Bostadsutskottets betänkande
1992/93:BOU21

Bostadsbidragens administration -- bostadsanpassningsbidrag


Innehåll

1992/93
BoU21

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt regeringens förslag
till bostadsbidragslag. Förslaget innebär bl.a. att
bidragsadministrationen förs över från kommunerna till de
allmänna försäkringskassorna den 1 januari 1994. Nya regler för
hur den bidragsgrundande inkomsten skall beräknas införs
samtidigt. Genom lagen övertar staten hela kostnadsansvaret för
bostadsbidragen.
Utskottet föreslår riksdagen att göra ett tillkännagivande om
att bostadsbidrag skall kunna utgå också till personer av samma
kön utan beaktande av samlevnadsform. Utskottet anför i
sammanhanget att därmed ställning inte tagits till frågan om
registrerat partnerskap.
Till betänkandet har fogats sju reservationer och två
särskilda yttranden (s).

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 6
(Socialdepartementet) föreslagit
att riksdagen till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för
budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 133 700 000 kr.
Regeringen har i proposition 1992/93:174 föreslagit
dels att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om bostadsbidrag,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
dels att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts
om
4. statens övertagande av hela kostnadsansvaret för
bostadsbidragen till barnfamiljer och till hushåll utan barn
(avsnitt 2.2.2),
5. överförande av administrationen av bostadsbidrag från
kommunerna till de allmänna försäkringskassorna (avsnitt 2.2.3),
dels att riksdagen
6. under andra huvudtitelns anslag Domstolarna m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag som är 2 600 000 kr
högre än vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 3,
7. under femte huvudtitelns anslag Riksförsäkringsverket för
budgetåret 1993/94 anvisar 13 000 000 kr utöver vad som
föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 6,
8. under femte huvudtiteln till Bostadsbidrag för budgetåret
1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 8560000000 kr.
Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen
anförts om ADB-baserat bostadsbidragsregister (avsnitt 6).
Lagförslagen under 1 och 2 har som bilaga 1 fogats till detta
betänkande. Lagförslaget under 3 har av bostadsutskottet
överlämnats till skatteutskottet.

Motionerna

I betänkandet behandlas
dels de med anledning av proposition 1992/93:174 väckta
motionerna
1992/93:Bo43 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående administrationen av bostadsbidrag.
1992/93:Bo44 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ge Boverket en central roll när det
gäller uppföljning och sakgranskning,
2. att riksdagen beslutar att i 8 § förslaget till lag om
bostadsbidrag införa en bestämmelse som jämställer
heterosexuella och homosexuella par som sammanbor,
3. att riksdagen höjer nivåerna för bostadsbidragen med 500 kr
enligt vad i motionen anförts om de ökade hyreskostnaderna,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i lag om bostadsbidrag att bostadsbidrag kan utgå till
båda föräldrarna efter en separation.
1992/93:Bo45 av Kent Carlsson m.fl. (s, nyd, v) vari yrkas att
riksdagen beslutar att 2 § punkt 6 om bostadsbidrag skall ha
följande lydelse: 6. sambor: två personer, av olika eller av
samma kön, som bor tillsammans under äktenskapsliknande
förhållanden.
1992/93:Bo46 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en komplettering av 8 § i förslaget till
lag om bostadsbidrag så att också homosexuella sambor får rätt
till bostadsbidrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om komplettering av specialmotiveringen till
8 §,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändring av lagen (1987:813) om
homosexuella sambor.
1992/93:Bo47 av Marianne Carlström och Inga-Britt Johansson
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utbetalning av bostadsbidrag.
1992/93:Bo48 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att gränsen för bidrag till
boendekostnad med 75 % för ettbarnshushåll ökas till 3 150, för
tvåbarnshushåll till 3 350 och för hushåll med tre barn eller
fler till 3 750 kr,
2. att riksdagen beslutar att grundbeloppet även
fortsättningsvis benämns grundbelopp,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bostadsbidrag till hushåll som består av
personer av samma kön,
4. att riksdagen beslutar behålla nuvarande regler om
förmögenhet vid beräkning av bidragsgrundande inkomst för
bostadsbidrag,
5. att riksdagen beslutar att Boverket skall vara den
myndighet som ansvarar för tillämpningsföreskrifter, uppföljning
och utvärdering av bostadsbidragen.
dels de under allmänna motionstiden 1993 väckta motionerna
1992/93:Bo201 av Elver Jonsson och Sigge Godin (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätten till bostadsanpassningsbidrag för dem
som lider av elallergi.
1992/93:Bo207 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (s) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rätt till bostadsanpassningsbidrag för
elallergiker.
1992/93:Bo214 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de sjukas faktiska situation och
handikapp bör ligga till grund för bedömningen av möjligheten
till bostadsanpassning och att det bör uppdras åt
Socialstyrelsen och Boverket att utforma riktlinjer för detta.
1992/93:Bo238 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en analys av bostadsbidragens
måluppfyllelse och kostnadsutveckling,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bostadsbidragen som bostadspolitiskt
instrument,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Boverkets ansvarsområde vid en förändrad
administration av bostadsbidragen.
1992/93:Bo242 av Birgitta Hambraeus och Pär Granstedt (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag
om regler för bostadsbidrag som gynnar räntefria bostadslån.
1992/93:So235 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bostadsbidrag till homosexuella.
1992/93:So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna
för bostadsbidrag enligt vad i motionen anförts om båda
föräldrarnas rätt till bostadsbidrag för två bostäder vid
skilsmässa.
dels den med anledning av proposition 1992/93:150 väckta
motionen
1992/93:Fi94 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar att höja bostadsbidragen med 500 kr
för att stödja barnfamiljer med höga hyreskostnader.
Vid ärendets beredning i utskottet har företrädare för
Sveriges kommunaltjänstemannaförbund, SKTF, Föreningen för
kommunala förmedlingsorgan och Riksförbundet för sexuellt
likaberättigande (RFSL) muntligen lämnat synpunkter på frågan om
bostadsbidragen samt överlämnat skrivelser.

Utskottet

Målsättningen med bostadsbidragen
I propositionen erinras om att bostadsbidragen har sitt
ursprung i de stödformer som började utvecklas vid mitten av
1930-talet. Bidragen har haft som mål att höja
bostadsstandarden, minska trångboddheten, utjämna
kostnadsskillnader samt att stärka de ekonomiskt svaga
hushållens bärkraft.
De mål som nu vägleder verksamheten har beslutats av riksdagen
från mitten av 1980-talet och framåt.
Beträffande målsättningen avseende bostadsbidrag till
barnfamiljer innebär riksdagens beslut år 1987 (prop.
1986/87:48, BoU20) att bidragen på sikt skall byggas ut så att
alla de familjer som är beroende av sådana bidrag skall kunna
hålla sig med moderna bostäder med ett eget rum för varje barn,
dvs. 3 rum och kök för familjer med ett barn, 4 rum och kök för
familjer med två barn osv.
Bostadsbidragen till hushåll utan barn lämnas dels till
ungdomar under 29 år och studerande, dels till andra hushåll.
Stödet till de två grupperna har delvis skilda syften.
Bostadsbidragen till ungdomar och studerande är avsedda att ge
det ekonomiska stöd som är nödvändigt för att de som har låga
inkomster skall kunna efterfråga en god bostad medan
bostadsbidragen till andra hushåll utan barn riktas till sådana
hushåll som till följd av låga inkomster fått ett begränsat
utbyte av 1991--1992 års skattereform.
I propositionen förs inte fram några förslag om ändringar av
de nu sammanfattningsvis redovisade  målen för bostadsbidragen.
I detta avsnitt behandlar utskottet motion Bo238 (s) yrkande 15.
Motionärerna anför att bostadsbidragens bostadspolitiska roll
sannolikt kommer att öka ytterligare i framtiden i och med den
utveckling från generellt till selektivt bostadsstöd som
inleddes med den ovannämnda skattereformen. Ett tillkännagivande
till regeringen om bostadsbidragen som bostadspolitiskt
instrument förordas i motionen.
Ett motsvarande motionsyrkande behandlade riksdagen och
utskottet hösten 1992 (bet. 1992/93:BoU5 s. 3). Utskottet
hänvisade då till två svar i riksdagen av socialministern den 10
december 1991 och den 11 maj 1992. Sammanfattningsvis redovisade
utskottet socialministerns uppfattning att minskade generella
subventioner innebär att man tvingas kompensera hushåll med låga
inkomster genom ökade bostadsbidrag.
Utskottet delar nu liksom tidigare socialministerns
uppfattning att de individuella bostadssubventionerna --
bostadsbidragen -- relativt sett kommer att få ökad betydelse
när de generella subventionerna -- räntebidragen -- minskar. Med
anslutning till vad ovan redovisats om målen med bostadsbidragen
är det enligt utskottets mening angeläget stryka under att
bostadsbidragen allmänt sett är en del och en mycket viktig
sådan av det bostadspolitiska stödsystemet. Eftersom en
betydande grad av samstämmighet får anses råda beträffande
bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument finner
utskottet det inte heller nu erforderligt med ett riksdagens
tillkännagivande i frågan. Motion Bo238 (s) yrkande 15 avstyrks
med hänvisning till vad nu anförts.
Kostnadsansvaret för och administrationen av bostadsbidragen
I propositionen föreslås att bostadsbidragen överförs till
statligt huvudmannaskap och att staten tar över kostnadsansvaret
för bostadsbidragen fr.o.m. den 1 januari 1994. Regeringen
föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen i denna del
(avsnitt 2.2.2) förordats.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen
anförts om statens övertagande av hela kostnadsansvaret för
bostadsbidragen till barnfamiljer och till hushåll utan barn.
Beträffande administrationen av bostadsbidragen prövar
kommunen i dag ärenden om bostadsbidrag och sköter utbetalningen
av dem. Kommunernas beslut enligt lagen (1988:786) om
bostadsbidrag får överklagas hos länsbostadsnämnden.
Länsbostadsnämndens beslut får överklagas hos Boverket.
Boverkets beslut får inte överklagas. Förutom ärenden om
överklaganden av bostadsbidrag svarar Boverket för föreskrifter,
rutiner och blanketter, information och utbildning avseende
bostadsbidragen. Verket samlar in och bearbetar statistik om
bostadsbidragen. Vidare görs uppföljningar, anslagsberäkningar
och anslagsframställningar inom bostadsbidragsområdet.
Ett förslag läggs fram i propositionen om en överföring av
administrationen av bostadsbidragen från kommunerna till
försäkringskassorna. Som motiv för förslaget anförs att
försäkringskassorna i dag administrerar flertalet bidrag till
barnfamiljer och andra liknande bidrag, inkl. kommunalt
bostadstillägg till pensionärer. Det är enligt propositionen
naturligt att kassorna då också får ansvaret för bostadsbidragen
till barnfamiljer och hushåll utan barn. Därmed anges kunna
åstadkommas en administrativ samordning och ett bättre
resursutnyttjande. Samtidigt förbättras även möjligheterna att
ta fram statistik för att avväga de olika bidragen mot varandra.
Detta bör i sin tur leda till att en bättre sammanlagd
fördelningspolitik uppnås.
En förändring av ansvaret anges i propositionen också vara en
naturlig konsekvens av att bostadsbidragen till barnfamiljer och
hushåll utan barn i fortsättningen kommer att helt finansieras
av staten.
Riksdagen föreslås godkänna vad i propositionen anförts om
överförande den 1 januari 1994 av administrationen av
bostadsbidrag från kommunerna till de allmänna
försäkringskassorna.
Utskottet vill erinra om att riksdagen 1992 (betänkande
1992/93:BoU5) godkänt ett regeringsförslag av samma innebörd som
det nu aktuella. Utskottet, som inte har funnit anledning
föreslå riksdagen att ändra uppfattning, anser att riksdagen bör
godkänna det nu behandlade regeringsförslaget.
I detta sammanhang vill utskottet något beröra frågan om de
kommunala handläggarna av frågor om bostadsbidrag skall kunna
beredas anställning vid försäkringskassorna. Denna fråga har
behandlats av Utredningen om bostadsbidragens administration.
Den har också tagits upp bl.a. av Svenska
kommunaltjänstemannaförbundet, SKTF, i en skrivelse till
utskottet och vid en uppvaktning. Enligt utskottets uppfattning
bör inte bara personalen vid försäkringskassorna utan också de
tjänstemän som i kommunerna arbetar med bostadsbidragen kunna
komma i fråga för anställning hos försäkringskassorna. I vilken
omfattning detta blir möjligt får bedömas bl.a. mot bakgrund av
de offentliga anställningsreglerna. Med hänvisning till dessa
regler och till vad utskottet ovan anfört om bostadsbidragens
betydelse finner utskottet det angeläget att rekryteringen till
de nu aktuella arbetsuppgifterna vid kassorna blir sådan att den
kompetens som finns både hos kommunerna och vid kassorna i
rimlig grad tas till vara.
Enligt propositionen bör Riksförsäkringsverket (RFV) som
central förvaltningsmyndighet tilldelas ansvaret för tillsyn,
uppföljning och utvärdering av bostadsbidragssystemet. Att
ansvaret flyttas från Boverket till RFV anses i propositionen
ofrånkomligt med tanke på att bostadsbidragen i stor
utsträckning kommer att administreras som en del av
försäkringskassornas bidragsadministration. Detta innebär enligt
propositionen att samma personer i stor utsträckning kommer att
arbeta såväl med barnbidrag, bidragsförskott etc. som med
bostadsbidrag. Grundläggande frågor om resursdimensionering,
arbetsrutiner och liknande för dessa olika bidrag behöver enligt
propositionen lösas i ett sammanhang. Propåer under beredningen
av propositionen om ett delat centralt myndighetsansvar mellan
RFV och Boverket bemöts i propositionen med att en uppdelning
ger sådana olägenheter att den inte bör genomföras, bl.a. ger en
uppdelning risk för kompetenstvister. Även om hela ansvaret
anses böra ligga på RFV är det enligt regeringsförslaget
naturligt att verket samråder med Boverket kring frågor om
bostadspolitik; framför allt bör detta gälla vid överväganden om
regelförändringar som har bostadspolitisk innebörd. Det anses
givet att Boverket måste få tillgång till RFV:s
statistikmaterial för sitt samlade utvärderingsarbete inom det
bostadspolitiska området.
Frågan om det centrala myndighetsansvaret har tagits upp i
motionerna Bo43 (c), Bo44 (v) yrkande 1, Bo48 (s) yrkande 5 och
Bo238 (s) yrkande 16. I c-motionen anförs att det är viktigt att
regelutveckling, uppföljning och utvärdering görs med inriktning
på bidragens bostadspolitiska syfte; detta inte minst mot
bakgrund av att bidragens bostadspolitiska betydelse kan
förväntas öka under 1990-talet. Enligt motionären förefaller det
troligt att en förändring av det centrala ansvaret innebär en
fördubbling av administrationskostnaderna för bidragshanteringen
på central nivå. Även i v-motionen anförs att det centrala
myndighetsansvaret bör anförtros Boverket som har den samlade
kompetensen på det bostadspolitiska området. Också i de två
s-motionerna betonas att bostadsbidragens bostadspolitiska roll
sannolikt kommer att öka i framtiden och att det är viktigt att
den kompetens och det kunnande som finns i Boverket tas till
vara. Att bygga upp en ny organisation inom RFV måste dessutom
enligt motionärerna ge ökade kostnader.
Utskottet har ovan i detta betänkande och i tidigare
betänkanden givit uttryck för samma uppfattning som nu förs fram
i motionerna om att den individuella bostadspolitiska stödformen
-- bostadsbidragen -- framöver relativt sett kommer att få ökad
betydelse om de bostadspolitiska målen skall uppnås och
vidmakthållas. Det får därför enligt utskottets uppfattning
anses både naturligt och välbetänkt att RFV när det gäller
frågor av bostadspolitisk innebörd samråder med Boverket. Det
får också anses naturligt att RFV, när administrationen av
bidragen flyttas över till försäkringskassorna, tilldelas det
centrala myndighetsansvaret. Utskottet delar således
uppfattningen i propositionen om att RFV i princip bör ha det
centrala ansvaret men att Boverket har kompetens och
erfarenheter som bör tas till vara. Denna kompetens kommer att
utgöra ett sådant stöd för bidragsgivningen som bidragstagarna
rimligen kan förvänta sig. Utskottet anser, med hänvisning till
vad nu anförts, att vad i motionerna förordats om ett
tillkännagivande om det centrala myndighetsansvaret inte kan
anses erforderligt. Vid ett genomförande av förslaget i
propositionen kommer, enligt utskottets mening, vad i motionerna
föreslagits att förverkligas i inte ringa grad. I den mån
motionerna Bo43 (c), Bo44 (v) yrkande 1, Bo48 (s) yrkande 5 och
Bo238 (s) yrkande 16 inte kan anses tillgodosedda med vad nu
anförts avstyrker utskottet bifall till dem. Vad i vissa av
motionerna angivits om kostnadsaspekterna vid en förändring av
det centrala myndighetsansvaret ger utskottet anledning uttrycka
den närmast självklara uppfattningen att RFV -- med
utgångspunkten att administrationen skall vara av den kvalitet
som rimligen kan påfordras -- vidtar sådana åtgärder att
kostnaderna för denna administration hålls så låga som möjligt.
Utskottet återkommer nedan till frågan om anslag till RFV bl.a.
för verkets löpande kostnader för bidragsadministrationen.
I propositionen anförs att ett särskilt bostadsbidragsregister
som förs med stöd av ADB bör inrättas för bostadsbidraget på så
sätt att datalagens krav på skydd för enskildas personliga
integritet kan tillgodoses. RFV och försäkringskassorna föreslås
ges ett gemensamt registeransvar. Uppgifter från det centrala
skatteregistret som behövs för jämförelse med uppgifter i
bostadsbidragsregistret föreslås kunna hämtas på ADB-medium.
Bostadsbidragsregistret bör lagregleras men kan övergångsvis
inrättas genom en förordning.
Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen
anförts om ett ADB-baserat bostadsbidragsregister. Vad i
propositionen anförts har inte givit utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande. Utskottet föreslår att
riksdagen lägger propositionen i denna del till handlingarna.
I propositionen föreslås att överklagande av
försäkringskassans beslut om bostadsbidrag skall göras i
allmän förvaltningsdomstol enligt den ordning som gäller i
socialförsäkringsmål. Med nuvarande instansordning innebär detta
att länsrätt blir första instans, kammarrätt andra instans och
Försäkringsöverdomstolen högsta instans. I en lagrådsremiss
föreslås att Försäkringsöverdomstolen läggs ned och att
Regeringsrätten blir högsta instans i socialförsäkringsmål.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen att samordningen
av bostadsbidragen med övrig administration inom
socialförsäkringsområdet talar för att försäkringskassans beslut
bör kunna överklagas i allmän förvaltningsdomstol.
Regeringsförslaget -- 29 § första stycket -- tillstyrks.
Avslutningsvis i detta avsnitt behandlar utskottet motion Bo47
(s). Motionärerna anför att, enligt 18 § i regeringens förslag
till lag om bostadsbidrag, beslut om bostadsbidrag skall fattas
av den allmänna försäkringskassa hos vilken bidragssökanden är
inskriven. Denna kassa får dock enligt lagförslaget uppdra åt
annan kassa att handlägga ärendet. Motionärerna anser att den
kassa inom vars område sökanden är folkbokförd och där bostaden
är belägen skall besluta om bostadsbidrag. I motionen förordas
ett tillkännagivande till regeringen av nu redovisad innebörd.
I specialmotiveringen till 18 § anförs att, i samband med
flyttningar och för att undvika problem, den kassa hos vilken
sökanden skall vara inskriven får uppdra åt annan kassa att
handlägga ärendet. Lämpligt anges då vara att kassan på den ort
där den bostad som berättigar till bidrag är belägen handlägger
ärendet.
Beträffande de förmåner som försäkringskassan för närvarande
handlägger gäller som huvudregel att den kassa där någon är
inskriven skall fatta beslut om viss förmån. En lösning i
enlighet med motionärernas förslag beträffande bostadsbidragen
innebär alltså att olika försäkringskassor kan komma att
handlägga skilda förmåner som kan utgå till en familj eller en
person. En sådan ordning kommer att leda till
samordningsproblem. Utskottet, som finner det viktigt att de
problem som kan finnas avseende olika försäkringskassors
behörighet analyseras, förutsätter att regeringen har sin
uppmärksamhet riktad på frågan. Om överväganden anses böra
företas finner utskottet det rimligt att dessa görs för alla de
bidragsformer m.m. som försäkringskassorna administrerar.
Utskottet finner, med hänvisning till vad nu anförts och i
propositionen förordats, inte tillräckliga skäl föreligga att nu
tillstyrka motion Bo47 (s) om utbetalning av bostadsbidrag.
Inkomstprövningen av bostadsbidrag
Efter att ha redovisat nuvarande regler avseende
inkomstprövningen av bostadsbidragen, olika utredningsförslag
m.m. föreslås i propositionen att denna prövning bör grundas på
bidragshushållets aktuella förvärvsinkomster. Dessa skall
beräknas efter samma grunder som enligt kommunalskattelagen. Med
förvärvsinkomst avses inkomst av tjänst och inkomst av
näringsverksamhet. Inkomstprövningen föreslås grundas på
hushållens beräknade förvärvsinkomster normalt för den kommande
tolvmånadersperioden. I inkomstslaget tjänst skall beaktas
kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till den
del dessa beräknas överstiga 5 000 kr. Övriga kostnader i
inkomstslaget tjänst får beaktas till den del kostnaderna
överstiger 2 000 kr. I inkomstslaget näringsverksamhet beaktas
inte underskott som uppkommit tidigare år. Till varje sökandes
förvärvsinkomst läggs inkomstränta, utdelning, ersättning vid
upplåtelse av privatbostad samt annan kapitalinkomst till den
del den överstiger 2 000 kr för var och en av de sökande. Också
kapitalinkomsterna skall beräknas framåt i tiden. Vinst vid icke
yrkesmässig avyttring av tillgångar skall inte räknas in i
kapitalinkomsterna och inte heller statligt räntebidrag. Avdrag
för kostnader i förvärvskällan får inte göras. Tillägg görs för
sjöinkomst, bidragsdelen i studiemedlen, vissa icke
skattepliktiga inkomster och icke skattepliktiga stipendier över
3 000 kr per månad.
Barns kapitalinkomster skall läggas till sökandens
förvärvsinkomster till den del inkomsterna överstiger 1 000 kr
för varje barn. Underhållsbidrag, bidragsförskott, barnpension
eller barns förvärvsinkomster beaktas inte. För en mera
omfattande redogörelse av inkomstprövningsreglerna hänvisas till
propositionen bl.a. s. 18--28 och 30--33.
Utskottet tillstyrker propositionen såvitt redovisats ovan om
inkomstprövningen av bostadsbidragen. Regeringsförslaget i denna
del motsvaras av 3--6 §§. Dock bör av skäl som utskottet
behandlar nedan paragraferna numreras 4--7 §§.
En fråga som rör inkomstprövningen har tagits upp i motion
Bo48 (s) yrkande 4. Det gäller frågan om förmögenhet av viss
omfattning liksom för närvarande skall påverka bostadsbidragen.
Motionärerna anser att nuvarande regler om förmögenhet vid
beräkning av bidragsgrundande inkomst skall behållas. Enligt dem
fick ca 5 500 hushåll år 1992 sina bostadsbidrag reducerade med
ca 105 miljoner kronor beroende på nedsättning på grund av
förmögenhet. I dag gäller att en femtedel av den del av
hushållens förmögenhet som överstiger, för ensamboende 180 000
kr och för makar/samboende 360 000 kr läggs till inkomsten.
Därvid skall även barns förmögenhet beaktas. Uppgift om
förmögenheten, dvs. sammanlagda tillgångar minskade med
sammanlagda skulder enligt självdeklarationen, lämnas av
sökanden vid ansökan om bostadsbidrag. För kontroll får kommunen
uppgift om skattepliktig förmögenhet. I propositionen anförs att
denna uppgift inte är helt tillförlitlig när förmögenheten
understiger 800 000 kr beroende på att det endast är
förmögenheter över denna nivå som resulterar i
förmögenhetsskatt. När förmögenheten är lägre kan uppgifterna
vara felaktiga, ofullständiga eller helt saknas. Riksdagen har
vidare beslutat att förmögenhetsskatten skall slopas i princip
fr.o.m. den 1 januari 1995.
Mot bakgrund av det nu anförda anses det i propositionen inte
meningsfullt att för bostadsbidragen regelmässigt ta in
uppgifter som svårligen går att kontrollera. Genom att inkomst
av kapital och då även barnens kommer att ingå i den
bidragsgrundande inkomsten kommer hushållens
förmögenhetsförhållanden ändå att påverka bostadsbidragets
storlek. Det finns vidare enligt 9 § i förslaget till
bostadsbidragslag möjligheter att -- om hushållet disponerar en
ansenlig förmögenhet -- bestämma bostadsbidraget till lägre
belopp än vad eljest skulle ha varit fallet. Den nu redovisade
paragrafen skall, enligt propositionen, ses tillsammans med
generalklausulen i 27 § lagförslaget enligt vilken ansökan om
bostadsbidrag får avslås, dras in eller sättas ned om det är
uppenbart att sökanden bl.a. på grund av hushållets inkomst-
eller förmögenhetsförhållanden inte behöver bostadsbidraget.
Utskottet har självfallet förståelse för uppfattningen att
reglerna för bostadsbidragen bör utformas så att bidragen utgår
till de hushåll som bäst behöver dem och att reglerna upplevs
som rättvisa. Dessutom bör bidragssystemet utformas så att det
blir enkelt och bygger på uppgifter som går att verifiera med
viss grad av tillförlitlighet. Vid en avvägning mellan dessa
inte alltid förenliga utgångspunkter gäller det alltså att,
såvitt nu är i fråga, utforma lagstiftningen så att hänsyn i
rimlig grad tas till hushållens förmögenhetsförhållanden inom
ramen för ett smidigt och rationellt regelsystem byggt på säkra
grunduppgifter.
Utskottet vill fästa uppmärksamhet på vad i propositionen
anförs om att hushållens förmögenhetsförhållanden kommer att
påverka den bidragsgrundande inkomsten genom att
kapitalinkomsterna ingår i denna inkomst samt att större
förmögenheter kommer att -- med åberopande av 9 § i den kommande
bostadsbidragslagen -- kunna innebära minskade bostadsbidrag.
Genom att förekomst av viss förmögenhet -- om än indirekt --
kommer att påverka bostadsbidragets storlek anser utskottet att
förslaget i motion Bo48 (s) yrkande 4 i viss grad är
tillgodosett utan något riksdagens beslut i sammanhanget. Ett
genomförande av motionärernas förslag om att nuvarande regler om
förmögenhetens inverkan på bostadsbidragen skall gälla även
när den nya bostadsbidragslagen träder i kraft kan därför inte
anses erforderligt.
I propositionen föreslås att ett rullande system för
handläggning av bostadsbidrag införs. Detta förslag innebär
sammanfattningsvis följande.
Efter en första ansökan beslutar försäkringskassan om bidrag,
normalt med giltighetstid tills vidare. Beslut om bidrag får
tidsbegränsas och förenas med villkor, om det finns särskilda
skäl. Bidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än en månad
före ansökningsmånaden. De bidragsgrundande förhållandena
uppdateras fortlöpande genom anmälningar från bidragstagaren och
genom efterkontroll från försäkringskassan. Anmälan skall göras
om den bidragsgrundande inkomsten kan beräknas öka eller har
ökat med mer än 6 000 kr under sex månader i förhållande till
motsvarande inkomster enligt bidragsbeslutet.
Kretsen av bidragsberättigade
För närvarande gäller enligt 2 § bostadsbidragslagen att med
makar jämställs, om bidragssökanden inte visar skäl för annat,
man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever
tillsammans och har eller har haft gemensamma barn eller är
folkbokförda på samma adress.
Regeringsförslaget innebär att termen sambor föreslås införas
i bostadsbidragslagen (2 § punkt 6 och 8 §). Något förslag läggs
inte fram i propositionen om en hänvisning till
bostadsbidragslagen i lagen (1987:813) om homosexuella sambor.
Detta innebär alltså att bostadsbidraget inte kommer att omfatta
sådana samboförhållanden.
I propositionen föreslås -- 2 § punkt 6 -- att med sambor
skall förstås en ogift man och en ogift kvinna som bor
tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. I förslagets
8 § anges att med makar skall jämställas sambor och att, om skäl
inte visas för annat, de skall anses vara sambor som antingen
har eller har haft gemensamt barn eller är folkbokförda på samma
adress.
Förslaget i propositionen har tagits upp i fem motioner,
nämligen i motionerna So235 (fp) yrkande 3, Bo44 (v) yrkande 2,
Bo45 (s, nyd v), Bo46 (fp) och Bo48 (s) yrkande 3. I de fyra
förstnämnda motionerna föreslås att bostadsbidragslagen utformas
så att bostadsbidrag kan utgå också till homosexuella sambor
medan i motion Bo48 (s) yrkande 3 ett riksdagens
tillkännagivande till regeringen föreslås av innebörd att
bostadsbidrag skall kunna utgå till hushåll som består av
personer av samma kön utan hänsyn till samlevnadsform.
Frågan om kretsen av bidragsberättigade har utskottet
behandlat tidigare 1991 (bet. 1990/91:BoU16 s. 9--10) och 1992
(bet. 1991/92:BoU25 och 1992/93:BoU5). I det förstnämnda
betänkandet anförde utskottet följande med anledning av motioner
om vidgning av kretsen av bidragsberättigade.
De regler som gäller i dag beträffande kretsen av
bidragsberättigade, och som alltså finns i 2 §
bostadsbidragslagen, var föremål för överväganden i proposition
1986/87:48 (s. 56--57). I förhållande till dagens regler gällde,
innan lagen trädde i kraft den 1 januari 1989, beträffande
hushåll utan barn att med makar jämställdes man och kvinna som
levde tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden och hade
gemensamt hushåll.
Mot bakgrund bl.a. av att det inte kunde anses vara en uppgift
för myndigheterna att pröva om någon levde under
äktenskapsliknande förhållanden och att sådana undersökningar i
vissa fall ansetts kränka den personliga integriteten infördes
den nuvarande bestämmelsen. I den ovan nämnda propositionen
anfördes att frågan om avgränsning av kretsen av
bidragsberättigade är en av de mest svårhanterliga för de
bidragsbeviljande mydigheterna, inte minst med hänsyn till att
stora ekonomiska intressen inte sällan ställs mot kravet på
integritet för de sökande. I avsikt att minska risken för
integritetskränkningar infördes nu gällande regel. Initiativet
att bevisa att de i lagens 2 § uppställda förutsättningarna för
bostadsbidrag föreligger flyttades över från bidragsmyndigheten
till den sökande, något som måste anses vara en stor fördel.
Med anledning av den genom motionerna Bo43 (fp), Bo45 (v)
yrkande 4 och Bo46 (s) aktualiserade frågan om kretsen av
bidragsberättigade vill utskottet anföra följande. En eventuell
ändring av 2 § bostadsbidragslagen bör ske med bibehållande av
den ordning som gäller för närvarande och som innebär ett
berättigat skydd för den personliga integriteten. Även vid en
eventuell förändring av 2 § bör det alltså ankomma på de sökande
att i förekommande fall visa vilka som ingår i
bostadsbidragshushållet.
En bedömning av frågan om också personer av samma kön skall
jämställas med makar när det gäller möjligheterna att erhålla
bostadsbidrag ger utskottet vidare anledning anföra följande.
Utskottet finner det rimligt att en eventuell vidgning av
kretsen av bidragsberättigade till att avse personer av samma
kön bör göras utan beaktande av samlevnadsform. Utskottet är
alltså inte berett att förorda att en vidgning av kretsen görs
så att endast homosexuella sambor kommer att omfattas av de
ändrade reglerna. En sådan ändring skulle annars kunna göras
genom att även bostadsbidragslagen togs in bland de lagar som
räknas upp i lagen (1987:813) om homosexuella sambor.
Beträffande denna lag kan erinras om att den är föremål för
utvärdering av en kommitté som också fått i uppdrag att överväga
en lagstiftning om s.k. registrerat partnerskap. Utredningen
skall bl.a. överväga vilket tillämpningsområde en sådan
lagstiftning bör ha och om en sådan lag bör omfatta enbart
homosexuella relationer eller om den i stället bör utgå från
någon form av hushållsgemenskap och i så fall vilken.
Utredningsarbetet skall vara slutfört före utgången av maj 1992.
Utskottet ansåg det naturligt att Partnerskapskommitténs
arbete borde avvaktas och gav regeringen till känna att den
borde följa frågan och lämna riksdagen sin syn på den i förening
med eventuella förslag. Kommitténs arbete har ännu inte
avslutats.
Utskottet vidhåller sin principiella uppfattning; en eventuell
vidgning av kretsen av bidragstagare bör ske så att den avser
personer av samma kön utan beaktande av samlevnadsform.
Utskottets förnyade överväganden har lett till slutsatsen att
det vid en sådan uppfattning inte finns anledning att avvakta
det utredningsarbete som pågår i Partnerskapskommittén. Enligt
utskottets uppfattning bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att regeringen, så snart det erforderliga
förberedelsearbetet avslutats och utan anknytning till
Partnerskapskommitténs förslag, förelägger riksdagen ett förslag
om vidgning av bidragskretsen. I detta sammanhang bör också de
ekonomiska aspekterna på frågan övervägas. Utskottets
ställningstagande innebär i allt väsentligt en anslutning till
motion Bo48 (s) yrkande 3. I den mån motionerna So235 (fp)
yrkande 3, Bo44 (v) yrkande 2, Bo45 (s, nyd, v) och Bo46 (fp)
inte kan anses tillgodsedda med vad nu föreslagits bör de avslås
av riksdagen. Med det nu anförda har utskottet således inte
tagit ställning till frågan om s.k. registrerat partnerskap
skall införas. Denna fråga är av den karaktären att den
naturligen inte kan och bör bedömas utifrån utformningen av
bostadsbidragslagen.
I avvaktan på att lagstiftningen ges det innehåll utskottet nu
förordat bör den nya lagen beträffande kretsen av
bidragsberättigade i princip ha samma innehåll som för
närvarande. Detta syfte kan nås om 2 § punkt 6 och 8 § i
regeringens förslag till bostadsbidragslag inte antas av
riksdagen. I stället bör den nuvarande 2 § med viss redaktionell
ändring tas in som en ny 3 §. Lagförslagets 3--7 §§ omnumreras
till 4--8 §§. Hänvisningen i regeringsförslagets 6 § till 4 §
andra stycket bör som en följd av den föreslagna omnumreringen
göras till 5 § andra stycket. I bilaga 2 till detta betänkande
lägger utskottet fram förslag i enlighet med vad nu anförts.
Utskottet föreslår att riksdagen antar dessa förslag.
Ändrade regler för bostadsbidrag 1994 m.m.
Bostadsbidrag till barnfamiljer
Förslaget i propositionen innebär i denna del följande. Det
särskilda bidraget till ensamstående föräldrar som infördes år
1991 som en direkt ersättning för den särskilda
skattereduktionen på 1 800 kr per år som tidigare fanns i
skattesystemet föreslås avskaffas. De medel som därvid frigörs
anges komma att användas till förbättring av bostadsbidragen med
särskild inriktning på ensamstående med barn.
I avvaktan på ett regeringsförslag om hur en minskning av de
generella bostadssubventionerna fr.o.m. 1994 skall utformas
föreslås i propositionen att de övre bostadskostnadsgränserna
höjs med 400 kr per månad för familjer med ett och två barn och
med 300 kr för familjer med tre eller flera barn. Mellan den
nedre bostadskostnadsgränsen och de nu redovisade gränserna
utgår bostadsbidrag med 75 % av bostadskostnaden. I
propositionen anmäler föredragande statsråd sin avsikt att
återkomma med slutligt ställningstagande i denna del under
innevarade riksmöte. Enligt vad utskottet numera erfarit torde
ett regeringsförslag om de generella subventionerna inte komma
att föreläggas riksdagen våren 1993. I varje fall torde
riksdagens överväganden med anledning av ett sådant förslag inte
komma att göras våren 1993. Utskottet kommer därför att behandla
nu föreliggande regeringsförslag om bostadsbidrag men vill
anföra att det under hösten 1993 kan bli aktuellt att ompröva
frågan om bostadskostnadsgränserna och då mot bakgrund av
eventuellt tillkommande regeringsförslag om utformningen av de
generella subventionerna.
Även de bostadskostnadsgränser över vilka bidrag lämnas med 50
% av bostadskostnaden föreslås höjas. Dessa gränser föreslås
höjas med 600 kr för familjer med ett barn och med 400 kr för
familjer med två eller flera barn.
För att den förstärkning av stödet som nu redovisats skall
kunna genomföras föreslås att gränserna för den lägsta
bidragsgrundande bostadskostnaden per månad justeras samtidigt
som de bestäms till en för samtliga barnfamiljer enhetlig nivå.
Den nedre bostadskostnadsgränsen föreslås till 1800 kr per
månad för samtliga hushåll oavsett antalet barn i familjen. I
dag är denna gräns 2050 kr för familjer med ett barn, 1750
kr för familjer med två barn och 1450 kr för familjer med tre
eller flera barn.
För närvarande ingår i bostadsbidraget ett särskilt belopp om
1000 kr per månad. Detta lämnas oberoende av bostadskostnadens
storlek. Med hänvisning till regeringens förslag om en enhetlig
nedre bostadskostnadsgräns föreslås att detta belopp justeras
och per månad fastställs till 600 kr för familjer med ett barn,
till 900 kr för familjer med två barn och till 1200 kr för
familjer med tre eller flera barn. I propositionen föreslås att
beloppet benämns särskilt bidrag för hemmavarande barn.
Vad nu redovisats om bostadsbidragen till barnfamiljer kan
sammanfattas i följande tablå.
25>




Inkomstgränsen för oreducerat bidrag föreslås höjas med
19000 kr till 110000 kr per år. För inkomster över denna
nivå föreslås att bidraget liksom för närvarande reduceras till
20 % av den överskjutande inkomsten.
Vad i detta avsnitt redovisats har mött invändningar i tre
motioner. I motionerna Bo44 (v) yrkande 3, Bo48 (s) yrkande 1
och Fi94 (v) yrkande 3 tas upp frågan om
bostadskostnadsgränserna. Den senare motionen, som väckts med
anledning av kompletteringspropositionen, har av finansutskottet
överlämnats till bostadsutskottet. I v-motionerna yrkas att
bostadskostnadsgränserna höjs med 500 kr. Utskottet har
uppfattat förslagen så att motionärernas avsikt är att de övre
bostadskostnadsgränserna -- dvs. de gränser över vilka bidrag
lämnas med 50% -- skall höjas med 500 kr per månad. Ett
genomförande av detta förslag innebär alltså en ökning av ett
oreducerat bostadsbidrag om 250 kr per månad i jämförelse med
regeringens förslag under förutsättning av att bostadskostnaden
per månad överstiger de i propositionen föreslagna
50-procentsgränserna med minst 500 kr. Motivledes i motionen
anförs att den nedre bostadskostnadsgränsen bör behållas på
dagens nivå.
I s-motionen föreslås den övre gränsen för vilken
bostadsbidrag utgår med 75 % ökas med 150 kr per månad i
jämförelse med regeringsförslaget. Detta innebär att gränsen
sätts till 3150 kr för hushåll med ett barn, till 3350 kr
för hushåll med två barn och till 3750 kr för hushåll med tre
eller flera barn. Om motionärernas förslag genomförs kommer
bostadsbidraget att öka med knappt 40 kr i månaden för hushåll
med boendekostnader om minst 150 kr per månad över
75-procentsgränsen.
Den höjning av bostadskostnadsgränserna som föreslås i
propositionen innebär -- om riksdagen ansluter sig till
förslagen -- i många fall inte obetydliga ökningar av
bostadsbidragen fr.o.m. år 1994. Exempel på detta ges i
propositionen (s. 44). Där redovisas -- under vissa antaganden
om inkomst- och boendekostnadsutvecklingen mellan 1993 och 1994
-- att för t.ex. ensamboende med ett barn och med en årlig
förvärvsinkomst 1994 om 120000 kr och en bostadskostnad per
månad om 3500 kr bostadsbidraget mellan 1993 och 1994 ökar med
230 kr per månad. För makar/samboende med tre barn, med en årlig
förvärvsinkomst om 150000 kr och en månatlig bostadskostnad om
4000 kr, ökar bostadsbidraget med 90 kr per månad. Det kan
naturligtvis med visst fog hävdas att bostadsbidragen bör öka
ytterligare. Vid en  bedömning av förslag med denna innebörd
måste emellertid även beaktas de ytterligare kostnader för
staten som skulle bli följden av en ökning av bostadsbidragen
utöver regeringsförslaget. Ett accepterande av förslaget i
s-motionen beräknas innebära ökade kostnader om ca 130 miljoner
kronor per helår. Ett genomförande av förslaget i v-motionerna
kan beräknas innebära ökade kostnader om ca 300 miljoner
kronor på årsbasis. Hur dessa kostnader skall finansieras
framgår inte av motionerna. Utskottet anser sig inte kunna
föreslå riksdagen utgiftsökningar av den omfattning som en
tillstyrkan av förslagen i motionerna Bo44 (v) yrkande 3, Fi94
(v) yrkande 3 och Bo48 (s) yrkande 1 skulle innebära. Med det
anförda föreslår utskottet att riksdagen antar förslaget till
bostadsbidragslag såvitt avser 14 § första stycket 2 och
avstyrker förslagen i motionerna om bostadskostnadsgränserna
avseende bostadsbidrag till barnfamiljer.
Som framgått ovan föreslås ett belopp utgå oberoende av
bostadskostnad. Beloppet som avses relateras till antalet barn
föreslås i propositionen benämnas särskilt bidrag för
hemmavarande barn.
I motion Bo48 (s) yrkande 2 föreslås det benämnas grundbelopp.
Utskottet, som inte anser att något väsentligt skulle stå att
vinna på att ändra benämningen av det särskilda bidraget för
hemmavarande  barn, avstyrker motion Bo48 (s) yrkande 2.
Utskottet föreslår att riksdagen antar 14 § förslaget till
bostadsbidragslag i den del paragrafen inte behandlats ovan.
Ytterligare ett motionsförslag tar utskottet upp i detta
avsnitt. Det gäller motion Bo44 (v) yrkande 4 om att riksdagen
hos regeringen bör begära förslag om en ändring i
bostadsbidragslagen så att bostadsbidrag kan utgå till båda
föräldrarna efter en separation och i fall av delad vårdnad. Ett
liknande förslag förs fram i den under allmänna motionstiden
väckta motionen So610 (v) yrkande 8.
För närvarande gäller att om föräldrarna inte bor tillsammans
men har gemensam vårdnad om barnet den icke bostadsanknutna
delen av bostadsbidraget tillfaller den av föräldrarna hos
vilken barnet är folkbokfört. Denna ordning föreslås gälla även
enligt det nu behandlade lagförslaget. Det särskilda -- icke
bostadsanknutna -- bidraget föreslås nämligen endast utgå till
den förälder hos vilken barnet är folkbokfört.
Utskottet har tidigare (bet. 1989/90:BoU21 och 1991/92:BoU25)
behandlat motsvarande motionsyrkanden och därvid anfört att det
inte finns tillräckliga skäl att föreslå riksdagen en ändring av
reglerna för bostadsbidrag efter en separation. Även om
utskottet har förståelse för motionärernas förslag anser
utskottet inte heller nu att tillräckligt skäl finns att
tillstyrka motionerna. Motionerna Bo44 (v) yrkande 4 och So610
(v) yrkande 8 avstyrks således. Utskottet föreslår att riksdagen
antar 11 och 15 §§ i regeringens förslag till lag om
bostadsbidrag.
Bostadsbidrag till hushåll utan barn
Som framgått ovan lämnas bostadsbidrag till hushåll utan barn
dels till ungdomar under 29 år och studerande, dels till andra
hushåll utan barn. Som också framgått ovan har stödet till dessa
två grupper delvis olika syften.
Förslaget i propositionen beträffande gruppen ungdomar under
29 år och studerande innebär för ensamboende att inkomstgränsen
för oreducerat bidrag höjs med 5000 kr till 38000 kr. För
makar/samboende föreslås att gränsen höjs med 8000 kr till
55000 kr. För inkomster över dessa gränser föreslås att
bidraget liksom för närvarande reduceras med en tredjedel av den
överskjutande inkomsten. Den nedre bostadskostnadsgränsen
föreslås sättas till 1600 kr per månad. För bostadskostnader
under denna gräns utgår inte bidrag. För bostadskostnader mellan
denna gräns och upp till 2600 kr föreslås att bidrag utgår med
75 % av bostadskostnaden och i intervallet 2600--3400 kr med
50% av denna kostnad.
För gruppen andra hushåll utan barn föreslås att
inkomstgränsen för oreducerat bidrag höjs med 10000 kr till
80000 kr per år samt att bidraget liksom nu reduceras med 10 %
av den överskjutande gränsen. Liksom för gruppen hushåll utan
barn under 29 år m.fl. föreslås att den nedre
bostadskostnadsgränsen bestäms till 1600 kr per månad medan
den övre föreslås bli 3500 kr per månad. Inom detta intervall
föreslås att bostadsbidrag utgår med 30 %.
Vad nu redovisats motsvarar 16 och 17 §§ i regeringens förslag
till bostadsbidragslag.
Vad i propositionen föreslagits om inkomst- och
bostadskostnadsgränser avseende bostadsbidrag till hushåll
utan barn har inte mött invändningar i motioner. Utskottet
föreslår att riksdagen antar 16 § lagförslaget.
Beträffande 17 § föreslår utskottet att riksdagen antar
regeringens förslag med den ändringen att i sista stycket
hänvisningen bör ske till paragrafens andra och tredje stycken
och inte som enligt propositionen till första--tredje styckena.
Utskottet lägger i bilaga 2 till detta betänkande fram ett
förslag av denna innebörd beträffade bostadskostnadsgränserna
avseende hushåll utan barn.
Övergångsbestämmelser m.m.
I regeringsförslaget till övergångsbestämmelser anges i punkt
6 att bestämmelserna i den gamla lagen, dvs. lagen (1988:786) om
bostadsbidrag, i fråga om gottgörelse fortfarande skall gälla
för bostadsbidrag enligt äldre lagstiftning. I lagrummet anges
att länsbostadsnämnden prövar ärenden om statsbidrag till
kostnaden för bostadsbidrag samt att sådan ansökan skall lämnas
in till nämnden.
På förslag av utskottet (bet. 1992/93:BoU20) har riksdagen i
april 1993 godkänt ett regeringsförslag om att
länsbostadsnämnderna skall läggas ned vid utgången av år 1993
och att länsstyrelserna därefter svarar för den regionala
administrationen av frågor om statens stöd för
bostadsfinansieringen. Mot denna bakgrund anser utskottet det
lämpligt att de frågor som enligt 32 § den gamla lagen tillagts
länsbostadsnämnden efter utgången av år 1993 handläggs av
Boverket. Med hänvisning till det nu anförda föreslår utskottet
att punkt 6 övergångsbestämmelserna ges följande lydelse:
"Bestämmelserna i 32 § gamla lagen i fråga om gottgörelse av
Statsverket skall fortfarande gälla för bostadsbidrag enligt
äldre lagstiftning, dock med den ändringen att vad i paragrafen
anges om länsbostadsnämnden efter utgången av år 1993 skall
gälla Boverket."
I bilaga 2 till detta betänkande läggs fram ett förslag med
denna innebörd. Utskottet föreslår att riksdagen antar detta
förslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag avseende
ikraftträdande- och övergångsbestämmelser i övrigt. Som
föreslås i propositionen bör den nya lagen träda i kraft den 1
juni 1993 och tillämpas i fråga om bostadsbidrag fr.o.m. januari
månad 1994. För ytterligare information om ikraftträdande- och
övergångsreglernas utformning hänvisar utskottet till
propositionen (s. 8, 48--49 och 68--69).
Uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen m.m.
Beträffande uppföljning och utvärdering anförs i propositionen
följande.
Ett av skälen bakom förslaget om överflyttning av
bostadsbidragen till försäkringskassorna och RFV är att
möjliggöra ett bättre beslutsunderlag för en samlad bedömning av
stödet till barnfamiljerna. Det bör nu bli möjligt att se hur
olika grupper av barnfamiljer får nytta av de olika
stödsystemen, vilka som inte får ett tillräckligt stöd och vilka
som kanske överkompenseras. Eftersom barnbidragen ger en bild av
alla barnfamiljer blir det också möjligt att se hur stor andel
av andra grupper som får del av olika stöd. Dessa jämförelser
bör endast grundas på statistiskt material.
Den samlade hanteringen av de olika bidragen bör också
underlätta beräkningar av kostnads- och individeffekter i
samband med reformer.
Också hur bostadsbidragen fungerar som bostadspolitiskt
instrument bör följas noga. Det innebär bl.a. att det är viktigt
att relatera bidragshushållens sammansättning till stödnivåer
och upplåtelseformer. Minskningen av de generella stödformerna
får betydande konsekvenser på bostadskostnader och därmed på
bostadsbidragen.
Det nya inkomstprövningssystemet innebär att bidraget skall
beräknas mot en framtida beräknad inkomst med efterkontroll.
Inkomsten skall omprövas i ett rullande system, oftare för dem
med en osäker inkomstsituation, mer sällan för dem med stabila
inkomster, dock så att alla skall omprövas inom en
femtonmånadersperiod. Tanken bakom förslaget om prövning mot en
aktuell inkomst i stället för mot en två år gammal inkomst är
att den fördelningspolitiska träffsäkerheten skall bli avsevärt
bättre.
Det är givet att det nya systemet ställer stora krav på
belysning av inkomstförhållandena hos olika grupper
bidragsmottagare. För att kassorna skall kunna rikta
kontrollinsatserna mot de fall där kontrollen är särskilt
motiverad måste det finnas en grundläggande beskrivning av
inkomstförhållanden och inkomstförändringar i samhället.
Slutligen vill jag peka på behovet av uppföljning av
regelsystemet för bostadsbidragen. Det innehåller förhållandevis
många komplicerade regler. Det är därför viktigt med en analys
av hur de olika reglerna fungerar för att ändringar skall kunna
vidtas när det behövs. Detta gäller inte minst de nya reglerna
för inkomstprövning.
RFV bör få i uppdrag att senast den 1 oktober 1995 lämna en
rapport om hur det nya bostadsbidragssystemet fungerar. Vid
behov bör RFV samråda med Boverket.
Frågan om analys av bostadsbidragens måluppfyllelse och
kostnadsutveckling har också tagits upp i den under allmänna
motionstiden 1993 väckta motionen Bo238 (s) yrkande 14.
Motionärerna finner det nödvändigt att en bedömning görs bl.a.
av hur boendekostnaderna framöver ökar i olika årgångar av
bostäder och i olika upplåtelseformer. Den begärda analysen bör
också ge svar på vilka hushåll som behöver kompensation för
ökade boendekostnader och vilka som verkligen får det. Ett
tillkännagivande till regeringen om behovet av en analys av
bostadsbidragens måluppfyllelse förordas.
Vad i motionen föreslagits kommer -- som framgår av
propositionen -- att i allt väsentligt tillgodoses utan ett
riksdagens tillkännagivande. I den mån förslaget i motion Bo238
(s) yrkande 14 om en analys av bostadsbidragens måluppfyllelse
m.m. inte kan anses tillgodosett genom vad i propositionen
anförts avstyrker utskottet bifall till motionen.
Ytterligare en motion återstår att behandla i detta avsnitt.
Det gäller motion Bo242 (c). Motionärerna föreslår att riksdagen
hos regeringen skall begära en utredning om regler för
bostadsbidrag som gynnar räntefria bostadslån. I motionen
erinras om den möjlighet som finns för hushållen att via ett i
princip räntefritt sparande som efter någon tid innebär
möjlighet till räntefria lån i sparkassan JAK -- Jord Arbete
Kapital -- finansiera boendet.
För närvarande gäller att bostadskostnad för hyresbostad eller
bostadsrätt normalt är hyran resp. årsavgiften med vissa tillägg
för uppvärmningskostnader. Beträffande bostadsrätter får räntan
för lån också räknas med om bostadsrätten satts i pant för
lånet. För äganderättssmåhus får medräknas bl.a. räntekostnader
för upplånat och i fastigheten nedlagt kapital.
Som i motionen anförs innebär reglerna för beräknande av
bostadskostnader när bostadsbidragen bestäms att en räntefri
långivning missgynnas.
Utskottet förutsätter att regeringen bl.a. inom ramen för den
i det föregående beskrivna uppföljningen och utvärderingen av
bostadsbidragen också överväger den i motion Bo242 (c)
aktualiserade frågan om beräkningen av bostadsbidragen i
samband med räntefria bostadslån. Ett tillkännagivande
till regeringen kan inte nu anses erforderligt.
Lagförslagen i övrigt
Förslaget till bostadsbidragslag såvitt det inte behandlats
ovan ger utskottet anledning anföra följande.
I 17 § sista stycket sägs att högre bostadskostnad än som
anges i första--tredje styckena får beaktas om sökanden eller
maken är funktionshindrad. I specialmotiveringen till paragrafen
anförs att yttrande från socialnämnden vid behov bör inhämtas
innan beslut fattas om att lämna högre bidrag på grund av
handikapp.
I avsikt att erhålla en smidig ordning bör inte ovillkorligen
gälla att yttrande från nämnden skall inhämtas. Syftet med
lagstiftningen bör kunna uppnås också om försäkringskassan
kommunicerar med nämnden i form av samråd utan att yttrande
formellt inhämtas. Utskottet förutsätter att så också kommer att
ske i lämpliga fall.
Enligt huvudregeln i 21 § gäller att bidrag lämnas fr.o.m. den
månad efter den då rätten till bidrag uppkommit samt t.o.m. den
månad då rätten till bidrag har ändrats eller upphört. I
paragrafen anges också att om rätten till bidrag uppkommit den
första dagen i månaden skall bidrag lämnas fr.o.m. den månaden.
Utskottet förutsätter att den utformning som lagen föreslås få
på denna punkt inte innebär att bidragstagare kan erhålla
"dubbla" bostadsbidrag i samband med byte av bostad.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag
till bostadsbidragslag såvitt utskottet ovan inte förordat
annat.
Utskottet föreslår också att riksdagen antar propositionens
förslag till lag om ändring i sekretesslagen.
De båda lagförslagen har som bilaga 1 fogats till detta
betänkande.
Det genom propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i kommunalskattelagen har utskottet med tillstyrkan
överlämnat till skatteutskottet för ytterligare beredning i
avsikt att uppnå en sammanhållen behandling av förslag till
ändringar i denna lag. Skatteutskottet avser att hösten 1993
förelägga riksdagen ett förslag i frågan.
Anslag till bostadsbidrag m.m.
Riksdagen föreslås att till täckande av kostnaderna för
Bostadsbidrag för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag
på 8560 miljoner kronor. Detta belopp innehåller förutom
statens kostnader för bostadsbidragen under nästa budgetår också
till viss del reglering mellan staten och kommunerna som måste
göras i och med att staten övertar hela kostnadsansvaret för
bostadsbidragen fr.o.m. den 1 januari 1994. Beloppet innehåller
också en delpost avseende en permanent reglering av kostnader
för administrationen till följd av att staten övertar denna.
I beräkning av anslaget har hänsyn inte tagits till de
eventuella merkostnader för bostadsbidragen som kan bli aktuella
vid ett riksdagens beslut om minskade bostadssubventioner
fr.o.m. år 1994. Föredraganden anmäler att han avser återkomma
till frågan när regeringen fattat sitt beslut i ärendet.
Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen anförts om
anslag till bostadsbidrag men vill för sin del och med
hänvisning till vad ovan anförts anmäla att det kan bli
anledning att ompröva också anslagsfrågan.
Anslagsberäkningen i övrigt har inte givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande. Regeringens förslag
tillstyrks av utskottet.
Riksdagen föreslås för nästa budgetår anvisa ytterligare 13
miljoner kronor till RFV utöver vad som föreslagits i
budgetpropositionen (prop. 1992/93:100, bil. 6). Förslaget i
budgetpropositionen har behandlats i
socialförsäkringsutskottets betänkande 1992/93:SfU14. Vidare har
socialutskottet i betänkandet 1992/93:SoU19 behandlat ett
regeringsförslag om ytterligare medel till RFV.
Det nu aktuella förslaget om 13 miljoner kronor för nästa
budgetår består av två delposter, dels 10 miljoner kronor för
RFV:s fortsatta utvecklingsarbete avseende bostadsbidragen, dels
3 miljoner kronor för verkets löpande administrationskostnader
av bidragshanteringen.
Utskottet tillstyrker anslagsökningen och föreslår att till
RFV -- utöver vad riksdagen med anledning av de båda betänkadena
från socialförsäkrings- och socialutskotten beslutat -- anvisas
ett ramanslag till RFV om ytterligare 13 miljoner kronor.
De båda anslagen bör på statsbudgeten anvisas under femte
huvudtiteln.
Ett anslag återstår att behandla i detta avsnitt nämligen ett
förslag om 2,6 miljoner kronor avseende domstolarnas arbete
första halvåret 1994 med anledning av den nya -- och ovan av
utskottet tillstyrkta -- ordningen för överklaganden av ärenden
om bostadsbidrag.
Utskottet tillstyrker även detta förslag. Riksdagen bör under
andra huvudtitelns anslag Domstolarna m.m. för budgetåret
1993/94 -- utöver vad riksdagen med anledning av
justitieutskottets betänkande 1992/93:JuU24 beslutat -- anvisa
ett ramanslag om ytterligare 2,6 miljoner kronor.
Bostadsanpassningsbidrag
Efter en försöksverksamhet blev det fr.o.m. halvårsskiftet
1973 möjligt att erhålla stöd för bostadsanpassning. Fr.o.m. den
1 januari 1993 beviljas sådana bidrag enligt lagen (1992:1574)
om bostadsanpassningsbidrag. Bidrag kan utgå  till anpassning av
bostäder för att ge personer med funktionshinder möjlighet till
ett självständigt liv i eget boende. Kommunerna svarar för att
bidrag lämnas enligt lagen. Före årsskiftet utgick ett
statskommunalt bostadsanpassningsbidrag där staten stod för 40 %
av kommunernas kostnader för bidragsgivningen. Statsbidraget
lämnas i efterskott ett kalenderår i sänder, dvs. bidrag som
beviljats men inte utbetalats av kommunerna före den 1 januari
1993 kommer att belasta statsbudgeten under budgetåret 1993/94.
I budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 6 s. 110) beräknas
anslagsbehovet för det kommande budgetåret till 133,7 miljoner
kronor.
Bostadsutskottet tillstyrker regeringens föreslag till
anslag till bostadsanpassningsbidrag.
Frågor om bostadsanpassningsbidrag tas upp i tre motioner från
årets allmänna motionstid. I alla dessa motioner diskuteras
förutsättningarna att få bostadsanpassningsbidrag för dem som
lider av elöverkänslighet.
I motion Bo201 (fp) hävdas att de som är drabbade av
"elallergi" ofta möts av oförståelse av läkare och olika
instanser. Vidare framhåller motionärerna att de drabbade måste
göra stora ombyggnader i sina bostäder för att kunna vistas där.
Oftast får de ingen ersättning för dessa utgifter. Motionärerna
föreslår mot denna bakgrund att riksdagen i ett tillkännagivande
till regeringen understryker att reglerna för
bostadsanpassningsbidrag bör utformas så att de som drabbats av
"elallergi" ges rätt till sådant bidrag. Även i motion Bo207 (s)
yrkande 2 föreslås att kommunerna bör bevilja
bostadsanpassningsbidrag till elöverkänsliga. I motion Bo214
(m) yrkande 2 anförs att även om orsakerna till de
elöverkänsligas besvär ännu inte är helt klarlagda bör
samhällets olika instanser bedömas mot bakgrund av deras
faktiska situation. Motionärerna anser att möjligheterna till
bostadsanpassningsbidrag för elsanering bör utredas och att det
bör uppdras åt Socialstyrelsen och Boverket att utforma
riktlinjer för detta.
Bostadsutskottet har tidigare i vår i betänkandet
1992/93:BoU18 (s.13) tagit upp frågan om elöverkänslighet.
Frågan gällde då närmast hur olika byggregler kan utformas i
syfte att undvika att elrelaterade problem uppkommer. Utskottet
underströk vid detta tillfälle vikten av att kunskapsunderlaget
på området förbättras och att den successivt ökande kunskapen
snarast kommer till praktisk användning. Vidare konstaterades
att det redan pågår ett omfattande arbete med inriktning på
problem kring elöverkänslighet, bl.a. ett samarbetsprojekt
mellan Boverket och Arbetarskyddsstyrelsen.
Frågan som nu är aktuell, dvs. förutsättningarna för
bostadsanpassningsbidrag vid elöverkänslighet eller s.k.
elallergi, är givetvis också den beroende av att kunskap finns
om orsakssammanhang och effektiva åtgärder för att avhjälpa
uppkomna problem. Utskottet vill i detta sammanhang understryka
det ansvar som berörda myndigheter har för att problem med
elöverkänslighet kan hanteras på ett godtagbart sätt även i den
rådande situationen med brister i kunskapsunderlaget. Förutom de
insatser som görs av de ovan nämnda myndigheterna har framför
allt Socialstyrelsen ett ansvar för att information kan ges till
dem som upplever problem med elöverkänslighet samt till bl.a.
läkare och  myndigheter som kommer i kontakt med dessa personer.
Det får givetvis inte vara så som hävdas i de aktuella
motionerna att de problem som de elöverkänsliga upplever inte
tas på allvar av samhällets instanser. Att delade meningar
fortfarande tycks råda om de faktiska orsakssammanhangen får
inte hindra att man i varje enskilt fall försöker lösa problemen
utifrån de besvär som de drabbade upplever.
Vad gäller frågan om bostadsanpassningsbidrag skall utgå för
elsanering av de drabbades bostäder bör först framhållas att
kommunerna inte är förhindrade att utge bidrag för elsanering
när behov av sådan anses föreligga. Däremot har ett antal fall
där kommunerna avslagit bidragsansökan för sådana ändamål blivit
föremål för överklaganden och prövats i länsbostadsnämnd,
Boverket och regeringen. Regeringen har i dessa fall som sista
instans avslagit överklagandena. Denna prövning har skett enligt
de regler som gällde före den 1 januari 1993. Ärenden som gäller
beslut om bostadsanpassningsbidrag som fattas av kommun efter
detta datum får överklagas i länsrätten som första och
regeringsrätten som sista instans.
Utskottet anser sig för närvarande inte ha tillräckligt
underlag för att generellt ta ställning till hur
bostadsanpassningsbidragsärenden bör hanteras när det är frågan
om problem orsakade av elöverkänslighet. Den successivt ökade
kunskap om orsakerna till problemen och möjliga lösningar som
bl.a. den pågående forskningen förhoppningsvis kan ge svar på
bör dock kunna leda till att klarare regler på området kan
skapas.
Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört avstyrks
motionerna Bo201 (fp), Bo207 (s) yrkande 2 samt Bo214 (m)
yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande bostadsbidragen som bostadspolitiskt
instrument
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo238 yrkande 15,
res. 1 (s)
2. beträffande statens övertagande av hela kostnadsansvaret
för bostadsbidragen
att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:174 anförts,
3. beträffande överförande den 1 januari 1994 av
administrationen av bostadsbidrag från kommunerna till de
allmänna försäkringskassorna
att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:174 anförts,
4. beträffande det centrala myndighetsansvaret
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo43, 1992/93:Bo44
yrkande 1, 1992/93:Bo48 yrkande 5 och 1992/93:Bo238 yrkande 16,
res. 2 (s)
5. beträffande ADB-baserat bostadsbidragsregister
att riksdagen lägger proposition 1992/93:174 till
handlingarna,
6. beträffande utbetalning av bostadsbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 avslår
motion 1992/93:Bo47 och antar 18 § i regeringens förslag till
bostadsbidragslag,
res. 3 (s)
7. beträffande förmögenhetens inverkan på bostadsbidragen
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 avslår
motion 1992/93:Bo48 yrkande 4 och antar 9 § i regeringens
förslag till bostadsbidragslag,
res. 4 (s)
8.beträffande kretsen av bidragsberättigade
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 och
motion 1992/93:Bo48 yrkande 3 samt med avslag på motionerna
1992/93:Bo44 yrkande 2, 1992/93:Bo45, 1992/93:Bo46 och
1992/93:So235 yrkande 3
a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
b) beslutar att 3--7 §§ i regeringens förslag till
bostadsbidragslag skall benämnas 4--8 §§,
c) antar 2, 3 och 7 §§ förslaget till bostadsbidragslag enligt
bilaga 2 till detta betänkande och som Utskottets förslag
betecknade lydelse,
d) inte antar 8 § i regeringens förslag till
bostadsbidragslag,
9.beträffande bostadskostnadsgränserna avseende
bostadsbidrag till barnfamiljer
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 avslår
motionerna 1992/93:Bo44 yrkande 3, 1992/93:Bo48 yrkande 1 samt
1992/93:Fi94 yrkande 3 och antar 14 § första stycket 2 i
regeringens förslag till bostadsbidragslag,
res. 5 (s)
10.beträffande benämningen av det särskilda bidraget för
hemmavarande barn
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 avslår
motion 1992/93:Bo48 yrkande 2 och antar 1 §, 14 § till den del
paragrafen inte behandlats under 9 samt 15 § i regeringens
förslag till bostadsbidragslag
res. 6 (s)
11.beträffande reglerna för bostadsbidrag efter en
separation
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 avslår
motionerna 1992/93:Bo44 yrkande 4 och 1992/93:So610 yrkande 8
och antar 11 och 15 §§ i regeringens förslag till
bostadsbidragslag,
12.beträffande inkomstgränser avseende bostadsbidrag till
hushåll utan barn
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 antar 16
§ i regeringens förslag till bostadsbidragslag,
13.beträffande bostadskostnadsgränserna avseende
bostadsbidrag till hushåll utan barn
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 antar
17 § förslaget till bostadsbidragslag enligt bilaga 2 till detta
betänkande och som Utskottets förslag betecknade lydelse,
14. punkt 6 övergångsbestämmelserna
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 antar
punkt 6 övergångsbestämmelserna enligt bilaga 2 till  detta
betänkande och som Utskottets förslag betecknade lydelse,
15.beträffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
såvitt frågan inte behandlats ovan
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 antar
regeringens förslag till bostadsbidragslag,
16.beträffande analys av bostadsbidragens måluppfyllelse
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo238 yrkande 14,
17.beträffande beräkning av bostadbidragen i samband med
räntefria bostadslån
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo242,
18.beträffande regeringens förslag till
bostadsbidragslag
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 antar
regeringens förslag till bostadsbidragslag såvitt detta inte
behandlats ovan,
19.beträffande sekretesslagen
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 antar
regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100),
20.beträffande anslag till bostadsbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 till
Bostadsbidrag för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 8560000000 kr,
21.beträffande anslag till RFV
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 till
Riksförsäkringsverket för budgetåret 1993/94 under femte
huvudtiteln -- utöver vad som föreslagits i betänkandena
1992/93:SfU14 och 1992/93:SoU19 -- anvisar ett ramanslag på
13000000 kr,
res. 7 (s)--villk. res. 2
22.beträffande anslag till Domstolarna m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:174 till
Domstolarna m.m. för budgetåret 1993/94 under andra
huvudtiteln -- utöver vad som föreslagits i betänkandet
1992/93:JuU24 -- anvisar ett ramanslag på 2600000 kr,
23.beträffande anslag till bostadsanpassningsbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 6
för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln till
Bostadsanpassningsbidrag m.m. anvisar ett förslagsanslag på
133700000 kr,
24. beträffande bostadsanpassningsbidrag vid
elöverkänslighet
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo201, 1992/93:Bo207
yrkande 2 och 1992/93:Bo214 yrkande 2.

Stockholm den 18 maj 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist
(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson
(s), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg
(m), Rune Evensson (s), Bo G Jenevall (nyd), Britta Sundin (s),
Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Siw Persson (fp)
och Harry Staaf (kds).

Reservationer

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) har avgivit följande reservationer:
1. Bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument (mom. 1)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "nu anförts" bort ha
följande lydelse:
I takt med att de generella bostadssubventionerna --
räntebidragen -- kommer att minska i framtiden kommer de
individuella -- bostadsbidragen -- att få ökad betydelse. Det
finns mycket som tyder på att kostnaderna för bostadsbidragen i
absoluta tal kommer att öka framöver, i vart fall under den
period som med rimlig grad av säkerhet kan överblickas. Som
utskottet tidigare uttalat bl.a. med anledning av förslag i
s-motioner (se t.ex. bet. 1992/93:BoU5 s. 3) kommer minskade
generella subventioner att leda till att bostadsbidragen bör
förbättras. Detta är inte minst viktigt i tider av stor
arbetslöshet och med ökade boendekostnader. Utskottet har ovan i
betänkandet redovisat målsättningen med bostadsbidragen.
Riksdagen bör ge sin anslutning till yrkande 15 i motion Bo238
(s) och därmed understryka vikten av den roll bostadsbidragen
har som bostadspolitiskt instrument.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande bostadsbidragen som bostadspolitiskt
instrument
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo238 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Det centrala myndighetsansvaret (mom. 4)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet har" och på s. 8 slutar med "för
bidragsadministrationen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan givit uttryck för uppfattningen att
bostadsbidragen är en del av det bostadspolitiska stödsystemet.
När nu det centrala myndighetsansvaret för
bidragsadministrationen m.m. skall övervägas får det anses vara
både naturligt och lämpligt att Boverket liksom hittills har
ansvaret för det bostadspolitiska regelsystemet som sådant, dvs.
för föreskrifter, uppföljning och utvärdering. Att
Riksförsäkringsverket också ges ett centralt myndighetsansvar
får anses givet mot bakgrund av att verket är centralmyndighet
för försäkringskassorna. Dessa skall ju administrera
bidragsgivningen på den lokala nivån.
I propositionen föreslås riksdagen anvisa 13 miljoner kronor
till RFV för nästa budgetår för utvecklingsarbete och för
verkets löpande kostnader för administrationen av
bostadsbidragen. Med hänvisning till att Boverket bör ha ett
större ansvar för den centrala bidragshanteringen än vad som
förutsatts i propositionen finns möjlighet att minska anslaget
till RFV med 3 miljoner kronor. Anslagsfrågan behandlar
utskottet ytterligare nedan.
Vad nu anförts om hur ansvaret bör fördelas på den centrala
nivån innebär en tillstyrkan till motionerna Bo43 (c), Bo44 (v)
yrkande 1, Bo48 (s) yrkande 5 och Bo238 (s) yrkande 16.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av dem som sin
mening ger regeringen till känna vad nu anförts om hur
myndighetsansvaret bör delas mellan Boverket och RFV.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
4. beträffande det centrala myndighetsansvaret
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo43,
1992/93:Bo44 yrkande 1, 1992/93:Bo48 yrkande 5 och 1992/93:Bo238
yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Utbetalning av bostadsbidrag (mom. 6)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Beträffande de" och på s. 9 slutar med "av
bostadsbidrag" bort ha följande lydelse:
En överflyttning av ansvaret för bostadsbidragens
administration på den lokala nivån från kommunerna till
försäkringskassan får inte innebära sämre möjligheter för den
enskilde bidragstaganden att få råd och stöd än i dag.
Förslaget i propositionen innebär att den allmänna
försäkringskassa hos vilken bidragssökanden är inskriven i
princip skall fatta beslut om bostadsbidrag.
Som anförs i motion Bo47 (s) bör man med utgångspunkt i
servicen till den enskilde utforma administrationen. Det finns,
som motionärerna framhåller, inte tillräckliga skäl att utifrån
det inskrivningsbegrepp som tillämpas i socialförsäkringen
utforma administrationen. Utskottet delar motionärernas
uppfattning om att försäkringskassan på den ort där bostaden är
belägen och där sökanden är folkbokförd skall besluta om
bostadsbidrag.
Ett förslag till ändring i 18 § i regeringens förslag till
bostadsbidragslag som tillgodoser vad i motionen förordats har
utformats och tagits in i bilaga 3 till detta betänkande.
Utskottet föreslår att riksdagen antar paragrafen med den
lydelse som i bilagan betecknats som Reservanternas förslag. Vid
bifall till reservation 4 nedan bör denna paragraf betecknas
17§.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
6. beträffande utbetalning av bostadsbidrag
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo47
antar 18 § förslaget till bostadsbidragslag enligt bilaga 3 till
detta betänkande och som Reservanternas förslag betecknade
lydelse,
4. Förmögenhetens inverkan på bostadsbidragen (mom. 7)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet har" och slutar med "anses erforderligt"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Bo48 (s) om att liksom
i dag även fortsättningsvis hänsyn skall tas till hushållets
förmögenhet över ett visst belopp när bostadsbidraget bestäms.
I dag gäller beträffande bostadsbidrag till barnfamiljer att
om bidragssökanden och sådana barn som ingår i bidragshushållet
har en sammanlagd förmögenhet som överstiger 180 000 kr eller, i
fråga om makar, om makarna och barnen har en förmögenhet som
överstiger 360 000 kr skall den bidragsgrundande inkomsten höjas
med en femtedel av det överskjutande beloppet.
Beträffande hushåll utan barn gäller för ensamstående att en
femtedel av förmögenheten över 90 000 kr skall läggas till den
bidragsgrundande inkomsten. För makar är motsvarande
förmögenhetsgräns 180000 kr.
Argumentet i propositionen att det är svårt att kontrollera
förmögenheter under 800 000 kr är inte övertygande. De regler
beträffande förmögenhet som gäller i dag bör rimligen inte bli
svårare att kontrollera framöver.
I motionen anges att en reduktion mot förmögenhet innebär en
minskning av kostnaderna för bostadsbidragen till barnfamiljer
om ca 105 miljoner kronor. I ett läge där krisen i den svenska
ekonomin är sådan att det är stora svårigheter att öka anslaget
till bl.a. bostadsbidragen är det viktigt att alla åtgärder till
en omfördelning inom anslaget görs. Nedan kommer utskottet att
med anledning av motion Bo48 (s) föreslå andra
bostadskostnadsgränser. Då kommer den nu diskuterade besparingen
väl till pass. I avsikt att förverkliga förslaget i motion Bo48
(s) yrkande 4 om att förmögenheten skall påverka storleken på
bostadsbidragen i enlighet med vad nu anförts läggs fram ett
förslag till ändring av regeringens förslag såvitt avser 13 och
16 §§. Vid bifall till denna reservation bör dessa paragrafer
betecknas 12 resp. 15.  Utskottet föreslår att riksdagen antar
detta förslag med den som Reservanternas förslag betecknade
lydelsen.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
7. beträffande förmögenhetens inverkan på bostadsbidragen
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo48 yrkande 4
a) beslutar att inte anta 9 § i regeringens förslag till
bostadsbidragslag,
b) beslutar att 10--30 §§ i regeringens förslag skall benämnas
9--29 §§ samt att hänvisningar till 10--30 §§ i stället skall
avse 9--29 §§,
c) antar 12 och 15 §§ förslaget till bostadsbidragslag enligt
bilaga 3 till detta betänkande och som Reservanternas
förslag betecknade lydelse,
5. Bostadskostnadsgränserna avseende bostadsbidrag till
barnfamiljer (mom. 9)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Den höjning" och slutar med "till barnfamiljer"
bort ha följande lydelse:
Det är bra att regeringen föreslår att de övre
bostadskostnadsgränserna för hushåll med barn skall höjas.
Därigenom blir det möjligt att i någon mån bibehålla värdet av
bidragen. Bättre hade emellertid varit att gränserna satts så
som föreslagits i motion Bo48 (s) yrkande 1, dvs. att gränsen
för "75 %-bidraget" höjs med 150 kr per månad. Detta kan
innebära ca 500 kr om året i oreducerat bostadsbidrag utöver
regeringens förslag. Utskottet föreslår att riksdagen med
tillstyrkan av förslaget i motionen antar de ändringar i 14 § i
regeringens förslag till bostadsbidragslag som tagits in i
bilaga 3 till detta betänkande och då med den lydelse som
betecknats som Reservanternas förslag. Vid bifall till
reservation 4 skall 14§ betecknas 13 §.
Vad i motionerna Fi94 (v) yrkande 3 och Bo44 (v) yrkande 3
föreslagits om bostadskostnadsgränserna avstyrks med hänvisning
till de ökade kostnaderna för Statsverket som ett genomförande
av förslaget skulle innebära.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
9. beträffande bostadskostnadsgränserna avseende
bostadsbidrag till barnfamiljer
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 och
motion 1992/93:Bo48 yrkande 1 samt med avslag på motionerna
1992/93:Bo44 yrkande 3 och 1992/93:Fi94 yrkande 3 antar 13 §
första stycket 2 förslaget till bostadsbidragslag enligt bilaga
3 till detta betänkande och som Reservanternas förslag
betecknade lydelse,
6. Benämningen av det särskilda bidraget för hemmavarande barn
(mom. 10)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "behandlats ovan"
bort ha följande lydelse:
Det icke bostadsanknutna beloppet som utgår till
barnfamiljerna med bostadsbidrag bör, som förordas i motion Bo48
(s) yrkande 2, benämnas grundbelopp. Det är den gängse
benämningen på det motsvarande icke bostadsanknutna stödet i
dag. I regeringens lagförslag benämns beloppet särskilt bidrag.
Utskottet finner inte skäl ändra benämningen enligt detta
förslag. Även fortsättningsvis bör detta stöd benämnas
grundbelopp.
Utskottet föreslår att riksdagen antar förslaget i bilaga 3
såvitt avser 1 och 13 §§, den sistnämnda i vad avser första
stycket 1, och 14 § och med den lydelse som betecknats som
Reservanternas förslag.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
10. beträffande benämningen av det särskilda bidraget för
hemmavarande barn
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo48 yrkande 2
och med avslag på proposition 1992/93:174 antar 1 §, 13 § första
stycket 1 och 14 § förslaget till bostadsbidragslag enligt
bilaga 3 till detta betänkande och som Reservanternas
förslag betecknade lydelse,


7. Anslag till RFV (mom. 21)
Under förutsättning av bifall till reservation 2 (s)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet tillstyrker" och på s. 21 slutar med
"miljoner kronor" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt s-motioner om att det centrala
myndighetsansvaret bör delas mellan Boverket och RFV. Det blir
då möjligt att minska tilläggsanslaget till RFV med 3 miljoner
kronor i förhållande till regeringens förslag. Utskottet
föreslår därför att riksdagen anvisar 10 miljoner kronor till
RFV.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
21. beträffande anslag till RFV
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:174 till
Riksförsäkringsverket för budgetåret 1993/94 under femte
huvudtiteln -- utöver vad som föreslagits i betänkandena
1992/93:SfU14 och 1992/93:SoU19 -- anvisar ett ramanslag på
10000000 kr,

Särskilda yttranden
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anför:
Analys av bostadsbidragens måluppfyllelse
Som anförs i motion Bo238 (s) är det nödvändigt att regeringen
gör en bedömning av hur främst de närmaste årens ekonomiska
utveckling kommer att påverka de enskilda hushållens kostnader
för boendet. En viktig del i den analysen är en redovisning hur
dessa kostnader ökar i olika årgångar av bostäder och i olika
upplåtelseformer. För att bedöma behovet och därmed samhällets
kostnader för bostadsbidragen bör analysen också omfatta om de
hushåll som behöver kompensation för ökade boendekostnader
verkligen får bostadsbidrag.
Vad nu redovisats ligger till stora delar i linje med vad i
propositionen i denna del anförts. I propositionen anges att RFV
senast den 1 oktober 1995 skall lämna en rapport om hur det nya
bostadsbidragssystemet fungerar. Vid behov skall RFV enligt
propositionen samråda med Boverket.
I reservation 2 ovan har vi givit uttryck för uppfattningen
att Boverket liksom hittills bör ha ansvaret för det
bostadspolitiska regelsystemet som sådant, dvs. för
föreskrifter, uppföljning och utvärdering. Att
Riksförsäkringsverket också ges ett centralt myndighetsansvar
får anses givet mot bakgrund av att verket är centralmyndighet
för försäkringskassorna. Dessa skall ju administrera
bidragsgivningen på den lokala nivån.
Med hänvisning till vad i reservationen anförts utgår vi från
att det är båda välmotiverat och erforderligt att ta till vara
Boverkets kunskap och erfarenhet om det bostadspolitiska
stödsystemet och om bostadsbidragens roll i sammanhanget, när
den i propositionen anmälda rapporten skall utarbetas.
Anslag till bostadsbidrag m.m.
I reservationer ovan har tillstyrkts s-motioner om att hänsyn
skall tas till förmögenheten när bostadsbidragen bestäms samt
att Boverket och RFV skall dela på det centrala
myndighetsansvaret. En s-motion har också tillstyrkts om ändrade
övre bostadskostnadsgränser i förhållande till regeringens
förslag.
De kostnadsminskningar resp. kostnadsökningar som blir följden
av ett genomförande av dessa förslag tar i stort sett ut
varandra. Därför finns inte skäl föreslå riksdagen att göra
någon förändring i regeringens förslag till anslagsanvisning
avseende Bostadsbidrag m.m. för nästa budgetår.
Av regeringen framlagda lagförslag

Bilaga 1

Av utskottet framlagda förslag till ändringar i regeringens
förslag till lag om bostadsbidrag
Bilaga 2
Regeringens förslag                     Utskottets förslag
                                2 §
I lagen förstås med 1.                  I lagen förstås med 1.
förvärvsinkomst: inkomst                förvärvsinkomst: inkomst
av tjänst och inkomst av                av tjänst och inkomst av
näringsverksamhet, 2.                   näringsverksamhet, 2.
bidragsgrundande inkomst:               bidragsgrundande inkomst:
för 12 månader framåt                   för 12 månader framåt
beräknad                                beräknad
förvärvsinkomst med de                  förvärvsinkomst med de
tillägg som följer av                   tillägg som följer av
4--6 §§, 3. hushåll:                    5--7 §§, 3. hushåll:
barnfamiljer, makar utan barn           barnfamiljer, makar utan barn
och ensamstående utan barn,             och ensamstående utan barn,
4. barn: den som är under               4. barn: den som är under
18 år eller som får                     18 år eller som får
förlängt barnbidrag                     förlängt barnbidrag
eller studiehjälp, 5.                   eller studiehjälp, 5.
makar: makar som lever                  makar: makar som lever
tillsammans och 6. sambor: en           tillsammans.
ogift man och en ogift kvinna
som bor tillsammans under
äktenskapsliknande
förhållanden.
                                3 §
                                        Om inte skäl visas för
                                        annat skall med makar
                                        jämställas man och
                                        kvinna som utan att vara gifta
                                        med varandra lever tillsammans
                                        och 1. har eller har haft
                                        gemensamt barn eller 2. är
                                        folkbokförda på samma
                                        adress.
6 §                                     7 §
Om ett eller flera barn som avses i 10 § med undantag av
första stycket 2 och 3 samt tredje stycket har inkomst av
kapital, skall till sökandens förvärvsinkomst läggas varje barns
inkomst av kapital till den del inkomsten överstiger
1000kronor.
Vid beräkning av inkomst av             Vid beräkning av inkomst av
kapital tillämpas 4 §                   kapital tillämpas 5 §
andra stycket.                          andra stycket.
Regeringens förslag                     Utskottets förslag
                                8 §
Med makar jämställs
sambor. Om skäl inte visas
för annat skall de anses
vara sambor som antingen har
eller har haft gemensamt barn
eller är folkbokförda
på samma adress.
                                17 §
Är sökanden under 29 år, lämnas bostadsbidrag med 75 procent
av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 600
kronor men inte 2 600 kronor.
Om bostadskostnaden överstiger det belopp som anges i första
stycket lämnas bostadsbidrag med 50 procent av den överskjutande
bostadskostnaden per månad upp till 3 400 kronor.
Har sökanden eller maken fyllt 29 år, lämnas bostadsbidrag med
30 procent av den del av bostadskostnaden per månad som
överstiger 1600 kronor men inte 3 500 kronor.
Högre bostadskostnad än                 Högre bostadskostnad än
som anges i första--tredje              som anges i andra och tredje
styckena får beaktas, om                styckena får beaktas, om
sökanden eller maken är                 sökanden eller maken är
funktionshindrad.                       funktionshindrad.
Punkten 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
6. Bestämmelserna i 32 §                6. Bestämmelserna i 32 §
den gamla lagen i fråga om              den gamla lagen i fråga om
gottgörelse av statsverket              gottgörelse av statsverket
skall fortfarande gälla                 skall fortfarande gälla
för bostadsbidrag enligt                för bostadsbidrag enligt
äldre lagstiftning.                     äldre lagstiftning, dock
                                        med den ändringen att vad i
                                        paragrafen anges om
                                        länsbostadsnämnden efter
                                        utgången av år 1993
                                        skall gälla Boverket.
Av reservanterna föreslagna ändringar i regeringens förslag
till lag om bostadsbidrag
Bilaga 3
Regeringens förslag                     Reservanternas förslag
                                1 §
Den som bor och är                      Den som bor och är
folkbokförd i Sverige kan               folkbokförd i Sverige kan
få bostadsbidrag enligt                 få bostadsbidrag enligt
denna lag. Bostadsbidrag                denna lag. Bostadsbidrag
lämnas av allmänna medel                lämnas av allmänna medel
dels i form av bidrag till              dels i form av bidrag till
kostnader för den bostad                kostnader för den bostad
där sökanden är                         där sökanden är
bosatt, dels i form av                  bosatt, dels i form av ett
särskilt bidrag för                     grundbelopp för
hemmavarande barn.                      hemmavarande barn.
                                9 §
Om hushållet disponerar                 12 §
över ansenlig
förmögenhet får
bostadsbidrag bestämmas
till lägre belopp än som
följer av 13--17 §§.
13 §
Bostadsbidrag bestäms                   Bostadsbidrag bestäms
enligt 14 och 15 §§, om                 enligt 13 och 14 §§, om
den bidragsgrundande inkomsten          den bidragsgrundande inkomsten
inte överstiger 110 000                 inte överstiger 110 000
kronor. Om den                          kronor. Om den
bidragsgrundande inkomsten              bidragsgrundande inkomsten
är högre, skall bidraget                är högre, skall bidraget
minskas med 20 procent av den           minskas med 20 procent av den
överskjutande inkomsten.                överskjutande inkomsten.
                                        Om bidragssökanden och
                                        sådana barn under 18 år
                                        som avses i 9 § första
                                        stycket 1 eller andra och
                                        tredje styckena har en
                                        sammanlagd förmögenhet
                                        som överstiger 180000
                                        kronor eller, i fråga om
                                        makar, om makarna och barnen
                                        har en sammanlagd
                                        förmögenhet som
                                        överstiger 360000 kronor,
                                        skall den bidragsgrundande
                                        inkomsten höjas med en
                                        femtedel av det
                                        överskjutande beloppet.
14 §                                    13 §
Bostadsbidrag lämnas                    Bostadsbidrag lämnas
månadsvis som                           månadsvis som
1. särskilt bidrag med --               1. ett grundbelopp med -- 600
600 kronor för ett barn, --             kronor för ett barn, -- 900
900 kronor för två barn                 kronor för två barn och
och -- 1200 kronor för tre              -- 1 200 kronor för tre
eller flera barn, samt                  eller flera barn, samt
Regeringens förslag                     Reservanternas förslag
2. bidrag till kostnader                2. bidrag till kostnader
för bostad med 75 procent               för bostad med 75 procent
av den del av bostadskostnaden          av den del av bostadskostnaden
per månad som för                       per månad som för
familjer med -- ett barn                familjer med -- ett barn
överstiger 1800 kronor men              överstiger 1 800 kronor men
inte 3 000 kronor, -- två               inte 3 150 kronor, -- två
barn överstiger 1800 kronor             barn överstiger 1 800
men inte 3 200 kronor, -- tre           kronor men inte 3 350 kronor,
eller flera barn överstiger             -- tre eller flera barn
1800 kronor men inte 3200               överstiger 1800 kronor men
kronor,                                 inte 3750 kronor,
Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första
stycket 2, lämnas bidrag med 50 procent av den överskjutande
bostadskostnaden per månad upp till
-- 4 800 kronor för familjer med ett barn,
-- 5 400 kronor för familjer med två barn,
-- 6 000 kronor för familjer med tre eller flera barn.
Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas,
om sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad.
15 §                                    14 §
Rätt till särskilt                      Rätt till ett grundbelopp
bidrag enligt 14§ första                enligt 13§ första
stycket 1 har endast familjer           stycket 1 har endast familjer
med barn som avses i 10§                med barn som avses i 9§
första stycket 1 och 2 samt             första stycket 1 och 2 samt
andra och tredje styckena.              andra och tredje styckena.
Är föräldern under 29                   Är föräldern under 29
år och får denne inte                   år och får denne inte
bidrag enligt första                    bidrag enligt första
stycket, skall bidrag enligt            stycket, skall bidrag enligt
14§ första stycket 2                    13§ första stycket 2
beräknas på den del av                  beräknas på den del av
bostadskostnaden per månad              bostadskostnaden per månad
som överstiger 1 600                    som överstiger 1 600
kronor.                                 kronor.
Bidrag enligt 14 §                      Bidrag enligt 13 §
första stycket 2 och andra              första stycket 2 och andra
stycket får lämnas                      stycket får lämnas
endast till den som bor i en            endast till den som bor i en
bostad som han eller hon                bostad som han eller hon
äger eller innehar med                  äger eller innehar med
hyres- eller bostadsrätt.               hyres- eller bostadsrätt.
Regeringens förslag                     Reservanternas förslag
16 §                                    15 §
Är sökanden under 29                    Är sökanden under 29
år bestäms bostadsbidrag                år bestäms bostadsbidrag
till det belopp som följer              till det belopp som följer
av 17 § första och andra                av 16 § första och andra
styckena, om den                        styckena, om den
bidragsgrundande inkomsten              bidragsgrundande inkomsten
inte överstiger 38 000                  inte överstiger 38 000
kronor för en ensamboende               kronor för en ensamboende
och 55000 kronor för makar.             och 55000 kronor för makar.
Om den bidragsgrundande                 Om den bidragsgrundande
inkomsten är högre,                     inkomsten är högre,
skall bidraget minskas med en           skall bidraget minskas med en
tredjedel av den                        tredjedel av den
överskjutande inkomsten.                överskjutande inkomsten.
Har sökanden eller maken                Har sökanden eller maken
fyllt 29 år bestäms                     fyllt 29 år bestäms
bostadsbidrag till det belopp           bostadsbidrag till det belopp
som följer av 17 §                      som följer av 16 §
tredje stycket, om den                  tredje stycket, om den
bidragsgrundande inkomsten              bidragsgrundande inkomsten
inte överstiger 80000                   inte överstiger 80000
kronor. Om den                          kronor. Om den
bidragsgrundande inkomsten              bidragsgrundande inkomsten
är högre, skall                         är högre, skall
bidragsbeloppet minskas med 10          bidragsbeloppet minskas med 10
procent av den                          procent av den
överskjutande inkomsten.                överskjutande inkomsten.
Om det är förmånligare för en sökande som avses i första
stycket skall bostadsbidrag bestämmas enligt andra stycket.
Om det är förmånligare för en sökande som avses i andra
stycket och sökanden eller maken uppbär studiemedel skall
bostadsbidrag bestämmas enligt första stycket.
                                        Om bidragssökanden har en
                                        förmögenhet som
                                        överstiger 90000 kronor
                                        eller, i fråga om makar, om
                                        makarna har en sammanlagd
                                        förmögenhet som
                                        överstiger 180 000 kronor,
                                        skall den bidragsgrundande
                                        inkomsten höjas med en
                                        femtedel av det
                                        överskjutande beloppet.
18 §                                    17 §
Frågor om bostadsbidrag handhas av Riksförsäkringsverket och
de allmänna försäkringskassorna.
Beslut om bidrag fattas av den          Beslut om bidrag fattas av den
allmänna                                allmänna
försäkringskassa hos                    försäkringskassa inom
vilken bidragssökanden                  vars verksamhetsområde den
är inskriven eller skulle               bidragssökande är
ha varit inskiven, om                   folkbokförd eller enligt
sökanden uppfyllt                       gjord anmälan om flyttning
åldersvillkoret i 1 kap. 4              skall vara folkbokförd.
§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
Denna kassa får dock uppdra
åt en annan kassa att
handlägga ärendet.
Beslut om bidrag skall innehålla uppgift om den
bidragsgrundande inkomstens storlek, fördelad på inkomstslag och
gjorda tillägg.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionerna 1
Motionerna 2
Utskottet 4
Målsättningen med bostadsbidragen 4
Kostnadsansvaret för och administrationen av
bostadsbidragen 5
Inkomstprövningen av bostadsbidrag 9
Kretsen av bidragsberättigade 11
Ändrade regler för bostadsbidrag 1994 m.m. 13
Bostadsbidrag till barnfamiljer 13
Bostadsbidrag till hushåll utan barn 16
Övergångsbestämmelser m.m. 17
Uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen m.m. 17
Lagförslagen i övrigt 19
Anslag till bostadsbidrag m.m. 20
Bostadsanpassningsbidrag 21
Hemställan 22
Reservationer 25
1. Bostadsbidragen som bostadspolitiskt instrument (mom.
1) (s) 25
2. Det centrala myndighetsansvaret (mom. 4) (s) 26
3. Utbetalning av bostadsbidrag (mom. 6) (s) 26
4. Förmögenhetens inverkan på bostadsbidragen (mom. 7)
(s) 27
5. Bostadskostnadsgränserna avseende bostadsbidrag till
barnfamiljer (mom. 9) (s) 28
6. Benämningen av det särskilda bidraget för hemmavarande
barn (mom. 10) (s) 29
7. Anslag till RFV (mom. 21) (s) 29
Särskilda yttranden 30
Analys av bostadsbidragens måluppfyllelse (s) 30
Anslag till bostadsbidrag m.m. (s) 30
Av regeringen framlagda lagförslag 32
Av utskottet framlagda förslag till ändringar i regeringens
förslag till lag om bostadsbidrag 39
Av reservanterna föreslagna ändringar i regeringens förslag
till lag om bostadsbidrag 41