I betänkandet redovisas proposition 1992/93:105 med förslag om
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 vad
avser del av bilaga 6 (Finansdepartementet) och bilaga 7
(Arbetsmarknadsdepartementet). Utskottet tillstyrker förslag om
ytterligare medel till trygghetsåtgärder för statsanställda och
till utredningar under Arbetsmarknadsdepartementet. Vidare
tillstyrker utskottet att den faktiska medelsförbrukningen på
reservationsanslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
förutvarande budgetår godkänns.
När det gäller den s.k. Arbetsmarknadsfonden har regeringen
föreslagit en höjning till högst 15 miljarder kronor av den
rörliga kredit som tillfälligt får disponeras för bl.a.
statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen. Med hänsyn till
utvecklingen på arbetsmarknaden anser utskottet att det bör
skapas en beredskap för ytterligare utgiftsökningar. Utskottet
förordar att högstbeloppet bestäms till 20 miljarder kronor.
Slutligen behandlas ett förslag om utvidgning av systemet med
arbetslivsutveckling och två anknytande motioner. Utskottet
tillstyrker att även personer med KAS skall kunna delta.
I fråga om krediten till Arbetsmarknadsfonden har reservation
avgetts av Socialdemokraterna i fråga om motiveringen, i vilken
Vänsterpartiet instämt, och av Ny demokrati. Ny demokrati
förordar dessutom ytterligare förändringar av
arbetslivsutvecklingen.
Propositionen
I proposition 1992/93:105 föreslår regeringen
dels i bilaga 6 (Finansdepartementet)
under punkt 3 beträffande F 8. Trygghetsåtgärder för
statsanställda (s.19--20)
att riksdagen till Trygghetsåtgärder för statsanställda på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 197 025 000 kronor.
dels i bilaga 7 (Arbetsmarknadsdepartementet)
under punkt 1 beträffande A 2. Utredningar m.m.
att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 1 910 000 kronor.
under punkt 2 beträffande Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
budgetåret 1991/92
att riksdagen godkänner den faktiska medelsförbrukningen på
tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för budgetåret 1991/92.
under punkt 3 beträffande Arbetsmarknadsfonden
att riksdagen medger att en rörlig kredit får disponeras i
Riksgäldskontoret om högst 15 000 000 000 kronor under
budgetåret 1992/93 för statsbidrag till
arbetslöshetsförsäkringen och permitteringslöneersättningen samt
för kontant arbetsmarknadsstöd och vissa utbildningsbidrag.
under punkt 4 beträffande arbetslivsutveckling
att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen
till
lag om ändring i lagen (1992:000) om arbetslivsutveckling,
lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd.
Propositionens lagförslag återfinns som bilaga till detta
betänkande.
Motionerna
1992/93:A211 av Widar Andersson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om arbetslösa och välfärdsbrigader i utlandsverksamhet.
1992/93:A229 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att arbetslivsutveckling skall vara
tillgänglig för alla arbetslösa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillsättandet av en effektiv
ickebyråkratisk huvudman för att aktivera
arbetslivsutvecklingsprojektet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ändra ALU:s nuvarande passiva,
terapiliknande verksamhet, till att aktivera de arbetssökande
genom förverkligande av de så kallade
Resurs-Utvecklings-projekten.
Utskottet
Finansdepartementet
I propositionens bilaga 6 föreslår regeringen en ökning av
anslaget F 8. Trygghetsåtgärder för statsanställda. För
innevarande budgetår har ett reservationsanslag på 61 738 000 kr
anvisats. Bakgrunden till den föreslagna ökningen är en
överenskommelse den 26 oktober 1992 mellan Statens
arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer. En
viss del av lönesumman skall avsättas för finansiering av
Trygghetsstiftelsen. I propositionen erinras om den betydelse
som Trygghetsstiftelsen har när det gäller att i
övertalighetssituationer lämna hjälp för att undvika
arbetslöshet. Finansministern har i 1991/92 års
kompletteringsproposition gjort bedömningen att mellan 24 000
och 25 000 personer riskerar att bli övertaliga under de
närmaste tre budgetåren. Med ledning av avtalet beräknas
medelsbehovet för innevarande budgetår öka med 197 025 000 kr.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget och tillstyrker
följaktligen medelsökningen.
Arbetsmarknadsdepartementet
I propositionens bilaga 7 framläggs förslag om medelsökning på
Arbetsmarknadsdepartementets utredningsanslag. Vidare begärs att
riksdagen skall godkänna ett anslagsöverskridande av AMS under
föregående budgetår. För att klara de beräknade utgifterna för
Arbetsmarknadsfonden för arbetslöshetsersättningar m.m. föreslås
en höjning av den rörliga krediten i Riksgäldskontoret.
Slutligen föreslås en utvidgning av möjligheterna att anvisa
arbetslösa till arbetslivsutvecklingen.
Anslag till utredningar m.m.
För innevarande budgetår har på anslaget A 2. Utredningar m.m.
anvisats 19 036 000 kr. Med en ingående reservation på
15 916 000 kr disponeras sammanlagt 34 952 000 kr under
innevarande budgetår.
Enligt propositionen har utredningsverksamheten inom
Arbetsmarknadsdepartementet blivit mer omfattande än vad som
kunnat förutses. För att inte viktiga utredningsuppdrag skall
fördröjas föreslås en ökning på anslaget med 1 910 000 kr.
Enligt utskottets mening bör det begärda beloppet tillföras
det berörda anslaget för innevarande budgetår.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1991/92
I propositionen föreslås att riksdagen i efterhand godkänner
den faktiska medelsförbrukningen under reservationsanslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1991/92.
Enligt årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 11 s.
54) har det ifrågavarande anslaget tagits i anspråk utöver
anslagna medel med 346 072 000 kr.
Av den nu behandlade propositionen framgår att AMS enligt sitt
årsbokslut för budgetåret 1991/92 överskridit den anslagspost
inom anslaget som myndigheten disponerar över med 499,9 miljoner
kronor. Eftersom anslaget är ett reservationsanslag saknas
möjlighet för regeringen att disponera högre belopp än med
vilket anslaget har förts upp i statsbudgeten.
Arbetsmarknadsministern säger sig se allvarligt på det
inträffade. AMS har inte kunnat följa medelsförbrukningen under
budgetåret på ett tillfredsställande sätt. Den ekonomiska
uppföljningen har enligt ministern inte motsvarat de krav som
måste kunna ställas på en myndighet som hanterar så betydande
belopp av allmänna medel. Hänsyn måste enligt propositionen dock
tas till att det föregående budgetåret var det första som en ny
anslagsstruktur prövades samtidigt som arbetslösheten ökade
kraftigt. Detta försvårade för AMS att på ett korrekt sätt följa
upp och kontrollera medelsförbrukningen.
Arbetsmarknadsministern framhåller också de åtgärder som
faktiskt vidtogs av AMS för att om möjligt undvika ett
överskridande.
Arbetsmarknadsutskottet vill för sin del instämma i att man
måste se allvarligt på det inträffade. Överskridandet visar på
behovet av förbättrade system så att man successivt kan följa
och kontrollera medelsförbrukningen. Liksom
arbetsmarknadsministern förutsätter utskottet att AMS nu har
skärpt kontrollen.
Med detta uttalande, och med erinran om att en utebliven
kompensation för överskridandet skulle försvåra bekämpningen av
arbetslösheten, tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner
den faktiska medelsförbrukningen.
Arbetsmarknadsfonden
För finansiering av bl.a. arbetslöshetsersättning enligt lagen
om arbetslöshetsförsäkring uttas en arbetsgivaravgift, den s.k.
arbetsmarknadsavgiften. Den uppgår för närvarande till 2,12 % på
avgiftsunderlaget. Arbetsmarknadsavgifterna förs till staten.
Överskottsmedel behålls inom systemet i den s.k.
Arbetsmarknadsfonden. Därigenom kan medlen utnyttjas i perioder
med ökade utbetalningar. Till systemet är knuten en rörlig
kredit som disponeras av Riksförsäkringsverket och som får
utnyttjas när befintliga medel inte räcker till för att täcka
utgifterna.
Kostnaderna för statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen
bestäms huvudsakligen av nivån på arbetslösheten bland kassornas
medlemmar och storleken på den genomsnittligt utbetalade
dagpenningen. Även en ganska måttlig ökning av arbetslösheten
kan medföra en kraftig ökning av kostnaderna.
I 1992 års kompletteringsproposition gjordes bedömningen att
kostnaderna för statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen
till följd av utvecklingen på arbetsmarknaden skulle bli så
stora att ett underskott om ca 10 miljarder kronor skulle uppstå
i fonden. Riksdagen beslutade att krediten för innevarande
budgetår fick uppgå till högst 10 miljarder kronor (prop.
1991/92:150 bil. I:8, FiU30, rskr. 1991/92:350).
I den nu behandlade propositionen föreslås att den rörliga
krediten höjs till högst 15 miljarder kronor. Det konstateras
att den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden har förstärkts
ytterligare, till vilket kommer att höjningen av de s.k.
egenavgifterna inte fullföljs efter överenskommelsen mellan
regeringen och Socialdemokratiska arbetarepartiet. Kostnaderna
under innevarande budgetår för statsbidragen till
arbetslöshetsersättningen beräknas enligt propositionen till
26,7 miljarder kronor. Andra kostnader som finansieras ur
arbetsmarknadsfonden, dvs. KAS, vissa utbildningsbidrag och
statsbidrag till permitteringslöneersättning, beräknas till
sammanlagt 6 miljarder kronor, vilket innebär sammanlagda
utgifter på 32,7 miljarder kronor. Mot detta skall ställas
beräknade inkomster på 12,8 miljarder kronor och en ingående
balans om 6,8 miljarder. Med denna beräkning kommer fonden vid
utgången av innevarande budgetår att uppvisa ett underskott om
ca 13 miljarder kronor, till vilket kommer räntekostnader.
Utskottet har inhämtat att de i propositionen framlagda
beräkningarna grundar sig på antaganden om en öppen arbetslöshet
uppgående till 5,5 % av arbetskraften och en genomsnittlig
dagpenning på 493 kr. Utskottet har också erfarit att den
rörliga krediten började tas i anspråk i slutet av oktober
föregående år. Enligt en uppskattning som gjorts inom
Arbetsmarknadsdepartementet kommer krediten om 10 miljarder
kronor att vara helt utnyttjad i början av april månad
innevarande år.
Utskottet gör följande bedömning.
Den statistik som blivit tillgänglig efter det att regeringen
lade fram den nu behandlade propositionen talar för att den
genomsnittliga arbetslöshetssiffran för innevarande budgetår
kommer att bli högre än den som regeringens framställning om
höjning av den rörliga krediten grundar sig på. Det finns därför
enligt utskottets mening skäl att höja gränsen utöver
regeringens förslag.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det enbart är
fråga om att skapa en beredskap för ytterligare utgiftsökningar.
I vilken utsträckning krediten faktiskt behöver utnyttjas är
beroende av utvecklingen på arbetsmarknaden.
Utskottet förordar att högstbeloppet bestäms till 20 miljarder
kronor.
Arbetslivsutveckling m.m.
Riksdagen godkände i december förra året regeringens förslag
om en försöksverksamhet med en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd,
arbetslivsutveckling (prop. 1992/93:50 bil. 7, bet.
1992/93:FiU1, rskr. 134). Enligt reglerna är det endast personer
som uppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen som kan
anvisas till arbetslivsutveckling.
I sitt yttrande till finansutskottet över förslaget
(1992/93:AU2y) anförde arbetsmarknadsutskottet att det bör
övervägas om även personer med kontant arbetsmarknadsstöd (KAS)
skall kunna anvisas arbetslivsutveckling. Finansutskottet anslöt
sig till detta, och riksdagen beslutade i enlighet med
finansutskottets betänkande.
I den nu behandlade propositionen föreslås att arbetslösa som
uppbär KAS skall kunna erbjudas möjlighet att delta i
försöksverksamheten med arbetslivsutveckling. Den som deltar
uppbär KAS, dvs. för närvarande 210 kr per dag. Ersättningen
benämns emellertid utbildningsbidrag och skall särredovisas.
Motsvarande regler som i fråga om den som är berättigad till
arbetslöshetsersättning föreslås gälla när den KAS-berättigade
deltar i arbetslivsutvecklingen. Detta innebär att de dagar då
den arbetslöse anvisats arbetslivsutveckling inte skall inräknas
i ersättningsperioden för KAS. Tiden skall vara s.k. jämställd
tid när det gäller kvalificering för en ny ersättningsperiod
under förutsättning att den arbetslöse följer vad
länsarbetsnämnden bestämt i fråga om anvisningen. I annat fall
skall tiden vara s.k. överhoppningsbar tid.
I propositionen läggs fram förslag om ändring i lagen om
arbetslivsutveckling och i lagen om kontant
arbetsmarknadsstöd. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 april
1993.
Utskottet ansluter sig till förslagen i propositionen i denna
del.
Utskottet tar i detta sammanhang upp motion A229 av Ian
Wachtmeister m.fl. (nyd) som väckts under den allmänna
motionstiden i år och som avser den nya åtgärden
arbetslivsutveckling. Motionärerna är kritiska mot utformningen
och anser att åtgärden bör vara en form av praktisk
kunskapstillämpning och inte som nu enbart terapi. De vill ha en
ytterligare utvidgning av arbetslivsutvecklingen så att alla
arbetslösa kan delta, alltså inte bara A-kasse- eller
KAS-berättigade. Det praktiska ansvaret skall inte ligga på en
särskild anordnare. I stället bör arbetsförmedlingar, kommuner
och näringsliv gå samman i någon form av "näringspolitisk
stiftelse" som kunde vara huvudman. Det motionärerna benämner
Resurs-Utvecklings-projekt bör sättas i gång där arbetslösa
knyter kontakter med varandra och driver kommersiellt gångbara
projekt med handledare som verkar inom ramen för statligt
beredskapsarbete. Lokaler som annars inte utnyttjas kvällstid
kan tas i anspråk för ändamålet. I motionen begärs
tillkännagivanden i enlighet med detta.
Arbetsmarknadsutskottet delar inte motionärernas syn på
arbetslivsutvecklingen. Reglerna ger utrymme för ett
improviserat och obyråkratiskt arbetssätt. Systemet bygger
på tanken att de lokala parterna skall engageras i verksamheten
så att den verkligen blir meningsfull och kan vara till nytta
inte enbart för den enskilde. Till detta kommer att åtgärden har
satts i gång helt nyligen, varför det är för tidigt för att man
skall kunna ha någon bestämd uppfattning om hur den fungerar i
praktiken. När det gäller förslaget om att ytterligare utvidga
verksamheten till andra grupper arbetslösa vill utskottet erinra
om att ett viktigt syfte med arbetslivsutvecklingen är att
ersätta passiva kontantstöd med aktiva åtgärder och att
förhindra utförsäkring. För de personer som varken har rätt till
A-kassa eller KAS står de övriga arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna till förfogande.
Med det anförda avstyrker utskottet motion A229 (nyd).
Utskottet behandlar slutligen motion A211 av Widar Andersson
(s). Motionären föreslår att möjligheter öppnas att organisera
"välfärdsbrigader" av arbetslösa personer från vård- och
omsorgssektorn. Brigaderna skulle med bibehållen
A-kasseersättning kunna tjänstgöra på barnhem och sjukhus och i
andra sociala inrättningar i Baltikum och Östeuropa. Motionären
tänker sig att Utrikesdepartementet organiserar resorna och i
samarbete med AMS svarar för att projekten utreds och genomförs.
Utskottet hyser stor sympati för motionens uppslag. Tankarna
överensstämmer väl med motiven bakom arbetslivsutvecklingen. Det
måste dock vara berörda myndigheter som fattar beslut om ett
visst projekt är möjligt att genomföra som arbetslivsutveckling
eller på något annat sätt inom ramen för det
arbetsmarknadspolitiska åtgärdssystemet. Av detta skäl är
utskottet inte berett att tillstyrka motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Trygghetsåtgärder för
statsanställda
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
till Trygghetsåtgärder för statsanställda på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 197 025 000 kr,
2. beträffande anslag till Utredningar m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 1 910 000 kr,
3. beträffande faktisk medelsförbrukning
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
godkänner den faktiska medelsförbrukningen på tionde
huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för budgetåret 1991/92,
4. beträffande Arbetsmarknadsfonden
att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del
medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret
om högst 20 000 000 000 kr under budgetåret 1992/93 för
statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen och
permitteringslöneersättningen samt för kontant
arbetsmarknadsstöd och vissa utbildningsbidrag,
res. 1 (s) - motiv.
res. 2 (nyd)
5. beträffande ändring i lagen om arbetslivsutveckling
m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande
delar antar lagförslagen i bilaga till detta betänkande,
6. beträffande ytterligare utvidgning av
arbetslivsutvecklingen m.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:A229,
res. 3 (nyd)
7. beträffande välfärdsbrigader
att riksdagen avslår motion 1992/93:A211.
Stockholm den 18 februari 1993
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Elver Jonsson
I beslutet har deltagit: Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo
(m), Anders G Högmark (m), Marianne Andersson (c), Lahja Exner
(s), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila
Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Johnny Ahlqvist (s), Kent
Olsson (m), Nils Nordh (s), Lennart Rohdin (fp), Sven Lundberg
(s) och Britt Bohlin (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Arbetsmarknadsfonden (mom. 4, motiveringen)
Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist, Nils
Nordh, Sven Lundberg och Britt Bohlin (alla s) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet vill"
och slutar med "på arbetsmarknaden" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det enbart är
fråga om att skapa en beredskap för ytterligare utgiftsökningar.
Det avgörande för frågan i vilken utsträckning krediten behöver
utnyttjas är insatserna för att bekämpa arbetslösheten. Med
kraftfulla insatser minskar belastningen på
Arbetsmarknadsfonden.
2. Arbetsmarknadsfonden (mom. 4)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Den statistik" och slutar med "20 miljarder kronor" bort ha
följande lydelse:
Det kan enligt utskottets mening inte uteslutas att utgifterna
för arbetslöshetsersättningarna kommer att uppgå till högre
belopp än vad regeringens hemställan om höjning av kreditgränsen
grundas på. Det vore emellertid oriktigt att bara av det skälet
höja högstbeloppet för krediten. Det skulle ge felaktiga
signaler att statsmakterna är beredda att passivt godta skenande
utgifter med kraftig ökning av statsskulden som följd. Utskottet
är därför inte berett att i nuläget gå utöver regeringens
förslag när det gäller den rörliga krediten för
Arbetsmarknadsfonden.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande Arbetsmarknadsfonden
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret
om högst 15000000000kr under budgetåret 1992/93 för
statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen och
permitteringslöneersättningen samt för kontant
arbetsmarknadsstöd och vissa utbildningsbidrag,
3. Ytterligare utvidgning av arbetslivsutvecklingen m.m. (mom.
6)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Arbetsmarknadsutskottet delar" och slutar med "motion A229
(nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottets uppfattning är att arbetslivsutvecklingen i sin
nuvarande form i de flesta fall bara kommer att vara en form av
terapi för arbetslösa och dessutom föranleda en omfattande
byråkrati. Med de förslag som framförs i motion A229 (nyd)
skulle åtgärden bli betydligt mer meningsfull och effektiv.
Åtgärden bör för det första avse alla kategorier arbetslösa. Med
en näringspolitisk stiftelse av det slag som föreslås i motionen
undviker man att för många parter blir inblandade. Inom ramen
för den föreslagna projektverksamheten kan de kunskaper, den
erfarenhet och de idéer som finns hos de arbetslösa tas till
vara och omsättas till kommersiellt gångbara projekt. Även
tanken att utnyttja lokaler som står lediga på kvällstid bör
prövas. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att
regeringen snarast bör återkomma med förslag till riktlinjer
rörande ALU i enlighet med motionens förslag.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande ytterligare utvidgning av
arbetslivsutvecklingen m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:A229 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Hans Andersson (v) anför:
Jag instämmer i den reservation som de socialdemokratiska
företrädarna i utskottet har avgivit beträffande
Arbetsmarknadsfonden.
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling
Bilaga
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1992:1331) om
arbetslivsutveckling1 skall ha följande lydelse.