Översyn av lagstiftningen för det enskilda försäkringsväsendet vid krig m.m.

Innehåll

Dir. 1991:12

Beslut vid regeringsammanträde 1991-02-21

Statsrådet Åsbrink anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en översyn av den lagstiftning som gäller
-- det enskilda försäkringsväsendet vid krig,
-- den statliga krigsförsäkringen och -- den statliga krigsskadeersättningen.

Lagstiftningen i fråga är föråldrad och behöver anpassas till bl.a. övrig försäkringslagstiftning och utvecklingen inom försäkringsväsendet.

Bakgrund

Det enskilda försäkringsväsendet utgör tillsammans med statlig krigsförsäkring och statlig krigsskadeersättning en funktion inom tot alförsvarets civila del. Enligt förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del är försäkringsinsp ektionen ansvarig myndighet för funktionen Försäkringar utom Socialförsäkring m.m. Övriga myndigheter med uppgifter inom funktionen är statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd.

De lagar som rör försäkringsverksamhet vid krig eller krisförhållanden är följande.

Lagen (1959:73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m. (inländska lagen)

Lagen (1959:74) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid krig m.m. (utländska lagen)

Lagen (1959:118) om krigsansvarighet för liv- och invaliditetsförsäkring (krigsansvarighetslagen)

Lagen (1960:22) om statlig krigsförs äkring (krigsförsäkringslagen)

Lagen (1958:566) om ersättning för krigsskada å egendom (krigsskadelagen)

Utvecklingen inom försäkringsområdet under tiden efter dessa lagars tillkomst har fört med sig omfattande förändringar t.ex. avseende försäkringsföretagens struktur, produktutveckling och internationella förbindelser. Lagstiftningen rörande försäkringsväsendet i fredstid har ändrats. Vidare har regeringen bemyndigat det statsråd som föredrar lagstiftningsärenden som gäller det affärsmässiga försäkringsväsendet att tillkalla en kommitté för att göra en översyn av försäkringsbolagens verksamhet m.m. (dir. 1990:56). Utredningen syftar till att skapa mera rationella rörelseregler för försäkringsbolagen och att åstadkomma ett regelsystem som är förenligt med det inom EG.

Framställningar från försäkringsinspektionen

I en skrivelse till regeringen den 18 januari 1984 har försäkringsinspektionen lämnat förslag till en lag om personförsäkring vid krig, avsedd att ersätta krigsansvarighetslagen, samt förslag till vissa följdändringar i inländska lagen och utländska lagen. Till stöd för förslagen har försäkringsinspektionen anfört bl. a. följande.

Gällande krigsansvarighetslag innehåller speciella bestämmelser för personförsäkringar av typen liv- och invaliditetsförsäkring. I 2 3 § föreskrivs att grunder skall upprättas för tillämpningen av lagen samt att beträffande sådana grunder skall i tillämpliga delar gälla vad som stadgas om grunder för livförsäkring i försäkringsrörelselagen och lagen om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige. Sistnämnda lagar föreskriver att grunder skall stadfästas av regeringen eller i regeringens ställe av försäkringsinspektionen. Efter tillkomsten av krigsansvarighetslagen påbörjade de större livförsäkringsbolagen i början av 1960-talet ett samarbete för utformning av de grunder som lagen föreskriver. Under arbetets gång framstod lagen som alltmer otidsenlig i takt med den utveckling av verksamhetsgrenar och ersättningsnivåer som ägde rum. I stället för att utarbeta grunder inriktades samarbetet därför på att få fram nya lagbestämmelser. Kontakter i slutet av 1970-talet mellan försäkringsinspektionen och Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag visade att det rådde en gemensam uppfattning om att krig sansvarighetslagen borde omarbetas och att en ny lag på området inte borde innehålla detaljregleringar utan i stället lagregler av ramkaraktär. En sådan lagstiftning skulle bättre tillgodose allmänna behov av bestämmelser i krig. De grunder som skulle komplettera lagen kunde innehålla erforderliga detaljbestämmelser, vilka kunde göras beroende av aktuellt krigstillstånd. Skrivelsen har remissbehandlats.

I en skrivelse till regeringen den 8 december 1988 har försäkringsinspektionen, med hänvisning till sin tidigare skrivelse i saken och till en skrivelse till regeringen från Utländska Försäkringsbolags Förening, hemställt att regeringen låter göra en samlad översyn av den lagstiftning som reglerar verksamheten inom funktionen Försäkringar utom Socialförsäkring m.m. under beredskap och krig.

Framställning från Utländska Försäkringsbolags Förening

I en skrivelse till regeringen den 13 oktober 1986 har Utländska Försäkringsbolags Förening hemställt om viss ändring i krigsförsäkr ingslagen i syfte att alla försäkringsbolag som har svensk koncession skall tillåtas att ansluta sig till 1963 års krigsutbrottsavta l mellan statens krigsförsäkringsnämnd och svenska försäkringsbolag.

Återförsäkringskonsortiet av år 1965

Återförsäkringskonsortiet av år 1965 är ett av försäkringsbolagen organiserat konsortium som enligt konsortialavtalet under vissa förutsättningar skall ta över all den affär avseende återförsäkring som medlemsbolagen måste eller önskar flytta från utländska återförsäkrare i en krissituation då återförsäkringsförbindelserna med utlandet störs eller avbryts. Konsortiet har i en promemoria berört följande problem.

Storskador som har inträffat men som fortfarande är oreglerade då en krissituation inträffar kan skapa stora problem för försäkringsbolagen. Sådana skador, t.ex. reaktorskador eller stora industriskador, tar lång tid att reglera bl.a. beroende på svårigheter att fastställa skadornas omfattning. För totalförsvaret viktiga industrier och anläggningar kan utsättas för sabotage före ett angrepp mot landet. Flera sådana skador ligga oreglerade i en plötsligt uppkommande krissituation. Om svenska försäkringsbolag i en sådan situation har utestående fordringar på sina återförsäkrare till belopp som överstiger 5 miljarder kronor, kan de svenska försäkringsbolagen vara mer eller mindre utslagna innan konsortiet har aktiverats och kunnat börja sin verksamhet. Det täcker nämligen inte skador som har inträffat före dess aktivering.

Den åtgärd som enligt konsortiet i första hand bör vidtagas är att upprätta ett avtal mellan svenska staten och konsortiet som ger detta möjlighet att från staten låna upp det kapital som behövs för att tillfälligt lösa en eventuell likviditetskris.

Framställning från statens krigsförsäkringsnämnd

I en skrivelse till regeringen den 15 mars 1989 har statens krigsförsäkringsnämnd hemställt om utvidgning av begreppet svenskt intresse i krigsutbrottsavtalet för transportförsäkring. I skrivelsen har statens krigsförsäkringsnämnd anfört bl.a. följande.

Statens krigsförsäkringsnämnd har med de till försäkringsbranschens beredskapsorgan Svenska Transportförsäkringspoolen anslutna försäkringsbolagen den 1 januari 1963 träffat ett krigsutbrottsavtal för transportförsäkring. Vid krigsutbrott, som medför avtalets tillämpning, övertar staten genom nämndens försorg ansvaret för hela den krigsrisk på svenska intressen som har täckts av de anslutna försäkringsbolagen genom träffade försäkringsavtal. Avsikten är att berörda redare vid krigsutbrott även fortsättningsvis skall va ra skyddade mot krigsrisk. Härigenom kan pågående resor avslutas och fartygen göras fria för att sättas in i den svenska transportapparaten. Någon prövning av frågan om fartygen behövs för den svenska folkförsörjningen sker inte vid detta tillfälle . Sådan prövning görs i nästa skede då nämnden skall utfärda nya transportförsäkringar mot krigsrisk och krigsutbrottsavtalet således har spelat ut sin roll.

Gällande avtal bygger på krigsutbrottsavtalen från åren 1939 resp. 1946. I 2 § i avtalet stadgas att staten skall ta över ansvaret för krigsrisk på svenska intressen. Vad som skall förstås med svenska intressen synes inte finnas dokumenterat. Med hänsyn till omfattningen av den dåtida svenska handelsflottan har ansetts att med svenskt intresse bör förstås svenskflaggade fartyg. Den svenska handelsflottan har under åren kraftigt reducerats. Den kvarvarande handelsflottan har av statens krigsförsäkringsnämnd och Transportförsäkringspoolen bedömts inte längre vara tillräckligt stor för att kunna tillgodose Sveriges utrikeshandelsbehov i en krissituation. Parterna bestämde sig därför för att undersöka möjligheterna att utvidga begreppet svenskt intresse. Utredningsarbetet ledde fram till ståndpunkten att en utvidgning av begreppet svenskt intresse till att omfatta även svenska handelsfartyg i öppna fartygsregister, och vilka fartyg även seglar under internationaliseringsavtalet, skull e ge ett värdefullt tillskott till den svenska transportkapaciteten. Ifrågavarande fartyg har svenskt driftsinflytande och står unde r svenskt befäl. De kan på ett enkelt och snabbt sätt flaggas om till svensk flagg. Tanken är att dessa utlandsflaggade fartyg skall vara skyddade mot krigsrisk under i första hand en period om 30 dagar från ett krigsutbrott, förutsatt att transportförsäkring mot krigsrisk är tecknad i ett svenskt försäkringsbolag. Tidsfristen 30 dagar har i stort sett bedömts vara tillräcklig för att redarna skall hinna med att flagga om.

Enligt statens krigsförsäkringsnämnds uppfattning är det motiverat att nu ge begreppet svenskt intresse den vidgade innebörd som ang etts ovan. Nämnden föreslår därför att regeringen på lämpligt sätt fastslår att begreppet skall ha sagda innebörd. För det fall det anses att nämnden själv skall fastställa vad som skall förstås med begreppet svenskt intresse anhålles om ett klarläggande därom. Det senare alternativet har den fördelen att det medger en smidigare anpassning till ändrade förhållanden.

Uppdraget

Det svenska försäkringsväsendet har, som jag inledningsvis framhållit, under senare år genomgått omfattande förändringar. Huvuddelen av den lagstiftning som reglerar det enskilda försäkringsväsendet vid krig tillkom i slutet av 1950-talet då förhållandena inom försäkringsväsendet var annorlunda än idag. Jag delar därför försäkringsinspektionens uppfattning att det nu är dags att göra en allmän översyn av lagstiftningen i fråga. Översynen bör även innefatta de frågor som Utländska Försäkringsbolags Förening och Återförsäkringskonsortiet av år 1965 tagit upp. Utredaren skall också ta ställning till på vilket sätt de frågor som tas upp i framställningen från statens krigsförsäkringsnämnd bör lösas. Finner utredaren att begreppet svenskt intresse, såvitt nu är ifråga, kan och bör utvidgas genom en för avtalsparterna godtagbar ändring av krigsutbrottsavtalets lydelse, skall utredaren lämna förslag till ändringar i avtalet.

Jag föreslår alltså att en särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av lagstiftningen för det enskilda försäkringsväsendet vid krig, för den statliga krigsförsäkringen och för den statliga krigsskadeersättningen m.m. Uppdraget innefattar bl.a. att över väga om det är lämpligt att samordna lagstiftningen på området i en enda lag eller i färre lagar än för närvarande och att, om någon sådan lösning befinns vara ändamålsenlig, lämna förslag till lagstiftning. Om nuvarande uppdelning av lagarna befinns vara mer ändamålsenlig, skall utredaren lämna förslag till anpassning av lagarna till nuvarande förhållanden.

Utredaren har vid fullgörandet av sitt uppdrag att beakta innehållet i förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del. Om förslaget innebär att förordningen behöver ändras skall förslag till sådana ändringar lämnas.

Utredaren bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor inom området än de som särskilt angetts här.

Förutsättningarna för lagstiftningen på beredskapsområdet kan komma att påverkas av de förslag som blir resultatet av översynen av försäkringsbolagens verksamhet m.m. (dir. 1990:56). Utredaren bör därför samråda med den utredningen. Vidare bör samråd äga rum med försäkringsinspektionen, statens krigsskadenämnd, statens krigsförsäkringsnämnd, riksförsäkringsverket och försäkringsbranschen.

Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5) samt beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43).

Utredaren bör slutföra sitt arbete under första halvåret 1993.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som föredrar lagstiftningsärenden som gäller det affärsmässiga försäkringsväsendet, krigsförsäkring och krigsskadeersättning

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen för det enskilda försäkringsväsendet vid krig, för den statliga krigsförsäkringen och för den statliga krigsskadeersättningen,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

                                        (Finansdepartementet)