Bostadsutskottet för i betänkandet fram förslag till ett
ROT-program i de delar det avser stöd för reparation och
bostadsförbättringsåtgärder (det s.k. RBF-stödet), räntebidrag
för ombyggnad av bostäder där ansökan inkommit under 1992 samt
bidrag för ombyggnad av äldrebostäder. Utskottets förslag i
denna del innebär en närmare precisering av det ROT-program som
finansutskottet den 25 februari 1993 förordat i betänkandet
1992/93:FiU10. Övriga delar i det ROT-program som
finansutskottet dragit upp riktlinjerna för redovisas dessutom i
sina huvuddrag.
Regeringens förslag om slopade räntebidrag vid ombyggnad av
småhus tillstyrks av utskottet. Förslagen avseende
subventionsreglerna för ombyggnader av flerbostadshus som
påbörjas efter år 1994 samt RBF-stödet avstyrks med hänvisning
till det förordade ROT-programmet.
De motioner som inte omfattas av utskottets tillkännagivande
om utformningen av åtgärderna i ROT-programmet avstyrks av
utskottet.
Till betänkandet har fogats en reservation (s) och två
särskilda yttranden (s) resp. (nyd).
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 8
(Finansdepartementet) föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i
fråga om räntestöd för reparation och underhåll av hyres- och
bostadsrättshus,
2. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i
fråga om räntesubventioner för ombyggnad av småhus,
3. att riksdagen godkänner de ändringar i fråga om
räntesubventioner för ombyggnad av flerbostadshus som förordats
i propositionen.
Motionerna m.m.
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1992
väckta motionerna:
1992/93:Bo203 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att rikdagen
beslutar att avskaffandet av RBF-stödet senareläggs och
samordnas med övergång till konventionell beskattning för de
allmännyttiga bostadsföretagen.
1992/93:Bo206 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
satsning på kloka framtidsinvesteringar.
1992/93:Bo210 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen beslutar att byte av fönster skall ingå i definitionen
för "ombyggnad".
1992/93:Bo218 av Lars Ulander m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en plan för byggandet i Stockholms län
enligt punkterna 1--6.
1992/93:Bo219 av Ian Wachtmeister och Robert Jousma (nyd) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en del av de pengar som avsätts till
arbetsmarknadsåtgärder specialdestineras till räntesubventioner
avseende lån till ROT-arbeten på vatten- och avloppsstammar i
hus och mark.
1992/93:Bo220 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetslösheten i den värmländska
byggbranschen.
1992/93:Bo221 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett ROT-program för bostadshus m.m.
1992/93:Bo235 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ombyggnader måste få ett sådant
finansiellt stöd att de kan genomföras utan drastiska
hyreshöjningar.
1992/93:Bo236 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår budgetpropositionens förslag om
avskaffande av räntestödet för underhåll av hyres- och
bostadsrättshus,
2. att riksdagen beslutar att 1992 års regler för räntebidrag
för ombyggnader får gälla för ombyggnader som påbörjas 1993, om
ansökan inlämnats till länsbostadsnämnden under 1992,
3. att riksdagen beslutar att ombyggnader av äldrebostäder
under 1993 får ske enligt 1992 års ombyggnadsregler,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bostadspolitik och byggande i
Västernorrland.
1992/93:Bo238 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
ombyggnader, för vilka ansökningar om räntebidrag inlämnats till
länsbostadsnämnderna under 1992, får påbörjas under 1993 med
1992 års regler,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
ombyggnader av äldrebostäder under 1993 får ske enligt 1992 års
ombyggnadsregler,
7. att riksdagen inte godkänner förslaget i proposition
1992/93:100, bil. 8, avseende avskaffandet av räntestödet för
underhåll och reparationer i hyres- och bostadsrättshus (RBF),
8. att riksdagen inte godkänner förslaget i proposition
1992/93:100, bil. 8, avseende avtrappningen av
ombyggnadsreglerna för hyres- och bostadsrättshus.
1992/93:Bo239 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen begär förslag från regeringen för att öka
ombyggnadsverksamheten,
7. att riksdagen beslutar att ändra förordningen om
räntebidrag till ny- och ombyggnad så att alla permanent
nytillkomna bostäder ges samma schablonbidrag som nyproducerade
bostäder,
8. att riksdagen beslutar att ombyggnad av äldrebostäder
under 1993 bör ske efter 1992 års ombyggnadsregler,
9. att riksdagen beslutar att ansökningar om räntebidrag för
ombyggnad som inlämnats under 1992 skall få påbörjas 1993 med
1992 års regler,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ROT-program,
12. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar
280000000kr till räntekostnad för statliga garantier på
3500000 000 kr för lågräntelån till olika former av
ROT-verksamhet.
1992/93:Bo240 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett avskaffande av RBF-stödet
tidsmässigt bör samordnas med en övergång till konventionell
beskattning av de bostadsföretag som nu schablonbeskattas.
1992/93:Bo247 av Ivar Franzén (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att i
balansräkningen aktivera den typ av åtgärder som RBF-stödet
omfattar även sedan RBF-stödet har avskaffats,
2. att riksdagen -- under förutsättning att avskaffandet av
RBF-stödet senareläggs enligt motionens förslag -- beslutar att
räntebidrag för RBF-åtgärder endast skall utgå för 90 % av
bidragsunderlaget.
1992/93:Bo249 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
snarast bör inkomma med ett ROT-program.
1992/93:A425 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av infrastruktursatsningar och
ROT-program för västregionen.
1992/93:A426 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av infrastruktursatsningar och
ROT-program för Hallands län.
1992/93:A445 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett ROT-program för Gävleborgs
län.
1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsning på ROT.
1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av offensiva insatser
inom byggområdet,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ROT-satsningar inom kommunala lokaler.
1992/93:Ub443 av Margareta Viklund m.fl. (kds, m, fp, c) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om insatser för att se över
vattenledningsnäten.
1992/93:Ub502 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ROT-program för upprustning av skolans
arbetsmiljö.
I ärendet har skrivelser inkommit från Vi i Småhus, SABO,
Centrala byggarbetsnämnden, Byggentreprenörerna, Stockholms
Kooperativa Bostadsförening, Arkitektförbundet,
Handikappförbundens Centralkommitté och Svenska
Byggnadsarbetareförbundet.
Vissa uppgifter om bostadsproduktionen och
byggsysselsättningen
Förhållandena inom bostads- och byggnadssektorerna har
genomgått flera förändringar under det senaste decenniet, med
bl.a. stora förskjutningar mellan ny- och
ombyggnadsverksamheten. För omkring tio år sedan stod fler
lägenheter tomma än någon gång under efterkrigstiden.
Nyproduktionen av bostäder minskade samtidigt kraftigt under
1980-talets första år för att nå sin lägsta nivå år 1985, då
endast 27 500 lägenheter påbörjades. Under de år då
nyproduktionen låg på en låg nivå genomfördes i stället
omfattande reparations- och ombyggnadsåtgärder i
bostadsbeståndet. Ett s.k. ROT-program (Reparation, Ombyggnad,
Tillbyggnad) infördes år 1983 med flera olika stödformer som
syftade till att stimulera förnyelsen av bostadsbeståndet.
Ombyggnadsverksamheten omfattade vid mitten av 1980-talet
årligen omkring 30000 lägenheter i flerbostadshus.
Bl.a. till följd av den låga nyproduktionen av bostäder i
början av 1980-talet ökade antalet bostadssökande och
efterfrågan på småhus. Efter år 1985 började nyproduktionen öka
och tilltog sedan varje år fram t.o.m. år 1991 då ca 67000
lägenheter påbörjades. Samtidigt ökade även
byggnadsinvesteringarna i näringslivet, och nyproduktionen av
kontor och industrilokaler var omfattande. Bakom denna
utveckling låg bl.a. avregleringen av kreditmarknaden.
Byggnadssektorn under slutet av 1980-talet karakteriserades av
en överhettning som medförde snabbt stigande byggkostnader.
För att möta den tilltagande överhettningen på byggmarknaden
infördes under 1980-talets senare del olika regleringar för att
hålla tillbaka byggandet. Avsikten var framför allt att skapa
utrymme för nyproduktion av bostäder genom att på olika sätt
reglera annat byggande än bostadsbyggande.
Under de senaste åren har vi åter fått uppleva en snabb
förändring både vad gäller bostadsefterfrågan och aktiviteten
inom byggnadssektorn. Nedgången i byggnadsinvesteringarna
inträffade år 1990. Denna har sedan förstärkts och den prognos
som presenteras i årets finansplan visar på ett fortsatt fall
under såväl innevarande år som år 1994.
Diagram 1: Totala byggnadsinvesteringar och därav
bostadsinvesteringar åren 1970--1994 (miljarder kronor i 1985
års priser)
Den rådande lågkonjunkturen påverkade först byggandet av
kontor och kommersiella lokaler. Påbörjandet av nya bostäder låg
ännu under förra året på en relativt hög nivå, men under det
innevarande året kan enligt Boverket en drastisk minskning av
nyproduktionen väntas. Utbudet av bostäder är större än på många
år, och priserna på villor och bostadsrätter har på många
platser i landet fallit kraftigt.
Enligt Boverkets bedömning har under år 1992 egentliga
byggnadsarbeten påbörjats i 45000 lägenheter avseende
nyproduktionen. I en prognos för nyproduktionen av bostäder
under år 1993 räknar man med ett påbörjande av mellan 15000
och 20000 lägenheter. Enligt motsvarande bedömningar avseende
moderniseringar av lägenheter har under år 1992 de egentliga
byggnadsarbetena påbörjats i 35000 lägenheter i
flerbostadshus. Ungefär samma ombyggnadsvolym väntas under år
1993.
Uppgifterna om bostadsproduktionen är emellertid för
närvarande mycket osäkra. Antalet i "formell" bemärkelse
påbörjade lägenheter under år 1992 är betydligt större än det
ovan redovisade antalet lägenheterna i projekt där de egentliga
byggnadsarbetena påbörjats och bedömts fortgå. Detta beror på
att nya villkor för statlig bostadsbyggnadssubvention infördes
den 1 januari 1993 och att många byggherrar velat tillförsäkra
sig om de tidigare gällande subventionsvillkoren genom att
formellt påbörja byggnadsprojektet före årsskiftet.
En fördelning av bostadsinvesteringarna på ny- resp. ombyggnad
visar att det hittills funnits ett betydande samband dem
emellan. I tider med stor nyproduktion har sålunda
ombyggnadsverksamheten gått ned och när nyproduktionen har
minskat har ombyggnadsverksamheten ökat. Detta samband
förefaller nu att brytas. Enligt Finansdepartementets prognoser
kan således en samtidig nedgång i ny- och
ombyggnadsinvesteringarna förväntas under åren 1993 och 1994. En
bidragande orsak till att investeringarna i ombyggnader gått ned
är att den genomsnittliga investeringen per ombyggd lägenhet har
minskat kraftigt under det senaste åren. Den genomsnittliga
investeringsnivån per ombyggd lägenhet ligger i dag på ca
225000 kr mot nästan det dubbla för ett par år sedan.
Diagram 2: Bostadsinvesteringarnas fördelning på ny- och
ombyggnad under åren 1970--1994 (miljarder kronor i 1985 års
priser)
Arbetslösheten bland byggnadsarbetare har under de två senaste
året stigit kraftigt. Under slutet av 1980-talet var problemet
det omvända. Bristen på byggnadsarbetare ansågs leda till en
ovanligt stor löneglidning som i sin tur bidrog till de snabbt
ökande byggnadskostnaderna under ett antal år.
Enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar
(AKU) ökade det genomsnittliga antalet sysselsatta inom
byggnadsindustrin från 257000 år 1985 till 313000 år 1990.
År 1991 uppgick årsmedeltalet till 312000. Därefter har
antalet sysselsatta gått ned, och för år 1992 uppgick
årsmedeltalet till 273000 sysselsatta. Nedgången har därefter
fortsatt och i januari 1993 beräknades antalet sysselsatta uppgå
till 252000 (uppgiften justerad med hänsyn tagen till en
omläggning av mätmetoden fr.o.m. år 1993). Även om den senare
uppgiften, på grund av att den avser en enskild månad där
säsongsvariationer m.m. spelar in, inte är fullt jämförbar med
de övriga belyser den en nedåtgående tendens.
Arbetslöshetssiffrorna för branschen pekar i samma riktning.
Frånsett vissa säsongsmässiga variationer har andelen arbetslösa
inom byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa (kassa 36) ökat sedan
maj 1990. Vid denna tidpunkt uppgick andelen arbetslösa till
2,0%, medan den i februari 1993 hade ökat till 24,7 %.
Diagram3: Arbetslösheten bland byggnadsarbetare åren
1990--1993 (procent av medlemmarna i kassa 36)
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen
Utskottet
Inledning
I samband med riksdagsbehandlingen hösten 1992 av proposition
1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin
väcktes motioner med förslag om olika former av stöd i syfte att
öka sysselsättningen inom byggsektorn och då speciellt inom den
s.k. ROT-sektorn (ROT = Reparation, Om- och Tillbyggnad).
Bostadsutskottet avlämnade den 24 november ett yttrande till
finansutskottet över de förslag i propositionen och i motionerna
som avsåg utskottets beredningsområde (1992/93:BoU2y). I
yttrandet framhöll utskottet vikten av att åtgärder vidtas i
syfte att öka sysselsättningen inom olika delar av byggsektorn.
Finansutskottet instämde i sitt betänkande i bostadsutskottets
uppfattning och betonade samtidigt att sysselsättningsskapande
åtgärder inom byggsektorn också bör kunna inriktas mot vissa
upprustningsbehov inom den offentliga sektorn (1992/93:FiU1). I
finansutskottets betänkande påpekades vidare att man erfarit att
regeringen hade för avsikt att lägga fram förslag som leder till
ökad ROT-verksamhet åren 1993 och 1994. Vad finansutskottet
anfört i denna fråga gav riksdagen regeringen till känna.
I årets budgetproposition presenteras vissa förslag om
förändrade villkor för stödformer av betydelse för den s.k.
ROT-verksamheten. Vidare har under den allmänna motionstiden i
ett stort antal motioner tagits upp frågan om hur
byggarbetslösheten skall kunna begränsas genom olika former av
stimulans för ROT-åtgärder såväl i bostadsbeståndet som i
kommunala byggnader m.m. Förslag med denna inriktning berör i
olika grad flera utskotts beredningsområden, i första hand
bostads-, finans-, arbetsmarknads- och skatteutskotten. Arbetet
inom riksdagen har fördelats så att den formella behandlingen av
huvuddelen av de aktuella förslagen görs av bostadsutskottet.
Förslagen behandlas i detta betänkande. Finansutskottet har
emellertid utifrån de överväganden utskottet har att göra
avseende den ekonomiska politikens inriktning den 25 februari
tagit principiell ställning till behovet av åtgärder för att
komma till rätta med det svåra läget på arbetsmarknaden
(1992/93:FiU10). Mot denna bakgrund har finansutskottet förordat
att beslut fattas om ett program som syftar till ökad
ROT-verksamhet under åren 1993 och 1994. Finansutskottet anför i
sitt betänkande:
Enligt utskottets mening bör åtgärderna ha följande
inriktning:
Den outnyttjade arbetskrafts- och produktionskapacitet som
finns skall användas för att förhindra ytterligare utslagning.
Åtgärderna skall på sikt bidra till att öka den offentliga
sektorns sparande genom att indirekta effekter inräknas.
Åtgärder som kan påräkna en betydande andel privat
finansiering bör prioriteras.
Mot denna bakgrund anser utskottet att följande åtgärder bör
vidtas:
1. Stöd för reparation och bostadsförbättringsåtgärder
RBF-stödet (dvs. räntestödet för reparation av främst
allmännyttans hyreshus) bör förlängas att gälla under åren 1993
och 1994. Förslaget bör träda i kraft den 1 mars 1993. Kostnaden
beräknas till 135 miljoner kronor per år.
2. Statlig subvention av underhåll och reparationer av vissa
kommunala byggnader
Bidrag skall utgå till kommuner för reparation och underhåll
av skolor, sjukhem, ålderdomshem, daghem och vissa
kulturlokaler. Idrottsanläggningar, samlingslokaler eller
va-nätet bör inte omfattas av bidraget. Bidragsandelen bör vara
30 %. Den totala kostnaden härför får uppgå till 800 miljoner
kronor.
3. Räntebidrag för ombyggnad av bostäder
Regeringen bör bemyndigas medge att de ansökningar för
ombyggnad av bostäder som inkom så sent under år 1992 att de
inte hann behandlas skall omfattas av 1992 års regler.
Åtgärderna kommer att omfatta ca 5000 lägenheter. Kostnaden
beräknas till 60 miljoner kronor för år 1993.
4. Ombyggnad av äldrebostäder
Satsning i form av direktbidrag till ROT-verksamhet bör göras
inom äldrebostäder till en kostnad av 120 miljoner kronor.
Utskottet förutsätter att regeringen utformar reglerna.
5. Kulturmiljövård
Riksantikvarieämbetets resurser för kulturmiljövård räknas upp
tillfälligt med 50 miljoner kronor.
6. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
Bidragsramen för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
utökas med 15 miljoner kronor.
7. Avdrag mot fastighetsskatten för vissa underhållsåtgärder
Skattereduktion mot fastighetsskatten medges för villaägare,
bostadsföreningar, bostadsrättsföreningar och
bostadshyreshusägare för underhålls- och reparationsåtgärder
t.o.m. den 31 december 1994.
Avdrag skall medges med 30% av direkta arbetskostnader under
förutsättning att åtgärden utförs av momsregistrerat företag.
Skattereduktionen medges endast för arbetskostnader som
överstiger 2 000 kronor per lägenhet, och skattereduktionen får
uppgå till maximalt 10000 kronor, lika för alla. Den totala
kostnaden beräknas till 1,5 miljarder kronor.
8. Räntesubventioner
Överenskommelsen mellan regeringen och Socialdemokraterna
hösten 1992 om besparingar på bostadssektorn om 3 miljarder
kronor såsom de redovisas i finansutskottets betänkande
1992/93:FiU1 (s. 86) ligger fast.
Finansutskottet föreslår i detta betänkande att medel anvisas
för underhåll och reparationer av vissa kommunala byggnader
(punkt 2, ovan). Utskottet återkommer till detta.
Finansutskottet förutsätter att vad utskottet här har anfört om
åtgärder för att komma till rätta med det svåra läget på
arbetsmarknaden beaktas av övriga utskott vid behandlingen av
hithörande frågor under våren 1993. Förslag i dessa frågor bör
enligt utskottets mening föreläggas riksdagen under våren. Det
bör ankomma på resp. utskott att ange den närmare utformningen
av förslagen.
Finansutskottets ovan återgivna ställningstagande om behovet
av ett ROT-program har föregåtts av överläggningar mellan
partiföreträdare från flera olika utskott i syfte att uppnå en
så bred överenskommelse som möjligt. Ställningstagandet har
således en bred förankring även bland bostadsutskottets
ledamöter. Vid kammarbehandlingen den 10 mars av
finansutskottets betänkande 1992/93:FiU10 återremitterades
betänkandet till utskottet för förnyad behandling. Enligt
bostadsutskottets mening bör dock de riktlinjer för ett
ROT-program som lagts fram av finansutskottet ligga fast. Vad
finansutskottet förordat kommer därför att bilda utgångspunkt
för bostadsutskottets vidare överväganden i detta betänkande.
De delar av programmet som avser åtgärder som faller inom
bostadsutskottets beredningsområde utvecklas och preciseras med
beaktande av förslag i budgetpropositionen och i motioner.
Utskottet redovisar även föreliggande planer för det vidare
beredningsarbetet inom riksdagen i de frågor om ROT-programmets
innehåll som inte formellt behandlas i detta betänkande.
Betänkandet har för att underlätta samordningen mellan
riksdagens olika beslut avseende ROT-programmet i det följande
disponerats utifrån samma punktindelning som återfinns i det
ovan återgivna avsnittet i finansutskottets betänkande. Därefter
behandlas vissa frågor om villkoren för stöd enligt
ROT-programmet och slutligen förslag i propositionen och
motioner som inte har direkt anknytning till det förordade
ROT-programmet. Utskottet vill dock inledningsvis redovisa
behovet av ett ROT-program, en fråga som diskuteras såväl i
budgetpropositionen som i ett stort antal motioner.
Behovet av ett ROT-program
I inte mindre än 16 motioner förs fram krav på mer eller
mindre omfattande program för att stimulera olika typer av
ROT-åtgärder. Gemensamt för förslagen är att de i hög grad utgår
från den minskade sysselsättningen i byggbranschen. Programmen
är ett sätt att tidigarelägga projekt som ändå skulle kommit
till stånd och därmed öka sysselsättningen. De förordade
ROT-programmen har i många fall en bred inriktning mot såväl
bostäder som t.ex. kommunala byggnader m.m.
Av motionsförslagen har sex en mera övergripande omfattning.
I motion Bo219 (nyd) förs fram krav på stöd till ROT-arbeten
på vatten- och avloppsstammar i hus och mark. Förslag om ett
ROT-program för bostäder lämnas i motion Bo221 (s). I motion
Bo239 (v) hemställs om åtgärder för att öka
ombyggnadsverksamheten (yrkande 4), ett ROT-program för bostäder
och kommunala fastigheter m.m. (yrkande 11) samt att ett anslag
på 280 miljoner kronor skall anvisas till räntekostnader för
statliga garantier om 3,5 miljarder kronor för lågräntelån till
ROT-verksamhet (yrkande 12). Förslag om ett ROT-program för
byggsektorn förs också fram i motion Bo249 (nyd) liksom i motion
Fi211 (nyd) yrkande 16. Slutligen hemställs i motion Bo206 (c)
att stöd skall kunna utgå för installation av tilläggsruta m.m.
I sju av motionerna förs fram förslag om regionalt inriktade
ROT-program.
Förslag om ett ROT-program m.m. lämnas i motion Bo218 (s)
avseende Stockholms län, i motion Bo220 (s) avseende Värmland, i
motion Bo236 (s) yrkande 4 avseende Västernorrland, i motion
A425 (s) yrkande 2 avseende västregionen, i motion A426 (s)
yrkande 1 avseende Hallands län, i motion A445 (s) yrkande 2
avseende Gävleborgs län samt i motion N317 (s) yrkande 15
avseende Sörmland.
Slutligen förs i tre motioner fram förslag om ROT-program som
främst avser kommunala byggnader och anläggningar.
Enligt motion N317 (s) yrkande 16 bör ett ROT-program för
kommunala lokaler i Sörmland införas. I motion Ub443 (kds, m,
fp, c) yrkande 2 förordas insatser för att se över
vattenledningsnäten. Förslaget i motion Ub502 (v) yrkande 6
innefattar krav på ett ROT-program för upprustning av skolans
arbetsmiljö.
Till grund för förslagen i motionerna ligger, som framgår
ovan, främst en strävan att öka byggverksamheten och därigenom
också byggsysselsättningen. Även om sysselsättning primärt inte
är en fråga för bostadsutskottet att behandla kan utskottet
konstatera att arbetsmarknadsläget nu är sådant att det finns
ett uppenbart behov av sysselsättningsskapande åtgärder inom
byggsektorn. Det är också bedömningar av läget på
arbetsmarknaden som ligger till grund för det förslag till
ROT-program som i sina huvuddrag förs fram av finansutskottet
och som till väsentliga delar preciseras och konkretiseras i
detta betänkande. Det föreligger sålunda en bred enighet om
behovet av att genom särskilda åtgärder motverka nedgången i
byggsysselsättningen.
På kort sikt leder nedgången i byggverksamheten till betydande
kostnader för den enskilde, för byggsektorn och för samhället i
form av ökad arbetslöshet och produktionsbortfall. En fortsatt
nedgång riskerar dessutom att leda till ytterligare kostnader på
lång sikt. Som framhålls i budgetpropositionen (prop.
1992/93:100 bilaga 8, s. 112) finns det en stor risk för att
kapacitet slås ut i så stor utsträckning under de närmaste åren
att byggsektorn blir en löne- och inflationsdrivande trång
sektor under nästa högkonjunktur. Sett även ur ett långsiktigt
perspektiv finns det enligt utskottets mening sålunda starka
skäl som talar för att åtgärder vidtas som bidrar till att
trygga en över tiden erforderlig byggkapacitet.
Som framgår av det ovan anförda finns det, sett både i ett
kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv, starka skäl som
talar för att omedelbara åtgärder vidtas för att ta till vara
outnyttjad arbetskrafts- och produktionskapacitet i byggsektorn.
Enligt utskottets mening bör stimulanser införas som leder till
en ökad ROT-verksamhet i första hand under åren 1993 och 1994.
Som framgått ovan har finansutskottet den 25 februari 1993
förordat att ett ROT-program utarbetas. Med anledning härav och
med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om behovet av
ett ROT-program bör inte de nu aktuella motionerna föranleda
någon riksdagens ytterligare åtgärd. Till den närmare
utformningen m.m. av det nu förordade ROT-programmet återkommer
utskottet nedan.
Ett ROT-program för åren 1993 och 1994
1. Räntestöd för underhåll
I det ROT-program som finansutskottet förordat och
bostadsutskottet ovan principiellt anslutit sig till ingår som
punkt 1 att det s.k. RBF-stödet, dvs. det bidrag som utgår
enligt förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid
förbättring av bostadshus, behålls under åren 1993 och 1994. I
detta avsnitt behandlas förslag i budgetpropositionen och i
motioner avseende RBF-stödet.
Bidrag lämnas enligt RBF-förordningen för vissa underhålls-
och förbättringsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Bidraget
utgår fr.o.m. den 1 januari 1993 med 25% av den beräknade
räntekostnaden för bidragsberättigade åtgärder. Till grund för
ränteberäkningen ligger en i huvudsak schablonmässigt beräknad
kostnad för de utförda åtgärderna. Bidragstiden är 10 eller 20
år beroende på hur lång tid åtgärderna kan nyttiggöras.
I budgetpropositionen föreslås att RBF-stöd inte skall lämnas
för åtgärder som den 11 januari 1993, dvs. vid tidpunkten för
propositionens avlämnande, inte har påbörjats. Det framhålls i
propositionen att förslaget utgår från uppfattningen att det
kapital som behövs för att företagen skall kunna genomföra
reparations- och underhållsarbeten, dvs. kostnader i
fastighetsförvaltningen, bör genereras inom företagen. Detta
anses dock förutsätta att företag som nu schablonbeskattas
övergår till konventionell beskattning. Frågan om en övergång
för allmännyttiga bostadsföretag från schablonbeskattning till
beskattning enligt konventionell metod bereds för närvarande
inom regeringskansliet.
Mot bakgrund av kravet på en stram finanspolitik anser
regeringen emellertid att möjligheten till nya RBF-stöd bör
avvecklas innan förslaget om övergång till konventionell
beskattning av alla bostadsföretag har lagts fram. Det påpekas
dock i propositionen att i anslutning till omläggningen av
beskattningsmetod bör de företag som nu schablonbeskattas ges
rätt att göra direktavdrag även för kostnader för sådana
reparations- och underhållsåtgärder som utförts före
omläggningen och för vilka räntebidrag inte har lämnats.
Regeringens förslag om att avveckla RBF-stödet har mött
invändningar i fem motioner. Två motioner innehåller yrkanden om
avslag på regeringsförslaget. I tre motioner föreslås att
avvecklingen senareläggs och samordnas med övergången till
konventionell beskattning för de allmännyttiga bostadsföretagen.
I de två motioner i vilka det yrkas ett direkt avslag på
regeringsförslaget, motionerna Bo236 (s) yrkande 1 och Bo238
(s) yrkande 7, anförs flera skäl för att behålla RBF-stödet i
dess nuvarande utformning. Motion Bo236 (s) innehåller framför
allt överväganden mot bakgrund av den tilltagande
byggarbetslösheten. Besparingar för staten på RBF-stödet anses
leda till ökade utgifter för arbetsmarknadsstöd. I motion Bo238
(s) anförs dessutom att en avveckling av RBF-stödet riskerar att
leda till stora boendekostnadsökningar alternativt neddragna
investeringsvolymer.
Enligt vad som anförs i motionerna Bo203 (c) och Bo247 (kds)
är den av regeringen föreslagna tidpunkten för en avveckling av
RBF-stödet olämpligt vald. Avskaffandet av RBF-stödet föreslås i
stället senareläggas och samordnas med övergång till
konventionell beskattning för de allmännyttiga bostadsföretagen.
En avveckling av RBF-stödet från den 11 januari 1993 enligt
regeringsförslaget bedöms få negativa effekter på såväl
byggsysselsättningen som möjligheterna att genomföra angelägna
underhållsåtgärder.
Även i motion Bo247 (c) föreslås en senareläggning av
avvecklingen av RBF-stödet. I motionens yrkande 2 föreslås att
denna senareläggning bör kombineras med en besparing på utgående
RBF-stöd. Besparingen föreslås ske genom att räntebidrag endast
utgår beräknat på 90% av aktuellt bidragsunderlag. I motionen
framhålls också RBF-stödets betydelse för att i balansräkningen
kunna aktivera den typ av åtgärder som stödet omfattar.
Motionens yrkande 1 innebär att riksdagen hos regeringen skall
begära förslag om att denna typ av åtgärder skall få aktiveras
även sedan RBF-stödet har avvecklats. En aktivering innebär att
bostadsföretaget får ta upp ett belopp motsvarande
bidragsunderlaget för RBF-stödet som en särskild post bland
tillgångarna i balansräkningen. Denna möjlighet regleras i lagen
(1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån
m.m.
Bostadsutskottet gör följande överväganden angående de ovan
redovisade förslagen avseende RBF-stödet.
En omfattande reparations- och underhållsverksamhet har under
de senaste åren erhållit RBF-stöd. Under de tre senaste
budgetåren har investeringsvolymen för sådana åtgärder
överstigit fyra miljarder kronor för vart och ett av åren.
Verksamheten sysselsätter ett stort antal byggnadsarbetare,
hantverkare m.fl. Som har framhållits såväl i de ovan behandlade
motionerna som i skrivelser m.m. som tillställts utskottet
skulle en avveckling av RBF-stödet i rådande arbetsmarknads- och
konjunkturläge riskera att drastiskt minska omfattningen av den
typ av reparations- och underhållsåtgärder som i dag erhåller
RBF-stöd. Detta skulle kunna leda till ytterligare arbetslöshet
inom byggnadssektorn i ett redan mycket ansträngt läge. Mot
denna bakgrund anser bostadsutskottet, liksom finansutskottet,
att RBF-stödet inte nu bör avvecklas utan behållas under åren
1993 och 1994. Ett riksdagens beslut i enlighet med
bostadsutskottets ställningstagande innebär att bidragsgivningen
till RBF-åtgärder bör fortgå enligt nuvarande regler.
Utskottets ställningstagande vad gäller RBF-stödet innebär att
frågan om hur reparations- och underhållsåtgärder i det aktuella
bostadsbeståndet skall finansieras i ett längre perspektiv inte
nu behöver avgöras. Inte heller behöver frågan om hur en
avveckling av RBF-stödet påverkar möjligheten att i
balansräkningen aktivera den typ av åtgärder som stödet omfattar
närmare övervägas av utskottet i detta sammanhang. Frågan om vad
som skall gälla när reparations- och underhållsåtgärder kan vara
berättigade både till RBF-stöd och till andra nyinrättade
stödformer övervägs nedan. Även frågan om hur den aktuella
anslagsposten i statsbudgeten påverkas av en forsatt stödgivning
behandlas nedan.
Vad utskottet ovan förordat om ett fortsatt stöd enligt
RBF-förordningen bör riksdagen med anledning av motionerna Bo203
(c), Bo236 (s) yrkande 1, Bo238 (s) yrkande 7, Bo240 (kds) och
Bo247 (c) samt med avslag på förslaget i budgetpropositionen som
sin mening ge regeringen till känna.
2. Statlig subvention av underhåll och reparationer av vissa
kommunala byggnader
Enligt vad som föreslås i finansutskottets betänkande
1992/93:FiU10 skall bidrag under åren 1993 och 1994 kunna utgå
till kommuner för reparation och underhåll av skolor, sjukhem,
ålderdomshem, daghem och vissa kulturbyggnader.
Idrottsanläggningar, samlingslokaler och VA-nätet förutsätts
inte omfattas av bidraget. Bidraget avses utgå med 30 % av
kostnaden och omfatta reparations- och underhållsarbeten som
påbörjas före den 1 juli 1994 och som slutförs senast den 30
juni 1995. Den totala kostnaden för bidragsgivningen får uppgå
till 800 miljoner kronor.
I sammanhanget bör enligt bostadsutskottets mening framhållas
att vissa av de åtgärder som kan komma i åtnjutande av
subventionen till kommunala byggnader även kan omfattas av de
delar av ROT-programmet som utskottet sakbehandlar i detta
betänkande. Frågan om behovet av samordning m.m. i dessa fall
behandlar utskottet nedan.
3.Räntebidrag för ombyggnad av bostäder
I betänkandet 1992/93:BoU9 anförde bostadsutskottet att det
kunde finnas ärenden som kommit in till länsbostadsnämnderna
under år 1992 men som inte skulle komma att få statligt stöd
enligt 1992 års regler. Det fanns enligt utskottets mening
därför skäl att ge regeringen bemyndigande att tillämpa 1992 års
regler i dessa fall. Riksdagen beslutade också i enlighet med
bostadsutskottets förslag. Med anledning av riksdagsbeslutet har
regeringen i fråga om ombyggnad beslutat att 1992 års regler
skall gälla i de fall ansökan om lån har inlämnats till
länsbostadsnämnden före den 18 november 1992 och beslut om stöd
har fattats efter den 3 december 1992. Övergångsreglerna
avseende ombyggnad gäller endast flerbostadshus. Som en
ytterligare förutsättning gäller att projektet skall påbörjas
före den 1 juli 1993.
I motionerna Bo236 (s) yrkande 2, Bo238 (s) yrkande 5 samt
Bo239 (v) yrkande 9 hemställs om att 1992 års regler för stöd
till ombyggnader skall gälla för samtliga projekt för vilka
ansökan inkommit till länsbostadsnämnden under 1992 och som
påbörjas under år 1993. I samtliga motioner ingår förslaget som
en del i strävandena att öka ombyggnadsverksamheten.
De ovan redovisade övergångsreglerna innebär att ett betydande
antal ombyggnadsprojekt som annars inte skulle erhållit stöd
enligt 1992 års regler nu får stöd enligt dessa regler. Mot
bakgrund av läget på byggarbetsmarknaden finns det enligt
bostadsutskottets mening anledning att utsträcka denna möjlighet
ytterligare. I enlighet med vad finansutskottet förordat i sitt
betänkande bör sålunda nya övergångsregler utformas så att
ytterligare ca 5000 lägenheter för vilka ansökan om
ombyggnadsstöd inkommit under 1992 kommer att omfattas av 1992
års regler.
Den administrativa ordning som sedan år 1992 tillämpas för
ansökan om statligt bostadsstöd innebär att det är svårt att med
exakthet överblicka antalet ärenden som vid en given tidpunkt
har aktualiserats i kommunerna eller hos länsbostadsnämnderna.
Tillgängliga uppgifter tillsammans med de bedömningar som i dag
finns avseende antalet ärenden som inkommit under år 1992 och
som, trots de särskilda övergångsreglerna, inte kommer att
omfattas av 1992 års ombyggnadsregler ger dock vid handen att de
nya övergångsreglerna bör ges följande utformning. Stöd enligt
1992 års regler bör enligt utskottets mening kunna utgå för
ombyggnad av flerbostadshus i de fall ansökan om stöd inkommit
till kommunen eller till länsbostadsnämnden senast den 31
december 1992. För att den eftersträvade effekten på
sysselsättningen under åren 1993 och 1994 skall uppnås bör som
en ytterligare förutsättning dessutom gälla att de egentliga
byggnadsarbetena påbörjas före den 31 december 1993.
Den av utskottet förordade utformningen av ROT-programmet i nu
aktuell del innebär att de ovan diskuterade övergångsreglerna
kommer att ersättas med de nu beskrivna villkoren för
utnyttjande av 1992 års regelsystem. Till frågan om förslagets
anslagspåverkan återkommer utskottet nedan.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo236 (s) yrkande
2, Bo238 (s) yrkande 5 samt Bo239 (v) yrkande 9 anfört om
tillämpningen av 1992 års regler för stöd vid ombyggnad i vissa
fall bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
4. Ombyggnad av äldrebostäder
I finansutskottets betänkande 1992/93:FiU10 föreslås
satsningar på ombyggnad av äldrebostäder till en kostnad av 120
miljoner kronor.
I motionerna Bo236 (s) yrkande 3, Bo238 (s) yrkande 6 och
Bo239 (v) yrkande 8 förs fram förslag om att ombyggnad av
äldrebostäder under år 1993 skall få ske enligt de regler som
gällt för år 1992. Till grund för de aktuella förslagen ligger
främst en strävan att av bl.a. arbetsmarknadsskäl stimulera
ombyggnadsverksamheten.
Det finns även enligt utskottets mening anledning att vidta
åtgärder med den av motionärerna förordade inriktningen. Som
framgått ovan bör det förordade ROT-programmet även innefatta
ett särskilt stöd till ombyggnad av äldrebostäder.
Utskottets ställningstagande ovan (punkt 3. i ROT-programmet)
innebär att möjligheten att erhålla stöd enligt 1992 års
subventionsregler utvidgas till att omfatta alla ombyggnader för
vilka ansökan inkommit under år 1992 och som påbörjas under år
1993. Denna utvidgade möjlighet gäller givetvis även ombyggnad
av äldrebostäder. De nu diskuterade åtgärderna avser ett stöd
till ombyggnad av äldrebostäder som går utöver möjligheten att
uttnyttja 1992 års subventionsregler. Bakgrunden härtill är att
det måste bedömas som särskilt angeläget att erforderliga
ombyggnadsåtgärder kommer till stånd i dessa bostäder.
Möjligheten att erhålla ett stöd motsvarande vad som utgår
enligt 1992 års regler bör därför utvidgas till att gälla vissa
ärenden där ansökan om stöd inkommer efter år 1992. En sådan
ordning torde kunna stimulera till ombyggnadsåtgärder i
äldrebostäder som i annat fall riskerar att fördröjas under
flera år.
I de ovan återgivna motionerna föreslås att 1992 års regler
skall få tillämpas för ombyggnader av äldrebostäder även under
år 1993. Som redan framhållits kommer så i stor utsträckning att
bli fallet redan om utskottets förslag under punkten 3 i det
förordade ROT-programmet vinner riksdagens bifall. Vad gäller
den ytterligare möjlighet till utökat ombyggnadsstöd för
äldrebostäder som nu diskuteras bör dock en annan lösning än en
direkt tillämpning av 1992 års räntebidragsregler väljas.
Principen bör vara att ansökningar om stöd till ombyggnad av
äldrebostäder som inkommer efter år 1992 bör få stöd i huvudsak
enligt förordningen 1992:986 om statlig
bostadsbyggnadssubvention, dvs. enligt det subventionssystem som
gäller fr.o.m. år 1993. Ett temporärt investeringsbidrag bör
emellertid utgå i de aktuella fallen i syfte att utjämna
skillnaden mellan 1992 och 1993 års regler avseende
subventionsnivån och omfattningen av stödberättigade åtgärder.
Som en ytterligare förutsättning för investeringsstöd bör gälla
att projektet inte har påbörjats före år 1993.
Den närmare bidragsnivån för det temporära
investeringsbidraget för ombyggnad av äldrebostäder bör det
ankomma på regeringen att fastställa. Enligt utskottets
bedömning torde dock ett investeringsbidrag på 10 % av
bidragsunderlaget kunna få den avsedda stimulanseffekten.
Investeringsbidrag bör kunna beviljas inom en ram om totalt 120
miljoner kronor. Som villkor för investeringbidraget bör gälla
att ombyggnaden påbörjas under år 1993 eller 1994 samt att
ansökan om bidrag inkommit senast den 31 december 1994. Som ett
ytterligare villkor bör gälla att ombyggnaden färdigställs
senast under år 1995. Bidraget utbetalas efter färdigställandet.
Vad gäller avgränsningen av den bidragsberättigade kretsen,
dvs. vad som skall avses med äldrebostäder vid prövning av
ansökan om investeringsbidrag, finns inga definitioner eller
avgränsningar i förordningen (1992:986) om statlig
bostadsbyggnadssubvention. Utskottets avsikt är emellertid att i
princip samma typer av bostäder som enligt 1992 års
räntebidragsregler omfattades av de regler som avsåg särskilda
boendeformer för äldre skall kunna komma i åtnjutande av
investeringsbidraget. Det bör ankomma på regeringen att överväga
om kretsen av bidragsberättigade närmare behöver avgränsas.
Vad utskottet ovan anfört om ett investeringsbidrag för
ombyggnad av äldrebostäder med anledning av motionerna Bo236 (s)
yrkande 3, Bo238 (s) yrkande 6 och Bo239 (v) yrkande 8 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Frågan om ram
och anslag för ett sådant bidrag behandlas nedan.
5. Kulturmiljövård
Enligt finansutskottets principella ställningstagande bör
Riksantikvarieämbetets resurser för kulturmiljövård räknas upp
tillfälligt med 50 miljoner kronor. Den formella beredningen av
denna fråga kommer att ske i kulturutskottet och redovisas i
betänkandet 1992/93:KrU23 med debattdag i kammaren planerad till
den 1 april.
6. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
Innebörden i denna punkt i ROT-programmet är att stöd för
konstnärlig utsmyckning i bostadsområden får beviljas inom en
ram om 15 miljoner kronor. Frågan om hur de närmare villkoren
för detta stöd bör utformas kommer att behandlas av
bostadsutskottet i betänkandet 1992/93:BoU16. Enligt de planer
som för närvarande föreligger kommer detta betänkande att
debatteras i kammaren den 15 april.
7.Avdrag mot fastighetsskatten för vissa underhållsåtgärder
Som en del i det av finansutskottet förordade ROT-programmet
ingår att skattereduktion mot fastighetsskatten skall medges för
fastighetsägare för underhålls- och reparationsåtgärder t.o.m.
utgången av år 1994.
Även om det primärt ankommer på skatteutskottet att behandla
den närmare utformningen av förslaget i denna del finns det
enligt bostadsutskottets mening anledning att något beröra
detsamma i detta betänkande. Frågan om utformningen av
skatteavdraget m.m. behandlas dessutom i bostadsutskottets
yttrande 1992/93:BoU6y till skatteutskottet.
Den förordade avdragsrätten riktar sig till ägare av
bostadsfastigheter. För att ytterligare betona avdragets
knytning till bostadsförsörjningen kan det enligt utskottets
mening finnas anledning att göra vissa preciseringar. Från de
utgångspunkter bostadsutskottet har att beakta anser utskottet
att avdrag endast bör avse bostäder för permanentboende. I detta
sammanhang bör dessutom övervägas behovet av att avgränsa de
åtgärder som skall omfattas av avdragsrätten.
Avdragsrätten kan maximalt uppgå till 10000 kr per lägenhet.
För tydlighetens skull bör enligt utskottets mening anges att
härmed avses det sammantagna avdragsberättigade beloppet för
åtgärder som vidtas under 1993 och 1994. I avsikt att
tillförsäkra ägare av bostadshus med låga taxeringsvärden, t.ex.
i mindre orter eller på landsbygden, möjlighet att utnyttja
reduktionen mot fastighetsskatten fullt ut bör eventuellt
kvarstående reduktionsbelopp dessutom kunna få tas i anspråk
under ett eller flera efterföljande taxeringsår.
I detta sammanhang bör även tas upp frågan om den nedre
gränsen för avdragsrätten. Enligt finansutskottet bör avdrag
endast medges i de fall arbetskostnaden uppgår till 2000 kr
per lägenhet. Det är naturligtvis rimligt att bl.a. av
administrativa skäl sätta upp en sådan gräns. Även enligt
bostadsutskottes mening bör således en nedre gräns på 2000 kr
gälla. Däremot kan det enligt bostadsutskottes mening finnas
anledning att knyta denna gräns till fastigheten. En ordning där
gränsen sätts till ett visst belopp per lägenhet innebär att
endast mera omfattande åtgärder skulle bli aktuella för avdrag i
fastigheter med ett större antal lägenheter.
En ytterligare fråga som bör belysas är behovet av en
samordning mellan den nu diskuterade skattereduktionen och andra
stödformer. Inte minst sysselsättningsskäl talar enligt
bostadsutskottets mening för att dubbelt stöd inte bör utgå för
samma åtgärd. Skattereduktion bör sålunda medges endast för
åtgärder för vilka räntebidrag, RBF-stöd eller annat stöd inte
utgår. Sådan reduktion bör inte heller komma i fråga i de fall
en fastighetsägare i annan ordning kan tillgodogöra sig avdrag
för åtgärderna vid beskattningen.
Avslutningsvis vill utskottet något beröra frågan om
ikraftträdandet av den nu förordade avdragsrätten. Avsikten med
ROT-programmet i sin helhet är att genom olika stimulansåtgärder
snabbt få i gång byggnadsåtgärder som annars inte skulle ha
kommit till stånd eller som skulle ha genomförts vid en senare
tidpunkt. Det framstår enligt utskottets mening mot bakgrund
härav som lämpligt att endast sådana åtgärder som påbörjas sedan
riksdagen fattat beslut i ärendet skall omfattas av
avdragsrätten. Samtidigt kan det naturligtvis inte uteslutas att
det kan finnas svårigheter förknippade med att införa den
förordade avdragsrätten mitt under ett inkomstår. Skulle så vara
fallet bör det enligt bostadsutskottets mening övervägas att
låta avdragsrätten omfatta åtgärder som påbörjas under år 1993.
Vissa frågor om villkoren för stöd enligt ROT-programmet m.m.
Samordningen mellan olika stödformer samt ikraftträdandet
Det nu aktuella ROT-progammet innehåller en rad åtgärder som i
vissa fall gör en samordning mellan stödformerna nödvändig.
Beroende av den närmare utformningen av villkoren för stöd
genom de olika delarna av de förordade ROT-programmet kan
sannolikt i vissa fall inträffa att en åtgärd blir
bidragsberättigad enligt flera stödformer. Utskottet har ovan
berört denna fråga. För tydlighetens skull bör dock framhållas
att avsikten givetvis inte är att dubbel subvention skall kunna
utgå. Har statlig subvention eller skatteavdrag utnyttjats
enligt en stödform skall inte samma åtgärd kunna berättiga till
stöd även enligt en annan stödform. Det får förutsättas att
regeringen i samband med utarbetandet av de närmare
stödvillkoren beaktar denna fråga. Vad utskottet nu anfört
avseende samordning mellan ROT-programmets stödformer bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Avslutningsvis berör utskottet i detta avsnitt frågan om
tidpunkten för ikraftträdandet av de olika åtgärderna i
ROT-programmet.
Enligt bostadsutskottes mening bör strävan vara att
åstadkommma en ordning som medger att stödberättigade åtgärder
kan komma i gång så snabbt som möjligt. Det vore mot bakgrund
härav önskvärt att erforderliga författningar m.m. kunde träda i
kraft i omedelbar anslutning till riksdagens beslut. En sådan
ordning är av både formella och administrativa skäl dock inte
möjlig. För att aktuella projekt trots detta skall kunna
påbörjas så snart ett riksdagsbeslut föreligger bör enligt
utskottets mening gälla att ett sådant påbörjande vid den
efterföljande prövningen inte skall utgöra hinder för att stöd
m.m. skall kunna utgå. Det finns med det av utskottet nu
förordade förfaringssättet naturligtvis en viss risk för att ett
projekt som påbörjats innan beslut om stöd föreligger vid en
närmare prövning inte visar sig vara berättigat till sådant
stöd. Med den föreslagna utformningen av de olika åtgärderna i
ROT-programmet torde dock möjligheterna att i förväg göra en
sådan bedömning vara acceptabla.
Med hänvisning till tidpunkten för riksdagsbeslutet bör
sammanfattningsvis gälla att vid ett påbörjande efter den 24
mars 1993 skall stöd kunna utgå om övriga regler inte ger skäl
till annat beslut. De författningar m.m. som är erforderliga i
sammanhanget bör träda i kraft så snart som möjligt -- detta för
att bringa ytterligare klarhet i den närmare tillämpningen av
reglerna om ett ROT-program m.m. Vad utskottet nu anfört om
tidpunkten för ikraftträdandet m.m. bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
Vad nu anförts om frågan om ikraftträdandet gäller räntebidrag
för ombyggnad av bostäder samt bidrag för ombyggnad av
äldrebostäder. Beträffande frågan om en ordning avseende avdrag
mot fastighetsskatten ankommer det på skatteutskottet att lägga
fram förslag för riksdagen.
Ramar och anslag
De av utskottet ovan förordade åtgärderna innebär att
ytterligare medel kommer att behöva anvisas över statsbudgeten.
Åtgärderna innebär vidare att stödet till ombyggnad av
äldrebostäder bör begränsas av en särskild ram. I enlighet med
vad utskottet ovan anfört bör riksdagen sålunda fastställa en
ram för investeringsstöd till ombyggnad av äldrebostäder
på 120 miljoner kronor. Ramen får utnyttjas för projekt som
påbörjas under åren 1993 och 1994. Det får anses ankomma på
regeringen att bl.a. besluta om den regionala fördelningen av
ramen.
Det behov av ytterligare anslag över statsbudgeten som följer
av de av bostadsutskottet förordade åtgärderna kan beräknas till
135 miljoner kronor för förlängningen av RBF-stödet, till 60
miljoner kronor för den utökade möjligheten att erhålla
räntebidrag vid ombyggnad enligt 1992 års regler och till högst
120 miljoner kronor för det särskilda investeringsbidraget för
ombyggnad av äldrebostäder. Av detta tillkommande anslagsbehov
beräknas de 135 miljoner kronor som avser RBF-stödet komma att
belasta budgetåret 1993/94. Detta stöd utbetalas från anslaget
till räntebidrag som sålunda bör räknas upp med ett motsvarande
belopp. Till denna fråga återkommer utskottet i sitt betänkande
1992/93:BoU11 där det aktuella anslaget behandlas.
Kostnaderna för övriga stödåtgärder kan antas komma att
belasta statsbudgeten först efter budgetåret 1993/94. Genom att
de aktuella bidragen föreslås utbetalas först efter det att
åtgärderna genomförts torde tiden fram till utbetalning bli
sådan att anslag inte nu behöver anvisas i dessa fall. Utskottet
vill dessutom erinra om att den anslagskonstruktion som
tillämpas i detta fall ger regeringen möjlighet att, om så visar
sig erforderligt, medge att anslaget belastas utöver vad som
anvisats. Skulle en sådan ordning inte bedömas lämplig får det
förutsättas att regeringen återkommer till riksdagen i frågan.
Vissa övriga frågor
Enligt budgetpropositionen kan statens räntestöd för ombyggnad
av småhus efter de senaste beslutade ändringarna huvudsakligen
användas för tillbyggnad. I det nu mycket allvarliga
statsfinansiella läget kan fortsatta statliga åtaganden för att
bygga om mindre småhus till större enligt propositionen knappast
försvaras. Regeringen lägger därför fram förslag om att
möjligheterna att få räntebidrag för ombyggnad av småhus skall
slopas såvitt gäller nya ombyggnader av sådana hus. Med
hänvisning härtill föreslås att räntebidrag endast skall kunna
utgå till projekt som har påbörjats före den 11 januari 1993 --
dvs. den dag förslaget lämnades till riksdagen -- eller till
projekt för vilka bindande upphandlingsavtal då har träffats.
Bostadsutskottet delar vad som i budgetpropositionen anförts
om att räntebidragen för ombyggnad av småhus bör slopas.
Regeringens förslag tillstyrks.
Mot bakgrund av bl.a. nedgången i aktiviteten i
byggnadsverksamheten bör enligt förslaget i budgetpropositionen
vissa åtgärder vidtas för motverka fallet i byggsektorn --
åtgärder som måste vara riktiga ur långsiktig strukturell
synvinkel och som inte ökar budgetunderskottet. För att
stimulera ombyggnader inkl. s.k. genomgripande underhåll under
åren 1993 och 1994 föreslås därför att avvecklingen av
räntebidragen för sådana framtida ombyggnadsåtgärder
tidigareläggs. Under 1993 lämnas räntebidrag för ombyggnader av
flerbostadshus med 57 % av ett räntebelopp som motsvarar ett
bidragsunderlag multiplicerat med en räntesats
(subventionsräntan). För 1994 är räntebidragsandelen 52 %.
Enligt förslaget i budgetpropositionen bör räntebidragsandelen
begränsas till 36 % för de ombyggnadsarbeten på flerbostadshus
som påbörjas under år 1995 och till 25 % för de projekt som
påbörjas under år 1996. Genom att på detta sätt ändra
subventionsreglerna blir det enligt förslaget i propositionen
ekonomiskt fördelaktigare att tidigarelägga ombyggnadsåtgärder i
fråga om bostäder i första hand till åren 1993 och 1994.
Samhällets stöd till ombyggnader kan enligt motion Bo238 (s)
inte tillåtas bli lägre än vad som beslutats för år 1993. I
motionens yrkande 8 hemställs därför om att förslaget i
budgetpropositionen om att begränsa räntebidragsandelen vid
ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus skall avslås.
Till grund för det nu aktuella förslaget till ändring i
subventionsreglerna vid ombyggnader som påbörjas efter år
1994 ligger en strävan att stimulera ombyggnadsåtgärder i
fråga om bostäder i första hand för åren 1993 och 1994.
Utskottet delar denna strävan -- något som också kommit till
uttryck i det ROT-program som utskottet ovan ställt sig bakom. I
ROT-programmet ingår sålunda en rad åtgärder som är avsedda att
stimulera ombyggnader av bostäder. Enligt bostadsutskottets
mening bör dessa åtgärder kunna ge den stimulans av
ombyggnadsverksamheten som regeringens förslag syftar till. Det
finns enligt utskottets mening mot bakgrund härav inte nu
anledning att vidta ytterligare åtgärder i enlighet med
förslaget i budgetpropositionen. Förslaget avstyrks. Vad i
motion Bo238 (s) yrkande 8 förordats får därmed anses
tillgodosett.
I motion Bo235 (s) kritiseras den av regeringen förda
bostadspolitiken i olika avseenden. Vad gäller finansieringen av
ombyggnader föreslås i motionens yrkande 6 att riksdagen till
regeringen skall ge till känna att ombyggnader måste få ett
sådant finansiellt stöd att de kan genomföras utan drastiska
hyreshöjningar.
Bostadsutskottet delar givetvis motionärernas önskan att
drastiska hyreshöjningar vid ombyggnad skall kunna undvikas.
De genomsnittliga ombyggnadskostnaderna har under senare tid
påtagligt minskat, vilket även torde begränsa behovet av
hyreshöjningar i samband med ombyggnad. Det bör också framhållas
att flera av de åtgärder som utskottet i detta betänkande
föreslagit i syfte att stimulera ombyggnadsverksamheten indirekt
kommer att minska behovet av hyreshöjningar efter en ombyggnad.
Utskottet finner således inte skäl att tillstyrka förslaget i
motion Bo235 (s) yrkande 6.
Förslag om utökat stöd till vissa former av ombyggnader läggs
fram i motion Bo239 (v). Det gäller ombyggnad av kontorslokaler
till permanentbostäder resp. avspjälkning av smålägenheter från
större villor. I yrkande 7 föreslås att den statliga
bostadsbyggnadssubventionen i dessa fall skall utgå enligt samma
schablonregler som tillämpas vid stöd till nybyggnad. Förslaget
motiveras enligt motionärerna av hushållningssynpunkter och
behovet av smålägenheter.
De regler för statlig bostadssubvention som trädde i kraft vid
årsskiftet innebär att bidragsunderlaget för ombyggnad beräknas
utifrån den faktiska ombyggnadskostnaden, maximerad till en viss
andel av underlaget för en motsvarande nybyggnad. Denna ordning
valdes mot bakgrund av svårigheterna att tillämpa
nybyggnadsstödets generella regler i ombyggnadsfallet. Om samma
kvadratmeterschabloner som tillämpas vid nybyggnad skulle
användas vid ombyggnad blir stödets omfattning i förhållande
till de verkliga ombyggnadskostnaderna helt oförutsägbar.
Bostadsutskottet kan således inte instämma i förslaget i motion
Bo239 (v) yrkande 7 om nybyggnadsstöd till ombyggnad.
Yrkandet avstyrks.
Enligt vad som anförs i motion Bo210 (v) finns det ett stort
behov att byta fönster i många fastigheter. Motionärerna anser
att det är angeläget att byta fönster såväl av energiskäl som
för att uppnå en bättre boendemiljö med minskade bullernivåer.
Man föreslår därför att denna åtgärd skall berättiga till
ombyggnadsstöd.
Utbyte av fönster är inte en stödberättigad åtgärd enligt
de nya reglerna för statliga bostadsbyggnadssubventioner som
trädde i kraft den 1 januari i år. En av principerna i det nya
stödsystemet är att underhåll och reparationer i huvudsak inte
skall finansieras med detta stöd. Undantag har endast gjorts för
åtgärder som syftar till att vidmakthålla eller förbättra husets
huvudsakliga försörjningssystem för el, uppvärmning, va,
ventilation och transporter. Utskottet är inte berett att nu
föreslå någon ändring av denna ordning. Det bör dock i
sammanhanget framhållas att möjligheten att erhålla RBF-stöd för
utbyte av fönster kommer att kvarstå enligt det ROT-program som
redan förordats av riksdagen och som ytterligare utvecklas i
detta betänkande. Motion Bo210 (v) avstyrks således.
Hemställan
Utskottet hemställer
1.beträffande behovet av ett ROT-program
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo206, 1992/93:Bo218,
1992/93:Bo219, 1992/93:Bo220, 1992/93:Bo221, 1992/93:Bo236
yrkande 4, 1992/93:Bo239 yrkandena 4, 11 och 12, 1992/93:Bo249,
1992/93:A425 yrkande 2, 1992/93:A426 yrkande 1, 1992/93:A445
yrkande 2, 1992/93:Fi211 yrkande 16, 1992/93:N317 yrkandena 15
och 16, 1992/93:Ub443 yrkande 2 samt 1992/93:Ub502 yrkande 6,
2.beträffande RBF-stödet
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo203,
1992/93:Bo236 yrkande 1, 1992/93:Bo238 yrkande 7, 1992/93:Bo240
och 1992/93:Bo247 samt med avslag på regeringens förslag i
proposition 1992/93:100 bil. 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
3.beträffande stöd enligt 1992 års regler
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo236
yrkande 2, 1992/93:Bo238 yrkande 5 samt 1992/93:Bo239 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4.beträffande temporärt investeringsbidrag
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo236
yrkande 3, 1992/93:Bo238 yrkande 6 och 1992/93:Bo239 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5.beträffande samordning mellan stödformerna
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6.beträffande tidpunkten för ikraftträdandet
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7.beträffande ram för investeringsstöd till ombyggnad av
äldrebostäder
att riksdagen medger att beslut om investeringsstöd till
ombyggnad av äldrebostäder får meddelas inom en ram av
120000000 kr,
8.beträffande räntebidragen för ombyggnad av småhus
att riksdagen bifaller regeringens förslag i proposition
1992/93:100 bil. 8,
9.beträffande subventionsreglerna vid ombyggnader som
påbörjas efter år 1994
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo238 yrkande 8
avslår regeringens förslag i proposition 1992/93:100 bil. 8,
10.beträffande hyreshöjningar vid ombyggnad
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo235 yrkande 6,
res. (s)
11.beträffande nybyggnadsstöd vid ombyggnad
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo239 yrkande 7,
12.beträffande utbyte av fönster
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo210.
Stockholm den 11 mars 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist
(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson
(s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s),
Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Dan Eriksson i Stockholm
(nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne
Carlström (s) och Harry Staaf (kds).
Reservation
Hyreshöjningar vid ombyggnad (mom. 10)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Bostadsutskottet delar" och på s. 22 slutar med
"yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning att en
markant omläggning av den av regeringen förda bostadspolitiken
krävs. Det av utskottet ovan förordade ROT-programmet kommer
visserligen att något förbättra möjligheterna att vidta
reparations- och ombyggnadsåtgärder i bostadsbeståndet, men även
mer generellt inriktade åtgärder måste genomföras. Det är
således nödvändigt att den sociala bostadspolitikens mål
upprätthålls och att politiska beslut inte tillåts leda till
hyreshöjningar som inte kan bäras av de boende. Till dessa
frågor återkommer utskottet i sitt betänkande 1992/93:BoU11 där
motionskrav om förändringar av bostadspolitikens inriktning
behandlas. I det nu aktuella sammanhanget är det dock angeläget
att som anförs i motion Bo235 (s) yrkande 6 framhålla att
ombyggnader av bostäder måste ges ett sådant finansiellt stöd
att de kan genomföras utan drastiska hyreshöjningar. Vad
utskottet nu med anledning av den aktuella motionen anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
10.beträffande hyreshöjningar vid ombyggnad
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo235 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1.Avdrag mot fastighetsskatten för vissa underhållsåtgärder
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anför:
Socialdemokraterna står huvudsakligen bakom den
överenskommelse om ett ROT-program som redovisas i detta
betänkande. Beträffande punkt 7 i programmet Avdrag mot
fastighetsskatten för vissa underhållsåtgärder har vi emellertid
en annan och smidigare lösning för att uppnå önskemålen om
ökning av bostadsinvesteringar för underhåll och minskning av
byggarbetslösheten.
Som anförs i ett särskilt yttrande (s) i finansutskottets
betänkande 1992/93:FiU10 har ett system med direkta bidrag för
vissa underhållsåtgärder en rad fördelar framför ett system med
avdrag mot fastighetsskatten. I det särskilda yttrandet anges
bl.a. att ett bidragssystem ger en snabbare och kraftigare
stimulanseffekt för sysselsättningen. En direkt knytning mellan
stödet och det utförda arbetet uppnås. Den administrativa
hanteringen blir enklare. Ett skatteavdrag strider bl.a. mot
reglerna att förenkla skattesystemet. Ett bidragssystem kan
göras rättvisare. I det särskilda yttrandet lämnas även andra
motiv till att välja ett system med bidrag i stället för avdrag.
Frågan om avdrag mot fastighetsskatten behandlas i sak i
bostadsutskottets yttrande 1992/93:BoU6y till skatteutskottet. I
en avvikande mening (s) utvecklas ytterligare hur ett
bidragssystem bör utformas. Vi hänvisar till denna.
2.Behandlingsfråga
Dan Erikssson (nyd) anför:
Redan hösten 1992 framhöll bostadsutskottet i sitt yttrande
1992/93:BoU2y vikten av att åtgärder vidtogs i syfte att öka
sysselsättningen inom olika delar av byggsektorn -- yttrandet
var bl.a. föranlett av motionsförslag från Ny demokrati med krav
på åtgärder för att stimulera ROT-verksamheten. Finansutskottet
instämde sedermera i bostadsutskottets uppfattning och betonade
dessutom att sysselsättningsskapande åtgärder inom byggsektorn
borde kunna inriktas mot vissa upprustningsbehov inom den
offentliga sektorn. Riksdagen gav också regeringen detta till
känna.
Trots riksdagens tillkännagivande till regeringen har inga som
helst initiativ tagits från regeringens sida. Inte heller i
årets budgetproposition fördes några förslag till åtgärder fram.
Det framstår enligt Ny demokratis mening som ytterst
anmärkningsvärt att regeringen på detta sätt åsidosätter
riksdagens beslut. Regeringens ovilja eller oförmåga att arbeta
fram ett ROT-program har inneburit en helt onödig tidsspillan.
Ny demokrati har därför mycket aktivt i olika sammanhang -- i
ett antal motioner, debatter och i utskottsarbetet -- föreslagit
att åtgärder måste vidtas för att få i gång ROT-verksamheten. En
hel samhällssektor är på väg att slås ut. Byggnadsarbetare
tvingas gå arbetslösa fastän det finns arbeten att utföra. De
ersättningar som nu betalas ut bör i stället användas för
produktivt arbete -- något som blir till nytta för både
byggnadsarbetare, byggföretag och samhället. Det är ett enormt
slöseri med resurser som för närvarande pågår.
Även om det är en dålig kompromiss -- sett i förhållande till
vad som kunde ha uppnåtts -- som har arbetats fram i all hast
när trycket från verkligheten blivit alltför stort ser Ny
demokrati positivt på att åtgärder nu äntligen kommer i gång.
Samtidigt finns det anledning att kritisera den långsamhet som
präglat riksdagsbehandlingen av frågan. Det var först under
hotet av att ett ROT-program skulle komma till stånd utan någon
som helst medverkan från regeringspartierna som en sakbehandling
påbörjades. Ny demokrati har redan under hösten 1992 och
därefter också under allmänna motionstiden lagt fram förslag som
kunde ha legat till grund för ett mera genomarbetat och
övergripande riksdagsbeslut långt tidigare än vad som nu kommer
att bli fallet. Någon vilja från övriga partier att få en sådan
både snabb och genomarbetad lösning till stånd har dock inte
kunnat märkas. Den hantering av frågan som blivit resultatet av
övriga riksdagspartiers senkomna uppvaknande medför enligt Ny
demokratis mening en uppenbar risk för att man i efterhand
kommer att finna en rad ofullkomligheter i de stödåtgärder som i
alla hast satts samman till ett ROT-program.
Trots den kritik som kan riktas mot såväl den hittillsvarande
handläggningen av frågan som mot delar av ROT-programmet står Ny
demokrati bakom det paket som nu framlagts. Det är i den nu
uppkomna situationen trots allt bättre att ett ROT-program --
med dess påtagliga svagheter -- kommer till stånd.
I det av finansutskottet den 25 februari 1993 förordade
ROT-programmet berörs även frågan om den mellan regeringen och
socialdemokraterna överenskomna minskningen av
bostadssubventionerna med 3 miljarder kr. år 1994. Det är enligt
Ny demokratis mening -- som har framhållits i ett otal
sammanhang -- fel att i nuvarande situation dra ner
bostadssubventionerna. Redan överenskommelsen mellan regeringen
och Socialdemokraterna har verksamt bidragit till att minska
aktiviteten på bostadsmarknaden -- något som förstärkt
fastighetskrisen, vilket i sin tur får återverkningar in i den
finansiella sektorn. Det är Ny demokratis avsikt att med all
kraft motverka att besparingen genomförs när frågan kommer att
behandlas av bostadsutskottet senare under våren.