Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1992/93:AU06

Ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag


Innehåll

1992/93
AU6

Sammanfattning

Riksdagen uttalade sig förra året (1991/92:AU11, rskr. 252)
för att AMU-gruppens verksamhet borde bolagiseras och att
regeringen snarast borde återkomma till riksdagen med förslag
härom. I det föreliggande betänkandet tillstyrker utskottet att
bolagiseringen sker i de former regeringen föreslår i
proposition 1992/93:152. Regeringsförslagen innebär att
AMU-gruppen den 1 juli 1993 upphör att vara en statlig myndighet
och blir en koncern med ett moderbolag, AMU-gruppen AB, och ett
antal dotterföretag. Koncernen kommer i varje fall inledningsvis
att vara ett av staten helägt bolag.
I betänkandet behandlas också tre motioner med yrkanden som
anknyter till bolagiseringen. Yrkandena avstyrks av utskottet.

Propositionen

I proposition 1992/93:152 föreslår regeringen
(Arbetsmarknadsdepartementet) -- efter föredragning av
statsrådet Börje Hörnlund --
1. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget
till
lag om ändring i lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets
granskning av statliga aktiebolag och stiftelser,
2. att riksdagen godkänner förslaget till ombildning av
AMU-gruppen till aktiebolag och att AMU-gruppen därmed upphör
som myndighet (avsnitt 3.1),
3. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
ägarförhållandena inom aktiebolagen (avsnitt 3.1),
4. att riksdagen godkänner att till AMU-gruppens verksamhet
hörande tillgångar och skulder överförs till de nybildade
aktiebolagen (avsnitt 3.2),
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om de
åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen
(avsnitt 3.2),
6. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
aktiebolagens uppgift (avsnitt 3.1),
7. att riksdagen bereds tillfälle att i övrigt ta del av vad
som anförts i propositionen.
Propositionens lagförslag återfinns som bilaga till detta
betänkande.

Motionerna

1992/93:A6 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att vid en bolagisering
av AMU befintliga utjämningsfonderade medel och resurser
tillförs resp. dotterföretags egen kassa,
2. att riksdagen hos regeringen begär att vid en bolagisering
av AMU redan anställd/befintlig personal ges företräde vid
personalrekrytering inom den nybildade koncernen, moderbolaget
och/eller dess olika dotterbolag.
1992/93:A7 av Mats Lindberg och Bengt Kronblad (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om konsolidering och affärsmässig utveckling
för bolaget
1992/93:A253 av Krister Örnfjäder (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att kommunerna måste hållas skadeslösa för de investeringar
som gjorts för arbetsmarknadsutbildningens räkning vid en
bolagisering.

Utskottet

Inledning
AMU-gruppen bildades år 1986 som en fristående organisation
för att överta de delar av arbetsmarknadsutbildningen som den
dåvarande Skolöverstyrelsen i samverkan med AMS bedrev främst
vid särskilda AMU-centra. Gruppens uppgift är att i konkurrens
med andra utbildningsanordnare sälja utbildning till i första
hand länsarbetsnämnderna.
AMU-gruppen har ställning som en intäktsfinansierad
uppdragsmyndighet. På hösten 1991 föreslog gruppen att den
skulle ombildas till aktiebolag. Frågan berördes av
arbetsmarknadsministern i 1992 års budgetproposition. Den togs
också upp i två motioner. Med anledning av dem föreslog
utskottet att riksdagen skulle ge regeringen till känna att
AMU-gruppen borde ombildas till aktiebolag och att regeringen
snarast borde återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Som
riktmärke angav utskottet att en bolagisering borde ske den 1
januari 1993. Vad utskottet anfört biträddes av riksdagen
(1991/92:AU11, rskr. 252).
Med anledning av riksdagsbeslutet uppdrog regeringen den 25
juni 1992 åt en kommitté att lämna förslag till organisation i
bolagsform samt förbereda och, efter riksdagens beslut i frågan,
genomföra ombildningen av AMU-gruppen till aktiebolag. Kommittén
antog namnet Kommittén för AMU-gruppens bolagisering, och den
avgav i november samma år betänkandet (SOU 1992:123) Ett hav av
möjligheter -- AMU-gruppen på väg mot 2000-talets
utbildningsmarknad.
Ett antal myndigheter och organisationer har beretts tillfälle
att vid en av Arbetsmarknadsdepartementet anordnad hearing
framföra synpunkter på de delar av kommittébetänkandet som
gäller ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag. Betänkandet
ligger till grund för regeringens förslag i den nu föreliggande
propositionen 152. Med anledning av propositionen har väckts två
motioner, A6 (s) och A7 (s). Även motion A253 (s) hänvisar till
propositionen.
Koncernbildningen
Av vad utskottet inledningsvis redovisat har framgått att
AMU-gruppen själv föreslagit att dess verksamhet skall
bolagiseras och att utskottet i sitt i denna del enhälliga
betänkande 1991/92:AU11 uttalat sig för att en bolagisering av
gruppen skall komma till stånd. Vad som framkommit vid
utredningsarbetet har inte gett utskottet anledning att ändra
uppfattning. Utskottet biträder alltså regeringens nu framlagda
förslag att AMU-gruppen skall upphöra som myndighet och att
verksamheten överförs till aktiebolagsform den 1 juli 1993.
För ändamålet bildas, såsom regeringen föreslår, en koncern
som skall bestå av ett moderbolag, AMU-gruppen AB, och ett antal
dotterbolag. Dessa inrättas med utgångspunkt i den nuvarande
länsorganisationen. I både kommittébetänkandet och
propositionen förutskickas att justeringar kan komma att ske
beträffande antalet dotterbolag i samband med bolagiseringen.
I propositionen förutsätts att samtliga aktier i moderbolaget
skall ägas av svenska staten och att moderbolaget skall äga
samtliga aktier i dotterbolagen. I moderbolaget skall samtliga
styrelseledamöter inkl. ordföranden utses av regeringen.
Moderbolaget utser samtliga styrelseledamöter i dotterbolagen.
Vad nu redovisats om koncernbildningen tillstyrks av
utskottet. Det kan påpekas att en liknande koncernstruktur förra
året gavs åt Samhall AB vid övertagandet av den tidigare i
stiftelseform bedrivna verksamheten för skyddat arbete åt
arbetshandikappade.
Vad utskottet ovan sagt innebär att den nya koncernen
åtminstone till en början kommer att vara ett av staten helägt
bolag. I propositionen sägs att "därefter bör prövas om bolaget
kan privatiseras", dvs. om aktierna helt eller delvis skall
överlåtas på andra intressenter. En eventuell förändring i detta
avseende, sägs det vidare, bör emellertid underställas
riksdagens prövning. Utskottet instämmer i detta.
Enligt propositionen är det koncernens uppgift att erbjuda
arbetsmarknadsutbildning av hög kvalitet i hela landet.
Koncernen skall dessutom kunna erbjuda företagsutbildning.
Kvalitetskravet och kravet på geografisk spridning understryks
av utskottet, som därutöver instämmer i vad som anförs i
propositionen om att koncernen i övrigt så långt möjligt bör
verka under samma villkor som andra icke statligt ägda
utbildningsföretag. Utskottet vill samtidigt framhålla att
staten som ägare av bolagen bör utöva en aktiv ägarroll och
ansvara för att företaget fortsätter att utvecklas.
Överföring av tillgångar och skulder
AMU-gruppens tillgångar och skulder föreslås bli överförda på
det nya bolaget. I fråga om tillgångarna skall dessa enligt
propositionen överföras till bokfört värde per den 30 juni 1993
med därpå följande kvittningsemission. Det skall ankomma på
regeringen att fastställa aktiekapitalets storlek och
kapitalstrukturen i övrigt när verksamheten övergår i
aktiebolagsform.
Koncernen skall enligt propositionen själv bära kostnaderna
för den omstrukturering som kan bli följden av en vikande
efterfrågan, för konsolidering och affärsmässig utveckling samt
för avvecklingen av AMU-gruppen som myndighet. Dessutom
förutsätts att koncernen övertar AMU-gruppens hela
pensionsskuld, dvs. statens samtliga pensionsförpliktelser för
anställda per den 1 januari 1993. Skulden beräknas uppgå till
300--400 miljoner kronor. En följd av denna överföring av
pensionsskulden blir att koncernen får betala löneskatt med
beräknat 80 miljoner kronor.
Mats Lindberg och Bengt Kronblad (s) ger i motion A7
synpunkter på vad som enligt deras mening behövs för att trygga
en konsolidering och affärsmässig utveckling av koncernen.
Motionärerna berör pensionsskuldens omfattning, dispositionen av
1991/92 års överskott på AMU-gruppens verksamhet, nivån på den
nya koncernens soliditet samt effekterna för koncernen av en
neddragning av arbetsmarknadsåtgärderna. De föreslår ett
tillkännagivande till regeringen av vad de anfört.
Magnus Persson m.fl. (s) anser i motion A6 att de
"resultatutjämningsfonder" som upparbetats inom AMU-gruppen bör
tillfalla resp. dotterbolags egen kassa. De yrkar att detta
skall ges regeringen till känna.
Som utskottet ser det måste koncernen från början få en
finansiell ställning som gör det möjligt för den att möta de
omställningsproblem som väntar vid övergången till en verksamhet
i nya former. I annat fall kommer koncernen förr eller senare
att behöva ytterligare kapitaltillskott från staten. Det är
utsagt i propositionen att en sådan situation bör undvikas, och
utskottet utgår från att regeringen handlar därefter när den
fastställer aktiekapitalets storlek och koncernens
kapitalstruktur i övrigt.
Vad särskilt beträffar frågan om pensionsskulden kan
diskuteras om koncernen skall överta hela pensionsskulden, som
regeringen vill, eller den del som upparbetats under
AMU-gruppens verksamhet, dvs. sedan år 1986. I båda fallen
måste, såsom konstateras i kommittébetänkandet (s. 114)
pensionsskulden balanseras med motsvarande tillgångar. Dessutom
vill utskottet peka på att den belastning som pensionsskulden
utgör kan påverka statens avkastningskrav på koncernen.
Utöver nu gjorda uttalanden anser utskottet att det inte finns
anledning att gå närmare in på de finansieringsfrågor som
kortfattat berörts i motionerna A6 och A7. Motionernas yrkanden
om tillkännagivanden till regeringen avstyrks av utskottet, som
godtar vad regeringen anfört i det aktuella avsnittet om
överföring av AMU-gruppens tillgångar och skulder.
Enligt propositionen skall Riksrevisionsverket granska den
verksamhet som bedrivs i de nya bolagen. Med anledning härav
bör, som regeringen föreslår, göras en ändring i lagen
(1987:519) med bestämmelser om Riksrevisionsverkets granskning
av statliga bolag och stiftelser.
I detta avsnitt vill utskottet också redovisa det yrkande som
Krister Örnfjäder (s) framställer i motion A253. Motionären
anser att staten skall ekonomiskt kompensera kommuner för det
hyresbortfall som uppstår för den händelse AMU-gruppen efter
bolagiseringen inte längre vill disponera lokaler som kommunerna
byggt och anpassat för arbetsmarknadsutbildningens behov.
Trots åtgärder för att avveckla lokaler som inte längre behövs
för utbildningsverksamheten uppges AMU-gruppen för överytor ha
hyreskostnader, som per år uppgår till 25--30 miljoner kronor.
Det kan ifrågasättas om den nya koncernen skall belastas med
betalningsansvaret för dessa ofta långfristiga hyreskontrakt,
som på sin tid ingicks av en myndighet utan eget
betalningsansvar för de ingångna kontrakten. Om regeringen
väljer att låta koncernen stå för betalningsansvaret för
kontrakten liksom AMU-gruppen gör i dag, så kan även detta
enligt utskottets mening vara en sak som påverkar det
avkastningskrav som kommer att ställas på koncernen.
Under alla förhållanden är det angeläget att fortsätta att
nedbringa hyreskostnaderna för överytorna. De äldre
hyreskontrakt det här gäller måste alltså kunna sägas upp eller
omförhandlas vid kontraktstidens utgång utan att man därmed
automatiskt utlöser en rätt till kompensation för hyresvärdarna,
såsom förespråkas i motion A253. Dess yrkande om
tillkännagivande till regeringen avstyrks därmed av utskottet.
Personalfrågor m.m.
I de återstående avsnitten av propositionen behandlas
personalfrågor, tystnadsplikt (inga särskilda bestämmelser härom
bedöms behövliga), koncernens roll i totalförsvaret, förarprov
för AMU-elever som avslutat yrkesförarutbildning (prov kommer
inte längre att kunna avläggas inför en AMU-lärare) och de
arkivfrågor som uppkommer genom att AMU-gruppen upphör att vara
statlig myndighet.
I avsnittet om personalfrågor anför arbetsmarknadsministern
som sin bedömning att tjänsterna inom AMU-gruppen AB i första
hand bör tillsättas med personal från myndigheten. Målsättningen
bör vara, fortsätter han, att koncernen skall erbjuda flertalet
av de anställda i myndigheten anställning.
Dessa uttalanden om personalfrågorna, som utskottet ställer
sig bakom, får anses tillgodose yrkandet i motion A6 av Magnus
Persson m.fl. (s) om ett tillkännagivande till regeringen om
företräde för den redan anställda personalen vid koncernens
personalrekrytering. Som dessutom påpekas i propositionen kommer
anställda vid AMU-gruppen, som eventuellt inte erbjuds
anställning i de nya bolagen, att omfattas av det statliga
trygghetssystemet. Enligt utskottets uppfattning är det med
hänsyn till de redovisade uttalandena i propositionen inte
påkallat för riksdagen att göra det tillkännagivande till
regeringen som begärs i motion A6. Motionen avstyrks
följaktligen även i denna del.
I övrigt föranleder de nu aktuella avsnitten i propositionen
inte några utskottets uttalanden. Utskottet föreslår att
avsnitten av riksdagen läggs till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande koncernbildningen
att riksdagen godkänner
dels förslaget i proposition 1992/93:152 till ombildning
av AMU-gruppen till aktiebolag och att AMU-gruppen därmed upphör
som myndighet,
dels vad som anförts i propositionen om ägarförhållandena
inom aktiebolagen,
dels vad som anförts i propositionen om aktiebolagens
uppgift,
2. beträffande överföring av tillgångar och skulder
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:A6 yrkande 1
och 1992/93:A7
dels godkänner att till AMU-gruppens verksamhet hörande
tillgångar och skulder överförs till de nybildade bolagen,
dels bemyndigar regeringen att besluta om de åtgärder som
är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen,
dels antar det till propositionen fogade förslaget till
lag om ändring i lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets
granskning av statliga aktiebolag och stiftelser,
3. beträffande kompensation till kommuner för bortfall av
hyra för utbildningslokaler
att riksdagen avslår motion 1992/93:A253,
4. beträffande personalfrågor m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:A6 yrkande 2 lägger
propositionen i övriga delar till handlingarna.
Stockholm den 11 februari 1993
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Ingela Thalén
I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson
(fp), Anders G Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne
Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten
Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd),
Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s), Kent
Olsson (m) och Berit Andnor (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Särskilt yttrande
Koncernbildningen (mom. 1)
Laila Strid-Jansson (nyd) anför:
Det är positivt att AMU-gruppen ombildas till en bolagskoncern
och därmed får nya möjligheter att utveckla sin utbildning i
effektiva och affärsmässiga former. Samtidigt är det klart att
den nya koncernen står inför komplicerade
omstruktureringsproblem, som skall lösas på en marknad där man
på en gång möter vikande efterfrågan och ökad konkurrens från
andra utbildningsanordnare. Mot den bakgrunden är det en
nyckelfråga att koncernen får en ledning som -- utan sidoblickar
på politiska meriter -- tillsätts efter reell kompetens, dvs.
förmåga att med kraft och professionellt kunnande föra
verksamheten i dess nya former till framgång.

Bilaga