Utskottet tillstyrker de i budgetpropositionen, bilaga 10,
föreslagna anslagen till rennäringen m.m. Utskottet föreslår
riksdagen att inte godkänna vad i propositionen anförts om
utformningen av ersättningarna på grund av Tjernobylolyckan.
Samtliga i betänkandet behandlade motioner avseende frågor om
rennäringen avstyrks.
En reservation har bifogats betänkandet.
NIONDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 10
(Jordbruksdepartementet)
föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad i propositionen nu förordats om utformningen
av ersättningarna på grund av Tjernobylolyckan,
2. för budgetåret 1993/94 anvisa
a) till Främjande av rennäringen ett reservationsanslag på
11017000 kr,
b) till Prisstöd till rennäringen ett förslagsanslag på
38000000 kr,
c) till Ersättningar för viltskador m.m. ett förslagsanslag på
12320000 kr,
d) till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall ett
förslagsanslag på 1000 kr.
Motionerna m.m.
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1993
väckta motionerna
1992/93:Bo402 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om tilläggsdirektiv till Fri- och rättighetskommittén.
1992/93:Bo602 av Berith Eriksson och Elisabeth Persson (v)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i rennäringslagen att fisket som näringsutövning får
samma ställning som renskötseln enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring av rennäringslagen att samebyarna tillåts driva annan
ekonomisk verksamhet än renskötsel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om mångfald och valfrihet i samesamhället,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att samerna genom Sametinget skall
administrera upplåtelse för jakt och fiske på statens mark
ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen.
1992/93:Bo603 av Berith Eriksson (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att den aktivt bör
medverka till en nordisk insats för att stödja uppbyggnaden av
en samisk turistnäring.
1992/93:Bo604 av Axel Andersson och Sinikka Bohlin (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statens kostnadsansvar för kontroll av
fallvilt i de områden av Sverige som drabbades av cesiumnedfall
efter Tjernobylolyckan.
1992/93:Bo605 av Leo Persson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behov av stängsel inom rennäringen.
1992/93:Bo606 av Ulla Orring (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om en omfördelning av resurser till
anslaget "Främjande av rennäringen",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en plan för betesinventeringarna.
1992/93:Bo607 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att den återkommer i sin
tilläggsbudget med erforderliga medel för betesinventering.
1992/93:Bo608 av Max Montalvo (nyd) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om rimligt stöd till Landsförbundet svenska samer (LSS) för
förande av talan i Genève.
1992/93:Bo609 av Åke Selberg och Bruno Poromaa (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av översyn av bestämmelserna om
förvärv av kronoöverloppsmark.
1992/93:Bo610 av Max Montalvo (nyd) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att utreda förutsättningarna för ett startstöd i någon form
till mobila slakterier.
1992/93:Jo415 av Widar Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ekonomiskt stöd till fiskevård till
Gävleborgs och Västernorrlands län som drabbats hårt av
Tjernobylolyckan.
1992/93:Jo418 av Bertil Måbrink och Berith Eriksson (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fiskevårdsinsatser i Gävleborgs
fiskevatten i samband med cesiumnedfallet från
Tjernobylkatastrofen.
En skrivelse har inkommit från Landsförbundet Svenska Samer,
LSS.
Utskottet
Anslag till rennäring m.m.
Ersättning på grund av radioaktivt nedfall
Främst rennäringen men även annan köttproduktion i vissa delar
av norra Sverige får vidkännas kostnader på grund av höga halter
av radioaktivt cesium i det naturliga fodret till följd av
Tjernobylolyckan. Kostnaderna kan ersättas av staten enligt
förordningen (1986:621) om ersättning till jordbruks-,
trädgårds- och renskötselföretag för kostnader och förluster på
grund av radioaktivt nedfall. Ersättning kan också utgå enligt
förordningen (1987:64) om ersättning för merkostnader och
förluster med anledning av Tjernobylolyckan till dem som för
sitt uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- eller
svampplockning.
Kostnaderna för ersättningen till rennäringen är enligt
propositionen främst beroende av variationer i växternas
cesiumupptag, omfattningen av den totala renslakten och
prisstödets storlek. Enligt Jordbruksverket har en konsekvens av
ersättningssystemet blivit att slaktföretagen i ökad omfattning
har slaktat renar från cesiumhaltiga områden.
För att minska cesiumhalten i renkött kan vissa årgärder
vidtas. Vinterslakten kan tidigareläggas och slaktrenar kan
helutfodras eller flyttas. Sådana åtgärder är enligt
propositionen administrativt betungande och kostnadskrävande.
Regeringen har därför uppdragit åt Jordbruksverket att göra en
översyn av utformning av ersättningarna till följd av
Tjernobylolyckan och har förslagit att riksdagen godkänner vad i
propositionen förordats om utformningen.
Ett riksdagens godkännande enligt regeringsförslaget bör
enligt utskottets mening anstå i avvaktan på Jordbruksverkets
översyn och regeringens fortsatta beredning av frågan. I den mån
det därefter kan anses erforderligt och önskvärt med ett
riksdagens godkännande av utformningen av ersättningarna till
följd av Tjernobylolyckan förutsätter utskottet att regeringen
utan något riksdagens begäran därom återkommer i ärendet.
I detta sammanhang behandlar utskottet tre motioner som tar
upp problemet med radioaktivt nedfall. I motion Bo604 (s)
föreslås att staten skall ersätta kostnader för analys av
cesiumhalten i fallvilt i de områden som drabbats av nedfall.
Enligt motionärerna har många kommuner inom nedfallsområdet
skaffat analysutrustning och tidigare analyserat fallvilt
kostnadsfritt. Numera måste jägarna betala för detta. I
motionerna Jo418 (v) och Jo415 (s) anses att staten bör ge
ekonomiskt stöd för fiskevårdsinsatser i Gävleborgs län, som
drabbats av cesiumnedfall. Enligt motion Jo415 bör insatserna
också gälla Västernorrlands län. Det anförs bl.a. att
Tjernobylolyckan drastiskt försämrat sportfisket och
fiskevårdsorganisationernas möjligheter att bedriva fiskevård
inom drabbade områden.
De insatser som åsyftas i motionerna synes främst vara
utsättning av fisk i små vatten för att sportfisket skall kunna
upprätthållas. Utskottet delar i och för sig motionärernas
uppfattning om att det vore önskvärt med statligt stöd för
sådana fiskevårdande åtgärder som aktualiserats i motionerna.
Emellertid anser utskottet att det i nuvarande stastfinansiella
läge inte är försvarligt att föreslå att medel anvisas för
ändamålet. Utskottet avstyrker motionerna Bo604 (s), Jo418 (v)
och Jo415 (s) om bidrag till vissa fiskevårdsinsatser m.m.
Främjande av rennäringen
Såsom framgår av budgetpropositionen används detta anslag till
bl.a. upplysning och rådgivning, katastrofskadeskydd vid svåra
renbetesförhållanden och inventering och kartläggning av
vinterbetesmarker. Fördelningen av anslaget för dessa ändamål
sker efter årliga överläggningar mellan staten och företrädare
för rennäringsutövarna. Anslaget används därutöver för underhåll
av riksgränsstängsel i enlighet med åtagande genom 1972 års
svensk-norska renbeteskonvention, för underhåll av vissa
renskötselanläggningar samt för statens del av kostnaderna för
samebyarnas utvecklings- och marknadsplanering. Genom
konventionen har vissa områden i Sverige upplåtits för norsk
renbetning. Svensk renbetning inom dessa områden är i princip
förbjuden. Enligt budgetpropositionen sker överträdelser i ökad
omfattning och resurser för att stävja dessa överträdelser
föreslås tillföras länsstyrelsen. Av det föreslagna anslaget på
11017 000 kr föreslås att -- utöver tidigare disponerade
4513000 kr -- ytterligare 600 000 kr eller totalt
5113000 kr får disponeras för att uppfylla åtaganden i
renbeteskonventionen. I propositionen betonas särskilt behovet
av att staten och företrädare för rennäringsutövarna vid sina
överläggningar om hur en del av anslaget skall disponeras
avsätter tillräckliga resurser för inventering av
vinterbetesmarkerna.
Underhållet av riksgränsstängslet och behovet av
renbetesinventeringar tas upp i motionerna Bo605 (s), denna
motion i motsvarande del, Bo606 (fp) yrkande 1 och Bo607 (v). I
den förstnämna motionen, föreslås att riksdagen i konsekvens med
tidigare uttalande (1992/93:BoU8 s. 15) om vikten av att
betesinventeringarna genomförs, räknar upp anslaget med lägst
600000 kr. Motionären anser det inte rimligt att dra ner på
angelägen rådgivning eller att ytterligare urholka renskötarnas
trygghetspaket. I motion Bo606 (fp) föreslås att problemet löses
genom att riksdagen beslutar om en omfördelning av resurser från
det stöd som utgår till jordbruket och livsmedelsindustrin i
norra Sverige (B 8-anslaget). I v-motionen föreslås en tredje
lösning, nämligen att riksdagen hos regeringen begär att den
återkommer med förslag till medelsanvisning på tilläggsbudget
avseende erforderliga medel till betesinventering. I s-motionen
och i fp-motionen, yrkande 2, föreslås också att riksdagen ger
regeringen till känna att en plan bör framläggas om hur arbetet
med betesinventeringarna skall fullföljas.
Vad gäller renbetesinventeringen vill utskottet hänvisa till
vad utskottet framhöll i betänkande 1992/93:BoU8 om vikten av
att inventeringar utförs. Utskottet utgår ifrån att det för
såväl staten som rennäringens utövare är en angelägen uppgift
och förutsätter att de överläggningar som förekommer om
fördelning av medel till olika ändamål leder till ett godtagbart
resultat avseende inventering av vinterbetesmarker. Hur det
fortsatta inventeringsarbetet skall utföras liksom hur
planeringen av arbetet bör genomföras är enligt utskottets
mening en fråga som lämpligen bör behandlas vid överläggningar
mellan staten och företrädare för rennäringen. Med hänvisning
till vad nu anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna
Bo605 (s) i motsvarande del och Bo606 (fp) yrkande 2 om att en
särskild plan för betesinventering skall
upprättas.
I anslagsfrågan vill utskottet anföra följande. De åtaganden
som staten gjort när det gäller vissa riksgränsstängsel mot
Norge och norsk renbetning skall självfallet uppfyllas.
Utskottet har inte grundad anledning ifrågasätta den disposition
av anslaget son föreslås i budgetpropositionen. Något utrymme
för att höja det totala anslaget finns enligt utskottets mening
inte för närvarande. Inte heller är utskottet berett att föreslå
riksdagen att göra ett tillkännagivande enligt förslaget i
motion Bo607 (v) om att regeringen på tilläggsbudget skall
återkomma med förslag om medel för renbetesinventering. Det
ankommer på regeringen att, utan någon riksdagens begäran därom,
hålla frågan aktuell och, om så visar sig erfoderligt, återkomma
till riksdagen.
Utskottet tillstyrker anvisat anslag till främjande av
rennäringen och avstyrker med hänvisning till vad ovan anförts
motionerna Bo605 (s), i motsvarande del, Bo606 (fp) yrkande 1
och Bo607 (v).
Övriga anslagsfrågor
Utskottet tillstyrker vad i budgetpropositionen (bil. 10,
littera E) föreslagits beträffande övriga anslag till
rennäringen för budgetåret 1993/94.
Övriga frågor om rennäringen
I motion Bo602 (v) tas upp flera förslag till ändringar i
rennäringslagen. I yrkande 1 föreslås att lagen ändras så att
fiskenäringen får samma ställning som renskötseln. Med förslaget
åsyftas att ge fiskesamer, som är beroende av fiske för sin
huvudsakliga försörjning, en bättre ställning såväl ekonomiskt
som rättsligt.
Riksdagen avslog ett motsvarande motionsyrkande i december
1992 (1992/93:BoU8). Utskottet hänvisade till de i propositionen
1992/93:32 redovisade ändringarna för upplåtelse av jakt- och
fiskerätt. Dessa kommer att innebära att alla fiskesamer som
helt eller delvis försörjer sig på fiske i princip beviljas
upplåtelse. Utskottet förutsatte att regeringen noga följer
fiskesamernas försörjningsmöjligheter och att regeringen utan
något särskilt tillkännagivande återkommer till riksdagen i
lämpligt sammanhang om det visar sig att fiskesamernas
rättigheter inte kommer att kunna tillgodoses i rimlig grad.
Utskottet har inte nu funnit anledning att ändra sitt
ställningstagande. Med det anförda avstyrker utskottet motion
Bo602 (v) yrkande 1.
I motion Bo602 (v) yrkande 2 föreslås en lagändring i syfte
att ge samebyarna möjlighet att driva annan ekonomisk verksamhet
än renskötsel. Det är enligt motionärerna naturligt att
anknyta en breddning av näringsverksamheten till samebyn
eftersom den utgör grunden för samiskt liv. I yrkande 3 begärs
ett riksdagens tillkännagivande om att mångfald och valfrihet
måste gälla också i samesamhället. Motionärerna anser att
arbetstillfällen måste skapas för dem som inte kan få sin
utkomst som renskötare, främst kvinnor och ungdomar, så att de
kan leva kvar i det samiska samhället. Yrkande 4 slutligen tar
upp frågan om administrationen av upplåtelse av jakt och
fiskerätt på statens mark ovanför odlingsgränsen och på
renbetesfjällen. Enligt motionen bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att upplåtelserätten skall organiseras och
administeras av samerna själva genom sametinget.
Även de spörsmål som tas upp i yrkande 2 och 4 avslogs av
riksdagen i december 1992. I nyss nämnda proposition föreslogs
ingen ändring av gällande regler om samebyns verksamhetsområde.
Inte heller utskottet förespråkade någon ändring utan avstyrkte
ett motionsyrkande om ytterligare utredning i frågan. När det
gäller upplåtelse av jakt- och fiskerätt på statens mark ovanför
odlingsgränsen och på renbetesfjällen ansåg utskottet att
länsstyrelsen bör ha kvar ansvaret för administrationen av dessa
frågor. Utskottet kan inte finna att det tillkommit något nytt i
dessa frågor som bör föranleda riksdagen att ändra tidigare
ställningstaganden. Motion Bo602 (v) yrkandena 2 och 4 om
samebyns verksamhetsområde och upplåtelse av jakt och fiske
avstyrks.
Vad gäller motion Bo602 (v) yrkande 3 som tar upp behov av
mångfald och valfrihet i samesamhället delar utskottet
motionärernas uppfattning att dessa företeelser bör finnas såväl
i samesamhället som i andra samhällen. En samhällsordning måste
emellertid utvecklas i första hand på det sätt och i den takt
som invånarna själva önskar. Här kommer Sametinget att ha en
viktig funktion. Sametinget skall såsom framgår av
sametingslagen verka för en levande samisk kultur. Enligt
utskottets mening bör samerna själva och Sametinget ta ställning
till vilka frågor som bör prioriteras för att det mål som
åsyftas skall uppnås. Med det anförda avstyrker utskottet motion
Bo602 (v) yrkande 3.
En annan fråga som utskottet tidigare behandlat är den som tas
upp i motion Bo610 (nyd) om stöd till mobila slakterier. Enligt
motionären bör utredas möjligheten att genom investeringsstöd
eller annan stimulansåtgärd skapa förutsättningar för ett antal
samebyar att tillsammans köpa av Livsmedelsverket godkänt mobilt
slakteri. Genom ändrade bestämmelser om kontrollen vid renslakt
är det enligt motionären annars svårt för de enskilda samebyarna
att på ett godkänt sätt besiktiga, slakta och ta hand om djuren
ute i terrängen.
Riksdagen beslutade våren 1989 om förstärkt livsmedelskontroll
(1988/98:JoU14). Beslutet innebär bl.a. att besiktning av
renkött vid köttbesiktningsbyrå kommer att upphöra vid utgången
av juni månad 1993. Därefter avses renslakten ske vid
kontrollslakterier. De ändrade bestämmelserna om kontroll av
renslakt medför att ett antal slakteriföretag inte kommer att
godkännas som kontrollslakterier utan att investeringar i och
ombyggnader kan erfordras.
Enligt vad utskottet erfarit har under det senaste året
investeringar gjorts i mobila slakterier i Norrbottens län.
Finanseringen har lösts genom att regionalt stöd lämnats med upp
till 50 % av investeringskostnaden. Därutöver har lån erhållits
från utvecklingsfonden. Även i Västerbottens län har mobila
slakterier tillkommit genom att investeringsfrågan lösts
på samma sätt som i Norrbottens län. I Jämtlands län är, enligt
vad utskottet erfarit, frågan hur kontrollslakt skall genomföras
under övervägande. Enligt utskottets bedömning finns goda
möjligheter att genom befintliga stödformer göra nödvändiga
investeringar för att de skärpta kraven på kontroll av
renslakten skall kunna efterlevas. Vad som eftersträvas i
motionen kan i allt väsentligt anses tillgodosett. Med det
anförda avstyrker utskottet motion Bo610 (nyd).
I motion Bo603 (v) föreslås att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att den aktivt bör medverka till en
nordisk insats för att stödja uppbyggnaden av en samisk
turistnäring. Frågan togs upp vid Nordiska rådets session i
Århus i november 1992 men resultatet blev enligt motionen en
urvattnad rekommendation till Nordiska ministerrådet.
Nordiska rådet har i sin redogörelse den 15 januari 1993 för
planerna för det nordiska samarbetet på turistsidan anfört att
en av de stora satsningarna under 1993 är en samnordisk
Nordkalottkampanj, som främst riktas mot den tyska marknaden.
Enligt Nordiska rådets svenska delegation har Ministerrådet i
sin verksamhetsberättselse för år 1992 uttalat att krav kommer
att ställas på att hänsyn skall tas till samiska intressen i
enlighet med rekommendationens innehåll och intentioner.
Genom Ministerrådets behandling av ärendet har regeringen
uppmärksammats på frågan. Enligt utskottets mening är frågan om
regeringens insatser för att främja uppbyggnad av samisk
turistnäring således redan väckt och dess fortsatta
handläggning bör avvaktas. Utskottet avstyrker motion Bo603 (v).
I motion Bo609 (s) begärs ett riksdagens tillkännagivande om
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av
bestämmelserna om förvärv av kronoöverloppsmark. Enligt motionen
måste bestämmelserna utformas på ett sådant sätt att också
ersättning för upphävande av renskötselrätten klaras ut i
samband med det direkta köpet. Det är inte ovanligt vid
försäljning av statens mark ovan odlingsgränsen att
länsstyrelsen lämnar förslag på ersättning för renbetesrätten
som vida överstiger det pris som överenskommits mellan parterna.
Motionärerna anser att det lämpligaste är att låta
länsstyrelsens rennäringsdelegation handha sådan markförsäljning
och att Domänverket helt frikopplas.
Riksdagen beslutade i maj 1991 om Domänverkets bolagisering. I
regeringens proposition 1991/92:134 om riktlinjer för
överföringen av verksamheten vid Domänverket till
aktiebolagsform förordades att all statens mark ovanför
odlingsgränsen och på renbetesfjällen samt
utvidgningshemmanen bör bli kvar i statens ägo. Statens
mark nedanför odlingsgränsen skall i princip överlåtas på det
nya bolaget. Riksdagen godtog förslaget (1991/92:NU33). Statens
mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen kommer enligt
proposition 1992/93:37 att förvaltas av den nya statliga
myndigheten för fastighetsförvaltning som riksdagen beslutade om
i december 1991 (1991/92:FiU8). Frågor om försäljning av sådan
mark prövas av regeringen. Detta framgår av en nyligen gjord
ändring i rennäringsförordningen. Det är också regeringen som
kan förordna om upphävande av renskötselrätten för visst
markområde. Sådant förordnande får meddelas när området behövs
för ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen (1972:719),
dvs. sådana särskilda ändamål som anges i lagen och för vilka
expropriation får ske. I fråga om ersättning med anledning av
förordnande om att renskötselrätten skall upphöra gäller utöver
rennäringslagen bestämmelserna i expropriationslagen om
expropriation av särskild rätt till fastighet.
Regering och riksdag har således helt nyligen slagit fast hur
kronomarken ovanför odlingsgränsen och renbetesfjällen skall
förvaltas m.m. Den beslutade ordningen beträffande prövning av
frågor om försäljning av staten tillhörig mark ovanför
odlingsgränsen och på renbetesfjällen m.m. innebär att ärendet
får en enhetlig behandling, något som i sin tur är en fördel ur
rättssäkerhetssynpunkt. Utskottet anser inte att vad som anförs
i motion Bo609 (s) ger riksdagen anledning att begära en
omprövning av den nyligen beslutade ordningen. Motion Bo609 (s)
avstyrks.
I motionerna Bo402 (-) och Bo608 (nyd) behandlas frågan om
äganderätt och nyttjanderätt av mark ovanför odlingsgränsen. I
den förstnämnda motionen föreslås att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att frågan om äganderätten för privata
fastigheter belägna ovanför odlingsgränsen ses över och att Fri-
och rättighetskommittén ges tilläggsdirektiv för en sådan
översyn och utredning. Enligt motionären hävdar ortsbefolkningen
att fel begåtts vid den allmänna avvittringen genom att mark som
rätteligen skulle ha tillförts de olika privata fastigheterna i
stället hänförts till kronoöverloppsmark. När det gäller
rennäringen anförs att en rad inskränkningar i den privata
äganderätten ifrågasätts.
I den andra motionen, Bo608 (nyd), föreslås ett riksdagens
tillkännagivande om att Landsförbundet Svenska Samer (LSS) bör
få ett rimligt stöd för att föreningen i Genève skall kunna föra
en process mot staten om äganderätten och därmed sammanhängande
frågor inom renskötselområdet.
Senast i december 1992 (1992/93:BoU8) avslog riksdagen ett
motionsyrkande om utredning av äganderättsfrågor inom
renskötselområdet. Utskottet gjorde den bedömningen att frågor
som i grunden rör rättsliga förhållanden inte kan lösas på annat
sätt än genom domstolsprövning. Motion Bo402 (-) om
tilläggsdirektiv till Fri- och rättighetskommittén synes ha
samma syfte, nämligen att få en utredning till stånd om vem som
civilrättsligt är ägare till viss mark. Utskottet, som vidhåller
sin uppfattning, avstyrker med det anförda motionen.
Vad gäller processkostnader kan staten betala en rättssökandes
rättegångskostnader om denne uppfyller förutsättningarna för
allmän rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1972:429) och
beviljats sådan hjälp. Utskottet anser sig inte kunna medverka
till att någon, som anser sig ha lidit rättsförlust, på sätt som
föreslås i motionen skulle ges bidrag från staten för att kunna
starta och driva en process. Utskottet avstyrker med hänvisning
till vad nu anförts motion Bo608 (nyd) om statligt stöd till
vissa processkostnader.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utformningen av ersättningarna till följd av
Tjernobylolyckan
att riksdagen inte godkänner vad i propositionen förordats,
2. beträffande bidrag till vissa fiskevårdsinsatser m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo604, 1992/93:Jo415
och 1992/92:Jo418,
3. beträffande plan för betesinventering
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo605 (s) i
motsvarande del och 1992/93:Bo606 yrkande 2,
4. beträffande anslag till främjande av rennäringen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1992/93:100 bilaga 10 och med avslag på motionerna
1992/931:Bo605 i motsvarande del, 1992/93:Bo606 yrkande 1 och
1992/93:Bo607
till Främjande av rennäringen för budgetåret 1993/94 anvisar
ett reservationsanslag på 11017000kr,
5. beträffande övriga anslag till rennäringen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1992/93:100 bilaga 10 för budgetåret 1993/94 anvisar
till
a) Prisstöd till rennäringen ett förslagsanslag på
38000000kr,
b) Ersättning för viltskador m.m. ett förslagsanslag på
12320000kr,
c) Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall ett
förslagsanslag på 1000 kr,
6.beträffande fiskesamernas rättigheter
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo602 yrkande 1,
7.beträffande samebyns verksamhetsområde och upplåtelse av
jakt och fiske
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo602 yrkandena 2 och 4,
8.beträffande mångfald och valfrihet i samesamhället
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo602 yrkande 3,
9.beträffande mobila slakterier
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo610,
10.beträffande insatser för att främja uppbyggnad av
samisk turistnäring
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo603,
11.beträffande försäljning av staten tillhörig mark
ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen m.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo609,
12.beträffande äganderättsfrågor inom renskötselområdet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo402,
13. beträffande statligt stöd till vissa processkostnader
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo608.
res. (nyd)
Stockholm den 11 mars 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist
(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson
(s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s),
Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Britta Sundin (s),
Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Harry Staaf (kds)
och Max Montalvo (nyd).
Reservation
Statligt stöd till vissa processkostnader (mom. 13)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Vad gäller" och slutar med "vissa processkostnader"
bort ha följande lydelse:
Frågan om äganderätten till marken inom de områden som
omfattas av renskötsel är omtvistad. Mot statens äganderätt står
på skilda grunder såväl samernas som andra enskilda fastboendes
äganderättsanspråk. Det kan också ifrågasättas om
renskötselrätten är en kollektiv rätt som tillkommer den samiska
befolkningen. Ny demokrati har tidigare (1992/92:BoU8) hävdat
att riksdagen borde begära en ordentlig utredning om dessa
frågor. Även utskottet anser det viktigt att få fram ett
klargörande. Detta kan nu förverkligas om -- såsom föreslås i
motion Bo608 (nyd) -- Landsförbundet Svenska Samer (LSS) ges
ekonomisk möjlighet att föra den talan i Genève som planeras.
Enligt utskottets mening bör staten medverka till att talan kan
genomföras. Utskottet förordar därför att riksdagen med
anledning av motionen som sin mening ger regeringen till känna
att Landsförbundet Svenska Samer (LSS) bör ges ett rimligt stöd
för genomförande av sin talan.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
13. beträffande statligt stöd till vissa processkostnader
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo608 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.