Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande en ny
lag om försäkring mot vissa semesterlönekostnader. Enligt
förslaget ges små företag rätt att teckna en försäkring för
sådana semesterlönekostnader som förorsakats av
semesterlönegrundande frånvaro.
Propositionen
I proposition 1992/93:40 föreslår regeringen -- efter
föredragning av statsrådet Börje Hörnlund -- att riksdagen antar
de i propositionen framlagda förslagen till
lag om försäkring mot vissa semesterlönekostnader,
lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal.
Lagförslagen återfinns i bilaga till detta betänkande.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1992/93:A1 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
försäkring avseende semesterersättning.
1992/93:A2 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1992/93:40.
Motion från den allmänna motionstiden 1992
1991/92:A225 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
18. att riksdagen beslutar godkänna en lag om försäkring mot
vissa semesterlönekostnader enligt bilaga 5.
Utskottet
Bakgrund
Rätten till semesterlönegrundande frånvaro är reglerad i 17 §
semesterlagen. Där föreskrivs att viss frånvaro skall grunda
rätt till semesterlön, nämligen när det är fråga om
ledighet på grund av sjukdom, vid havandeskap eller för vård av
barn när havandeskapspenning/föräldrapenning utgår, vid viss
studieledighet m.m. Bestämmelser finns som på olika sätt
begränsar den frånvarotid som är semesterlönegrundande.
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:AU21
konstaterade utskottet att de nuvarande reglerna i semesterlagen
kan medföra att småföretagare av ekonomiska skäl avstår från att
anställa t.ex. unga kvinnor i barnafödande åldrar. Av såväl
jämställdhets- som rättviseskäl ansåg utskottet att
semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro borde
ses över i syfte att undanröja de betydande negativa ekonomiska
konsekvenserna för små företag. Regeringen borde därför snarast
återkomma till riksdagen med förslag till förändring av reglerna
för semesterlönegrundande frånvaro (rskr. 143).
Med anledning härav tillkallade regeringen en särskild
utredare (dir. 1991:7) med uppdrag att bl.a. se över små
företags kostnader i samband med semesterlagens regler för
semesterlönegrundande frånvaro. Utredningen överlämnade i
december 1991 betänkandet (SOU 1991:109) Semesterlöneförsäkring
för små företag.
Utredningens kartläggning av den semesterlönegrundande
frånvaron visade att omfattningen av denna frånvaro generellt
sett inte var högre för små företag än för genomsnittet. För
företag med upp till 20 anställda var den tvärtom lägre.
Efter prövning av olika vägar att komma till rätta med
problemet att enskilda små företag kan drabbas hårt av
oförutsedda kostnader i samband med semesterlönegrundande
frånvaro lade utredningen fram förslag om en försäkring mot
semesterlönekostnader. Rätten att teckna semesterlöneförsäkring
begränsades i förslaget till företag vars lönesumma per
kalenderår beräknades motsvara högst 60 basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
Remissinstanserna var övervägande positiva till förslaget.
Propositionen
I propositionen föreslås -- enligt utredningens modell -- att
det införs en möjlighet för små företag att hos
försäkringskassan försäkra sig mot semesterlönekostnader som
förorsakats av semesterlönegrundande frånvaro. För rätt att
teckna försäkring krävs att arbetsgivarens lönekostnader under
ett kalenderår inte beräknas överstiga summan av 90 basbelopp.
Utöver förslaget till lag om försäkring mot vissa
semesterlönekostnader föreslås ett tillägg till lagen (1927:77)
om försäkringsavtal för att klargöra att den lagen inte skall
tillämpas på försäkring hos en allmän försäkringskassa mot
kostnader för semesterlön (se bilaga).
Förslaget har arbetats fram efter samråd med företrädare för
Riksförsäkringsverket (RFV) och utformats efter förebild av den
nyligen inrättade försäkringen mot sjuklön. Lagen (1991:1047) om
sjuklön har i december 1991 (SFS 1991:1988) ändrats så att
gränsen för rätt att teckna försäkring höjdes från 60 till 90
basbelopp. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1992.
Eftersom det inte finns lämpliga privata försäkringslösningar
mot semesterlönekostnader har förslaget utformats så att de
allmänna försäkringskassorna får möjlighet att erbjuda en sådan
försäkring. Kostnaderna för försäkringen skall bäras av
försäkringstagarna, såväl vad gäller försäkringsersättningar som
omkostnader för utveckling, information och administration.
Utvecklingskostnaderna för försäkringen beräknar RFV uppgå till
ca 700000 kronor och informationskostnaderna till ca 500000
kronor.
De närmare villkoren för semesterlöneförsäkringen behöver
enligt propositionen inte lagregleras, utan regeringen bör
bemyndigas att meddela föreskrifter om sådana villkor.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.
Motionerna
I Socialdemokraternas motion 1991/92:A225 från den allmänna
motionstiden föreslås att riksdagen skall godkänna en lag om
försäkring mot vissa semesterlönekostnader. Förslag till lagtext
är bifogat motionen såsom bilaga 5. Socialdemokraternas förslag
motsvarar det ovan nämnda förslaget i utredningen SOU 1991:109
Semesterlöneförsäkring för små företag.
Lars Biörck (m) avvisar i motion 1992/93:A1 tanken att det
föreslagna försäkringsskyddet avseende semesterersättning skall
administreras av försäkringskassorna. Om behov av denna
försäkringsform finns kommer enligt motionären marknaden att
täcka detta behov. Privata försäkringar skulle ge olika
alternativ innebärande t.ex. olika nivåer på självrisk och utan
maximiregler beträffande total lönesumma för att kunna teckna
försäkring.
I motion 1992/93:A2 av Sten Söderberg (-) yrkas avslag på
regeringens proposition. Behovet av försäkringen ifrågasätts av
motionären, som anför att den medför nya kostnader och ny
byråkrati. Enligt motionären finns det privata alternativ.
Utskottets överväganden
Utskottet uttrycker sin tillfredsställelse över regeringens
förslag om semesterlöneförsäkring för små företag. En sådan
försäkring skulle innebära en möjlighet för de små företagen att
beräkna sina kostnader för semesterlönegrundande frånvaro.
Socialdemokraternas motion A225 i denna del motsvarar i princip
propositionens förslag. Enligt utskottets uppfattning är det
positivt att små företag kan gardera sig mot höga oförutsedda
kostnader. Även ur jämställdhetssynpunkt kan förslaget innebära
fördelar med hänsyn till att kostnaderna för semesterlön vid
föräldraledighet främst gällt kvinnor. Dessa kostnader kan ha
medfört att småföretagare av ekonomiska skäl avstått från att
anställa unga kvinnor.
Utskottet delar propositionens bedömning om avgränsningen av
vilka företag som bör kunna teckna semesterlöneförsäkring hos
allmän försäkringskassa. Utformningen bör såsom föreslås i
propositionen vara likartad med försäkringen mot kostnader för
sjuklön.
Enligt motionerna A1 och A2 skulle privata
försäkringslösningar kunna vara ett bättre alternativ. Utskottet
vill framhålla att det inte finns några hinder för privata
försäkringsbolag att erbjuda semesterlöneförsäkringar. Eftersom
privata försäkringslösningar på detta område hittills inte
funnits på marknaden fyller den föreslagna lösningen ett visst
behov enligt utskottets uppfattning. Som anförs i motion A1 är
det möjligt att en privat försäkring kan ge olika alternativ
beträffande nivå på självrisk m.m. och att den kan undvara
maximiregler för rätten att få teckna försäkring. Utskottet
tillbakavisar synpunkten i motion A2 att det föreslagna systemet
skapar nya kostnader och ny byråkrati. Som ovan nämnts skall
premien för försäkringskassans semesterlöneförsäkring inkludera
samtliga kostnader för denna verksamhet. Motionerna A1 och A2
bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd enligt
utskottets uppfattning.
Med hänvisning till det anförda ställer sig utskottet bakom
propositionen och motion 1991/92:A225 (s) vad gäller
semesterlöneförsäkring för små företag. Propositionens förslag
till lag om försäkring mot vissa semesterlönekostnader och
förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om
försäkringsavtal bör således antas av riksdagen. Motionerna
1992/93:A1 och 1992/93:A2 avstyrks av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:40, med
anledning av motion 1991/92:A225 yrkande 18 samt med avslag på
motionerna 1992/93:A1 och 1992/93:A2 antar regeringens förslag
dels till lag om försäkring mot vissa
semesterlönekostnader,
dels till lag om ändring i lagen (1927:77) om
försäkringsavtal.
Stockholm den 1 december 1992
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Ingela Thalén
I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Sonja Rembo
(m), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Georg Andersson
(s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte
Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds),
Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson
(fp), Johnny Ahlqvist (s) och Inger Gustavsson (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.