I betänkandet behandlas 15 motioner från den allmänna motionstiden
år 1992 om frågor rörande arbetstid, semester och annan ledighet.
Motioner om arbetstiden rör önskemål om ökad flexibilitet och
minskning av arbetsdagen till sex timmar. Motioner på semesterområdet
tar främst upp frågor om ändringar i semesterlagen, bl.a. beträffande
den semesterlönegrundande frånvaron. Motionerna på ledighetsområdet
omfattar översyn av ledighetslagarna och ändringar i
föräldraledighetslagen. Samtliga motioner avstyrks av utskottet främst
med hänvisning till pågående beredningsarbete.
Till utskottets betänkande har fogats 3 reservationer samt
meningsyttring från Vänsterpartiet.
Motionerna
1991/92:A225 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen mot mer flexibla arbetstider,
15. att riksdagen beslutar godkänna förslaget om ändring i lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. i enlighet med
bilaga 4.
1991/92:A234 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det fortsatta arbetet med arbetstidsfrågorna skall
syfta till att öka den enskildes möjligheter till valfrihet och
flexibilitet under livscykeln.
1991/92:A249 av Stig Rindborg (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn
av arbetstidslagen i syfte att underlätta konjunkturanpassad arbetstid
och möjligheten till lokala överenskommelser.
1991/92:A250 av Stig Rindborg (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten
för enskilda arbetsgivare och arbetstagare att överenskomma om
arbetstidsavtal.
1991/92:A701 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående semesterersättning vid ofrivillig
arbetslöshet.
1991/92:A703 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lagstadgad rätt till tjänstledighet för att pröva annat arbete.
1991/92:A706 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en semesterlönefond.
1991/92:A707 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
24. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen
om rätt till ledighet för vård av barn för att enligt den anställdes
önskemål kunna variera rätten till ledighet mellan 5 % och 25 % av
arbetstiden i enlighet med vad i motionen anförts under avsnitt 5.4.1,
25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen
om rätt till ledighet för vård av barn för att rätten till ledighet
bör förlängas till dess barnet fyllt tolv år i enlighet med vad i
motionen anförts under avsnitt 5.4.2,
26. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen
om rätt till ledighet för vård av barn för att lagen skall utökas till
att gälla även för anställd som sökt kommunal barntillsyn utan att få
något erbjudande i enlighet med vad i motionen anförts under avsnitt
5.4.3,
27. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen
om rätt till ledighet för vård av barn för att förbudet mot
omplacering i samband med att den anställde återgår till arbetet bör
skärpas i enlighet med vad i motionen anförts under avsnitt 5.4.4.
1991/92:A709 av Anita Persson och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätt till förkortning av arbetstiden.
1991/92:A711 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en plan för minskning av
normalarbetsdagen till sex timmar under 1990-talet,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till begränsning av
flexibla och konjunkturanpassade arbetstider,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till begränsning av
övertiden till högst 50 timmar per år.
1991/92:A712 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag att göra en
översyn av de arbetsrättsliga ledighetslagarna.
1991/92:A718 av Marianne Jönsson och Marianne Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den lagliga rätten till sex timmars arbetsdag
för föräldrar förlängs till dess att barnet fyllt tolv år.
1991/92:A721 av Stig Rindborg (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av
att en omfattande översyn av semesterlagen kommer till stånd i syfte
att förenkla lagstiftningen.
1991/92:A727 av Karin Israelsson och Gullan Lindblad (c, m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
semesterlagen att dubbel semesterlön inte kan utges.
1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att målet är att alla skall få möjlighet till en
arbetstid på 30 timmar i veckan, vilket ger utrymme för en
normalarbetstid på 6 timmar per dag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försöksverksamhet med kortare arbetsdag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flexibla arbetstider.
Utskottet
Inledning
Utskottet behandlar i detta betänkande 15 motioner på arbetstids-,
semester- och ledighetsområdet väckta under den allmänna motionstiden
i januari i år. Yrkandena innefattar bl.a. önskemål om förändringar i
lagstiftningen. I detta sammanhang vill utskottet informera om att det
kommer att behandla semesterfrågor även senare under hösten. Dels har
en proposition om semesterlöneförsäkring för små företag avlämnats
till riksdagen (prop. 1992/93:40). Dels föreligger ett
regeringsförslag om en minskning av den lagstadgade semestern med två
dagar (prop. 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska
ekonomin).
I utskottets betänkande om arbetstid, semester och annan ledighet
från förra året, 1991/92:AU2, gavs en sammanfattande redovisning av
arbetstidslagen, semesterlagen samt övriga lagar om rätt till ledighet
från arbetet. Utskottet hänvisar till denna redovisning.
I februari 1991 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att
dels se över semesterlagens regler beträffande små företags kostnader
för de anställdas semesterlönegrundande frånvaro, dels undersöka om
mer flexibla regler för arbetstid och semester bör införas i svensk
lagstiftning. I december 1991 lade utredningen fram ett delbetänkande
(SOU 1991:109) Semesterlöneförsäkring för små företag.
Huvudbetänkandet (SOU 1992:27) Årsarbetstid, Ny lag om arbetstid och
semester, överlämnades till arbetsmarknadsministern i mars 1992. Båda
betänkandena har remissbehandlats. Beträffande det förra
delbetänkandet har som ovan nämnts en proposition om
semesterlöneförsäkring för små företag avlämnats. Vad gäller det
senare betänkandet är detta föremål för överväganden inom
regeringskansliet. Vissa av förslagen kommer att presenteras närmare i
det följande.
Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) uppgår den vanligen
arbetade tiden per vecka till 37,5 timmar för samtliga sysselsatta.
För kvinnor uppgår den vanligen arbetade tiden till 34,0 timmar och
för män till 40,8 timmar (samtliga uppgifter avser andra kvartalet
1992).
Utskottet vill vidare informera om SCB-rapporten Mer eller mindre
arbete? -- löntagarnas arbetstidsönskemål (Levnadsförhållanden,
Rapport nr 70). Rapporten behandlar de anställdas åsikter om
arbetstidens längd. Studien grundas på material som insamlats av SCB
under åren 1986 och 1987. Resultatet är i korthet att 550 000
anställda (av ca 4 miljoner) vill ha kortare arbetstid, även till
priset av lägre lön, medan knappt 240000 vill förlänga sin
arbetstid. Om dessa önskemål blev tillgodosedda skulle arbetsutbudet
minska med drygt 2 %. Ungefär lika många män som kvinnor vill förkorta
sin arbetstid.
Frånvaron från arbetet enligt AKU (mätt som frånvaro under hela
eller del av mätveckan) uppgick under år 1991 till drygt en miljon
personer. Tabellen nedan visar att semester är den vanligaste
frånvaroorsaken; genomsnittligt var 10 % av de sysselsatta frånvarande
på grund av semester (jämfört med 9 % år 1990) medan 7 % var
frånvarande på grund av sjukdom. Frånvaron för vård av barn uppgick
genomsnittligt till 4 % av de sysselsatta, varvid männens frånvaro
uppgick till 1 % och kvinnornas till 7 %.
Tabell. Frånvaro från arbetet år 1991 under hela eller del av
mätveckan fördelad efter kön och frånvaroorsak (exkl.
frivecka/fridagar på grund av arbetstidens förläggning).
Årsmedeltal
Frånvaroorsaker Båda könen Män Kvinnor
(1 000-tal och
procent av
sysselsatta)
I motion A225 framhåller Socialdemokraterna det önskvärda i en
inriktning mot mer flexibla arbetstider. Motionärerna har
uppfattningen att flexibilitet ger de enskilda frihet och stimulerar
produktiviteten. Arbetsgivaren kan också ha berättigade krav på ökad
flexibilitet. För att uppnå en nödvändig balans behövs dels nya
lagregler, dels branschavtal och lokala kollektivavtal, dels ett
individuellt inflytande för den enskilde i förhållande till
arbetsgivaren. Årsarbetstidsmåttet förordas.
Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) talar i motion A234 för att det
fortsatta arbetet med arbetstidsfrågorna skall syfta till att öka den
enskildes möjligheter till valfrihet och flexibilitet under
livscykeln. Enligt motionärerna är det viktigt att båda föräldrarna
kan variera arbetstid och förläggning av arbete.
I motion A249 av Stig Rindborg (m) begärs en översyn av
arbetstidslagen i syfte att underlätta konjunkturanpassad arbetstid
och möjlighet till lokala överenskommelser. Årsarbetstidsmåttet
förordas. Även variationer mellan olika år vad gäller arbetstiden bör
tillåtas. I motion A250 av samme motionär framhålls att det är
angeläget att arbetstidslagstiftningen ger rätt att träffa
individuella överenskommelser om övertid utanför de nuvarande
övertidsramarna. Vidare finns det enligt motionären inget behov av
begreppet mertidsarbete.
Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) uttalar sig i motion A805
till förmån för flexibla arbetstider. Arbetstiderna bör beslutas
lokalt så att de passar de enskilda människorna. Självklart bör
systemet kompletteras med skyddsregler för den enskilde arbetstagaren.
I motion A711 av Vänsterpartiet begärs att flexibla och
konjunkturanpassade arbetstider enligt SAF:s och storfinansens
modell begränsas.
Utskottet anför följande.
Som ovan nämnts har det under mars 1992 avlämnade betänkandet (SOU
1992:27) Årsarbetstid, Ny lag om arbetstid och semester,
remissbehandlats. Såväl betänkandet som remissyttrandena ligger nu i
regeringskansliet för beredning.
Huvudförslagen i betänkandet innebär en gemensam lag för arbetstid
och semester, införande av en årsarbetstid om 2007timmar inkl.
semester på 216 timmar samt nya regler för arbetstidens förläggning
medförande större möjligheter till flexibilitet.
Vissa myndigheter som ÖB, Socialstyrelsen och Riksskatteverket samt
vissa affärsdrivande verk, bl.a. Posten och Televerket,
arbetsgivarorgan som SAF, Landstingsförbundet och Kommunförbundet
m.fl. är i huvudsak positiva till huvudförslagen. Andra
remissinstanser förklarar att de i och för sig är positiva till
flexibla arbetstider men har väsentliga invändningar mot utformningen
av förslagen. Till dessa remissinstanser hör Arbetsdomstolen (AD),
Arbetsmarknadsverket (AMS), Arbetarskyddsstyrelsen (ASS),
Arbetsmiljöinstitutet, JämO, LO, TCO och SACO m.fl.
Såväl arbetstagarorganisationer som arbetsgivarorganisationer har
invändningar mot den föreslagna uppdelningen i regelsystemet så att
olika regler kommer att gälla beroende på om det finns kollektivavtal
eller ej. LO och TCO menar att det är arbetsgivarens behov av
flexibilitet som har tillgodosetts och inte arbetstagarens.
En del remissinstanser (bl.a. AMS, ASS, Arbetsmiljöinstitutet samt
de stora arbetstagarorganisationerna) är rädda för att förslaget har
utformats så att det får en negativ inverkan på arbetstagarnas
säkerhet och hälsa. Vidare befarar vissa remissinstanser att förslaget
kan försvåra det fortsatta jämställdhetsarbetet. Sådana
remissinstanser är Socialstyrelsen, AMS, ASS och JämO.
Utredningens förslag att begreppet mertid avskaffas har bemötts
positivt av de flesta remissinstanser som har yttrat sig på denna
punkt.
Vidare vill utskottet redovisa att EG-förslaget till
Arbetstidsdirektiv togs upp vid ett rådsmöte i slutet av juni 1992.
EG-förslaget innebär ett antal regler som generellt begränsar
arbetstiden på olika sätt samt specialbestämmelser för nattarbete m.m.
Vid rådsmötet kunde enighet dock inte uppnås om det framlagda
kompromissförslaget utan frågan återfördes till de olika ländernas
representation vid EG för ytterligare utredning. Frågan kan tidigast
tas upp på nytt vid ett rådsmöte i december 1992.
Ett antal remissinstanser har berört frågan om anpassning till EG.
Flera ifrågasätter om årsarbetstidsförslaget kan genomföras, då det
enligt deras mening uppenbarligen strider mot de arbetstidsregler som
är under övervägande inom EG. I flera svar förordas att man avvaktar
den kommande EG-lagstiftningen på området. TCO menar att det är mycket
olämpligt att införa den föreslagna lagstiftningen nu, eftersom
Sverige i så fall skulle få en sämre skyddslagstiftning i
arbetstidshänseende än övriga Europa. Kommerskollegium anför i sitt
remissvar att i EG-medlemskapsförhandlingarna kan antalet undantag som
Sverige begär ändå bli stort, varför man inte genom ny lagstiftning
bör skapa ytterligare krav på undantag.
Enligt utskottets uppfattning är en friare arbetstidsförläggning en
viktig framtidsfråga. Denna uppfattning har utskottet framfört vid ett
flertal tillfällen under senare år, senast i sitt av riksdagen
godkända betänkande 1991/92:AU2. Därvid har utskottet bl.a. uppehållit
sig vid de positiva konsekvenserna av en ökad flexibilitet för den
enskildes planering av arbetsliv, familjeliv och studier etc. Vidare
bör flexibla arbetstider kunna främja jämställdhet mellan kvinnor och
män. Produktionens önskemål om flexibla arbetstider är också en
väsentlig fråga.
Utskottet utgår från att regeringen återkommer med förslag på detta
område inom en nära framtid. I avvaktan på regeringens beredning och
ställningstagande anser utskottet dock att det inte är motiverat att
nu gå in på en närmare prövning av de föreliggande yrkandena i
motionerna A225 (s), A234 (m), A249 (m), A250 (m), A711 (v) och A805
(c) utan föreslår att dessa yrkanden av riksdagen lämnas utan bifall.
Arbetstidens längd tas upp i två motioner.
Vänsterpartiet yrkar i motion A711 att en plan utarbetas för
införande av sextimmarsdagen under 1990-talet. Samtidigt måste
övertiden minskas till högst 50 timmar per år. Vänsterpartiet åsyftar
en omfördelning av arbetstiden så att det samlade antalet
förvärvstimmar fördelas mera jämnt över befolkningen. Detta innebär
ungefär sex timmars arbetsdag per person.
Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) begär i motion A805 ett
tillkännagivande till regeringen att målet är att alla skall få
möjlighet till en normalarbetstid motsvarande sex timmar per dag. Som
ett första steg bör försöksverksamhet inledas med kortare arbetsdag
med bibehållen lön för vårdpersonal och småbarnsföräldrar.
Mot bakgrund av Sveriges ekonomiska läge och de förslag som lagts
fram i ovannämnda proposition 1992/93:50 om åtgärder för att
stabilisera den svenska ekonomin bedömer utskottet att frågan om en
generell arbetstidsförkortning inte är aktuell. Som utskottet har
framhållit tidigare kan flexibilitet i arbetstiden minska behovet av
en sådan arbetstidsförkortning. Med hänvisning till vad som anförts
avstyrks motionerna A711 (v) och A805 (c) i tillämpliga delar.
Semesterfrågor
I fyra motioner begärs ändringar i semesterlagen.
Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) tar i motion A701 upp
frågan om semesterersättning och begär att semesterlagen ändras så att
även ofrivillig arbetslöshet blir semesterlönegrundande. Enligt
motionärerna är detta en angelägen rättvisereform.
I motion A721 av Stig Rindborg (m) pekas på behovet av en omfattande
översyn i semesterlagen. Syftet är att förenkla lagstiftningen, vilken
kan utgöra ett stort problem för de små företagen. Särskilt bör de
omfattande reglerna om semesterlönegrundande frånvaro ses över och
förmånerna begränsas.
Karin Israelsson och Gullan Lindblad (c, m) föreslår i motion A727
sådan ändring i semesterlagen att dubbel semesterlön inte kan utges.
Motionärerna anför att den anställde blir dubbelt kompenserad vid
sjukfrånvaro och vid ledighet enligt vissa andra lagar genom att
erhålla dels sjukpenning resp. andra ersättningar från
försäkringskassan (inkluderande semesterlön), dels semesterlön.
Sjukdom och arbetsskada, föräldraledighet och ledighet för
närståendevård bör utgå som semesterlönegrunder enligt motionärerna.
Även Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) berör i motion A712
semesterlagstiftningen. Den översyn som begärs i motionen bör bl.a.
omfatta en förenkling av semesterlagen samt en begränsning av den
semesterlönegrundande frånvaron.
Som ovan nämnts har en proposition (prop. 1992/93:40) om
semesterlöneförsäkring för små företag lagts fram den 2 november 1992.
Enligt förslaget ges små företag rätt att teckna en försäkring för
sådana semesterlönekostnader som förorsakats av semesterlönegrundande
frånvaro. Försäkringen föreslås bli uppbyggd på samma sätt som den
särskilda försäkring mot kostnader för sjuklön som tidigare införts
för små företag.
Därutöver har utskottet inhämtat att en översyn av
ledighetslagstiftningen planeras inom regeringskansliet. Enligt
planerna bör utgångspunkten vara att åstadkomma enklare regler. Detta
innebär att det inte är påkallat för riksdagen att göra
tillkännagivanden av det slag som begärs i motionerna A712 i denna
del, A721 och A727 som följaktligen avstyrks. Motion A701 kan
utskottet inte ställa sig bakom. Även den motionen avstyrks.
I motion A706 begär Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)
utredning om en semesterlönefond. En sådan fond skulle förbättra
de lågavlönades ekonomiska möjligheter till semester. Vid bedömning av
finansieringsmöjligheterna bör de avslutade inbetalningarna till
Arbetslivsfonden och till Löntagarfonderna beaktas.
På utskottets förslag har frågan om utredning av en semesterlönefond
avslagits av riksdagen flera gånger tidigare. Utskottet har inte
ändrat uppfattning i denna fråga. Därmed avstyrks motion A706 (s).
Ledigheter
Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) begär i motion A712 en total
översyn av ledighetslagarna och de samlade effekterna av dessa
regler för de små företagen. Med ledighetslagar utöver semesterlagen
avses i motionen föräldraledighetslagen, studieledighetslagen,
svenskundervisningslagen samt förtroendemannalagen. Ledighetslagarna
är inte samordnade och inte heller finns någon prioriteringsordning
för de olika ledigheterna enligt motionärerna. Vidare bör rätten till
studieledighet begränsas till viss kortare tid när ämnet för studierna
saknar betydelse för företagets verksamhet.
Utskottet har tidigare (1991/92:AU2) uttalat sina förväntningar på
att en samlad bedömning skall göras av de regler som kan hämma
företagen och i synnerhet småföretagen. I en sådan bedömning ansåg
utskottet att även ledighetslagarna måste ingå.
Som nyss nämnts planeras inom regeringskansliet en översyn av
ledighetslagstiftningen. Avsikten med den planerade utredningen är att
den inte skall begränsas till lagtekniska aspekter för att få till
stånd ett enklare och mer enhetligt regelsystem. Även lagreglernas
materiella innehåll förutsätts bli omfattade av översynen, bl.a. en
avgränsning av rätten till utbildning enligt studieledighetslagen.
Enligt direktiven för översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen
(dir. 1991:118) har bestämmelserna om ledighet i förtroendemannalagen
ett så nära samband med reglerna om arbetstagarinflytande att
översynen av dem bör höra till uppgifterna för den arbetsrättsliga
kommittén.
Det anförda innebär att det inte är påkallat med någon riksdagens
åtgärd med anledning av motion A712 (fp, m, c), som därför avstyrks i
aktuell del.
Vänsterpartiet begär i motion A707 ändringar i
föräldraledighetslagen med innebörd att rätten till förkortad
arbetstid vidgas. Denna rätt -- vilken nu gäller tills barnet fyllt
åtta år eller avslutat det första skolåret -- skall gälla till dess
barnet fyllt tolv år (3 § föräldraledighetslagen). Ett annat krav är
att rätten till förkortad arbetstid bör kunna variera mellan 5 och 25
% av arbetstiden i enlighet med den anställdes önskemål (3 §
föräldraledighetslagen). Vidare anför Vänsterpartiet att många kvinnor
får mindre kvalificerade arbetsuppgifter efter föräldraledigheten.
Därför bör förbudet mot försämringar av anställningsförhållandena i
samband med att den anställde återgår till arbetet skärpas (11 §
föräldraledighetslagen).
Vänsterpartiet yrkar vidare att en anställd som sökt kommunal
barntillsyn utan att få något sådant erbjudande skall få rätt till
ledighet enligt föräldraledighetslagen. För närvarande riskerar den
anställde att bli uppsagd från sin anställning i en sådan situation.
Även Marianne Jönsson och Marianne Andersson (c) i motion A718 samt
Anita Persson och Birthe Sörestedt (s) i motion A709 begär att rätten
till förkortning av arbetstiden skall gälla till dess barnet fyllt
tolv år.
Utskottet gör för sin del följande bedömning.
Det är självklart viktigt att underlätta för föräldrar att kombinera
förvärvsarbete med ansvar för barn. Utskottet har tidigare uttalat sin
tillfredsställelse över möjligheten till flexibla arbetstider som kan
underlätta familjernas planering. I den situation som råder finner
utskottet dock inte skäl för riksdagen att nu överväga den utvidgning
av rätten till förkortad arbetstid för föräldrar till barn i
skolåldern som förordas i motionerna A707(v), A709 (s) och A718 (c).
Frågan om varierbar arbetstid mellan trekvartstid och heltid, vilken
är aktualiserad i motion A707, har utskottet senast behandlat i sitt
av riksdagen godkända betänkande 1990/91:AU2. Utskottet är inte berett
att förorda något initiativ i denna fråga utan avstyrker motionen
också på denna punkt.
Även den i motion A707 berörda frågan om omplacering i samband med
återgång till arbetet efter föräldraledighet behandlades i det nämnda
betänkandet 1990/91:AU2. Utskottet hänvisade då till bestämmelserna i
11 § föräldraledighetslagen. Dessa innebär att en arbetstagare som
använder sin rätt till föräldraledighet inte behöver finna sig i att
anställningsförmånerna minskas eller arbetsförhållandena försämras i
annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagaren är
enligt samma bestämmelse inte heller skyldig att godta annan
omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet
och som är en nödvändig följd av ledigheten. Däremot ges inte någon
garanti för att arbetstagaren under alla förhållanden skall kunna
återgå till samma befattning eller arbetsförhållanden som tidigare,
och utskottet vill inte i föreliggande sammanhang föreslå sådana
garantiåtaganden med anledning av motion A707.
Utskottet är inte heller berett att förorda ytterligare ledighet på
grund av särskilda omständigheter som t.ex. brist på barnomsorg inom
ramen för lagen om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.
Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker utskottet de
aktuella yrkandena i motionerna A707 (v), A709(s) och A718 (c).
Socialdemokraterna anför i motion A225 att ett problem som oftast
drabbar kvinnor gäller förläggningen av föräldraledighet, när
föräldern vill minska sin dagliga arbetstid. Som det nu är
bestämmer arbetsgivaren. Enligt Socialdemokraternas förslag bör
föräldraledighetslagen ändras så att föräldern själv får bestämma när
under dagen ledigheten skall tas ut. Undantag skall dock göras om
ledigheten skulle medföra allvarliga men för produktionen.
Den i motionen nämnda intressekonflikten mellan arbetstagare och
arbetsgivare vad gäller förläggningen av föräldraledighet vid
förkortning av den dagliga arbetstiden fanns med i bilden vid
utskottets yttrande till socialförsäkringsutskottet över proposition
1988/89:69 om utbyggnad av föräldraförsäkringen och förstärkt
föräldraledighet (1988/89:AU2y, 1988/89:SfU12, rskr. 137). Regeringens
förslag i det sammanhanget innebar -- i sådana fall då arbetsgivare
och arbetstagare inte kommer överens och förläggningen ensidigt
bestäms av arbetsgivaren -- att denne skall vara skyldig att
underrätta inte endast arbetstagaren om sitt beslut utan även
arbetstagarens fackliga organisation. Den avvägning mellan
arbetstagar- och arbetsgivarintressena som innefattades i den
dåvarande regeringens ställningstagande godtogs av riksdagen, och
utskottet anser att den alltjämt är rimlig. Med det anförda avstyrker
utskottet motion A225 (s) i aktuell del.
Lisbeth Staaf-Igelström (s) anför i motion A703 att tjänstledighet
för att pröva nytt arbete borde vara en lagstadgad rätt. Denna rätt
till ledighet skulle kunna jämföras med rätt till ledighet för
studier. Införandet av en sådan rätt är enligt motionären ett led i
kampen för det goda arbetet.
Utskottet har behandlat ett likartat motionsyrkande i sitt av
riksdagen godkända betänkande 1991/92:AU2. Med hänvisning till
möjligheten att avtalsvägen överenskomma om ledighet för det angivna
ändamålet avstyrker utskottet motion A703 och dess förslag om en
lagreglering.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande flexibla arbetstider
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A225 yrkande 11,
1991/92:A234, 1991/92:A249, 1991/92:A250, 1991/92:A711 yrkande 2 och
1991/92:A805 yrkande 5,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
2. beträffande arbetstidens längd
att riksdagen avslår motion 1991/92:A711 yrkandena 1 och 3 samt
motion 1991/92:A805 yrkandena 3 och 4,
men. (v) - delvis
3. beträffande ändringar i semesterlagen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A701, 1991/92:A712 i
motsvarande del, 1991/92:A721 och 1991/92:A727,
4. beträffande utredning om semesterlönefond
att riksdagen avslår motion 1991/92:A706,
5. beträffande översyn av ledighetslagarna
att riksdagen avslår motion 1991/92:A712 i motsvarande del,
res. 2 (s) - motiv.
6. beträffande vidgad rätt till förkortad arbetstid för
föräldrar
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A707 yrkandena 24--27,
1991/92:A709 samt 1991/92:A718,
men. (v) - delvis
7. beträffande förläggningen av föräldraledighet vid förkortad
arbetstid
att riksdagen avslår motion 1991/92:A225 yrkande 15,
res. 3 (s)
8. beträffande tjänstledighet för att pröva nytt arbete
att riksdagen avslår motion 1991/92:A703.
Stockholm den 3 november 1992
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Ingela Thalén
I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp),
Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne
Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten
Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica
Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s) och Berit Andnor
(s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit vid den
slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Flexibla arbetstider (mom. 1)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica
Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med
"Utskottet utgår" och slutar med "utan bifall" bort ha följande
lydelse:
Mot denna bakgrund förordar utskottet i likhet med motion A225 (s)
årsarbetstidsmåttet och en timberäknad semester. Även semestern bör
kunna utnyttjas mer flexibelt efter de första 160 timmarna och
möjligheterna att spara semester vidgas. Utskottet utgår från att
regeringen återkommer med förslag på detta område inom en nära
framtid.
Det anförda innebär att utskottet ställer sig bakom motion A225 (s),
vad gäller inriktningen mot flexibla arbetstider, vilket bör delges
regeringen för kännedom. Övriga i sammanhanget behandlade
motionsyrkanden avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom
utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande flexibla arbetstider
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A225 yrkande 11 samt
med avslag på motionerna 1991/92:A234, 1991/92:A249, 1991/92:A250,
1991/92:A711 yrkande 2 och 1991/92:A805 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Översyn av ledighetslagarna (mom. 5, motiveringen)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica
Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet har" och slutar
med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet har inte något att invända mot en lagteknisk översyn av
ledighetslagstiftningen och förutsätter att den anpassas till
förnyelsen av arbetslivet. Det finns många skäl till detta både mot
bakgrund av utvecklingen i företagen och i samhället i övrigt, men
också med hänsyn till den internationalisering som sker.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion A712 (fp, m, c).
3. Förläggningen av föräldraledighet vid förkortad arbetstid (mom.
7)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica
Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med
"Den i" och på s. 10 slutar med "aktuell del" bort ha följande
lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning som framförs i motion
A225 (s) beträffande förläggningen av föräldraledighet för föräldrar
som vill förkorta sin dagliga arbetstid. Regeln i 8 §
föräldraledighetslagen bör ändras så att föräldern själv får bestämma
när under dagen föräldraledigheten skall tas ut. Undantag gäller dock
om ledigheten skulle medföra allvarliga problem för produktionen. Vid
tvist gäller 34§ medbestämmandelagen. Nedan läggs fram förslag till
lagändring.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande förläggningen av föräldraledighet vid förkortad
arbetstid
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 15
godkänner följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av
barn, m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:410) om rätt till
ledighet för vård av barn m.m. att 8 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Reservanternas förslag
8 §
Ledighet skall förläggas till dag som arbetstagaren begär. Vid
förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av
normal arbetstid skall dock förkortningen spridas över arbetsveckans
samtliga dagar, om ej särskilda skäl föranleder annat.
Arbetsgivaren skall samråda Arbetsgivaren skall samråda
med arbetstagaren med arbetstagaren
beträffande ledighetens beträffande ledighetens
förläggning under dagen förläggning under dagen
och andra med ledigheten och andra med ledigheten
sammanhängande frågor, sammanhängande frågor,
om förhandling med om förhandling med
arbetstagarens organisation ej arbetstagarens organisation ej
har ägt rum. Uppnås ej har ägt rum. Uppnås ej
överenskommelse, överenskommelse,
bestämmer arbetsgivaren i bestämmer arbetstagaren hur
dessa frågor i den mån ledigheten skall
ej annat har avtalats. förläggas. Den måste
Arbetsgivaren får dock ej dock förläggas till
utan arbetstagarens samtycke arbetsdagens början
dela upp ledigheten under och/eller slut. Ledigheten
arbetsdagen eller får inte heller
förlägga den till annan förläggas så att det
tid än arbetsdagens skulle skapa allvarliga men
början eller slut. för produktionens
behöriga gång.
Har beslut i fråga som
avses i andra stycket
träffats på annat
sätt än genom
överenskommelse med
arbetstagaren eller
företrädare för
arbetstagaren, skall
arbetsgivaren underrätta
arbetstagaren och dennes
lokala arbetstagarorganisation
om beslutet. Underrättelsen
skall om möjligt lämnas
senast två veckor före
ledighetens början.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom
partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Hans Andersson (v) anför:
Enligt Vänsterpartiets mening bör konjunkturanpassade och flexibla
arbetstider enligt SAF:s och storfinansens modell begränsas.
Beträffande arbetstidens längd bör en plan utarbetas för
införande av sextimmarsdagen under 1990-talet och övertiden begränsas
till högst 50 timmar per år.
Lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.
(föräldraledighetslagen) bör ändras så att föräldrar får en vidgad
rätt till förkortad arbetstid. Inte minst i den situation som nu
råder bör rätten till förkortad arbetstid ha en särskild aktualitet.
Enligt den anställdes önskemål bör ledigheten kunna varieras mellan 5
och 25 % av arbetstiden (3 §). Vidare bör rätten till förkortad
arbetstid gälla till dess barnet fyllt tolv år (3 §). Även brist på
kommunal barntillsyn bör ge rätt till ledighet enligt lagen om rätt
till ledighet för vård av barn. Förbudet mot försämringar i
anställningsförhållandena vid återgång till arbetet efter
föräldraledighet bör skärpas (11 §).
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1, 2
och 6 borde ha hemställt:
1. beträffande flexibla arbetstider
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A711 yrkande 2 samt
med avslag på motionerna 1991/92:A225 yrkande 11, 1991/92:A234,
1991/92:A249, 1991/92:A250 och 1991/92:A805 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
2. beträffande arbetstidens längd
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A711 yrkandena 1 och 3
samt med avslag på motion 1991/92:A805 yrkandena 3 och 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
6. beträffande vidgad rätt till förkortad arbetstid för
föräldrar
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A707 yrkandena 24--27
samt med anledning av motionerna 1991/92:A709 och 1991/92:A718 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,