Regeringens proposition
1991/92:90

om svenskt medborgarskap för adoptivbarn och
förbättrad rätt till föräldraledighet vid adoption

Prop.

1991/92:90

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 6 februari 1992.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Birgit Friggebo

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1950:382) om svenskt med-
borgarskap (medborgarskapslagen) och i lagen (1978:410) om rätt till ledig-
het för vård av bam, m.m. (föräldraledighetslagen).

I medborgarskapslagen införs en bestämmelse om att ett bam som adop-
teras av en svensk medborgare automatiskt får svenskt medborgarskap vid
adoptionen. Det skall gälla när barnet adopteras genom beslut i Sverige eller i
ett annat nordiskt land. Det skall också gälla när ett utländskt adoptionsbeslut
godkänns i Sverige. Samtidigt ändras medborgarskapslagen så att bam som
adopterats på nyss redovisat sätt likställs med andra bam när det gäller för-
värv eller förlust av svenskt medborgarskap i samband med föräldrarnas byte
av medborgarskap.

Föräldraledighetslagen ändras så att adoptivföräldrar får rätt att beräkna
den rätt till hel ledighet utan ersättning som gäller i ett och ett halvt år med ut-
gångspunkt från den tidpunkt då de fått barnet i sin vård i stället för tid-
punkten för barnets födelse. Adoptivföräldrar får på så sätt samma rätt som
andra föräldrar till obetald ledighet för vård av barn under ett och ett halvt år.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.

1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 90

Propositionens lagförslag

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgar-
skap

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1950:382) om svenskt med-
borgarskap1

dels att 13 a § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse

Prop. 1991/92:90

lag

13 a

Endast om fader eller moder
adopterat eget bam gäller i fråga om
adoptivbarnet bestämmelserna i
denna lag om barns förvärv eller
förlust av svenskt medborgarskap
med anledning av att barnets fa der
eller moder förvärvar eller förlorar
sådant medborgarskap.

Ett barn som inte fyllt tolv år och
som adopteras av svensk medbor-
gare blir vid adoptionen svensk med-
borgare om

1. barnet adopteras i Sverige,
Danmark, Finland, Island eller
Norge, eller

2. barnet adopteras genom ett ut-
ländskt adoptionsbeslut som god-
känts i Sverige enligt lagen
(1971:796) om internationella rätts-
förhållanden rörande adoption.

I fråga om adoptivbarn gäller be-
stämmelserna i denna lag om barns
förvärv eller förlust av svenskt med-
borgarskap med anledning av att
barnets adoptivfar eller adoptivmor
förvärvar eller förlorar sådant med-
borgarskap endast

1. om barnet adopterats i Sverige,
Danmark, Finland, Island eller
Norge,

2. om barnet adopterats genom ett
utländskt adoptionsbeslut som god-
känts i Sverige enligt lagen
(1971:796) om internationella rätts-
förhållanden rörande adoption, eller

3. om en far eller en mor adopte-
rat sitt eget barn.

1 Lagen omtryckt 1984:682.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1991/92:90

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och gäller i fall då adoption i enlig-
het med 1 a § beslutats eller godkänts efter ikraftträdandet.

1* Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 90

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av bam, m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård
av barn m.m.1 skall ha följande lydelse.

Prop. 1991/92:90

Nuvarande lydelse

Arbetstagare har rätt till ledighet
för vård av barn dels i form av hel
ledighet, dels i form av förkortning
av arbetstiden till tre fjärdedelar av
normal arbetstid. Rätten till hel le-
dighet gäller till dess barnet har
uppnått ett och ett halvt års ålder.
Rätten till förkortning av arbetstiden
gäller till dess barnet har uppnått åtta
års ålder eller till den senare tidpunkt
då barnet har avslutat det första
skolåret.

Föreslagen lydelse

Arbetstagare har rätt till ledighet
för vård av barn dels i form av hel
ledighet, dels i form av förkortning
av arbetstiden till tre fjärdedelar av
normal arbetstid.

Rätten till hel ledighet gäller under
ett och ett halvt är frän barnets
födelse. För en arbetstagare som har
adopterat ett barn eller tagit emot ett
barn i avsikt att adoptera det skall
tiden ett och ett halvt år i stället räk-
nas från den tidpunkt då arbets-
tagaren fått barnet i sin vård. Ar det
fråga om adoption av andra makens
barn eller av eget barn, föreligger
inte rätt till ledighet utöver vad som
skulle ha gällt om adoptionen inte
hade ägt rum.

Rätten till förkortning av arbets-
tiden liksom rätten till hel ledighet
för adoptivföräldrar upphör att gälla
när barnet har uppnått åtta års ålder
eller vid den senare tidpunkt då bar-
net har avslutat det första skolåret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och gäller för arbetstagare som fått
barnet i sin vård efter ikraftträdandet.

'Lagen omtryckt 1979:645.

Kulturdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1992

Prop. 1991/92:90

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,
Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, P. Wester-
berg, Ask

Föredragande: statsrådet Birgit Friggebo

Proposition om svenskt medborgarskap för
adoptivbarn och förbättrad rätt till
föräldraledighet vid adoption

1 Inledning

Frågan om en svensk medborgares adoption av ett utländskt barn bör med-
föra svenskt medborgarskap för barnet har länge varit föremål för övervägan-
den i olika sammanhang. Den år 1985 tillsatta medborgarskapskommittén (A
1985:01) tog i en tilläggspromemoria år 1989 upp frågan och föreslog en
lagändring.

Föräldraledighetslagen innehåller till skillnad från bestämmelserna om
föräldrapenning i lagen (1962:381) om allmän försäkring inte någon regel om
att barnets ankomst till adoptivföräldrarna skall jämställas med tidpunkten för
barnets födelse. Riksdagen har därför (mot. 1987/88:A743, AU5, rskr. 43)
hemställt att regeringen skall överväga förutsättningarna för förlängd föräldra-
ledighet vid adoption.

Med anledning av medborgarskapskommitténs förslag och det nyss
nämnda riksdagsbeslutet upprättades inom arbetsmarknadsdepartementet
promemorian (Ds 1991:33) Svenskt medborgarskap vid adoption och förbätt-
rad föräldraledighet för adoptivbarn.

Till protokollet i detta ärende bör fogas sammanfattningen ur promemorian
som bilaga 1.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
serna och en sammanställning av remissyttrandena har upprättats och finns
tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Ku91/1163/R).

Regeringen beslutade den 19 december 1991 att inhämta lagrådets yttrande
över förslag till lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgar-
skap samt till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård
av bam, m.m. Förslagen hade upprättats i kulturdepartementet på grundval av
den ovan nämnda promemorian. De lagförslag som remitterades till lagrådet
och som återfinns i bilaga 2 överensstämmer, bortsett från några redaktionella
ändringar, med de förslag som jag nu lägger fram.

Lagrådet har i yttrande den 20 januari 1992 i anslutning till 1 a § i med-
borgarskapslagen tagit upp frågan om tidpunkten för förvärvet av det svenska
medborgarskapet men i övrigt lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets ytt-
rande bör fogas till protokollet som bilaga 3. Jag tar upp lagrådets synpunkter

1 samband med att jag behandlar den föreslagna bestämmelsen om svenskt
medborgarskap vid adoption (avsnitt 3.1).

I det följande redovisar jag mina överväganden med anledning av prome-
morian. I fråga om ändringarna i föräldraledighetslagen har jag samrått med
chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

2 Bakgrund

2.1 Svenskt medborgarskap vid adoption

2.1.1  Frågans tidigare behandling

Frågan om adoption av utländskt bam bör medföra svenskt medborgarskap
har övervägts i riksdagen vid flera tillfällen, bl.a. i samband med de ändringar
i 4 kap. föräldrabalken och i medborgarskapslagen som trädde i kraft den 1
januari 1972 (SFS 1971:870 och 881).

Ändringarna innebar bl.a. att adoptivbarns likställighet med biologiska
barn lagfästes genom en bestämmelse i 4 kap. 8 § föräldrabalken. De grun-
dade sig på propositionen (1971:143) med förslag till lag om ändring i för-
äldrabalken m.m. I propositionen (s. 81) anförde föredragande statsrådet
sammanfattningsvis följande:

I promemorian föreslås att undantag från huvudregeln om adoptivbarns
likställighet med andra bam skall gälla i fråga om medborgarskapslagen. Vid
remissbehandlingen har från ett par håll framhållits som ett angeläget önske-
mål att adoptivbarn i medborgarskapshänseende blir helt likställda med andra
barn. För egen del har jag stor förståelse för dessa synpunkter. De ligger helt
i linje med den syn på adoptionen som har präglat de senaste reformerna på
området. Emellertid bör någon ändring i medborgarskapslagstiftningen inte
företas utan samråd med de andra nordiska länderna. Vidare kompliceras be-
dömningen av att man i möjligaste mån bör undvika regler som leder till
dubbla medborgarskap. På grund härav och med beaktande av att några stora
praktiska komplikationer inte tycks föreligga f.n. har jag efter samråd med
chefen för inrikesdepartementet kommit fram till att något förslag till ändrade
regler inte bör läggas fram nu.

År 1974 väcktes frågan på nytt genom en motion i riksdagen. Lagutskottet
inhämtade utlåtanden över motionen. I sitt av riksdagen godkända betänkande
(LU 1974:16) hemställde utskottet därefter om avslag på motionen. Utskottet
uttalade bl.a. följande (s. 12):

Även om utskottet således hyser stor förståelse för motionärens syn-
punkter, vill utskottet dock understryka vikten av att mai) i möjligaste mån
undviker att införa sådana regler som kan leda till dubbla medborgarskap.
Detta har också framhållits under remissbehandlingen. Den som har dubbelt
medborgarskap är underkastad alla de förpliktelser, som åligger medborgare i
det land där han vistas, och dessutom de förpliktelser, som det andra landets

Prop. 1991/92:90

rättsordning ålägger sina medborgare utanför territoriet. Fall av dubbla lojali-
tetskrav, dubbelbeskattning och dubbel värnplikt kan inte alltid lösas till-
fredsställande traktatsvägen. Bara genom att befrias från tidigare medborgar-
skap kan man också påräkna fullt svenskt rättsskydd utomlands. Den som
inte fått sådan befrielse betraktas exempelvis i sitt gamla hemland som med-
borgare endast där. I konfliktsituationer - t.ex. i samband med besök hos
släktingar i det gamla hemlandet - kan svenska myndigheter följaktligen inte
garantera sedvanligt bistånd.

Utskottet vill också erinra om att medborgarskapslagstiftningen tillkommit
i nordiskt samarbete. I motionen förordas att överläggningar tas upp i syfte att
få till stånd en samnordisk lösning av frågan. Utskottet vill understryka be-
tydelsen av en likformig nordisk medborgarskapslagstiftning och är för sin
del inte berett att nu tillstyrka en ensidig svensk lagändring på området

I två motioner till riksdagen år 1988 föreslogs ånyo att ett utländskt barn
vid adoption i Sverige automatiskt skulle bli svensk medborgare i samband
med att adoptionen blev giltig. Motionerna avslogs (1988/89:SfU3) med
hänvisning till att medborgarskapslagstiftningen var föremål för översyn i
medborgarskapskommittén (A 1985:01).

Medborgarskapskommittén hade som sin huvudsakliga uppgift att utreda
frågan om ökat tillåtande av dubbla medborgarskap. Kommitténs huvud-
betänkande lades fram i december 1986. Kommittén ställde sig där relativt
positiv till en utvidgning av möjligheterna att få dubbelt medborgarskap. I en
tilläggspromemoria år 1989 behandlade kommittén några utestående frågor,
bl.a. om barn automatiskt skall få svenskt medborgarskap när de adopteras av
svenska föräldrar. Kommittén föreslog en lagändring av sådan innebörd.
Förslagen i den nu remitterade promemorian överensstämmer i huvudsak med
medborgarskapskommitténs förslag.

Prop. 1991/92:90

2.1.2 Gällande rätt

Medborgarskapslagen

En svensk medborgares adoption av ett utländskt bam medför inte att barnet
automatiskt får svenskt medborgarskap. Det måste göras en ansökan enligt
6 § medborgarskapslagen. Om adoptionen är fullbordad antingen genom be-
slut av svensk domstol eller genom ett utomlands meddelat beslut som god-
känts här i landet, bifalls ansökningen regelmässigt om barnet har hemvist i
Sverige. För bam mellan 15 och 18 år har i praxis krävts att hemvisttiden har
varat i tre år.

En ansökan om svenskt medborgarskap görs hos statens invandrarverk.
Föreskrift om att sökanden skall styrka att bamet har blivit befriat från sitt ut-
ländska medborgarskap, ges bara om föreskriften tjänar något ändamål. En
sådan föreskrift blir inte aktuell när bamet enligt sitt hemlands lag automatiskt
förlorar sitt medborgarskap vid förvärv av ett annat. Den blir inte heller ak-
tuell när bamet är medborgare i en stat som inte erkänner befrielseinstitutet.
För adoptivbarn från ett land där egen medborgare genom särskilt beslut kan
befrias från medborgarskap ges dock i regel en sådan föreskrift.

1** Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 90

När en förälder som har vårdnaden om ett ogift bam under 18 år byter
medborgarskap medför det normalt byte av medborgarskap även för bamet.
Det följer av innehållet i 5 och 7 §§ medborgarskapslagen. Enligt 13 a § i
lagen gäller detta dock inte för adoptivbarn. Endast om en far eller en mor har
adopterat sitt eget bam gäller de bestämmelser som finns i lagen om barns
förvärv eller förlust av svenskt medborgarskap i den situationen då barnets
far eller mor förvärvar eller förlorar sitt svenska medborgarskap.

Utländska adoptioner

I lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption ges
bestämmelser om svensk domstols behörighet att pröva ansökan om adop-
tion, om tillämplig lag vid prövningen av sådan ansökan, om erkännande av
utländska adoptionsbeslut och om vissa rättsverkningar av adoption.

Enligt dessa bestämmelser är svensk domstol behörig att pröva ansökan
om adoption om adoptanten eller adoptantema har svenskt medborgarskap
eller har hemvist i Sverige eller om regeringen medgett att ansökan prövas.
Ansökan prövas enligt svensk lag. Det uppställs inte något absolut krav på att
adoptionen blir giltig i den främmande stat där adoptanten eller adoptivbarnet
är medborgare. Om bamet är under 18 år skall det dock särskilt beaktas om
avsevärd olägenhet kan uppstå för bamet på grund av att adoptionen inte blir
gällande i den främmande staten.

Har adoptionsbeslut meddelats i utlandet gäller det också i Sverige om
sökanden var medborgare eller hade hemvist i den främmande staten när be-
slutet meddelades. Om bamet vid den tidpunkten var svenskt eller hade hem-
vist i Sverige skall regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer ha
godkänt adoptionen. Regeringen eller den myndighet som regeringen be-
stämmer kan även i annat fall förordna att ett utländskt adoptionsbeslut skall
gälla i Sverige. Enligt förordningen (1976:834) om prövning av utländskt
beslut om adoption är det statens nämnd för internationella adoptionsfrågor
(NIA) som prövar frågan om godkännande. Nämndens beslut kan överklagas
till regeringen.

Nordiska adoptionsregler

Mellan de nordiska länderna slöts år 1931 en konvention med internationellt
privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap. Till
konventionen ansluter sig bestämmelserna i förordningen (1931:429) om
internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynder-
skap. I fråga om adoption gäller enligt 11 och 12 §§ följande.

Om den som är medborgare i fördragsslutande stat och har hemvist i sådan
stat vill adoptera någon som har medborgarskap i en av staterna skall ansök-
ningen göras i den stat där adoptanten har hemvist. Vid prövning av ansök-
ningen tillämpas i varje stat där gällande lag. Är den som skall adopteras
under 18 år och har han hemvist i hemlandet får ansökningen dock inte bi-
fallas i annan stat utan att vederbörande bamavårdsmyndighet i hemlandet har
haft tillfälle att avge yttrande.

Prop. 1991/92:90

Har beslut om adoption meddelats i ett nordiskt land enligt konventionens Prop. 1991/92:90
bestämmelser skall beslutet enligt 22 § i förordningen gälla i övriga nordiska
länder utan särskild stadfästelse och utan prövning av avgörandets riktighet
eller av dess förutsättningar med hänsyn till hemvist eller medborgarskap i det
ena eller andra av de fördragsslutande länderna.

2.1.3 Förmynderskapsutredningens förslag i adoptionsfrågor

På grundval av tilläggsdirektiv från november 1987 (dir. 1987:50) har för-
mynderskapsutredningen i sitt slutbetänkande (SOU 1989:100) Adoptions-
frågor behandlat vissa frågor om adoption. Utredningen har bl. a. föreslagit
att man helt och hållet slopar systemet med en överprövning hos NIA och
låter principen vara att utländska adoptionsbeslut automatiskt har rättsverkan i
Sverige om beslutet har meddelats eller annars gäller i den stat där adoptiv-
föräldrarna (adoptivföräldern) eller adoptivbarnet hade sitt hemvist vid tiden
för beslutet. Utöver i dessa fall har utredningen föreslagit att adoptionen skall
erkännas i Sverige om det med hänsyn till barnets tidigare hemvist fanns
skälig anledning att adoptionsfrågan prövades i domstolslandet.

Utgångspunkten för förslaget har varit önskemålet att få ett väl fungerande
internationellt privaträttsligt system. Detta förutsätter bl. a. att partema slipper
processa flera gånger i samma sak. Förmynderskapsutredningen har också
velat undvika att adoptivbarn får en osäker rättslig ställning under tiden från
det att bamet anlänt till Sverige till dess adoptionen godkänts av NIA.

I ett särskilt avsnitt i betänkandet har förmynderskapsutredningen uttalat
sig om medborgarskapskommitténs förslag om att adoptioner under vissa
förhållanden automatiskt skall medföra svenskt medborgarskap för bamet.
Förmynderskapsutredningen anser i princip att detta förslag bör genomföras.
Förslaget påverkas emellertid av de ändringar beträffande erkännande av ut-
ländska adoptioner som utredningen förordat. Införs automatiska förvärv av
svenskt medborgarskap för adoptivbarn bör principen enligt förmynder-
skapsutredningens uppfattning vara att bamet får svenskt medborgarskap om
adoptionen har gjorts efter ansökan av en svensk medborgare och har be-
slutats eller är gällande här i landet.

2.2 Adoptivföräldrars rätt till ledighet för vård av bam

2.2.1 Frågans tidigare behandling

Ar 1985 gjordes en ändring i lagen om allmän försäkring som syftade till att
ge adoptivföräldrar samma rätt till föräldrapenning som andra föräldrar. I
4 kap. 5 § i lagen infördes en bestämmelse som innebar att tidpunkten då
den försäkrade fått bamet i sin vård skulle jämställas med tidpunkten för bar-
nets födelse. Efter ändringen i lagen om allmän försäkring har det rests krav
på att föräldraledighetslagen skall ändras på motsvarande sätt.

I motionerna 1986/87:A743 av Charlotte Branting m.fl. (fp) och
1986/87:A701 av Margareta Andrén (fp) föreslogs att 3 § föräldraledig-

hetslagen skulle ändras så att det blev möjligt för adoptivföräldrar att stanna Prop. 1991/92:90
hemma hos bamet i ett och ett halvt år räknat från barnets ankomst till
Sverige. Motsvarande borde gälla vid adoption av bam födda i Sverige.

På grundval av de båda motionerna samt en skrivelse med likartade syn-
punkter från Adoptionscentrum förklarade arbetsmarknadsutskottet i sitt be-
tänkande (1987/88:AU5) om ledighet att utskottet hade sympati för syftet med
de aktuella motionerna. Enligt utskottet borde regeringen överväga förutsätt-
ningarna för en förlängd föräldraledighet vid adoption. Riksdagen anslöt sig
till utskottet (rskr. 1987/88:43).

2.2.2 Gällande rätt

Enligt 3 § föräldraledighetslagen har arbetstagare rätt till ledighet för vård av
bam dels i form av hel ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden till
tre fjärdedelar av normal arbetstid. Rätten till hel ledighet gäller till dess bamet
har uppnått ett och ett halvt års ålder. Rätten till förkortning av arbetstiden
gäller till dess bamet har uppnått åtta års ålder eller till den senare tidpunkt då
bamet har avslutat det första skolåret.

Därutöver har arbetstagare enligt 4 § föräldraledighetslagen rätt till hel
ledighet under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenningförmån enligt 4
kap. lagen om allmän försäkring och till förkortning av arbetstiden till hälften
eller till tre fjärdedelar under tid då arbetstagaren uppbär halv resp, fjärdedels
föräldrapenningförmån.

Enligt 4 kap. 3 § första stycket lagen om allmän försäkring utges föräldra-
penning med anledning av barns födelse under högst 450 dagar sammanlagt
för föräldrarna. Under 360 dagar utgår en föräldrapenning som för flertalet
arbetstagare motsvarar cirka 90 % av inkomsten. Under de resterande 90
dagarna har föräldern rätt till ersättning med belopp enligt garantinivån (för
närvarande 60 kronor om dagen). Enligt femte stycket i samma bestämmelse
utges föräldrapenning längst till dess bamet har fyllt åtta år eller till den senare
tidpunkt då bamet har avslutat det första skolåret.

Föräldraledighetslagen är enligt 1 § tillämplig främst på arbetstagare som
är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett bam samt på arbetstagare som
har tagit emot ett bam för stadigvarande vård och fostran i sitt hem.

Vid tillämpning av 4 kap. lagen om allmän försäkring likställs enligt 4 kap.

2 § den med förälder som är rättslig vårdnadshavare och har vård om bamet.
Detsamma gäller den som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett
bam för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det. Bestämmel-
serna om föräldrapenning gäller vidare enligt 5 § vid adoption av bam. Som
adoption anses även att någon tar emot ett bam i avsikt att adoptera det.
Tidpunkten då den försäkrade fått bamet i sin vård jämställs därvid med
tidpunkten för barnets födelse. Föräldrapenning utges dock inte för bam som
fyllt tio år. Om en förälder adopterar sitt eget eller sin makes bam ger detta
inte rätt till föräldrapenning utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte
hade ägt rum.

10

3 Allmän motivering

3.1 Svenskt medborgarskap vid adoption

Mitt förslag: Medborgarskapslagen kompletteras med en bestäm-
melse om att ett bam som inte fyllt tolv år och som adopterats av
svensk medborgare förvärvar svenskt medborgarskap dels vid adoption
i Sverige eller i Danmark, Finland, Island eller Norge, dels vid god-
kännande i Sverige av en adoption som ägt rum i utlandet.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller förklarat att
de inte har något att erinra mot att en sådan bestämmelse införs. Vissa remiss-
instanser har redovisat synpunkter på utformningen av förslaget.

Skälen för mitt förslag: Genom 4 kap. 8 § föräldrabalken är det sedan
1972 fastlagt att adoptivbarn skall vara likställda med biologiska bam. Där
föreskrivs det att vid tillämpning av en bestämmelse i lag eller annan författ-
ning som tillägger släktskap eller svågerlag rättslig betydelse skall adoptiv-
barn anses som adoptantens bam och inte som bam till sina biologiska för-
äldrar. Om en make har adopterat den andre makens bam eller adoptivbarn
skall dock bamet anses som makarnas gemensamma. Vad nu sagts gäller inte
om annat är särskilt föreskrivet eller följer av rättsförhållandets natur.

I vidare mening får det sägas vara ett avsteg från tanken på likställighet att
bam, som förs till Sverige för att adopteras av svenska medborgare och växa
upp här, inte redan genom adoptionen får vårt lands medborgarskap.

Remissinstanserna har inte haft något att invända mot att svenska adoptiv-
föräldrars medborgarskap automatiskt överförs till deras adoptivbarn. Skälen
för de invändningar som tidigare funnits mot ett sådant förslag har främst
varit två, dels att dubbelt medborgarskap skulle uppkomma i många fall, dels
att det är angeläget att den nordiska rättsgemenskapen bevaras.

Vad gäller den första invändningen kan jag konstatera att genom den
lagändring som i enlighet med en rekommendation av Europarådet genom-
fördes år 1979 och som innebär att bam i ökad utsträckning får modems
medborgarskap, kan dubbla medborgarskap för bam anses ha accepterats i
svensk lagstiftning. Samma lagstiftning har genomförts i de andra nordiska
länderna. Avsikten med lagändringen var visserligen inte att dubbla med-
borgarskap även för vuxna helt skulle accepteras. Samtidigt infördes näm-
ligen en bestämmelse som syftar till en automatisk avveckling av ett med-
borgarskap när bamet nått vuxen ålder. Den bestämmelsen skall emellertid
tillämpas endast i fråga om stat med vilken Sverige har ingått avtal om detta.
Något sådant avtal har inte ingåtts och några förhandlingar har heller inte in-
letts.

Även invändningen att överläggningar med andra nordiska länder borde
föregå en lagändring har förlorat i betydelse genom att de danska adoptions-
och medborgarskapslagama år 1986 ändrats på det sätt som nu är i fråga. I

Prop. 1991/92:90

11

det danska lagstiftningsärendet pekades bl.a., förutom på likställighets- Prop. 1991/92:90
principen, på att ändringen låg i linje med en rad andra länders lagstiftning.
Samma synpunkter kan anläggas också när frågan övervägs i Sverige.

Det förefaller alltså klart att de invändningar som tidigare gjorts mot att en
adoption av ett utländskt bam skall medföra svenskt medborgarskap för bar-
net har minskat väsentligt i styrka. Därför bör också det intresse adoptiv-
föräldrarna har av att slippa den väntetid och kostnad som är förenad med det
nuvarande naturalisationsförfarandet och adoptivbarnets intresse av att direkt
få svenskt medborgarskap få väga över. Det finns också andra skäl för en
ändring, nämligen den administrativa förenkling och den resursbesparing det
skulle innebära att statens invandrarverks handläggning av naturalisations-
ansökningar för dessa adoptivbarn skulle upphöra.

Som tidigare nämnts har även beslut om adoption som meddelats i utlandet
automatisk giltighet i Sverige om sökanden var medborgare eller hade hem-
vist i den främmande staten när beslutet meddelades och adoptionen gällde ett
bam som inte var svensk medborgare eller hade hemvist här i landet. Det
sistnämnda innebär alltså, att en adoption där adoptanten är svensk med-
borgare med hemvist utomlands blir giltig i Sverige om den skett genom be-
slut meddelat i bosättningslandet.

Socialstyrelsen och NIA anser att adoptivbarn automatiskt bör få svenskt
medborgarskap vid alla adoptioner varigenom bam adopteras av en svensk
medborgare med hemvist i det land där adoptionen sker.

För egen del vill jag skilja mellan ett adoptionsbeslut som meddelats eller
godkänts i Sverige eller i de övriga nordiska länderna och ett annat adop-
tionsbeslut som i och för sig kan visa sig giltigt här. När det gäller beslut av
det senare slaget behövs det ofta en utredning om gällande rätt i det främ-
mande landet innan det står klart om en adoption med verkan i Sverige före-
ligger. Några uppgifter om hur många adoptioner som görs av svenska med-
borgare bosatta utomlands finns inte, men antalet kan på goda grunder antas
utgöra en mindre del av de internationella adoptioner som görs av svenska
medborgare.

NIA och riksskatteverket har noterat att promemorians förslag kan komma
att påverkas av det förslag från förmynderskapsutredningen som jag redovisat
i avsnitt 2.1.3. Som NIA påpekat skulle förmynderskapsutredningens förslag
kunna leda till att det i framtiden åter blir nödvändigt för adoptivbarn som
adopterats utomlands att ansöka om svenskt medborgarskap i särskild ord-
ning.

Jag är medveten om att det förslag jag nu lägger fram till viss del förlorar
sin verkan om förmynderskapsutredningens förslag om att slopa systemet
med ett särskilt erkännandeförfarande i Sverige av utländska adoptioner
genomförs. Förmynderskapsutredningens förslag bereds för närvarande
inom justitiedepartementet. En lagrådsremiss är att vänta först under hösten
1993. Jag vill inte vänta så länge med att lägga fram ett förslag om att adop-
tivbarn automatiskt skall få svenskt medborgarskap. I avvaktan på regering-
ens ställningstagande till förmynderskapsutredningens förslag vill jag inte
heller föreslå längre gående förändringar än medborgarskapskommittén har

12

gjort. Om förmynderskapsutredningens förslag genomförs får ett förnyat Prop. 1991/92:90
övervägande av medborgarskapsfrågan göras i det sammanhanget

I 4 kap. 5 § föräldrabalken anges en åldersgräns. Den som fyllt tolv år får
normalt inte adopteras utan eget samtycke. Även i fråga om att få ett nytt
medborgarskap gör sig den synpunkten gällande att barnets inställning bör
göras klar. Detta medför att det automatiska förvärvet av svenskt medborgar-
skap vid adoption inte bör gälla bam över den ålder där bamet nått tillräcklig
mognad för att kunna ha en egen uppfattning i frågan. Samma åldersgräns,
tolv år, som i fråga om samtycke till själva adoptionen ter sig naturlig. Grän-
sen är också densamma som valts i den danska lagstiftningen. Adoptions-
centrum anser att automatiskt byte av medborgarskap bör ske även för bam
som är över tolv år och föreslår att samtycket inhämtas vid tingsrätten eller i
samband med att NIA godkänner adoptionen. För egen del anser jag dock att
en prövning i sådana fall bör göras av de myndigheter som normalt skall
handlägga ärenden om svenskt medborgarskap.

De nya bestämmelserna bör endast gälla i fall då adoptions- och god-
kännandebeslutet fattats efter ikraftträdandet av dem. Adoptionscentrum och
Ensamstående Adoptivföräldrars Förening finner det angeläget att bestämmel-
serna tillämpas även för adoptioner som beslutats eller godkänts dessför-
innan. I fråga om medborgarskapsfrågor får dock intresset av att medborgar-
skapsbytet blir känt för berörda personer anses så väsentligt att det väger över
det intresse av ett automatiskt medborgarskapsbyte som kan föreligga i adop-
tivfamiljer där adoptionen redan beslutats eller godkänts. I flertalet sådana fall
torde ansökan om svenskt medborgarskap för övrigt redan ha beviljats genom
särskilt förfarande.

Lagrådet har diskuterat om det svenska medborgarskapet förvärvas redan i
och med att beslutet om adoption meddelas eller först när beslutet vinner laga
kraft.

Det ligger enligt lagrådet formellt sett närmast till hands att hävda, att i lag-
förslaget avsedd rättsverkan skall anses inträda när beslutet om adoption vin-
ner laga kraft. Vägande ändamålssynpunkter kan emellertid enligt lagrådet
åberopas för att nämnda rättsverkan skall anses inträda redan vid tidpunkten
för adoptionsbeslutet under förutsättning att det vinner laga kraft. Något hin-
der mot detta senare synsätt, enligt vilket frågan om nytt medborgarskap hålls
öppen under fullföljdstiden, finner lagrådet inte föreligga. Lagrådet anser att
det under det fortsatta lagstiftningsarbetet bör klargöras vad som skall gälla i
berört hänseende.

Jag ansluter mig till lagrådets uppfattning att ändamålssynpunkter kan åbe-
ropas för att adoptionsrättsverkningar såvitt avser medborgarskapsfrågan
skall inträda vid tidpunkten för adoptionsbeslutet under förutsättning att det
vinner laga kraft. Som framgår av lagrådets redovisning kan detta också
sägas ligga i linje med nu rådande rättsuppfattning. Något förtydligande i
lagtexten behövs enligt min mening inte.

13

3.2 Byte av medborgarskap i adoptivfamiljer

Prop. 1991/92:90

Mitt förslag: Bestämmelserna i medborgarskapslagen om ett barns
förvärv eller förlust av svenskt medborgarskap med anledning av att
barnets far eller mor förvärvar eller förlorar sådant medborgarskap skall
gälla även för adoptivbarn under förutsättning att de adopterats i
Sverige eller i Danmark, Finland, Island eller Norge eller att de adopte-
rats genom ett utländskt adoptionsbeslut som godkänts i Sverige.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller förklarat sig
inte ha något att erinra mot att adoptivbarn i vissa fall automatiskt får byta
medborgarskap när adoptivföräldrarna gör det. Några remissinstanser vill att
bestämmelsen skall göras mer omfattande än vad som föreslagits.

Skälen för mitt förslag: Regeln i 13 a § medborgarskapslagen om att
bestämmelserna i lagen om barns förvärv eller förlust av svenskt medborgar-
skap vid adoption normalt inte skall gälla för adoptivbarn utgör ett undantag
från huvudregeln i föräldrabalken.

Bestämmelserna om adoptivbarns byte av medborgarskap i samband med
att barnets adoptivmor eller adoptivfar byter medborgarskap bör följa samma
principer som jag föreslagit såvitt gäller adoptivbarns förvärv av svenskt
medborgarskap. En förutsättning för automatiskt byte av medborgarskap bör
alltså vara att barnet adopterats antingen genom ett beslut i Sverige eller i ett
annat nordiskt land eller genom ett utländskt adoptionsbeslut som godkänts i
Sverige. Någon annan åldersgräns än 18 år bör inte gälla i detta samman-
hang.

NIA anser i konsekvens med sin uppfattning när det gäller förslaget i av-
snitt 3.1 att 13 a § bör slopas så att adopterade bam alltid likställs med andra
bam i detta sammanhang. Jag vill därför nämna att förmynderskapsutredning-
ens förslag längre fram kan leda till en förändring av reglerna om sådana
byten av medborgarskap för adoptivbarn som föranleds av att adoptiv-
föräldrarna byter medborgarskap.

Även i fortsättningen bör automatiskt byte självfallet alltid ske för adoptiv-
barn som adopterats av en av sina biologiska föräldrar. Adoptionscentrum vill
ha en justering av förslaget så att det inte görs någon skillnad mellan adoption
av eget bam och sådana adoptioner som gäller styvbarn eller bam som är
släkt med adoptivföräldern. För egen del är jag inte beredd att föreslå någon
längre gående ändring än den som läggs fram i promemorian. Förslaget om-
fattar under alla förhållanden styvbarns- och släktadoptioner som beslutats i
ett nordiskt land eller som godkänts i Sverige.

14

3.3 Adoptivföräldrars rätt till ledighet för vård av bam

Prop. 1991/92:90

Mitt förslag: Vid tillämpning av bestämmelsen om hel ledighet i 3 §
föräldraledighetslagen på arbetstagare som har adopterat ett bam eller
tagit emot ett bam i avsikt att adoptera det, skall tiden ett och ett halvt år
räknas från den tidpunkt då arbetstagaren fått bamet i sin vård.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller förklarat sig
inte ha något att erinra mot att bestämmelsen införs.

Skälen för mitt förslag: Enligt 4 kap. 8 § föräldrabalken skall adoptiv-
föräldrar jämställas med andra föräldrar om inte annat är föreskrivet eller föl-
jer av rättsförhållandets natur. Föräldrar som adopterat ett bam har alltså
samma rätt till föräldraledighet som andra föräldrar. Den skillnad jag vill
undanröja med detta förslag uppstår genom att adoptivbarnet vanligen inte
kommer till sina adoptivföräldrar eller blivande adoptivföräldrar förrän en tid
efter födelsen.

Föräldraledighetslagen har ett något vidare tillämpningsområde än lagen
om allmän försäkring. Lagen omfattar arbetstagare som har tagit emot ett bam
för stadigvarande vård och fostran i sitt hem. Även blivande adoptivföräldrar
har därigenom formellt sett samma rätt som andra föräldrar att vara lediga för
vård av bam.

En komplikation för adoptivföräldrar och blivande adoptivföräldrar är att
rätten till ledighet enligt 3 § tidsmässigt kopplats till barnets födelse. Rätten
till hel ledighet blir därmed kortare än vad den blir för andra föräldrar.

Den rätt till ledighet som föräldrar har under tid då föräldrapenning upp-
bärs enligt lagen om allmän försäkring består i hel ledighet i ett år och tre
månader. Ledighet med föräldrapenning kan också tas ut i form av för-
kortning av arbetstiden till hälften eller tre fjärdedelar och kan då pågå under
längre tid. Den kan tas ut när som helst under tiden fram till dess bamet fyllt
åtta år eller avslutat sitt första skolår.

Adoptivföräldrar bör ha rätt till hel ledighet under lika lång tid som andra
föräldrar. Som framhållits i motionerna torde behovet av ledighet i samband
med adoption vara lika stort som behovet av ledighet efter ett barns födelse.
En regel om att rätten till ledighet enligt 3 § föräldraledighetslagen tidsmässigt
skall räknas med utgångspunkt från det att bamet togs emot och inte från bar-
nets födelse bör därför införas i föräldraledighetslagen.

Tillämpningsområdet för den nya bestämmelsen i föräldraledighetslagen
bör sammanfalla med tillämpningsområdet för 4 kap. 5 § lagen om allmän
försäkring. I den regeln står det att bestämmelserna om föräldrapenning gäller
också vid adoption av bam. Som adoption anses även att någon tar emot ett
bam i avsikt att adoptera det.

Efter förslag av arbetsdomstolen har jag justerat promemorians förslag så
att även den situationen att någon redan har adopterat ett bam nämns i den
föreslagna bestämmelsen.

15

Arbetsdomstolen, Adoptionscentrum och Ensamstående Adoptivföräldrars
Förening har föreslagit en ändring så att det endast är i situationer när bamet
tagits emot med socialnämndens medgivande som den föreslagna tidsmässiga
omräkningen skall få ske. Här anser jag dock att bestämmelsen bör få samma
lydelse som gäller enligt lagen om allmän försäkring. Jag är inte heller beredd
att - så som juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser -
föreslå ändring i både 3 § foräldraledighetslagen och 4 kap. 5 § lagen om all-
män försäkring så att de gäller "efter ingivande av adoptionsansökan till
vederbörlig myndighet".

Länsrätten i Stockholms län har undrat varför de båda bestämmelserna inte
samordnats fullt ut i promemorians förslag så att rätten till ledighet även i det
här fallet gäller till dess bamet fyllt tio år. Jag vill med anledning härav fram-
hålla att det i så fall skulle komma att finnas två olika tidsgränser i 3 § för-
äldraledighetslagen. Jag delar den uppfattning som framförs i promemorian
att det torde vara helt tillräckligt om adoptivföräldrarna har rätt till hel ledighet
till dess barnet fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då bamet avslutat sitt
första skolår.

Det är en självklarhet att föräldrar som adopterar sitt eget eller sin makes
barn inte skall få rätt till mer ledighet genom adoptionen. För säkerhets skull
bör det dock göras ett förtydligande i lagtexten på den punkten.

4 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom kulturdepartementet upprättats
förslag till

1. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap, och

2. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av bam,
m.m.

5 Specialmotivering

1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:382) om
svenskt medborgarskap

1 a § Ett barn som inte fyllt tolv år och som adopteras av svensk med-
borgare blir vid adoptionen svensk medborgare om

1. barnet adopteras i Sverige, Danmark, Finland, Island eller Norge, eller

2. barnet adopteras genom ett utländskt adoptionsbeslut som godkänts i
Sverige enligt lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande
adoption.

Bestämmelsen som är helt ny innebär att bam som fyllt tolv år automatiskt
får svenskt medborgarskap när de adopteras av en svensk medborgare om
adoptionen äger rum i ett nordiskt land eller godkänns i Sverige.

Om bamet är över tolv år är det lämpligt att bamet själv tar ställning i med-
borgarskapsfrågan. Bytet sker då efter ansökan hos statens invandrarverk.

Prop. 1991/92:90

16

Detsamma gäller när bamet adopterats utanför Norden och adoptionen inte
godkänts i Sverige.

På förslag av Svea hovrätt har bestämmelsen redaktionellt fått en något
annorlunda utformning än i promemorian.

13 a § I fråga om adoptivbarn gäller bestämmelserna i denna lag om barns
förvärv eller förlust av svenskt medborgarskap med anledning av att barnets
adoptivfar eller adoptivmor förvärvar eller förlorar sådant medborgarskap
endast

1. om bamet adopterats i Sverige, Danmark, Finland, Island eller Norge,

2. om bamet adopterats genom ett utländskt adoptionsbeslut som godkänts
i Sverige enligt lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande
adoption, eller

3. om en far eller en mor adopterat sitt eget bam.

En utförlig beskrivning av innebörden av denna bestämmelse har givits i
avsnitt 3.2. Bestämmelserna om automatiskt byte av medborgarskap för
adoptivbarn följer samma principer som skall gälla för förvärv av svenskt
medborgarskap vid adoptionen. Byte sker om adoptionsbeslutet fattats i ett
nordiskt land eller om det godkänts i Sverige. Till skillnad från vad som gäl-
ler vid förvärv av svenskt medborgarskap vid adoptionen skall byte automa-
tiskt ske även för barn som är mellan 12 och 18 år.

Den tredje punkten i bestämmelsen är inte ny. Redan tidigare har automa-
tiskt byte skett för adoptivbarn som adopterats av sin biologiska förälder.

2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt
till ledighet för vård av bam, m.m.

3 § Arbetstagare har rätt till ledighet för vård av bam dels i form av hel
ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal
arbetstid.

Rätten till hel ledighet gäller under ett och ett halvt år från barnets födelse.
För en arbetstagare som har adopterat ett bam eller tagit emot ett bam i avsikt
att adoptera det skall tiden ett och ett halvt år i stället räknas från den tidpunkt
då arbetstagaren fått barnet i sin vård. Är det fråga om adoption av andra
makens barn eller av eget bam, föreligger inte rätt till ledighet utöver vad som
skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum.

Rätten till förkortning av arbetstiden liksom rätten till hel ledighet för
adoptivföräldrar upphör att gälla när bamet har uppnått åtta års ålder eller vid
den senare tidpunkt då barnet avslutat det första skolåret.

I paragrafens andra stycket har det införts en regel om att rätten till hel
ledighet enligt första stycket skall justeras tidsmässigt när det gäller adoptiv-
barn. Rätten till ledighet skall räknas med utgångspunkt - inte från barnets
födelse - utan från den tidpunkt då adoptivföräldrarna eller de bävande adop-
tivföräldrarna fått bamet i sin vård. Adoptivföräldrar får på så sätt rätt till lika
lång ledighet som andra föräldrar.

En mera utförlig kommentar till bestämmelsen har lämnats i avsnitt 3.2.

Prop. 1991/92:90

17

Rätten till hel ledighet för adoptivföräldrar skall upphöra att gälla samtidigt Prop. 1991/92:90
som rätten till arbetstidsförkortning enligt föräldraledighetslagen upphör att
gälla, nämligen när bamet uppnått åtta års ålder eller vid den senare tidpunkt
då bamet avslutat det första skolåret.

Övergångsbestämmelser

De nya bestämmelserna i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap före-
slås träda i kraft den 1 juli 1992. Enligt en särskild övergångsbestämmelse
skall de gälla i fall då adoption i enlighet med 1 a § beslutats eller godkänts
efter ikraftträdandet.

Den nya paragrafen i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av bam
m.m. föreslås träda i kraft den 1 juli 1992. Den skall gälla för arbetstagare
som fått bamet i sin vård efter ikraftträdandet

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap

2. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av bam,

m.m.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att ge-
nom propositionen föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.

18

Sammanfattning ur promemorian (Ds 1991:33) Svenskt
medborgarskap och förbättrad rätt till föräldraledighet för
adoptivföräldrar

I denna promemoria föreslås vissa förändringar i lagen (1950:382) om
svenskt medborgarskap och i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård
av bam, m.m. (föräldraledighetslagen). Förändringarna är i båda fallen av-
sedda att undanröja vissa skillnader som finns i villkoren för adoptivbarn och
adoptivföräldrar jämfört med vad som gäller för andra bam och deras för-
äldrar.

Genom den föreslagna ändringen i medborgarskapslagen får barn som
adopteras av en svensk medborgare automatiskt svenskt medborgarskap vid
adoptionen om adoptionen sker i Sverige eller i ett annat nordiskt land.
Bestämmelserna i medborgarskapslagen om att bam förvärvar eller förlorar
sitt svenska medborgarskap i samband med att deras föräldrar gör det föreslås
samtidigt, under vissa förutsättningar, komma att gälla för adoptivbarn på
samma sätt som för andra bam.

Den föreslagna ändringen i föräldraledighetslagen ger adoptivföräldrar rätt
att beräkna rätten till ledighet utan ersättning i samband med barnets födelse
med utgångspunkt från barnets ankomst i stället för tidpunkten för barnets
födelse. Adoptivföräldrar får på så sätt samma möjlighet som andra föräldrar
att vara lediga under ett och ett halvt år efter det att de har fått barnet i sin
vård.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.

Prop. 1991/92:90

Bilaga 1

19

Lagrådsremissens lagförslag

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgar-
skap1

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1950:382) om svenskt med-
borgarskap

dels att 13 a § i lagen skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.

Prop. 1991/92:90

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

1 a§

Föreslagen lydelse

Ett barn som inte fyllt tolv år och
som adopteras av svensk med-
borgare blir vid adoptionen svensk
medborgare om

1. barnet adopteras i Sverige,
Danmark, Finland, Island eller
Norge, eller

2. barnet adopteras genom ett ut-
ländskt adoptionsbeslut som god-
känts i Sverige enligt lagen
(1971:796) om internationella rätts-
förhållanden rörande adoption.

13 a §2

Endast om fader eller moder
adopterat eget bam gäller i fråga om
adoptivbarnet bestämmelserna i
denna lag om barns förvärv eller
förlust av svenskt medborgarskap
med anledning av att barnets fader
eller moder förvärvar eller förlorar
sådant medborgarskap.

1 fråga om adoptivbarn gäller be-
stämmelserna i denna lag om barns
förvärv eller förlust av svenskt med-
borgarskap med anledning av att
barnets adoptivfar eller adoptivmor
förvärvar eller förlorar sådant med-
borgarskap endast

1. om barnet adopterats i Sverige,
Danmark, Finland, Island eller
Norge,

2. om barnet adopterats genom ett
utländskt adoptionsbeslut som god-
känts i Sverige enligt lagen
(1971:796) om internationella rätts-
förhållanden rörande adoption, eller

3. om en far eller en mor adop-
terat sitt eget bam.

'Lagen omtryckt 1984:682.

2Senaste lydelse 1976:469.

20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1991/92:90

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och skall gälla adoptivbarn vars
adoption i enlighet med 1 a § beslutats eller godkänts efter ikraftträdandet.

21

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m.m.1

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård
av bam, m.m. skall ha följande lydelse.

Prop. 1991/92:90

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Arbetstagare har rätt till ledighet
för vård av barn dels i form av hel
ledighet, dels i form av förkortning
av arbetstiden till tre fjärdedelar av
normal arbetstid. Rätten till hel
ledighet gäller till dess barnet har
uppnått ett och ett halvt års ålder.
Rätten till förkortning av arbetstiden
gäller till dess bamet har uppnått åtta
års ålder eller till den senare tidpunkt
då barnet har avslutat det första
skolåret.

Föreslagen lydelse

Arbetstagare har rätt till ledighet
för vård av barn dels i form av hel
ledighet, dels i form av förkortning
av arbetstiden till tre fjärdedelar av
normal arbetstid.

Rätten till hel ledighet gäller under
ett och ett halvt år från barnets
födelse. För en arbetstagare som har
adopterat ett bam eller tagit emot ett
barn i avsikt att adoptera det skall
rätten till hel ledighet beräknas så att
tidpunkten då arbetstagaren fått bar-
net i sin vård jämställs med tid-
punkten för barnets födelse. Är det
fråga om adoption av andra makens
barn eller av eget bam föreligger inte
rätt till ledighet utöver vad som
skulle ha gällt om adoptionen inte
hade ägt rum.

Rätten till förkortning av arbets-
tiden och rätten till hel ledighet för
adoptivföräldrar upphör att gälla när
barnet har uppnått åtta års ålder eller
vid den senare tidpunkt då barnet har
avslutat det första skolåret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och gäller för arbetstagare som fått
bamet i sin vård efter ikraftträdandet.

'Lagen omtryckt 1979:645.

22

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-01-20

Närvarande: justitierådet Bengt Rydin, regeringsrådet Stig von Bahr, justitie-
rådet Inger Nyström.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991 har
regeringen på hemställan av statsrådet Friggebo beslutat inhämta lagrådets ytt-
rande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap,

2. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av bam,
m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Marianne
Tejning.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap

lag

Enligt denna paragraf blir ett bam, som inte har fyllt 12 år och som adopteras
av svensk medborgare, vid adoptionen svensk medborgare under vissa an-
givna förutsättningar. En fråga som här inställer sig men som inte har berörts
i remissen är, om det svenska medborgarskapet förvärvas redan i och med att
beslutet om adoption meddelas eller först när beslutet vinner laga kraft.

När det gäller svenska adoptionsbeslut ger föräldrabalken inte någon led-
ning för bedömningen av den nu väckta frågan. Ett par äldre rättsfall är emel-
lertid av intresse, se NJA 1919 s. 474 (beräkning av hemskillnadstid) och
SvJT 1926 rf s. TI (verkan av adoptionsbeslut vid bestämmande av arvs-
skatt). Ett av Högsta domstolen nyligen avgjort mål angående lagfart (beslut
den 5 december 1991, SÖ 515) har också viss beröring med det aktuella
spörsmålet. Bland litteraturuttalanden i ämnet kan hänvisas till Walin,
Föräldrabalken, 4 uppl. 1986 s. 134 och Malmström, Föräldrarätt, 1956, s.
95 not 18. Jfr även t.ex. vad som gäller om förvärv av efternamn vid adop-
tion, 2 och 3 §§ namnlagen (1982:670).

Formellt sett ligger det närmast till hands att hävda, att i lagförslaget av-
sedd rättsverkan skall anses inträda när beslutet om adoption vinner laga
kraft. Vägande ändamålssynpunkter kan emellertid åberopas för att nämnda
rättsverkan skall anses inträda redan vid tidpunkten för adoptionsbeslutet un-
der förutsättning att det vinner laga kraft. Något hinder mot detta senare syn-
sätt, enligt vilket frågan om nytt medborgarskap hålls öppen under fullföljds-
tiden, finner lagrådet inte föreligga. Vad som enligt det remitterade förslaget
skall gälla i berörda hänseende bör klargöras under det fortsatta lagstiftnings-
arbetet.

Prop. 1991/92:90

Bilaga 3

23

Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård Prop. 1991/92:90
av barn, m.m.                                                           Bilaga 3

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

24

Innehåll                                                           Prop. 1991/92:90

Propositionens huvudsakliga innehåll.........................1

Propositionens lagförslag.................................2

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1992 ......5

1       Inledning......................................5

2      Bakgrund......................................6

2.1     Svenskt medborgarskap vid adoption....................6

2.1.1  Frågans tidigare behandling.....................6

2.1.2  Gällande rätt...............................7

2.1.3  Förmynderskapsutredningens förslag i adoptionsfrågor .. 9

2.2     Adoptivföräldrars rätt till ledighet för vård av bam...........9

2.2.1  Frågans tidigare behandling.....................9

2.2.2  Gällande rätt.............................. 10

3       Allmän motivering............................... 11

3.1     Svenskt medborgarskap vid adoption................... 11

3.2     Byte av medborgarskap i adoptivfamiljer................ 14

3.3     Adoptivföräldrars rätt till ledighet för vård av bam.......... 15

4      Upprättade lagförslag............................. 16

5       Specialmotivering................................ 16

6      Hemställan.................................... 18

7       Beslut ....................................... 18

Bilaga 1  Sammanfattning ur promemorian (Ds 1991:33) Svenskt

medborgarskap och förbättrad rätt till föräldraledighet

för adoptivföräldrar............................. 19

Bilaga 2  Lagrådsremissens lagförslag.......................20

Bilaga 3  Lagrådets yttrande..............................23

25

gotab 40781, Stockholm 1992