en ny
anslagsstruktur i förhållande till tidigare år. Ett särskilt
anslag föreslås för att täcka avvecklingskostnaderna för SIB.
För budgetåret 1993/94 föreslås totalt 25,885 miljoner kronor
anslås till löne- och övriga förvaltningskostnader samt
lokalkostnader vid BFR. Anslagsberäkningen bygger bl.a. på att
vissa åtgärder vidtas i syfte att uppnå en större
kostnadseffektivitet vid BFR. Av dessa medel föreslås 19,885
miljoner kronor anvisas på ett särskilt anslag -- F 10, Statens
råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader. Övriga 6
miljoner kronor föreslås anvisas under anslaget F 9,
Energiforskning. Bostadsutskottet har erfarit att regeringens
uppfattning numera anses vara att hela anslaget till BFR:s
förvaltningskostnader bör anslås under samma anslag -- F10.
Detta innebär att under tolfte huvudtiteln anslaget F 10 ökas
med 6 miljoner kronor och anslaget F 9 minskas med motsvarande
belopp i förhållande till förslagen i forskningspropositionen.
Utskottet har inga invändningar mot att den ovan redovisade
omfördelningen mellan olika anslag genomförs. Med anledning av
förslaget i propositionen om anslaget för BFR:s
förvaltningskostnader samt vad ovan anförts föreslår
bostadsutskottet att riksdagen på anslaget F 10 anvisar ett
belopp om 25,885 miljoner kronor. Utskottet har erfarit att
näringsutskottet av detta skäl den 18 maj i betänkandet
1992/93:NU30 har föreslagit riksdagen att anvisa ett i
förhållande till regeringsförslaget med 6 miljoner kronor
reducerat belopp på anslaget F 9.
Ett nytt anslag på 174 miljoner kronor föreslås i
propositionen för medel som BFR skall fördela till FoU samt till
experimentbyggande. Förslaget utgår från det ovan behandlade
förslaget om att en ny FoU-institution bildas vid KTH och att 15
miljoner kronor från det nu aktuella anslaget används som ett
bidrag för basfinansieringen av denna institution. Vidare
förutsätts Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet få
disponera 4 miljoner kronor från anslaget. Regeringen föreslår
också att riksdagen skall lämna ett godkännande för vissa
riktlinjer för resursramar för anslaget Byggforskning. Dessa
riktlinjer innebär att anslaget skall ligga på en i huvudsak
oförändrad nivå vardera budgetåren 1994/95 och 1995/96.
I den socialdemokratiska partimotionen Ub128 yrkandena 18 och
30 föreslås, såvitt utskottet uppfattat förslaget, att
sammanlagt 27 miljoner kronor av det nu aktuella anslaget skall
användas dels för basfinansiering av den tekniska forskning (20
miljoner kronor), dels som ett bidrag till basfinasieringen av
den samhällsvetenskapliga forskning som föreslagits i motionen
(7 miljoner kronor).
Vad utskottet ovan anfört om det fortsatta utredningsarbetet
avseende byggforskningens organisation m.m. ger inte utskottet
anledning att göra en annan bedömning av nivån på det aktuella
anslaget under nästa budgetår än vad regeringen förordat.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om anslag
för stöd till byggforskningen för budgetåret 1993/94.
Anslagsberäkningen enligt förslaget i motion Ub128 (s) yrkandena
18 och 30 saknar mot denna bakgrund aktualitet och avstyrks av
detta skäl.
Utskottet förordar vidare att riksdagen godkänner förslaget
till riktlinjer för resursramar för de därpå två följande
budgetåren.
I forskningspropositionen föreslås vidare vad gäller
finansieringen av BFR:s verksamhet att riksdagen skall bemyndiga
regeringen att låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i
samband med stöd till byggforskning som innebär åtaganden om
högst 100 miljoner kronor under budgetåret 1994/95, 60 miljoner
kronor under budgetåret 1995/96 samt om högst 25 miljoner kronor
under vart och ett av budgetåren 1996/97--1998/99.
Det föreslagna bemyndigandet ansluter till den ordning som
även tidigare gällt för BFR:s verksamhet. Ett flerårigt
bemyndigande av detta slag är en förutsättning för att BFR skall
kunna bevilja medel till långsiktiga forskningsprojekt.
Utskottet tillstyrker således regeringsförslaget om ramar för
byggforskningen.
De kostnader som under budgetåret 1993/94 i samband med SIB:s
avveckling uppstår för personal, lokaler och viss övrig
förvaltning föreslås i propositionen bestridas från ett särskilt
förslagsanslag på 1000 kr. Anslaget är avsett att täcka
kostnaderna för den del av verksamheten vid SIB som inte i
samband med budgetårsskiftet inordnas i den nybildade
institutionen vid KTH. Det ovan behandlade förslaget i motion
Ub128 (s) om byggforskningens organisation innebär bl.a. att en
ny institution vid Uppsala universitet ges ansvaret för den
samhällsvetenskapliga delen av verksamheten vid SIB. I motionens
yrkande 17 föreslås att 25 miljoner kronor anvisas på ett
särskilt anslag som en del av basfinansieringen av denna
institution. I motion Ub121 (v) yrkande 18 föreslås regeringen
få i uppdrag att återkomma med förslag till finansiering av SIB
för nästa år. Yrkandet utgår från förslaget i samma motion om
att avslå regeringsförslaget om en omstrukturering av SIB.
Vad utskottet ovan förordat avseende riktlinjerna för
byggforskningen och fortsatt utredningsarbete innebär bl.a. att
SIB avvecklas ett halvt år senare än vad regeringen föreslagit.
Med hänvisning till detta förhållande och till de principer för
statens budget som tillämpas i fråga om myndigheternas anslag är
det nödvändigt att anslå medel för verksamheten vid SIB under
andra halvåret 1993. Enligt utskottet bör ett anslag om 27
miljoner kronor anvisas avseende budgetåret 1993/94. Regeringens
förslag till anslagskonstruktion som ju utgår från att SIB
avvecklas den 1 juli 1993 kan -- mot bakgrund av utskottets
ställningstagande -- inte längre anses relevant.
Med hänvisning till det anförda bör således riksdagen till
anslag för verksamheten vid SIB under budgetåret 1993/94
anvisa 27 miljoner kronor. Den fortsatta finansieringen av en
samhällsvetenskapligt inriktad byggforskning efter utgången av
år 1993 får efter förslag från regeringen övervägas av riksdagen
under hösten 1993. Anslagsförslagen i motionerna Ub121 (v)
yrkande 18 och Ub128 (s) yrkande 17 är inte förenliga med den
lösning som utskottet förordat och avstyrks således.
Motionsförslag om satsningar på vissa forskningsområden
Under årets allmänna motionstid har två motioner väckts med
förslag om större satsningar på vissa forskningsområden. Det
gäller satsningar på forskning kring gruppboende resp.
boendeforskning ur ett kvinnoperspektiv.
I motion Bo222 (v) anförs att ett sätt att stödja svaga
grupper på bostadsmarknaden är att satsa på uppbyggandet av
olika former av gruppboende. Det kan t.ex. gälla kvinnokollektiv
för ensamma mammor eller kooperativ för äldre. Motionären
föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande understryker
vikten av att stöd ges till experimentverksamhet och forskning
kring gruppboende.
Enligt vad som anförs i motion Bo246 (v) har kvinnor andra
utgångspunkter än män i frågor som har med byggande och boende
att göra. De kvinnliga erfarenheterna måste därför tas till vara
i planerings- och byggprocessen. Motionären framhåller att det
också är viktigt att en kunskapsutveckling kommer till stånd om
vad som är viktigt ur kvinnors perspektiv. Mot denna bakgrund
föreslås i motionen att rikdagen i ett tillkännagivande uttalar
att en större satsning bör göras på boendeforskning av och för
kvinnor.
Bostadsutskottet anser nu liksom tidigare när det gäller att
bedöma propåer om satsning på vissa forskningsområden, att
riksdagens roll vad avser sektorsforskningen främst får anses
vara att lägga fast riktlinjer och ta ställning till den
övergripande inriktningen av forskningen. Avvägningar gällande
satsningar på vissa projektområden görs bäst av de berörda
FoU-organen. Utskottet har emellertid inga invändningar mot vad
som anförs i motionerna om vikten av ökade insatser på de
aktuella områdena.
Det är givetvis av stor betydelse för byggforskningen att
olika frågor kan belysas på ett så allsidigt sätt som möjligt.
En av förutsättningarna för detta är att frågor som är viktiga
ur ett kvinnligt perspektiv tillräckligt beaktas. Mot denna
bakgrund är det, som motionären framhåller, viktigt att
kvinnliga forskare på området får stöd. Enligt vad utskottet
erfarit har BFR också givit stöd till projekt med en uttalat
"kvinnlig inriktning". Det gäller bl.a. ett
experimentbyggnadsprojekt i samband med Bo92-utställningen i
Örebro, det s.k. Athena-projektet, som planerades och
genomfördes av kvinnor med målet att i största möjliga
utsträckning beakta "kvinnoönskemål" på boendet. Även projekt
som på olika sätt behandlat de frågor som tas upp i motion Bo222
(v) har erhållit stöd från BFR.
Med hänvisning till vad ovan anförts avstyrker
bostadsutskottet motionerna Bo222 (v) och Bo246 (v).
Hemställan
Utskottet hemställer
1.beträffande riktlinjerna för byggforskningen
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:170 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om de
föreslagna riktlinjerna för byggforskningen och om avvecklingen
av Statens institut för byggnadsforskning samt avslår motionerna
1992/93:A472 yrkande 3, 1992/93:Bo35, 1992/93:Bo36,
1992/93:Bo209, 1992/93:Bo230, 1992/93:Bo243, 1992/93:Ub118
yrkande 3, 1992/93:Ub121 yrkandena 16 och 17 samt
1992/93:Ub128 yrkande 16,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
2.beträffande BFR:s förvaltningskostnader
att riksdagen med anledning av vad utskottet anfört samt
regeringens förslag i proposition 1992/93:170 till Statens råd
för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 25885000kr,
3.beträffande anslag för stöd till byggforskningen
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170 samt med
avslag på motion 1992/93:Ub128 yrkandena 18 och 30 till
Byggforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 174000000kr,
res. 2 (s) - villk. res. 1
men. (v) - delvis, villk.
4. beträffande riktlinjer för resursramar
att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramar för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 som i proposition 1992/93:170
anges för anslaget Byggforskning,
5.beträffande ramar för byggforskningen
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:170
bemyndigar regeringen att i enlighet med vad i propositionen
anförts, under budgetåret 1993/94, låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till byggforskning
som innebär åtaganden om högst 100000000 kr under budgetåret
1994/95, högst 60000000 kr under budgetåret 1995/96, högst
25000000 kr under budgetåret 1996/97, högst 25000000 kr
under budgetåret 1997/98 och högst 25000000 kr under
budgetåret 1998/99,
6.beträffande anslag för verksamheten vid SIB under
budgetåret 1993/94
att riksdagen med avslag på regeringens förslag i proposition
1992/93:170 om anslag till Särskilda avvecklingskostnader för
Statens institut för byggnadsforskning och motionerna
1992/93:Ub121 yrkande 18 och 1992/93:Ub128 yrkande 17 till
Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 27000000kr,
res. 3 (s) - villk. res. 1
men. (v) - delvis, villk.
7.beträffande satsningar på vissa projektområden
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo222 och
1992/93:Bo246.
men. (v) - delvis
Stockholm den 25 maj 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist
(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson
(s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Mikael Odenberg
(m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Bo G Jenevall
(nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne
Carlström (s) och Lars Stjernkvist (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Riktlinjerna för byggforskningen (mom. 1)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Rune
Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Vi har" och på s. 13 slutar med "avstyrks de" bort ha
följande lydelse:
Den i Sverige bedrivna byggforskningen har ett både nationellt
och internationellt sett gott anseende. Detta gäller inte minst
verksamheten vid SIB. Under beredningen av detta ärende har
utskottet genom skrivelser m.m. fått upprepade bekräftelser på
den vikt som man i omvärlden fäster vid den svenska
byggforskningen. Från en rad inhemska instanser har skrivelser
inkommit som uttryckt oro över konsekvenserna av regeringens
förslag till omstrukturering av byggforskningen.
Bostadsutskottet instämmer i den kritik mot regeringens
beredning av frågan om byggforskningens framtid som framkommer i
den socialdemokratiska partimotionen Ub128 samt i flera andra
motioner. Förslagen i propositionen förefaller till stora delar
dåligt genomtänkta. Regeringen tycks inte närmare ha övervägt
konsekvenserna av dem. Mest uppseendeväckande är behandlingen av
den samhällsvetenskapliga delen av verksamheten vid SIB. Trots
att i propositionen betonas betydelsen av en forskning med denna
inriktning, läggs förslag som helt undandrar förutsättningarna
för forskningsverksamheten. I propositionen föreslås att denna
forskning skall utvärderas. Det anförs att regeringen inte
utesluter "att fortsatt statligt stöd i någon omfattning kan
ges". Samtidigt förutsätts att den berörda personalen sägs upp
och att en avvecklingsorganisation inrättas. Vidare föreslås
delar av den samhällsvetenskapliga forskningen, bl.a. två
professurer, ingå i en nybildad teknisk institution vid KTH.
Risken för en splittring av den samlade kompetensen som i dag
finns avseende samhällsvetenskapligt inriktad byggforskning är
uppenbar.
Utskottet kan mot den redovisade bakgrunden inte acceptera den
av regeringen föreslagna omstruktureringen av SIB. Förslaget är
dåligt förberett och bl.a. personalfrågorna har hanterats på ett
sätt som inte kan anses vara godtagbart. En omorganisation i de
former som regeringen förordat skulle enligt utskottets
uppfattning riskera leda till att stora delar av den samlade
kompetens som finns i Sverige inom byggforskningsområdet går
förlorad. Den under förra året genomförda översynen av
verksamheten vid SIB visar dock att vissa andra organisatoriska
förändringar skulle kunna utgöra ett stöd för
forskningsverksamheten. En inordning av verksamheten i
högskolesystemet anses bl.a. kunna bidra till ännu bättre
internationella kontakter och ge impulser till metodutveckling
inom de grundläggande ämnena. Utskottet anser därför att
förändringar med denna inriktning bör genomföras. En
omorganisation måste dock genomföras i former som tar till vara
och vidareutvecklar medarbetarnas samlade kompetens liksom den
goda forskningsmiljö som institutet utgör. Det är också
självklart att de olika forskningsinriktningarna inom SIB måste
ges lika goda förutsättningar för fortlevnad.
I den socialdemokratiska partimotionen presenteras ett förslag
till omorganisation av SIB som utskottet i princip kan ställa
sig bakom. Förslaget innebär dock att omorganisationen skall
genomföras den 1 juli 1993. Mot bakgrund av regeringens
hantering av omorganisationsfrågan och den obalans som f.n.
råder vad gäller förberedelserna för en tekniskt resp. en
samhällsvetenskapligt inriktad forskningsinstitution är denna
tidplan inte längre lämplig. En omorganisation bör därför
genomföras först den 1 juli 1994. Under det år som verksamheten
vid SIB därigenom kommer att bedrivas huvudsakligen i nuvarande
organisationsform blir det möjligt att vidta erforderligt
förberedelsearbete för bildandet av de två institutioner som bör
ersätta nuvarande SIB.
I korthet innebär vad utskottet nu förordat att SIB upphör som
självständig myndighet den 1 juli 1994. Under tiden fram till
avvecklingen bedrivs ett förberedelsearbete för en ny
organisation. Arbetet inriktas på att den nuvarande verksamheten
delas i två institutioner, varav den samhällsvetenskapliga
inlemmas i Uppsala universitet och den tekniska i KTH.
Uppdelningen skall ske efter sakfrågornas natur i syfte att göra
de båda delarna så slagkraftiga som möjligt. De två
institutionerna bör ledas av var sin föreståndare med styrelse
och därtill hörande vetenskapligt råd. Verksamheten bör ligga
kvar i Gävle och de två institutionerna bör sambruka befintliga
lokaler och uppbyggd administration. Efter uppdelningen av SIB:s
verksamhet mellan de två institutionerna garanteras båda delarna
en erforderlig basfinansiering. På sikt förutsätts en ökad
externfinansiering av forskningen. Frågor om finansiering av
verksamheten under det närmaste budgetåret behandlas nedan i
avsnittet Anslag till byggforskningen.
Vad utskottet nu med anledning av den socialdemokratiska
partimotionen Ub128 yrkande 16 anfört om riktlinjerna för
byggforskningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Regeringsförslaget i denna fråga samt förslaget om
avveckling av SIB avstyrks. Flera av de motioner som utskottet
inledningsvis redovisat innehåller yrkanden som delvis får anses
tillgodosedda genom utskottets nu redovisade ställningstagande.
I övrigt avstyrks dessa motioner, dvs. A472 (fp) yrkande 3, Bo35
(nyd), Bo36 (fp, c, kds), Bo209 (s), Bo230 (fp), Bo243 (c, m),
Ub118 (s) yrkande 3, Ub121 (v) yrkandena 16 och 17.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1.beträffande riktlinjerna för byggforskningen
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub128 yrkande 16
och med avslag på proposition 1992/93:170 samt motionerna
1992/93:A472 yrkande 3, 1992/93:Bo35, 1992/93:Bo36,
1992/93:Bo209, 1992/93:Bo230, 1992/93:Bo243, 1992/93:Ub118
yrkande 3, 1992/93:Ub121 yrkandena 16 och 17 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Anslag för stöd till byggforskningen (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Rune
Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Vad utskottet" och slutar med "detta skäl" bort ha
följande lydelse:
Bostadsutskottet har ovan i princip tillstyrkt de riktlinjer
för byggforskningens organisation som föreslagits i den
socialdemokratiska partimotionen Ub128. Mot bakgrund av
regeringens hantering av omorganisationsfrågorna blir det
emellertid inte möjligt att följa den tidplan för
omstruktureringen som finns i motionen. SIB föreslås därför
fortsätta att verka i nuvarande organisationsform ytterligare
ett år. Förslaget om disponering av anslaget för stöd till
byggforskning som finns i motionens yrkanden 18 och 30 bör
anpassas till denna förändrade tidplan. Detta innebär att
sammanlagt 27 miljoner kronor av anslaget således bör användas
som delfinansiering av SIB under det kommande budgetåret i
stället för till finansiering av de två nya institutioner för
byggforskning som föreslagits i motionen. Förslaget i
propositionen om anslagets totala storlek kan godkännas.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
3.beträffande anslag för stöd till byggforskningen
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo128 yrkandena
18 och 30 och proposition 1992/93:170 till Byggforskning för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
174000000kr,
3. Anslag för verksamheten vid SIB under budgetåret 1993/94
(mom. 6)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Rune
Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Vad utskottet" och på s. 15 slutar med "avstyrks
således" bort ha följande lydelse:
Vad utskottet ovan förordat med anledning av den
socialdemokratiska partimotionen Ub128 om riktlinjer för
omstrukturering av byggforskningen innebär att SIB avvecklas
först den 1 juli 1994. Ett anslag för den fortsatta verksamheten
vid SIB under budgetåret 1993/94 bör därför fastställas utöver
de medel från BFR-anslaget som utskottet ovan föreslagit delvis
skall finansiera den fortsatta verksamheten. Anslaget bör
fastställas till 25 miljoner kronor, dvs. ett anslag på den nivå
som i motion Ub128 (s) föreslagits som basanslag för den
samhällsvetenskapligt inriktade forskningen.
Vad utskottet nu med anledning av motion Ub128 (s) yrkande 17
föreslagit om anslag för verksamheten vid SIB under budgetåret
1993/94 bör fastställas av riksdagen. Regeringsförslaget om
ett avvecklingsanslag för SIB samt förslaget i motion Ub121 (v)
yrkande 18 avstyrks.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
6.beträffande anslag för verksamheten vid SIB under
budgetåret 1993/94
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub128 yrkande 17
och med avslag på proposition 1992/93:170 samt motion
1992/93:Ub121 yrkande 18 till Statens institut för
byggnadsforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 25000000 kr,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Werner (v) anför vad gäller:
Riktlinjerna för byggforskningen (mom. 1)
Vikten av byggforskning har accentuerats under de senaste
åren. Trots att priserna på byggmaterial och byggkostnaderna i
allmänhet under många år steg mycket snabbare än
konsumentprisindex har kvaliteten i byggandet sjunkit. Problemen
med s.k. sjuka hus är omfattande. Behovet av långsiktigt hållbar
kunskap på bygg- och bostadsområdet är bl.a. mot denna bakgrund
självklar. Kunskapsunderlaget om hur bostadssektorn skall bli
mer ekologiskt anpassad behöver också förbättras.
Bostadsutskottet instämmer i vad som anförs i Vänsterpartiets
partimotion Ub121 om behovet av en utredning i syfte att se över
byggforskningen. Regeringsförslaget om att avveckla SIB bör
avvisas. Inom SIB bedrivs forskning av stor betydelse för att ge
kunskap om hur nya krav på bostadssektorn skall kunna
tillgodoses. Utredningen bör därför leda fram till förslag som
utgår från att SIB skall behållas som en samlad enhet och att
den berörda forskningen skall kunna förstärkas och utvecklas.
Vidare bör utredningen lägga fram förslag om hur byggbranschens
bidrag till forskningens finansiering kan öka.
Vad utskottet nu med anledning av Vänsterpartiets partimotion
Ub121 yrkandena 16 och 17 anfört angående en utredning av
byggforskningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Regeringsförslaget om avveckling av SIB avstyrks. Vidare
avstyrks motionsförslag som innehåller andra förslag avseende
bl.a. omorganisation av SIB, dvs. motionerna A472 (fp) yrkande
3, Bo35 (nyd), Bo36 (fp, c, kds), Bo209 (s), Bo230 (fp), Bo243
(c, m) och Ub118 (s) yrkande 3.
Anslag för stöd till byggforskningen (mom. 3)
Utskottet har ovan tillstyrkt ett förslag från Vänsterpartiet
om att en utredning av byggforskningen bör genomföras. I
avvaktan på resultaten från denna utredning kan
regeringsförslaget om storleken på anslaget till den av BFR
finansierade forskningen godtas.
Anslag för verksamheten vid SIB under budgetåret 1993/94 (mom.
6)
Utskottet tillstyrker förslaget i Vänsterpartiets partimotion
Ub121 yrkande 18 om att regeringen bör återkomma med förslag om
finansieringen av verksamheten vid SIB. Förslaget bör baseras på
resultaten från den av utskottet förordade utredningen om
byggforskningen. I avvaktan på ett nytt regeringsförslag i
frågan bör totalt 52 miljoner kronor anslås för verksamheten vid
SIB under nästa budgetår. Regeringsförslaget om ett
avvecklingsanslag för SIB samt motion Ub128 (s) yrkande 17
avstyrks.
4. Satsningar på vissa projektområden (mom. 7)
Enligt utskottets mening tas i de två v-motionerna upp mycket
angelägna forskningsområden. Ökade forskningsinsatser bör komma
till stånd både avseende gruppboende och på områden som är
angelägna ur ett kvinnoperspektiv.
Förhållandena på den svenska bostadsmarknaden har hårdnat
under de senaste åren. Antalet bostadslösa har ökat. Olika svaga
grupper riskerar att inte få tillgång till en bostad på vanliga
villkor. Förutom de grundläggande bostadspolitiska åtgärder som
måste vidtas för att vända denna utveckling behöver utvecklingen
av olika former av gruppboende för dessa grupper stödjas på det
sätt som föreslås i motion Bo222 (v). Det kan exempelvis vara
frågan om stöd till kvinnokollektiv för ensamma mammor eller
kooperativ för äldre.
Som anförs i motion Bo246 (v) är det viktigt att systematiskt
bygga upp en kunskap om boendefrågor ur ett kvinnligt
perspektiv. Erfarenheter från olika områden har visat att
kvinnor prioriterar andra saker i boendet än vad män gör.
Kvinnliga forskare har också lyft fram nya sätt att se på det
lokala livet och hur detta kan organiseras. Det är viktigt att
inte de tekniska aspekterna på byggande helt får dominera
inriktningen av byggforskningen. En ökad andel kvinnliga
forskare kan också leda till att även de frågor får ökad
betydelse som är viktiga för barnen, de äldre och andra som
tillbringar hela sina dagar i bostadsområdena.
Vad utskottet med anledning av motionerna Bo222 (v) och Bo246
(v) ovan anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
1, 3, 6 och 7 borde ha hemställt:
1. beträffande riktlinjerna för byggforskningen
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub121 yrkandena
16 och 17 och med avslag på proposition 1992/93:170 samt
motionerna 1992/93:A472 yrkande 3, 1992/93:Bo35, 1992/93:Bo36,
1992/93:Bo209, 1992/93:Bo230, 1992/93:Bo243, 1992/93:Ub118
yrkande 3 och 1992/93:Ub128 yrkande 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3.beträffande anslag för stöd till byggforskningen
att riksdagen -- under förutsättning av bifall till
meningsyttringens hemställan under moment 1 -- med anledning av
proposition 1992/93:170 samt med avslag på motion 1992/93:Ub128
yrkandena 18 och 30 till Byggforskning för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 174000000kr,
6. beträffande anslag för verksamheten vid SIB under
budgetåret 1993/94
att riksdagen -- under förutsättning av bifall till
meningsyttringens hemställan under moment 1 -- med anledning av
motion 1992/93:Ub121 yrkande 18 samt med avslag på förslaget i
proposition 1992/93:170 och motion 1992/93:Ub128 yrkande 17 till
Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret
1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 52000000kr,
7. beträffande satsningar på vissa projektområden
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo222 och
1992/93:Bo246 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.