Dir. 1991:117
Statsrådet Ask anför.
Jag föreslår att den kommitté (U 1991:2), Läroplanskommittén, som
tillkallats för att lämna förslag till mål och riktlinjer för barn omsorgen och det offentliga skolväsendet, får nya direktiv och delvis ny
sammansättning. Uppdraget skall enligt de nya direktiven omfatta
läroplan, timplan och kursplaner för grundskolan samt läroplan för
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Uppdraget omfattar
sålunda inte längre mål och riktlinjer för barnomsorgen. I denna fråga
har jag samrått med statsrådet Bengt Westerberg.
Utgångspunkten för läroplanskommitténs arbete är den beslutade
ansvarsfördelningen för skolan. Denna förutsätter att målen formuleras
så att resultatet av undervisningen kan värderas i förhållande till
målen. Utvärderingar skall genomföras såväl på riks- som på kommunnivå
och i de enskilda skolorna.
Målen och riktlinjerna i läroplanerna skall utformas så att de kan
preciseras och konkretiseras dels i nationella och lokala kursplaner,
dels i undervisningsmål av den professionella personalen i skolan.
Det är viktigt att läroplanernas mål och riktlinjer uttrycks så att
omfånget på dokumenten begränsas på ett sådant sätt att de blir
användbara instrument för skolans intressenter. För att underlätta
utvärderingen bör kommittén särskilt tydliggöra ansvarområdena för
dessa.
Förslagen till mål och riktlinjer i läroplanerna skall stå i samklang
med skollagen, som ändrats i enlighet med de nya styrprinciperna. Det
förhållandet att grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen nu skall få nya läroplaner gör det möjligt och
nödvändigt att i dessa ge uttryck för en samlad syn på elevers
kontinuerliga kunskapsutveckling.
Principen om en kontinuerlig utveckling skall även gälla elevernas
inflytande i skolan. Tendensen att elevernas inflytande på
undervisningen minskar i takt med stigande ålder, måste brytas. Skolans
ansvar för att ge barn och ungdomar en förberedelse för rollen som
samhällsmedborgare och för att stärka individens självkänsla och
självständighet bör komma till uttryck bl.a. genom att eleverna
uppmuntras att med stigande ålder ta ett eget personligt ansvar för sin
inlärning och sitt arbete i skolan.
Vid all utbildning måste hänsyn tas till varje elevs särskilda
förutsättningar och behov. Varje elev har rätt till en likvärdig
utbildning. Därav följer att vissa elever har behov av mera stöd än
andra.
Läroplanerna skall innehålla vissa grundläggande riktlinjer som alla
lärare är skyldiga att följa. Hit hör bl.a. saklighet och allsidighet i
undervisningen och respekt för och hänsyn till elevernas personliga
integritet och olika personliga förutsättningar. Skolans verksamhet är
inte och skall inte vara värderingsmässigt neutral. Den bör liksom
tidigare bygga på de etiska normer, såsom människolivets okränkbarhet,
individens frihet, solidaritet med svaga och utsatta, respekt för den
enskilda människans särart och integritet och allas lika värde, vilka
genom kristen etik och västerländsk humanism har en djup förankring i
vårt land. Detta är värderingar som de flesta människor i Sverige,
utifrån olika utgångspunkter och kulturell bakgrund, kan acceptera. Det
är angeläget att skolan präglas av dessa värden såväl innehållsmässigt
som vad gäller arbetsmetoder och att utbildningen bidrar till att stärka
förmågan att göra etiska ställningstaganden.
Undervisningen skall utgå från att det svenska samhället skall präglas
av tolerans och öppenhet och att människor från skilda kulturer och
livsåskådningar skall kunna leva sida vid sida i god samverkan.
Skolans huvuduppgift är att ge eleverna goda kunskaper och färdigheter.
Det hör även till skolans uppgift att bidra till elevernas sociala och
emotionella utveckling. Denna uppgift är emellertid när det gäller barn
och ungdomar ett ansvar som är delat mellan hemmen och skolan och där
hemmen har huvudansvaret. Föräldrarna har självfallet även ansvar för
att stödja sina barns skolgång. Samarbetet mellan skolan och hemmen bör
utgå från det gemensamma intresset att skapa goda uppväxtbetingelser för
barnen men också från den naturliga fördelning av huvudansvaret för å
ena sidan kunskaps- och färdighetsutvecklingen och å den andra sidan den
personliga fostran och omvårdnaden. Föräldrars inflytande över elevens
skolgång, framför allt i de lägre årskurserna, är därför viktig. Skolan
skall sträva efter att stimulera hemmen att göra aktiva
ställningstaganden och val när det gäller elevernas utbildning.
Läroplanskommittén skall i sitt arbete utgå från erfarenheter av nu
gällande läroplaner och från resultat av forskning, utvecklingsarbete
och utvärderingar, liksom de krav som samhällsutvecklingen i Sverige och
i världen i övrigt ställer.
Det ökande internationella samarbetet -- särskilt inom Europa -- gör det
nödvändigt att förstärka skolans undervisning i moderna språk och om det
gemensamma europeiska kulturarvet. Skolan verkar i en värld där
kunskaps- och informationsmassan förändras snabbt. Detta ställer höga
krav på skolans flexibilitet och variation. Men det kräver också att
större vikt läggs vid kunskaper som är beständiga över tiden -- såsom i
språk och matematik -- samt de kunskaper som bygger upp elevens egen
identitet i hembygden, det svenska språket och kulturarvet i vid mening.
Jag avser då bl.a. historia, litteratur, musik och etiska frågor.
Kunskaper om det svenska kulturarvet måste få en mer framträdande plats
i undervisningen. Perspektivet får emellertid inte vara snävt. Även
frågan om förståelse och respekt för såväl inhemska minoriteters som
andra folks kulturarv skall genomsyra undervisningen.
Förändringar i miljön ställer inte minst kommande generationer inför
stora och svårbemästrade problem. Miljökunskap är ett centralt
kunskapsområde som inte bara skall behandlas inom de naturorienterande
ämnena. De ekologiska aspekterna måste i större utsträckning
beaktas i undervisningen även inom andra områden för att ge eleverna en
helhetssyn på miljöfrågorna. Dessa frågor rymmer också etiska
dimensioner som måste uppmärksammas.
Vad jag här angett innebär att sådana viktiga kunskapsområden som
kulturarv, internationalisering, medier och miljö skall ingå i
kursplanerna för flera ämnen. En sådan uppläggning av kursplanerna
hindrar självfallet inte en samverkan mellan olika ämnen i
undervisningen i skolan.
Den kunskapssyn som skall ligga till grund för kommitténs arbete skall
vila på aktuell forskning om inlärning, begreppsbildning osv. En viktig
utgångspunkt är att alla elever skall få sådana kunskaper att de kan
orientera sig i en komplex verklighet med ett mycket stort
informationsflöde. Studievana, studieteknik och förmågan att söka och
finna kunskap blir allt viktigare. Eleverna skall också få sådana
kunskaper att de kritiskt kan granska fakta och olika förhållanden så
att de kan inse konsekvenserna av olika alternativa handlingsvägar eller
beslut. De skall vidare gradvis utveckla sin förmåga att tänka -- att
reflektera över problem -- och därmed lägga grunden för ett, med ökande
mognad, alltmer vetenskapligt förhållningssätt.
Riksdagen har beslutat (prop. 1990/91:18, UbU 4, rskr. 76) att skolan
skall vara mål- och resultatstyrd. Detta förutsätter nya styrdokument
för skolan, vilka innehåller tydliga och utvärderingsbara mål.
De nu gällande styrdokumenten för det offentliga skolväsendet, dvs för
grundskolan, specialskolan, sameskolan, särskolan, gymnasieskolan,
kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
vuxna och svenskundervisningen för invandrare, har tillkommit vid olika
tidpunkter och har i viss mån olika definitioner och typ av innehåll.
När nya styrdokument utarbetas skall enhetlighet därvidlag efterstr ävas.
Som utgångspunkt för kommitténs arbete använder jag följande
definitioner.
Skollagen innehåller de grundläggande bestämmelserna för det offentliga
skolväsendet och är överordnad alla andra styrdokument för skolan.
Skollagen antas av riksdagen.
Läroplanerna skall innehålla övergripande mål och riktlinjer för
utbildningen i landet. Läroplanerna är underordnade skollagen och
överordnade programmålen för grundläggande vuxenutbildning och gymnasial
utbildning samt kursplanerna i samtliga skolformer. Läroplanerna skall
fastställas av regeringen enligt riktlinjer som underställts riksdagen.
Läroplanerna riktar sig främst till den pedagogiska personalen i skolan
men får inte utformas så att ansvarsförhållandet mellan skolans styrelse
och lärarna blir otydligt. Grundskoleförordningen, gymnasieförordningen
och vuxenutbildningsförordningen fastställs i likhet med läroplanerna av
regeringen enligt principer som underställts riksdagen.
Programmål, dvs mål för vart och ett av de nationella programmen inom
gymnasial utbildning samt för grundläggande vuxenutbildning, skall
fastställas av regeringen. Programmålen är underordnade läroplanen och
överordnade kursplanerna.
Kursplanerna anger målen för de kunskaper och färdigheter som eleverna
skall uppnå i de enskilda ämnena. Kursplanerna skall bl.a. ange de
centrala begrepp som eleverna skall behärska. I de fall det finns skäl
att ha olika kursinnehåll inom ett ämne, t.ex. matematik inom olika
program i gymnasial utbildning, kan det finnas flera kursplaner inom ett
ämne.
Kursplanerna, som är underordnade läroplanerna, skall fastställas av
regeringen i fråga om obligatoriska ämnen inom grundskolan och
kärnämnena inom grundläggande vuxenutbildning och inom gymnasial
utbildning. I övrigt fastställs de av Skolverket. Kursplaner för lokala
kurser/tillval i den obligatoriska skolan samt för lokala grenar och
kurser inom gymnasial utbildning utarbetas och fastställs dock av
styrelsen för skolan. Regeringen skall utfärda riktlinjer för arbetet
med lokala kursplaner.
Timplanerna fastställs som regel av riksdagen. De anger för den
reformerade gymnasieskola, som riksdagen beslutade om våren 1991, vilken
minimitid av undervisning uttryckt i klocktimmar inom resp. ämne som
eleverna skall vara garanterade att få. Dessa timplaner kan således ökas
genom kommunala beslut. För komvux utgör timplanerna riktvärden som får
underskridas eller överskridas. För grundskolan anges timplanen för
närvarande i veckotimmar. Jag återkommer under avsnittet Grundskolan
till frågan om timplanen för denna skolform.
De dokument som jag hittills nämnt tillhör det statliga styrsystemet. De
är alltså bindande nationella föreskrifter. Jag vill här även nämna
skolplanen, som utarbetas och fastställs av kommunen och som enligt
bestämmelserna i skollagen skall innehålla uppgift om hur kommunens
skolväsende skall gestaltas och utvecklas och om de åtgärder kommunen
avser vidta för att uppnå de nationella målen för skolan. Av lokala
arbetsplaner framgår hur lärare och elever planerar att undervisningen
skall läggas upp utifrån de mål som angetts i skollagen, läroplanen,
kursplanerna och den kommunala skolplanen. För grundläggande
vuxenutbildning och gymnasial utbildning tillkommer målen för
programmen.
Skolverket kan ge ut kommentarer med t.ex. motiv och bakgrund till
beslut, information från forskning samt exempel från undervisningen i
olika skolor. Kommentarerna är således inte en del av det formella
styrsystemet men kan, om skolorna finner dem värdefulla, påverka
utvecklingen av skolan i positiv riktning.
I kommentarerna kan Skolverket ge skolorna underlag eller förslag till
indelning av ämnen i delkurser i den mån detta inte naturligen framgår
av kursplanerna. Indelningen av undervisningen i delkurser beslutas
lokalt och tillhör i normalfallet lärarnas planering.
Skolverket kan även i kommentarerna ge förslag till hur undervisningen
kan läggas upp tematiskt inom kunskapsområden som t.ex. miljö,
internationalisering och kulturarv, vilka ingår i kursplanerna för flera
ämnen.
Läroplanskommittén skall utarbeta förslag dels till läroplan för
grundskolan, dels till läroplan för gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen. Kommittén skall vidare utarbeta förslag till timplan
och kursplaner för grundskolan.
Den övergripande målsättningen för kommitténs arbete skall vara strävan
att utveckla Europas bästa skola. Denna höga ambitionsnivå skall karakt äriseras av en höjd kvalitet i utbildningen genom att ämnenas ställning
förstärks. Språkprogrammen skall förbättras i alla skolformer.
Kursplaner resp. riktlinjer för sådana skall utformas så att det blir
möjligt att införa målrelaterad betygssättning i en skala som omfattar
mer än fem steg. Kommittén skall vad gäller grundskolan också utgå från
att betygssättning kommer att ske tidigare än i dag. Kommittén skall i
denna del nära samråda med betygsberedningen (dir. 1990:62, 1991:53 och
104).
Kommittén skall utifrån ovan redovisade gemensamma utgångspunkter och
nedan angivna särskilda synpunkter utarbeta förslag till läroplan,
timplan och kursplaner för grundskolan. En viktig utgångspunkt för detta
arbete är självfallet nu gällande läroplan. Särskild uppmärksamhet skall
också riktas mot den flexibla skolstarten. Förslagen bör presenteras så,
att motiv för förändringar redovisas.
Frågan om mål och riktlinjer, timplaner och kursplaner för sameskolan,
specialskolan och särskolan kommer att behandlas i annan ordning och
ingår därför inte i uppdraget. Därvid kommer också frågan om det skall
finnas ett eller flera måldokument för den obligatoriska skolan att
beredas.
Läroplanen för grundskolan skall innehålla mål och riktlinjer för
verksamheten. Riktlinjerna skall också innehålla anvisningar för
utformningen av de lokala kursplanerna. Läroplanskommittén skall därvid
även formulera utgångspunkterna för den skolförberedande verksamheten så
att ett närmande lokalt i kommunerna mellan den skolförberedande
verksamheten och grundskolan underlättas. Detta är särskilt viktigt mot
bakgrund av de kunskaper som i dag finns om flickors och pojkars
förutsättningar för lärande. Kommittén bör i dessa frågor samråda med
socialstyrelsen.
Timplanens funktion skall främst vara att ange vilka resurser en kommun
minst måste avsätta för undervisningen. Genom införandet av ett
sektorsbidrag för skolväsendet har kopplingen mellan timplaner och
statlig resurstilldelning upphört för alla skolformer. Det tidigare
statsbidragssystemet innebar ingen garanterad undervisningstid för
eleverna. En mängd aktiviteter, såsom studiedagar, prov,
hälsoundersökningar, praktisk arbetslivsorientering o.dyl. har inneburit
att lektionstid bortfallit.
iksdagen har beslutat (prop.1990/91:85, UbU 16, rskr. 356) om timplaner
för gymnasieskolans olika program som anger den minsta tid som kommuner
och landsting skall garantera varje elev lärarledd undervisning.
Kommittén skall i sitt arbete med timplanen för grundskolan utgå från
samma eller motsvarande konstruktion. Kommittén skall därvid ange vilka
inslag i form av t.ex. prov som skall ingå i den angivna minimitiden.
Undervisningstiden anges för gymnasieskolan i klocktimmar. Kommittén bör
överväga om nuvarande stadieindelade timplan kan överges och ersättas
med t.ex. det antal timmar lärarledd undervisning eleven skall
garanteras i grundskolan.
Kommitténs ställningstagande beträffande de ämnen som skall ingå i
timplanen bör redovisas mot bakgrund av en analys av ämnesstrukturen i
ett internationellt perspektiv, främst mot bakgrund av förhållandena
inom EG-länderna. Det är också viktigt att erfarenheterna från den
nationella utvärderingen beaktas. Kommittén bör i sitt arbete utgå från
att en garanterad undervisningstid skall anges för följande ämnen:
svenska, matematik, engelska, geografi, historia, religionskunskap,
samhällskunskap, biologi, fysik, kemi, teknik, bild, idrott och musik.
Kommittén skall vidare belysa konsekvenserna av om vissa av de nuvarande
obligatoriska ämnena förs över till de ämnen som kan erbjudas inom ramen
för elevernas personliga val eller inom ramen för den profilering den
enskilda skolan väljer.
I sitt förslag skall kommittén också redovisa hur den tid för fria
aktiviteter, som i dag finns, bäst kan utnyttjas för att stärka
utbildningens kvalitet.
I detta sammanhang bör kommittén också redovisa sina överväganden
beträffande ämnena hemspråk och svenska som andra språk och dessas
ställning i relation till timplanen.
Särskild uppmärksamhet skall riktas mot frågan om hur grundskolans
undervisningen i svenska och övriga språkprogram skall kunna stärkas.
Att fler elever bör läsa ytterligare språk är mycket viktigt. Därvid
skall också övervägas om ytterligare ett språk skall införas som
obligatoriskt ämne och ett tredje språk erbjudas som tillvalsämne eller
om en modell motsvarande den nuvarande med dubbelt tillval är att
föredra. Det bör även övervägas från och med vilken årskurs de nya
språken skall ingå. Kommittén bör i sina överväganden utgå från att
undervisningen i engelska skall börja i årskurs 1 samt överväga om
undervisning i B-språk skall kunna erbjudas tidigare än i dag. I
förslaget till timplan bör kommittén redovisa sina ställningstaganden
bl.a. beträffande vilka B-språk som bör vara obligatoriska för
kommunerna att erbjuda samt i vilken utsträckning exempelvis
högfrekventa hemspråk skall kunna erbjudas som alternativ.
Inom ramen för timplanen skall en viss undervisningstid avsättas för
elevernas personliga val. Kommittén skall därvid utgå från att
ett sådant utrymme skall finnas i samtliga årskurser med ett ökande
utrymme i de högre årskurserna.
Kommittén bör också lämna förslag om det utrymme som inom den nationella
timplanen bör finnas för den profilering den enskilda skolan vill göra.
En strävan bör härvid vara att göra timplanen så flexibel att
profileringar av den typ som hittills förekommit t.ex. med musikklasser
kan rymmas.
Varje ämne på timplanen i grundskolan skall ha en nationellt fastställd
kursplan. Kommittén skall i ett första steg utarbeta färdiga
kursplaneförslag för ämnena svenska, matematik och musik. För övriga
ämnen skall kommittén utarbeta förslag till huvudsakligt innehåll. Dessa
skall vara så tydliga att de kan remissbehandlas tillsammans med
kommitténs övriga förslag. I ett andra steg skall kommittén utarbeta
färdiga kursplaneförslag för övriga ämnen i grundskolan.
Kursplanernas roll i en mål- och resultatstyrd skola är att ange den
centrala kunskap och förståelse samt de färdigheter eleven skall uppnå
inom ett visst ämne och därmed bidra till att garantera likvärdigheten
samtidigt som de skall ge förutsättningar för lärares och elevers beslut
om innehåll och arbetssätt. Kursplanerna skall alltså ange de centrala
begrepp som eleverna ska få insikt i och de färdigheter de skall öva. De
skall utformas så att lärarens arbete med att ställa upp egna
undervisningsmål, dennes urval av innehåll och val av arbetssätt
underlättas. I takt med elevernas ökande mognad och ökade kunskaper
skall deras inflytande över uppställandet av undervisningsmål, urval av
innehåll och val av arbetssätt öka.
Nuvarande kursplaner är stadieindelade. Kommittén bör överväga om denna
indelning kan överges.
Kursplanerna skall således ordna, förklara och tydliggöra ett ämnes
perspektiv för att underlätta arbetet. De skall vara utformade så att de skapar utrymme för den utveckling av utbildningen som är nödvändig
för att skolan skall uppfylla högt ställda krav på kvalitet. Temastudier
och ämnesövergripande undervisning skall kunna förekomma. Kursplanerna
skall vara utvärderingsbara både i ett nationellt och i ett individuellt
perspektiv. Kursplanerna skall ta sin utgångspunkt i den enskilda
individens kunskapsutveckling (lärande) bl.a. för att underlätta
betygssättningen.
Kommittén bör också rikta uppmärksamhet mot frågan hur olika intressen,
t.ex. ett naturvetenskapligt eller humanistiskt, kan tas tillvara och
stimuleras så tidigt som möjligt i skolan. Mycket tyder på att
grundskolan misslyckats med att ta tillvara och utveckla det intresse
för naturvetenskap och teknik som finns hos barn i tidig ålder, inte
minst hos flickor.
Läroplanskommittén skall utarbeta en läroplan, dvs. mål och riktlinjer,
för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Jag har för
avsikt att senare återkomma till regeringen i frågan om huruvida mål och
riktlinjer för vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, statens
skolor för vuxna och svenskundervisning för invandrare skall ingå i
läroplanen för gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning eller utgöra
en eller flera separata läroplaner.
Vid arbetet med mål och riktlinjer för gymnasial utbildning samt för
grundläggande vuxenutbildning skall kommittén utgå från riksdagens
beslut (prop. 1990/91:85, UbU 16, rskr. 356) om reformeringen av dessa
utbildningar. Läroplanen skall utformas så att övergången till en
kursutformad gymnasieskola underlättas.
Kommitténs uppdrag omfattar inte kursplaner för åldrarna ovanför
grundskolan. Skolverket har i uppdrag att utarbeta interimistiska
programmål och kursplaner, vilka förutsätts gälla i avvaktan på
regeringens och riksdagens ställningstagande till de förslag till
läroplaner som läroplanskommittén utarbetar och regeringens beslut om
kursplaner för grundskolan. Frågan om uppdrag till Skolverket att se
över de interimistiska programmålen och kursplanerna kommer att
aktualiseras i anslutning till regeringens förslag till riksdagen om ny
läroplan.
Utbildningens kvalitet skall höjas. Detta skall vad avser de
studieförberedande utbildningarna innebära att målen utformas så att
studierna blir en lämplig förberedelse för det mera vetenskapliga
förhållningssätt till kunskap som präglar högre utbildning. Vad gäller
de yrkesförberedande utbildningarna skall målformuleringarna anpassas
till det framtida yrkeslivets krav, men också förbereda för de krav som
högre utbildning ställer. Läroplanskommittén skall utveckla hur detta
skall komma till uttryck i läroplanen. I detta arbete skall kommittén
samråda med dels företrädare för högskolan, dels arbetsmarknadens
parter.
Ett av de krav som angetts i det föregående är att läroplanerna för
grundskolan samt för gymnasieskolan och komvux skall ge uttryck
för en samlad syn på elevers kontinuerliga kunskapsutveckling genom
skolan. Detta gör det möjligt att undvika att gymnasieskolans start
utformas som en repetition av delar av grundskolans innehåll. Denna
princip, liksom förbättringarna av utbildningen i grundskolan, kommer
att bidra till att höja den gymnasiala utbildningens kvalitet. Härigenom
kan kunskapskraven höjas för tillträde till såväl gymnasieskolan som
högskolan.
Läroplanskommittén skall lämna förslag till hur undervisningen i moderna
språk kan få ökat utrymme på de studieförberedande programmen och hur
undervisningen i svenska kan förstärkas på alla programmen i gymnasial
utbildning. Kommittén kan även lämna förslag till andra
kvalitetsförbättringar av den gymnasiala utbildningen, som får
timplanekonsekvenser.
Jag har i de för alla skolformer gemensamma utgångspunkterna berört
frågan om elevernas inflytande i skolan och att de med ökande mognad bör
uppmuntras att ta ett större personligt ansvar för sin inlärning.
Läroplanskommittén skall för gymnasieskolans del överväga om detta bör
komma till uttryck i någon form av studiekontrakt mellan eleven och
skolan. För de vuxenstuderande är det än mer naturligt att varje elev
får en egen studieplan.
För kommittén gäller dels regeringens direktiv till samtliga kommittéer
och särskilda utredare (dir. 1984:5) angående utredningsförslagens
inriktning och konsekvenser, dels regeringens direktiv till kommittéer
och särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i
utredningsverksamhet (dir. 1988:43).
Kommittén skall ta del av de erfarenheter som den nationella
utvärderingen av skolan ger.
Kommittén skall som en utgångspunkt i sitt arbete beakta Sveriges
internationella åtaganden inom utbildningsområdet.
Kommittén skall samråda med skolhuvudmännen och med berörda myndigheter,
organisationer och andra kommittéer.
Kommittén skall vid lämplig tidpunkt informera läromedelsproducenterna
om sitt arbete.
Arbetet skall bedrivas så att kommittén till regeringen kan lägga fram
förslag till mål och riktlinjer för grundskolan, gymnasieskolan och
kommunal vuxenutbildning och förslag till timplan och kursplaner för
svenska, matematik och musik jämte förslag till huvudsakligt innehåll i
övriga på timplanen förekommande ämnen för grundskolan senast den 1
september 1992. Färdiga kursplaneförslag beträffande de senare skall
presenteras senast den 30 december 1992.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
dels upphäver de tidigare direktiven (dir. 1991:9) för
Läroplanskommittén, dels bemyndigar det statsråd som har till uppgift
att föredra ärenden om grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning
att tillkalla en kommitté med högst fyra ledamöter -- omfattad av
kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att lämna förslag till
mål och riktlinjer för grundskolan, gymnasieskolan och kommunal
vuxenutbildning samt förslag till timplaner och kursplaner för
grundskolan,
att utse en av ledamöterna till ordförande,
att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén och
att utse referensgrupper.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m. m.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hennes hemställan.
(Utbildningsdepartementet)