Regeringens proposition
1991/92:85
NY
KYRKOLAG
Prop. 1991/92:85
1 Ärendet och dess beredning ................................. 11
2 Regelsystemet for Svenska kyrkan............................ 16
2.1 Formerna för den kyrkliga lagstiftningen.................. 16
2.2 Den nuvarande författningsregleringen i stort.............. 18
3 En ny kyrkolag............................................ 19
3.1 En samlad kyrkolagstiftning ............................. 19
3.2 Allmänt om den nya kyrkolagens innehåll ................. 20
3.3 Allmänt om den nya kyrkolagens disposition............... 24
4 De olika avdelningarna i den nya kyrkolagen .................. 25
4.1 Första avdelningen — Inledning.......................... 25
4.2 Andra avdelningen — Svenska kyrkan som trossamfund..... 25
4.3 Tredje avdelningen — Medlemskap i Svenska kyrkan ....... 26
4.4 Fjärde avdelningen — Den kyrkliga indelningen............ 27
4.5 Femte avdelningen — Den lokala organisationen........... 28
4.6 Sjätte avdelningen — Den regionala organisationen......... 29
4.7 Sjunde avdelningen — Den centrala organisationen......... 32
4.8 Åttonde avdelningen — Biskops- och prästtjänster.......... 33
4.9 Nionde avdelningen — Kyrkomusiken .................... 35
4.10 Tionde avdelningen — Den kyrkliga egendomen .......... 35
4.11 Elfte avdelningen — De kyrkliga valen................... 38
5 Namn på kyrkliga enheter ................................... 40
6 Förvaltningen av församlingarnas donationsmedel m.m.......... 41
6.1 Församlingarnas rätt att disponera enskilda medel.......... 41
6.2 Revision av direktvalda kyrkoråd ........................ 44
7 Församlingskyrkor och domkyrkor ........................... 47
7.1 Församlingskyrkor...................................... 47
7.2 De äldre domkyrkorna .................................. 48
7.2.1 Förvaltningen .................................... 48
7.2.2 Tillgången till byggnadsteknisk expertis.............. 50
7.3 Förvaltningen av övriga domkyrkor....................... 51
7.4 Upplåtelse av kyrka.................................... 52
8 Icke-territoriella församlingar i Svenska kyrkan ................ 54
8.1 Församlingarna i dag ................................... 54
8.2 Församlingarnas ställning som kyrkliga kommuner ......... 58
8.3 Medlemskap i församlingarna............................ 59
8.3.1 Krav för medlemskap ............................. 59
8.3.2 Frivillighet och rätten till utträde................... 62
8.3.3 Församlingarnas upptagningsområde................ 63
8.3.4 Lagteknisk lösning................................ 64
8.4 Anpassningen till den nya lagstiftningen................... 64
8.4.1 Den kyrkliga indelningen.......................... 64
8.4.2 Den kyrkokommunala organisationen............... 66
8.4.3 Det ekonomiska utjämningssystemet genom kyrkofon-
den .............................................. 69
8.4.4 Prästanställningar................................. 70
8.4.5 Den kyrkomusikaliska verksamheten ................ 73
8.5 Upphävande av de nuvarande privilegierna................ 74
9 Församlingsarbete på andra språk än svenska................. 75
10 Vissa kyrkliga val ......................................... 76
10.1 Kyrkomötesvalen ..................................... 76
10.2 Biskopsvalen......................................... 79
10.2.1 Allmänna utgångspunkter ....................... 79
10.2.2 Valkorporationer............................... 81
10.2.3 Lekmannaelektorer............................. 84
10.2.4 Val av ärkebiskop .............................. 86
11 Vissa frågor väckta av 1991 års kyrkomötet................... 88
11.1 Ersättare i församlingsdelegerade....................... 88
11.2 Kyrkoherdens ställning i kyrkliga indelningsdelegerade .... 89
11.3 Ersättare för ärkebiskopen i Svenska kyrkans centralstyrelse 90
11.4 Sammansättningen av Kyrkomötets besvärsnämnd ....... 90
11.5 Tillsättning av vissa prästtjänster....................... 92
11.6 Tystnadsplikt för präster m.m.......................... 94
11.7 Behörighet till kyrkomusikertjänster ................... 97
12 Kungörande i kyrka ....................................... 98
13 Ikraftträdande m.m........................................ 101
14 Upprättade lagförslag...................................... 102
15 Specialmotivering......................................... 104
15.1 Förslaget till kyrkolag................................ 104
15.1.1 Allmänt om specialmotiveringen till kyrkolagen . . 104
15.1.2 Kommentarer till lagförslaget .................. 104
Första avdelningen (/ kap.).................... 104
Andra avdelningen (2 kap.) .................... 105
Tredje avdelningen (3 kap.).................... 106
Fjärde avdelningen (4-10 kap.)................. 106
Femte avdelningen (11-22 kap.)................ 113
Sjätte avdelningen (23-28 kap.) ................. 125
Sjunde avdelningen (29-31 kap.)................ 131
Åttonde avdelningen (32-36 kap.)............... 134
Nionde avdelningen (37 kap.) .................. 142
Tionde avdelningen (38-42 kap.)................ 143
Elfte avdelningen (43-47 kap.).................. 150
15.2 Förslaget till lag om införande av kyrkolagen (1992:000) . 158
15.3 Förslaget till lag om proportionellt valsätt.............. 162
15.4 Förslaget till lag om medlemskap i icke-territoriella försam-
lingar .............................................. 163
15.5 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken......... 163
15.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:691) om viss
lindring i skattskyldighet för den som icke tillhör svenska
kyrkan............................................. 163
15.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med sär-
skilda bestämmelser om kommuns och annan menighets
utdebitering av skatt, m. m............................ 164
15.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1968:576) om Ko-
nungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypo-
teksföreningar ...................................... 164
15.9 Förslaget till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen
(1971:291) ......................................... 164
15.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrko-
fullmäktigval, m. m.................................. 164
15.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975: 1132) om för-
värv av hyresfastighet............................... 165
15.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 600) om offentlig
anställning ......................................... 165
15.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:633) om kungö-
rande av lagar och andra författningar................. 165
15.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:412) om kom-
munala indelningsdelegerade ......................... 165
Prop. 1991/92:85
15.15 Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) ........................................ 166
15.16 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). . 166
15.17 Förslaget till lagom ändring i lagen (1982:942) om svenska
kyrkan............................................. 166
15.18 Förslaget till lag om ändring i kommunalförbundslagen
(1985:894) ......................................... 166
15.19 Förslaget till lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223) 166
15.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:482) om infö-
rande av folkbokföringslagen (1991:481) ............... 166
15.21 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen (1991:900). 167
15.22 Förslaget till lag om upphävande av tre författningar om
kungörande i kyrka.................................. 167
16 Ärendet till riksdagen...................................... 167
Propositionens lagförslag...................................... 168
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1992 . 304
Prop. 1991/92:85
Särskild bilagedel
Bilaga 1 Sammanfattningen i betänkandet (SOU 1987:4 och 5) ”En
ny kyrkolag m. m.”
Bilaga 2 Författningsförslagen i betänkandet (SOU 1987: 5) ”En ny
kyrkolag m. m.”
Bilaga 3 Förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över
betänkandet (SOU 1987:4 och 5) ”En ny kyrkolag m. m.”
Bilaga 4 Sammanställning av förslagen i och remissyttranden över
departementspromemorian den 1 juni 1989 angående dom-
kyrkornas förvaltning
Bilaga 5 Författningsförslaget i departementspromemorian den 1
juni 1989 angående domkyrkornas förvaltning
Bilaga 6 Sammanställning av förslagen i och remissyttrandena över
departementspromemorian ”Icke-territoriella församlingar
i Svenska kyrkan”
Bilaga 7 Författningsförslagen i departementspromemorian ”Icke-
territoriella församlingar i Svenska kyrkan”
Bilaga 8 Sammanställning av förslagen i och remissyttranden över
Riksskatteverkets promemoria den 11 maj 1987 om erfa-
renheter från 1986 års val till kyrkomötet
Bilaga 9 Författningsförslagen i Riksskatteverkets promemoria den
11 maj 1987 om erfarenheter från 1986 års val till kyrkomö-
tet
Bilaga 10 Kyrkomötets skrivelse 1989:33
Bilaga 11 Sammanställning av förslagen i och remissyttranden över
departementspromemorian ”Lagen (1963:633) om biskop-
sval — en översyn”
Bilaga 12 Författningsförslaget i departementspromemorian ”Lagen
(1963:633) om biskopsval — en översyn”
Bilaga 13 Departementspromemorian den 27 juni 1990 angående val-
korporationer vid biskopsval
Bilaga 14 Sammanställning av remissyttranden över departement-
spromemorian den 27 juni 1990 angående valkorporationer
vid biskopsval
Bilaga 15 Sammanställning av övervägandena i och remissyttrandena
över promemorian om översyn av frågan om församlings
rätt att disponera enskilda medel m. m.
Bilaga 16 Promemoria om revision av direkt valda kyrkoråd
Bilaga 17 Sammanställning av remissyttranden över promemorian
den 24 maj 1990 om revision av direktvalda kyrkoråd
Bilaga 18 Förslaget till kyrkolag i RegSkr 1990:1
Bilaga 19 Andra lagförslag i RegSkr 1990:1
1 Förslag till lag om införande av kyrkolagen
2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1951:691) om viss
lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska
kyrkan
4 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:138) om pro-
portionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäk-
tige m.m.
5 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med
särskilda bestämmelser om kommunal och annan menig-
hets utdebitering av skatt
6 Förslag till lag om ändring i lagen (1968:576) om Ko-
nungariket Sveriges stadshypotekskassa och om statshypo-
teksföreningar
7 Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen
(1971:291)
8 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrko-
fullmäktigval, m. m.
9 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om
forvärv av hyresfastighet
10 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:600) om offent-
lig anställning
11 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:633) om kun-
görande av lagar och andra författningar
12 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152)
13 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
14 Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen
(1986:223)
Bilaga 20 Kyrkomötets skrivelse 1991:11
Bilaga 21 Andra kyrkolagsutskottets betänkande 1991:1
Bilaga 22 Kyrkomötets skrivelse 1991:13
Bilaga 23 Första kyrkolagsutskottets betänkande 1991:9
Prop. 1991/92:85
Regeringens proposition
1991/92:85
Prop.
1991/92:85
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Vid regeringssammanträdet har chefen för Civildepartementet varit före-
dragande.
Stockholm den 13 februari 1992
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Inger Davidson
I propositionen läggs fram förslag till en ny kyrkolag, en lag om införande
av kyrkolagen och ytterligare 20 lagförslag.
I den nya kyrkolagen samlas sådana lagregler som i princip bara riktar sig
till Svenska kyrkan och dess organ.
Den nya kyrkolagen avses ersätta 1686 års kyrkolag och ytterligare 34
författningar på kyrkans område.
I förhållande till vad som gäller nu innebär förslaget till en ny kyrkolag
vissa ändringar i sak. Ändringarna innebär i huvudsak följande.
— Fastställande av namn på kyrkliga enheter lagregleras.
— Skyldigheten för församlingarna att hålla församlingskyrka lagregleras.
— Domkapitlet skall utgöra styrelse för de medeltida domkyrkorna. När
domkapitlet handlägger frågor som rör domkyrkan skall som ledamot i
domkapitlet också ingå en av domkyrkoförsamlingens kyrkråd utsedd
lekman.
— Ärkebiskopen, stiftsbiskopen eller den biskop som fullgör stiftsbisko-
pens uppgifter skall för biskopliga ämbetshandlingar få använda dom-
kyrkan och andra kyrkor i stiftet som är invigda för Svenska kyrkans
gudstjänst.
— Präster som tjänstgör i ett pastorat skall för församlingens gudstjänster
och för kyrkliga handlingar som avser någon som tillhör pastoratet få
använda församlingskyrkor och de andra kyrkor i pastoratet som är
invigda för Svenska kyrkans gudstjänst och som vårdas av försam-
lingen eller en kyrklig samfällighet.
— I andra fall krävs medgivande till upplåtelsen av församlingens kyr-
koråd enligt de regler som gäller i dag. Upplåtelse av kyrkor för
kyrkliga handlingar som skall ledas av någon präst som inte tjänstgör
i pastoratet eller som avser någon som inte tillhör pastoratet skall
dock kunna vägras bara om upplåtelsen hindrar församlingens guds-
tjänstliv eller kyrkliga verksamhet i övrigt.
— Reglerna om organisation och beslutsordning för de territoriella
församlingarna skall i sin helhet tillämpas på de icke-territoriella
församlingarna. De församlingar som skall ha kyrkofullmäktige men
som enligt äldre bestämmelser i stället har kyrkostämma får dock
behålla kyrkostämma som beslutande organ, om församlingen inte
beslutar något annat.
— Samma bestämmelser som gäller för de territoriella pastoraten i fråga
om den kyrkliga egendomen, prästanställningar och kyrkomusiker
skall tillämpas på de icke-territoriella pastoraten, med undantag dock
för Hovförsamlingen.
— Stiftssamfällighetens befogenheter utökas till att också avse främ-
jande av församlingsarbete på andra språk än svenska.
— För ledamöterna av kyrkomötet skall utses lika många ersättare. I
varje valkrets skall dock utses minst fyra ersättare.
— Valet av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare skall kunna ske
i ett sammanhang.
— Valet av ersättare av kyrkomötet skall kunna överklagas på samma
sätt som gäller valet av ledamöter.
— I valkorporationen vid biskopsval skall förutom domkapitlets leda-
möter också ingå stiftsstyrelsens ledamöter. Vidare skall samtliga
präster som har en prästtjänst i ett pastorat eller hos stiftssamfällig-
heten eller ett vikariat på en sådan tjänst ha rösträtt vid valet.
— När församlingsdelegerade utses första gången skall församlingarna
kunna bestämma att ersättare skall utses för ledamöterna i delege-
rade. Ersättarna skall utses till lika stort antal som ledamöterna.
— Domkapitlet skall kunna utse en präst att vara ledamot och en annan
präst att vara dennes ersättare i indelningsdelegerades arbetsutskott.
— För ärkebiskopen som ledamot i Svenska kyrkans centralstyrelse skall
det finnas en biskop som ersättare. Ersättaren utses av kyrkomötet
efter förslag av ärkebiskopen.
— Tjänsten som kyrkoherde och tjänster som komminister i ett nybildat
pastorat skall kunna tillsättas av indelningsdelegerades arbetsutskott.
I propositionen läggs också fram förslag till en lag om proportionellt
valsätt som i fråga om kommuner och landsting skall ersätta lagen
(1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfull-
mäktige m.m.
Föreskrifter om medlemskap i icke-territoriella församlingarna i
Svenska kyrkan och deras upptagningsområden samlas i en särskild lag.
Förutsättningarna för medlemskap i de icke-territoriella församlingarna
behålls i huvudsak oförändrade. En generell möjlighet till frivilligt utträde
införs dock.
Prop. 1991/92:85
Vidare föreslås att tre författningar om kungörande i kyrka skall upphä- Prop. 1991/92: 85
vas.
I propositionen lämnas också en redogörelse för frågan om församlings
rätt att disponera enskilda medel och frågan om revision av direktvalda
kyrkoråd, varvid konstateras att någon särskild lagstiftning i dessa frågor
inte behövs.
Den nya kyrkolagen och övriga lagändringar som föreslås i propositio-
nen avses träda i kraft den 1 januari 1993. De nya bestämmelserna om val
av ledamöter och ersättare i Svenska kyrkans centralstyrelse skall dock
träda i kraft den 1 augusti 1992.
Efter det att 1979 års allmänna kyrkomöte hade avvisat ett av regeringen
framlagt forslag om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan
tillsattes utredningar för ett antal kyrkliga frågor. Utredningsarbetet ledde
under 1980-talet fram till en rad viktiga reformer. Det gäller framför allt
formerna för den kyrkliga lagstiftningen, kyrkomötet, Svenska kyrkans
organisation på lokal- och stiftsplanet, den kyrkliga egendomen samt
anställningar som biskop och präst.
När reformen om den kyrkliga lagstiftningen och om kyrkomötet trädde
i kraft den 1 januari 1983 var regelsystemet för Svenska kyrkan svåröver-
skådligt och svårtillgängligt. Detta berodde inte bara på mångfalden av
bestämmelser, utan också på att åtskilliga bestämmelser var ålderdomliga
eller obsoleta, dvs. ur bruk. Under det långvariga utredningsarbetet om
förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan som föregick regeringens
förslag till 1979 års allmänna kyrkomöte hade författningsregleringen av
Svenska kyrkan till stora delar lämnats orörd. För att kunna genomföra
reformerna i praktiken krävdes alltså att man fick en överblick över alla
gällande författningar på det kyrkliga området.
Dåvarande chefen för Civildepartementet förordnade därför år 1983 en
särskild utredare, hovrättspresidenten Carl Axel Petri, med uppdrag att se
över regelsystemet. Utredningen antog namnet Kyrkoförfattningsutred-
ningen.
Utredningen skulle enligt sitt uppdrag (jfr dir. 1982:88) göra en juridisk-
teknisk översyn i två etapper, först en kartläggning av gällande kyrkoför-
fattningar och sedan en systematisering av dem.
1 delbetänkandet (Ds C 1983:18) ”Kyrkoförfattningar 1 En kartläggning
av regelsystemet m.m.” konstaterade utredningen att det fanns 362 for-
mellt gällande författningar på det kyrkliga området. Utredningen fann att
80 av dessa saknade betydelse och föreslog att de skulle upphävas. Över
hundra författningar, bl.a. de som påtalades av Kyrkoförfattningsutred-
ningen, har därefter också upphävts eller ersatts med andra författningar
(jfr t.ex. prop. 1984/85:63, KrU 8, rskr. 89).
I mars 1987 överlämnade Kyrkoförfattningsutredningen sitt slutbetän-
kande (SOU 1987:4 och 5) ”Kyrkoförfattningar II, En ny kyrkolag m.m.”
Utredningens sammanfattning av betänkandet och här aktuella lagförslag
finns fogade till propositionen som bilaga 1 och 2.
Utredningens slutbetänkande har remissbehandlats. En sammanställ-
ning av remissyttrandena har publicerats (Ds 1988: 31). Därefter har från
Domkapitlet i Visby stift kommit in ett remissyttrande som finns tillgäng-
ligt i ärendet (dnr KY 305/87). En förteckning över remissinstanserna finns
fogad till propositionen som bilaga 3.
Utredningens förslag i slutbetänkandet innebär att de centrala lagbe-
stämmelserna om Svenska kyrkan samlas i en ny kyrkolag. Utredningen
Prop. 1991/92:85
11
föreslog också att riksdagen till kyrkomötet skulle kunna överlåta normgiv- Prop. 1991 /92: 85
ning i fråga om prästämbetet. Vidare lade utredningen fram förslag till en
lag om allmänna helgdagar samt upphävande av bestämmelserna om
rättegångsgudstjänst.
Utredningens förslag i sistnämnda hänseenden har föranlett lagstiftning.
Sålunda har normgivningen rörande prästämbetet, utvidgad till att gälla
det kyrkliga ämbetet i vidare bemärkelse, förts över till kyrkomötet (prop.
1987/88:31, KU 30, rskr. 181, 1988/89:KU2, rskr. 11). Vidare har la-
gen (1989:253) om allmänna helgdagar beslutats (prop. 1988/89:144,
KU29, rskr. 250). Föreskrifter om rättegångsgudstjänst i bl.a. 10 § lagen
(1946:804) om införande av nya rättegångsbalken har upphävts vid ut-
gången av år 1989 (prop. 1988/89:148, 1989/9OJuUl, rskr. 12; SFS
1989:881-884).
Frågan om förvaltningen av domkyrkorna har behandlats i en inom
Civildepartementet upprättad promemoria (dnr KY 1634/89). Promemo-
rian har remissbehandlats. En sammanställning av förslagen i promemo-
rian och remissyttrandena finns fogade till propositionen som bilaga 4.
Vidare finns promemorians författningsförslag fogade som bilaga 5.
Reformen av Svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet
(prop. 1987/88:31 och 67, KU 30, rskr. 181) innebar inte någon ändring av
föreskrifterna för de icke-territoriella församlingarna. I stället tillsattes i
november 1987 en arbetsgrupp inom Civildepartementet med uppgift att
bl. a. göra en översyn av de gällande bestämmelserna för de icke-
territoriella församlingarna. I arbetsgruppens uppdrag ingick bland annat
att överväga om de nu gällande olika och delvis föråldrade föreskrifterna
beträffande de icke-territoriella församlingarna inom Svenska kyrkan,
medlemskap i dessa församlingar, deras styrelser, tillsättning av prästtjäns-
ter m.m. kunde samordnas och anpassas till de i prop. 1987/88:31 före-
slagna lagarna samt lägga fram förslag till de författningsändringar som
därvid kunde behövas.
Arbetsgruppen slutförde sitt arbete genom att i oktober 1989 lämna över
promemorian ”Icke-territoriella församlingar i svenska kyrkan”. I prome-
morian föreslog arbetsgruppen att föreskrifterna för de icke-territoriella
församlingarna i allt väsentligt skall anpassas till den ordning som under år
1989 infördes för de territoriella församlingarna genom reformen av orga-
nisationen på lokal- och stiftsplanet i Svenska kyrkan.
Efter remiss av arbetsgruppens förslag har ett femtiotal yttranden kom-
mit in. En inom Civildepartementet gjord översiktlig sammanställning av
förslagen i promemorian och remissyttrandena över dem samt arbetsgrup-
pens författningsförslag finns fogade till propositionen som bilaga 6 och 7.
Arbetsgruppen lade också fram förslag till en ändrad reglering av med-
lemskapet i de icke-territoriella församlingarna. Frågan hör nära samman
med regleringen av folkbokföringen. Riksdagen beslöt år 1987 om en
ändrad organisation för folkbokföringen fr.o.m. den 1 juli 1991 (prop.
1986/87:158, SkU 1987/88:2, rskr. 2). Riksdagen har därefter också beslu-
tat en ny folkbokföringslag (prop. 1990/91:153, SkU28, rskr. 320; SFS
1991:481). Den nya lagen innebär att folkbokföring bara skall ske i de
territoriella församlingarna. De gällande principerna för medlemskap i de
12
icke-territoriella församlingarna behölls dock tills vidare (prop. Prop. 1991/92:85
1990/91:153 s. 92 f.).
En utvidgning av sekretessen på kyrkans område aktualiserades under
förarbetena till sekretesslagen (1980:100; omtryckt 1989:713, ändrad sen-
ast 1991:2042) men genomfördes inte i det sammanhanget. Frågan om
sekretess inom Svenska kyrkan togs därefter upp av bl.a. 1982 års kyrko-
kommitté i en skrivelse till chefen för Justitiedepartementet i december
1985. Skrivelsen behandlades i en inom Justitiedepartementet upprättad
promemoria (Ds Ju 1987:3) ”Vissa ändringar i sekretesslagen”. Promemo-
rians förslag innebar bl.a. att sekretess skall gälla inom Svenska kyrkan
församlingsvårdande verksamhet.
Promemorians förslag har i nämnt hänseende föranlett lagstiftning.
Sålunda har i sekretesslagen tagits in en ny bestämmelse, 7 kap. 33 §, som
trädde i kraft den 1 januari 1992 (prop. 1991/92:3, KU11, rskr. 65; SFS
1991:1874). Den nya föreskriften innebär att sekretess skall gälla inom
Svenska kyrkans församlingsvårdande verksamhet för uppgift om enskilds
personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon honom närstående lider men.
Riksskatteverket fick i april 1985 regeringens uppdrag att bland annat
överväga och lämna förslag till åtgärder som kan underlätta förfarandet vid
kyrkomötesvalen. Riksskatteverket har i en promemoria i maj 1987 lagt
fram förslag till vissa ändringar av bl.a. valsystemet för valen till kyrkomö-
tet. Promemorian har remissbehandlats. En inom Civildepartementet
gjord sammanställning av förslagen i promemorian och remissyttrandena
över dem samt promemorians författningsförslag finns fogade till proposi-
tionen som bilaga 8 och 9. Riksskatteverket har i en skrivelse den 16 mars
1990 redovisat erfarenheter av 1988 års val av stiftsfullmäktige och 1989
års val till kyrkomötet och har därvid återkommit till sina tidigare förslag
i promemorian. 1989 års kyrkomöte har också i samma ämne hemställt
bl.a. om sådana ändringar i lagen om kyrkomötet, att val av ledamöter till
kyrkomötet och ersättare for dessa kan väljas samtidigt om valet sker
proportionellt (KL 1989:2, kskr. 33). Kyrkomötets skrivelse finns fogad till
propositionen som bilaga 10.
Mot bakgrund av bland annat kyrkomötets förslag till ändrad samman-
sättning av valkorporationer vid biskopsval (KL 1988:4, kskr. 2) har
bestämmelserna om biskopsval setts över inom Civildepartementet. En
promemoria har upprättats och därefter remissbehandlats. En samman-
ställning av förslagen och remissyttrandena finns fogade till propositionen
som bilaga 11. Promemorians författningsförslag finns fogad till proposi-
tionen som bilaga 12.
Bestämmelserna om valkorporationer vid biskopsval har därefter ytter-
ligare setts över inom Civildepartementet. En andra promemoria i ämnet
har upprättats. Promemorian finns fogad till propositionen som bilaga 13.
Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttran-
dena finns fogad till propositionen som bilaga 14.
Riksdagen beslöt med anledning av prop. 1987/88:31 om ny organisa-
tion på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan och i samband därmed
väckta motioner (mot. 1987/88: K27 och K621) att ge regeringen tillkänna
13
önskemål om vissa ytterligare rättsliga överväganden (KU 1987/88:30, Prop. 1991/92:85
rskr. 181). Riksdagens begäran avsåg dels en närmare redovisning av de
rättsliga förutsättningarna for kyrkokommunernas förvaltning av donatio-
ner dels ett klarläggande av kompetensen för de kyrkliga samfalligheter
som omfattar alla ekonomiska angelägenheter.
Med anledning av vad riksdagen uttalat uppdrog dåvarande chefen för
Civildepartementet den 20 juni 1988 åt kammarrättsrådet Carl Norström
att göra en översyn av frågan om församlings rätt att disponera enskilda
medel och gåvor m.m. I februari 1989 överlämnade Carl Norström sin
promemoria om översyn av frågan om församlings rätt att disponera
enskilda medel m.m. Promemorian har remissbehandlats. En inom Civil-
departementet gjord sammanställning av övervägandena i promemorian
och remissyttrandena över dem finns fogad till propositionen som bilaga
15.
Genom församlingslagen (1988:180) infördes en möjlighet för stiftssty-
relsen att besluta om att i en församling med över 500 röstberättigade
kyrkomedlemmar som ingår i en total samfällighet skall beslutanderätten
utövas av ett direktvalt kyrkoråd. I lagen lämnades dock olöst frågan om
revision av direktvalda kyrkoråd. Dåvarande statsrådet Wallström upp-
drog därför den 9 februari 1990 åt justitierådet Fredrik Sterzel att utreda
frågan om hur revisorer skall kunna utses och ansvarsfrihet beviljas för
direktvalda kyrkoråds förvaltning samt föreslå bestämmelser i ämnet.
I maj 1990 överlämnade Fredrik Sterzel en promemoria om revision av
direktvalda kyrkoråd. Promemorian finns fogad till propositionen som
bilaga 16. Promemorian har remissbehandlats. En inom Civildepartemen-
tet gjord sammanställning av remissyttrandena finns fogad till propositio-
nen som bilaga 17.
Kammarkollegiet har i samband med genomförandet av reformen av
Svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet påpekat att frågan
om fastställande av namn på nya kyrkliga enheter i vissa avseenden är
ofullständigt reglerad. Behovet av kompletterande regler har därför över-
vägts inom Civildepartementet.
Kammarkollegiet har vidare i en skrivelse till regeringen i april 1990
föreslagit att kyrkliga indelningslagen (1988:185) ändras så att också
kyrkliga samfälligheter får rätt att väcka fråga om ändring i församlingsin-
delningen. Svenska kyrkans centralstyrelse, stiftsstyrelserna i Skara, Lund
och Visby samt Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, som
beretts tillfälle att yttra sig, har tillstyrkt kollegiets framställning. Kammar-
kollegiets skrivelse och remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftnings-
ärendet (dnr KY 835/90).
På grund av vissa ändringar i arbetsfördelningen mellan skattemyndig-
heterna och Statistiska centralbyrån (SCB) behöver kommunerna och
landstingen inte längre särskilt underrätta SCB om skattesatserna. De
uppgifter som SCB behöver bl.a. för sin statistikproduktion kan myndig-
heten få centralt från Riksskatteverket. SCB har med anledning av den nya
arbetsfördelningen i en skrivelse till regeringen i maj 1991 föreslagit vissa
författningsändringar också på det kyrkokommunala området. SCB: s skri-
velse finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr C91/1109/RÄ).
14
Inom Civildepartementet har under hösten 1991 upprättats promemo- Prop. 1991/92: 85
rian ”Kungörelse i kyrka — behovet av en fortsatt reglering”. Efter remiss
har yttranden över promemorians förslag kommit in från Statens lantmä-
teriverk, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län
och Svenska kyrkans centralstyrelse. Promemorian och remissyttrandena
finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr C91/2525/RÄ).
Regeringen har den 6 december 1990 (RegSkr 1990:1) beslutat att dels
inhämta kyrkomötets yttrande över inom Civildepartementet upprättade
förslag till bl.a. kyrkolag och lag om införande av kyrkolagen dels bereda
kyrkomötet tillfälle att ta del av 13 övriga lagförslag. Dessa förslag har
upprättats på grundval av kyrkoförfattningsutrednings slutbetänkande.
Förslaget till kyrkolag och här aktuella lagförslag i regeringens skrivelse till
kyrkomötet finns fogade till propositionen som bilaga 18 och 19.
Kyrkomötets skrivelser (kskr. 1991:11 och 13) med tillhörande utskotts-
betänkanden (2KL 1991: 1 och 1 KL 1991:9) finns fogade till propositio-
nen som bilaga 20-23.
Kyrkomötet har i sina yttranden i allt väsentligt godtagit lagförslagen,
men framställt erinringar i vissa hänseenden. Vi kommer åter till kyrko-
mötets yttranden i den allmänna motiveringen angående kyrkolagens
innehåll (avsnitt 3.2 och 4.1), anpassningen till den nya kommunallagen
(avsnitt 4.5), överklagande av beslut om namn på kyrkliga enheter (avsnitt
5), förvaltningen av äldre domkyrkor (avsnitt 7.2.1), upplåtelse av kyrka
(avsnitt 7.4), församlingsarbete på andra språk än svenska (avsnitt 9),
ersättare i församlingsdelegerade (avsnitt 11.1), kyrkoherdens ställning i
kyrkliga indelningsdelegerade (avsnitt 11.2), ersättare för ärkebiskopen i
Svenska kyrkans centralstyrelse (avsnitt 11.3), sammansättningen av Kyr-
komötets besvärsnämnd (avsnitt 11.4), tillsättning av vissa prästtjänster
(avsnitt 11.5), tystnadsplikt för präster m.m. (avsnitt 11.6) och behörighet
till kyrkomusikertjänster (avsnitt 11.7) samt i specialmotiveringen till
kyrkolagen (avsnitt 15.1.2). I förhållande till de till kyrkomötet överläm-
nade författningsförslagen föreslår vi vidare vissa redaktionella ändringar.
De är delvis föranledda av yttranden från kyrkomötet.
Propositionens lagförslag (avsnitt 14) består av den nya kyrkolagen med
promulgationslag jämte följdändringar. Till största delen är det fråga om
offentligrättsliga eller andra lagförslag som faller utanför det område för
lagrådsgranskning som anges i 8 kap. 18 § regeringsformen. Övriga lagför-
slag består i allt väsentligt av i sak oförändrade bestämmelser som flyttats
över från nuvarande regelverk samt rena konsekvensändringar. I den delen
får det därför anses att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Inte heller
den nya regleringen sedd som helhet ger anledning till att begära lagrådets
yttrande.
Förslagen kan alltså bli föremål för proposition till riksdagen utan
föregående lagrådsgranskning.
Den följande framställningen inleds i avsnitt 2 med en redogörelse för
regelsystemet för Svenska kyrkan. Därefter behandlas i avsnitt 3 behovet
av en samlad lagstiftning för Svenska kyrkan samt den nya kyrkolagens
innehåll och disposition. I avsnitt 4 följer en redogörelse för den nya
kyrkolagens olika avdelningar. I avsnitt 5 behandlas frågan om namn på
15
kyrkliga enheter. I avsnitt 6 redovisas vissa frågor om bl.a. förvaltningen av Prop.
församlingarnas donationsmedel. Frågorna om bl.a. förvaltningen av dom-
kyrkor och församlingskyrkor tas upp i avsnitt 7.1 de följande avsnitten 8
och 9 behandlas frågorna om de icke-territoriella församlingarna och om
församlingsarbete på andra språk än svenska. Frågor om kyrkomötesvalen
och valen av biskop behandlas i avsnitt 10. Vissa frågor väckta av 1991 års
kyrkomöte tas upp i avsnitt 11. I avsnitt 12 behandlas frågor om kungö-
rande i kyrka. Frågor om ikraftträdande m.m. tas upp i avsnitt 13. De
upprättade lagförslagen räknas upp i avsnitt 14. Slutligen lämnas i avsnitt
15 kommentarer till de olika lagförslagen.
Före år 1983 gällde att kyrkolag stiftades genom samfällda beslut av
regeringen, riksdagen och kyrkomötet. Genom ändringar i övergångs-
bestämmelserna till regeringsformen som trädde i kraft den 1 januari 1983
har reglerna om lagstiftning på det kyrkliga området anpassats till rege-
ringsformens huvudprinciper om normgivning. Huvudregeln är numera
att riksdagen ensam skall stifta lag på det kyrkliga området. Kyrkomötet
har dock tillförsäkrats ett inflytande genom att det i viss utsträckning skall
medverka i en del lagstiftningsärenden. Denna medverkan består i att
kyrkomötets yttrande skall inhämtas innan riksdagen beslutar lag i vissa
ämnen. I fråga om lagstiftning om medlemskap i Svenska kyrkan gäller
dock att kyrkomötet skall samtycka till lagstiftningsåtgärden.
Föreskrifter i vissa kyrkliga ämnen har fått ett särskilt starkt konstitutio-
nellt skydd. Det gäller grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som
trossamfund och om kyrkomötet. Sådana föreskrifter har meddelats i lagen
om svenska kyrkan, som stiftades, ändrades eller upphävdes på samma sätt
som huvudbestämmelserna i riksdagsordningen (se 8 kap. 16 § regerings-
formen). Innan lagen stiftades skulle yttrande av kyrkomötet inhämtas. Ett
motsvarande skydd har getts när det gäller föreskrifter om ändring av det
ändamål för vilket den kyrkliga egendomen är avsedd.
Riksdagen har beslutat (prop. 1990/91:67, KU24, 1991/92:KU2, rskr.
3; SFS 1991:1503) att begreppet ”lagen om svenska kyrkan” skall mönstras
ut ur övergångsbestämmelserna till regeringsformen. Ändringen trädde i
kraft den 1 januari 1992.
Genom ändringen har försvunnit möjligheten enligt punkt 9 tredje
stycket övergångsbestämmelsen att i vissa fall kunna välja det särskilda
konstitutionella skydd som lagen om svenska kyrkan gav. De föreskrifter
som enligt övergångsbestämmelserna till regeringsformen skulle regleras i
lagen om svenska kyrkan förlorar dock inte genom grundlagsändringen
detta skydd.
Normgivningsreglerna innebär också att en möjlighet har öppnats för
riksdagen att till kyrkomötet delegera normgivningskompetens i vissa
internt kyrkliga ämnen. En sådan delegation skall ske genom föreskrifter i
1991/92:85
16
lagen. Kyrkomötets föreskrifter i delegerade ämnen skall meddelas genom Prop. 1991/92:85
kyrklig kungörelse.
De delegeringsbara ämnena är enligt punkt 10 övergångsbe-
stämmelserna till regeringsformen följande:
— Svenska kyrkans lära,
— det kyrkliga ämbetet,
— Svenska kyrkans böcker,
— Svenska kyrkans sakrament, gudstjänster och övriga handlingar,
— kollekter,
— central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete
samt diakoni,
— kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter under kyr-
komötet.
Riksdagen har i lagen (1982:942) om svenska kyrkan (omtryckt
1991:319, ändrad senast 1991:1775) begagnat sig av möjligheten att dele-
gera normgivning till kyrkomötet. Sålunda får kyrkomötet med stöd av 7 §
denna lag meddela föreskrifter i alla de ämnen som grundlagsreglerna ger
möjlighet till.
Riksdagen får också — om den bemyndigar kyrkomötet att meddela
föreskrifter i ett visst ämne — medge att kyrkomötet överlåter åt myndig-
heter under kyrkomötet att i kyrklig kungörelse meddela bestämmelser i
ämnet. I fråga om Svenska kyrkans böcker, Svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter får riksdagen också medge
att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse överlåter åt stiftsmyndigheter,
kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att
meddela bestämmelser i ämnena. 1 7 § andra stycket lagen om svenska
kyrkan har riksdagen medgett att kyrkomötet får överlåta åt Svenska
kyrkans centralstyrelse att meddela föreskrifter om kollekter. Vidare har
kyrkomötet medgetts rätt att överlåta åt domkapitel, kyrkliga kommuner
och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela föreskrifter
om Svenska kyrkans böcker, Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och
övriga handlingar samt kollekter.
Punkt 10 andra stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen
löser frågan huruvida riksdagen och regeringen kan besluta föreskrifter i de
ämnen som kan delegeras till kyrkomötet. Bestämmelserna innebär att
riksdagen i den särskilda ordning som anges för bl. a. grundläggande
föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund kan besluta föreskrifter i
dessa ämnen. Detta gäller också om kyrkomötet har bemyndigats att
meddela föreskrifter i något av dessa ämnen. Regeringen kan däremot inte
meddela föreskrifter i de ämnen som kan delegeras till kyrkomötet. I övrigt
kan dock regeringen på det kyrkliga området med stöd av 8 kap. 13 §
regeringsformen meddela föreskrifter om verkställighet av lag och andra
föreskrifter som inte enligt grundlag skall meddelas av riksdagen.
För ändring eller upphävande av lag som avses i punkt 9 övergångs-
bestämmelserna till regeringsformen gäller samma formkrav som är före-
skrivna för stiftande av sådan lag. I fråga om upphävande av äldre lag gäller
särskilda regler.
Av punkt 13 övergångsbestämmelsen till regeringsformen följer vidare 17
2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
att grunderna för ändringar i rikets indelning i kyrkliga kommuner samt Prop. 1991/92: 85
grunderna för de kyrkliga kommunernas organisation och verksamhetsfor-
mer och för den kommunala beskattningen skall bestämmas i lag. I lag
meddelas också föreskrifter om de kyrkliga kommunernas befogenheter i
övrigt och om deras åligganden (jfr 8 kap. 5 § regeringsformen). Kyrkomö-
tets medverkan behövs inte i dessa lagstiftningsärenden. Den omständig-
heten att riksdagen får besluta utan kyrkomötets medverkan hindrar na-
turligtvis inte att kyrkomötet ändå bereds tillfälle att yttra sig.
1686 års kyrkolag utgör grunden för den svenska kyrkorätten. De senaste
århundradenas kyrkolagstiftning har i princip utformats, såväl sakligt som
systematiskt, med utgångspunkt från denna lag. Av lagen återstår emeller-
tid numera bara ett fåtal i huvudsak grundläggande bestämmelser om bl.a.
Svenska kyrkans egendom och tjänster samt ämnen som ligger inom ramen
för kyrkomötets normgivningskompetens. Andra alltjämt formellt gäll-
ande bestämmelser i 1686 års kyrkolag är i allmänhet obsoleta, dvs. ur
bruk.
Efter genomförandet av 1980-talets reformer på det kyrkliga området
gäller numera vid sidan om 1686 års kyrkolag en i stora delar modern
lagstiftning för Svenska kyrkan. De nya lagar av särskilt intresse som
sålunda — utöver lagen om svenska kyrkan — har kommit till under denna
tid är följande:
— lagen (1982:943) om kyrkomötet (omtryckt 1985:829, ändrad senast
1991:1776),
— församlingslagen (1988:180, omtryckt 1991:684),
— domkapitelslagen (1988:181, ändrad senast 1991:1777),
— kyrkofondslagen (1988:182, omtryckt 1991:1778),
— lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord (ändrad senast
1990:1499),
— prästanställningslagen (1988:184; omtryckt 1991:320, ändrad senast
1991:1779),
— kyrkliga indelningslagen (1988:185; ändrad senast 1991:1780),
— lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan (ändrad senast
1991:365).
Utöver lagregler gäller för svenska kyrkan som helhet kyrkliga kungörel-
ser som har beslutats av kyrkomötet i rent inomkyrkliga ämnen. Därutöver
gäller ett stort antal förordningar som i huvudsak innehåller verkställig-
hetsföreskrifter eller som regeringen har beslutat med stöd av bemyndig-
ande i lag eller sin restkompetens (se 8 kap. 13 § regeringsformen).
Vissa föreskrifter om den kyrkliga jorden har efter regeringens bemyn-
digande meddelats av Kammarkollegiet. Vidare har Svenska kyrkans cent-
ralstyrelse, domkapitlen och kyrkoråden med stöd av kyrkomötets bemyn-
digande meddelat centrala, regionala respektive lokala föreskrifter om
bland annat Svenska kyrkans gudstjänster och kollekter.
18
Regeringens forslag: Alla lagregler av central betydelse för Svenska
kyrkan samlas i en ny kyrkolag.
Kyrkoförfattningsutredningens förslag överensstämmer med regeringens
förslag (betänkandet del 1 s. 27 — 29).
Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utredningens förslag utan
erinran.
1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. (RegSkr
1990:1 s. 15-17, 2KL 1991:1 avsnitt 2 och 1 KL 9 avsnitt 3, kskr. 11 och 13)
Skälen för regeringens förslag: 1686 års kyrkolag har haft ett väsentligt
inflytande på utformningen av den övriga kyrkliga lagstiftningen. Kyrko-
lagen har fungerat som en systematisk grundstomme till vilken författ-
ningsregleringen av Svenska kyrkan under lång tid har knutits an. Den
kyrkliga lagstiftningen har därför inte fått en alldeles självständig systema-
tisk uppbyggnad. Förutom att kyrkolagen i många delar är upphävd eller
obsolet har den också i detta hänseende förlorat sin betydelse. Det långva-
riga utredningsarbetet om förhållandet mellan staten och kyrkan har för-
dröjt en genomgripande översyn av hela det kyrkliga författningsmaterialet
från såväl innehållsmässig som systematisk synpunkt. Den kyrkliga lag-
stiftningen är därför i vissa delar ålderdomlig och onödigt splittrad.
Lagregleringen av Svenska kyrkan har moderniserats i väsentliga delar
under det senaste decenniet. Kvar finns emellertid en hel del lagregler
utöver 1686 års kyrkolag och anslutande författningar som behöver moder-
niseras och anpassas till de förhållanden som nu råder. Det gäller bl.a.
regleringen av de icke-territoriella församlingarna, där den äldsta alltjämt
gällande författningen är från år 1571.
Det är angeläget att Svenska kyrkan får ett väl fungerande system av
regler som ger en fast grund att verka från. För att åstadkomma ett
ändamålsenligt regelsystem bör vissa mera centrala kyrkliga ämnen inom
riksdagens normgivningsområde föras samman i en lag. Det är lämpligt att
ha en sådan ny grund att bygga upp regelsystemet på, när den gamla
kyrkolagen upphävs. Vid sin bedömning av för- och nackdelarna med en
sådan lag anser vi, i likhet med kyrkoförfattningsutredningen, att konse-
kvenserna för brukarna måste väga tungt.
Argumenten för att samla en lagstiftning av den omfattning som det här
blir fråga om är att författningsmaterialet blir lättillgängligt, överblickbart
och därmed också enklare att använda. Till detta kommer att ett samlat
lagverk om Svenska kyrkan är ägnat att framhäva kyrkans identitet som ett
i väsentliga avseenden självständigt trossamfund, men vars organisation
och verksamhet är reglerad av staten.
De argument som kan anföras mot en samlad lag är dels att lagen blir
omfattande, dels att reglerna däri blir av olika konstitutionell karaktär.
Som utredningen påpekar blir regelsystemet som sådant inte mindre om-
Prop. 1991/92:85
19
fattande bara för att det placeras i flera lagar. Snarare är det så att vissa Prop. 1991/92: 85
”dubbelregleringar” kan undvikas om reglerna samlas till en lag.
Reglernas olika konstitutionella karaktär bör enligt vår mening inte
heller vålla några större bekymmer. Redan nu innehåller t.ex. lagen om
förvaltningen av kyrklig jord och prästanställningslagen vissa bestämmel-
ser som kräver kyrkomötets yttrande och andra som inte kräver det. I alla
lagstiftningsärenden måste således en bedömning av olika reglers konstitu-
tionella karaktär göras.
I likhet med utredningen anser vi alltså att fördelarna med att samla de
centrala kyrkliga lagreglerna i en enda lag väger över.
I det följande avsnittet skall vi redogöra för vilka lagregler som vi anser
vara av det centrala slag att de bör samlas i en ny kyrkolag.
Regeringens förslag: Den nya kyrkolagen skall innehålla sådana
regler som i princip riktar sig bara till Svenska kyrkan och dess
organ.
I allt väsentligt innebär det att lagen kommer att innehålla sådana
lagregler som kräver kyrkomötets medverkan enligt punkterna 9 och
10 övergångsbestämmelserna till regeringsformen samt sådana reg-
ler om grunderna för de kyrkliga kommunernas organisation och
verksamhetsformer och deras befogenheter som kräver lagform en-
ligt punkt 13 övergångsbestämmelserna till regeringsformen.
Kyrkoförfattningsutredningens förslag: Utredningens förslag motsvarar i
huvudsak regeringens förslag, dock med följande undantag. Utredningen
har inte föreslagit att föreskrifterna i lagen om svenska kyrkan, i lagen
(1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade (ändrad senast 1991:515)
och i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting,
kommunfullmäktige, m.m. (ändrad senast 1988:189) tas in i den nya
kyrkolagen. Däremot har utredningen föreslagit att föreskrifterna i lagen
(1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. (omtryckt 1991:96, ändrad se-
nast 1991:1655) och ii 6-16 §§ religionsfrihetslagen (1951:680; ändrad
senast 1991:488) tas in i den nya lagen (betänkandet del I s. 29, 30 och 66).
Remissinstanserna: Utredningens förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser. Kammarkollegiet, Svenska kyrkans
centralstyrelse och ytterligare några remissinstanser förordar att bestäm-
melserna i lagen om svenska kyrkan arbetas in i den nya kyrkolagen.
Kammarkollegiet och flera domkapitel anser att lagen om kyrkliga indel-
ningsdelegerade naturligen hör hemma i en samlad kyrkolag. Svenska
kyrkans församlings- och pastoratsförbund menar att folkbokförings- och
begravningslagstiftningen skall arbetas in i den nya lagen. Domkapitlet i
Lund anser att lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap (ändrad senast
1991: 528) skall tas in i kyrkolagen.
1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Kyrkomö-
20
tet förordar dock att begravningslagen på lämpligt sätt tas in i kyrkolagen. Prop. 1991/92: 85
Kyrkomötet har också föreslagit vissa ändringar i bestämmelserna om
inträde resp, återinträde i det kyrkliga ämbetet som präst samt om skil-
jande från rätten att utöva ämbetet (RegSkr 1990:1 s. 18-22, 2KL 1991:1
avsnitt 2 och 10 samt 1KL 9 avsnitt 3, kskr. 11 och 13).
Skälen för regeringens förslag
Allmänna utgångspunkter
Genom offentligrättslig reglering har grunderna för Svenska kyrkans verk-
samhet och organisation lagts fast. Det gäller även frågorna om förvalt-
ningen av den kyrkliga egendomen och om prästerna.
En ny kyrkolag bör i princip innehålla alla dessa regler. Förutom all-
männa regler om organisation och verksamhetsformer inom Svenska kyr-
kan bör lagen innehålla sådana särskilda regler som främst riktar sig till
kyrkliga organ.
I en ny kyrkolag bör däremot inte tas in föreskrifter i sådana ämnen som
riksdagen har överlåtit till kyrkomötet att genom kyrklig kungörelse med-
dela föreskrifter i (jfr avsnitt 2.1).
Lagen om svenska kyrkan
Med dessa utgångspunkter är det naturligt att de regler som i dag finns i
lagen om svenska kyrkan ingår i en ny kyrkolag. Detta har också blivit
möjligt genom de ändringar (SFS 1991:1503) i övergångsbestämmelserna
till regeringsformen som trädde i kraft den 1 januari 1992.
Genom en ändring i punkt 10 övergångsbestämmelserna till regerings-
formen och 7 § lagen om svenska kyrkan har kyrkomötet från och med den
1 juli 1989 fått möjligheter att genom kyrkliga kungörelse meddela före-
skrifter om det kyrkliga ämbetet. Samtidigt togs i lagen om svenska kyrkan
in bestämmelser om inträde i det kyrkliga ämbetet som präst och om att
skilja någon från det kyrkliga ämbetet eller att för viss tid förklara någon
obehörig att utöva ämbetet. I propositionen anmärktes särskilt att de
bestämmelser om ämbetet som togs in i lagen om svenska kyrkan borde
upphävas när kyrkomötet hade meddelat egna föreskrifter i ämnet.
I ett delbetänkande i augusti 1990 har den av Svenska kyrkans central-
styrelse tillsatta Kyrkoordningskommittén lagt fram förslag till bl.a. en
kyrklig kungörelse om det kyrkliga ämbetet. Förslaget har remiss-
behandlats och bereds för närvarande inom centralstyrelsen. Enligt vad vi
har inhämtat avser centralstyrelsen att först till 1994 års kyrkomöte lägga
fram förslag till en kyrkoordning för Svenska kyrkan. I kyrkoordningen
avses ingå regler om det kyrkliga ämbetet.
Kyrkomötet kan emellertid redan innan dess i en kyrklig kungörelse
meddela föreskrifter som i sak motsvarar dem som finns i 12-17 §§ lagen
om svenska kyrkan (jfr prop. 1987/88:31, avsnitt 4). I en sådan kyrklig
kungörelse kan kyrkomötet också göra de ändringar som 1991 års kyrko-
möte har begärt i fråga om prövningen av frågor om inträde resp, återin-
21
träde i det kyrkliga ämbetet som präst samt skiljande från rätten att utöva Prop. 1991/92: 85
ämbetet. Vi har i det föregående uttalat att den nya kyrkolagen inte bör
innehålla föreskrifter i sådana ämnen som riksdagen har överlåtit till
kyrkomötet att meddela föreskrifter i. Det gäller självfallet också bestäm-
melserna om det kyrkliga ämbetet som präst. De nuvarande föreskrifterna
i lagen om svenska kyrkan bör alltså enligt vår uppfattning oförändrade
finnas kvar i den lagen till dess kyrkomötet har meddelat egna föreskrifter
i ämnet (se avsnitt 15.17).
Religionsfrihetslagen
Kyrkoförfattningsutredningen har föreslagit att de nu gällande reglerna i
religionsfrihetslagen om medlemskap i Svenska kyrkan förs över oföränd-
rade till den nya kyrkolagen. Dessa regler är av central betydelse för kyrkan
och bör därför i och för sig ingå i en ny kyrkolag.
Religionsfrihetslagens regler om medlemskap i Svenska kyrkan har inte
ansetts förenliga med bestämmelserna i grundlagen till skydd för den s.k.
negativa religionsfriheten. I 2 kap. 2 § regeringsformen, som fick sin nu
gällande lydelse genom en ändring som trädde i kraft den 1 januari 1977,
föreskrivs bl.a. att ingen medborgare får tvingas av det allmänna att
tillhöra ett trossamfund. I samband med tillkomsten av den nyss nämnda
bestämmelsen ansågs det nödvändigt att i en övergångsbestämmelse till
grundlagen föreskriva att bestämmelserna om medlemskap i Svenska kyr-
kan skulle gälla trots bestämmelserna i 2 kap. 2 § regeringsformen (prop.
1975/76:209 s. 117, KU 1975/76: 56 s. 30 och 31). Konstitutionsutskottet
har också under senare år vid flera tillfällen med anledning av motioner i
ämnet bekräftat denna bristande överensstämmelse mellan religionsfrihet-
slagen och regeringsformen, varvid utskottet har hänvisat till uttalanden
av såväl regeringen som riksdagen vid behandlingen av 1976 års
grundlagsbeslut (se KU 1983/84: 12, KU 1984/85:3, KU 1985/86:4, KU
1986/87:5, KU 1987/88:4, KU 1988/89:4, 1989/90: KU2, 1990/91:KU9
och 1991/92: KU8).
Mot denna bakgrund är det inte möjligt att ersätta de nuvarande med-
lemskapsreglerna med nya föreskrifter i den nya kyrkolagen utan att man
samtidigt anpassar dem till bestämmelserna i 2 kap. 2 § regeringsformen.
En sådan anpassning kräver ytterligare överväganden och samtycke av
kyrkomötet (jfr punkt 9 andra stycket övergångsbestämmelserna till rege-
ringsformen). Sådana överväganden bör ske med beaktande av bl.a. det
pågående inomkyrkliga utredningsarbetet om dop och medlemskap. Av
betydelse i sammanhanget är också de ställningstaganden som kan bli
aktuella i stat-kyrkafrågan.
Lagen om kyrkliga indelningsdelegerade
Utredningen har föreslagit att de nu gällande reglerna i lagen om kyrkliga
indelningsdelegerade skall stå utanför den nya kyrkolagen med hänvisning
till att reglerna inte används så ofta. Vi anser inte att det angivna skälet är
bärande. Frågan om kyrkliga indelningsdelegerade och de regler som finns
22
i detta ämne vänder sig i allt väsentligt till och har huvudsaklig betydelse Prop. 1991/92: 85
för kyrkliga organ. Vi anser därför att dessa regler bör tas in i en ny
kyrkolag.
Lagen om kyrkofullmäktigval
Däremot bör enligt vår mening reglerna i lagen om kyrkofullmäktigval,
m.m. inte tas in i en ny kyrkolag. De har visserligen betydelse för de
församlingar och kyrkliga samfälligheter som har direktvalda kyrkoråd
eller kyrkofullmäktige. Ansvaret för valens genomförande ligger emellertid
inte på kyrkliga organ utan på de borgerliga valmyndigheterna, till vilka
reglerna också i första hand riktar sig. Till detta kommer att reglerna är
nära förknippade med vallagen (1972:620; omtryckt 1991:95, ändrad
senast 1991:1654). Vi anser därför att bestämmelserna i lagen om kyrko-
fullmäktigval, m.m. inte bör tas in i den nya kyrkolagen.
Folkbokföringslagen och begravningslagen
I likhet med utredningen anser vi att kyrkolagen inte bör innehålla regler
som visserligen i stor utsträckning riktar sig till Svenska kyrkan och dess
pastorat men som också riktar sig till icke-kyrkliga samhällsorgan och som
reglerar allmänt samhälleliga uppgifter. Detta gäller särskilt för begrav-
ningslagstiftningen (prop. 1990/91:10, KU 14, rskr. 39; SFS 1990:1144). I
fråga om folkbokföringen har dessutom ansvaret för den lokala folkbokfö-
ringen den 1 juli 1991 förts över från pastorsämbetena till skattemyndig-
heterna. Folkbokföringen has alltså inte längre om hand av kyrkliga organ
(jfr prop. 1990/91:153, SkU28, rskr. 329).
Lagen om kyrklig beredskap
Kyrkoförfattningsutredningen har ansett att en ny kyrkolag bör reglera
Svenska kyrkans organisation, verksamhet och ekonomi under fredstid.
Bestämmelser som tar sikte på Svenska kyrkans situation och verksamhet
under höjd beredskap och i krig bör alltså inte ingå i lagen. Vi delar
utredningens bedömning i denna del.
Civilförsvarsutredningen har i betänkandet (SOU 1989:42) Det civila
försvaret föreslagit en lag om civilt försvar som skall ersätta bl.a. lagen
(1981:1216) om kyrklig beredskap (ändrad senast 1991: 528). Utredning-
ens förslag har remissbehandlats. Frågan övervägs för närvarande inom
regeringskansliet. Enligt vår mening bör lagen om kyrklig beredskap eller
motsvarande bestämmelser i en eventuellt ny lag om civilt försvar inte tas
in i den nya kyrkolagen.
23
Prop. 1991/92:85
Regeringens förslag: Den nya kyrkolagen delas in i elva avdelningar
och 47 kapitel.
Kyrkoförfattningsutredningen föreslår att kyrkolagen delas in i 6 avdel-
ningar och 21 kapitel (betänkandet del 1 s. 30 och 33).
Remissinstanserna tillstyrker i allt väsentligt utredningens förslag till
disposition av kyrkolagen.
1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag (RegSkr
1990:1 s. 22 och 23, 2KL 1991:1 avsnitt 2, kskr. 11). I det till kyrkomötet
överlämnade förslaget till kyrkolag fanns också intaget en avdelning om det
kyrkliga ämbetet.
Skälen till regeringens förslag: Det säger sig självt att en lagstiftning av
den omfattning — 47 kapitel och nära 720 paragrafer — som den nya
kyrkolagen avses få, kan vara svår att överblicka också om de enskilda
paragraferna gjorts lättlästa. Det är därför av särskild betydelse att författ-
ningsmaterialet redigeras på ett sådant sätt att det blir lätt att hitta i lagen.
Huvudämnena i den nya kyrkolagen bör enligt vår mening finnas klart
angivna i rubrikerna till de olika avdelningarna. I lagens första avdelning
bör läsaren dessutom få en översiktlig redovisning av lagens innehåll.
I den andra avdelningen bör tas in de grundläggande bestämmelserna
om Svenska kyrkan som trossamfund som i dag finns i lagen om svenska
kyrkan.
I en tredje avdelning bör behandlas medlemskap i Svenska kyrkan (jfr
avsnitt 3.2).
I en fjärde avdelning bör tas in regler om den kyrkliga indelningen. I de
följande tre avdelningarna bör därefter tas in bestämmelser om Svenska
kyrkans organisatoriska uppbyggnad på lokal-, stifts- och riksplanen.
I de följande två avdelningarna bör tas in föreskrifter om prästtjänster
och om kyrkomusiken.
I en tionde avdelning bör tas in regler om Svenska kyrkans egendom.
Här ingår bestämmelser om den kyrkliga jorden och om kyrkofonden.
Bestämmelser om kyrkliga val bör tas in i en elfte och sista avdelning i
den nya kyrkolagen. Härigenom behöver de utpräglat tekniska och detal-
jerade valreglerna inte onödigt tynga de övriga avsnitten i den nya kyrko-
lagen.
24
Prop. 1991/92:85
Regeringens förslag: I kyrkolagens första avdelning infors ett kapitel
med en enda paragraf. Där görs en sammanfattande uppräkning av
de centrala bestämmelser for Svenska kyrkan som har tagits in i
lagen.
Kyrkoförfattningsutredningens förslag motsvarar delvis regeringens förslag
(betänkandet del 1 s. 44).
Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utredningens förslag utan
erinran. Domkapitlet i Göteborg anser det önskvärt med en uttömmande
innehållsförteckning till lagen, som dock skall placeras efter lagtexten.
1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Kyrkomö-
tet förordar dock att det inledningsvis i lagen fogas in en bestämmelse som
anger dels vilka bestämmelser i lagen som skall vara föremål för den
kvalificerade lagstiftningsordning som gäller för huvudbestämmelserna i
riksdagsordningen dels vilka bestämmelser som inte kan ändras utan
kyrkomötets yttrande. (RegSkr 1990:1 s. 24, 2KL 1991:1 avsnitt 2, kskr.
11).
Skälen för regeringens förslag: Den föreslagna kyrkolagen har en omfatt-
ning och ett innehåll som kräver olika hjälpmedel för att underlätta för
läsaren att snabbt få en överblick över lagens innehåll och att hitta i den. I
det inledande kapitlet bör därför tas in en sammanfattande uppräkning av
lagens innehåll.
I kyrkoförfattningsutredningens förslag fanns till förslaget om ny kyrko-
lag fogat en detaljerad innehållsförteckning som tog upp lagens avdel-
ningar, kapitel och rubriker. Några remissinstanser har också önskat att en
motsvarande innehållsförteckning fogas till den nya kyrkolagen. Dessa
önskemål, som vi anser befogade, kan lämpligen tillgodoses genom att man
i samband med utfärdande av den nya kyrkolagen fogar en sådan innehålls-
förteckning till lagen.
De föreskrifter som kräver en kvalificerad lagstiftningsordning har bara
tagits in i 2 och 29 kap. i den nya kyrkolagen och under rubriken grundläg-
gande föreskrifter, varför någon särskild markering utöver detta inte torde
behövas (jfr avsnitt 4.2).
Regeringens förslag: I kyrkolagens andra avdelning tas in de före-
skrifter i lagen om svenska kyrkan som får anses grundläggande för
kyrkan som trossamfund.
Kyrkoförfattningsutredningen föreslog att i lagens första kapitel skulle ges
en hänvisning till lagen om svenska kyrkan (betänkandet del I s. 29 och 44).
25
Remissinstanserna: Kammarkollegiet, Svenska kyrkans centralstyrelse,
domkapitlen i Linköping och Göteborg m.fl. remissinstanser förordar att
bestämmelserna i lagen om svenska kyrkan i sin helhet tas in i den nya
kyrkolagen.
1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Enligt
kyrkomötets mening bör i avdelning tas in en bestämmelse som anger att
Svenska kyrkan är indelad i stift och att stiften leds av biskopar. (RegSkr
1990:1 s. 25, 2KL 1991:1 avsnitt 3, kskr. 11)
Skälen för regeringens förslag: Vi har redan i avsnitt 3.2 angivit skälen
till varför också vissa bestämmelser i lagen om svenska kyrkan bör tas in i
den nya kyrkolagen. De bestämmelser i lagen om svenska kyrkan som får
anses grundläggande for kyrkan som trossamfund bör enligt vår mening få
en framträdande placering i den nya lagen. Vi föreslår därför att dessa tas
in i lagens andra avdelning. Det gäller den nuvarande bestämmelsen i 1 §
om Svenska kyrkan som ett evangelisk-lutherskt trossamfund, de grundläg-
gande bestämmelserna i 2 och 3 §§ om kyrkans organisatoriska struktur,
bestämmelserna i 11 § om grundläggande behörighetskrav för prästtjänster
m.m. samt bestämmelserna i 18 § om domkapitlens särskilda tillsynsan-
svar.
Vi anser däremot att de grundläggande föreskrifterna om kyrkomötets
sammansättning, valen till kyrkomötet, Svenska kyrkans centralstyrelse
samt kyrkomötets uppgifter och normgivning som i dag finns i 3-9 §§ lagen
om svenska kyrkan inte lämpligen bör brytas ut ur sitt naturliga samman-
hang i lagens sjunde avdelning om Svenska kyrkans centrala organisation.
Med hänsyn till kyrkolagens allmänna uppbyggnad och disposition bör
alltså nämnda bestämmelser inte placeras i kyrkolagens andra avdelning.
Bestämmelsernas grundläggande natur bör däremot kunna göras tydlig
genom att i den andra avdelningen föra in en hänvisning till föreskrifterna
om kyrkomötet i 29 kap. kyrkolagen. Se vidare avsnitt 15.1.2.
Regeringens förslag: I kyrkolagens tredje avdelning tas bara in en
hänvisning till religionfrihetslagens bestämmelser om medlemskap i
Svenska kyrkan.
Kyrkoförfattningsutredningen föreslog att reglerna om medlemskap i
Svenska kyrkan i 6-16 §§ religionsfrihetslagen oförändrade i sak skulle
föras över till den nya kyrkolagen. Vissa av dessa regler (7-9 §§) föreslogs bli
överförda helt oförändrade inte bara i sak utan också i redaktionellt
hänseende med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap. 2 § regeringsformen
(den s.k. negativa religionsfriheten). Utredningen lade i en bilaga till
betänkandet fram ett alternativt förslag med redaktionell bearbetning
också av dessa bestämmelser (betänkandet del 1 s. 44-46).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar att föreskrifter om
medlemskap tas in i den nya lagen. Hovrätten för Västra Sverige ifrågasät-
Prop. 1991/92:85
26
ter bl.a. om inte bestämmelserna om medlemskap kan tas in i lagen om Prop. 1991/92:85
svenska kyrkan. Svenska kyrkans centralstyrelse förordar att reglerna helt
oförändrade förs över till den nya lagen. Domkapitlen i Västerås och Växjö
förordar utredningens alternativa förslag.
Ett antal domkapitel ifrågasätter vissa redaktionella ändringar och ru-
briksättningar. Domkapitlen i Skara och Västerås är också kritiska mot
användandet av begreppet ”medlem av svenska kyrkan” i lagförslaget.
1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s. 26
och 27, 2KL 1991:1 avsnitt 4, kskr. 11).
Skälen för regeringens förslag: Som framgått av det föregående (avsnitt
3.2) har reglerna i religionsfrihetslagen om medlemskap i svenska kyrkan
inte ansetts förenliga med bestämmelserna i 2 kap. 2 § regeringsformen till
skydd för den s.k. negativa religionsfriheten. När en ändring i 6-19 §§
religionsfrihetslagens regler aktualiseras, måste de alltså samtidigt göras
förenliga med regeringsformen.
I den nya kyrkolagen bör tills vidare bara tas in en hänvisning till de
aktuella medlemskapsreglerna i religionsfrihetslagen. Hänvisningen bör
tas in i lagens tredje avdelning.
Regeringens förslag: I kyrkolagens fjärde avdelning tas in bestäm-
melser om Sveriges indelning i församlingar, pastorat, kontrakt och
stift. I avdelningen tas också in regler om kyrkliga samfälligheter och
om kyrkliga indelningsdelegerade.
I avdelningen tas dessutom in föreskrifter om namn på försam-
lingar, pastorat, kontrakt och kyrkliga samfälligheter.
Kyrkoförfattningsutredningens förslag överensstämmer i huvudsak med
regeringens förslag. Enligt utredningens förslag skulle bestämmelser om
kyrkliga indelningsdelegerade inte tas in i lagen. Utredningen har inte
heller lagt fram något förslag när det gäller namn på kyrkliga enheter
(betänkandet del 1 s. 47-51).
Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utredningens förslag utan
erinran.
1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. (RegSkr
1990:1 s. 27-29, 1 KL 1991: 9 avsnitt 4.1, kskr. 13).
Skälen för regeringens förslag: Församlingarna är grunden i den kyrkliga
organisationen och de primära förvaltningsenheterna på det lokala planet.
De har ställning av kyrkliga kommuner. Den 1 januari 1991 fanns i Sverige
2 563 församlingar, varav fem icke-territoriella församlingar. Till de icke-
territoriella församlingarna återkommer vi i avsnitt 8.
Pastoraten utgör i första hand enheter för den lokala prästtjänstorgani-
sationen och omfattar en eller flera församlingar. De kan vara territoriella
eller icke-territoriella. Alla icke-territoriella församlingar bildar egna pas-
torat. Den 1 januari 1991 fanns det 1131 pastorat i Sverige.
27
Kontrakten är tjänstgöringsområden för kontraktsprostar och omfattar Prop. 1991/92: 85
flera pastorat. Den 1 januari 1991 fanns det 176 kontrakt i Sverige.
Stiften är kyrkans regionala enheter och utgör förvaltningsområden för
biskopar och domkapitel. I landet finns för närvarande 13 stift. Varje stift
är indelat i kontrakt.
Kyrkliga samfälligheter är sammanslutningar av församlingar för sköt-
seln av vissa gemensamma församlingsangelägenheter. Liksom församling-
arna har samfälligheterna getts ställning av kyrkliga kommuner. Den 1
januari 1991 fanns det drygt 300 kyrkliga samfälligheter omfattande när-
mare 1 200 församlingar. Kyrkliga samfälligheter finns från och med år
1989 också på stiftsnivå. Stiftssamfälligheterna återkommer vi till i avsnitt
4.6.
I kyrkliga indelningslagen finns sedan den 1 januari 1989 samlade de
grundläggande bestämmelserna om Sveriges indelning i församlingar, pas-
torat, kontrakt och stift. I den lagen finns också föreskrifter om bildande
och ändring av kyrkliga samfälligheter. Vi föreslår att dessa bestämmelser
tas in i fjärde avdelningen i den nya kyrkolagen.
Bestämmelser om kyrkliga indelningsdelegerade finns i lagen om kyrk-
liga indelningsdelegerade. Kyrkliga indelningsdelegerade kan tillsättas i
samband med en beslutad ändring i den kyrkliga indelningen för att utöva
beslutanderätten i den kyrkliga kommunen till dess att indelningsänd-
ringen träder i kraft. Också bestämmelser om kyrkliga indelningsdelege-
rade bör tas in i den nya kyrkolagen. Då reglerna naturligt hör samman
med bestämmelserna om den kyrkliga indelningen bör de också tas in i
fjärde avdelningen i den nya kyrkolagen.
En annan fråga som hör samman med den kyrkliga indelningen är
namngivningen av kyrkliga enheter. Namnfrågan har inte tidigare varit
särskild reglerad. Vi föreslår nu att föreskrifter om namn tas in i ett särskilt
kapitel i kyrkolagens fjärde avdelning. Vi återkommer senare till förslaget
i denna del (avsnitt 5).
Förslaget i fråga om den nya kyrkolagens fjärde avdelning innebär att
kyrkliga indelningslagen och lagen om kyrkliga indelningsdelegerade kan
upphävas.
Regeringens förslag: I kyrkolagens femte avdelning tas in bestäm-
melser om organisation och verksamhetsformer för församlingar
och kyrkliga samfälligheter på lokal nivå.
Kyrkoförfattningsutredningens förslag överensstämmer med regeringens
förslag (betänkandet del 1 s. 51-56).
Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utredningens förslag utan
erinran.
1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Kyrkomö-
tet förordar att lagstiftningen anpassas till den ordning som gäller för de
28
borgerliga kommunerna. Anpassningen skall dock ske med utgångspunkt
från att Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund. (RegSkr
1990:1 s. 29-31, 1KL 1991:9 avsnitt 4.2, kskr. 13).
Skälen för regeringens förslag: Församlingarna utgör de primära enhe-
terna för verksamheten inom Svenska kyrkan. Såsom kyrkokommuner får
de själva eller i samverkan med andra församlingar vårda sina angelägen-
heter. Dessa angelägenheter regleras närmare i 1 kap. 3 § församlingslagen.
En församlings beslutanderätt utövas av kyrkofullmäktige eller på kyrko-
stämma. I vissa fall kan beslutanderätten utövas av ett direktvalt kyrkoråd.
Förvaltning och verkställighet ankommer på kyrkorådet och övriga nämn-
der.
Församlingarna i ett flerförsamlingspastorat bildar obligatoriskt en pas-
toratssamfällighet för att sköta vissa församlingsangelägenheter. Försam-
lingarna i ett pastorat kan också överlämna skötseln av alla ekonomiska
församlingsangelägenheter till pastoratssamfälligheten. Samfälligheten be-
nämns i sådana fall en total pastoratssamfällighet.
På motsvarande sätt kan församlingarna i flera pastorat överlämna
skötseln av en eller flera eller alla ekonomiska församlingsangelägenheter
till en flerpastoratssamfällighet. I det senare fallet kallas samfälligheten för
en total flerpastoratssamfällighet.
Beslutanderätten i en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas av
församlingsdelegerade. Om samfälligheten är total utövas beslutanderätten
av dess kyrkofullmäktige. Förvaltningen och verkställigheten ankommer i
sådana samfälligheter på kyrkorådet och övriga nämnder.
Bestämmelserna om den lokala organisationen inom Svenska kyrkan
finns i dag i församlingslagen. Dessa bör tas in i femte avdelningen i den
nya kyrkolagen.
Den nuvarande kyrkokommunala lagstiftningen är uppbyggd av ett stort
antal detaljerade regler. Lagregleringen har sedan länge varit anpassade till
motsvarande regler för de borgerliga kommunerna. Riksdagen har under
våren 1991 beslutat en ny kommunallag (prop. 1990/91:117, K.U38, rskr.
360; SFS 1991:900), som har trätt i kraft den 1 januari 1992. För närva-
rande bereds inom Civildepartementet frågan om och i vilken omfattning
regleringen av de kyrkliga kommunerna också i fortsättningen bör anpassas
till lagstiftningen för de borgerliga kommunerna. Översynen avses också
omfatta regleringen av kyrkliga indelningsdelegerade.
Bestämmelserna i församlingslagen bör därför utan ändring i sak, men
med en viss redaktionell bearbetning, föras över till den nya kyrkolagen.
Vårt förslag i denna del innebär tillsammans med förslagen i avsnitt 4.6 om
stiftssamfälligheterna att församlingslagen kan upphävas.
Regeringens förslag: I kyrkolagens sjätte avdelning tas in bestäm-
melser om organisation och verksamhetsformer för stiftssamfällig-
heter och dess olika organ.
I avdelningen tas också in föreskrifter om domkapitlen och om
biskopens uppgifter.
Prop.1991/92:85
29
Kyrkoförfattningsutredningens förslag motsvarar i huvudsak regeringens Prop. 1991/92: 85
förslag. Utredningen har i sitt förslag inte tagit med bestämmelser om
biskopens uppgifter såvitt avser visitationer och utseende av kontraktspro-
star (betänkandet del 1 s. 56-64).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar ut-
redningens förslag utan erinran. Några domkapitel menar dock att också
den nya kyrkolagen skall innehålla bestämmelser om biskopsvisitationer,
om prästmöten och om kontraktsprostar.
1991 års kyrkomötet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Kyrko-
mötet föreslår dock att det i lagen skall tas in en bestämmelse som anger att
biskopen också har uppgiften att viga till det kyrkliga ämbetet. (RegSkr
1990:1 s. 32-36, 2KL 1991: 1 avsnitt 5 och 6 samt 1KL 9 avsnitt 4.3, kskr.
11 och 13).
Skälen för regeringens förslag: Svenska kyrkan har en i grunden episko-
pal karaktär. Som tidigare har nämnts indelas landet i 13 territoriella stift.
Något icke-territoriellt stift finns inte. Stiften är regionala förvaltningsen-
heter inom Svenska kyrkan och ämbetsområden för biskoparna. Verksam-
heten upprätthålls i varje stift genom församlingarna.
Stiftens förvaltningsuppgifter sköts av biskoparna och domkapitlen. I
varje stift bildar församlingarna en stiftssamfällighet med en stiftsstyrelse
och en egendomsnämnd.
Stiftssamfälligheter och deras organ
Sedan den 1 januari 1989 finns det obligatoriska kyrkliga samfälligheter på
stiftsplanet. Stiftssamfälligheterna är också kyrkliga kommuner. Bestäm-
melser om stiftssamfälligheterna och deras organ finns i församlingslagen.
Enligt 1 kap. 8 § församlingslagen skall stiftssamfälligheterna
1. främja församlingslivets utveckling inom stiftet,
2. främja församlingsarbete bland finskspråkiga, samer och teckensprå-
kiga,
3. främja andlig vård vid sjukhus och andra större vårdinrättningar, vid
kriminalvårdsanstalter och vid militära förband i fredstid,
4. svara för avlöningsförmåner för arbetstagare hos samfälligheten.
Beslutanderätten i en stiftssamfällighet utövas av stiftsfullmäktige. För-
valtningen och verkställigheten i samfälligheten handhas av stiftsstyrelsen
och övriga nämnder.
Stiftsstyrelsen består av biskopen som ordförande och minst åtta andra
ledamöter som väljs av stiftsfullmäktige.
I varje stiftssamfällighet finns det en obligatorisk specialreglerad nämnd
— egendomsnämnden. Denna nämnd har uppgifter när det gäller förvalt-
ningen av den kyrkliga jorden. Regler om nämnden och dess verksamhet
finns i lagen om förvaltningen av kyrklig jord.
Bestämmelserna om stiftssamfälligheternas samt egendomsnämndernas
organisation och verksamhetsformer bör tas in i avdelningen om den
regionala organisationen.
Bestämmelserna om val till stiftsfullmäktige i församlingslagen och om
egendomsnämndens uppgifter i lagen om förvaltningen av kyrklig jord bör 30
däremot inte tas in i denna avdelning, utan i avdelningen om de kyrkliga Prop. 1991/92: 85
valen resp, den kyrkliga egendomen.
Domkapitel m.m.
I 24 kap. 5 § i 1686 års kyrkolag finns en grundläggande bestämmelse om
domkapitel (konsistorium). Enligt denna bestämmelse skall biskopen till
sin hjälp med förvaltningsuppgifterna inom stiftet ha ”konsistoriales”. I
övrigt finns de grundläggande reglerna om domkapitel i domkapitelslagen.
I förordningen (1989:6) med instruktion för domkapitlen (ändrad senast
1991:798) finns närmare föreskrifter om domkapitlens verksamhetsfor-
mer. Domkapitlet svarar inom resp, stift för bl.a. frågor som rör Svenska
kyrkans lära och gudstjänster samt frågor som rör prästerna.
Domkapitlet består av biskopen som ordförande, domprosten som vice
ordförande, en präst vald av stiftets präster och tre lekmän, som väljs av
stiftsfullmäktige.
Från och med den 1 januari 1992 gäller dessutom den ordningen att
domkapitlet, när biskopen eller domprosten har förhinder att tjänstgöra
som ledamot i domkapitlet, skall kunna adjungera någon som har anställ-
ning som präst i stiftet. Detsamma skall gälla också om tjänsten som biskop
eller domprost är vakant.
I Sverige finns ytterligare en myndighet på stiftsplanet, nämligen Hov-
konsistoriet. Hovkonsistoriet har samma befogenheter gentemot Hovför-
samlingen som domkapitlen har mot församlingarna. Grundläggande be-
stämmelser om Hovkonsistoriet finns i domkapitelslagen.
De nuvarande bestämmelserna i domkapitelslagen om domkapitel bör
tas in i avdelningen om den regionala organisationen efter kapitlen om
stiftssamfälligheter och deras organ. Bestämmelserna i domkapitelslagen
om val av ledamöter i domkapitlet bör dock tas in i avdelningen om de
kyrkliga valen.
Vårt förslag i denna del innebär att domkapitelslagen kan upphävas,
liksom bestämmelserna om konsistorium i 1686 års kyrkolag.
Biskopar
En biskop har vid sidan av sina uppgifter inom domkapitlet också vissa
rent episkopala ämbetsuppgifter, dvs. uppgifter som följer uteslutande av
hans biskopliga befattning. Om dessa särskilda uppgifter finns fortfarande
bestämmelser i 1686 års kyrkolag.
Enligt 19 kap. 1 § kyrkolagen skall sålunda prästvigning alltid förrättas
av biskop. Dessutom får biskopen meddela s.k. venia concionandi, dvs.
tillstånd för en inte prästvigd person (prästkandidat) att predika (19 kap. 4
och 5 §§ samt 22 kap. 4 §). Biskopen skall förrätta visitationer i församling-
arna, bl.a. som ett led i sin tillsyn över stiftets prästerskap (24 kap. 1 och
6 §§)■ Vidare skall biskopen förordna kontraktsprost efter hörande av
kontraktets präster (24 kap. 18 §). I praxis anses biskopen också kunna utse
prost över egen församling (titulärprost).
I domkapitelslagen finns föreskrifter om att domkapitlet får överta vissa
31
av biskopens uppgifter när biskopen är förhindrad att utöva sin tjänst eller Prop. 1991/92: 85
när tjänsten är ledig.
Bestämmelserna i 1686 års kyrkolag om biskopens visitationsskyldighet
och rätt att utse kontraktsprostar samt föreskrifterna i domkapitelslagen
om domkapitlets uppgifter vid förhinder för biskopen bör tas in i ett
särskilt kapitel i avdelningen om den regionala organisationen. I kapitlet
om biskopar bör också tas in den nuvarande bestämmelsen i domkapi-
telslagen om att ärkebiskopen får delegera sina uppgifter som stiftsbiskop
till den biträdande biskopen i stiftet.
Vårt förslag i denna del innebär att bestämmelserna i 19 och 24 kap. i
1686 års kyrkolag om biskopens uppgifter kan upphävas.
Regeringens förslag: I kyrkolagens sjunde avdelning tas in bestäm-
melser om kyrkomötet, Svenska kyrkans centralstyrelse och Kyrko-
mötets besvärsnämnd.
Kyrkoförfattningsutredningens förslag motsvarar i huvudsak regeringens
förslag. Utredningen föreslog dock att vissa grundläggande bestämmelser
om kyrkomötet och Svenska kyrkans centralstyrelse fortfarande skulle
finnas kvar i lagen om svenska kyrkan (betänkandet del 1 s. 64-66).
Remissinstanserna: Utredningens förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser.
1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. (RegSkr
1990:1 s. 36 och 37, 2KL 1991: 1 avsnitt 7-9, kskr. 11).
Skälen för regeringens förslag: De offentligrättsligt reglerade rikskyrk-
liga uppgifterna has om hand — förutom av riksdagen, regeringen och vissa
statliga myndigheter under regeringen — av kyrkomötet och dess myndig-
heter. Svenska kyrkans centralstyrelse och Kyrkomötets besvärsnämnd är
myndigheter under kyrkomötet.
Kyrkomötet sammanträder varje år och har till uppgift att behandla
ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet samt
kyrkliga ärenden som väcks hos kyrkomötet. Kyrkomötet skall också
medverka genom yttrande eller samtycke till viss lagstiftning som rör
kyrkan. Vidare får kyrkomötet genom kyrkliga kungörelser meddela före-
skrifter i vissa inomkyrkliga ämnen, fatta vissa beslut, t.ex. om att tillsätta
utskott, samt i övrigt besluta om yttranden och framställningar till reger-
ingen.
Svenska kyrkans centralstyrelse har till uppgift att verkställa kyrkomö-
tets beslut. Centralstyrelsen skall också i viss utsträckning bereda de
ärenden som skall avgöras av kyrkomötet. Vi tar i avsnitt 11.3 upp frågan
om ersättare för ärkebiskopen som ledamot i centralstyrelsen.
Kyrkomötets besvärsnämnd har till uppgift att pröva överklaganden.
Det är företrädesvis överklaganden av beslut i frågor om det kyrkliga
ämbetet. Vi tar i avsnitt 11.4 upp några frågor om bl.a. besvärsnämndens
sammansättning.
32
De grundläggande bestämmelserna om kyrkomötet finns i lagen om Prop. 1991/92:85
svenska kyrkan. Övriga bestämmelser om kyrkomötet och dess myndighe-
ter finns i lagen om kyrkomötet. Därutöver finns bestämmelser om arbets-
sättet hos kyrkomötet och dess myndigheter i kyrkliga kungörelsen (SKFS
1983:4) med arbetsordning för kyrkomötet (omtryckt SKFS 1989: 5, änd-
rad senast SKFS 1991:14), i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1989:9) med
instruktion för svenska kyrkans centralstyrelse och i kyrkliga kungörelsen
(SKFS 1989:10) med instruktion för kyrkomötets besvärsnämnd.
De föreskrifter om kyrkomötet och dess myndigheter som i dag finns i
lagen om svenska kyrkan och lagen om kyrkomötet bör tas in i den nya
kyrkolagens sjunde avdelning. Bestämmelserna om val till kyrkomötet bör
dock tas in i avdelningen om kyrkliga val (se avsnitt 4.11).
Vårt förslag i denna del innebär att lagen om kyrkomötet samt bestäm-
melserna om kyrkomötet och dess myndigheter i lagen om svenska kyrkan
kan upphävas.
Regeringens forslag: I kyrkolagens åttonde avdelning tas in bestäm-
melser om biskops- och prästtjänster i Svenska kyrkan.
I avdelningen tas också in föreskrifter om tystnadsplikt för den
som i Svenska kyrkans ordning vigts till det kyrkliga ämbetet som
präst.
Kyrkoförfattningsutredningens förslag motsvarar i huvudsak regeringens
förslag (betänkande del 1 s. 76 — 81).
Remissinstanserna: Utredningens förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser.
1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag (RegSkr
1990:1 s. 39-41,2KL 1991:1 avsnitt 11-15, kskr. 11).
Skälen för regeringens förslag: Inom Svenska kyrkan finns i dag följande
biskops- och prästtjänster, nämligen tjänster som biskop och biträdande
biskop samt domprost, kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt, kontrakts-
adjunkt och pastorsadjunkt. Tjänsterna som domprost, kyrkoherde och
komminister är pastoratstjänster medan övriga prästtjänster är stiftstjäns-
ter.
Tjänsterna är statligt reglerade. Det innebär att avlöningsförmånerna i
biskoparnas och prästernas anställningar fastställs under medverkan av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Grundläggande bestämmelser om biskops- och prästtjänster samt om
prästerna arbetsrättsliga förhållanden under pågående anställning och vid
anställningens upphörande finns i dag utspridda i olika författningar.
Sålunda finns grundläggande bestämmelser om den prästerliga tjänsteor-
ganisationen, tillsättning av prästtjänster, disciplinansvar m.m. i prästan-
ställningslagen. Bestämmelser om val av biskop finns i lagen (1963:633)
om biskopsval (omtryckt 1990:903). Vidare är lagen (1976:600) om offent- 33
3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
lig anställning (omtryckt 1991:600) i vissa delar tillämplig på präster. Det Prop. 1991/92:85
gäller for det första bestämmelserna i 2 och 3 kap. som är direkt tillämpliga
på präster som innehar statligt reglerade tjänster i pastorat och stiftssam-
fälligheter.
Genom 2§ förordningen (1965:729) med vissa bestämmelser om
anställning som präst (omtryckt 1989: 85) har vissa andra bestämmelser i
lagen om offentlig anställning gjorts tillämpliga på präster som har anställ-
ning i territoriella pastorat och stiftssamfälligheter. Det gäller bl.a. bestäm-
melserna i 6 kap. om bisysslor, 7 kap. om anställnings upphörande på
annat sätt än genom avskedande, 8 kap. om turordning vid uppsägning på
grund av arbetsbrist och 9 kap. om företrädesrätt till återanställning.
I likhet med utredningen anser vi att man bör undvika tekniken med
hänvisningar till lagen om offentlig anställning. Om de grundläggande
bestämmelserna om prästtjänster samlas i en lag skapas större klarhet i
fråga om vad som gäller för dessa. Kyrkomötets yttranderätt vid ändringar
i dessa regler blir därigenom också tydligare.
Såväl bestämmelserna i prästanställningslagen som de grundläggande
bestämmelserna i lagen om offentlig anställning som nu gäller för dem som
har prästtjänster i Svenska kyrkan bör därför tas in i nionde avdelningen i
den nya kyrkolagen. Bestämmelserna om biskopsval bör tas in i avdel-
ningen om kyrkliga val (se avsnitt 4.11).
Vårt förslag innebär bl.a. att prästanställningslagen och 1965 års prä-
stanställningsförordning, som delvis tillhör lagområdet, kan upphävas.
Vidare kan lagen (1976:610) med bemyndigande att meddela föreskrifter
om anställning som präst i svenska kyrkan upphävas. Det är med stöd av
sistnämnda lag som regeringen har kunnat meddela de föreskrifter i 1965
års förordning som gjort vissa bestämmelser i lagen om offentlig anställ-
ning tillämpliga på präster.
Lagen om offentlig anställning är föremål för en översyn (jfr dir. 1989:50)
av LOA-utredningen (utredare: generaldirektören Börje Hårdefelt). Över-
synen avses bli slutförd under våren 1992. Utredningens förslag till änd-
ringar i lagstiftningen om offentlig anställning kan komma att föranleda
ändringar också i de bestämmelser om biskops- och prästtjänster vi nu
föreslår skall tas in i avdelning 8 i den nya kyrkolagen.
Vi tar med anledning av förslag från 1991 års kyrkomöte i avsnitt 11.5
upp några frågor om tillsättning av vissa prästtjänster.
I lagen (1979:926) om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan
föreskrivs att den som är prästvigd i Svenska kyrkans ordning har tyst-
nadsplikt i fråga om vad han erfarit under bikt eller under själavårdande
samtal i övrigt. Bestämmelserna i den lagen hör nära samman med bestäm-
melserna om det kyrkliga ämbetet men också med bestämmelserna om
prästtjänster. Bestämmelserna i lagen bör därför tas in i avdelning 8 i den
nya kyrkolagen.
Vi tar i avsnitt 11.6 upp frågan om omfattningen av tystnadsplikten
liksom frågan om en fortsatt reglering av s.k. åtvarning.
34
Regeringens förslag: I kyrkolagens nionde avdelning tas in bestäm-
melser om kyrkomusiken i Svenska kyrkan och om kyrkomusiker.
Kyrkoförfattningsutredningens förslag överensstämmer med regeringens
förslag (betänkandet del 1 s. 81 och 82).
Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utredningens förslag utan
erinran.
1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Kyrkomö-
tet föreslår dock att medlemskap i Svenska kyrkan skall införas som villkor
för behörighet till kyrkomusikertjänster. (RegSkr 1990:1 s. 42 och 43, 1KL
1991:9 avsnitt 4.4, kskr. 13).
Skälen för regeringens förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i
Svenska kyrkan regleras från och med den 1 juli 1990 i lagen om kyrkomu-
siken i svenska kyrkan. Denna lag har ersatt både lagen (1947:275) om
kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950:375).
Enligt lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan svarar pastoraten för
den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna. Kyrkomusiker-
tjänsterna, som tidigare var statligt reglerade, är numera rent kyrkokom-
munala.
Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisationen har dock
behållits. Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska
inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för
kyrkomusiker dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor
samt yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen
för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. Lagen innehåller
också bestämmelser om tjänsteorganisationen och om vem som beslutar
vid tillsättning av kyrkomusikertjänster.
Vi tar i avsnitt 11.7 upp frågan om medlemskap i Svenska kyrkan som
behörighetsvillkor till en kyrkomusikertjänst.
Bestämmelserna i lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan bör tas in i
nionde avdelningen. Vårt förslag i denna del innebär att lagen om kyrko-
musiken i svenska kyrkan kan upphävas.
Regeringens förslag: I kyrkolagens tionde avdelning tas in bestäm-
melser om domkyrkor och församlingskyrkor, om förvaltningen av
den kyrkliga jorden samt om kyrkofonden.
Kyrkoförfattningsutredningens förslag motsvarar delvis regeringens för-
slag. Utredningen föreslog att också regler om den kulturhistoriska tillsy-
nen över kyrkobyggnader, kyrkliga inventarier och begravningsplatser
skulle tas in i kyrkolagen (betänkandet del 1 s. 83-91).
Prop. 1991/92:85
35
Remissinstanserna: Utredningens förslag tillstyrks eller lämnas utan Prop. 1991/92:85
erinran av flertal remissinstanser.
1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. (RegSkr
1990: 1 s. 43 — 47, 2KL 1991: 1 avsnitt 16 och 1KL 9 avsnitt 4.5, kskr. 11
och 13).
Skälen för regeringens förslag
Allmänt om kyrklig egendom
Med kyrklig egendom menas sådana förmögenhetstillgångar av fast eller
lös natur som med olika rättsgrund disponeras av Svenska kyrkan med dess
församlingar eller av andra till Svenska kyrkan knutna organ. Beroende på
det historiska sambandet mellan staten och Svenska kyrkan är en del av
den kyrkliga egendomen underkastad särskilda rättsregler till skydd för
intresset att tillgångarna bevaras och används för de ändamål som de
ursprungligen har varit avsedda för. Med hänsyftning på de olika rättsreg-
ler som gäller för denna egendom brukar den kallas för specialreglerad
kyrklig egendom.
Föreskrifter som innebär ändring av det ändamål för vilket den kyrkliga
egendomen är avsedd har getts ett särskilt konstitutionellt skydd. Enligt
punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen skall sådana före-
skrifter meddelas genom lag som stiftas på samma sätt som bl. a. grundläg-
gande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund.
Till den specialreglerade kyrkliga egendomen hör den kyrkliga jorden
med tillhörande byggnader och lös egendom av olika slag. Till den fasta
egendomen hör t.ex. församlingskyrkor och domkyrkor, prästgårdar, löne-
boställen och kyrkofondsfastigheter. Den lösa egendomen utgörs bl.a. av
inventarier i kyrkor samt vissa fonderade medel och kassor. Man brukar
skilja mellan den kyrkliga finansförmögenheten och den kyrkliga förvalt-
ningsförmögenheten. Finansförmögenheten utgörs av egendom som nor-
malt ger avkastning, t.ex. löneboställen. Förvaltningsförmögenheten tjänar
kyrkan främst genom sitt bruksvärde, t.ex. församlingskyrkan.
Utöver den specialreglerade kyrkliga egendomen finns det kyrkokom-
munal egendom. Denna ägs av en församling eller en kyrklig samfällighet.
Till kyrkokommunal egendom räknas bl.a. församlingshem, kyrkokommu-
nala kanslibyggnader och tjänstebostäder för andra anställda än präster.
Den kyrkokommunala egendomen förvaltas enligt kommunalrättsliga reg-
ler.
Bland den kyrkliga egendomen finns också stiftelse- och föreningsegen-
dom. Den kan bestå av fastigheter eller fonder som har tillkommit genom
donationer eller insamlingar och tjänar olika ändamål inom kyrkans fria
verksamhet. För förvaltningen av denna egendom gäller vanliga civilrätts-
liga regler (jfr också avsnitt 6). Denna egendom berörs därför inte heller av
bestämmelserna i den nya kyrkolagen.
36
Den kyrkliga jorden Prop. 1991/92:85
Grundläggande föreskrifter om den egendom som är avsedd för Svenska
kyrkans verksamhet skall enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna till
regeringsformen meddelas i lag som stiftas av riksdagen efter yttrande av
kyrkomötet (jfr avsnitt 2). Grundläggande föreskrifter om sådan egendom
finns bl.a. i lagen om förvaltningen av kyrklig jord. Lagen innehåller
bestämmelser bl.a. om förvaltningen av den kyrkliga jorden, om försälj-
ning eller byte av kyrklig jord, om prästlönefonder m.m. samt om köp av
fast egendom eller tomträtt. Bestämmelserna i lagen bör tas in i den nya
kyrkolagens tionde avdelning.
Vårt förslag innebär att lagen om förvaltningen av kyrklig jord kan
upphävas.
Församlingskyrkor och domkyrkor
I avsnitt 7 föreslås att vissa frågor om förvaltningen av församlingskyrkor
och domkyrkor regleras i lag. Dessa regler bör också tas in i avdelningen
om den kyrkliga egendomen.
Upplåtelse av kyrka
Föreskrifter om upplåtelse av kyrka finns i dag i lagen (1982:377) om
tillfällig upplåtelse av kyrka (ändrad senast 1987:1129). I lagen avses med
tillfällig upplåtelse av kyrka bara sådana fall där medgivande krävs for att
nyttja kyrkorummet för andra ändamål än gudstjänster som hålls av
församlingens präster eller förrättningar som avser någon som tillhör
församlingen. Också bestämmelserna om upplåtelse av kyrka bör tas in i
tionde avdelningen. Därmed kan lagen om tillfällig upplåtelse av kyrka
upphävas.
I avsnitt 7.4 tar vi upp vissa förslag om ändringar i fråga om regleringen
av upplåtelse av kyrka.
Kyrkofonden
Genom kyrkofonden sker en ekonomisk utjämning mellan kyrkliga kom-
muner. Grundläggande föreskrifter om kyrkofonden finns i kyrkofondsla-
gen.
Lagen innehåller bestämmelser om kyrkofondens styrelse och förvalt-
ning. I lagen finns vidare bestämmelser om kyrkoavgifter och vilka kostna-
der som betalas ur kyrkofonden, utjämningsbidrag, stiftsbidrag, kyrko-
byggnadsbidrag m.m.
Bestämmelserna om kyrkofonden i kyrkofondslagen bör också tas in i
avdelningen om den kyrkliga egendomen.
Vårt förslag i denna del innebär att kyrkofondslagen kan upphävas.
Reformarbete
Kyrkofondens styrelse har på uppdrag av regeringen utrett vissa frågor om
förvaltningen av den kyrkliga egendomen. Kyrkofondens styrelse har i 37
februari 1990 avlämnat betänkandet ”Trygghet för kyrkan”, som innehål- Prop. 1991/92: 85
ler förslag om kyrkokommunernas försäkringar. I oktober samma år av-
lämnade därefter kyrkofondens styrelse betänkandet ”Jorden, skogen och
fonderna — En effektivare förvaltning av kyrkans finansförmögenhet”. De
båda betänkandena har remissbehandlats. En kompletterande departe-
mentspromemoria (Ds 1992:2) ”Svenska kyrkans finansförmögenhet” har
nyligen färdigställts inom Civildepartementet. Promemorian remiss-
behandlas för närvarande. Förslag i fråga om förvaltningen av den kyrkliga
egendomen som innebär mera omfattande ändringar i sak får därför anstå
i avvaktan på den fortsatta beredningen i Civildepartementet. Sådana
ändringar kräver dessutom kyrkomötets yttrande.
Regeringens förslag: I kyrkolagens elfte avdelning tas in bestämmel-
ser om
— val av stiftsfullmäktige,
— val av ledamöter i domkapitel,
— biskopsval, och
— kyrkomötesval.
Föreskrifter om val av kyrkofullmäktige och val av direktvalda
kyrkoråd hålls utanför den nya kyrkolagen.
I avdelningen tas också in föreskrifter om proportionellt valsätt
vid kyrkliga val.
Kyrkoförfattningsutredningens förslag motsvarar delvis regeringens för-
slag. Utredningen föreslog att lagen om kyrkofullmäktigval, m.m. skulle tas
in i kyrkolagen. Utredningen föreslog inte att bestämmelserna i lagen om
proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.
skulle arbetas in i kyrkolagen (betänkandet del 1 s. 92 och 93).
Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utredningens förslag utan
erinran.
1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s.
47-50, 2KL 1991:1 avsnitt 17och 1KL 1991:9avsnitt 4.6, kskr. 11 och 13).
Skälen för regeringens förslag: Svenska kyrkan har en demokratiskt
uppbyggd organisation. Det innebär att ledamöter i olika kyrkliga organ
och deras ersättare i allmänhet väljs genom antingen direkta eller indirekta
val. Tillsättning av biskopstjänster sker också efter val.
Bestämmelser om de kyrkliga valen är spridda i olika författningar. I
allmänhet finns valbestämmelserna i den författning som reglerar det
kyrkliga organet i fråga. Detta gäller dock inte valen av kyrkofullmäktige
och direktvalda kyrkoråd, som regleras i lagen om kyrkofullmäktigval,
m.m. och inte heller biskopsvalen, som regleras i lagen om biskopsval.
Som tidigare har anförts bör i princip bara de lagregler som huvudsak-
ligen riktar sig till Svenska kyrkans egna organ tas in i den nya kyrkolagen.
38
Med denna utgångspunkt har vi förordat att reglerna i lagen om kyrkofull- Prop. 1991/92: 85
mäktigval, m.m. inte tas med i lagen (se avsnitt 3.2). I övrigt bör de
kyrkliga valen regleras i lagen och samlas i en särskild avdelning om sådana
val. Det gäller val av stiftsfullmäktige, val av vissa ledamöter i dom-
kapitlet, biskopsval och val till kyrkomötet. Också vissa andra valregler bör
tas in i denna avdelning.
Stiftsfullmäktige är stiftssamfallighetens beslutande organ. Ledamöterna
i stiftsfullmäktige och ersättare for dessa väljs indirekt genom elektorer.
Bestämmelser om val av stiftsfullmäktige finns i 6 kap. församlingslagen.
Dessa bestämmelser bör tas in som ett särskilt kapitel i avdelningen om
kyrkliga val.
I domkapitlet ingår, förutom biskopen och domprosten som självskrivna
ledamöter, dels en präst vald av stiftets präster, dels tre lekmän valda av
stiftsfullmäktige.
Föreskrifterna om valet av prästledamot och suppleant för denna finns i
6 — 13 §§ domkapitelslagen. Bestämmelser om valet av lekmannaledamöter
och ersättare for dessa finns i 14—16 §§ samma lag. De nu nämnda
bestämmelserna bör också föras över till ett särskilt kapitel i den nya
kyrkolagens avdelning om de kyrkliga val.
Biskopsval förrättas av valkorporationer, som bl.a. består av elektorer
för stiftets lekmän. I avsnitt 10.2 redogörs närmare för hur dessa val går till.
I det avsnittet lägger vi också fram förslag om vissa ändringar av bl.a.
sammansättningen av dessa valkorporationer. Bestämmelser om biskops-
val finns som förut nämnts i lagen om biskopsval. Dessa bör — med de
förslag till ändringar som vi behandlar i avsnitt 10.2 — tas med i avdel-
ningen om de kyrkliga valen. Vårt förslaget innebär att lagen om biskops-
val kan upphävas.
Kyrkomötet består av valda ombud för Svenska kyrkan. Ledamöter av
kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer. Föreskrifter om kyrko-
mötesvalen finns i 4§ lagen om svenska kyrkan och i 1-25 §§ lagen om
kyrkomötet. Bestämmelserna i lagen om kyrkomötet bör tas in i ett särskilt
kapitel i avdelningen om de kyrkliga valen.
Proportionella val kan ske i de flesta val inom kyrkan. Sålunda skall t.ex.
enligt 2 kap. 23 § församlingslagen kyrkofullmäktiges val av ledamöter och
suppleanter i församlingsdelegerade, kyrkoråd, annan nämnd eller bered-
ning, av elektorer och deras ersättare för val av stiftsfullmäktige samt
revisorer och revisorsersättare under vissa förutsättningar vara proportio-
nellt. Vidare kan val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare
liksom val inom kyrkomötet vara proportionellt enligt 16 § första stycket
resp. 39 § andra stycket lagen om kyrkomötet. Föreskrifter om förfarandet
vid proportionella val finns i lagen om proportionellt valsätt inom lands-
ting, kommunfullmäktige m.m.
De föreskrifter om proportionella val som nu finns i olika kyrkliga
författningar bör samlas och tas in i ett särskilt kapitel i avdelningen om
kyrkliga val. För att underlätta tillämpningen bör i detta kapitel också tas
in bestämmelser om förfarandet vid sådana val.
Vi föreslår samtidigt en ny lag om proportionellt valsätt. Den nya lagen
skall avse proportionella val inom organ hos kommuner, landsting och
39
kommunalförbund samt val som förrättas av kommunala indelningsdele- Prop. 1991/92: 85
gerade. Lagen innebär inga ändringar i sak utan bara en redaktionell
bearbetning av 1955 års lag om proportionellt valsätt.
Våra förslag innebär alltså att 1955 års lag om proportionellt valsätt kan
upphävas (se avsnitt 15.3).
Regeringens förslag: Den myndighet som beslutar om en indelnings-
ändring eller en samfällighetsbildning skall fastställa namnet på den
kyrkliga enheten
— när en ny territoriell församling bildas,
— vid ändringar i den territoriella pastoratsindelningen och i kon-
traktsindelningen, samt
— när en flerpastoratssamfällighet bildas eller ändras.
I andra fall skall frågor om ändringar av namnet på territoriella
församlingar och pastorat samt på kontrakt och flerpastoratssamfäl-
ligheter prövas av Kammarkollegiet.
Stiftsstyrelsens beslut om namn på kyrkliga enheter skall kunna
överklagas hos Kammarkollegiet. Kammarkollegiets beslut skall
kunna överklagas hos regeringen.
1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Kyrkomötet
har föreslagit att beslut om namn på kyrkliga enheter skall kunna över-
klagas också i de fall att indelningsbeslutet inte överklagas. (RegSkr 1990:1
s. 50-52, 1KL 1991:9, kskr. 13).
Skälen för regeringens förslag: I dag finns inga uttryckliga regler om vem
som fastställer namnet på församlingar, pastorat, kontrakt och kyrkliga
samfälligheter. De icke-territoriella församlingarnas namn är och avses
också i fortsättningen vara fastlagda i en författning (jfr avsnitt 8).
I samband med ändringar i den kyrkliga indelningen och vid bildandet
och ändringar av kyrkliga samfälligheter får den myndighet som beslutar
om indelningsändringen eller samfällighetsbildningen meddela de före-
skrifter som behövs. Med stöd av denna föreskriftsrätt fastställer den
beslutande myndigheten namnet på nya eller ändrade kyrkliga enheter.
Frågan om vem som beslutar om namnändringar utan samband med
indelningsändringar eller samfallighetsbildningar är inte reglerad. Hittills
har regeringen eller, på regeringens uppdrag, Kammarkollegiet beslutat om
sådana ändringar.
Som redovisats i avsnitt 1 har Kammarkollegiet hos regeringen begärt
att frågan regleras i lag.
För att det inte skall råda någon som helst tvekan om beslutskompeten-
sen och om vad som i övrigt bör gälla i fråga om fastställande av namn på
kyrkliga enheter, bör frågan regleras. Föreskrifterna bör tas in i den nya
kyrkolagen.
I likhet med vad som hittills har gällt bör den myndighet som beslutar
40
om en indelningsändring eller en samfällighetsbildning också besluta om Prop.
namnet på en ny kyrklig enhet. Namnändringar utan samband med indel-
ningsändringar bör beslutas av Kammarkollegiet i enlighet med den ord-
ning som under senare tid har tillämpats.
För att åstadkomma enhetlighet och ta tillvara de namntraditioner som
har utvecklats på området bör vissa regler och begränsningar för namngiv-
ningen ställas upp.
Namnet på ett enförsamlingspastorat utgörs i dag av namnet på den
församling som pastoratet består av. I fråga om namnet på ett flerförsam-
lingspastorat har praxis hittills varit att namnet utgörs av namnen på alla
de församlingar som ingår i pastoratet. Därvid har första ledet i namnet
utgjorts av namnet på den församling där kyrkoherden är stationerad.
Denna ordning bör enligt vår mening bestå och lagfästas.
I de utredningar om ändringar i den kyrkliga indelningen eller om
samfällighetsbildningar som har avsett bildandet av nya kyrkliga enheter
och som Kammarkollegiet tidigare har gjort har kollegiet regelmässigt
inhämtat yttrande i namnfrågan från ortnamnsarkivet i Uppsala och i vissa
fall från Statens lantmäteriverk, som då har hört ortnamnsrådet vid verket.
Sådana yttranden har också inhämtats i separata namnärenden.
Enligt vår mening är det angeläget att den omsorgsfulla beredningen av
viktigare namnärenden garanteras också för framtiden. Det är här fråga om
att slå vakt om det lokala kulturarvet och ett ändamålsenligt och vårdat
ortnamnsskick. Det gäller inte bara frågor om namnets anknytning till
orten eller det geografiska området i övrigt, utan också frågor om stav-
ningen av namnet.
Stiftsstyrelsens beslut i namnärenden bör i enlighet med vad 1991 års
kyrkomöte (kskr. 1991:13) begärt kunna överklagas hos Kammarkollegiet
som sista instans. Kammarkollegiets beslut i ärenden som inte förts dit
genom överklagande, t.ex. i namnärenden som inte har samband med en
indelningsändring, bör få överklagas hos regeringen. Bara berörda försam-
lingar och samfälligheter bör ha rätt att överklaga stiftsstyrelsens resp.
Kammarkollegiets beslut i namnärenden.
Regeringens bedömning: Några bestämmelser som hindrar enskilda
att lämna donationer till en församling i ett flerförsamlingspastorat
finns i princip inte.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning
(bilaga 15).
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser instämmer i promemo-
1991/92:85
41
rians bedömning av församlingars rätt att ta emot och förvalta enskilda
medel.
Svenska kyrkans centralstyrelse framhåller att donationsförvaltningen är
en ekonomisk angelägenhet som det bör ankomma på samfälligheten att
ansvara för. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser inte
att promemorian klarlägger den frågeställning om totala ekonomiska sam-
fälligheter som ingår i utredningsuppdraget.
Riksdagen: Vid behandlingen i riksdagen av prop. 1987/88:31 om ny
organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m. väcktes en
motion (mot. 1987/88: K27) i vilken ströks under vikten av att enskilda
medel och gåvor kan disponeras av församlingarna även på områden som
ligger inom pastoratens kompetens. Vidare väcktes en motion (mot.
1987/88: K621) i vilken framhölls betydelsen av att riksdagen klarlägger att
kompetensen för de samfälligheter som omfattar alla ekonomiska angelä-
genheter verkligen kommer att gälla detta.
Konstitutionsutskottet anförde i sitt betänkande bl.a. följande (KU
1987/88:30 s. 10 f.):
”Utskottet anser att det är angeläget att lagstiftningen inte lägger hinder i
vägen för enskilda som genom gåvor och donationer till sin församling vill
stödja kyrkans verksamhet. Av de allmänna bestämmelserna om försam-
lingars kompetens enligt förslaget till ny församlingslag får anses följa att
en församling inte kan motta och förvalta en donation som kan medföra
kostnader för församlingen om donationens ändamål inte faller inom
ramen för församlingens kyrkokommunala kompetens, eftersom försam-
lingen i allmänhet saknar möjlighet att täcka kostnaderna på annat sätt än
genom ianspråktagande av utdebiterade medel. En sådan kostnadstäck-
ning skulle komma i konflikt med reglerna för den kyrkokommunala
kompetensen.
Om mottagandet av en donation inte medför några kostnader för för-
samlingen är det enligt utskottets mening önskvärt att församlingen skall
kunna förvalta donationen om den enskilde givaren framställer önskemål
om detta. I sådana fall där ändamålet ligger utanför församlingens kompe-
tens enligt de föreslagna bestämmelserna i församlingslagen måste enligt
utskottets mening dock ifrågasättas om församlingen kan åta sig detta.
Utskottet vill med anledning härav förorda att de rättsliga förutsättning-
arna angående förvaltningen av donationer genom kyrkokommuner blir
föremål för närmare överväganden.
Den frågeställning som tas upp i motion 1987/88: K621 sammanhänger
med de problem som behandlas i motion 1987/88: K27 yrkande 1. Utskot-
tet anser därför att även den i motion 1987/88: K621 väckta frågan bör bli
föremål för översyn. Det bör ankomma på regeringen att bestämma for-
merna härför.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
1987/88: K27 yrkande 1 och 1987/88: K621 ge regeringen till känna.”
Riksdagen följde konstitutionsutskottet (rskr. 181).
Skälen för regeringens bedömning: Bidrag och gåvor från enskilda till en
församling kan avse olika typer av egendom, såsom pengar, värdepapper,
annan lös egendom och fast egendom. Bidragen eller gåvorna kan ges med
eller utan förbehåll om användning och förvaltning.
Ett bidrag eller en gåva som lämnas utan förbehåll kommer att ingå i
Prop. 1991/92:85
42
församlingens förmögenhet. Den kommunala kompetensen omfattar i Prop. 1991/92:85
princip bara användandet av utdebiterade medel, varför församlingen kan
använda bidraget eller gåvan på det sätt man önskar. Användandet får
dock inte avse något för församlingens verksamhet främmande ändamål.
Om donator i sina föreskrifter avsett att egendomen varaktigt skall tjäna
donationens ändamål ingår däremot normalt egendomen inte i församling-
ens förmögenhet. I stället bildar egendomen rättsligt sett en separat förmö-
genhet eller en stiftelse med församlingen som förvaltare (jfr NJA 1972 s.
573). Bland Svenska kyrkans församlingar används begreppen stiftelse,
fond och donation som i huvudsak liktydiga begrepp.
För att ändra eller upphäva en ändamålsbestämmelse eller någon annan
bestämmelse som har meddelats i ett gåvobrev, testamente, stiftelseförord-
nande eller motsvarande handling krävs det tillstånd av en myndighet
(permutation). I fråga om bestämmelser som kan meddelas av enskilda
personer prövas tillståndsfrågan av Kammarkollegiet enligt 2 § permuta-
tionslagen (1972:205) och i andra fall av regeringen. Det sagda innebär
bl.a. att förvaltningen av en stiftelse inte kan flyttas från en kyrklig
kommun till någon annan utan att den förvaltande kommunen ansöker om
och får tillstånd till detta. Överflyttning av förvaltningen kan emellertid
undantagsvis också ske genom lagstiftning (jfr t.ex. punkt 13 övergångs-
bestämmelserna till församlingslagen).
En stiftelse utgör en självständig juridisk person. När en församling
inträder som förvaltare av en stiftelse gör den det därför inte i sin egenskap
eller i kraft av kyrklig kommun. Det finns alltså inte något som formellt
hindrar församlingens kyrkoråd att utgöra stiftelsens styrelse. Detta gäller
oavsett stiftelsens ändamål, så länge inte förvaltningen av stiftelseegendo-
men förorsakar den kyrkliga kommunen några kostnader.
Om stiftelsen har till ändamål att stödja en verksamhet som ligger
utanför församlingens kompetens (jfr 1 kap. 3 — 7 §§ församlingslagen), kan
ändamålet inte verkställas med mindre att mottagaren eller huvudmannen
för verksamheten ger sitt godkännande eller tar emot medlen.
Om t.ex. en församling i en total pastoratssamfällighet förvaltar en
stiftelse, vars ändamål ligger inom samfällighetens kompetens, krävs det
sålunda att samfälligheten är villig att ta emot medlen för det bestämda
ändamålet. I ett sådant fall kan församlingen alltså inte i praktiken själv
verkställa stiftelsens ändamål. Församlingen får i stället föra över medlen
till den berörda samfälligheten, som i sin tur får använda medlen för det
avsedda ändamålet.
Också om det inte finns några formella hinder for en församling att
förvalta stiftelsemedel som är avsedda för ändamål som ligger utanför
församlingens kompetens, kan det ofta vara praktiskt att förvaltningen
flyttas över till den samfällighet som också kan verkställa ändamålet. Detta
kräver dock tillstånd enligt permutationslagen.
Vid bildandet av samfälligheter för alla ekonomiska angelägenheter har
en praxis tidigare kommit att utvecklas i fråga om förvaltningen av stiftel-
ser. I anslutning till beslutet att bilda samfälligheten har normalt också
fattats beslut om att förvaltningen av befintliga stiftelseförmögenheter skall
vara en angelägenhet för samfälligheten medan församlingarna fortfarande
43
skall besluta om hur förmögenhetens avkastning skall användas. Detta Prop. 1991/92:85
förfaringssätt har varit möjligt utan föregående tillstånd enligt permuta-
tionslagen, när beslutet att bilda samfälligheten har fattats av regeringen
eller Kammarkollegiet men inte när beslutet fattats av ett domkapitel.
Sedan år 1989 finns bestämmelser om bildandet av totala samfälligheter
i 5 kap. kyrkliga indelningslagen. En total samfällighet bildas numera
antingen genom samfällda beslut av församlingarna i pastoratet eller av
stiftsstyrelsen. Den nya ordningen innebär att frågor om byte av förvaltare
av stiftelser inte längre kan beslutas av den myndighet som beslutar om
indelningsändringen eller samfällighetsbildningen.
Bland andra Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans
forsamlings- och pastoratsförbund har framfört uppfattningen att man i
totala samfälligheter bör dela upp ansvaret för förvaltningen av en stiftelse
så att samfälligheten svarar för förvaltningen och församlingarna för beslu-
ten om hur avkastningen skall användas. Också om både administrativa
och ekonomiska synpunkter denna ordning i många fall kan vara praktisk,
krävs tillstånd i varje enskilt fall. I sammanhanget kan dock nämnas att det
inte är uteslutet att en uppdelning av ansvaret för handhavandet av
stiftelses angelägenheter på mer än en förvaltare, inte kommer att vara
förenligt med den aviserade stiftelselagstiftningen (prop. 1991/92:100
Bil. 3 avsnitt 4.7).
Riksdagen har uttalat att det är angeläget att lagstiftningen inte lägger
hinder i vägen för enskilda som vill stödja Svenska kyrkans verksamhet
genom gåvor och donationer till sin församling. En lagstiftning som inne-
bär att en församling som ingår i en total samfällighet inte längre tillåts att
förvalta stiftelser skulle därför uppenbarligen inte vara förenlig med detta
uttalande av riksdagen. Det bör i stället ankomma på de enskilda kyrko-
kommunerna själva att överväga den lämpligaste formen för förvaltningen
av stiftelsemedel och i förekommande fall efter tillstånd enligt permuta-
tionslagen föra över förvaltningen från församlingen till samfälligheten.
Sammanfattningsvis gör vi den bedömningen att gällande lagstiftning i
princip inte hindrar enskilda att lämna gåvor och donationer till försam-
lingar som ingår i en kyrklig samfällighet och att någon särskild lagstiftning
i fråga om församlingars rätt att förvalta stiftelser inte behövs.
Regeringens bedömning: Regler om revision av de direktvalda kyr-
korådens ekonomiska förvaltning eller om revision i stiftelser som
förvaltas av församlingar med direktvalda kyrkoråd bör inte införas.
Promemorians bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens
bedömning (bilaga 16).
44
Remissinstanserna: En remissinstans tillstyrker promemorians förslag Prop. 1991/92:85
om att ett direktvalt kyrkoråd självt utser revisorer. Flertalet remissinstan-
ser förordar dock promemorians alternativa förslag, nämligen att i en total
samfällighet revisorerna också skall granska den ekonomiska förvaltning
som has om hand av direktvalda kyrkoråd inom samfälligheten.
I en spontanremiss föreslås att det i församlingar med direktvalda
kyrkoråd skall finnas en särskild kyrkostämma bara för att utse revisorer
och för att pröva frågan om ansvarsfrihet för kyrkorådets ledamöter.
Bakgrund: Det kan förekomma att församlingar med direktvalda kyrko-
råd har hand om viss ekonomisk förvaltning och förvaltar stiftelseegen-
dom.
1 en församling med direktvalt kyrkoråd finns det varken kyrkofullmäk-
tige eller kyrkostämma. Ledamöter och ersättare i ett direktvalt kyrkoråd
utses i stället på samma sätt som ledamöter och ersättare i kyrkofullmäk-
tige, dvs. genom direkta val.
Ingår en församling i en total kyrklig samfällighet har den ingen egen
utdebiteringsrätt. Alla beslut som innebär att utdebiterade medel tas i
anspråk måste därför fattas av samfälligheten och dess organ.
Samtidigt som samfälligheten alltså har hand om alla ekonomiska för-
samlingsangelägenheter har, som framgår av avsnitt 6.1, de ingående
församlingarna möjligheter att ha hand om viss ekonomisk förvaltning.
Någon skillnad mellan församlingar som har kyrkofullmäktige eller direkt-
valt kyrkoråd finns i detta avseende inte.
Enligt 7 kap 2 § församlingslagen skall ett församlingskyrkoråd, dvs.
också ett direktvalt kyrkoråd, ha hand om bl.a. den ekonomiska förvalt-
ningen och därvid själv förvalta kyrkans och församlingens egendom, om
inte egendomsförvaltningen har uppdragits åt någon annan nämnd eller
annars ankommer på någon annan.
Några regler om revision eller ansvarsfrihet i fråga om direktvalt kyrko-
råd finns inte i församlingslagen. Däremot skall ett direktvalt kyrkoråd
enligt 7 kap. 5 § sjunde stycket församlingslagen före utgången av januari
månad varje år till samfällighetens fullmäktige avge en berättelse om sin
verksamhet under det föregående året (jfr 17 kap. 33 § i förslaget till ny
kyrkolag).
Skälen för regeringens bedömning: Ett direktvalt kyrkoråd saknar genom
sin kombination av både beslutande och förvaltande organ någon kommu-
nalrättslig förebild. Möjligheten med direktvalda kyrkoråd har bl.a. till-
kommit som en intressant försöksverksamhet i kommunalt självstyre.
Ledamöterna i det församlingsorgan som skall ha omsorgen om försam-
lingslivet och leda församlingens utveckling blir nämligen utsedda i all-
männa val och får sina mandat omprövade vid nästa allmänna val (jfr
prop. 1987/88: 31 s. 94 f.). Det direktvalda kyrkorådet är inte avsett för att
ha hand om någon kyrkokommunal ekonomisk förvaltning. Någon sär-
skild form för prövningen av ansvarsfrihet för ledamöterna i direktvalda
kyrkoråd har därför inte föreskrivits i församlingslagen.
Det är företrädesvis på två områden som ett församlingskyrkoråd i en
45
total kyrklig samfällighet kan ha en ekonomisk förvaltning. Det är därvid Prop. 1991/92: 85
fråga om förvaltningen av dels medel som samfälligheten anslagit dels
församlingens stiftelser.
Pastoratssamfällighetens kyrkoråd får, om inte kyrkofullmäktige beslu-
tar något annat, enligt bestämmelserna i 8 kap. 2 § 6 församlingslagen
uppdra åt kyrkorådet i en församling att förvalta anslag som enligt fast-
ställd budget eller särskilda beslut har blivit anvisade åt församlingen. Det
anslag som ett församlingskyrkoråd anförtros förvaltningen av, förfogar
alltså samfällighetens kyrkoråd primärt över och är därmed också under-
ställt revision av samfällighetens revisorer. Dessutom skall det församlings-
kyrkoråd som sålunda förvaltar medel för samfällighetens räkning varje år
avge en redovisning till samfällighetens kyrkoråd.
Det i praktiken vanligaste fallet då ett direktvalt kyrkoråd kan ha en
ekonomisk förvaltning är när församlingen är förvaltare av stiftelser. En
församlings förvaltning av stiftelser faller utanför församlingslagens regle-
ring. Det finns därför inte något som hindrar kyrkorådet att självt utse
revisorer för granskningen av rådets förvaltning av stiftelser.
I skrivelser från bl.a. Stiftsstyrelsen i Lunds stift har förts fram önskemål
om en reglering som innebär att de av samfälligheten utsedda revisorerna
får rätt och skyldighet att granska de i samfälligheten ingående direktvalda
kyrkorådens förvaltning. Flertalet remissinstanser har med anledning av
promemorian också förordat en motsvarande lösning.
I den kommunala verksamheten har revisionen fått en ökad betydelse. I
revisorernas uppgifter ingår inte bara en kontroll om den ekonomiska
redovisningen utan också en uppföljning av om fullmäktiges riktlinjer har
följts upp i nämndernas verksamhet. Revisorerna i en total kyrklig samfäl-
lighet bör därför också bilda sig en uppfattning om hur ett direktvalt
kyrkoråd fullgör de uppgifter som det anförtros av samfälligheten. Att
utöver detta föreskriva någon ytterligare revision för den kyrkokommu-
nala förvaltningen i församlingar med direktvalt kyrkoråd innebär enligt
vår mening en onödig överorganisation som av principiella skäl bör avvi-
sas.
När det därefter gäller församlingens förvaltning av stiftelser är skälen
för insyn och revision delvis andra. I dessa fall är det kanske främst en
fråga om förtroendet för församlingen och Svenska kyrkan som förvaltare.
Det kan därför sägas ligga i församlingens och kyrkorådets intresse att
förvaltningen underställs en granskning av revisorer.
Insynen i förvaltningen kan ske på olika sätt. En lämplig ordning kan
vara att det direktvalda kyrkorådet efter medgivande av samfälligheten
utser samfällighetens revisorer att granska församlingens stiftelseförvalt-
ning. Ett annat sätt kan vara att det direktvalda kyrkorådet i sin årliga
verksamhetsberättelse till samfällighetens fullmäktige redovisar sin för-
valtning av stiftelsemedlen. Samfälligheten kan därefter låta sina revisorer
granska redovisningen. Förutsatt att donator inte har lämnat några sär-
skilda föreskrifter om redovisning och revision, bör det enligt vår mening
ankomma på berörda församlingar att själva bestämma om och på vilket
sätt revision skall förekomma. Några regler i lag för dessa specialfall bör
därför inte ges.
46
Samtidigt kan framhållas att stiftsstyrelsen inför ett beslut att införa ett Prop. 1991/92: 85
direktvalt kyrkoråd kan och även bör medverka till att församlingens
ekonomiska förvaltning renodlas och till att förvaltningen förs över till ett
organ i samfälligheten, om det är lämpligt. Förekomsten av ekonomisk
förvaltning på församlingsnivån bör dock inte ställas upp som ett hinder
för att införa direktvalda kyrkoråd.
Sammanfattningsvis leder det anförda till slutsatsen att några regler om
revision av direktvalda kyrkoråd eller revision av stiftelser som förvaltas
av församlingar med direktvalda kyrkoråd inte bör införas.
Regeringens förslag: Varje församling skall ha minst en församlings-
kyrka.
Möjligheter skall dock finnas för församlingar att gemensamt
anordna en församlingskyrka.
Det skall också vara möjligt att fastställa att en församlingskyrka
inte längre skall ha den funktionen.
De föreslagna bestämmelserna tas in i 38 kap. i den nya kyrkola-
gen.
1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1, 1KL
1991:9 avsnitt 4.5, kskr. 13).
Skälen för regeringens förslag: I dag saknas direkta lagbestämmelser om
församlingskyrkor. Både 1686 års kyrkolag och församlingslagen utgår
emellertid ifrån att församlingarna har kyrkor för sina gudstjänstbehov.
Sedvanerättsligt har man också utgått ifrån att varje församling skall ha
åtminstone en församlingskyrka, som den då är skyldig att hålla i stånd.
I några äldre undantagsfall har två församlingar som enats om att bygga
en kyrka gemensamt fått tillstånd till detta.
Före den 1 januari 1989 ankom det på regeringen att besluta om
ändringar i församlingsindelningen. Vid beslut om delning eller samman-
slagning av församlingar angav regeringen vilken eller vilka kyrkor som
skulle vara församlingskyrka i de nybildade församlingarna. När flera
församlingar slogs samman föreskrevs ofta att samtliga kyrkor i de sam-
manslagna församlingarna skulle vara församlingskyrkor i den nybildade
församlingen. Det är numera Kammarkollegiet som beslutar i ärenden om
delning eller sammanslagning av församlingar och därmed också prövar
vilka kyrkor som skall vara församlingskyrkor i de nybildade församling-
arna.
En församling kan utöver församlingskyrkan också ha en eller flera
andra kyrkor, t.ex. en småkyrka i ett nytt bostadsområde eller en äldre
kyrka, som inte regelbundet används för gudstjänständamål. Någon skyl-
dighet för församlingen att behålla en sådan kyrka har inte ansetts före-
ligga.
47
Det finns för närvarande inga bestämmelser om formerna för hur en Prop. 1991/92: 85
församlingskyrka skall upphöra att fungera som sådan och hur försam-
lingen därmed skall kunna fritas från ansvaret för dess bevarande.
För att det inte skall råda några oklarheter i fråga om vad som skall gälla
på området föreslår vi att i den nya kyrkolagen tas in bestämmelser om
församlingskyrka som i sak överensstämmer med den praxis som vi har
redovisat. Vidare bör i lagen också regleras hur en församlingskyrka kan
avlysas såsom sådan.
Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer att besluta i frågor om vilken eller vilka av en församlings
kyrkor som skall vara församlingskyrka.
7.2.1 Förvaltningen
Regeringens förslag: De medeltida domkyrkorna skall alltjämt ha en
egen styrelse. Denna skall — utom i Lunds stift — utgöras av
domkapitlet. Lunds domkyrka skall som hittills förvaltas av Dom-
kyrkorådet i Lund.
När domkapitlet handlägger ärenden som rör domkyrkan skall i
domkapitlet ingå ytterligare en lekman som ledamot, som utses av
kyrkorådet i domkyrkoförsamlingen.
De föreslagna bestämmelserna tas in i 27 kap. 5 § och 39 kap. 2 §
i den nya kyrkolagen.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens för-
slag. I promemorian föreslås att någon särskild lekmannaledamot inte skall
behöva utses, om någon av de av stiftsfullmäktige valda lekmannaledamö-
terna i domkapitlet är från domkyrkoförsamlingen (bilaga 4).
Remissinstanserna: Kammarkollegiet avstyrker promemorians förslag
och anser att förvaltningen skall föras över till resp, domkyrkoförsamling.
Övriga remissinstanser tillstyrker att domkyrkorna alltjämt skall ha en
egen styrelse. De flesta godtar att domkapitlet får denna funktion. Några
remissinstanser anser att en av domkyrkoförsamlingen vald lekman alltid
skall ingå i domkapitlet då frågor om domkyrkan behandlas.
1991 års kyrkomöte tillstyrker delvis regeringens förslag. Enligt kyrko-
mötet bör de nu befintliga domkyrkostyrelserna kunna finnas kvar. Kyrko-
mötet anser därför att de medeltida domkyrkornas styrelse skall utgöras av
domkapitlet eller en särskild styrelse. (RegSkr 1990:1 s. 52-55, 1KL 1991:9
avsnitt 4.5, kskr. 13).
Bakgrund: De under den katolska tiden uppförda domkyrkorna i Upp-
sala, Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö var — liksom Lunds
domkyrka i det dåvarande danska riket — biskopskyrkor utan anknytning
till någon sockenmenighet. Domkyrkorna var avsedda för de biskopliga
förrättningarna och den gudstjänsthållning som det medeltida dom-
kapitlets ledamöter svarade för. Domkyrkorna förvaltades av biskopen och
48
domkapitlet och blev genom donationer och altarstiftelser ägare till bety-
dande förmögenheter. Stiftelsernas avkastning tillsammans med vissa in-
komster av tionden bekostade domkyrkans underhåll och gudstjänstverk-
samheten där.
I samband med reformationen blev i Sverige domkapitlens och domkyr-
kornas egendom indragen till kronan. Domkyrkorna uppläts till domkyr-
koförsamlingarna för att tjäna som församlingskyrkor åt dem. Domkyr-
korna, deras inventarier och övriga lösa egendom behandlades dock fort-
farande som självägande stiftelser under egen förvaltning.
Förvaltningen av de medeltida domkyrkorna reglerades sedermera i 26
kap. 1686 års kyrkolag. För förvaltningen av de medeltida domkyrkorna
finns särskilda domkyrkostyrelser. Dessa är sammansatta på delvis olika
sätt. I styrelsen för vissa medeltida domkyrkor ingår t.ex. landshövdingen
som ledamot.
Domkyrkornas budget, som innefattar kostnaderna för resp, domkyrko-
styrelse, fastställs numera av Kammarkollegiet. Domkyrkornas räkenska-
per granskas av Riksrevisionsverket. I brist på egna tillgångar har de nu
berörda domkyrkorna blivit beroende av statsbidrag för sådana mera
omfattande underhålls- och restaureringsarbeten som har överstigit dom-
kyrkoförsamlingens resurser.
Skälen för regeringens förslag: Bred enighet föreligger om att de medel-
tida domkyrkorna också i fortsättningen bör ha en egen styrelse. Den
hävdvunna ordningen är väl förankrad hos berörda kyrkliga organ. Vi är
därför inte beredda att nu föreslå en så genomgripande förändring av de
äldre domkyrkornas förvaltning som Kammarkollegiet har förordat.
I regeringens skrivelse till kyrkomötet föreslogs att berörda domkapitel
skulle utgöra domkyrkostyrelser, men att i domkapitlet därvid dessutom
skulle ingå en av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd utsedd ledamot. Vid
behandlingen i kyrkomötet ansåg första kyrkolagsutskottet (1KL 1991:9)
att domkapitlen som stiftsmyndigheter var särskilt lämpade att fungera
som styrelser för de medeltida domkyrkorna. Utskottet fann inga bärande
skäl att avvisa den av regeringen föreslagna förvaltningsordningen.
Kyrkomötet följde emellertid en reservation i utskottet och biföll en
motion (KMot 1991:66) med innebörd att styrelsen för de medeltida
domkyrkorna skall utgöras av domkapitlet eller av en särskild styrelse. I
motionen betonades att domkyrkan är till lika delar stiftskyrka, försam-
lingskyrka och katedral. Eftersom de medeltida domkyrkorna inbördes är
mycket olika menade motionärerna att styrelserna också i fortsättningen
kunde ha olika utseende.
Som regeringen framhöll i sin skrivelse till kyrkomötet saknas det
anledning att bevara de skiljaktigheter i det förvaltande organets samman-
sättning som har uppkommit i olika stift. Landshövdingens medverkan i
förvaltningen i vissa stift är sålunda knappast längre sakligt motiverad.
Den statliga tillsynen över byggnadsminnesvården utövas numera i annan
ordning.
Det skulle i och för sig kunna övervägas att inrätta en särskild myndighet
i de berörda stiften för domkyrkans förvaltning, såsom nu är fallet i Lunds
Prop. 1991/92:85
49
4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
stift med de särskilda förhållanden som råder där. En sådan ordning kräver Prop. 1991/92: 85
emellertid ytterligare utredning och överväganden.
Den enhetliga form för de medeltida domkyrkornas förvaltning som har
föreslagits i promemorian, nämligen att domkapitlet skall utgöra styrelse
för domkyrkan knyter an till kyrkolagens bestämmelser och förefaller
lämplig. Domkapitlet är den stiftsmyndighet som bl.a. har tillsynen över
gudstjänstlivet i församlingarna.
Domkyrkoförsamlingens berättigade intresse av att medverka i beslut
som gäller bl.a. dess gudstjänstrum bör emellertid komma till uttryck
genom att inte bara domprosten utan också en lekman, som utses av
domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, ingår som ledamot i domkapitlet när
det fungerar som domkyrkans styrelse.
För Lunds domkyrka med dess betydande fastighetsinnehav, bör liksom
hittills gälla att det särskilda domkyrkorådet förvaltar domkyrkan och dess
egendomar.
7.2.2 Tillgången till byggnadsteknisk expertis
Regeringens förslag: Befattningarna som domkyrkosyssloman slo-
pas.
Domkyrkans styrelse bör ha tillgång till byggnadsteknisk expertis.
Den byggnadssakkunnige bör utses efter samråd med Riksantikva-
rieämbetet.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag (bi-
laga 4). _ ___
Remissinstanserna: Promemorians förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av remissinstanserna. Riksantikvarieämbetet vill dock att teknisk
expert utses i samråd med ämbetet och att expertinriktningen anpassas för
varje domkyrka särskilt och fastställs efter samråd med ämbetet. Domka-
pitlen i Växjö och Skara påpekar att ansvaret för de kamerala uppgifterna
inte berörts i utredningen men skulle kunna handhas av stiftssamfällighe-
tens ekonomiavdelning.
1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1991:1 s. 55
och 56, 1 KL 1991:9 avsnitt 4.5, kskr. 13).
Bakgrund: Enligt bestämmelserna i 26 kap. i 1686 års kyrkolag skall vid
varje domkyrka vara förordnad en syssloman som skall ha den löpande
tillsynen över domkyrkobyggnaden och dess inventarier. Han svarar bl.a.
för att en årlig besiktning av domkyrkan sker tillsammans med en bygg-
nadssakkunnig och att därvid anmärkta brister blir åtgärdade. Domkyrko-
sysslomannen, som avlönas av domkyrkans medel, skall vara präst och
kunna ha viss predikotjänstgöring vid domkyrkan.
Skälen för regeringens förslag: Genom regeringsbeslut under senare år
har samtliga tjänster som domkyrkosyssloman blivit vakantsatta vid upp-
kommande ledigheter. Tillsynen över domkyrkan och dess inventarier har
därefter lösts på olika sätt i stiften. Enighet råder om att det är viktigt att de
50
betydande byggnadsminnesmärken som de medeltida domkyrkorna utgör Prop. 1991/92: 85
kan stå under kontinuerlig uppsikt av byggnadsteknisk expertis. Detta bör
dock ske på något annat sätt än genom en domkyrkosyssloman. Regle-
ringen av tjänster som domkyrkosyssloman bör därför upphöra.
Den byggnadstekniska expertis som domkyrkostyrelsen bör ha tillgång
till bör, såsom Riksantikvarieämbetet framhållit, utses med hänsyn till
varje enskild domkyrkas byggnadskaraktär och den speciella sakkunskap
den kan kräva. Det är regeringen som i en förordning meddelar föreskrifter
om detta.
Regeringens förslag: Andra domkyrkor än de medeltida skall förval-
tas som församlingskyrkor.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag (bi-
laga 4).
Remissinstanserna har inte haft någon erinran mot promemorians för-
slag. Domkyrkorådet i Kalmar anser att förvaltningen av Kalmar dom-
kyrka kan övergå till Kalmar kyrkliga samfällighet. Domkapitlet i Karlstad
betonar att biskopliga ämbetshandlingar enligt kyrkohandboken skall
kunna äga rum i stiftets domkyrka utan särskilt kyrkorådsbeslut.
1991 års kyrkomötet tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s. 57
och 58, 1KL 1991:9 avsnitt 4.5, kskr. 13).
Bakgrund: En del av de efter reformationen tillkomna domkyrkorna har
byggts som församlingskyrkor, men har senare tagits i bruk också som
domkyrkor i resp, stift. Till dessa hör dels några redan under medeltiden
uppförda kyrkor, nämligen S: ta Maria i Visby och Storkyrkan i Stockholm,
dels den under 1800-talet uppförda domkyrkan i Luleå.
Några under reformationen uppförda domkyrkor, nämligen de i Göte-
borg, Karlstad och Härnösand, har däremot liksom domkyrkorna i de
förutvarande stiftsstäderna Kalmar och Mariestad avsiktligt byggts för att
tjäna som både församlingskyrka och biskopskyrka. Med undantag för
Karlstads och Kalmar domkyrka har de förvaltats i den ordning som gäller
för församlingskyrkor i allmänhet.
Skälen för regeringens förslag: Några invändningar har inte rests mot
förslaget att nu avveckla de speciella förvaltningsformerna för Karlstad
och Kalmar domkyrka. Vi föreslår alltså att domkyrkorna i Göteborgs,
Karlstads. Härnösands, Luleå, Visby och Stockholms stift skall förvaltas
som församlingskyrkor av resp, domkyrkoförsamling eller kyrkliga samfäl-
lighet. Den rätt som enligt hittills gällande sedvana tillkommer biskopen
att bl.a. förfoga över domkyrkan för biskopliga ämbetshandlingar bör
uttryckligen anges i den nya kyrkolagen (jfr avsnitt 7.4).
51
Regeringens förslag: Ärkebiskopen, stiftsbiskopen eller den biskop
som fullgör stiftsbiskopens uppgifter skall för biskopliga ämbets-
handlingar få använda domkyrkan och andra kyrkor i stiftet som är
invigda för Svenska kyrkans gudstjänst.
Präster som tjänstgör i ett pastorat skall för församlingens guds-
tjänster och för kyrkliga handlingar som avser någon som tillhör
pastoratet få använda församlingskyrkor och de andra kyrkor i
pastoratet som är invigda för Svenska kyrkans gudstjänst och som
vårdas av församlingen eller en kyrklig samfällighet.
I andra fall krävs medgivande till upplåtelsen av församlingens
kyrkoråd enligt de regler som gäller i dag. Upplåtelse av kyrka för
kyrkliga handlingar som skall ledas av någon präst som inte tjänstgör
i pastoratet eller som avser någon som inte tillhör pastoratet skall
dock kunna vägras bara om upplåtelsen hindrar församlingens guds-
tjänstliv eller kyrkliga verksamhet i övrigt.
De föreslagna bestämmelserna tas in i 40 kap. i den nya kyrkola-
gen.
1991 års kyrkomötes tillstyrker delvis regeringens förslag. Kyrkomötet
förslår att en präst som tjänstgör i pastoratet skall få använda kyrkorna i
pastoratet för kyrkliga handlingar som avser även dem som inte tillhör
pastoratet. Kyrkomötet föreslår vidare att även andra präster skall få
använda kyrkorna i pastoratet för kyrkliga handlingar som avser någon
som tillhör pastoratet (CsSkr 1991:9, 2KL 1991:1 avsnitt 16, kskr. 11).
Gällande ordning: I lagen om tillfällig upplåtelse av kyrka finns bestäm-
melser om upplåtelse av kyrkor som har invigts för Svenska kyrkans
gudstjänst och som vårdas av en församling. Lagen gäller också upplåtelser
av domkyrkor som står under egen förvaltning.
Lagen är dock inte tillämplig när kyrkan används för kyrkliga handlingar
som leds av någon av församlingens präster och som avser någon som
tillhör församlingen. Vidare omfattar lagen inte sådan användning av
kyrkan för gudstjänster som har tagits in i domkapitlets tjänstgöringsföre-
skrifter för prästerna i pastoratet. Lagen uppställer inte heller något hinder
för biskopen att disponera domkyrkan för biskopliga handlingar.
Upplåtelser av kyrka får enligt lagen bara medges, om det kan antas att
kyrkorummet och dess inventarier kommer att behandlas med pietet och
aktsamhet. Upplåtelser får inte ske för ändamål som kränker kyrkorum-
mets helgd eller som är oförenligt med Svenska kyrkans ordning. Upplå-
telser får inte heller ske så att den hindrar församlingens gudstjänstliv eller
kyrkliga verksamhet i övrigt.
Beslut om tillfällig upplåtelse av kyrka fattas av kyrkorådet. Kyrkoher-
den skall såvitt möjligt ges tillfälle att yttra sig i upplåtelseärendena, om
han eller hon inte kan delta i beslutet. Kyrkorådets beslut kan överklagas
hos domkapitlet. Domkapitlets beslut får inte överklagas.
Enligt sedvanerätt har pastor beslutat om kyrkans användning för guds-
Prop. 1991/92:85
52
tjänster och kyrklig handlingar som ankommer på prästerna i försam- Prop. 1991/92:85
lingen. Det har också ansetts tillkomma pastor att efter samråd med
kyrkorådet besluta om kyrkans användning för andra förrättningar av
religiös karaktär.
Genom 1982 års lag om tillfällig upplåtelse av kyrka vidgades kyrkorå-
dets inflytande över kyrkorummets användning. Ett av syftena med lagen
var att utesluta möjligheten för pastor att ensam vägra någon annan präst i
Svenska kyrkan att i församlingens kyrka leda gudstjänster och kyrkliga
handlingar. Lagen innebar dock inte en heltäckande reglering av kyrko-
rummets användning.
Skälen for regeringens förslag: I regeringens skrivelse till 1991 års kyrko-
möte föreslogs att i kyrkolagen skulle tas in en regel om att pastoratets
präster alltid skulle få använda kyrkorna i pastoratet för dels församlingens
gudstjänster dels kyrkliga handlingar som avser någon som tillhör pastora-
tet. Förslaget innebar ett lagfästande av den sedvanerätt som finns på
området. I övrigt innebar förslaget att bestämmelserna i 1982 års lag om
tillfällig upplåtelse av kyrka fördes över i sak oförändrade till den nya
kyrkolagen.
Enligt kyrkomötet innebär de nu gällande reglerna om upplåtelse av
kyrka onödiga och omständliga procedurer. Kyrkomötet har därför före-
slagit att kyrkoherden och andra präster som tjänstgör i församlingen skall
få använda kyrkorna i pastoratet för alla kyrkliga handlingar, alltså även
för sådana handlingar som avser andra än dem som tillhör pastoratet.
Vidare har kyrkomötet föreslagit att rätten att använda kyrkorna i pasto-
ratet skall utvidgas till att avse andra präster som får utöva det kyrkliga
ämbetet som präst för kyrkliga handlingar som avser någon som tillhör
församlingen. I dessa fall skulle alltså enligt kyrkomötet något medgivande
till upplåtelsen inte krävas av kyrkorådet. Kyrkomötet framhöll att en
given utgångspunkt dock är kyrkorådets ansvar för förvaltning och verk-
ställighet och därigenom för möjligheten att upplåta kyrkorum.
Enligt regeringens mening är det angeläget att så långt som möjligt
förenkla reglerna för upplåtelse av kyrka. Kyrkomötets förslag är relativt
långtgående vars konsekvenser och rättsliga innebörd inte utan närmare
utredning går att överblicka. Det gäller bl.a. gränserna för kyrkorådets
befogenheter och ansvar, liksom de enskilda kyrkomedlemmarnas rätt att
överklaga villkor som ett kyrkoråd kan tänkas ställa upp och som i
praktiken förhindrar att kyrkan får användas för det tilltänkta ändamålet.
Vi är därför inte beredda att utan ytterligare utredning ansluta oss till
kyrkomötets förslag i denna del.
I likhet med vad som nu gäller bör kyrkorådet alltså besluta om upplå-
telse när det är fråga om att använda en kyrka för en kyrklig handling som
avser någon som inte tillhör pastoratet eller den kyrkliga handlingen skall
ledas av någon präst som inte tjänstgör i pastoratet. Däremot bör en
upplåtelse i sådana fall få vägras bara om upplåtelsen hindrar församling-
ens gudstjänstliv eller kyrkliga verksamhet i övrigt.
53
I Sverige finns i dag fem icke-territoriella församlingar. Dessa är Karls-
krona amiralitetsförsamling och Göteborgs tyska församling samt i Stock-
holm Tyska S: ta Gertruds församling, Finska församlingen och Hovför-
samlingen.
Medlemskapet i Karlskrona amiralitetsförsamling och Hovförsamlingen
grundas på anställning i marinen resp, vid hovet medan medlemskapet i de
övriga nationella församlingarna bygger på medborgarskap resp, språklig
eller nationell härkomst.
De icke-territoriella församlingarna som i dag finns kvar grundar sin
existens på ordningar och privilegier som har beslutats långt tillbaka i
tiden. Många av de ursprungliga reglerna har visserligen inte längre full
aktualitet, men i vissa delar styrs dessa församlingar fortfarande av be-
stämmelser givna i kungliga privilegier från bl.a. mitten av 1500-talet.
I samband med reformen av Svenska kyrkans organisation på lokal- och
stiftsplanet (prop. 1987/88: 31 och 67, KU 30, rskr. 181) gjordes inte några
ändringar av föreskrifterna för de icke-territoriella församlingarna. För
dessa församlingar gäller därför i olika avseenden en annan ordning än den
som gäller för de territoriella församlingarna.
Som en bakgrund till de förslag som vi avser att lägga fram skall här
lämnas en kortfattad redogörelse för var och en av de icke-territoriella
församlingarna. Mera utförliga redogörelser finns förutom i arbetsgrup-
pens betänkande (jfr bilaga 6) också i sammanställningarna i Erik Schal-
lings utredning (SOU 1947:56) angående organisationen av den finska
församlingen i Stockholm samt de tyska församlingarna i Stockholm och
Göteborg m.m. Vidare finns en redogörelse i centrala folkbokförings- och
uppbördsnämndens betänkande (SOU 1970:70) ”Folkbokföringsorganisa-
tionen m.m.”.
Karlskrona amiralitetsförsamling
Karlskrona stad anlades av Karl XI omkring år 1680.1 juli 1681 inrättades
vid den nya flottstationen i Karlskrona en amiralitetsförsamling efter
mönster av motsvarande församling på Skeppsholmen i Stockholm. För-
samlingens existens har därefter bekräftats bl.a. i Kungl. brev den 1
september 1837.
Den 1 januari 1991 var 4 315 personer kyrkobokförda i Karlskrona
amiralitetsförsamling. De allra flesta är medlemmar i Svenska kyrkan.
Församlingen tillhör Karlskrona kontrakt i Lunds stift.
Församlingen ingår sedan den 1 januari 1989 i den nya stiftssamfällig-
heten i Lunds stift. Församlingen har tidigare bildat en partiell pastorats-
samfällighet för begravningsverksamheten (gravskötsel) tillsammans med
Karlskrona stadsförsamling och Aspö församling.
Församlingslagen tillämpas i sin helhet på församlingens organisation
och styrelse. Församlingen har därför kyrkofullmäktige och kyrkoråd. 54
För år 1991 utgjorde skattesatsen för församlingen 1 kr 32 öre per Prop. 1991/92:85
skattekrona, varav 47 öre avsåg samfälligheten. Församlingens skattekraft
var drygt 776 skattekronor per medlem eller 106 % av medelskattekraften
i riket.
Församlingen har ingen fast egendom. Kyrkan och församlingsbyggna-
derna är statlig egendom. Församlingslokalerna hyrs, medan såväl kyrkan
som pastorsexpeditionen disponeras mot att församlingen svarar för bl.a.
vissa löpande värmekostnader.
Församlingen omfattas sedan den 1 januari 1983 inte av det kyrkliga
ekonomiska utjämningssystemet inom ramen för kyrkofonden.
I församlingen finns två statligt reglerade prästtjänster inrättade, nämli-
gen en som amiralitetspastor och en som amiralitetspredikant. För dessa
tjänster gäller dock att 1957 års prästvalslag fortfarande skall tillämpas i
fråga om tillsättningen av tjänsterna.
De båda prästerna i församlingen svarar för närvarande för den andliga
vården vid de militära förbanden i Karlskrona och Soldathemmet där.
I församlingen finns en kyrkomusiker.
Göteborgs tyska församling
Göteborgs tyska församling, som också benämns Christine Tyska försam-
ling, bildades i mitten av 1600-talet. Drottning Kristina gav år 1649 i ett
privilegiebrev församlingen rätten till en egen kyrka och att där förrätta
gudstjänsten på tyska. Genom Kungl. Maj:ts brev den 5 maj 1882 bekräf-
tades församlingens fortsatta existens.
Den 1 januari 1991 var 1 306 personer kyrkobokförda församlingen. Det
övervägande flertalet av dessa är medlemmar i Svenska kyrkan.
Församlingen tillhör domprosteriets kontrakt i Göteborgs stift.
Församlingen ingår för närvarande inte i den totala ekonomiska samfäl-
ligheten för de territoriella församlingarna i Göteborgs kommun.
Församlingen har ännu inte tagit ställning till om den skall tillhöra
stiftssamfälligheten i Göteborgs stift.
Församlingen har kyrkostämma. Rösträtt på kyrkostämman har den
som sedan minst ett år är medlem i församlingen, är myndig och tillhör
Svenska kyrkan.
Kyrkostämman väljer kyrkorådet, vars ledamöter ingår i den s.k. gemen-
samma nämnden. Den s.k. gemensamma nämnden bildades år 1882 som
ett samverkansorgan mellan Göteborgs kyrkliga samfällighet och Göte-
borgs tyska församling. År 1974 ombildades gemensamma nämnden efter
sammanslagningen av Gustavi domkyrkoförsamling och Kristine svenska
församling, med vilken församling den tyska församlingen delat kyrka.
Den gemensamma nämnden består av kyrkoråden i Göteborgs tyska för-
samling och Domkyrkoförsamlingen.
Förekomsten av den gemensamma nämnden har ansetts ge Göteborgs
kyrkliga samfällighet genom Domkyrkoförsamlingen rätt att fastställa bud-
get och utdebitera medel också för Göteborgs tyska församlings verksam-
het.
För år 1991 utgjorde skattesatsen för Göteborgs tyska församling 88 öre
55
per skattekrona. Församlingens skattekraft var drygt 740 skattekronor per Prop. 1991/92: 85
medlem eller 113 % av medelskattekraften i riket.
Göteborgs tyska församling förvaltar inte någon kyrklig jord. Försam-
lingskyrkan disponeras numera tillsammans med domkyrkoförsamlingen
med stöd av bl.a. 1882 års Kungl. brev angående indelning af Göteborgs
stad i territoriella församlingar samt lönereglering för prästerskapet därstä-
des.
I församlingen finns inrättad en tjänst som kyrkoherde. För tjänsten
gäller äldre bestämmelser, som bl.a. innebär att den inte behöver annon-
seras ut ledig. Kyrkorådet rekryterar i allmänhet sina präster från Tysk-
land. Prästerna kan emellertid hämtas också från Sverige. Kandidater till
prästtjänsten kallas att provpredika. Kyrkorådet upprättar därefter ett
förslag, varefter valet sker av kyrkostämman. Kyrkoherden utnämns där-
efter av regeringen.
Församlingen har en timanställd organist.
Tyska S: ta Gertrudsförsamling
Tyska S: ta Gertruds församling tillkom under 1500-talet. Genom Johan
III: s privilegier år 1571 uppläts plats för en kyrkobyggnad åt församlingen.
I stället för denna nyttjade församlingen S: ta Gertruds kapell tillsammans
med Finska församlingen. Från år 1607 fick församlingen dock rätt att
nyttja kyrkan ensam. Församlingens rättigheter bekräftades genom Gustav
II Adolfs privilegier år 1612. Genom dessa privilegier fick församlingen
rätt att använda och behålla kyrkan i evig tid. Predikan skulle hållas på
tyska språket.
Genom Kungl. brev den 20 december 1844 slogs fast att någon ytterli-
gare bekräftelse av tidigare givna privilegier enligt Kungl. Maj:ts mening
inte skulle behövas för församlingen.
Den 1 januari 1991 var 2 334 personer kyrkobokförda i församlingen.
Flertalet av dessa är medlemmar i Svenska kyrkan.
Församlingen tillhör domprosteriets kontrakt i Stockholms stift. För-
samlingen ingår för närvarande inte i stiftssamfälligheten i Stockholms
stift.
I församlingen finns i dag kyrkostämma och kyrkoråd. Kyrkostämma
hålls som regel två gånger årligen. Rösträtt vid kyrkostämman har den som
är myndig, tillhör Svenska kyrkan och har varit medlem i församlingen
sedan minst ett år. Vid prästval kan en svensk medborgare delta utan krav
på att ha varit medlem i församlingen sedan minst ett år. Rösträtten kan
också utövas genom att en bevittnad fullmakt lämnas till en annan röstbe-
rättigad. Kyrkoherden eller, vid förfall för denne, kyrkorådets vice ordfö-
rande är ordförande vid kyrkostämman.
Kyrkorådet består av kyrkoherden som självskriven ordförande och sex
röstberättigade församlingsmedlemmar, kallade kyrkoföreståndare (Kir-
chenvorsteher), som väljs av kyrkostämman för en tid av sex år. En
kyrkoföreståndare väljs varje år. Avgående ledamot kan omväljas för en ny
sexårsperiod. Tre ersättare väljs för en treårsperiod.
Ekonomi- och medelsförvaltningen has om hand av de sex kyrkoföre-
56
ståndarna, som utgör det s.k. kyrkoföreståndarkollegiet. Kollegiet väljer Prop. 1991/92:85
inom sig ordförande, kassaförvaltare, ställföreträdande kassaförvaltare
och två husförvaltare. Den av kyrkostämman utsedde vice ordföranden är
i regel också ordförande i kyrkoföreståndarkollegiet.
För år 1991 utgjorde skattesatsen för församlingen 60 öre. Församling-
ens skattekraft var drygt 958 skattekronor per medlem eller 131 % av
medelskattekraften i riket.
I församlingen finns en prästtjänst. För tillsättning av tjänsten tillämpas
fortfarande äldre bestämmelser.
Tyska S:ta Gertruds församling har enligt privilegierna rätt att från
utländsk ort kalla och utse en präst. Förutsättningen är att den valde
prästens kompetens och renlärighet prövas av ärkebiskopen samt att rege-
ringen fastställer valet.
Kyrkorådet prövar de sökandes behörighet och upprättar förslag med tre
sökande. Efter provpredikningar sker val. Valförrättare utses av dom-
kapitlet efter framställning av kyrkorådet. Valresultatet lämnas över till
domkapitlet, som med eget yttrande lämnar över ärendet till regeringen,
som tillsätter tjänsten.
Församlingen har en organist.
Finska församlingen
Finska församlingen är den äldsta av de s.k. nationella församlingarna i
Sverige. Församlingen anses ha uppkommit omkring år 1561. Från början
använde församlingen tillsammans med den tyska församlingen S: ta Gert-
ruds kapell. Karl XI upplät år 1607 kyrkan till Tyska S:ta Gertruds
församling. Efter att under ett antal år ha använt Gråmunkekyrkan som
församlingskyrka, inköpte församlingen år 1725 det s.k. lilla bollhuset vid
Slottsbacken i Stockholm.
Församlingens fortsatta existens utreddes vid ett par tillfallen under
1800-talets första del. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 21 december 1840
fick församlingen tills vidare bestå med egen kyrkoherde.
Den 1 januari 1991 var 21 447 personer kyrkobokförda i församlingen.
Drygt tre femtedelar av dessa är medlemmar i Svenska kyrkan. Omkring
2 000 är ortodoxa trosbekännare.
Finska församlingen tillhör domprosteriets kontrakt i Stockholms stift.
Församlingen ingår för närvarande inte i stiftssamfalligheten i Stockholm
stift.
I församlingen finns i dag kyrkoråd och kyrkostämma. Kyrkorådets nio
ledamöter väljs för tre år. Valen äger som regel rum vid två tillfällen under
en treårsperiod. Ungefär halva antalet ledamöter utses vid varje valtillfälle.
För år 1991 utgjorde skattesatsen för Finska församlingen 67 öre. För-
samlingens skattekraft var drygt 710 skattekronor per medlem eller 97 % av
medelskattekraften i riket.
I församlingen finns för närvarande en tjänst som kyrkoherde och tre
tjänster som komminister. Kyrkoherdetjänsten och två av komminister-
tjänsterna är tillsatta med fullmakt. Ingen av tjänsterna är statligt regler-
ade. Kyrkorådet fastställer prästernas löner.
57
För närvarande tillsätts församlingens kyrkoherde- och komminister- Prop. 1991/92:85
tjänster efter direkta val på kyrkostämman. Provpredikan hålls både på
svenska och finska.
I församlingen finns en musikdirektör.
Hovförsamlingen
Det kan vara svårt att närmare bestämma när Hovförsamlingen kom till.
Stockholms slott har sedan medeltiden haft ett eget kapell. Begreppet
hovpredikant torde ha uppstått under Gustav Vasas tid. Hovförsamlingen
kom från år 1662 att tillhöra Hovkonsistoriet liksom de militära försam-
lingarna i Stockholm. Numera är Hovförsamlingen den enda kvarvarande
församling som lyder under Hovkonsistoriet. Om Hovkonsistoriet finns
föreskrifter i 20 och 21 §§ domkapitelslagen (jfr avsnitt 4.6).
Den 1 januari 1991 var 311 personer kyrkobokförda i Hovförsamlingen.
Det övervägande flertalet av dessa är också medlemmar i Svenska kyrkan.
Hovförsamlingen står utanför stiftsindelningen för Svenska kyrkan.
I Hovförsamlingen finns kyrkostämma och kyrkoråd. I kyrkorådet ingår
förutom församlingens pastor sex ledamöter och lika många ersättare.
Församlingen har bestämt att den ordning som tidigare har gällt skall
tillämpas också efter församlingslagens ikraftträdande. Detta innebär bl. a.
att bestämmelserna om kallelse till kyrkostämma och kungörelse av denna
avviker från församlinslagens. Församlingen väljer vidare bara två reviso-
rer och lika många ersättare. För kyrkostämman upprättas inte någon
röstlängd. I stället har använts uppgifterna från kyrkobokföringen (person-
avier) för att avgöra vem som har rösträtt vid stämman.
För år 1991 utgjorde skattesatsen för Hovförsamlingen 40 öre. Försam-
lingens skattekraft var drygt 1 582 skattekronor per medlem eller 216 % av
medelskattekraften i riket. Församlingen är därmed en av de församlingar
som har störst skattekraft i Sverige. En stor del av församlingens kostnader
betalas emellertid över hovstaten.
Församlingen har inga prästtjänster. Överhovpredikanten, församling-
ens pastor och övriga hovpredikanter som tjänstgör i församlingen utses
direkt av Konungen.
Några särskilda kyrkomusikertjänster finns inte inrättade i försam-
lingen. Däremot tjänstgör en församlingsmusiker (kantor) på halvtid.
Regeringens bedömning: Något förslag till ändringar av de icke-
territoriella församlingarnas ställning som kyrkliga kommuner bör
inte läggas fram.
1991 års kyrkomöte har ingen erinran mot regeringens bedömning
(RegSkr 1990: 1 s. 69, 1 KL 1991:9, kskr 13).
Skälen för regeringens bedömning: Arbetsgruppen hade inte till uppgift
58
att utreda frågan om de icke-territoriella församlingarnas fortsatta bestånd. Prop. 1991/92: 85
Arbetsgruppen har inte heller behandlat denna fråga. Några remissinstan-
ser, däribland Kammarkollegiet och Svenska kyrkans centralstyrelse har
emellertid ansett att denna fråga skall utredas innan arbetsgruppens förslag
i sin helhet genomförs.
Frågan om och i vilken omfattning Svenska kyrkan skall bedriva sin
församlingsverksamhet också i icke-territoriella församlingar är enligt vår
uppfattning till stor del en inomkyrklig fråga. Det bör därför inte i första
hand ankomma på regeringen utan på kyrkans egna organ att ta de initiativ
som kan behövas. Vi avstår därför från att i detta sammanhang ta närmare
ställning till den väckta frågan.
8.3.1 Krav för medlemskap
Regeringens förslag: Följande krav skall gälla för medlemskap
— i nationella icke-territoriella församlingar: personer som är med-
borgare i Finland resp, i Förbundsrepubliken Tyskland,
— i övriga icke-territoriella forsamlingar: personer som är anställda i
Marinen resp, tjänstgör vid Kungl. Hovstaterna eller Kungl.
Staberna. Motsvarande skall gälla för den person som har haft en
sådan anställning och vid anställningens upphörande erhållit
pension.
Efter ansökan skall personer som är födda i Finland resp, i
tyskspråkiga länder och deras barn få bli medlemmar i en nationell
församling.
Efter ansökan skall också en medlems make och hemmavarande
barn till medlemmen få bli medlemmar i en nationell församling.
Motsvarande skall gälla för efterlevande make och hemmavarande
barn till en medlem.
Arbetsgruppens förslag överensstämmer med regeringens förslag i fråga om
medlemskap i Karlskrona amiralitetsförsamling och Hovförsamlingen. I
fråga om de nationella församlingarna har arbetsgruppen föreslagit att de
personer som är födda i Finland respektive i tyskspråkiga länder eller
annars har finska respektive tyska som hemspråk skulle bli medlemmar.
Vidare skulle makar eller sambor och deras barn kunna tillhöra en icke-
territoriell församling, om någondera maken eller sambon uppfyller kraven
för medlemskap. Arbetsgruppens förslag innebär också att barn till någon
som tillhör en icke-territoriell församling skall efter anmälan få tillhöra
församlingen också efter det barnet flyttat från församlingen (bilaga 6).
Remissinstanserna: Med undantag för ett par av de icke-territoriella
församlingarna och några till dem närstående remissinstanser lämnas
arbetsgruppens förslag utan erinran.
Finska församlingen och ett par spontanyttranden för fram uppfatt-
ningen att också finlands-svenskar skall kunna tillhöra församlingen, dvs.
59
personer med finlänsk härkomst eller deras ättlingar samt finska medbor- Prop. 1991/92: 85
gare.
Karlskrona amiralitetsförsamling och Chefen för marinen anser att
medlemskap i församlingen skall omfatta också de personer som är an-
ställda i en myndighet inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde
samt anställda vid Karlskronavarvet.
Stockholms kyrkliga samfällighet och Finska församlingen med flera
remissinstanser avstyrker användningen av begreppet ”hemspråk”. Kam-
markollegiet avstyrker användningen av begreppet ”sambor”.
Nuvarande medlemsregler
I dag gäller för medlemskap i de icke-territoriella församlingarna följande.
Karlskrona amiralitetsförsamling'.
1. den fast anställda personal som tjänstgör vid ett truppförband eller en
flottstation i Karlskrona dock att den civilmilitära person som också
innehar någon annan ordinarie tjänst inte får bli medlem i församlingen,
2. personer, som sålunda varit anställda och vid avskedstagandet erhållit
pension,
3. de under 1 och 2 upptagna församlingsmedlemmarnas hustrur, hem-
mavarande barn eller fosterbarn och tjänstefolk,
4. änkor efter under 1 och 2 upptagna medlemmar av församlingen
jämte deras hemmavarande barn eller fosterbarn och tjänstefolk.
Göteborgs tyska församling'.
1. tyska medborgare som är evangelisk-lutherska trosbekännare och är
bosatta i Göteborgs kommun (obligatorisk medlemskap),
2. andra evangelisk-lutherska trosbekännare i Göteborgs kommun som
är av tyskspråkig härkomst (frivilligt medlemskap),
3. maka eller barn i äktenskapet till medlem enligt 1 eller 2 utan hänsyn
till nationalitet (frivilligt medlemskap).
Tyska S: ta Gertruds församling-.
1. tyska medborgare som är evangeliska trosbekännare och deras barn
som är bosatta i Stockholms stad (obligatorisk medlemskap),
2. andra evangeliska trosbekännare av tyskspråkig härkomst och deras
barn som är bosatta i Stockholms stad (frivilligt medlemskap).
Finska församlingen:
1. finska medborgare och deras barn bosatta i Stockholms stad (obliga-
toriskt medlemskap),
2. personer av finskspråkig härkomst och deras barn bosatta i Stock-
holms stad (frivilligt medlemskap).
60
1. samtliga vid de kungliga och furstliga hov-, slotts- och stallstaterna
tjänstgörande ämbets- och tjänstemän samt betjäning,
2. personer, som har tjänstgjort vid någon av staterna och vid avsked-
stagandet erhållit pension,
3. de under 1 och 2 upptagna församlingsmedlemmarnas hustrur, hem-
mavarande barn eller fosterbarn och tjänstefolk,
4. änkor efter under 1 och 2 upptagna medlemmar av församlingen
jämte deras hemmavarande barn eller fosterbarn och tjänstefolk.
Skälen for regeringens förslag
Medlemskap i de personella församlingarna
Medlemskapet i Karlskrona amiralitetsförsamling och Hovförsamlingen
har sin grund i en personell gemenskap som består i den gemensamma
anställningen eller tjänstgöringen. Enligt vår mening bör reglerna för
medlemskap i dessa församlingar i sak behållas oförändrade.
Medlemskapet i Karlskrona amiralitetsförsamling grundas på den per-
sonella gemenskap som följer av en anställning vid någon i Karlskrona
lokaliserad myndighet inom försvarsgrenen Marinen. Någon myndighet
inom andra försvarsgrenar finns inte lokaliserad i Karlskrona. Enligt vår
mening saknas därför skäl att utvidga medlemskretsen till personer som är
anställda hos andra myndigheter inom försvarsmakten. I likhet med ar-
betsgruppen anser vi att det är en mindre lämplig ordning att knyta
medlemskapet i en kyrklig kommun till en anställning i ett privaträttsligt
subjekt, vilket är fallet med Karlskronavarvet. Någon förändring av med-
lemskretsen för Karlskrona amiralitetsförsamling bör därför inte ske.
I fråga om Hovförsamlingen bör en uttrycklig bestämmelse tas in i lagen
av innebörd att den kungliga familjen skall vara medlemmar i försam-
lingen.
Medlemskap i de nationella församlingarna
Medlemskapet i de nationella församlingarna har sin grund i en personell
gemenskap inom ett begränsat geografiskt område, där gemenskapen be-
står av medborgarskapet resp, den gemensamma härstamningen och språ-
ket.
Flera remissinstanser har varit kritiska mot arbetsgruppens betoning av
den språkliga gemenskapen som utgångspunkt för medlemskap i de natio-
nella församlingarna. Mot bakgrund bl.a. av vad som har kommit fram vid
remissbehandlingen vill vi inte föreslå några mera genomgripande föränd-
ringar av reglerna om medlemskap i de nationella församlingarna.
Det obligatoriska medlemskapet bör fortfarande grundas på medborgar-
skap i Förbundsrepubliken Tyskland resp, i Finland.
Medlemskap på frivillig grund bör liksom i dag kunna erhållas av den
som är född i ett tyskspråkigt land resp, i Finland.
Enligt gällande författningar kan medlemskap i de nationella församling-
arna erhållas av den som har tyskspråkig eller finskspråkig härkomst. Vi
61
anser emellertid att begreppet härkomst är alltför vitt. Vi vill i stället göra Prop. 1991/92: 85
begreppet tydligt genom att sätta en gräns vid den som är barn till någon
som är född i ett tyskspråkigt land resp, i Finland.
För medlemskap i de båda tyska församlingarna krävs i dag att personen
är evangelisk-luthersk eller evangelisk trosbekännare. Personer som önskar
bli medlemmar i de tyska församlingarna måste i dag alltså tillkännage sin
åskådning i religiöst hänseende. Detta kan anses strida mot 2 kap. 2 §
regeringsformen. I en ny lag om medlemskap i icke-territoriella försam-
lingar bör en motsvarande bestämmelse därför inte tas in.
Makar och barn till medlemmar
De nuvarande reglerna om medlemskap är så konstruerade att mannens
förhållande grundar medlemskap för makan och hemmavarande barn. För
framtiden bör enligt vår mening i stället gälla att makar och hemmava-
rande barn skall kunna bli medlemmar i en icke-territoriell församling, om
åtminstone någon av makarna uppfyller villkoren för medlemskap. Möj-
ligheten att frivilligt erhålla medlemskap bör också omfatta efterlevande
make och hemmavarande barn till medlemmen.
Det är naturligt att i detta sammanhang jämställa äktenskap och sambo-
förhållanden. Begreppet make bör därför med avseende på medlemskap i
en icke-territoriell församling få omfatta också en ogift kvinna och en ogift
man som bor tillsammans under äktenskapliknande förhållanden (jfr 1 §
andra stycket lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem).
8.3.2 Frivillighet och rätten till utträde
Regeringens förslag: En generell möjlighet till utträde ur icke-
territoriella församlingar skall införas.
Arbetsgruppens förslag överensstämmer med regeringens förslag (bi-
laga 6).
Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av samtliga församlingar utom Finska församlingen.
Skälen för regeringens förslag: Medlemskap i de icke-territoriella för-
samlingarna är i dag i princip obligatoriskt. Ett undantag finns, nämligen
för svenska medborgare som annars skulle tillhöra någon nationell försam-
ling. De kan enligt kungörelsen (1953:524) angående upphörande av
skyldigheten för svensk medborgare att tillhöra nationell kyrkoförsamling
genom anmälan till skattemyndigheten utträda ur en sådan församling.
I princip anser vi att medlemskap i en icke-territoriell församling så
långt som möjligt skall bygga på ett frivilligt ställningstagande grundat på
en personell gemenskap, ett gemensamt språk eller en gemensam anställ-
ning.
En person som blivit medlem i en icke-territoriell församling bör därför
utan särskild prövning alltid kunna utträda ur församlingen genom en
62
anmälan till skattemyndigheten. Vi föreslår att sådana regler om utträde Prop. 1991/92: 85
tas in i den nya lagen om medlemskap i icke-territoriella församlingar.
Däremot är vi med hänsyn till församlingarnas status som kyrkliga
kommuner inte för närvarande beredda att tillgodose några remissinstan-
sers önskemål om ett helt frivilligt medlemskap.
8.3.3 Församlingarnas upptagningsområden
Regeringens förslag: Församlingarnas upptagningsområden behålls
i huvudsak oförändrade och kommer därmed att omfatta bara den
kommun där församlingen kan anses bildad.
Arbetsgruppens förslag överensstämmer med regeringens förslag såvitt
avser det obligatoriska upptagningsområdet. Arbetsgruppen har dessutom
föreslagit ett utvidgat upptagningsområde till de kommuner i samma stift
som gränsar till den kommun där den icke-territoriella församlingen är
bildad (bilaga 6).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker arbetsgruppens
förslag om ett vidgat frivilligt upptagningsområde. Bl.a. stiftsstyrelsen i
Stockholm och Finska församlingen avstyrker dock en sådan utvidgning i
fråga om den Finska församlingen. De båda tyska församlingarna önskar
ett ytterligare utvidgat upptagningsområde utöver det arbetsgruppen före-
slagit. Hovkonsistoriet. Riksmarskalksämbetet och Hovförsamlingen vill
ha en frivillig anslutning till Hovförsamlingen samt avstyrker förslaget att
nuvarande tillhörighet för bosatta i Solna och Ekerö kommuner begränsas
till bara medlemmar av den kungliga familjen.
Riksskatteverket, Svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund med flera remissinstanser pekar på de
svårigheter som kan uppstå, om en församlings upptagningsområde omfat-
tar mer än en kommun. Det avser bl.a. frågor av valteknisk natur, begrav-
ningsfrågor och andra mera principiella kommunalrättsliga frågor.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 5 § i 1910 års förordning angående
behörighet att kyrkobokföras i icke-territoriell församling av svenska kyr-
kan skall bestämmelserna om medlemskap (kyrkobokföring) i förord-
ningen bara tillämpas på dem som enligt folkbokföringslagen kan anses
bosatta inom den kommun där den icke-territoriella församling är bildad,
eller i viss näraliggande kommun, om regeringen föreskriver det för någon
särskild församling. Sådana föreskrifter har meddelats för Hovförsam-
lingen i kungligt brev den 9 oktober 1910. I Hovförsamlingen skall kyrko-
bokföras också vissa personer som är bosatta i Solna kommun och Lovö
församling inom Ekerö kommun. Bestämmelserna torde ha tillkommit på
grund av att delar av den kungliga familjen är och har varit bosatta på
Ulriksdal och Drottningholm.
Arbetsgruppen har gått de icke-territoriella församlingarna tillmötes
genom att föreslå ett utvidgat upptagningsområde för församlingarna till
63
de kommuner i samma stift som gränsar till den kommun där församlingen Prop. 1991/92: 85
kan anses bildad.
Ett antal remissinstanser har pekat på vissa tekniska problem som
uppkommer, om en församlings upptagningsområde omfattar mer än en
kommun. Det rör frågor om beskattning, om val av kyrkofullmäktige och
om gravrätt. Mot de påpekanden som därvid gjorts är vi inte utan ytterli-
gare utredning beredda att biträda arbetsgruppens förslag i denna del.
Enligt vår mening bör därför tills vidare församlingarnas nuvarande upp-
tagningsområden i princip inte ändras.
Vi anser därför att en utvidgning av Hovförsamlingens upptagningsom-
råde utanför Stockholms kommun bara skall avse medlemmar av Kungl.
Huset.
8.3.4 Lagteknisk lösning
Regeringens förslag: Föreskrifter om medlemskap i de icke-
territoriella församlingarna och deras upptagningsområden skall
samlas i en särskild lag.
Arbetsgruppens förslag motsvarar i huvudsak regeringens förslag (bi-
laga 6).
Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av remissinstanserna.
Skälen för regeringens förslag: Föreskrifter om medlemskap i de icke-
territoriella församlingarna och deras upptagningsområden finns i dag
spridda på ett flertal olika författningar. Nya bestämmelser på området bör
samlas i en lag.
De bestämmelser det här är fråga om riktar sig främst till skattemyndig-
heterna, som redan i dag handlägger frågor om medlemskap i de icke-
territoriella församlingarna, och inte till kyrkliga organ. Reglerna har
därutöver ett begränsat tillämpningsområde. Bestämmelserna bör därför
lämpligen inte tas in i den nya kyrkolagen utan i en särskild lag.
8.4.1 Den kyrkliga indelningen
Regeringens förslag: I den nya kyrkolagen tas in en bestämmelse om
att varje icke-territoriell församling utgör ett pastorat.
Hovförsamlingen skall inte heller i fortsättningen tillhöra något
stift inom Svenska kyrkan.
Arbetsgruppens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (bilaga 6).
64
Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan Prop. 1991/92:85
erinran av samtliga remissinstanser.
1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s. 70
och 71, 1 KL 1991:9 avsnitt 4.1, kskr. 13).
Skälen för regeringens förslag: I kyrkliga indelningslagen finns förutom
vissa grundläggande föreskrifter om de kyrkliga indelningsenheterna be-
stämmelser om ändringar i den territoriella indelningen i församlingar och
pastorat. Lagen innehåller vidare bestämmelser om ändringar i kontrakts-
indelningen och om bildande av kyrkliga samfälligheter m.m.
De icke-territoriella församlingarna utgör i dag pastorat. För närvarande
saknas emellertid en uttrycklig bestämmelse om detta. Enligt vår mening
bör en sådan bestämmelse tas in i den avdelning i den nya kyrkolagen som
avses ersätta den nuvarande kyrkliga indelningslagen.
I 1 kap. kyrkliga indelningslagen regleras bland annat rikets indelning i
stift. Enligt 1 kap. 7 § omfattar varje stift de församlingar som regeringen
bestämmer.
Den 1 juni 1961 har regeringen meddelat beslut för vart och ett av stiften
angående ny indelning i territoriella pastorat m.m. från och med den 1
januari 1962. Nämnda regeringsbeslut utgör grunden för de icke-
territoriella församlingarnas tillhörighet till ett stift. Eftersom Hovförsam-
lingen inte omnämns i beslutet tillhör församlingen inte heller något stift.
Genom att Hovförsamlingen alltså står utanför Svenska kyrkans stiftsor-
ganisation lyder församlingen inte under något domkapitel. I 20 § domka-
pitelslagen föreskrivs därför att Hovkonsistoriet skall ha samma befogen-
heter med avseende på hovförsamlingen som domkapitlen har mot försam-
lingarna. Då Hovförsamlingen inte ingår i något stift kan den vidare inte
ingå i någon stiftssamfällighet.
Med hänsyn till de särskilda förhållanden som sålunda råder för Hov-
församlingen anser vi att det saknas anledning att föreslå att församlingen
skall inordnas i något stift. Församlingen bör därför i enlighet med sina
egna önskemål också i fortsättningen stå utanför stiftsindelningen.
1 fråga om övriga icke-territoriella församlingar bör den ordning som nu
gäller bestå. Någon reglering utöver 1961 års regeringsbeslut behövs därför
inte.
5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
8.4.2 Den kyrkokommunala organisationen
Regeringens förslag: Den nya kyrkolagens föreskrifter om Svenska
kyrkans lokala organisation skall i sin helhet tillämpas på de icke-
territoriella församlingarna.
De icke-territoriella församlingar som skall ha kyrkofullmäktige
men som enligt äldre föreskrifter i stället har kyrkostämma får dock
behålla kyrkostämman som beslutande organ, om församlingen inte
beslutar något annat.
Arbetsgruppens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Arbetsgruppen har dock inte föreslagit några övergångsbestämmel-
ser som medger församlingarna att fortsatt ha kyrkostämma i stället för
kyrkofullmäktige (bilaga 6).
Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser. Svenska kyrkans centralstyrelse, Stifts-
styrelsen i Stockholms stift och Tyska S: ta Gertruds församling anser att
tyska församlingen i Stockholm skall få ha kyrkostämma också i fortsätt-
ningen.
Göteborgs tyska församling och Finska församlingen uttrycker önskemål
om att få behålla kyrkostämman.
Arbetsgruppens förslag att samtliga icke-territoriella samlingar som till-
hör ett stift också obligatoriskt skall tillhöra stiftssamfälligheten avstyrks
bara av Stockholms kyrkliga samfällighet och Finska församlingen. Kam-
markollegiet menar att också Hovförsamlingen skall tillhöra en stiftssam-
fällighet.
1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1
s. 72-76, 1 KL 1991:9 avsnitt 4.2, kskr. 13).
Skälen för regeringens förslag
Allmänna synpunkter
En tillämpning av församlingslagens bestämmelser på de icke-territoriella
församlingarna skulle innebära förändringar främst i fråga om kyrkofull-
mäktige och kyrkostämma, val av kyrkoråd samt tillhörigheten till en
stiftssamfällighet.
Enligt vår bedömning föreligger det inte direkt några praktiska hinder
mot att låta reglerna i församlingslagen obligatoriskt omfatta de icke-
territoriella församlingarna. Den ordning för församlingarnas styrelse och
organisation som regleras i lagen tillämpas för de territoriella församling-
arna sedan länge. Systemet får anses beprövat och fungera väl. Den
omständigheten att den nu tillämpade ordningen i vissa icke-territoriella
församlingar fungerar tillfredsställande, utesluter inte att en ny ordning
enligt församlingslagen skulle fungera väl eller till och med bättre.
Svenska kyrkans församlingar är kyrkliga kommuner och de grundläg-
gande enheterna i den kyrkliga organisationen. Från principiella utgångs-
Prop. 1991/92:85
66
punkter framstår det därför som önskvärt att det inte är någon skillnad Prop. 1991/92: 85
mellan Svenska kyrkans församlingar när det gäller deras grundläggande
organisatoriska uppbyggnad.
Också med dessa principiella utgångspunkter bör enligt vår mening,
såsom också Svenska kyrkans centralstyrelse och Stiftsstyrelsen i Stock-
holms stift pekar på, särskild hänsyn tas till de enskilda församlingarnas
önskemål. Vi finner det därför rimligt att, utan att för den skull gå från de
grundläggande principerna, föreslå att de icke-territoriella församlingarna i
några avseenden ges möjlighet att övergångsvis behålla den ordning som de
har i dag.
Beslutande organ
De argument som har förts fram från företrädesvis de nationella försam-
lingarna för att behålla kyrkostämma som beslutande organ är väsentligen
av samma slag som tidigare har förts fram och prövats, senast vid tillkoms-
ten av 1982 års lag om församlingar och kyrkliga samfälligheter. I propo-
sitionen (prop. 1982/83:19 s. 58 f.) till den lagen uttalade föredragande
statsrådet bl.a. följande:
”Med hänsyn till församlingsstrukturen i svenska kyrkan anser jag inte att
det är praktiskt möjligt att införa representativ demokrati i form av
kyrkofullmäktige i samtliga församlingar. Såsom framgår av vad jag före-
slår i det följande bör dock enligt min mening fullmäktigeinstitutet utvid-
gas. Även om så sker, måste emellertid bestämmelserna om kyrkostämma
behållas för de minsta församlingarna. Jag ser ett positivt värde i att man i
de små enheterna har möjlighet att praktisera en direktdemokrati. —--
Förslaget att utvidga området för införande av kyrkofullmäktige i för-
samlingarna vinner stöd hos flertalet av de remissinstanser som berör
frågan. De olägenheter som en del länsstyrelser påtalar i form av merarbete
vid sammanräkning av fullmäktigeval uppvägs enligt min mening klart av
fördelarna med att fler församlingar får beslutande organ av representativt
slag. Det är omvittnat att deltagandet i kyrkostämmorna i allmänhet är
lågt. De ger därför inte alltid ett riktigt uttryck för de åsikter som råder i
församlingarna. Möjligheterna att tillämpa en levande närdemokrati be-
gränsar sig till de minsta församlingarna, men bör å andra sidan tillvaratas
där.”
Enligt vår mening saknas det anledning att göra någon annan bedömning
än den som kom till uttryck i den nyss redovisade propositionen. Försam-
lingslagens bestämmelser om beslutande organ i församlingarna bör därför
i princip göras tillämpliga också på de icke-territoriella församlingarna.
Vi är emellertid medvetna om att omställningen från kyrkostämma till
kyrkofullmäktige som beslutande organ är förenat med vissa svårigheter
för de församlingar som berörs, dvs. de nationella församlingarna. För att
underlätta genomförandet bör därför de församlingar som enligt försam-
lingslagen skall ha kyrkofullmäktige, men som enligt äldre föreskrifter har
kyrkostämma, också i fortsättningen få ha kyrkostämma. Det får därefter
ankomma på varje församling att själv besluta om att införa kyrkofullmäk-
tige som församlingens beslutande organ.
67
Kyrkorådet är församlingens styrelse och har i varje församling betydelse-
fulla uppgifter. Förutom kyrkoherden, som är självskriven, väljs ledamö-
terna enligt 7 kap. 4 § församlingslagen av kyrkofullmäktige eller kyrko-
stämman för en tid av tre år, räknat från den 1 januari året efter det år då
val i hela landet av kyrkofullmäktige har ägt rum. Valet av kyrkoråd kan i
en församling som ingår i en total pastoratssamfällighet eller total flerpa-
storatssamfällighet också numera ske direkt, s.k. direktvalda kyrkoråd.
Några remissinstanser har uttryckt farhågor för att kyrkorådet skulle
sakna kontinuitet och kompetens, om det utsågs på en gång i vissa icke-
territoriella församlingar som i dag har ett annat system för val av kyrko-
råd. Enligt vår mening är dessa farhågor överdrivna. Erfarenheterna från
de territoriella församlingarna visar att kyrkorådsvalen enligt församlings-
lagens regler kan tillgodose kraven på såväl kompetens som kontinuitet hos
de valda ledamöterna. Ansvaret för att så sker ligger på församlingens
beslutande organ, oavsett tidpunkten för valen. Genom att göra försam-
lingslagens bestämmelser om kyrkoråd tillämpliga på de icke-territoriella
församlingarna garanteras också att församlingens kyrkoherde — i Hovför-
samlingen benämnd pastor — blir självskriven ledamot i kyrkorådet.
Denna ordning tillämpas i princip redan i dag i samtliga icke-territoriella
församlingar.
Stiftssamfälligheterna
Av de icke-territoriella församlingarna är det i dag bara Karlskrona amira-
litetsförsamling som har fattat beslut om att ingå i stiftssamfälligheten.
Den nya organisationen för Svenska kyrkan på lokal- och stiftsplanet
som bland annat kommit till uttryck i 1988 års församlingslag, innebär att
viktiga uppgifter har lagts på de nya stiftssamfälligheterna. Det är enligt vår
mening viktigt att de icke-territoriella församlingarna ingår i stiftssamfäl-
ligheten i sitt stift. De kan därvid också delta i valen av de organ som
beslutar i frågor som i flera avseenden berör dem. Vi föreslår därför att
samtliga församlingar i ett stift skall ingå stiftssamfälligheten. Förslaget i
denna del får självfallet inte medföra en höjd utdebitering till stiftssamfäl-
lighet.
Eftersom Hovförsamlingen inte tillhör något stift, kommer församlingen
också i fortsättningen att stå utanför stiftssamfälligheten. Denna avvikelse
bör enligt vår mening godtas och överensstämmer dessutom med Hovför-
samlingens egna önskemål.
68
8.4.3 Det ekonomiska utjämningssystemet genom kyrkofonden
Regeringens förslag: Bestämmelserna om kyrkofonden skall i sin
helhet tillämpas på andra icke-territoriella pastorat än Hovförsam-
lingen.
Arbetsgruppens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Arbetsgruppen har dock föreslagit att bestämmelserna om kyrko-
fonden också skall tillämpas på Hovförsamlingen (bilaga 6).
Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser. Förslaget avstyrks av Stockholms
kyrkliga samfällighet samt av samtliga icke-territoriella församlingar, utom
Karlskrona amiralitetsförsamling.
1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s.
77-80, 1KL 1991:9 avsnitt 4.5, kskr. 13).
Skälen for regeringens förslag: Kostnaderna för Svenska kyrkans verk-
samhet utjämnas mellan pastoraten genom kyrkofonden enligt bestämmel-
serna i kyrkofondslagen. Bestämmelserna i lagen tillämpas emellertid inte
på de icke-territoriella församlingarna. Regeringen kan dock enligt 2 §
andra stycket lagen förordna att denna skall tillämpas också på dessa
församlingar. Något sådant förordnande har inte meddelats.
Den ekonomiska utjämningen genom kyrkofonden sker i huvudsak på
följande sätt. De territoriella pastoraten betalar in en allmän och i vissa fall
en särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. Den allmänna kyrkoavgiften
beräknas på skatteunderlaget och är för närvarande 16 öre per skattekrona.
Pastoraten och stiftssamfälligheterna får ett allmänt utjämningsbidrag, om
deras skatteunderlag understiger ett skatteunderlag som motsvarar en viss
garanterad skattekraft. 1 vissa fall kan också beviljas extra utjämningsbi-
drag. Ur kyrkofonden kan också betalas vissa särskilda bidrag, såsom
stiftsbidrag — i vilket ingår en strukturbidragsdel — och kyrkobyggnads-
bidrag.
En tillämpning av kyrkofondslagen på de icke-territoriella pastoraten
innebär i praktiken ökade kostnader för dem. De får betala allmän kyr-
koavgift samtidigt som inget av pastoraten i dag har ett så lågt skatteun-
derlag och en så låg skattekraft att allmänt utjämningsbidrag kan beviljas
dem. Församlingarna kan dock beviljas strukturbidrag och kyrkobyggnads-
bidrag.
Anledningen till att de icke-territoriella pastoraten, med undantag för
Karlskrona amiralitetsförsamling under åren 1952 — 1972, har kommit att
stå utanför det ekonomiska utjämningssystemet genom kyrkofonden torde
bl.a. vara att finna i kyrkofondens uppkomst. Kyrkofonden bildades år
1914 genom en sammanslagning av prästerskapets löneregleringsfond och
de ecklesiastika boställenas skogsfond. Ursprungligen användes kyrkofon-
den nästan uteslutande för att utjämna kostnaderna för prästernas löner
mellan pastoraten. Medlen härrörde från tillgångar som var anslagna till att
avlöna prästerna. Några sådana tillgångar synes inte ha funnits hos de
icke-territoriella pastoraten.
Prop. 1991/92:85
69
Kyrkofonden intog relativt snart efter bildandet en central ställning Prop. 1991/92:85
inom den kyrkliga ekonomin. Fonden fick alltmer karaktär av en allmän
prästlönefond för Svenska kyrkans präster. Därtill lades på fonden ett antal
uppgifter för finansiering av kostnader som i vissa fall — såsom t.ex. i fråga
om kyrkomusikernas avlönande — inte alls hade sammanhang med finan-
sieringen av prästernas löner.
Numera används kyrkofonden huvudsakligen till en mera allmän eko-
nomisk utjämning mellan pastoraten. Fondens största inkomstkälla är den
allmänna kyrkoavgiften.
Det främsta syftet med kyrkofonden är att utjämna kostnaderna mellan
pastoraten för Svenska kyrkans verksamhet. Eftersom de icke-territoriella
församlingarna är pastorat i Svenska kyrkan med egen utdebiteringsrätt,
bör de enligt vår uppfattning solidariskt delta i samma ekonomiska utjäm-
ningssystem som de territoriella pastoraten. En sådan ordning innebär,
som tidigare nämnts, ökade kostnader för dessa församlingar. Detta skall
dock ske utan att den totala utdebiteringen ökar för de enskilda försam-
lingsmedlemmarna. Om någon församling skulle drabbas oskäligt hårt med
hänsyn till dess särskilda behov bör den i så fall kunna beviljas struktur-
bidrag. Vi föreslår därför att bestämmelserna om kyrkofonden i den nya
kyrkolagen också skall gälla de icke-territoriella församlingarna.
Arbetsgruppen har föreslagit att den ekonomiska utjämningen genom
kyrkofonden också skall omfatta Hovförsamlingen. Hovkonsistoriet har i
sitt remissvar pekat på att Hovförsamlingen inte har någon egen kyrka, inte
har någon inrättad prästtjänst och inte heller betalar någon kyrkomusiker
över egen stat. En inte obetydlig del av församlingens verksamhet betalas
genom bidrag från Konungen. Genom att Hovförsamlingen dessutom inte
heller i fortsättningen kommer att tillhöra något stift kommer församlingen
inte heller att kunna få del i systemet med stiftsbidrag.
De angivna förhållandena gör att det inte framstår som motiverat att
Hovförsamlingen skall omfattas av det ekonomiska utjämningssystemet
genom kyrkofonden. Vårt förslag innebär därför att Hovförsamlingen
undantas från kyrkolagens tillämpningsområde i dessa avseenden.
8.4.4 Prästanställningar
Regeringens förslag: Föreskrifterna i den nya kyrkolagen om präst-
anställningar skall i sin helhet tillämpas också på präster anställda i
andra icke-territoriella pastorat än Hovförsamlingen.
Arbetsgruppens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (bilaga 6).
Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser.
Tyska S: ta Gertruds församling och Stockholms kyrkliga samfällighet
vill att nuvarande ordning för prästtillsättningar i tyska församlingen i
Stockholm skall behållas.
70
Göteborgs tyska församling och Domkapitlet i Göteborg önskar att Prop. 1991/92:85
också s.k. tredjegångstillsättningar skall göras av församlingen.
Finska församlingen avstyrker arbetsgruppens förslag i fråga om den
egna församlingens prästtjänster.
1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s.
80 — 84, 2KL 1991:1 avsnitt 13, kskr. 11).
Skälen för regeringens förslag: I prästanställningslagen finns föreskrifter
om tillsättning av pastorats- och stiftstjänster samt vikariat på sådana
tjänster, om behörighet och befordringsgrunder för prästtjänster, om an-
ställningsformer samt om inrättande, vakanthållning och indragning av
prästtjänster.
I lagen finns också föreskrifter om disciplinansvar m.m., om tjänstebo-
städer, om rättegång och om överklagande.
Prästanställningslagen tillämpas på biskopar och andra präster i Svenska
kyrkan som har anställning i territoriella pastorat och stiftssamfälligheter.
Riksdagen beslöt (prop. 1988/89: 16, KU9, rskr. 50) under hösten 1988
emellertid att föra in en ny bestämmelse i prästanställningslagen med
innehåll att lagens bestämmelser om anställningsformer samt disciplinan-
svar m.m. skall tillämpas också på sådana präster i Svenska kyrkan som har
anställning i andra icke-territoriella pastorat än Hovförsamlingen. Som
motiv för tillägget i lagen angav föredragande statsrådet följande:
”Frågor om disciplinansvar m.m. regleras i dag i lagen (1936:569) om
domkapitel. Lagens regler i detta avseende tillämpas på alla som innehar
prästtjänster i svenska kyrkan. Den 1 juli 1989 upphör 1936 års domkapi-
telslag att gälla. Om reglerna i prästanställningslagen om disciplinansvar
m.m. inte görs tillämpliga på prästtjänster i de icke-territoriella pastoraten
kommer bestämmelser i ämnet att saknas för dessa präster. Jag föreslår
därför i enlighet med vad 1987 års kyrkomöte har uttalat att bestämmel-
serna om anställningsformer och disciplinansvar m.m. i prästanställnings-
lagen skall tillämpas också på dessa präster.”
Enligt punkt 6 i övergångsbestämmelserna till prästanställningslagen skall
äldre bestämmelser fortfarande gälla vid tillsättning av präster i icke-
territoriella pastorat.
Det ankommer numera på kyrkomötet att meddela föreskrifter om det
kyrkliga ämbetet. Innehav av det kyrkliga ämbetet som präst förutsätter
inte innehav av en prästtjänst. Däremot förutsätts enligt 17 § andra stycket
prästanställningslagen att prästtjänster bara får tillsättas med den som får
utöva det kyrkliga ämbetet som präst. Denna bestämmelse är för närva-
rande dock inte tillämplig på prästtjänster i icke-territoriella pastorat.
Detta är enligt vår mening inte tillfredsställande. Bestämmelserna om
prästtjänster i den nya kyrkolagen bör därför tillämpas på samtliga präst-
tjänster inom Svenska kyrkan.
I dag finns statligt reglerade prästtjänster i Karlskrona amiralitetsför-
samling. Göteborgs tyska församling och Tyska S: ta Gertruds församling
har var sin prästtjänst som inte är statligt reglerad. I Finska församlingen
finns fyra inte statligt reglerade prästtjänster, varav tre fullmaktstjänster.
Den ordning som enligt prästanställningslagen tillämpas för statligt
71
reglerade prästtjänster i de territoriella pastoraten ansluter nära till de Prop. 1991/92:85
önskemål som flera av de icke-territoriella församlingarna i olika samman-
hang har fört fram. Från ett par av de icke-territoriella församlingarna har
dock förts fram tveksamheter mot ordningen att domkapitlet en gång av tre
tillsätter kyrkoherdetjänsten i pastoratet. Enligt vår mening är det värde-
fullt om domkapitlet får samma roll i fråga om de arbetsledande tjänsterna
i de icke-territoriella pastoraten som det i dag har för de övriga pastoraten.
Domkapitlet skall dessutom oavsett detta enligt prästanställningslagen i
varje tillsättningsärende pröva de sökandes behörighet.
Vårt förslag i denna del hindrar självfallet inte att kyrkoråden i försam-
lingarna i likhet med vad som sker i dag aktivt deltar i arbetet med
rekryteringen av nya präster. Sålunda bör till kyrkoherdetjänsterna i de
båda tyska församlingarna kunna hämtas präster från Tyskland och till
tjänsten i Finska församlingen kunna hämtas präster från Finland, om de i
övrigt uppfyller de behörighetskrav som gäller för präster i Svenska kyrkan.
Denna ordning bör kunna upprätthållas också vid s.k. tredjegångstillsätt-
ningar utan någon särskild författningsreglering.
Finska församlingen har starkt betonat önskemålet att prästtillsättning-
arna i församlingen också i framtiden kan ske av kyrkostämman. Vi har
dock svårt att se hur en tillsättning vid en kyrkostämma kan ske med
upprätthållande av de krav som ställs vid en tillsättning av statligt regle-
rade tjänster, nämligen att bara fästa avseende vid sakliga grunder såsom
förtjänst och skicklighet. Kyrkostämmans beslut blir ett val och inte ett
myndighetsbeslut.
I likhet med arbetsgruppen anser vi alltså att bestämmelserna om präst-
anställningar i den nya kyrkolagen i sin helhet bör tillämpas på andra
icke-territoriella forsamlingar än Hovförsamlingen. Sistnämnda försam-
ling har inte och avser inte heller att ha några egna prästtjänster.
Eftersom de nuvarande prästtjänsterna i de nationella församlingarna
inte är statligt reglerade förutsätter vi att Statens arbetsgivarverk — så
snart riksdagen har beslutat om en reform på detta område — tar initiativ
till de förhandlingar som behövs för prästtjänsterna i dessa församlingar.
När den nya kyrkolagens föreskrifter om prästanställningar kommer att
tillämpas på de icke-territoriella församlingarna måste de nuvarande reg-
lerna om behörighet till tjänster som kyrkoherde kompletteras. Den präst
som har tjänstgjort i en annan evangelisk-luthersk kyrka bör enligt vår
mening kunna tillgodoräkna sig denna tjänstgöringstid vid behörighets-
prövningen till tjänster som kyrkoherde i Svenska kyrkan.
Vidare bör behörighetskraven för prästtjänster vars innehavare skall
svara för gudstjänster och övriga handlingar på något annat språk än
svenska kompletteras med krav på kunskaper i det språket. Det får liksom
nu ankomma på domkapitlet att bedöma om den sökandes språkkunskaper
är tillräckliga. Liksom för övriga prästtjänster i Svenska kyrkan gäller
självfallet domkapitlets behörighetsprövning också den sökandes kunska-
per i svenska språket.
Det bör liksom hittills ankomma på regeringen att meddela föreskrifter i
dessa frågor.
72
8.4.5 Den kyrkomusikaliska verksamheten
Regeringens förslag: Föreskrifterna i den nya kyrkolagen om den
kyrkomusikaliska verksamheten i Svenska kyrkan skall i sin helhet
tillämpas på andra icke-territoriella pastorat än Hovförsamlingen.
Arbetsgruppens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Arbetsgruppen har dock föreslagit att lagen också skall vara till-
lämplig på Hovförsamlingen (bilaga 6).
Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser. Förslaget avstyrks av Hovförsam-
lingen, Hovkonsistoriet, Riksmarskalksämbetet och Stockholms kyrkliga
samfällighet.
1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s.
84-86, 2KL 1991:9 avsnitt 4.4, kskr. 11).
Skälen för regeringens förslag: Lagen om kyrkomusiken i svenska kyr-
kan innebär att pastoraten sedan den 1 juli 1990 svarar för den i lagen
angivna kyrkomusikaliska verksamheten i församlingen. I denna verksam-
het ingår bl.a. följande:
— orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den
ordning som gäller för Svenska kyrkan,
— främjande av kyrkosången,
— fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet,
— vård av de orglar som finns hos församlingarna.
För den kyrkomusikaliska verksamheten skall det i varje pastorat finnas
minst en organist. Därutöver får pastoraten förordna en eller flera kyrko-
musiker. Domkapitlet kan dock medge att församlingen anställer någon
annan än en kyrkomusiker, om det finns särskilda skäl. Domkapitlet kan
också medge undantag från skyldigheten att anställa en organist om de
kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av
organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon.
I lagen ställs upp vissa behörighetsvillkor för kyrkomusiker. Tjänsterna
som kyrkomusiker är dock genomgående kyrkokommunala.
Lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar, om rege-
ringen föreskriver det. Regeringen har genom förordningen (1990:504) om
tillämpning av lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan föreskri-
vit att lagen skall tillämpas på Karlskrona amiralitetsförsamling.
De icke-territoriella församlingarna har på sina håll en omfattande
kyrkomusikalisk verksamhet. I flertalet församlingar finns orglar av både
kyrkomusikalisk och kulturhistorisk betydelse. För att säkerställa en hög
kvalitet också i fortsättningen på den kyrkomusikaliska verksamheten i de
icke-territoriella församlingarna bör bestämmelserna i lagen om kyrkomu-
siken i svenska kyrkan också omfatta dessa församlingar.
Lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan ger domkapitlet, som tidigare
nämnts, möjlighet att meddela vissa dispenser, bl.a. från kravet att ha en
organist i varje pastorat. Det bör därför i praktiken inte behöva medföra
Prop. 1991/92:85
73
några mera kännbara pålagor för de icke-territoriella pastoraten, om lagens Prop. 1991 /92: 85
bestämmelser görs tillämplig på dem.
Hovförsamlingen har i dag inte någon egen personal anställd som betalas
över den kyrkokommunala budgeten eller någon egen kyrka. Men hänsyn
till dessa omständigheter bör församlingen inte åläggas någon skyldighet
att svara för kyrkomusikalisk verksamhet i den omfattning som lagen om
kyrkomusiken i svenska kyrkan förutsätter. Hovförsamlingen bör alltså
också i fortsättningen undantas från de föreskrifter om den kyrkomusika-
liska verksamheten som gäller för övriga församlingar.
Regeringens förslag: De gällande privilegierna och de med stöd av
dessa meddelade föreskrifterna för de icke-territoriella församling-
arna upphävs.
Arbetsgruppens förslag överensstämmer med regeringens förslag (bi-
laga 6).
Remissinstanserna: Göteborgs tyska församling och Finska försam-
lingen tillstyrker uttryckligen förslaget. Övriga icke-territoriella försam-
lingar har inte någon erinran mot arbetsgruppens förslag.
1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s.
86-88, 2KL 1991:1, kskr 11).
Skälen för regeringens förslag: I dag finns fortfarande grundläggande
bestämmelser för de icke-territoriella församlingarna utom Karlskrona
amiralitetsförsamling i fem privilegier. De är
— konung Johan III: s brev den 8 mars 1571 med privilegier för tyska
församlingen i Stockholm,
— drottning Kristinas brev den 28 april 1649 med privilegier för tyska eller
Kristine församling i Göteborg,
— kungl. brev (1840:46) angående Finska nationella församlingens i
Stockholm fortfarande, samt om regleringen av dess angelägenheter,
— kungörelsen (1841:10) angående fastställd gränsreglering emellan de
territoriella och icke-territoriella församlingarna i huvudstaden,
— kungl. brev den 5 maj 1882 till befallningshavanden i Göteborgs och
Bohus län angående indelning i Göteborgs stad i territoriella försam-
lingar m.m. samt lönereglering för prästerskapet därstädes.
I dessa författningar finns bestämmelser om bl.a. församlingarnas rätt
till kyrka, att fira gudstjänst på det egna språket och att välja präst. Vidare
finns vissa bestämmelser om medlemskap och församlingarnas upptag-
ningsområden.
Kyrkoförfattningsutredningen har i såväl betänkandet (Ds C 1983:18)
”Kyrkoförfattningar I” som i betänkandet (SOU 1987:4) ”En ny kyrkolag
m.m.” ansett att bara de författningar om de icke-territoriella församling-
arna som förut nämnts fortfarande är gällande. Denna bedömning har inte
satts i fråga av remissinstanserna.
74
Som arbetsgruppen också har funnit kan det vara svårt att med säkerhet Prop. 1991 /92: 85
avgöra vilka bestämmelser som fortfarande i dag gäller for de icke-
territoriella församlingarna, särskilt som de ursprungliga privilegierna vid
olika tidpunkter bekräftats eller delvis justerats. Flertalet av författning-
arna kan dock numera anses ha betydelse bara för frågan om tillhörigheten
till församlingarna.
Genom de förslag vi i det föregående avsnitt 8.3 och 8.4 har lagt fram om
de icke-territoriella församlingarna kan samtliga äldre föreskrifter i privi-
legiebreven upphävas.
Regeringens förslag: Stiftssamfällighetens befogenheter att främja
församlingsarbete på teckenspråk, finska och samiska utökas till att
också avse andra språk. Bestämmelser om detta tas in i 23 kap. 2 §
i den nya kyrkolagen.
Arbetsgruppens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (bilaga 6).
Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av samtliga remissinstanser utom Stockholms kyrkliga samfällig-
het. Riksförbundet för finskspråkigt arbete vill dock att uttrycket ”försam-
lingsarbete bland finskspråkiga” behålls i lagtexten.
1991 års kyrkomöte föreslår att stiftssamfälligheten får befogenhet att
främja församlingsarbete bland teckenspråkiga och bland dem som talar
finska, samiska eller andra språk (RegSkr 1990:1 s. 88 — 91, 1KL 1991:9
avsnitt 4.3, kskr. 13).
Skälen för regeringens förslag: Med den ökade invandringen till Sverige
har behovet av församlingsarbete på andra språk än svenska kommit att
öka. Ett sådant arbete bedrivs också inom Svenska kyrkan i olika former
vid sidan av arbetet i de nationella icke-territoriella församlingarna. Van-
ligast förekommer ett sådant församlingsarbete bland finskspråkiga. Sedan
länge har det i flera stift också funnits inrättade prästtjänster som stiftsad-
junkt för finskspråkiga. I den nya kyrkliga organisationen har stiftssamfäl-
ligheterna också fått ett särskilt ansvar för just denna finskspråkiga verk-
samhet. Sedan länge finns det inrättade prästtjänster särskilt för den
tvåspråkiga befolkningen i de norra gränstrakterna i Luleå stift.
För den samiska befolkningen i norra Sverige finns det också inrättade
särskilda prästtjänster. För behörighet till en sådan tjänst krävs bl. a.
kunskaper i det samiska språket.
Utöver detta bedrivs inom Svenska kyrkan på olika håll församlingsar-
bete på bl.a. engelska, estniska, tyska och ungerska. Ett exempel är den
engelskspråkiga gudstjänstverksamhet som bedrivs inom Stockholms dom-
kyrkoförsamling. Ett annat exempel på ett sådant arbete är det tvåspråkiga
församlingsarbete som bedrivs i Malmö genom ett samarbete mellan
Slottsstadens församling och Tyska evangeliska församlingen i Malmö.
75
Enligt vår mening utgör verksamheten i den Tyska evangeliska försam-
lingen i Malmö ett bra exempel på hur församlingsarbete på något annat
språk än Svenska kan främjas inom ramen för Svenska kyrkans organisa-
tion.
I flertalet fall finns det dock inom ett pastorat inte ett tillräckligt stort
befolkningsunderlag som har andra modersmål än svenska att det motive-
rar inrättandet i pastoratet av särskilda tjänster för arbete på något sådant
språk. Däremot torde det i flera stift finnas underlag för att inrätta sär-
skilda prästtjänster eller andra tjänster för att inom resp, stift främja ett
sådant församlingsarbete.
De behov som kan finnas på detta område kan i dag tillgodoses av
stiftssamfälligheterna genom en utvidgad verksamhet, om stiftsfullmäktige
beslutar det. Enligt vår mening får emellertid en sådan verksamhet, om det
finns behov av den, anses vara en så självklar uppgift för stiftssamfallighe-
terna att de inte på särskilt sätt skall behöva besluta om den för att få
kompetens på området.
Likaväl som en stiftssamfällighet kan besluta om resurser för det finsk-
språkiga arbetet eller för arbetet bland samer, bör den alltså kunna besluta
på motsvarande sätt om arbete också på andra språk. Denna vidgade
kompetens bör inte innebära någon risk för att utrymmet begränsas för det
arbete på stiftsplanet som redan i dag bedrivs bland finskspråkiga och
samer, också om verksamheten skall bedrivas inom ramen för stiftssamfäl-
lighetens nuvarande utdebitering.
1991 års kyrkomöte (1K.L 1991:9, kskr. 13) har förordat att stiftssamfäl-
lighetens kompetens i nu aktuellt avseende bestäms till att omfatta ”för-
samlingsarbete bland dem som talar finska, samiska eller andra språk”. Vi
anser emellertid det inte motiverat att begränsa kompetensen på det sätt
som kyrkomötets förslag innebär, utan föreslår att stiftssamfälligheten får
kompetens att främja församlingsarbete inte bara på teckenspråk, finska
och samiska, utan även på andra språk. Föreskrifter om detta bör tas in i 23
kap. 2 § i den nya kyrkolagen.
Regeringens förslag: För ledamöterna av kyrkomötet skall utses lika
många ersättare. I varje valkrets skall dock utses minst fyra ersät-
tare.
Val av ledamöter av kyrkomötet och ersättare för dessa skall
kunna ske i ett sammanhang.
Valet av ersättare för ledamöter av kyrkomötet skall kunna över-
klagas på samma sätt som gäller valet av ledamöter.
Riksskatteverkets förslag avviker i följande avseenden från regeringens
förslag. Möjligheten till majoritetsval av ledamöter av kyrkomötet och
Prop. 1991/92:85
76
ersättare för dessa slopas. Valförrättaren skall själv kunna utse biträdande Prop. 1991/92: 85
valforrättare. Valförrättningen skall kunna bordläggas också innan röstav-
lämningen påbörjats (bilaga 8).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker Riksskattever-
kets förslag. Svenska kyrkans centralstyrelse ifrågasätter om inte majoritets-
valmetoden vid kyrkomötesvalen bör finnas kvar. Domkapitlen i Lund och
Härnösand ställer sig tveksamma till att valförrättaren skall utse biträ-
dande valforrättare.
1989 års kyrkomöte har bl.a. föreslagit att val av ledamöter till kyrkomö-
tet och ersättare för dessa skall kunna ske i ett sammanhang också när valet
sker proportionellt (KL 1989:29, kskr. 33).
1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s.
91-96, 1KL 1991:9 avsnitt 4.6, kskr. 13).
Skälen för regeringens förslag
Valsätt
Ledamöter av kyrkomötet och ersättare for dem väljs av elektorer. Enligt
16 § lagen om kyrkomötet kan elektorernas val av ledamöter och ersättare
för dessa ske på tre olika sätt, nämligen genom
{.proportionellt valsätt, om det begärs av minst så många väljande som
motsvarar den kvot som erhålls om samtliga väljandes antal delas med det
antal personer som valet avser, ökat med 1,
2. acklamation, om bara en lista läggs fram och elektorerna är ense om
den,
3. omröstning, om förutsättningarna inte är uppfyllda för val genom
proportionellt valsätt eller genom acklamation.
Majoritetsval i formen av omröstning har inte tillämpats vid de två
senaste kyrkomötesvalen. Riksskatteverket har ansett att majoritetsvals-
metoden inte längre skall användas vid kyrkomötesvalen eftersom resulta-
tet av ett majoritetsval är att den största grupperingen tar samtliga platser
vid valet.
Vi är för närvarande inte beredda att följa Riksskatteverkets förslag. I
likhet med Svenska kyrkans centralstyrelse anser vi att valsystemet vid
kyrkomötesvalen måste hållas öppet for en procedur som i enskilda fall kan
ta hänsyn kandidaternas särskilda kvalifikationer, om nominering och val
inte följer den etablerade gruppstrukturen.
Biträdande valforrättare
Enligt 14 § lagen om kyrkomötet skall domkapitlet i varje valkrets utse en
valforrättare. Om valet sker proportionellt skall de i valet deltagande bland
sig utse ett tillräckligt antal personer att biträda ordföranden vid valet.
Riksskatteverket har föreslagit att den av domkapitlet förordnade val-
förrättaren skall ges rätt att i förväg utse det antal personer som behövs för
att biträda honom vid valet. Samtidigt har verket föreslagit att biträdande
valforrättare inte skall utses särskilt när valet sker proportionellt. Som skäl
77
för sitt förslag har Riksskatteverket anfört att det är viktigt att de personer Prop. 1991 /92: 85
som skall biträda vid valet på ett tidigt stadium ges möjligheter att
förbereda sin medverkan vid valet.
Vi kan se fördelar med Riksskatteverkets förslag i denna del. Samtidigt
kan vi emellertid konstatera att behovet av biträde vid valförrättningen gör
sig mest gällande vid proportionella val, då de väljande redan enligt nu
gällande regler bland sig skall utse personer att biträda vid förrättningen.
Det får enligt vår uppfattning förutsättas att personer som är väl förtrogna
med sådana val därvid utses. Vi är därför inte beredda att följa Riksskat-
teverkets förslag.
Bordläggning av valet
Vid proportionellt val av ledamöter av kyrkomötet eller ersättare för dem
finns enligt gällande bestämmelser en möjlighet för valförrättaren att sedan
rösterna avlämnats bordlägga valförrättningen, om det behövs. Någon
uttrycklig föreskrift att val kan bordläggas i andra fall finns inte. Att
avbrott i förrättningen kan komma att göras är dock förutsatt i 18 § andra
stycket sista meningen lagen om kyrkomötet (jfr prop. 1981/82:192 s. 63).
Riksskatteverket har föreslagit att valförrättningen skall kunna bordläg-
gas redan innan röstavlämningen har påbörjats. Riksskatteverket, som i
sitt förslag har utgått från att majoritetsvalmetoden skall slopas, har inte
närmare motiverat sitt förslag i denna del. Något behov av bordläggning
redan före röstavlämningen har inte heller i övrigt kommit fram. Vi är
därför inte beredda att föreslå några ändringar i den ordning som nu gäller.
Val av ersättare för ledamöter av kyrkomötet
Val av ledamöter och ersättare i ett sammanhang
Enligt 16 § fjärde stycket lagen om kyrkomötet kan val av ledamöter och
ersättare ske i ett sammanhang vid kyrkomötesvalen då valet sker med
acklamation eller genom majoritetsval. Riksskatteverket och 1989 års
kyrkomöte (kskr. 1989:33) har föreslagit att ersättare och ledamöter skall
utses i ett sammanhang oavsett på vilket sätt valet sker. Detta skulle enligt
Riksskatteverket innebära en förenkling av valförfarandet. Dessutom
skulle man därigenom kunna undvika bl.a. de problem som kan uppstå när
ledamöterna väljs genom proportionellt valsätt medan ersättarna väljs
genom acklamation. I sistnämnda fall kan det inträffa att ersättarna inte
kommer att företräda någon partigruppering.
Vi vill inte motsätta oss Riksskatteverkets och kyrkomötets önskemål i
denna del. Det bör emellertid inte vara obligatoriskt att välja ledamöter
och ersättare i ett sammanhang. Däremot bör möjligheten finnas och
utsträckas till att omfatta också de fall när valen sker proportionellt.
Bestämmelser om detta bör tas in i 46 och 47 kap. i den nya kyrkolagen.
78
Antalet ersättare
Enligt 5 § lagen om kyrkomötet skall för ledamöterna av kyrkomötet utses
dubbla antalet ersättare. Riksskatteverket anser — med instämmande av
remissinstanserna — att antalet ersättare i dag är alltför stort. Vi delar
denna uppfattning.
I normalfallet bör det vara fullt tillräckligt att utse lika många ersättare
som antalet ledamöter. Valkretsarna är emellertid olika stora. Den minsta
valkretsen är i dag Visby stift. För de två ledamöterna i den valkretsen
utses alltså enligt gällande regler fyra ersättare. För att om möjligt garan-
tera att Visby stift och andra valkretsar också i framtiden skall kunna bli
fullt ut representerade i kyrkomötet bör därför minst fyra ersättare utses
från varje valkrets.
Vi föreslår alltså att det i 46 kap. i den nya kyrkolagen tas in bestämmel-
ser om att det för ledamöterna i kyrkomötet skall utses lika många ersät-
tare, dock skall i varje valkrets utses minst fyra ersättare.
Tillfälligt inträde för ersättare
Enligt 19 § lagen om kyrkomötet skall domkapitlet, om en ledamot har
avgått före mandatperiodens utgång, till ny ledamot utse den ersättare som
står i tur att inträda enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen.
Riksskatteverket har pekat på att lagen inte innehåller några bestämmel-
ser om inträde för en ersättare om den ordinarie ledamoten tillfälligt är
förhindrad att tjänstgöra. Riksskatteverket har föreslagit att lagen i
nämnda hänseende kompletteras.
Enligt 7 § lagen om svenska kyrkan får emellertid kyrkomötet genom
kyrklig kungörelse meddela föreskrifter om bl.a. kyrkomötets arbetssätt.
Kyrkomötet har också beslutat en kyrklig kungörelse med arbetsordning
för kyrkomötet. Vi finner det därför tillfyllest att frågan om ersättares
inträde vid tillfälligt förfall för ledamot av kyrkomötet regleras av kyrko-
mötet i en kyrklig kungörelse. Vi föreslår därför inte någon lagreglering av
frågan.
Överklagande av valen av ersättare
I lagen om kyrkomötet saknas en uttrycklig bestämmelse om att också
valen av ersättare för ledamöter av kyrkomötet skall kunna överklagas. Vi
föreslår därför att föreskrifterna om överklagande kompletteras med en
bestämmelse som gör det möjligt att också överklaga valet av ersättare.
10.2.1 Allmänna utgångspunkter
Vid tillsättning av biskopstjänster gäller enligt lagen om svenska kyrkan,
att regeringen till ärkebiskop eller biskop utnämner en av de tre som har
föreslagits i den ordning som föreskrivs i lag.
Föreskrifter om förfarandet vid val av ärkebiskop och biskop har med-
Prop. 1991/92:85
79
delats i lagen om biskopsval, vilken ersatte äldre bestämmelser i 1686 års Prop. 1991/92: 85
kyrkolag och en förordning från år 1759. Den viktigaste nyheten vid lagens
tillkomst var ett väsentligt vidgat lekmannainflytande vid valen. Lagen har
vid flera senare tillfällen ändrats för att bättre svara mot förändringar i den
kyrkliga organisationen.
Enligt nu gällande bestämmelser skall val av andra biskopar än ärkebis-
kopen och val av biträdande biskop i Uppsala stift förrättas av en valkor-
poration som består av domkapitlets ledamöter, präster som vid tidpunk-
ten för valet innehar tjänst i stiftet som domprost, kyrkoherde, komminis-
ter, stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt eller är förordnade som vikarier på
vakanta sådana tjänster samt lekmannaelektorer som utses pastoratsvis till
det antal som i princip motsvarar de i pastoraten inrättade prästtjänsterna.
I stift där det finns diakonianstalter ingår i valkorporationen också präster
som är föreståndare för sådana anstalter.
Valet går sedan så till att domkapitlets ledamöter röstar i domkapitlet,
medan övriga röstberättigade avger sina röster kontraktsvis inför kontrakts-
prosten. Sammanräkning av rösterna sker därefter i domkapitlet. Av de tre
namn som skall vara uppförda på valsedlarna räknas det första som en hel
röst, det andra som en halv och det tredje som en tredjedels röst. De tre
som fått det högsta sammanlagda röstetalet förs upp på förslag till tjänsten.
Ärkebiskopsval förrättas dels i Uppsala stift av en valkorporation sam-
mansatt på nyssnämnda sätt, dels i övriga stift av domkapitlen, som vart
och ett utgör en valkorporation. I Uppsala stifts valkorporation ingår också
de valda ordinarie ledamöterna av Svenska kyrkans centralstyrelse som
inte ingår i någon annan valkorporation.
Varje valkorporation för upp de tre som har fått de högsta röstetalen på
en förteckning. Vid sammanräkning i Uppsala domkapitel ges de tre på
Uppsala stifts förteckning uppförda kandidaterna röstvärdena 6, 3 och 2
medan de på övriga stifts förteckningar uppförda tilldelas röstvärdena 1,
1/2 och 1/3. De tre som vid sammanräkningen har fått de högsta samman-
lagda röstvärdena förs upp på förslag till ärkebiskopstjänsten.
1983, 1985 och 1987 års kyrkomöten har gjort framställningar om en
genomgripande översyn av lagstiftningen om biskopsval, bl.a. i syfte att
utvidga kretsen av röstberättigade präster vid valet. Kyrkomötets fram-
ställningar har hittills bara lett till att regeringen (prop. 1987/88:12) har
förklarat sig beredd att i samband med den då förestående reformen av
Svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet göra en språklig och
lagteknisk översyn av lagen.
I regeringens skrivelse (Reg Skr 1988:1) till kyrkomötet om lagstiftning
med komplettering till nämnda reform uttalades att denna översyn borde
göras i samband med det förestående arbetet med att utforma en samlad
lagstiftning för Svenska kyrkan. Regeringen lade därför bara fram förslag
till sådana följdändringar i lagen som föranleddes av den nya organisatio-
nen. 1988 års kyrkomöte hemställde emellertid om att också sådana
ändringar skulle göras i lagen att pastorsadjunkterna fick delta i valet och
att stiftsfullmäktige fick utse lekmannaelektorer till det antal som svarade
mot antalet i stiftssamfälligheten inrättade tjänster som stiftsadjunkt,
kontraktsadjunkt eller pastorsadjunkt.
80
I propositionen 1988/89:16 anförde emellertid föredragande statsrådet Prop. 1991/92: 85
bl.a. att kyrkomötet inte hade anfört några skäl för den föreslagna utvidg-
ningen av valkorporationen vid biskopsval. En prövning av kyrkomötets
förslag och effekterna av det borde anstå till den kommande översynen av
biskopsvalslagen. De av kyrkomötet föreslagna tilläggen i lagtexten lades
därför inte fram för riksdagen.
Den utfästa översynen av lagen om biskopsval har nu utförts inom
Civildepartementet i två promemorior, som har remissbehandlats (se
bilaga 11 — 14).
Vi redovisar i det följande våra ställningstaganden till de framlagda
förslagen om ändrade bestämmelser för biskopsvalen.
10.2.2 Valkorporationer
Regeringens förslag: Vid val av andra biskopar än ärkebiskopen och
vid val av biträdande biskop i Uppsala stift skall — utöver vad som
nu gäller — valkorporationen bestå av stiftsstyrelsens ledamöter
samt präster som vid tidpunkten för valet innehar tjänster som
pastorsadjunkt.
I valkorporationen skall inte längre ingå präster som vid tidpunk-
ten för valet är anställda som föreståndare för diakonianstalter.
1988 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med rege-
ringens förslag såvitt avser pastorsadjunkterna (KL 1988:4, kskr. 2).
Promemorieförslagen överensstämmer med regeringens förslag såvitt
avser pastorsadjunkterna. I den första promemorian har föreslagits att i
valkorporationen skall ingå också präster anställda vid diakonianstalter i
stiftet. I den andra promemorian har föreslagits att samtliga i stiftet
kyrkobokförda präster och diakoner — också pensionerade eller sådana
präster som inte innehar någon sådan prästtjänst som avses i prästanställ-
ningslagen — skulle utgöra en valkorporation och att i särskild ordning
utsedda lekmannaelektorer skulle utgöra en valkorporation. De båda val-
korporationernas röster skulle räknas var för sig och sedan sammanvägas
till ett förslag. Domkapitlet skulle inte längre ingå i valkorporationen
(bilaga 11 — 14).
Remissinstanserna: Promemorieförslaget att pastorsadjunkterna skall få
rösträtt har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstan-
ser. Den föreslagna utvidgningen av rösträtten till andra än dem som
innehar en tjänst som avses i prästanställningslagen har bedömts möta
svårigheter. Förslaget att präster som är anställda vid diakonianstalter
skulle få rösträtt kommenteras bara i ett fåtal yttranden, där meningarna
om förslaget är delade.
Flera remissinstanser anser att förslaget i den andra promemorian att
utvidga rösträtten till diakoner och diakonissor är för tidigt väckt, eftersom
kyrkomötet ännu inte har tagit slutlig ställning till diakonatets plats i
kyrkan. Förslaget att präster och lekmän skulle utgöra skilda valkorpora-
81
6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
tioner och inte rösta gemensamt avvisas av flertalet remissinstanser. För- Prop. 1991/92: 85
slaget att slopa domkapitlens medverkan avvisas också i flera yttranden. I
stället föreslår en del remissinstanser att också stiftsstyrelsens ledamöter
skall få rösta vid biskopsval.
1991 års kyrkomötet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag (RegSkr
1990:1 s. 99-103, 2KL 1991: 1 avsnitt 17, kskr. 11).
Skälen för regeringens förslag
En gemensam valkorporation
Principen att samtliga röstberättigade vid biskopsvalet i ett stift skall
utgöra en gemensam valkorporation bör enligt vår mening upprätthållas.
Nuvarande valsystem med direktval för präster och elektorsval för lekmän-
nen syftar till att skapa största möjliga balans mellan antalet röstande inom
de båda väljargrupperna. En fullständig matematisk jämlikhet har dock
visat sig svår att uppnå, främst på grund av sådana förändringar i den
prästerliga valkorporationens sammansättning som kan inträffa mellan
den tidpunkt då antalet lekmannaelektorer fastställs, dvs. den dag då
domkapitlet utfärdar kungörelse om valet, och själva valdagen.
Förslaget i den andra promemorian syftade till att undanröja denna
olägenhet. Det avvisades emellertid av de flesta remissinstanserna, därför
att man inte vill skapa en polarisering mellan präster och lekmän i stiftet
genom att eventuellt skiljaktiga förslag kunde uppfattas som uttryck för en
präst- resp, lekmannaopinion. Vi har förståelse för synpunkten att bisko-
pen skall kunna framträda som hela stiftets biskop och är därför inte
beredda att förorda någon ändring i nuvarande valsätt, där präster och
lekmannaelektorer gemensamt avger sina röster.
Rösträtt vid biskopsvalet
Domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter
Biskopen är ordförande i den statliga myndigheten domkapitlet. Det har
inte förts fram några bärande skäl för att nu avskaffa den hävdvunna rätten
för ledamöterna i domkapitlet att delta i biskopsvalet. En ny stiftsmyndig-
het har emellertid tillkommit år 1989, nämligen den av stiftsfullmäktige
valda stiftsstyrelsen om minst åtta ledamöter med biskopen som självskri-
ven ordförande. Den har ansvar för en betydande del av den lagreglerade
verksamheten i stiftet och för en stor del av det frivilliga arbetet där. Det är
svårt att finna några bärande skäl för att inte också stiftsstyrelsens ledamö-
ter då bör ha rösträtt vid valet av biskop i stiftet.
Vi vill därför ta fasta på förslaget i flera remissyttranden om att stifts-
styrelsens och domkapitlets ledamöter tillsammans får ingå i valkorpora-
tionen vid biskopsval och föreslår en sådan ändring. Eftersom flertalet
valda ledamöter i stiftsstyrelsen torde vara lekmän skulle man — såsom
framhållits i ett remissyttrande — därigenom i någon mån uppväga antalet
röstberättigade stiftsadjunkter, vilka hittills saknat motsvarighet bland
lekmannaelektorerna. Behovet att här skapa större jämvikt har ökat genom
82
det starkt växande antalet stifts- och kontraktsadjunkter inom den nya Prop. 1991/92:85
stiftsorganisationen. Vi återkommer längre fram till denna fråga.
Diakoner och diakonissor
I fråga om vilka som skall få utöva rösträtt vid biskopsvalet, är vi inte
beredda att föreslå en utvidgning av rösträtten till att omfatta diakoner och
diakonissor. Kyrkomötets ställningstagande till diakonatet inom ramen for
en inomkyrklig reglering av det kyrkliga ämbetet bör först avvaktas.
Pastorsadjunkter
Vad sedan gäller frågan om vilka präster som skall få delta i biskopsvalen,
delar vi den uppfattning som kom till uttryck i den första promemorian,
nämligen att de tidigare skälen att inte ge pastorsadjunkterna rösträtt vid
biskopsvalen har försvagats. De nyvigda prästerna har numera under sin
utbildningstid haft täta kontakter med det stift för vilket de prästvigs och
har kunnat skaffa sig sådan kännedom om stiftets förhållanden som bör
krävas för deltagande i biskopsvalet. Det finns alltså ett starkt stöd för vårt
förslag att nu ge dem rösträtt.
Pensionerade präster
Liksom flera remissinstanser anser vi däremot att det skulle föra för långt
och ge upphov till oklarheter om rösträtten utvidgas ytterligare till att
omfatta även andra präster i stiftet. Visserligen står alla prästvigda perso-
ner inom ett stift i disciplinärt hänseende under biskop och domkapitel
med avseende på Svenska kyrkans lära och förkunnelse. Men detta skapar
enligt vår bedömning knappast så nära personliga relationer med stiftsled-
ningen att det motiverar deras deltagande i biskopsvalet. Vi delar uppfatt-
ningen bland flera remissinstanser, att någon form av arbetstagarrelation
till biskop och domkapitel bör vara en förutsättning för prästernas rösträtt.
Mot den bakgrunden anser vi sålunda att pensionerade präster inte skall
delta i val av biskop, om de inte blivit förordnade som vikarie på en vakant
prästtjänst.
Präster anställda vid diakonianstalter
Vi ser inte heller någon anledning att utsträcka rösträtten till präster som är
anställda vid diakonianstalterna och alltså har en enskild institution som
sin arbetsgivare. I konsekvens härmed bör inte heller den rösträtt bestå,
som för närvarande tillkommer präster som är föreståndare vid sådana
anstalter i stiften. Det kan för övrigt noteras att av de sex nuvarande
föreståndarna bara tre är präster. Föreståndarskapet som sådant har inte
ansetts motivera en rösträtt.
83
Behovet av en röstlängd
Vi föreslår alltså att samtliga präster i ett stift som innehar sådana präst-
tjänster som avses i prästanställningslagen får rösträtt vid biskopsvalet.
Också vikarier som förordnats på sådana prästtjänster bör ha rätt att rösta.
Pastorsadjukttjänsterna är dock utbildningstjänster för nyvigda präster
och vikarier för pastorsadjukter förordnas därför inte.
För domkapitlen bör alltså vara ganska lätt att inför valet upprätta en
förteckning över de röstberättigade prästerna och lämna valförrättarna de
ytterligare anvisningar som kan behövas. Något behov av att i formell
ordning fastställa en röstlängd för biskopsvalet bör alltså inte föreligga.
10.2.3 Lekmannaelektorer
Regeringens förslag: Elektorer för stiftets lekmän skall också i fort-
sättningen utses av pastoraten.
Utöver vad som nu gäller skall i varje pastorat utses elektorer till
det antal som motsvarar i pastoratet placerade pastorsadjunkter.
Dessutom skall i varje kontrakt det pastorat som har det största
antalet röstberättigade kyrkomedlemmar utse elektorer till det antal
som motsvarar i kontraktet placerade kontraktsadjunkter.
1988 års kyrkomöte: Kyrkomötet har föreslagit att stiftsfullmäktige skall
utse elektorer till det antal som motsvarar i stiftssamfälligheten inrättade
tjänster som stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt och pastorsadjunkt (KL
1988:4, kskr. 2).
Promemorieförslagen: Den första promemorian lägger fram samma för-
slag som 1988 års kyrkomöte.
I den andra promemorian föreslås att lekmännens valkorporation i
stiftet skall utses på samma sätt och till samma antal som elektorerna vid
val av stiftsfullmäktige (bilaga 11—14).
Remissinstanserna är av delade meningar i fråga om det förslag i prome-
morian som innebär att stiftsfullmäktige skall utse elektorer. Det tillstyrks
av flera domkapitel och stiftsstyrelser samt av Svenska kyrkans centralsty-
relse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Domkapitlet
i Strängnäs anser att det vore olyckligt om ett organ, som är tillsatt för helt
andra uppgifter, skulle välja elektorer vid biskopsval.
Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Uppsala vill att stiftsstyrelsen får välja
elektorer eftersom det är glest mellan stiftsfullmäktiges sammanträden.
Promemorieförslaget om en separat valkorporation för lekmännen, ut-
sedd på samma sätt som elektorerna för stiftsfullmäktige, har avstyrkts av
flertalet remissinstanser.
1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s.
103-107, 2KL 1991:1 avsnitt 17, kskr. 11).
Skälen för regeringens förslag: Nuvarande system vid biskopsval i stif-
ten bygger på principen att stiftets präster och ett motsvarande antal
lekmannaelektorer tillsammans förrättar valet.
Prop. 1991/92:85
84
För de i ett pastorat inrättade prästtjänsterna, som har en innehavare Prop. 1991/92: 85
eller som uppehålls med vikarie, får pastoratet utse ett motsvarande antal
elektorer. Denna ordning är rationell och bör bevaras, också om det i
enstaka fall, såsom nämnts, kan uppkomma avvikelser från full paritet
mellan präster och lekmän på grund av förändringar i den prästerliga
tjänsteorganisationen eller en tillfällig vakans på en prästtjänst.
Det finns emellertid därutöver tjänster som stifts- eller kontraktsadjunk-
ter i stiften, vilkas innehavare får rösta vid biskopsvalet, men för vilka inte
ett motsvarande antal lekmannaelektorer utses enligt nu gällande bestäm-
melser. De utgjorde tidigare bara ett fåtal i varje stift, varför en bristande
balans också här mellan prästernas och lekmännens röster kunde anses
vara av marginell betydelse för valutgången. Under senare tid har emeller-
tid antalet inom stiften inrättade tjänster som stifts- eller kontraktsadjunkt
ökat avsevärt. Ger man dessutom nu pastorsadjunkterna rösträtt, måste
särskilda åtgärder vidtas för att åstadkomma en rimlig balans mellan de
båda väljargrupperna.
Mot förslaget i den första promemorian, att låta stiftsfullmäktige utse
lekmannaelektorer till det antal som motsvarar de i stiftssamfälligheten
inrättade tjänsterna som stifts-, kontrakts- och pastorsadjunkt, har i några
remissyttranden anförts principiella och praktiska invändningar. Vi delar
tveksamheten till det framlagda förslaget. Elektorerna skall ju företräda
lekmännen i stiftets församlingar och pastorat. Det är därför enligt vår
mening mindre lämpligt att de utses av stiftsfullmäktige, som ju är ett
organ på stiftsplanet, utsett genom indirekta val och — som Domkapitlet i
Strängnäs påpekat — för helt andra ändamål. Den i sin tur av stiftsfullmäk-
tige valda stiftsstyrelsen får av samma skäl anses vara ännu mindre lämpad
att utse lekmannaelektorerna.
Enligt nuvarande ordning, som i denna del avses behållas, utser varje
pastorat elektorer till det antal som motsvarar de i pastoratet inrätta-
de prästtjänster som är besatta eller uppehålls av vikarie. Tjänster som
pastorsadjunkt räknas visserligen som stiftsprästtjänster och inrättas for-
mellt i stiftssamfälligheten, men domkapitlet förordnar innehavare och
placerar dem i de pastorat där de skall tjänstgöra. Från pastoratets syn-
punkt utgör pastorsadjunkten i praktiken en förstärkning av den präster-
liga arbetskraften i pastoratet. När domkapitlet har placerat en pastorsad-
junkt i ett pastorat, kan det därför förefalla naturligt att det pastoratet
också får utse ytterligare en elektor som motsvarar den prästtjänsten.
När det sedan gäller att utse elektorer till ett antal som motsvarar de i
stiftet inrättade tjänsterna som kontraktsadjunkt borde också detta enligt
vår mening ske där prästen utövar sin tjänst, alltså i kontrakten. Det finns
emellertid inte något legalt representativt organ på kontraktsplanet, varför
man här måste söka en annan lösning.
Vi anser, att det också här är på den lokala nivån som man bör förankra
valet. Att låta alla pastoraten i ett kontrakt samverka vid ett elektorsval
skulle dock bli alltför omständligt. Vi föreslår därför att elektorer motsva-
rande antalet i kontraktet placerade kontraktsadjunkter får utses av ett av
kontraktets pastorat.
Det kunde ligga nära till hands att låta det pastorat där kontraktsprosten
85
har sin församlingstjänst utse elektor i dessa fall. Emellertid är det inte Prop. 1991/92:85
ovanligt att det i första hand är hos en kontraktsprost som domkapitlet
väljer att placera en pastorsadjunkt. Det pastoratet får ju då enligt vårt
tidigare förslag utse en elektor av det skälet. Därtill kommer att det är långt
ifrån säkert att kontraktsprostens pastorat är ett av de större i kontraktet
och därmed särskilt representativt.
Enligt vår mening är det då rimligare att låta det pastorat i kontraktet
som har det största antalet röstberättigade kyrkomedlemmar utse också
den eller de elektorer som behövs för att svara mot antalet i kontraktet
placerade kontraktsadjunkter.
Med vad vi nu har föreslagit är det bara de i stiftet inrättade stiftsad-
junktstjänsterna som det skulle återstå att uppväga med ett motsvarande
antal lekmän. Vi har emellertid i avsnitt 10.2.2 föreslagit, att stiftsstyrel-
sens ledamöter skall få rösta tillsammans med domkapitelsledamöterna
vid biskopsvalet. Därmed tillkommer ett antal lekmannaväljare, som kan
antas ungefär motsvara antalet stiftsadjunkter. Någon ytterligare åtgärd för
att åstadkomma balans mellan väljargrupperna behövs därför inte enligt
vår bedömning. Som vi också tidigare har anfört, kan man med behållande
av nuvarande metod att utse lekmannaelektorer i pastoraten ändå aldrig
uppnå en garanti för ett exakt lika antal präster och lekmän i den valkor-
poration som sammanträder på dagen för valet. De marginella avvikelser
från en total jämvikt som det kan bli fråga om torde dock inte påverka
valutgången.
10.2.4 Val av ärkebiskop
Regeringens förslag: Vid val av ärkebiskop skall röstvärdena för de
tre kandidaterna på förslaget från Uppsala stift sänks till 4, 2 och 1.
Promemorieförslagen överensstämmer med regeringens förslag.
I båda promemoriorna föreslås emellertid också att kretsen av röstberät-
tigade präster i Uppsala stift vid val av ärkebiskop utvidgas till att omfatta
präster som är anställda hos vissa rikskyrkliga organ.
I den andra promemorian föreslås vidare att ledamöterna i svenska
kyrkans centralstyrelse skall utgöra en egen valkorporation vid ärkebiskops-
val och inte som nu ingå i valkorporationen for Uppsala stift (bilaga
11—14).
Remissinstanserna tillstyrker genomgående den i promemorian före-
slagna reduceringen av röstvärdena för Uppsala stift. När det gäller utvidg-
ning av kretsen av röstberättigade präster vid ärkebiskopsval framförs
förslag om att även präster hos en del andra rikskyrkliga organ skulle få
rösträtt. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund avvisar be-
stämt tanken på att ledamöterna i Svenska kyrkans centralstyrelse skulle
utgöra en egen valkorporation, vilket skulle bryta mot Svenska kyrkans
traditionella uppbyggnad som stiftskyrka.
86
1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens forslag (RegSkr 1990:1 s.
107-109, 2KL 1991:1 avsnitt 17, kskr. 11).
Skälen för regeringens förslag: Från och med den 1 oktober 1990 finns i
Uppsala stift inrättad en tjänst som biträdande biskop med uppgift att
avlasta ärkebiskopen en del av hans arbetsbörda i stiftet. Innehavaren av
den nya tjänsten utses genom val i Uppsala stift i samma ordning som
gäller for biskopsval i övriga stift. Därmed har Uppsala stift fått en egen
biskopstjänst, medan ärkebiskopen i högre grad än tidigare kan fullgöra
uppgifter inom den rikskyrkliga organisationen och som den främste
företrädaren utåt för Svenska kyrkan i dess helhet. Samtidigt behåller han
sin ställning som biskop och stiftschef i Uppsala stift.
I detta nya läge finns det anledning att överväga om inte Uppsala stifts
påverkan på valet av ärkebiskop bör minska till förmån för Svenska kyrkan
i övrigt. Nuvarande beräkning av röstvärden för de olika stiftens kandida-
ter garanterar att Uppsala stift alltid får med någon av sina kandidater på
förslaget till tjänsten. I promemoriorna har föreslagits att röstvärdena för
Uppsala stifts del sänks från 6, 3 och 2 till 4, 2 och 1. Förslaget har
tillstyrkts av samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan, däribland
ärkebiskopen samt domkapitlet och stiftsstyrelsen i Uppsala stift. Vi an-
sluter oss därför till det framlagda förslaget i denna del.
Vad beträffar förslagen att utvidga kretsen av röstberättigade präster vid
ärkebiskopsvalet till att omfatta anställda hos olika rikskyrkliga organ, är
vi med hänvisning till vad som tidigare har anförts om vilka präster som
bör ha rösträtt vid biskopsvalen i övriga stift inte beredda att vidga kretsen
till att omfatta anställda hos några enskilda organ. Till detta kommer att
anställningarna inom den rikskyrkliga organisationen ofta kan vara tidsbe-
gränsade eller i varje fall inte av samma varaktighet som man i de flesta fall
har anledning att räkna med när det gäller prästernas tjänsteinnehav inom
ett stift.
Lekmän och präster inom Svenska kyrkan i stort får vid ärkebiskopsva-
let anses företrädda av domkapitlens röster. Vi anser inte att det har
anförts tillräckliga skäl för att Svenska kyrkans centralstyrelse också skulle
uppträda som egen valkorporation. Dess ledamöter har ju möjlighet att
avge sina röster vid valet i Uppsala stift. I denna del föreslår vi alltså inte
någon ändring.
Prop. 1991/92:85
87
Regeringens förslag: När församlingsdelegerade utses första gången
skall de i samfälligheten ingående församlingarna också kunna be-
stämma att ersättare skall utses för ledamöterna i delegerade.
De föreslagna bestämmelserna tas in i 15 kap. 2 § i den nya
kyrkolagen.
1991 års kyrkomötets förslag överensstämmer med regeringens förslag i
fråga om församlingarnas rätt att besluta om att ersättare skall kunna utses
första gången församlingsdelegerade skall väljas. Kyrkomötet föreslår
också att ersättarena skall utses till det antal som församlingarna eller
delegerade bestämmer (RegSkr 1990:1 s. 153 och 154, 1KL 1991:1 avsnitt
4.2, kskr. 13).
Gällande ordning: I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas
beslutanderätten av församlingsdelegerade, om samfälligheten inte är to-
tal.
Av 4 kap. 1 § församlingslagen följer att församlingsdelegerade själva
beslutar om antalet ledamöter och huruvida ersättare skall utses för leda-
möterna. Om ersättare utses, skall de utses till lika stort antal som ledamö-
terna.
När delegerade skall utses första gången bestäms antalet ledamöter av
församlingarna eller av länsstyrelsen, om församlingarna inte är överens.
Församlingarna kan dock inte besluta om att ersättare skall utses för
ledamöterna i delegerade.
Skälen för regeringens förslag: Ersättare i församlingsdelegerade kunde
före år 1989 bara utses i Stockholms kyrkliga samfällighet. Genom försam-
lingslagen slopades de särskilda bestämmelserna för Stockholms kyrkliga
samfällighet samtidigt som i lagen togs in nya föreskrifter om ett fakultativt
system med ersättare i församlingsdelegerade. 1 propositionen (prop.
1987/88:31 s. 265) angavs som skäl för ett sådant system följande:
”1 de samfälligheter som består av ett större antal församlingar kan det
vara en olägenhet att suppleanter saknas i församlingsdelegerade. Om
antalet ledamöter i församlingsdelegerade i en sådan samfällighet är litet,
kan det vara så att endast någon eller några få ledamöter är valda från de
mindre församlingarna i samfälligheten. Om många förtroendevalda är
förhindrade att fullgöra sitt uppdrag i ett beredskaps- eller krigsläge, kan
därför den situationen uppstå att alla församlingarna inte blir represente-
rade i samfällighetens beslutande organ. Det är lämpligt att suppleanter
även under fredstid kan utses för församlingsdelegerade. Det bör därför
finnas en möjlighet för församlingsdelegerade att besluta att suppleanter
skall finnas för ledamöterna i församlingsdelegerade. Antalet suppleanter
bör därvid alltid vara detsamma som antalet ledamöter.”
Den nu gällande ordningen medger inte att ersättare kan väljas redan första
gången som församlingsdelegerade utses. Vi delar kyrkomötets uppfattning
Prop. 1991/92:85
88
att denna ordning inte är tillfredsställande. Vi föreslår därför att första Prop. 1991/92:85
gången församlingsdelegerade utses skall de i samfälligheten ingående
församlingarna kunna besluta om att för ledamöterna i delegerade skall
utses ersättare.
Det bör enligt vår mening vara fullt tillräckligt att, såsom enligt nuva-
rande ordning, varje församling i samfälligheten utser en ersättare för varje
ledamot i församlingsdelegerade. Kyrkomötet har inte särskilt motiverat
sitt önskemål att kunna fastställa antalet ersättare på något annat sätt. Vi
föreslår därför ingen ändring i denna del.
De föreslagna bestämmelserna bör tas in i 15 kap. 2 § i den nya kyrko-
lagen.
Regeringens förslag: Domkapitlet skall utse en präst att vara leda-
mot och en annan präst att vara dennes ersättare i indelningsdelege-
rades arbetsutskott.
De föreslagna bestämmelserna tas in i 9 kap. 15 § i den nya
kyrkolagen.
1991 års kyrkomöte föreslår att kyrkoherden i pastoratet eller, om indel-
ningsändringen berör flera pastorat, någon av kyrkoherdarna i berörda
pastorat skall vara självskriven ledamot i indelningsdelegerades arbetsut-
skott (1 KL 1991:9 avsnitt 4.1, kskr. 13).
Skälen för regeringens förslag: Vid ett beslut om indelningsändring eller
samfällighetsbildning kan förordnas att den nya församlingen eller samfal-
ligheten skall företrädas av kyrkliga indelningsdelegerade till dess att
indelningsändringen eller samfällighetsbildningen träder i kraft. Kyrkliga
indelningsdelegerade skall välja ett arbetsutskott, som består av minst fem
ledamöter. Arbetsutskottets funktion motsvarar kyrkorådets i en försam-
ling.
Kyrkoherden är självskriven ledamot i kyrkorådet och numera också i
tillsättningsnämnden. Kyrkoherdens ställning i indelningsdelegerade är
emellertid i gällande rätt begränsad till en rätt att närvara vid delegerades
överläggningar, dock inte i besluten.
Vi delar i princip 1991 års kyrkomötes (kskr. 13) uppfattning att den
prästerliga ämbetslinjen bör vara företrädd också i uppbyggnadsskedet av
ett nytt pastorat eller en ny samfällighet. Vi föreslår därför att det i
indelningsdelegerades arbetsutskott alltid skall ingå en kyrkoherde eller
någon annan präst från företrädesvis något av de pastorat som berörs av
indelningsändringen. Domkapitlet bör utse prästledamoten och en präst
som ersättare för denne. Bestämmelser om detta bör tas in i 9 kap. 15 § i
den nya kyrkolagen.
89
Prop. 1991/92:85
Regeringens forslag: För ärkebiskopen som ledamot i Svenska kyr-
kans centralstyrelse skall det finnas en biskop som ersättare. Ersät-
taren utses av kyrkomötet efter förslag av ärkebiskopen.
De föreslagna bestämmelserna tas in i 29 kap. 8 § i den nya
kyrkolagen.
Kyrkomötets förslag överensstämmer med regeringens förslag (2KL
1991:1 avsnitt 8, kskr. 11).
Skälen för regeringens förslag: Ärkebiskopen är självskriven ledamot i
Svenska kyrkans centralstyrelse. Till skillnad från övriga ledamöter i
centralstyrelsen skall inte någon ersättare utses för ärkebiskopen.
1991 års kyrkomöte (kskr. 11) har ansett att det i likhet med att det i dag
finns en särskild ersättare för biskopen i stiftsstyrelsen bör finnas en
ersättare för ärkebiskopen i Svenska kyrkans centralstyrelse. Kyrkomötets
förslag innebär att ämbetet blir företrätt i centralstyrelsen också om ärke-
biskopen har förhinder att närvara. Vi vill inte motsätta oss kyrkomötets
förslag, utan föreslår att det skall finnas en ersättare till ärkebiskopen i
centralstyrelsen. Ersättaren skall vara biskop och utses av kyrkomötet efter
förslag av ärkebiskopen. Valet bör avse centralstyrelsens mandatperiod.
Ärkebiskopen är också självskriven ordförande i centralstyrelsen. Något
behov av att ärkebiskopens ersättare också skall inträda som ordförande
föreligger inte. Ärkebiskopens ersättare bör därför bara träda in som
ledamot. Detta motsvarar den ordning som gäller för stiftsstyrelsen.
Bestämmelser om ärkebiskopens ersättare bör tas in i 29 kap. i den nya
kyrkolagen. Ärkebiskopens ersättare bör kunna utses redan av 1992 års
kyrkomöte. Bestämmelserna bör därför träda i kraft redan den 1 augusti
1992 (se avsnitt 13).
Regeringens bedömning: Reglerna om sammansättningen av Kyrko-
mötets besvärsnämnd behöver för närvarande inte ändras.
1991 års kyrkomöte: Kyrkomötet föreslår att Kyrkomötets besvärs-
nämnd skall utökas med ytterligare en ledamot och en ersättare för denne
(RegSkr 1990:1 s. 182 och 183, 2KL 1991:1 avsnitt 7, kskr. 11).
90
Besvärsnämndens uppgifter
Den 1 januari 1986 infördes en ny ordning för överprövning av Svenska
kyrkans centralstyrelses beslut. Samtidigt inrättades Kyrkomötets besvärs-
nämnd som en myndighet under kyrkomötet (prop. 1984/85:165, KU
1985/86:4, rskr 9; SFS 1985:892).
De beslut av centralstyrelsen som är överklagbara och som inte skall
överklagas i någon annan ordning kan överprövas av Kyrkomötets besvärs-
nämnd. Det är närmast fråga om sådana beslut av centralstyrelsen som
avser tjänstledighet m.m. för personal som är anställd av centralstyrelsen.
Den 1 juli 1989 infördes en ny ordning för överklagande av Ansvars-
nämndens för biskopar och domkapitlens beslut i frågor om att skilja
någon från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet eller att för viss tid
förklara någon obehörig att utöva denna. Beslut i sådana frågor kan
överprövas av Kyrkomötets besvärsnämnd som sista instans (prop.
1987/88:31, KU 30, rskr. 181; SFS 1988:186).
Besvärsnämndens sammansättning
Kyrkomötets besvärsnämnd bestod från början av en ordförande, som
skulle vara domare eller ha varit domare, och fyra inom kyrkomötet valda
ledamöter. Ordföranden kunde utses såväl inom som utom kyrkomötet.
I samband med att besvärsnämndens uppgifter utökades den 1 juli 1989
ändrades också nämndens sammansättning. Besvärsnämnden skall nu-
mera bestå av sex ledamöter. Något krav på att ledamöterna skall väljas
inom kyrkomötet finns inte längre.
Av besvärsnämndens ledamöter skall ordföranden och vice ordföranden
vara eller ha varit ordinarie domare. Sedan den 1 juli 1990 gäller också att
en av ledamöterna skall vara biskop (prop. 1989/90: 101, KU35, rskr. 278;
SFS 1990:299).
Ordförande, vice ordföranden och biskopen i besvärsnämnden skall
väljas särskilt, men kan liksom de övriga tre ledamöterna utses såväl inom
som utom kyrkomötet.
Skälen för regeringens bedömning: Dåvarande regeringen beslöt den 7
mars 1991 (dnr C90/1765/KY) att inte vidta någon åtgärd med anledning
av en begäran från 1990 års kyrkomöte (2KL 1990:4, kskr. 6) om att utöka
Kyrkomötets besvärsnämnd med ytterligare en ledamot. 1991 års kyrko-
möte (KMot 1991:68, 2KL 1, kskr. 11) har på nytt framfört samma
önskemål i fråga om besvärsnämndens sammansättning.
Kyrkomötet har som skäl för att utöka antalet ledamöter i besvärsnämn-
den anfört att bara de ledamöter i besvärsnämnden som kan väljas utan
begränsning till viss kategori kan sägas representera kyrkomötet. Dessa
representanter för kyrkomötet bör inte kunna överröstas genom ordföran-
dens utslagsröst.
Vid 1987 års kyrkomöte behandlades också frågan om besvärsnämndens
sammansättning och kompetensen hos ledamöterna. Kyrkolagsutskottet
anförde då i denna del bl.a. följande (mot. 1987:93, KL 9, kskr. 12):
91
”Enligt utskottets mening är det av stor betydelse att besvärsnämnden får
erforderlig juridisk och teologisk kompetens för att som slutinstans hand-
lägga frågor om förlust m.m. av prästämbetet. För att tillförsäkra nämnden
en sådan kompetens bör kyrkomötet kunna välja ledamöter även utanför
kretsen av kyrkomötesledamöter.---Enligt utskottets mening får det
förutsättas att kyrkomötet väljer ledamöter så att nämnden får den kom-
petens som behövs.”
Vi kan inte dela den uppfattningen att vissa ledamöter i besvärsnämnden,
t.ex. en domare eller en biskop vald bland kyrkomötets ledamöter, skulle
kunna anses i någon mindre mån representera kyrkomötet än andra leda-
möter, t.o.m. valda utom kyrkomötet.
Eftersom centralstyrelsen inte har några egna anställda är besvärsnämn-
dens egentliga uppgift i dag att pröva vissa överklaganden i fråga om det
kyrkliga ämbetet. Enligt 48 § lagen om kyrkomötet skall besvärsnämnden i
dessa frågor tillämpa bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om om-
röstning i brottmål. Det innebär att den lindrigaste meningen skall gälla
vid lika röstetal. Omröstningsreglerna utgör därför inte något skäl att ändra
besvärsnämndens sammansättning.
Mot bakgrund av det anförda gör vi den bedömningen att någon lagänd-
ring med anledning av kyrkomötets framställning i fråga om besvärsnämn-
dens sammansättning inte behövs. De nuvarande bestämmelserna i lagen
om kyrkomötet bör därför oförändrade i sak tas in 31 kap. 2 § i den nya
kyrkolagen.
Regeringens förslag: Tjänsten som kyrkoherde och tjänster som
komminister i ett nybildat pastorat skall kunna tillsättas av indel-
ningsdelegerades arbetsutskott.
Tjänster som komminister i en samarbetskyrka mellan Svenska
kyrkan och något annat samfund eller liknande skall tillsättas av
domkapitlet.
De föreslagna bestämmelserna tas in i 33 kap. 13 och 14 §§ i den
nya kyrkolagen.
1991 års kyrkomötes förslag motsvarar i huvudsak regeringens förslag
(2KL 1991:1 avsnitt 13, kskr 11).
Skälen för regeringens förslag
Tillsättning av prästtjänster i ett nybildat pastorat
Av 5-9 §§ prästanställningslagen följer att prästtjänsterna i ett nybildat
pastorat tillsätts av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden. Detta organ
träder dock i funktion först sedan indelningsändringen har trätt i kraft.
När ett nytt pastorat bildas är det emellertid en stor fördel att pastoratets
Prop.1991/92:85
92
präster kan tillträda sina tjänster så snart som möjligt efter det att indel- Prop. 1991/92: 85
ningsändringen har trätt i kraft.
Vi anser därför i likhet med kyrkomötet att det bör finnas en möjlighet
att tillsätta prästtjänster i ett nybildat pastorat också innan indelningsänd-
ringen har trätt i kraft.
Vi har i avsnitt 11.2 föreslagit att en präst alltid skall ingå som ledamot
i indelningsdelegerades arbetsutskott. Arbetsutskottet får därigenom en
med kyrkorådet och tillsättningsnämnden motsvarande sammansättning.
Vi förutsätter vidare att de av indelningsändringen berörda församlingarna
normalt finns representerade i arbetsutskottet. Enligt vår bedömning är
därför indelningsdelegerades arbetsutskott ett lämpligt organ att ge uppgif-
ten att tillsätta tjänsten som kyrkoherde och eventuella tjänster som
komminister i det nybildade pastoratet. Bestämmelser om detta bör tas in
i 33 kap. 13 § i den nya kyrkolagen.
Tillsättning av tjänster som komminister i samarbetskyrka
Tjänster som komminister i en samarbetskyrka tillsätts enligt 12 § prästan-
ställningslagen av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-
mer. Bestämmelsen har sin bakgrund i att Svenska kyrkan utöver samar-
bete med Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen också samverkar i samarbets-
kyrkor med andra samfund eller sammanslutningar och att det därför anses
som en lämplig ordning att regeringen fastställer regler för tjänstetillsätt-
ningen (se prop. 1987/88:31 s. 148).
Regeringen har inte använt sig av möjligheten att tillsätta tjänster i en
samarbetskyrka. I stället har denna uppgift lämnats över till domkapitlet i
det stift där samarbetskyrkan finns med stöd av föreskrifter i 25 § prästan-
ställningsförordningen.
Mot denna bakgrund är det enligt vår mening en bättre ordning att, i
likhet med vad som gäller för övriga prästtjänster, redan i lagen ange att
domkapitlet skall tillsätta för komministertjänster i samarbetskyrkor.
En bestämmelse om att domkapitlet skall tillsätta komministertjänster i
en samarbetskyrka bör därför tas in i 33 kap. 14 § i den nya kyrkolagen.
Det är regeringen som i en förordning föreskriver om behörighetspröv-
ningen och om möjligheterna för samarbetskyrkans parter att yttra sig
inför ett tillsättningsbeslut.
93
Regeringens förslag: Den som i Svenska kyrkans ordning har vigts
till det kyrkliga ämbetet som präst har tystnadsplikt i fråga om
uppgifter som han eller hon har erfarit under bikt eller själavårdande
samtal.
Bestämmelserna om tystnadsplikt tas in i 36 kap. i den nya
kyrkolagen.
Bestämmelserna om s.k. åtvarning i 7 kap. 3 § i 1686 års kyrkolag
förs inte över till den nya kyrkolagen.
Kyrkoförfattningsutredningens förslag motsvarar delvis regeringens för-
slag (betänkandet del 1 s. 78).
Remissinstanserna: Utredningens förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av remissinstanserna.
1991 års kyrkomöte föreslår att tystnadsplikten skall omfatta den som i
Svenska kyrkans ordning har vigts till biskop, präst, diakon eller diako-
nissa. Kyrkomötet föreslår vidare att bestämmelsen i 7 kap. 3 § i 1686 års
kyrkolag om åtvarning förs in i den nya kyrkolagen (RegSkr 1990:1 s. 185
och 186, 2KL 1991:1 avsnitt 11, kskr. 11).
Bakgrund: Genom lagen (1979:926) om tystnadsplikt för präst inom
svenska kyrkan har den som är prästvigd i Svenska kyrkan tystnadsplikt i
fråga om vad han har erfarit under enskilt skriftermål eller under själavår-
dande samtal i övrigt.
1979 års lag ersatte föreskrifterna i 7 kap. 2 § i 1686 års kyrkolag till den
del dessa innehöll föreskrifter om tystnadsplikt. Nämnda bestämmelse i
1686 års kyrkolag hade följande lydelse:
”När synden är så hemlig, att hon ingen annan än Gud och syndaren eller
flera i synden delaktiga kunniga är, och syndaren för prästen henne
bekänner och ångrar samt bättring lovar, då skall han avlösas, och ingen
prästman må en sådan syndare och hans brott röja vid livsstraff till
görande. Utkommer något sådant av prästen eller någon, som står på lur,
det skall aldrig äga vitsord, och en sådant lurant skall, ävensom prästen,
straffas till livet.”
Den som bryter mot tystnadsplikten enligt 1979 års lag kan dömas för brott
mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Den som har tystnadsplikt enligt 1979 års lag omfattas — vare sig den
prästvigde innehar en anställning som präst eller inte — av förbudet att
vittna enligt 36 kap. 5 § rättegångsbalken. Samma förbud att vittna gäller
också präster inom andra trossamfund än Svenska kyrkan eller den som
inom ett sådant samfund intar motsvarande ställning. Vittnesförbudet
omfattar sådana uppgifter som prästen har erfarit under bikt eller själavår-
dande samtal i övrigt.
Den som underlåter, om det kan ske utan fara för honom själv eller
någon av hans närmaste, att i tid anmäla eller annars avslöja ett brott som
är å färde, kan dömas till straff enligt 23 kap. 6 § brottsbalken. Underlåten-
Prop. 1991/92:85
94
heten är straffbar bara i fråga om sådana allvarligare brott såsom mord,
dråp, grov misshandel, människorov, rån, högförräderi och spioneri, där
det särskilt föreskrivs en skyldighet att avslöja brottet.
För präster i Svenska kyrkan gäller fortfarande bestämmelserna i 7 kap.
3§ i 1686 års kyrkolag om s.k. åtvarning. Bestämmelsen har följande
lydelse:
”Ifall någon ångerfull och botfärdig syndare bekänner, att han eller flera
med honom hava för händer något crimen laesae majestatis emot Oss och
Vårt kungl. hus till liv och välfärd eller något förrädligt uppsåt emot
fäderneslandet eller någon brand, något mord och förgift emot några i
gemen eller en i synnerhet, så skola prästerna noga och väl utleta omstän-
digheterna samt råda och förmana syndaren att själv giva det Våra ämbets-
män på orten tillkänna eftersom Vi en sådan, som sitt onda uppsåt således
upptäcker och ångrar, härmed försäkra om tillgift och befrielse från straf-
fet, där han dem, som med honom i råd och död varit hava, uppenbarar
och angiver. Kan han ej därtill övertalas, då måste prästerna dem, som
vederbör, tidigt och försiktligen om saken åtvarna, att de taga sig för
skadan till vara; men icke må någon lärare tvingas att röja personen.”
Skälen for regeringens förslag
Tystnadsplikt inom Svenska kyrkan
En i de flesta fall avgörande förutsättning för att ett själavårdande samtal
skall bli meningsfullt är att det som kommer fram där stannar mellan
samtalsparterna. För präster i Svenska kyrkan gäller därför tystnadsplikt i
fråga om vad de har erfarit under sådana samtal. Emellertid deltar också
andra än präster i den själavårdande verksamheten inom Svenska kyrkan.
Genom en ny bestämmelse, 7 kap. 33 §, i sekretesslagen (SFS 1991:1874)
har från och med den 1 januari 1992 skapats ett lagstadgat sekretesskydd
också inom Svenska kyrkans församlingsverksamhet. Sekretesskyddet har
därvid inte knutits till vissa befattningshavare utan till en viss verksamhet.
Själavårdande och diakonal verksamhet samt barn- och ungdomsverk-
samhet har i den nya sekretessbestämmelsen fått den sammanfattande
benämningen församlingsvårdande verksamhet. Med församlingsvår-
dande verksamhet förstås i detta sammanhang dels den rent själavårdande
verksamheten, dels sådan diakonal verksamhet och sådan barn- och ung-
domsverksamhet som normalt motsvaras av verksamhet inom socialtjäns-
ten.
Sekretesskyddet har också fått samma omfattning som sekretesskyddet
inom socialtjänsten. Sekretess gäller därför inom Svenska kyrkans försam-
lingsvårdande verksamhet för uppgifter om enskilds personliga förhållan-
den, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon som står honom nära lider men.
Bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt i det allmännas verksam-
het bör i princip samlas i sekretesslagen. Särregleringen i 1979 års lag
motiveras av att den som är prästvigd i Svenska kyrkans ordning är ålagd
en absolut tystnadsplikt oavsett om denne har ställning som offentlig
funktionär eller inte. Dessa skäl för en särreglering gäller fortfarande.
Prop. 1991/92:85
95
Bestämmelserna om tystnadsplikt tor prästvigda har en naturlig anknyt-
ning till de bestämmelser om biskops- och prästtjänster i Svenska kyrkan
som vi föreslår skall tas in i den nya kyrkolagen (jfr avsnitt 4.8). Bestäm-
melserna i 1979 års lag bör därför i sak oförändrade tas in i 36 kap. 1 § i den
nya kyrkolagen.
Såväl 1989 och 1991 års kyrkomöten (kskr. 1989:3 och 1991:11) har
begärt att den absoluta tystnadsplikten för prästvigda utvidgas till att
omfatta alla som vigts i Svenska kyrkans ordning, dvs. också biskopar,
diakoner och diakonissor.
Enligt den praxis som tillämpas inom Svenska kyrkan biskopsvigs bara
den som dessförinnan är prästvigd. Samtliga biskopar i Svenska kyrkan
omfattas därför av den absoluta tystnadsplikten enligt 1979 års lag. Där-
emot faller de som är diakon- eller diakonissvigda utanför lagens tillämp-
ning.
Kyrkomötet har inom ämnet det kyrkliga ämbetet inte ännu meddelat
några föreskrifter om bl.a. innebörden av de olika vigningarna i Svenska
kyrkans ordning. I Den Svenska kyrkohandboken I har kyrkomötet där-
emot föreskrivit att den kyrkliga handlingen bikt och därmed sammanhö-
rande själavårdande samtal bara får ledas av en präst.
Den nyligen införda bestämmelsen i 7 kap. 33 § sekretesslagen innebär
att inte bara präster utan även diakoner, diakonissor och andra anställda
inom Svenska kyrkans församlingsvårdande verksamhet har tystnadsplikt
i fråga om uppgiftr om enskildas personligas förhållanden som de inom
ramen för sin anställning har fått del av. Tystnadsplikt för sådana uppgifter
gäller också efter att sådana befattningshavare har lämnat sina anställ-
ningar i Svenska kyrkan. Något behov att utsträcka tystnadsplikten till
uppgifter som t. ex. en diakon får del av när han inte tjänstgör i Svenska
kyrkans församlingsvårdande verksamhet har inte kommit fram. Vi är
därför inte beredda att tillmötesgå kyrkomötets önskemål i denna del.
Prästers skyldighet att ”åtvarna ”
1 kap. 3 § i 1686 års kyrkolag ålägger, som tidigare nämnts, en präst som får
reda på att någon planerar att begå vissa allvarligare brott att, om prästen
inte kan övertala personen att avstå, varna den som brottet riktar sig mot.
Prästen kan dock inte tvingas att avslöja personen. Eftersom brottsbalken
straffbelägger underlåtenhet att avslöja vissa allvarligare brott, har 1991
års kyrkomöte (kskr. 11) ansett det nödvändigt — för att inte inskränka
tystnadsplikten for prästerna — att i den nya kyrkolagen tas in en bestäm-
melse som motsvarar 7 kap. 3 § i 1686 års kyrkolag.
Enligt vår bedömning har bestämmelserna i 23 kap. 6 § brottsbalken om
underlåtenhet att avslöja brott företräde framför den handlingsregel om
åtvarning som finns i 7 kap. 3 § i 1686 års kyrkolag.
För att undgå straff enligt brottsbalken för underlåtenhet att avslöja ett
brott torde det vara tillräckligt att prästen avslöjar det tilltänkta brottet
genom t.ex. ett meddelande till den som hotas av brottet. Vidare torde
vittnesförbudet i 36 kap. 5 § rättegångsbalken hindra prästen att — inom
Prop. 1991/92:85
96
ramen for sin tystnadsplikt — tvingas avslöja den person som avser att Prop. 1991/92:85
utföra det tilltänkta brottet.
Ett upphävande av den nuvarande bestämmelsen om åtvarning innebär
alltså enligt vår bedömning att tystnadsplikten för präster inte inskränks på
det sätt som kyrkomötet har gjort gällande. Vi föreslår därför, i likhet med
kyrkoförfattningsutredningen, att bestämmelsen om åtvarning i 7 kap. 3 §
i 1686 års kyrkolag inte förs över till den nya kyrkolagen.
Regeringens bedömning: Medlemskap i Svenska kyrkan skall inte
ställas upp som ett allmänt behörighetsvillkor för anställningar som
kyrkomusiker.
1991 års kyrkomötet: Kyrkomötet begär att i den nya kyrkolagen tas in
en bestämmelse om att medlemskap i Svenska kyrkan skall vara ett
behörighetskrav för innehav av kyrkomusikertjänster (RegSkr 1990:1 s.
202-205, 1KL 1991:9 avsnitt 4.4, kskr. 13).
Skälen för regeringens bedömning: I 9 — 11 §§ lagen om kyrkomusiken i
svenska kyrkan finns bestämmelser om behörighet till kyrkomusikertjän-
ster. I lagen föreskrivs inte något allmänt behörighetsvillkor.
1991 års kyrkomöte (1KL 1991:9, kskr. 13) begär emellertid att medlem-
skap i Svenska kyrkan skall ställas upp som villkor för att någon skall
kunna inneha en tjänst som organist eller kantor. Motsvarande önskemål
framförde 1988 års kyrkomöte (Mot 1988:18, KUb 1, kskr. 13) men det
föranledde då inte någon lagstiftning (prop. 1987/88:144, 1988/89: KrU6,
rskr. 77).
Kulturutskottet (KrU6 s. 13) anförde som skäl mot en lagstiftning bl.a.
att reglerna om medlemskap övervägs inom Svenska kyrkan. Vidare hän-
visade utskottet till vissa av Svenska kyrkans församlings- och pastorats-
förbund utfärdade rekommendationer. I dessa rekommenderas pastoraten
vid bl.a. ledigförklarande av befattningar inom den verksamhet i försam-
lingarna som avser gudstjänstliv, undervisning, diakoni, evangelisation
samt barn- och ungdomsarbete att ställa krav på att innehavaren av
tjänsten skall vara medlem i Svenska kyrkan. Det innebär att det blir den
enskilda kyrkokommunen som senast vid anställningstillfället skall avgöra
om krav skall ställas på medlemskap i Svenska kyrkan.
Något skäl att nu göra någon annan bedömning i fråga om en författ-
ningsreglering av kravet på medlemskap i Svenska kyrkan föreligger inte.
En författningsreglering torde dessutom kunna innebära att en kategori
anställda lekmän i kyrkokommunerna kommer att särbehandlas på ett inte
önskvärt sätt.
Enligt vår mening bör det också i fortsättning ankomma på den enskilda
kyrkokommunen att bestämma om ett krav på medlemskap skall ställas
upp för den som anställs på en kyrkomusikertjänst. 97
7 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
Regeringens förslag: Någon reglering av kungörelse i kyrka skall inte
finnas vid sidan av kyrkomötets föreskrifter i ämnet.
Församlingarna åläggs att på sina anslagstavlor anslå dom-
kapitlets kungörelse om biskopsval. Bestämmelsen tas in i 45 kap.
13 § i den nya kyrkolagen.
Förslaget innebär i övrigt att tre författningar om kungörande i
kyrka upphävs.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar promemorians förslag utan
erinran.
Gällande ordning: Den grundläggande författningsregleringen om kun-
görande i kyrkan finns i lagen (1942:117) med vissa bestämmelser om
kungörande i kyrka m.m.
1942 års lag föreskrev ursprungligen att kungörelser, som enligt lag eller
annan författning skulle läsas upp i kyrka, i stället skulle kungöras genom
att dess rubrik eller en sammanfattning av dess innehåll anslogs i eller invid
kyrkan före gudstjänsten. Vid kungörandet skulle också tillkännages att
kungörelsen under den följande veckan i sin helhet fanns att tillgå på
pastorsexpedition eller den plats som vederbörande präst bestämt.
I propositionen till 1942 års lag (prop. 1942:26 s. 14) betonades att
förfarandet med kungörelse i kyrka var otidsenligt och att lagen därför
utgjorde ett provisorium i avvaktan på lämpligare former för delgivning. I
samma proposition ställdes också den målsättningen upp att kungörande
bör ske likformigt inom likartade rättsområden.
Genom en ändring (SFS 1968:687) i 1942 års lag om kungörelse i kyrka
m.m. fick regeringen möjlighet att besluta om sättet och platsen för sådant
kungörande som enligt någon annan författning skall ske genom upplä-
sande i kyrka.
Regeringen har meddelat föreskrifter med stöd av 1942 års lag i kungö-
relsen (1970:469) om kungörande i kyrka. Av 1 § i 1970 års kungörelse
framgår att ett anslag som enligt 1 § första stycket i 1942 års lag skall ersätta
kungörande i kyrka för andra än kyrkliga angelägenheter, skall ske ”genom
att kungörelsen hålles tillgänglig viss tid hos kommunstyrelsen i den
kommun som med hänsyn till ändamålet med kungörelsen finnes lämplig
och genom att meddelande härom och om kungörelsens huvudsakliga
innehåll anslås på kommunens anslagstavla”.
År 1947 kompletterades reglerna om kungörande i kyrka genom lagen
(1947:276) om kungörande i kyrka vid förfall för präst. 1947 års lag
föreskriver att en ledamot eller en suppleant i kyrkorådet under vissa
förhållanden vid förfall för prästen får fullgöra prästens åligganden att
kungöra i kyrka om han blivit utsedd därtill.
De borgerliga kommunerna är enligt lagen (1970:462) om vissa anslag
på kommunens anslagstavla skyldiga att anslå en handling som en myndig-
het eller en enskild med stöd av lag eller annan författning vill anslå. Denna
Prop. 1991/92:85
98
form av delgivning är särskilt avsedd som alternativ till kungörelsedelgiv- Prop. 1991/92: 85
ning i mål och ärenden som rör ett flertal intressenter inom ett visst område
(jfr prop. 1970:13 s. 104-113). En motsvarande reglering finns inte för de
kyrkliga kommunerna.
Tillämpningen i dag: Föreskrifter om förfarandet med kungörande i
kyrka har efter hand kommit att mönstras ut ur flertalet författningar som
tidigare innehöll sådana bestämmelser. 1942 års lag har därigenom succes-
sivt avtagit i betydelse.
I dag återstår bara två författningar som innehåller föreskrifter om att
kungörelse skall ske i kyrka, nämligen kungörelsen (1917:250) angående
ströängars utbytande mot annan mark och biskopsvalsförordningen
(1965:486; omtryckt 1990:904).
1917 års kungörelse innehåller föreskrifter om de särskilda förhållanden
som gäller vid indragning av inom kronomark i Norrbottens och Väster-
bottens läns lappmark belägna ströängar. Kungörelsen har — enligt uppgift
från lantmätardistrikten i Norrbotten och Västerbotten — inte tillämpats
under de senaste fyrtio åren.
Enligt 3 § i 1917 års kungörelse skall kallelse till förrättning om utbyte av
ströängar mot annan mark ske bl.a. genom att kungörelsen läses upp i
kyrkan i den församling där fastigheten finns. Med tillämpning av 1970 års
kungörelse om kungörande i kyrka innebär det numera att kungörelsen i
stället skall hållas tillgänglig hos kommunstyrelsen i kommunen och att ett
meddelande om kungörelsens huvudsakliga innehåll skall anslås på kom-
munens anslagstavla.
Förfarandet med kungörande i kyrka enligt 6 § tredje stycket biskops-
valsförordningen tillämpas fortfarande. I 6 § tredje stycket förordningen
föreskrivs att domkapitlets kungörelse om biskopsval skall — förutom att
anslås på varje församlings anslagstavla — uppläsas i samtliga församlings-
kyrkor.
Föreskrifter om kungörelser av kyrkliga angelägenheter inom ramen för
bl.a. Svenska kyrkans gudstjänst meddelas numera med stöd av 7 § lagen
om svenska kyrkan av kyrkomötet i kyrklig kungörelse. Sådana föreskrifter
finns i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1986:3) om antagande av ny kyrko-
handbok för svenska kyrkan (ändrad senast SKFS 1990:3).
Skälen för regeringens förslag
Allmänna utgångspunkter
Vid bedömningen av om en regel behövs eller inte bör man undersöka om
den tillämpas och i så fall om den tjänar sitt syfte. 1942 års lag med
följdförfattningar tillämpas när det i en författning är föreskrivet att kun-
görelsen skall läsas upp i kyrka. I flertal av dessa författningar har emeller-
tid kyrkokungörelse ersatts av andra former för tillkännagivanden. Bety-
delsen av 1942 års lag har därför successivt kommit att urholkas och lagen
är i dag bara tillämplig i fråga om två författningar, av vilka den ena i
praktiken inte längre tillämpas.
99
Kravet på kungörelse i kyrka kan slopas
1917 års kungörelse om ströängar
Reglerna om kungörelseförfarande i 1917 års kungörelse angående ströäng-
ars utbytande mot annan mark bör med fördel kunna ersättas med ett
kallelseförfarandet i enlighet med vad som gäller för rättsområdet i övrigt.
Föreskrifter om ströängar finns i bl.a. lagen (1921:378) om ströängars
indragande till kronan (ändrad senast 1977:683). Enligt 14 § nämnda lag
skall en kallelse till en förrättning sändas till fastighetens ägare. Kallelsen
kan underlåtas, om fastighetsägaren inte har känt hemvist i riket eller han
vistas utom riket. Något krav på att anslå kallelsen på kommunens anslags-
tavla uppställs inte.
Kallelse- och delgivningsförfarandet för ströängar är annars närmast att
jämföra med det något mera omständliga förfarande som allmänt gäller för
fastighetsbildningsförrättning enligt 4 kap. 18-24 §§ fastighetsbildningsla-
gen (1970:988; omtryckt 1971:1035, ändrad senast 1991:1652). Detta
förfarande synes dock mindre väl anpassat till de mera speciella förhållan-
den som avses i 1917 års kungörelse.
För förfarandet enligt 1917 års kungörelse torde det därför vara tillräck-
ligt med att kallelsen till förrättningen sänds till fastighetens ägare, om
denne är bosatt i landet. Det är regeringen som i en förordning skall
meddela föreskrifter om detta.
Biskopsvalsförordningen
Kungörelseförfarandet enligt biskopsvalsförordningen torde ha en reell
betydelse för församlingarna inför ett biskopsval. Det bör dock vara
tillräckligt att domkapitlets kungörelse bara sker på församlingarnas
anslagstavla.
Ett åläggande för den kyrkliga kommunen att anslå domkapitlets kun-
görelse på församlingens anslagstavla måste med hänsyn till bestämmel-
serna i 8 kap. 5 § RF ges i lag Qfr punkt 13 i övergångsbestämmelserna till
RF). Nuvarande regler i ämnet i 4 § andra stycket och 6 § tredje stycket
biskopsvalsförordningen bör lämpligen lämpligen tas in i 45 kap. 13 § i den
nya kyrkolagen, som motsvarar 9 § lagen om biskopsval. De föreslagna
bestämmelserna kan inte anses vara av så grundläggande natur att kyrko-
mötets yttrande krävs.
Någon generell lagreglering behövs inte
Det finns inte anledning att anta att det i framtiden skulle uppkomma
behov av att reglera kungörelse i kyrka på något annat område än Svenska
kyrkans. Kyrkomötet får numera, som tidigare har nämnts, inom ramen
för ämnet Svenska kyrkans gudstjänst meddela föreskrifter om kungörande
i kyrka genom kyrklig kungörelse. Det finns därför inte längre något behov
av en lagreglering.
1942 års lag med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka m.m. och
1947 års lag om kungörande i kyrka vid förfall för präst kan alltså upphä-
Prop. 1991/92:85
100
vas. Detsamma gäller 1970 års kungörelse om kungörande i kyrka, som Prop. 1991/92:85
lämpligen också bör upphävas av riksdagen. Författningarna torde kunna
upphävas utan att kyrkomötets yttrande behöver inhämtas (jfr punkterna 9
och 10 övergångsbestämmelserna till RF). Upphävandet bör anpassas till
ikraftträdandet av den nya kyrkolagen (jfr avsnitt 13).
Regeringens förslag: Den nya kyrkolagen träder i kraft den 1 januari
1993.
Vissa bestämmelser om Svenska kyrkans centralstyrelsen i 29 kap.
7 och 8 §§ samt 30 kap. 1 § i den nya kyrkolagen skall dock träda i
kraft den 1 augusti 1992.
Kyrkoförfattningsutredningen föreslog att den nya kyrkolagen skulle
träda i kraft den 1 januari 1990 (betänkandet del 1 s. 131 —133).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har ingen erinran mot ut-
redningens förslag till tid och sätt för genomförandet av reformen med en
samlad kyrkolagstiftning. Kammarkollegiet och Domkapitlet i Linköping
ställer sig dock tveksamma till den föreslagna tidpunkten för ikraft-
trädandet och föreslår en senare tidpunkt.
1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag (RegSkr
1990:1 s. 120-123, 2KL 1991: 1 och 1KL9, kskr. 11 och 13).
Skälen för regeringens förslag: Kyrkoförfattningsutredningen lade fram
en detaljerad tidplan för genomförandet av reformen med en samlad
lagstiftning för svenska kyrkan redan till år 1990. Regeringen fann emel-
lertid redan tidigt skäl att gå ifrån den av utredningen föreslagna tidplanen.
Frågan har särskilt tagits upp och anmälts till såväl riksdagen som
kyrkomötet (Reg Skr 1988:2 s. 5 och prop. 1988/89:17 s. 6). Vad rege-
ringen anförde i denna del föranledde därvid inte något uttalande från vare
sig riksdagen eller kyrkomötet.
Som vi tidigare har redovisat har huvuddelen av det kompletterande
utredningsarbetet till organisationsreformerna på kyrkans område nu slut-
förts. Riksdagen har som tidigare nämnts beslutat om sådana ändringar i
övergångsbestämmelserna till regeringsformen (SFS 1991:1503) som be-
hövs för att kunna föra in nuvarande bestämmelser i lagen om svenska
kyrkan i den nya kyrkolagen. Ändringarna i regeringsformen har trätt i
kraft den 1 januari 1992.
Även om de formella förutsättningarna för riksdagen att anta förslaget
till ny kyrkolag alltså föreligger redan under våren 1992 finns det enligt vår
mening inte skäl att onödigt forcera ikraftträdandet av den nya kyrkolagen.
Hänsynen till riksdagen och kyrkomötet samt Svenska kyrkans försam-
lingar och kyrkliga samfälligheter motiverar att den nya lagen träder i kraft
först något senare.
Om riksdagen beslutar den nya kyrkolagen under våren 1992 kan rege-
101
ringen därefter i god tid före ikraftträdandet besluta de tillämpnings- och Prop. 1991/92: 85
verkställighetsföreskrifter som behövs i anslutning till lagen.
Den av Svenska kyrkans centralstyrelse tillsatta Kyrkoordningskom-
mittén avser att under år 1993 lägga fram förslag till en kyrkoordning för
Svenska kyrkan. I en sådan författning skall samlas de grundläggande
föreskrifterna i de ämnen som kyrkomötet genom kyrklig kungörelse får
besluta föreskrifter i. Ett samlat regelverk för Svenska kyrkan, bestående
huvudsakligen av en kyrkolag och en kyrkoordning, kommer alltså att
kunna föreligga tidigast hösten 1994. Vi förutsätter emellertid att 1992 års
kyrkomöte kommer att meddela de föreskrifter i inomkyrkliga ämnen (jfr
avsnitt 2.1) som behövs för att ersätta dem som för närvarande finns i bl.a.
1686 års kyrkolag och som inte avses bli införda i den nya kyrkolagen eller
i någon annan lag. Detta gäller företrädesvis föreskrifterna om Svenska
kyrkans lära (jfr 1 kap. 1 § i 1686 års kyrkolag).
Vi föreslår att den nya kyrkolagen skall träda i kraft den 1 januari
1993.Vi har i avsnitt 11.3 föreslagit att kyrkomötet skall utse en biskop som
ersättare för ärkebiskopen som ledamot i Svenska kyrkans centralstyrelse.
För att 1992 års kyrkomöte skall kunna utse ersättaren för ärkebiskopen
samtidigt med övriga ledamöter och ersättare i centralstyrelsen bör be-
stämmelserna om valet i 29 kap. 7 och 8 §§ och 30 kap. 1 § i den nya
kyrkolagen träda i kraft redan den 1 augusti 1992. Bestämmelser om detta
bör tas in i lagen om införande av den nya kyrkolagen (se avsnitt 15.2).
I enlighet med vad vi nu har anfört har inom Civildepartementet upprät-
tats förslag till
1. kyrkolag,
2. lag om införande av kyrkolagen,
3. lag om proportionellt valsätt,
4. lag om medlemskap i icke-territoriella församlingar,
5. lag om ändring i rättegångsbalken,
6. lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten
för den som icke tillhör svenska kyrkan,
7. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,
8. lag om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stads-
hypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,
9. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),
10. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,
11. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
m.m.,
12. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,
13. lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra
författningar,
14. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelege-
rade,
102
15. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
16. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
17. lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan,
18. lag om ändring i kommunalförbundslagen (1985:894),
19. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),
20. lag om ändring i lagen (1991:482) om införande av folkbokförings-
lagen (1991:481),
21. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),
22. lag om upphävande av tre författningar om kungörande i kyrka.
Förslag 2, 5, 9-11, 13, 16, 19 och 22 har upprättats i samråd med
Justitiedepartementet samt lagförslag 2, 6-8, 12, 15 och 20 i samråd med
finansdepartementet.
Prop. 1991/92:85
103
15.1.1 Allmänt om specialmotiveringen till kyrkolagen
Förslaget till en ny kyrkolag innebär inte någon helt ny lagstiftning. I stället
är det väsentligen fråga om en teknisk bearbetning av gällande regler, för
att söka åstadkomma ett samlat systematiskt lagverk på kyrkans område.
I den tekniska bearbetningen ingår också en språklig översyn. Syftet med
en sådan översyn är att med tillämpning av de principer som numera gäller
för författningsskrivning göra språket så enkelt och lättbegripligt som
möjligt.
Med utgångspunkt i den omfattande översyn som gjordes av kyrkoför-
fattningsutredningen (jfr SOU 1987:4 s. 31 f.) har en viss ytterligare
bearbetning gjorts. De författningstexter som har tillkommit i förhållande
till utredningens förslag har också språkligt och redaktionellt bearbetats
enligt de nyss nämnda principerna.
I specialmotiveringen kommenteras i huvudsak bara de ändringar som
har gjorts i sak.
Specialmotiveringen till den nya kyrkolagen avviker delvis från hur en
sådan numera normalt är uppställd. Bl.a. har med hänsyn till lagtextens
omfattning denna inte upprepats här.
I kommentaren anges i tabellform under varje kapitel och för varje
paragraf i förslaget dels vilken nuvarande bestämmelse den motsvarar dels
motsvarande bestämmelse i kyrkoförfattningsutredningens förslag (SOU
1987:5). Under tabellen i varje kapitel anges dessutom med hänvisning till
författningsnumret i Svensk författningssamling (SFS) förarbetena till så-
väl grundförfattningarna som till ändringsförfattningarna.
Där sakliga ändringar förekommer kommenteras dessa särskilt i anslut-
ning till varje kapitel.
Den nya kyrkolagen innehåller regler av olika konstitutionell karaktär.
För att bl.a. göra detta tydligt, markeras i den vänstra kolumnen om
lagregeln kräver kyrkomötets hörande (*) eller om den förutom kyrkomö-
tets hörande kräver särskilt beslutsförfarande i riksdagen motsvarande
dem som gäller för huvudbestämmelserna till riksdagsordningen (**).
15.1.2 Kommentarer till lagförslaget
FÖRSTA AVDELNINGEN
Inledning
1 kap. Lagens innehåll
Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 4.1) ges i lagens första
avdelning en sammanfattande uppräkning av de centrala föreskrifter som
gäller för Svenska kyrkan och som har tagits in i den nya kyrkolagen.
Uppräkningen ansluter till de avdelningar som lagen är uppdelad i och ger
som ytterligare hjälp till läsaren upplysning om vilka kapitel som varje
avdelning omfattar.
Prop. 1991/92:85
104
ANDRA AVDELNINGEN
Svenska kyrkan som trossamfund
2 kap. Grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund.
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter i 1686 års kyrkolag (KL) och lagen om |
Utredningens |
|
(**) 1 § |
1 § LSK |
— |
|
(**) 2§ |
2§ LSK |
— |
|
(**) 3§ |
— | |
|
första stycket |
3 § första stycket och 5 § första stycket | |
|
andra stycket |
— | |
|
(**) 4 § |
11 § LSK |
— |
|
(**) 5 § |
24 kap. 1 § KL och 18 § första stycket LSK | |
|
(SFS 1988:1429) |
— |
Förarbeten
1. 1686 års kyrkolag
2. Lagen (1982:942) om svenska kyrkan
SFS 1982:942 prop. 1981/82:192, KU 1982/83:2, rskr. 2 och skr.
1982:7, 1 SäUl, kskr. 28
SFS 1988:1429 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181, 1988/89: KU2,
rskr. 11
Särskilda kommentarer
Kapitlet innehåller de grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som
trossamfund. Det gäller Svenska kyrkans karaktär av evangelisk-lutherskt
trossamfund, grunddragen i Svenska kyrkans organisatoriska uppbyggnad,
det grundläggande behörighetsvillkoret för prästtjänster i kyrkan m.m.
liksom biskoparnas och domkapitlens tillsynsansvar när det gäller Svenska
kyrkans lära m.m.
1991 års kyrkomöte (2KL 1991:1, kskr. 11) har framfört önskemål om
att i 2 kap. skall föras in en bestämmelse om att Svenska kyrkan är indelad
i stift och leds av biskopar. Som framgår av den allmänna motiveringen
(avsnitt 4.2) har emellertid bl.a. bestämmelserna om att församlingen är
den grundläggande lokala enheten inom Svenska kyrkan samt om stiften
som regional enhet inom Svenska kyrkan och tjänstgöringsområde för
biskopen tagits in i 4 kap.
I 3§ andra stycket har tagits in en hänvisning till de grundläggande
föreskrifterna om kyrkomötets sammansättning, valen till kyrkomötet,
Svenska kyrkans centralstyrelse samt kyrkomötets uppgifter och normgiv-
ning som finns i 29 kap. 1-10 §§ (jfr avsnitt 4.1).
I förhållande till 18 § lagen om svenska kyrkan har 5 § kompletterats
med att biskoparna har samma tillsynsansvar som domkapitlen. Det
Prop. 1991/92:85
105
innebär ingen ändring i sak, utan motsvarar vad som nu gäller enligt 24 Prop. 1991/92: 85
kap. 1 § i 1686 års kyrkolag.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
TREDJE AVDELNINGEN
Medlemskap i Svenska kyrkan
3 kap. Medlemskap
I detta kapitel har bara gjorts en hänvisning till de aktuella föreskrifterna
om medlemskap i Svenska kyrkan i 6-19 §§ religionsfrihetslagen. Skälen för
detta har närmare utvecklats i den allmänna motiveringen (avsnitten 3.2
och 4.3).
FJÄRDE AVDELNINGEN
Den kyrkliga indelningen
4 kap. Kyrkliga indelningsenheter
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter i kyrkliga indelningslagen |
Utredningens |
|
1§ |
1 kap.1 § |
3 kap. 1 § |
|
2§ |
— |
— |
|
3§ |
1 kap. 2 § |
3 kap.2 § |
|
4§ |
1 kap. 3 § |
3 kap.3 § |
|
andra stycket |
— |
— |
|
5§ |
1 kap. 4 § |
3 kap. 4 § |
|
6§ |
1 kap. 5 § |
första stycket 3 kap. 5 § |
|
7§ |
1 kap. 6 § |
3 kap. 6 § |
|
8§ |
1 kap. 7 § |
3 kap. 7 § |
|
9§ |
1 kap. 8 § |
3 kap.8 § |
Förarbeten
Kyrkliga indelningslagen (1988:185)
SFS 1988:185 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
Särskilda kommentarer
Föreskriften i 2 § är ny. Paragrafen innehåller en grundläggande föreskrift
om vilka icke-territoriella församlingar som finns inom Svenska kyrkan.
I 2 § tredje stycket anges att det finns särskilda bestämmelser om upp-
tagningsområdet för icke-territoriella församlingar i den föreslagna lagen
om medlemskap i icke-territoriella församlingar (se avsnitt 8.3.4 och 15.4).
Motsvarande föreskrifter finns i dag i bl.a. förordningen (1910:103 s. 1)
106
angående behörighet att kyrkobokföras i icke territoriell församling av Prop. 1991/92:85
svenska kyrkan, som föreslås bli upphävd genom den nya lagen.
Bestämmelsen i 4 § andra stycket är ny. Där slås fast att varje icke-
territoriell församling utgör ett pastorat, vilket stämmer överens med den
ordning som nu gäller.
I 5 £ anges att kontraktet är tjänstgöringsområde for en kontraktsprost.
Av 28 kap. 1 § följer att stiftsbiskopen utser kontraktsprostar och vikarier
för dessa.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
5 kap. Ändringar i den territoriella församlingsindelningen
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter i kyrkliga indelningslagen |
Utredningens |
|
1§ |
2 kap.1 § (ändrad SFS 1990:302) |
3 kap. 9 § |
|
2§ |
2 kap. 2 § (ändrad SFS 1990:302) |
3 kap. 10 § |
|
3§ |
2 kap. 3 § |
3 kap. 11 § |
|
4§ |
2 kap. 4 § (ändrad SFS 1991:1780) |
3 kap. 12 § |
|
5§ |
2 kap. 5 § |
3 kap. 13 § |
|
6§ |
2 kap. 6 § |
3 kap. 14 § |
|
7§ |
2 kap.7 § |
3 kap. 15 § |
|
8§ |
2 kap. 8 § |
3 kap. 16 § |
|
9§ |
2 kap.9 § |
3 kap. 17 § |
|
10§ |
2 kap. 10 § |
3 kap. 18 § |
|
H§ |
2 kap. 11 § |
3 kap. 19 § |
|
12 § |
2 kap. 12 § |
3 kap. 20 § |
|
13 § |
2 kap. 13 § |
3 kap. 21 § |
|
14§ |
2 kap. 14 § |
3 kap. 22 § |
|
15 § |
2 kap. 15 § |
3 kap. 23 § |
|
16§ |
2 kap. 16 § |
3 kap. 24 § |
|
17§ |
2 kap. 17 § |
3 kap. 25 § |
|
18§ |
2 kap. 18 § (ändrad SFS 1990:302) |
3 kap. 26 § |
|
19§ |
2 kap. 19 § |
3 kap. 27 § |
|
20 § |
2 kap. 20 § |
3 kap. 28 § |
|
21 § |
2 kap. 21 § |
3 kap. 29 § |
|
22 § |
2 kap. 22 § |
3 kap. 30 § |
|
23 § |
2 kap. 23 § |
3 kap.31 § |
|
24 § |
2 kap. 24 § (ändrad SFS 1991:1780) |
3 kap. 32 § |
|
25 § |
2 kap. 25 § |
3 kap. 33 § |
107
Förarbeten
Kyrkliga indelningslagen (1988:185)
SFS 1988:185 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
SFS 1990:302 prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278
SFS 1991:1780 prop. 1991/92:39, KU8, rskr. 64
Särskilda kommentarer
Efter förslag av Kammarkollegiet har i 4 § tagits in en möjlighet för en
kyrklig samfällighet att också väcka en fråga om ändrad församlingsindel-
ning.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
6 kap. Ändringar i den territoriella pastoratsindelningen
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter i kyrkliga indelningslagen |
Utredningens |
|
1§ |
3 kap. 1 § (ändrad SFS 1990:302) |
3 kap. 34 § |
|
2§ |
3 kap. 2 § |
3 kap. 36 § |
|
3§ |
3 kap. 3 § |
3 kap. 35 § |
|
4§ |
3 kap. 4 § |
3 kap. 38 § |
|
5§ |
3 kap. 5 § |
3 kap. 41 |
|
6§ |
3 kap. 6 § |
3 kap. 42 § |
|
7§ |
3 kap. 7 § |
3 kap. 43 § |
|
8§ |
3 kap. 8 § |
3 kap. 45 § |
|
9§ |
3 kap. 9 § |
3 kap. 46 § |
|
10§ |
3 kap. 10 § |
3 kap. 47 § |
|
H§ |
3 kap. 11 § |
3 kap. 39 § |
|
12§ |
3 kap. 12 § |
3 kap. 40 § |
|
13§ |
3 kap. 13 § |
3 kap. 48 § |
|
14§ |
3 kap. 14 § |
3 kap. 49 § |
|
15§ |
3 kap. 15 § |
3 kap. 50 § |
Förarbeten
Kyrkliga indelningslagen (1988:185)
SFS 1988:185 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
SFS 1990:302 prop. 1989/90: 101, KU35, rskr. 278
108
Särskilda kommentarer
Prop. 1991/92:85
Enligt kyrkliga indelningslagen får Kammarkollegiet i ett dit överklagat
ärende om ändrad pastoratsindelning överlämna det till regeringen för
avgörande, om ärendet är av principiell betydelse eller annars av särskild
vikt. I linje med den allmänna strävan att avlasta regeringen löpande
förvaltningsärenden har denna möjlighet tagits bort i den nya kyrkolagen.
1 övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
7 kap. Ändringar i kontraktsindelningen
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter i kyrkliga indelningslagen |
Utredningens |
|
1§ |
4 kap. 1 § |
— |
|
2§ |
4 kap. 2 § |
— |
|
3§ |
4 kap. 3 § |
— |
|
4§ |
4 kap. 4 § |
— |
Förarbeten
Kyrkliga indelningslagen (1988: 185)
SFS 1988:185 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
Särskilda kommentarer
De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär inga ändringar i sak i
förhållande till vad som nu gäller.
8 kap. Bildande av kyrkliga samfälligheter m. m.
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter i kyrkliga indelningslagen |
Utredningens |
|
1§ |
5 kap. 1 § |
— |
|
2§ |
5 kap. 2 § |
3 kap. 51 § |
|
3§ |
5 kap. 3 § |
3 kap. 52 § |
|
4§ |
5 kap. 4 § |
3 kap. 52 § |
|
5§ |
5 kap. 5 § |
3 kap. 53 § |
|
6§ |
5 kap. 7 § |
3 kap. 55 § |
|
7§ |
5 kap. 8 § |
3 kap. 56 § |
|
8§ |
5 kap. 9 § |
3 kap. 57 § |
|
9§ |
5 kap. 10 § |
3 kap. 58 § |
|
10§ |
5 kap. 6 § |
3 kap. 54 § |
|
H§ |
5 kap. 11 § |
3 kap. 59 § |
109
Förarbeten
Kyrkliga indelningslagen (1988:185)
SFS 1988:185 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
Särskilda kommentarer
Enligt kyrkliga indelningslagen får Kammarkollegiet i ett dit överklagat
ärende om samfällighetsbildning överlämna det till regeringen för avgö-
rande, om ärendet är av principiell betydelse eller annars av särskild vikt.
I linje med den allmänna strävan att avlasta regeringen löpande förvalt-
ningsärenden har denna möjlighet tagits bort i den nya kyrkolagen.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
förhållande till vad som nu gäller.
9 kap. Kyrkliga indelningsdelegerade
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter i kyrkliga indelningsdelegerade |
Utredningens |
|
1§ |
1 § första stycket |
— |
|
2§ |
1§ (ändrad SFS 1979:413, 1982:1057, 1984:978, 1988:194 och 1990:296) | |
|
3§ |
2 § första stycket |
- |
|
4§ |
2 § första stycket | |
|
5§ |
2 § andra stycket |
- |
|
6§ |
2 § första stycket (ändrad SFS 1979:413, 1982:1057 | |
|
7§ |
2 § tredje stycket (ändrad SFS 1979:413, 1982:1057 |
—— |
|
8§ |
4§ (ändrad SFS 1979:413 och 1990:296) |
— |
|
9§ |
5 § första och tredje styckena (ändrad SFS 1990:296) |
— |
|
10§ |
6 § första stycket (ändrad SFS 1979:413, 1982:1057, | |
|
11 § första stycket |
9 § andra och tredje styckena (ändrad SFS 1979:413) |
— |
110
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter i kyrkliga indelningsdelegerade |
Utredningens |
|
andra stycket |
9 § fjärde stycket |
— |
|
12 § |
10§ |
— |
|
13 § |
14§ |
— |
|
14 § |
3§ (ändrad SFS 1982:1057), 6 § andra stycket (ändrad SFS 1979:413, 1982:1057 och 1988:194), 7och8§§, 9§ (ändrad SFS 1979:413), H§ (ändrad SFS 1979:413, 1982:1057 12 §, 20 § (ändrad SFS 1982:1057 och 1988:194) | |
|
15§ |
— |
— |
|
16 § |
15§ första och tredje styckena t red i p (ändrad SFS 1979:413, 1982: 1057 och 1988:194) | |
|
17 § |
16§ |
— |
|
18 § |
17 § andra stycket (ändrad SFS 1982:1057 och 1988:194) |
— |
|
19§ |
15 § andra stycket (ändrad SFS 1979:413, 1982:1057, 1988:194 och 1991:515), 17 § första stycket (ändrad SFS 1982:1057 och 1988:194), 20 § (ändrad SFS 1982:1057 och 1988:194) | |
|
20 § |
19 § (ändrad SFS 1979:413) |
— |
|
21 § |
21 § (ändrad SFS 1979:413, |
Förarbeten
Lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade
SFS 1972:229 prop. 1972:83, KU 28, rskr. 181
SFS 1979:413 prop. 1978/79:157, KU 40, rskr. 363
SFS 1980:280 prop. 1979/80:105, KU 46, rskr. 270
SFS 1982:1057 prop. 1982/83:19, KU 8, rskr. 30
SFS 1984:978 prop. 1984/85: 31, KU 13, rskr. 42
SFS 1988:194 prop. 1987/88:67, KU 30, rskr. 181
SFS 1990:296 prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278
SFS 1991:515 prop. 1990/91:153, SkU28, rskr. 320
111
Särskilda kommentarer
I 5 och 16 §§ kyrkliga indelningslagen finns bestämmelser om att uppgift
om namn på valda ordförande och vice ordförande i indelningsdelegerade
och i dess arbetsutskott samt uppgift om deras postadresser skall sändas till
stiftsstyrelsen och länsstyrelsen. I 6 § nämnda lag finns vidare en bestäm-
melse om att stiftsstyrelsen och länsstyrelsen får förordna om indelnings-
delegerades sammanträden. Motsvarande bestämmelser finns inte i lagen
om kommunala indelningsdelegerade (1979:412). De angivna bestämmel-
serna i lagen om kyrkliga indelningsdelegerade har ingen praktisk funktion
och har därför inte förts över till den nya kyrkolagen.
Bestämmelsen i 15 § är ny (jfr allmänna motiveringen avsnitt 11.2). I
indelningsdelegerades arbetsutskott skall alltid ingå en präst som ledamot.
Domkapitlet skall utse denna ledamot liksom en ersättare för denne.
Ersättaren skall också vara präst. Det är naturligt att domkapitlet till
ledamot i arbetsutskottet utser pastoratets kyrkoherde, om någon sådan
finns. Avser indelningsändringen flera pastorat bör lämpligen någon av
kyrkoherdarna i de berörda pastoraten utses.
Som en konsekvens av den nya bestämmelsen i 15 § har i 11 § föreskri-
vits att den präst som domkapitlet utsett att vara ledamot i arbetsutskottet
eller dennes ersättare där skall ha rätt att delta i indelningsdelegerades
överläggningar men inte i besluten. Motsvarande ordning har enligt 9 §
kyrkliga indelningslagen gällt för kyrkoherden i pastoratet eller för den
kyrkoherde som domkapitlet utsett.
I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant”
bytts ut mot ”ersättare”.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
förhållande till vad som nu gäller.
10 kap. Namn på kyrkliga enheter
Bestämmelserna i kapitlet är nya och saknar motsvarighet i kyrkoförfatt-
ningsutredningens lagförslag.
1 och 2 §§ innehåller bestämmelser om vid vilka indelningsärenden det
kommer i fråga att fastställa namn och om vem som skall besluta i frågan.
I 3 § anges att frågor om ändring av namn utan samband med indelnings-
ändring prövas av Kammarkollegiet.
Bestämmelserna i 4 § motsvarar gällande principer vid bestämmande av
namn på pastorat.
I 5 § föreskrivs att den beslutande myndigheten i vissa fall skall inhämta
yttrande i namnfrågan från den myndighet som regeringen bestämmer. De
myndigheter som här närmast blir aktuella är Ortnamnsarkivet i Uppsala,
Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, Dialekt-, ortnamns- och folkminne-
sarkivet i Göteborg samt Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i
Umeå. Vidare finns det till Statens lantmäteriverk knutna ortnamnsrådet,
som har till uppgift att stödja lantmäteriverket i arbetet med att främja ett
ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick.
Enligt 6 § första stycket får stiftsstyrelsens beslut om namn i samband
med indelningsändringar överklagas hos Kammarkollegiet.
Prop. 1991/92:85
112
Enligt 6§ andra stycket får Kammarkollegiets beslut om ändring av Prop. 1991/92:85
namnet på en territoriell församling m.m. enligt 1 och 3 §§ överklagas hos
regeringen. Kammarkollegiets beslut i ärenden som har överklagats dit får
dock inte överklagas.
Beslut om namn skall enligt 6 § tredje stycket bara kunna överklagas av
berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter.
I fråga om de närmare skälen till förslagen i detta kapitel hänvisas till
den allmänna motiveringen (avsnitt 5).
FEMTE AVDELNINGEN
Den lokala organisationen
11 kap. Allmänt om församlingar samt kyrkliga samfälligheter på lokal
nivå
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
1§ |
1 kap. 3 § |
4 kap. 2 § |
|
2§ |
1 kap. 4 § |
4 kap. 3 § |
|
3§ |
1 kap. 5 § |
4 kap. 4 § |
|
4§ |
1 kap. 6 § första och |
4 kap. 5 § |
|
5§ |
1 kap. 6 § tredje och |
4 kap. 5 § |
|
6§ |
1 kap. 6 § femte stycket |
4 kap.5 § |
|
7§ |
1 kap. 7 § |
— |
|
8§ |
1 kap. 9 § första stycket |
4 kap. 6 § |
|
9§ |
1 kap. 9 § andra stycket |
4 kap. 6 § |
|
10§ |
1 kap. 9 § tredje stycket |
4 kap. 6 § |
|
H§ |
1 kap. 9 § fjärde stycket |
4 kap. 6 § |
|
12§ |
1 kap. 10 § |
4 kap. 7 § |
|
13 § |
1 kap. 11 § |
4 kap. 8 § |
|
14§ |
1 kap. 11 § |
4 kap. 8 § |
|
15§ |
1 kap. 12 § första stycket |
4 kap. 9 § |
|
16§ |
1 kap. 13 § andra stycket |
4 kap. 10 § |
|
17§ |
1 kap. 13 § första stycket |
4 kap. 10 § |
|
18 § |
1 kap. 14 § första och tredje styckena |
4 kap.11 § |
|
19 § |
2 kap. 27 § (ändrad SFS 1990:788), 3 kap. 5 §, 4 kap. 6 §, 5 kap. 3 § (ändrad SFS 1990:788), |
4 kap. 38 §, 4 kap. 46 §, 4 kap. 53 §, 4 kap. 56 §, |
8 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
113
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
7 kap. 21 § (ändrad SFS 1990:788), 8 kap. 2 § (ändrad SFS 1990:788) |
4 kap. 77 §, 4 kap. 80 § |
Förarbeten
Församlingslagen (1988:180)
SFS 1988:180 prop. 1987/88: 31, KU 30, rskr. 181
SFS 1990: 788 prop. 1988/89: 72, KrU29, rskr. 307
Särskilda kommentarer
De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär inga ändringar i sak i
förhållande till vad som nu gäller.
12 kap. Förtroendevalda
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
1§ |
____ |
____ |
|
2§ |
2 kap. 4 § |
4 kap. 14 § |
|
första och andra |
första stycket |
första stycket |
|
styckena |
(ändrad SFS 1991:684) | |
|
tredje stycket |
andra stycket (ändrad SFS 1991:684) |
andra stycket |
|
3§ |
2 kap. 4 § första och |
4 kap. 14 § |
|
andra styckena |
första och | |
|
(ändrad SFS 1991:684), |
andra | |
|
5 kap. 3 § |
4 kap. 56 § | |
|
4§ |
2 kap. 4 § tredje stycket |
4 kap. 14 § |
|
(ändrad SFS 1991:684), |
tredje stycket, | |
|
5 kap. 3 § |
4 kap. 56 § | |
|
5§ |
2 kap. 5 § första stycket, |
4 kap. 15 § |
|
3 kap. 3 §, |
4 kap. 44 §, | |
|
7 kap. 7 §, 11 kap. 1 § tredje stycket |
4 kap. 63 § | |
|
6§ |
2 kap. 5 § andra stycket |
4 kap. 15 § |
|
(ändrad SFS 1989:985), |
andra stycket, | |
|
3 kap. 3 §, |
4 kap. 44 §, | |
|
7 kap. 7 §, |
4 kap. 63 §, | |
|
11 kap. 1 § tredje stycket |
4 kap. 91 § | |
|
(ändrad SFS 1991:684) |
andra stycket | |
|
7§ |
2 kap. 5 §, |
4 kap. 15 §, |
|
4 kap. 3 §, |
4 kap. 50 §, | |
|
5 kap. 3 §, |
4 kap. 56 §, | |
|
7 kap. 7 §, |
4 kap. 63 §, | |
|
8 kap. 2 § |
4 kap. 80 § |
114
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
8§ |
2 kap. 5 § tredje stycket, |
4 kap.15 § |
|
3 kap. 3 §, |
4 kap. 44 §, | |
|
4 kap. 3 §, |
4 kap. 50 §, | |
|
5 kap. 3 §, |
4 kap. 56 § | |
|
7 kap. 7 §, |
4 kap. 63 §, | |
|
8 kap. 2 § |
4 kap. 80 § | |
|
9§ |
2 kap. 5 § tredje stycket, |
4 kap.15 § |
|
3 kap. 3 §, |
4 kap. 44 §, | |
|
4 kap. 3 §, |
4 kap. 50 §, | |
|
5 kap. 3 §, |
4 kap.56 § | |
|
7 kap. 7 §, |
4 kap. 63 §, | |
|
8 kap.2 § |
4 kap. 80 § | |
|
10 § |
2 kap. 6 §, |
4 kap. 16 §, |
|
3 kap. 4 §, |
4 kap. 45 §, | |
|
4 kap. 4 §, |
4 kap. 51 §, | |
|
5 kap. 3 §, |
4 kap. 56 § | |
|
7 kap. 8 §, |
4 kap. 64 §, | |
|
8 kap. 2 §, |
4 kap. 80 § | |
|
11 kap. 1 § femte stycket |
4 kap. 91 § | |
|
H§ |
2 kap. 29 §, |
4 kap. 40 §, |
|
3 kap. 6 §, |
4 kap. 47 §, | |
|
4 kap. 6 §, |
4 kap. 53 §, | |
|
5 kap. 3 §, |
4 kap. 56 § | |
|
7 kap. 22 §, |
4 kap. 78 §, | |
|
8 kap. 2 §, |
4 kap. 80 § | |
|
11 kap. 1 § sjätte stycket |
4 kap. 91 § | |
|
12 § |
2 kap. 14 § första stycket, |
4 kap. 25 § |
|
4 kap. 6 §, |
4 kap.53 § | |
|
5 kap.3 § |
4 kap. 56 § | |
|
13 § |
2 kap. 26 §, |
4 kap. 37 §, |
|
3 kap. 5 §, |
4 kap. 46 § | |
|
4 kap. 6 §, |
4 kap. 53 § | |
|
5 kap. 3 §, |
4 kap. 56 § | |
|
7 kap. 14 § andra stycket, |
4 kap.70 § | |
|
8 kap. 2 § |
4 kap. 80 § |
Förarbeten
Församlingslagen (1988:180)
SFS 1988:180 prop. 1987/88: 31, KU 30, rskr. 181
SFS 1989:985 prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47
SFS 1991:684 prop. 1990/91: 153, SkU28, rskr. 320
115
Särskilda kommentarer
I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” byts
ut mot ”ersättare”.
I 2 kap. 4 § första stycket församlingslagen föreskrivs att varje röstberät-
tigad har en röst. Bestämmelsen har inte förts över till kyrkolagen, eftersom
denna grundläggande princip redan framgår av regeringsformens föreskrift
om att rösträtten är lika (1 kap. 1 § RF och punkt 13 övergångs-
bestämmelserna till RF).
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
13 kap. Kyrkofullmäktige i församling
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
1§ |
2 kap. 1 § |
4 kap. 18 § |
|
2§ |
2 kap. 2 § första och tredje styckena |
4 kap. 12 § |
|
3§ |
2 kap. 2 § andra och fjärde styckena |
4 kap. 12 § |
|
4§ |
2 kap. 3 § |
4 kap. 13 § |
|
5§ |
2 kap. 7 § |
4 kap. 17 § |
|
6§ |
2 kap. 8 § första stycket |
4 kap. 19 § |
|
?§ |
2 kap. 8 § andra stycket |
4 kap. 19 § |
|
8§ |
2 kap. 9 § första stycket |
4 kap. 20 § |
|
9§ |
2 kap. 9 § andra stycket |
4 kap. 20 § |
|
10§ |
2 kap. 10 § första och andra styckena |
4 kap. 21 § |
|
H§ |
2 kap. 10 § tredje stycket |
4 kap. 21 § |
|
12§ |
2 kap. 10 § fjärde stycket |
4 kap. 21 § |
|
13§ |
2 kap. 11 § första och tredje styckena |
4 kap. 22 § |
|
14§ |
2 kap. 11 § fjärde stycket |
4 kap. 22 § |
|
15§ |
2 kap. 11 § andra stycket |
4 kap. 22 § |
|
16 § |
2 kap. 12 § |
4 kap. 23 § |
|
17§ |
2 kap. 13 § |
4 kap. 24 § |
|
18 § |
2 kap. 14 § andra och |
4 kap. 25 § |
|
19 § |
2 kap. 15 § |
4 kap. 26 § |
116
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
20 § |
2 kap. 16 § första och |
4 kap. 27 § |
|
21 § |
2 kap. 16 § tredje stycket |
4 kap. 27 § |
|
22 § |
2 kap. 17 § |
4 kap. 28 § |
|
23 § |
2 kap. 18 § |
4 kap. 29 § |
|
24 § |
2 kap. 19 § |
4 kap. 30 § |
|
25 § |
2 kap. 20 § |
4 kap. 31 § |
|
26 § |
2 kap. 28 § första stycket |
4 kap. 39 § |
|
27 § |
2 kap. 28 § andra stycket |
4 kap. 39 § |
|
28 § |
2 kap. 21 § |
4 kap. 32 § |
|
29 § |
2 kap. 22 § första stycket |
4 kap. 33 § |
|
30 § |
2 kap. 22 § andra stycket |
4 kap. 33 § |
|
31 § |
2 kap. 24 § första stycket |
4 kap. 35 § |
|
32 § |
2 kap. 24 § andra och |
4 kap. 35 § |
|
33 § |
2 kap. 24 § fjärde stycket |
4 kap. 35 § |
|
34 § |
2 kap. 25 § första stycket |
4 kap. 36 § |
|
35 § |
2 kap. 25 § första stycket |
4 kap. 36 § |
|
36 § |
2 kap. 25 § första stycket |
4 kap. 36 § |
|
37 § |
2 kap. 25 § andra stycket |
4 kap. 36 § |
|
38 § |
2 kap. 25 § tredje stycket |
4 kap. 36 § |
|
39 § |
2 kap. 30 § första stycket |
4 kap. 41 § |
|
40 § |
2 kap. 30 § andra stycket |
4 kap. 41 § |
Förarbeten
Församlingslagen (1988:180)
SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
Särskilda kommentarer
I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” bytts
ut mot ”ersättare”.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
117
14 kap. Kyrkostämma
Prop. 1991/92:85
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
1§ |
3 kap. 2 § |
4 kap. 43 § |
|
2§ |
3 kap. 5 § |
4 kap. 46 § |
|
3§ |
3 kap. 5 § |
4 kap. 46 § |
|
4§ |
3 kap. 5 § |
4 kap. 46 § |
|
5§ |
3 kap. 5 § |
4 kap. 46 § |
|
6§ |
3 kap. 5 § |
4 kap. 46 § |
|
7§ |
3 kap. 5 § |
4 kap. 46 § |
|
8§ |
3 kap. 1 och 5 §§ |
4 kap. 42 och 46 §§ |
Förarbeten
Församlingslagen (1988:180)
SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
Särskilda kommentarer
De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär inga ändringar i sak i
förhållande till vad som nu gäller.
15 kap. Församlingsdelegerade
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
1§ |
4 kap.1 § |
4 kap. 48 § |
|
första stycket |
första stycket |
första stycket |
|
andra stycket |
fjärde stycket |
fjärde stycket |
|
2§ |
4 kap. 1 § andra stycket |
4 kap. 48 § |
|
3§ |
4 kap. 1 § tredje stycket |
4 kap. 48 § |
|
4§ |
4 kap. 1 § femte stycket |
4 kap. 48 § |
|
5§ |
4 kap. 2 § |
4 kap. 49 § |
|
6§ |
4 kap. 5 § första och tredje styckena |
4 kap. 52 § |
|
7§ |
4 kap. 5 § andra stycket |
4 kap. 52 § |
|
8§ |
4 kap. 5 § fjärde stycket |
4 kap. 52 § |
|
9§ |
4 kap. 6 § |
4 kap. 53 § |
Förarbeten
Församlingslagen (1988:180)
SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
118
Särskilda kommentarer
I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” bytts
ut mot ”ersättare”.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
16 kap. Kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
1§ |
5 kap. 1 § |
4 kap. 54 § |
|
2§ |
5 kap. 2 § första stycket |
4 kap. 55 § |
|
3§ |
5 kap. 2 § andra stycket |
4 kap. 55 § |
|
4§ |
5 kap. 3 § |
4 kap. 56 § |
Förarbeten
Församlingslagen (1988:180)
SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
Särskilda kommentarer
I 1 § första stycket har tagits in en bestämmelse om att stiftsstyrelsen skall
fastställa antalet ledamöter i kyrkofullmäktige i en kyrklig samfällighet före
utgången av mars månad valåret. Någon bestämmelse när valet senast skall
ske finns inte i församlingslagen. Däremot finns föreskrifter i 2 kap. 2 §, 6
kap. 1 § andra stycket och 7 kap. 5 § tredje stycket församlingslagen om att
beslut att fastställa antalet kyrkofullmäktige i en församling, ledamöter i
stiftsfullmäktige respektive ledamöter i ett direktvalt kyrkoråd skall fattas
före utgången av mars månad valåret (jfr 13 kap. 2 §, 24 kap. 1 § och 17
kap. 8 § förslaget till ny kyrkolag).
I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant”
bytts ut mot ”ersättare”.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
17 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder i församlingar
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
1§ |
7 kap. 1 § |
4 kap. 57 § |
|
2§ |
7 kap. 2 § första stycket |
4 kap. 58 § |
|
3§ |
7 kap. 2 § andra och femte styckena |
4 kap. 58 § |
andra stycket
Prop.1991/92:85
119
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens Prop. 1991/92: 85 lagförslag |
|
4§ |
7 kap. 2 § tredje och |
4 kap. 58 § |
|
5§ |
7 kap. 3 § |
4 kap. 59 § |
|
6§ |
7 kap. 4 § |
4 kap. 60 § |
|
7§ |
7 kap. 5 § första och |
4 kap. 61 § |
|
8§ |
7 kap. 5 § tredje, |
4 kap. 61 § |
|
?§ |
7 kap. 5 § fjärde stycket |
4 kap. 61 § |
|
io§ |
7 kap. 6 § |
4 kap. 62 § |
|
H§ |
7 kap. 9 § första stycket |
4 kap. 65 § |
|
12 § |
7 kap. 9 § andra stycket |
4 kap. 65 § |
|
13§ |
7 kap. 9 § tredje stycket |
4 kap. 65 § |
|
14 § |
7 kap. 10 § första stycket |
4 kap. 66 § |
|
15§ |
7 kap. 10 § andra och |
4 kap. 66 § |
|
16 § |
7 kap. 11 § första stycket |
4 kap. 67 § |
|
17§ |
7 kap. 11 § andra stycket |
4 kap. 67 § |
|
18§ |
7 kap. 11 § tredje stycket |
4 kap. 67 § |
|
19§ |
7 kap. 12 § |
4 kap. 68 § |
|
20 § |
7 kap. 13 § första stycket |
4 kap. 69 § |
|
21 § |
7 kap. 13 § andra stycket |
4 kap. 69 § |
|
22 § |
7 kap. 14 § andra stycket |
4 kap. 70 § |
|
23 § |
7 kap. 15 § |
4 kap. 71 § |
|
24 § |
7 kap. 16 § första och |
4 kap. 72 § |
|
25 § |
7 kap. 16 § tredje stycket |
4 kap. 72 § |
|
26 § |
7 kap. 17 § första stycket |
4 kap. 73 § |
|
27 § |
7 kap. 17 § andra och |
4 kap. 73 § |
120
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
28 § |
7 kap. 17 § tredje stycket |
4 kap.73 § |
|
29 § |
7 kap.18 § |
4 kap. 74 § |
|
30 § |
• 7 kap. 19 § |
4 kap. 75 § |
|
31 § |
7 kap. 20 § första och |
4 kap. 76 § |
|
32 § |
7 kap. 20 § tredje stycket |
4 kap. 76 § |
|
33 § |
7 kap. 5 § sjunde stycket |
— |
Förarbeten
Församlingslagen (1988:180)
SFS 1988:188 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
Särskilda kommentarer
I 14 § andra stycket har tagits in en ny bestämmelse om vem som skall
utöva ordförandeskapet i direktvalda kyrkoråd och gemensamma kyrko-
råd till dess ordförandevalen har förrättats. Bestämmelsen överensstäm-
mer i sak med den ordning som gäller för ordförandeskapet i kyrkofullmäk-
tige enligt 13 kap. 6 § andra stycket.
I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant”
bytts ut mot ”ersättare”.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
18 kap. Kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
1§ |
8 kap. 1 § |
4 kap. 79 § |
|
2§ |
8 kap. 2 § |
4 kap. 80 § |
|
3§ |
8 kap.2 § |
4 kap. 80 § |
|
4§ |
8 kap.2 § |
4 kap. 80 § |
Förarbeten
Församlingslagen (1988:180)
SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
Särskilda kommentarer
De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär ingen ändring i sak i
förhållande till vad som nu gäller.
121
19 kap. Ekonomisk förvaltning
Prop. 1991/92:85
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
1§ |
10 kap. 1 § |
4 kap. 81 § |
|
2§ |
10 kap. 2 § |
4 kap. 82 § |
|
3§ |
10 kap. 3 § första stycket |
4 kap. 83 § |
|
4§ |
10 kap. 3 § andra stycket |
4 kap. 83 § |
|
5§ |
10 kap. 4 § första stycket |
4 kap. 84 § |
|
6§ |
10 kap. 4 § andra stycket |
4 kap. 84 § |
|
7§ |
10 kap. 4 § tredje stycket |
4 kap. 84 § |
|
8§ |
10 kap. 4 § fjärde stycket |
4 kap. 86 § |
|
9§ |
10 kap. 5 § |
4 kap. 85 § |
|
io§ |
10 kap. 6 § |
4 kap. 86 § |
|
11 § |
10 kap. 7 § |
4 kap. 87 § |
|
12§ |
10 kap. 7 § |
4 kap. 87 § |
|
13§ |
10 kap. 8 § första och |
4 kap. 88 § |
|
14§ |
10 kap. 8 § tredje och |
4 kap. 88 § |
|
15§ |
10 kap. 9 § |
4 kap. 89 § |
|
16 § |
10 kap. 10 § |
4 kap. 90 § |
Förarbeten
Församlingslagen (1988:180)
SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
Särskilda kommentarer
De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär inga ändringar i sak i
förhållande till vad som nu gäller.
20 kap. Revision
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
1§ |
11 kap. 1 § första stycket |
4 kap. 91 § |
|
2§ |
11 kap. 1 § andra stycket |
4 kap. 91 § |
första och
tredje styckena
122
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
3§ |
11 kap. 1 § fjärde stycket |
4 kap. 91 § |
|
4§ |
11 kap. 2 § |
4 kap. 92 § |
|
5§ |
11 kap. 3 § första och |
4 kap. 93 § |
|
6§ |
11 kap. 3 § andra och |
4 kap. 93 § |
|
7§ |
11 kap. 4 § |
4 kap. 94 § |
|
8§ |
11 kap. 5 § |
4 kap. 95 § |
|
9§ |
11 kap. 6 § |
4 kap. 96 § |
|
io§ |
11 kap. 6 § |
4 kap. 96 § |
|
11 kap. 7 § |
4 kap. 97 § | |
|
12§ |
11 kap. 8 § |
4 kap. 98 § |
Förarbeten
Församlingslagen (1988:180)
SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
Särskilda kommentarer
I 9§ slås fast att kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall inhämta
förklaringar över de anmärkningar som har framställts i revisionsberättel-
sen. Detta innebär i praktiken ingen ändring i förhållande till vad som
gäller i dag.
1 9 § sägs vidare att fullmäktige eller stämman beslutar om ansvarsfrihet
skall beviljas eller vägras. Kopplingen till en efterföljande skadeståndstalan
har tagits bort.
Fullmäktige eller stämman är enligt nuvarande bestämmelser oförhind-
rade att avstå från att väcka en sådan talan, trots att de har vägrat
ansvarsfrihet. Avstår fullmäktige eller stämman från att väcka talan eller
försummar de att göra det inom den föreskrivna tiden anses ansvarsfrihet
ändå beviljad. Detta framgår direkt av församlingslagen. Bestämmelsen i
9 § innebär i princip samma sak. Ett beslut om vägrad ansvarsfrihet som
inte efterföljs av en skadeståndstalan kommer som tidigare ha karaktär av
”prickning”.
I 10 § har tagits in en bestämmelse om preskriptionstiden för skade-
ståndstalan. Tiden börjar löpa när fullmäktige eller stämman beslutat att
vägra ansvarsfrihet. Detta är en ändring i sak i förhållande till den nuva-
rande bestämmelsen. Ändringen av sättet att beräkna när preskriptionsti-
den skall börja löpa motiveras av att fullmäktige eller stämman kan besluta
om bordläggning av ansvarsprövningen vid det sammanträde då revisions-
berättelsen läggs fram.
Förslagen i 9 och 10 §§ motsvarar de föreskrifter som fr.o.m. den 1
123
januari 1992 gäller for de borgerliga kommunerna enligt 9 kap. löoch 17 §§ Prop. 1991/92:85
kommunallagen (jfr prop. 1990/91:117 s. 222 f.).
I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppen ”suppleant”
och ”revisorssuppleant” bytts ut mot ”ersättare” och ”revisorsersättare”.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
21 kap. Församlingsskatt
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
1§ |
12 kap. 1 § (ändras SFS 1991:684) |
4 kap. 99 § |
|
2§ |
12 kap. 2 och 5 §§ |
4 kap. 101 och 104 §§ |
|
3§ |
12 kap. 3 § |
4 kap. 100 och 102 §§ |
Förarbeten
Församlingslagen (1988:180)
SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
SFS 1991:684 prop. 1990/91:153, SkU28, rskr 320
Särskilda kommentarer
Nuvarande bestämmelser om redovisning över skatt i 12 kap. 4 § försam-
lingslagen och de särskilda föreskrifterna för Stockholms territoriella för-
samlingar i 12 kap. 6 § samma lag har tagits in i 3 § resp. 3 b § lagen med
särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering
av skatt, m.m. (se avsnitt 15.7)
De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär i övrigt inga ändringar
i sak i förhållande till vad som nu gäller.
22 kap. Kommunalbesvär
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
1§ |
13 kap. 1 § |
4 kap. 106 § |
|
2§ |
13 kap. 2 § |
4 kap. 107 § |
|
3§ |
13 kap. 3 § (ändrad SFS 1991:684) |
4 kap. 108 § |
|
4§ |
13 kap. 4 § |
4 kap. 109 § |
|
5§ |
13 kap. 5 § |
4 kap. 110 § |
|
6§ |
13 kap. 6 § |
4 kap.111 § |
|
7§ |
13 kap. 7 § |
4 kap. 112 § |
124
Förarbeten
Församlingslagen (1988:180)
SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
SFS 1988:684 prop. 1990/91:153, SkU8, rskr. 320
Särskilda kommentarer
I 22 kap. ges bestämmelser om bl.a. vem som har rätt att överklaga ett
beslut av en församling eller en kyrklig samfällighet.
När det gäller beslut i en kyrklig samfällighet skall bestämmelserna om
överklagande av beslut av församling tillämpas. Härav följer bl.a. att den
som är folkbokförd inom samfälligheten har rätt att överklaga ett beslut av
samfällighetens kyrkoråd.
En samfallighets kyrkoråd får delegera sin rätt att besluta till kyrkorådet
i en församling i samfälligheten. Det kan t.ex. gälla beslut om tjänstetill-
sättning. Frågan om vem som har rätt att överklaga ett beslut av en
församlings kyrkoråd i ett sådant fall har behandlats vid 1989 års kyrko-
möte (KL 1989:4, kskr. 2). Den omständigheten att beslutsrätten har
delegerats inverkar inte på omfattningen av den krets som får överklaga.
Rätten att överklaga ett beslut som en församlings kyrkoråd fattar i
samfällighetens kyrkoråds ställe har således också den som är folkbokförd
i en annan församling i samfälligheten.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna inga ändringar i förhål-
lande till vad scm nu gäller.
SJÄTTE AVDELNINGEN
Den regionala organisationen
23 kap. Allmänt om stiftssamfälligheter
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
1§ |
1 kap. 8 § första stycket |
5 kap. 1 § |
|
2§ | ||
|
första och andra |
1 kap. 8 § första och |
5 kap. 2 § |
|
styckena |
tredje stycket (ändrad SFS 1990:300) |
första och |
|
tredje stycket |
— |
— |
|
3§ |
1 kap. 8 § andra stycket |
5 kap. 2 § |
|
4§ |
1 kap. 12 § andra stycket |
5 kap. 3 § |
|
5§ |
1 kap. 14 § andra och |
5 kap. 4 § |
|
6§ |
1 kap. 14 § tredje stycket |
5 kap. 4 § |
|
?§ |
6 kap. 23 § (ändrad SFS 1990:788) |
5 kap. 10 § |
|
8§ |
10 kap. 10 §. 11 kap. 8 §, |
5 kap. 5 § 13 kap. 7 § |
125
Förarbeten
Församlingslagen (1988:180)
SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
SFS 1990:300 prop. 1989/90: 101, KU35, rskr. 278
SFS 1990: 788 prop. 1989/90: 72, KrU29, rskr. 307
Särskilda kommentarer
Bestämmelsen i 2§ 2 är ny och innebär att stiftssamfälligheterna får
kompetens att främja församlingsarbete inte bara på teckenspråk, finska
och samiska utan även på andra språk. I fråga om de närmare skälen för
förslaget i denna del hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 9).
I 3 § tredje stycket har i förtydligande syfte förts in regler om förfarandet
när det föreligger ett sådant yrkande om uppskov som avses i paragrafens
andra stycke och det dessutom föreligger ett yrkande om att förslaget skall
förkastas. Enligt den föreslagna bestämmelsen skall, om det samtidigt
föreligger ett yrkande om att ett förslag om utvidgad verksamhet för
stiftssamfälligheten skall vila och ett yrkande om att förslaget skall förkas-
tas, det sistnämnda yrkandet prövas först. Om stiftsfullmäktige därvid,
enligt reglerna om enkel majoritet, beslutar att förkasta förslaget, krävs
ingen ytterligare åtgärd. I motsatt fall skall undersökas om två tredjedelar
av de röstande vill bifalla förslaget. Om detta är fallet, är förslaget antaget.
I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppen ”suppleant”
och ”revisorssuppleant” bytts ut mot ”ersättare” och ”revisorsersättare”.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
24 kap. Stiftsfullmäktige
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
1§ |
6 kap. 1 § första stycket |
5 kap. 6 § |
|
2§ |
6 kap. 1 § andra stycket |
5 kap. 6 § |
|
3§ |
6 kap. 2 § |
5 kap. 7 § |
|
4§ |
6 kap. 12 § första och (ändrad SFS 1989:985 och 1991:684) |
5 kap.8 § |
|
5§ |
— |
5 kap. 9 § |
|
6§ |
6 kap. 12 § (ändrad SFS 1989:985), 23 § (ändrad SFS 1990:788) |
5 kap. 8 § |
Förarbeten
Församlingslagen (1988:180)
SFS 1988:180 prop. 1987/88: 31, KU 30, rskr. 181
126
SFS 1989:985 prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47
SFS 1990: 788 prop. 1989/90: 72, KrU29, rskr. 307
SFS 1991:684 prop. 1990/91:153, SkU28, rskr. 320
Prop. 1991/92:85
Särskilda kommentarer
I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” bytts
ut mot ”ersättare”.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
25 kap. Stiftsstyrelsen och övriga nämnder i stiftssamfälligheten
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
1§ |
9 kap. 1 § första stycket |
5 kap. 11 § |
|
2§ första och andra |
9 kap. 1 § |
5 kap. 11 § |
|
tredje stycket |
tredje stycket | |
|
3§ |
9 kap. 2 § |
5 kap. 12 § |
|
4§ |
9 kap. 3 § |
5 kap. 13 § |
|
5§ |
9 kap. 4 § första och andra styckena |
5 kap. 14 § |
|
6§ |
9 kap. 5 § |
5 kap. 15 § |
|
7§ |
9 kap. 6 § (ändrad SFS 1989:985) |
5 kap. 16 § |
|
8§ |
9 kap. 4 § tredje stycket och 7 § |
5 kap. 14 § |
Förarbeten
Församlingslagen (1988:180)
SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
SFS 1989:985 prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47
SFS 1990: 788 prop. 1989/90: 72, KrU29, rskr. 307
SFS 1991:684 prop. 1990/91:153, SkU28, rskr. 320
Särskilda kommentarer
I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” bytts
ut mot ”ersättare”.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
127
26 kap. Stiftssamfdllighetens egendomsnämnd
Prop. 1991/92:85
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
1§ |
4§ |
5 kap. 18 § |
|
2§ |
5 § första och andra styckena |
5 kap. 19 § |
|
3§ |
5 § tredje stycket (SFS 1988:1553) |
— |
|
4§ |
6§ (ändrad SFS 1988:1553) |
5 kap. 20 § |
|
5§ |
6§ (ändrad SFS 1988:1553) |
5 kap. 20 § |
Förarbeten
1. Församlingslagen (1988:180)
SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
2. Lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord
SFS 1988:183 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
SFS 1988:1553 prop. 1988/89:16, KU9, rskr. 50
Särskilda kommentarer
I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” bytts
ut mot ”ersättare”.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna inga ändringar i sak i
förhållande till vad som nu gäller.
27kap. Domkapitelm.m.
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens | |
|
(*) |
•§ |
1§ |
5 kap. 22 § |
|
(*) |
2§ |
2 § första, tredje och fjärde styckena |
5 kap. 23 § |
|
(*) |
3§ |
2 § femte stycket |
5 kap. 23 § |
|
(*) |
4§ |
2 § andra stycket (ändrad SFS 1989:984 och 1991:1777) |
— |
|
5§ |
— |
— | |
|
(*) |
6§ |
3 § första stycket |
5 kap. 25 § |
|
7§ |
3 § andra stycket |
5 kap. 25 § | |
|
(*) |
8§ |
4§ första stycket |
5 kap. 26 § |
|
(*) |
9§ |
5§ (ändrad SFS 1991:1777) |
5 kap. 24 § |
|
(*) |
10 § |
— |
5 kap. 27 § |
|
H § |
20 § |
5 kap. 28 § | |
128
Förarbeten
Domkapitelslagen (1988:181)
SFS 1988:181 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
SFS 1989:984 prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47
SFS 1991:1777 prop. 1991/92:39, KU8, rskr. 64
Särskilda kommentarer
1 4 § föreskrivs att ärkebiskopen i domkapitlet i Uppsala i sitt ställe får
sätta den biträdande biskopen i stiftet, vilket därmed innefattar uppdraget
att vara ordförande i domkapitlet. Den biträdande biskopens uppdrag som
ledamot och ordförande i domkapitlet kan därvid enligt ärkebiskopens
bestämmande begränsas till att avse visst ärende, visst sammanträde eller
viss tid. Vid de tillfällen ärkebiskopen är närvarande vid sammanträden
med domkapitlet är han självfallet ledamot och ordförande. Det är rege-
ringen som i en förordning föreskriver om närvaro- och yttranderätt för
biträdande biskopen vid de tillfällen när ärkebiskopen är närvarande vid
domkapitlets sammanträden eller när domkapitlet enligt 2 § andra stycket
har som ledamot adjungerat en präst i biskopens ställe (jfr prop.
1989/90:11 och KU 17).
Bestämmelsen i 5 £ som är ny, gäller sammansättningen av domkapitlet i
de stift som har medeltida domkyrkor. När domkapitlet i dessa stift
handlägger ärenden som rör domkyrkan skall det utökas med en lekman-
naledamot som skall utses av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd.
Bestämmelsen i 7 £ andra stycket är ny och ansluter till den av riksdagen
godkända överenskommelsen mellan Sverige, Danmark, Finland, Island
och Norge om en gemensam nordisk arbetsmarknad för personer som har
en högre, behörighetsgivande utbildning på minst tre år (se prop.
1990/91:116, JuU37, rskr. 261).
Den nuvarande bestämmelsen i 21 § domkapitelslagen om Hovkonsisto-
riets sammansättning har inte förts över till den nya kyrkolagen. Bestäm-
melsen kräver inte lagform, utan kan lämpligen ges i en förordning.
I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant”
bytts ut mot ”ersättare”.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
28 kap. Biskopar
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens | |
|
(*) |
1 § |
24 kap. 5,6, 18och21§§ KL |
5 kap. 30 § |
|
(*) |
2§ |
— |
— |
|
(*) |
3§ |
24 kap. 5, 6, 8, 10 och 19§§KL |
— |
|
(*) |
4§ |
19§DL |
5 kap. 31 § |
|
5§ |
— |
— | |
9 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 85
129
Förarbeten
1. 1686 års kyrkolag
2. Domkapitelslagen (1988:181)
SFS 1988:181 prop. 1987/88:31. KU 30, rskr. 181
Särskilda kommentarer
En biskop fullgör självständigt vissa myndighetsfunktioner. Bestämmelser
om detta finns i dag bl.a. i 1686 års kyrkolag.
I 1 § anges de ämbetsuppgifter, som ankommer på biskopen i dennes
egenskap av stiftschef. Vad som i övrigt ankommer på biskopen i egenskap
av innehavare av det kyrkliga ämbetet tillhör kyrkomötets normgivnings-
område.
Bland stiftsbiskopens uppgifter ingår att utse kontraktsprostar. Detta
skall ske efter hörande av kontraktets präster. Kontraktsprosten är normalt
en av kyrkoherdarna, men kan också vara någon annan präst i kontraktet.
Kontraktsprostens främsta uppgifter är att i kontraktet biträda bisko-
pen, särskilt vid tillsynen över innehavarna av det kyrkliga ämbetet (se 2
kap. 5 §) och vid invignings- och mottagningshandlingar.
Bestämmelsen i 2 § är ny. Med stöd av den får ärkebiskopen delegera
sina arbetsuppgifter som stiftschef till den biträdande biskopen i Uppsala
stift.
Enligt den föreslagna bestämmelsen i 4 § första stycket får domkapitlet
vid förhinder för biskopen överta några av biskopens uppgifter. Det
innebär ingen ändring i sak jämfört med vad som gäller i dag.
I 4 § andra stycket anges i förtydligande syfte att vad som sägs i första
stycket inte gäller i Uppsala stift, om ärkebiskopen har uppdragit åt den
biträdande biskopen att sköta uppgifterna och denne inte har förhinder.
Bestämmelsen i nuvarande 19 § 3 domkapitelslagen att domkapitlet vid
förhinder för biskopen eller när biskopstjänsten är ledig får anlita någon
annan biskop för bl.a. prästvigning hör numera till kyrkomötets normgiv-
ningsområde och har därför inte tagits in i den nya lagen (jfr kyrkliga
kungörelsen /SKFS 1988:3/ om platsen för prästvigning, m.m.).
Bestämmelsen i 5 £ är ny. Redan i dag gäller emellertid att stiftssamfäl-
ligheten svarar för att biskopen får behövlig sekreterarhjälp. Detta framgår
av 17 § 2 kyrkofondslagen. Med stöd av sistnämnda bestämmelse får
kyrkofonden bevilja stiftssamfälligheter stiftsbidrag för betalning av bl.a.
lönekostnader för sekreterare åt biskopen. Enligt paragrafens andra stycke
skall stiftssamfälligheten i Uppsala stift bara svara för att den biträdande
biskopen får sekreterarhjälp. Förvaltningskostnader för ärkebiskopsämbe-
tet betalas med medel ur kyrkofonden enligt regeringens bestämmande
med stöd av 8 § 7 kyrkofondslagen (jfr 42 kap. 11 § 3 i förslaget till ny
kyrkolag).
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
130
SJUNDE AVDELNINGEN
Prop. 1991/92:85
Svenska kyrkans centrala organisation
29 kap. Kyrkomötet
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens | |
|
(»*) |
1§ |
3§LSK |
— |
|
(**) |
2§ |
5 § andra stycket LSK |
— |
|
(**) |
3§ | ||
|
första stycket |
4 § första stycket LSK |
21 kap. 1 § | |
|
andra stycket |
— |
— | |
|
(**) |
4§ |
4 § andra stycket LSK |
— |
|
(**) |
5§ |
8 § första stycket LSK |
— |
|
(**) |
6§ |
8 § andra stycket LSK |
— |
|
(**) 7§ (**) 8§ första stycket |
9 § första stycket LSK 9 § första stycket LSK |
— | |
|
(**) 9 § första och andra |
9 § tredje stycket LSK (ändrad SFS 1985:868 och 1990:229) | ||
|
(**) |
10§ |
6 § första stycket LSK (ändrad SFS 1985:868 och 1991:319) |
— |
|
(**) |
U§ |
6 § andra stycket LSK (ändrad SFS 1985:868 och 1991:319) |
— |
|
(**) |
12§ |
7 § första stycket LSK (ändrad SFS 1983:339, 1985:868 och 1988:1429) |
— |
|
(**) |
13 § |
7 § andra stycket LSK (ändrad SFS 1983:339, 1985:868 | |
|
(*) |
14 § |
26 § första stycket LKM (ändrad SFS 1985:360 och 1990:229) |
6 kap. 2 § |
|
(*) |
15 § |
26 § andra stycket LKM (ändrad SFS 1985:360 och 1990:299) |
6 kap. 2 § |
|
(*) |
16§ |
27 § LKM |
6 kap. 3 § |
|
(*) |
17§ |
28 § LKM |
6 kap. 4 § |
|
(*) 18 § |
29 § LKM |
6 kap. 5 § | |
|
(*) |
19 § |
30 § LKM |
6 kap. 6 § |
|
(*) |
20 § |
31 § första — tredje |
6 kap. 7 § |
|
(*) |
21 § |
31 § fjärde stycket LKM |
6 kap. 7 § |
|
(*) |
22 § |
32 § LKM |
6 kap. 8 § |
131
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter Utredningens Prop. 1991/92:85 i lagen om svenska lagförslag kyrkan (LSK) och lagen om kyrkomötet (LMK) |
|
(*) 23 § (*) 24 § |
33 § LKM 6 kap. 9 § 34 § LKM 6 kap. 10 § (ändrad SFS 1985:360) |
|
(*) 25 § (*) 26 § |
35 § LKM 6 kap. 11 § 36 § första stycket LKM 6 kap. 12 § första stycket |
|
(*) 27 § |
36 § andra stycket LKM 6 kap. 12 § andra stycket |
|
(*) 28 § (*) 29 § |
37 § LKM 6 kap. 13 § 38 § LKM 6 kap. 14 § (ändrad SFS 1985:892) |
|
(*) 30 § |
39 § första stycket LKM 6 kap. 15 § (ändrad SFS 1985:892) första stycket |
|
(*) 31 § |
39 § tredje stycket LKM 6 kap. 15 § (ändrad SFS 1985:892) tredje stycket |
|
(*) 32 § |
40 § första stycket LKM 6 kap. 16 § (ändrad SFS 1987:1130) första stycket |
|
(*) 33 § |
40 § andra stycket LKM 6 kap. 16 § (ändrad SFS 1987:1130) andra stycket |
Förarbeten
1. Lagen (1982:942) om svenska kyrkan
|
SFS 1982:942 |
prop. 1981/82:192, KU 1982/83:2, rskr. 2 och skr. 1982:7, 1 SäUl, kskr. 28 |
|
SFS 1983:339 SFS 1985:868 |
prop. 1982/83:148, KU 33, rskr. 303 prop. 1984/85:165, KU 32, rskr. 293, KU 1985/86: 1, |
SFS 1988:1429 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181, 1988/89: KU2.
|
SFS 1990:298 SFS 1991:319 |
rskr. 11 prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278 prop. 1990/91:128, KU35, rskr. 238 |
2. Lagen (1982:943) om kyrkomötet
|
SFS 1982:943 |
prop. 1981/82:192, KU 1982/83:2, rskr. 2 och skr. 1982:7, 1 SäUl, kskr. 28 |
|
SFS 1985:360 SFS 1985:892 |
prop. 1984/85: 169, KU 32, rskr. 293 prop. 1984/85: 165, KU 1985/86:4, rskr. 9 |
SFS 1987:1130 prop. 1987/88: 5, KU 13, rskr. 22
|
SFS 1988:186 SFS 1990:299 |
prop. 1987/88: 31, KU 30, rskr. 181 prop. 1989/90: 101, KU35, rskr. 278 |
Särskilda kommentarer
I 8 § finns bestämmelser om ersättare i Svenska kyrkans centralstyrelse.
Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 11.3) föreslås att för
132
ärkebiskopen som ledamot i centralstyrelsen skall utses en biskop som Prop. 1991/92:85
ersättare. Kyrkomötets val av ärkebiskopens ersättare i centralstyrelsen
skall ske särskilt.
Av 31 § följer att om valet av övriga ersättarna i centralstyrelsen inte sker
proportionellt, skall kyrkomötet också bestämma i vilken ordning de skall
tjänstgöra.
De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär i övrigt inga ändringar
i sak i förhållande till vad som nu gäller.
30 kap. Svenska kyrkans centralstyrelse
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens | |
|
(*) |
1§ |
9 § andra stycket LSK (ändrad SFS 1985:868 och 1990:298) |
— |
|
(*) |
2§ |
41 § LKM |
6 kap. 17 § |
|
(*) |
3§ |
42 § LKM |
6 kap. 18 § |
|
(*) |
4§ |
43 § första stycket LKM (ändrad SFS 1985:892 och 1987:1130) |
6 kap. 19 § |
|
(*) |
5§ |
43 § andra stycket LKM (ändrad SFS'1985:892 och 1987:1130) |
6 kap. 19 § |
|
(*) |
6§ |
44 § LKM (SFS 1985:892) |
6 kap 20 § |
|
(*) |
7§ |
45 § LKM (SFS 1985:892 ändrad 1987:1130) |
6 kap.21 § |
Förarbeten
1. Lagen (1982:942) om svenska kyrkan
SFS 1982:942 prop. 1981/82:192, KU 1982/83:2, rskr. 2 och skr.
1987:2, 1 SäUl, kskr. 28
SFS 1985:868 prop. 1984/85:165, KU 32, rskr. 293, KU 1985/86: 1,
rskr. 1
SFS 1990:298 prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278
2. Lagen (1982:943) om kyrkomötet
SFS 1982:943 prop. 1981/82:192, KU 1982/83:2, rskr. 2 och skr.
1982:7, 1 SäUl, kskr. 28
SFS 1985:892 prop. 1984/85:165, KU 1985/86:4, rskr. 9
SFS 1987:1130 prop. 1987/88:5, KU 13, rskr. 22
SFS 1990:299 prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278
Särskilda kommentarer
De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär inga ändringar i sak i
förhållande till vad som nu gäller.
133
31 kap. Kyrkomötets besvärsnämnd
Prop.1991/92:85
Lagförslaget Nuvarande föreskrifter Utredningens
i lagen om kyrkomötet lagförslag
|
(*) |
1§ |
46 § (SFS 1985:892) |
6 kap. 22 § |
|
(*) |
2§ |
47 § första och andra styckena |
6 kap. 23 § |
|
(*) |
3§ |
47 § tredje stycket (SFS 1985:892, ändrad 1988:186, | |
|
(*) |
4§ |
46 § andra stycket (SFS 1985:892) |
6 kap. 22 § |
|
(*) |
5§ |
48 § första stycket (SFS 1985:892, ändrad 1987:1130, |
6 kap. 24 § |
|
(*) |
6§ |
48 § andra stycket (SFS 1985:892, ändrad 1987: 1130, |
6 kap. 24 § |
|
(*) |
7§ |
49 § (SFS 1985:892) |
6 kap. 25 § |
Förarbeten
Lagen (1982:943) om kyrkomötet
SFS 1985:892 prop. 1984/85:165, KU 1985/86:4, rskr. 9
SFS 1987:1130 prop. 1987/88: 5, KU 13, rskr. 22
SFS 1988:186 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
SFS 1988:1551 prop. 1988/89:16, KU9, rskr. 50
SFS 1990:299 prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278
Särskilda kommentarer
Frågan om sammansättningen av Kyrkomötets besvärsnämnd tas upp
särskilt i den allmänna motiveringen (avsnitt 11.4).
De föreslagna bestämmelserna innebär emellertid inga ändringar i sak i
förhållande till den ordning som nu gäller.
ÅTTONDE AVDELNINGEN
Biskops- och prästtjänster
32 kap. Allmänt om biskops- och prästtjänster
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens | |
|
1§ |
1 § första stycket (ändrad SFS 1988:1554, 1989:982) |
7 kap. 11 § | |
|
(*) |
2§ |
13 § första stycket |
7 kap. 4 § |
|
(*) |
3§ |
3§ |
7 kap. I § |
(ändrad SFS 1991:1779)
134
Prop. 1991/92:85
Lagförslaget Nuvarande föreskrifter Utredningens
i prästanställningslagen lagforslag
|
(*) |
4§ |
13 § andra stycket |
7 kap. 4 § |
|
(*) |
5§ |
24 § (ändrad SFS 1989:982 och 1991:1779) |
8 kap. 22 § |
|
6§ |
25 § (ändrad SFS 1991:1779) |
8 kap. 23 § | |
|
(*) |
7§ |
17 § (ändrad SFS 1991:320) |
8 kap. 14 § |
|
8§ |
18 § |
8 kap. 15 § | |
|
9§ |
19 § (ändrad SFS 1989:982) |
8 kap. 17 § | |
|
(*) |
10§ |
4 § andra stycket, 5 § andra |
8 kap. 19 § |
|
H § |
1 § tredje stycket (ändrad SFS 1988:1554, 1989:982) |
— | |
|
12 § |
45 § |
7 kap. 9 § | |
|
13§ |
46 § |
7 kap. 8 § | |
|
14§ |
47 § |
— | |
|
15 § |
58 § (ändrad SFS 1991:1779) |
8 kap. 28 § | |
|
16 § |
57 § andra stycket |
8 kap. 26 § |
första stycket
Förarbeten
Prästanställningslagen (1988:184)
SFS 1988:184 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
SFS 1988:1554 prop. 1988/89:16, KU9, rskr. 50
SFS 1989:982 prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47
SFS 1991:320 prop. 1990/91:122, KU35, rskr. 238
SFS 1991:1779 prop. 1991/92:39, KU8, rskr. 64
Särskilda kommentarer
Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 8) skall bestämmels-
erna om prästtjänster också omfatta tjänsterna i andra icke-territoriella
pastorat än hovförsamlingen.
I prästanställningslagen används begreppet prästtjänster bl. a. i betydel-
sen biskops- och prästtjänster. I förslaget till ny kyrkolag (se 2 kap. 4 § och
32-35 kap.) används i stället begreppen biskopstjänster och prästtjänster.
Begreppet biskopstjänster omfattar då liksom tidigare tjänsterna som är-
kebiskop, biskop och biträdande biskop.
Bestämmelsen i 2§ andra stycket innebär att den som av regeringen
utnämnts till ärkebiskop också är biskop i Uppsala stift.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
135
33 kap. Tillsättning av biskops- och prästtjänster
Prop. 1991/92:85
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens | |
|
(*) |
1§ |
14 § första stycket |
8 kap. 9 § |
|
(*) 2§ |
21 § första stycket (ändrad SFS 1989:982) |
8 kap. 19 § | |
|
(*) |
3§ |
21 § tredje stycket |
— |
|
<*) 4§ första och |
21 § andra stycket |
8 kap. 19 § | |
andra styckena
|
tredje stycket |
fjärde stycket (ändrad SFS 1989:982) |
fjärde stycket | |
|
5§ |
7 § första stycket |
8 kap.2 § | |
|
6§ |
7 § andra stycket |
8 kap. 3 § | |
|
7§ |
7 § andra och tredje styckena |
8 kap. 3 § | |
|
8§ |
7 § fjärde stycket |
8 kap. 3 § | |
|
(*) |
9§ |
4§ |
8 kap. 1 § |
|
(*) |
10§ |
5 § första stycket |
8 kap. 2 § |
|
(*) |
u§ |
8 § första stycket |
8 kap. 4 § |
|
(*) |
12 § |
9§ |
8 kap. 7 § |
|
(*) |
13§ |
— |
— |
|
(*) |
14§ |
12 § |
8 kap. 8 § |
|
(*) |
15§ |
5 § andra stycket |
— |
|
16§ |
6§ |
8 kap. 6 § | |
|
17§ |
5 § tredje stycket och 8 § andra stycket |
— | |
|
18 § |
10 § |
— | |
första och andra
|
styckena |
H§ |
— |
|
(*) 19 § |
15 § första och tredje styckena |
8 kap. 10 § |
|
(*) 20 § |
15 § andra stycket |
8 kap. 11 § |
|
(*) 21 § |
16 § första stycket |
8 kap.12 |
|
andra stycket |
16 § andra stycket | |
|
(*) 22 § |
16 § |
— |
|
första stycket |
tredje stycket | |
|
andra stycket |
fjärde stycket | |
|
23 § |
16a§ (SFS 1990:301) |
— |
|
(*) 24 § |
20 § |
8 kap. 18 § |
|
25 § |
22 § (ändrad SFS 1989:982) |
8 kap. 20 § |
136
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens | |
|
(*) |
26 § |
23 § |
8 kap. 21 § |
|
27 § |
50 § |
8 kap. 29 § | |
|
(*) |
28 § |
51 § |
— |
|
(*) |
29 § |
54 § |
— |
|
(*) |
30 § |
56 § |
8 kap. 25 § |
|
(*) |
31 § |
57 § andra och tredje styckena |
8 kap. 26 och 27 §§ |
Förarbeten
Prästanställningslagen (1988:184)
SFS 1988:184 prop. 1987/88: 31, KU 30, rskr. 181
SFS 1989:982 prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47
SFS 1990:301 prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278
SFS 1991:1779 prop. 1991/92: 39, KU8, rskr. 64
Särskilda kommentarer
I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” bytts
ut mot ”ersättare”.
Bestämmelsen i 13 § är ny (jfr allmänna motiveringen avsnitt 11.5).
Prästtjänster i ett nybildat pastorat får tillsättas av indelningsdelegerades
arbetsutskott. Därvid skall samma regler tillämpas för arbetsutskottet som
annars gäller för kyrkorådet eller tillsättningsnämnden i motsvarande
tillsättningsärenden.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak.
34 kap. Anställning som präst m.m.
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter i förordningen med |
Utredningens | |
|
(*) |
1§ |
35 § |
9 kap. 1 § |
|
första stycket |
första stycket PAF |
första stycket | |
|
andra stycket |
(ändrad SFS 1990:905) |
andra stycket | |
|
(*) |
2§ |
35 § tredje stycket PAF |
9 kap. 2 § |
|
(*) |
3§ |
48 § första stycket PAL |
— |
|
(*) 4§ |
48 § PAL |
15 kap. 5 § | |
|
första och andra |
andra stycket |
första stycket | |
|
styckena |
andra stycket |
andra stycket | |
137
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter i förordningen med |
Utredningens | |
|
5§ |
48 § tredje stycket PAL |
15 kap. 5 § | |
|
6§ |
48 § fjärde stycket PAL |
15 kap. 5 § | |
|
(*) |
7§ |
49 § första stycket PAL |
— |
|
8§ |
49 § andra och tredje styckena PAL |
— | |
|
(*) |
9§ |
2 § första stycket FAP och 6 kap. 1 § LOA |
9 kap. 4 § |
|
(*) |
io§ |
2 § första stycket FAP och 6 kap. 2 § LOA |
9 kap. 5 § |
|
(*) |
H§ |
3 kap. 1 § LOA |
9 kap. 6 § |
|
(*) |
12 § |
3 kap. 2 § LOA |
9 kap. 7 § |
|
(*) |
13 § |
3 kap. 3 § LOA |
9 kap. 8 § |
|
(*) |
14§ |
3 kap. 4 § LOA |
9 kap. 9 § |
|
15§ |
3 kap. 5 § LOA |
9 kap. 10 § | |
|
16§ |
3 kap. 6 § LOA |
9 kap. 11 § | |
|
17§ |
16 kap. 1 § LOA (ändrad SFS 1977: 533, 1982:100) |
9 kap. 13 § | |
|
(*) |
18 § |
16 kap. 5 och 6 §§ LOA |
9 kap. 13 § |
|
19 § |
57 § första stycket PAL |
— | |
Förarbeten
1. Förordningen (1965:729) med vissa bestämmelser om anställning som
präst
SFS 1965: 729 prop. 1965: 156, SU 168, rskr. 387
SFS 1975:957 -
SFS 1976:1045 -
SFS 1977:70 -
SFS 1980:745 -
SFS 1982:565 -
SFS 1987:553 -
SFS 1988:1027 -
SFS 1989:85 -
2. Lagen (1976:600) om offentlig anställning
SFS 1976:600 prop. 1975/76:105 (bil. 2), InU 45, rskr. 404
SFS 1977:533 prop. 1976/77:141, AU 28, rskr. 328
SFS 1977:1047 prop. 1977/78:34, AU 14, rskr. 56
SFS 1982:100 prop. 1981/82:90, AU 11, rskr. 153
3. Prästanställningslagen (1988:184)
SFS 1988:184 prop. 1987/88: 31, KU 30, rskr. 181
138
SFS 1988:1554 prop. 1988/89:16, KU9, rskr. 50
SFS 1989:982 prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47
SFS 1990:301 prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278
4. Prästanställningsförordningen (1989:84)
SFS 1989:84 -
SFS 1989:870 -
SFS 1990:305 -
SFS 1990:905 -
SFS 1991:1781 -
Prop. 1991/92:85
Särskilda kommentarer
De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär inga ändringar i sak i
förhållande till vad som nu gäller.
35 kap. Prästanställningens upphörande m.m.
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
i förordningen med |
lagförslag |
|
(*) |
1§ |
7 kap. 1 § LOA |
10 kap. 1 § |
|
(*) |
2§ |
7 kap. 2 § första stycket LOA |
10 kap. 2 § |
|
(*) |
3§ |
7 kap. 2 § första — |
10 kap. 2 § |
|
tredje styckena LOA |
fjärde och | ||
|
(*) |
4§ |
lagen (1948:489) om |
10 kap. 3 § |
|
(*) |
5§ |
7 kap. 3 § LOA |
10 kap. 4 § |
|
(») |
6§ |
7 kap. 4 § LOA |
10 kap. 5 § |
|
(*) |
7§ |
7 kap. 5 § LOA |
10 kap. 6 § |
|
(*) |
8§ |
7 kap. 6 § LOA |
10 kap. 7 § |
|
(*) |
9§ |
7 kap. 12 § LOA |
10 kap. 8 § |
|
(*) |
io§ | ||
|
första stycket |
7 kap. 13 § första stycket LOA |
10 kap. 9 § | |
|
(ändrad SFS 1987:521) |
första stycket | ||
|
andra stycket |
2 kap. 1 § LOA |
10 kap. 9 § | |
|
andra stycket | |||
|
tredje stycket |
7 kap. 13 § andra stycket LOA |
10 kap. 9 § | |
|
(ändrad SFS 1987:521) |
tredje stycket | ||
|
H§ | |||
|
första stycket |
8 kap. 1 § första stycket LOA |
10 kap. 10 § | |
|
första stycket | |||
|
andra stycket |
8 kap. 1-3 §§LOA |
10 kap. 10 § | |
|
(ändrad SFS 1982:100) |
andra stycket | ||
|
12 § |
8 kap. 2 § LOA |
10 kap. 11 § | |
|
(*) |
13 § |
8 kap. 3 § LOA (ändrad SFS 1982:100) |
10 kap. 12 § |
139
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
i förordningen med |
lagförslag |
14§
|
första stycket andra stycket tredje stycket |
9 kap. 1 § första stycket LOA 9 kap. 1-3§§LOA (ändrad SFS 1982:100) 9 kap. 1 § tredje stycket LOA |
10 kap. 13 § 10 kap. 13 § 10 kap. 13 § | |
|
15§ |
9 kap. 2 § LOA |
10 kap. 14 § | |
|
16§ |
9 kap. 3 § LOA |
10 kap. 15 § | |
|
(*) |
17 § |
27 § PAL |
10 kap. 16 § |
|
(*) |
18 § |
28 § PAL |
10 kap.17 § |
|
(*) |
19§ |
29 § PAL |
10 kap. 18 § |
|
(*) |
20 § |
30 § PAL |
10 kap. 19 § |
|
(*) |
21 § |
31 § PAL |
10 kap. 20 § |
|
(*) 22 § |
32 § PAL |
10 kap. 21 § | |
|
(*) |
23 § |
33 § PAL (ändrad SFS 1989:982) |
10 kap. 22 § |
|
(*) |
24 § |
34 § PAL |
10 kap. 23 § |
|
(*) |
25 § |
35 § PAL |
10 kap. 24 § |
|
(*) |
26 § |
36 § PAL |
10 kap. 25 § |
|
(*) |
27 § |
37 § PAL |
10 kap. 26 § |
|
(*) |
28 § |
38 § PAL |
10 kap. 27 § |
|
29 § |
39 § PAL |
10 kap. 28 § | |
|
(*) |
30 § |
40 § PAL |
10 kap. 29 § |
|
(*) |
31 § |
41 § PAL |
10 kap. 30 § |
|
(*) |
32 § |
12 § första stycket FAP |
10 kap.33 § |
|
(*) 33 § första stycket andra stycket |
42 § PAL |
10 kap. 32 § 10 kap. 31 § | |
|
(*) |
34 § |
43 § PAL |
10 kap.34 § |
|
35 § |
44 § PAL |
10 kap.32 § | |
|
(*) |
36 § |
50 § PAL |
10 kap. 35 § |
|
(*) |
37 § |
51 § andra och tredje styckena PAL |
10 kap.36 § |
|
38 § |
52 § PAL |
10 kap. 37 § | |
|
(*) |
39 § |
53 § PAL och 12 § FAP |
10 kap.38 § |
|
(*) |
40 § |
54 § PAL och 17 kap. 1 § LOA (ändrad SFS 1987:521) |
10 kap.39 § |
|
(*) |
41 § |
55 § PAL |
10 kap. 40 § |
140
Förarbeten
1. Lagen (1948:489) om tillägg till kyrkolagen
SFS 1948:489 kskr. 1946:25 och prop. 1948:94, rskr. 344
2. Förordningen (1965:729) med vissa bestämmelser om anställning som
präst
SFS 1965: 729 prop. 1965:156, SU 168, rskr. 387
SFS 1975:365 -
SFS 1975:957 -
SFS 1976:1045 -
SFS 1982:565 -
SFS 1988:1027 -
SFS 1989:85 -
3. Lagen (1976:600) om offentlig anställning
SFS 1976:600 prop. 1975/76: 105 (bil. 2), InU 45, rskr. 404
SFS 1982:100 prop. 1981/82:90, AU 11, rskr. 153
SFS 1987:521 prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226
4. Prästanställningslagen (1988:184)
SFS 1988:184 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
SFS 1989:982 prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47
Särskilda kommentarer
I 17 kap. 1 § lagen om offentlig anställning finns bestämmelser om verk-
ställighetsförbud som också omfattar beslut om löneavdrag som disciplin-
påföljd och om avgångsskyldighet vid uppnådd pensionsålder. I dessa
avseenden är lagen om offentlig anställning i dag inte tillämplig på präst-
tjänsterna. Genom den föreslagna 40 § uppnås full överensstämmelse i
dessa delar mellan prästtjänsterna och andra statligt reglerade tjänster
enligt lagen om offentlig anställning.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
Riksdagen beslutade under år 1991 om genomgripande förändringar av
den psykiatriska tvångsvården m.m. (prop. 1990/91: 58, SoU13, rskr. 329).
Reformen innefattande bl.a. ändringar i brottsbalkens påföljdsregler. Med
anledning av detta har också gjorts ändringar i 11 kap. 3 § lagen om
offentlig anställning (prop. 1991/92: 59, SoUlO, rskr. 83). Regeringen avser
att till riksdagen återkomma med förslag till en motsvarande ändring i 22 §
sedan kyrkomötets yttrande inhämtats.
36 kap. Tystnadsplikt och sekretess
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
Lagen om tystnadsplikt för präst |
7 kap. 11 § | |
|
2§ |
— |
— |
Förarbeten
Lagen (1979:926) om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan
SFS 1979:926 prop. 1979:3, KU 1, kskr. 1 och
prop. 1979/80:20, KU 7, rskr. 4
141
Särskilda kommentarer
Prop. 1991/92:85
Bestämmelsen i 1 § innebär ingen ändring i sak i förhållande till vad som
nu gäller. De föreskrifter som finns om tystnadsplikt inom Svenska kyrkan
omfattar nämligen de präster som är prästvigda i Svenska kyrkans ordning
(jfr allmänna motiveringen avsnitt 11.6).
I 2 § görs en hänvisning till bestämmelsen om sekretess inom Svenska
kyrkans församlingsvårdande verksamhet i 7 kap. 33 § sekretesslagen.
Denna bestämmelse omfattar bara det allmännas verksamhet. Bestämmel-
sen avser därvid inte bara präster, utan också andra personer som är
anställda eller har uppdrag hos en kyrklig myndighet eller annars har en
jämförlig anknytning till den kyrkliga myndigheten (jfr prop. 1991/92:3,
K.U11, rskr. 65; SFS 1991:1874).
NIONDE AVDELNINGEN
Kyrkomusiken
37kap. Den kyrkomusikaliska verksamheten
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter i lagen om kyrkomusiken |
Utredningens |
|
1§ |
1 § första stycket |
— |
|
2§ |
1 § andra stycket |
— |
|
3§ |
2§ |
— |
|
4§ |
3§ |
— |
|
5§ |
4§ |
— |
|
6§ |
5§ |
— |
|
7§ |
6§ |
— |
|
8§ |
7§ |
— |
|
9§ |
8§ (ändrad SFS 1991:365) |
— |
|
10§ |
9§ (ändrad SFS 1991:365) |
— |
|
H§ |
io§ |
— |
|
12§ |
H§ |
— |
|
13 § |
12 § |
— |
|
14 § |
13 § |
— |
|
15 § |
14§ |
— |
|
16§ |
15 § |
— |
|
17§ |
16§ |
— |
|
18§ |
17 § |
— |
|
19§ |
18 § |
— |
|
20 § |
19 § |
— |
|
21 § |
— |
— |
142
Förarbeten
Lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan
SFS 1989:8 prop. 1987/88:144, 1988/89: KrU6, rskr. 77
SFS 1991:365 prop. 1990/91: 116, JuU37, rskr. 261
Särskilda kommentarer
Kyrkoförfattningsutredningen hade utformat sitt förslag (11 kap.) i enlig-
het med lagförslaget i kyrkomusikerutredningens betänkande (SOU
1985: 55) ”Musiken i svenska kyrkan”. Den sedermera antagna lagen om
kyrkomusiken i svenska kyrkan avviker i stor utsträckning från utredning-
ens förslag. Därför har i tabellen till 37 kap. inte kunnat göras någon direkt
jämförelse med utredningens förslag.
Frågan om behörigheten till kyrkomusikertjänster tas särskilt upp i den
allmänna motiveringen (avsnitt 11.7). De föreslagna bestämmelserna i
kapitlet innebär inga ändringar i sak i förhållande till vad som nu gäller.
TIONDE AVDELNINGEN
Kyrklig egendom
38 kap. Församlingskyrkor
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens | |
|
(*) |
1§ |
— |
— |
|
(*) |
2§ |
— |
— |
|
(*) |
3§ |
— |
— |
Särskilda kommentarer
Några uttryckliga regler som motsvarar dem som har tagits in i kapitlet
finns inte i dag. De föreslagna reglerna överensstämmer emellertid med
den ordning som tillämpas i dag.
I fråga om de närmare skälen till förslagen i kapitlet hänvisas till den
allmänna motiveringen (avsnitt 7.1).
143
Prop. 1991/92:85
39 kap. Domkyrkor
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter i lagen om förvaltningen av |
Utredningens | |
|
(*) |
1§ |
____ |
____ |
|
(*) |
2§ | ||
|
första stycket |
— |
— | |
|
andra stycket |
7 § tredje stycket |
15 kap. 4 § | |
|
(ändrad SFS 1988: 1553) |
andra stycket | ||
|
tredje stycket |
— |
— | |
|
(*) |
3§ 4§ 5§ |
— |
— |
|
— |
— | ||
Förarbeten
Lagen (1988:183) om förvaltning av kyrklig jord
SFS 1988:183 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
SFS 1988:1553 prop. 1988/89: 16, KU9, rskr. 50
Särskilda kommentarer
Enligt 1 § skall det finnas en domkyrka i varje stift. Det motsvarar vad som
sedvanerättsligt gäller i dag, utan att det uttryckligen är föreskrivet.
De föreslagna bestämmelserna i 2 § reglerar förvaltningen av de medel-
tida domkyrkorna och har närmast sin motsvarighet i bestämmelserna i 26
kap. i 1686 års kyrkolag. Föreskrifterna om domkapitlets sammansättning
vid handläggningen av ärenden som rör domkyrkan finns i 27 kap. 6 §
samma lag.
4 och 5 §§ reglerar Domkyrkorådet i Lund och innebär ingen ändring i
sak jämfört med vad som nu gäller.
I fråga om de närmare skälen till förslagen i kapitlet hänvisas till den
allmänna motiveringen (avsnitt 7.2).
144
Prop. 1991/92:85
40 kap. Upplåtelse av kyrka
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens | |
|
(*) |
1§ |
____ |
__ |
|
(*) |
2§ |
— |
— |
|
(*) 3§ första stycket |
2§ |
14 kap. 2 § | |
|
(*) |
4§ |
3 § första stycket |
— |
|
(*) |
5§ |
4§ |
14 kap. 4 § |
|
6§ |
5§ |
14 kap. 5 § | |
|
7§ |
6§ |
14 kap. 6 § | |
|
8§ |
7 § första stycket |
14 kap.7 § | |
|
(*) |
9§ |
7 § andra och tredje styckena |
14 kap. 7 § |
Förarbeten
Lagen (1982:377) om tillfällig upplåtelse av kyrka
SFS 1982:377 prop. 1981/82:93, KU 22, rskr. 156 och skr. 1982:6,
KLU 8, kskr. 8
SFS 1987:1129 prop. 1987/88:5, KU 13, rskr. 22
Särskilda kommentarer
Bestämmelserna i har behandlats närmare i den allmänna motiveringen
(avsnitt 7.4).
I 3 § har utelämnats nuvarande bestämmelse att kyrka inte får upplåtas
för något ändamål som är oförenligt med Svenska kyrkans ordning. Skälet
är att Svenska kyrkans gudstjänstrum numera av ekumenisk gästfrihet vid
behov upplåts också för andra kristna trossamfunds gudstjänster och
kyrkliga handlingar.
Bestämmelserna i 4-9 §§ innebär väsentligen inte några sakliga ändringar
i förhållande till vad som nu gäller.
145
10 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
41 kap. Förvaltningen av kyrklig jord
Prop. 1991/92:85
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter i lagen om förvaltningen av |
Utredningens | |
|
(*) |
1§ |
1 § första och andra styckena |
15 kap. 1 § |
|
(*) |
2§ |
1 § tredje stycket |
15 kap. 1 § |
|
(*) |
3§ |
2§ |
15 kap. 2§ |
|
(*) 4§ första stycket |
3§ första stycket |
15 kap. 3 § | |
|
(*) |
5§ |
7 § första stycket |
15 kap. 4 § |
|
(*) |
6§ |
7 § andra stycket |
— |
|
(*) |
7§ |
7 § tredje stycket |
15 kap. 4 § |
|
(*) |
8§ |
7 § fjärde stycket |
15 kap. 4 § |
|
(*) |
9§ |
7 § femte stycket |
15 kap. 4 § |
|
(*) |
10§ |
8 § första stycket och 11 § |
15 kap. 7 § |
|
H§ |
H § |
15 kap. 7 § | |
|
12§ |
8 § andra stycket |
— | |
|
13§ |
8 § tredje stycket |
— | |
|
(*) |
14 § |
9 § första stycket |
15 kap. 6 § |
|
(*) |
15§ |
9 § andra stycket |
15 kap. 6 § |
|
(*) |
16§ |
10 § första stycket |
15 kap. 6 § |
|
17§ |
10 § andra stycket |
15 kap. 6 § | |
|
18 § |
12 § (ändrad SFS 1990:1499) |
— | |
|
19 § |
13 § |
— | |
|
20 § |
14 § första stycket |
(15 kap. 8 §) | |
|
21 § |
14 § andra stycket |
(15 kap. 8 §) | |
|
22 § |
15§ |
(15 kap. 8 §) | |
|
23 § andra stycket |
16§ första stycket (ändrad SFS 1988:1553) |
15 kap. 9 § 15 kap. 10 § | |
|
(*) |
24 § |
18 § (ändrad SFS 1988:1553) |
15 kap. 11 § |
|
(*) |
25 § |
19 § |
15 kap. 12 § |
|
(*) |
26 § |
20 § |
15 kap. 13 § |
|
(*) |
27 § |
21 § |
15 kap.14 § |
146
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens | |
|
(*) |
28 § |
22 § (ändrad SFS 1988:1553) |
15 kap. 15 § |
|
(*) |
29§ |
23 § första och andra styckena |
15 kap. 16 § |
|
(*) |
30 § |
23 § tredje stycket |
15 kap. 16 § |
|
(*) |
31 § |
24 § första och andra styckena |
15 kap. 17 § |
|
(*) |
32 § |
24 § tredje stycket |
15 kap. 17 § |
|
(*) |
33 § |
25 § |
15 kap. 18 § |
|
(*) |
34 § |
26 § första och andra styckena |
15 kap. 19 § |
|
(*) |
35 § |
26 § tredje stycket |
15 kap. 19 § |
|
(*) (*) |
36 § 37 § |
27 § |
15 kap. 20 § |
|
första stycket |
24 § andra stycket |
15 kap. 17 § | |
|
andra och tredje |
26 § fjärde stycket |
15 kap. 19 § | |
|
(*) |
38 § |
28 § |
15 kap.21 § |
|
(*) |
39 § |
29 § första stycket |
15 kap. 23 § |
|
(*) |
40 § |
29 § andra stycket |
15 kap. 23 § |
|
(*) |
41 § |
29 § tredje stycket |
15 kap.23 § |
andra stycket
Förarbeten
Lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord
SFS 1988:183 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
SFS 1988:1553 prop. 1988/89:16, KU9, rskr. 50
SFS 1990:1499 prop. 1990/91:27, BoU5, rskr. 65
Särskilda kommentarer
Enligt 17 § lagen om förvaltningen av kyrklig jord skall Kammarkollegiet
företräda kyrklig jord i ärenden som rör upplåtelse av rätt till vattenkraft.
Kammarkollegiet handlägger numera inte några motsvarande ärendetyper.
I 23 § har därför uppgiften i stället lagts på egendomsnämnden.
De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär i övrigt ingen ändring i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
147
42 kap. Kyrkofonden
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens | |
|
(*) |
1§ |
1§ |
16 kap. 1 § |
|
(*) |
2§ |
2§ |
16 kap. 2 § |
|
3§ |
3§ (ändrad SFS 1990:402 och 1991:1778) |
16 kap. 3 § | |
|
(*) |
4§ |
4 § första stycket |
16 kap. 4 § |
|
5§ |
4 § andra och tredje styckena |
16 kap. 4 § | |
|
6§ | |||
|
första stycket |
4 § fjärde stycket |
16 kap. 4 § | |
|
andra stycket |
— |
— | |
|
7§ |
5§ |
16 kap. 5 § | |
|
(*) |
8§ |
6§ |
16 kap. 6 § |
|
(*) |
9§ |
7§ |
16 kap. 7 § |
|
(*) |
10§ |
8 §1-4 |
16 kap.8 § |
|
(ändrad SFS 1989:986) |
1-4 | ||
|
(*) |
U§ |
8 §5-10 |
16 kap. 8 §5-10 |
|
(*) |
12 § |
9§ | |
|
första och andra |
första och andra styckena |
16 kap. 9 § | |
|
styckena |
första och | ||
|
tredje stycket |
tredje stycket |
— | |
|
(*) |
13 § | ||
|
första stycket |
io§ |
16 kap. 10 § | |
|
andra stycket |
H§ |
16 kap. 11 § | |
|
(*) |
14 § |
12 § första stycket |
16 kap. 12 § |
|
(*) |
I5§ |
12 § andra, tredje och |
16 kap. 12 § |
|
femte styckena |
andra stycket | ||
|
16§ |
12 § fjärde stycket |
— | |
|
(*) |
17 § |
13 § |
16 kap. 13 § |
|
(*) |
18 § |
14 § |
16 kap. 14 § |
|
(*) |
19§ |
15 § |
16kap. 15 § |
|
(*) |
20 § |
16 § |
16 kap. 16 § |
|
(*) |
21 § |
17 § |
16 kap. 17 |
|
(*) |
22 § |
18§ |
16 kap. 18 § |
|
(*) |
23 § |
19§ |
16 kap. 20 § |
|
(*) |
24 § |
20 § |
16 kap.21 § |
|
(*) |
25 § |
21 § första stycket |
16 kap.22 § |
|
26 § |
21 § andra stycket |
16 kap. 22 § | |
|
27 § |
21 § tredje stycket |
16 kap. 23 § | |
|
(*) |
28 § |
22 § (SFS 1988:1552) |
— |
148
Förarbeten
Kyrkofondslagen (1988:182)
SFS 1988:182 prop. 1987/88: 31, KU 30, rskr. 181
SFS 1988:1552 prop. 1988/89:16, KU9, rskr. 50
SFS 1989:986 prop. 1989/90: 11, KU 17, rskr. 47
SFS 1990:402 prop. 1989/90: 74, SkU32, rskr. 217
SFS 1991:1778 prop. 1991/92: 39. KU8, rskr. 64
Särskilda kommentarer
Genom 2§ kommer bestämmelserna i 42 kap. om kyrkofonden att bli
tillämpliga också på de icke-territoriella pastoraten med undantag för
Hovförsamlingen. Detta är en nyhet (jfr allmänna motiveringen avsnitt 8).
110 § har i förhållande till 8 § kyrkofondslagen tagits bort vissa ändamål
för vilka kyrkofondens medel kan användas. Det gäller kostnader för
avlöningsförmåner för sådana präster som är anställda i de svenska ut-
landsförsamlingarna. Prästerna i utlandsförsamlingarna är nämligen nu-
mera anställda av styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet (SKUT), som
också betalar kostnaderna för avlöningsförmånerna för dessa präster.
SKUT får för närvarande bidrag till sin verksamhet ur kyrkofonden. Något
behov att använda medel ur kyrkofonden direkt för avlönande av utlands-
prästerna föreligger alltså inte längre.
Vidare gäller det kostnader för försäkringsförmåner som enligt statlig
grupplivförsäkring utgår för andra kyrkomusiker än skolkantorer. Tjänster
som kyrkomusiker är inte längre statligt reglerade. Det kan emellertid inte
uteslutas att det finns kyrkomusiker som ännu någon tid kan få försäkrings-
förmåner enligt statlig grupplivförsäkring. En i sak motsvarande bestäm-
melse bör därför tas in som en övergångsbestämmelse i 14 § lagen om
införande av kyrkolagen.
1 15 § har i förhållande till 12 § andra stycket kyrkofondslagen ordet
”aktiefonder” ersatts med ”värdepappersfonder enligt lagen (1990:1114)
om värdepappersfonder” (jfr prop. 1989/90: 153, 1990/91:NU4, rskr. 47).
I 21 § har förts in en bestämmelse om att stiftsbidrag också skall kunna
beviljas för betalning av lönekostnader för sekreterare till biträdande
biskopen i Uppsala stift. Bestämmelsen i denna del kompletterar 28 kap.
5 §, som reglerar stiftssamfällighetens skyldighet att hålla biskopen med
den sekreterarhjälp som behövs.
I 22 § har i enlighet med vad 1991 års kyrkomöte föreslagit ordet
”församlingskyrka” bytts ut mot ”kyrka” (jfr 1KL 1991:9 avsnitt 4.5, kskr.
13).
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet i huvudsak inga
ändringar i sak i förhållande till vad som nu gäller.
149
ELFTE AVDELNINGEN
Kyrkliga val
43 kap. Val till stiftsfullmäktige
Prop. 1991/92:85
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens |
|
1§ |
6 kap. 5 § |
18 kap. 1 § |
|
2§ |
6 kap. 3 § |
18 kap. 2 § |
|
3§ |
6 kap. 4 § första stycket |
18 kap. 3 § |
|
4§ |
6 kap. 4 § andra stycket |
18 kap. 3 § |
|
5§ |
6 kap. 4 § andra stycket |
18 kap. 4 § |
|
6§ |
6 kap. 6 § |
18 kap. 5 § |
|
7§ |
6 kap. 7 § första stycket |
18 kap. 6 § |
|
8§ |
6 kap. 7 § |
18 kap. 6 § |
|
första och andra |
andra stycket (ändrad SFS 1990:300) |
andra stycket |
|
tredje stycket |
tredje stycket |
tredje stycket |
|
9§ |
6 kap. 7 § fjärde stycket |
18 kap. 6 § |
|
10§ |
6 kap. 8 § (ändrad SFS 1990: 300) |
18 kap. 7 § |
|
H§ |
6 kap. 9 § |
18 kap.8 § |
|
12 § |
6 kap. 18 § |
18 kap. 9 § |
|
13§ |
6 kap. 10 § |
18 kap. 10 § |
|
14 § |
6 kap. 11 § |
18 kap. 11 § |
|
15§ |
6 kap. 13 § |
18 kap.12 § |
|
16 § |
6 kap. 14 § första stycket |
18 kap. 13 § |
|
17§ |
6 kap. 14 § andra stycket |
18 kap. 14 § |
|
18 § |
6 kap. 15 § |
18 kap. 16 § |
|
19§ |
6 kap. 16 § |
18 kap. 17 § |
|
20 § |
6 kap. 17 § |
18 kap. 15 § |
|
21 § |
6 kap. 19 § första stycket |
18 kap. 18 § 19 § tredje stycket |
|
22 § |
6 kap. 19 § andra stycket och 22 § andra stycket |
18 kap. 18 § |
|
23 § |
6 kap. 20 § första och andra styckena |
18 kap. 19 § |
|
24 § |
6 kap. 20 § andra stycket |
18 kap. 19 § |
|
25 § |
6 kap. 20 § andra stycket |
18 kap. 19 § |
|
26 § |
6 kap. 21 § |
18 kap. 20 § |
|
27 § |
6 kap. 22 § första stycket |
18 kap. 21 § |
150
Förarbeten
Församlingslagen (1988:180)
SFS 1988:180 prop. 1987/88: 31, KU 30, rskr. 181
SFS 1990:300 prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278
SFS 1991:684 prop.
1990/91: 153, SkU28, rskr. 320
Särskilda kommentarer
I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” bytts
ut mot ”ersättare”.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
44 kap. Val till domkapitlet
Lagförslaget Nuvarande föreskrifter Utredningens
i domkapitelslagen lagförslag
|
(*) |
1§ |
6§ |
19 kap. 1 § |
|
(*) |
2§ |
7 § första stycket |
19 kap. 2 § |
|
(•) |
3§ |
7 § andra stycket |
19 kap. 2 § |
|
4§ |
8§ |
19 kap. 3 § | |
|
(*) |
5§ |
9§ |
19 kap. 4 § |
|
6§ |
10 § första och andra styckena |
19 kap. 5 § | |
|
7§ |
10 § tredje stycket |
19 kap. 5 § | |
|
8§ |
12 § |
19 kap. 7 § | |
|
?§ |
H§ |
19 kap. 6 § | |
|
10§ |
13 § |
19 kap. 8 § | |
|
H § |
17 § första stycket |
19 kap. 9 § | |
|
12§ |
17 § andra stycket |
19 kap. 9 § | |
|
13 § |
17 § tredje stycket |
— | |
|
14 § |
17 § andra och fjärde styckena |
— | |
|
15 § |
14 § första stycket |
19 kap. 10 § | |
|
16 § |
14 § andra stycket |
19 kap. 10 § | |
|
17 § |
15§ |
19 kap. 11 § | |
|
18 § |
16 § |
19 kap. 12 § | |
|
19§ |
18§ |
19 kap. 13 § | |
Förarbeten
Domkapitelslagen (1988:181)
SFS 1988:181 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181
151
Särskilda kommentarer
Prop. 1991/92:85
I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” bytts
ut mot ”ersättare”.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
45 kap. Biskopsval
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens | |
|
(*) |
1§ |
1§ (ändrad SFS 1975:1324, 1989:983) |
20 kap. 1 § |
|
(*) |
2§ |
2 § första stycket (ändrad SFS 1983:400, 1988:1550, |
20 kap. 2 § |
|
(*) |
3§ |
3§ (ändrad SFS 1975:1324, 1987:1048, |
20 kap. 3 § |
|
(*) |
4§ |
4§ |
20 kap.4 § |
|
(*) |
5§ | ||
|
första stycket |
5 § första stycket (ändrad SFS 1988:1550) |
20 kap.5 § | |
|
andra och tredje | |||
|
(*) |
6§ |
5 § andra stycket och 8 § andra stycket |
20 kap. 5 § |
|
(*) |
7§ |
— |
— |
|
(*) |
8§ |
6 § första stycket (ändrad SFS 1975: 1324, 1988:1550) |
20 kap. 6 § |
|
(*) |
9§ |
6 § andra stycket (ändrad SFS 1975:1324, 1988:1550) |
20 kap. 6 § |
|
(*) |
10§ |
6 § tredje stycket (ändrad SFS 1975: 1324, 1988:1550) |
20 kap. 6 § |
|
(*) |
11 § |
7§ |
20 kap.7 § |
|
(*) |
12§ |
9§ (ändrad SFS 1975: 1324) |
20 kap.9 § |
|
(*) |
13§ |
— |
— |
|
(*) |
14 § |
10 § första stycket |
20 kap. 10 § |
|
(*) |
15§ |
10 § femte stycket |
20 kap. 10 § |
|
(*) |
16 § |
10§ |
20 kap. 10 § |
|
första stycket |
andra stycket |
andra stycket | |
|
andra stycket |
tredje stycket (ändrad SFS 1989:983) |
tredje stycket | |
|
(*) 17§ |
10 § fjärde stycket |
20 kap. 10 § | |
|
(*) |
18 § |
11 § första stycket |
20 kap. 11 § |
|
(*) 19 § |
11 § andra och tredje styckena |
20 kap. 11 § | |
tredje styckena
152
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens | |
|
(*) |
20 § |
12 § första stycket |
20 kap.12 § |
|
(*) |
21 § |
12 § andra stycket |
20 kap. 12 § |
|
(*) |
22 § |
13 § (ändrad SFS 1989:983) |
20 kap.13 § |
|
(*) |
23 § |
14 § första stycket |
20 kap. 14 § |
|
(*) |
24 § |
14 § första stycket |
20 kap. 14 § |
|
(*) |
25 § |
14 § andra stycket |
20 kap. 14 § |
|
(*) |
26 § |
14 § tredje stycket |
20 kap. 15 § |
|
(*) |
27 § |
15 § (ändrad SFS 1989:983) |
20 kap. 16 § |
|
(*) |
28 § |
19 § (ändrad SFS 1975:1324, 1989:983) |
20 kap. 17 § |
|
(*) |
29 § |
18§ (ändrad SFS 1975:1324) |
20 kap. 18 § |
|
(*) |
30 § |
16 § |
20 kap. 19 § |
|
(*) |
31 § |
17§ |
20 kap. 20 § |
Förarbeten
Lagen (1963:633) om biskopsval
SFS 1963:633 prop. 1963:195, 1LU 52, rskr. 419
SFS 1975:1324 Skr. 1975: 7, KLU 4, kskr. 4 och prop. 1975/76:37
SFS 1983:400 prop. 1982/83: 152, KU 32, rskr. 339
SFS 1987:1048 prop. 1987/88: 12, KU 8, rskr. 15
SFS 1988:1550 prop. 1988/89: 16, KU9, rskr. 50
SFS 1989:983 prop. 1989/90: 11, KU17, rskr. 47
Särskilda kommentarer
Bestämmelserna i 45 kap. innebär delvis ändringar i sak i förhållande till
vad som nu gäller. Nyheterna har närmare behandlats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 10.2 och delvis i avsnitt 12).
I 2 § anges sammansättningen av valkorporationen vid andra biskopsval
än val av ärkebiskop. I förhållande till den nuvarande bestämmelsen i 2 §
biskopsvalslagen innebär ändringen att stiftsstyrelsens ledamöter skall ingå
i valkorporationen tillsammans med domkapitlets ledamöter. Vidare skall
samtliga innehavare av prästtjänster i pastorat i stiftet och i stiftssamfäl-
ligheten samt vikarier på sådana tjänster ha rösträtt vid valet. Däremot
skall inte längre präster som är föreståndare för en diakonianstalt i stiftet
ha rösträtt.
I 5 § regleras hur lekmannaelektorer skall utses i pastoraten. Bestämmel-
serna i paragrafen innebär att, utöver vad som nu gäller enligt 5 § biskops-
valslagen, de pastorat där pastorsadjunkter har placerats skall utse elekto-
153
rer till motsvarande antal. Vidare skall inom varje kontrakt det pastorat Prop. 1991/92:85
som har det största antalet röstberättigade kyrkomedlemmar utse elektorer
till det antal som motsvarar antalet kontraktsadjunkter i kontraktet.
Bestämmelserna om domkapitlets kungörande om biskopsval motsvaras
närmast av 4 § andra stycket och 6 § andra stycket biskopsvalsförord-
ningen.
I 25 § har den ändringen gjorts i förhållande till 14 § biskopsvalslagen,
att vid sammanräkningen av rösterna vid ärkebiskopsval skall de på
förteckningen för valkorporationen i Uppsala stift uppförda namnen till-
delas röstvärdena fyra, två och ett i stället för sex, tre och två.
I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant”
bytts ut mot ”ersättare”.
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
46 kap. Val till kyrkomötet
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens | |
|
(*) |
1§ |
5§ |
21 kap. 1 § |
|
(*) |
2§ |
1 § första stycket |
21 kap. 2 § |
|
(*) |
3§ |
1 § andra — fjärde styckena |
21 kap. 2 § |
|
(*) |
4§ |
2 § första stycket |
21 kap. 3 § |
|
(*) |
5§ |
2 § andra stycket |
21 kap. 3 § |
|
(*) |
6§ |
2 § andra stycket |
21 kap. 3 § |
|
(*) |
7§ |
2 § tredje stycket |
21 kap. 3 § |
|
(*) |
8§ |
3§ (ändrad SFS 1987:1130) |
21 kap. 4 § |
|
(*) |
9§ |
4§ |
21 kap.5 § |
|
(*) |
10 § |
6 § första stycket |
21 kap. 6 § |
|
(*) |
11 § |
7§ (ändrad SFS 1985:360) |
21 kap. 8 § |
|
(*) |
12§ |
8 § första och tredje styckena |
21 kap. 9 § |
|
(*) |
13 § |
8 § andra och tredje styckena |
21 kap. 9 § |
|
(*) |
14 § |
9§ (ändrad SFS 1985:360) |
21 kap. 10 § |
|
(*) |
15 § |
6 § andra stycket |
21 kap. 7 § |
|
(*) |
16 § |
6 § tredje stycket och 11 § |
21 kap. 7 § |
och 13 §
154
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter |
Utredningens | |
|
(*) |
17 § |
io§ (ändrad SFS 1985:360 och 1991:1776) |
21 kap. 11 § |
|
(*) |
18 § |
12 § första stycket |
21 kap. 12 § |
|
(*) |
19 § |
12 § första stycket |
21 kap. 12 § |
|
(*) |
20 § |
22 § (ändrad SFS 1985:360) |
21 kap. 14 § |
|
(*) |
21 § |
13 § |
21 kap. 15 § |
|
(*) |
22 § |
14 § (ändrad SFS 1985:360) |
21 kap. 16 § |
|
(*) |
23 § |
15§ (ändrad SFS 1985:360) |
21 kap. 17 § |
|
(*) |
24 § |
16 § fjärde stycket |
21 kap. 21 § |
|
(*) |
25 § |
— |
— |
|
(*) |
26 § |
15§ (ändrad SFS 1985:360) |
21 kap. 17 § |
|
(*) |
27 § |
16 § andra stycket |
21 kap. 19 § |
|
(*) |
28 § |
16 § andra stycket |
21 kap. 19 § |
|
(*) |
29 § |
16 § tredje stycket |
21 kap. 20 § |
|
(*) |
30 § |
16 § |
21 kap. 21 § |
|
första stycket |
fjärde stycket (ändrad SFS 1985:360) |
första stycket | |
|
andra stycket |
femte stycket (ändrad SFS 1985:360) |
andra stycket | |
|
(*) |
31 § |
17 § första stycket |
21 kap. 22 § |
|
(*) |
32 § |
17 § andra stycket |
21 kap. 23 § |
|
(*) |
33 § |
18 § första stycket |
21 kap. 24 § |
|
(*) |
34 § |
18 § andra stycket |
21 kap. 25 § |
|
(*) |
35 § |
19 § |
21 kap. 26 § |
|
(*) |
36 § |
20 § (ändrad SFS 1985:360) |
21 kap. 27 § |
|
(*) |
37 § |
21 § |
21 kap. 28 § |
|
(*) |
38 § |
23 § första stycket |
21 kap. 29 § |
|
(*) |
39 § |
23 § andra stycket (ändrad SFS 1987:1130) och 25 § |
21 kap. 30 § |
|
(*) |
40 § |
23 § fjärde stycket |
21 kap. 31 § |
|
(*) |
41 § |
23 § tredje stycket |
21 kap. 32 § |
|
(*) |
42 § |
23 § tredje stycket |
21 kap. 32 § |
|
(*) |
43 § |
24 § (ändrad SFS 1987:1130) |
21 kap. 33 § |
|
(*) |
44 § |
25 § (ändrad SFS 1987:1130) |
21 kap. 34 § |
155
Förarbeten
Lagen (1982:943) om kyrkomötet
SFS 1982:943
prop. 1981/82:192, KU 1982/83:2, rskr. 2 och skr.
1982:7, 1 SäUl, kskr. 28
SFS 1985:360 prop. 1984/85:169, KU 32, rskr. 293
SFS 1987:1130 prop. 1987/88:5, KU 13, rskr. 22
SFS 1991:1776
prop. 1991/92:39, KU8, rskr. 64
Särskilda kommentarer
I 2 § andra stycket har ett förtydligande gjorts i fråga om Hovförsamlingens
deltagande i kyrkomötesvalet. Eftersom Hovförsamlingen inte ingår i
något stift ingår församlingen formellt inte heller i någon valkrets. I
praktiken har församlingen ansetts ingå i valkretsen för Stockholms stift.
För att det inte skall råda någon tvekan i frågan har detta uttryckligen
angetts.
I 9 § har förts in en bestämmelse om att det för ledamöterna av kyrko-
mötet skall utses lika många ersättare, dock minst fyra ersättare i varje stift
(jfr allmänna motiveringen avsnitt 9.1). I dag gäller enligt 4§ lagen om
kyrkomötet att det för ledamöterna skall utses det dubbla antalet ersättare.
Bestämmelserna i 25 § innebär en nyhet. Valet av ledamöter av kyrko-
mötet och deras ersättare skall kunna ske i ett sammanhang också då valet
sker proportionellt. Enligt motsvarande bestämmelse i lagen om kyrkomö-
tet kunde valet av ledamöter och ersättare bara ske i ett sammanhang om
valet förrättades med acklamation eller genom majoritetsval. Se vidare den
allmänna motiveringen avsnitt 9.2.
I 31 § har, för att en valsedel skall vara giltig, förutom det i dag gällande
kravet att sedeln skall vara omärkt också ställts upp ett krav att på sedeln
skall upptas namn på så många personer som skall väljas samt att sedeln till
storlek, material och färg skall vara lika med övriga vid valet använda
sedlar.
I 38 § har förts in en möjlighet att överklaga val av ersättare av kyrko-
mötet (jfr allmänna motiveringen avsnitt 10.1).
I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
156
4 7 kap. Proportionellt valsätt vid kyrkliga val
Prop. 1991/92:85
|
Lagförslaget |
Nuvarande föreskrifter i lagen om proporttionellt |
Utredningens |
|
1§ |
1§ (ändrad SFS 1965:59, 1972:231, | |
|
2 § |
1977:217, 1979:416, 1988: 189) | |
|
3§ |
2 § första stycket |
— |
|
4§ |
3 § första stycket |
— |
|
5§ |
3 § första stycket |
— |
|
6§ |
3 § första stycket |
— |
|
7§ |
3§ | |
|
första stycket |
andra stycket |
— |
|
andra stycket |
tredje stycket |
— |
|
8§ |
3 § första stycket |
— |
|
9§ |
3 § tredje stycket |
— |
|
10§ |
2 § andra stycket |
— |
|
H§ |
2 § andra stycket |
— |
|
12§ 13§ 14§ |
2 § andra stycket |
— |
|
4 § första stycket |
— | |
|
15 § |
4 § andra stycket |
— |
|
16§ | ||
|
första stycket |
— |
— |
|
andra stycket |
4 § femte stycket |
— |
|
17§ |
4 § tredje stycket |
— |
|
18 § |
4 § fjärde stycket |
— |
|
19§ |
5 § 2 mom. |
— |
|
20 § |
5 § 1 mom. första stycket |
— |
|
21 § |
5 § 1 mom. andra stycket |
— |
|
22 § 23 § 24 § |
5 § 1 mom. tredje stycket |
— |
|
6§ |
— | |
|
25 § |
7§ |
— |
|
26 § |
8§ |
— |
Förarbeten
Lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kom-
munfullmäktige m.m.
SFS 1955:138 prop. 1955:81, KU 9, rskr. 132
SFS 1972:231 prop. 1972:83, KU 28, rskr. 181
SFS 1979:217 prop. 1976/77: 1, KU 25, rskr. 148
SFS 1979:416 prop. 1978/79: 157, KU 40, rskr. 363
SFS 1988:189 prop. 1987/88:67, KU 30, rskr. 181
157
Särskilda kommentarer
De föreslagna bestämmelserna i kapitlet är hämtade från 1955 års lag om
proportionellt valsätt (jfr också avsnitt 15.3). De har bearbetats redaktio-
nellt och innebär i princip ingen ändring i sak jämfört med vad som nu
gäller.
I 1 § räknas upp vilka val enligt denna lag som kan vara proportionella
under de förutsättningar som anges i 2 §. Föreskriften om när kyrkliga val
skall vara proportionella finns i dag bl.a. i 2 kap. 22 § församlingslagen och
16 § lagen om kyrkomötet.
I 23 § har förts in en bestämmelse om hur platserna för ersättare skall
fördelas när valet av ledamöter av kyrkomötet och ersättare väljs i ett
sammanhang genom proportionella val. Se vidare den allmänna motive-
ringen avsnitt 9.1.
I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant”
bytts ut mot ”ersättare”.
1 övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i
sak i förhållande till vad som nu gäller.
1§
Den nya kyrkolagen liksom lagen om införande av kyrkolagen avses i sina
huvuddelar träda i kraft den 1 januari 1993. Vissa bestämmelser om
Svenska kyrkans centralstyrelse avses dock träda i kraft redan den 1 augusti
1992. Därigenom görs det möjligt för 1992 års kyrkomöte att tillämpa de
nya bestämmelserna om bl.a. utseende av ersättare för ärkebiskopen i
centralstyrelsen redan i samband med ordinarie val av ledamöter och
ersättare i centralstyrelsen för åren 1992-1995 (jfr 29 kap. 7 och 8 §§ samt
30 kap. 1 § i den nya kyrkolagen). Den närmare motiveringen till tidpunk-
ten för ikraftträdandet framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt
11.3).
2§
Vid ikraftträdandet av den nya kyrkolagen kan ett stort antal författningar
på kyrkans område upphävas. I paragrafen tas utöver 1686 års kyrkolag
upp ytterligare 34 författningar som kan upphävas.
Punkterna 1, 4-6, 9-13 och 15-21 (1686 års kyrkolag samt ändrings- och
tilläggsförfattningar till lagen om införande av kyrkolagen)
Eftersom kyrkomötets yttrande krävs för upphävande av samtliga bestäm-
melser i 1686 års kyrkolag har detta inte angetts särskilt.
Ett stort antal av bestämmelserna i 1686 års kyrkolag har under århund-
randenas lopp ändrats eller upphävts på olika sätt. En del föreskrifter är
formellt upphävda. Andra gånger har bestämmelserna upphävts genom
s.k. ”trolleribestämmelser”. Några föreskrifter kan ha förlorat sin bety-
delse genom senare reglering i andra författningar eller genom t.ex. avtal.
Prop. 1991/92:85
158
Andra föreskrifter i 1686 års kyrkolag är uppenbart föråldrade. De sam- Prop. 1991/92: 85
hällsförhållanden som bestämmelserna anknyter till har förändrats och de
ger därför uttryck för synsätt som är främmande för vår tid.
Ändringsförfattningar till 1686 års kyrkolag som är helt avhängiga av
den lagen upphör automatiskt i och med att grundförfattningen upphävs.
Om ändringsförfattningen helt eller delvis har karaktär av grundförfatt-
ning måste den emellertid upphävas särskilt, om den till sitt innehåll skall
ersättas genom andra föreskrifter.
Kyrkoförfattningsutredningen har i sina överväganden ansett att ett
större antal författningar som innebär ändring eller upphävanden i 1686
års kyrkolag inte behöver upphävas särskilt (se bl.a. DsC 1983:18 s. 64 f.
och s. 83 f.). Det rör sig i flertalet fall om sådana ändrings- eller tilläggsför-
fattningar som har beslutats utan att den berörda paragrafen i kyrkolagen
har fått en ny lydelse eller i sin helhet upphävts. Författningarna i fråga
avser dessutom sådana ämnen som kyrkomötet i dag får meddela föreskrif-
ter om i kyrklig kungörelse. För att inte oklarhet om innehållet i gällande
rätt skall råda efter upphävandet av 1686 års kyrkolag föreslås att
ändrings- och tilläggsförfattningar med anknytning till 1-3, 6, 8, 11-13, 22
och 25 kap. i 1686 års kyrkolag formellt upphävs. Motsvarande förfarings-
sätt tillämpades då bl.a. 2 kap. 3, 4 och 8 §§ kyrkolagen upphävdes den 1
januari 1989 (prop. 1988/89:17, KU10, rskr. 43; SFS 1988:1556 och
1557).
Punkterna 2, 3, 7, 8 och 14 (författningar om icke-territoriella
församlingar)
I den nya kyrkolagen tas in bestämmelser som avses ersätta nu gällande
föreskrifter om de icke-territoriella församlingarna som i dag finns bl.a. i
följande författningar:
— konung Johan III: s brev den 8 mars 1571 med privilegier för tyska
församlingen i Stockholm,
— drottning Kristinas brev den 28 april 1649 med privilegier för tyska
eller Kristine församling i Göteborg,
— kungl. brev (1840:46) angående Finska nationella församlingens i
Stockholms fortfarande, samt om regleringen av dess angelägenheter,
— kungörelsen (1841:10) angående fastställd gränsdragning emellan de
territoriella och de icke-territoriella församlingarna i huvudstaden,
— kungl. brev den 5 maj 1882 till befallningshavanden i Göteborgs och
Bohus län angående indelning i Göteborgs stad i territoriella församlingar
m.m. samt lönereglering för prästerskapet därstädes.
Punkten 22 (lagen om biskopsval)
Lagen om biskopsval blir enligt förslaget ersatt med bestämmelserna i 45
kap. i den nya kyrkolagen.
159
Punkterna 23, 25 och 33 (föreskrifter om prästtjänster) Prop. 1991/92:85
Lagen om offentlig anställning har till stora delar genom 1965 års förord-
ning med vissa bestämmelser om anställning som präst och lagen med
bemyndigande att meddela föreskrifter om anställning som präst i svenska
kyrkan gjorts tillämplig på biskopar och sådana andra präster som i
Svenska kyrkan som har anställning i territoriella pastorat och stiftssam-
fälligheter. De nämnda bestämmelserna tillsammans med föreskrifterna i
prästanställningslagen förs enligt förslaget över till 32-35 kap. i den nya
kyrkolagen, varför de tre nämnda författningarna kan upphävas.
Punkten 24 (lagen om kyrkliga indelningsdelegerade)
Lagen om kyrkliga indelningsdelegerade blir enligt förslaget ersatt med
bestämmelserna i 9 kap. i den nya kyrkolagen.
Punkten 26 (lagen om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan)
Lagen om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan blir enligt förslaget
ersatt med bestämmelserna i 36 kap. 1§ i den nya kyrkolagen.
Punkten 27 (lagen om tillfällig upplåtelse av kyrka)
Lagen om tillfällig upplåtelse av kyrka blir enligt förslaget ersatt med
bestämmelserna i 40 kap. i den nya kyrkolagen.
Punkten 28 (lagen om kyrkomötet)
Lagen om kyrkomötet blir enligt förslaget ersatt med bestämmelserna i
29-31 och 46 kap. i den nya kyrkolagen.
Punkten 29 (församlingslagen)
Församlingslagen blir enligt förslaget ersatt med bestämmelser i 11-25 och
43 kap. i den nya kyrkolagen.
Punkten 30 (domkapitelslagen)
Domkapitelslagen blir enligt förslaget ersatt med bestämmelserna i 27 och
44 kap. i den nya kyrkolagen.
Punkten 31 (kyrkofondslagen)
Kyrkofondslagen blir enligt förslaget ersatt med bestämmelserna i 42 kap.
i den nya kyrkolagen.
160
Punkten 32 (lagen om förvaltningen av kyrklig jord) Prop. 1991/92:85
Lagen om förvaltningen av kyrklig jord blir enligt förslaget ersatt med
bestämmelserna i 41 kap. i den nya kyrkolagen.
Punkten 34 (kyrkliga indelningslagen)
Kyrkliga indelningslagen blir enligt förslaget ersatt med bestämmelserna i
4-8 kap. i den nya kyrkolagen.
Punkten 35 (lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan)
Lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan blir enligt förslaget ersatt med
bestämmelserna i 37 kap. i den nya kyrkolagen.
4§
De icke-territoriella församlingar som enligt äldre bestämmelser har kyr-
kostämma kommer enligt denna paragraf att få ha det också i fortsätt-
ningen, även om församlingen har mer än 500 röstberättigade kyrkomed-
lemmar. Församlingen kan emellertid när den så önskar besluta att i stället
följa den ordning som gäller för församlingarnas beslutande organ enligt 11
kap. i den nya kyrkolagen.
5§
Enligt denna paragraf skall samtliga icke-territoriella församlingar under år
1992 välja kyrkoråd för åren 1993 och 1994 enligt bestämmelserna i 17
kap. i den nya kyrkolagen. Uppdraget för de ledamöter och suppleanter
som har valts enligt äldre bestämmelser skall därför upphöra att gälla vid
utgången av år 1992.
6§
Enligt förslaget till 23 kap. i den nya kyrkolagen skall samtliga församlingar
i ett stift ingå i stiftssamfälligheten (jfr den allmänna motiveringen avsnitt
8.2). De icke-territoriella församlingar som inte före utgången av år 1991
har beslutat att med stöd av 1 kap. 8 § sista stycket församlingslagen från
och med den 1 januari 1992 ingå i stiftssamfälligheten, står enligt bestäm-
melserna i 6 § utanför stiftssamfälligheten intill utgången av år 1994.
7§
Bestämmelsen i denna paragraf innebär att punkten 3 till övergångs-
bestämmelserna till domkapitelslagen fortfarande skall gälla.
8§
Bestämmelserna i denna paragraf innebär att kyrkoråden i domkyrkoför-
samlingarna i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö
stift första gången skall välja en lekmannaledamot och en ersättare för
denna, som skall ingå i domkapitlet i vissa fall före utgången av år 1992. 161
11 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
Enligt bestämmelserna i denna paragraf skall äldre bestämmelser tillämpas
vid tillsättningen av en prästtjänst i ett icke-territoriellt pastorat, om
tillsättningsforfarandet har påbörjats före den 1 januari 1993.
10 §
Bestämmelserna om prästanställningar i den nya kyrkolagen avses fullt ut
bli tillämpliga också på de icke-territoriella församlingarna med undantag
för Hovförsamlingen. Genom paragrafen fastställs turordningen för till-
sättning av kyrkoherdetjänster i de icke-territoriella församlingarna så, att
första och andra gången en kyrkoherdetjänst i församlingen blir ledig efter
lagens ikraftträdande tillsätts tjänsten av församlingens kyrkoråd. För
tjänsten som kyrkoherde i Karlskrona amiralitetsförsamling (amiralitets-
pastor) skall dock äldre turordning följas.
U§
Bestämmelsen motsvarar punkt 4 i övergångsbestämmelserna till prästan-
ställningslagen.
12§
Bestämmelsen motsvarar punkt 5 i övergångsbestämmelserna till prästan-
ställningslagen.
13 §
Bestämmelsen innebär att punkten 2 i övergångsbestämmelsen till lagen
(1991:1779) om ändring i prästanställningslagen fortfarande skall gälla.
14 §
Bestämmelsen innebär att punkterna 4-6 i övergångsbestämmelserna till
lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan fortfarande skall gälla.
15 §
Bestämmelsen motsvarar 8 § 4 kyrkofondslagen och medger att också efter
att den nya kyrkolagen trätt i kraft kostnaderna för försäkringsförmåner
som enligt statlig grupplivförsäkring utgår för andra kyrkomusiker än
skolkantorer fortfarande skall kunna betalas ur kyrkofonden.
I 47 kap. i den nya kyrkolagen har såvitt avser de kyrkliga valen förts in
bestämmelserna i 1955 års lag om proportionellt valsätt vid val inom
landsting, kommunfullmäktige m.m. Bestämmelserna har därvid bearbe-
tats redaktionellt utan att ändras i sak.
En ny lag om proportionellt valsätt föreslås ersätta 1955 års lag om
proportionellt valsätt. Den nya lagen kommer förutom proportionella val
inom kommunfullmäktige, kommunala indelningsdelegerade och lands-
tingsfullmäktige också uttryckligen att omfatta sådana val inom kommu-
nalförbunds fullmäktige. I likhet med vad som gällde enligt 1955 års lag
före den 1 januari 1989 blir lagen också tillämplig på styrelsen eller någon
162
annan nämnd i en kommun eller ett landsting. Dessutom skall lagen Prop. 1991/92:85
tillämpas på val inom förbundsdirektionen i kommunalförbund.
Den nya lagen har i övrigt i förhållande till 1955 års lag bara bearbetats
redaktionellt och de nya bestämmelserna innebär därför igen ändring i sak.
I 4 kap. 2 § i den nya kyrkolagen har tagits in en grundläggande föreskrift
om vilka icke-territoriella församlingar som finns inom Svenska kyrkan.
Föreskrifter bl.a. om medlemskap i dessa församlingar och om deras
upptagningsområden har tagits in i en ny lag om medlemskap i icke-
territoriella församlingar.
Den närmare motiven till de föreslagna bestämmelserna i den nya lagen
framgår av den allmänna motiveringen i avsnitt 8.3.
Bestämmelserna i 12 § i den nya lagen överensstämmer i sak med 6§
lagen om införande av folkbokföringslagen (1991:481). Bestämmelserna
innebär att det är skattemyndigheten där personen är folkbokförd som
prövar frågor om medlemskap i en icke-territoriell församling och som
registrerar personens medlemskap.
I 15 § i den nya lagen finns bestämmelser om överklagande av skatte-
myndighetens beslut om medlemskap i icke-territoriella församlingar. Be-
stämmelserna motsvaras av 7 § lagen om införande av folkbokföringslagen
(1991:481) och av 38 § folkbokföringslagen.
I 36 kap. 5 § femte stycket har förts in en hänvisning till föreskrifterna i 36
kap. i den nya kyrkolagen om tystnadsplikt för den som i Svenska kyrkans
ordning har vigts till det kyrkliga ämbetet som präst. Förslaget innebär för
övrigt ingen ändring jämfört med vad som nu gäller.
I 1 § har en hänvisning till församlingslagen ändrats till att avse 21 kap. i
den nya kyrkolagen.
I prop. 1991/92:100 Bil. 8 har också föreslagits en ändring av 1 §. Den
ändringen innebär att den andel av församlingsskatten som skall betalas av
den som inte tillhör Svenska kyrkan minskar från 30 till 25 %. (Jfr också 42
kap. 13 § andra stycket förslaget till ny kyrkolag).
163
I 1 och 4 a §§ har hänvisningar till forsamlingslagen ändrats till att avse 19
kap. i den nya kyrkolagen.
I 3 § första stycket har tagits in en föreskrift om att skattemyndigheterna
skall lämna församlingar och kyrkliga samfälligheter redovisning över skatt
som tillkommer resp, kyrkliga kommun. Bestämmelserna motsvarar i sak
12 kap. 4 och 5 §§ forsamlingslagen. Som framgår av bl.a. 23 kap. 1 § i den
nya kyrkolagen är också stiftssamfälligheten en kyrklig samfällighet.
I 12 kap. 6 § forsamlingslagen finns föreskrifter om skyldighet för stifts-
samfälligheterna samt Stockholms territoriella församlingar och kyrkliga
samfälligheter att underrätta berörda skattemyndigheter, Statistiska
centralbyrån (SCB) och Riksskatteverket om den skattesats som har be-
stämts. Motsvarande bestämmelser i fråga om kommuner och landsting
har redan tagits in i 3 a § (jfr prop. 1991/92:17, KU6, rskr. 31; SFS
1991:1678). Genom en ny paragraf, 3 b§, blir bestämmelserna i 3 a§
tillämpliga också på stiftssamfälligheterna och kyrkliga kommuner i Stock-
holm. På grund av vissa ändringar i arbetsfördelningen mellan skattemyn-
digheterna och SCB behöver de här berörda kyrkliga kommunerna inte
längre särskilt underrätta SCB om skattesatsen. De uppgifter som SCB bl.a.
behöver för sin statistikproduktion kan myndigheten få centralt från Riks-
skatteverket. Det är regeringen som i en förordning meddelar föreskrifter
om detta.
I 3 b andra stycket har tagits in bestämmelsen i 3 a § tredje stycket om
att de kyrkliga kommunerna utom Stockholms kommun skall lämna den
borgerliga kommunen uppgifter om de kyrkliga kommunernas skattesatser
till skattemyndigheten.
I 31 § har en hänvisning till forsamlingslagen ändrats till att avse den nya
kyrkolagen.
I 37§ har en hänvisning till 13 kap. 1 § forsamlingslagen ändrats till att
avse motsvarande bestämmelse i 22 kap. 1 § i den nya kyrkolagen.
I 43 § har hänvisningar till forsamlingslagen ändrats till att avse motsva-
rande bestämmelser i den nya kyrkolagen.
164
I 2 § har en hänvisning till lagen om förvaltningen av kyrklig jord ändrats
till att avse 41 kap. i den nya kyrkolagen.
1 kap. 2 §
I den nya kyrkolagen har i en särskild avdelning om biskops- och prästtjän-
ster (32-35 kap.) tagits in föreskrifter för samtliga statligt reglerade biskops-
och prästtjänster. Däribland har också de föreskrifter i lagen om offentlig
anställning som är tillämpliga på prästtjänster i Svenska kyrkan arbetats in.
Genom den föreslagna ändringen i 2 § blir lagen om offentlig anställning
inte i någon del tillämplig på prästtjänsterna.
Ändringen i paragrafen innebär självfallet ingen ändring för den kyrko-
kommunalt anställda personalen eller den personal som är anställd inom
den rikskyrkliga verksamheten. Eftersom det numera bland denna perso-
nal inte finns några anställda med statligt reglerade tjänster blir alltså bara
1-3 kap. lagen om offentlig anställning tillämpliga på dem.
1 kap. 5 §
Enligt paragrafen i sin nuvarande lydelse gäller 4-17 kap. lagen om offentlig
anställning för kommunala anställningar bara om de är statligt reglerade
och inte avser prästtjänster.
Genom ändringen i 1 kap. 2 § blir lagen över huvud taget inte tillämplig
på prästtjänster. Efter år 1990 — då lärartjänsterna i kommunerna blivit
kommunalt reglerade — finns det utöver prästtjänsterna, inte längre några
statligt reglerade anställningar hos kommuner, landsting, kommunalför-
bund, församlingar eller kyrkliga samfälligheter. Paragrafen har därför
ändrats i enlighet med detta.
I 5 § har en hänvisning till lagen om förvaltningen av kyrklig jord ersatts
med en hänvisning till 41 kap. i den nya kyrkolagen.
I 2 och 11 har gjorts konsekvensändringar med anledning av ändringar i
kommunallagen (jfr avsnitt 15.21) och den nu föreslagna nya lagen om
proportionellt valsätt (jfr avsnitt 15.3).
Prop. 1991/92:85
165
15.15 Förslaget till lagom ändring i fastighetstaxeringslagen Prop. 1991/92:85
(1979:1152)
I 1 kap. 5 § och 2 kap. 2 § har hänvisningar till lagen om förvaltningen av
kyrklig jord ändrats till att avse 41 kap. kyrkolagen.
15.16 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)
1 kap. 10 §
I paragrafen har tagits in ett undantag från lagens tillämpning i fråga om
sådan tystnadsplikt som omfattas av bestämmelserna i 36 kap. i den nya
kyrkolagen. Nämnda bestämmelser i kyrkolagen skall enligt förslaget er-
sätta lagen om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan.
16 kap. 1 §
I paragrafen har en hänvisning till lagen om tystnadsplikt för präst inom
svenska kyrkan ändrats till att avse 36 kap. kyrkolagen.
15.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982: 942) om
svenska kyrkan.
Bestämmelserna i 1-11 och 18 §§ lagen om svenska kyrkan föreslås bli
ersatta med bestämmelser i 2 och 29 kap. i den nya kyrkolagen. De
återstående föreskrifterna i 12-17 §§ om det kyrkliga ämbetet som präst
kan upphävas när kyrkomötet har meddelat motsvarande föreskrifter i
kyrklig kungörelse (jfr avsnitt 3.2).
15.18 Förslaget till lag om ändring i kommunalförbundslagen
(1985:894)
I 2 kap. 3 § har gjorts konsekvensändringar med anledning av förslaget till
ändring i kommunallagen (jfr avsnitt 15.21).
15.19 Förslaget till lag om ändring i förvaltningslagen
(1986:223)
I 31 § har en hänvisning till församlingslagen ändrats till att avse 22 kap. i
den nya kyrkolagen.
15.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:482) om
införande av folkbokföringslagen (1991:481)
Bestämmelser om medlemskap m.m. i icke-territoriella församlingar före-
slås bli samlade i en ny lag om medlemskap i icke-territoriella församlingar
Gfr avsnitt 8.3.4 och 15.4). Bestämmelserna om medlemskap i nämnda
församlingar i 5-7 §§ promulgationslagen till folkbokföringslagen kan där-
med upphävas.
166
I 2 § förslaget till lag om proportionellt valsätt (jfr avsnitt 15.3) har tagits in
bestämmelser som allmänt reglerar förutsättningarna för när proportio-
nellt valsätt skall tillämpas vid vai inom bl.a. de kommunala nämnderna.
Bestämmelserna i 5 kap. 47 § kommunallagen om proportionella val kan
därför upphävas.
I 5 kap. 46 § och 6 kap. 22 § har hänvisningen till 5 kap. 47 § ändrats till
att avse 2 § lagen om proportionellt valsätt.
Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 12) behövs inte längre
någon fortsatt reglering av kungörelse i kyrka vid sidan av kyrkomötets
föreskrifter i ämnet. Lagen med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka
m.m., lagen om kungörande i kyrka vid förfall för präst och kungörelsen
om kungörande i kyrka kan därför upphävas.
Regeringen föreslår att riksdagen
dels i den ordning som anges i punkt 9 första stycket övergångs-
bestämmelserna till regeringsformen antar
1. 2 kap. och 29 kap. 1-13 §§ i förslaget till kyrkolag
2. 2 § i förslaget till lag om införande av kyrkolagen
3. förslaget till lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan
dels antar
4. 1, 3-28 kap., 29 kap. 14-33 §§ och 30-47 kap. i förslaget till kyrkolag
5. 1, 3-15 §§ i förslaget till lag om införande av kyrkolagen
dels antar övriga lagförslag.
167
Härigenom föreskrivs följande.
1 kap. Lagens innehåll
1 § I denna lag finns föreskrifter om
— Svenska kyrkan som trossamfund (2 kap.),
— medlemskap i Svenska kyrkan (5 kap.),
— den kyrkliga indelningen (4—10 kap.),
— den lokala organisation (11 — 22 kap.),
— den regionala organisation (23—28 kap.),
— den centrala organisation (29—31 kap.),
— biskops- och prästtjänster (32—36 kap.),
— kyrkomusiken (37 kap.),
— den kyrkliga egendomen (38—42 kap.),
— de kyrkliga valen (43—47 kap.).
2 kap. Grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund
Svenska kyrkan som trossamfund
1 § Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund.
Svenska kyrkans demokratiska uppbyggnad
1 § Genom sina församlingar upprätthåller Svenska kyrkan en på demo-
kratisk grund uppbyggd riksomfattande verksamhet.
Svenska kyrkans församlingar och stiftsmyndigheter ansvarar lokalt och
regionalt för kyrkans verksamhet.
3 § Valda ombud för Svenska kyrkan samlas varje år till kyrkomöte.
Grundläggande föreskrifter om kyrkomötets sammansättning, valen till
kyrkomötet, Svenska kyrkans centralstyrelse samt kyrkomötets uppgifter
och normgivning finns i 29 kap. 1 —13 §§.
Svenska kyrkans biskops- och prästtjänster
4 § Bara den som bekänner Svenska kyrkans lära får inneha en biskops-
eller prästtjänst i Svenska kyrkan.
Till en biskopstjänst utnämner regeringen en av de tre som har föresla-
gits i den ordning som föreskrivs i 45 kap.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
168
Biskoparnas och domkapitlens tillsynsansvar
5 § Biskoparna och domkapitlen skall se till att den ordning som gäller
för Svenska kyrkan med avseende på Svenska kyrkans lära, böcker, sakra-
ment, gudstjänst och övriga handlingar iakttas i församlingarna.
Biskoparna och domkapitlen skall vidare ha tillsyn över hur inneha-
varna av det kyrkliga ämbetet förvaltar detta och efterlever sina avgivna
vigningslöften.
3 kap. Om medlemskap
1 § Föreskrifterna om medlemskap i Svenska kyrkan finns i 6 — 19 §§
religionsfrihetslagen (1951:680).
4 kap. Kyrkliga indelningsenheter m.m.
Inledande föreskrifter
1 § Sverige är indelat i territoriella församlingar, pastorat, kontrakt och
stift.
2 § Inom Svenska kyrkan finns också följande icke-territoriella försam-
lingar, nämligen
1. Karlskrona amiralitetsförsamling,
2. Göteborgs tyska församling,
3. Tyska S:ta Gertruds församling,
4. Finska församlingen, och
5. Hovförsamlingen.
De församlingar som anges i första stycket 3 — 5 finns i Stockholm.
Om upptagningsområdet för icke-territoriella församlingar finns före-
skrifter i lagen (1992:000) om medlemskap i icke-territoriella försam-
lingar.
Den lokala indelningen
3 § Församlingen är den grundläggande lokala enheten inom Svenska
kyrkan. En församling utgör en kyrklig kommun.
4 § Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. Ett pastorat
består av en församling (enförsamlingspastorat) eller flera församlingar
(flerförsamlingspastorat).
Varje icke-territoriell församling utgör ett pastorat.
Den regionala indelningen
5 § Kontraktet är tjänstgöringsområde för en kontraktsprost. Ett kon-
trakt består av flera pastorat i ett stift.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
169
6 § Stiftet är regional enhet inom Svenska kyrkan och tjänstgöringsom-
råde för biskopen.
7 § I Sverige finns tretton stift. Dessa är Uppsala, Linköpings, Skara,
Strängnäs, Västerås, Växjö, Lunds, Göteborgs, Karlstads, Härnösands,
Luleå, Visby och Stockholms stift.
8 § Varje stift omfattar de församlingar som regeringen bestämmer.
Kyrkliga samfålligheter
9 § Kyrkliga samfälligheter bildas av församlingar för vården av gemen-
samma ekonomiska angelägenheter. De utgör kyrkliga kommuner.
5 kap. Ändringar i den territoriella församlingsindelningen
Beslut om en ändrad församlingsindelning
1 § Den territoriella församlingsindelningen får ändras om ändringen
kan antas medföra bestående fordel för en församling eller en del av en
församling eller andra fördelar från allmän synpunkt. Därvid får de före-
skrifter meddelas som behövs för att genomföra ändringen.
När frågan om en indelningsändring prövas skall särskild hänsyn tas till
önskemål och synpunkter från den eller de församlingar som närmast
berörs av ändringen. Om en sådan församling motsätter sig en indelnings-
ändring, får beslut om ändringen meddelas bara om det finns synnerliga
skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och
synpunkter.
Ändringen skall beslutas av regeringen, om den har samband med en
ändring i rikets indelning i kommuner enligt 1 kap. 1 § lagen (1979:411)
om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. I andra fall
fattas beslutet av Kammarkollegiet.
2 § Om den territoriella församlingsindelningen behöver ändras på
grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsför-
hållandena, får Kammarkollegiet besluta om det.
Länsstyrelsen får besluta om ändring i de fall församlingar som närmast
berörs av en sådan indelningsändring är ense om denna och ändringen
avser församlingar i samma län. Detta gäller dock inte om ändringen
föranleder en ekonomisk reglering mellan församlingarna.
3 § Om det råder osäkerhet om gränsen för en församlings område, får
Kammarkollegiet besluta om gränsens rätta sträckning.
Hur en fråga om ändrad församlingsindelning väcks m.m.
4 § En fråga om ändring i församlingsindelningen får väckas av en
församling som skulle beröras av ändringen eller av den som är folkbokförd
i en sådan församling.
Ansökan om en sådan ändring skall ges in till Kammarkollegiet.
Kammarkollegiet och länsstyrelsen får självmant ta upp frågor om
ändringar i församlingsindelningen. Sådana frågor får också väckas av en
kyrklig samfällighet som skulle beröras av ändringen eller av stiftsstyrelsen,
genom anmälan hos Kammarkollegiet.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
170
5 § Om en indelningsändring som länsstyrelsen tar initiativ till inte är av
den beskaffenheten att länsstyrelsen enligt 2 § andra stycket får besluta om
ändringen, skall länsstyrelsen överlämna ärendet till Kammarkollegiet.
Kammarkollegiet skall till länsstyrelsen överlämna sådana ärenden om
indelningsändringar som får beslutas av länsstyrelsen enligt 2 § andra
stycket.
Utredning m.m.
6 § I ärenden om sådana indelningsändringar som avses i 1 § och 2 §
första stycket skall Kammarkollegiet göra den utredning som behövs eller,
när det är lämpligare, överlämna åt länsstyrelsen att göra utredningen. Om
det behövs med hänsyn till ärendets omfattning och beskaffenhet, får
Kammarkollegiet uppdra åt en särskild utredare att göra utredningen.
I ärenden om en sådan indelningsändring som avses i 2 § andra stycket
skall utredningen göras av länsstyrelsen.
7 § En utredning skall omfatta alla omständigheter som inverkar på
frågan. Vid utredningen skall samråd ske med de berörda församlingarna
och kyrkliga samfälligheterna samt med stiftsstyrelsen.
Om den ändring i församlingsindelningen som utredningen avser bör
föranleda en ändring också i någon annan indelning, skall utredningen
omfatta även en sådan ändring.
8 § Statliga och kommunala myndigheter skall i skälig omfattning lämna
upplysningar och hjälp, när det begärs av den som gör utredningen.
9 § När det finns skäl till det, skall en särskild undersökning göras om
befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild utre-
dare finner skäl till en sådan undersökning, skall utredaren anmäla detta
till Kammarkollegiet, som beslutar i frågan.
Länsstyrelsen beslutar om sådana undersökningar i ärenden som läns-
styrelsen utreder.
Undersökningen skall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom folk-
omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länsstyrel-
sen får därvid anlita valnämnden i kommunen, om inte nämndens verk-
samhet i övrigt hindras därigenom.
10 § Om utredningen visar att församlingsindelningen bör ändras, skall
ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och
de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.
Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas
också till en sådan ändring.
11 § Den myndighet som har hand om utredningen får besluta att
kostnaden för utredningen skall betalas i förskott av sökanden eller av
allmänna medel.
Den myndighet som meddelar det slutliga beslutet i ärendet får förordna
att sökanden eller en församling som har fördel av indelningsändringen
slutligen helt eller delvis skall betala utredningskostnaden. I den mån ett
sådant förordnande inte meddelas, skall staten betala utredningskostna-
den.
Till utredningskostnaden hör också kostnaden för valnämndens med-
verkan i en undersökning om befolkningens inställning till en indelning-
sändring.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
171
Ekonomisk reglering m.m.
12 § När en församling delas, skall de inbördes ekonomiska förhållan-
dena mellan församlingarna enligt den nya indelningen regleras.
När en del av en församling överförs till en annan församling skall en
sådan reglering ske, om en församlings tillgångar eller förbindelser som kan
hänföras till den delen bör överföras till den andra församlingen eller om
det finns särskilda skäl till en reglering. Regleringen skall ha till syfte att på
ett ändamålsenligt och skäligt sätt fördela församlingens förmögenhet eller
en del av denna.
Regleringen fastställs av den som beslutar om indelningsändringen, när
beslutet meddelas. Om församlingarna är ense om regleringen, bör deras
överenskommelse fastställas.
13 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från en församling till en
annan även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det.
14 § Om inte något annat har bestämts vid den ekonomiska regleringen,
övergår en församlings ansvar för borgensförbindelser och liknande åta-
ganden som berör invånare, fastigheter eller verksamheter inom ett om-
råde som skall skiljas från församlingen, till den församling som området
efter indelningsändringen skall ingå i.
15 § Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grun-
den för regleringen, skall utjämning ske i pengar.
Den som beslutar om indelningsändringen får bestämma att utjämning-
sbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på två eller flera år.
16 § När församlingar läggs samman, övergår deras tillgångar och ansva-
righeten för deras förbindelser till den församling som bildas genom
sammanläggningen.
17 § Om en församlings ekonomiska ställning försämras på grund av en
indelningsändring, får den som beslutar om ändringen bestämma att en
annan församling som har fördel av denna skall bidra till den förstnämnda
församlingens utgifter i skälig utsträckning.
Detsamma gäller om en församling på grund av en indelningsändring får
kostnader för att ordna sin förvaltning, till vilka den eller de andra
församlingar som närmast berörs av ändringen skäligen bör bidra.
Bidraget skall lämnas på en gång eller under en viss övergångstid.
När beslut om ändring i församlingsindelningen träder i kraft m. m.
18 § En indelningsändring träder i kraft den 1 januari det år som bestäms
i beslutet om ändringen.
Om ändringen är av sådan omfattning att en församling enligt den nya
indelningen inte bör företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, träder
ändringen i kraft den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt
rum i hela landet. Detta gäller dock inte om ett förordnande enligt 23 §
meddelas.
Ett beslut om indelningsändring enligt 1 § skall meddelas senast ett år
innan ändringen skall träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får
beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta månader
före ikraftträdandet. Ett beslut om indelningsändring enligt 2 § skall med-
delas senast tre månader innan ändringen skall träda i kraft.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
172
19 § Sedan en indelningsändring har beslutats eller, om indelningsdele-
gerade skall utses enligt 22 §, sedan delegerade valts, kan en församling
enligt den nya indelningen förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.
Beslutanderätten i en församling innan indelningsändringen träder i kraft
m.m.
20 § Under tiden från beslutet om en indelningsändring eller, om indel-
ningsdelegerade skall utses enligt 22 §, från valet av delegerade och till dess
att ändringen träder i kraft skall den beslutanderätt som tillkommer
kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller direktvalt kyrkoråd utövas av före-
trädare för församlingen enligt den nya indelningen, när det är fråga om
beslut som har verkan efter den nya indelningens ikraftträdande.
Företrädare för församlingen enligt den äldre indelningen får under
samma tid utöva sådan beslutanderätt endast i frågor som uteslutande
avser denna församling och som inte har verkan efter den nya indelningens
ikraftträdande.
21 § I fråga om rätten att företräda de församlingar som berörs av en
indelningsändring skall följande gälla. Till dess ändringen träder i kraft
skall kyrkofullmäktige i varje församling där beslutanderätten utövas av
fullmäktige företräda denna församling enligt såväl den äldre som den nya
indelningen, om inte något annat följer av 22 eller 23 §.
22 § Om en indelningsändring innebär att en ny församling bildas eller
om ändringen annars är av sådan omfattning att församlingen inte bör
företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, får den som beslutar om änd-
ringen bestämma att församlingen enligt den nya indelningen skall företrä-
das av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap. från det att dessa har
valts till dess att indelningsändringen träder i kraft.
23 § Om en ny församling bildas av församlingar som utgör en total
kyrklig samfällighet, får den som beslutar om indelningsändringen för-
ordna att samfällighetens kyrkofullmäktige skall vara fullmäktige i den
nybildade församlingen.
Överklagande av kyrkokommunala beslut innan indelningsändringen
träder i kraft
24 § Beslut, som under tiden från beslutet om indelningsändring eller,
om indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, från valet av delegerade
och till dess att ändringen träder i kraft fattas av kyrkofullmäktige, kyrko-
stämman, kyrkorådet eller en annan nämnd, får överklagas enligt föreskrif-
terna i 22 kap. 1 — 3 §§. Också en annan församling som berörs av indel-
ningsändringen och den som är folkbokförd i en sådan församling får klaga
över beslutet. I fråga om överklagandet tillämpas i övrigt 22 kap. 4 —6 §§.
Ett beslut varigenom kammarrätten har bifallit överklagandet eller för-
bjudit att det överklagade beslutet verkställs, får överklagas också av en
annan församling som berörs av indelningsändringen och av den som är
folkbokförd i en sådan församling.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
173
Överklagande av beslut om ändrad församlingsindelning
25 § Länsstyrelsens beslut enligt 2 § andra stycket får överklagas hos
Kammarkollegiet.
Kammarkollegiets beslut enligt 1—3 §§ får överklagas hos regeringen.
Kollegiets beslut får överklagas också av stiftsstyrelsen. Kollegiets beslut i
ärenden som har överklagats dit får dock inte överklagas.
6 kap. Ändringar i den territoriella pastoratsindelningen
Hur ändringar i pastoratsindelningen skall ske
1 § Den territoriella pastoratsindelningen får ändras om indelningen
därmed blir mer ändamålsenlig med hänsyn till pastoratens förmåga att
svara för de angelägenheter som enligt denna lag eller annars skall an-
komma på dem.
Ett pastorat får inte utan särskilda skäl ha färre än 2000 kyrkomedlem-
mar eller vara beläget i mer än en kommun.
Stiftsstyrelsen beslutar om ändringar i den territoriella pastoratsindel-
ningen.
2 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig pastoratsindelning
och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.
En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrel-
sen av en församling eller ett pastorat, som skulle beröras av ändringen.
3 § Om en församling som utgör ett enförsamlingspastorat delas, skall de
nybildade församlingarna tillsammans utgöra ett pastorat, om inte stifts-
styrelsen beslutar något annat.
Utredning m.m.
4 § I ett ärende om ändrad pastoratsindelning skall stiftsstyrelsen göra
den utredning som behövs. Om en ändrad pastoratsindelning också bör
föranleda bildandet av en total pastoratssamfällighet eller annan ändring
av kyrkliga samfälligheter, skall utredningen omfatta även därmed sam-
manhängande frågor.
Pastoratsindelningen får inte ändras utan att varje församling, kyrklig
samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av ändringen har
getts tillfälle att yttra sig.
Ekonomisk reglering m.m.
5 § När ett pastorat delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena
mellan pastoraten enligt den nya indelningen regleras med iakttagande av
vad som föreskrivs i 6 och 7 §§. Fördelningen av tillgångar och förbindelser
i övrigt skall grundas på vad som är ändamålsenligt och skäligt. De kyrkliga
kommuner som berörs får träffa överenskommelse om hur fördelningen
skall göras.
Regleringen fastställs av stiftsstyrelsen i beslutet om indelningsänd-
ringen. Är de kyrkliga kommunerna inte överens om fördelningen av
förmögenheten, skall stiftsstyrelsen göra fördelningen med förhållandet
mellan de berörda församlingarnas skatteunderlag som grund.
Tvister i anledning av den ekonomiska regleringen skall avgöras enligt
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
174
lagen (1929:145) om skiljemän, om inte de kyrkliga kommunerna har
kommit överens om något annat förfarande.
6 § Förvaltningen av sådan egendom som ett pastorat förvaltar enligt
föreskrifter i 41 kap. skall övertas av det pastorat som efter indelningsänd-
ringen skall svara för de angelägenheter som egendomen är avsedd för.
Andel i prästlönefondsfastighet eller prästlönejordsfond övertas av det
pastorat från vars lönetillgångar andelen härrör.
7 § Betalningsansvaret för en skuld som hänför sig till en prästgård eller
ett löneboställe, övertas av den som har övertagit förvaltningen av fastig-
heten.
8 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från ett pastorat till ett
annat även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det.
9 § Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grun-
den för regleringen, skall utjämning ske i pengar. Stiftsstyrelsen får be-
stämma att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på
två eller flera år.
10 § När pastorat läggs samman övergår deras tillgångar och ansvarighe-
ten för deras förbindelser till det pastorat som bildas.
11 § När stiftsstyrelsen beslutar om en ändring i pastoratsindelningen
skall styrelsen samtidigt fastställa den prästerliga tjänsteorganisationen i
varje nybildat pastorat.
12 § Stiftsstyrelsen får i beslutet om indelningsändring meddela de ytter-
ligare föreskrifter som behövs för att ändringen skall kunna genomföras.
Om indelningsändringen innebär att en pastoratssamfällighet bildas får
stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i samfälligheten skall
utövas av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap. till dess att
indelningsändringen träder i kraft.
När beslut om ändring i pastoratsindelningen träder i kraft m.m.
13 § En ändring i pastoratsindelningen träder i kraft den 1 januari det år
som bestäms i beslutet om ändringen. Om en ändrad pastoratsindelning
berör en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet,
skall beslutet dock träda i kraft den 1 januari året efter det år då val av
kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.
14 § Ett beslut om ändrad pastoratsindelning skall meddelas senast ett år
innan det skall träda i kraft.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
Överklagande av beslut om ändrad pastoratsindelning
15 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos Kam-
markollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kam-
markollegiets beslut får inte överklagas.
Innan Kammarkollegiet avgör ett överklagat ärende om ändrad pasto-
ratsindelning, skall Svenska kyrkans centralstyrelse ges tillfälle att yttra sig.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
175
7 kap. Ändringar i kontraktsindelningen
Hur ändringar i kontraktsindelningen skall ske
1 § Kontraktsindelningen får ändras om indelningen därmed blir mer
ändamålsenlig.
Stiftsstyrelsen beslutar om ändringar i kontraktsindelningen.
2 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig kontraktsindelning
och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.
En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrel-
sen av en församling eller en kyrklig samfällighet som skulle beröras av
ändringen.
3 § Kontraktsindelningen får inte ändras utan att varje församling, kyrk-
lig samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av ändringen
har getts tillfälle att yttra sig.
Överklagande av beslut om ändrad kontraktsindelning
4 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos Kam-
markollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kam-
markollegiets beslut får inte överklagas.
Innan Kammarkollegiet avgör ett överklagat ärende om ändrad kon-
traktsindelning skall Svenska kyrkans centralstyrelse ges tillfälle att yttra
sig.
8 kap. Bildande av kyrkliga samfälligheter m.m.
Inledande bestämmelser
1 § Föreskrifter om pastoratssamfälligheter och om vilka församlings-
angelägenheter som en sådan samfällighet skall sköta samt om flerpasto-
ratssamfälligheter finns i 11 kap. 3 § andra stycket och 4 §.
Hwr en total pastoratssamfällighet bildas
2 § En total pastoratssamfällighet bildas genom samfällda beslut av
församlingarna i pastoratet. Besluten skall anmälas till stiftsstyrelsen. När
de har vunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen fastställa samfällighetsbild-
ningen.
En total pastoratssamfällighet kan också bildas genom beslut av stifts-
styrelsen, om det är till övervägande och varaktig fördel för pastoratet som
helhet att samfälligheten sköter alla ekonomiska angelägenheter. Ett sådant
beslut får inte fattas utan att varje församling och kyrklig samfällighet i
pastoratet har getts tillfälle att yttra sig.
Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en total pastorats-
samfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos
stiftsstyrelsen av någon av församlingarna i pastoratet.
Hur en flerpastoratssamfällighet bildas
3 § En flerpastoratssamfällighet får bildas genom beslut av stiftsstyrel-
sen, om berörda pastorat har samtyckt till åtgärden eller om den är till
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
176
övervägande och varaktig fordel för pastoraten.
4 § Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en flerpastorats-
samfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos
stiftsstyrelsen av en församling eller ett pastorat som skulle beröras av
samfällighetsbildningen.
Ett beslut om bildande av en flerpastoratssamfällighet får inte fattas utan
att varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av åtgärden har
getts tillfälle att yttra sig.
Beslut om ytterligare föreskrifter m.m.
5 § Stiftsstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för
att samfällighetsbildningen skall kunna genomföras.
I beslutet får stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i sam-
fälligheten skall utövas av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap.
till dess att indelningsändringen träder i kraft.
Ändring eller upplösning av samfälligheter
6 § En kyrklig samfällighet får ändras eller upplösas om sådana ändrade
förhållanden inträtt att de angelägenheter som samfälligheten har hand om
lämpligare sköts på annat sätt.
Vad som anges i 2 och 4 §§ om rätten att besluta i frågor om bildande av
samfälligheter och väcka en sådan fråga samt om skyldighet att bereda en
församling eller kyrklig samfällighet tillfälle att yttra sig skall tillämpas
även när det gäller ändring eller upplösning.
Ekonomisk reglering
1 § I fråga om den ekonomiska regleringen vid bildande, ändringar eller
upplösning av kyrkliga samfälligheter skall 6 kap. 5 — 10 §§ tillämpas.
När beslut om samfällighetsbildning träder i kraft m.m.
8 § Beslut om att bilda en total pastoratssamfällighet eller en total
flerpastoratssamfällighet träder i kraft den 1 januari året efter det år då val
av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.
Beslut om att bilda en annan flerpastoratssamfällighet träder i kraft den
1 januari det år som bestäms i beslutet om samfällighetsbildningen.
9 § Ett beslut om att bilda en kyrklig samfällighet skall meddelas senast
ett år innan det skall träda i kraft. Om beslutet gäller en total samfällighet,
skall länsstyrelsen genast underrättas om beslutet.
10 § Sedan en samfällighetsbildning har beslutats eller, om indelnings-
delegerade skall utses enligt 5 § andra stycket, sedan delegerade har valts,
kan samfälligheten förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
177
12 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
Överklagande
11 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos Kam-
markollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kam-
markollegiets beslut får inte överklagas.
9 kap. Kyrkliga indelningsdelegerade
Inledande bestämmelser
1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas när beslutanderätten skall
utövas av indelningsdelegerade
1. i en församling efter beslut av regeringen eller Kammarkollegiet enligt
5 kap. 22 §, eller
2. i en kyrklig samfällighet efter beslut av stiftsstyrelsen enligt 6 kap. 12 §
andra stycket eller 8 kap. 5 § andra stycket.
Antalet ledamöter och ersättare
2 § Ledamöter och ersättare i indelningsdelegerade skall utses från varje
församling vars område helt eller delvis skall ingå i församlingen enligt den
nya indelningen eller den kyrkliga samfälligheten.
Om delegerade skall utses från flera församlingar, skall regeringen,
Kammarkollegiet eller stiftsstyrelsen i beslutet om indelningsdelegerade
också fastställa hur många ledamöter och ersättare som varje församling
skall utse.
Om indelningsdelegerade skall utses från bara en församling, beslutar
församlingens kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller direktvalda kyrkoråd
om antalet ledamöter och ersättare.
Val av ledamöter och ersättare
3 § Ledamöter och ersättare väljs av kyrkofullmäktige, kyrkostämma
eller det direktvalda kyrkorådet.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-
mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
4 § Valet skall förrättas senast trettio dagar efter det att församlingen har
fått del av beslutet om indelningsändringen eller vid den senare tidpunkt
som den myndighet som beslutar om indelningsändringen bestämmer.
5 § Sedan valet har ägt rum skall uppgift om de valdas namn och
postadress genast sändas till stiftsstyrelsen.
Valbarhet m.m.
6 § Ledamöter och ersättare i indelningsdelegerade väljs bland dem som
är ledamöter eller ersättare i kyrkofullmäktige eller det direktvalda kyrko-
rådet i en församling eller i fullmäktige i en kyrklig samfällighet som berörs
av indelningsändringen.
Om fullmäktige eller direktvalt kyrkoråd inte finns i en församling, är
den valbar som enligt 12 kap. 5 § första stycket skulle ha varit valbar som
ledamot eller ersättare i fullmäktige i församlingen.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
178
7 § Om en ledamot som har utsetts genom proportionellt val avgår under
tjänstgöringstiden, inträder en ersättare enligt den ordning som har be-
stämts vid valet i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden.
Om en annan ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för återstoden av tjänst-
göringstiden.
Indelningsdelegerades sammanträden
Kungörelse om första sammanträdet
8 § Stiftsstyrelsen skall snarast möjligt förordna en av ledamöterna i
delegerade att utfärda kungörelse om första sammanträdet och föra ordet
där till dess att ordförande har valts.
Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdesdagen anslås på
anslagstavlan i varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av
indelningsändringen. Den skall inom samma tid på ett lämpligt sätt sändas
till varje ledamot och ersättare. Kungörelsen skall samtidigt införas i de
tidningar i vilka församlingarna inför sina tillkännagivanden.
9 § Indelningsdelegerade väljer vid sitt första sammanträde bland sina
ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande för den tid för
vilken delegerade har utsetts.
Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett
sammanträde, skall delegerade utse någon annan ledamot att för tillfället
föra ordet. Till dess att så har skett, utövas ordförandeskapet av den
ledamot som är äldst till levnadsåren.
När sammanträden skall hållas
10 § Indelningsdelegerade sammanträder enligt den ordning som delege-
rade bestämmer.
Sammanträde skall också hållas när
1. mer än hälften av ledamöterna eller det arbetsutskott som avses i 13 §
begär det, eller
2. ordföranden anser att det behövs.
Närvarorätt
11 § Rätt att delta i indelningsdelegerades överläggningar men inte i
besluten har också
1. ordföranden eller vice ordföranden i arbetsutskottet och sådan kom-
mitté som avses i 13 §,
2. den präst som domkapitlet har utsett att vara ledamot i arbetsutskot-
tet eller dennes ersättare,
3. ordföranden eller vice ordföranden i kyrkorådet i en församling eller
en kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen,
4. ordföranden eller vice ordföranden i en nämnd eller i en beredning
som har utsetts av en församling eller en kyrklig samfällighet som berörs av
indelningsändringen vid behandlingen av ett ärende som har beretts av
nämnden eller beredningen och vid besvarandet av en interpellation som
har framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen.
Indelningsdelegerade får kalla anställda hos en församling eller en kyrk-
lig samfällighet som berörs av indelningsändringen eller särskilda sakkun-
niga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
179
Ärendenas art och beredning
12 § Indelningsdelegerade skall besluta i ärenden som har väckts av
1. arbetsutskottet eller en kommitté som avses i 13 §,
2. en ledamot genom motion,
3. kyrkofullmäktige eller kyrkorådet i en församling eller en kyrklig
samfällighet som berörs av indelningsändringen,
4. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, dom-
kapitlet, stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden.
13 § För beredning och verkställighet av delegerades ärenden skall det
finnas ett arbetsutskott. För sådana uppgifter får det dessutom finnas en
eller flera kommittéer.
Delegerade får också uppdra åt en nämnd eller en beredning i en
församling eller kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen att
bereda ett ärende som skall beslutas av delegerade och även att därefter
verkställa beslutet.
Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på
indelningsdelegerade
14 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkofullmäktige m.m. i för-
samling tillämpas på indelningsdelegerade:
12 kap. 8 och 9 §§ om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
13 kap. 10 § första och andra styckena, 11 § första stycket och 12 § om
hur sammanträdena kungörs,
13 kap. 13 — 15 §§ om ersättarnas tjänstgöring,
13 kap. 16 § om beslutförhet,
13 kap. 17 § om jäv,
13 kap. 24 § om avbrutna sammanträden,
13 kap. 25 § om bordläggning,
13 kap. 26 och 27 §§ om offentlighet och ordning vid sammanträdena,
13 kap. 28 — 30 §§ om hur ärendena avgörs m.m.,
13 kap. 31 — 33 §§ om interpellation och frågor,
13 kap. 34 — 38 §§ om protokollet,
19 kap. 7 § om fastställande av budget.
Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall avse indel-
ningsdelegerade respektive arbetsutskottet eller en kommitté som avses i
13§.
2. Föreskrifterna i 13 kap. 13—15 §§ om ersättarnas tjänstgöring gäller
också när en delegerad som inte har utsetts vid proportionellt val har avgått
och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.
3. En interpellation får framställas, förutom till ordföranden i arbetsut-
skottet eller en kommitté som avses i 13 §, också till ordföranden i kyrko-
rådet, någon annan nämnd eller beredning i en församling eller en kyrklig
samfällighet som berörs av indelningsändringen.
4. Tillkännagivanden och kungörelser skall anslås på anslagstavlan i
varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av indelningsänd-
ringen. Kungörelser skall införas i de tidningar i vilka de församlingar som
berörs av indelningsändringen inför sina tillkännagivanden.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
180
5. Så snart delegerades protokoll har justerats, skall avskrift av protokol-
let överlämnas till arbetsutskottet och till församlingarnas och de kyrkliga
samfalligheternas kyrkoråd samt utdrag av protokollet tillställas de kom-
mittéer eller nämnder åt vilka har uppdragits att verkställa delegerades
beslut.
Arbetsutskottet m.m.
Ledamöter och ersättare
15 § Domkapitlet skall förordna en präst att vara ledamot och en annan
präst att vara dennes ersättare i indelningsdelegerades arbetsutskott. För-
ordnandena skall avse tiden för de valda ledamöternas tjänstgöringspe-
riod.
Domkapitlet skall underrätta indelningsdelegerades ordförande om för-
ordnandet.
16 § Andra ledamöter och ersättare i arbetsutskottet än de som avses i
15 § samt ledamöter och ersättare i en kommitté väljs till det antal indel-
ningsdelegerade bestämmer och för indelningsdelegerades tjänstgörings-
tid.
Arbetsutskottet skall bestå av minst fem ledamöter.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-
mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Ordförandeskapet
17 § Delegerade utser bland ledamöterna i arbetsutskottet en ordförande
och en eller två vice ordförande.
Om varken ordföranden eller någon vice ordföranden kan närvara vid
ett sammanträde med arbetsutskottet, skall utskottet utse någon annan
ledamot att för tillfället vara ordförande.
Rätt att närvara
18 § Arbetsutskottet och en kommitté får kalla en delegerad eller ersätta-
re för en delegerad, en ledamot av en kommitté eller en anställd hos en
församling som har valt delegerade eller en särskild sakkunnig att närvara
vid ett sammanträde.
Den som har kallats får, om utskottet eller kommittén beslutar det, delta
i överläggningarna men inte i besluten.
Hur föreskrifter om kyrkoråd m.m. i församling tillämpas på
arbetsutskottet och på en kommitté
19 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling
tillämpas på arbetsutskottet eller på en kommitté:
12 kap. 5 och 6 §§ om valbarhet,
12 kap. 8 och 9 §§ om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
17 kap. 13 § om ledamots avgång,
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
181
17 kap. 16 § om tid och plats för sammanträden,
17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutforhet,
17 kap. 21 § om jäv,
17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet,
17 kap. 23 § andra stycket om delgivning.
Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifter om kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall avse indelnings-
delegerade respektive arbetsutskottet eller en kommitté.
2. Utöver ledamot och ersättare i indelningsdelegerade är bara den
valbar som är folkbokförd inom området för församlingen eller den kyrk-
liga samfälligheten enligt den nya indelningen.
3. Tillkännagivanden skall ske på anslagstavlan i varje församling och
kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen.
Kostnader för indelningsdelegerades verksamhet m.m.
20 § De församlingar som har valt delegerade skall betala kostnaderna
för delegerades verksamhet.
Om mer än en församling skall betala kostnaderna skall kostnaderna
fördelas mellan församlingarna i förhållande till det antal skattekronor och
skatteören som enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall ligga till
grund för de berörda församlingarnas bestämmande av skattesatsen för
uttag av skatt för det år då beslutet om indelningsändringen meddelas.
Ingår bara en del av en berörd församling i församlingen enligt den nya
indelningen, skall fördelningen ske i förhållande till antalet skattekronor
och skatteören för den församlingsdelen.
Hur man överklagar beslut av kyrkliga indelningsdelegerade m.m.
21 § I fråga om överklagande av beslut av kyrkliga indelningsdelegerade,
arbetsutskottet eller en kommitté tillämpas 22 kap. 1— 4 §§. Beslut får
överklagas också av varje församling eller kyrklig samfällighet som berörs
av indelningsändringen och av den som är folkbokförd i en sådan försam-
ling.
I fråga om överklagande av beslut av kammarrätten tillämpas 22 kap.
5 §. Ett beslut, varigenom kammarrätten har bifallit överklagandet eller
förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får också överklagas av en
församling eller kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen
och av den som är folkbokförd i en sådan församling.
Föreskrifterna i 22 kap 6 § om rättelse av verkställighet tillämpas i fråga
om beslut av indelningsdelegerade, arbetsutskottet eller av en kommitté.
10 kap. Namn på kyrkliga enheter
Beslutande myndigheter
1 § När en ny territoriell församling bildas och vid ändringar i den
territoriella pastoratsindelningen eller i kontraktsindelningen skall den
myndighet som beslutar om indelningsändringen också fastställa namnet
på församlingen, pastoratet respektive kontraktet.
2 § När en flerpastoratssamfällighet bildas eller ändras skall den myndig-
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
182
het som beslutar om bildandet eller ändringen fastställa namnet på samfäl-
ligheten.
3 § Frågor om ändring av namnet på en territoriell församling, ett
territoriellt pastorat, ett kontrakt eller en flerpastoratssamfällighet i andra
fall än som avses i 1 och 2 §§ prövas av Kammarkollegiet.
Namn på pastorat
4 § Namnet på ett territoriellt pastorat som består av en församling skall
vara detsamma som församlingens namn.
Namnet på ett flerförsamlingspastorat skall innehålla namnet på alla de
församlingar som ingår i pastoratet. Första ledet i namnet skall utgöras av
namnet på den församling där kyrkoherden är stationerad.
Inhämtande av yttrande
5 § Innan namnet på en territoriell församling, ett kontrakt eller en
flerpastoratssamfällighet fastställs, skall yttrande inhämtas från den myn-
dighet som regeringen bestämmer.
Ett sådant yttrande behöver dock inte inhämtas om namnet på en
flerpastoratssamfällighet skall bestå av namnen på alla de i samfälligheten
ingående pastoraten.
Överklagande
6 § Stiftsstyrelsens beslut om namn i ärenden som avses i 1 och 2 §§ får
överklagas hos Kammarkollegiet.
Kammarkollegiets beslut i ärenden som avses i 1 och 3 §§ får överklagas
hos regeringen. Kollegiets beslut i ärenden som har överklagats dit får dock
inte överklagas.
Beslut enligt detta kapitel får bara överklagas av berörda församlingar
och kyrkliga samfälligheter.
11 kap. Allmänt om församlingar samt kyrkliga samfälligheter på lokal
nivå.
Församlingsangelägenheter
1 § En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar
sköta sina angelägenheter.
Med församlingsangelägenheter avses frågor om
1. främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni
och evangelisation,
2. anskaffande och underhåll av lös egendom som, utan att vara bygg-
nadstillbehör, är avsedd för kyrkobyggnad, församlingshus och andra
församlingslokaler eller annars för kyrkliga ändamål,
3. anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och
andra församlingslokaler,
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
183
4. anskaffande av lös egendom som inte är byggnadstillbehör, för kyrk-
ligt ändamål till de byggnader och lokaler som anges i 5,
5. anskaffande och underhåll av andra byggnader och lokaler samt någon
annan mark för kyrkligt ändamål än som anges i 3,
6. anläggande och underhåll av begravningsplatser, om inte regeringen
för särskilt fall beslutar att uppgiften skall ankomma på en borgerlig
kommun, samt underhåll av kyrkotomt,
7. avlöningsförmåner för arbetstagare hos församlingen.
Om vissa angelägenheter som ankommer på församlingarna finns sär-
skilda föreskrifter.
Församlingar i enförsamlingspastorat
2 § När en församling utgör ett pastorat (enförsamlingspastorat), sköter
församlingen själv alla de församlingsangelägenheter som anges i 1 § andra
stycket.
Församlingen skall också sköta de angelägenheter som annars enligt
denna lag eller annan författning ankommer på pastoratet.
Församlingar i flerförsamlingspastorat, pastoratssamfålligheter och
flerpastoratssamfälligheter
3 § När flera församlingar utgör ett pastorat (flerförsamlingspastorat)
sköter varje församling själv de församlingsangelägenheter som anges i 1 §
andra stycket 1 och 2.
De församlingsangelägenheter som anges i 1 § andra stycket 3 — 7 skall
skötas av en kyrklig samfällighet, som består av samtliga församlingar i
pastoratet (pastoratssamfällighet). Stiftsstyrelsen får dock besluta att ange-
lägenheterna skall skötas av en sådan kyrklig samfällighet som anges i 4 §.
Pastoratssamfälligheten skall också sköta de angelägenheter som annars
enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet.
4 § En pastoratssamfällighet kan också få sköta de ekonomiska försam-
lingsangelägenheter som anges i 1 § andra stycket 1 och 2 (total pastorats-
samfällighet).
Församlingarna inom flera pastorat får bilda kyrklig samfällighet för att
sköta en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges
i 1 § andra stycket 1 — 7 (flerpastoratssamfällighet) eller alla sådana angelä-
genheter (total flerpastoratssamfällighet).
Sådana samfälligheter som avses i andra stycket får även bildas för
angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning ankommer på
pastoraten.
5 § Överlämnas en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenhe-
ter som anges i 1 § andra stycket 1 —7 till en flerpastoratssamfällighet, får
ändå en total pastoratssamfällighet bildas eller bestå för att sköta de
återstående ekonomiska församlingsangelägenheterna.
Kyrkliga samfälligheter som avses i 4 § andra stycket får inte ha hand om
sådana angelägenheter som skall skötas av stiftssamfälligheten.
6 § Föreskrifter om hur de olika pastoratssamfälligheterna bildas finns i
8 kap.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
184
7 § En kyrklig samfällighet får inte besluta om ändringar i kyrkorummet
utan att församlingen först har godkänt dessa.
En församling får hos samfälligheten väcka ärenden om underhåll eller
andra åtgärder avseende kyrkobyggnad, församlingshus och andra försam-
lingslokaler.
Beslutanderätten i församlingar och kyrkliga samfälligheter
8 § I en församling utövas beslutanderätten av kyrkofullmäktige eller på
kyrkostämma, om inte något annat följer av 12 §.
9 § I församlingar med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar skall
beslutanderätten utövas av kyrkofullmäktige.
10 § Om antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i en församling med
kyrkofullmäktige har gått ned till 500 eller därunder, skall beslutanderätten
fortfarande utövas av fullmäktige.
Fullmäktige får dock besluta att församlingens beslutanderätt skall ut-
övas av kyrkostämma.
11 § Kyrkostämman får uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige.
Förslag om att upphäva ett sådant beslut får inte väckas i fullmäktige
förrän tre år har förflutit sedan ledamöterna i fullmäktige började sin
tjänstgöring.
12 § Ingår en församling med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar
i en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet, får
stiftsstyrelsen besluta att församlingens beslutanderätt skall utövas av ett
direktvalt kyrkoråd, om församlingen begär det.
13 § Beslut om att avskaffa eller införa kyrkofullmäktige enligt 10 eller
11 § eller att beslutanderätten skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd enligt
12 § skall tillämpas från och med året efter det år då val av kyrkofullmäk-
tige nästa gång förrättas i hela landet.
Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret.
14 § Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslut enligt 10 § andra
stycket och 11 §.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslut enligt 13 §.
15 § I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas beslutanderät-
ten av församlingsdelegerade eller, om samfälligheten är total, av kyrko-
fullmäktige.
Förvaltningen och verkställigheten i församlingar och kyrkliga
samfälligheter
16 § I en församling ankommer förvaltningen och verkställigheten på
kyrkorådet och övriga nämnder.
Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av kyrkofullmäk-
tige eller kyrkostämman. För en sådan uppgift kan fullmäktige eller stäm-
man tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera personer.
17 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får uppdra åt kyrkorådet
Prop.1991/92:85
Propositionens
lagförslag
185
eller någon annan nämnd att i fullmäktiges eller stämmans ställe fatta
beslut i vissa grupper av ärenden, om inte något annat följer av lag eller
någon annan författning.
Ett sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaf-
fenhet eller i övrigt av större vikt.
18 § I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet ankommer förvalt-
ningen och verkställigheten på kyrkorådet och övriga nämnder.
Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av kyrkofullmäk-
tige eller församlingsdelegerade. Föreskrifterna i 16 § andra stycket om en
särskild beredning och i 17 § första stycket om uppdrag att i fullmäktiges
eller kyrkostämmans ställe fatta beslut i vissa frågor tillämpas också i
samfälligheten.
Arkiv
19 § I arkivlagen (1990:782) finns föreskrifter om församlingars och
kyrkliga samfalligheters arkiv.
12 kap. Förtroendevalda
Inledande föreskrifter
1 § Med förtroendevalda avses i denna lag valda ledamöter och ersättare
i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet och övriga nämnder
samt beredningar.
Med förtroendevald avses också
1. revisorer och revisorsersättare,
2. ordföranden och vice ordförande i kyrkostämma, samt
3. kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 17 kap. 5 §, om
denne har utsetts till ordförande eller vice ordförande i kyrkorådet.
Rösträtt
2 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller
ett direktvalt kyrkoråd i en församling har den som
1. är folkbokförd i församlingen,
2. är medlem av Svenska kyrkan, och
3. som har fyllt arton år senast på valdagen.
Den som inte är svensk medborgare har rösträtt bara om han har varit
folkbokförd i landet den 1 november de tre åren närmast före valåret.
Den som är medlem i en icke-territoriell församling har inte rösträtt vid
val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd
i en annan församling.
3 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige i
kyrklig samfällighet har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och
ersättare i kyrkofullmäktige i en församling som ingår i samfälligheten.
4 § Frågor om rösträtt enligt 2 och 3 §§ avgörs på grundval av en
röstlängd som har upprättats före valet.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
186
Valbarhet
5 § Ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige i en församling, ordfö-
randen och vice ordförande i kyrkostämma väljs bland dem som har
rösträtt enligt 2 §.
Detsamma gäller valet av ledamöter och ersättare i kyrkorådet och
övriga nämnder samt av revisorer och revisorsersättare. Den som har fyllt
18 år senast på dagen för ett sådant val är dock valbar.
Till uppdrag som revisor och revisorsersättare får också väljas den som
inte är folkbokförd i församlingen. I en icke-territoriell församling gäller
detsamma den som inte är medlem i församlingen.
6 § Till uppdrag som avses i 5 § får inte väljas den som
1. innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop,
2. innehar en tjänst som kyrkoherde i församlingen eller innehar ett
långtidsvikariat på en sådan tjänst,
3. enligt 17 kap. 5§ andra stycket har förordnats att vara ledamot i
församlingens kyrkoråd,
4. är anställd hos församlingen och som på grund av sina uppgifter har
den ledande ställningen bland de anställda.
Valbar till ledamot eller ersättare i kyrkorådet eller någon annan nämnd
är inte heller den som är chef för en förvaltning som hör till rådets eller
nämndens ansvarsområde.
7 § I fråga om valbarhet till ledamot eller ersättare i kyrkofullmäktige i
en kyrklig samfällighet, församlingsdelegerade, kyrkorådet och övriga
nämnder i samfälligheten tillämpas föreskrifterna i 5 och 6 §§.
Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd och
övriga nämnder skall avse samfälligheten, dess fullmäktige eller försam-
lingsdelegerade och dess kyrkoråd och övriga nämnder.
2. Föreskrifterna i 6 § 2 om kyrkoherde skall gälla den kyrkoherde som är
ledamot och hans ersättare i samfällighetens kyrkoråd.
Uppdragets upphörande
8 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör också uppdra-
get genast.
9 § Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller församlingsdelegerade skall
befria en förtroendevald från uppdraget när den förtroendevalde vill avgå,
om det inte finns särskilda skäl som talar mot det.
Ledighet från anställning
10 § Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar
som behövs för uppdragen.
Ekonomiska förmåner
11 § Kyrkofullmäktige och kyrkostämman i en församling samt kyrko-
fullmäktige och församlingsdelegerade i en kyrklig samfällighet får besluta
att förtroendevalda i församlingen respektive samfälligheten i skälig om-
fattning skall få
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
187
1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av
uppdraget,
2. ersättning för förlorad arbetsinkomst, samt
3. arvode.
Om en församling ingår i en total pastoratssamfällighet eller i en total
flerpastoratssamfällighet, får kyrkofullmäktige i samfälligheten besluta att
förtroendevalda i församlingens kyrkoråd eller kyrkostämma skall få sådan
ersättning och arvode som avses i första stycket.
Arvode skall bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.
Omröstning
12 § Varje ledamot i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorå-
det eller någon annan nämnd har en röst.
Reservation
13 § Den som i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet
eller någon annan nämnd har deltagit i avgörandet av ett ärende får
reservera sig mot beslutet.
Reservationen skall anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reserva-
tionen utvecklas närmare, skall den avfattas skriftligen och lämnas senast
när protokollet justeras.
13 kap. Kyrkofullmäktige i församling
Grundläggande föreskrifter om val av kyrkofullmäktige
1 § I lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns föreskrifter
om
1. indelning i valdistrikt,
2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val,
3. utseende av ersättare, samt
4. förfarandet när en ledamot i fullmäktige har avgått under tjänstgö-
ringstiden och när en ersättare har inträtt som ordinarie ledamot i fullmäk-
tige eller av annan anledning har avgått som ersättare.
Antalet ledamöter och ersättare
2 § Kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige. Antalet
skall bestämmas till ett udda tal och till minst
15 i församling med 5 000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller därun-
der,
19 i församling med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade
kyrkomedlemmar,
25 i församling med över 10 000 röstberättigade kyrkomedlemmar.
Vid tillämpningen av första stycket skall den som har upptagits i gäll-
ande röstlängd anses som röstberättigad.
3 § När kyrkofullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostäm-
man om antalet ledamöter i fullmäktige. Länsstyrelsen skall genast under-
rättas om beslutet.
Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter skall ändras, skall beslutet
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
188
tillämpas först när val av fullmäktige nästa gång förrättas i hela landet.
Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen
skall genast underrättas om beslutet.
4 § För ledamöterna skall ersättare utses till det antal som kyrkofullmäk-
tige bestämmer. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser
som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer ett brutet
tal, avrundas detta till närmast högre hela tal.
När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om
antalet ersättare. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
Beslutar fullmäktige om ändring av antalet ersättare tillämpas 3 § andra
stycket.
Valperiodens längd
5 § Ledamöter och ersättare väljs för tre år räknat från och med den 1
januari året efter det år då valet har ägt rum.
Ordförandeskapet
6 § Kyrkofullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en
eller två vice ordförande. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.
Till dess att valen har förrättats utövas ordförandeskapet av den som har
varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge,
har den som är äldst företräde.
7 § Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid
ett sammanträde, utser kyrkofullmäktige en annan ledamot att för tillfället
vara ordförande.
När sammanträdena skall hållas m.m.
8 § Kyrkofullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden skall hål-
las.
Sammanträde skall också hållas, när kyrkorådet eller minst en tredjedel
av fullmäktiges ledamöter begär det eller när ordföranden anser att det
behövs.
9 § Vid sammanträde före december månads utgång förrättar kyrkofull-
mäktige val till de befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets
slut.
Det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet skall valen förrättas
av de nyvalda fullmäktige. Dessa förrättar också andra val som ankommer
på fullmäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året.
Hur sammanträdena kungörs
10 § Ordföranden utfärdar kungörelse om när kyrkofullmäktige skall
sammanträda. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för
sammanträdet samt uppgift om de ärenden som skall behandlas.
När sammanträde skall hållas första gången sedan beslutanderätten har
Prop.1991/92:85
Propositionens
lagförslag
189
uppdragits åt fullmäktige, utfärdas kungörelsen av den senast valda ordfö-
randen i kyrkostämman.
Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på
församlingens anslagstavla. Den skall inom samma tid också sändas till
varje ledamot och ersättare på ett lämpligt sätt.
11 § Uppgift om tid och plats för sammanträdet samt, om kyrkofullmäk-
tige har bestämt det, uppgift om de ärenden som skall behandlas skall också
minst en vecka före sammanträdesdagen införas i en eller flera ortstid-
ningar.
Vid sammanträde före december månads utgång avgörs för det följande
kalenderåret i vilken eller vilka tidningar sådana tillkännagivanden skall
införas. Därvid bör sådana tidningar väljas som genom sin spridning inom
olika grupper av församlingsmedlemmar når så många som möjligt. Om ett
förslag om att införa uppgiften i en viss ortstidning får minst en tredjedel
av rösterna, skall uppgiften införas i den tidningen.
12 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det
sätt som föreskrivs i 10 § tredje stycket och 11 § första stycket, skall
kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före samman-
trädesdagen. Dessutom skall kungörelsen inom samma tid sändas till varje
ledamot och ersättare på ett lämpligt sätt.
Ersättarnas tjänstgöring m.m.
13 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde
eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i
ledamotens ställe. Detta gäller också en ersättare som har kallats att
tjänstgöra eller som tjänstgör i stället för ledamot.
Ersättarna skall tjänstgöra enligt den ordning som har bestämts mellan
ersättarna. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock företräde
oberoende av turordning. En ersättare som avbryter tjänstgöringen på
grund av jäv, får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts.
14 § Om samtliga ersättare för en ledamot är förhindrade att inställa sig
eller att vidare delta i ett sammanträde, skall i ledamotens ställe den
ersättare inträda som enligt den bestämda ordningen står i tur att tjänst-
göra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet. Om en
sådan ersättare inte kan tjänstgöra, skall den ersättare inträda som står i tur
att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet
och så vidare efter samma grund.
15 § En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde eller till
fortsatt sammanträde, har rätt att tjänstgöra också om en ersättare har
inträtt i hans ställe.
En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på
grund av annat hinder än jäv, får dock därefter under samma dag inte
tjänstgöra vid sammanträdet.
Beslutförhet
16 § Kyrkofullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften
av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige får dock föreskriva att inter-
pellationer och frågor får besvaras även om färre ledamöter är närvarande.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
190
Om en ledamot enligt 17 § eller 20 kap. 4 § är jävig i ett ärende, får
fullmäktige handlägga detta också om antalet närvarande ledamöter på
grund av jävet inte uppgår till vad som föreskrivs i första stycket.
Jäv
17 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som
personligen rör ledamoten själv eller ledamotens make, föräldrar, barn
eller syskon eller någon annan närstående. Bestämmelser om jäv i samband
med revision finns i 20 kap. 4 §.
Rätt och skyldighet för utomstående att medverka
18 § Rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten vid kyrkofull-
mäktiges sammanträden har också
1. ordföranden eller vice ordföranden i kyrkorådet samt kyrkoherden,
2. ordföranden eller vice ordföranden i någon annan nämnd eller i en
beredning vid handläggningen av ett ärende som har beretts av nämnden
eller beredningen och vid besvarande av interpellationer eller frågor som
har framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen,
3. en ledamot i kyrkorådet vid besvarande av en interpellation som
enligt 32 § andra stycket har överlämnats for att besvaras av honom,
4. en revisor hos församlingen vid behandlingen av revisionsberättelsen
för den verksamhet som hans uppdrag avser,
5. den som på grund av sina uppgifter har den ledande ställningen bland
de anställda i församlingen, samt
6. ledamot eller ersättare i kyrkorådet, någon annan nämnd eller bered-
ning, om fullmäktige har beslutat det.
Fullmäktige får kalla anställda hos församlingen eller särskilda sakkun-
niga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.
Ärendenas art och beredning
19 § Kyrkofullmäktige skall besluta i ärenden som väckts av
1. kyrkorådet eller någon annan nämnd, om inte något annat är föreskri-
vet i lag,
2. ledamot genom motion,
3. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, dom-
kapitlet, stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden,
4. revisorerna, om ärendet avser förvaltning som har samband med
revisionsuppdraget, eller
5. beredning, om fullmäktige har föreskrivit det.
20 § Innan kyrkofullmäktige avgör ett ärende skall det ha beretts av den
nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör eller av en
beredning som fullmäktige särskilt har utsett for ändamålet.
Om ett ärende har beretts av någon annan än den nämnd eller beredning
dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, skall nämnden eller beredningen få
tillfälle att avge yttrande i ärendet innan det avgörs.
Kyrkorådet skall alltid få tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts
av någon annan än rådet.
21 § Kyrkofullmäktige får förrätta val utan föregående beredning.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
191
Beredning behövs inte heller för ärenden som avser ändring av antalet
ledamöter eller ersättare i kyrkorådet eller annan nämnd eller avsägelse
från uppdrag som ledamot eller ersättare i fullmäktige, i rådet eller i någon
annan nämnd eller som revisor eller revisorsersättare.
22 § En motion bör beredas så, att kyrkofullmäktige kan fatta beslut om
den inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan
avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har framkommit vid
beredningen anmälas till fullmäktige vid sammanträde inom samma tid.
Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning.
Opinionsundersökningar
23 § Kyrkofullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett
ärende som tillhör fullmäktiges handläggning skall inhämtas synpunkter
från röstberättigade i församlingen. Detta kan ske genom folkomröstning,
opinionsundersökning eller liknande förfarande.
Fullmäktige får därvid anlita valnämnden i kommunen, om nämndens
verksamhet i övrigt inte hindras och om kommunfullmäktige beslutar det.
Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som föranleds av
att en församling anlitar valnämnden.
Avbrutna sammanträden
24 § Om ett sammanträde inte kan slutföras på utsatt dag, skall det
fortsätta genast eller vid en senare tidpunkt.
Om sammanträdet skall fortsätta vid en senare tidpunkt, bestämmer och
tillkännager ordföranden genast tid och plats för det fortsatta sammanträ-
det.
Om fortsättande och avslutande av valförrättning, när valet är propor-
tionellt, finns föreskrifter i 47 kap.
Bordläggning
25 § Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en tredjedel av
de närvarande ledamöterna. För bordläggning i fråga om val eller av
tidigare bordlagt ärende krävs dock enkel majoritet.
Om bordläggning beslutas, bestämmer och tillkännager ordföranden
innan sammanträdet avslutas till vilken dag ärendet skall uppskjutas.
Offentlighet vid sammanträdena
26 § Sammanträdena skall vara offentliga.
Kyrkofullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende
skall hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan
överläggning också om de inte tjänstgör.
Ordning vid sammanträdena
27 § Ordföranden ansvarar för ordningen vid sammanträdet.
Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig
efter tillsägelse.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
192
Om det uppstår oordning som inte kan avstyras, får ordföranden upp-
lösa sammanträdet.
Hur ärendena avgörs m.m.
28 § Ordföranden leder sammanträdena och föredrar ärendena. Ordfö-
randen skall se till att ett ärende inte avgörs utan att föreskrifterna i
10 —12 §§ om kungörelse och 20 § om beredning har iakttagits.
Ett brådskande ärende får dock avgöras trots att det inte har kungjorts
enligt föreskrifterna i 10 —12 §§, om samtliga närvarande ledamöter beslu-
tar det.
Ett brådskande ärende får också avgöras trots att det inte har beretts
enligt föreskriften i 20 §, om samtliga närvarande ledamöter är ense om
beslutet.
29 § När överläggningen är avslutad lägger ordföranden fram förslag till
beslut. Förslaget skall utformas så att det kan besvaras med ja eller nej.
Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har beslutats
och befäster beslutet med klubbslag, om inte omröstning begärs.
30 § Om omröstning begärs, skall den genomföras efter upprop och ske
öppet utom i ärenden som avser val eller tillsättning av tjänst. Vid öppen
omröstning får omröstningsapparat användas.
Om inte något annat är särskilt föreskrivet bestäms utgången genom
enkel majoritet.
Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst utom i ärenden som avser
val eller tillsättning av tjänst. I sådana ärenden fattas beslutet genom
lottning.
Interpellationer och frågor
31 § En ledamot får till ordföranden i kyrkorådet, annan nämnd eller
beredning framställa interpellation i ämnen som hör till kyrkofullmäktiges
handläggning.
32 § Kyrkofullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en
interpellation får framställas. Interpellationen skall vara tillgänglig för
varje ledamot, innan fullmäktige fattar ett sådant beslut.
Fullmäktige får besluta att ordföranden i kyrkorådet får överlåta besva-
randet av en interpellation till någon annan ledamot i rådet som på grund
av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen.
33 § Om kyrkofullmäktige beslutar det, får en ledamot till ordföranden i
kyrkorådet, annan nämnd eller beredning framställa fråga i ämnen som hör
till fullmäktiges handläggning.
Protokollet
34 § Vid sammanträde med kyrkofullmäktige skall protokoll föras på
ordförandens ansvar.
35 § Protokollet skall redovisa vilka ledamöter och ersättare som har
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
193
13 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
tjänstgjort och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt.
36 § Protokollet skall för varje ärende redovisa
1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka,
2. fullmäktiges beslut, och
3. vilka reservationer som har anmälts mot beslutet.
Om omröstning har ägt rum i ett ärende skall protokollet dessutom för
varje ärende redovisa
1. i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut,
2. hur omröstningen har utfallit, samt
3. hur ledamöterna och har röstat vid öppen omröstning.
37 § Protokollet skall justeras av ordföranden och ytterligare minst två
ledamöter som fullmäktige för varje gång utser bland de närvarande.
Justeringen skall äga rum senast fjorton dagar efter sammanträdesdagen
på tid som ordföranden bestämmer och tillkännager vid sammanträdet.
Justeringen får också verkställas av fullmäktige antingen genast eller vid
nästa sammanträde.
38 § Senast på andra dagen efter justeringen skall denna tillkännages på
anslagstavlan.
Av tillkännagivandet skall framgå var protokollet finns tillgängligt samt
vilken dag som det har anslagits. Tillkännagivandet får inte tas bort före
överklagandetidens utgång.
Bevis om dagen för anslaget skall tecknas på protokollet eller utfärdas
särskilt.
Arbetsordningen
39 § Kyrkofullmäktige skall i en arbetsordning meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och ärendenas
handläggning.
40 § Arbetsordningen skall innehålla föreskrifter om
1. vem som skall föra ordet till dess att en tillfällig ordförande som avses
i 7 § har utsetts,
2. utsändning av handlingar inför sammanträde,
3. anmälan av hinder för tjänstgöring vid sammanträde,
4. inkallande av ersättare,
5. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor,
6. förfarandet vid omröstning, samt
7. underrättelser om val av ordförande och vice ordförande i fullmäktige
och kyrkorådet.
14 kap. Kyrkostämma
Ordförandeskapet
1 § Kyrkostämman väljer för tre kalenderår bland de röstberättigade en
ordförande och en eller två vice ordförande.
Om ordföranden eller någon vice ordförande avgår under tjänstgörings-
tiden, väljs en annan för återstoden av denna tid.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
194
När sammanträden skall hållas
2 § Kyrkostämman beslutar när ordinarie sammanträden skall hållas.
Sammanträde skall också hållas när kyrkorådet begär det eller när ordfö-
randen anser att det behövs.
Vid sammanträde före november månads utgång det år då val av
kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet förrättas val av kyrkoråd.
Vid sammanträde före december månads utgång förrättas val till de
befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets slut.
Hur sammanträden kungörs m.m.
3 § Ordföranden utfärdar kungörelse om när kyrkostämman skall sam-
manträda.
Om en kyrkostämma skall utöva beslutanderätten i en församling där
den tidigare har utövats av kyrkofullmäktige, skall den senast valda ordfö-
randen i fullmäktige sammankalla kyrkostämman första gången.
Om en ny församling bildas i vilken beslutanderätten skall utövas på
kyrkostämma, skall stiftsstyrelsen före den 1 juli året innan församlingen
bildas förordna en person att hålla kyrkostämma för val av ordförande och
vice ordförande samt kyrkoråd.
4 § Kungörelsen om sammanträde med kyrkostämma skall innehålla
uppgift om tid och plats för sammanträdet samt uppgift om de ärenden
som skall behandlas.
Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på
församlingens anslagstavla.
5 § Föreskrifterna i 13 kap. 11 § om tillkännagivande i ortstidning gäller
också för sammanträden med kyrkostämman.
Beslut om i vilken eller vilka ortstidningar som kyrkostämmans sam-
manträden skall tillkännages får fattas för flera kalenderår, dock inte för
längre tid än till utgången av det år då val av kyrkofullmäktige förrättas
nästa gång i hela landet.
6 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det
sätt som föreskrivs i 4 § och 5 § första stycket, skall kungörelsen med
uppgift om ärendet anslås på församlingens anslagstavla senast fyra dagar
före sammanträdet.
Arbetsordningen
7 § Kyrkostämman skall i en arbetsordning meddela de ytterligare före-
skrifter som behövs för sammanträden med kyrkostämman och ärendenas
handläggning.
Arbetsordningen skall innehålla föreskrifter om
1. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor,
2. förfarandet vid omröstning, samt
3. underrättelser om val av ordförande och vice ordförande i kyrkostäm-
man och kyrkorådet.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
195
Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling m. m. tillämpas på
kyrkostämma
8 § I fråga om kyrkostämman tillämpas föreskrifterna i 12 kap. 2, 12 och
13 §§ om förtroendevalda samt 13 kap. 8 § första stycket, 9 § första stycket,
10, 11, 17 — 22 och 24 — 40 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid
skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och ledamot i kyrkofullmäktige
skall i stället avse kyrkostämman och röstberättigad kyrkomedlem.
2. Kyrkostämmans sammanträden skall alltid vara offentliga.
3. Omröstning skall vara sluten också i andra ärenden än ärenden om val
eller tillsättning av tjänst, om någon röstberättigad kyrkomedlem begär
det.
4. I kyrkostämmans protokoll behöver inte redovisas vilka som har
deltagit i stämman eller hur var och en har röstat vid öppen omröstning.
15 kap. Församlingsdelegerade
Antalet ledamöter och ersättare
1 § Antalet ledamöter i församlingsdelegerade skall bestämmas till ett
udda tal och till minst
15 i samfällighet med 5 000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller
därunder,
25 i samfällighet med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade
kyrkomedlemmar,
35 i samfällighet med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade
kyrkomedlemmar,
45 i samfällighet med över 40 000 röstberättigade kyrkomedlemmar.
Ersättare för ledamöterna utses till lika stort antal som ledamöterna.
2 § När delegerade skall utses första gången, bör församlingarna träffa
överenskommelse
1. om antalet ledamöter med ledning av 1 §, och
2. huruvida ersättare skall utses för ledamöterna.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet om antalet ledamöter.
Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet leda-
möter.
3 § Församlingsdelegerade beslutar själva om ändring av antalet ledamö-
ter i delegerade och hwuvida ersättare skall utses för ledamöterna.
Ett sådant beslut skall tillämpas från och med året efter det år då val av
kyrkofullmäktige förrättas nästa gång i hela landet.
Beslutet om ändrat antal ledamöter skall fattas före utgången av mars
månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
4 § Länsstyrelsen bestämmer, med tillämpning av föreskrifterna i lagen
(1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. hur många ledamöter i försam-
lingsdelegerade som varje församling skall utse.
Beslutet får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Valpröv-
ningsnämndens beslut får inte överklagas.
Val av ledamöter och ersättare
5 § Ledamöter och ersättare väljs av kyrkofullmäktige eller kyrkostäm-
man i varje församling.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
196
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestäm-
mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valperiodens längd m. m.
6 § Ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade väljs för tre år
räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäk-
tige har förrättats i hela landet.
När val av ledamöter och ersättare inte äger rum under år då val av
fullmäktige förrättats i hela landet, skall valet dock inte avse längre tid än
till utgången av det år då sådana val av fullmäktige skall äga rum nästa
gång.
Val av ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade förrättas före
december månads utgång året före det år då tjänstgöringstiden börjar.
7 § Om val till kyrkofullmäktige, som har utsett ledamöter och ersättare
i församlingsdelegerade, har upphävts och omval har ägt rum eller om
rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördel-
ningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för leda-
möterna och ersättarna två månader efter det att omvalet eller samman-
räkningen har avslutats.
När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige
förrätta nytt val av ledamöter och ersättare för återstoden av tjänstgörings-
tiden.
8 § Om en ledamot i församlingsdelegerade avgår under tjänstgöringsti-
den, förrättas fyllnadsval för återstoden av denna tid.
I en samfällighet där ersättare har utsetts, skall dock för en ledamot som
har utsetts vid proportionellt val inträda en ersättare i ledamotens ställe för
återstoden av tjänstgöringstiden, enligt den ordning mellan ersättarna som
har bestämts vid valet.
Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på
församl i ngsdelegerade
9 § I fråga om församlingsdelegerade tillämpas föreskrifterna i 13 kap.
6 —40 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall avse försam-
lingsdelegerade och samfällighetens kyrkoråd.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.
3. När sammanträde med delegerade skall hållas första gången, utfärdas
kungörelse om sammanträdet av ordföranden i kyrkofullmäktige i den
församling i samfälligheten som har flest röstberättigade kyrkomedlem-
mar. Om fullmäktige inte finns i denna församling, utfärdas kungörelsen av
ordföranden i församlingens kyrkostämma.
4. Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings kyrkoråd
att delta i delegerades överläggningar men inte i besluten föreligger bara
vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfal-
ligheten omfattar församlingar i flera pastorat tillkommer rätten för en
kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som dom-
kapitlet utser.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
197
16 kap. Kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter
Antalet ledamöter och ersättare
1 § Stiftsstyrelsen fastställer antalet ledamöter i kyrkofullmäktige. Beslu-
tet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall
genast underrättas om beslutet.
Föreskrifter om kyrkliga samfälligheters indelning i valkretsar och om
fastställandet av antalet ledamöter i fullmäktige som skall utses i varje
församling finns i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.
2 § För ledamöterna skall ersättare utses till det antal som kyrkofullmäk-
tige bestämmer.
Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser
som varje parti får i samfällighetens fullmäktige eller i varje valkrets, om
valbarheten är inskränkt till valkrets. I det senare fallet skall andelen vara
densamma i alla valkretsarna. Om det därvid uppkommer ett brutet tal,
avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast
underrättas om fullmäktiges beslut.
3 § När fullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligt 2 §
första stycket av stiftsstyrelsen, om stiftsstyrelsen inte med stöd av 8 kap.
5 § andra stycket har bestämt att beslutanderätten i samfälligheten skall
utövas av indelningsdelegerade.
Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på
kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet
4 § I fråga om kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet tillämpas föreskrif-
terna i 13 kap. 5 — 40 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall
följande gälla.
1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.
3. När sammanträde med fullmäktige skall hållas första gången, utfärdas
kungörelse om sammanträdet av den ordförande som anges i 15 kap. 9 § 3.
4. Om samtliga ersättare för en ledamot i fullmäktige är förhindrade att
inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde
inträder i ledamotens ställe den ersättare som enligt den för ersättarna
bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra for den ledamot som har fått
den första platsen för partiet i församlingen eller i en sådan grupp av
församlingar som avses i 4§ lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,
m.m. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, inträder den ersättare som
står i tur att tjänstgöra for den ledamot som har fått den andra platsen för
partiet och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga ersättare är
förhindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att
vidare delta i sammanträdet, inträder en ersättare som har utsetts för
partiet i en annan församling eller grupp av församlingar efter den grund
som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den
församling eller grupp av församlingar där partiets röstetal är högst.
5. Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings kyrkoråd
att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten föreligger bara
vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfäl-
ligheten omfattar församlingar i flera pastorat, tillkommer rätten for
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
198
kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som dom-
kapitlet utser.
17 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder i församlingar
Kyrkorådets uppgifter
1 § I varje församling skall det finnas ett kyrkoråd. Kyrkorådet är för-
samlingens styrelse.
Två eller flera församlingar får utse ett gemensamt kyrkoråd för en eller
flera angelägenheter.
2 § Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och verka för dess
utveckling, leda förvaltningen av församlingens angelägenheter samt ha
tillsyn över övriga nämnders verksamhet.
Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på
församlingens ekonomiska ställning samt hos kyrkofullmäktige eller kyr-
kostämman och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de
framställningar som rådet anser behövs.
3 § Kyrkorådet skall särskilt
1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av kyrkofullmäk-
tige eller kyrkostämman,
2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och därvid själv förvalta
kyrkans och församlingens egendom, om sådan egendomsförvaltning inte
har uppdragits åt någon annan nämnd eller annars ankommer på någon
annan,
3. ha hand om medelsförvaltningen, om kyrkofullmäktige eller kyrko-
stämman inte har medgett någon annan nämnd att helt eller delvis ha hand
om sin medelsförvaltning,
4. verkställa kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut, om verk-
ställigheten inte har uppdragits åt någon annan,
5. själv eller genom ombud föra församlingens talan i alla mål och
ärenden, om detta inte på grund av lag eller annan författning eller beslut
av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman ankommer på någon annan,
6. ha hand om församlingens informationsverksamhet om kyrkofull-
mäktige eller kyrkostämman inte har uppdragit denna åt någon annan
nämnd,
7. verka för sådana förenklingar i verksamheten som kan underlätta
enskildas kontakter med församlingen, samt
8. i övrigt fullgöra de uppdrag som kyrkofullmäktige eller kyrkostäm-
man har överlämnat till rådet.
Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd
tillämpas inte första stycket 1,3 — 6 och 8.
4 § Kyrkorådet skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författ-
ningar ankommer på rådet.
Kyrkorådet får infordra yttranden och upplysningar från övriga nämn-
der och från beredningar och anställda i församlingen, när det behövs för
att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Ledamöter och ersättare
5 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.
Kyrkoherden får förordna en präst som tjänstgör i pastoratet att vara
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
199
kyrkorådsledamot i annexförsamling i stället för kyrkoherden. Förordnan-
det skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter har valts.
Kyrkoherden skall underrätta kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans ord-
förande om förordnandet.
Om församlingar som tillhör olika pastorat har ett gemensamt kyrkoråd,
skall domkapitlet förordna en av församlingarnas kyrkoherdar att vara
ledamot i rådet och en annan att vara ersättare.
6 § Andra ledamöter än dem som avses i 5 § samt ersättare i kyrkorådet
väljs, utom i fall som avses i 7 §, av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman
till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Antalet valda
ledamöter får dock inte vara mindre än fyra.
Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet valda ledamöter.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-
mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
7 § Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrko-
råd skall andra ledamöter än dem som avses i 5 § och ersättare utses genom
direkta val när val av kyrkofullmäktige förrättas i hela landet.
I lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns föreskrifter om
1. indelning i valdistrikt,
2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val,
3. utseende av ersättare, samt
4. förfarandet när en ledamot i kyrkorådet har avgått under tjänstgö-
ringstiden och när en ersättare har inträtt som ordinarie ledamot i kyrko-
rådet eller av någon annan anledning har avgått som ersättare.
8 § Ledamöter i ett direktvalt kyrkoråd skall väljas till det antal som
kyrkorådet bestämmer. Antalet valda ledamöter skall vara jämnt och får
inte vara mindre än tio.
För de valda ledamöterna skall ersättare utses till det antal som kyrko-
rådet bestämmer. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av
det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid upp-
kommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länssty-
relsen skall genast underrättas om kyrkorådets beslut.
När ett direktvalt kyrkoråd skall utses första gången, beslutar kyrkofull-
mäktige eller kyrkostämman om antalet ledamöter och ersättare.
9 § Beslutar ett direktvalt kyrkoråd om ändring av antalet ledamöter
eller ersättare tillämpas beslutet först när val av kyrkofullmäktige förrättas
nästa gång i hela landet. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad
valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
10 § Antalet ledamöter i ett gemensamt kyrkoråd och det antal ledamö-
ter i rådet som varje församling skall utse bestäms genom överenskom-
melse mellan församlingarna.
Varje församling skall välja minst en ledamot.
Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet leda-
möter i rådet och det antal som skall utses av varje församling.
Valperiodens längd m.m.
11 § Sådana ledamöter och ersättare som avses i 6 och 7 §§ skall väljas
för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
200
kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet.
12 § Om valet till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum
eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandat-
fördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för
de ledamöter och ersättare i kyrkorådet som har valts av fullmäktige, två
månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.
När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige
förrätta nytt val av ledamöter och ersättare för återstoden av tjänstgörings-
tiden.
13 § Om en vald ledamot av kyrkorådet avgår under tjänstgöringstiden,
skall fyllnadsval förrättas. För en ledamot som har utsetts vid proportio-
nellt val skall dock en ersättare inträda enligt den ordning som anges i 47
kap. 26 §.
Ordförandeskapet
14 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall bland kyrkorådets leda-
möter välja en ordförande och en eller två vice ordförande. Fullmäktige
eller stämman bestämmer tiden för uppdragen.
Direktvalda kyrkoråd och gemensamma kyrkoråd skall dock själva välja
ordförande och en eller två vice ordförande bland sina ledamöter. Till dess
kyrkorådet har förrättat valen utövas ordförandeskapet av den som har
varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge,
har den som är äldst företräde.
15 § Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara
vid ett sammanträde med kyrkorådet, utser rådet en annan ledamot att för
tillfället vara ordförande.
Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är
förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, får rådet utse en annan ledamot att
som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter.
När sammanträdena skall hållas
16 § Kyrkorådet bestämmer tid och plats för sina sammanträden.
Sammanträde skall också hållas, när minst en tredjedel av rådets leda-
möter eller någon ledamot som avses i 5 § begär det eller ordföranden anser
att det behövs.
Kallelse till sammanträdena
17 § Kallelse till sammanträde med kyrkorådet skall anslås minst en
vecka före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall
inom samma tid sändas till varje ledamot och ersättare i rådet på ett
lämpligt sätt.
Om ett ärende är så brådskande att kallelse inte kan ske på detta sätt,
skall kallelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sam-
manträdesdagen. Dessutom skall kallelsen inom samma tid på ett lämpligt
sätt sändas till varje ledamot och ersättare.
Föreskrifterna i första och andra styckena gäller bara när det inte finns
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
201
föreskrifter om kallelse i reglemente för kyrkorådet.
18 § Kyrkorådet får till sina sammanträden kalla
1. en ledamot eller en ersättare i kyrkofullmäktige,
2. ordföranden eller en vice ordförande i kyrkostämman,
3. en ledamot eller en ersättare i en annan nämnd eller beredning,
4. en anställd hos församlingen, eller
5. en särskild sakkunnig.
Den som har kallats till ett sammanträde får delta i överläggningarna
men inte i besluten, om rådet beslutar det.
Ersättarnas tjänstgöring
19 § I fråga om ersättarnas tjänstgöring i kyrkorådet tillämpas föreskrif-
terna i 13 kap. 13 — 15 §§ om ersättarnas tjänstgöring i kyrkofullmäktige.
Vad som sägs i första stycket tillämpas också när en av kyrkofullmäktige
eller kyrkostämma utsedd ledamot som inte har utsetts vid proportionellt
val har avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.
Ersättarna får närvara vid rådets sammanträden.
Beslutförhet
20 § Kyrkorådet får handlägga ärenden bara om mer än hälften av
ledamöterna är närvarande.
Jäv
21 § En ledamot eller någon annan som skall handlägga ärenden hos
kyrkorådet får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ett ärende
som personligen rör honom själv eller hans maka, föräldrar, barn eller
syskon eller någon annan närstående.
Ärendenas avgörande och protokollet
22 § I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förande av protokoll,
protokollets innehåll justering av protokoll och tillkännagivande om juste-
ring tillämpas föreskrifterna i 13 kap. 29, 30 och 34 — 38 §§. Protokollet får
dock justeras av ordföranden och ytterligare minst en ledamot.
Framställningar till kyrkorådet m. m.
23 § Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra var framställningar till
rådet tas emot.
Delgivning med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt
reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot del-
givning.
Hur kyrkvärdar, kassaförvaltare och elektorer utses
24 § Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade i
församlingen enligt 12 kap. 2 §. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland
ledamöterna och ersättarna i kyrkorådet.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
202
Kyrkvärdarna utses för tre år räknat från och med den 1 januari året
efter det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet.
Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets
medelsförvaltning inte har ordnats på något annat sätt.
25 § Det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet, skall
det nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse kyrkvärdar och
kassaförvaltare enligt föreskrifterna i 24 §.
Det nyvalda kyrkorådet får också före december månads utgång utse
1. ledamot och ersättare i domkapitlet eller i domkyrkorådet i Lund
enligt föreskrifterna i 27 kap. 5 § respektive 39 kap. 5 §,
2. elektorer och ersättare för val av ledamöter och ersättare i kyrkomötet
enligt föreskrifterna i 46 kap. 13 §.
Reglemente och delegering
26 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får anta reglemente med
närmare föreskrifter om kyrkorådets verksamhet.
27 § Om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman beslutar det, får kyrkorå-
det uppdra åt en särskild avdelning, bestående av ledamöter och ersättare
i rådet, åt en ledamot eller ersättare eller åt en tjänsteman hos församlingen
att på rådets vägnar besluta i vissa grupper av ärenden. Dessa ärendegrup-
per skall anges i reglementet eller särskilda beslut.
Framställningar eller yttranden till fullmäktige eller stämman, liksom
yttranden med anledning av att rådets beslut har överklagats, får dock
beslutas bara av rådet samfällt.
Beslut som fattas med stöd av uppdrag enligt första stycket skall anmälas
till rådet, som bestämmer på vilket sätt detta skall ske.
28 § Föreskrifterna i 26 och 27 §§ tillämpas också på direktvalda kyrko-
råd. Därvid skall dock vad som sägs om kyrkofullmäktige eller kyrkostäm-
man i stället avse kyrkorådet.
Tillsättning av nämnder
29 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman tillsätter nämnder för den
förvaltning och verkställighet som enligt särskilda författningar ankommer
på dessa. För sådana nämnder gäller vad som är föreskrivet i författning-
arna.
För förvaltning och verkställighet i övrigt får fullmäktige eller stämman
tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och ersättare i sådana nämn-
der väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige eller
stämman bestämmer. För dessa nämnder tillämpas föreskrifterna om
kyrkorådet i 6 § tredje stycket, 12 — 23 §§, 24 § tredje stycket och 25 —27 §§.
Handläggningen av vissa ärenden
30 § Kyrkofullmäktige och kyrkostämman får, om inte något annat är
föreskrivet i lag eller annan författning, besluta att kyrkorådet eller någon
annan nämnd skall
1. ha hand om förvaltning och verkställighet i fråga om egendom som
annars förvaltas av någon annan nämnd,
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
203
2. handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat eller skiljande från
anställning samt andra frågor beträffande arbetstagare som är underställda
någon annan nämnd.
Närvarorätt vid sammanträdena m.m.
31 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att en ledamot
eller en ersättare i fullmäktige, kyrkorådet, någon annan nämnd eller
beredning får närvara vid rådets eller någon annan nämnds sammanträ-
den, också om han inte är ledamot eller ersättare i rådet eller nämnden, och
delta i överläggningarna men inte i besluten samt få sin mening antecknad
i protokollet.
Kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 5 § andra stycket har
dock alltid rätt att närvara och delta i överläggningarna.
32 § len församling där beslutanderätten utövas av ett direktvalt kyrko-
råd tillämpas föreskrifterna i 31 § första stycket. Därvid skall dock vad som
sägs om kyrkofullmäktige och kyrkostämma i stället avse kyrkofullmäktige
i den samfällighet i vilken församlingen ingår.
Verksamhetsberättelse för direktvalda kyrkoråd
33 § Ett direktvalt kyrkoråd skall före utgången av januari månad varje
år till samfällighetens fullmäktige avge en berättelse om sin verksamhet
under det föregående året.
18 kap. Kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter
Kyrkorådets uppgifter
1 § Kyrkorådet i en kyrklig samfällighet skall leda förvaltningen av
samfällighetens angelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verk-
samhet.
Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på
samfällighetens ekonomiska ställning samt hos samfällighetens fullmäktige
eller församlingsdelegerade och övriga nämnder liksom hos andra myndig-
heter göra de framställningar som rådet anser behövs.
I fråga om kyrkorådets uppgifter i övrigt tillämpas föreskrifterna i 17
kap. 3 § första stycket och 4 §. Därvid skall dock vad som sägs om
församling och kyrkofullmäktige i stället avse samfälligheten och dess
fullmäktige eller församlingsdelegerade.
Ledamöter och ersättare
2 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.
Om samfälligheten består av församlingar i flera pastorat, skall dom-
kapitlet förordna en av kyrkoherdarna att vara ledamot i samfällighetens
kyrkoråd och en annan kyrkoherde att vara dennes ersättare. Förordnan-
dena skall avse tiden för de valda ledamöternas tjänstgöringsperiod.
Domkapitlet skall underrätta kyrkofullmäktiges eller församlingsdelege-
rades ordförande om förordnandet.
3 § Andra ledamöter och ersättare än dem som avses i 2 § väljs av
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
204
kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade till det antal som fullmäktige
eller delegerade bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock inte vara
mindre än fyra.
Vid valet bör om möjligt varje församling bli företrädd i kyrkorådet
genom minst en ledamot eller ersättare.
Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet valda ledamöter.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-
mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Hur föreskrifterna om kyrkoråd m.m. i församling tillämpas på kyrkorådet
och övriga nämnder i kyrklig samfällighet
4 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling
tillämpas på kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter:
17 kap. 11 —13 §§ om valperiodens längd m.m.,
17 kap. 14 § första stycket och 15 § om ordförandeskapet, 17 kap. 16 §
om när sammanträdena skall hållas,
17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,
17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutforhet,
17 kap. 21 § om jäv,
17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet,
17 kap. 23 § om framställningar till kyrkorådet m.m.,
17 kap. 26 och 27 §§ om reglemente och delegering,
17 kap. 29 § om tillsättning av nämnder,
17 kap. 30 § om handläggningen av vissa ärenden,
17 kap. 31 § om närvarorätt vid sammanträdena m.m.
Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om församling och kyrkofullmäktige skall avse samfäl-
ligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.
3. Samfällighetens kyrkoråd skall underrätta församlingarna om frågor
av större ekonomisk betydelse. Kyrkorådet får infordra yttranden och
upplysningar från församlingarnas kyrkoråd, när det behövs för att rådet
skall kunna fullgöra sina uppgifter.
4. Samfällighetens kyrkoråd får, om inte samfällighetens fullmäktige
eller församlingsdelegerade beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet
eller någon annan nämnd i en församling eller åt ett for församlingarna i ett
pastorat gemensamt kyrkoråd att verkställa beslut av samfällighetens full-
mäktige eller församlingsdelegerade eller att förvalta anslag som enligt
fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen.
5. Samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade får ge samfäl-
lighetens kyrkoråd en annan benämning än kyrkoråd.
19 kap. Ekonomisk förvaltning
Församlingar
Hur egendomen förvaltas
1 § Församlingens egendom bör förvaltas så att förmögenheten inte
minskas.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
205
Hur medelsbehovet täcks
2 § Församlingens medelsbehov skall täckas med skatt, om det inte fylls
på något annat sätt.
Budgeten
3 § Församlingen skall varje år upprätta budget för nästa budgetår.
Budgetåret löper per kalenderår.
4 § Budgeten skall, med utgångspunkt i ställningen enligt de avslutade
räkenskaperna för året före det år då budgeten upprättas, innehålla en plan
för ekonomin under budgetåret.
I planen skall redovisas de anslag som skall anvisas och täckningen av
medelsbehovet med angivande av skattesatsen.
5 § Förslag till budget skall upprättas av kyrkorådet före oktober månads
utgång.
Om särskilda förhållanden kräver det, får budgetförslaget göras upp i
november månad. I sådant fall skall kyrkorådet före oktober månads
utgång föreslå skattesats för den församlingsskatt som ingår i preliminär
skatt för inkomst under det följande året.
Kyrkorådet bestämmer när övriga nämnder senast skall lämna sina
särskilda budgetförslag till rådet.
6 § Kyrkorådet skall samråda med kommunstyrelsen innan budgetför-
slaget görs upp.
7 § Budgeten fastställs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman före
november månads utgång.
Om budgeten på grund av särskilda förhållanden inte kan fastställas före
november månads utgång, skall fullmäktige eller stämman ändå fastställa
skattesatsen inom denna tid. Budgeten skall därefter fastställas före decem-
ber månads utgång.
Fullmäktige eller stämman får i fall som avses i andra stycket fastställa
en annan skattesats än som har bestämts tidigare, om det finns särskilda
skäl till det.
8 § Kyrkorådets förslag till budget skall vara tillgängligt för allmänheten
från och med kungörandet av det sammanträde med kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman då budgeten skall fastställas. Platsen där förslaget hålls
tillgängligt skall anges i kungörelsen.
Anslagsbeslut
9 § Beslut om anslag skall också innefatta anvisning av medel för att
täcka anslaget.
Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman kan besluta att ett särskilt anslag,
som inte förbrukas under det år för vilket det har beviljats, får användas för
samma ändamål under det följande året. Ett sådant beslut får därefter
fattas för ett år i sänder.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
206
Fondavsättning
10 § En församling får avsätta medel till kapitalfonder och driftfonder.
Fondmedel får tas i anspråk for annat ändamål än det som fonden avser
bara genom beslut i samband med att budgeten fastställs.
Lån och borgen
11 § Församlingen får ta upp lån och ingå borgen.
Förbud mot pantsättning
12 § Församlingen får inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet
för en fordran. Vid förvärv av egendom får församlingen dock överta
betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av
panträtt i egendomen.
Räkenskapsföring och redovisning
13 § Kyrkorådet skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel som
det förvaltar.
Andra nämnder som förvaltar medel skall föra räkenskaper enligt kyr-
korådets föreskrifter. De skall också varje år lämna en redovisning till rådet
för sin medelsförvaltning under föregående budgetår inom den tid som
rådet bestämmer.
14 § När kyrkorådet har fått övriga nämnders redovisningar, skall rådet
sammanfatta och avsluta räkenskaperna inom den tid som kyrkofullmäk-
tige eller kyrkostämman bestämmer.
Gemensamma kyrkoråd skall varje år senast den 31 mars lämna redo-
visning till de församlingar som har utsett rådet.
15 § Särskilda föreskrifter finns om
1. vård om och förvaltning av kyrka och kyrkoegendom.
2. förvaltning av medel som myndigheter har särskilt tillsyn över, samt
3. kollektmedel.
Kyrkliga samfälligheter
16 § I fråga om kyrkliga samfälligheter tillämpas 1 — 15 §§. Därvid skall
följande gälla.
1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess
kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofull-
mäktige eller församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga nämn-
der.
2. Församlingarnas kyrkoråd skall lämna sina särskilda förslag om
anslag för det nästföljande året till samfällighetens kyrkoråd, som bestäm-
mer när detta skall ske.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
207
20 kap. Revision
Församlingar
Val av revisorer och revisorsersättare
1 § Nyvalda kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer under år då val
av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet tre eller flera revisorer samt
minst lika många revisorsersättare för granskning av de tre följande årens
verksamhet.
Fullmäktige eller stämman får därvid välja revisorer och revisorsersät-
tare för granskning av en viss eller vissa nämnders verksamhet. Antalet
revisorer och revisorsersättare för varje nämnd eller grupp av nämnder
skall dock vara minst tre.
2 § Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum
eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandat-
fördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för
revisorerna och revisorsersättarna två månader efter det att omvalet eller
sammanräkningen har avslutats.
När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige
förrätta nytt val av revisorer och revisorsersättare för återstoden av tjänst-
göringstiden.
3 § Omenrevisorsominteharutsetts vid proportionellt val avgår under
tjänstgöringstiden, får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman förrätta fyll-
nadsval för återstoden av denna tid.
Jäv
4 § Den som är ledamot eller ersättare i kyrkorådet eller annars är
redovisningsskyldig till församlingen får inte
1. vara revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet som
omfattas av redovisningsskyldigheten,
2. delta i val av revisor eller revisorsersättare för granskning av sådan
verksamhet, eller
3. delta i handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamhe-
ten.
Föreskrifterna i första stycket gäller också make, föräldrar, barn, syskon
eller någon annan närstående till den redovisningsskyldige.
Ordföranden och vice ordförandena i kyrkorådet eller i någon annan
nämnd får dock delta i kyrkofullmäktiges överläggningar, när revisions-
berättelsen över verksamheten inom den egna nämnden behandlas. Vad
som nu har sagts gäller också om de inte är ledamöter i fullmäktige.
Revisorernas uppgifter
5 § Revisorerna skall granska kyrkorådets och övriga nämnders verk-
samhet.
Revisorerna prövar om verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt
och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är
rättvisande och om den kontroll som har utövats inom nämnderna är
tillräcklig.
Vad som har sagts om nämnder gäller också beredningar.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
208
Revisorernas rätt till upplysningar m.m.
6 § En revisor har rätt att av en nämnd eller en beredning få de uppgifter
och upplysningar som behövs för revisionsarbetet.
En revisor får när som helst inventera de tillgångar som en nämnd har
hand om samt ta del av räkenskaper och andra handlingar som berör
nämndens verksamhet.
Revisorernas förvaltning och protokoll
7 § Revisorerna svarar själva for den förvaltning som har samband med
revisionsuppdraget, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte bestäm-
mer något annat.
Beslut som revisorerna fattar angående förvaltningen skall tas upp i
protokoll. Föreskrifterna i 17 kap. 22 § om justering av protokoll och
tillkännagivande om justeringen tillämpas också på revisorernas protokoll.
Revisionsberättelse
8 § Revisorerna skall varje år till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman
avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser
verksamheten under det föregående året.
Av berättelsen skall framgå om det finns någon anmärkning på den
granskade verksamheten eller inte. Om anmärkning framställs, skall anled-
ningen till den anges i berättelsen.
Revisionsberättelsen skall innehålla ett särskilt uttalande i frågan huru-
vida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte.
Prövning av frågan om ansvarsfrihet
9 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall inhämta förklaringar
över de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen.
Därefter skall fullmäktige eller stämman vid ett sammanträde före
utgången av året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet
skall beviljas eller vägras.
10 § Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige eller stämman besluta att
skadeståndstalan skall väckas.
Talan som inte grundas på brott skall väckas inom ett år från det att
beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan
förlorad.
Revisionsreglemente
11 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får meddela närmare före-
skrifter om revisionen.
Kyrkliga samfälligheter
12 § I fråga om kyrkliga samfälligheter tillämpas 1 — 11 §§. Därvid skall
följande gälla.
1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess
kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofull-
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
209
14 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
mäktige eller dess församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga
nämnder.
2. Församlingskyrkoråd som förvaltar medel för samfällighetens räkning
skall varje år avge redovisning för sin förvaltning under det föregående
kalenderåret. Redovisningen skall lämnas till samfällighetens kyrkoråd
som bestämmer när detta skall ske.
21 kap. Församlingsskatt
Skattskyldighet
1 § Föreskrifter om skyldighet att betala församlingsskatt finns i kommu-
nalskattelagen (1928: 370).
Den som är medlem: i en icke-territoriell församling är inte skyldig att
betala församlingsskatt till den territoriella församling där han är folkbok-
förd.
Särskilda föreskrifter om skattskyldighet finns i lagen (1951:691) om
viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan.
Skattesats
2 § När budgeten har fastställts, skall kyrkorådet genast underrätta den
kommun där församlingen eller den kyrkliga samfälligheten är belägen om
den skattesats som därvid har bestämts för det följande året.
Om budgeten inte har fastställts före oktober månads utgång, skall
kyrkorådet genast underrätta kommunen om rådets förslag till skattesats.
Om budgeten inte har fastställts före november månads utgång skall, så
snart skattesatsen har bestämts, kommunen underrättas om denna.
3 § Skattesatsen för församlingsskatt bestäms enligt de grunder som
anges i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
Föreskrifter om utbetalning av församlingsskatt finns i samma lag.
22 kap. Kommunalbesvär
Hur man överklagar beslut av församling
1 § Kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut får, om inte något
annat är särskilt föreskrivet, överklagas hos kammarrätten. Överklagandet
får grundas bara på omständigheter som innebär att beslutet
1. inte har tillkommit i laga ordning,
2. står i strid mot lag eller annan författning,
3. på något annat sätt överskrider kyrkofullmäktiges eller kyrkostäm-
mans befogenhet,
4. kränker klagandens enskilda rätt, eller
5. annars vilar på orättvis grund.
Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till kammarrätten
inom tre veckor från den dag då justeringen av det protokoll som fördes
över beslutet tillkännagavs på församlingens anslagstavla. Om skrivelsen
före överklagandetidens utgång har kommit in till församlingen, skall
överklagandet ändå prövas.
I skrivelsen skall anges det beslut som överklagas och de omständigheter
på vilka överklagandet grundas. Klaganden får inte anföra någon ny
omständighet till grund för överklagandet efter överklagandetidens utgång.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
210
2 § I fråga om överklagande av beslut av kyrkorådet eller någon annan
nämnd skall föreskrifterna i 1 § tillämpas, om inte något annat är särskilt
föreskrivet. Beslut av rent förberedande eller rent verkställande art får inte
överklagas.
Föreskrifterna i första stycket gäller också beslut som har fattats med
stöd av uppdrag enligt 17 kap. 27 §. I fråga om beslut som inte har
protokollförts särskilt, räknas överklagandetiden från den dag då juster-
ingen av det protokoll som fördes vid det sammanträde med kyrkorådet
eller nämnden då beslutet anmäldes tillkännagavs på anslagstavlan.
Föreskrifterna i första stycket gäller också i fråga om överklagande av
sådant beslut av revisorerna som avses i 20 kap. 7 § andra stycket.
3 § Beslut enligt 1 och 2 §§ får överklagas, i fråga om en territoriell
församling, av den som är folkbokförd där och, i fråga om en icke-
territoriell församling, av den som är medlem.
4 § Kammarrätten skall inhämta stiftsstyrelsens yttrande över över-
klagandet, om det behövs.
Vid tillämpning av förvaltningsprocesslagen (1971:291) anses försam-
lingen som part.
Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen får inte gälla sådan
brist i skrivelsen med överklagandet som består i att denna inte anger den
eller de omständigheter på vilka överklagandet grundas. Föreskriften i 29 §
förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det bättre för
enskild tillämpas inte.
5 § Beslut av kammarrätten som har gått klaganden emot får överklagas
bara av denne.
Ett beslut, varigenom kammarrätten har bifallit ett överklagande eller
förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får överklagas av försam-
lingen och av den som är folkbokförd i församlingen.
6 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit laga
kraft och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som har fattat
beslutet se till att verkställigheten rättas om detta är möjligt.
Hur man överklagar beslut av kyrkliga samfälligheter
1 § 1 fråga om överklagande av beslut av församlingsdelegerade, kyrko-
fullmäktige, kyrkorådet eller någon annan nämnd i en kyrklig samfällighet
tillämpas 1 — 6 §§, om inte något annat är särskilt föreskrivet.
Beslut får överklagas också av en församling som ingår i samfälligheten.
23 kap. Allmänt om stiftssamfälligheter
Inledande föreskrifter
1 § Församlingarna inom ett stift skall utgöra en kyrklig samfällighet
(stiftssamfällighet) för att sköta de gemensamma församlingsangelägenhe-
ter som anges i 2 §.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
211
2 § Stiftssamfälligheten skall
1. främja församlingslivets utveckling inom stiftet,
2. främja församlingsarbete bland teckenspråkiga samt på finska, sami-
ska och andra språk,
3. främja andlig vård vid sjukhus och andra större vårdinrättningar, vid
kriminalvårdsanstalter och vid militära förband i fredstid,
4. svara för avlöningsförmåner för arbetstagare hos stiftssamfälligheten.
Om vissa angelägenheter som ankommer på stiftssamfälligheter finns
särskilda bestämmelser.
Utvidgad verksamhet
3 § Stiftssamfälligheten får också ha hand om andra ekonomiska angelä-
genheter än som avses i 2 §, om de är gemensamma för församlingarna
inom stiftet.
Ett förslag om sådan utvidgad verksamhet skall, om det inte förkastas av
stiftsfullmäktige, på yrkande av minst en tiondel av dess ledamöter vila
tills nästa nyvalda stiftsfullmäktige sammanträder. Stiftsfullmäktige kan
dock omedelbart anta förslaget, om minst två tredjedelar av de röstande
enar sig om beslutet.
Föreligger ett yrkande som avses i andra stycket att ett forslag skall vila
och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall stiftsfullmäk-
tige pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om
omedelbart antagande.
Beslutanderätten, förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet
4 § Stiftssamfällighetens beslutanderätt utövas av stiftsfullmäktige.
5 § Förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet handhas av
stiftsstyrelsen och övriga nämnder.
Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av stiftsfullmäk-
tige. För en sådan uppgift kan fullmäktige tillsätta en särskild beredning
bestående av en eller flera personer.
6 § Stiftsfullmäktige får uppdra åt stiftsstyrelsen eller någon annan
nämnd att i fullmäktiges ställe fatta beslut i vissa grupper av ärenden, om
inte något annat följer av lag eller annan författning. Ett sådant uppdrag får
inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större
vikt.
Arkiv
1 § I arkivlagen (1990:782) finns föreskrifter om kyrkliga samfälligheters
arkiv.
Hur föreskrifterna för församlingar om ekonomisk förvaltning, revision,
församlingsskatt och kommunalbesvär tillämpas på stiftssamfälligheter
8 § Följande föreskrifter i denna lag tillämpas på stiftssamfälligheter:
19 kap. 1 — 5 och 7 — 15 §§ om ekonomisk förvaltning,
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
212
20 kap. 1 — 11 §§ om revision,
21 kap. 2 och 3 §§ om församlingsskatt,
22 kap. 1 — 6 §§ och 7 § andra stycket om kommunalbesvär.
Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess
kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse stiftsfullmäktige samt
stiftsstyrelsen och övriga nämnder.
2. Val av revisorer och revisorsersättare i en stiftssamfällighet skall
förrättas av de nyvalda stiftsfullmäktige snarast efter valperiodens början.
24 kap. Stiftsfullmäktige
Antalet ledamöter och ersättare
1 § Stiftsfullmäktige beslutar hur många ledamöter som skall väljas i
fullmäktige.
Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 51.
2 § Om fullmäktige beslutar om ändring av antalet ledamöter, tillämpas
beslutet från och med året efter det år då val i hela landet av kyrkofullmäk-
tige förrättas nästa gång.
Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Den centrala
valmyndighet som avses i 1 kap. 2§ vallagen (1972:620) skall genast
underrättas om beslutet.
3 § För ledamöterna i stiftsfullmäktige skall väljas lika många ersättare.
Valbarhet
4 § Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsfullmäktige är den som
1. är folkbokförd inom valkretsen,
2. är medlem av Svenska kyrkan, och
3. har fyllt 18 år senast på valdagen.
Den som är medlem i en icke-territoriell församling är bara valbar i den
valkrets som den församlingen tillhör.
Valbar är dock inte
1. den som innehar en anställning som biskop eller biträdande biskop,
2. domprosten eller någon annan kyrkoherde som är biskopens ersättare
i stiftsstyrelsen,
3. den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som på grund av sina
uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda.
Valet till stiftsfullmäktige
5 § Ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige utses genom indirekta
val. Föreskrifter om hur valet till stiftsfullmäktige förrättas, hur lång
valperioden skall vara och hur valen får överklagas finns i 43 kap.
Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige m. m. i församling tillämpas på
stiftsfullmäktige
6 § Beträffande stiftsfullmäktige tillämpas föreskrifterna i 12 kap.
8 —13 §§ om förtroendevalda samt 13 kap. 6 —40 §§ om kyrkofullmäktige i
församling. Därvid skall följande gälla.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
213
1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse stiftsstyrelsen.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighe-
tens anslagstavla.
3. Om ersättaren för en ledamot i fullmäktige är förhindrad att inställa
sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i
ledamotens ställe den ersättare som enligt den ordning som har bestämts
för ersättarna står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den
första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan
tjänstgöra, inträder den ersättare som står i tur att tjänstgöra för den
ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter
samma grund. Om ett partis samtliga ersättare är förhindrade att i en
ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i
sammanträdet, inträder en ersättare som har utsetts för partiet i en annan
valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare
företräde som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst.
4. Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har
— de personer som anges i 4 § tredje stycket,
— ledamöterna i stiftsstyrelsen och en ordförande eller en vice ordförande
i någon annan nämnd eller i en beredning vid handläggningen av
ärenden som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besva-
rande av interpellationer eller frågor som har framställts till ordföran-
den vid behandlingen av revisionsberättelsen för den verksamhet som
hans uppdrag avser,
— en revisor hos stiftssamfälligheten vid behandlingen av revisions-
berättelsen för den verksamhet som hans uppdrag avser,
— ordföranden eller vice ordföranden i församlings eller kyrklig samfällig-
hets kyrkoråd i ärenden som rör församlingen eller den kyrkliga samfäl-
ligheten särskilt, eller
— anställda hos stiftssamfälligheten eller särskilda sakkunniga som stifts-
fullmäktige har kallat för att meddela upplysningar vid sammanträdet.
5. Det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet förrättas
val till de befattningar inom samfälligheten som blir lediga vid årets slut av
de nyvalda stiftsfullmäktige vid ett sammanträde snarast efter valperio-
dens början. Dessa förrättar också andra val som ankommer på stiftsfull-
mäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året.
25 kap. Stiftsstyrelsen och övriga nämnder i stiftssamfälligheter
Stiftsstyrelsens uppgifter
1 § Stiftsstyrelsen skall leda förvaltningen av stiftssamfällighetens ange-
lägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet.
2 § Stiftsstyrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på
stiftssamfällighetens ekonomiska ställning samt hos stiftsfullmäktige och
övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar
som stiftsstyrelsen anser behövs.
I fråga om stiftsstyrelsens uppgifter i övrigt tillämpas föreskrifterna i 17
kap. 3 § första stycket och 4 § andra stycket om kyrkorådet i en församling.
Därvid skall dock vad som sägs om församling och kyrkofullmäktige i
stället avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.
Stiftsstyrelsen skall också handlägga sådana ärenden som enligt särskilda
föreskrifter ankommer på den.
Prop.1991/92:85
Propositionens
lagförslag
214
Ledamöter och ersättare
3 § Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen. Domprosten är biskopens er-
sättare.
4 § Andra ledamöter i stiftsstyrelsen än biskopen skall väljas av stiftsfull-
mäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet valda ledamöter får
dock inte vara mindre än åtta.
För de valda ledamöterna skall utses lika många ersättare.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-
mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valbarhet
5 § Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsstyrelsen är den som
1. är folkbokförd inom stiftet,
2. är medlem av Svenska kyrkan, och
3. som har fyllt 18 år senast på valdagen.
Utöver de personer som avses i 24 kap. 4 § andra stycket får inte heller
en anställd som förestår någon förvaltning som är underställd stiftsstyrel-
sen väljas till ledamot eller ersättare.
Valperiodens längd
6 § Ledamöter och ersättare i stiftsstyrelsen väljs snarast efter det att
stiftsfullmäktiges valperiod har börjat.
Valet gäller till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under sin nästa
valperiod.
Ordförandeskapet
1 § Biskopen är stiftsstyrelsens ordförande. Bland de valda ledamöterna
utser stiftsfullmäktige en vice ordförande.
I Uppsala stift får ärkebiskopen för en tid som motsvarar återstoden av
de valda ledamöternas valperiod sätta den biträdande biskopen i stiftet i
sitt ställe som ledamot och ordförande.
Hur föreskrifterna om kyrkoråd i församling tillämpas på stiftsstyrelsen och
andra nämnder än egendomsnämnden i stiftssamfälligheten.
8 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling
tillämpas på stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden:
12 kap. 8 och 9 §§ om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § första stycket om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
17 kap. 12 och 13 §§ om uppdragets upphörande när valet har upphävts
och om verkan av ledamots avgång,
17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas,
17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,
17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutförhet,
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
215
17 kap. 21 § om jäv,
17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet,
17 kap. 23 § om framställningar till kyrkorådet m.m.,
17 kap. 26 och 27 §§ om reglemente och delegering,
17 kap. 29 § om tillsättning av nämnder,
17 kap. 30 § om handläggningen av vissa ärenden,
17 kap. 31 § om närvarorätt vid sammanträden.
Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall
avse stiftssamfälligheten, stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen.
2. Föreskrifterna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherden skall
avse biskopen och vice ordföranden i stiftsstyrelsen. I stiftsstyrelsen och
andra nämnder i Uppsala stift gäller detsamma också för den biträdande
biskopen.
3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighe-
tens anslagstavla.
4. Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av större
ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från försam-
lingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd, när det behövs för
att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.
5. Stiftsstyrelsen får, om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat,
uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller kyrklig
samfällighet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller att förvalta
anslag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt
församlingen eller den kyrkliga samfälligheten.
26 kap. Stiftssamfällighetens egendomsnämnd
Egendomsnämndens uppgifter m.m.
1 § I varje stiftssamfällighet skall det finnas en egendomsnämnd.
Nämnden skall utföra de uppgifter i fråga om kyrklig jord inom stiftet
som ankommer på nämnden enligt denna lag eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen.
Ledamöter och ersättare
2 § Ledamöter och ersättare i egendomnämnden väljs av stiftsfullmäk-
tige till det antal som fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får dock
inte vara mindre än fem.
Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet ledamöter.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-
mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valbarhet
3 § Valbar till ledamot eller ersättare i egendomsnämnden är den som är
folkbokförd inom stiftet och som är medlem av Svenska kyrkan.
Den som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldra-
balken är dock inte valbar.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
216
Tidpunkt för valet m.m.
4 § Ledamöter och ersättare i egendomsnämnden skall väljas snarast
efter det att stiftsfullmäktiges valperiod har börjat. Valet gäller till dess att
stiftsfullmäktige förrättar nytt val under sin nästa valperiod.
Hur föreskrifterna om kyrkoråd i församling tillämpas på
egendomsnämnden
5 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd i församling tillämpas
på egendomsnämnden:
12 kap. 8 och 9 §§ om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § första stycket om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
17 kap. 12 och 13 §§ om uppdragets upphörande när valet har upphävts
och om verkan av ledamots avgång,
17 kap. 14 och 15 §§ om ordförandeskapet,
17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas,
17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,
17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutförhet,
17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet,
17 kap. 23 § om framställningar till kyrkorådet m.m.,
17 kap. 26 och 27 §§ om reglemente och delegering.
Därvid skall följande gälla.
1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse egendomsnämnden.
2. Föreskrifterna om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkostäm-
man skall avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.
27 kap. Domkapitel m.m.
Domkapitlets uppgifter m.m.
1 § I varje stift skall det finnas ett domkapitel.
Domkapitlet skall utföra de uppgifter som enligt denna lag eller annan
författning ankommer på det.
Ledamöter och ersättare
2 § Domkapitlet består av följande ledamöter:
1. biskopen som ordförande,
2. domprosten som vice ordförande,
3. en präst vald av stiftets präster,
4. tre lekmän valda av stiftsfullmäktige.
Vid förhinder för eller uppkommen ledighet efter biskopen eller dom-
prosten, får domkapitlet för en viss tid eller ett visst ärende som ledamot
adjungera en präst som har anställning inom stiftet.
För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De utses
på samma sätt som ledamöterna.
3 § Vid handläggningen av sådana ärenden som enligt 35 kap. 33 § andra
stycket ankommer på domkapitlet, skall dess sekreterare ingå som leda-
mot.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
217
Detsamma skall gälla handläggningen av ärenden som avser att skilja
någon från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet eller att för viss tid
förklara någon obehörig att utöva denna.
4 § I domkapitlet i Uppsala stift får ärkebiskopen i den utsträckning han
finner det lämpligt sätta den biträdande biskopen i stiftet i sitt ställe som
ledamot och ordförande.
5 § När domkapitlen i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås
och Växjö stift handlägger ärenden som rör domkyrkan skall en lekman,
som särskilt blivit utsedd av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, ingå som
ledamot i domkapitlet.
Ledamoten skall väljas för tre år, räknat från och med den 1 januari året
efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet. Ledamo-
ten väljs av det nyvalda kyrkorådet.
För lekmannaledamoten skall på samma sätt väljas en ersättare.
Sekreteraren i domkapitlet
6 § För domkapitlet skall det finnas en sekreterare. Stiftsstyrelsen för-
ordnar sekreteraren efter yttrande av domkapitlet.
7 § Behörig att vara domkapitlets sekreterare är den som är medlem av
Svenska kyrkan och har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen.
Med svensk kandidatexamen och juristexamen jämställs fullbordad
juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Finland,
Island eller Norge. Om denna utbildning skulle vara mer än ett år kortare
än den svenska utbildningen skall sökanden genomgå en kompletterings-
utbildning som avslutas med kunskapsprov.
Personal och lokaler m.m.
8 § Stiftssamfälligheten skall hålla domkapitlet med sekreteraren och
annan personal, kontorslokaler, inventarier, materiel samt det som i övrigt
behövs för att domkapitlet skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Valbarhet
9 § Valbar till prästledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är den
som innehar en anställning som präst i ett pastorat inom stiftet eller i
stiftssamfälligheten.
Valbar till lekmannaledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är
1. den som är folkbokförd inom stiftet,
2. den som är medlem av Svenska kyrkan, och
3. som har fyllt 18 år senast på valdagen.
Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag
genast.
Valet av ledamöter och ersättare i domkapitlet
10 § Föreskrifter om hur val av ledamöter och ersättare i domkapitlet
förrättas, om hur lång valperioden skall vara och om hur valen får över-
klagas finns i 44 kap.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
218
Hovkonsistoriet
11 § I Stockholm finns Hovkonsistoriet. Detta skall ha samma befogen-
heter med avseende på Hovförsamlingen som domkapitlen har mot för-
samlingarna.
28 kap. Biskopar
Biskopens uppgifter
1 § Den som innehar en tjänst som biskop skall i stiftet
1. fullgöra de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning
ankommer på biskopen i stiftet,
2. varje år visitera så många församlingar som möjligt,
3. utse kontraktsprostar efter hörande av kontraktets präster,
4. utse vikarier för kontraktsprostar.
Biträdande biskops uppgifter
2 § Ärkebiskopen får uppdra åt den som innehar tjänsten som biträd-
ande biskop i Uppsala stift att sköta de uppgifter som ankommer på
biskopen i stiftet.
Visitationer
3 § Biskopen får vid visitationer biträdas av kontraktsprostarna, en
ledamot av domkapitlet som biskopen förordnar till det, domkapitlets
sekreterare eller någon annan tjänsteman hos stiftssamfälligheten.
Biskopen får också uppdra åt kontraktsprostarna att i biskopens ställe
visitera församlingar i deras kontrakt eller åt en ledamot eller sekreteraren
i domkapitlet att i särskilda fall förrätta visitation.
Vid visitationer skall föras protokoll som skall ges in till domkapitlet.
Förhinder för biskopen
4 § När biskopen är förhindrad att utöva sin tjänst eller när biskopstjäns-
ten är ledig får domkapitlet
1. utse kontraktsprostar och vikarier för dessa,
2. besluta om vem som skall fullgöra de uppgifter som biskopen får
lämna över till någon annan.
Första stycket gäller inte för Uppsala stift, om ärkebiskopen har uppdra-
git åt den biträdande biskopen att sköta uppgifterna. Om denne har
förhinder, tillämpas dock första stycket.
Sekreterare åt biskopen
5 § Stiftssamfälligheten skall hålla biskopen med den sekreterarhjälp
som behövs.
I Uppsala stift gäller första stycket bara den biträdande biskopen.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
219
29 kap. Kyrkomötet
Grundläggande föreskrifter
Kyrkomötets sammansättning m. m.
1 § Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen ledamöter. För ledamö-
terna skall det finnas ersättare.
Bara den som är medlem av Svenska kyrkan och som har fyllt 18 år kan
vara ledamot av kyrkomötet eller ersättare for en ledamot.
2 § Den som innehar en biskopstjänst i Svenska kyrkan skall närvara vid
kyrkomötets sammanträden och får delta i kyrkomötets överläggningar
och framställa förslag, men delta i besluten bara om de är ledamöter av
kyrkomötet.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Valen till kyrkomötet
3 § Ledamöterna av kyrkomötet och ersättarna för dessa utses genom
indirekta val.
Föreskrifter om hur valen till kyrkomötet förrättas och om hur valen får
överklagas finns i 46 kap.
4 § Val till kyrkomötet förrättas vart tredje år.
Varje val gäller för tiden från det att det nyvalda kyrkomötet har samlats
till dess det närmast därefter valda kyrkomötet samlas. Denna tid är
kyrkomötets valperiod.
Svenska kyrkans centralstyrelse
5 § Svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighet under kyrkomötet.
6 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall verkställa kyrkomötets beslut.
Centralstyrelsen bereder också ärenden som skall avgöras av kyrkomö-
tet, om uppgifterna inte skall skötas av eller har överlämnats till något
annat organ som tillsätts av kyrkomötet.
7 § Ledamöter i Svenska kyrkans centralstyrelse är ärkebiskopen och
högst fjorton andra ledamöter, som väljs av kyrkomötet.
8 § För ärkebiskopen som ledamot i Svenska kyrkans centralstyrelse
skall kyrkomötet välja en biskop som ersättare.
För de övriga ledamöterna i centralstyrelsen skall kyrkomötet välja lika
många ersättare.
Ersättaren för ärkebiskopen väljs särskilt efter förslag av ärkebiskopen.
9 § Ärkebiskopen är Svenska kyrkans centralstyrelses ordförande.
Bland de valda ledamöterna skall kyrkomötet utse en eller två vice
ordförande.
Ytterligare föreskrifter om centralstyrelsens organisation m.m. finns i 30
kap.
220
Kyrkomötets uppgifter
10 § Kyrkomötet skall behandla ärenden som riksdagen eller regeringen
överlämnar till kyrkomötet.
Kyrkomötet skall också behandla kyrkliga ärenden som väcks genom
motion av någon av kyrkomötets ledamöter eller av den som innehar en
biskopstjänst. Detsamma gäller kyrkliga ärenden som väckts av ett organ
som enligt lag har tillsatts av kyrkomötet.
11 § Kyrkomötet får besluta i frågor som anges i grundlag eller någon
annan lag.
I övrigt får kyrkomötet besluta om yttranden och framställningar till
regeringen.
Kyrkomötets normgivning
12 § Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i
följande ämnen:
1. Svenska kyrkans lära,
2. det kyrkliga ämbetet,
3. Svenska kyrkans böcker,
4. Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,
5. kollekter,
6. central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsar-
bete samt diakoni,
7. kyrkomötets arbetssätt och verksamheten hos myndigheter under
kyrkomötet.
13 § Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt Svenska kyr-
kans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter om kollek-
ter.
Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel,
kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att
meddela föreskrifter om
1. Svenska kyrkans böcker,
2. Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, samt
3. kollekter.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Tidpunkten för kyrkomötets sammanträden m.m.
14 § Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den
tredje tisdagen i augusti.
15 § Ett sammanträde med kyrkomötet skall vara avslutat inom femton
dagar. Kyrkomötet får dock inte sammanträda mer än trettionio dagar
under en valperiod.
16 § Kyrkomötet skall, så snart det kan ske, fatta beslut över anmärk-
ningar som har tagits upp i den granskningsberättelse som avses i 46 kap.
37 § tredje stycket och också andra anmärkningar mot en ledamots eller
ersättares behörighet.
En ledamot vars behörighet prövas, får delta i överläggningarna men
inte i beslutet. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt
uppdrag.
221
Ordförandeskapet
17 § Kyrkomötet skall för varje valperiod välja en ordförande samt en
förste och en andre vice ordförande.
Till dess att valen av ordförande har förrättats, utövas ordförandeskapet
av den som har varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit
ledamöter lika länge, har den äldste av dem företräde.
Närvarorätt
18 § De statsråd som inom regeringen är föredragande i förvaltnings-
ärenden och lagstiftningsärenden rörande Svenska kyrkan samt ledamö-
terna i Svenska kyrkans centralstyrelse har rätt att närvara och deltaga i
kyrkomötets överläggningar, men i besluten bara om de är ledamöter av
kyrkomötet.
Hur kyrkomötets ärenden bereds
19 § Ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet
skall före avgörandet beredas i Svenska kyrkans centralstyrelse eller i något
utskott.
20 § Kyrkomötet skall inom sig för varje valperiod tillsätta ett särskilt
beredningsutskott för prövning av frågor som avses i 26 §.
Kyrkomötet kan inom sig tillsätta ytterligare utskott för beredningen av
andra ärenden som skall behandlas av kyrkomötet. Sådana utskott får inte
tillsättas för längre tid än kyrkomötets valperiod.
Kyrkomötet väljer ledamöter i utskott till det antal som kyrkomötet
bestämmer. För ledamöterna skall väljas lika många ersättare.
21 § Utöver vad som följer av 20 § andra och tredje styckena beslutar
kyrkomötet om hur lärofrågorna skall beredas före utskottsbehandlingen.
22 § Kyrkomötet får besluta att en eller flera biskopar, också om de inte
är ledamöter av kyrkomötet, får närvara vid ett utskotts sammanträden
och deltaga i dess överläggningar men inte i besluten.
23 § Om det krävs för beredningen av ett ärende, får kyrkomötet medge
att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under
valperioden. Ett sådant medgivande får inte avse längre tid än sex dagar
mellan två sammanträden.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Hur kyrkomötets ärenden avgörs
24 § Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomö-
tet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om
ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets början. I
annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträ-
det.
25 § Varje ledamot av kyrkomötet har en röst.
Omröstning skall ske öppet utom i ärenden som avser val.
Utom i fall då särskilt flertal krävs enligt 26 § andra stycket gäller som
kyrkomötets beslut den mening som mer än hälften av de röstande enar sig
222
om. Vid lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning.
26 § Ett förslag till kyrklig kungörelse som gäller Svenska kyrkans lära
eller böcker skall, om det inte förkastas av kyrkomötet, på yrkande av
minst tio av dess ledamöter vila till dess att nästa nyvalda kyrkomöte
sammanträder.
Kyrkomötet kan dock omedelbart anta förslaget om minst fem sjättede-
lar av de röstande förenar sig om beslutet.
Detsamma gäller förslag till kyrklig kungörelse om ändring eller upphä-
vande av kungörelse som nu har sagts.
27 § Det särskilda beredningsutskottet prövar för kyrkomötets vidkom-
mande om 26 § är tillämpligt i fråga om ett visst förslag.
28 § Avgörandet av ett ärende skall delas upp på skilda beslut, om det
behövs.
Föreligger ett yrkande som avses i 26 § att ett förslag skall vila och
dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall kyrkomötet pröva
sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om omedel-
bart antagande.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Val inom kyrkomötet
29 § Kyrkomötet skall för varje valperiod inom sig utse en valberedning.
Valberedningen bereder val av Svenska kyrkans centralstyrelse, Kyrko-
mötets besvärsnämnd och kyrkomötets utskott.
30 § Val inom kyrkomötet skall ske med slutna sedlar, om omröstning
begärs.
Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara
enkla och omärkta samt, om valet inte sker proportionellt, uppta namn på
så många personer som valet avser.
Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.
31 § Om ersättare för ledamöter i ett organ som tillsätts av kyrkomötet
inte väljs proportionellt, skall kyrkomötet också bestämma i vilken ord-
ning som de skall tjänstgöra.
Hur man överklagar val inom kyrkomötet
32 § Val inom kyrkomötet med slutna sedlar får överklagas hos riksda-
gens valprövningsnämnd inom fem dagar efter det att resultatet av valet
har meddelats.
Valet skall gälla även om det har överklagats. Bestämmelserna om
inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte vid överklagan-
det.
33 § Vid handläggningen och prövningen av överklaganden enligt 32 §
tillämpas bestämmelserna i riksdagsordningen om besvär över val med
slutna sedlar inom riksdagen. Vad som där sägs om kammarkansliet,
kammare och talmannen skall i stället gälla Svenska kyrkans centralsty-
relse, kyrkomötet och kyrkomötets ordförande.
223
30 kap. Svenska kyrkans centralstyrelse
Valbarhet
1 § Valbar till ledamot eller ersättare för ledamot i Svenska kyrkans
centralstyrelse är den som är medlem av Svenska kyrkan och som har fyllt
18 år senast på dagen för valet.
Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag
genast.
Valperiod
2 § Valet av ledamöter och ersättare i Svenska kyrkans centralstyrelse
skall förrättas vid kyrkomötets första sammanträde under sin valperiod
och gäller till dess att kyrkomötet förrättar nytt val under sin nästa
valperiod.
När sammanträden skall hållas
3 § Svenska kyrkans centralstyrelse sammanträder på kallelse av ordfö-
randen.
Ordföranden eller, när denne har förhinder, en vice ordförande är
skyldig att sammankalla styrelsen, om minst en tredjedel av dess ledamöter
begär det.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Beslutförhet
4 § Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden bara om ord-
föranden eller, när denne har förhinder, en vice ordförande samt minst
hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.
Om kyrkomötet genom kyrklig kungörelse har föreskrivit någon annan
ordning i fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock
den föreskriften.
Omröstning
5 § Som Svenska kyrkans centralstyrelses beslut gäller den mening som
de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
Föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål skall
dock tillämpas i sådana personalfrågor där detta skall ske för arbetstagare i
allmänhet hos staten.
Tillsättning av tjänster vid centralstyrelsen
6 § Tjänster vid Svenska kyrkans centralstyrelse tillsätts av centralstyrel-
sen.
Överklagande av centralstyrelsens beslut
1 § Svenska kyrkans centralstyrelses beslut får överklagas hos Kyrkomö-
tets besvärsnämnd. Detta gäller dock inte om något annat är särskilt
föreskrivet.
224
31 kap. Kyrkomötets besvärsnämnd
Inledande föreskrifter
1 § Kyrkomötets besvärsnämnd är en myndighet under kyrkomötet.
Ledamöter i besvärsnämnden och deras ersättare väljs av kyrkomötet.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Ledamöter och ersättare
2 § Kyrkomötets besvärsnämnd består av
1. en ordförande och en vice ordförande som båda skall vara eller ha
varit ordinarie domare,
2. en biskop, och
3. tre andra ledamöter.
För den biskop som är ledamot skall det finnas en biskop som ersättare.
För de tre andra ledamöterna skall utses lika många ersättare.
Ordföranden, vice ordföranden, biskopen och dennes ersättare väljs
särskilt.
Valbarhet
3 § Ledamöterna i Kyrkomötets besvärsnämnd och deras ersättare skall
vara medlemmar av Svenska kyrkan. De får inte vara underåriga eller ha
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag
genast.
Valperiod
4 § Valet av Kyrkomötets besvärsnämnd skall förrättas vid kyrkomötets
första sammanträde under sin valperiod och gäller till dess att kyrkomötet
förrättar nytt val under sin nästa valperiod.
Beslutförhet
5 § Kyrkomötets besvärsnämnd är beslutför när ordföranden, biskopen
och minst två andra ledamöter är närvarande.
Om kyrkomötet genom kyrklig kungörelse har föreskrivit någon annan
ordning i fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock
den föreskriften.
Omröstning
6 § Om det i Kyrkomötets besvärsnämnd framkommer skiljaktiga me-
ningar vid en överläggning, tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångs-
balken om omröstning i tvistemål.
Föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål skall
dock tillämpas i frågor om att skilja någon från rätten att utöva det kyrkliga
ämbetet eller att för viss tid förklara någon obehörig att utöva det kyrkliga
ämbetet.
225
15 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
Överklagande
1 § Kyrkomötets besvärsnämnds beslut enligt denna lag får inte över-
klagas.
32 kap. Allmänt om biskops- och prästtjänster
Föreskrifternas tillämpningsområde
1 § Föreskrifterna i detta kapitel och i 33 — 35 kap. tillämpas på biskops-
tjänster samt på prästtjänster i stiftssamfälligheter och andra pastorat än
Hovförsamlingen.
Biskopstjänster
2 § I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop.
I Uppsala stift är ärkebiskopen biskop. I det stiftet får det också finnas en
tjänst som biträdande biskop.
Prästtjänster i pastoraten
3 § I varje pastorat skall det finnas en tjänst som kyrkoherde.
I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst
som domprost. Domprosten är kyrkoherde i pastoratet.
I ett pastorat får det också finnas tjänster som komminister.
Prästtjänster i stiftssamfälligheterna
4 § I en stiftssamfällighet får det finnas tjänster som stiftsadjunkt, kon-
traktsadjunkt och pastorsadjunkt.
Inrättande av biskops- och prästtjänster
5 § Frågor om inrättande av biskopstjänster och tjänster som domprost
prövas av regeringen.
Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister, stifts-
adjunkt, kontraktsadjunkt och pastorsadjunkt prövas av stiftsstyrelsen.
Vakanthållning och indragning av prästtjänster
6 § När en tjänst som kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt, kontrakts-
adjunkt eller pastorsadjunkt blir ledig skall stiftsstyrelsen pröva om den
behöver tillsättas.
Om tjänsten inte behöver tillsättas skall den hållas vakant eller dras in.
Behörighet
7 § Av föreskrifterna i 2 kap. 4 § framgår att bara den som bekänner
Svenska kyrkans lära får inneha en biskops- eller prästtjänst.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
226
En prästtjänst får innehas bara av den som är behörig att utöva det
kyrkliga ämbetet som präst.
8 § Av regeringsformen följer att svenskt medborgarskap gäller som
särskilt villkor för innehav och utövande av biskopstjänster och tjänster
som domprost.
9 § Regeringen får meddela föreskrifter om de särskilda villkor som i
övrigt skall gälla för behörighet till prästtjänster.
10 § Frågor om behörighet till en prästtjänst prövas av domkapitlet.
Avlöningsförmåner för präster m.m.
11 § Avlöningsförmåner för dem som innehar biskopstjänster eller präst-
tjänster i pastorat och stiftssamfälligheter fastställs under medverkan av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
12 § Stiftssamfälligheten skall svara för följande kostnader:
1. avlöningsförmåner till stifts- och kontraktsadjunkter, vikarier på
sådana tjänster samt pastorsadjunkter,
2. arvoden till praktikanter och handledare för dessa,
3. prosttillägg.
13 § Pastoratet skall svara för kostnader för avlöningsförmåner till inne-
havare av prästtjänster i pastoratet och vikarier på sådana tjänster samt för
tjänstebiträden åt präster.
14 § Stiftsstyrelsen skall bestämma hur kostnaderna för en prästs avlö-
ningsförmåner skall fördelas mellan pastoraten eller mellan ett pastorat
och stiftssamfälligheten, när en präst tjänstgör i flera pastorat eller i ett
pastorat och stiftssamfälligheten.
Överklagande
15 § Stiftsstyrelsens beslut om inrättande eller indragning av en präst-
tjänst enligt 5 och 6 §§ får inte överklagas.
16 § Domkapitlets beslut om behörighet till prästtjänst enligt 10 § får
överklagas hos regeringen.
33 kap. Tillsättning av biskops- och prästtjänster
Tillsättning av biskopstjänster
1 § Av 2 kap. 4 § framgår att biskopstjänster tillsätts av regeringen efter
val.
Biskopsval förrättas enligt föreskrifterna i 45 kap.
Kungörelse av lediga prästtjänster
2 § Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster skall av domkapitlet
kungöras lediga till ansökan. Regeringen får dock meddela föreskrifter om
undantag från denna skyldighet.
Prop.1991/92:85
Propositionens
lagförslag
227
Vad som nu har sagts gäller inte tjänster som pastorsadjunkt.
3 § Har en sådan tjänst som kyrkoherde eller komminister som enligt 10
respektive 16 § skall tillsättas av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden,
kungjorts ledig till ansökan, skall den kungöras ledig ytterligare en gång,
om det inte finns tre behöriga sökande till tjänsten och om kyrkorådet eller
tillsättningsnämnden begär det.
Ansökan om en prästtjänst
4 § Ansökan om en prästtjänst eller vikariat på en sådan tjänst skall ges
in till domkapitlet. Detta gäller dock inte tjänster som pastorsadjunkt.
Ansökan skall ges in inom föreskriven tid. Om det finns särskilda skäl,
får dock domkapitlet vid sin prövning av de sökandes behörighet också
beakta ansökningar som har kommit in for sent.
Tillsättning av pastoratstjänster
Tillsättningsnämnd
5 § I varje flerförsamlingspastorat skall det finnas en tillsättningsnämnd.
Tillsättningsnämnden skall bestå av kyrkoherden och de övriga ledamö-
ter som kyrkorådet i varje församling i pastoratet väljer inom sig.
6 § Antalet valda ledamöter i tillsättningsnämnden och hur många av
dem som varje församlingskyrkoråd skall utse bestäms genom överens-
kommelse mellan kyrkoråden. Varje kyrkoråd skall dock välja minst en
ledamot.
Om församlingarna inte kan enas avgörs frågan av stiftsstyrelsen.
7 § För de valda ledamöterna i tillsättningsnämnden skall väljas lika
många ersättare.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-
mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
8 § Följande föreskrifter om kyrkoråd m.m. skall tillämpas på tillsätt-
ningsnämnden.
12 kap. 8 § om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
17 kap. 11 —13 §§ om valperiodens längd m.m.,
17 kap. 14 § andra stycket om ordförandeskapet,
17 kap. 16—18 §§ om sammanträden m.m.,
17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutförhet,
17 kap. 21 § om jäv,
17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet.
Tjänster som domprost
9 § Tjänster som domprost tillsätts av regeringen.
Sedan domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
228
domkapitlet ge kyrkoråden i varje församling i pastoratet tillfälle att yttra
sig över dessa.
Domkapitlet skall därefter med eget yttrande lämna över handlingarna
avseende behöriga sökande till regeringen.
Tjänster som kyrkoherde
10 § Första och andra gången av tre, när en tjänst som kyrkoherde blir
ledig i ett pastorat, tillsätts den i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet
och i ett flerförsamlingspastorat av tillsättningsnämnden.
Vad som sägs i första stycket gäller dock inte, om tjänsten skall tillsättas
genom förflyttning enligt 18 § andra stycket.
11 § Var tredje gång tjänsten som kyrkoherde blir ledig i ett pastorat
tillsätts den av domkapitlet.
Vad som sägs i första stycket gäller dock inte, om tjänsten skall tillsättas
genom förflyttning enligt 18 § andra stycket.
Innan tjänsten tillsätts skall kyrkorådet i varje pastorat ges tillfälle att
yttra sig.
Tjänster som komminister
12 § Tjänster som komminister tillsätts i ett enförsamlingspastorat av
kyrkorådet och i ett flerförsamlingspastorat av tillsättningsnämnden.
Vad som sägs i första stycket gäller dock inte sådana komministertjäns-
ter i samarbetskyrka som avses i 14 § eller en komministertjänst som skall
tillsättas genom förflyttning enligt 18 § första stycket.
Tjänster i ett nybildat pastorat
13 § Om beslutanderätten i ett nybildat pastorat utövas av sådana indel-
ningsdelegerade som avses i 9 kap., får tjänsten som kyrkoherde och
tjänster som komminister i pastoratet tillsättas av indelningsdelegerades
arbetsutskott.
Vad som i 3, 10, 12, 15 — 18 och 30 §§ sägs om kyrkorådet och tillsätt-
ningsnämnden skall därvid i stället gälla indelningsdelegerades arbetsut-
skott.
Prop.1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Tjänster i samarbetskyrka
14 § Tjänster som komminister i en samarbetskyrka mellan Svenska
kyrkan och annat samfund eller liknande tillsätts av domkapitlet.
Gemensamma föreskrifter vid tillsättning av tjänster som kyrkoherde eller
komminister
15 § När en kyrkoherdetjänst enligt 10 § eller en komministertjänst
enligt 12 § skall tillsättas av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden skall
domkapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från
de behöriga sökandena till kyrkorådet eller tillsättningsnämnden.
16 § Om det inte finns tre behöriga sökande till en tjänst som kyrkoherde
229
eller komminister, får kyrkorådet eller tillsättningsnämnden tillsätta tjäns-
ten eller lämna över ärendet till domkapitlet.
Domkapitlet får därvid tillsätta tjänsten eller besluta att tjänsten skall
hållas vakant, om kyrkorådet eller tillsättningsnämnden inte har begärt att
tjänsten skall kungöras ledig en andra gång enligt 3 §.
17 § Kyrkorådet, tillsättningsnämnden eller domkapitlet skall under-
rätta stiftsstyrelsen om sina tillsättningsbeslut.
Domkapitlet skall underrätta stiftsstyrelsen om sina beslut att hålla en
tjänst som kyrkoherde eller komminister vakant.
När ett tillsättningsbeslut har vunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen ut-
färda ett anställningsbevis för den präst som har fått tjänsten.
Tillsättning genom förflyttning
18 § Stiftsstyrelsen får förflytta en präst som innehar en tjänst som
komminister till en annan sådan tjänst. Förflyttning får ske bara om den
tjänst prästen innehar dras in eller när det annars finns synnerliga skäl för
det.
Detsamma gäller också för en präst som innehar en tjänst som kyrko-
herde. Synnerliga skäl får dock åberopas bara när det annars är dom-
kapitlet som enligt 11 § skulle ha tillsatt den kyrkoherdetjänst till vilken
förflyttningen avses ske.
Om en stiftsstyrelse förflyttar en präst skall styrelsen bereda kyrkorådet
eller tillsättningsnämnden i berörda pastorat tillfälle att yttra sig.
Tillsättning av stiftstjänster
Tjänster som stifts- och kontraktsadjunkt
19 § Tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av stifts-
styrelsen.
När domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall dom-
kapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från dessa
till stiftsstyrelsen.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Tjänster som pastorsadjunkt
20 § Tjänster som pastorsadjunkt tillsätts av domkapitlet.
Tillsättning av vikariat
21 § Vikariat på tjänster som domprost, kyrkoherde, komminister, stifts-
adjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av stiftsstyrelsen. Långtidsvikariat
på en tjänst som domprost tillsätts dock i samma ordning som tjänsten.
Sedan domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall
domkapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från
dessa till stiftsstyrelsen eller, i fråga om långtidsvikariat på en tjänst som
domprost, till regeringen.
22 § Vikariat på tjänster som komminister får tillsättas bara efter begä-
ran av pastoratet, om regeringen inte föreskriver något annat.
Stiftsstyrelsen får överlåta åt en kontraktsprost att tillsätta andra vika-
230
riat än långtidsvikariat på tjänster som kyrkoherde och komminister inom
kontraktet.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Beslut om ledighet för vissa präster
23 § Stiftsstyrelsen beslutar om semester och annan ledighet för präster
som är anställda i pastorat och för pastorsadjunkter. Stiftsstyrelsen får
överlåta åt en kontraktsprost att bevilja semester för dessa präster.
Befordringsgrunder
24 § Vid tillsättning av en prästtjänst skall avseende fästas bara vid
sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Bland de grunder som
sålunda skall beaktas skall skickligheten sättas främst, om det inte finns
särskilda skäl for något annat.
Närmare föreskrifter om vad som sägs i första stycket meddelas av
regeringen.
Anställningsformer
25 § Biskopstjänster tillsätts med fullmakt.
Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster tillsätts med förordnande.
26 § Förordnanden gäller tills vidare utan tidsbegränsning.
Förordnanden får dock tidsbegränsas om det föranleds av arbetets
särskilda beskaffenhet eller om anställningen gäller vikariat.
Har ett förordnande meddelats i strid med vad som sägs i andra stycket,
skall förordnandet på talan av prästen förklaras gälla tills vidare utan
tidsbegränsning.
Överprövning av beslut enligt detta kapitel
27 § Den som är missnöjd med en myndighets beslut om förflyttning
eller tidsbegränsning av förordnande får väcka talan hos tingsrätten eller
arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974: 371) om rättegången
i arbetstvister.
28 § Om en präst vill söka ändring i ett beslut om förflyttning enligt 18 §,
skall han väcka talan inom fyra veckor från den dag han fick del av beslutet.
Talan, som avses i 26 § tredje stycket, mot tidsbegränsning av ett
förordnande skall väckas senast två månader efter förordnandetidens
utgång.
Om talan inte väcks inom den föreskrivna tiden är rätten till talan
förlorad.
29 § Beslut om förflyttning får inte verkställas förrän beslutet har prö-
vats slutligt efter talan som avses i 28 § eller förrän rätten till sådan talan
har förlorats.
30 § Kyrkorådets, tillsättningsnämndens eller stiftsstyrelsens beslut en-
ligt detta kapitel får i andra fall än som avses i 27 § överklagas enligt
bestämmelserna i 22 kap. om kommunalbesvär.
231
31 § Domkapitlets beslut enligt detta kapitel får i andra fall än som avses
i 27 § överklagas hos regeringen.
Domkapitlets beslut får överklagas bara av den som har sökt tjänsten.
Överklagandet skall ha kommit in till domkapitlet inom tre veckor från
den dag då beslutet tillkännagavs på domkapitlets anslagstavla.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
34 kap. Anställning som präst m.m.
Skyldighet att utöva andra prästtjänster
1 § Den som innehar en lönetjänst som präst är skyldig att efter ett beslut
av stiftsstyrelsen utöva en annan prästtjänst inom samma stift i stället för
den egna tjänsten. En deltidsanställd präst är dock inte skyldig att tjänst-
göra i större omfattning än i sin egen tjänst.
En präst är dock inte skyldig att utöva en högre tjänst under längre tid än
sammanlagt tre månader av samma kalenderår.
2 § Stiftsstyrelsen får ålägga en präst som är anställd på en lönetjänst i ett
pastorat att jämsides med sin tjänst utöva en annan prästtjänst i samma
eller i ett närbeläget pastorat inom samma stift, om tjänstgöringen varar i
högst tre månader under samma kalenderår.
Stiftsstyrelsen får också ålägga den som innehar en lönetjänst som präst
att i stället för eller jämsides med sin tjänst sköta en sådan prästtjänst inom
samma stift som inrättas i ett pastorat med tillfällig befolkningsökning
under en del av året.
Tjänstebostäder
3 § Regeringen får besluta att innehavaren av en biskopstjänst skall
anvisas tjänstebostad.
4 § Pastoratet får besluta att innehavaren av en tjänst som kyrkoherde
eller komminister skall anvisas tjänstebostad.
Om tjänsten är tillsatt får pastoratet meddela eller upphäva ett sådant
beslut bara med samtycke av den som innehar tjänsten.
Pastoratet skall underrätta domkapitlet och egendomsnämnden om be-
slutet.
5 § Kostnaderna för en tjänstebostad åt en kyrkoherde eller komminister
skall betalas av pastoratet.
6 § Egendomsnämnden fastställer hyran för tjänstebostäder för kyrko-
herdar och komministrar. Hyran tillfaller pastoratet.
7 § När en tjänstebostad har anvisats är den som innehar tjänsten skyldig
att bo i den.
8 § Beslut om befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad fattas av
regeringen, om beslutet rör en biskop, och i andra fall av domkapitlet.
Domkapitlet skall medge en ansökan om befrielse, om pastoratet har
tillstyrkt den eller om det på grund av prästens eller någon familjemedlems
hälsa eller bostadsförhållanden eller andra särskilda omständigheter fram-
står som skäligt.
232
Bisysslor m.m.
9 § Den som innehar en biskops- eller prästtjänst får inte utanför tjäns-
ten inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba
förtroendet för hans eller andra kyrkligt anställdas tjänsteutövning eller
skada Svenska kyrkans anseende.
10 § Den som innehar en biskops- eller prästtjänst får bara efter tillstånd
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer uppbära
sådana gåvo- eller donationsmedel eller liknande förmåner som är före-
nade med tjänsten.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Arbetskonflikter och skadestånd
11 § I prästerligt arbete som består i myndighetsutövning eller som är
oundgängligen nödvändigt för att genomföra myndighetsutövning, får
stridsåtgärd vidtas bara i form av lockout, strejk, vägran att arbeta på
övertid eller nyanställningsblockad.
Stridsåtgärd får inte vidtas på grund av något annat än förhållandet
mellan domkapitlet som arbetsgivare och präster som arbetstagare i stiftet.
Också i något annat prästerligt arbete än som sägs i första stycket är
stridsåtgärd i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden otillåten.
12 § Om det uppkommer tvist om en viss stridsåtgärd är tillåten enligt
11 §, får denna inte vidtas förrän tvisten har avgjorts slutligt.
13 § Präster får delta i en stridsåtgärd bara efter beslut av den arbetsta-
garorganisation som har anordnat åtgärden.
14 § En arbetstagarorganisation får inte anordna eller på något annat sätt
orsaka stridsåtgärder som inte tillåts enligt 11 och 12 §§. En sådan organi-
sation får inte heller genom understöd eller på något annat sätt medverka
vid tillåtna stridsåtgärder.
Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation tänker inleda eller
har inlett en otillåten stridsåtgärd, är arbetstagarorganisationen skyldig att
söka hindra åtgärden eller verka för att den upphör.
15 § Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation har inlett en
stridsåtgärd i strid mot 13 §, skall domkapitlet och arbetstagarorganisatio-
nen omedelbart ta upp överläggningar med anledning av stridsåtgärden
och gemensamt verka för att den upphör.
Första stycket gäller lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns och
om inte något annat har bestämts i kollektivavtal.
16 § Om domkapitlet bryter mot 11, 12 eller 15 § eller arbetstagarorga-
nisationen mot 14 eller 15 §, skall domkapitlet eller organisationen, även
om förpliktelser till följd av kollektivavtal inte har åsidosatts, ersätta
uppkommen skada enligt de grunder som anges i 54, 55, 60 och 61 §§ lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Detsamma gäller präster
som bryter mot 11, 12 eller 13 §, om inte något annat följer av andra
stycket.
Har arbetstagarorganisationen inlett eller orsakat en stridsåtgärd som
inte är tillåten enligt 11 eller 12 §, får prästen åläggas skadestånd för att han
har deltagit i åtgärden bara om det finns synnerliga skäl.
233
Överprövning av beslut enligt detta kapitel
17 § Den som är missnöjd med ett beslut eller en åtgärd enligt 1, 2 eller
10— 15 § eller som vill begära skadestånd enligt 16 § får väcka talan i
tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974:371)
om rättegången i arbetstvister.
18 § Talan om skadestånd enligt 16 § skall väckas senast tre månader
efter det att stridsåtgärden har avslutats.
Väcks inte talan inom den föreskrivna tiden, är rätten till talan förlorad.
19 § Domkapitlets beslut enligt 8 § får överklagas hos Kammarkollegiet.
Kammarkollegiets beslut får inte överklagas.
35 kap. Prästanställningens upphörande m.m.
Inledande föreskrifter
1 § En präst får skiljas från sin prästtjänst endast med stöd av vad som
föreskrivs i detta kapitel.
Med präst och prästtjänst i 1 — 31 §§ avses också biskop och biskops-
tjänst.
Uppsägning
2 § Präster som är förordnade tills vidare får sägas upp om det är sakligt
grundat.
Saklig grund föreligger inte om det är skäligt att kräva att prästen bereds
annat arbete inom det pastorat eller den stiftssamfällighet där han är
anställd.
Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till prästen
personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som dom-
kapitlet har känt till mer än en månad innan underrättelse om uppsägning
lämnades. Har domkapitlet underlåtit att underrätta, räknas tiden i stället
från tidpunkten för uppsägningen.
3 § En uppsägning skall ske skriftligen för att vara giltig.
I fråga om förfarandet i övrigt vid uppsägning tillämpas lagen (1982:80)
om anställningsskydd.
Skyldighet att avgå från en prästtjänst
4 § En präst som överger svenska kyrkans lära är skyldig att avgå från sin
prästtjänst.
5 § En präst är skyldig att avgå från sin prästtjänst vid den ålder som
anges i avtal om statlig pension eller motsvarande avtal (pensionsåldern).
Entledigande
6 § En präst får entledigas innan han har uppnått pensionsåldern
1. om han har förlorat sin arbetsförmåga eller fått den så nedsatt att han
i framtiden inte kan fullgöra sina arbetsuppgifter tillfredsställande, eller
2. om han till följd av nedsatt arbetsförmåga under två år i följd inte har
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
234
tjänstgjort annat än försökvis under kortare tid och socialstyrelsen anser
det dels sannolikt att han inte kan återinträda i arbete inom ytterligare ett
år, dels ovisst hur arbetsförmågan därefter kommer att utveckla sig.
7 § En präst som är anställd med fullmakt får entledigas, om han inte kan
fullgöra sin tjänst tillfredsställande och om högst fem år återstår tills han
får avgå med ålderspension.
8 § En präst som har rätt till statligt reglerad pension men inte har
uppnått pensionsåldern, får inte entledigas enligt 6 och 7 §§ om han
lämpligen kan förflyttas eller annars omplaceras till en annan tjänst som är
förenad med sådan pensionsrätt.
Med statligt reglerad pension förstås i denna paragraf pension som enligt
lag eller särskilda beslut av riksdagen fastställs under medverkan av rege-
ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
9 § En prästs begäran om entledigande skall ske skriftligen för att vara
giltig.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Anställningens upphörande vid ny anställning
10 § Om en präst får en annan statligt reglerad tjänst, upphör den första
anställningen utan särskild åtgärd, om inte något annat följer av föreskrif-
ter om förening av tjänster. Sådana föreskrifter meddelas i kollektivavtal
eller, i fråga om förening av en fullmaktstjänst med en annan allmän tjänst,
av regeringen. Vad som nu har sagts tillämpas också när den andra
anställningen är en anställning hos riksdagen eller dess myndigheter.
Med en statligt reglerad tjänst förstås i denna paragraf en anställning där
enligt lag eller särskilda beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fastställs
under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen be-
stämmer.
Om det finns särskilda skäl, får regeringen besluta att anställningen skall
bestå utan hinder av första stycket.
Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist
11 § I ärenden om uppsägning på grund av arbetsbrist skall, när det
behövs, turordning för uppsägningen fastställas.
Frågor om turordningen handläggs enligt bestämmelserna i lagen
(1982:80) om anställningsskydd, om något annat inte följer av 12 och
13§§.
12 § När en prästs plats i turordningen bestäms, skall hänsyn även tas till
att uppgifterna i det pastorat eller den stiftssamfällighet där prästen är
anställd kan fullgöras på ett tillfredsställande sätt.
13 § En uppsägning som strider mot bestämmelserna om turordning,
skall på talan av prästen förklaras ogiltig.
Vid tvist om giltigheten av en uppsägning enligt första stycket tillämpas
34 § andra och tredje styckena, 37 §, 40 § första och tredje styckena samt
42 § lagen (1982: 80) om anställningsskydd. I fråga om avvikelser i kollek-
tivavtal från vad som sägs i 40 § första och tredje styckena lagen om
anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag.
235
Företrädesrätt till återanställning
14 § I ärenden om tjänstetillsättning skall, när det behövs, turordning
fastställas för företrädesrätt till återanställning.
Frågor om företrädesrätt till återanställning handläggs enligt bestämmel-
serna i lagen (1982: 80) om anställningsskydd, om inte något annat följer av
17 och 18 §§.
Om sakliga grunder för tjänstetillsättning gäller vad som sägs i 33 kap.
24 §.
15 § Företrädesrätt till återanställning gäller inte högre tjänst än den som
det tidigare förordnandet avsåg, om det inte finns särskilda skäl för det.
Företrädesrätt till återanställning gäller inte heller gentemot en präst
som skall omplaceras på grund av vad som föreskrivs i 2 § andra stycket.
16 § En anmälan enligt 27 § första stycket lagen (1982:80) om anställ-
ningsskydd som rör anspråk på företrädesrätt till återanställning skall, för
att vara giltig, göras skriftligen hos domkapitlet.
I beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist och i besked om att ett
tidsbegränsat förordnande på grund av arbetsbrist inte kommer att förnyas
skall det tas in en upplysning om var och hur anmälan skall göras.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Disciplinansvar
17 § Om en präst uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som
åligger honom i hans anställning och felet inte är ringa, får disciplinpåföljd
åläggas honom för tjänsteförseelse.
Disciplinpåföljd får inte i något fall åläggas en präst därför att han har
deltagit i en strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd.
18 § Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag.
Mer än en disciplinpåföljd får inte åläggas samtidigt.
Löneavdrag får göras för minst en och högst trettio dagar. Om storleken
av löneavdrag föreskriver regeringen.
19 § Om kollektivavtal innehåller någon bestämmelse som avviker från
18 § eller från regeringens föreskrifter om löneavdragets storlek, gäller i
stället den bestämmelsen för präster som är sysselsatta inom det område
som avtalet avser.
Avskedande
20 § Om en präst har begått brott som visar att han uppenbarligen är
olämplig att inneha sin anställning, får han avskedas.
21 § Om en präst genom någon annan gärning än brott har begått en grov
tjänsteförseelse som visar att han uppenbarligen är olämplig att inneha sin
anställning, får han avskedas i stället för att åläggas disciplinpåföljd.
En präst får också avskedas, om han har ålagts disciplinpåföljd och inom
två år därefter i anställning inom samma stift på nytt begår en tjänsteför-
seelse och därigenom visar sig uppenbarligen olämplig att inneha sin
anställning.
22 § En präst som har rätt till statligt reglerad pension men inte har
236
uppnått pensionsåldern får inte avskedas enligt 20 eller 21 §, om han har
begått brottet eller tjänsteförseelsen under inverkan av en sådan själslig
abnormitet som avses i 30 kap. 6 § brottsbalken och han lämpligen kan
förflyttas eller annars omplaceras till en annan prästtjänst som är förenad
med sådan pensionsrätt.
Med statligt reglerad pension förstås i denna paragraf pension som enligt
lag eller särskilda beslut av riksdagen fastställs under medverkan av reger-
ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
23 § Ett avskedande får inte grundas enbart på omständigheter som
domkapitlet har känt till mer än en månad före prövningen.
När frågan om avskedandet prövas av ansvarsnämnden för biskopar får
avskedandet inte grundas enbart på omständigheter som ansvarsnämnden
har känt till mer än två månader före prövningen.
Första och andra styckena gäller inte, när beslutet om avskedande begärs
av riksdagens ombudsmän eller justitiekanslern inom sex månader efter
det att omständigheten har inträffat.
Åtalsanmälan
24 § En präst som är skäligen misstänkt för att i tjänsteutövningen ha
begått brott enligt 20 kap. 1— 3 §§ brottsbalken eller något annat brott
varigenom han har åsidosatt åligganden i tjänsteutövningen, skall anmälas
till åtal, om fängelse är föreskrivet för brottet eller om det finns anledning
anta att talan om enskilt anspråk kommer att föras.
25 § 1 fråga om allmänfarlig vårdslöshet som avses i 13 kap. 6 § första
stycket brottsbalken får regeringen medge undantag från anmälningsskyl-
digheten enligt 24 §.
Avstängning och läkarundersökning
26 § Inleds enligt detta kapitel ett förfarande som syftar till att avskeda
en präst, får han avstängas från arbetet.
Vidtas en åtgärd för att anställa åtal mot en präst, får han avstängas från
arbetet, om gärningen i fråga kan antas medföra uppsägning eller avske-
dande.
En avstängning enligt första eller andra stycket gäller längst till dess att
anställningen upphör.
27 § En präst som inte fullgör sina arbetsuppgifter tillfredsställande får
avstängas från arbetet, om den bristande tjänstdugligheten beror på sjuk-
dom eller därmed liknande förhållande.
Saknas tillräcklig utredning om att den bristande tjänstdugligheten beror
på sjukdom eller liknande förhållande men framstår detta ändå som
sannolikt, får prästen åläggas att låta sig undersökas av läkare som anvisas
honom.
Följer prästen inte åläggandet får han avstängas från arbetet.
28 § Upphör grunden för avstängning enligt 26 eller 27 §, skall avstäng-
ningen omedelbart hävas.
29 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av 26 och 27 §§ meddelas av
regeringen.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
237
Handläggningen av frågor som avses i 17—28 §§
30 § Föreskrifterna i 14 kap. lagen (1976:600) om offentlig anställning
skall tillämpas vid handläggningen av frågor enligt 17 — 28 §§.
31 § Föreskrifterna i 11 —14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet skall inte tillämpas i fråga om beslut som meddelas med stöd av
17-28 §§.
Prop.1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Beslutande myndigheter m.m.
32 § För den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop
prövas frågor om anställningens upphörande enligt 5 —8 §§ av regeringen.
För den som innehar en prästtjänst prövas frågor om anställnings
upphörande enligt 2 och 5 —8 §§ av domkapitlet i det stift där prästen har
sin anställning.
33 § För den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop
prövas frågor om avgångsskyldighet enligt 4 §, disciplinansvar, avske-
dande, åtalsanmälan, avstängning och läkarundersökning av Ansvars-
nämnden för biskopar.
För den som innehar en prästtjänst prövas frågor som avses i första
stycket av domkapitlet i det stift där prästen har sin anställning.
34 § Bestämmelser om rätt for riksdagens ombudsmän och för justitie-
kanslern att göra anmälan i ärenden om disciplinansvar, avskedande eller
avstängning och om handläggning av sådana ärenden finns i 6 § lagen
(1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän och i 6§ lagen
(1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn.
Ansvarsnämnden för biskopar
35 § Ansvarsnämnden för biskopar består av fem ledamöter.
Ledamöterna skall vara medlemmar av Svenska kyrkan. Ordföranden
skall vara eller ha varit ordinarie domare. Av de övriga ledamöterna skall
en vara biskop. De återstående tre ledamöterna skall vara lekmän som är
förtrogna med det kyrkliga församlingslivet.
Närmare föreskrifter om nämndens sammansättning och verksamhet
meddelas av regeringen.
Överprövning
36 § Den som är missnöjd med en myndighets beslut enligt detta kapitel
får väcka talan hos tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmel-
serna i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
37 § Den som vill söka ändring i ett beslut skall väcka talan inom fyra
veckor från den dag då han fick del av beslutet, om beslutet rör
1. anställnings upphörande enligt 4 —7 §§,
2. disciplinansvar enligt 17 §,
3. avskedande enligt 20 eller 21 §, eller
4. läkarundersökning enligt 27 § andra stycket.
Väcks inte talan inom den föreskrivna tiden, är rätten till talan förlorad.
238
38 § Föreskrifter om rätt för riksdagens ombudsmän och för justitie-
kanslern att söka ändring i beslut om disciplinansvar, avskedande eller
avstängning finns i 7 § lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens
ombudsmän och i 7 § lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn.
Talan skall väckas inom fyra veckor från det att beslutet har meddelats.
39 § Föreskrifterna om skadestånd i 38, 41 och 42 §§ lagen (1982:80) om
anställningsskydd skall tillämpas, om en myndighet i ärenden om uppsäg-
ning, disciplinansvar, avskedande, avstängning eller läkarundersökning
bryter mot någon av följande föreskrifter:
1. 30 §, såvitt gäller tillämpningen av 14 kap. 1 eller 3 —9§ lagen
(1976:600) om offentlig anställning,
2. 32 eller 33 §,
3. föreskrifter enligt 29 § om handläggning av ärenden om avstängning
eller läkarundersökning.
I fråga om avvikelser i kollektivavtal från vad som sägs i 41 § lagen om
anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Verkställighet av beslut
40 § Beslut om anställnings upphörande enligt 6 och 7 §§, om löneavdrag
som disciplinpåföljd enligt 17 § eller om avskedande enligt 20 — 22 §§ får
inte verkställas förrän beslutet har prövats slutligt efter talan som avses i
37 § eller förrän rätten till sådan talan har förlorats.
Detsamma gäller beslut om avgångsskyldighet enligt 5 § om något annat
inte följer av 41 §.
41 § Beslut om avstängning enligt 26 och 27 §§ gäller omedelbart. I tvist
om avstängningen får domstolen dock för tiden intill dess lagakraftägande
dom eller beslut föreligger bestämma att avstängningen tills vidare inte
skall gälla.
36 kap. Tystnadsplikt
1 § Den som i Svenska kyrkans ordning har vigts till det kyrkliga ämbetet
som präst har tystnadsplikt i fråga om uppgifter som han eller hon har
erfarit under bikt eller själavårdande samtal.
2 § Föreskrifter om sekretess inom Svenska kyrkans församlingsvår-
dande verksamhet finns i sekretesslagen (1980:100).
37 kap. Den kyrkomusikaliska verksamheten
Inledande föreskrifter
1 § Detta kapitel innehåller föreskrifter om den kyrkomusikaliska verk-
samheten i Svenska kyrkans församlingar. Föreskrifterna skall dock inte
tillämpas på Hovförsamlingen.
239
2 § I detta kapitel avses med
kyrkomusikalisk verksamhet: musikverksamheten hos Svenska kyrkans
församlingar,
kyrkomusiker: den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor
eller organist.
Prop.1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Pastoratets ansvar
3 § Pastoratet skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.
4 § I den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl.a.
1. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den
ordning som gäller för Svenska kyrkan,
2. främjande av kyrkosången,
3. fri musikundervisning med inriktning på Svenska kyrkans musikverk-
samhet, samt
4. vård av de orglar som finns hos församlingarna.
5 § För sådan verksamhet som anges i 4 § skall pastoratet förordna en
eller flera kyrkomusiker.
Domkapitlet får dock, när det finns särskilda skäl, medge att pastoratet
förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss
gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.
Tjänsteorganisation
6 § Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist
eller som kantor.
7 § I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist, om inte
domkapitlet medger något annat.
Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket, om de kyrko-
musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av
organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Dom-
kapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid.
8 § I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en
tjänst som domkyrkoorganist.
Behörighet
9 § Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt
högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen eller motsvarande examen i Dan-
mark, Finland, Island eller Norge.
10 § Behörig att anställas på en tjänst som kantor är den som
1. har avlagt kantorsexamen,
2. har avlagt högskoleexamen på musiklärarlinjen med kyrkomusikaliskt
tillval, eller
3. är behörig att anställas som organist.
Med examen som avses i första stycket 1 eller 2 jämställs motsvarande
examen i Danmark, Finland, Island eller Norge.
240
11 § Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i
9 och 10 §§ behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor, om
han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som
jämställd med den som uppfyller dessa villkor.
Tjänstetillsättningar
12 § Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av
kyrkorådet och i ett flerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som
anges i 33 kap. 5 §.
13 § Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva
vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska
skicklighet.
Reglemente
14 § Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall fastställa ett reg-
lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.
Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 4 § skall
tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera, skall reglementet ange hur
uppgifterna är fördelade mellan dem.
15 § Innan reglementet fastställs, skall yttrande inhämtas från försam-
lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall
särskilt framgå om förslaget till reglemente står i överensstämmelse med
vad som har bestämts om gudstjänster i församlingarna.
Orgelvård
16 § Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall
till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan
avhjälpa.
17 § Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad
enligt 5 § att använda en orgel, skall yttrande inhämtas från den som enligt
reglementet har att svara för vården av orgeln.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Fyllnadstjänstgöring
18 § Den som innehar en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra
fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer
av anställningsavtalet.
Musiksakkunniga
19 § Vid handläggningen av ärenden enligt detta kapitel får domkapitlet
biträdas av en eller flera musiksakkunniga.
Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten
eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist.
Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter ytt-
rande av domkapitlet.
241
16 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
Överklagande
20 § Domkapitlets beslut enligt detta kapitel får överklagas hos reger-
ingen.
Domkapitlets beslut enligt 5 § andra stycket och 7 § andra stycket får
överklagas bara av pastoratet.
21 § Kyrkorådets, tillsättningsnämndens eller stiftsstyrelsens beslut en-
ligt detta kapitel får överklagas enligt föreskrifterna i 22 kap. om kommu-
nalbesvär.
38 kap. Församlingskyrkor
Församlingskyrkor
1 § För varje församling skall det finnas minst en församlingskyrka.
2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be-
sluta
1. vilken eller vilka kyrkor som skall vara församlingskyrka,
2. att en församling får ha församlingskyrka tillsammans med en annan
församling, och
3. att en kyrka inte längre skall vara församlingskyrka.
3 § Stiftens domkyrkor skall vara församlingskyrkor för domkyrkoför-
samlingen i respektive stift.
39 kap. Domkyrkor
Domkyrkor
1 § I varje stift skall det finnas en domkyrka.
Förvaltningen av vissa domkyrkor
2 § Domkyrkorna i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och
Växjö stift skall förvaltas av domkapitlet i respektive stift. Domkapitlet
skall också svara för den ekonomiska förvaltningen samt förvalta domkyr-
kans inventarier och övriga lösa egendom.
Domkyrkan i Lunds stift och dess inventarier samt domkyrkans övriga
egendom skall förvaltas av Domkyrkorådet i Lund.
Föreskrifter om förvaltningen av domkyrkas fastigheter finns i 41 kap.
3 § Närmare föreskrifter om förvaltningen av de domkyrkor som anges i
2 § meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-
mer.
Domkyrkorådet i Lund
Uppgifter
4 § Domkyrkorådet i Lund skall fullgöra de uppgifter som enligt denna
lag eller någon annan författning ankommer på rådet.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
242
Ledamöter och ersättare
5 § Domkyrkorådet i Lund består av följande ledamöter:
1. biskopen som ordförande,
2. domprosten,
3. en lekman vald av kyrkorådet i domkyrkoförsamlingen,
4. två ledamöter valda av stiftsfullmäktige.
För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De utses
på samma sätt som ledamöterna.
Om de ersättare som utses av stiftsfullmäktige inte väljs proportionellt,
skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänst-
göra.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
40 kap. Upplåtelse av kyrka
Hur en kyrka får upplåtas
1 § Ärkebiskopen, stiftsbiskopen eller den biskop som fullgör stiftsbisko-
pens uppgifter får för biskopliga ämbetshandlingar använda domkyrkan
och andra kyrkor i stiftet som är invigda för Svenska kyrkans gudstjänst.
2 § Präster som tjänstgör i ett pastorat får använda församlingskyrkor
och andra kyrkor som är invigda för Svenska kyrkans gudstjänst och som
vårdas av församlingen eller en kyrklig samfällighet, för
1. församlingens gudstjänster, och
2. kyrkliga handlingar som avser någon som tillhör församlingen.
3 § Församlingskyrkor och andra kyrkor som är invigda för Svenska
kyrkans gudstjänst och som vårdas av en församling eller en kyrklig
samfällighet får upplåtas för andra ändamål än som avses i 1 eller 2 § bara
om det kan antas att kyrkorummet och dess inventarier kommer att
behandlas med pietet och aktsamhet. De får inte upplåtas för ändamål som
kränker kyrkorummets helgd. En upplåtelse får inte heller ske så att den
hindrar församlingens gudstjänstliv eller kyrkliga verksamhet i övrigt.
Upplåtelse av kyrka för kyrkliga handlingar i andra fall än som avses i 2 §
2 får vägras bara om upplåtelsen skulle strida mot föreskrifterna i första
stycket.
Vem som beslutar om upplåtelse av kyrka
4 § Frågor om upplåtelse av kyrka för andra ändamål än som avses i 1
och 2 §§ prövas av församlingens kyrkoråd.
5 § Innan kyrkorådet beslutar om upplåtelse av kyrkan skall kyrkoher-
den, om denne är förhindrad att delta i beslutet, såvitt möjligt ges tillfälle
att yttra sig.
Om upplåtelsen gäller en domkyrka som avses i 39 kap. 2 § skall också
den som förvaltar domkyrkan ges tillfälle att yttra sig.
6 § Kyrkorådet får uppdra åt kyrkoherden eller åt en särskild avdelning,
bestående av kyrkoherden och andra ledamöter eller ersättare i kyrkorådet,
att på rådets vägnar besluta i ärenden om upplåtelse av kyrka.
7 § I en annexförsamling där kyrkoherden har förordnat en annan präst
243
att vara ledamot i kyrkorådet, skall vad som sägs i 5 och 6 §§ om kyrkoher-
den gälla den prästen.
8 § Kyrkorådets beslut om upplåtelse av kyrka skall gälla omedelbart.
Överklagande
9 § Kyrkorådets beslut enligt detta kapitel får överklagas hos dom-
kapitlet.
Utöver vad som följer av förvaltningslagen (1986:223) får kyrkorådets
beslut överklagas också av en ledamot i kyrkorådet.
Domkapitlets beslut får inte överklagas.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
41 kap. Förvaltningen av kyrklig jord
Definitioner m.m.
1 § Kyrklig jord är sådan fast egendom eller tomträtt
1. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminis-
ter i visst pastorat (lönebo ställe),
2. där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister
(prästgård),
3. vars avkastning är avsedd för en församlingskyrkas behov (försam-
lingskyrkas fastighet),
4. som förvärvats för medel ur prästlönefonder från flera pastorat och
vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister i
dessa pastorat (prästlönefondsfastighet),
5. vars avkastning tillförs kyrkofonden (kyrkofondsfastighet),
6. vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov (domkyrkas
fastighet), eller
7. där tjänstebostad är anvisad åt en biskop (biskopsgård).
Om tjänstebostad inte längre är anvisad på en prästgård blir denna
löneboställe.
2 § Vid tillämpningen av 27 och 29 §§ skall också sådan fast egendom på
vilken en församlingskyrka eller domkyrka av stiftelsekaraktär är uppförd
anses som församlingskyrkas fastighet respektive domkyrkas fastighet.
3 § Föreskrifter i lag eller annan författning om fast egendom eller
tomträtt som tillhör staten tillämpas inte på kyrklig jord.
4 § Vad som enligt lag eller annan författning åligger fastighetsägare skall
fullgöras av den som förvaltar den kyrkliga jorden.
Den som förvaltar den kyrkliga jorden företräder denna, om något annat
inte sägs i denna lag.
Förvaltningen
Vem som förvaltar den kyrkliga jorden
5 § Pastoratet skall förvalta löneboställen och församlingskyrkors fastig-
heter, med undantag av tillhörande skog, samt prästgårdar.
6 § Församlingen skall förvalta skogen på församlingskyrkas fastigheter.
244
7 § Egendomsnämnden skall förvalta prästlönefondsfastigheter, dom-
kyrkas fastigheter och biskopsgården samt skogen på löneboställen.
Lunds domkyrkas fastigheter skall dock förvaltas av Domkyrkorådet i
Lund enligt föreskrifter som regeringen meddelar.
8 § Kammarkollegiet skall förvalta kyrkofondsfastigheter.
Egendomsnämnden skall dock förvalta en kyrkofondsfastighet, om kam-
markollegiet beslutar att överlämna förvaltningen av fastigheten åt nämn-
den.
Kammarkollegiet kan också överlämna förvaltningen av en kyrkofonds-
fastighet åt någon annan förvaltare.
Förvaltning på något annat sätt
9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får efter
ansökan av den som förvaltar den kyrkliga jorden besluta att denna skall
förvaltas på något annat sätt.
Hur den kyrkliga jorden skall förvaltas
10 § Vid förvaltningen av den kyrkliga jorden skall naturvårdens och
kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning.
11 § Förvaltningen av annan kyrklig jord än prästgårdar och biskopsgår-
dar skall inriktas på att egendomens avkastningsförmåga tas tillvara på
ekonomiskt bästa sätt.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Prästgårdar
12 § Egendomsnämnden får meddela föreskrifter för vården och an-
vändningen av prästgårdar som utgör särpräglade miljöer.
Detsamma gäller sådana byggnader på prästgårdar som har ett särskilt
värde som exempel på en viss tids byggnadsskick.
13 § Vad som sägs om prästgård i 12 § skall också gälla vid förvaltningen
av ett löneboställe, som tidigare har varit prästgård.
14 § Har ett pastorat enligt 34 kap. 4 § anvisat kyrkoherden eller en
komminister tjänstebostad på en prästgård, skall pastoratet anordna präst-
gården.
15 § Pastoratet skall underhålla prästgården och vid behov bygga nya
hus på den.
Pastoratet svarar för prästgårdens skötsel, om detta inte enligt föreskrif-
ter som regeringen meddelar eller enligt avtal skall ankomma på innehava-
ren av tjänstebostaden.
Biskopsgårdar
16 § Egendomsnämnden skall svara för underhåll, skötsel och uppvärm-
ning av biskopsgården, om detta inte enligt avtal skall ankomma på någon
annan.
Behöver husen på biskopsgården byggas om eller en ny biskopsgård
245
byggas, skall egendomsnämnden föreslå det hos regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer.
För biskopsgården i Lunds stift gäller dock de föreskrifter som rege-
ringen meddelar.
17 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om hur egendomsnämndens åligganden i
fråga om biskopsgården enligt 16 § skall utföras.
Rationaliseringar på löneboställes jordbruk m.m.
18 § Ett pastorat får bara efter medgivande av egendomsnämnden företa
en mera omfattande värdebeständig rationalisering med avseende på ett
löneboställes jordbruk. Detsamma gäller i fråga om nybyggnad eller vä-
sentlig ombyggnad av hus på ett löneboställes jordbruk.
Innan egendomsnämnden avgör en fråga om sådant medgivande, skall
nämnden inhämta yttrande från länsstyrelsen. Om det behövs skall nämn-
den också bereda kommunen där egendomen finns tillfälle att yttra sig.
Jordbruksarrende
19 § När ett löneboställe eller en församlingskyrkas fastighet skall upp-
låtas på jordbruksarrende, skall egendomsnämnden bestämma villkoren
för upplåtelsen.
När en arrendenämnd eller en domstol handlägger frågor om sådana
villkor företräds den kyrkliga jorden av egendomsnämnden.
Rätt till jakt
20 § Rätt till jakt på kyrklig jord upplåts av den som förvaltar egendo-
men, om inte något annat följer 21 §.
21 § Egendomsnämnden upplåter rätt till jakt på ett löneboställe.
Pastoratet får med egendomsnämndens medgivande upplåta rätt till jakt
i fråga om sådan mark som inte är skogsmark och som ligger avskilt i
förhållande till skogen. Sådant medgivande får inte lämnas om det med
hänsyn till jaktvården finns skäl för gemensam upplåtelse.
Rätt till fiske
22 § Rätt till fiske i vatten som hör till kyrklig jord upplåts av den som
förvaltar egendomen.
Pastoratet upplåter dock rätt till fiske i vatten som hör till ett lönebo-
ställe eller en församlingskyrkas fastighet.
Vissa andra rättigheter m.m.
23 § Egendomsnämnden skall företräda kyrklig jord med undantag för
kyrkofondsfastigheter och Lunds domkyrkas fastigheter i ärenden om
upplåtelse av följande rättigheter:
1. nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt behov,
bostadsbebyggelse, industri eller något annat liknande ändamål,
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
246
2. tomträtt,
3. rätt till annan naturtillgång,
4. servitut.
Detsamma gäller ärenden som rör ledningsrätt eller vägrätt samt, om
regeringen inte föreskriver att en annan myndighet skall företräda den
kyrkliga jorden, ärenden som rör byggnadsminnen, naturvårdsområden,
naturreservat, naturminnen eller bestämmelser till skydd för djurlivet.
Dispositionsändringar
24 § Andra dispositionsändringar än sådana som avses i 23 § skall prö-
vas av egendomsnämnden i fråga om löneboställe och av den som förvaltar
egendomen i fråga om annan kyrklig jord.
Om dispositionsändringen föranleds av att ett självständigt jordbruk
inte längre är bärkraftigt, skall frågan dock alltid prövas av egendoms-
nämnden. Detsamma gäller om ändringen kan leda till att ett sådant
jordbruk inte kan bestå.
Fördelning av vinst eller förlust
25 § Egendomsnämnden skall fördela den vinst eller förlust som upp-
kommer vid förvaltningen av prästlönefondsfastigheter på pastoraten i
förhållande till deras andelar i fastigheterna.
Detsamma gäller för vinst eller förlust vid förvaltningen av skogen på
löneboställena.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om hur andelarna skall beräknas.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Tillsynen över förvaltningen
26 § Egendomsnämnden skall ha tillsyn över sådan förvaltning av kyrk-
lig jord som pastoraten och församlingarna enligt 5 och 6 §§ har hand om.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock i
enskilda fall besluta att sådan egendom inte skall stå under nämndens
tillsyn.
Försäljning eller byte av kyrklig jord
27 § Försäljning eller byte av kyrklig jord får ske
1. för att tillgodose bostadsbehovet i orten,
2. för att bilda lämpliga enheter för jordbruk eller skogsbruk,
3. för att främja något annat syfte liknande det som avses i 1 eller 2,
4. för att tillgodose ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen
(1972:719), eller
5. när jorden på grund av särskilda omständigheter inte lämpligen bör
behållas för sitt ändamål.
Kyrklig jord får bara överlåtas om det kan ske utan olägenhet för det
allmänna och om det sker mot ersättning. Om något annat inte föreskrivs
särskilt, skall ersättningen motsvara fastighetens marknadsvärde.
Om det finns särskilda skäl, får sådan överlåtelse av kyrklig jord ske som
medför att denna blir kyrklig jord av annat slag.
28 § Frågor enligt 27 § skall prövas av Kammarkollegiet, egendoms-
247
nämnden eller Domkyrkorådet i Lund enligt föreskrifter som regeringen
meddelar.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Om prästlönefonder m.m.
Skyldigheten att fondera
29 § Ersättning för kyrklig jord på grund av försäljning, expropriation,
upplåtelse av naturtillgång eller liknande skall fonderas.
Avkastningen skall användas för samma ändamål som jorden har varit
avsedd for.
Ersättning som härrör från ett löneboställe eller en prästlönefondsfastig-
het skall dock användas till betalning av sådant lån ur kyrkofonden som
har upptagits för lönebostället eller prästlönefondsfastigheten.
30 § Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten
att fondera medel.
Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av
Kammarkollegiet eller egendomsnämnden.
Prästlönefonder
31 § Ersättning som skall fonderas enligt 29 § och som kommer från ett
löneboställe eller en prästgård skall utgöra prästlönefond för pastoratet.
En annan fond vars avkastning är avsedd för avlöning åt en kyrkoherde
eller komminister utgör också prästlönefond.
Prästlönefonderna skall förvaltas av pastoraten.
Prästlönejordsfonder
32 § Av medel ur prästlönefonder från flera pastorat får en prästlöne-
jordsfond bildas för inköp av prästlönefondsfastigheter.
Prästlönejordsfonderna skall förvaltas av egendomsnämnderna.
33 § Ersättning som skall fonderas enligt 29 § och som kommer från en
prästlönefondsfastighet får behållas i en prästlönejordsfond i stiftet och
användas till köp av fast egendom, om det kan antas att köp kan komma till
stånd inom en nära framtid. Föreskrifter om sådant köp finns i 38 §.
I andra fall skall sådan ersättning tillföras pastoratens prästlönefonder i
förhållande till pastoratens andelar i fastigheten.
Församlingskyrkors och domkyrkors fastighetsfonder
34 § Ersättning som skall fonderas enligt 29 § och som kommer från en
församlingskyrkas eller en domkyrkas fastighet skall utgöra fastighetsfond
för församlingskyrkan respektive domkyrkan.
Ersättning som skall fonderas enligt 29 § och som kommer från biskops-
gården i Lunds stift skall tillföras fastighetsfonden för Lunds domkyrka.
35 § Församlingskyrkas fastighetsfond förvaltas av pastoratet.
Domkyrkas fastighetsfond förvaltas av den som förvaltar domkyrkan.
248
Kyrkofonden
36 § Ersättning som avses i 29 § och som kommer från en kyrkofondsfas-
tighet eller från någon annan biskopsgård än biskopsgårdarna i Lunds och
Visby stift skall tillföras kyrkofonden.
Föreskrifter om kyrkofondens förvaltning finns i 42 kap.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Allmänna föreskrifter om förvaltningen av fonder
37 § Prästlönefonder och församlingskyrkors eller domkyrkors fastig-
hetsfonder skall göras räntebärande på samma sätt som föreskrivs om
omyndigs medel.
Regeringen får meddela föreskrifter om att fondernas tillgångar får
användas på något annat sätt.
Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av
Kammarkollegiet eller egendomsnämnden.
Köp av fast egendom eller tomträtt
38 § Kammarkollegiet eller egendomsnämnden skall enligt föreskrifter
som regeringen meddelar pröva frågor om köp av fast egendom eller
tomträtt för medel ur en prästlönefond, prästlönejordsfond eller försam-
lingskyrkas fastighetsfond samt frågor om ur vilka prästlönefonder medel
skall tillskjutas till en prästlönejordsfond.
Överklagande m.m.
39 § Pastoratets, egendomsnämndens och Domkyrkorådets i Lund be-
slut enligt detta kapitel får överklagas hos Kammarkollegiet.
Egendomsnämndens beslut enligt 19 § får bara överklagas av den som
förvaltar egendomen.
40 § Kammarkollegiet får överlämna ett ärende till regeringens avgö-
rande, om kollegiet anser att särskilda skäl motiverar det. Kammarkolle-
giet skall då bifoga ett eget yttrande i ärendet.
41 § Kammarkollegiets beslut i en fråga som har överklagats dit får inte
överklagas.
I övrigt får Kammarkollegiets beslut med undantag av beslut enligt 8 §
överklagas hos regeringen.
42 kap. Kyrkofonden
Inledande föreskrifter
1 § Genom kyrkofonden skall kostnader för Svenska kyrkans verksam-
het fördelas enligt föreskrifterna i detta kapitel.
2 § Vad som i detta kapitel sägs om pastorat skall också tillämpas på
pastoratssamfälligheter och flerpastoratssamfälligheter.
Föreskrifterna i detta kapitel skall dock inte tillämpas på Hovförsam-
lingen.
249
3 § I detta kapitel avses med
bidragsår: det år under vilket bidrag betalas ut enligt 17 — 22 §§,
skatteunderlag: antalet skattekronor enligt skattemyndighets beslut om
taxering till kommunal inkomstskatt enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen
(1990:324) året före bidragsåret,
skattekraft: skatteunderlaget per folkbokförd invånare vid ingången av
året före bidragsåret,
medelskattekraft: skatteunderlaget för hela landet per folkbokförd invå-
nare vid ingången av året före bidragsåret.
Statistiska centralbyrån fastställer medelskattekraften senast den 31
december året före bidragsåret.
Kyrkofondens styrelse och förvaltning
4 § För kyrkofonden skall det finnas en styrelse. Denna skall bestå av en
ordförande och sex andra ledamöter.
5 § Ordföranden och tre av de övriga ledamöterna i kyrkofondens sty-
relse utses för tre år av regeringen.
Tre ledamöter utses av kyrkomötet. Dessa ledamöter skall väljas vid
kyrkomötets första sammanträde under sin valperiod och gäller till dess att
kyrkomötet förrättar nytt val under sin nästa valperiod.
6 § För ledamöterna i kyrkofondens styrelse skall det finnas lika många
ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna.
Om de ersättare som kyrkomötet utser inte väljs proportionellt, skall det
vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
7 § Närmare föreskrifter om förvaltningen av kyrkofonden meddelas av
regeringen.
Hur kyrkofonden tillförs medel
8 § Till kyrkofonden betalas
1. allmän och särskild kyrkoavgift enligt 13 — 16 §§,
2. statsbidrag som beviljas för ändamålet.
Till kyrkofonden skall också föras avkastning och ersättning från fon-
dens tillgångar och från andra kapitaltillgångar enligt regeringens bestäm-
mande.
9 § Om det behövs, får kyrkofonden ta upp lån i den omfattning som
regeringen bestämmer.
Hur kyrkofondens medel används
Betalning av bidrag och kostnader för kyrkliga ändamål
10 § Ur kyrkofonden betalas
1. allmänt och extra utjämningsbidrag enligt 17 — 20 §§,
2. stiftsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag enligt 21 och 22 §§,
3. kostnader för avlöningsförmåner till biskopar och den biträdande
biskopen i Uppsala stift,
4. kostnader för pensionsförmåner till präster eller efterlevande till
präster enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal, samt
Prop.1991/92:85
Propositionens
lagförslag
250
5. kostnader för försäkringsförmåner som enligt statlig grupplivförsäk-
ring utgår för präster.
11 § Enligt regeringens bestämmande betalas ur kyrkofonden också
1. kostnader för kyrkomötet och dess myndigheter,
2. kostnader för arvoden och annan ersättning till ledamöter och ersät-
tare i domkapitlen,
3. förvaltningskostnader för ärkebiskopsämbetet och departement eller
myndigheter där kyrkliga frågor handläggs,
4. kostnader för verksamhet som bedrivs av Svenska kyrkans stiftelse för
rikskyrklig verksamhet,
5. kostnader för kyrkofondsstyrelsens kansli och kyrkofondens förvalt-
ning i övrigt,
6. andra kostnader för kyrkliga ändamål.
Lån ur kyrkofonden
12 § Ur kyrkofonden får lån lämnas för
1. åtgärder som syftar till att rationalisera driften av löneboställen eller
prästlönefondsfastigheter,
2. förvärv av jordbruksfastighet som löneboställe eller prästlönefond sfas-
tighet, om förvärvet syftar till en rationalisering av det kyrkliga jordinne-
havet i stiftet,
3. kostnader till följd av fastighetsbildningsförrättning eller företag en-
ligt lagen (1939:608) om enskilda vägar, anläggningslagen (1973:1149)
eller vattenlagen (1983:291) som ett löneboställe eller en prästlönefonds-
fastighet skall belastas med.
Närmare föreskrifter om lån ur kyrkofonden meddelas av regeringen.
Kyrkoavgifter
Allmän kyrkoavgift
13 § Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till kyrkofonden.
Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är 16 öre per skattekrona.
Vid beräkningen av den allmänna kyrkoavgiften skall det antal skatte-
kronor som hänför sig till personer som inte är medlemmar av Svenska
kyrkan minskas med 70 procent.
Särskild kyrkoavgift
14 § Sådana pastorat som har lönetillgångar skall varje år också betala
särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. Pastoratens lönetillgångar är lönebo-
ställen och prästlönefonder samt andelar i prästlönejordsfonder och präst-
lönefondsfastigheter.
15 § Särskild kyrkoavgift beräknas
1. för egendom som taxeras enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
till två procent av taxeringsvärdet,
2. för aktier och andelar i värdepappersfonder enligt lagen (1990:1114)
om värdepappersfonder till två procent av marknadsvärdet,
3. för obligationer, förlagsbevis och konvertibla skuldebrev till åtta
procent av marknadsvärdet,
4. för bankmedel och andra fordringar till åtta procent av det nominella
värdet.
Prop.1991/92:85
Propositionens
lagförslag
251
Till den del taxeringsvärdet enligt första stycket 1 består av skogsbruk-
svärde skall i stället för vad som där sägs gälla att avgiften skall beräknas till
sex procent av skogsbruksvärdet.
För lönetillgångar som utgörs av andel i fast egendom skall avgiften
beräknas i proportion till andelstalet.
16 § Underlaget för den särskilda kyrkoavgiften bestäms med hänsyn till
förhållandena den 31 december året före det år som närmast föregår
bidragsåret.
Utjämningsbidrag
Allmänt utjämningsbidrag
17 § Pastoraten och stiftssamfälligheterna får varje år ett allmänt utjäm-
ningsbidrag, om skatteunderlaget understiger det skatteunderlag som mot-
svarar den garanterade skattekraften enligt 19 §. Bidraget lämnas med ett
belopp som motsvarar produkten av det enligt 18 § beräknade tillskottet av
skatteunderlag och skattesatsen for bidragsåret.
18 § Tillskottet av skatteunderlag utgör skillnaden mellan det skatteun-
derlag som motsvarar den garanterade skattekraften enligt 19 § och skat-
teunderlaget.
För kyrkliga samfälligheter skall tillskottet av skatteunderlag utgöra
summan av de tillskott som enligt första stycket lämnas eller skulle ha
lämnats till de pastorat som ingår i samfälligheten.
Tillskottet av skatteunderlag avrundas till närmast hela tusental skatte-
kronor, varvid 500 skattekronor avrundas uppåt.
19 § För pastoraten och stiftssamfälligheterna gäller som garanti föl-
jande skattekraft i procent av medelskattekraften.
Pastoraten och stiftssamfälligheterna
Garanterad
skattekraft
Stockholms län
Uppsala län
Södermanlands län
Östergötlands län
Jönköpings län
Kronobergs län
Kalmar län utom Mörbylånga och Borgholms kommuner
Mörbylånga och Borgholms kommuner
Gotlands län
Blekinge län
Kristianstads län
98
95
95
95
95
95
95
98
104
95
95
Malmöhus län 95
Hallands län 95
Göteborgs och Bohus län 95
Älvsborgs län 95
Skaraborgs län 95
Värmlands län 95
Örebro län 95
Västmanlands län 95
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
252
|
Pastoraten och stiftssamfälligheterna |
Garanterad |
Prop. 1991/92:85 Propositionens |
|
Kopparbergs län |
98 |
lagförslag |
|
Gävleborgs län |
98 | |
|
Västernorrlands län |
101 | |
|
Jämtlands län |
104 | |
|
Västerbottens län utom Dorotea, Sorsele, Storumans, | ||
|
Vilhelmina och Åsele kommuner |
107 | |
|
Dorotea. Sorsele, Storumans, Vilhelmina och Åsele | ||
|
kommuner |
110 | |
|
Norrbottens län: | ||
|
Bodens, Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och | ||
|
Älvsbyns kommuner |
107 | |
|
Arvidsjaurs kommun |
110 | |
|
Arjeplogs kommun |
113 | |
|
Gällivare, Jokkmokks, Kiruna, Pajala, Överkalix | ||
|
och Övertorneå kommuner |
116 |
Extra utjämningsbidrag
20 § Kyrkofondens styrelse får bevilja pastorat och stiftssamfälligheter
extra utjämningsbidrag enligt föreskrifter som regeringen meddelar.
Övriga bidrag
Stiftsbidrag
21 § Kyrkofondens styrelse får enligt föreskrifter som regeringen medde-
lar bevilja stiftssamfälligheter bidrag ur kyrkofonden för betalning av
följande kostnader:
1. domkapitlets, stiftsstyrelsens och egendomsnämndens förvaltnings-
kostnader,
2. lönekostnader för sekreterare till biskopen eller, i Uppsala stift, den
biträdande biskopen,
3. lönekostnader för stiftsadjunkter, kontraktsadjunkter, pastorsadjunk-
ter, garnisonspastorn i Boden och kyrkoherdar för samer,
4. arvoden till kontraktsprostar samt till praktikanter och handledare för
dessa,
5. kostnader i samband med möte med stiftets präster,
6. kostnader för särskilda bidrag (strukturbidrag) som stiftsstyrelsen
skall fördela mellan pastoraten för särskilda behov.
Kyrkobyggnadsbidrag
22 § Kyrkofondens styrelse får bevilja ett pastorat bidrag till kostnads-
krävande underhåll och restaurering av en kyrka enligt föreskrifter som
regeringen meddelar.
Övriga föreskrifter
Fördelning av bidragsbelopp vid indelningsändring
23 § När ett beviljat bidrag behöver delas upp på flera mottagare till följd
av en indelningsändring, skall kyrkofondens styrelse besluta om bidragets
fördelning.
253
Inskränkning av utjämningsbidrag
24 § Kyrkofondens styrelse får bestämma att ett beviljat utjämningsbi-
drag skall sättas ner eller inte längre lämnas, om utbetalningen av bidraget
kan leda till en sänkning av ett pastorats utdebitering av församlingsskatt
under en nivå som fastställs av regeringen.
Nivån får inte överstiga medelutdebiteringen av församlingsskatt i lan-
det med mer än 20 öre.
Hur tillskott av skatteunderlag samt allmän och särskild kyrkoavgift
fastställs
25 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje pastorat tillskottet av
skatteunderlag samt vad som skall utgå i allmän och särskild kyrkoavgift.
Styrelsen skall meddela pastoraten dessa uppgifter senast den 25 januari
bidragsåret.
26 § Till ledning för det kyrkokommunala budgetarbetet skall kyrkofon-
dens styrelse senast den 10 september året före bidragsåret meddela pasto-
raten och stiftssamfälligheterna preliminära uppgifter om tillskott av skat-
teunderlag, stiftsbidrag samt belopp för allmän och särskild kyrkoavgift.
27 § Stiftsstyrelsen skall meddela berörda pastorat preliminära uppgifter
om strukturbidraget senast den 1 oktober året före bidragsåret.
Överklagande
28 § Beslut av kyrkofondens styrelse enligt detta kapitel får inte över-
klagas.
43 kap. Val till stiftsfullmäktige
Valmetod
1 § Ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige väljs av elektorer.
Valets organisation
Valkretsar
2 § För val av stiftsfullmäktige utgör varje kontrakt en valkrets, om inte
något annat beslutas av länsstyrelsen i det län inom vilket kontraktsprosten
har sin anställning som präst. För ett sådant beslut tillämpas föreskrifterna
i 24 kap. 2 § andra stycket.
Mandatfördelningen mellan valkretsarna
3 § I varje valkrets skall det väljas en ledamot och därutöver så många
ledamöter som belöper på valkretsen sedan det återstående antalet leda-
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
254
möter fördelats på valkretsarna i proportion till antalet röstberättigade
kyrkomedlemmar.
Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den
senast upprättade röstlängden.
4 § Den centrala valmyndigheten skall, före september månads utgång
det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum, fastställa det
antal ledamöter i stiftsfullmäktige som varje valkrets skall utse.
Överklagande av beslut om mandatfördelning
5 § Den centrala valmyndighetens beslut om mandatfördelning enligt 4 §
får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Valprövningsnämn-
dens beslut får inte överklagas.
Valdistrikt
6 § För val av elektorer utgör varje församling i valkretsen ett valdistrikt.
Val av elektorer och ersättare
Vilka organ som utser elektorer och ersättare
7 § Elektorer väljs för varje församling av kyrkofullmäktige eller av
kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda
kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.
Antalet elektorer m.m.
8 § I församlingar med högst 500 röstberättigade kyrkomedlemmar utses
en elektor.
I församlingar med mer än 500 men högst 2 000 röstberättigade kyrko-
medlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat tvåtusental röstberätti-
gade kyrkomedlemmar utöver 2 000 utses ytterligare en elektor.
Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den
senast upprättade röstlängden.
9 § För elektorerna skall lika många ersättare utses.
Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-
mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valbarhet m.m.
10 § I fråga om valbarhet till elektor eller ersättare för elektor, verkan av
att valbarheten upphör och rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas före-
skrifterna i 12 kap. 5 § första stycket, 8 och 9 §§ om ledamot och ersättare
i kyrkofullmäktige.
Den som har fyllt 18 år senast på dagen för elektorsvalet är dock valbar.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
255
Tidpunkt för valet
11 § Elektorer och deras ersättare skall utses före utgången av november
det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige har ägt rum.
Protokoll skall föras över val av elektorer. Protokollet skall skyndsamt
sändas till stiftsstyrelsen.
Överklagande av val av elektorer och ersättare
12 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får över-
klagas bara i samband med talan mot det beslut varigenom ledamöter och
ersättare i stiftsfullmäktige har utsetts.
Elektors rätt till ersättning
13 § En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och andra
utgifter som föranleds av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av försam-
lingen.
Val av ledamöter och ersättare
Valsammanträde m.m.
14 § För val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige skall stiftssty-
relsen utse en person i varje valkrets att vara valforrättare.
Efter framställning av valförrättaren skall stiftsstyrelsen kalla elekto-
rerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför denne.
Valsammanträdet skall hållas före utgången av december det år då val i
hela landet av kyrkofullmäktige har förrättats.
Förfarandet vid valet
15 § Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar.
Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-
mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
16 § Över förrättningen skall föras protokoll som skrivs under av valför-
rättaren.
Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Valet är
därmed avslutat.
Förvaring av valmaterial m.m.
17 § Protokollet, valsedlarna och annat valmaterial skall av valförrätta-
ren genast sändas in till stiftsstyrelsen, som skall förvara handlingarna på
ett betryggande sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.
Utfärdande av bevis för ledamot och ersättare
18 § För den som har blivit vald till ledamot eller ersättare skall stifts-
styrelsen genast utfärda ett bevis om detta. I beviset anges den valdes namn
samt för vilken tid och valkrets som ledamoten eller ersättaren har blivit
vald.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
256
Beviset skall sändas till den som har blivit vald och till stiftsfullmäktiges
ordförande.
Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.
Valperiodens längd m.m.
19 § Ledamöter och ersättare väljs för tre år, räknat från och med den 1
januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela
landet.
20 § Om en ledamot avgår under tjänstgöringstiden skall ordföranden
skyndsamt anmäla detta till stiftsstyrelsen.
Stiftsstyrelsen skall därefter till ny ledamot i den avgångnes ställe utse
den ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan ersättarna
bestämda ordningen.
Överklagande m.m.
21 § Beslut varigenom ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige har
utsetts får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd.
Rätt att överklaga har den som uppfyller villkoren för rösträtt vid
kyrkofullmäktigval och som enligt 24 kap. 4 § är valbar inom valkretsen.
Partier som har deltagit i valet får också överklaga beslutet.
Den som vill överklaga har rätt att hos stiftsstyrelsen genast få utdrag ur
protokoll eller andra handlingar över förrättningen.
22 § Skrivelsen med överklagandet enligt 21 § skall ges in till stiftsstyrel-
sen inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades.
Om skrivelsen har kommit in till riksdagens valprövningsnämnd inom
överklagandetiden men till stiftsstyrelsen först därefter, skall överklagan-
det ändå prövas.
Föreskrifterna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller
inte val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige.
Hur överklagandet kungörs och handläggs
23 § Stiftsstyrelsen skall snarast möjligt efter utgången av tiden för
överklagande som avses i 21 § samtidigt kungöra samtliga överklaganden
och sända skrivelserna till riksdagens valprövningsnämnd.
Kungörelsen skall införas i minst en ortstidning inom valkretsen.
I kungörelsen skall anges en viss kort tid inom vilken förklaring över
överklagandena skall ha kommit in till valprövningsnämnden.
24 § Stiftsstyrelsen skall skyndsamt yttra sig över överklagandena som
avses i 21 § till valprövningsnämnden.
25 § Föreskrifterna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om om-
prövning av beslut skall inte tillämpas i fråga om överklagande som avses i
21 §.
26 § I fråga om handläggningen och prövningen av överklaganden som
avses i 21 § skall 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620) tillämpas.
Prop.1991/92:85
Propositionens
lagförslag
257
17 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
När en ledamot och ersättare tillträder uppdraget
27 § Den som har valts till ledamot i stiftsfullmäktige får utöva sitt
uppdrag också om valet har överklagats.
Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart änd-
ringen har kungjorts.
Vad som i första och andra styckena har sagts om en ledamot gäller också
för en ersättare.
44 kap. Val till domkapitlet
Valet av prästledamoten och ersättare för denne
Rösträtt vid valet
1 § Rösträtt vid valet av prästledamoten i domkapitlet och ersättare för
denne har den som innehar en anställning som präst i ett pastorat i stiftet
eller i stiftssamfälligheten och som är behörig att utöva det kyrkliga
ämbetet som präst.
Valperiodens längd m.m.
2 § Valet av prästledamoten och dennes ersättare gäller for en tid av sex
år räknat från och med den 1 januari året efter det år då valet har ägt rum.
Valet förrättas vid ett möte med stiftets präster inför biskopen som
valforrättare.
Om ett möte med stiftets präster inte kan sammankallas före en valpe-
riods utgång, skall valet förrättas kontraktsvis med kontraktsprosten som
valforrättare.
3 § Om prästledamoten eller dennes ersättare avgår under tjänstgörings-
tiden och mer än sex månader återstår av tiden, skall fyllnadsval förrättas
för den tid som återstår.
Valet förrättas kontraktsvis med kontraktsprosten som valforrättare.
Kungörelse om valet
4 § Tid och plats för valet beslutas av domkapitlet.
Kontraktsprostarna skall i god tid före valet till de röstberättigade sända
kungörelsen om beslutet.
Förfarandet vid valet
5 § Valet sker med slutna valsedlar.
Vid lika röstetal avgörs utgången av valet genom lottning.
6 § Röstberättigade som är förhindrade att personligen närvara vid valet
får sända in sina valsedlar till valförrättaren i slutna kuvert.
Kuverten skall förses med egenhändigt undertecknad, av två vittnen
styrkt påskrift om innehållet.
Valsedlarna för valet av ledamoten respektive ersättaren skall läggas i
olika kuvert.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
258
Röstsammanräkning
7 § De insända kuverten öppnas vid valförrättningen. Valsedlarna tas ut,
utan att läsas, och blandas med de valsedlar som har lämnats personligen
vid valtillfället. Sedan räknas rösterna samman.
8 § När valet förrättas på möte med stiftets präster, tillkännager valför-
rättaren valets utgång efter det att rösterna har räknats samman.
Om valet förrättas kontraktsvis, skall domkapitlet räkna samman rös-
terna på den dag som har angetts i kungörelsen om valet och tillkännage
valets utgång genom anslag.
Valet är avslutat genom att valets utgång tillkännages.
Protokoll
9 § Protokoll skall föras över valet.
I protokollet skall anges vilka röstberättigade som har lämnat sina
valsedlar personligen vid valtillfället och vilka som har sänt in sina valsed-
lar.
Protokollet skrivs under av valförrättaren och justeras av minst två
röstberättigade. Det skall sedan omedelbart sändas till domkapitlet.
Förvaring av valmaterial
10 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande
sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.
Överklagande
11 § Val av prästledamot och ersättare för denne får överklagas hos
kammarrätten.
Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet inom tio dagar
efter det att valet avslutades.
12 § Domkapitlet skall inhämta valförrättarens förklaring över över-
klagandet samt valsedlar och övriga valhandlingar. Domkapitlet skall
sända dessa handlingar och överklagandet med eget yttrande till kammar-
rätten.
13 § Den som har valts till prästledamot utövar sitt uppdrag utan hinder
av att valet har överklagats.
Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart änd-
ringen har kungjorts.
Vad som i första och andra styckena har sagts om ledamoten gäller också
för ersättaren.
14 § Föreskrifterna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223)
gäller inte vid val av prästledamot och ersättare för denne.
Föreskrifterna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen om omprövning av beslut
skall inte tillämpas.
Prop.1991/92:85
Propositionens
lagförslag
259
Valet av lekmannaledamöter och ersättare för dessa
Tidpunkt för valet m.m.
15 § Stiftsfullmäktige skall snarast efter valperiodens början förrätta val
av lekmannaledamöter och ersättare för dessa i domkapitlet. Valet gäller
till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under nästa valperiod.
16 § Om en ledamot eller ersättare avgår under tjänstgöringstiden och
mer än sex månader återstår av tiden, skall fyllnadsval förrättas för den tid
som återstår.
Förfarandet vid valet
17 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och ersättare skall förrättas på
samma sätt som val av ledamöter i stiftsstyrelsen.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestäm-
mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Protokoll över valet
18 § Protokoll skall föras över stiftsfullmäktiges val av ledamöter och
ersättare.
Sedan protokollet har justerats skall det sändas till domkapitlet.
Överklagande
19 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och ersättare för dessa i dom-
kapitlet får överklagas enligt föreskrifterna i 22 kap. om kommunalbesvär.
45 kap. Biskopsval
Allmänna föreskrifter
1 § När en biskopstjänst blir ledig, skall val förrättas för att upprätta
förslag till tjänsten.
Regeringen förordnar om biskopsval.
Valkorporation vid andra biskopsval än val av ärkebiskop
2 § Biskopsval som inte avser tjänsten som ärkebiskop förrättas av en
valkorporation som består av
1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter,
2. präster som vid tidpunkten för valet innehar sådana i stiftet inrättade
prästtjänster som avses i 32 kap. 3 och 4 §§ eller som innehar vikariat på
sådana tjänster,
3. särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän.
Valkorporationer vid ärkebiskopsval
3 § Val av ärkebiskop förrättas dels i Uppsala stift av en valkorporation
som är sammansatt på samma sätt som föreskrivs i 2 §, dels i övriga stift av
domkapitlen, vart och ett såsom en valkorporation.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
260
I Uppsala stift ingår i valkorporationen också de ordinarie ledamöterna
av Svenska kyrkans centralstyrelse, om de inte ingår i någon annan valkor-
poration.
Val av elektorer för stiftets lekmän
Valkretsar
4 § För val av elektorer utgör varje pastorat en valkrets.
Antalet elektorer i varje valkrets
5 § I varje pastorat skall utses elektorer till det antal som motsvarar
antalet i pastoratet inrättade prästtjänster med undantag av sådana tjänster
som är obesatta och som inte uppehålls med vikarie.
I varje pastorat skall dessutom utses elektorer till det antal som motsva-
rar antalet i pastoratet placerade pastorsadjunkter.
I det pastorat inom varje kontrakt som har det största antalet röstberät-
tigade kyrkomedlemmar skall dessutom utses elektorer till det antal som
motsvarar antalet i kontraktet placerade kontraktsadjunkter.
6 § För elektorerna skall utses lika många ersättare.
Om valet av ersättare inte sker proportionellt, skall det vid valet också
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Tidpunkt för elektorsvalet
7 § Valet av elektorer och deras ersättare skall förrättas senast den dag
som domkapitlet bestämmer.
Vem som väljer elektorer
8 § Består ett pastorat av en enda församling, skall elektorerna och deras
ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäk-
tige inte finns.
9 § Består ett pastorat av två eller flera församlingar, skall elektorerna
och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i
pastoratet.
Om det inte finns kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i pasto-
ratet, skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i
församlingarna i pastoratet.
Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna
som har det största antalet röstberättigade kyrkomedlemmar.
10 § I valet av elektorer får inte de präster delta som ingår i valkorpora-
tionen vid biskopsvalet.
Valbarhet
11 § Valbar till elektor och ersättare för elektor är den som är behörig att
utses till ledamot i kyrkofullmäktige i församling inom pastoratet.
En präst som har rösträtt vid biskopsvalet är dock inte valbar.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
261
Förrättande av biskopsval
Tidpunkt för valet
12 § Regeringen bestämmer dagen för val av ärkebiskop.
Andra biskopsval förrättas på den dag som domkapitlet bestämmer.
13 § När dagen för biskopsvalet har bestämts, skall domkapitlet utfärda
en kungörelse om valet.
Kungörelsen skall anslås på församlingarnas anslagstavlor. I ett pastorat
som består av två eller flera församlingar behöver kungörelsen bara anslås
på samfällighetens anslagstavla.
Plats för valet
14 § Biskopsvalet förrättas
1. i domkapitlet av domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter,
2. inför kontraktsprosten av övriga röstberättigade inom varje kontrakt.
15 § Domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter får inte delta i valet på
något annat sätt än i domkapitlet.
16 § I valet inom varje kontrakt deltar de röstberättigade prästerna inom
kontraktet och elektorerna för lekmännen i kontraktets pastorat.
Stiftsadjunkter deltar i valet i det kontrakt där stiftets domkyrka är
belägen.
Sådana ledamöter av Svenska kyrkans centralstyrelse som inte ingår i
någon annan valkorporation deltar i ärkebiskops valet i det kontrakt där
Uppsala domkyrka är belägen.
17 § Präster som på grund av laga förfall inte kan infinna sig vid valet får
före valet sända in sina valsedlar till kontraktsprosten i det kontrakt där de
har rösträtt.
Förfarandet vid valet m.m.
18 § Vid biskopsvalet har varje röstberättigad en röst.
19 § Vid valet skall användas valsedlar av vitt papper utan kännetecken
samt särskilda valkuvert.
Varje väljande skall på sin valsedel ange de tre personer som är behöriga
till biskopstjänsten och som den väljande anser vara lämpligast för tjäns-
ten. Namnen skall tas upp i ordningsföljd under varandra.
Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid andra biskopsval än val
av ärkebiskop
20 § Domkapitlet skall räkna samman rösterna vid andra biskopsval än
val av ärkebiskop.
21 § Varje godkänd valsedel räknas som en hel röst för det första nam-
net, som en halv röst för det andra namnet och som en tredjedels röst för
det tredje namnet som har tagits upp på valsedeln.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
262
22 § När rösterna har räknats samman skall domkapitlet på förslag till
tjänsten föra upp namnen på de tre som har fått de högsta röstetalen vid
valet.
Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för att
bestämma vilka som skall föras upp på förslaget.
Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid val av ärkebiskop
23 § Vid val av ärkebiskop skall domkapitlet i Uppsala stift räkna
samman rösterna. Rösterna räknas därvid särskilt för varje valkorpora-
tion.
Varje godkänd valsedel räknas på det sätt som anges i 21 §.
24 § För varje valkorporation skall domkapitlet upprätta en förteckning.
På varje förteckning skall domkapitlet i ordningsföljd efter röstetalen
föra upp namnen på de tre som vid korporationens val har fått de högsta
röstetalen.
Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för att
bestämma vilka som skall föras upp på förteckningen.
25 § De namn som har förts upp på förteckningarna skall tilldelas
röstvärden.
På förteckningen för valkorporationen i Uppsala stift skall de första
namnet tilldelas röstvärdet fyra, det andra namnet röstvärdet två och det
tredje namnet röstvärdet ett.
På förteckningarna för övriga valkorporationer skall de uppförda nam-
nen på motsvarande sätt tilldelas röstvärdena ett, en halv och en tredjedel.
26 § När röstvärdena har räknats samman skall domkapitlet på förslag
till tjänsten som ärkebiskop föra upp namnen på de tre som har fått de
högsta sammanlagda röstvärdena.
Vid lika röstvärde sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för
att bestämma vilka som skall föras upp på förslaget.
Kungörelse av förslaget
27 § Det upprättade förslaget skall genast kungöras genom anslag.
När nytt biskopsval skall förrättas
28 § Om någon av dem som har forts upp på förslaget har avlidit, blivit
obehörig eller anmält att han inte vill bli utnämnd till biskopstjänsten, får
regeringen besluta att nytt biskopsval skall förrättas.
Överklagande
29 § Elektors- och biskopsvalen överklagas hos kammarrätten.
Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in inom tre veckor från
den dag då biskopsförslaget har blivit kungjort genom anslag.
30 § Elektorsvalet får överklagas bara i samband med att biskopsvalet
och det i anledning därav upprättade förslaget överklagas.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
263
31 § Biskopsvalet och det upprättade förslaget får överklagas av den som
har varit röstberättigad vid valet.
Rätt att överklaga har också den som har varit röstberättigad vid
elektorsvalet och som anser att fel har förekommit vid det valet.
46 kap. Val till kyrkomötet
Valmetod
1 § Ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer.
Valets organisation
Valkretsar
2 § För val till kyrkomötet utgör varje stift en valkrets.
Vart och ett av Lunds, Härnösands och Luleå stift utgör dock två
valkretsar.
I valkretsen för Stockholms stift ingår Hovförsamlingen.
3 § Lunds stifts sydvästra valkrets omfattar Malmöhus län och dess
nordöstra valkrets Kristianstads län och Blekinge län.
Härnösands stifts västra valkrets omfattar Jämtlands län och dess östra
valkrets Västernorrlands län.
Luleå stifts södra valkrets omfattar Västerbottens län och dess norra
valkrets Norrbottens län.
Mandatfördelningen mellan valkretsarna
4 § Mandaten i kyrkomötet utgörs av tvåhundrafemtioen valkretsman-
dat.
5 § Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen
(1972:620) fastställer antalet valkretsmandat i varje valkrets före utgången
av september det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum.
6 § Varje valkrets skall tillföras ett mandat för varje gång som antalet
röstberättigade kyrkomedlemmar där är jämnt delbart med en tvåhundra-
femtioendel av antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i landet.
De mandat som härefter återstår, tillförs valkretsarna efter storleken av
de överskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika över-
skottstal avgörs företrädet genom lottning.
Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den
senast upprättade röstlängden.
7 § Om någon valkrets vid fördelningen tillförs färre mandat än två, skall
antalet mandat ändå bestämmas till två. Härvid skall antalet mandat i
övriga kretsar jämkas i motsvarande mån.
Överklagande av beslut om mandatfördelning
8 § Centrala valmyndighetens beslut enligt 5 § får överklagas hos riksda-
gens valprövningsnämnd.
Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
264
Antalet ledamöter och ersättare från varje valkrets
9 § För varje mandat som en valkrets har tillförts skall utses en ledamot
av kyrkomötet.
För ledamöterna skall utses lika många ersättare, dock minst fyra i varje
valkrets.
Valdistrikt m.m.
10 § För val av elektorer utgör varje pastorat i valkretsen ett valdistrikt.
Av 16 § framgår att det i vissa fall kan hållas gemensamt val för flera
distrikt.
Val av elektorer och ersättare
Vilka organ som utser elektorer och ersättare
11 § Om ett pastorat består av en enda församling, skall elektorer och
deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrko-
fullmäktige inte finns.
Valet skall förrättas av de nyvalda fullmäktige eller det nyvalda kyrko-
rådet.
12 § Om ett pastorat består av två eller flera församlingar, skall elektorer
och deras ersättare väljas av församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige i
pastoratet.
Valet skall förrättas av de nyvalda församlingsdelegerade eller kyrkofull-
mäktige.
13 § Om församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige inte finns i pasto-
ratet, skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i
församlingarna i pastoratet.
Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna
som har det största antalet röstberättigade kyrkomedlemmar.
Valet skall förrättas av de nyvalda kyrkoråden.
14 § Om församlingarna i två eller flera pastorat ingår i en total flerpa-
storatssamfällighet, får regeringen för särskilt fall besluta att val av elekto-
rer och deras ersättare skall förrättas gemensamt av samfällighetens full-
mäktige för de pastorat som omfattas av samfälligheten.
Ett sådant beslut får meddelas bara om minst hälften av församlingarna
i samfälligheten har samtyckt till det.
Antalet elektorer i varje valdistrikt
15 § I valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar
utses en elektor.
I valdistrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade kyrko-
medlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat fyratusental röstberät-
tigade kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en elektor.
Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den
senast upprättade röstlängden.
16 § För elektorerna skall utses lika många ersättare.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
265
Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet bestämmas i
vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valbarhet
17 § Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som
1. är folkbokförd inom valdistriktet, eller, i fall som avses i 16 §, inom en
församling som ingår i samfälligheten,
2. är medlem av Svenska kyrkan, och
3. har fyllt 18 år senast på valdagen.
Tidpunkt för valet
18 § Elektorerna och deras ersättare skall utses före februari månads
utgång året näst efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela
landet.
Protokoll
19 § Protokoll skall föras över valet av elektorer. Protokollet skall skynd-
samt sändas till domkapitlet.
Överklagande
20 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts får över-
klagas bara i samband med talan mot det beslut varigenom valet till
kyrkomötet har fastställts.
Elektors rätt till ersättning
21 § En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och andra
utgifter som föranleds av uppdraget.
Kostnaderna skall betalas av det pastorat som har valt elektorn.
Val av ledamöter och ersättare
Valsammanträde
22 § För val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare skall dom-
kapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför en
valforrättare som har förordnats av domkapitlet.
Valsammanträdet skall hållas före april månads utgång året näst efter
det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.
Förfarandet vid valet
23 § Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar.
Över förrättningen skall protokoll föras.
24 § Val av ledamöter och ersättare får ske i ett sammanhang.
25 § Om valet sker proportionellt tillämpas föreskrifterna i 47 kap. I
andra fall tillämpas föreskrifterna i 26 —34 §§.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
266
26 § Omröstning skall ske med slutna valsedlar, om inte något annat
följer av 29 §.
Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara
omärkta och uppta namn på så många personer som valet avser.
27 § Vid omröstningen är den vald som har fått mer än hälften av de
avgivna rösterna.
Om ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid omröstningen,
skall ytterligare en omröstning ske.
28 § Om enligt 27 § andra stycket en andra omröstningen skall ske, skall
valförrättaren upprätta en förteckning som skall innehålla två gånger så
många namn som det återstår att välja.
På förteckningen enligt första stycket skall föras upp namnen på de
personer som har fått flest röster utan att ha blivit valda vid den första
omröstningen. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om det
behövs för att bestämma vilka namn som skall föras upp på förteckningen.
Den andra omröstningen får inte avse några andra personer än dem som
finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning
har fått flest röster är valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom
lottning.
29 § Om det vid valet läggs fram en enda lista som upptar namn på så
många ledamöter som valet avser, får valet förrättas med acklamation, om
elektorerna är ense om det.
30 § Föreskrifterna i 26 —29 §§ gäller också vid val av ersättare.
Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestäm-
mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Ogiltiga valsedlar m.m.
31 § En valsedel är ogiltig, om den inte är sådan som föreskrivs i 26 §
andra stycket.
Om en elektor har lämnat mer än en valsedel i ett val, är valsedlarna
ogiltiga. Har valsedlarna samma innehåll, skall dock en av valsedlarna
betraktas som giltig vid sammanräkningen.
32 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om kandidaten inte
är valbar, om namnet är överstruket eller om det inte klart framgår vem
som avses.
När valet är avslutat
33 § Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet.
Därmed är valet avslutat.
Förvaring av valmaterial
34 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande
sätt till dess att valet har vunnit laga kraft. Detsamma gäller då det görs
avbrott i förrättningen.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
267
Ledamots avgång
35 § Den som blir vald till ledamot av kyrkomötet för mer än en valkrets
skall bestämma för vilken valkrets han vill anses vald och skyndsamt
avsäga sig uppdraget som ledamot för övriga valkretsar.
Om en ledamot av kyrkomötet på annat sätt har avgått före utgången av
den period för vilken han har blivit vald, skall kyrkomötets ordförande
skyndsamt anmäla detta till domkapitlet.
När domkapitlet har fått underrättelse om att en ledamot av kyrkomötet
har avgått, skall domkapitlet till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den
ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan ersättarna bestämda
ordningen.
Utfärdande av bevis för ledamot och ersättare
36 § För den som har blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till
ersättare skall domkapitlet genast utfärda ett bevis om detta. I beviset skall
anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets han har blivit vald.
Beviset skall sändas till den valde samt till riksdagens valprövnings-
nämnd och kyrkomötets ordförande.
Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.
Granskning av ledamöters och ersättares bevis
37 § Riksdagens valprövningsnämnd skall granska bevisen för ledamö-
terna av kyrkomötet och deras ersättare och därvid pröva om bevisen har
blivit utfärdade i enlighet med 36 §.
Granskningen skall vara avslutad senast dagen före kyrkomötets första
sammanträde under valperioden eller, i fråga om bevis som kommer in till
valprövningsnämnden under kyrkomötets valperiod, så snart det kan ske.
Berättelse om granskningen skall genast överlämnas till kyrkomötets
ordförande. Valprövningsnämnden skall i berättelsen anteckna om något
har förekommit som ger anledning att ifrågasätta någon ledamots eller
ersättares behörighet.
Hur man överklagar val och beslut
38 § Val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare samt beslut
varigenom en ersättare har utsetts till ledamot får överklagas hos riksda-
gens valprövningsnämnd.
39 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet inom tio
dagar efter det att valet avslutades.
Om skrivelsen har kommit in till riksdagens valprövningsnämnd inom
överklagandetiden men till domkapitlet först därefter, skall överklagandet
ändå prövas.
Föreskrifterna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller
inte val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare.
40 § Den som vill överklaga valet har rätt att hos domkapitlet genast få
utdrag av protokoll eller andra handlingar över förrättningen.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
268
Hur överklagandena kungörs och handläggs
41 § Domkapitlet skall snarast möjligt efter överklagandetidens utgång
samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till riks-
dagens valprövningsnämnd.
Kungörelsen skall införas i minst en ortstidning inom valkretsen. I
kungörelsen skall anges viss kort tid inom vilken förklaring över överkla-
gandena skall ha kommit in till valprövningsnämnden.
42 § Domkapitlet skall skyndsamt yttra sig över överklagandena till
riksdagens valprövningsnämnd.
Föreskrifterna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om ompröv-
ning av beslut skall inte tillämpas.
43 § Vid handläggningen och prövningen av överklaganden som avses i
38 § tillämpas 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620).
Tillträde till uppdrag som ledamot och ersättare
44 § Den som har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag
även om valet har överklagats.
Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart änd-
ringen har kungjorts.
Vad som i första och andra styckena har sagts om en ledamot gäller också
för en ersättare.
47 kap. Proportionellt valsätt vid kyrkliga val
Inledande föreskrifter
1 § Följande val skall vara proportionella under de förutsättningar som
anges i 2 §:
1. val av ledamöter och ersättare i indelningsdelegerade enligt 9 kap. 3 §,
2. val av ledamöter och ersättare i arbetsutskottet eller i en kommitté
enligt 9 kap. 16 §,
3. val av ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade enligt 15 kap.
4 §,
4. val av ledamöter och ersättare i kyrkoråd och övriga nämnder i
församlingar enligt 17 kap. 6 och 29 §§,
5. val av ledamöter och ersättare i kyrkoråd och övriga nämnder i
kyrkliga samfälligheter enligt 18 kap. 3 §,
6. val av revisorer och revisorsersättare enligt 20 kap. 1 §,
7. val av ledamöter och ersättare i stiftsstyrelsen och övriga nämnder i
stiftssamfälligheter enligt 25 kap. 4 och 8 §§,
8. val av ledamöter och ersättare i egendomsnämnden enligt 26 kap. 2 §,
9. val av ledamöter och ersättare i organ som tillsätts av kyrkomötet
enligt 29 kap. 30 och 31 §§,
10. val av ledamöter och ersättare i tillsättningsnämnd enligt 33 kap. 5
och 7 §§,
11. val av ledamöter och ersättare i Domkyrkorådet i Lund enligt 39 kap.
5§,
12. val av elektorer och ersättare för dessa vid val av ledamöter och
ersättare i stiftsfullmäktige enligt 43 kap. 8 och 9 §§,
13. val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige enligt 43 kap. 15 §,
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
269
14. val av lekmannaledamöter och ersättare för dessa i domkapitel enligt
44 kap. 17 §,
15. val av elektorer och ersättare för dessa vid biskopsval enligt 45 kap.
5 och 6 §§,
16. val av elektorer och ersättare för dessa vid val av ledamöter och
ersättare i kyrkomötet enligt 46 kap. 15 och 16 §§,
17. val av ledamöter och ersättare i kyrkomötet enligt 46 kap. 25 §.
När ett val skall vara proportionellt
2 § Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många
väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande
ledamöter eller elektorer delas med det antal personer som valet avser, ökat
med 1.
Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela
tal.
Förfarandet vid valet
Biträdande valforrättare
3 § Vid valet skall de väljande bland sig utse ett tillräckligt antal personer
att biträda ordföranden eller den som annars skall förrätta valet (valförrät-
tareri) vid valförrättningen.
Valsedlarna
4 § Valet skall ske med slutna valsedlar.
5 § Valsedlarna skall vara enkla och omärkta samt lika till storlek,
material och färg.
6 § På valsedlarna skall det finnas en gruppbeteckning.
Gruppbeteckningen skall anges som en beteckning i ord för en viss grupp
av de väljande eller för en viss meningsriktning.
7 § Om valsedeln upptar namn på fler än en person, skall namnen tas
upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen
mellan dem.
Varje person skall anges på ett sådant sätt att det klart framgår vem som
avses. Om det behövs bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid
namnet.
8 § En valsedel är ogiltig, om den
1. saknar gruppbeteckning,
2. upptar mer än en gruppbeteckning,
3. inte är enkel, eller
4. är försedd med något kännetecken som uppenbarligen har blivit
anbragt på valsedeln med avsikt.
9 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om
1. personen inte är valbar,
2. namnet är överstruket,
3. det inte klart framgår vem som avses, eller
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
270
4. ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln inte
klart framgår.
Om valsedeln upptar flera namn än som valet avser, skall det eller de
sista övertaliga namnen anses obefintliga.
Avbruten valförrättning
10 § Om valförrättningen inte kan slutföras samma dag eller det av
någon annan anledning är nödvändigt, får valförrättaren, när valsedlarna
har avlämnats, bestämma att förrättningen skall fortsätta och avslutas en
annan dag.
Beslutet om tid och plats för den fortsatta valförrättningen skall genast
tillkännages de väljande, men behöver inte kungöras särskilt.
11 § När valförrättningen skall fortsätta en annan dag skall bland de
väljande utses minst två personer att som vittnen närvara vid den fortsatta
valförrättningen.
De avlämnade valsedlarna skall förvaras i en valurna. Valurnan skall
förseglas i närvaro av de båda vittnena. Valförrättaren skall därefter se till
att valurnan förvaras på en säker plats.
12 § När valförrättningen fortsätter efter ett avbrott skall valförrättaren
i närvaro av vittnena särskilt kontrollera att förseglingen till valurnan inte
har brutits.
Sammanräkning av rösterna
Allmänna föreskrifter
13 § Sedan valsedlarna har avlämnats skall de giltiga valsedlarna ordnas
i grupper. Inom varje valsedelsgrupp skall ordningen mellan namnen
bestämmas.
När ordningen mellan namnen i varje valsedelsgrupp har bestämts skall
platserna fördelas mellan grupperna.
Valsedelsgrupper
14 § Valsedlar med samma gruppbeteckning bildar en valsedelsgrupp.
Ordningen inom varje valsedelsgrupp
15 § Ordningen mellan namnen inom varje valsedelsgrupp skall bestäm-
mas genom särskilda sammanräkningar, i den utsträckning sådana behövs.
16 § Efter varje sammanräkning skall det namn som enligt 18 § har fått
det högsta röstetalet föras upp på en lista för valsedelsgruppen, det ena
under det andra. Namnen gäller i den ordningsföljd som de har blivit
uppförda på listan.
17 § Vid varje sammanräkning gäller en valsedel bara för ett namn.
Valsedeln gäller för det namn som står först på valsedeln, så länge detta
namn inte har förts upp på listan. Därefter gäller valsedeln för det namn
som står näst efter det namn som redan har förts upp på listan.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
271
18 § En valsedel som gäller för sitt första namn räknas som en röst.
När den gäller för sitt andra namn räknas den som en halv röst. En
valsedel som gäller för sitt tredje namn räknas som en tredjedels röst, och
så vidare efter samma grund.
Fördelningen av platser mellan valsedelsgrupperna
19 § Avser valet bara en plats, skall platsen tillfalla den som står främst
på listan för den valsedelsgrupp som har fått flest röster.
20 § Avser valet flera platser, skall platserna fördelas mellan valsedels-
grupperna.
Platserna fördelas en i taget.
Den grupp som för varje gång får det högsta jämförelsetalet enligt 22 §
tilldelas platsen.
21 § För varje gång en valsedelsgrupp tilldelas en plats skall den genast
besättas med den som enligt gruppens lista står närmast i tur att få platsen.
Detta gäller också om den som är berättigad till platsen redan har fått en
plats från en eller flera andra grupper.
22 § Jämförelsetalet för en grupp är lika med det antal röster som
valsedelsgruppen har fått, så länge gruppen inte har blivit tilldelad någon
plats.
För varje gång som en grupp har tilldelats en plats, skall jämförelsetalet
beräknas så att gruppens röstetal delas med det tal som motsvarar det antal
platser som gruppen har tilldelats, ökat med 1.
Om en person har fått platser från två valsedelsgrupper, skall vardera
platsen dock bara anses som en halv plats vid beräkningen av det antalet
platser som har delats ut. Om någon har fått platser från tre grupper, skall
varje sådan plats räknas som en tredjedels plats, och så vidare efter samma
grund.
23 § Om valet av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare sker i ett
sammanhang, skall jämförelsetalet för valsedelsgrupperna beräknas på
nytt enligt 22 § när platserna för ersättarna skall fördelas mellan grupperna.
Därvid skall bortses från namn på personer som har utsetts till ledamot.
24 § Om en valsedelsgrupp har tilldelats platser så många gånger som
motsvarar antalet namn på gruppens lista, skall gruppen inte längre räknas
vid den fortsatta fördelningen.
Lika röstetal eller jämförelsetal
25 § Vid lika röstetal eller jämförelsetal skall avgörandet ske genom
lottning.
Inträdesordningen för ersättare
26 § När ersättare har utsetts genom proportionella val skall de tjänst-
göra enligt följande:
1. Den ersättare som har utsetts från en valsedelsgrupp med samma
beteckning som den grupp från vilken ledamoten är vald, har företräde
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
272
framfor andra. Av andra ersättare har den företräde som har utsetts från en
grupp med högre röstetal.
2. Inom samma grupp har den ersättare företräde vars namn har blivit
tidigare uppfort på gruppens lista enligt 16 §.
Den ersättare som har blivit tilldelad en plats från två eller flera grupper,
skall anses vald för den grupp från vilken ersättaren först blev tilldelad
platsen.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
273
18 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
Härigenom föreskrivs följande.
Allmänna föreskrifter
1 § Kyrkolagen (1992:000), i fråga om 29 kap. 7 och 8 §§ samt 30 kap.
1 §, och denna lag, i fråga om 1 §, träder i kraft den 1 augusti 1992 och i
övrigt den 1 januari 1993.
2 § Genom kyrkolagen (1992:000) upphävs med den begränsning som
följer av denna lag följande författningar:
1. kyrkolagen (1686:0903),
2. konung Johan III: s brev den 8 mars 1571 med privilegier för tyska
församlingen i Stockholm,
3. drottning Kristinas brev den 28 april 1649 med privilegier för tyska
eller Kristine församling i Göteborg,
4. kungliga brevet den 11 juli 1781 angående lördagspredikningar i
Västerbotten,
5. kungörelsen den 13 augusti 1823 om kyrkomusikens fortfarande
under fastlagstiden,
6. cirkulärbrevet den 3 december 1823 angående Riksens Ständers
underdåniga hemställan om tillåtelse för församlingarna att med deras
kyrkoherdar överenskomma om tiden för gudstjänsternas början,
7. kungl. brev (1840:46) angående Finska nationella församlingens i
Stockholms fortfarande, samt om regleringen av dess angelägenheter,
8. kungörelsen (1841:10) angående fastställd gränsdragning emellan de
territoriella och de icke-territoriella församlingarna i huvudstaden,
9. förordningen (1855: 32 s. 3) angående ändring i vissa delar av kyrko-
lagens stadganden om prästmöte,
10. förordningen (1855:61 s. 12) om avskaffande av kyrkoplikt,
11. förordningen (1859: 53 s. 1) angående förklaring av 3 kap. 4 § och
ändring av 11 kap. 11 § kyrkolagen,
12. förordningen (1861:19 s. 1) angående jämkning i gällande föreskrif-
ter om tiden för begående av Herrens nattvard,
13. förordningen (1864:55 s. 1) angående ändring av 3 kap. 2 § kyrkola-
gen jämte förklaring av 3 § i samma kap.,
14. kungl. brev den 5 maj 1882 till befallningshavanden i Göteborgs och
Bohus län angående indelning i Göteborgs stad i territoriella församlingar
m.m. samt lönereglering för prästerskapet därstädes,
15. lagen (1893:86 s. 1) angående prästedens utbytande mot ett löfte,
16. lagen (1909: lös. 5) innefattande ändring i 12 kap. 3 § kyrkolagen,
17. lagen (1910:29 s. 1) innefattande ändring i gällande stadganden om
nattvardsgång,
18. lagen (1916:92) innefattande ändring i gällande stadganden om
nattvardsgång,
19. lagen (1921: 589) angående upphävande av vissa delar av kyrkola-
gen,
20. lagen (1946: 778) om tillägg till kap. 3 kyrkolagen,
21. lagen (1948:489) om tillägg till kyrkolagen,
22. lagen (1963:633) om biskopsval,
23. förordningen (1965:729) med vissa bestämmelser om anställning
som präst,
Prop.1991/92:85
Propositionens
lagförslag
274
24. lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade,
25. lagen (1976:610) med bemyndigande att meddela föreskrifter om
anställning av präst i svenska kyrkan,
26. lagen (1979:926) om tystnadsplikt for präst inom svenska kyrkan,
27. lagen (1982: 377) om tillfällig upplåtelse av kyrka,
28. lagen (1982:943) om kyrkomötet,
29. forsamlingslagen (1988:180),
30. domkapitelslagen (1988:181),
31. kyrkofondslagen (1988:182),
32. lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord,
33. prästanställningslagen (1988:184),
34. kyrkliga indelningslagen (1988: 185),
35. lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan.
3 § Om det i lag eller annan författning hänvisas till föreskrifter som har
ersatts genom föreskrifter i kyrkolagen (1992:000) eller denna lag tillämpas
i stället de nya föreskrifterna.
Övergångsbestämmelser till 11 kap. i kyrkolagen
4 § Om beslutanderätten i en icke-territoriell församling med över 500
röstberättigade kyrkomedlemmar enligt äldre föreskrifter har utövats av
kyrkostämma, skall utan hinder av föreskrifterna i 11 kap. 9 § kyrkolagen
(1992:000) beslutanderätten fortfarande utövas av kyrkostämma.
Kyrkostämman får dock besluta att församlingens beslutanderätt i stäl-
let skall utövas av kyrkofullmäktige. I fråga om kyrkostämmans beslut
tillämpas föreskrifterna i 11 kap. 13 § kyrkolagen.
Övergångsbestämmelser till 17 kap. i kyrkolagen
5 § För varje icke-territoriell församling skall kyrkofullmäktige eller kyr-
kostämman under år 1992 utse kyrkoråd for åren 1993 och 1994 enligt
föreskrifterna i 17 kap. kyrkolagen (1992:000). Kyrkoråd utses av kyrko-
fullmäktige före utgången av december månad och av kyrkostämma före
utgången av november månad. Uppdragen för ledamöter i kyrkoråd och
ersättare for dessa som har utsetts enligt äldre föreskrifter gäller till och
med utgången av år 1992.
Övergångsbestämmelser till 23 kap. i kyrkolagen
6 § Föreskrifterna i 23 kap. kyrkolagen (1992:000) skall för åren 1993
och 1994 tillämpas bara på sådana icke-territoriella församlingar som den
1 januari 1992 ingick i en stiftssamfällighet.
Övergångsbestämmelser till 27 kap. i kyrkolagen
7 § Punkten 3 i övergångsbestämmelserna till domkapitelslagen
(1988:181) skall fortfarande gälla.
8 § Vart och ett av kyrkoråden i domkyrkoförsamlingarna i Uppsala,
Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö stift skall före utgången
av år 1992 utse en sådan lekmannaledamot och ersättare för denne som
enligt bestämmelserna i 27 kap. 5§ kyrkolagen (1992:000) skall ingå i
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
275
domkapitlet vid handläggningen av ärenden som rör domkyrkan. Valet
gäller från och med den 1 januari 1993 till och med utgången av år 1994.
Övergångsbestämmelser till 33 kap. i kyrkolagen
9 § Om förfarandet for tillsättning av en prästtjänst i ett icke-territoriellt
pastorat har påbörjats före den 1 januari 1993, skall tillsättningsärendet
handläggas enligt äldre föreskrifter.
10 § Första och andra gången efter kyrkolagens (1992:000) ikraftträ-
dande som en tjänst som kyrkoherde blir ledig i andra icke-territoriella
pastorat än Karlskrona amiralitetsförsamling, tillsätts den av kyrkorådet.
11 § Den turordning som enligt äldre föreskrifter har varit avgörande för
hur en kyrkoherdetjänst tillsätts ändras inte genom kyrkolagen (1992:000).
12 § Utan hinder av föreskrifterna i 33 kap. kyrkolagen (1992:000) får
regeringen var tredje gång en kyrkoherdetjänst blir ledig i ett pastorat
tillsätta tjänsten genom att till denna förflytta en präst som är anställd med
fullmakt. Sådan förflyttning får ske bara om det är nödvändigt av organi-
satoriska eller andra synnerliga skäl.
Vid en tillsättning som nu sagts skall i övrigt alltjämt tillämpas föreskrif-
terna i 37 — 39 §§ lagen (1957: 577) om prästval.
13 § Punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1779) om
ändring i prästanställningslagen (1988:184) skall fortfarande gälla.
Övergångsbestämmelser till 37 kap. i kyrkolagen
14 § Punkterna 4 —6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1989:8) om
kyrkomusiken i svenska kyrkan skall fortfarande gälla.
Övergångsbestämmelser till 42 kap. i kyrkolagen
15 § Föreskrifterna i 8 § 4 kyrkofondslagen (1988:182) skall fortfarande
gälla, såvitt avser kostnader for försäkringsförmåner som utgår för andra
kyrkomusiker än skolkantorer och för vilka statlig grupplivförsäkring gäl-
ler den 1 januari 1993.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
276
Härigenom föreskrivs följande.
Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag gäller proportionella val som förrättas av
— kommunfullmäktige,
— landstingsfullmäktige,
— styrelsen eller någon annan nämnd i en kommun eller ett landsting,
— kommunalförbunds fullmäktige,
— förbundsdirektionen i kommunalförbund, och
— kommunala indelningsdelegerade.
När ett val skall vara proportionellt
2 § Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många
väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande
ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1.
Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela
tal.
Förfarandet vid valet
Biträdande valforrättare
3 § Vid valet skall de väljande bland sig utse ett tillräckligt antal personer
att biträda ordföranden eller den som annars skall förrätta valet (valförrät-
taren) vid valförrättningen.
Valsedlarna
4 § Valet skall ske med slutna valsedlar.
5 § Valsedlarna skall vara enkla och omärkta samt lika till storlek,
material och färg.
6 § På valsedlarna skall det finnas en gruppbeteckning.
Gruppbeteckningen skall anges som en beteckning i ord för en viss grupp
av de väljande eller för en viss meningsriktning.
7 § Om valsedeln upptar namn på fler än en person, skall namnen tas
upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen
mellan dem.
Varje person skall anges på ett sådant sätt att det klart framgår vem som
avses. Om det behövs bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid
namnet.
8 § En valsedel är ogiltig, om den
1. saknar gruppbeteckning,
2. upptar mer än en gruppbeteckning,
3. inte är enkel, eller
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
2T1
4. är försedd med något kännetecken som uppenbarligen har blivit
anbragt på valsedeln med avsikt.
9 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om
1. personen inte är valbar,
2. namnet är överstruket,
3. det inte klart framgår vem som avses, eller
4. ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln inte
klart framgår.
Om valsedeln upptar flera namn än som valet avser, skall det eller de
sista övertaliga namnen anses obefintliga.
Avbrutna valförrättningar
10 § Om valförrättningen inte kan slutföras samma dag eller det av
någon annan anledning är nödvändigt, får valförrättaren, när valsedlarna
har avlämnats, bestämma att förrättningen skall fortsätta och avslutas en
annan dag.
Beslutet om tid och plats för den fortsatta valförrättningen skall genast
tillkännages de väljande, men behöver inte kungöras särskilt.
11 § När valförrättningen skall fortsätta en annan dag skall bland de
väljande utses minst två personer att som vittnen närvara vid den fortsatta
valförrättningen.
De avlämnade valsedlarna skall förvaras i en valurna. Valurnan skall
förseglas i närvaro av de båda vittnena. Valförrättaren skall därefter se till
att valurnan förvaras på en säker plats.
12 § När valförrättningen fortsätter efter ett avbrott skall valförrättaren
i närvaro av vittnena särskilt kontrollera att förseglingen till valurnan inte
har brutits.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Sammanräkning av rösterna
Allmänna föreskrifter
13 § Sedan valsedlarna har avlämnats skall de giltiga valsedlarna ordnas
i grupper. Inom varje valsedelsgrupp skall ordningen mellan namnen
bestämmas.
När ordningen mellan namnen i varje valsedelsgrupp har bestämts skall
platserna fördelas mellan grupperna.
Valsedelsgrupper
14 § Valsedlar med samma gruppbeteckning bildar en valsedelsgrupp.
Ordningen inom varje valsedelsgrupp
15 § Ordningen mellan namnen inom varje valsedelsgrupp skall bestäm-
mas genom särskilda sammanräkningar, i den utsträckning sådana behövs.
16 § Efter varje sammanräkning skall det namn som enligt 18 § har fått
det högsta röstetalet föras upp på en lista för valsedelsgruppen, det ena
278
under det andra. Namnen gäller i den ordningsföljd som de har blivit
uppförda på listan.
17 § Vid varje sammanräkning gäller en valsedel bara för ett namn.
Valsedeln gäller för det namn som står först på valsedeln, så länge detta
namn inte har förts upp på listan. Därefter gäller valsedeln för det namn
som står näst efter det namn som redan har förts upp på listan.
18 § En valsedel som gäller för sitt första namn räknas som en röst.
När den gäller för sitt andra namn räknas den som en halv röst. En
valsedel som gäller för sitt tredje namn räknas som en tredjedels röst, och
så vidare efter samma grund.
Fördelningen av platser mellan valsedelsgrupperna
19 § Avser valet bara en plats, skall platsen tillfalla den som står främst
på listan för den valsedelsgrupp som har fått flest röster.
20 § Avser valet flera platser, skall platserna fördelas mellan valsedels-
grupperna.
Platserna fördelas en i taget.
Den grupp som för varje gång får det högsta jämförelsetalet enligt 22 §
tilldelas platsen.
21 § För varje gång en valsedelsgrupp tilldelas en plats skall den genast
besättas med den som enligt gruppens lista står närmast i tur att få platsen.
Detta gäller också om den som är berättigad till platsen redan har fått en
plats från en eller flera andra grupper.
22 § Jämförelsetalet för en grupp är lika med det antal röster som
valsedelsgruppen har fått, så länge gruppen inte har blivit tilldelad någon
plats.
För varje gång som en grupp har tilldelats en plats, skall jämförelsetalet
beräknas så att gruppens röstetal delas med det tal som motsvarar det antal
platser som gruppen har tilldelats, ökat med 1.
Om en person har fått platser från två valsedelsgrupper, skall vardera
platsen dock bara anses som en halv plats vid beräkningen av det antalet
platser som har delats ut. Om någon har fått platser från tre grupper, skall
varje sådan plats räknas som en tredjedels plats, och så vidare efter samma
grund.
23 § Om en valsedelsgrupp har tilldelats platser så många gånger som
motsvarar antalet namn på gruppens lista, skall gruppen inte längre räknas
vid den fortsatta fördelningen.
Lika röstetal eller jämförelsetal
24 § Vid lika röstetal eller jämförelsetal skall avgörandet ske genom
lottning.
Inträdesordningen för ersättare
25 § När ersättare har utsetts genom proportionella val skall de tjänst-
göra enligt följande:
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
279
1. Den ersättare som har utsetts från en valsedelsgrupp med samma
beteckning som den grupp från vilken ledamoten är vald, har företräde
framför andra ersättare. Av andra ersättare har den företräde som har
utsetts från en grupp med högre röstetal.
2. Inom samma grupp har den ersättare företräde vars namn har blivit
tidigare uppfört på gruppens lista enligt 16 §.
Den ersättare som har blivit tilldelad en plats från två eller flera grupper,
skall anses vald för den grupp från vilken ersättaren först blev tilldelad
platsen.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993, då lagen (1955:138) om
proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.
skall upphöra att gälla.
280
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande föreskrifter
1 § I denna lag finns föreskrifter om medlemskap i följande icke-
territoriella församlingar i Svenska kyrkan:
— Karlskrona amiralitetsförsamling,
— Göteborgs tyska församling,
— Tyska S: ta Gertruds församling,
— Finska församlingen, och
— Hovförsamlingen.
2 § Med make avses i denna lag också en ogift kvinna och en ogift man
som lever tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden.
Medlemskap i icke-territoriella församlingar
Karlskrona amiralitetsförsamling
3 § Medlem i Karlskrona amiralitetsförsamling är följande i Karlskrona
kommun folkbokförda personer, nämligen
1. den som är anställd vid Marinen,
2. den som har varit fast anställd vid Marinen och som vid anställning-
ens upphörande har erhållit pension,
3. make och hemmavarande barn till någon som är medlem enligt 1 eller
2, samt
4. efterlevande make och hemmavarande barn till en medlem enligt 1
eller 2.
Göteborgs tyska församling
4 § Medlem i Göteborgs tyska församling är de i Göteborgs kommun
folkbokförda personer som är medborgare i Förbundsrepubliken Tyskland.
5 § Medlem i Göteborgs tyska församling får också vara följande i
Göteborgs kommun folkbokförda personer, nämligen
1. den som är född i ett tyskspråkigt land,
2. barn till någon som är född i ett tyskspråkigt land,
3. make och barn till någon som är medlem enligt 1 eller 2 eller 4 §, samt
4. efterlevande make och barn till en medlem enligt 1 eller 2 eller 4 §.
Tyska S: ta Gertrudsförsamling
6 § Medlem i Tyska S: ta Gertruds församling är de i Stockholms kom-
mun folkbokförda personer som är medborgare i Förbundsrepubliken
Tyskland.
7 § Medlem i Tyska S: ta Gertruds församling får också vara följande i
Stockholms kommun folkbokförda personer, nämligen
1. den som är född i ett tyskspråkigt land,
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
281
2. barn till någon som är fbdd i ett tyskspråkigt land,
3. make och barn till någon som är medlem enligt 1 eller 2 eller 6 §, samt
4. efterlevande make och barn till en medlem enligt 1 eller 2 eller 6 §.
Finska församlingen
8 § Medlem i Finska församlingen är de i Stockholms kommun folkbok-
förda personer som är medborgare i Finland.
9 § Medlem i Finska församlingen får också vara följande i Stockholms
kommun folkbokförda personer, nämligen
1. den som är född i Finland,
2. barn till någon som är född i Finland,
3. make och barn till någon som är medlem enligt 1 eller 2 eller 8 §, samt
4. efterlevande make och barn till en medlem enligt 1 eller 2 eller 8 §.
Hovförsamlingen
10 § Medlem i Hovförsamlingen är medlemmarna av Kungliga Huset.
11 § Medlem i Hovförsamlingen är också följande i Stockholms kom-
mun folkbokförda personer, nämligen
1. den som tjänstgör vid Kungliga Hovstaterna och Kungliga Staberna,
2. den som har tjänstgjort vid Kungliga Hovstaterna och Kungliga
Staberna och som vid anställningens upphörande har erhållit pension,
3. make och hemmavarande barn till någon som är medlem enligt 1 eller
2, samt
4. efterlevande make och hemmavarande barn till en medlem enligt 1
eller 2.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Gemensamma föreskrifter
Beslut om medlemskap
12 § Frågor om medlemskap i en icke-territoriell församling prövas och
registreras av den skattemyndighet inom vars område personen är folkbok-
förd.
Inträde i en icke-territoriell församling
13 § Ansökan om medlemskap i en icke-territoriell församling enligt 5, 7
eller 9 §§ görs skriftligen hos skattemyndigheten.
Utträde ur en icke-territoriell församling
14 § Den som enligt föreskrifter i denna lag är medlem i en icke-
territoriell församling får efter skriftlig anmälan hos skattemyndigheten
utträda ur församlingen.
Överklagande
15 § Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos läns-
rätten.
282
Ett beslut om någons medlemskap i en icke-territoriell församling får
överklagas av den person vars medlemskap det gäller och den kyrkliga
kommun som berörs av beslutet.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
2. Genom lagen upphävs
— förordningen (1910:103 s.l) angående behörighet att kyrkobokföras i
icke-territoriell församling av svenska kyrkan,
— kungörelsen (1953:524) angående upphävande av skyldigheten för
svensk medborgare att tillhöra nationell kyrkoförsamling m. m.
3. Den som vid utgången av år 1992 är medlem i en icke-territoriell
församling får kvarstå som medlem i församlingen så länge han är folkbok-
förd inom den kommun inom vilken församlingen har sitt upptagningsom-
råde och han inte har anmält sitt utträde.
283
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
36 kap.
Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen
(1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa
lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan
tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.
Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykolo-
ger, psykoterapeuter, kuratorer vid familjerådgivningsbyråer, som drivs av
kommuner, landsting, församlingar eller kyrkliga samfälligheter, och deras
biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning
anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är
medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker
till det. Den som till följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen inte får lämna
uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är
medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till
det.
Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om
vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten
medger det.
Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket är andra än
försvarare skyldiga att vittna i mål angående brott, för vilket inte är
föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.
Om tystnadsplikt för präst inom
svenska kyrkan är sär skilt stadgat.
Präst inom annat trossamfund än
svenska kyrkan eller den som i så-
dant samfund intar motsvarande
ställning får inte höras som vittne
om något som han vid enskilt skrif-
termål eller under själavårdande
samtal i övrigt har erfarit.
Om tystnadsplikt för den som i
Svenska kyrkans ordning har vigts
till det kyrkliga ämbetet som präst
finns föreskrifter i 36 kap. kyrkola-
gen (1992:000). Den som inom nå-
got annat trossamfund än Svenska
kyrkan är präst eller den som i så-
dant samfund intar motsvarande
ställning får inte höras som vittne
om något som han eller hon har
erfarit under bikt eller själavår-
dande samtal.
Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen
eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhål-
landen som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda
paragrafer.
Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne
om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som
under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
Senaste lydelse 1991:1561.
284
Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1951:691) om viss lindring i skatt-
skyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan' orden ”församlings-
lagen (1988:180)” skall bytas ut mot ”21 kap. kyrkolagen (1992:000)”
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
Prop.1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Senaste lydelse av 1 § 1991: 502.
285
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1965:269) med särskilda bestäm-
melser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.‘
dels att 1, 3, 3 a och 4 a §§ skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall föras in en ny paragraf, 3 b §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §2
Skattesatsen för kommuns och annan menighets uttag av skatt skall
bestämmas i förhållande till det antal skattekronor och skatteören, som
enligt skattemyndighetens beräkning kommer att påföras de skattskyldiga
vid taxeringen det år skattesatsen skall fastställas, ökat med det antal
skattekronor, som staten uppskattas skola tillskjuta enligt lagen (1988:491)
om skatteutjämningsbidrag.
Om enligt 8 kap. 9 § andra styc-
ket kommunallagen (1991:900) el-
ler 10 kap. 4 § tredje stycket försam-
lingslagen (1988:180) någon annan
skattesats slutligt fastställts än den
som har bestämts tidigare, skall den
nya skattesatsen om möjligt be-
stämmas med hänsyn till det antal
skattekronor och skatteören som
har påförts de skattskyldiga vid tax-
eringen det år skattesatsen skall
fastställas.
3
Skattemyndigheten skall senast
den 8 mars till kommuner och
landsting redovisa den skatt för det
föregående året som tillkommer
kommunen eller landstinget. Reger-
ingen meddelar närmare föreskrif-
ter om sådan redovisning.
Om enligt 8 kap. 9 § andra styc-
ket kommunallagen (1991:900) el-
ler 19 kap. 7 § tredje stycket kyrko-
lagen (1992:000) någon annan skat-
tesats slutligt fastställts än den som
har bestämts tidigare, skall den nya
skattesatsen om möjligt bestämmas
med hänsyn till det antal skattekro-
nor och skatteören som har påförts
de skattskyldiga vid taxeringen det
år skattesatsen skall fastställas.
§3
Skattemyndigheten skall senast
den 8 mars till kommuner, lands-
ting, församlingar och kyrkliga
samfälligheter redovisa den skatt
för det föregående året som tillkom-
mer kommunen, landstinget, för-
samlingen eller den kyrkliga samfäl-
ligheten. Regeringen meddelar när-
mare föreskrifter om sådan redovis-
ning.
Skattemyndigheten skall senast den 10 september varje år lämna kom-
muner, landsting, församlingar och kyrkliga samfälligheter uppgift om det
beräknade antalet skattekronor och skatteören som avses i 1 § första
stycket.
1 Lagen omtryckt 1973:437.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191.
2 Senaste lydelse 1991:1678.
3 Senaste lydelse 1991:1678.
286
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3a§4
När en kommun eller ett landsting har fastställt budgeten, skall kom-
munstyrelsen respektive landstingsstyrelsen genast underrätta skatte-
myndigheten om den skattesats som har bestämts för det följande året.
Om skattesatsen inte har fastställts före oktober månads utgång, skall
styrelsen genast underrätta skattemyndigheten om styrelsens förslag till
skattesats. Har någon annan skattesats än den föreslagna fastställts, skall
styrelsen genast underrätta skattemyndigheten och riksskatteverket om
den fastställda skattesatsen. Om budgeten inte har fastställts före novem-
ber månads utgång, skall, så snart skattesatsen för den preliminära skatten
har fastställts, skattemyndigheten underrättas om skattesatsen.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
I andra kommuner än Stock-
holms kommun skall styrelsen
också underrätta skattemyndighe-
ten om beslut av församlingar eller
kyrkliga samfälligheter inom kom-
munen om skattesatsen för det föl-
jande året.
3b§
Föreskrifterna i 3 a§ om under-
rättelse om fastställd skattesats skall
tillämpas på stiftssamfälligheter
samt Stockholms territoriella för-
samlingar och kyrkliga samfällighe-
ter. Föreskrifterna om kommunsty-
relsen och landstingsstyrelsen skall
därvid avse stiftsstyrelsen respektive
kyrkorådet.
I andra kommuner än Stock-
holms kommun skall kommunsty-
relsen underrätta skattemyndighe-
ten om beslut av församlingar och
kyrkliga samfälligheter inom kom-
munen om skattesatsen för det föl-
jande året.
4a§5
Församling är berättigad att under visst år av staten uppbära församling-
sskatt med belopp som motsvarar vad som skulle utgå på grundval av
antalet skattekronor och skatteören i församlingen enligt skattemyndighe-
tens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990: 324) vid det föregående
årets (taxeringsåret) taxering, beräknat efter den skattesats som har be-
stämts för året före taxeringsåret. Har skattskyldig enligt lagen (1951:691)
om viss lindring i skattskyldigheten för den som inte Tillhör svenska
kyrkan åtnjutit lindring i skattskyldigheten till församlingen, skall belopp,
som församlingen annars skulle ha varit berättigad att uppbära av staten,
nedsättas i motsvarande mån.
4 Senaste lydelse 1991:1678.
5 Senaste lydelse 1990:353.
287
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Har enligt 10 kap. 4 § församling-
slagen (1988:180) annan skattesats
slutligt fastställts än den som har
bestämts tidigare, skall till grund
för utbetalningen läggas den utdebi-
tering som har bestämts i samband
med att budgeten fastställdes.
Har enligt 19 kap. 7 § kyrkolagen
(1992:000) någon annan skattesats
slutligt fastställts än den som har
bestämts tidigare, skall till grund
för utbetalningen läggas den utdebi-
tering som har bestämts i samband
med att budgeten fastställdes.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Församling är berättigad att under ett visst år av statens såsom förskott
uppbära ett belopp som motsvarar produkten av den skattesats som har
beslutats för året och det antal skattekronor och skatteören, som enligt
skattemyndighetens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen rörande det
föregående årets taxering till kommunal inkomstskatt har påförts de skatt-
skyldiga. Det nu nämnda beloppet ingår i församlingens fordran hos staten
vid ingången av året efter det år, då beslutet fattades. Förskottet avräknas
mot den församlingsskatt, som församlingen har rätt att uppbära av staten
på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestäm-
melserna i nästföljande stycke utanordnas.
Belopp, som vid ingången av ett år utgör församlingens fordran hos
staten enligt denna paragraf skall skattemyndigheten under samma år
utanordna till församlingen med en tolftedel den 18 i varje kalendermånad.
Är församlingens fordran inte uträknad vid utbetalningstillfällena i måna-
derna januari och februari, skall vid dessa tillfallen utbetalas samma
belopp som har utbetalats i december månad det föregående året. När
särskilda skäl föranleder det får länsskattemyndigheten dock förordna att
utbetalning skall ske med annat belopp. Om något av de belopp som
utbetalades i månaderna januari och februari inte motsvarar en tolftedel av
församlingens fordran, skall den jämkning som föranleds härav ske i fråga
om det belopp, som utbetalas i mars månad.
Vad som har sagts om församling tillämpas på motsvarande sätt i fråga
om kyrklig samfällighet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
288
Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1968:576) om Konungariket Sve-
riges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar1 skall ha följ-
ande lydelse.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Nuvarande lydelse
31
Utan pantsäkerhet får en fören-
ing lämna lån för vilket någon av
följande svarar som låntagare eller
på grund av borgen: staten, kom-
mun, landstingskommun, sådan
församling eller kyrklig samfällig-
het som avses i församlingslagen
(1988:180), riksbanken, riksgälds-
kontoret, bankaktiebolag, sparbank
eller central föreningsbank.
Föreslagen lydelse
§2
Utan pantsäkerhet får en fören-
ing lämna lån för vilket någon av
följande svarar som låntagare eller
på grund av borgen: staten, kom-
mun, landsting, sådan församling
eller kyrklig samfällighet som avses
i kyrkolagen (1992:000), riksban-
ken, riksgäldskontoret, bankaktie-
bolag, sparbank eller central för-
eningsbank.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
1 Lagen omtryckt 1983:578.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:653.
2 Senaste lydelse 1988:191.
289
19 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Härigenom föreskrivs att 37 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
37 §‘
I mål, vari prövningstillstånd kräves, får omständighet eller bevis, som
klaganden åberopar först i regeringsrätten, beaktas endast om det förelig-
ger särskilda skäl.
Föreskrifter om hinder mot att
beakta eller anföra nya omständig-
heter i vissa mål finns i 10 kap.
10 § kommunallagen (1991:900)
och 13 kap. 1 § församlingslagen
(1988:180).
Föreskrifter om hinder mot att
beakta eller anföra nya omständig-
heter i vissa mål finns i 10 kap. 10 §
kommunallagen (1991:900) och 22
kap. 1 § tredje stycket kyrkolagen
(1992:000).
Klaganden bör i besvärshandlingen ange de skäl som han åberopar till
stöd för sin begäran om prövningstillstånd.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
Senaste lydelse 1991:1653.
290
Prop.1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Härigenom föreskrivs att 43 § lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval,
m.m.' skall ha följande lydelse.
43 §2
Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid offentlig
förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall kungöra
tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i förekommande
fall i vilken ordning som de olika valen kommer att räknas, om ej hinder
möter. Kungörelsen skall anslås på församlingarnas anslagstavlor samt
senast dagen före sammanräkningens början införas i ortstidning inom
länet.
I fråga om den slutliga sammanräkningen tillämpas i övrigt de bestäm-
melser i 14 kap. 1 § andra stycket, 2 —4 §§, 5 § första stycket 1 och 2 samt
15, 15d, 16, 17 och 19 — 24 §§ vallagen (1972:620) som avser val av
kommunfullmäktige och utseende av ersättare för fullmäktige.
Vad som sägs i 14 kap. 19 § val-
lagen om beslut som har fattats med
stöd av 14 kap. 18 a § nämnda lag
skall vid tillämpningen av första
stycket i stället gälla beslut som har
fattats med stöd av 2 kap. 3 §, 5
kap. 2 § eller 7 kap. 5 § församling-
slagen (1988:180).
Vad som sägs i 14 kap. 19 § valla-
gen om beslut som har fattats med
stöd av 14 kap. 18 a § nämnda lag
skall vid tillämpningen av första
stycket i stället gälla beslut som har
fattats med stöd av 13 kap. 4 §, 16
kap. 2 och 3 §§ eller 17 kap. 7 — 9 §§
kyrkolagen (1992:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
1 Lagen omtryckt 1991:96.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1988:195.
2 Senaste lydelse 1991: 1655.
291
Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfas-
tighet m.m.1 orden ”lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord”
skall bytas ut mot ”41 kap. kyrkolagen (1992:000)”.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
' Lagen omtryckt 1983:438.
Senaste lydelse av 2 § 1991:623.
292
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 5 §§ lagen (1976:600) om offentlig
anställning' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Lagen gäller ej statsråden eller
riksdagens ombudsmän och ej hel-
ler den som är anställd på annan
prästerlig tjänst än sådan som om-
fattas av 1 § 2.
I fråga om arbetstagare hos kom-
mun, landstingskommun, kommu-
nalförbund, församling eller kyrklig
samfällighet gäller 4—17 kap. en-
dast om anställningen är statligt re-
glerad och ej avser prästerlig tjänst.
§
Lagen gäller inte statsråden, riks-
dagens ombudsmän eller den som
är anställd på en biskopstjänst eller
en prästtjänst som avses i kyrkola-
gen (1992:000).
§
Föreskrifterna i 4—17 kap. gäller
inte arbetstagare hos kommuner,
landsting, kommunalförbund, för-
samlingar eller kyrkliga samföllig-
heter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
Lagen senast omtryckt 1991:600.
293
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1976: 633) om kungörande av lagar och
andra författningar' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5§
Författningar som beslutas av kyrkomötet eller en myndighet under
kyrkomötet skall kungöras i svenska kyrkans författningssamling.
Detsamma skall gälla sådana för-
fattningar som
1. ett domkapitel eller en stifts-
styrelse beslutar med stöd av be-
myndiganden i författningar som
beslutas av kyrkomötet,
2. kammarkollegiet beslutar med
stöd av bemyndiganden av rege-
ringen enligt lagen (1988:183) om
förvaltningen av kyrklig jord.
Detsamma skall gälla sådana för-
fattningar som
1. ett domkapitel eller en stifts-
styrelse beslutar med stöd av be-
myndiganden i författningar som
beslutas av kyrkomötet,
2. kammarkollegiet beslutar med
stöd av bemyndiganden av rege-
ringen enligt 41 kap. kyrkolagen
(1992:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
Lagen omtryckt 1989:935.
294
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Härigenom föreskrivs att 2 och 11 §§ lagen (1979:412) om kommunala
indelningsdelegerade skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
2§
Delegerade och ersättare skall
väljas av kommunfullmäktige inom
trettio dagar efter det att kommu-
nen fick del av beslutet om indel-
ningsändringen eller vid den senare
tidpunkt som regeringen bestäm-
mer. Valbar är den som är ledamot
eller ersättare i fullmäktige i kom-
munen. Bestämmelserna i 5 kap. 46
och 47§§ kommunallagen (1991:
900) om proportionellt val skall där-
vid tillämpas. Om ersättarna inte
väljs proportionellt, skall det vid
valet också bestämmas i vilken ord-
ning som de skall kallas in till
tjänstgöring.
Föreslagen lydelse
1
Delegerade och ersättare skall
väljas av kommunfullmäktige inom
trettio dagar efter det att kommu-
nen fick del av beslutet om indel-
ningsändringen eller vid den senare
tidpunkt som regeringen bestäm-
mer. Valbar är den som är ledamot
eller ersättare i fullmäktige i kom-
munen. Föreskrifterna i 2§ lagen
(1992:000) om proportionellt val-
sätt skall därvid tillämpas. Om er-
sättarna inte väljs proportionellt,
skall det vid valet också bestämmas
i vilken ordning som de skall kallas
in till tjänstgöring.
Sedan valet har ägt rum, skall länsstyrelsen genast underrättas om vilka
som har valts.
Om en delegerad avgår under Om en delegerad avgår under
tjänstgöringstiden, skall 6 kap. 14 § tjänstgöringstiden, skall 6 kap. 14 §
kommunallagen tillämpas. kommunallagen (1991:900) tilläm-
pas.
Bestämmelserna i 4 kap. 11 § och
i 5 kap. 18 — 20 och 36 — 62 §§ kom-
munallagen (1991: 900) skall tilläm-
pas också på delegerade och deras
ordförande.
Föreskrifterna i 4 kap. 11 § och i 5
kap. 18-20, 36 — 46 och 48-62
kommunallagen (1991:900) skall
tillämpas också på delegerade och
deras ordförande.
Interpellationer och frågor som avses i 5 kap. 49 — 56 §§ kommunallagen
får framställas, förutom till ordföranden i arbetsutskottet och i en kom-
mitté, även till ordföranden i kommunstyrelsen eller i någon annan nämnd
eller beredning i en kommun som har valt delegerade.
Tillkännagivanden som avses i 5 kap. 62 § kommunallagen skall ske på
anslagstavlan i varje kommun som har valt delegerade.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
Senaste lydelse 1991:1694.
Senaste lydelse 1991:1694.
295
Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 5 § och 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152)' orden ”lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord”
skall bytas ut mot ”41 kap. kyrkolagen (1992:000)”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
1 Senaste lydelse av
1 kap. 5§ 1988:200
2 kap. 2 § 1990: 1382.
296
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 10 § och 16 kap. 1§ sekretesslagen
(1980:100)* skall ha följande lydelse.
1 kap.
10 §
I fråga om tystnadsplikt angå-
ende uppgift som har anförtrotts
präst under bikt eller själavårdande
samtal i övrigt gäller i stället för
bestämmelserna i denna lag vad
som är särskilt föreskrivet.
I fråga om tystnadsplikt angå-
ende uppgift som under bikt eller
själavårdande samtal anförtrotts
den som i Svenska kyrkans ordning
har vigts till det kyrkliga ämbetet
som präst gäller i stället för bestäm-
melserna i denna lag vad som är
särskilt föreskrivet.
16 kap.
1§2
Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa
fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1—8 samt
5 § 1 och 3 samma förordning. De fall av uppsåtligt åsidosättande av
tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 §
2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första
stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tyst-
nadsplikt följer av
7. lagen (1979:926) om tyst- 7. 36 kap. 1§ kyrkolagen
nadsplikt för präst inom svenska (1992:000)
kyrkan
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
' Lagen omtryckt 1989:713.
2 Senaste lydelse 1991:1565.
297
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:942) om svenska kyrkan1
dels att 9 § skall upphöra att gälla vid utgången av juli 1992,
dels att 1—8, 10, 11 och 18 §§ skall upphöra att gälla vid utgången av år
1992.
Prop.1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Lagen senast omtryckt 1991: 319.
298
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § kommunalförbundslagen (1985: 894)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
3§
Bestämmelserna i 3 kap. 10 §
första stycket och 16 —18 §§, 4 kap.
8,9, 11 — 16 §§, 18 § första stycket,
19, 20 och 22 §§ samt 5 kap. 7 — 23,
25 — 34 och 36 — 62 §§ kommunalla-
gen (1991:900) skall tillämpas i
fråga om kommunalförbunds full-
mäktige. Bestämmelserna i 5 kap.
12— 17 §§ nämnda lag tillämpas
dock endast om ersättare har ut-
setts.
Föreskrifterna i 3 kap. 10 § första
stycket och 16 —18 §§, 4 kap. 8, 9,
11 — 16 §§, 18 § första stycket, 19,
20 och 22 §§ samt 5 kap. 7 — 23,
25 - 34, 36 - 46 och 48 - 62 §§ kom-
munallagen (1991:900) skall tilläm-
pas i fråga om kommunalförbunds
fullmäktige. Föreskrifterna i 5 kap.
12— 17 §§ nämnda lag tillämpas
dock bara om ersättare har utsetts.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
Senaste lydelse 1991:1695.
299
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
Härigenom föreskrivs att 31 § förvaltningslagen (1986:223) skall ha följ-
ande lydelse.
Nuvarande lydelse
31
Bestämmelserna i 13 — 30 §§ gäl-
ler inte sådana ärenden hos myn-
digheter i kommuner, landsting och
kyrkliga kommuner i vilka besluten
kan överklagas enligt 10 kap. kom-
munallagen (1991:900) eller 13
kap. forsamlingslagen (1988:180).
Föreslagen lydelse
§'
Bestämmelserna i 13 — 30 §§ gäl-
ler inte sådana ärenden hos myn-
digheter i kommuner, landsting och
kyrkliga kommuner i vilka besluten
kan överklagas enligt 10 kap. kom-
munallagen (1991:900) eller 22
kap. kyrkolagen (1992:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
Senaste lydelse 1991:1659.
300
Härigenom föreskrivs att 5 — 7 §§ lagen (1991:482) om införande av folk-
bokföringslagen (1991:481) skall upphöra att gälla vid utgången av år
1992.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
301
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900)
dels att 5 kap. 47 § skall upphöra att gälla,
dels att 5 kap. 46 § och 6 kap. 22 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
5 kap.
46 §
Under de förutsättningar som Under de förutsättningar som an-
anges i 47§ skall följande val vara ges i 2§ lagen (1992:000) om pro-
proportionella: portionelit valsätt skall följande val
vara proportionella:
1. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
2. val av revisorer och revisorsersättare som avses i 9 kap. 1 och 2 §§, och
3. val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för aktiebolag, ekono-
miska föreningar eller stiftelser eller revisorer och revisorssuppleanter som
skall granska en sådan styrelses förvaltning.
6 kap.
22 §
En nämnd skall välja utskott
bland ledamöterna och ersättarna i
nämnden. Därvid skall föreskrif-
terna i 5 kap. 47 § om proportionella
val tillämpas.
En nämnd skall välja utskott
bland ledamöterna och ersättarna i
nämnden. Därvid skall föreskrif-
terna i 2 § lagen (1992:000) om pro-
portionellt valsätt tillämpas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
302
Härigenom föreskrivs att följande tre författningar skall upphöra att gälla
vid utgången av år 1992, nämligen
1. lagen (1942:117) med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka
m.m.,
2. lagen (1947:276) om kungörande i kyrka vid förfall för präst,
3. kungörelsen (1970:469) om kungörande i kyrka.
Prop. 1991/92:85
Propositionens
lagförslag
303
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1992
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af
Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Kön-
berg, Odell, Unckel, P. Westerberg, Ask
Statsrådet Davidson anmäler fråga om en ny kyrkolag.
Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till kyrkolag
m.m. i enlighet med bilagan till detta protokoll.
Ur protokollet:
Maud Melin
Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992
Prop. 1991/92:85
304
NY
KYRKOLAG
Bilagedel
»A4»A4
»A4
1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
Prop. 1991/92:85
Bilaga 1 Sammanfattningen i betänkandet (SOU 1987:4 och 5) ”En
ny kyrkolag m.m.”................................... 5
Bilaga 2 Författningsförslagen i betänkandet (SOU 1987:5) ”En ny
kyrkolag m.m.” ..................................... 12
Bilaga 3 Förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över
betänkandet (SOU 1987:4 och 5) ”En ny kyrkolag m.m.” .. 108
Bilaga 4 Sammanställning av förslagen i och remissyttranden över
departementspromemorian den 1 juni 1989 angående
domkyrkornas förvaltning ............................ 110
Bilaga 5 Författningsförslaget i departementspromemorian den
I juni 1989 angående domkyrkornas förvaltning ......... 120
Bilaga 6 Sammanställning av förslagen i och remissyttrandena över
departementspromemorian ”Icke-territoriella församlingar
i svenska kyrkan”.................................... 121
Bilaga 7 Författningsförslagen i departementspromemorian ”Icke-
territoriella församlingar i svenska kyrkan”.............. 129
Bilaga 8 Sammanställning av förslagen i och remissyttranden över
Riksskatteverkets promemoria den 11 maj 1987 om
erfarenheter från 1986 års val till kyrkomötet............ 143
Bilaga 9 Författningsförslagen i Riksskatteverkets promemoria den
II maj 1987 om erfarenheter från 1986 års val till
kyrkomötet......................................... 152
Bilaga 10 Kyrkomötets skrivelse 1989: 33 ........................ 155
Bilaga 11 Sammanställning av förslagen i och remissyttranden över
departementspromemorian ”Lagen (1963:633) om
biskopsval — en översyn”............................. 156
Bilaga 12 Författningsförslaget i departementspromemorian ”Lagen
(1963:633) om biskopsval — en översyn”............... 166
Bilaga 13 Departementspromemorian den 27 juni 1990 angående
valkorporationer vid biskopsval ....................... 171
Bilaga 14 Sammanställning av remissyttranden över departements-
promemorian den 27 juni 1990 angående valkorporationer
vid biskopsval....................................... 174
Bilaga 15 Sammanställning av övervägandena i och remissyttrandena
över promemorian om översyn av frågan om
församlings rätt att disponera enskilda medel m.m........ 180
Bilaga 16 Promemoria om revision av direktvalda kyrkoråd........ 184
Bilaga 17 Sammanställning av remissyttranden över promemorian
den 24 maj 1990 om revision av direktvalda kyrkoråd..... 195
Bilaga 18 Förslaget till kyrkolag i RegSkr 1990:1
Första avdelningen (7 kap.) ........................... 197
Andra avdelningen (2 kap.) ........................... 197
Tredje avdelningen (3 kap.) ........................... 198
Fjärde avdelningen (4—10 kap.) ....................... 198
Femte avdelningen (11 — 22 kap.) ...................... 212
Sjätte avdelningen (23—28 kap.)....................... 240
Sjunde avdelningen (29—31 kap.)...................... 248
Åttonde avdelningen (32 och 33 kap.)................... 254
Nionde avdelningen (34—37 kap.) .....................255
Tionde avdelningen (38 kap.)..........................268
Elfte avdelningen (39—42 kap.)........................271
Tolfte avdelningen (43 — 47kap.).......................283
Bilaga 19 Andra lagförslag i RegSkr 1990:1 Prop. 1991/92. 85
1 Förslag till lag om införande av kyrkolagen ...........302
2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken .........305
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1951:691) om viss
lindring i skatteskyldigheten för den som icke tillhör
svenska kyrkan................................... 306
4 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:138) om
proportionellt valsätt vid val inom landsting,
kommunfullmäktige m.m.......................... 307
5 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med
särskilda bestämmelser om kommunal och annan
menighets utdebitering av skatt..................... 308
6 Förslag till lag om ändring i lagen (1968:576) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
statshypoteksföreningar ........................... 310
7 Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen
(1971:291)....................................... 311
8 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:704) om
kyrkofullmäktigval, m.m........................... 312
9 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om
förvärv av hyresfastighet........................... 313
10 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:600) om
offentlig anställning............................... 314
11 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:633) om
kungörande av lagar och andra författningar..........315
12 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979: 1152)...................................... 316
13 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) . 317
14 Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen
(1986:223)....................................... 321
Bilaga 20 Kyrkomötets skrivelse 1991:11 ........................ 322
Bilaga 21 Andra kyrkolagsutskottets betänkande 1991:1 ........... 324
Bilaga 22 Kyrkomötets skrivelse 1991:13 ........................ 372
Bilaga 23 Första kyrkolagsutskottets betänkande 1991:9 ........... 373
Lagstiftningen om svenska kyrkan är i dag mycket omfattande. Cirka 300
författningar av olika slag innehåller regler som gäller kyrkans verksamhet,
organ och ekonomi. Bland dessa författningar finns visserligen en del som
endast mera marginellt berör kyrkliga organ eller som avser mera ”borger-
liga” uppgifter som kyrkobokföring och begravningsväsende. Det samlade
författningsmaterialet är emellertid ändå mycket stort.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 1
1686 års kyrkolag är inte den äldsta av de gällande författningarna men den
grundläggande. Lagen är en spegel av det karolinska enväldets Sverige.
Principerna om religionsfrihet och demokrati var främmande för den
tidens lagstiftare. Lagen avhandlar vad som var angeläget att reglera på
1600-talet, t.ex. de olika kyrkliga handlingarna, helgdagarna, de familje-
rättsliga frågorna om trolovning och äktenskap, tillsättning av biskopar
och präster samt vård av sjuka och fångar. Kyrkolagen var slutpunkten på
en lång diskussion inom både stat och kyrka med tidvis svåra motsätt-
ningar dem emellan.
Varje lag behöver anpassas till samhällsutvecklingen. Det är därför
naturligt att kyrkolagen ganska snart behövde revideras. Under både 1700-
och 1800-talen gjordes flera försök att göra en ny kyrkolag. Under 1800-
talet framlades sålunda vid tre tillfällen färdiga lagförslag. Det saknades
emellertid politiska förutsättningar att genomföra dem.
I stället fick man anpassa kyrkolagstiftningen till tidens förändringar på
ett annat sätt. Man stiftade särskilda lagar för att lösa akuta problem.
Ibland upphävde man då formellt vissa bestämmelser i kyrkolagen. Någon
gång gjorde man tillägg till kyrkolagen genom särskilda författningar, men
man har inte — som normalt görs med författningar — gått in i texten och
ändrat lagen. Detta är något som är unikt för kyrkolagen i förhållande till
andra lagar i Sverige.
All lagstiftning har alltså utgått från att kyrkolagen funnits som grund.
Samtidigt har allt större delar av lagen förlorat sin giltighet. Som vi redan
berört har stora stycken av kyrkolagen formellt upphävts. I andra delar har
den kommit ur bruk och tillämpas inte längre. Endast en mindre del av
lagtexten har därför någon praktisk betydelse idag. Någon har kallat den
”ett lagverk i ruiner”.
Det här förhållandet hade uppnåtts redan vid 1900-talets början. Man
fortsatte emellertid att lösa praktiska frågor genom speciella lagar. Ett
exempel på detta är domkapitelsreformen vid mitten av 1930-talet som
åstadkoms genom särskild lagstiftning.
Efter andra världskrigets slut uppstod en intensiv kyrka-statdebatt som
ledde till ett långvarigt utredningsarbete i frågan. Medan detta pågick blev
det av naturliga skäl inte aktuellt att göra en ny kyrkolag, även om skisser
till en sådan lag gjordes i olika skeden av arbetet. Först sedan kyrka-
statdiskussionen kommit i ett annat läge efter 1982 års kyrkomötesreform
blev det möjligt att på allvar ta upp frågan om en ny kyrkolag.
Det kan också erinras om att under de 300 år som kyrkolagen varit i kraft
har de konstitutionella förutsättningarna for kyrkolagen varierat kraftigt.
Lagen tillkom genom beslut av den enväldige konungen. Under frihetsti-
den kom riksdagen att ta över ansvaret för kyrkolagstiftningen. Vid 1723
års riksdag erhöll prästeståndet i likhet med adeln särskilda ståndsprivile-
gier. Det ligger i sakens natur att prästeståndet kom att spela en väsentlig
roll i riksdagens arbete, när det gällde kyrkliga frågor även då dessa inte
hade privilegiekaraktär.
Kyrkolagsbegreppet förekom i 1809 års regeringsform, där det uttryck-
ligen angavs att kyrkolag stiftas av konungen och riksdagen gemensamt. Så
länge fyrståndsriksdagen fanns kvar vållade detta inte så mycket problem
men vid representationsreformen år 1866 blev begreppet kyrkolag helt
plötsligt viktigt och kontroversiellt. Det föreskrevs då att det vid denna
tidpunkt nyinrättade kyrkomötet skulle ge sitt samtycke i kyrkolagsfrågor.
Den gamla kyrkolagen fick därmed en ny betydelse genom att de ämnen
som reglerades i lagen, skulle underställas kyrkomötet. Därutöver kom
prästerskapets privilegier att falla under kyrkomötets medbestämmande-
rätt.
Inte heller 1973 års regeringsform lyckades radera ut kyrkolagsbegrep-
pet. Kyrkomötets medbestämmande stred mot den nya regeringsformens
principiella ståndpunkt att all offentlig makt utgår från folket och att folket
representeras av riksdagen. Eftersom det då saknades en lösning på kyrka-
statfrågorna gick man runt problemet och placerade alla bestämmelser om
kyrkan — inklusive dem om kyrkomötets medbestämmanderätt — i rege-
ringsformens övergångsbestämmelser.
Genom 1982 års kyrkomötesreform förlorade kyrkolagsbegreppet den
konstitutionella betydelse det haft tidigare. Den gemensamma beslutande-
rätten i kyrkolagsfrågor avskaffades, med undantag för frågan om medlem-
skap i kyrkan. De ämnen som regleras i kyrkolagen delades upp mellan
riksdagen och kyrkomötet att besluta om. Frågor om kyrkans organisation,
tjänster och ekonomi hänfördes till riksdagen som dock i viktigare frågor
måste höra kyrkomötet. Kyrkans ”inre” frågor — de som gäller t.ex. lära,
gudstjänster och kyrkliga böcker — blev däremot en exklusiv angelägenhet
för kyrkomötet.
Efter 1982 års reform fanns det alltså flera skäl att se över kyrkoförfatt-
ningarna. De befann sig i en systematiskt djupt otillfredsställande ordning
och de måste anpassas till den nya konstitutionella situationen. Det var
redan vid reformen förutsatt att en översyn skulle ske. Regeringen beslöt
också att föranstalta om en sådan.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 1
När vi under våren 1963 fick vårt uppdrag gick vi först igenom alla gällande
författningar på det kyrkliga området. Vi förtecknade inte mindre än 362
gällande författningar som berörde kyrkan. Den äldsta av dem var Johan
IIl:s brev från år 1571 med privilegier för tyska församlingen i Stockholm.
Av de genomgångna författningarna föreslog vi i ett delbetänkande i
december 1983 att cirka 80 skulle upphävas. Det var sådana som saknade
betydelse på grund av ändrade samhällsförhållanden eller senare författ-
ningsregleringar. Våra förslag godtogs sedermera i allt väsentligt och de
flesta av författningarna är nu upphävda.
Inför det fortsatta arbetet, som enligt direktiven bestod i att systemati-
sera det återstående författningsmaterialet, ställdes vi inför många pro-
blem. Ett var det pågående reformarbetet på det kyrkliga området. Den
parlamentariskt sammansatta 1982 års kyrkokommitté arbetade med att
förändra den lokala och regionala organisationen inom kyrkan m.m. Det
var nödvändigt att samordna deras och vårt arbete. Våra uppgifter har
emellertid inte varit kyrkopolitiska utan mera juridiskt-tekniska. En natur-
lig arbetsfördelning blev därför att vårt sekretariat hjälpte till med att
utarbeta lagtexterna till kyrkokommitténs förslag och att vi granskade
dessa. De förslag som kyrkokommittén lagt fram och som kyrkomötet i
stort anslutit sig till är alltså lagtekniskt bearbetade av oss och vi har sedan
utan eget ställningstagande i sak infogat dem i de förslag vi lägger fram. Vi
har även arbetat tillsammans med andra statliga utredningar, främst kyr-
komusikerutredningen och kyrkobyggnadsutredningen som avgett sina
slutbetänkanden under år 1986.
Ett annat problem som aktualiserades inför det fortsatta arbetet var hur
och i vilken utsträckning vi skulle bearbeta författningsmaterialet. Skulle
vi föra samman det till några särskilda lagar och låta den gamla kyrkolagen
vara kvar eller skulle vi våga försöket att föra samman materialet till en
kyrkolag, naturligt kompletterad med regeringsförordningar?
Det är ju mycket få delar av den gamla kyrkolagen som fortfarande
gäller. Att ändra eller att komplettera lagen verkade också mycket svårt
särskilt som stora delar av de frågor som den avhandlar numera faller inom
kyrkomötets kompetens. Alternativen blev då att samla allt material i en
lag eller att på något sätt dela upp det i flera författningar. Under arbetets
gång har vi kommit till den uppfattningen att det är bäst att arbeta fram en
helt ny kyrkolag om man skall få översikt, klarhet och reda i det mycket
omfattande författningsmaterialet. (Avdelning II i betänkandet.)
I den nya kyrkolagen har vi samlat de centrala bestämmelser om kyrkan
som enligt regeringsformen skall beslutas av riksdagen. De delar som faller
inom kyrkomötets kompetensområde har också behövt omarbetas. Detta
görs av en arbetsgrupp som tillsatts av svenska kyrkans centralstyrelse.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 1
Med denna arbetsgrupp har vi haft nära kontakter. Till följd av normgiv-
ningsfördelningen mellan riksdagen och kyrkomötet kommer den nya
kyrkolagen delvis att behandla andra ämnen än den gamla.
Vi har i den nya kyrkolagen inte behandlat sådana ämnen som har en
mera ”borgerlig” prägel. Detta innebär att vi har lämnat allt om folkbok-
föring utanför. Även begravningsrätten har en sådan karaktär och har
därför inte tagits med i lagen.
Lagen om svenska kyrkan utgör en slags grundlag för kyrkan. Regerings-
formens övergångsbestämmelser hänvisar direkt till en sådan lag. Vi har
därför låtit den vara kvar som en särskild lag och inte inarbetat den i
kyrkolagen.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 1
Enligt den systematik som vi valt för den nya kyrkolagen har vi — efter ett
inledande kapitel (7 kap.) — först tagit in reglerna om medlemskap i
svenska kyrkan (2 kap.) som nu finns i religionsfrihetslagen. Reglernas
sakliga innehåll är som bekant kontroversiella. En av centralstyrelsen
tillsatt arbetsgrupp arbetar på ett förslag. För oss har frågan varit mera
teknisk.
I en särskild avdelning om svenska kyrkans organisation har vi inled-
ningsvis behandlat regler om den kyrkliga indelningen. Det gäller bestäm-
melser om församlingar, pastorat, kontrakt och stift och om hur man
ändrar indelningen i dessa enheter. Dessa regler finns i dag bl.a. i den s.k.
indelningslagen, som också rör de borgerliga kommunerna. Andra bestäm-
melser finns i lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter och i lagen
om kyrkliga kostnader. Kyrkokommittén har dessutom kommit med ytter-
ligare lagförslag i ämnet. Dessa författningstexter har vi nu arbetat sam-
man till ett kapitel om den kyrkliga indelningen (3 kap.). Som en kuriositet
kan nämnas att stiftsindelningen i dag inte är fullständigt författningsregle-
rad. Den bristen har vi avhjälpt genom vårt förslag till detta kapitel.
I det följande (4 kap.) har vi behandlat församlingarna och de kyrkliga
samfälligheterna på lokal nivå. Där har vi fört in det förslag till nya regler
som kyrkokommittén lagt fram. Kommitténs förslag är i sin tur en bear-
betning av den nuvarande lagen om församlingar och kyrkliga samfällighe-
ter.
I nästa kapitel (5 kap.) har vi tagit upp de bestämmelser som behövs för
stiftsorganen. Här har kyrkokommittén lagt fram förslag om obligatoriska
stiftssamfälligheter med stiftsstyrelser. Domkapitlen skall enligt samma
förslag finnas kvar, om än med mera begränsade uppgifter. Biskopen
förutsätts behålla nuvarande befogenheter. Regler om dessa organ har
alltså samlats i ett kapitel.
Reglerna om kyrkans verksamhet på riksplanet har vi sammanfört i
nästa kapitel (6 kap.). Lagen om kyrkomötet utgör kärnan i kapitlet. Här
ges också bestämmelser om de myndigheter som numera — efter grundlags-
ändring — lyder under kyrkomötet, nämligen centralstyrelsen och kyrko-
mötets besvärsnämnd. Det bör i detta sammanhang understrykas att vi
inte har tagit några bestämmelser om den s.k. ”fria” verksamheten i lagen.
Svenska kyrkans stiftelse for rikskyrklig verksamhet, liksom de särskilda Prop. 1991/92: 85
stiftelserna för missionen, kyrkan i utlandet och Lutherhjälpen faller alltså Bilaga 1
helt utanför denna lag.
I en tredje avdelning i lagen har vi fört samman reglerna om kyrkans
personal. Tillsättningsreglerna för präster föreslås av kyrkokommittén bli
reformerade. Dessa föreslagna regler har vi fört in tillsammans med de
offentligrättsliga reglerna om prästernas anställningsförhållanden, som nu
delvis finns i lagen om domkapitel. Lagen om offentlig anställning som för
närvarande endast delvis gäller för präster blir enligt vårt förslag inte längre
tillämplig på präster över huvud taget. I stället föreslår vi en grundläggande
reglering av prästernas anställningsförhållanden i den nya kyrkolagen
(7—10 kap.).
Till avdelningen om kyrkans personal har vi också fört de regler om
kyrkomusiker som kan bli behövliga. Kyrkomusikerutredningen har här
lagt fram ett förslag som arbetats in som ett särskilt kapitel i den nya
kyrkolagen (11 kap.).
En omfattande avdelning i den nya lagen är reglerna om den kyrkliga
egendomen. Vi har där behandlat inte bara reglerna om kyrkobyggnader
och kyrkliga inventarier (13 kap.) och om upplåtande av kyrka (14 kap.)
utan även de bestämmelser som avser själva förvaltningen av den kyrkliga
jorden (75 kap.). Kyrkofonden och de bestämmelser som gäller för att
finansiera vissa kyrkliga kostnader har också fått sin plats i denna avdel-
ning (16 kap.). Kyrkokommittén och kyrkobyggnadsutredningen har lagt
fram förslag till ändringar som beaktats av oss i denna avdelning.
I en sista avdelning har vi fört samman flertalet regler om kyrkliga val
(17—21 kap.). Det finns i dag många olika slags kyrkliga val och ett stort
antal valkorporationer. Vi hade från början räknat med att kunna uppnå
en ganska hög grad av förenkling. Detta har emellertid visat sig svårare än
vad vi ursprungligen trodde. Alla valkorporationer balanserar mellan olika
intressen och det är svårt att skapa ett enhetligt system.
Den nya kyrkolagen innehåller 571 paragrafer fördelade på 21 kapitel. Det
är alltså ett mycket stort lagverk — förmodligen det största i Sverige. Detta
innebär dock inte att den samlade massan lagtext om svenska kyrkan
kommer att öka. Tvärtom medför den sammanhållna lagen att vi får
mindre lagtext med den bearbetning av författningsmaterialet som vi gjort.
Ett så här stort lagverk måste givetvis redigeras så att det blir överskåd-
ligt. Vi har försökt att disponera innehållet på ett för tillämparna lämpligt
sätt och fört in många mellanrubriker. Genom att följa dem kan man
förhållandevis snabbt finna vad man söker. En utförlig innehållsförteck-
ning som fogats till lagen gör den också lättillgängligare.
Vårt arbete har inneburit att vi fört samman författningar från olika
tider och med en mycket varierande lagteknisk standard. En genomgri-
pande teknisk och språklig översyn har därför varit nödvändig. Ibland har
vi ställts inför frågan vad som egentligen är gällande rätt på ett visst
område och då också fått undersöka detta närmare.
Syftet med vårt arbete med en ny kyrkolag har alltså egentligen varit Prop. 1991/92:85
detsamma som upphovsmännen till 1686 års kyrkolag hade, nämligen att Bilaga 1
samla de centrala regler som statsmakterna vill ge om kyrkan i ett doku-
ment som närmast har karaktären av en ”kyrkans lagbok”.
Förutom kyrkolagen, som i allt väsentligt inneburit en lagteknisk bearbet-
ning av gällande rätt, har vi också haft att ta ställning till om vissa
ändringar i sak bör göras beträffande normgivningen om prästämbetet. I
denna fråga har det från kyrkligt håll framförts starka önskemål om att
ämnet skall överföras till kyrkomötets normgivningskompetens. Vi delar
denna uppfattning och har därför föreslagit att regeringsformens övergångs-
bestämmelser och lagen om svenska kyrkan ändras så att detta blir möjligt.
Förslaget innebär bl.a. att frågor om att frånta någon prästämbetet uteslu-
tande skall prövas av kyrkliga organ och inte som nu ibland av förvaltning-
sdomstolar. Detta föreslås gälla utan hinder av att prästen samtidigt
uppehåller en prästtjänst. (Avdelning III i betänkandet.)
Vi har också haft anledning att ur redaktionell synpunkt se över den
gällande helgdagsregleringen i borgerligt hänseende. De ”röda” dagarna i
almanackan bestäms i dag i stor utsträcknipg av 1686 års kyrkolag, även
om det genom senare lagstiftning skett ändringar och tillägg. Eftersom vi
föreslår att 1686 års kyrkolag skall upphävas och helgdagsregleringen inte
hör hemma i den nya kyrkolagen, har vi lagt fram förslag till en ny lag om
helgdagar som också omfattar den rent ”borgerliga helgdagen” första maj.
Vi anser att begreppet helgdag numera har en så allmän betydelse att det
även kan användas i en rent ”borgerlig” författning. Vilka dagar som skall
anses som helgdagar i rent kyrkligt hänseende bestäms av kyrkomötet
genom kyrklig kungörelse. (Avdelning IVi betänkandet.)
En annan fråga som vi har behandlat är rättegångsgudstjänsterna. Bestäm-
melser om sådana gudstjänster finns bl.a. i 1686 års kyrkolag. Med hänsyn
till den nuvarande kompetensfördelningen mellan statsmakterna och kyr-
komötet föreslår vi att de statliga bestämmelserna om rättegångsgudstjänst
upphävs. Dessa gudstjänster bör liksom övriga gudstjänster i fortsätt-
ningen bara regleras i inomkyrklig ordning genom kyrklig kungörelse. Det
får sedan bli en angelägenhet för varje domstol att avgöra om traditionen
med rättegångsgudstjänst skall uppehållas. (Avdelning Vi betänkandet.)
Vi har också ytterligare utrett några författningar som delvis omfattades av
våra tidigare betänkandeförslag men som vi fått till uppgift att ta upp till 10
förnyade överväganden efter kritik från vissa remissinstanser. Vi föreslår
nu att dessa författningar upphävs. (Avdelning VI i betänkandet.) I samma
avdelning behandlar vi också de författningar som gäller medlemskapet i
icke-territoriella församlingar. Något förslag lämnas inte i denna fråga.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 1
Som framgått av det föregående har vi vandrat en mödosam väg mot ett
eftertraktat mål — en ny kyrkolagstiftning. Under arbetets gång har vi
ibland erinrat oss en av de domarregler som Olaus Petri skrivit och som
fortfarande finns intagen i vår lagbok: "Alla lagar skola vara sådana, att de
tjäna till det meniga bästa, och därföre då lagen bliver skadlig, så är det icke
mera lag, utan olag, och bör avläggas.”
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Grundläggande bestämmelser om svenska kyrkan som trossamfund
finns i lagen (1982:942) om svenska kyrkan.
2 § I denna lag finns bestämmelser om
1. medlemskap i svenska kyrkan (2 kap.),
2. svenska kyrkans lokala organisation: församlingar och kyrkliga sam-
fälligheter samt deras organ, nämligen kyrkofullmäktige, kyrkostämman,
församlingsdelegerade, kyrkorådet och övriga nämnder (3 och 4 kap.),
3. svenska kyrkans regionala organisation: stiftssamfälligheten och dess
organ, nämligen stiftsfullmäktige, stiftsstyrelsen och övriga nämnder samt
domkapitlet, hovkonsistoriet och biskopen (3 och 5 kap.),
4. svenska kyrkans centrala organisation: kyrkomötet och dess myndig-
heter (6 kap.),
5. svenska kyrkans personal (7—11 kap.),
6. kyrklig egendom (12—16 kap.),
7. kyrkliga val (17 —21 kap.).
Rätt till medlemskap
1 § Alla svenska medborgare och här i riket bosatta utlänningar har rätt
att vara medlemmar i svenska kyrkan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge
att även andra personer antas som medlemmar.
Medlemskap utan ansökan
2 § Barn i äktenskap inträder vid födelsen i svenska kyrkan, om båda
föräldrarna tillhöra kyrkan.
Vad nu sagts skall även gälla, då endast den ene av föräldrarna tillhör
kyrkan; dock skall barnet i sådant fall icke anses hava inträtt i kyrkan, om
föräldrarna eller, då vårdnaden ej tillkommer dem gemensamt, den som
har vårdnaden inom sex veckor från barnets födelse till pastor i den
församling, där barnet skall kyrkobokföras, anmäler att barnet icke skall
tillhöra kyrkan. Hava föräldrarna i fall som nu sagts, före äktenskapets
ingående eller eljest före barnets födelse skriftligen med vittnen överens-
kommit att barnet icke skall tillhöra kyrkan, må en av dem, utan hinder av
att även den andre har del i vårdnaden, göra sådan anmälan.
12
3 § Barn utom äktenskap inträder vid födelsen i svenska kyrkan, om
modern tillhör kyrkan.
Erhåller barn, som icke enligt första stycket inträtt i kyrkan, innan det
fyllt tolv år äktenskaplig börd genom att föräldrarna ingår äktenskap med
varandra och tillhör en av föräldrarna kyrkan, inträder barnet i kyrkan vid
föräldrarnas giftermål; dock skall barnet icke anses hava inträtt i kyrkan,
om föräldrarna eller, då vårdnaden ej tillkommer dem gemensamt, den
som har vårdnaden inom sex veckor från äktenskapets ingående till pastor
i den församling, där barnet är kyrkobokfört, anmäler att barnet icke skall
tillhöra kyrkan.
4 § Den som förvärvar svenskt medborgarskap och ej tillhör svenska
kyrkan skall, utan särskild ansökan, anses upptagen i kyrka, om han är
evangelisk-luthersk trosbekännare; dock skall vad nu sagts ej gälla, om han
hos pastor i den församling, där han är kyrkobokförd, anmält att han icke
vill inträda i kyrkan.
Medlemskap efter ansökan
5 § Den som, i annat fall än som sagts nu, vill bli medlem av svenska
kyrkan, skall ansöka om detta hos pastorn i den församling där han är
kyrkobokförd.
Sökanden skall upptas i kyrkan om han
1. visar att han är döpt enligt svenska kyrkans ordning, eller
2. tillhör annat evangeliskt-lutherskt trossamfund, eller
3. har fått den undervisning i kyrkans lära som bör fordras med hänsyn
till hans ålder och övriga omständigheter och dessutom inför pastor lämnar
en muntlig försäkran om att ansökan är grundad på allvarliga religiösa skäl.
Ansökan om utträde ur svenska kyrkan
6 § Om en medlem av svenska kyrkan inte längre vill tillhöra kyrkan,
skall han anmäla sitt utträde hos pastorn i den församling där han är
kyrkobokförd. Anmälan skall göras personligen eller i en egenhändigt
undertecknad handling som bevittnats av två personer.
Ansökan eller anmälan för underårig
7 § För den som står under någon annans vårdnad och inte fyllt arton år
skall ansökan eller anmälan som avses i 4, 5 eller 6 § göras av vårdnadsha-
varen. Ansökan eller anmälan för barn som fyllt femton år får göras endast
om barnet självt samtycker. Sådan muntlig försäkran som avses i 5 § andra
stycket krävs inte när vårdnadshavaren ansöker om inträde för barnet.
Särskilda bestämmelser
8 § Den som inte är och inte heller skall vara kyrkobokförd i riket skall
göra sin ansökan eller anmälan hos pastorn i den församling inom riket där
han vistas.
9 § Regeringen får uppdra åt svenska diplomater eller konsuler i främ-
mande stater att handlägga frågor som enligt detta kapitel ankommer på
pastorer. Ett sådant uppdrag får endast ges till den som tillhör svenska
kyrkan.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
13
10 § Med pastor avses i detta kapitel den som ansvarar för kyrkobokfö- Prop. 1991/92:85
ringen i en församling eller i en sådan del av församling som utgör särskilt Bilaga 2
kyrkobokföringsdistrikt.
Om någon har i uppdrag att biträda pastorn i kyrkobokföringsärenden,
skall uppdraget även avse ärenden enligt detta kapitel. Dock får endast
präster ta emot en sådan försäkran som avses i 5 § andra stycket 3.
Hur man överklagar beslut enligt detta kapitel
11 § Beslut av pastor enligt detta kapitel får överklagas hos domkapitlet.
Beslut av tjänsteman enligt 9 § får överklagas hos kammarrätten.
12 § Domkapitlets beslut får överklagas hos kammarrätten.
Kyrkliga indelningsenheter
1 § Riket är indelat i församlingar (territoriella församlingar), pastorat
(territoriella pastorat), kontrakt och stift. I riket finns även icke-
territoriella församlingar och pastorat.
Den lokala indelningen
2 § Församlingarna är lokala förvaltningsenheter inom kyrkan. De utgör
kyrkliga kommuner.
3 § Pastoraten är tjänstgöringsområden för kyrkoherdar. Ett pastorat
består av en eller flera församlingar.
Den regionala indelningen
4 § Kontrakten är tjänstgöringsområden för kontraktsprostar. Ett kon-
trakt består av flera pastorat.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om
ändring av indelningen i kontrakt.
5 § Stiften är regionala enheter inom kyrkan och tjänstgöringsområden
för biskopar.
6 § I riket finns tretton stift. Dessa är Uppsala stift, Linköpings stift,
Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göte-
borgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift och
Stockholms stift.
7 § Varje stift omfattar de församlingar som regeringen bestämmer.
Kyrkliga samfälligheter
8 § Kyrkliga samfälligheter är sammanslutningar av församlingar för
vården av vissa gemensamma ekonomiska angelägenheter. De utgör kyrk-
liga kommuner.
14
Ändring i den territoriella församlingsindelningen
Hur ändringar i församlingsindelningen skall ske
9 § Kammarkollegiet får besluta om ändring i rikets indelning i försam-
lingar, om ändringen kan antas medföra någon bestående fördel för en
församling eller en del av en församling eller andra fördelar från allmän
synpunkt. Därvid får kammarkollegiet meddela de föreskrifter som behövs
för ändringens genomförande.
När frågan om indelningsändring prövas skall särskild hänsyn tas till
önskemål och synpunkter från den eller de församlingar som närmast
berörs av ändringen. Om en sådan församling motsätter sig en indelnings-
ändring, får beslut om ändringen meddelas endast om det finns synnerliga
skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och
synpunkter.
10 § Kammarkollegiet får också besluta om en sådan ändring i försam-
lingsindelningen som behövs på grund av oregelbundenhet i indelningen
eller med hänsyn till fastighetsförhållandena.
I de fall församlingarna som närmast berörs av en sådan indelningsänd-
ring är ense om denna och ändringen avser församlingar i samma län, får
dock länsstyrelsen besluta om ändringen. Detta gäller dock inte om änd-
ringen föranleder ekonomisk reglering mellan församlingarna.
11 § Om det råder osäkerhet om gränsen för en församlings område, får
kammarkollegiet besluta om gränsens rätta sträckning.
12 § En fråga om ändring i församlingsindelningen får väckas av en
församling som skulle beröras av ändringen eller av den som är kyrkobok-
förd i en sådan församling eller som, utan att vara kyrkobokförd i försam-
lingen, är skattskyldig till denna. Ansökan om en sådan ändring skall ges in
till kammarkollegiet.
Kammarkollegiet och länsstyrelsen får ta upp en fråga om indelnings-
ändring på eget initiativ. En sådan fråga får också väckas av stiftsstyrelsen
genom anmälan hos kammarkollegiet.
Kammarkollegiet får avslå en ansökan om indelningsändring, om kam-
markollegiet finner att ändringen inte bör ske.
13 § Om en indelningsändring som länsstyrelsen tar initiativ till inte är
av den beskaffenheten att länsstyrelsen enligt 10 § andra stycket får besluta
om ändringen, skall länsstyrelsen överlämna ärendet till kammarkollegiet.
Kammarkollegiet skall till länsstyrelsen överlämna sådana ärenden om
indelningsändring som får beslutas av länsstyrelsen enligt 10 § andra styc-
ket.
14 § I ärenden om sådana indelningsändringar som avses i 9 § och 10 §
första stycket skall kammarkollegiet göra den utredning som behövs eller,
när det bedöms lämpligt, överlämna åt länsstyrelsen att göra utredningen.
Om det behövs med hänsyn till ärendets omfattning och beskaffenhet, får
kammarkollegiet uppdra åt en särskild utredare att göra utredningen.
I ärenden om en sådan indelningsändring som avses i 10 § andra stycket
skall utredningen göras av länsstyrelsen.
15 § En utredning skall omfatta alla omständigheter som inverkar på
frågan. Vid utredningen skall samråd ske med de berörda församlingarna.
Samråd skall även ske med stiftsstyrelsen.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
Om den ändring i församlingsindelningen som utredningen avser bör
föranleda en ändring också i någon annan indelning, skall utredningen
omfatta även en sådan ändring.
16 § Statliga och kommunala myndigheter skall i skälig omfattning
lämna upplysningar och hjälp, när det begärs av den som gör utredningen.
17 § När det finns skäl till det, skall en särskild undersökning göras om
befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild utre-
dare finner skäl till en sådan undersökning, skall han anmäla detta till
kammarkollegiet, som beslutar i frågan. Länsstyrelsen beslutar om sådana
undersökningar i ärenden som länsstyrelsen utreder.
Undersökningen skall göras av länssstyrelsen. Den kan ske genom om-
röstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länsstyrelsen
får därvid anlita valnämnden i kommunen, om inte nämndens verksamhet
i övrigt hindras därigenom.
18 § Om utredningen visar att församlingsindelningen bör ändras, skall
ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och
de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.
Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas
också till en sådan ändring.
19 § Den myndighet som har hand om utredningen får besluta att
kostnaden för utredningen skall förskotteras av sökanden eller av allmänna
medel.
Den myndighet som meddelar det slutliga beslutet i ärendet får förordna
att sökanden eller en församling som har fördel av indelningsändringen,
slutligen helt eller delvis skall stå för utredningskostnaden. I den mån ett
sådant förordnande inte meddelas, skall staten svara för utredningskostna-
den.
Till utredningskostnaden hänförs även kostnaden för valnämndens
medverkan i en undersökning om befolkningens inställning till en indel-
ningsändring.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
Ekonomisk reglering m.m.
20 § När en församling delas, skall de inbördes ekonomiska förhållan-
dena mellan församlingarna enligt den nya indelningen regleras. När en del
av en församling överförs till en annan församling, skall en sådan reglering
ske, om en församlings tillgång eller förbindelse som kan hänföras till den
delen bör överföras till den andra församlingen eller om det finns särskilda
skäl till reglering. Regleringen skall ha till syfte att på ett ändamålsenligt
och skäligt sätt fördela församlingens förmögenhet eller en del av denna.
Regleringen fastställs av kammarkollegiet, när beslutet om indelnings-
ändringen meddelas. Om församlingarna är ense om regleringen, bör
denna fastställas.
21 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från en församling till en
annan oberoende av om fordringsägaren har lämnat sitt medgivande till
det.
22 § Om inte något annat har bestämts vid den ekonomiska regleringen,
övergår en församlings ansvarighet för borgensförbindelser och liknande
åtaganden, som berör invånare, fastigheter eller verksamheter inom ett Prop. 1991/92:85
område som skall skiljas från församlingen, till den församling som områ- Bilaga 2
det efter indelningsändringen skall ingå i.
23 § Om en församling vid fördelningen av tillgångar och förbindelser
tilläggs en större del av tillgångarna eller förbindelserna än som följer av
grunden for regleringen, skall utjämning ske i pengar. Kammarkollegiet får
bestämma att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på
två eller flera år.
24 § Om en församling läggs samman med en annan församling, övergår
församlingens tillgångar och ansvarigheten för dess förbindelser till den
församling som bildas genom sammanläggningen.
25 § Om en församlings ekonomiska ställning försämras på grund av en
indelningsändring, får kammarkollegiet bestämma att en annan församling
som har fördel av ändringen skall bidra till den förstnämnda församlingens
utgifter i skälig utsträckning. Detsamma gäller om en församling på grund
av en indelningsändring får kostnader för att ordna sin förvaltning, till
vilka den eller de andra församlingar som närmast berörs av ändringen
skäligen bör bidra. Kammarkollegiet får bestämma att bidraget skall utgå
på en gång eller under en viss övergångstid.
När beslut om ändring i församlingsindelningen träder i kraft
26 § En indelningsändring träder i kraft den 1 januari det år som bestäms
i beslutet om ändringen. Om ändringen är av sådan omfattning att en
församling enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla
kyrkofullmäktige, träder ändringen i kraft den 1 januari året efter det år då
val i hela riket av fullmäktige har ägt rum. Detta gäller dock inte om ett
förordnande enligt 31 § meddelas och inte heller om församlingens beslu-
tanderätt enligt ett särskilt förordnande skall utövas på kyrkostämma.
Ett beslut om indelningsändring enligt 9 § skall meddelas senast ett år
innan ändringen skall träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får
beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta månader
före ikraftträdandet. Ett beslut om indelningsändring enligt 10 § skall
meddelas senast tre månader innan ändringen skall träda i kraft.
27 § Sedan en indelningsändring har beslutats eller, om indelningsdele-
gerade skall utses enligt 30 §, sedan delegerade valts, kan en församling
enligt den nya indelningen förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.
28 § Under tiden mellan beslutet om indelningsändring eller, om indel-
ningsdelegerade skall utses enligt 30 §, valet av delegerade och ändringens
ikraftträdande skall den beslutanderätt som tillkommer kyrkofullmäktige
eller kyrkostämma utövas av företrädare för församlingen enligt den nya
indelningen, om beslutet har verkan även efter den nya indelningens
ikraftträdande.
Företrädare för församlingen enligt den äldre indelningen får under
samma tid utöva sådan beslutanderätt endast i frågor som uteslutande
avser denna församling och som inte har verkan även efter den nya
indelningens ikraftträdande.
29 § I fråga om rätten att företräda de församlingar som berörs av en
17
2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
indelningsändring skall följande gälla. Till dess ändringen träder i kraft
skall kyrkofullmäktige i varje församling där beslutanderätten utövas av
fullmäktige företräda denna församling enligt såväl den äldre som den nya
indelningen, om inte något annat följer av 30 eller 31 §.
30 § Om en indelningsändring innebär att en ny församling bildas eller
om ändringen är av sådan omfattning att församlingen enligt den nya
indelningen inte bör företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, får kammar-
kollegiet bestämma att församlingen enligt den nya indelningen skall
företrädas av indelningsdelegerade från det att dessa har valts till dess
indelningsändringen träder i kraft. Om sådana delegerade finns bestäm-
melser i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade.
31 § Om en ny församling bildas av församlingar som utgör en samfäl-
lighet med uppgift att sköta alla ekonomiska församlingsangelägenheter,
får kammarkollegiet besluta att samfällighetens fullmäktige skall vara
fullmäktige i den nybildade församlingen.
32 § Beslut som under tiden mellan beslutet om indelningsändring eller,
om indelningsdelegerade skall utses, valet av delegerade och ändringens
ikraftträdande fattas av kyrkofullmäktige, kyrkostämman, kyrkorådet eller
en annan nämnd, får överklagas genom besvär enligt 4 kap. 106—108 §§.
Sådana beslut får överklagas även av andra församlingar som berörs av
indelningsändringen och av dem som är kyrkobokforda i en sådan försam-
ling eller som, utan att vara kyrkobokforda i församlingen, är skattskyldiga
till denna. Beträffande besvären tillämpas i övrigt 4 kap. 109—111 §§.
Besvär över ett beslut, varigenom kammarrätten har bifallit besvär eller
förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får anföras även av andra
församlingar som berörs av indelningsändringen och av dem som är
kyrkobokforda i en sådan församling eller som, utan att vara kyrkobok-
förda i församlingen, är skattskyldiga till denna.
Hur man överklagar indelningsbeslut
33 § Länsstyrelsens beslut enligt 10 § andra stycket får överklagas hos
kammarkollegiet.
Kammarkollegiets beslut enligt 9 —12 §§ får överklagas hos regeringen.
Kollegiets beslut i ärenden som överklagats dit får dock inte överklagas.
Ändring i den territoriella pastoratsindelningen
Hur ändringar i pastoratsindelningen skall ske
34 § Stiftsstyrelsen beslutar om ändring i pastoratsindelningen.
35 § Om en församling som utgör ett enförsamlingspastorat delas och
beslutet om delning vinner laga kraft, skall de nybildade församlingarna
utgöra ett pastorat, om inte stiftsstyrelsen beslutar något annat.
36 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig pastoratsindelning.
Vid ändring i pastoratsindelningen skall hänsyn tas till pastoratens
förmåga att svara för de angelägenheter som enligt författning ankommer
på dem. Ett pastorat får inte utan synnerliga skäl ha färre än 2 000
kyrkomedlemmar eller vara beläget i mer än en kommun.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
18
37 § Frågor om ändring i pastoratsindelningen får väckas av en försam- Prop. 1991/92: 85
ling eller ett pastorat som skulle beröras av ändringen. Ansökan om en Bilaga 2
sådan ändring skall ges in till stiftsstyrelsen.
Stiftsstyrelsen får ta upp en fråga om indelningsändring på eget initiativ.
En sådan fråga får också väckas av kammarkollegiet genom en anmälan
hos stiftsstyrelsen.
38 § I ett ärende om ändrad pastoratsindelning skall stiftssstyrelsen göra
den utredning som behövs. Om en ändrad pastoratsindelning även bör
föranleda bildandet av en utvidgad pastoratssamfällighet eller annan änd-
ring av kyrkliga samfälligheter, skall utredningen omfatta även sådana
frågor.
Berörda församlingar, kyrkliga samfälligheter och kyrkoherdar skall ges
tillfälle att yttra sig.
39 § I samband med ett beslut om ändring i pastoratsindelningen skall
stiftsstyrelsen bestämma vilka prästtjänster utöver kyrkoherdetjänsten
som skall finnas i de nybildade pastoraten. I beslutet skall även anges hur
kyrkoherdetjänsten i ett nybildat pastorat skall tillsättas.
40 § Stiftsstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för
att indelningsändringen skall kunna genomföras.
Ekonomisk reglering
41 § När ett pastorat delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena
mellan pastoraten regleras enligt den nya indelningen. Den ekonomiska
regleringen fastställs av stiftsstyrelsen när beslutet om indelningsändringen
meddelas.
42 § Egendom som förvaltas enligt särskild författning, övertas av det
pastorat som efter indelningsändringen skall svara för de angelägenheter
som egendomen är avsedd för. Sådan fast egendom med därtill hörande lös
egendom skall, om inte särskilda skäl föranleder annat, följa den försam-
ling där den geografiskt är belägen.
Andel i prästlönefondsfastighet eller prästlönejordsfond övertas av det
pastorat från vars lönetillgångar andelen härrör.
43 § Betalningsansvaret för en skuld som hänför sig till en prästgård eller
ett löneboställe, övertas av den som har övertagit fastigheten.
44 § Regleringen av andra tillgångar och förbindelser än som avses i 42
och 43 §§ skall ske på ett ändamålsenligt och skäligt sätt mellan de kyrkliga
kommuner som berörs.
Om enighet inte föreligger om förmögenhetens fördelning, skall denna
fördelas i förhållande till skatteunderlaget i de berörda församlingarna.
45 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från ett pastorat till ett
annat även om fordringsägaren inte lämnat sitt medgivande till det.
46 § Om ett pastorat vid fördelningen av tillgångar och förbindelser får
en större del av tillgångarna eller förbindelserna än som följer av grunden
för regleringen, skall utjämning ske i pengar. Stiftsstyrelsen får bestämma
att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på två eller
flera år.
19
47 § När ett pastorat läggs samman med ett annat pastorat, övergår Prop. 1991/92:85
pastoratets tillgångar och ansvarigheten för dess förbindelser till det pasto- Bilaga 2
rat som bildas genom sammanläggningen.
När beslut om ändring i pastoratsindelningen träder i kraft
48 § En ändring i pastoratsindelningen träder i kraft den 1 januari det år
som bestäms i beslutet om ändringen. Om en ändrad pastoratsindelning
berör en utvidgad pastoratssamfällighet eller en utvidgad flerpastoratssam-
fällighet, skall beslutet dock träda i kraft den 1 januari året efter det år då
val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.
49 § Beslut om ändrad pastoratsindelning skall meddelas senast ett år
innan det skall träda i kraft. Länsstyrelsen skall genast underrättas om
beslutet.
Hur man överklagar indelningsbeslut
50 § Stiftsstyrelsens beslut får överklagas hos kammarkollegiet. Kam-
markollegiets beslut får inte överklagas.
Bildande av kyrkliga samfälligheter m.m.
Hur samfällighetsbildmngar skall ske
51 § Beslut om att en pastoratssamfällighet skall få sköta alla ekono-
miska angelägenheter i ett pastorat (beslut om utvidgad pastoratssamfäl-
lighet) fattas av församlingarna och anmäls till stiftsstyrelsen, som faststäl-
ler beslutet. Är församlingarna inte eniga, får stiftsstyrelsen besluta att
samfälligheten skall utvidgas, om det finns ett allmänt behov av en sådan
utvidgning.
En fråga om utvidgning av en pastoratssamfällighet får väckas av en
församling i pastoratet. Stiftsstyrelsen kan ta upp en sådan fråga på eget
initiativ. Innan stiftsstyrelsen fattar beslut i ärendet, skall berörda försam-
lingar och kyrkliga samfälligheter ges tillfälle att yttra sig.
52 § Beslut om att bilda en flerpastoratssamfällighet eller en utvidgad
flerpastoratssamfällighet fattas av stiftsstyrelsen. Ett sådant beslut får
meddelas endast om berörda pastorat har samtyckt till åtgärden eller om
det finns ett allmänt behov av den.
Frågor om bildande av sådana samfälligheter får väckas av en försam-
ling eller ett pastorat som skulle beröras av samfällighetsbildningen genom
anmälan till stiftsstyrelsen. Stiftsstyrelsen får också ta upp en sådan fråga
på eget initiativ. Innan ärendet avgörs, skall berörda församlingar och
kyrkliga samfälligheter ges tillfälle att yttra sig.
53 § I samband med beslut om att bilda en kyrklig samfällighet får
stiftsstyrelsen bestämma att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas
av indelningsdelegerade till dess att indelningsändringen träder i kraft. Om
indelningsdelegerade finns bestämmelser i lagen (1972:229) om kyrkliga
indelningsdelegerade.
54 § Sedan en samfällighetsbildning har beslutats eller, om indelnings-
20
delegerade skall utses, sedan delegerade har valts, kan samfälligheten Prop. 1991/92:85
förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Bilaga 2
Ändring eller upplösning av samfälligheter
55 § En kyrklig samfällighet får ändras eller upplösas om sådana ändrade
förhållanden inträtt att de angelägenheter samfälligheten har hand om
lämpligare sköts på annat sätt. Bestämmelserna i 51 och 52 §§ om bildande
av samfälligheterna skall tillämpas även i fråga om ändring eller upplös-
ning.
Ekonomisk reglering
56 § I fråga om den ekonomiska regleringen vid bildandet eller ändringar
av kyrkliga samfälligheter skall 41—47 §§ tillämpas.
När beslut om samfällighetsbildning träder i kraft
57 § Beslut om att utvidga en pastoratssamfällighet eller att bilda en
utvidgad flerpastoratssamfällighet träder i kraft den 1 januari året efter det
år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.
Beslut om att bilda en flerpastoratssamfällighet träder i kraft den 1
januari det år som bestäms i beslutet om samfällighetsbildningen.
58 § Ett beslut om att fastställa eller utvidga en pastoratssamfällighet och
beslut om att bilda en annan kyrklig samfällighet skall meddelas senast ett
år innan det skall träda i kraft. Om beslutet gäller utvidgning av en
pastoratssamfällighet eller bildande av en utvidgad flerpastoratssamfällig-
het, skall länsstyrelsen genast underrättas om beslutet.
Hur man överklagar beslut om samfällighetsbildning
59 § Stiftsstyrelsens beslut får överklagas hos kammarkollegiet. Kam-
markollegiets beslut får inte överklagas.
Allmänna bestämmelser
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om församlingar, pastoratssamfäl-
ligheter och flerpastoratssamfälligheter. Dessa är kyrkliga kommuner.
Bestämmelserna i kapitlet tillämpas också på icke-territoriella försam-
lingar.
För sa m l ingsa ngelägenheter
2 § En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar
sköta sina angelägenheter.
Med församlingsangelägenheter avses frågor om
1. främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni
och evangelisation,
2. inre underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och andra försam-
21
lingslokaler samt underhåll och återanskaffande av inventarier till dessa
lokaler,
3. underhåll av kyrkotomt och sådan begravningsplats som är avsedd för
dem som är kyrkobokforda i församlingen (församlingskyrkogård),
4. anskaffande och yttre underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och
andra församlingslokaler,
5. anskaffande och underhåll av andra byggnader och lokaler än som
anges i 4 samt mark för kyrkligt ändamål,
6. nyanskaffande av inventarier till de byggnader och lokaler som anges
i 4 och 5,
7. anläggande av begravningsplats samt underhåll av annan begravnings-
plats än församlingskyrkogård, om inte regeringen för särskilt fall beslutar
att uppgiften skall ankomma på en borgerlig kommun,
8. avlöningsförmåner åt personal som tjänstgör i församlingen.
Om vissa angelägenheter som ankommer på församlingarna finns sär-
skilda bestämmelser.
Församlingar i enförsamlingspastorat
3 § Om en församling utgör ett pastorat (enförsamlingspastorat), sköter
församlingen själv alla de församlingsangelägenheter som anges i 2 § andra
stycket. Församlingen skall också sköta de angelägenheter som enligt lag
eller annan författning ankommer på pastoratet.
Församlingar i flerförsamlingspastorat, pastoratssamfälligheter och
flerpastoratssa mfälligheter
4 § Om en församling bildar pastorat med en eller flera andra försam-
lingar sköter församlingen själv de församlingsangelägenheter som anges i
2 § andra stycket 1—3.
För att sköta de församlingsangelägenheter som anges i 2 § andra stycket
4 — 8 skall församlingarna inom pastoratet utgöra en kyrklig samfällighet
(pastoratssamfällighet), om stiftsstyrelsen inte beslutar något annat. Pasto-
ratssamfälligheten skall också sköta de angelägenheter som enligt lag eller
annan författning ankommer på pastoratet.
5 § En pastoratssamfällighet får även sköta alla ekonomiska församlings-
angelägenheter (utvidgad pastoratssamfällighet).
Församlingarna inom flera pastorat får bilda kyrklig samfällighet för att
sköta en eller flera ekonomiska församlingsangelägenheter (flerpastorats-
samfällighet) eller alla sådana angelägenheter (utvidgad flerpastoratssam-
fällighet). Sådana samfälligheter får även bildas för angelägenheter som
enligt lag eller annan författning ankommer på pastoraten.
Kyrkliga samfälligheter som avses i första och andra styckena får inte ha
hand om sådana angelägenheter som sköts av stiftssamfälligheten.
Bestämmelser om utvidgning av pastoratssamfälligheter och om bil-
dande av kyrkliga samfälligheter finns i 3 kap.
Beslutanderätten i församlingar och i kyrkliga samfälligheter på lokal nivå
6 § En församlings beslutanderätt utövas av kyrkofullmäktige eller kyr-
kostämma om inte annat följer av 7 §.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
22
I församlingar med över 250 röstberättigade kyrkomedlemmar skall
beslutanderätten utövas av kyrkofullmäktige.
Om antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i en församling med kyr-
kofullmäktige har gått ned till 250 eller därunder, skall beslutanderätten
fortfarande utövas av kyrkofullmäktige. Fullmäktige får dock besluta att
församlingens beslutanderätt skall utövas på kyrkostämma.
En församling med 250 röstberättigade kyrkomedlemmar eller därunder
får uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige. Förslag om att upphäva
ett sådant beslut får inte väckas i kyrkofullmäktige förrän tre år har förflutit
sedan ledamöterna i fullmäktige började sin tjänstgöring.
7 § Om en församling med över 250 röstberättigade kyrkomedlemmar
ingår i en utvidgad pastoratssamfällighet eller en utvidgad flerpastorats-
samfällighet, får stiftsstyrelsen besluta att församlingens beslutanderätt
skall utövas av kyrkorådet, om församlingen begär det.
8 § Beslut om att införa eller avskaffa kyrkofullmäktige enligt 6 § eller att
beslutanderätten skall utövas av kyrkorådet enligt 7 § skall tillämpas från
och med året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas
nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av april månad valåret.
Länssstyrelsen och stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
9 § len pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas beslutanderätten
av församlingsdelegerade.
I en utvidgad pastoratssamfällighet eller en utvidgad flerpastoratssam-
fällighet utövas beslutanderätten av samfällighetens kyrkofullmäktige.
Förvaltningen och verkställigheten i församlingar och i kyrkliga
samfälligheter på lokal nivå
10 § I en församling ankommer förvaltningen och verkställigheten på
kyrkorådet och övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som
skall avgöras av fullmäktige eller stämman. För en sådan uppgift kan varje
nämnd tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera personer.
Fullmäktige eller stämman får uppdra åt kyrkorådet eller någon annan
nämnd att i fullmäktiges eller stämmans ställe fatta beslut i vissa grupper
av ärenden, om inte något annat följer av lag eller annan författning. Ett
sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet
eller i övrigt av större vikt.
11 § I en kyrklig samfällighet som avses i detta kapitel ankommer för-
valtningen och verkställigheten på kyrkorådet och övriga nämnder.
Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av fullmäktige eller
församlingsdelegerade. Bestämmelserna i 10 § om en särskild beredning
och om uppdrag att i fullmäktiges eller kyrkostämmans ställe fatta beslut i
vissa frågor tillämpas även i samfälligheten.
Kyrkofullmäktige i församling
Antalet ledamöter
12 § Kyrkofullmäktige beslutar hur många ledamöter som skall utses i
fullmäktige. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
23
15 i församling med 5 000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller därun-
der,
19 i församling med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade
kyrkomedlemmar, och
25 i församling med över 10 000 röstberättigade kyrkomedlemmar.
När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om
antalet ledamöter i fullmäktige.
Vid tillämpningen av första stycket skall som röstberättigad anses den
som har upptagits i gällande röstlängd.
Beslutar fullmäktige om ändring av antalet ledamöter, tillämpas beslutet
först när val i hela riket av fullmäktige förrättas nästa gång. Beslutet skall
fattas före utgången av april månad valåret. Länsstyrelsen skall genast
underrättas om beslutet.
Suppleanter
13 § För ledamöterna i kyrkofullmäktige skall suppleanter utses.
Fullmäktige bestämmer det antal suppleanter som skall ligga till grund
för tillämpningen av bestämmelserna i 17 kap. 53 § om utseende av
suppleanter. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det
antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer
ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall
genast underrättas om fullmäktiges beslut.
När kyrkofullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman
om antalet suppleanter.
Rösträtt
14 § Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige
har den som är kyrkobokförd i församlingen, är medlem av svenska kyrkan
och har uppnått arton års ålder senast på valdagen. Den som är omyndig-
förklarad av domstol har dock inte rösträtt. Den som inte är svensk
medborgare har rösträtt endast om han varit kyrkobokförd i riket den 1
november de tre åren närmast före valåret. Varje röstberättigad har en röst.
Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling har inte
rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige i en annan
församling.
Frågan huruvida rösträtt enligt första och andra styckena föreligger
avgörs på grundval av en före valet upprättad röstlängd.
Valbarhet
15 § Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige väljs bland dem som
uppfyller villkoren för rösträtt enligt 14 § första och andra styckena.
Valbar är dock inte
1. den som innehar tjänst som biskop,
2. kyrkoherde eller annan präst som är ledamot av församlingens kyrko-
råd,
3. den som är anställd hos församlingen och som i egenskap av föredra-
gande hos kyrkorådet eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten
har den ledande ställningen bland församlingens tjänstemän.
Om en ledamot eller en suppleant inte längre är valbar upphör hans
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
24
uppdrag genast. Fullmäktige skall befria en ledamot eller en suppleant från Prop. 1991/92: 85
uppdraget, om han vill avgå och särskilda skäl inte talar emot det. Bilaga 2
Rätt till ledighet för uppdraget
16 § Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige eller beredning har
rätt till den ledighet från anställning som behövs for uppdraget.
Valperiodens längd
17 § Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige väljs för tre år räknat
från och med den 1 januari året efter det år då valet har skett.
Bestämmelser om valet
18 § 117 kap. finns bestämmelser om
1. indelning i valdistrikt,
2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val, samt
3. förfarandet när en ledamot i fullmäktige har avgått före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång och när en suppleant för en ledamot har inträtt
som ledamot i fullmäktige eller av annan anledning har avgått som supple-
ant.
Ordförandeskapet
19 § Kyrkofullmäktige väljer för den tid som fullmäktige bestämmer
bland sina ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande. Till
dess valen har förrättats, utövas ordförandeskapet av den som har varit
ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge, har den
som är äldst företräde.
Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett
sammanträde, utser fullmäktige en annan ledamot att för tillfället vara
ordförande.
Bestämmelser om sammanträdena
20 § Kyrkofullmäktige sammanträder enligt den ordning som fullmäk-
tige bestämmer med iakttagande av föreskrifterna i andra stycket samt i 84
och 96 §§ om tid för handläggning av vissa ärenden. Sammanträde skall
även hållas, när kyrkorådet eller minst en tredjedel av fullmäktiges leda-
möter begär det eller ordföranden anser att det behövs.
Vid sammanträde före december månads utgång förrättas val till de
befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets slut. Det år då val
i hela riket av fullmäktige har ägt rum, skall valen förrättas av de nyvalda
fullmäktige. Dessa förrättar även andra val som ankommer på fullmäktige
och avser tid efter utgången av det nämnda året.
Kungörelse
21 § Kungörelse om sammanträde med kyrkofullmäktige utfärdas av
ordföranden. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för
sammanträdet samt om de ärenden som skall behandlas. När samman-
träde skall hållas första gången, sedan beslutanderätten har uppdragits åt
fullmäktige, utfärdas kungörelsen av den senast valda ordföranden i kyr-
kostämman.
Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdesdagen anslås på
25
församlingens anslagstavla och inom samma tid sändas med posten till
varje ledamot och suppleant i fullmäktige eller på annat tillförlitligt sätt
tillställas dem.
Uppgift om tid och plats för sammanträde samt, om fullmäktige har
bestämt det, uppgift om de ärenden som skall behandlas, skall minst en
vecka före sammanträdesdagen införas i en eller flera ortstidningar. Vid
sammanträde före december månads utgång avgörs för det följande ka-
lenderåret i vilken eller vilka tidningar sådana tillkännagivanden skall
införas. Därvid bör sådana tidningar väljas som genom sin spridning inom
olika grupper av församlingsbor når så många som möjligt. Om ett förslag
om att tillkännagivanden skall införas i någon annan ortstidning får minst
en tredjedel av rösterna, skall tillkännagivandena införas också i denna
tidning.
Om ett ärende fordrar så skyndsam handläggning att kungörelse på det
sätt som föreskrivs i andra och tredje styckena inte hinns med, skall
kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före samman-
trädesdagen och på ett tillförlitligt sätt sändas till varje ledamot och
suppleant i fullmäktige så tidigt att den kan antas komma dem tillhanda
inom samma tid.
Suppleanternas inträde
22 § Om en ledamot i kyrkofullmäktige är förhindrad att inställa sig till
ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet, inträder i hans
ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna bestämda ordningen
står i tur att tjänstgöra. Vad som har sagts om ledamot gäller även
suppleant som har kallats att tjänstgöra eller som tjänstgör i stället för
ledamot.
En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde eller till
fortsatt sammanträde, har rätt att tjänstgöra även om en suppleant har
inträtt i hans ställe. Dock får inte en ledamot som har avbrutit tjänstgö-
ringen vid ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, därefter
under samma dag tjänstgöra vid sammanträdet.
En suppleant som har börjat tjänstgöra med stöd av första stycket, har
företräde framför en annan suppleant, även om denne står i tur att
tjänstgöra enligt den för suppleanterna bestämda ordningen. En suppleant
som på grund av att han är jävig i ett ärende avbryter tjänstgöringen vid
sammanträde, får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts.
Om samtliga suppleanter för en ledamot i fullmäktige är förhindrade att
inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde,
inträder i ledamotens ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna
bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått
den första platsen för partiet. Om en sådan suppleant inte kan tjänstgöra,
inträder den suppleant som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har
fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund.
Beslutförhet
23 § Kyrkofullmäktige får handlägga ärenden endast om mer än hälften
av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige kan dock föreskriva att inter-
pellationer och frågor får besvaras även om antalet närvarande är lägre än
vad som nu har sagts.
Om en närvarande ledamot enligt 24 § eller 92 § på grund av jäv är
förhindrad att delta i handläggningen av ett ärende, får fullmäktige hand-
Prop.1991/92:85
Bilaga 2
26
lägga detta även om antalet deltagande på grund av hindret inte uppgår till Prop. 1991/92: 85
vad som föreskrivs i första stycket. Bilaga 2
Jäv
24 § En ledamot i kyrkofullmäktige får inte delta i handläggningen av ett
ärende som personligen rör honom själv eller hans maka, föräldrar, barn
eller syskon eller någon annan närstående. Bestämmelser om jäv i samband
med revision finns i 92 §.
Rätt att rösta och närvara
25 § Varje ledamot i kyrkofullmäktige har en röst.
Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har även
1. ordföranden eller vice ordföranden i kyrkorådet samt kyrkoherden,
2. ordföranden eller vice ordföranden i annan nämnd eller i en bered-
ning vid handläggning av ärenden som har beretts av nämnden eller
beredningen och vid besvarande av interpellationer eller frågor som har
framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen,
3. ledamot i kyrkorådet vid besvarande av en interpellation som enligt
35 § tredje stycket har överlämnats för att besvaras av honom,
4. revisor hos församlingen vid behandling av revisionsberättelsen för
den verksamhet som hans uppdrag avser,
5. sådan tjänsteman hos församlingen som avses i 15 § andra stycket,
samt
6. i den mån fullmäktige har beslutat det, ledamot eller suppleant i
kyrkorådet, annan nämnd eller beredning.
Fullmäktige får kalla tjänstemän hos församlingen eller särskilda sak-
kunniga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.
Ärendenas art och beredning
26 § Kyrkofullmäktige skall besluta i ärenden som väckts av
1. kyrkorådet eller annan nämnd, om inte något annat är föreskrivet i
lag,
2. ledamot genom motion,
3. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, dom-
kapitlet, stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden,
4. revisorerna, om ärendet avser förvaltning som har samband med
revisionsuppdraget, eller
5. beredning, om fullmäktige har föreskrivit det.
27 § Ett ärende som kyrkofullmäktige skall besluta i, skall beredas av den
nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör eller av en
beredning som fullmäktige särskilt har utsett för ändamålet.
Om ett ärende har beretts av någon annan än den nämnd eller beredning
dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, skall nämnden eller beredningen få
tillfälle att avge yttrande i ärendet innan det avgörs. Kyrkorådet skall alltid
få tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av någon annan än rådet.
Val får förrättas utan föregående beredning. Beredning behövs inte
heller för ärenden som avser ändring av antalet ledamöter eller suppleanter
i kyrkorådet eller annan nämnd eller avsägelse från uppdrag som ledamot
eller suppleant i fullmäktige, i rådet eller i annan nämnd eller som revisor
eller revisorssuppleant.
27
28 § En motion bör beredas så, att kyrkofullmäktige kan fatta beslut med
anledning av motionen vid sammanträde som hålls inom ett år från det att
motionen har väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom sådan tid,
skall detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till
fullmäktige vid sammanträde inom den angivna tiden. Fullmäktige får vid
behandlingen av en sådan anmälan avskriva motionen från vidare hand-
läggning.
29 § Kyrkofullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett
ärende som tillhör fullmäktiges handläggning skall inhämtas synpunkter
från röstberättigade i församlingen. Detta kan ske genom omröstning,
opinionsundersökning eller liknande förfarande. Därvid får valnämnden i
kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt inte hindras därige-
nom. En församling får dock anlita valnämnden endast om kommunfull-
mäktige beslutar det. Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader
som föranleds av att en församling anlitar valnämnden.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
Avbrutna sammanträden
30 § Om ett sammanträde med kyrkofullmäktige inte kan slutföras på
utsatt dag, skall det fortsätta genast eller vid en senare tidpunkt. Om
sammanträdet skall fortsätta vid en senare tidpunkt, bestämmer och till-
kännager ordföranden genast tid och plats för det fortsatta sammanträdet.
Om fortsättande och avslutande av valförrättning, när valet är propor-
tionellt, finns bestämmelser i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt
vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.
Bordläggning
31 § Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en tredjedel av
de närvarande ledamöterna. För bordläggning i fråga om val eller av ett
tidigare bordlagt ärende krävs beslut av kyrkofullmäktige med enkel majo-
ritet.
Om bordläggning beslutas, bestämmer och tillkännager ordföranden
innan sammanträdet avslutas till vilken dag ärendet skall uppskjutas.
Ordförandens uppgifter
32 § Ordföranden leder kyrkofullmäktiges sammanträden och föredrar
ärendena. Ordföranden skall se till att ett ärende inte avgörs utan att
föreskrifterna i 21 § om kungörande och i 27 § om beredning har iakttagits
i fråga om ärendet.
Ett ärende som fordrar skyndsam handläggning får dock avgöras vid
sammanträdet även om föreskrifterna i 21 § om kungörande inte har
iakttagits, om samtliga närvarande ledamöter beslutar det. Ett sådant
ärende får också avgöras även om föreskrifterna i 27 § om beredning inte
har iakttagits, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.
33 § Sedan ordföranden har förklarat överläggningen i ett ärende avslu-
tad, framställer han proposition, så avfattad att den kan besvaras med ja
eller nej. Ordföranden tillkännager därefter vad som enligt hans uppfatt- 28
ning har beslutats och befäster beslutet med klubbslag, om omröstning inte
begärs.
Om omröstning begärs, skall den verkställas efter upprop och ske öppet
utom i ärenden som avser val eller tillsättning av tjänst. Vid öppen
omröstning får omröstningsapparat användas. Utgången bestäms genom
enkel majoritet, om inte något annat är föreskrivet för särskilda fall. Vid
lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning, om ären-
det avser val eller tillsättning av tjänst, och genom ordförandens utslagsröst
i övriga ärenden.
Proportionella val
34 § Val av ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade, kyrko-
råd, annan nämnd och beredning samt av elektorer och deras ersättare för
val av stiftsfullmäktige samt av revisorer och revisorssuppleanter som
avses i 91 § skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många
ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande
ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om
kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal.
Bestämmelser om förfarandet vid ett sådant proportionellt val finns i lagen
(1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfull-
mäktige m.m.
Interpellationer och frågor
35 § En ledamot i kyrkofullmäktige får till ordföranden i kyrkorådet,
annan nämnd eller beredning framställa interpellation i ämnen som tillhör
fullmäktiges handläggning.
Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en interpellation
får framställas. Interpellationen skall vara tillgänglig för varje ledamot,
innan fullmäktige fattar ett sådant beslut.
Fullmäktige kan föreskriva att ordföranden i kyrkorådet får överlämna
en interpellation som har framställts till honom att besvaras av någon
annan ledamot i rådet som på grund av sitt uppdrag har särskilda förut-
sättningar att besvara interpellationen.
Om fullmäktige föreskriver det, får en ledamot till ordföranden i kyrko-
rådet, annan nämnd eller beredning framställa fråga i ämnen som tillhör
fullmäktiges handläggning.
Krav på protokollet
36 § Vid kyrkofullmäktiges sammanträden skall protokoll föras på ord-
förandens ansvar. Av protokollet skall framgå vilka ledamöter som har
varit närvarande. Protokollet skall för varje ärende innehålla en kortfattad
redogörelse för ärendets beskaffenhet, uppgift om de förslag och yrkanden
i ärendet som inte har återkallats och fullmäktiges beslut i ärendet. Om
omröstning har ägt rum, skall protokollet innehålla en redogörelse för
propositionsordningen och uppgift om hur omröstningen har utfallit. När
omröstningen har skett öppet, skall det i protokollet anges hur var och en
har röstat. Om reservation som avses i 37 § har anmälts, skall protokollet
innehålla uppgift om reservationen.
Protokollet skall justeras av ordföranden och minst två ledamöter som
fullmäktige för varje gång utser bland de närvarande. Justeringen skall äga
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
29
rum senast fjorton dagar efter sammanträdesdagen på tid som ordföranden
bestämmer och tillkännager vid sammanträdet. Justeringen får också verk-
ställas av fullmäktige antingen genast eller vid nästa sammanträde.
Senast på andra dagen efter justeringen skall denna samt uppgift om den
plats där protokollet finns tillgängligt tillkännages på anslagstavlan. Till-
kännagivandet skall innehålla uppgift om vilken dag det har anslagits. Det
får inte avlägsnas före besvärstidens utgång. Bevis om dagen för anslaget
skall tecknas på protokollet eller utfärdas särskilt.
37 § Den som vid kyrkofullmäktiges sammanträde har deltagit i avgö-
randet av ett ärende får reservera sig mot det fattade beslutet. Reservatio-
nen skall anmälas innan sammanträdet avslutas samt, om den utvecklas
närmare, avfattas skriftligen och lämnas senast när protokollet justeras.
38 § Kyrkofullmäktiges protokoll och andra arkivhandlingar skall förva-
ras i kyrkoarkiv. Om kyrkoarkiv finns särskilda bestämmelser.
Offentlighet och ordning
39 § Kyrkofullmäktiges sammanträden skall vara offentliga. Fullmäktige
får dock för ett visst ärende besluta att överläggningen skall hållas inom
stängda dörrar. Suppleanter får närvara vid en sådan överläggning.
Ordföranden vakar över ordningen vid sammanträdet. Han kan utvisa
den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Om det
uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får han upplösa
sammanträdet.
Ersättning till ledamöter och suppleanter i fullmäktige eller beredning
40 § Kyrkofullmäktige får besluta att det till ledamöter och suppleanter i
fullmäktige eller beredning skall utgå skäligt arvode samt skälig ersättning
för resekostnader, förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter som föran-
letts av uppdraget. Om kyrkofullmäktige beslutar att arvode skall utgå,
skall arvodet bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.
Arbetsordning
41 § Kyrkofullmäktige skall i arbetsordning meddela de ytterligare före-
skrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och ärendenas hand-
läggning.
Arbetsordningen skall innehålla bestämmelser om
1. vem som skall föra ordet till dess tillfällig ordförande som avses i 19 §
andra stycket har utsetts,
2. utsändning av handlingar inför sammanträde,
3. anmälan om hinder för tjänstgöring vid sammanträde,
4. inkallande av suppleanter,
5. handläggningen av motioner,
6. handläggningen av interpellationer och frågor som avses i 35 § fjärde
stycket,
7. förfarandet vid omröstning, samt
8. underrättelser om val av ordförande och vice ordförande i fullmäktige
och kyrkorådet.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
30
Kyrkostämma
Rösträtt
42 § I fråga om rösträtt på kyrkostämma tillämpas bestämmelserna i 14 §
om rösträtt vid val av ledamöter i kyrkofullmäktige i församling.
Ordförandeskapet
43 § Kyrkostämma väljer för tre kalenderår bland de röstberättigade en
ordförande och en eller två vice ordförande.
Om ordföranden eller någon vice ordförande avgår under tjänstgörings-
tiden, väljs en annan för återstoden av denna tid.
44 § I fråga om valbarhet till ordförande och vice ordförande, verkan av
att valbarheten upphör och rätt till avsägelse tillämpas bestämmelserna i
15 § om ledamot i kyrkofullmäktige i församling.
Rätt till ledighet för uppdraget
45 § Ordföranden och vice ordföranden i kyrkostämman samt ledamö-
ter och suppleanter i beredning har rätt till den ledighet från anställning
som behövs för uppdraget.
Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på
kyrkostämma
46 § Beträffande kyrkostämman tillämpas bestämmelserna i 20 § första
stycket första meningen och andra stycket första meningen, 21 § första-
tredje styckena samt 24—28, 30 — 39 och 41 §§ om kyrkofullmäktige i
församling.
Därvid skall följande gälla:
1. Om en ny församling bildas, i vilken beslutanderätten skall utövas på
kyrkostämma, skall stiftsstyrelsen före den 1 juli året innan församlingen
bildas förordna en person att hålla kyrkostämma för val av ordförande och
vice ordförande samt kyrkoråd. Om en kyrkostämma skall utöva beslutan-
derätten i en församling där den tidigare har utövats av kyrkofullmäktige,
skall den senast valda ordföranden i kyrkofullmäktige sammankalla kyrko-
stämman första gången.
2. Bestämmelserna om ledamot i kyrkofullmäktige skall i stället avse
röstberättigad kyrkomedlem.
3. Kyrkostämma skall hållas när kyrkorådet begär det eller när ordföran-
den anser att det behövs.
4. Kungörelse om kyrkostämma behöver inte tillställas de röstberätti-
gade i församlingen. Beslut om i vilken eller vilka ortstidningar som
kyrkostämmans sammanträden skall tillkännages får fattas för flera ka-
lenderår, dock ej för längre tid än till utgången av det år då val i hela riket
av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång.
5. Om ett ärende fordrar så skyndsam handläggning att kungörande på
det sätt som föreskrivs i 21 § första-tredje styckena inte hinns med, skall
kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast fyra vardagar före
stämman.
6. Kyrkostämmans sammanträden skall alltid vara offentliga.
Prop.1991/92:85
Bilaga 2
31
7. Omröstning skall vara sluten även i annat ärende än ärende om val
eller tillsättning av tjänst, om det begärs.
8. Av kyrkostämmans protokoll behöver inte framgå vilka som har
deltagit i stämman. Inte heller behövs uppgift om hur var och en har röstat
vid öppen omröstning.
9. Arbetsordningen för kyrkostämman behöver inte innehålla bestäm-
melser som anges i 41 § andra stycket 2, 3 och 4.
Ersättning till ordförande samt till ledamöter och suppleanter i beredning
47 § Kyrkostämman får besluta att det till stämmans ordförande samt
ledamöter och suppleanter i beredning skall utgå skäligt arvode samt skälig
ersättning för resekostnader, förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter
som föranleds av uppdraget.
Församlingsdelegerade
Antalet ledamöter
48 § Antalet ledamöter i församlingsdelegerade skall bestämmas till ett
udda tal och till minst
15 i samfällighet med 5 000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller
därunder,
25 i samfällighet med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade
kyrkomedlemmar,
35 i samfällighet med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade
kyrkomedlemmar, och
45 i samfällighet med över 40 000 röstberättigade kyrkomedlemmar.
När delegerade skall utses första gången, bör församlingarna träffa
överenskommelse om antalet ledamöter med ledning av första stycket.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Om församlingarna
inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet ledamöter.
Församlingsdelegerade beslutar själva om ändring av antalet ledamöter.
Ett sådant beslut skall tillämpas från och med året efter det år då val i hela
riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Länsstyrelsen skall genast
underrättas om beslutet.
Länsstyrelsen bestämmer, med tillämpning av bestämmelserna i 17 kap.
9 § första stycket, hur många ledamöter i församlingsdelegerade som varje
församling skall utse. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos valprövnings-
nämnden. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.
Val av ledamöter
49 § Ledamöterna i församlingsdelegerade väljs av kyrkofullmäktige el-
ler kyrkostämman i varje församling.
Valbarhet
50 § I fråga om valbarhet till ledamot i församlingsdelegerade, verkan av
att valbarheten upphör och rätt till avsägelse tillämpas bestämmelserna i
15 § om ledamot i kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall dock be-
stämmelserna om kyrkoherde eller annan präst som är ledamot i försam-
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
32
lingens kyrkoråd avse kyrkoherde som är ledamot eller ersättare för sådan
ledamot i samfällighetens kyrkoråd.
Rätt till ledighet för uppdraget
51 § Ledamöterna i församlingsdelegerade eller beredning har rätt till
den ledighet från anställning som behövs för uppdraget.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
Valperiodens längd m.m.
52 § Ledamöterna i församlingsdelegerade väljs för tre år räknat från och
med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige
har förrättats. När val som sker första gången inte äger rum under år då val
i hela riket av fullmäktige förrättas, skall valet dock inte avse längre tid än
till utgången av det år då sådana val av fullmäktige skall äga rum nästa
gång.
Om ett val till kyrkofullmäktige som har utsett ledamöter i församlings-
delegerade, har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har
vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan
partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för ledamöterna två
månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När
omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall fullmäk-
tige förrätta nytt val av ledamöter för återstoden av tjänstgöringstiden.
Val av ledamöter i församlingsdelegerade förrättas före december må-
nads utgång året före det år då tjänstgöringstiden börjar. Det år då val i hela
riket av kyrkofullmäktige har ägt rum förrättas valet i församling med
fullmäktige av de nyvalda fullmäktige vid sammanträde som avses i 20 §
andra stycket.
Om en ledamot i församlingsdelegerade avgår under tjänstgöringstiden,
förrättas fyllnadsval för återstoden av denna tid.
Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på
församlingsdelegerade
53 § Beträffande församlingsdelegerade tillämpas bestämmelserna i
19 — 41 §§ om kyrkofullmäktige i församling.
Därvid skall följande gälla:
1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.
3. När sammanträde med delegerade skall hållas första gången, utfärdas
kungörelse om sammanträdet av ordföranden i kyrkofullmäktige i den
församling i samfälligheten som har flest röstberättigade kyrkomedlemmar
eller om han har förhinder, av vice ordföranden i samma församlings
fullmäktige. Om fullmäktige inte finns i denna församling, utfärdas kungö-
relsen av ordföranden i församlingens kyrkostämma eller, om han har
förhinder, av vice ordföranden i stämman.
4. Rätt att delta i delegerades överläggningar men inte i besluten har,
utöver de personer som avses i 25 § andra stycket, ordföranden eller vice
ordföranden i en församlings kyrkoråd vid handläggning av ärenden som
angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar i
olika pastorat tillkommer rätten för kyrkoherde att delta i överläggning-
arna den av församlingarnas kyrkoherdar som domkapitlet utser.
3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
Kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter
Antalet ledamöter
54 § Om beslutanderätten i en kyrklig samfällighet skall utövas av kyr-
kofullmäktige, fastställer stiftsstyrelsen antalet ledamöter i fullmäktige.
Bestämmelser om kyrkliga samfälligheters indelning i valkretsar och om
fastställandet av det antal ledamöter i fullmäktige som skall utses i varje
församling finns i 17 kap.
Antalet suppleanter
55 § För ledamöterna i en samfällighets kyrkofullmäktige skall supple-
anter utses.
Fullmäktige bestämmer det antal suppleanter som skall ligga till grund
för tillämpningen av bestämmelserna i 17 kap. 53 § om utseende av
suppleanter. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det
antal platser som varje parti får i samfälligheten eller i varje valkrets, om
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer enligt 17 kap. 8 §
andra stycket har beslutat att valbarheten skall vara inskränkt till valkrets.
Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre
hela tal. Länsstyrelsen skall genast underrättas om fullmäktiges beslut.
När kyrkofullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligt andra
stycket av stiftsstyrelsen, om stiftsstyrelsen inte har bestämt att beslutan-
derätten i samfälligheten skall utövas av indelningsdelegerade.
Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på
kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet
56 § Beträffande kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet tillämpas be-
stämmelserna i 14 — 41 §§ om kyrkofullmäktige i församling.
Därvid skall följande gälla:
1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.
2. Bestämmelserna i 15 § andra stycket om kyrkoherde som är ledamot
av församlingens kyrkoråd skall avse kyrkoherde som är ledamot eller
ersättare för sådan ledamot i samfällighetens kyrkoråd.
3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.
4. När sammanträde med fullmäktige i en kyrklig samfällighet skall
hållas första gången, utfärdas kungörelse om sammanträdet av den ordfö-
rande som anges i 53 § 3.
5. Om samtliga suppleanter för en ledamot i fullmäktige är förhindrade
att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde,
inträder i ledamotens ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna
bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått
den första platsen för partiet i församlingen eller i en sådan grupp av
församlingar som avses i 17 kap. 8 §. Om en sådan suppleant inte kan
tjänstgöra, inträder den suppleant som står i tur att tjänstgöra, för den
ledamot som har fått den andra platsen för partiet i församlingen eller
gruppen av församlingar och så vidare efter samma grund. Om ett partis
samtliga suppleanter i församlingen eller gruppen av församlingar är för-
hindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att
vidare delta i sammanträdet, inträder en suppleant som har utsetts för
partiet i en annan församling eller grupp av församlingar efter den grund
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
34
som nyss har sagts. Därvid har den suppleant företräde som har utsetts i Prop. 1991/92: 85
den församling eller grupp av församlingar där partiets röstetal är högst. Bilaga 2
6. Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har,
utöver de personer som avses i 25 § andra stycket, ordföranden eller vice
ordföranden i en församlings kyrkoråd vid handläggning av ärenden som
angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar i
olika pastorat, tillkommer rätten för kyrkoherde att delta i överläggning-
arna den av församlingarnas kyrkoherdar som domkapitlet utser.
7. Fullmäktige får förvara protokoll och andra arkivhandlingar på annat
sätt än i kyrkoarkiv, om så beslutas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
Kyrkoråd och övriga nämnder i församling
Kyrkorådets uppgifter
57 § I varje församling skall det finnas ett kyrkoråd. Kyrkorådet är
församlingens styrelse.
Två eller flera församlingar får utse ett gemensamt kyrkoråd för en eller
flera angelägenheter.
58 § Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och verka för dess
utveckling, leda förvaltningen av församlingens angelägenheter och ha
tillsyn över övriga nämnders verksamhet. Rådet skall uppmärksamt följa
de frågor som kan inverka på församlingens ekonomiska ställning samt hos
kyrkofullmäktige eller kyrkostämma och övriga nämnder liksom hos andra
myndigheter göra de framställningar som rådet anser behövs.
Kyrkorådet skall vidare
1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av kyrkofullmäk-
tige eller kyrkostämman,
2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och därvid förvalta kyr-
kans och församlingens egendom i den mån sådan egendomsförvaltning
inte har uppdragits åt en annan nämnd eller annars ankommer på någon
annan,
3. ha hand om medelsförvaltningen i den mån kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman inte har medgett någon annan nämnd att helt eller delvis ha
hand om sin me delsförvaltning,
4. verkställa kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut i den mån
verkställigheten inte har uppdragits åt någon annan,
5. självt eller genom ombud föra församlingens talan i alla mål och
ärenden i den mån detta inte på grund av lag eller annan författning eller
beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman ankommer på någon an-
nan,
6. ha hand om församlingens informationsverksamhet i den mån kyrko-
fullmäktige eller kyrkostämman inte har uppdragit denna åt någon annan
nämnd.
7. verka för sådana förenklingar i verksamheten som kan underlätta
enskildas kontakter med församlingen, samt
8. i övrigt fullgöra de uppdrag som kyrkofullmäktige eller kyrkostäm-
man har överlämnat till rådet.
Kyrkorådet skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författ-
ningar ankommer på rådet.
Kyrkorådet får infordra yttranden och upplysningar från övriga nämn-
der och från beredningar och tjänstemän i församlingen, när det behövs för
att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.
35
Ledamöter och suppleanter
59 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.
Kyrkoherden får förordna en präst som tjänstgör i pastoratet att vara
kyrkorådsledamot i annexförsamling i stället för kyrkoherden. Förordnan-
det skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter har valts.
Kyrkoherden skall underrätta kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans ord-
förande om förordnandet.
Om församlingar som tillhör olika pastorat har ett gemensamt kyrkoråd,
förordnar domkapitlet en av församlingarnas kyrkoherdar att vara ledamot
i rådet och en annan att vid förhinder för honom, vara ledamot i stället.
60 § Andra ledamöter än den som avses i 59 § samt suppleanter i kyrko-
rådet väljs, utom i fall som avses i 61 §, av kyrkofullmäktige eller kyrko-
stämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Hela
antalet ledamöter får dock inte vara mindre än fem. Antalet suppleanter
bör vara minst lika stort som antalet valda ledamöter.
Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.
61 § Om beslutanderätten i en församling utövas av kyrkorådet enligt
7 §, skall andra ledamöter än den som avses i 59 § och suppleanter utses
genom direkta val när val i hela riket till kyrkofullmäktige äger rum.
Rösträtt vid ett sådant val har den som uppfyller de villkor som anges i
14 §.
Kyrkorådet beslutar hur många ledamöter som skall utses. Hela antalet
ledamöter får dock inte vara mindre än tio. För de valda ledamöterna skall
suppleanter utses.
Beslutar kyrkorådet om ändring av antalet ledamöter, tillämpas beslutet
först när val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Beslutet
skall fattas före utgången av april månad valåret. Länsstyrelsen skall genast
underrättas om beslutet.
Kyrkorådet bestämmer det antal suppleanter som skall ligga till grund
för tillämpningen av bestämmelserna i 17 kap. 53 § om utseende av
suppleanter. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det
antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer
ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall
genast underrättas om kyrkorådets beslut.
När kyrkorådet skall utses första gången, beslutar kyrkofullmäktige i
församlingen om antalet ledamöter och suppleanter.
I 17 kap. finns bestämmelser om
1. indelning i valdistrikt,
2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val, samt
3. förfarande när en ledamot i kyrkorådet har avgått före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång och när en suppleant för en ledamot har inträtt
som ledamot i kyrkorådet eller av annan anledning har avgått som supple-
ant.
62 § Antalet ledamöter i ett gemensamt kyrkoråd och det antal ledamö-
ter i rådet som varje församling skall utse bestäms genom överenskom-
melse mellan församlingarna. Varje församling skall välja minst en leda-
mot. Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet
ledamöter i rådet och det antal som skall utses av varje församling.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
36
Valbarhet
63 § I fråga om valbarhet till ledamot eller suppleant i kyrkorådet,
verkan av att valbarheten upphör och rätt till avsägelse tillämpas bestäm-
melserna i 15 § om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige. Den som har
uppnått arton års ålder senast på dagen för valet till kyrkorådet är dock
valbar. Utöver de personer som avses i 15 § andra stycket får inte heller en
tjänsteman som förestår någon förvaltning som är underställd rådet väljas
till ledamot eller suppleant i rådet.
Rätt till ledighet för uppdraget
64 § Valda ledamöter och suppleanter i kyrkorådet har rätt till den
ledighet från anställning som behövs för uppdraget.
Valperiodens längd
65 § Sådana ledamöter och suppleanter i kyrkorådet som avses i 60 och
61 §§ väljs för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då
val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.
Om valet till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller
om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatför-
delningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de
ledamöter och suppleanter i kyrkorådet som har valts av fullmäktige två
månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När
omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall kyrko-
fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden
av tjänstgöringstiden.
Om en sådan ledamot som avses i 60 § och som har utsetts vid propor-
tionellt val avgår under tjänstgöringstiden, inträder en suppleant i leda-
motens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden. Suppleanten inträder
enligt den ordning mellan suppleanterna som har bestämts vid valet. Om
en annan av kyrkofullmäktige eller kyrkostämma vald ledamot avgår,
förrättas fyllnadsval för återstoden av tjänstgöringstiden.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
Ordförandeskapet
66 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer för den tid som full-
mäktige eller stämman bestämmer bland kyrkorådets ledamöter en ordfö-
rande och en eller två vice ordförande. Kyrkoråd som utsetts genom val
enligt 61 § och gemensamt kyrkoråd skall dock själva välja ordförande och
en eller två vice ordförande bland sina ledamöter.
Om varken ordföranden eller någon vice ordföranden kan närvara vid
ett sammanträde med kyrkorådet, utser rådet en annan ledamot att för
tillfället vara ordförande.
Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är
förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, får kyrkorådet utse en annan ledamot
att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter.
Bestämmelser om sammanträdena i kyrkorådet
67 § Kyrkorådet bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Sam-
manträde skall även hållas, när minst en tredjedel av rådets ledamöter eller 37
någon ledamot som avses i 59 § begär det eller ordföranden anser att det
behövs.
Kallelse till sammanträde med kyrkorådet skall minst en vecka före
sammanträdesdagen anslås på församlingens anslagstavla och inom
samma tid sändas med posten till varje ledamot och suppleant i rådet eller
på annat tillförlitligt sätt tillställas dem. Om ett ärende fordrar skyndsam
handläggning, skall kallelsen med uppgift om ärendet anslås senast varda-
gen före sammanträdesdagen och på ett tillförlitligt sätt sändas till varje
ledamot och suppleant i rådet så tidigt att den kan antas komma dem
tillhanda inom samma tid.
Kyrkorådet får till sina sammanträden kalla ledamöter eller suppleanter
i kyrkofullmäktige, ordföranden eller vice ordföranden i kyrkostämman,
ledamöter eller suppleanter i annan nämnd eller beredning, tjänstemän hos
församlingen eller särskilda sakkunniga att närvara. De som har kallats till
ett sammanträde får, om rådet beslutar det, delta i överläggningarna men
inte i besluten.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
Suppleanternas inträde
68 § I fråga om suppleanternas tjänstgöring i kyrkorådet gäller i tillämp-
liga delar bestämmelserna i 22 § om suppleanternas tjänstgöring i kyrko-
fullmäktige. Detta gäller även när en av kyrkofullmäktige eller kyrko-
stämma utsedd ledamot som inte har utsetts vid proportionellt val har
avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.
Suppleanterna får närvara vid rådets sammanträden och skall underät-
tas om tid och plats för sammanträdena.
Beslutförhet och jäv
69 § Kyrkorådet får handlägga ärenden endast om mer än hälften av
ledamöterna är närvarande.
En ledamot i kyrkorådet eller någon annan som har att handlägga
ärenden hos rådet får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ett
ärende som personligen rör honom själv eller hans maka, föräldrar, barn
eller syskon eller någon annan närstående.
Val av särskild avdelning eller utskott inom kyrkorådet samt krav på beslut
och protokoll
70 § När kyrkorådet väljer en sådan avdelning som avses i 73 § eller ett
organ bestående av ledamöter eller suppleanter i rådet för beredning av
ärenden som rådet skall handlägga, tillämpas bestämmelserna i 34 § om
proportionellt val.
I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förande av protokoll,
protokollets innehåll justering av protokoll, tillkännagivande om justering
och reservation tillämpas bestämmelserna i 33, 36 och 37 §§ om kyrkofull-
mäktige. Protokollet får dock justeras på det sätt som kyrkorådet bestäm-
mer av ordföranden och minst en ytterligare ledamot.
Framställningar till kyrkorådet m.m.
71 § Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra var framställningar till
rådet tas emot.
Bestämmelserna i 10 § förvaltningslagen (1986:223) om när en handling
anses ha kommit in till en myndighet tillämpas i ärenden hos kyrkorådet.
Delgivning med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt
reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot del-
givning.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
Hur kyrkvärdar, kassaförvaltare och elektorer utses
72 § Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade i
församlingen enligt 14 § första och andra styckena. Minst en av kyrkvär-
darna skall utses bland ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet. Kyrk-
värdarna utses för tre år räknat från och med den 1 januari året efter det år
då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.
Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets
medelsförvaltning inte har ordnats på annat sätt.
Det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum skall det
nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse befattningshavare
som avses i första och andra styckena. Det nyvalda kyrkorådet skall även
före december månads utgång utse elektorer som avses i 18 och 21 kap.
Reglemente om kyrkorådets verksamhet m.m.
73 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får anta reglemente med
närmare bestämmelser om kyrkorådets verksamhet.
Kyrkorådet får, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman beslutar det,
uppdra åt en särskild avdelning, bestående av ledamöter eller suppleanter i
rådet, åt en ledamot eller en suppleant eller åt en tjänsteman hos försam-
lingen att på rådets vägnar besluta i vissa grupper av ärenden. Dessa
ärendegrupper skall anges i reglemente eller särskilt beslut. Framställ-
ningar eller yttranden till fullmäktige eller stämman liksom yttranden med
anledning av att rådets beslut har överklagats får dock beslutas endast av
rådet samfällt.
Första och andra styckena tillämpas också på kyrkoråd som har utsetts
enligt 61 §.
Därvid skall dock vad som sägs om kyrkofullmäktige eller kyrkostäm-
man i stället avse kyrkorådet.
Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt andra stycket skall
anmälas till kyrkorådet, som bestämmer på vilket sätt detta skall ske.
Tillsättning av nämnder
74 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman tillsätter nämnder för den
förvaltning och verkställighet som enligt särskilda författningar ankommer
på dessa. För sådana nämnder gäller vad som är föreskrivet i dessa
författningar.
För förvaltning och verkställighet i övrigt får fullmäktige eller stämman
tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och suppleanter i sådana
nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige
eller stämman bestämmer. För dessa nämnder tillämpas bestämmelserna
om kyrkorådet i 60 § andra stycket, 63 — 64 §§, 65 § andra och tredje
styckena, 66 — 71 §§, 72 § andra och tredje styckena samt 73 §.
39
Handläggningen av vissa ärenden
75 § Kyrkofullmäktige och kyrkostämman får, om inte något annat är
föreskrivet i lag eller annan författning, besluta att kyrkorådet eller någon
annan nämnd skall
1. ha hand om förvaltning och verkställighet i fråga om egendom som
annars förvaltas av någon annan nämnd,
2. handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat eller skiljande från
tjänst samt andra frågor beträffande personal som är underställd någon
annan nämnd.
Närvarorätt vid sammanträden m.m.
76 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att en ledamot
eller en suppleant i fullmäktige, kyrkorådet, annan nämnd eller beredning
får närvara vid rådets eller någon annan nämnds sammanträde, även om
han inte är ledamot eller suppleant i rådet eller nämnden, och delta i
överläggningarna men inte i besluten samt få sin mening antecknad i
protokollet.
Om beslutanderätten i en församling utövas av kyrkorådet enligt 7 §,
tillämpas första stycket på sådan församling. Därvid skall dock vad som
sägs om kyrkofullmäktige och kyrkostämma i stället avse kyrkofullmäktige
i den samfällighet i vilken församlingen ingår.
Förvaring av arkivhandlingar
77 § Kyrkorådets och övriga nämnders protokoll och andra arkiv-
handlingar skall förvaras i kyrkoarkiv. Om kyrkoarkiv finns särskilda
bestämmelser.
Ersättning till ledamöter och suppleanter
78 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att det till leda-
möter och suppleanter i kyrkorådet som har valts enligt 60 § samt till
ledamöter och suppleanter i annan nämnd skall utgå skäligt arvode samt
skälig ersättning för resekostnader, förlorad arbetsförtjänst och andra
utgifter som föranleds av uppdraget. Detsamma gäller annan ledamot i
kyrkorådet, om han har utsetts till ordförande. Om kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman beslutar att arvode skall utgå, skall arvodet bestämmas till
lika belopp för lika uppdrag.
Om en församling ingår i en utvidgad pastoratssamfällighet eller utvid-
gad flerpastoratssamfällighet, får kyrkofullmäktige i samfälligheten besluta
att arvode och ersättning som avses i första stycket skall utgå till ledamöter
och suppleanter i församlingens kyrkoråd. Om kyrkofullmäktige i samfäl-
ligheten beslutar att arvode skall utgå, skall arvodet bestämmas till lika
belopp för lika uppdrag.
Kyrkoråd och övriga nämnder i kyrklig samfällighet
Kyrkorådets uppgifter
79 § Kyrkorådet i en kyrklig samfällighet skall leda förvaltningen av
samfällighetens angelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verk-
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
samhet. Rådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på Prop. 1991/92:85
samfällighetens ekonomiska ställning samt hos samfällighetens fullmäktige Bilaga 2
eller församlingsdelegerade och övriga nämnder liksom hos andra myndig-
heter göra de framställningar som rådet anser behövs. Beträffande kyrko-
rådets uppgifter i övrigt tillämpas bestämmelserna i 58 § andra-fjärde
styckena. Därvid skall dock vad som sägs om församling och kyrkofullmäk-
tige i stället avse samfälligheten och dess fullmäktige eller församlingsde-
legerade.
Hur bestämmelserna i 59, 60 och 62— 78 §§ tillämpas på kyrkorådet och
övriga nämnder i kyrklig samfällighet
80 § Beträffande kyrkliga samfälligheters kyrkoråd och övriga nämnder
tillämpas bestämmelserna i 59, 60 och 62 — 78 §§ om kyrkorådet m.m. i
församling.
Därvid skall följande gälla:
1. Bestämmelserna om församling och kyrkofullmäktige skall avse sam-
fälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.
2. Om samfälligheten utgörs av församlingar som tillhör olika pastorat,
förordnar domkapitlet en av församlingarnas kyrkoherdar att vara ledamot
i samfällighetens kyrkoråd och en annan att, vid förhinder för honom, vara
ledamot i stället.
3. Vid val av kyrkoråd i samfälligheten bör om möjligt varje församling
bli företrädd i rådet genom minst en ledamot eller suppleant.
4. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.
5. Samfällighetens kyrkoråd skall underrätta församlingarna om frågor
av större ekonomisk betydelse. Rådet får infordra yttranden och upplys-
ningar från försam lingarnas kyrkoråd, när det behövs för att rådet skall
kunna fullgöra sina uppgifter.
6. Samfällighetens kyrkoråd får, om;inte samfällighetens fullmäktige
eller församlingsdelegerade beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet
eller någon annan nämnd i en församling eller åt ett för församlingarna i ett
pastorat gemensamt kyrkoråd att verkställa beslut av samfällighetens full-
mäktige eller församlingsdelegerade eller att förvalta anslag som enligt
fastställd budget eller särskilda beslut blivit anvisat åt församlingen.
7. Samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade får ge samfäl-
lighetens kyrkoråd en annan benämning än kyrkoråd.
8. Protokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i
kyrkoarkiv, om så beslutas av regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer.
Ekonomisk förvaltning
Församling
81 § Fast eller lös egendom som tillhör en församling bör förvaltas så att
förmögenheten inte minskas.
82 § Församlingens medelsbehov skall, i den mån det inte fylls på annat
sätt, täckas med skatt.
83 § Församlingen skall årligen upprätta budget för nästa budgetår.
Budgeten skall, med utgångspunkt i ställningen enligt de avslutade
41
räkenskaperna för året före det år då budgeten upprättas, innehålla en plan Prop. 1991/92: 85
för ekonomin under budgetåret. I planen skall redovisas de anslag som Bilaga 2
skall anvisas och täckningen av medelsbehovet med angivande av skatte-
satsen.
84 § Förslag till budget skall upprättas av kyrkorådet före oktober må-
nads utgång. Om särskilda förhållanden kräver det, får budgetförslaget
göras upp i november månad. I sådant fall skall kyrkorådet före oktober
månads utgång föreslå skattesats för den församlingsskatt som ingår i
preliminär skatt för inkomst under det följande året. Kyrkorådet bestäm-
mer när övriga nämnder senast skall lämna sina särskilda budgetförslag till
rådet.
Kyrkorådet skall samråda med kommunstyrelsen innan budgetförslaget
görs upp.
Budgeten fastställs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman före no-
vember månads utgång. Om budgeten till följd av särskilda förhållanden
inte kan fastställas före november månads utgång, skall kyrkofullmäktige
eller kyrkostämman ändå fastställa skattesatsen inom denna tid. Budgeten
skall därefter fastställas före december månads utgång. Därvid får fullmäk-
tige eller stämman, om det finns särskilda skäl till det, fastställa annan
skattesats än som har bestämts tidigare.
Kyrkorådets förslag till budget skall från och med kungörandet av det
sammanträde med kyrkofullmäktige eller den kyrkostämma då budgeten
skall fastställas vara tillgängligt för allmänheten på plats som tillkännages i
kungörelsen.
85 § Beslut om anslag skall även innefatta anvisning av medel för att
täcka anslaget Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman kan besluta att ett
särskilt anslag, som inte förbrukas under det år för vilket det har beviljats,
får användas för samma ändamål under det följande året. Ett sådant beslut
får därefter fattas för ett år i sänder.
86 § En församling får avsätta medel till kapitalfonder och driftfonder.
Fondmedel får tas i anspråk för annat ändamål än det som fonden avser
endast genom beslut i samband med att budgeten fastställs.
87 § Församlingen får ta upp lån och ingå borgen. Församlingen får inte
upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för en fordran. Vid förvärv av
egendom får församlingen överta betalningsansvaret för lån som tidigare
har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egendomen.
88 § Kyrkorådet skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel som
det förvaltar.
Andra nämnder som förvaltar medel skall föra räkenskaper enligt kyr-
korådets anvisningar och årligen, inom den tid som kyrkorådet bestäm-
mer, till rådet lämna redovisning för sin medelsförvaltning under föregå-
ende kalenderår.
När sådana redovisningar har lämnats, skall kyrkorådet inom den tid
som kyrkofullmäktige eller kyrkostämman bestämmer, sammanfatta och
avsluta räkenskaperna.
Gemensamt kyrkoråd skall årligen lämna redovisning till de försam-
lingar för vilka rådet är gemensamt. Sådan redovisning skall lämnas senast
den 31 mars.
89 § Särskilda bestämmelser finns om
42
1. vård om och förvaltning av kyrka och kyrkoegendom, Prop. 1991/92: 85
2. förvaltning av medel som en myndighet har särskilt inseende över, Bilaga 2
samt
3. kollektmedel.
Kyrklig samfällighet
90 § Beträffande kyrkliga samfälligheter tillämpas 81—89 §§.
Därvid skall gälla följande:
1. Bestämmelserna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess
kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofull-
mäktige eller församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga nämn-
der.
2. Församlingarnas kyrkoråd skall lämna sina särskilda förslag om
anslag för det nästföljande året till samfällighetens kyrkoråd. Detta be-
stämmer när förslagen skall avlämnas.
Revision
Församling
91 § Nyvalda kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer under år då
val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum tre eller flera revisorer samt
minst lika många revisorssuppleanter för granskning av de tre följande
årens verksamhet. Fullmäktige eller stämman får därvid välja revisorer
och suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders verksamhet.
Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje nämnd eller grupp
av nämnder skall dock vara minst tre. Om val till kyrkofullmäktige har
upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom
förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid
har ändrats, upphör uppdragen för revisorerna och suppleanterna två
månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När
omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall fullmäk-
tige förrätta nytt val av revisorer och suppleanter för återstoden av tjänst-
göringstiden.
I fråga om valbarhet till revisor och revisorssuppleant, verkan av att
valbarheten upphör och rätt till avsägelse skall bestämmelserna i 15 § om
ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige tillämpas. Den som inte är
kyrkobokförd i församlingen är dock valbar. Detsamma gäller den som har
uppnått arton års ålder senast på dagen för valet till revisor eller suppleant.
Om en revisor som inte har utsetts vid proportionellt val avgår under
tjänstgöringstiden, får fullmäktige eller stämman förrätta fyllnadsval för
återstoden av denna tid.
Revisorer och revisorssuppleanter har rätt till den ledighet från anställ-
ning som behövs för uppdraget.
Fullmäktige eller stämman får besluta att det till revisorer och revisors-
suppleanter skall utgå skäligt arvode samt skälig ersättning för resekostna-
der, förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter som föranleds av uppdra-
get.
Om fullmäktige eller stämman beslutar att arvode skall utgå, skall
arvodet bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.
92 § Den som är ledamot eller suppleant i kyrkorådet eller annars är
43
redovisningsskyldig till församlingen får inte vara revisor eller revisors-
suppleant för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyl-
digheten och inte heller delta i val av revisor eller revisorssuppleant för
granskning av sådan verksamhet eller i handläggningen av ärenden om
ansvarsfrihet för verksamheten. Detsamma gäller make, föräldrar, barn
eller syskon eller annan närstående till den redovisningsskyldige. Ordfö-
randen och vice ordföranden i kyrkorådet eller andra nämnder vars verk-
samhet granskningen gäller får, utan hinder av vad som nu har sagts och
även om de inte är ledamöter i kyrkofullmäktige, delta i fullmäktiges eller
stämmans överläggning, när revisionsberättelsen som avser granskningen
behandlas.
93 § Revisorerna granskar kyrkorådets och övriga nämnders verksam-
het. De prövar om verksamheten har utövats på ett ändamålsenligt och
från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är
rättvisande och om den kontroll som har utövats inom nämnderna är
tillräcklig.
En revisor har rätt att av en nämnd få de uppgifter och upplysningar som
behövs för revisionsarbetet. En revisor får när som helst inventera de
penningsmedel och värdehandlingar som en nämnd förvaltar samt ta del
av räkenskaper och andra handlingar som berör nämndens verksamhet.
Vad som har sagts om nämnd gäller även beredning.
94 § Revisorerna utövar, om kyrkofullmäktige som har valt dem eller
om kyrkostämman inte bestämmer något annat, själva den förvaltning som
har samband med revisionsuppdraget. Beslut som revisorerna fattar angå-
ende förvaltningen skall upptas i protokoll. I fråga om justering av proto-
koll och tillkännagivande om justeringen tillämpas bestämmelserna i 70 §
andra stycket.
95 § Revisorerna skall årligen till kyrkofullmäktige som har valt dem
eller till kyrkostämman avge berättelse med redogörelse för resultatet av
den revision som avser verksamheten under det föregående året. Av
berättelsen skall framgå om anmärkning beträffande den granskade verk-
samheten föreligger eller inte. Om anmärkning framställs, skall anled-
ningen till denna anges i berättelsen. Revisionsberättelsen skall innehålla
ett särskilt uttalande i frågan huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte.
96 § Sedan förklaringar har inhämtats över de anmärkningar som har
framställts i revisionsberättelsen, skall kyrkofullmäktige som har valt revi-
sorerna eller kyrkostämman vid sammanträde före utgången av året efter
det år som revisionen avser, besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller om
åtgärd för att bevara församlingens rätt skall vidtas. Om talan inte väcks
inom ett år från det att revisionsberättelsen lades fram på sammanträde
med fullmäktige eller stämman, anses ansvarsfrihet beviljad. Trots att
ansvarsfrihet har beviljats, får talan dock föras beträffande skada på grund
av brottslig handling, om inte ansvarsfriheten uppenbarligen avsåg även
den skadan.
97 § Kyrkofullmäktige som väljer revisorer eller kyrkostämman får med-
dela närmare föreskrifter om revisionen.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
44
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
Kyrklig samfällighet
98 § Beträffande kyrkliga samfälligheter tillämpas 91—97 §§.
Därvid skall följande gälla:
1. Bestämmelserna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess
kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofull-
mäktige eller församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga nämn-
der.
2. Församlingskyrkoråd som förvaltar medel för samfällighetens räkning
eller kyrklig samfällighets kyrkoråd som förvaltar medel för stiftssamfällig-
hetens räkning skall årligen avge redovisning för sin förvaltning under det
föregående kalenderåret. Redovisningen skall lämnas till samfällighetens
kyrkoråd eller stiftsstyrelsen, som bestämmer när detta skall ske.
Församlingsskatt
Församling
99 § Bestämmelser om skyldighet att erlägga församlingsskatt finns i
kommunalskattelagen (1928:370).
Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling är inte skyldig
att erlägga församlingsskatt till den territoriella församling där han är
mantalsskriven.
Särskilda bestämmelser om lindring i skattskyldigheten finns i lagen
(1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör
svenska kyrkan.
100 § Skattesatsen för församlingsskatt bestäms enligt de grunder som
anges i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
101 § När budgeten har fastställts, skall kyrkorådet genast underrätta
den kommun där församlingen är belägen om den skattesats som har
bestämts för det följande året. I kommunallagen (1977:179) finns föreskrif-
ter om skyldighet för kommunstyrelsen att underrätta den lokala skatte-
myndigheten och statistiska centralbyrån om denna skattesats.
Om skattesatsen inte har fastställts före oktober månads utgång, skall
kyrkorådet genast underätta kommunen om rådets förslag till skattesats.
Har annan skattesats än den föreslagna fastställts, skall rådet genast under-
rätta kommunen om den fastställda skattesatsen. Om budgeten inte har
fastställts före november månads utgång skall, så snart skattesatsen har
fastställts, kommunen underrättas om denna.
102 § Bestämmelser om utbetalning av församlingsskatt finns i lagen
(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menig-
hets utdebitering av skatt, m.m.
103 § Länsstyrelsen skall senast den 8 mars till kyrkorådet överlämna
redovisning för det föregående året över skatt som tillkommer försam-
lingen och som har utanordnats till denna.
Kyrklig samfällighet
104 § eträffande kyrkliga samfälligheter tillämpas 100—103 §§ om för-
samling. 45
Stockholms territoriella församlingar och kyrkliga samfälligheter Prop. 1991/92:85
105 § För Stockholms territoriella församlingar och kyrkliga samfällig- Bilaga 2
heter gäller följande.
Varje församlings och samfällighets kyrkoråd i Stockholm skall, sedan
budgeten har fastställts, genast underrätta berörda lokala skattemyndighe-
ter och statistiska centralbyrån om den skattesats som har bestämts för det
följande året.
Om skattesatsen inte har fastställts före oktober månads utgång, skall
kyrkorådet genast underrätta berörda lokala skattemyndigheter och sta-
tistiska centralbyrån om rådets förslag till skattesats. Har annan skattesats
än den föreslagna fastställts, skall rådet genast underrätta dessa myndighe-
ter och riksskatteverket om den fastställda skattesatsen. Om budgeten inte
har fastställts före november månads utgång skall, så snart skattesatsen har
fastställts, berörda lokala skattemyndigheter och statistiska centralbyrån
underrättas om denna.
Kommunalbesvär
Hur man överklagar beslut i församling
106 § Kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut får, om inte något
annat är särskilt föreskrivet, överklagas genom besvär hos kammarrätten.
Besvären får grundas endast på omständigheter som innebär att beslutet
1. inte har tillkommit i laga ordning,
2. står i strid mot lag eller annan författning,
3. på annat sätt överskrider kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans
befogenheter,
4. kränker klagandens enskilda rätt, eller
5. annars vilar på orättvis grund.
Besvärshandlingen skall ha kommit in till kammarrätten inom tre vec-
kor från den dag då justeringen av det över beslutet förda protokollet
tillkännagavs på församlingens anslagstavla. Om besvärshandlingen före
besvärstidens utgång i stället har kommit in till församlingen, skall besvä-
ren ändå prövas.
I besvärshandlingen skall anges det beslut som överklagas och de om-
ständigheter på vilka besvären grundas. Klaganden får inte anföra någon
ny omständighet till grund för besvären efter besvärstidens utgång.
107 § I fråga om besvär över beslut av kyrkorådet eller annan nämnd
skall bestämmelserna i 106 § om besvär över kyrkofullmäktiges beslut
tillämpas, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Beslut av rent
förberedande eller rent verkställande art får inte överklagas.
Bestämmelserna i första stycket gäller även beslut som har fattats med
stöd av uppdrag enligt 73 § andra stycket. I fråga om beslut som inte har
protokollförts särskilt räknas besvärstiden från den dag då justeringen av
det protokoll, som fördes vid det sammanträde med kyrkorådet eller
nämnden då beslutet anmäldes, tillkännagavs på anslagstavlan. Bestäm-
melserna i första stycket gäller också i fråga om besvär över sådant beslut
av revisorerna som avses i 94 §.
108 § Beslut enligt 106 och 107 §§ får överklagas av den som är kyrko-
bokförd i församlingen och av den som utan att vara kyrkobokförd i
församlingen enligt taxering till kommunal inkomstskatt skall erlägga
församlingsskatt till församlingen.
46
109 § Kammarrätten skall inhämta stiftsstyrelsens yttrande över besvä-
ren, om det behövs.
Vid tillämpning av förvaltningsprocesslagen (1971:291) anses försam-
lingen som part.
Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen får inte gälla sådan
brist i besvärshandlingen som består i att denna inte anger den eller de
omständigheter på vilka besvären grundas. Bestämmelsen i 29 § förvalt-
ningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det bättre för
enskild tillämpas inte.
110 § Beslut av kammarrätten som har gått klaganden emot får över-
klagas endast av denne. Besvär över ett beslut, varigenom kammarrätten
har bifallit besvär eller förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får
anföras av församlingen och av var och en som sägs i 108 §.
111 § Om beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman har blivit
upphävt genom avgörande som har vunnit laga kraft och om beslutet redan
har verkställts, skall fullmäktige eller stämman föranstalta om rättelse av
verkställigheten i den mån det är möjligt.
Första stycket tillämpas även i fråga om beslut av kyrkorådet eller annan
nämnd eller av revisorerna.
Hur man överklagar beslut i kyrklig samfällighet
112 § I fråga om besvär över beslut av församlingsdelegerade, kyrkofull-
mäktige, kyrkorådet eller annan nämnd i en kyrklig samfällighet tillämpas
106 — 111 §§. Besvär får anföras även av en församling som ingår i samfäl-
ligheten.
Allmänt om stiftssamfälligheter
Stiftssamfällighetens uppgifter m.m.
1 § De territoriella församlingarna inom ett stift skall utgöra en kyrklig
samfällighet (stiftssamfällighet). Denna är en kyrklig kommun.
2 § Stiftssamfälligheten sköter följande gemensamma församlingsange-
lägenheter:
1. främjande av församlingslivets utveckling inom stiftet,
2. församlingsarbete bland finskspråkiga och samer, andlig vård vid
sjukhus och andra större vårdinrättningar samt vid kriminalvårdsanstalter
och militära förband, när det gäller verksamhet som omfattar hela stiftet
eller flera pastorat inom stiftet,
3. anläggande och underhåll av begravningsplats för icke kristna trosbe-
kännare,
4. avlöningsförmåner åt arbetstagare hos stiftssamfälligheten.
Stiftssamfälligheten får även ha hand om andra ekonomiska frågor, om
de är gemensamma för församlingarna inom stiftet (utvidgad stiftssamfäl-
lighet). Ett förslag om utvidgad verksamhet skall, om det inte förkastas av
stiftsfullmäktige, på yrkande av minst en tiondel av dess ledamöter vila
tills nästa nyvalda stiftsfullmäktige sammanträder. Utan hinder av detta
kan stiftsfullmäktige anta förslaget om minst två tredjedelar av de röstande
enar sig om beslutet.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
47
Om vissa angelägenheter som ankommer på stiftssamfälligheter finns
särskilda bestämmelser.
Beslutanderätten, förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet
3 § En stiftssamfällighets beslutanderätt utövas av stiftsfullmäktige.
4 § Förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet handhas av
stiftsstyrelsen och övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som
skall avgöras av stiftsfullmäktige. För en sådan uppgift kan varje nämnd
tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera personer.
Stiftsfullmäktige får uppdra åt stiftsstyrelsen eller någon annan nämnd
att i fullmäktiges ställe fatta beslut i vissa grupper av ärenden, om inte
något annat följer av lag eller annan författning. Ett sådant uppdrag får inte
avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt.
Hur bestämmelserna i 4 kap. om ekonomisk förvaltning, revision,
församlingsskatt och kommunalbesvär tillämpas på stiftssamfälligheter
5 § Beträffande stiftssamfälligheter tillämpas bestämmelserna i 4 kap.
81 —89 §§ om ekonomisk förvaltning, 91 —97 §§ om revision, 99—103 och
105 §§ om församlingsskatt och 106—111 §§ och 112 § andra meningen om
kommunalbesvär.
Därvid skall följande gälla:
1. Bestämmelserna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess
kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse stiftsfullmäktige samt
stiftsstyrelsen och övriga nämnder.
2. Stiftsstyrelsen skall samråda med representanter för kommuner och
landstingskommuner inom stiftet innan budgetförslaget görs upp.
3. Val av revisorer och revisorssuppleanter i en stiftssamfällighet skall
förrättas av de nyvalda stiftsfullmäktige snarast efter valperiodens början.
Stiftssamfällighetens beslutande organ — stiftsfullmäktige
Antalet ledamöter och suppleanter
6 § Stiftsfullmäktige beslutar hur många ledamöter i fullmäktige som
skall utses. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 51.
Beslutar stiftsfullmäktige om ändring av antalet ledamöter, tillämpas
beslutet från och med året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäk-
tige förrättas nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av april månad
valåret. Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen
(1972:620) skall genast underrättas om beslutet.
7 § För ledamöterna i stiftsfullmäktige skall lika många suppleanter
utses.
Valbarhet
8 § Valbar till ledamot eller suppleant i stiftsfullmäktige är den som är
medlem av svenska kyrkan och som är myndig samt är kyrkobokförd inom
valkretsen.
Valbar är dock inte
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
48
1. den som innehar tjänst som biskop,
2. domprosten eller annan kyrkoherde som är biskopens ersättare i
stiftsstyrelsen,
3. den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som i egenskap av
föredragande hos stiftsstyrelsen eller på grundval av andra uppgifter som
hör till tjänsten har den ledande ställningen bland stiftssamfällighetens
tjänstemän.
I fråga om verkan av att valbarheten upphör och om rätt att avsäga sig
uppdraget tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 15 § tredje stycket om leda-
mot och suppleant i kyrkofullmäktige.
Valet till stiftsfullmäktige m.m.
9 § Bestämmelser om hur valet till stiftsfullmäktige förrättas, valperio-
dens längd och om hur valen får överklagas finns i 18 kap.
Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på
stiftsfullmäktige
10 § Beträffande stiftsfullmäktige tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 16 §
och 19 — 41 §§ om kyrkofullmäktige i församling.
Därvid skall följande gälla:
1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse stiftsstyrelsen.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighe-
tens anslagstavla.
3. Om suppleanten för en ledamot i stiftsfullmäktige är förhindrad att
inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde,
inträder i ledamotens ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna
bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått
den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan suppleant inte kan
tjänstgöra, inträder den suppleant som står i tur att tjänstgöra för den
ledamot som har fått den andra platsen för/partiet i valkretsen och så
vidare efter samma grund. Om ett partis sajtftliga suppleanter i valkretsen
är förhindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller
att vidare delta i sammanträdet, inträder en suppleant som har utsetts för
partiet i en annan valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har
den suppleant företräde som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal
är högst.
4. Rätt att delta i stiftsfullmäktiges överläggningar men inte i besluten
har
a) de personer som anges i 8 § andra stycket,
b) ledamöter i stiftsstyrelsen samt ordföranden eller vice ordföranden i
en nämnd eller beredning vid handläggning av ärenden som har beretts av
nämnden eller beredningen och vid besvarande av interpellationer eller
frågor som har framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen,
c) revisor hos stiftssamfälligheten vid behandling av revisionsberättelsen
för den verksamhet som hans uppdrag avser, samt
d) ordföranden eller vice ordföranden i en församlings eller en kyrklig
samfällighets kyrkoråd i ärenden som rör församlingen eller den kyrkliga
samfälligheten särskilt.
Stiftsfullmäktige får därtill kalla tjänstemän hos stiftssamfälligheten
eller särskilda sakkunniga för att meddela upplysningar vid ett samman-
träde.
5. Det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum förrättas val
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
49
4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
till de befattningar inom samfälligheten som blir lediga vid årets slut. Valet Prop. 1991/92: 85
förrättas av de nyvalda stiftsfullmäktige vid sammanträde snarast efter Bilaga 2
valperiodens början. Dessa förrättar även andra val som ankommer på
stiftsfullmäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året.
6. Stiftsfullmäktige får förvara protokoll och andra arkivhandlingar på
annat sätt än i kyrkoarkiv, om så beslutas av regeringen eller den myndig-
het regeringen bestämmer.
Stiftsstyrelsen och övriga nämnder i stiftssamfälligheten
Stiftsstyrelsens uppgifter
11 § Stiftsstyrelsen skall leda förvaltningen av stiftssamfällighetens an-
gelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet.
Stiftsstyrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på
stiftssamfällighetens ekonomiska ställning samt hos stiftsfullmäktige och
övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar
som stiftsstyrelsen anser behövs. Beträffande stiftsstyrelsens uppgifter i
övrigt tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 58 § andra och fjärde styckena om
kyrkorådet i församling. Därvid skall vad som sägs om församling och
kyrkofullmäktige i stället avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.
Stiftsstyrelsen skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författ-
ningar ankommer på stiftsstyrelsen.
Ledamöter och suppleanter
12 § Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen.
Domprosten är biskopens ersättare. Där det inte finns någon domprost
är domkapitlets vice ordförande biskopens ersättare.
13 § Andra ledamöter i stiftsstyrelsen än biskopen väljs av stiftsfullmäk-
tige till det antal fullmäktige bestämmer. Hela antalet ledamöter får dock
inte vara mindre än nio. För de valda ledamöterna skall lika många
suppleanter utses.
Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.
Valbarhet
14 § Valbar till ledamot eller suppleant i stiftsstyrelsen är den som är
medlem av svenska kyrkan och som är myndig senast på dagen för valet till
stiftsstyrelsen samt är kyrkobokförd inom stiftet.
Personer som avses i 8 § andra stycket 2 och 3 är dock inte valbara. Inte
heller får en tjänsteman som förestår någon förvaltning som är underställd
stiftsstyrelsen väljas till ledamot eller suppleant i stiftsstyrelsen.
Ifråga om verkan av att valbarheten upphör och rätt till avsägelse
tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 15 § tredje stycket om ledamot och
suppleant i kyrkofullmäktige.
Valperiodens längd
15 § Sådana ledamöter och suppleanter i stiftsstyrelsen som avses i 13 §
väljs för stiftsfullmäktiges valperiod snarast efter valperiodens början. 50
Valet gäller till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under nästa
valperiod.
Ordförandeskapet
16 § Biskopen är stiftsstyrelsens ordförande. Bland de valda ledamö-
terna utser stiftsfullmäktige en vice ordförande.
Hur bestämmelserna i 4 kap. om kyrkoråd m.m. i församling tillämpas på
stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden i
stiftssamfällighet
17 § Beträffande stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämn-
den tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 64 § och 65 § andra och tredje
styckena, 67 — 71 §§, 73 — 77 §§ och 78 § första stycket om kyrkoråd m.m. i
församling.
Därvid skall följande gälla:
1. Bestämmelserna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall
avse stiftssamfälligheten, stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen.
2. Kungörelser och tillkännagivanden anslås på stiftssamfällighetens
anslagstavla.
3. Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av större
ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från försam-
lingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd, när det behövs för
att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.
4. Stiftsstyrelsen får, om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat,
uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller kyrklig
samfällighet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller att förvalta
anslag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt
församlingen eller den kyrkliga samfälligheten.
5. Protokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i
kyrkoarkiv, om så beslutas av regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer.
Stiftssamfällighetens egendomsnämnd
Egendomsnämndens uppgifter m.m.
18 § I varje stiftssamfällighet skall det finnas en egendomsnämnd.
Nämnden skall ha hand om de uppgifter i fråga om kyrklig jord i stiftet som
ankommer på nämnden enligt denna lag eller bestämmelser som meddelats
med stöd av lagen.
Nämnden skall särskilt verka för en rationell förvaltning av den kyrkliga
jorden i stiftet. Vid förvaltning av skog skall nämnden särskilt beakta
möjligheterna till samarbete med myndigheter och företag som är verk-
samma inom skogsbruk och skogsindustri.
Ledamöter och suppleanter
19 § Ledamöter och suppleanter i egendomsnämnden väljs av stiftsfull-
mäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får dock
inte vara mindre än fem. Antalet suppleanter bör vara minst lika stort som
antalet valda ledamöter.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
51
Om suppleanterna' inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.
Till ledamöter och suppleanter bör utses personer som har insikt i de
frågor som ankommer på egendomsnämnden.
Hur bestämmelserna om kyrkoråd i församling och om stiftsstyrelsen
tillämpas på egendomsnämnden
20 § Beträffande egendomsnämnden tillämpas bestämmelserna i 4 kap.
64 §, 66 — 68 §§, 69 § första stycket, 70 och 71 §§, 73 §, 77 §, 78 § första
stycket samt 14 och 15 §§ i detta kapitel.
Därvid skall följande gälla:
1. Bestämmelserna om stiftsstyrelsen skall avse egendomsnämnden.
2. Bestämmelserna om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkostäm-
man skall avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.
Jäv
21 § I ärenden hos egendomsnämnden gäller 11 och 12 §§ förvaltnings-
lagen (1986:223) om jäv.
Domkapitel
Domkapitlets uppgifter m.m.
22 § I varje stift skall det finnas ett domkapitel.
Domkapitlet skall
1. se till att den för svenska kyrkan gällande ordningen med avseende på
svenska kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar
iakttas i församlingarna,
2. ha uppsikt över prästernas ämbets- och tjänsteutövning och sätt att
leva, samt
3. i övrigt fullgöra de särskilda uppgifter som enligt författning an-
kommer på domkapitlet.
Ledamöter och suppleanter
23 § Domkapitlet består av följande ledamöter:
1. Biskopen som ordförande.
2. Domprosten eller, där domprost inte finns, en av regeringen för sex år
i sänder bland stiftets kyrkoherdar förordnad ledamot som vice ordfö-
rande.
3. En av stiftets präster vald präst som innehar prästtjänst i stiftet.
4. Tre av stiftsfullmäktige valda lekmän.
För den ledamot som avses i första stycket 3 skall en suppleant utses.
För de ledamöter som avses i första stycket 4 skall lika många supplean-
ter utses.
Suppleanterna utses på samma sätt som ledamöterna. I fråga om behö-
righet gäller detsamma som för ledamöterna.
Vid handläggning av ärenden som avses i 10 kap. 1—3 och 16 —30 §§
skall den sekreterare som anges i 25 § vara ledamot i domkapitlet. Det-
samma skall gälla när domkapitlet handlägger motsvarande ärenden rör-
ande präster som inte uppehåller någon prästtjänst.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
52
Valbarhet
24 § Valbar till ledamot eller suppleant i domkapitlet är den som är
medlem av svenska kyrkan och som är myndig senast på dagen for valet
samt är kyrkobokförd inom stiftet.
Om en ledamot eller suppleant inte längre är valbar, upphör hans
uppdrag genast.
Sekreteraren i domkapitlet
25 § Domkapitlet skall ha en sekreterare. Denne skall tillhöra svenska
kyrkan och ha avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen. Sekretera-
ren förordnas av domkapitlet.
Personal och lokaler m.m.
26 § Stiftssamfälligheten i stiftet skall tillhandahålla domkapitlet erfor-
derlig personal, kontorslokaler, inventarier, materiel och det som i övrigt
behövs för att domkapitlet skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Valet av vissa ledamöter och suppleanter i domkapitlet
27 § Bestämmelser om hur valet av prästledamot och suppleant för
denne samt stiftsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter i dom-
kapitlet förrättas, valperiodens längd och om hur valen får överklagas finns
i 19 kap.
Hovkonsistorium
28 § I Stockholm finns ett hovkonsistorium, som har samma befogenhe-
ter med avseende på hovförsamlingen som domkapitlen har gentemot
församlingarna.
29 § Hovkonsistoriet består av överhovpredikanten som ordförande
samt de ordinarie hovpredikanterna.
Biskopar
30 § Biskopen i varje stift har vissa särskilda uppgifter, nämligen att
1. utse kontraktsprost efter hörande av kontraktets präster och vikarie
för kontraktsprost, ge icke prästvigda personer rätt att predika och förrätta
altartjänst i kyrka inom stiftet samt i övrigt fullgöra de uppgifter som enligt
lag eller förordning ankommer på biskopen,
2. fullgöra de uppgifter som enligt kyrklig kungörelse ankommer på
honomsom innehavare av biskopsämbetet.
Biskopen får uppdra åt en annan präst att sköta de ämbetsuppgifter som
avses i första stycket 2, om detta är förenligt med vad som föreskrivs i
kyrklig kungörelse om uppgifternas fullgörande.
31 § Om biskopen är förhindrad eller biskopstjänsten är ledig ankommer
det på domkapitlet att
1. bestämma om vem som skall besluta i frågor som ankommer på
biskopen enligt 30 § första stycket 1,
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
53
2. anlita biskopen i ett annat stift för de ämbetsuppgifter som enligt Prop. 1991/92:85
kyrklig kungörelse måste fullgöras av en biskop, Bilaga 2
3. besluta i frågor som enligt kyrklig kungörelse ankommer på biskops-
ämbetet men som får fullgöras av domkapitlet, om ärendet inte kan
uppskjutas.
Grundläggande bestämmelser
1 § Grundläggande bestämmelser om kyrkomötets och svenska kyrkans
centralstyrelses sammansättning, uppgifter och befogenheter m.m. finns i
lagen (1982:942) om svenska kyrkan.
Kyrkomötets sammanträden
2 § Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den
tredje tisdagen i augusti.
Kyrkomötets första sammanträde under valperioden skall vara avslutat
inom femton dagar. De därefter följande sammanträdena skall vara avslu-
tade inom tolv dagar.
3 § Kyrkomötet skall, så snart det kan ske, fatta beslut över anmärk-
ningar som har tagits upp i den granskningsberättelse som avses i 21 kap.
28 § första stycket och även andra anmärkningar mot en ledamots eller
ersättares behörighet. En ledamot vars behörighet prövas får delta i över-
läggningarna men inte i beslutet. Den som förklaras obehörig är därmed
skild från sitt uppdrag.
4 § Kyrkomötet skall för varje valperiod välja en ordförande samt en
förste och en andre vice ordförande. Till dess valen har förrättats, utövas
ordförandeskapet av den som har varit ledamot längst tid. Om två eller
flera har varit ledamöter lika länge, har den äldste av dem företräde.
5 § De statsråd som inom regeringen är föredragande i förvaltningsären-
den och lagstiftningsärenden rörande svenska kyrkan samt ledamöterna i
svenska kyrkans centralstyrelse har rätt att närvara och delta i kyrkomötets
överläggningar, men i besluten endast om de är ledamöter av kyrkomötet.
Hur kyrkomötets ärenden bereds
6 § Ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet
skall före avgörandet beredas i svenska kyrkans centralstyrelse eller i
utskott.
7 § Kyrkomötet skall inom sig för varje valperiod tillsätta ett särskilt
beredningsutskott för prövning av frågor som avses i 12 §.
Kyrkomötet kan inom sig tillsätta ytterligare utskott för beredningen av
andra ärenden som skall behandlas av kyrkomötet. Sådana utskott får inte
tillsättas för längre tid än kyrkomötets valperiod.
Kyrkomötet väljer ledamöter i utskott till det antal som kyrkomötet
bestämmer. För ledamöterna skall väljas lika många ersättare.
Utöver vad som följer av andra och tredje styckena beslutar kyrkomötet
om hur lärofrågorna skall beredas före utskottsbehandlingen.
54
8 § Kyrkomötet får besluta att en eller flera biskopar, även om de inte är Prop. 1991/92:85
ledamöter av kyrkomötet, får närvara vid ett utskotts sammanträden och Bilaga 2
delta i dess överläggningar men inte i besluten.
9 § Om det krävs för beredningen av ett ärende, får kyrkomötet medge
att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under
valperioden. Ett sådant medgivande får inte avse längre tid än sex dagar
mellan två sammanträden.
Hur kyrkomötets ärenden avgörs
10 § Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomö-
tet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om
ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets början. I
annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträ-
det.
11 § Varje ledamot av kyrkomötet har en röst. Omröstning skall ske
öppet utom i ärenden som avser val.
Utom i fall då särskilt flertal krävs enligt 12 § första stycket gäller som
kyrkomötets beslut den mening som mer än hälften av de röstande enar sig
om. Vid lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning.
12 § Ett förslag till kyrklig kungörelse som gäller svenska kyrkans lära
eller avser bibelöversättning, psalmbok, evangeliebok, kyrkohandbok eller
katekes skall, om det inte förkastas av kyrkomötet, på yrkande av lägst tio
av dess ledamöter vila till dess att nästa nyvalda kyrkomöte sammanträder.
Kyrkomötet kan dock omedelbart anta förslaget om minst fem sjättedelar
av de röstande enar sig om beslutet. Detsamma gäller forslag till kyrklig
kungörelse om ändring eller upphävande av kungörelse som nu har sagts.
Det särskilda beredningsutskottet prövar för kyrkomötets vidkom-
mande om första stycket är tillämpligt på visst förslag.
13 § Avgörandet av ett ärende skall delas upp på skilda beslut om det
behövs. Föreligger ett yrkande som avses i 12 § första stycket att ett förslag
skall vila och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall
kyrkomötet pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröst-
ning om omedelbart antagande.
Val inom kyrkomötet
14 § Kyrkomötet skall för varje valperiod inom sig utse en valberedning.
Valberedningen bereder val av svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomö-
tets besvärsnämnd och kyrkomötets utskott.
15 § Val inom kyrkomötet skall ske med slutna sedlar om omröstning
begärs. Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall
vara enkla och omärkta samt, om valet inte sker proportionellt, uppta
namn på så många personer som valet avser. Vid lika röstetal sker avgö-
randet genom lottning.
Val av svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötets besvärsnämnd,
utskott och valberedning skall vara proportionellt, om det begärs av minst
så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet
närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat
55
med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre
hela tal. Vid sådant proportionellt val skall bestämmelserna i lagen
(1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfull-
mäktige m.m. tillämpas.
Om ersättare inte väljs proportionellt skall det vid valen även bestäm-
mas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.
16 § Val med slutna sedlar får överklagas hos riksdagens valprövnings-
nämnd inom fem dagar efter det att resultatet av valet har meddelats. Valet
skall gälla även om det har överklagats.
Vid handläggningen och prövningen av överklaganden tillämpas be-
stämmelserna i riksdagsordningen om besvär över val med slutna sedlar
inom riksdagen. Vad som där sägs om kammarkansliet, kammare och
talmannen skall i stället gälla svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötet
och kyrkomötets ordförande.
17 § Val av svenska kyrkans centralstyrelse skall förrättas snarast efter
valperiodens början och gälla till dess att kyrkomötet förrättar nytt val
under nästa valperiod.
Centralstyrelsens sammanträden
18 § Svenska kyrkans centralstyrelse sammanträder på kallelse av ordfö-
randen. Ordföranden eller, när denne har förhinder, vice ordföranden är
skyldig att sammankalla styrelsen om minst en tredjedel av dess ledamöter
begär det.
19 § Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden endast om
ordföranden eller, när denne har förhinder, vice ordföranden och minst
hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.
Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Vid
lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Bestämmelserna i 29 kap.
rättegångsbalken skall dock tillämpas i sådana personalfrågor där detta
skall ske för arbetstagare i allmänhet hos staten.
Tjänster vid centralstyrelsen
20 § Tjänster vid svenska kyrkans centralstyrelse tillsätts av styrelsen.
Hur man överklagar centralstyrelsens beslut
21 § Centralstyrelsens beslut får överklagas hos kyrkomötets besvärs-
nämnd. Detta gäller dock inte om annat är särskilt föreskrivet.
Kyrkomötets besvärsnämnd
22 § Kyrkomötets besvärsnämnd är en myndighet under kyrkomötet.
Besvärsnämnden väljs av kyrkomötet för varje valperiod.
23 § Besvärsnämnden består av en ordförande, som skall vara eller ha
varit ordinarie domare, och fyra inom kyrkomötet valda ledamöter. Ord-
föranden väljs särskilt.
För ordföranden skall det finnas en ersättare. Vad som föreskrivs om
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
56
ordföranden gäller också ersättare. För övriga ledamöter skall lika många
ersättare utses inom kyrkomötet.
24 § Besvärsnämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra
ledamöter är närvarande.
Som nämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Vid
lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
25 § Besvärsnämndens beslut får inte överklagas.
Pastoratstjänster
1 § I varje pastorat skall det finnas en tjänst som kyrkoherde. I pastorat
där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domprost,
om inte regeringen bestämmer något annat. Domprosten är kyrkoherde i
pastoratet.
I pastoraten kan det också finnas tjänster som komminister.
2 § För kyrkomusikalisk verksamhet i pastoraten skall det finnas kyrko-
musiker. Kyrkomusiker skall anställas som organist eller som kantor. I
pastorat med domkyrkoförsamling skall det finnas en tjänst som domkyr-
koorganist.
I stället för att kyrkomusiker anställs får de kyrkomusikaliska uppgif-
terna enligt första stycket fullgöras som fyllnadstjänstgöring av lärare enligt
föreskrifter som regeringen meddelar eller av någon annan som är behörig
att anställas för uppgifterna.
Om den kyrkomusikaliska verksamheten har mycket begränsad omfatt-
ning eller om det finns andra särskilda skäl, får de kyrkomusikaliska
uppgifterna i ett pastorat fullgöras av annan person än som avses i första
eller andra stycket.
3 § Särskild personal kan finnas anställd i de kyrkliga kommunerna för
sådana angelägenheter som avses i 4 kap. 2 och 3 §§.
Stiftstjänster
4 § I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop. I Uppsala stift är
ärkebiskopen biskop.
I en stiftssamfällighet kan det finnas tjänster som stiftsadjunkt och
kontraktsadjunkt.
I ett stift kan det finnas aspiranttjänster som pastorsadjunkt.
5 § I varje stiftssamfällighet skall det finnas en tjänst som stiftsmusiker.
6 § Särskild personal kan finnas anställd i stiftssamfälligheterna för
sådana angelägenheter som avses i 5 kap. 2 §.
Övriga tjänster
7 § För den rikskyrkliga verksamheten kan det finnas personal anställd
hos svenska kyrkans centralstyrelse och hos andra organ.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
Ansvaret för avlöningsförmåner
8 § Pastoratet svarar for kostnader för avlöningsförmåner till i pastoratet
anställda präster och kyrkomusiker, vikarier på sådana tjänster samt icke
prästvigda tjänstebiträden.
Med pastorat förstås i denna paragraf territoriella pastorat samt, i den
mån regeringen beslutar det, icke-territoriella pastorat.
9 § Stiftssamfälligheten svarar för kostnader för avlöningsförmåner till
stiftsadjunkter, kontraktsadjunkter och stiftsmusiker, vikarier på sådana
tjänster samt för prosttillägg.
10 § I övrigt svarar de kyrkliga kommunerna för kostnaderna för hos
dem anställd personal.
Särskilt om präster
Denna lags tillämpningsområde
11 § Bestämmelserna i detta kapitel och i 8 —10 kap. tillämpas på tjäns-
ter som biskop samt på prästtjänster i territoriella pastorat och stiftssam-
falligheter. De är även tillämpliga på aspiranttjänster som präst och vika-
riat.
Bestämmelserna i dessa kapitel tillämpas också på prästtjänster i icke-
territoriella pastorat, i den mån regeringen bestämmer detta.
Bestämmelserna i 14 § om tystnadsplikt för präster gäller även för
präster som inte uppehåller någon nu nämnd prästtjänst.
Tillämpningsområdet för andra författningar
12 § Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet och lagen
(1982:80) om anställningsskydd tillämpas på de präster som anges i 11 §
första och andra styckena, i den mån något annat inte föreskrivs i lag eller
i författning som har meddelats med stöd av lag.
Bestämmelserna i 2, 21 och 22 §§ lagen om medbestämmande i arbets-
livet skall dock inte tillämpas.
Bestämmelserna i andra författningar än lagar skall tillämpas utan
hinder av att de avviker från lagen om anställningsskydd.
Tillsättning av präster m.m.
13 § Bestämmelser om tillsättningen av och anställningen som präst
m.m. samt om prästanställningens upphörande finns i 8 —10 kap.
Tystnadsplikt för präster
14 § En präst har tystnadsplikt i fråga om det som han har erfarit under
bikt eller under själavårdande samtal i övrigt.
Särskilt om kyrkomusiker och annan kyrkokommunalt anställd personal
15 § Bestämmelser om anställning som kyrkomusiker finns i 11 kap.
För kyrkommunalt anställd personal vars anställning inte är statligt
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
58
reglerad tillämpas även 1—3 kap. lagen (1976:600) om offentlig anställ- Prop. 1991/92:85
ning. Bilaga 2
Särskilt om anställda för den rikskyrkliga verksamheten
16 § För anställda inom den rikskyrkliga verksamheten tillämpas lagen
(1976:600) om offentlig anställning.
Tillsättning av pastoratstjänster
Tjänster som domprost
1 § Tjänster som domprost tillsätts av regeringen.
En sådan tjänst söks hos domkapitlet, som skall ge kyrkoråden i varje
församling i pastoratet tillfälle att yttra sig över de behöriga sökandena till
tjänsten.
Domkapitlet skall med eget yttrande överlämna ansökningshandling-
arna från behöriga sökande till regeringen.
Tjänster som kyrkoherde
2 § Första och andra gången en tjänst som kyrkoherde blir ledig i ett
pastorat tillsätts tjänsten av kyrkorådet i församlingen, om pastoratet
består av en enda församling, eller av en för ändamålet särskilt utsedd
tillsättningsnämnd, om pastoratet består av två eller flera församlingar.
Tjänst som avses i första stycket får endast tillsättas med en sökande som
domkapitlet har uppfört på förslag till tjänsten.
Domkapitlet utfärdar anställningsbevis för den som har fått tjänsten.
3 § När tillsättningsnämnd skall utses väljer kyrkorådet i varje försam-
ling i pastoratet inom sig ledamöter till nämnden. Antalet ledamöter i
nämnden och det antal ledamöter som varje församlingskyrkoråd skall utse
bestäms genom överenskommelse mellan församlingskyrkoråden. Varje
församlingskyrkoråd skall välja minst en ledamot. Om församlingarna inte
kan enas, bestämmer stiftsstyrelsen antalet ledamöter i nämnden och det
antal som skall utses av varje kyrkoråd. För ledamöterna i nämnden skall
lika många suppleanter utses.
Val av ledamöter och suppleanter i nämnden skall ske på samma sätt
som val av ledamöter i kyrkoråd. Om suppleanterna inte väljs proportio-
nellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas
till tjänstgöring.
Beträffande tillsättningsnämnden tillämpas i övrigt bestämmelserna om
kyrkoråd i 4 kap. 64 §, 66 § första stycket andra meningen, 67 — 69 §§, 70 §
andra stycket samt 77 och 78 §§.
4 § Var tredje gång en tjänst som kyrkoherde blir ledig i pastoratet
tillsätter domkapitlet tjänsten. Innan tjänsten tillsätts skall kyrkoråden i
varje församling i pastoratet ges tillfälle att yttra sig.
5 § Om en kyrkoherdetjänst skall tillsättas enligt 2 §, skall domkapitlet
föra upp tre behöriga sökande på förslag till tjänsten, om detta är möjligt.
59
6 § Om endast en eller två sökande har kunnat foras upp på förslag, skall
tjänsten kungöras ledig på nytt, om kyrkorådet eller tillsättningsnämnden
begär det. Kan inte heller därefter tre behöriga sökande foras upp på
förslag, får kyrkorådet eller tillsättningsnämnden tillsätta tjänsten med en
sökande som har förts upp på förslag eller lämna över tillsättningsärendet
till domkapitlet. Domkapitlet får därvid tillsätta tjänsten med en behörig
sökande eller besluta att tjänsten skall hållas vakant.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
Tjänster som komminister
7 § Tjänster som komminister tillsätts på samma sätt som när en tjänst
som kyrkoherde blir ledig första och andra gången, om inte annat följer av
8§.
8 § Tjänst som komminister som är inrättad för samarbete med Evange-
liska Fosterlands-Stiftelsen tillsätts av domkapitlet efter yttrande av kyr-
koråden i varje församling i pastoratet. Domkapitlet skall också bereda den
distriktsstyrelse inom Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen som berörs till-
fälle att yttra sig.
Tillsättning av stiftstjänster
Tjänster som biskop
9 § Tjänster som biskop tillsätts enligt bestämmelserna i 20 kap.
Tjänster som stifts-, kontrakts- och pastorsadjunkt
10 § Tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av stifts-
styrelsen.
Tjänsterna söks hos domkapitlet, som med eget yttrande skall över-
lämna ansökningshandlingarna från behöriga sökande till stiftsstyrelsen.
11 § Tjänster som pastorsadjunkt tillsätts av domkapitlet.
Tillsättning av vikariat
12 § Vikariat på tjänster som domprost, kyrkoherde eller komminister
tillsätts av domkapitlet.
13 § Vikariat på tjänster som stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt till-
sätts av stiftsstyrelsen.
Behörighet och befordringsgrunder
14 § Av lagen (1982:942) om svenska kyrkan framgår att endast den som
bekänner svenska kyrkans lära får utnämnas till präst.
En prästtjänst får tillsättas endast med den som får utöva prästämbetet.
15 § Av regeringsformen följer att svenskt medborgarskap gäller som
särskilt villkor för innehav och utövande av tjänst som biskop.
16 § På förslag till en prästtjänst som skall tillsättas av kyrkorådet eller Prop. 1991/92:85
tillsättningsnämnden får inte uppföras Bilaga 2
1. den som står på förslag till annan prästtjänst eller som har överklagat
ett sådant förslag och där överklagandet ännu inte har avgjorts,
2. den som är sökande till annan prästtjänst som skall tillsättas av
domkapitlet, stiftsstyrelsen eller regeringen.
17 § Regeringen får meddela föreskrifter om de särskilda villkor som i
övrigt skall gälla för behörighet till annan prästtjänst än biskopstjänst.
18 § Vid tillsättning av en prästtjänst och vid upprättande av förslag till
sådan tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom för-
tjänst och skicklighet. Närmare föreskrifter om detta meddelas av rege-
ringen.
Vid tillsättning och upprättande av förslag enligt första stycket skall
främst skickligheten beaktas, om det inte finns särskilda skäl för något
annat.
Kungörelse om ledig prästtjänst, ansökan och behörighetsprövning
19 § Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster skall kungöras lediga
till ansökan av domkapitlet, om regeringen inte bestämmer något annat.
Ansökan skall ges in till domkapitlet inom föreskriven tid. Om det finns
särskilda skäl, får dock domkapitlet även beakta en ansökan som har
kommit in för sent.
Domkapitlet prövar de sökandes behörighet.
Vad som nu har sagts gäller inte tjänster som biskop eller, såvitt avser
första och andra styckena, tjänster som pastorsadjunkt.
Anställningsformer
20 § Prästtjänster tillsätts med förordnande eller med fullmakt. Rege-
ringen bestämmer vilka prästtjänster som skall tillsättas med fullmakt.
Vikariat tillsätts med förordnande.
21 § Förordnanden gäller för bestämd tid eller tills vidare.
Tjänster som pastorsadjunkt tillsätts med förordnande för bestämd tid.
Förordnanden får i övrigt tidsbegränsas endast om det föranleds av arbets-
uppgifternas särskilda beskaffenhet eller om anställningen gäller vikariat.
Har ett förordnande meddelats i strid med vad som sägs i andra stycket,
skall förordnandet på yrkande av prästen förklaras gälla tills vidare utan
tidsbegränsning.
Inrättande av prästtjänster
22 § Frågor om inrättande av tjänster som biskop och domprost prövas
av regeringen.
Frågor om inrättande av tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt
prövas av svenska kyrkans centralstyrelse.
Frågor om inrättande av tjänster som pastorsadjunkt prövas av dom-
kapitlet.
Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde och komminister
prövas av stiftsstyrelsen.
61
Vakanthållning och indragning av prästtjänster
23 § När en prästtjänst blir ledig, skall myndigheten pröva om den
behöver tillsättas.
Om tjänsten inte behöver tillsättas, skall den hållas vakant eller dras in.
24 § Frågan om att hålla en prästtjänst vakant prövas av den som
tillsätter tjänsten.
Frågan om att dra in en prästtjänst prövas av den som inrättar tjänsten.
När en myndighet finner att en tjänst som en annan myndighet inrättar
bör dras in, skall myndigheten föreslå det hos den myndighet som inrättar
tjänsten.
Hur man överklagar vissa beslut enligt detta kapitel m.m.
25 § Kyrkorådets, tillsättningsnämndens eller stiftsstyrelsens beslut en-
ligt detta kapitel får överklagas genom besvär enligt 4 kap. 106 — 108 §§, om
inte annat följer av 28 §. Därvid skall dock i fråga om beslut om tillsättning
av en prästtjänst gälla att besvär endast får anföras av dem som uppfyller
villkoren för rösträtt vid kyrkofullmäktigval samt att ett sådant beslut även
får överklagas av den som har sökt tjänsten. Beträffande besvären tilläm-
pas i övrigt bestämmelserna i 4 kap. 109—111 §§.
26 § Domkapitlets beslut enligt detta kapitel får överklagas hos rege-
ringen om inte annat följer av 28 §.
Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till domkapitlet inom
tre veckor från den dag då beslutet tillkännagavs genom anslag på dom-
kapitlets anslagstavla.
27 § Domkapitlets beslut om förslag till en prästtjänst eller tillsättningen
av en prästtjänst får överklagas endast av den som har sökt tjänsten.
Domkapitlets beslut om tillsättningen av en prästtjänst enligt 6 § får
överklagas även av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden.
28 § Svenska kyrkans centralstyrelses, domkapitlets eller stiftsstyrelsens
beslut om inrättande eller indragning av prästtjänst får inte överklagas.
29 § Den som är missnöjd med en myndighets beslut enligt 21 § tredje
stycket får väcka talan hos tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestäm-
melserna i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
Skyldighet att utöva andra prästtjänster
1 § Innehavaren av en prästtjänst är skyldig att efter beslut av dom-
kapitlet utöva annan prästtjänst inom samma stift i stället för den egna
tjänsten. En deltidsanställd präst är dock inte skyldig att fullgöra tjänstgö-
ring av större omfattning än som åligger honom i hans egen tjänst.
En präst är inte skyldig att utöva högre tjänst under längre tid än
sammanlagt tre månader av samma kalenderår. Detta gäller dock inte när
innehavaren av en tjänst i befordringsgång förordnas att utöva en tjänst i
högst samma lönegrad som den högsta tjänsten i befordringsgången.
2 § Utöver vad som följer av 1 § första stycket får en präst
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
62
1. som är anställd i ett pastorat åläggas av domkapitlet att under högst tre Prop. 1991/92: 85
månader av samma kalenderår och jämsides med sin egen tjänst utöva en Bilaga 2
annan prästtjänst i samma eller närbeläget pastorat inom stiftet,
2. enligt de närmare bestämmelser som regeringen meddelar åläggas av
domkapitlet att jämsides med sin egen tjänst eller i stället för denna utöva
en sådan prästtjänst inom stiftet som inrättas i pastorat med tillfällig
befolkningsökning under en del av året.
3 § Bestämmelserna i 1 och 2 §§ gäller inte tjänst som biskop och arvo-
destjänst.
Prästers bisysslor m.m.
4 § En präst får inte utanför tjänsten inneha anställning eller uppdrag
eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller andra
kyrkligt anställdas tjänsteutövning eller skada kyrkans anseende.
5 § Präster får endast efter tillstånd av regeringen uppbära sådana gåvo-
eller donationsmedel eller liknande förmåner som är förenade med tjäns-
ten.
Arbetskonflikter och skadestånd
6 § I prästerligt arbete som består i myndighetsutövning eller som är
oundgängligen nödvändigt för att genomföra myndighetsutövning, får
stridsåtgärd vidtas endast i form av lockout, strejk, vägran att arbeta på
övertid eller nyanställningsblockad. Stridsåtgärd får inte vidtas på grund
av annat än förhållandet mellan domkapitlet och de präster som omfattas
av bestämmelserna i detta kapitel.
Även i annat prästerligt arbete än som sägs i första stycket är stridsåtgärd
i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden otillåten.
7 § Om det uppkommer tvist om en viss stridsåtgärd är tillåten enligt 6 §,
får denna inte vidtas förrän tvisten har avgjorts slutligt.
8 § Präster får delta i stridsåtgärd endast efter beslut av den arbetstagar-
organisation som har anordnat åtgärden.
9 § En arbetstagarorganisation får inte anordna eller på annat sätt orsaka
stridsåtgärder som inte tillåts enligt 6 och 7 §§. En sådan organisation får
inte heller genom understöd eller på annat sätt medverka vid otillåtna
stridsåtgärder. Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation tänker
inleda eller har inlett en otillåten stridsåtgärd, är arbetstagarorganisationen
skyldig att söka hindra åtgärden eller verka för att den upphör.
10 § Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation har inlett en
stridsåtgärd i strid mot 8 §, skall domkapitlet och arbetstagarorganisatio-
nen omedelbart ta upp överläggningar med anledning av stridsåtgärden
och gemensamt verka för att den upphör.
Första stycket gäller lokal arbetsgivarorganisation, om sådan finns och
om inte något annat bestämts i kollektivavtal.
11 § Om domkapitlet bryter mot 6, 7 eller 10 § eller arbetstagarorganisa-
tionen mot 9 eller 10 §, skall domkapitlet eller organisationen, även om 63
förpliktelse till följd av kollektivavtal inte har åsidosatts, ersätta upp-
kommen skada enligt de grunder som anges i 54, 55, 60 och 61 §§ lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Detsamma gäller präster
som bryter mot 6, 7 eller 8 §, om inte annat följer av andra stycket.
Har arbetstagarorganisationen inlett eller orsakat en stridsåtgärd som
inte är tillåten enligt 6 eller 7 §, får prästen åläggas skadestånd för att han
har deltagit i åtgärden endast om det finns synnerliga skäl.
12 § Bestämmelserna i 6 — 11 §§ gäller inte biskopar.
Rättegång m.m.
13 § Den som är missnöjd med ett beslut eller en åtgärd enligt 1, 2 eller
5 —10 §§ eller som vill begära skadestånd enligt 11 § får väcka talan hos
tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974:371)
om rättegången i arbetstvister.
14 § Talan om skadestånd enligt 11 § skall väckas senast tre månader
efter det att stridsåtgärden har avslutats. Väcks inte talan inom den
föreskrivna tiden, är rätten till talan förlorad.
Anställningens upphörande på annat sätt än genom avskedande
1 § En präst får skiljas från sin prästtjänst endast med stöd av vad som
föreskrivs i detta kapitel.
2 § Präster som är förordnade tills vidare får sägas upp om det är sakligt
grundat.
Saklig grund föreligger inte om det är skäligt att kräva att prästen bereds
annat arbete inom det pastorat eller den stiftssamfällighet där han är
anställd.
Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till prästen
personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som dom-
kapitlet har känt till mer än en månad innan underrättelse om uppsägning
lämnades. Har domkapitlet underlåtit att underrätta, räknas tiden i stället
från tidpunkten för uppsägningen.
Uppsägningen skall ske skriftligen för att vara giltig.
Ifråga om förfarandet i övrigt vid uppsägning tillämpas lagen (1982:80)
om anställningsskydd.
3 § En präst som överger svenska kyrkans lära är skyldig att avgå från sin
prästtjänst.
4 § En präst är skyldig att avgå från sin prästtjänst vid den ålder som
anges i avtal om statlig pension eller motsvarande avtal (pensionsåldern).
5 § En präst får entledigas innan han har uppnått pensionsåldern
1. om han förlorat sin arbetsförmåga eller fått den så nedsatt att han i
framtiden inte kan fullgöra sina arbetsuppgifter tillfredsställande,
2. om han till följd av nedsatt arbetsförmåga under två år i följd inte har
tjänstgjort annat än försöksvis under kortare tid och socialstyrelsen anser
det dels sannolikt att han inte kan återinträda i arbete inom ytterligare ett
år, dels ovisst hur arbetsförmågan därefter kommer att utveckla sig.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
64
6 § En präst som är anställd med fullmakt får entledigas, om han inte kan
fullgöra sin tjänst tillfredsställande och om högst fem år återstår tills han
får avgå med ålderspension.
7 § En präst som har rätt till statlig pension men inte har uppnått
pensionsåldern, får inte entledigas enligt 5 eller 6 § om han lämpligen kan
förflyttas eller annars omplaceras till en annan tjänst som är förenad med
sådan pensionsrätt.
8 § En prästs begäran om entledigande skall ske skriftligen för att vara
giltig.
9 § Om en präst får en annan statligt reglerad tjänst, upphör den första
anställningen utan särskild åtgärd, om inte något annat följer av föreskrif-
ter om förening av tjänster. Sådana föreskrifter meddelas i kollektivavtal
eller, i fråga om förening av en fullmaktstjänst med en annan statligt
reglerad tjänst, av regeringen. Vad som nu har sagts tillämpas även där den
andra tjänsten är en anställning hos riksdagen eller dess myndigheter.
Med statligt reglerad tjänst förstås i denna paragraf en anställning där
enligt lag eller särskilt beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fastställs
under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen be-
stämmer.
Om det finns särskilda skäl, får regeringen besluta att anställningen skall
bestå utan hinder av första stycket.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist
10 § I ärenden om uppsägning på grund av arbetsbrist skall, när det
behövs, turordning för uppsägningen fastställas.
Frågor om turordningen handläggs enligt bestämmelserna i lagen
(1982:80) om anställningsskydd, om inte annat följer av 11 och 12 §§.
11 § När en prästs plats i turordningen bestäms, skall hänsyn även tas till
att uppgifterna i det pastorat eller den stiftssamfällighet där prästen är
anställd kan fullgöras på ett tillfredsställande sätt.
12 § En uppsägning som strider mot bestämmelserna om turordning,
skall på talan av prästen förklaras ogiltig.
Vid tvist om giltigheten av en uppsägning enligt första stycket tillämpas
34 § andra och tredje styckena, 37 §, 40 § första och tredje styckena samt
42 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. I fråga om avvikelser i kollek-
tivavtal från vad som sägs i 40 § första och tredje styckena lagen om
anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag.
Företrädesrätt till återanställning
13 § I ärenden om tjänstetillsättning skall, när det behövs, turordning
fastställas för företrädesrätt till återanställning.
Frågor om företrädesrätt till återanställning handläggs enligt bestämmel-
serna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, om inte annat följer av 14
och 15 §§.
Om sakliga grunder för tjänstetillsättning gäller vad som sägs i 8 kap.
18 §.
5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
14 § Företrädesrätt till återanställning gäller inte högre tjänst än den som
det tidigare förordnandet avsåg, om det inte finns särskilda skäl till något
annat. Sådan företrädesrätt gäller inte heller gentemot en präst som skall
omplaceras på grund av vad som föreskrivs i 2 § andra stycket.
15 § Anmälan enligt 27 § första stycket lagen (1982:80) om anställnings-
skydd som rör anspråk på företrädesrätt till återanställning skall för att
vara giltig göras skriftligen hos domkapitlet.
I beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist och i besked om att ett
tidsbegränsat förordnande på grund av arbetsbrist inte kommer att förnyas
skall det tas in en upplysning om var och hur anmälan skall göras.
Disciplinansvar
16 § Om en präst uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som
åligger honom i hans prästtjänst och felet inte är ringa, får disciplinpåföljd
åläggas honom för tjänsteförseelse.
Disciplinpåföljd enligt första stycket får dock inte i något fall åläggas en
präst därför att han har deltagit i strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd.
17 § Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag.
Mer än en disciplinpåföljd får inte åläggas samtidigt.
Löneavdrag får göras för minst en och högst trettio dagar. Om storleken
av löneavdrag föreskriver regeringen.
18 § Innehåller kollektivavtal någon bestämmelse som avviker från 17 §
eller från regeringens föreskrifter om löneavdragets storlek, gäller i stället
den bestämmelsen för präster som är sysselsatta inom det område som
avtalet avser.
Avskedande
19 § Om en präst har begått brott som visar att han uppenbarligen är
olämplig att inneha sin prästtjänst, får han avskedas.
20 § Har en präst genom annan gärning än brott begått grov tjänsteför-
seelse som visar att han uppenbarligen är olämplig att inneha sin präst-
tjänst, får han avskedas i stället för att åläggas disciplinpåföljd. Detsamma
skall gälla om en präst som ålagts disciplinpåföljd av ett domkapitel eller
ansvarsnämnden för biskopar, inom två år därefter i anställning inom
samma stift på nytt har begått tjänsteförseelse och därigenom visat sig
uppenbarligen olämplig att inneha sin prästtjänst.
21 § En präst som har rätt till statlig pension men inte har uppnått
pensionsåldern får inte avskedas enligt 19 eller 20 §, om han begått brottet
eller tjänsteförseelsen under inflytande av själslig abnormitet som avses i
33 kap. 2 § brottsbalken och han lämpligen kan förflyttas eller annars
omplaceras till en annan prästtjänst som är förenad med sådan pensions-
rätt.
22 § Avskedande får inte grundas enbart på en omständighet som dom-
kapitlet har känt till mer än en månad före prövningen.
När frågan om avskedande prövas av ansvarsnämnden för biskopar får
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
66
avskedande inte grundas enbart på en omständighet som nämnden har Prop. 1991/92:85
känt till mer än två månader före prövningen. Bilaga 2
Första och andra styckena gäller inte när beslutet om avskedande begärs
av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern inom sex månader efter
det att omständigheten har inträffat.
Åtalsanmälan
23 § En präst som är skäligen misstänkt för att i tjänsteutövningen ha
begått brott enligt 20 kap. 1 — 3 §§ brottsbalken eller annat brott varigenom
han har åsidosatt åligganden i tjänsteutövningen, skall anmälas till åtal, om
fängelse är föreskrivet för brottet eller om det finns anledning anta att talan
om enskilt anspråk kommer att föras.
24 § I fråga om allmänfarlig vårdslöshet som avses i 13 kap. 6 § första
stycket brottsbalken får regeringen medge undantag från anmälningsskyl-
digheten enligt 23 §.
Avstängning och läkarundersökning
25 § Inleds enligt detta kapitel ett förfarande som syftar till att avskeda
en präst, får han avstängas från arbetet.
Vidtas en åtgärd för att anställa åtal mot en präst, får han avstängas från
arbetet, om gärningen i fråga kan antas medföra uppsägning eller avske-
dande.
En avstängning enligt första eller andra stycket gäller längst till dess att
anställningen upphör.
26 § Om en präst inte fullgör sina arbetsuppgifter tillfredsställande, får
han avstängas från sitt arbete, om den bristande tjänstdugligheten beror på
sjukdom eller därmed jämförligt förhållande.
Om det inte är tillräckligt utrett att den bristande tjänstdugligheten
beror på sjukdom eller därmed jämförligt förhållande men framstår detta
ändå som sannolikt, får prästen åläggas att låta sig undersökas av läkare
som anvisas honom.
Följer prästen inte åläggandet får han avstängas från arbetet.
27 § Upphör grunden för avstängning enligt 25 eller 26 §, skall avstäng-
ningen omedelbart hävas.
28 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av 25 och 26 §§ meddelas av
regeringen.
Handläggningen av frågor som avses i 16 — 27 §§
29 § Bestämmelserna i 14 kap. lagen (1976:600) om offentlig anställning
skall tillämpas vid handläggningen av frågor enligt 16 —27 §§ i detta kapi-
tel.
30 § Bestämmelserna i 11 —14§§ lagen (1976:580) om medbestäm-
mande i arbetslivet skall inte tillämpas i fråga om beslut som meddelas
med stöd av 16 —27 §§ i detta kapitel. 67
Beslutande myndighet m.m.
31 § Frågor om uppsägning enligt 2 §, avgångsskyldighet enligt 3 §, disci
plinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning och läkarundersök
ning prövas av det domkapitel som prästen lyder under.
32 § För biskopar prövas frågor som avses i 31 § av ansvarsnämnden för
biskopar.
Nämnden består av fem ledamöter som förordnas av regeringen for sex
år i sänder. Ledamöterna skall tillhöra svenska kyrkan. Ordföranden skall
vara lagkunnig och erfaren i domarvärv. Av de övriga ledamöterna skall en
vara biskop. De återstående ledamöterna skall vara lekmän som är särskilt
insatta i det kyrkliga församlingslivet.
Närmare bestämmelser om nämndens sammansättning och verksamhet
meddelas av regeringen.
33 § Frågor om anställningens upphörande enligt 4 — 7 §§ skall för präs-
ter som är anställda med fullmakt prövas av regeringen.
-För andra präster prövas frågor om anställningens upphörande enligt 4,
5 och 7 §§ av det domkapitel som prästen lyder under.
34 § Beträffande den beslutande myndighetens skyldighet att i vissa fall
pröva frågor som avses i 31 § på anmälan av riksdagens ombudsman,
justitiekanslern eller åklagare, skall bestämmelserna i 15 kap. 3§ lagen
(1976:600) om offentlig anställning tillämpas.
Rättegång m.m.
35 § Den som är missnöjd med en myndighets beslut enligt 1 — 29 §§ får
väcka talan hos tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i
lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
36 § Om en präst vill söka ändring i ett beslut enligt 4 —6 §§, 16, 19, 20
eller 26 § andra stycket, skall han väcka talan inom fyra veckor från den dag
han fick del av beslutet. Väcks inte talan inom den föreskrivna tiden, är
rätten till talan förlorad.
37 § Om rätt för riksdagens ombudsman och justitiekanslern att söka
ändring i beslut om disciplinansvar och avskedande enligt 16 —22 §§ samt
avstängning enligt 25 §, skall bestämmelserna i 16 kap. 3§ lagen (1976:
600) om offentlig anställning tillämpas.
38 § Bestämmelserna om skadestånd i 38, 41 och 42 §§ lagen (1982:80)
om anställningsskydd skall tillämpas, om en myndighet i ärenden om
uppsägning, disciplinansvar, avskedande, avstängning eller läkarundersök-
ning bryter mot någon av följande bestämmelser:
1. 29 §, såvitt gäller tillämpningen av 14 kap. 1 eller 3 —9§ lagen
(1976:600) om offentlig anställning,
2.31-34 §§,
3. föreskrifter enligt 28 § om handläggning av ärende om avstängning
eller läkarundersökning.
I fråga om avvikelser i kollektivavtal från vad som sägs i 41 § lagen om
anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
68
Verkställighet av beslut
39 § Beslut om anställnings upphörande enligt 5 eller 6 § eller om avske-
dande får inte verkställas förrän beslutet har prövats slutligt efter talan som
avses i 36 § eller förrän rätten till sådan talan har förlorats.
40 § Beslut om avstängning enligt 25 eller 26 § har omdelbar verkan. I
tvist om sådan avstängning får domstolen dock, för tiden intill dess
lagakraftägande dom eller beslut föreligger, förordna att beslutad avstäng-
ning skall vara hävd.
Ansvaret for kyrkomusiken
1 § Pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verksamheten i för-
samlingarna.
Bestämmelserna i detta kapitel skall också gälla för de icke-territoriella
pastoraten, i den mån regeringen beslutar det.
2 § Stiftsstyrelsen skall följa och aktivt främja utvecklingen av den
kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet. I dessa angelägenheter biträds
stiftsstyrelsen av stiftsmusikern.
Pastoratskyrkorådet och kyrkoherden har den omedelbara tillsynen över
den kyrkomusikaliska verksamheten. I flerförsamlingspastorat som inte
har pastoratskyrkoråd handhas tillsynen av ett gemensamt kyrkoråd och
kyrkoherden.
Kyrkomusikens omfattning och minimikrav på kompetens för
kyrkomusikertjänst
3 § Stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för omfattningen av den
kyrkomusikaliska verksamheten i varje pastorat. Stiftsstyrelsen skall även
fastställa den kyrkomusikaliska behörighet som lägst skall krävas av den
eller dem som skall fullgöra de kyrkomusikaliska uppgifterna i pastoratet.
Pastoraten skall, efter hörande av församlingskyrkoråden, lämna förslag
till stiftsstyrelsen i de nu angivna hänseendena.
Stiftsstyrelsens beslut enligt första stycket kan omprövas när stiftsstyrel-
sen eller pastoratet finner skäl till det.
Behörighet till tjänst som kyrkomusiker
4 § Behörig att anställas som organist, domkyrkoorganist eller stiftsmu-
siker är den som har avlagt organistexamen och som är lämplig för
anställningen. Detsamma gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren
enligt äldre bestämmelser för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie
organist.
5 § Behörig att anställas som kantor är den som har avlagt organistexa-
men eller kantorsexamen och som är lämplig för anställningen. Detsamma
gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmelser för
en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie organist, som extra ordinarie
kyrkokantor eller som skolkantor.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
69
6 § Behörig att fullgöra de kyrkomusikaliska uppgifterna som fyllnads-
tjänstgöring enligt 7 kap. 2 § andra stycket är den som är behörig att
anställas som organist enligt 4§ eller som kantor enligt 5 §.
7 § Om det finns särskilda skäl får stiftsstyrelsen, efter hörande av
kyrkoråd som sägs i 2 § andra stycket, förklara den som söker tjänst enligt
7 kap. 2 § behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna, trots att han inte
uppfyller fastställda krav på kyrkomusikalisk utbildning.
8 § Om en behörig kyrkomusiker inte kan anställas får annan kyrkomu-
siker anställas. En sådan kyrkomusiker skall anställas tills vidare längst till
viss tidpunkt, dock längst för en tid av två år.
Handläggningen av ansökan om kyrkomusikertjänst
9 § Stiftsstyrelsen skall inhämta yttrande över ansökningarna till en
tjänst som stiftsmusiker från svenska kyrkans centralstyrelse.
Pastoraten skall ge kyrkoråden i de berörda församlingarna tillfälle att
yttra sig över ansökningarna till en tjänst enligt 7 kap. 2 §. Avser ansök-
ningarna tjänst som domkyrkoorganist skall yttrande dessutom inhämtas
från svenska kyrkans centralstyrelse.
Om ett pastorat begär det skall stiftsstyrelsen avge yttrande över ansök-
ningarna till andra tjänster enligt 7 kap. 2 § än som domkyrkoorganist.
Hur man överklagar vissa beslut enligt detta kapitel
10 § Stiftsstyrelsens beslut enligt 3 § får överklagas av pastoratet och
beslut enligt 7 § av sökanden hos svenska kyrkans centralstyrelse. Central-
styrelsens beslut i dessa ärenden får inte överklagas.
1 § Med kyrklig egendom förstås i denna lag:
1. kyrkobyggnader och därtill hörande tomter,
2. kyrkliga inventarier,
3. kyrklig jord,
4. kyrkliga medel som är anslagna för särskilda ändamål,
5. kyrkokommunal egendom som inte omfattas av 1—4.
2 § Med kyrkokommunal egendom avses egendom som ägs av en för-
samling eller en kyrklig samfällighet.
3 § Bestämmelser om den egendom som avses i 1 § 1—4 finns i 13 — 16
kap.
Bestämmelser om den kyrkokommunala egendomens förvaltning finns
även i 4 och 5 kap.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
70
Kyrkobyggnader och kyrkotomter
Definitioner
1 § Bestämmelserna i detta kapitel har till syfte att säkerställa att kultur-
historiska värden hos kyrkobyggnader, kyrkotomter och kyrkliga inventa-
rier bevaras.
I detta kapitel avses med
kyrkobyggnad', byggnad som invigts för svenska kyrkans gudstjänst och
som underhålls av en kyrklig kommun samt domkyrka som står under egen
förvaltning;
kyrkotomt: område kring en kyrkobyggnad som hör samman med bygg-
nadens funktion och miljö och som inte utgör begravningsplats.
Godkännande när kyrkobyggnader och kyrkotomter skall ändras
2 § För kyrkobyggnader och kyrkotomter som är uppförda respektive
anlagda före utgången av år 1939 krävs godkännande av riksantikvarieäm-
betet och statens historiska museer för de åtgärder som anges nedan,
nämligen beträffande
kyrkobyggnader: ändring, rivning eller flyttning av byggnaden samt
ändring eller tillägg av byggnadens fasta inredning eller av dess konstnär-
liga utsmyckning eller ändring av dess färgsättning;
kyrkotomter: utvidgning eller annan väsentlig ändring av kyrkotomten
samt uppförande eller väsentlig ändring av byggnad eller mur, portal eller
annan sådan fast anordning på tomten.
Bestämmelserna i första stycket skall också tillämpas på kyrkobyggnader
eller kyrkotomter som har tillkommit efter utgången av år 1939, om
riksantikvarieämbetet och statens historiska museer beslutar det.
Sedvanligt underhållsarbete eller brådskande reparationer får utföras
utan godkännande.
Förfarandet när kyrkobyggnader inte längre behövs
3 § Om de kyrkliga kommuner som svarar för underhållet av en kyrko-
byggnad finner att denna inte behövs för gudstjänster, kan de skriftligen
ansöka hos stiftsstyrelsen att kyrkobyggnaden förklaras övertalig.
4 § Stiftsstyrelsen skall pröva om kyrkobyggnaden behövs för gudstjäns-
ter inom svenska kyrkan. Om så inte är fallet, skall stiftsstyrelsen förklara
kyrkobyggnaden övertalig.
5 § När en kyrkobyggnad förklarats övertalig, skall riksantikvarieämbe-
tet och statens historiska museer bedöma kyrkobyggnadens kulturhistori-
ska värde.
6 § Finner riksantikvarieämbetet och statens historiska museer att kyr-
kobyggnadens kulturhistoriska värde är sådant att det är ett riksintresse att
bevara kyrkobyggnaden, skall de kyrkliga kommunerna underhålla bygg-
naden som kyrka.
7 § Har en kyrkobyggnad förklarats övertalig och saknar den sådant
71
kulturhistoriskt värde som anges i 6 §, skall biskopen avlysa byggnaden
som kyrka.
8 § När en kyrkobyggnad blivit avlyst, skall de kyrkliga kommunerna
låta dokumentera byggnaden och dess inventarier.
9 § En byggnad som blivit avlyst som kyrka får inte utan stiftsstyrelsens
godkännande användas för annat ändamål.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
Tillsynen över kyrkliga inventarier
10 § Kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga föremål som ägs eller förvaltas
av en kyrklig kommun eller en domkyrka och som inte tillhör någon
enskild person eller släkt, får inte avyttras utan riksantikvarieämbetet och
statens historiska museers medgivande.
11 § I varje församling skall det finnas en förteckning över föremål som
avses i 10 §. I förteckningen skall särskilt anges om ett föremål ägs eller
förvaltas av annan än församlingen. Minst vart sjätte år skall det genom
kontraktsprostens försorg kontrolleras att alla föremål i förteckningen finns
kvar. Kontroll skall också göras vid byte av kyrkoherde eller sådan kyrk-
värd som anges i andra stycket. I församling där en kontraktsprost är
kyrkoherde skall kontrollen ske genom biskopens försorg. Ett föremål får
inte avföras ur förteckningen utan medgivande av riksantikvarieämbetet
och statens historiska museer.
Kyrkoherden och en av kyrkorådet utsedd kyrkvärd skall se till att
föremålen förvaras och vårdas väl. Kyrkvärden skall vara ledamot eller
suppleant i kyrkorådet.
12 § Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer får besiktiga
föremål som avses i 10 §.
13 § Föremål får inte utan medgivande av riksantikvarieämbetet och
statens historiska museer repareras, ändras eller flyttas från den plats till
vilken de sedan gammalt hör. Medgivande behövs inte vid mera obetydliga
reparationer.
Om det finns allvarlig fara för att ett föremål skadas, får riksantikvarie-
ämbetet och statens historiska museer efter samråd med kontraktsprosten
eller med biskopen, när det gäller föremål i kontraktsprostens församling,
ta hand om föremålet för vård tills vidare på annan plats eller vidta annan
nödvändig åtgärd för att skydda det.
Hur man överklagar beslut enligt detta kapitel
14 § Beslut som avses i 2 § första stycket, 10, 11 och 13 §§ får överklagas
hos kammarrätten.
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museers beslut enligt 2 §
andra stycket och 5 § får överklagas hos regeringen. Detsamma gäller
biskopens beslut enligt 7 §.
15 § Beslut av stiftsstyrelsen enligt 4 och 9 §§ överklagas enligt bestäm-
melserna i 4 kap. 106—111 §§ och 112 § andra meningen om kommunal-
besvär.
1 § Kyrkor som är invigda for svenska kyrkans gudstjänst och som
vårdas av en församling, får upplåtas tillfälligt enligt bestämmelserna i
detta kapitel. Bestämmelserna gäller också domkyrkor som står under egen
förvaltning.
Med upplåtelse av kyrka avses medgivande att använda kyrkorummet
för annat ändamål än
gudstjänster som ingår i den av domkapitlet fastställda tjänstgöringen
för pastoratets präster och
kyrkliga förrättningar som hålls av församlingens präster och avser
någon som tillhör församlingen.
Genom vad som föreskrivs i kapitlet ändras inte biskopens rätt att
använda domkyrkan för biskopliga förrättningar.
2 § Tillfällig upplåtelse av kyrka får ske endast om det kan antas att
kyrkorummet och dess inventarier kommer att behandlas med pietet och
aktsamhet. Upplåtelse får inte ske för ändamål som kränker kyrkorummets
helgd eller är oförenligt med svenska kyrkans ordning. Upplåtelse får inte
heller ske så att den hindrar församlingens gudstjänstliv eller kyrkliga
verksamhet i övrigt.
3 § Frågor om tillfällig upplåtelse av kyrka skall prövas av församlingens
kyrkoråd.
Kyrkorådet får endast av skäl som anges i 2 § vägra att upplåta kyrkan
för en kyrklig förrättning som avser någon som tillhör församlingen.
4 § Innan kyrkorådet beslutar om upplåtelse av kyrkan, skall kyrkoher-
den, om denne är förhindrad att delta i beslutet, såvitt möjligt ges tillfälle
att yttra sig. Om upplåtelsen gäller en domkyrka som står under egen
förvaltning, skall också den särskilda domkyrkostyrelsen ges tillfälle att
yttra sig.
5 § Kyrkorådet får uppdra åt kyrkoherden eller åt en särskild avdelning,
bestående av kyrkoherden och andra ledamöter eller suppleanter i kyrko-
rådet, att på kyrkorådets vägnar besluta i vissa ärenden om upplåtelse av
kyrka.
6 § I annexförsamlingar där kyrkoherden har förordnat en annan präst
att vara ledamot i kyrkorådet, skall vad som sägs i 4 och 5 §§ om kyrkoher-
den gälla den prästen.
7 § Kyrkorådets beslut om tillfällig upplåtelse av kyrka skall gälla ome-
delbart.
Kyrkorådets beslut får överklagas hos domkapitlet. Beslutet får över-
klagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot. Beslutet får
även överklagas av ledamot i kyrkorådet.
Domkapitlets beslut får inte överklagas.
Definitioner m.m.
1 § Kyrklig jord är sådan fast egendom eller tomträtt
1. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminis-
ter i visst pastorat (löneboställe),
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
73
2. där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister
(prästgård),
3. vars avkastning är avsedd for en församlingskyrkas behov (försam-
lingskyrkas fastighet),
4. som förvärvats för medel ur prästlönefonder från flera pastorat och
vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister i
dessa pastorat (prästlönefondsfastighet),
5. vars avkastning tillförs kyrkofonden (kyrkofondsfastighet),
6. vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov (domkyrkas
fastighet), eller
7. där tjänstebostad är anvisad åt en biskop (biskopsgård).
Om tjänstebostad inte längre är anvisad på prästgård blir denna lönebo-
ställe.
Vid tillämpning av 14 och 16 §§ skall även sådan fast egendom på vilken
en församlingskyrka eller domkyrka av stiftelsekaraktär är uppförd anses
som församlingskyrkas fastighet respektive domkyrkas fastighet.
2 § Bestämmelser i lag eller annan författning om fast egendom eller
tomträtt som tillhör staten tillämpas inte på kyrklig jord.
3 § Vad som enligt lag eller annan författning åligger fastighetsägare skall
fullgöras av den som förvaltar den kyrkliga jorden.
Förvaltningen
Allmänna bestämmelser
4 § Löneboställen och församlingskyrkors fastigheter, med undantag av
tillhörande skog, samt prästgårdar skall förvaltas av pastoratet.
Prästlönefondsfastigheter, kyrkofondsfastigheter, domkyrkofastigheter
och biskopsgårdar samt skogen på löneboställen och församlingskyrkors
fastigheter skall förvaltas av egendomsnämnden. Lunds domkyrkas fastig-
heter förvaltas dock av ett särskilt domkyrkoråd. Bestämmelser om dom-
kyrkorådet i Lund meddelas av regeringen.
Regeringen får efter ansökan av den som förvaltar den kyrkliga jorden
besluta att denna skall förvaltas på annat sätt.
Särskilda bestämmelser om prästgårdar och biskopsgårdar
5 § Ett pastorat får besluta att innehavaren av en tjänst som kyrkoherde
eller komminister skall anvisas tjänstebostad. Om tjänsten är tillsatt får
pastoratet meddela eller upphäva ett sådant beslut endast om den som
innehar tjänsten samtycker till det.
Pastoratet skall underrätta domkapitlet och egendomsnämnden om be-
slut enligt första stycket.
Kostnaderna för en tjänstebostad skall betalas av pastoratet. Hyran för
tjänstebostaden tillfaller pastoratet.
Med pastorat förstås i denna paragraf territoriella pastorat samt, i den
mån regeringen beslutar det, icke-territoriella pastorat.
6 § Om ett pastorat har anvisat en kyrkoherde eller en komminister
tjänstebostad på en prästgård skall pastoratet ställa i ordning prästgården.
Pastoratet skall underhålla och vid behov bygga nya hus på prästgården.
Pastoratet svarar för prästgårdens skötsel, om detta inte ankommer på
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
74
innehavaren av tjänstebostaden enligt bestämmelser som regeringen med- Prop. 1991/92: 85
delar eller enligt avtal. Bilaga 2
I fråga om biskopsgård ankommer de uppgifter som avses i första och
andra styckena på egendomsnämnden, om inte regeringen bestämmer
något annat.
Särskilda bestämmelser om annan kyrklig jord
I § Förvaltningen av löneboställen, församlingskyrkors fastigheter,
prästlönefondsfastigheter, kyrkofondsfastigheter och domkyrkors fastighe-
ter skall inriktas på att egendomens avkastningsförmåga tas tillvara på
ekonomiskt bästa sätt. Naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen
skall beaktas i skälig omfattning.
8 § Bestämmelser om upplåtelse av rätt till jakt eller fiske på kyrklig jord
som avses i 7 § får meddelas av regeringen.
9 § Egendomsnämnden skall företräda kyrklig jord som avses i 7 § i
följande ärenden om upplåtelse av rättigheter, även om jorden inte förval-
tas av nämnden:
1. nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt behov,
bostadsbebyggelse, industri eller annat liknande ändamål,
2. tomträtt,
3. rätt till annan naturtillgång än vattenkraft,
4. servitut.
10 § Kammarkollegiet skall företräda kyrklig jord som avses i 7 § i
ärenden som rör upplåtelse av rätt till vattenkraft.
Egendomsnämnden skall företräda kyrklig jord som avses i 7 § i ärenden
som rör ledningsrätt eller vägrätt, även om jorden inte förvaltas av nämn-
den. Detsamma gäller ärenden som rör byggnadsminnen, naturvårdsom-
råden, naturreservat, naturminnen och bestämmelser till skydd för djurli-
vet om inte regeringen bestämmer något annat.
II § En fråga om ändrad användning av kyrklig jord som inte avser
sådan upplåtelse eller sådant godkännande som avses i 9 eller 10 § skall
prövas av den som förvaltar egendomen. Beror ändringen på att ett
självständigt jordbruk inte längre är bärkraftigt eller leder ändringen till att
ett sådant jordbruk inte kan bestå, skall frågan alltid prövas av egendoms-
nämnden.
12 § Vinst eller förlust på förvaltningen av prästlönefondsfastigheter
fördelas på pastoraten i förhållande till deras andelar i fastigheterna.
Motsvarande gäller för vinst eller förlust på egendomsnämndens förvalt-
ning av skogen på löneboställena och församlingskyrkornas fastigheter i
stiftet.
Bestämmelser om hur andelarna beräknas meddelas av regeringen.
Tillsynen över förvaltningen
13 § Egendomsnämnden skall ha tillsyn över sådan förvaltning av kyrk-
ligjord som den inte själv har hand om.
Vid sin tillsyn får egendomsnämnden meddela sådant föreläggande eller
75
förbud som behövs för att bestämmelserna i detta kapitel eller med stöd av
bestämmelserna meddelade föreskrifter skall efterlevas.
I beslutet om föreläggande eller förbud får egendomsnämnden utsätta
vite.
Försäljning eller byte av kyrklig jord
14 § Tillstånd till försäljning eller byte av kyrklig jord får lämnas
1. för att tillgodose bostadsbehovet i orten,
2. för att se till att lämpliga enheter för jordbruk eller skogsbruk bildas,
3. för att främja annat syfte liknande det som avses i 1 eller 2,
4. för att tillgodose ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen
(1972:719),
5. när jorden på grund av särskilda omständigheter inte lämpligen bör
behållas för sitt ändamål, eller
6. när jordens avkastning inte svarar mot vad som skulle kunna erhållas
om dess värde placerades i andra förmögenhetstillgångar.
Tillstånd till överlåtelse får lämnas endast om överlåtelsen kan ske utan
olägenhet för det allmänna och endast om den sker mot ersättning som
motsvarar fastighetens värde med hänsyn till ortens pris och fastighetens
avkastning.
Om det finns särskilda skäl får tillstånd ges till sådan försäljning eller
sådant byte av kyrklig jord som medför att denna blir kyrklig jord av annat
slag.
15 § Frågor om tillstånd enligt 14 § skall prövas av kammarkollegiet eller
egendomsnämnden enligt bestämmelser som regeringen meddelar.
Om prästlönefonder m.m.
16 § Ersättning för kyrklig jord på grund av försäljning, expropriation,
upplåtelse av naturtillgång eller av andra liknande skäl skall fonderas.
Avkastningen skall användas för samma ändamål som jorden varit avsedd
för.
Utan hinder av vad som sagts i första stycket skall ersättning som härrör
från löneboställe eller prästlönefondsfastighet användas till betalning av
sådant lån ur kyrkofonden som upptagits för lönebostället eller prästlöne-
fondsfastigheten. Kammarkollegiet eller egendomsnämnden får i övrigt
enligt bestämmelser som regeringen meddelar medge undantag från skyl-
digheten att fondera medel.
17 § Ersättning som skall fonderas enligt 16 § och som kommer från
löneboställe eller prästgård skall utgöra prästlönefond för pastoratet. Även
annan fond vars avkastning är avsedd för avlöning åt en kyrkoherde eller
komminister utgör prästlönefond.
Prästlönefonderna skall förvaltas av pastoraten. De skall göras räntebä-
rande på samma sätt som föreskrivs om omyndigs medel. Egendomsnämn-
den får medge att fondernas tillgångar placeras på annat sätt enligt bestäm-
melser som meddelas av regeringen.
Av medel ur prästlönefonder från flera pastorat får prästlönejordsfond
bildas för inköp av prästlönefondsfastighet. Prästlönejordsfonderna skall
förvaltas av egendomsnämnderna.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
76
18 § Ersättning som skall fonderas enligt 16 § och som kommer från
prästlönefondsfastighet får behållas av stiftets prästlönejordsfond och an-
vändas till köp av fast egendom, om det kan antas att köp kan komma till
stånd inom en nära framtid. Bestämmelser om sådant köp finns i 21 §.
1 annat fall än som avses i första stycket skall ersättning som anges där
tillföras pastoratens prästlönefonder i förhållande till pastoratens andelar i
fastigheten.
19 § Ersättning som skall fonderas enligt 16 § och som kommer från en
församlingskyrkas eller en domkyrkas fastighet utgör fastighetsfond för
församlingskyrkan respektive domkyrkan.
Ersättning som skall fonderas enligt 16 § och som kommer från biskops-
gården i Lunds stift skall tillföras fastighetsfonden för Lunds domkyrka.
Församlingskyrkas fastighetsfond förvaltas av pastoratet. Domkyrkas
fastighetsfond förvaltas av den som förvaltar domkyrkan.
En församlingskyrkas eller domkyrkas fastighetsfond skall göras ränte-
bärande på samma sätt som föreskrivs om omyndigs medel. Egendoms-
nämnden får enligt bestämmelser som regeringen meddelar medge undan-
tag från denna skyldighet.
20 § Ersättning som avses i 16 § och som kommer från kyrkofondsfastig-
het eller annan biskopsgård än biskopsgården i Lunds stift skall tillföras
kyrkofonden. Om sådan ersättning tillförts kyrkofonden, får medel ur
kyrkofonden till motsvarande belopp användas till köp av fast egendom.
Köp av fast egendom eller tomträtt
21 § Kammarkollegiet eller egendomsnämnden skall enligt bestämmel-
ser som regeringen meddelar pröva frågor om köp av fast egendom eller
tomträtt för medel ur prästlönefond, prästlönejordsfond eller församlings-
kyrkas fastighetsfond samt frågor om ur vilka prästlönefonder medel skall
tillskjutas till prästlönejordsfond.
Hur man överklagar beslut enligt detta kapitel
22 § Pastoratets beslut enligt detta kapitel får överklagas genom besvär
enligt bestämmelserna i 4 kap. 106 — 112 §§.
23 § Egendomsnämndens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos
kammarkollegiet. Beslut enligt 12 § om fördelning av vinst eller förlust som
avses där överklagas dock hos kammarrätten.
Kammarkollegiet får överlämna ett ärende till regeringens avgörande,
om kollegiet anser att särskilda skäl motiverar det. Kammarkollegiet skall
då bifoga eget yttrande i ärendet.
Kammarkollegiets beslut enligt detta kapitel i en överklagad fråga får
inte överklagas. Kammarkollegiets beslut i övrigt med anledning av det
överklagade ärendet eller i andra ärenden enligt detta kapitel får överklagas
hos regeringen.
Inledande bestämmelser
1 § Vissa kostnader för svenska kyrkans verksamhet skall fördelas mel-
lan kyrkliga kommuner och kyrkofonden enligt bestämmelserna i detta
kapitel.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
77
2 § Med kyrklig kommun förstås i detta kapitel församling och kyrklig Prop. 1991/92: 85
samfällighet som har beskattningsrätt. Bilaga 2
Med pastorat förstås i detta kapitel territoriellt pastorat samt, i den mån
regeringen beslutar det, icke-territoriellt pastorat. Om indelning i territo-
riella pastorat finns bestämmelser i 3 kap. Regeringen beslutar om icke-
territoriella pastorat.
3 § Med bidragsår förstås det år under vilket bidrag betalas ut enligt
13-19 §§.
Med skatteunderlag förstås antalet skattekronor enligt taxeringsnämnds
beslut om taxering till kommunal inkomstskatt året före bidragsåret.
Med skattekraft förstås skatteunderlag per kyrkobokförd invånare vid
ingången av året före bidragsåret.
Med medelskattekraft förstås skatteunderlaget för riket per kyrkobok-
förd invånare vid ingången av året före bidragsåret.
Statistiska centralbyrån fastställer medelskattekraften senast den 31
december året före bidragsåret.
Kyrkofondens styrelse och förvaltning
4 § För kyrkofonden skall det finnas en styrelse. Denna skall bestå av en
ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna skall det finnas lika
många ersättare. Ordföranden och tre ledamöter samt ersättare för dem
utses för tre år av regeringen. Tre ledamöter samt ersättare för dem utses av
kyrkomötet.
5 § Bestämmelser om förvaltningen av kyrkofonden meddelas av rege-
ringen.
Hur kyrkofonden tillförs medel
6 § Till kyrkofonden betalas
1. allmän och särskild kyrkoavgift enligt 10 —12 §§,
2. ersättning av staten för prästerskapets indragna tionde m.m. med
5 050 737 kronor i juli månad varje år, samt
3. statsbidrag som beviljas för ändamålet.
Till kyrkofonden skall även föras avkastning och ersättning som härrör
från fondens tillgångar och andra kapitaltillgångar enligt regeringens be-
stämmande.
7 § Om det behövs får kyrkofonden ta upp lån i den omfattning som
regeringen bestämmer.
Hur kyrkofondens medel används
8 § Ur kyrkofonden betalas
1. allmänt och extra utjämningsbidrag enligt 13 —16 §§,
2. stifts-, kyrkobyggnads- och strukturbidrag enligt 17—19 §§,
3. kostnader för försäkring av egendom som förvaltas av kyrkliga kom-
muner enligt bestämmelser som meddelas av regeringen,
4. kostnader för avlöningsförmåner till biskopar, pastorsadjunkter samt
präster anställda i de svenska utlandsförsamlingarna,
5. kostnader för pensionsförmåner till präster eller efterlevande till
präster enligt bestämmelser som regeringen meddelar eller enligt avtal
78
samt for försäkringsförmåner som enligt statlig grupplivförsäkring utgår
för präster eller andra kyrkomusiker än skolkantorer,
6. kostnader för arvoden och annan ersättning till ledamöter och supple-
anter i domkapitlen enligt regeringens bestämmande,
7. kostnader för verksamhet som bedrivs av Svenska kyrkans stiftelse för
rikskyrklig verksamhet i den omfattning som regeringen bestämmer,
8. förvaltningskostnader enligt regeringens bestämmande för departe-
ment eller myndigheter där kyrkliga frågor handläggs samt kostnader för
kyrkofondens förvaltning,
9. kostnader för kyrkomötet, samt
10. andra kostnader för svenska kyrkans verksamhet enligt regeringens
bestämmande.
9 § Ur kyrkofonden får lån lämnas för åtgärder som syftar till att ratio-
nalisera driften av löneboställen eller prästlönefondsfastigheter. Lån får
också lämnas för förvärv av jordbruksfastighet som löneboställe eller
prästlönefondsfastighet, om förvärvet syftar till en rationalisering av det
kyrkliga jordinnehavet i stiftet.
Möjlighet till lån finns också om ett löneboställe eller en prästlönefonds-
fastighet skall belastas med kostnader till följd av fastighetsbildningsför-
rättning eller företag enligt vattenlagen (1983:291), lagen (1939:608) om
enskilda vägar eller anläggningslagen (1973:1149).
Kyrkoavgifter
Allmän kyrkoavgift
10 § Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till kyrkofonden.
Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är 16 öre per skattekrona.
11 § Vid beräkningen av den allmänna kyrkoavgiften enligt 10 § skall det
antal skattekronor som hänför sig till personer som inte är medlemmar i
svenska kyrkan minskas med 70 procent.
två procent av 1988 års taxerings-
värde
sex procent av skogsbruksvärdet för
denna del
två procent av anskaffningsvärdet
Särskild kyrkoavgift
12 § Pastorat som innehar lönetillångar skall varje år också betala en
särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. Pastoratens lönetillgångar är lönebo-
ställen och prästlönefonder samt andelar i prästlönejordsfonder och präst-
lönefondsfastigheter.
Avgiften är för lönetillgångar som består av
1. fast egendom eller andel i fast
egendom, eller
om en viss del av den fasta egen-
domen åsatts skogsbruksvärde
2. aktier och andelar i aktiefon-
der
3. obligationer, förlagsbevis och
konvertibla skuldebrev
4. bankmedel och övriga ford-
ringar
Med fast egendom likställs tomträtt. För lönetillgångar som utgörs av
andel i fast egendom skall avgiften beräknas i proportion till andelstalet.
åtta procent av anskaffningsvärdet
åtta procent av nominella värdet
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
79
Närmare föreskrifter om beräkning av den särskilda kyrkoavgiften med- Prop. 1991 /92: 85
delas av regeringen. Bilaga 2
Utjämningsbidrag
Allmänt utjämningsbidrag
13 § Kyrkliga kommuner får ett allmänt utjämningsbidrag om skatteun-
derlaget understiger det som motsvarar den garanterade skattekraften
enligt 15 §. Bidraget utgår med ett belopp som motsvarar produkten av det
enligt 14 § beräknade tillskottet av skatteunderlag och skattesatsen for
bidragsåret.
14 § Tillskottet av skatteunderlag utgör skillnaden mellan det skatteun-
derlag som motsvarar den garanterade skattekraften enligt 15 § och den
kyrkliga kommunens skatteunderlag.
För kyrkliga samfälligheter skall tillskottet av skatteunderlag utgöra
summan av de tillskott som utgår eller skulle ha utgått till församlingarna
enligt första stycket.
Tillskott av skatteunderlag avrundas till närmaste hela tusental skatte-
kronor varvid 500 skattekronor avrundas uppåt.
15 § För kyrkliga kommuner gäller följande skattekraft i procent av
medelskattekraften som garanti.
Kyrkliga kommuner i
Stockholms län
Uppsala län
Södermanlands län
Östergötlands län
Jönköpings län
Kronobergs län
Kalmar län utom Mörbylånga
och Borgholms kommuner
Mörbylånga och Borgholms kommuner
Gotlands län
Blekinge län
Kristianstads län
Malmöhus län
Hallands län
Göteborgs och Bohus län
Älvsborgs län
Skaraborgs län
Värmlands län
Örebro län
Västmanlands län
Kopparbergs län
Gävleborgs län
Västernorrlands län
Jämtlands län
Västerbottens län utom Dorotea,
Sorsele, Storumans, Vilhelmina
och Åsele kommuner
Dorotea, Sorsele, Storumans,
Vilhelmina och Åsele kommuner
Garanterad skattekraft
97
97
97
97
97
97
97
100
103
97
97
97
97
97
97
100
97
97
100
100
103
109
109
112 80
Norrbottens län:
Bodens, Haparanda, Kalix,
Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner 109
Arvidsjaurs kommun 112
Arjeplogs kommun 118
Gällivare, Jokkmokks, Kiruna,
Pajala, Överkalix och Övertorneå
kommuner 118
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
Extra utjämningsbidrag
16 § Kyrkofondens styrelse får bevilja en kyrklig kommun extra utjäm-
ningsbidrag enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.
Övriga bidrag
Stiftsbidrag
17 § Kyrkofondens styrelse får bevilja stiftssamfälligheter bidrag till
förvaltningskostnader och kostnader för avlöningsförmåner åt präster an-
ställda hos samfälligheten enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.
Kyrkobyggnadsbidrag
18 § Kyrkofondens styrelse får bevilja kyrkliga kommuner bidrag till
kostnadskrävande underhåll och restaurering av andra församlingskyrkor
än medeltida domkyrka enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.
Strukturbidrag
19 § Stiftsstyrelsen får, i den omfattning kyrkofondens styrelse bestäm-
mer, bevilja kyrkliga kommuner inom stiftet med särskilda behov bidrag
ur kyrkofonden enligt föreskrifter som meddelas av regeringen. Sådant
bidrag får inte beviljas stiftssamfälligheten.
Övriga bestämmelser
Fördelning av bidragsbelopp vid indelningsändring
20 § Vid indelningsändring som berör kyrkliga kommuner beslutar kyr-
kofondens styrelse om fördelningen av bidragsbelopp.
Inskränkning av bidrag
21 § Kyrkofondens styrelse får inskränka utbetalningen av allmänt eller
extra utjämningsbidrag om dessa kan leda till en sänkning av en kyrklig
kommuns utdebitering under en av regeringen fastställd nivå, vilken dock
inte får sättas högre än 20 öre över rikets medelutdebitering av församlings-
skatt. 81
6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
Fastställelse av skatteunderlag samt allmän och särskild kyrkoavgift Prop. 1991/92: 85
22 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje kyrklig kommun tillskott Bilaga 2
av skatteunderlag samt allmän och särskild kyrkoavgift. Styrelsen skall
meddela dessa uppgifter senast den 25 januari bidragsåret.
Till ledning för det kyrkokommunala budgetarbetet skall kyrkofondens
styrelse senast den 10 september året före bidragsåret meddela de kyrkliga
kommunerna preliminära uppgifter om tillskott av skatteunderlag, stifts-
bidrag samt belopp för allmän och särskild kyrkoavgift.
Underrättelse om fastställt strukturbidrag
23 § Stiftsstyrelsen skall underrätta berörda kyrkliga kommuner och
kyrkofondens styrelse om fastställt strukturbidrag senast den 10 september
året före bidragsåret.
Inledande bestämmelser
1 § Detta kapitel gäller vid val av kyrkofullmäktige samt vid val av
kyrkoråd i en sådan församling som avses i 4 kap. 7 §.
Kapitlets bestämmelser om församling gäller även kyrkliga samfällighe-
ter där kyrkofullmäktige skall utses.
Vid val av kyrkoråd skall vad som sägs i detta kapitel om kyrkofullmäk-
tige, fullmäktige och kyrkofullmäktig i stället avse kyrkorådet och ledamot
av kyrkorådet.
2 § Om en ändring i församlingsindelningen skall träda i kraft den 1
januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige sker i hela riket skall
redan det valet avse församlingen enligt den nya indelningen.
Valets organisation
Centrala valmyndigheten
3 § För val enligt detta kapitel skall det finnas en central valmyndighet.
Regeringen bestämmer vilken myndighet som skall vara central valmyn-
dighet.
Valdagar
4 § Val av kyrkofullmäktige i hela riket skall äga rum den tredje sönda-
gen i oktober.
Val av kyrkofullmäktige som inte omfattar hela riket skall äga rum den
söndag som länsstyrelsen bestämmer efter samråd med centrala valmyn-
digheten. Ett sådant val får inte äga rum samtidigt med val av landstings-
män eller kommunfullmäktige inom valdistriktet.
82
Valnämnd
5 § Uppgifter som enligt detta kapitel ankommer på en valnämnd skall
fullgöras av valnämnden i den kommun där valdistriktet finns. I ett
valdistrikt inom en nybildad kommun skall uppgifterna fullgöras av den
valnämnd som utsetts för den nybildade kommunen.
Om ett valdistrikt omfattar delar av flera kommuner förordnar länssty-
relsen valnämnden i någon av kommunerna att fullgöra valnämndsuppgif-
terna for distriktet. Innan ett sådant beslut meddelas skall församlingen
och valnämnderna i kommunerna ges tillfälle att yttra sig.
Valforrättare
6 § Bestämmelserna om valforrättare i 3 kap. 4 och 5 §§ samt 6 § andra
stycket vallagen (1972:620) skall tillämpas vid val av kyrkofullmäktige.
Ansvar för valnämnders m.fl. kostnader
7 § En åtgärd eller anordning som en kommun, en valnämnd eller en
valforrättare skall vidta eller ombesörja enligt detta kapitel skall bekostas
av kommunen.
Valkretsar
8 § Vid val av fullmäktige skall varje församling utgöra en valkrets.
Vid val av fullmäktige i en kyrklig samfällighet skall varje församling
som ingår i samfälligheten eller sådan grupp av församlingar som har
bestämts enligt 9 § tredje stycket utgöra en valkrets. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får förordna att valbarheten skall
vara inskränkt till valkretsen.
Mandatfördelningen mellan valkretsar i kyrklig samfällighet
9 § Varje församling i en kyrklig samfällighet skall välja en ledamot till
samfällighetens fullmäktige. Av det återstående antalet ledamöter skall
varje församling välja en ledamot för varje gång som antalet röstberätti-
gade i församlingen är jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet
röstberättigade i samfälligheten delas med det återstående antalet ledamö-
ter i samfällighetens fullmäktige. Om det antal ledamöter som skall utses
enligt dessa regler inte uppgår till det antal som har bestämts för samfällig-
heten, skall, för att detta antal skall kunna uppnås, de församlingar där
antalet röstberättigade mest överskjuter de tal som är bestämmande för
fullmäktiges antal inom församlingarna vara berättigade att var för sig i
ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en ledamot. Är över-
skottstalen lika för två eller flera församlingar, avgörs företrädet genom
lottning.
Länsstyrelsen skall före maj månads utgång det år då val av kyrkofull-
mäktige skall ske i hela riket fastställa det antal ledamöter i fullmäktige
som varje församling skall utse enligt första stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta
att alla eller vissa församlingar i samfälligheten skall föras samman till en
eller flera grupper vid tillämpningen av första och andra styckena. Om så
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
83
har skett, skall det som sägs i första och andra styckena om församling i
stället avse gruppen.
Hur man överklagar beslut om mandatfördelning
10 § Länsstyrelsens beslut enligt 9 § får överklagas hos riksdagens val-
prövningsnämnd. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.
Valdistrikt
11 § Varje församling bildar ett valdistrikt.
Ingår delar av en församling i olika valdistrikt vid val till riksdagen, skall
varje del bilda ett eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige. Länsstyrel-
sen får dock besluta att sådana delar av en församling tillsammans skall
utgöra ett valdistrikt. Innan beslut om detta meddelas, skall församlingen
och valnämnden ges tillfälle att yttra sig.
I fråga om beslut som avses i andra stycket tillämpas 3 kap. 3 § fjärde
stycket och 6 § första stycket vallagen (1972:620).
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
Förberedande av valet
Röstlängden
12 § Vid upprättandet av allmän röstlängd skall utöver vad som sägs i 4
kap. vallagen (1972:620) bestämmelserna i 13 — 15 §§ iakttas.
13 § För den som den 1 juni enligt länsstyrelsens personband inte är
medlem av svenska kyrkan eller som enligt personbandet tillhör en icke-
territoriell församling skall anteckning om detta förhållande göras i röst-
längden. •
14 § Om ett valdistrikt som avses i vallagen (1972:620) omfattar två
eller flera församlingar eller distrikt eller delar av församlingar eller distrikt
vid val av kyrkofullmäktige, skall det upprättas en särskild del av röstläng-
den för varje församling eller kyrkligt valdistrikt eller del därav. Om det
behövs med anledning av en beslutad ändrad indelning i församlingsindel-
ningen, skall en särskild del av röstlängden läggas upp för det område av
församlingen som indelningsändringen avser.
15 § Om det gjorts anteckning om någon enligt 13 § och anmärkning mot
detta inte har framställts på det sätt som föreskrivs i 4 kap. 4 § första
stycket vallagen (1972:620), skall länsstyrelsen ändå efter ansökan av
denne eller av den lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i röstläng-
den, om det är uppenbart att anteckningen är felaktig. Ansökan om detta
skall ha gjorts hos länsstyrelsen senast den 1 oktober det år då röstlängden
upprättades. Ifråga om ansökan och beslut tillämpas bestämmelserna i 4
kap. 8 § vallagen.
Valsedlarna
16 § Valsedlarna för val av kyrkofullmäktige för kyrklig samfällighet
skall vara av särskilt papper som tillhandahålls av den centrala valmyndig-
heten.
17 § Valsedlarna skall ha formatet 105x148 millimeter (A6). För val av Prop. 1991/92: 85
kyrkofullmäktige för församling skall vita valsedlar användas och för val Bilaga 2
av kyrkofullmäktige för kyrklig samfällighet blå valsedlar.
På valsedlarna skall det finnas partibeteckning. Valsedlarna bör dess-
utom innehålla
1. namn på en eller flera kandidater,
2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbe-
teckning), samt
3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).
Kandidaterna skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som
avses. Vid varje kandidatnamn bör därför kandidatens personnummer
eller annan identifieringsuppgift sättas ut.
18 § Om en valsedel upptar mer än ett kandidatnamn, skall namnen
upptas i en följd under varandra och förses med nummer som visar
ordningen mellan dem. Namnen gäller själva valet. Om de inte tas i
anspråk gäller de vid val av suppleanter för kyrkofullmäktige i försam-
lingar där sådana skall finnas.
19 § Efter beställning av ett parti som är representerat i en sådan full-
mäktigeförsamling för kyrklig samfällighet som valet gäller, tillhandahåller
den centrala valmyndigheten partiet papper till valsedlar för detta val i den
mängd partiet önskar.
Om beställningen görs av något annat parti än som anges i första stycket
eller av någon annan än den som är behörig företrädare för partiet, får den
centrala valmyndigheten besluta att papperet till valsedlar skall tillhanda-
hållas endast om beställaren betalar det i förskott.
20 § En församling får besluta att ett parti som är eller genom valet blir
representerat i församlingens kyrkofullmäktige skall erhålla bidrag av
församlingen till partiets kostnader för valsedlar. Beslutet skall innebära
att ersättning lämnas till varje sådant parti efter enhetliga grunder.
Detsamma gäller kyrkliga samfälligheter där det ingår en församling för
vilken kyrkoråd skall väljas enligt detta kapitel. Beslut om bidrag skall
därvid avse ett parti som är eller genom valet blir representerat i kyrkorå-
det i församlingen.
21 § I varje lokal där röstning äger rum skall väljarna ha tillgång till
blanketter till valsedlar.
Lantbrevbärare som tar emot valsedelsförsändelser bör ha med sig
valsedelsblanketter.
Valsedelsblanketter tillhandahålls av den centrala valmyndigheten.
Röstkorten m.m.
22 § Vid val av kyrkofullmäktige skall, om den centrala valmyndigheten
inte beslutat annat, röstkort upprättas för var och en som enligt gällande
röstlängd är röstberättigad vid valet. Röstkortet skall innehålla uppgifter
om den röstberättigade samt uppgifter om valet till ledning för den röstbe-
rättigade.
Gemensamt röstkort upprättas då val av kyrkofullmäktige för en för-
samling och för en kyrklig samfällighet äger rum samtidigt.
23 § I fråga om röstkort tillämpas 7 kap. 1 § andra stycket, 2 § första
85
stycket och 3 § vallagen (1972:620). Röstkorten skall sändas till de röstbe-
rättigade, vid val i hela riket senast 30 dagar och vid annat val senast 20
dagar före valdagen.
24 § Den centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom
bland allmänheten om tid och sätt för röstningen och om de bestämmelser
i övrigt som gäller för valet.
Allmänna bestämmelser om röstningen
Var röstning sker m.m.
25 § Röstningen sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där
väljaren är upptagen i röstlängden. Om den röstberättigade vistas utom
riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl är förhindrad att rösta
på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstläng-
den, får han rösta på postkontor inom riket.
Om val av kyrkofullmäktige för en församling och för en kyrklig samfäl-
lighet äger rum samtidigt, skall väljare som röstar på postkontor vid ett och
samma tillfälle utöva sin rösträtt i de val som han vill delta i.
26 § I fråga om röstningen i vallokal och på postkontor tillämpas i övrigt
8 kap. 2 § första stycket, 3 — 5 §§, 7 §, 9 § första och andra styckena samt 10,
11, 13 och 14§§ vallagen (1972:620).
27 § 1 lokaler där röstning äger rum skall ett exemplar av detta kapitel
och av vallagen (1972:620) finnas tillgängliga.
Om kuvert
28 § Kuvert tillhandahålls endast av den centrala valmyndigheten.
Valkuverten och innerkuverten för valsedelsförsändelserna skall vara så
beskaffade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttas utan att valhem-
ligheten röjs.
Ytterkuvert som skall användas vid röstning på postkontor skall vara
försedda med fönster.
Röstning genom bud
29 § Bestämmelser om avlämnande av valsedel genom bud (röstning
med valsedelsförsändelse) finns i 46 §.
Särskilda bestämmelser om röstning i vallokal
Vallokal
30 § Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till
vallokalen eller i denna skall det anordnas en lämplig plats där partierna
som deltar i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall se till att
väljarna där har tillgång till blanketter för valsedlar.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
86
31 § Kommunen bör på valdagen ordna med valskjutsar for de väljare Bilaga 2
som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller
tidsförlust kan infinna sig i vallokalen.
Vallokalens öppethållande m.m.
32 § Vallokalen skall hållas öppen för röstning minst två timmar mellan
klockan 8 och 15, dock inte under tid för allmän gudstjänst, samt dessutom
mellan klockan 18 och 20. Den centrala valmyndigheten får bestämma att
vallokalen i ett valdistrikt skall vara öppen för röstning kortare tid, om det
kan antas att väljarna likväl har tillfredsställande möjligheter att utöva sin
rösträtt.
Valtider för varje valdistrikt bestäms av valnämnden efter hörande av
kyrkorådet.
Hur röstningen går till m.m.
33 § När vallokalen har öppnats för röstning, visar valförrättaren de
närvarande att varje valurna är tom. Härefter får röstningen börja.
34 § Röstningen går till på följande sätt.
När väljaren kommer in i vallokalen, får han ett valkuvert för vart och
ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger
där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedeln får inte vikas.
Väljaren lämnar sina valkuvert till valförrättaren. Om denne begär det,
skall väljaren uppge sitt fullständiga namn, sin födelsetid och sin adress
inom valdistriktet. Valförrättaren kontrollerar att väljaren är upptagen
som röstberättigad i röstlängden, att han inte redan har röstat i valet, att
han ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att hans kuvert
inte är försedda med obehörig märkning. Valförrättaren lägger därefter i
väljarens närvaro valkuverten i valurnorna. I samband härmed antecknas
i röstlängden att väljaren röstat.
35 § Om ett valkuvert är tomt eller försett med obehörig märkning, får
det inte tas emot. Detsamma gäller om det inte klart framgår att kuvertet
innehåller någon valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för
något val, får endast ett av dessa tas emot. Om väljaren begär det, skall
samtliga kuvert för det valet återlämnas till honom.
36 § När vallokalen stängts för röstning och de som är närvarande fått
tillfälle att lämna sina valsedlar, förklaras röstningen avslutad.
Särskilda bestämmelser om röstning på postkontor
Var röstning sker m.m.
37 § Röstning får ske på varje postkontor inom riket. Vid val i hela riket
får röstning ske från och med den tjugofjärde dagen och vid annat val från
och med den sjuttonde dagen före valdagen till och med torsdagen före
valdagen. Detta gäller om inte annat följer av 38 eller 39 §.
38 § Röstningen på postkontor äger rum under tid då postkontoret är
87
öppet för allmänheten. På förslag av postverket får centrala valmyndighe-
ten begränsa tiden för röstning på postkontor. Röstning skall dock alltid
kunna äga rum under minst en timme varje dag då postkontoret är öppet
för allmänheten.
39 § Om det finns särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag
av postverket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast på vissa
postkontor. Vid val som omfattar hela riket skall röstning dock alltid
kunna äga rum på minst ett postkontor i varje kommun.
40 § Om det med anledning av valet inrättas postkontor vid sjukhus,
ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter eller liknande vårdinrättningar el-
ler vårdanstalter, sker röstningen där på tider som postverket bestämmer
efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstal-
tens ledning. Röstning får dock tidigast ske sjunde dagen före valdagen.
Postverket skall samråda med valnämnden och med vårdinrättningens
eller vårdanstaltens ledning om hur röstningen skall genomföras. På begä-
ran av postverket skall valnämnden utse ett erforderligt antal personer att
biträda röstmottagarna på postkontoren.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
Röstmottagare
41 § Röstmottagare på ett postkontor är den som postverket utser.
Hur röstningen går till m.m.
42 § Röstningen på ett postkontor går till på följande sätt.
När väljaren har visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av
denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av
de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett
valkuvert. Valsedeln får inte vikas.
Väljaren lämnar valkuverten och röstkortet till röstmottagaren. Denne
kontrollerar att väljaren har ställt i ordning endast ett valkuvert för varje
val och att kuverten inte är försedda med obehörig märkning. Därefter
lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in de mottagna valkuverten i ett
ytterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast
ytterkuvertets fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slut-
ligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning
väljarens namn och den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. På
ytterkuvertet antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteck-
ningen.
En väljare som inte är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Om
han inte gör det, får han inte rösta.
43 § Om ett valkuvert är tomt eller försett med obehörig märkning, får
det inte tas emot. Detsamma gäller om det inte klart framgår att kuvertet
innehåller någon valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för
något val, får endast ett av dessa tas emot. Om väljaren begär det, skall
samtliga kuvert för det valet återlämnas till honom.
44 § Röstmottagaren skall sända mottagna ytterkuvert till valnämnden i
den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd. Försändelsen
skall anordnas som värdepost.
45 § I fråga om den vidare behandlingen av röster som har lämnats på Prop. 1991/92: 85
postkontor tillämpas samma förfarande som anges i 12 kap. 1 — 5 §§ valla- Bilaga 2
gen (1972:620) med följande undantag.
Ytterkuvert som kommer in till valnämnden efter valdagen eller så sent
denna dag att de inte kan beräknas komma valförrättarna till handa innan
röstningen i vallokalen slutar, skall behållas av valnämnden som därefter
förfar med dem på det sätt som anges i 13 kap. 10 § vallagen.
Särskilda bestämmelser om röstning med valsedelsforsändelse
46 § En väljaresom är gift får lämna valsedel genom sin make. En väljare
som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte kan inställa sig
i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får lämna
valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens barn, barnbarn, far,
mor eller syskon eller hans vårdare och som fyllt 18 år.
Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedelsforsändelse
genom denne, om röstning äger rum vid det postkontor som lantbrevbära-
ren är knuten till. Vid val som inte omfattar hela riket får dock centrala
valmyndigheten på förslag av postverket begränsa antalet linjer vid vilka
valsedel får lämnas genom lantbrevbärare.
47 § I fråga om anordnande av valsedelsforsändelse tillämpas 11 kap. 1 §
andra stycket, 3 § andra stycket, 5 § andra stycket samt 6 a § tredje stycket
vallagen (1972:620). Valsedelsforsändelse får vara anordnad vid val i hela
riket tidigast 24 dagar och vid annat val tidigast 17 dagar före valdagen. I
fråga om avlämnande av valsedelsforsändelse till lantbrevbärare tillämpas
vidare 11 kap. 5 § tredje stycket vallagen.
48 § Valsedelsforsändelse enligt 46 § första stycket lämnas på valdagen i
vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan
försändelse får också lämnas på ett postkontor där röstning äger rum.
Valsedelsforsändelse enligt 46 § andra stycket lämnas på det postkontor
som lantbrevbäraren är knuten till. Valsedelsförsändelsen får tas emot
även under tid då postkontoret inte är öppet för allmänheten.
49 § I fråga om valsedelsförsändelser tillämpas i övrigt 11 kap. 7 — 9 §§
vallagen (1972:620).
Valets avslutande
Den preliminära rösträkningen
50 § Omedelbart efter det att röstningen i en vallokal förklarats avslutad
räknar valförrättaren preliminärt de avgivna rösterna. Rösträkningen är
offentlig och skall genomföras utan avbrott.
Den preliminära rösträkningen i vallokal genomförs enligt 13 kap.
2 —6 §§ och 7 § första stycket vallagen (1972:620).
51 § Omedelbart efter det att den preliminära rösträkningen i vallokalen
har avslutats sänds röstlängd, protokoll och de särskilda kuvert och omslag
som avses i 13 kap. 6 § vallagen (1972:620) till valnämnden. Sker insän-
dandet med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.
52 § Valnämnden skall se till att samtliga handlingar som avses i 51 §
89
kommer in till nämnden och att, om så inte är fallet, infordra det som
fattas.
Valnämnden vidarebefordrar omgående röstlängderna och övrigt mate-
rial till länsstyrelsen. Om det sker med posten, skall försändelsen anordnas
som värdepost.
Den slutliga sammanräkningen
53 § Den slutliga sammanräkningen verkställs av länsstyrelsen vid en
offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall
kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i före-
kommande fall i vilken ordning som de olika valen kommer att räknas, om
det inte finns något hinder mot detta. Kungörelsen skall anslås på försam-
lingarnas anslagstavlor samt senast dagen före sammanräkningens början
införas i ortstidning inom länet.
Ifråga om den slutliga sammanräkningen tillämpas i övrigt de bestäm-
melser i 14 kap. 1 § andra stycket, 2 — 4 §§, 5 § första stycket 1 och 2 samt
15, 15 d, 16, 17, 19, 20 och 22 — 24 §§ vallagen (1972:620) som avser val av
kommunfullmäktige och utseende av suppleanter för fullmäktige.
Vad som sägs i 14 kap. 19 § vallagen om beslut som fattats med stöd av
2 kap. 2§ kommunallagen (1977:179) skall vid tillämpningen av första
stycket i stället gälla beslut som har fattats med stöd av 4 kap. 13, 55 eller
61 §•
Utfärdande av bevis för ledamot och suppleant
54 § Bestämmelserna i 15 kap. 2 § vallagen (1972:620) om bevis för den
som blivit utsedd till ledamot av kommunfullmäktige eller till suppleant
skall tillämpas vid kyrkofullmäktigval.
Hur man överklagar beslut och förrättningar
55 § Beslut varigenom länsstyrelsen fastställt utgången av ett val eller en
förrättning som hållits för att utse en fullmäktigs efterträdare eller en
ytterligare suppleant får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd.
56 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till länsstyrelsen och vara
denna tillhanda inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen
avslutades. Om skrivelsen kommit in till valprövningsnämnden inom
överklagandetiden men till länsstyrelsen först därefter, skall överklagandet
ändå prövas.
57 § Den som vill överklaga har rätt att hos länsstyrelsen genast få utdrag
ur protokoll eller annan handling över förrättningen.
Vem som får överklaga valutgången
58 § Ett beslut som avses i 55 § får överklagas av den som enligt röst-
längd var röstberättigad vid valet samt av den som enligt beslut av
länsstyrelsen över anmärkning mot röstlängden var utesluten från rösträtt.
Det får också överklagas av ett parti som har deltagit i valet.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
90
Hur överklagandena kungörs och handläggs
59 § Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall länsstyrelsen
samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till val-
prövningsnämnden. Kungörelsen infors i ortstidning i den kommun i
vilken församlingen ingår. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken
förklaring över överklagandena skall ha kommit in till valprövningsnämn-
den. Länsstyrelsen skall även skyndsamt inkomma till valprövningsnämn-
den med yttrande över överklagandena.
60 § Vid handläggningen och prövningen av överklaganden som avses i
55 § tillämpas 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620).
Tillträde till uppdrag som ledamot eller suppleant
61 § Beslut varigenom någon har utsetts till ledamot eller suppleant i
kyrkofullmäktige skall gälla även om beslutet har överklagats. Om det
överklagade beslutet ändras, skall den nya ledamoten eller suppleanten
inta sin plats så snart det val eller den förrättning varigenom han blivit
utsedd har avslutats.
Valprövningsnämnden får inte förbjuda att beslutet verkställs.
Valmetod
1 § Ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige väljs av elektorer (in-
direkta val).
Valets organisation
Valkretsar
2 § För val av stiftsfullmäktige är varje stift indelat i valkretsar. Varje
kontrakt utgör en valkrets.
Mandatfördelningen mellan valkretsarna
3 § I varje valkrets skall väljas en ledamot till stiftsfullmäktige. Av det
återstående antalet ledamöter skall i varje valkrets väljas en ledamot för
varje gång som antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i valkretsen är
jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet röstberättigade i stifts-
samfälligheten delas med det återstående antalet ledamöter i stiftsfullmäk-
tige. Om det antal ledamöter som skall utses enligt dessa regler inte uppgår
till det antal som har bestämts för stiftssamfälligheten, skall, för att detta
antal skall kunna uppnås, de valkretsar i vilka antalet röstberättigade mest
överskjuter de tal som är bestämmande för fullmäktiges antal inom val-
kretsarna vara berättigade att var för sig i ordning efter överskottens
storlek välja ytterligare en ledamot. Är överskottstalen lika för två eller
flera valkretsar, avgörs företrädet genom lottning. Antalet röstberättigade
kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senast upprättade röst-
längden.
Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2§ vallagen (1972:620)
skall före september månads utgång det år då val i hela riket av kyrkofull-
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
91
mäktige skall äga rum fastställa det antal ledamöter i stiftsfullmäktige som
varje valkrets skall utse enligt första stycket.
Hur man överklagar beslut om mandatfördelning
4 § Den centrala valmyndighetens beslut enligt 3 § får överklagas hos
riksdagens valprövningsnämnd. Valprövningsnämndens beslut får inte
överklagas.
Valdistrikt
5 § För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje
församling utgör ett valdistrikt.
Val av elektorer och ersättare
Vilka organ som utser elektorer och ersättare
6 § Elektorer väljs för varje församling av kyrkofullmäktige eller av
kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda
kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.
Antalet elektorer utgör för församling
med högst
med mer än
med mer än
med mer än
med mer än
med mer än
med mer än
med mer än
med mer än
med mer än
med mer än
med över
Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den
senast upprättade röstlängden.
För elektorerna utses lika många ersättare. Om ersättare inte väljs
proportionellt, skall det vid valet bestämmas i vilken ordning de skall
inkallas till tjänstgöring.
1 000 röstberättigade kyrkomedlemmar
2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar
4 000 röstberättigade kyrkomedlemmar
6 000 röstberättigade kyrkomedlemmar
8 000 röstberättigade kyrkomedlemmar
500 röstberättigade kyrkomedlemmar
500 men högst
1 000 men högst
2 000 men högst
4 000 men högst
6 000 men högst
8 000 men högst 10 000 röstberättigade kyrkomedlemmar
10 000 men högst 12 000 röstberättigade kyrkomedlemmar
12 000 men högst 14 000 röstberättigade kyrkomedlemmar
14 000 men högst 16 000 röstberättigade kyrkomedlemmar
16 000 men högst 18 000 röstberättigade kyrkomedlemmar
18 000 röstberättigade kyrkomedlemmar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Valbarhet
1 § Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som är medlem av
svenska kyrkan och som är myndig samt är kyrkobokförd inom valdistrik-
tet.
92
Tidpunkt för valet
8 § Elektorer och deras ersättare skall utses före utgången av november
det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.
Protokoll över val av elektorer skall skyndsamt översändas till kontrakts-
prosten.
Hur man överklagar val av elektorer och ersättare
9 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får över-
klagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom ledamöter
och suppleanter i stiftsfullmäktige har utsetts.
Elektors rätt till ersättning
10 § En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och andra
utgifter som föranleds av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av försam-
lingarna.
Val av ledamöter och suppleanter
Valsammanträde
11 § För val av ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige skall kon-
traktsprosten kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde
inför kontraktsprosten eller en av honom förordnad valforrättare. Sam-
manträdet skall hållas före utgången av december det år då val i hela riket
av kyrkofullmäktige har ägt rum.
Förfarandet vid valet
12 § Val av ledamöter och suppleanter skall ske inför öppna dörrar och
på samma sätt som val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd. Om
suppleanter inte väljs proportionellt, skall det vid valet bestämmas i vilken
ordning de skall inkallas till tjänstgöring.
Över förrättningen skall protokoll föras.
När valet är avslutat
13 § Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet.
Därmed är valet avslutat.
Förvaring av valmaterial
14 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande
sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.
Ledamots avgång
15 § Om en ledamot i stiftsfullmäktige avgår under tjänstgöringstiden,
skall stiftsfullmäktiges ordförande skyndsamt anmäla detta till kontrakts-
prosten.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
93
När kontraktsprosten har fått underrättelse om att en ledamot har Prop. 1991/92:85
avgått, skall kontraktsprosten till ny ledamot i den avgångnes ställe utse Bilaga 2
den suppleant som står i tur att tillträda enligt den mellan suppleanterna
bestämda ordningen.
Utfärdande av bevis för ledamot och suppleant
16 § För den som har blivit vald till ledamot i stiftsfullmäktige eller till
suppleant skall kontraktsprosten genast utfärda ett bevis om detta. I
beviset anges den valdes namn samt for vilken tid och valkrets ledamoten
eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall sändas till den som har blivit
vald och stiftsfullmäktiges ordförande.
Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.
Valperiodens längd
17 § Ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige väljs för tre år räknat
från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av
kyrkofullmäktige har ägt rum.
Hwr man överklagar val av ledamöter och suppleanter m.m.
18 § Beslut varigenom ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige har
utsetts får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Rätt att över-
klaga har den som uppfyller villkoren för rösträtt vid kyrkofullmäktigval
och som är kyrkobokförd inom valkretsen. Partier som har deltagit i valet
får också överklaga beslutet.
Skrivelsen med överklagandet skall ges in till kontraktsprosten inom tio
dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Om skrivelsen
kommit in till valprövningsnämnden inom överklagandetiden men till
kontraktsprosten först därefter, skall överklagandet ändå prövas.
Hur överklagandena kungörs och handläggs
19 § Kontraktsprosten skall snarast möjligt efter överklagandetidens ut-
gång samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till
valprövningsnämnden.
Kungörelsen införs i ortstidning inom valkretsen. I kungörelsen anges
viss kort tid inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit
in till valprövningsnämnden. Kontraktsprosten skall dessutom skyndsamt
yttra sig över överklagandena till valprövningsnämnden.
Den som vill överklaga har rätt att hos kontraktsprosten genast få utdrag
ur protokoll eller annan handling över förrättningen.
20 § I fråga om handläggningen och prövningen av överklaganden som
avses i 18 § skall 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620) tillämpas.
Tillträde till uppdrag som ledamot eller suppleant
21 § Den som har valts till ledamot i stiftsfullmäktige får utöva sitt
uppdrag även om valet har överklagats. Om Valet ändras, skall den nya 94
ledamoten inta sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som nu har Prop. 1991/92: 85
sagts om ledamot gäller också for suppleant. Bilaga 2
Valprövningsnämnden får inte förbjuda att beslutet verkställs.
Valet av prästledamot och suppleant för denne i domkapitlet
Rösträtt vid valet
1 § Rösträtt vid val av prästledamot i domkapitlet och suppleant för
denne har den präst som är kyrkobokförd inom stiftet och som är behörig
att utöva prästämbetet. Präst som inte innehar prästtjänst och som har fyllt
65 år har dock inte rösträtt vid valet.
Valperiodens längd m.m.
2 § Prästledamoten och dennes suppleant väljs för sex år räknat från och
med den 1 januari året efter det år då valet har skett. Valet sker vid möte
med stiftets präster inför biskopen som valforrättare.
Om ledamoten eller suppleanten avgår före tjänstgöringstidens utgång
och mer än sex månader återstår av denna, skall fyllnadsval förrättas för
den återstående tiden. Kan inte fyllnadsvalet utan onödigt dröjsmål vänta
till nästa möte med stiftets präster, får valet förrättas kontraktsvis med
varje kontraktsprost som valforrättare inom sitt kontrakt.
Kungörelse om valet
3 § Domkapitlet utfärdar kungörelse om tid och plats för valet. Kungö-
relsen tillställs kontraktsprostarna, som ansvarar för att den i god tid före
valet kommer till de röstberättigades kännedom.
Förfarande vid valet
4 § Valet sker med slutna sedlar. Vid lika röstetal avgörs utgången av
valet genom lottning.
5 § Röstberättigad som är förhindrad att personligen närvara vid valet
får sända in sin valsedel till valförrättaren i igenklistrat kuvert. Kuvertet
skall förses med egenhändigt undertecknad, av vittnen styrkt påskrift om
innehållet. Valsedlarna för valet av ledamoten respektive suppleanten skall
läggas i olika kuvert.
De insända kuverten öppnas vid valförrättningen. Valsedlarna tas ut,
utan att läsas, och sammanblandas med de valsedlar som lämnats vid
valtillfället. Sedan räknas rösterna samman.
6 § Protokoll skall föras över valet. I detta anges vilka röstberättigade
som avlämnat sina valsedlar personligen vid valtillfället och vilka som sänt
in sina valsedlar. Protokollet justeras samt skrivs under av valförrättaren
och minst två röstberättigade. Det skall sedan omedelbart sändas över till
domkapitlet.
95
Röstsammanräkning
7 § Om valet förrättas kontraktsvis, skall domkapitlet räkna samman
rösterna på den dag som angetts i kungörelsen om valet och tillkännage
valets utgång genom anslag. När valet förrättas på möte med stiftets
präster, tillkännager valförrättaren valets utgång efter det att rösterna har
räknats samman.
Prop.1991/92:85
Bilaga 2
Förvaring av valhandlingar
8 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande sätt
till dess att valet har vunnit laga kraft.
Hur man överklagar valet
9 § Val av prästledamot och suppleant för denne får överklagas hos
kammarrätten. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet
inom tre veckor från den dag då valet avslutades. Valförrättarens förkla-
ring över överklagandena samt valsedlar och övriga valhandlingar inford-
ras av domkapitlet. Domkapitlet översänder dessa handlingar jämte över-
klagandena med eget yttrande till kammarrätten.
Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter i domkapitlet
Tidpunkt för valet
10 § Stiftsfullmäktige skall snarast efter valperiodens början förrätta val
av lekmannaledamöter och suppleanter i domkapitlet. Valet gäller till dess
att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under nästa valperiod.
Om en ledamot eller suppleant avgår före tjänstgöringstidens utgång och
mer än sex månader återstår av denna, skall fyllnadsval förrättas för den
återstående tiden.
Förfarandet vid valet
11 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter skall ske på
samma sätt som val av ledamöter i stiftsstyrelsen.
Om suppleanter inte väljs proportionellt, skall det vid valet även be-
stämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.
Protokoll över valet
12 § Sedan protokollet över valet har justerats skall det sändas till
domkapitlet.
Hur man överklagar valet
13 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter i domkapitlet
får överklagas genom besvär enligt 4 kap. 106—112 §§.
20 kap. Om biskopsval
Allmanna bestämmelser
1 § När en tjänst som ärkebiskop eller biskop blir ledig, skall efter
regeringens bestämmande val förrättas för att upprätta förslag till inneha-
vare av tjänsten (biskopsval).
Röstberättigade vid biskopsval
2 § Biskopsval som inte avser ärkebiskopstjänsten förrättas av en valkor-
poration som består av
1. domkapitlets ledamöter,
2. präster som vid tidpunkten för valet innehar i stiftet inrättade tjänster
som kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt eller
enligt förordnande uppehåller obesatta sådana tjänster, samt
3. särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän.
I Stockholms stift ingår i valkorporationen även de präster som vid
tidpunkten för valet innehar tjänster hos Svenska kyrkans stiftelse för
rikskyrklig verksamhet för arbete bland döva eller enligt förordnande
uppehåller obesatta sådana tjänster.
1 stift där det finns diakonianstalter ingår i valkorporationen dessutom
de präster som vid tidpunkten för valet är anställda som föreståndare för
sådana anstalter.
Röstberättigade vid ärkebiskopsval
3 § Val av ärkebiskop förrättas dels i Uppsala stift av en valkorporation,
som är sammansatt på samma sätt som föreskrivs i 2 §, dels i övriga stift av
domkapitlen, vart och ett såsom en valkorporation.
I Uppsala stift ingår i valkorporationen även de präster som vid tidpunk-
ten för valet innehar tjänster hos svenska kyrkan i utlandet som kyrkoherde
eller motsvarande i svensk utlandsförsamling eller också enligt för-
ordnande uppehåller obesatta sådana tjänster. Dessutom ingår i valkorpo-
rationen de präster som vid nämnda tidpunkt är anställda hos Svenska
kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet som direktor vid Nämnden för
svenska kyrkans mission, Nämnden för gudstjänstliv och evangelisation,
Nämnden för svenska kyrkan i utlandet eller Nämnden för diakoni och
samhällsansvar.
Val av elektorer för stiftets lekmän
Valkretsar
4 § Vid val av elektorer bildar varje pastorat en valkrets.
Antalet elektorer i varje valkrets
5 § 1 varje pastorat utses elektorer till ett antal som motsvarar antalet i
pastoratet inrättade tjänster som kyrkoherde och komminister, med un-
dantag av sådana tjänster som är obesatta och inte uppehålls enligt för-
ordnande.
För elektorerna skall lika många suppleanter utses. 97
7 Riksdagen 1991/92. I saml. Nr 85
Vem som förrättar valet
6 § Består ett pastorat av en enda församling, förrättas elektorsvalet av
kyrkofullmäktige eller, där fullmäktige finns, av kyrkorådet.
Består ett pastorat av två eller flera församlingar, förrättas elektorsvalet
av kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i pastoratet eller, om
kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade inte finns i pastoratet, på det
sätt som regeringen bestämmer.
Om elektorsvalet förrättas av kyrkorådet, får i valet inte delta präster
som har rösträtt vid biskopsvalet.
Valbarhet
7 § Valbar till elektor och suppleant för elektor är den som är behörig att
utses till ledamot i kyrkofullmäktige i församling inom pastoratet, dock
inte präst som har rösträtt vid biskopsvalet.
Proportionellt val
8 § Skall två eller flera elektorer eller suppleanter utses, skall valet vara
proportionellt, om detta begärs av minst så många väljande som motsvarar
det tal vilket erhålls om samtliga väljandes antal delas med det antal
personer valet avser ökat med 1. Bestämmelser om förfarandet vid sådant
val finns i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom lands-
ting, kommunfullmäktige m.m.
Om valet av suppleanter inte sker proportionellt, skall det vid valet
bestämmas i vilken ordning suppleanterna skall kallas till biskopsval.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
Biskopsvalets förrättande
Tidpunkt för valet
9 § Biskopsvalet förrättas på den dag som domkapitlet bestämmer. Re-
geringen bestämmer dock dagen för valet av ärkebiskop.
Plats för valet
10 § Valet förrättas av ledamöterna i domkapitlet och av övriga röstbe-
rättigade inom varje kontrakt inför kontraktsprosten.
I valet inom varje kontrakt deltar de röstberättigade prästerna inom
kontraktet och elektorerna för lekmännen i kontraktets pastorat.
Stifts- och kontraktsadjunkter samt präster som avses i 2 § andra och
tredje styckena och 3 § andra stycket deltar i valet i det kontrakt där stiftets
domkyrka är belägen.
Följande präster får före valet insända valsedel till kontraktsprosten i det
kontrakt där de får utöva sin rösträtt:
1. präster som på grund av laga förfall är hindrade att infinna sig vid
valet,
2. präster som avses i 2 § andra stycket,
3. kyrkoherde eller motsvarande som innehar tjänst hos Svenska kyrkan
i utlandet i svensk utlandsförsamling.
En ledamot av domkapitlet får inte delta i valet på annat sätt än i
domkapitlet.
Förfarandet vid valet
11 § Vid biskopsvalet har varje röstberättigad en röst.
Vid valet skall användas valsedlar av vitt papper utan kännetecken samt
särskilda valkuvert.
Varje röstberättigad skall på sin valsedel ange de tre till biskopstjänsten
behöriga personer som han anser vara lämpligast för tjänsten. Namnen
skall upptas i en följd under varandra.
Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid annat biskopsval än val
av ärkebiskop
12 § Domkapitlet räknar samman rästerna vid annat biskopsval än val
av ärkebiskop. Varje godkänd valsedel räknas som en hel röst för det första
namnet, som en halv röst för det andra namnet och som en tredjedels röst
för det tredje namnet som upptagits på valsedeln.
13 § Sedan rösterna har räknats samman enligt 12 § skall domkapitlet
föra upp på förslag till innehavare av tjänsten de tre som fått högsta röstetal
vid valet. Vid lika röstetal för olika namn sker avgörande genom lottning,
om detta behövs för att bestämma vilka som skall uppföras på förslaget.
Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid val av ärkebiskop
14 § Vid val av ärkebiskop räknar domkapitlet i Uppsala samman samt-
liga röster, varvid rösterna räknas särskilt för varje valkorporation. Varje
godkänd valsedel räknas på det sätt som anges i 12 §.
Domkapitlet upprättar för varje valkorporation en förteckning i ord-
ningsföljd efter röstetalen på de tre som vid korporationens val fått högsta
röstetal. Vid lika röstetal för olika namn sker avgörandet genom lottning.
De som har uppförts på varje förteckning skall ha röstvärdena 6, 3 och 2
beträffande valet i Uppsala stift samt i övrigt röstvärdena 1, 1/2 och 1/3
efter den ordningsföljd som de har uppförts i.
15 § Domkapitlet i Uppsala uppför därefter på förslag till ärkebiskop de
tre som fått det högsta röstvärdet. Vid lika röstvärde sker avgörandet
genom lottning.
Kungörelse av förslaget
16 § Ett upprättat förslag till innehavare av ärkebiskops- eller biskops-
tjänst skall genast kungöras genom anslag.
Nytt biskopsval
17 § Om någon av dem som uppförts på förslaget har avlidit, blivit
obehörig eller anmält att han inte vill bli utnämnd till biskop eller ärkebi-
skop, får regeringen besluta att nytt biskopsval skall förrättas.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
99
Hur man överklagar elektors- och biskopsvalen
18 § Elektors- och biskopsvalen överklagas hos kammarrätten. Skrivel-
sen med överklagandet skall ha kommit in inom tre veckor från den dag
förslaget blivit kungjort genom anslag.
19 § Elektorsvalet får överklagas endast i samband med att biskopsvalet
och det i anledning därav upprättade förslaget överklagas.
20 § Biskopsvalet och det i anledning därav upprättade förslaget får
överklagas av den som varit röstberättigad vid valet. Rätt att överklaga har
också den som varit röstberättigad vid elektorsvalet och som menar att fel
förekommit vid det valet.
Utnämningen till tjänsten
21 § Enligt lagen (1982:942) om svenska kyrkan skall regeringen till
ärkebiskop eller biskop utnämna en av de tre som har föreslagits vid valet.
Valmetod
1 § Ledamöterna av kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer
(indirekta val).
Valets organisation
Valkretsar
2 § För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar. Varje stift utgör
en valkrets. Vart och ett av Lunds, Härnösands och Luleå stift utgör dock
två valkretsar.
Lunds stifts sydvästra valkrets omfattar Malmöhus län och dess nord-
östra valkrets Kristianstads län och Blekinge län.
Härnösands stifts västra valkrets omfattar Jämtlands län och dess östra
valkrets Västernorrlands län.
Luleå stifts södra valkrets omfattar Västerbottens län och dess norra
valkrets Norrbottens län.
Mandatfördelningen mellan valkretsarna
3 § Mandaten i kyrkomötet utgörs av tvåhundrafemtioen valkretsman-
dat.
Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620)
fastställer antalet valkretsmandat i varje valkrets före utgången av septem-
ber det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige skall äga rum. Härvid
tillförs varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade
kyrkomedlemmar där är jämnt delbart med en tvåhundrafemtioendel av
antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i riket. De mandat som härefter
återstår, tillförs valkretsarna efter storleken av de överskott som har
uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrä-
det genom lottning. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas
med ledning av den senast upprättade röstlängden.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
100
Om någon valkrets, vid den fördelning som sker enligt andra stycket, Prop. 1991/92:85
tillförs färre mandat än två, skall antalet mandat ändå bestämmas till två. Bilaga 2
Härvid skall antalet mandat i övriga kretsar jämkas i motsvarande mån.
Hur man överklagar beslut om mandatfördelning
4 § Den centrala valmyndighetens beslut enligt 3 § får överklagas hos
riksdagens valprövningsnämnd. Valprövningsnämndens beslut får inte
överklagas.
Antalet ledamöter och ersättare
5 § För varje mandat som en valkrets har fått utses en ledamot av
kyrkomötet. För ledamöterna utses det dubbla antalet ersättare.
Valdistrikt
6 § För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje
pastorat utgör ett distrikt. Icke-territoriella församlingar bildar distrikt för
sig. Av 10 § framgår att det i vissa fall kan hållas gemensamt val för flera
distrikt.
Antalet elektorer i varje valdistrikt
1 § I valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar utses
en elektor och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade
kyrkomedlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat 4 OOO-tal röstbe-
rättigade kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en elektor. Anta-
let röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senast
upprättade röstlängden.
För elektorerna utses lika många ersättare.
Val av elektorer och ersättare
Vilka organ som utser elektorer och ersättare
8 § Om ett pastorat eller annat valdistrikt består av en enda församling,
skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av
kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda
fullmäktige eller det nyvalda kyrkorådet.
9 § Om ett pastorat består av två eller flera församlingar, skall elektorer
och deras ersättare väljas av församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige i
pastoratet.
Om församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige inte finns i pastoratet,
skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i försam-
lingarna i pastoratet. Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av
församlingarna som har det största antalet röstberättigade kyrkomedlem-
mar.
Valet skall förrättas av de nyvalda församlingsdelegerade eller kyrkofull-
mäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.
10 § Om församlingarna i två eller flera pastorat ingår i en kyrklig
101
samfällighet for alla ekonomiska församlingsangelägenheter, får regeringen Prop. 1991/92: 85
för särskilt fall besluta att val av elektorer och deras ersättare skall förrättas Bilaga 2
gemensamt av samfällighetens fullmäktige för de pastorat som omfattas av
samfälligheten. Ett sådant beslut får meddelas endast om minst hälften av
församlingarna i samfälligheten har samtyckt till det.
Valbarhet
11 § Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som är medlem
av svenska kyrkan och som är myndig samt är kyrkobokförd inom valdi-
striktet, eller, i fall som avses i 10 §, inom en församling som ingår i
samfälligheten.
Tidpunkt för valet
12 § Elektorerna och deras ersättare skall utses före februari månads
utgång året näst efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt
rum.
Protokoll över valet av elektorer skall skyndsamt sändas till dom-
kapitlet.
Förfarandet vid valet
13 § Val av elektorer och deras ersättare skall ske på samma sätt som val
av ledamöter i kyrkoråd. Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det
vid valet bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.
Hur man överklagar val av elektorer och ersättare
14 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får över-
klagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom valet till
kyrkomötet har fastställts.
Elektors rätt till ersättning
15 § En elektor har i skälig omfattning rätt till traktamente och kostnads-
ersättning för resa som krävs för uppdraget. Kostnaderna skall betalas av
pastoraten eller av de icke-territoriella församlingar som bildar valdistrikt
för sig.
Val av ledamöter och ersättare
Valsammanträde
16 § För val av ledamöter av kyrkomötet och ersättare för dem skall
domkapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde
inför en av domkapitlet förordnad valforrättare. Sammanträdet skall hål-
las före april månads utgång året näst efter det år då val i hela riket av
kyrkofullmäktige har ägt rum.
102
Förfarandet vid valet
17 § Val av ledamöter och ersättare skall ske infor öppna dörrar. Om-
röstningen skall ske med slutna sedlar, om inte annat följer av 20 §.
Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg.
Över förrättningen skall protokoll foras.
18 § Val av ledamöter av kyrkomötet skall vara proportionellt, om det
begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som erhålls om
samtliga väljandes antal delas med det antal personer som valet avser, ökat
med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall det avrundas till närmast högre
hela tal. Vid sådant proportionellt val tillämpas bestämmelserna i lagen
(1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfull-
mäktige m.m.
19 § Om valet inte sker proportionellt, skall elektorerna var för sig till
ledamöter föreslå så många personer som skall väljas. Vid första omröst-
ningen är den vald som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Om
ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid denna omröstning, skall
ytterligare en omröstning ske. Valförrättaren skall därvid upprätta en
förteckning som skall innehålla, för det fall att inte någon har blivit vald
vid första omröstningen, de namn som har fått flest röster och i annat fall
de namn som vid den första omröstningen har fått högsta röstetalet näst
efter dem som har blivit valda. Förteckningen skall då innehålla två gånger
så många namn som det återstår ledamöter att välja. Den nya omröstning
som skall företas får inte avse andra personer än dem som finns uppförda
på förteckningen. De personer som vid denna omröstning får flest röster är
valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.
20 § Om det vid valet läggs fram en enda lista, som upptar namn på så
många ledamöter som valet avser, får valet förrättas utan rösträkning om
elektorerna är ense om det.
21 § Vad som har föreskri vits i 18 —20 §§ gäller även vid val av ersättare.
Om valet sker på det sätt som anges i 19 eller 20 §, får valet av ledamöter
och ersättare ske i ett sammanhang.
Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestäm-
mas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.
Ogiltiga valsedlar
22 § En valsedel är ogiltig om den är försedd med kännetecken som
uppenbarligen har satts dit med avsikt.
Namn som inte medräknas på valsedeln
23 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om kandidaten inte
är valbar, om namnet är överstruket eller om det inte klart framgår vem
som avses.
När valet är avslutat
24 § Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet.
Därmed är valet avslutat.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
103
Förvaring av valmaterial
25 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på betryggande sätt
till dess valet har vunnit laga kraft. Detsamma gäller då det görs avbrott i
förrättningen.
Ledamots avgång
26 § Den som blir vald till ledamot av kyrkomötet för mer än en valkrets
skall bestämma för vilken valkrets han vill anses vald och skyndsamt
avsäga sig uppdraget som ledamot för övriga valkretsar.
Om en ledamot av kyrkomötet på annat sätt har avgått före utgången av
den period för vilken han har blivit vald, skall kyrkomötets ordförande
skyndsamt anmäla detta till domkapitlet.
När domkapitlet har fått underrättelse om att en ledamot av kyrkomötet
har avgått, skall domkapitlet till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den
ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan ersättarna bestämda
ordningen.
Utfärdande av bevis för ledamot och ersättare
27 § För den som blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till ersättare
skall domkapitlet genast utfärda ett bevis om detta. I beviset skall anges
den valdes namn samt för vilken tid och valkrets han blivit vald. Beviset
skall sändas till den valde samt till riksdagens valprövningsnämnd och
kyrkomötets ordförande.
Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.
Granskning av ledamöters och ersättares bevis
28 § Riksdagens valprövningsnämnd skall granska bevisen för ledamö-
terna av kyrkomötet och deras ersättare och därvid pröva om bevisen har
blivit utfärdade i enlighet med 27 §. Granskningen skall vara avslutad
senast dagen före kyrkomötets första sammanträde under valperioden
eller, i fråga om bevis som kommer in till valprövningsnämnden under
kyrkomötets valperiod, så snart det kan ske. Berättelse om granskningen
skall genast överlämnas till kyrkomötets ordförande.
Valprövningsnämnden skall i berättelsen anteckna om något har före-
kommit som ger anledning att ifrågasätta någon ledamots eller ersättares
behörighet.
Hur man överklagar val och beslut
29 § Val av ledamöter av kyrkomötet och beslut varigenom en ersättare
har utsetts till ledamot får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd.
30 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet och vara
detta tillhanda inom tio dagar efter det att valet avslutades. Om skrivelsen
kommit in till valprövningsnämnden inom överklagandetiden men till
domkapitlet först därefter, skall överklagandet ändå prövas.
31 § Den som vill överklaga har rätt att hos domkapitlet genast få utdrag
av protokoll eller annan handling över förrättningen.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
104
Hur överklagandena kungörs och handläggs Prop. 1991 /92:85
32 § Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall domkapitlet
samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till val-
prövningsnämnden. Kungörelsen införs i ortstidning inom valkretsen. I
kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över överklagandena
skall ha kommit in till valprövningsnämnden. Domkapitlet skall även
skyndsamt inkomma till valprövningsnämnden med yttrande över över-
klagandena.
33 § Vid handläggningen och prövningen av överklaganden som avses i
29 § tillämpas 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620).
Tillträde till uppdrag som ledamot och suppleant
34 § Den som har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag
även om valet har överklagats. Om valet ändras, skall den nya ledamoten
inta sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som nu har sagts om
ledamot gäller också för ersättare.
Valprövningsnämnden får inte förbjuda att beslutet verkställs.
Härigenom föreskrivs följande.
Allmänna bestämmelser
1 § Den nya kyrkolagen och denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.
2 § Genom den nya kyrkolagen upphävs med den begränsning som följer
av övergångsbestämmelserna i denna lag följande författningar.
1. Kungl. Maj:ts instruktion den 28 juni 1681, varefter dess consisto-
rium aulicum vid de där förefallande ärender skall hava sig att rätta,
2. lagen (1936: 567) om domkapitel,
3. lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord,
4. lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,
5. lagen (1979:926) om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan,
6. lagen (1982:377) om tillfällig upplåtelse av kyrka,
7. lagen (1982:943) om kyrkomötet,
8. lagen (0000:0000) om församlingar och kyrkliga samfälligheter,
9. lagen (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan,
10. lagen (0000:0000) om ändring i pastoratsindelningen och om bil-
dande av kyrkliga samfälligheter,
11. lagen (0000:0000) om prästtjänster,
12. lagen (0000:0000) om kyrkofonden.
3 § Om det i lag eller annan författning hänvisas till föreskrifter som har
ersatts genom bestämmelser i den nya kyrkolagen eller denna lag tillämpas
i stället de nya bestämmelserna. 105
Övergångsbestämmelser till 4 kap. i den nya kyrkolagen
4 § Beträffande icke-territoriell församling tillämpas den ordning som
har gällt förut, om församlingen beslutar det.
5 § En kyrklig samfällighet som har bildats före den 1 januari 1963 och
som omfattar alla de angelägenheter som avses i lagen (1930:259) om
församlingsstyrelse skall efter den 1 januari 1990 bestå endast för ekono-
miska angelägenheter. Bestämmelserna i 4 kap. i den nya kyrkolagen om en
församlings rätt att själv vårda sina angelägenheter, om beslutanderätten
och om kyrkoråd i församling skall tillämpas på de enskilda församlingarna
i samfälligheten. I sådana församlingar skall utan hinder av bestämmel-
serna i 4 kap. 6 § i den nya kyrkolagen beslutanderätten utövas på kyrko-
stämma, i församling med över 250 röstberättigade kyrkomedlemmar,
dock längst till utgången av år 1991.
6 § Annan kyrklig samfällighet än som avses i 5 § och som har bildats
före den 1 januari 1989 skall bestå. Om samfälligheten inte omfattar de
församlingar och ekonomiska angelägenheter som anges i 4 kap. 4 eller 5 §
i den nya kyrkolagen, får den dock bestå längst till utgången av år 1991.1
fråga om sådana samfälligheter och församlingar som ingår i dessa tilläm-
pas äldre bestämmelser. Bestämmelserna i 3 kap. 55 § i den nya kyrkolagen
tillämpas i fråga om ändring eller upplösning av sådana samfälligheter.
7 § I fråga om förutsättningarna för att en församlings beslutanderätt
skall utövas av kyrkofullmäktige tillämpas äldre bestämmelser till ut-
gången av år 1991. Om en församling med över 250 röstberättigade
kyrkomedlemmar i vilken beslutanderätten enligt 4 kap. 6 § första stycket i
den nya kyrkolagen skall utövas av kyrkofullmäktige inte har fullmäktige
vid ingången av år 1991 och det inte har bestämts att beslutanderätten skall
utövas av kyrkorådet enligt 4 kap. 7 § i den nya kyrkolagen, skall fullmäk-
tige väljas i församlingen detta år. Om det före utgången av år 1991 har
bestämts att beslutanderätten i församlingen skall utövas av kyrkorådet
enligt 4 kap. 7 § i den nya kyrkolagen, skall utan hinder av bestämmelserna
i 4 kap. 61 § femte stycket i den nya kyrkolagen kyrkostämman besluta om
antalet ledamöter och suppleanter i rådet.
Övergångsbestämmelse till 5 kap. i den nya kyrkolagen
8 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter i egendoms-
nämnden som skett före utgången av juni 1989 gäller från och med den 1
juli 1989 till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under nästa valpe-
riod.
Övergångsbestämmelser till 8 kap. i den nya kyrkolagen
9 § Om förfarande för tillsättning av prästtjänst som avses i 8 kap. i den
nya kyrkolagen har påbörjats före den 1 juli 1989, skall tillsättningsärendet
handläggas enligt äldre bestämmelser.
10 § Den turordning som enligt äldre bestämmelser varit avgörande för
hur en kyrkoherdetjänst tillsätts ändras inte genom de nya bestämmelserna
i 8 kap. i den nya kyrkolagen.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
106
11 § Utan hinder av bestämmelserna i 8 kap. i den nya kyrkolagen får
regeringen var tredje gång en kyrkoherdetjänst är ledig i ett pastorat
tillsätta tjänsten genom att till denna förflytta en präst som är anställd med
fullmakt. Sådan förflyttning får ske endast om det är nödvändigt av
organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Vid tillsättning som nu sagts
skall i övrigt alltjämt tillämpas bestämmelserna i 37 — 39 §§ lagen
(1957: 577) om prästval.
Övergångsbestämmelse till 11 kap. i den nya kyrkolagen
12 § Behörig enligt 11 kap. 5 § i den nya kyrkolagen att anställas som
kantor är även den som har avlagt organist- och kantorsexamen samt
innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsan-
ställning i minst fem år.
Övergångsbestämmelser till 15 kap. i den nya kyrkolagen
13 § Om en ordinarie församlingspräst den 1 juli 1987 bor i en anvisad
tjänstebostad, upphör pastoratets skyldighet att tillhandahålla bostaden
först sedan prästen har avgått från sin tjänst och avflyttat eller vid den
tidigare tidpunkt som parterna kommer överens om.
14 § Om det den 1 juli 1987 har väckts ett ärende vid arrendenämnd eller
domstol, gäller 15 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord till
dess att ärendet har slutligt avgjorts.
Övergångsbestämmelser till 19 kap. i den nya kyrkolagen
15 § Uppdraget för prästledamöter och suppleanter för dessa som har
utsetts enligt äldre bestämmelser gäller till och med utgången av det år då
möte med stiftets präster hålls nästa gång. Sådant möte skall hållas inom
sex år räknat från och med det år då prästmöte senast hölls i stiftet.
16 § Uppdraget för lekmannaledamöter och suppleanter för dessa som
har utsetts enligt äldre bestämmelser upphör när stiftsfullmäktige har valt
lekmannaledamöter och suppleanter enligt de nya bestämmelserna.
Härigenom föreskrivs i fråga om religionsfrihetslagen (1951:680) att
6—16 §§ samt andra och tredje styckena övergångsbestämmelserna skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1989.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 2
107
Prop.1991/92:85
Bilaga 3
Efter remiss har yttranden över kyrkoförfattningsutredningens slutbetän-
kande (SOU 1987:4 och 5) Kyrkoförfattningar II — En ny kyrkolag m.m.
kommit in från:
Hovrätten för Västra Sverige,
Kammarrätten i Sundsvall,
Kammarkollegiet,
Statens arbetsgivarverk,
Riksskatteverket,
Länsstyrelsen i Stockholms län,
Domstolsverket,
Stockholms tingsrätt,
Göteborgs tingsrätt,
Växjö tingsrätt,
Svenska kyrkans centralstyrelse,
Domkapitlet i Uppsala,
Domkapitlet i Linköping,
Domkapitlet i Skara,
Domkapitlet i Strängnäs,
Domkapitlet i Västerås,
Domkapitlet i Växjö,
Domkapitlet i Lund,
Domkapitlet i Göteborg,
Domkapitlet i Karlstad,
Domkapitlet i Luleå,
Domkapitlet i Visby,
Domkapitlet i Stockholm,
Hovkonsistoriet,
Ansvarsnämnden för biskopar,
Stiftsnämnden i Uppsala,
Stiftsnämnden i Lund,
Stiftsnämnden i Karlstad.
Stockholms kyrkliga samfällighet,
Göteborgs kyrkliga samfällighet,
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Sveriges kyrkokame-
rala förening,
Sveriges domarförbund.
Centralorganisation SACO/SR har lämnat över ett yttrande från Förbun-
det för jurister, samhällsvetare och ekonomer (JUSEK).
Landsorganisationen i Sverige lämnat över ett yttrande från Svenska
kommunalarbetareförbundet.
Utöver detta har ett yttrande kommit in från kyrkorådets ordförande i
Mikaels församling Ingrid Johansson.
Betänkandet har såvitt avser avdelning III Prästämbetet remitterats
108
särskilt. En förteckning över remissinstanserna och sammanställning av
remissyttrandena i denna del finns fogad som bilaga 7 till prop. 1987/88: 31
om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 3
109
Sammanställning av förslagen i och
remissyttranden över departementspromemorian
den 1 juni 1989 angående domkyrkornas
förvaltning
Efter remiss av rubricerade departementspromemoria har yttrande avgetts
av:
Riksantikvarieämbetet,
Kammarkollegiet,
Riksrevisionsverket,
Svenska kyrkans centralstyrelse,
Domkapitlet i Uppsala,
Domkapitlet i Linköping,
Domkapitlet i Skara,
Domkapitlet i Strängnäs,
Domkapitlet i Västerås,
Domkapitlet i Växjö,
Domkapitlet i Lund,
Domkapitlet i Göteborg,
Domkapitlet i Karlstad,
Domkapitlet i Luleå,
Domkapitlet i Visby,
Egendomsnämnden i Uppsala,
Egendomsnämnden i Linköping,
Egendomsnämnden i Skara,
Egendomsnämnden i Västerås,
Domkyrkokommissionen i Västerås,
Domkyrkorådet i Kalmar.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 4
Förslagen i promemorian tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga
remissinstanser som yttrat sig utom Kammarkollegiet, som föreslår att den
särkilda förvaltningsformen för de äldre domkyrkorna avskaffas. Dom-
kapitlet i Lund konstaterar att någon ändring inte föreslås beträffande
förvaltningen av Lunds domkyrka och finner inte anledning att ha syn-
punkter på förvaltningen av övriga domkyrkor.
110
Avsnitt 3.1 och 3.2
Prop. 1991/92:85
Bilaga 4
Promemorians förslag: De medeltida domkyrkorna skall fortfarande
ha en särskild styrelse.
Styrelsen bör utgöras av domkapitlet, vilket i denna egenskap bör
kompletteras med en av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd vald
lekman, såvida inte redan en av de tre av stiftsfullmäktige utsedda
ledamöterna i domkapitlet tillhör domkyrkoförsamlingen.
Kammarkollegiet föreslår att den särskilda förvaltningsformen for de
äldre domkyrkorna avskaffas och att samtliga domkyrkor förvaltas som
församlingskyrkor i domkyrkoförsamlingarna. Kammarkollegiet anför vi-
dare bl.a. följande:
”1 promemorian (s 11 — 12) anges skälen för att de äldre domkyrkorna
alltjämt skall förvaltas på annat sätt än övriga domkyrkor. Beträffande de
angivna skälen vill kollegiet framhålla följande.
Det framhålls att de äldre domkyrkorna som nationella byggnadsmin-
nesmärken intar en särställning och att vården om dem och deras inventa-
rier innebär ett betydande ansvar som också motiverar att särskild sakkun-
skap kontinuerligt anlitas för uppsikt över byggnadsverket. I lagen om
kulturminnen m.m. (1988:950) sägs att det är en nationell angelägenhet att
skydda och vårda vår kulturmiljö. Kulturhistoriska värden i kyrkobyggna-
der, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser är skyddade
enligt bestämmelserna i 4 kap. För ombyggnad av domkyrkorna liksom for
ingrepp i eller ändring av exteriör krävs alltid tillstånd av riksantikvarie-
ämbetet. Några särskilda antikvariska bestämmelser för de äldre domkyr-
korna finns inte. Kollegiet anser därför att vården om de äldre domkyr-
korna på grund av deras kulturhistoriska värde inte kräver någon annan
förvaltningsform än övriga domkyrkor.
Även om endast de äldre domkyrkorna är ägare till fastigheter, motive-
rar detta inte att de förvaltas på annat sätt än övriga domkyrkor. Fastighe-
terna förvaltas enligt lagen (1988:182) och förordningen (1989:88) om
förvaltningen av kyrklig jord av egendomsnämnden i stiftet och därför
krävs inte någon ytterligare forvaltningskompetens för sådan egendom.
För mera genomgripande underhålls- och restaureringsåtgärder har de
äldre domkyrkorna med undantag för Lunds domkyrka varit hänvisade till
statligt stöd. Statsbidrag vid mera omfattande restaureringar har även
utgått till domkyrkorna i Visby och Stockholm (s. 6). Det framhålls i
promemorian (s. 7) att det för administration av statsbidragen till bygg-
nadsarbeten knappast är av någon betydelse vilken organisation domkyr-
koförvaltningen har.
Enligt 18 § kyrkofondslagen (1988:182) får kyrkofondens styrelse bevilja
ett pastorat kyrkobyggnadsbidrag till kostnadskrävande underhåll av en
församlingskyrka. I promemorian (s. 18) sägs att de yngre domkyrkorna
liksom andra betydande församlingskyrkor har möjlighet att för större
reparationer få sådant bidrag. Av uttalandet kan man dra slutsatsen att
utredaren anser att kyrkobyggnadsbidrag inte kan beviljas för de äldre
domkyrkorna. I ett betänkande av 1982 års kyrkokommitté, Församlingar
i samverkan, (SOU 1985:1, s. 78 — 79) uttalade kommittén att kyrkokom-
munerna borde kunna ges ekonomisk hjälp ur kyrkofonden till särskilt
kostnadskrävande underhållsarbeten och restaurering av kyrkobyggnader.
Detta avsågs inte begränsa den nuvarande statsbidragsgivningen till restau-
rering av de medeltida domkyrkorna. 1 kommitténs slutbetänkande Fram-
tid i samverkan (SOU 1986: 17, s. 155) konstaterade kommittén att det
varken vid behandlingen av rapporten i kyrkomötet eller under remiss-
behandlingen av det förra betänkandet kommit fram något som föranledde
ändring av kommitténs förslag. Eftersom de äldre domkyrkorna liksom
övriga domkyrkor är församlingskyrkor och lagtexten inte undantar de
äldre domkyrkorna, torde det inte vara uteslutet att kyrkobyggnadsbidrag
kan utgå till samtliga domkyrkor. Kyrkofondens styrelse har ännu inte haft
anledning att ta ställning till möjligheterna att bevilja sådant bidrag till de
äldre domkyrkorna. Statsbidrag har i år beviljats för reparationer i Uppsala
och Strängnäs domkyrkor. Av kulturutskottets uttalande (1988/89:KrU
10) framgår att riksdagen kan tänka sig att anvisa medel till tillfälliga, mer
omfattande restaureringsåtgärder vid de äldre domkyrkorna.
Eftersom andra domkyrkor — Visby och Stockholm — tidigare fått
statsbidrag för reparationsarbeten, torde det inte vara uteslutet att även
andra domkyrkor än de äldre domkyrkorna kan få sådant bidrag i framti-
den. Förvaltningsformen torde i det sammanhanget inte ha någon bety-
delse.
Slutligen framhålls i promemorian att de äldre domkyrkornas ställning
som biskopskyrkor med centrala funktioner i olika stiftssammanhang
motiverar att ansvaret för deras förvaltning inte skall vila enbart på
domkyrkoförsamlingen eller den lokala kyrkliga samfälligheten. Samtliga
domkyrkor är biskopskyrkor och uttalandet kan därför inte begränsas till
de äldre domkyrkorna. Något skäl att förvalta de äldre domkyrkorna i
deras egenskap av biskopskyrkor på annat sätt än övriga domkyrkor
föreligger inte.
Kollegiet anser på grund av det anförda att det inte finns skäl att förvalta
de äldre domkyrkorna på annat sätt än de övriga domkyrkorna och
avstyrker därför förslaget. — — —
Kammarkollegiet föreslår att samtliga domkyrkor förvaltas av domkyr-
koförsamlingarna enligt reglerna om förvaltning av församlingskyrka i
forsamlingslagen (1988:180). Förslaget innebär att förvaltningen av de
äldre domkyrkorna upphör att vara en statlig angelägenhet. Någon stat för
dessa domkyrkor skall då inte fastställas av någon statlig myndighet. Inte
heller blir förvaltningen underkastad statlig revision.”
Förslagen i dessa delar tillstyrks utan kommentarer av Svenska kyrkans
centralstyrelse, domkapitlen i Uppsala och Luleå samt egendomsnämn-
derna i Uppsala och Västerås.
Domkapitlet i Linköping instämmer i huvudsak i promemorians bedöm-
ningar och delar uppfattningen att de medeltida domkyrkorna även fram-
deles bör förvaltas av en särskild styrelse. Domkapitlet anför därvid bl.a.
följande:
”Vad gäller domkyrkostyrelsen så delar domkapitlet i Linköping uppfatt-
ningen att det skall vara domkapitlet som skall vara styrelse för domkyr-
kan. I Linköping är landshövdingen ordförande i domkyrkostyrelsen.
Detta ser domkapitlet härstädes som en styrka. Landshövdingens insikter
och kunnande i allmänna värv är för domkyrkostyrelsen ytterst värdefullt.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 4
112
Utredningens förslag om att domkyrkoförsamlingens kyrkoråd skall utse
en representant i domkyrkostyrelsen, anser domkapitlet vara ett mycket
gott förslag. — Olika problem vad gäller information, samordning etc
mellan domkyrkostyrelsen och domkyrkoförsamlingens kyrkoråd bör sä-
kerligen kunna få en bättre lösning på detta sätt.”
Domkapitlet i Växjö finner förslaget att de medeltida domkyrkorna allt-
jämt skall ha en särskild styrelse, välmotiverat, och anför:
”Den föreslagna kompletteringen av domkyrkostyrelsen med en lekman
från domkyrkoförsamlingens kyrkoråd tillstyrkes. Denna ordning har i
flera ärenden informellt tillämpats i Växjö för att, även om domprosten
finns med domkyrkostyrelsen, få församlingens synpunkter beaktade. För-
slaget om utökning av antalet ledamöter i domkapitlet med ytterligare en
lekman vid behandling av domkyrkoärenden tillstyrkes.”
Domkyrkokommissionen i Västerås anser inte att landshövdingens funk-
tion i domkyrkokommissionen skulle sakna betydelse i dagens läge.
Tvärtom menar domkapitlet har det även under senare tid visat sig vara av
stort värde för tillvaratagandet av domkyrkans intressen, att landshöv-
dingen deltagit i förvaltningen. Domkapitlet har inte hittills varit styrelse
för domkyrkan och ett bibehållande av domkyrkokommissionen innebär
således inte att något nytt förvaltningsorgan tillskapas.
Domkapitlet i Västerås tillstyrker förslaget att domkapitlet skall vara
styrelse för domkyrkan med komplettering av en av domkyrkoförsam-
lingen vald lekman. Förutsättningen är — såsom påpekas i promemorian
— att inte redan någon av de tre valda lekmannaledamöterna i domkapitlet
tillhör domkyrkoförsamlingen.
Domkapitlet förutsätter slutligen, att den föreslagna ändrade ordningen
för förvaltningen inte ändrar juridisk status för de medeltida domkyrkorna
i Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö stift.
Domkapitlet i Strängnäs påpekar, att för det fall domkyrkoförsamlingen
redan finns representerad bland domkapitlets valda ledamöter saknas
bestämmelser i lagförslaget som reglerar domkyrkostyrelsens sammansätt-
ning.
Domkapitlet i Skara:
”1 likhet med domkyrkoförsamlingen i Skara anser domkapitlet att dom-
kapitlet bör förbli domkyrkostyrelse och kapitlet förstärkas med en av
domkyrkoförsamlingen utsedd ledamot, då det fungerar som sådan. Till
skillnad från utredningsförslaget och i likhet med domkyrkoförsamlingens
yttrande bör detta gälla även om någon ordinarie ledamot har sitt hemvist
i domkyrkoförsamlingen.”
Egendomsnämnden i Skara:
”Egendomsnämnden har intet att invända mot att domkapitlet skall vara
styrelse för domkyrkan. Det synes även riktigt att domkyrkoförsamlingen
får insyn i och inflytande över förvaltningen genom att församlingens
kyrkoråd utser en lekmannaledamot att ingå i ett utökat domkapitel när
detta handlägger ärenden om domkyrkan och förvaltningen av den.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 4
113
8 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
Om den på s. 14 angivna situationen inträffar att någon av domkapitlets
lekmannaledamöter tillhör domkyrkoförsamlingen, vilket är fallet i Skara
med två domkapitelsledamöter, synes promemoriaförfattarens avsikt vara
att någon ytterligare representant för församlingen inte skall utses. Försam-
lingen torde i så fall endast ha att förse denne domkapitelsledamot (en av
dem) med formellt uppdrag att representera församlingen i dessa frågor.
Detta kan dock inte klart utläsas av den föreslagna författningstexten.
Ordet ”även” i 2 a § lagförslaget kan uppfattas så att det alltid gäller en
utökning av domkapitlet med en person.”
Egendomsnämnden i Linköping:
”Egendomsnämnden delar utredningens uppfattning att de medeltida dom-
kyrkorna förvaltas av en särskild styrelse på grund av deras karaktär som
byggnadsminnesmärken, men även på grund av att en särskild styrelse kan
ha lättare att hos statsmakterna få stöd for erforderliga bevarandeåtgärder,
som kan bli mycket betungande om de belastar församling, pastorat eller
samfällighet.
Beträffande förvaltningen av dessa kyrkors andra fastigheter bör nuva-
rande förvaltningsregler, med möjlighet för Kammarkollegiet och rege-
ringen att fritt besluta om annan förvaltning än av Egendomsnämnden,
bibehållas. Det kan t.ex. tänkas att det beträffande stadsfastigheter är
lämpligare att förvaltningen samordnas med den lokala kyrkliga samfällig-
heten och dess befintliga kompetens på detta område.
Domkapitlet utökat med en av domkyrkoförsamlingen utsedd lekman är
enligt Egendomsnämndens uppfattning en lämplig styrelse för domkyrkan.”
Riksantikvarieämbetet har synpunkter på finansieringen av vård och un-
derhåll av domkyrkorna, och anför:
”De medeltida domkyrkorna (dvs Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs,
Västerås, Växjö och Lund) kommer liksom tidigare att kunna åtnjuta
särskilda statsbidrag för större upprustningsarbeten på byggnad och inven-
tarier, medan övriga domkyrkor (Göteborg, Karlstad, Härnösand, Luleå,
Visby och Stockholm) samt de stiftslösa domkyrkorna (Kalmar och Marie-
stad) i fortsättningen är hänvisade till de medel som resp, församling och
pastorat förfogar över samt de bidrag som kan erhållas genom Kyrkofon-
den (kyrkobyggnadsbidrag). Med hänsyn till att alla pastorat kan söka
kyrkobyggnadsbidrag torde konkurrensen om kyrkofondsmedel bli stor. I
de fall ansökningar finns med anspråk på kyrkobyggnadsbidrag från Kyr-
kofonden till en domkyrka, bör ärendet bedömas inte enbart med utgångs-
punkt från domkyrkoförsamlingens ekonomi utan också ta hänsyn till
byggnadens storlek, som i flertalet fall vida överstiger storleken av försam-
lingskyrkor i allmänhet.
Det bör också observeras att bidrag från Kyrkofonden för närvarande ej
kan utgå till underhåll av lösa inventarier, en föremålskategori som kan
vara ytterst kostnadskrävande i denna typ av kyrkobyggnad liksom i övriga
församlingskyrkor. Som exempel kan nämnas de slutförda konserverings-
arbetena på altarskåpen i Strängnäs domkyrka. Ämbetet anser därför att
det vore önskvärt att departementet för alla domkyrkor övervägde ett
bidragssystem, som vid behov också kan gälla för vården av de kyrkliga
inventarierna i domkyrkorna.”
Prop. 1991/92:85
Bilaga 4
114
Avsnitt 3.3
Promemorians förslag: Befattningen som domkyrkosyssloman slo-
pas.
Domkyrkostyrelsen bör ha permanent tillgång till byggnadstek-
nisk expertis.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 4
Riksantikvarieämbetet'.
”Domkyrkosysslomannabefattningarna föreslås slopade och ersatta med
någon form av teknisk expertis för domkyrkobyggnadernas vård. Denna
expert skall utses i samråd med riksantikvarieämbetet.
När domkyrkosysslomannabefattningen nu försvinner vill ämbetet
varmt understödja förslaget att till domkyrkorna knyta byggsakkunnig,
som kan ha den löpande tillsynen över domkyrkobyggnaden och dess
inventarier. Med hänsyn till de ofta kompicerade underhållsfrågor som är
förknippade med en domkyrka och omsorgen om dess kulturhistoriska
värden bör kompetenskraven vara höga och motsvara de som ställs på en
slottsarkitekt.
Vilken expertinriktning den sakkunniga skall ha bör emellertid anpassas
till situationen vid varje domkyrka och fastställas efter samråd med riks-
antikvarieämbetet.”
Domkapitlet i Uppsala förordar en annan formulering av förslaget till
2 a §. Det bör vara fullt tillräckligt om här föreskrivs en samrådsskyldighet
med riksantikvarieämbetet innan en byggnadssakkunnig anlitas.
Domkapitlet i Linköping delar utredningens uppfattning att befatt-
ningen som domkyrkosyssloman avskaffas. Lagstiftningen på detta om-
råde är sedan långt tid obsolet. Domkyrkostyrelsen bör enligt domkapitlet
givetvis ha permanent tillgång till byggnadsteknisk expertis och delar
därvid utredningens skrivningar och uppfattningar.
Även Egendomsnämnden i Linköping anser att domkyrkostyrelsen givet-
vis skall ha permanent tillgång till byggnadsteknisk expertis och tillförsäk-
ras ekonomiska möjligheter att anlita denna.
Domkapitlet i Västerås tillstyrker förslaget om byggnadsteknisk expertis
— med den specialbestämmelsen om domkyrkosysslomannen som är nöd-
vändig för Västerås stift, så länge han står kvar i sin befattning.
Domkapitlet i Växjö:
”Funktionen som domkyrkosyssloman har i Växjö stift utöver det rent
praktiska ansvaret för domkyrkan innefattat planeringsarbete inför bis-
kopliga förrrättningar och större stiftsarrangemang såsom t.ex. prästvig-
ningar. Denna funktion bör, enligt domkapitlets mening, finnas kvar i en
sysslomannafunktion för framtiden. Om inte så blir fallet är det väsentligt
att någon stiftspräst får detta ansvar för ”katedralfunktionen”. Denna
funktion borde på något sätt komma till uttryck i lagstiftningen.
Ansvaret för frågor rörande domkyrkans stat kan med fördel läggas på
stiftssamfällighetens ekonomiavdelning. ”
115
Domkapitlet i Skara:
”Domkapitlet har i likhet med Skara domkyrkoförsamling ingen erinran
mot att domkyrkosysslomannaskapet slopas. Under detta avsnitt behand-
lar utredningen närmast sysslomännens uppsikts- och tillsynsuppgifter
som föreslås fullgöras av domkyrkostyrelsen (s. 17), bl.a. genom avtal med
lämplig person att ha tillsynen över kyrkobyggnadens yttre och inre skick
och dess fasta inventarier och stå till domkyrkostyrelsens förfogande med
råd, byggnadsteknisk expertis etc. För detta ändamål föreslås nuvarande i
domkyrkostaten upptagna avlöningsbelopp användas. I staten for Skara
domkyrka upptaget arvodesbelopp uppgår dock endast till 15.000 kr.
Utredningen behandlar inte den administrativa, bl.a. kamerala uppgift
som nu i vart fall i Skara ligger på t.f. domkyrkosysslomannen med hjälp av
numera stiftssamfällighetens ena kamrer.”
Egendomsnämnden i Skara:
”Om den gamla sysslomanstjänsten slopas är det egentligen endast ett
formellt beslut om tjänstens avskaffande. Det arvodesuppdrag som sysslo-
mannaskapet på senare år bestått i motsvaras inte av de uppgifter som en
antikvarisk och byggnadstekniskt kunnig tillsynsman kan förväntas svara
för. Kvar står behovet att någon sköter de administrativa och kamerala
uppgifterna i sysslomannaskapet. Det är inte givet att denna uppgift kan
läggas på någon anställd hos stiftssamfälligheten.”
Domkapitlet i Visby ansluter sig till ett yttrande av t.f. domkyrkosysslo-
mannen Ove Lundin:
”Visby domkyrka kommer, liksom tidigare, också i enlighet med den nya
forsamlingslagen att förvaltas som en församlingskyrka. Institutionen som
domkyrkosyssloman har inte inneburit några givna arbetsuppgifter och
inte heller medfört några befogenheter — främst med anledning av att
Visby S:ta Maria, ehuru medeltida, ändå inte är en medeltida domkyrka.
Det skulle — sedan biskopsämbetet i Visby skiljts från kyrkoherdetjäns-
ten i Visby — vara till gagn för stiftsarrangemang av olika slag som hålles i
och i anslutning till domkyrkan om samverkan om samverkan mellan
biskopsämbetet/stiftskansliet å ena sidan och domkyrkoförsamlingen å
den andra kunde ske genom någon för detta ändamåt, t.ex. av biskopen i
samverkan med domkapitel och stiftsstyrelse utsedd person. Denne skulle
då svara för samordningen med församlingen vad gäller gudstjänster m.m.
och samtidigt kunna ansvara för biskopsämbetets paramenta och insignier,
vilka fortsättningsvis kan förvaras i domkyrkan. Domkyrkosyssloman
såsom titel kunde kanske på detta sätt bevaras för framtiden, även om det
konkreta ansvaret för byggnaden åvilar annan.”
Prop. 1991/92:85
Bilaga 4
Avsnitt 3.4
Promemorians förslag: Andra domkyrkor än de medeltida bör för-
valtas som församlingskyrkor.
I remissyttrandena tillstyrks förslaget eller lämnas utan erinran. I några
yttranden för man dock fram särskilda synpunkter.
116
Växjö domkapitel finner det väsentligt i vad avser Växjö stift att Kalmar
domkyrka får en sådan ställning att bidrag till renoveringar kan utgå såsom
för domkyrka och att framställningar i dylika ärenden inte behandlas
utifrån samma grund som gäller för församlingskyrkor. Det bör påpekas att
ett flertal stiftsarrangemang och även t.ex. vissa prästvigningar förläggs till
domkyrkan i Kalmar.
Domkyrkorådet i Kalmar erinrar om att domkyrkan i Kalmar byggdes
som stiftshelgedom betydligt större än vad den egna församlingen krävde.
Underhållet av Domkyrkan blir därför alltför betungande för att ensamt
bäras av Kalmar kyrkliga samfällighet. Som en av landets få barockkyrkor
och som monumentalbyggnad från stormaktstiden har Domkyrkan stort
kulturhistoriskt värde.
”Domkyrkorådet uttalar som sin mening
att Kalmar domkyrka bör behålla sin status som domkyrka
att förvaltningen kan övergå till Kalmar kyrkliga samfällighet
att tjänsten som domkyrkosyssloman kan indragas.”
Domkapitlet i Skara hänvisar till en skrivelse den 3 juni 1988 till
kammarkollegiet om dispositionen av Mariestads domkyrkas medel. Ställ-
ningstagande i det ärendet torde enligt domkapitlet kunna innebära att det
sista av Mariestads särskilda domkyrkoförvaltning upphör.
Domkapitlet i Karlstad anför bl.a. följande:
”Vi önskar att tydligare klargörande än i utredningen av att domkyrkan är
tillgänglig för biskopen i dennes ämbetshandlingar och i dennes stiftsled-
ningsfunktion. Vi menar att stiftets domkyrka är den självklara platsen för
dessa framträdanden och att man kan endast i undantagsfall tänka sig
dessa förlagda till annan plats. Att reglera detta via Lagen om tillfällig
upplåtelse av kyrka synes oss vara en felaktig grund. Domkyrkans karaktär
av domkyrka gör den till platsen för biskopens ämbetshandlingar. Bl.a. är
det i Den svenska kyrkohandboken föreskrivet att vissa biskopliga ämbets-
handlingar skall äga rum i stiftets domkyrka. Dessa handlingar skall då äga
rum i domkyrkan utan särskilt kyrkorådsbeslut. — — — Med domkyrko-
karaktären följer vidare att domkyrkoförsamlingen bör tillhandahålla bis-
kopen utrymme för dennes textilier och insignier samt hjälp med vården av
dessa. De biskopliga textilierna och insignierna bör förvaras i ett särskilt
utrymme i domkyrkan, som gärna kan vara tillgängligt för allmänheten.
— — — En del av de synpunkter vi framfört skulle möjligen kunna
tillmötesgås genom lokala avtal mellan domkyrkoförsamling, stiftssamfäl-
lighet och domkapitel. De synes dock vara av sådan övergripande bety-
delse, att de bör fastställas som något som följer med domkyrkokaraktären.
Vi menar att en naturlig följd av en lagändring bör vara en reglering som
preciserar innebörden i och konsekvenserna av begreppet domkyrka.”
Avsnitt 3.5
Prop. 1991/92:85
Bilaga 4
Promemorians förslag: Tre nya paragrafer skall föras in i domkapi-
telslagen (1988:181).
117
Förslagen kommenteras i några remissyttranden.
Kammarkollegiet:
”1 promemorian sägs (s. 13) att domkapitlet skall vara styrelse för domkyr-
kan. Av vissa uttalanden i promemorian bibringas man den uppfattningen
att domkapitlet skall förvalta domkyrkan och av andra att ledamöterna i
domkapitlet skall utgöra domkyrkostyrelse (s. 16, 17). I förslaget till lagom
ändring i domkapitelslagen föreslås i 1 a § och 2 a § att domkapitlet i där
angivna stift också skall vara styrelse för domkyrkan. Det tyder på att
ledamöterna i domkapitlet får två uppgifter, dels som ledamöter i dom-
kapitlet och dels som ledamöter av domkyrkans styrelse. I 16 a § sägs
däremot att den av domkyrkoförsamlingen utsedde ledamoten skall ingå
som ledamot av domkapitlet. Om man beslutar om en särskild förvaltning
av de äldre domkyrkorna, föreslår kollegiet att uppgiften läggs på dom-
kapitlet, som alltjämt är en statlig myndighet, och att domkapitlet förstärks
med en representant för domkyrkoförsamlingen enligt förslaget i 16 a §.
I samband med att beslut om domkyrkornas förvaltning fattas bör
bestämmelserna i 1686 års kyrkolag enligt bilaga 1 i promemorian upphä-
vas.”
Egendomsnämnden i Skara framhåller att förvaltningen av domkyrkas
fastighet inte skall ingå i domkapitlets uppgifter. För att undvika tveksam-
het på denna punkt vore det lämpligt med ett tillägg till 1 a § som anger att
förvaltningen av sådan egendom som utgör domkyrkas fastighet är reglerad
i lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord.
Domkapitlet i Uppsala påpekar vad gäller 1 a § risken för oklar gräns-
dragning mellan vad som avses med att ”ha vård om” den fasta egendomen
och att förvalta den enligt lagen om förvaltningen av kyrklig jord. Vidare
bör också här klart anges vilken typ av fast egendom som avses.
Egendomsnämnden i Uppsala anser att i 1 a § andra stycket bör en
översiktlig precisering göras av vad som normalt skall avses med fasta
inventarier.
Riksrevisionsverket (RRV):
”RRV har inget att invända mot förslaget till lag om ändring i domkapitels-
lagen (1988:181). RRV anser dock att lagtexten bör kompletteras med ett
förtydligande om att domkapitel i egenskap av domkyrkas styrelse även
skall ha ansvar för domkyrkas ekonomiska förvaltning.
I lagen bör också finnas en bestämmelse om hur domkyrkoförvaltning-
arna skall revideras.
RRV ifrågasätter om det är ändamålsenligt att staten har ett revisions-
ansvar endast för sju (7) av domkyrkorna medan övriga domkyrkor revi-
deras i annan ordning. Vare sig i den remitterade promemorian eller i
annat sammanhang har visats, att staten har ett särskilt ekonomiskt in-
tresse att bevaka i dessa domkyrkor.
RRV hemställer om att verket inte längre skall vara ansvarigt för
revision av de ifrågavarande domkyrkorna.
Om RRV även fortsättningsvis av tradition eller med hänvisning till
RRV:s särskilda kompetens skall revidera de aktuella domkyrkorna före-
slår verket att detta sker på motsvarande sätt som för statliga stiftelser,
affärsverk och ett 30- tal uppdragsmyndigheter, nämligen mot ersättning
enligt taxa. Bestämmelse om att så skall ske bör då på lämpligt sätt tas in i
domkapitellagen.”
Prop. 1991/92:85
Bilaga 4
118
Egendomsnämnden i Skara upplyser att ett av de i promemorian angivna
skälen för att behålla ordningen att kammarkollegiet skall fastställa dom-
kyrkans stat har bortfallit vad gäller domkyrkan i Skara eftersom hyresav-
gift för lokaler upplåtna i domkyrkas fastighet inte längre förekommer,
sedan domkapitelshuset numera har sålts.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 4
119
Härigenom föreskrivs att i domkapitelslagen (1988:181) skall föras in
dels tre nya paragrafer, 1 a, 2 a och 16 a §§,
dels en ny underrubrik före 16 a § av följande lydelse.
1 a § I Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö stift
skall domkapitlet också vara styrelse för domkyrkan och i denna egenskap
ha vård om domkyrkan och dess inventarier samt dess övriga fasta och lösa
egendom.
Till hjälp med uppsikten över domkyrkan och dess fasta inventarier skall
de nämnda domkapitlen anlita en byggnadssakkunnig som anvisas av
riksantikvarieämbetet.
2 a § När domkapitlen i de stift som nämns i 1 a § handlägger ärenden i
sin egenskap av domkyrkans styrelse, skall som ledamot ingå även en
lekman som har utsetts av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd.
Val av särskild lekmannaledamot i vissa stift
16 a § I de stift som nämns i 1 a § skall domkyrkoförsamlingens kyrkoråd
snarast efter sin valperiods början utse en lekman, som vid handläggning
av ärenden enligt 2 a § skall ingå som ledamot av domkapitlet. Kyrkorådet
skall också utse en suppleant för denne.
Sedan protokollet över valet har justerats skall det omedelbart sändas till
domkapitlet.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 5
1. Denna lag träder i kraft den
2. Domkyrkosysslomannen i Västerås skall, så länge han står kvar i sin
befattning, fullgöra vad som åligger honom enligt äldre bestämmelser.
Under samma tid skall 1 a § andra stycket inte tillämpas i Västerås stift.
120
Sammanställning av förslagen i och
remissyttrandena över departementspromemorian
”Icke-territoriella församlingar i svenska kyrkan”
Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttranden över departementspromemorian kommit in
från följande:
Riksmarskalksämbetet,
Chefen för marinen,
Riksskatteverket,
Statens invandrarverk,
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,
Kammarkollegiet,
Kyrkofondens styrelse,
Svenska kyrkans centralstyrelse,
Domkapitlet i Lund,
Domkapitlet i Göteborg,
Hovkonsistoriet,
Stiftsstyrelsen i Linköping,
Stiftsstyrelsen i Härnösands,
Stiftsstyrelsen i Luleå,
Stiftsstyrelsen i Lund,
Stiftsstyrelsen i Göteborgs stift,
Stiftsstyrelsen i Stockholms stift,
Göteborgs kyrkliga samfällighet,
Stockholms kyrkliga samfällighet,
Karlskrona stadsförsamling,
Domkyrkoförsamlingen i Göteborg,
Hovförsamlingen,
Karlskrona amiralitetsförsamling,
Göteborgs tyska församling,
Tyska S:ta Gertruds församling,
Finska församlingen,
SACO/SR,
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Riksförbundet för
finskspråkigt församlingsarbete,
1983 års folkbokföringskommitté,
Organisationskommittén för folkbokföringen.
Följande har avstått från att yttra sig över promemorian:
Stiftsstyrelsen i Karlstads stift,
TCO.
Yttrande över promemorian har också kommit in från:
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (utskottet för utlandsfmländare),
Föreningen Svensk Finlands Vänner,
komministern i Finska församlingen Lauri Pihlajamaa,
kontraktsprosten i Karlskrona kontrakt Kurt Ljungberg,
ambassadrådet Spiegel vid Förbundsrepubliken Tysklands ambassad i
Stockholm,
Prop. 1991/92:85
Bilaga 6
121
Anna-Liisa Tuomo-Karras och 45 andra medlemmar av Finska försam-
lingen, sex andra medlemmar i Finska församlingen,
Maria Luise Fitzek och annan medlem resp, kyrkokamreren Stefan Sone-
lius i Tyska S:ta Gertruds församling (sammanlagt tre yttranden).
Enligt regeringens bemyndigande tillsatte chefen för civildepartementet
den 5 november 1987 en arbetsgrupp med uppgift att bl.a. överväga om de
nu gällande olika och delvis föråldrade föreskrifterna av svenska kyrkan,
medlemskap i dessa församlingar, deras styrelser, tillsättning av prästtjän-
ster m.m. och kan samordnas och anpassas till de i prop. 1987/88:31
föreslagna lagarna samt lägga fram förslag till de kyrkliga författningar som
därvid behövs.
Arbetsgruppen överlämnade i oktober 1989 sitt slutbetänkande Icke-
territoriella församlingar i svenska kyrkan. Promemorian har remiss-
behandlats. Sammanlagt har 42 remissyttranden kommit in, varav tio
spontanyttranden. Två remissinstanser har avstått från att yttra sig.
Arbetsgruppen föreslår att tidigare privilegier och tillhörande föreskrifter
för de icke-territoriella församlingarna ersätts med nya och till nutida
förhållanden anpassade föreskrifter, som tas in i en ny lag. I övrigt anpassas
i allt väsentligt föreskrifterna om församlingarnas organisation, prästtjäns-
ter m.m. till vad som gäller för de territoriella församlingarna i svenska
kyrkan.
Arbetsgruppen föreslår vidare att stiftssamfällighetens kompetens vid-
gas till att också omfatta främjande av församlingsarbete på andra språk än
svenska.
Arbetsgruppens förslag om de icke-territoriella församlingarna tillstyrks
eller lämnas i sin helhet utan erinran av Statens invandrarverk och Stifts-
styrelsen i Linköpings stift. Domkapitlet i Lund och Stiftsstyrelsen i Lunds
stift tillstyrker förslagen i fråga om Karlskrona amiralitetsförsamling.
Domkyrkoförsamlingen i Göteborg tillstyrker förslaget i fråga om Göte-
borgs tyska församling. Övriga remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan
erinran huvuddelen av arbetsgruppens förslag. Fem remissinstanser vill
emellertid ha en utredning om de icke-territoriella församlingarnas fort-
satta bestånd innan arbetsgruppens förslag genomförs i dess helhet. Det är
bara Karlskrona stadsförsamling som helt avstyrker arbetsgruppens för-
slag.
Kritiken mot arbetsgruppens förslag riktas främst mot enskildheter i
regleringen av vem som skall få tillhöra en icke-territoriell församling.
Vidare är flertalet av de icke-territoriella församlingarna för egen del
Prop. 1991/92:85
Bilaga 6
122
kritiska eller tveksamma till en eller flera punkter i den föreslagna anpass-
ningen till vad som gäller för övriga församlingar i Svenska kyrkan. Det
gäller främst förslaget om tillämpningen av kyrkofondslagen.
Arbetsgruppens förslag om en utökad kompetens för stiftssamfälligheten
tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom en.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 6
4.2 Medlemskap
Ersättande av nuvarande privilegier m.m.
Arbetsgruppens förslag: De gällande privilegierna och föreskrifterna
för de icke-territoriella församlingarna upphävs. Föreskrifterna om
de icke-territoriella församlingarna och deras upptagningsområden
samlas i stället i en särskild lag.
Remissinstanserna: Det är bara Karlskrona stadsförsamling som avstyrker
arbetsgruppens förslag. Församlingen menar att det bara skall finnas terri-
toriella församlingar i Svenska kyrkan. Kammarkollegiet, Svenska kyrkans
centralstyrelse och tre andra remissinstanser vill att frågan om de de
icke-territoriella församlingarnas fortsatta bestånd utreds innan andra
ändringar görs.
Knytningen till folkbokföringen
Arbetsgruppens förslag: Frågan om medlemskap i de icke-
territoriella församlingarna skall också i fortsättningen knytas till
kyrkobokföringen.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar arbetsguppens förslag
utan erinran. 1983 års folkbokföringskommitté och Organisationskom-
mittén för folkbokföringen avstyrker dock förslaget med hänsyn till sina
egna förslag.
123
Allmänna krav för medlemskap
Prop. 1991/92:85
Bilaga 6
Arbetsgruppens förslag: Medlemskap i nationella församlingar, per-
soner födda i Finland respektive i tyskspråkiga länder eller som
annars har finska respektive tyska som hemspråk.
Medlemskap i övriga personella församlingar: personer som är
anställda i marinen respektive tjänstgör vid Kungl. Hovstaterna och
Kungl. Staberna. Motsvarande skall också gälla för den person som
har haft sådan anställning och vid anställningens upphörande erhål-
lit pension.
Remissinstanserna: Med undantag för ett par av de icke-territoriella för-
samlingarna och några till dem närstående remissinstanser lämnas arbets-
gruppens förslag utan eriran.
Från Finska församlingen liksom i ett par spontanremisser uttrycks en
önskan om att också finlands-svenskar skall kunna tillhöra församlingen;
dvs. personer med finländsk härkomst (härstamning) eller deras ättlingar
samt finska medborgare.
Karlskrona amiralitetsförsamling och Chefen för marinen önskar att
församlingens medlemskrets utökas till att omfatta också bl.a. personer
som är anställda vid en myndighet inom försvarsdepartementets verksam-
hetsområde samt — fakultativt - anställda vid Karlskrona varvet.
Stockholms kyrkliga samfällighet och Finska församlingen avstyrker att
en persons ”hemspråk” skall vara avgörande för tillhörigheten till en
nationell församling. Ytterligare några remissinstanser sätter i fråga om
tolkningen av begreppet ”hemspråk” kan leda till problem vid tillämp-
ningen.
Obligatoriskt upptagningsområde
Arbetsgruppens forslag: Församlingarnas obligatoriska upptagnings-
områden behålls i huvudsak oförändrade; dvs. den kommun där
församlingen kan anses bildad.
Remissinstanserna: Riksskatteverket, Ombudsmannen mot etnisk diskrimi-
nering, Göteborgs kyrkliga samfällighet, SACO/SR och folkbokföringskom-
mittéerna vill att anslutningen till de icke-territoriella församlingarna skall
i sin helhet vara frivilligt. Hovkonsistoriet, Riksmarskalksämbetet och
Hovförsamlingen önskar en mera frivillig anslutning till hovförsamlingen
samt avstyrker att nuvarande tillhörighet för bosatta i Solna och Ekerö
kommuner begränsas till medlemmar av den kungliga familjen.
124
Frivilligt utträde
Prop. 1991/92:85
Bilaga 6
Arbetsgruppens förslag: En generell möjlighet till utträde ur icke-
terrritoriella församlingar införs.
Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av alla
remissinstanser utom Finska församlingen.
Makar eller sambor och barn
Arbetsgruppens förslag: Makar eller sambor och deras barn skall
kunna tillhöra en icke-terrritoriell församling, om någondera maken
eller sambon uppfyller kraven för medlemskap.
Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan
eriran av flertalet remissinstanser. Kammarkollegiet avstyrker avvänd-
ningen av begreppet ”samor”. Några andra remissinstanser pekar på
eventuella tillämpningssvårigheter av begreppet ”sambor”.
Barn som flyttar hemifrån
Arbetsgruppens förslag: Barn till någon som tillhör en icke-
territoriell församling skall efter skriftlig anmälan få tillhöra försam-
lingen också efter det att barnet flyttat från församlingen.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar arbetsgruppens för-
slag utan erinran. Stiftsstyrelsen i Stockholms stift, Stockholms kyrkliga
samfällighet och Tyska S:ta Gertruds församling menar dock att barnen
skall kunna kvarstå som medlemmar utan särskild anmälan. Karlskrona
stadsförsamling avstyrker förslaget.
Frivilligt inträde och utvidgat upptagningsområde
Arbetsgruppens förslag: En möjlighet till frivilligt inträde ges perso-
ner som i övrigt uppfyller kraven för medlemskap men som är
bosatta inom samma stift i en kommun som gränsar till den kom-
mun där den icke-territoriella församlingen är bildad.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker arbetsgruppens
förslag om ett vidgat frivilligt upptagningsområde. Bl.a. Stiftstyrelsen i
125
Stockholm och Finska församlingen avstyrker dock en sådan utvidgning i
fråga om den finska församlingen. Hovförsamlingen och de båda tyska
församlingarna önskar ett ytterligare utvidgat upptagningsområde utöver
det arbetsgruppen föreslagit.
Riksskatteverket, Svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund med flera remissinstanser pekar på svå-
righeter om en församlings upptagningsområde omfattar mer än en kom-
mun. Det avser bland annat problem av valteknisk natur, begravningsfrå-
gor och principiella kommunalrättsliga frågor.
4.3 Anpassningen till den nya lagstiftningen
Kyrkliga indelningslagen
Arbetsgruppens förslag: I kyrkliga indelningslagen (1988:185) tas in
en föreskrift om att varje icke-territoriell församling utgör ett pasto-
rat. Hovförsamlingen skall inte heller i fortsättningen tillhöra något
stift inom svenska kyrkan.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 6
Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av samtliga remissinstanser.
Forsamlingslagen
Arbetsgruppens förslag: Församlingslagens (1988:180) bestämmel-
ser skall i sin helhet tillämpas på de icke-territoriella församlingarna.
Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser. Svenska kyrkans centralstyrelse, Stifts-
styrelsen i Stockholms stift och Tyska S:ta Gertruds församling anser att
tyska församlingen i Stockholm fortsatt skall få ha kyrkostämma.
Göteborgs tyska församling önskar att få behålla kyrkostämman.
Kyrkostämman i Finska församlingen uttalar sig med röstsiffrorna 41
mot 38 mot kyrkofullmäktige i församlingen. I ett spontanyttrande föror-
dar dock 45 medlemmar i församlingen i stället kyrkofullmäktige.
Arbetsgruppens förslag att samtliga icke-territoriella församlingar som
tillhör ett stift också obligatoriskt skall tillhöra stiftssamfälligheten av-
styrks av endast Stockholms kyrkliga samfällighet och Finska församlingen
(röstsiffrorna 41 mot 37). Kammarkollegiet menar att också hovförsam-
lingen skall tillhöra en stiftssamfällighet.
126
Kyrkofondslagen
Arbetsgruppens förslag: Kyrkofondslagen skall i sin helhet tillämpas
på de icke-territoriella pastoraten.
Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser. Förslaget avstyrks av Stockholms kyrk-
liga samfällighet samt av samtliga icke-territoriella församlingar utom
Karlskrona amiralitetsförsamling.
Prästanställningslagen
Arbetsgruppens förslag: Prästanställningslagen (1988:184) med an-
slutande regeringsförfattningar tillämpas i sin helhet på prästtjänster
i andra icke-territoriella pastorat än Hovförsamlingen.
Domkapitlet skall vid tillsättning av tjänster som kyrkoherde
kunna medge undantag från kravet på treårig tjänstgöring i svenska
kyrkan för präster som tjänstgjort i minst tre år i en utländsk
evangelisk-luthersk kyrka.
Behörig till en prästtjänst vars innehavare skall svara för guds-
tjänster och andra kyrkliga handlingar på något annat språk än
svenska skall bara vara den som har tillräckliga kunskaper i det
språket.
Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser, däribland Karlskrona amiralitetsför-
samling.
Tyska S:ta Gertruds församling och Stockholms kyrkliga samfällighet
önskar att nuvarande ordning för prästtillsättningar i den Tyska försam-
lingen i Stockholm skall bestå.
Göteborgs tyska församling och Domkapitlet i Göteborg önskar den
ändringen i arbetsgruppens förslag att också s.k. tredjegångstillsättningar
görs av församlingen.
Finska församlingen avstyrker (röstsiffrorna 30 mot 18) arbetsgruppens
förslag i fråga om den egna församlingens präster.
Lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan
Arbetsgruppens förslag: Lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska
kyrkan skall i sin helhet tillämpas på de icke-territoriella pastoraten.
Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser. Förslaget avstyrks av Hovförsam-
127
lingen, Hovkonsistoriet, Riksmarskalksämbetet och Stockholms kyrkliga
samfällighet. Hovförsamlingen avstyrker med hänsyn till att i dag betalar
inte församlingen med utdebiterade medel den kyrkomusikaliska verksam-
heten, vilket skulle bli fallet vid en tillämpning av 1989 års lag.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 6
4.4 Församlingsarbete på andra språk än svenska
Arbetsgruppens förslag: Stiftssamfällighetens befogenheter enligt
församlingslagen (1988:180) utökas till att även avse främjande av
församlingsarbete på andra språk än svenska.
Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av samtliga remissinstanser utom Stockholms kyrkliga samfällig-
het. Riksförbundet för finskspråkigt arbete önskar dock att i lagtexten
behålls också uttrycket ”församlingsarbete bland finskspråkiga”.
128
Härigenom föreskrivs följande.
Följande författningar skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1991,
nämligen
1. konung Johan III:s brev den 8 mars 1571 med privilegier för tyska
församlingen i Stockholm,
2. drottning Kristinas brev den 28 april 1649 med privilegier för tyska
eller Kristine församling i Göteborg,
3. kungl. brev (1840:46) angående Finska nationella församlingens i
Stockholm fortfarande, samt om regleringen av dessa angelägenheter,
4. kungörelse (1841:10) angående fastställd gränsreglering emellan de
territoriella och icke-territoriella församlingarna i huvudstaden,
5. kungl. brev den 5 maj 1882 till befallningshavanden i Göteborgs och
Bohus län angående indelning i Göteborgs stad i territoriella församlingar
m.m. samt lönereglering för prästerskapet därstädes,
6. förordning (1910:103 s. 1) angående behörighet att kyrkobokföras i
icke territoriell församling av svenska kyrkan,
7. kungörelse (1953:524) angående upphävande av skyldigheten för
svensk medborgare att tillhöra nationell kyrkoförsamling m.m.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 7
129
9 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
Prop. 1991/92:85
Bilaga 7
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § I svenska kyrkan finns följande icke-territoriella församlingar, näm-
ligen
1. Karlskrona amiralitetsförsamling,
2. Göteborgs tyska församlingen,
3. tyska S:ta Gertruds församling,
4. finska församlingen,
5. hovförsamlingen.
2 § Bestämmelserna i folkbokföringslagen (1967:198) tillämpas på kyr-
kobokföring i en icke-territoriell församling, om något annat inte följer av
denna lag.
Vid tillämpningen av folkbokföringslagen skall berörd kommun och
fastighet i kommunen anses som församlingens område respektive fastig-
het i församlingen.
Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling får inte sam-
tidigt vara kyrkobokförd i en territoriell församling.
3 § Med sambo avses i denna lag ogift kvinna och ogift man som lever
tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden.
Inträde i icke-territoriell församling
Karlskrona amiralitetsförsamling
4 § I Karlskrona amiralitetsförsamling skall kyrkobokföras följande per-
soner, nämligen
1. personer som är anställda vid marinen,
2. personer som har varit fast anställda vid marinen och som vid
anställningens upphörande har erhållit pension,
3. make eller sambo och hemmavarande barn till personer som avses i 1
och 2,
4. efterlevande make till personer som avses i 1 och 2 och deras
hemmavarande barn.
Göteborgs tyska församlingen
5 § I Göteborgs tyska församling skall kyrkobokföras följande personer,
nämligen
1. personer som är födda i tyskspråkiga länder eller som annars har tyska
som hemspråk,
2. make eller sambo och hemmavarande barn till personer som avses i 1,
3. efterlevande make till personer som avses i 1 och deras hemmava-
rande barn.
130
Tyska S:ta Gertruds församling
6 § I tyska S:ta Gertruds församling skall kyrkobokföras följande perso-
ner, nämligen
1. personer som är födda i tyskspråkiga länder eller som annars har tyska
som hemspråk,
2. make eller sambo och hemmavarande barn till personer som avses i 1,
3. efterlevande make till personer som avses i 1 och deras hemmava-
rande barn.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 7
Finska församlingen
1 § I finska församlingen skall kyrkobokföras följande personer, nämli-
gen
1. personer som är födda i Finland eller som annars har finska som
hemspråk,
2. make eller sambo och hemmavarande barn till personer som avses i 1,
3. efterlevande make till personer som avses i 1 och deras hemmava-
rande barn.
Hovförsamlingen
8 § I hovförsamlingen skall kyrkobokföras medlemmar av den kungliga
familjen, om de är bosatta i Stockholms, Solna eller Ekerö kommuner.
9 § I hovförsamlingen skall också kyrkobokföras följande personer, näm-
ligen
1. personer som tjänstgör vid Kungl. Hovstaterna och Kungl. Staberna,
2. personer som har tjänstgjort vid Kungl. Hovstaterna och Kungl.
Staberna och som vid anställningens upphörande har erhållit pension,
3. make eller sambo och hemmavarande barn till personer som avses i 1
och 2,
4. efterlevande make till personer som avses i 1 och 2 och deras
hemmavarande barn.
Gemensamma bestämmelser
10 § Bestämmelserna i 4 —7 och 9 §§ tillämpas på dem som enligt folk-
bokföringslagen (1967:198) kan anses bosatta inom den kommun där den
icke-territoriella församlingen är bildad.
11 § Personer som avses i 4 — 7 och 9 §§ och som enligt föreskrifterna i
folkbokföringslagen (1967:198) anses bosatta i en sådan inom samma stift
belägen kommun som gränsar till den kommun där den icke-territoriella
församlingen är bildad, får efter skriftlig anmälan till folkbokföringsmyn-
digheten också kyrkobokföras i den icke-territoriella församlingen.
12 § Barn till någon som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling
enligt bestämmelserna i denna lag får efter skriftlig anmälan hos folkbok-
föringsmyndigheten kyrkobokföras i församlingen även efter det att barnet
har flyttat från föräldern, om barnet är bosatt i någon av de kommuner som
hör till församlingens upptagningsområde.
131
Utträde ur icke-territoriell församling
13 § Den som enligt bestämmelserna i denna lag har kyrkobokförts i en
icke-territoriell församling får efter skriftlig anmälan hos folkbokförings-
myndigheten utträda ur församlingen.
14 § Om en person enligt denna lag skall kyrkobokföras eller inte längre
vara kyrkobokförd i en icke-territoriell församling skall anmälan enligt 33 §
första stycket folkbokföringslagen (1967:198) göras, även om någon flytt-
ning som bör föranleda ändring i personens kyrkobokföringen inte har
skett.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 7
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
2. Den som enligt äldre föreskrifter har kyrkobokförts i en territoriell
församling eller icke-territoriell församling före den 1 juli 1991 får även
därefter vara kyrkobokförd i denna.
132
Härigenom föreskrivs i fråga om församlingslagen (1988:180)
dels att punkt 4 i övergångsbestämmelserna skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 2 och 8 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:85
Bilaga 7
1 kap
2§
Riket är indelat i församlingar Sverige är indelat i församlingar
(territoriella församlingar). (territoriella församlingar). I Sve-
rige finns också icke-territoriellaför-
samlingar.
Om ändring i församlingsindelningen finns bestämmelser i kyrkliga
indelningslagen (1988:185).
/ riket finns även icke- territoriella
församlingar. Denna lag gäller i till-
lämpliga delar också för sådana för-
samlingar.
De territoriella församlingarna
inom ett stift skall utgöra en kyrklig
samfällighet (stiftssamfällighet) för
att sköta följande gemensamma för-
samlingsangelägenheter:
1. främjande av församlingslivets
utveckling inom stiftet,
2. främjande av församlingsar-
bete bland finskspråkiga och samer,
andlig vård vid sjukhus och andra
större vårdinrättningar samt vid kri-
minalvårdsanstalter och militära
förband i fredstid,
3. avlöningsförmåner för arbets-
tagare hos stiftssamfälligheten.
Församlingarna inom ett stift
skall utgöra en kyrklig samfällighet
(stiftssamfällighet) för att sköta föl-
jande gemensamma församlings-
angelägenheter:
1. främjande av församlingslivets
utveckling inom stiftet,
2. främjande av församlingsar-
bete på andra språk än svenska,
3. främjande av andlig vård vid
sjukhus och andra större vårdinrätt-
ningar samt vid kriminalvårdsan-
stalter och militära förband i freds-
tid,
4. avlöningsförmåner för arbets-
tagare hos stiftssamfälligheten.
133
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Stiftssamfälligheten får även ha
hand om andra ekonomiska angelä-
genheter än som avses i första styc-
ket 2 och 3, om de är gemensamma
för församlingarna i stiftet. Ett för-
slag om sådan utvidgad verksamhet
skall, om det inte förkastas av stifts-
fullmäktige, på yrkande av minst en
tiondel av dess ledamöter vila tills
nästa nyvalda stiftsfullmäktige
sammanträder. Utan hinder av
detta kan stiftsfullmäktige anta för-
slaget, om minst två tredjedelar av
de röstandde enar sig om beslutet.
Stiftssamfälligheten får även ha
hand om andra ekonomiska angelä-
genheter än som avses i första styc-
ket 2—4, om de är gemensamma för
församlingarna i stiftet. Ett förslag
om sådan utvidgad verksamhet
skall, om det inte förkastas av stifts-
fullmäktige, på yrkande av minst en
tiondel av dess ledamöter vila tills
nästa nyvalda stiftsfullmäktige
sammanträder. Utan hinder av
detta kan stiftsfullmäktige anta för-
slaget, om minst två tredjedelar av
de röstande enar sig om beslutet.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 7
Om vissa angelägenheter som ankommer på stiftssamfälligheter finns
särskilda bestämmelser.
Även en icke-territoriell försam-
ling får ingå i stiftssamfälligheten,
om den beslutar det.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
2. Vid valet av ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige för den
valperiod som börjar den 1 januari 1992 skall bestämmelserna i 6 kap.
3 —23 §§ tillämpas också i fråga om icke-territoriella församlingar.
3. Om en icke-territoriell församling med över 500 röstberättigade
kyrkomedlemmar i vilken beslutanderätten enligt 1 kap. 9 § första stycket
skall utövas av kyrkofullmäktige vid ingången av år 1991 och det inte
bestämts att beslutanderätten skall utövas av kyrkorådet enligt 1 kap. 10 §,
skall fullmäktige väljas i församlingen detta år. Om det före utgången av år
1991 har bestämts att beslutanderätten i församlingen skall utövas av ett
direktvalt kyrkoråd skall utan hinder av bestämmelserna i 7 kap. 5 § sjätte
stycket kyrkostämman besluta om antalet ledamöter och suppleanter i
rådet.
4. För varje icke-territoriell församling skall kyrkofullmäktige eller kyr-
kostämman under år 1991 utse kyrkoråd enligt bestämmelserna i 7 kap.
Kyrkoråd utses av kyrkofullmäktige före utgången av december månad och
av kyrkostämma före utgången av november månad.
134
Prop. 1991/92:85
Bilaga 7
Härigenom föreskrivs att 2 § kyrkofondslagen (1988:182) skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Vad som i denna lag sägs om pas- Vad som i denna lag sägs om pas-
torat skall tillämpas på torat skall också tillämpas på pasto-
1. territoriella pastorat, ratssamfälligheter och flerpastorats-
2. pastoratssamfälligheter, samfälligheter.
3. flerpastoratssamfälligheter.
Regeringen får förordna att lagen
skall tillämpas också på icke-
territoriella pastorat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
135
Härigenom föreskrivs i fråga om prästanställningslagen (1988:184)
dels att punkt 6 i övergångsbestämmelserna skall upphöra att gälla,
dels att 1 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:85
Bilaga 7
1 §'
Denna lag är tillämplig på bisko-
par och andra präster i svenska kyr-
kan som har anställning i territori-
ella pastorat och stiftssamfällighe-
ter.
Bestämmelserna i 22, 23, 27—43
och 50—55 §§ skall tillämpas också
på sådana präster i svenska kyrkan
som har anställning i andra icke-
territoriella pastorat än hovförsam-
lingen.
Denna lag tillämpas på biskopar
och andra präster i svenska kyrkan
som har anställning i stiftssamfäl-
ligheter och andra pastorat än hov-
församlingen.
Avlöningsförmånerna i prästernas anställningar fastställs under medver-
kan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (statligt
reglerade anställningar).
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
2. Första och andra gången efter lagens ikraftträdande en tjänst som
kyrkoherde blir ledig i annat icke-territoriellt pastorat än Karlskrona
amiralitetsförsamling, tillsätts den av kyrkorådet.
Senaste lydelse 1988:1554.
136
Prop. 1991/92:85
Bilaga 7
Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkliga indelningslagen (1988:185)
dels att i 1 kap. 1 och 3 §§, 2 kap. 1 och 2 §§ samt 3 kap. 1 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
1§
Denna lag gäller rikets indelning i
territoriella församlingar och pasto-
rat samt kontrakt och stift. Lagen
gäller också förfarandet vid bildande
av kyrkliga samfälligheter.
I denna lag finns föreskrifter om
— kyrkliga indelningsenheter (1
kap.)
— ändringar i den territoriella
församlingsindelningen (2 kap.)
— ändringar i den territoriella
pastoratsindelningen (3kap.)
— ändringar i kontraktsindel-
ningen (4 kap.)
— bildande av kyrkliga samfäl-
ligheter m.m. (5 kap.)
2 a§
Om upptagningsområdet för icke-
territoriella församlingar finns be-
stämmelser i lagen (1990:0000) om
icke-territoriella församlingar i
svenska kyrkan.
3 §
Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. Ett pastorat består
av en församling (enförsamlingspastorat) eller flera församlingar (flerför-
samlingspastorat).
Varje icke-territoriell församling
utgör ett pastorat.
2 kap.
1§
Ändring i församlingsindel-
ningen får göras, om ändringen kan
antas medföra bestående fordel för
en församling eller en del av en för-
samling eller andra fördelar från all-
män synpunkt. Därvid får de före-
skrifter meddelas som behövs for
ändringens genomförande. Har
ändringen samband med en änd-
ring i rikets indelning i kommuner
enligt 1 kap. lagen (1979:411) enligt
1 kap. lagen (1979:411) om änd
Ändring i den territoriella för-
samlingsindelningen får göras, om
ändringen kan antas medföra bestå-
ende fördel för en församling eller
en del av en församling eller andra
fördelar från allmän synpunkt. Där-
vid får de föreskrifter meddelas
som behövs för ändringens genom-
förande. Har ändringen samband
med en ändring i rikets indelning i
kommuner enligt 1 kap. lagen
(1979:411) enligt 1 kap. lagen
137
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
ringar i Sveriges indelning i kom-
muner och landstingskommuner
skall den beslutas av regeringen. I
andra fall fattas beslutet av kam-
markollegiet.
(1979: 411) om ändringar i Sveriges
indelning i kommuner och lands-
tingskommuner skall den beslutas
av regeringen. I andra fall fattas be-
slutet av kammarkollegiet.
Prop.1991/92:85
Bilaga 7
När frågan om indelningsändring prövas skall särskild hänsyn tas till
önskemål och synpunkter från den eller de församlingar som närmast
berörs av ändringen. Om en sådan församling motsätter sig en indelnings-
ändring, får beslut om ändringen meddelas endast om det finns synnerliga
skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och
synpunkter.
Behöver församlingsindelningen
ändras på grund av oregelbunden-
het i indelningen eller med hänsyn
till fastighetsförhållandena, får
kammarkollegiet besluta om det.
Behöver den territoriella försam-
lingsindelningen ändras på grund
av oregelbundenhet i indelningen
eller med hänsyn till fastighetsför-
hållandena, får kammarkollegiet
besluta om det.
Om församlingar som närmast berörs av en sådan indelningsändring, är
ense om denna och ändringen avser församlingar i samma län, får länssty-
relsen besluta om ändringen. Detta gäller dock inte om ändringen föranle-
der en ekonomisk reglering mellan församlingarna.
Ändring i pastoratsindelningen
får göras, om indelningen därmed
blir mer ändamålsenlig med hänsyn
till pastoratens förmåga att svara
för de angelägenheter som enligt
författning eller annars skall an-
komma på dem. Ett pastorat får
inte utan särskilda skäl ha färre än
2000 kyrkomedlemmar eller vara
beläget i mer än en kommun.
Om en ändring i pastoratsindel-
ningen beslutar stiftsstyrelsen.
Ändring i den territoriella pasto-
ratsindelningen får göras, om indel-
ningen därmed blir mer ändamåls-
enlig med hänsyn till pastoratens
förmåga att svara för de angelägen-
heter som enligt författning eller an-
nars skall ankomma på dem. Ett
pastorat får inte utan särskilda skäl
ha färre än 2000 kyrkomedlemmar
eller vara beläget i mer än en kom-
mun.
Stiftsstyrelsen beslutar om änd-
ring i den territoriella pastoratsin-
delningen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
138
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska
kyrkan skall ha följande lydelse.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 7
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag innehåller bestämmel-
ser om den kyrkomusikaliska verk-
samheten i svenska kyrkans territo-
riella församlingar. Regeringen får
föreskriva att lagen skall tillämpas
också på icke-territoriella försam-
lingar.
Denna lag innehåller bestämmel-
ser om den kyrkomusikaliska verk-
samheten i svenska kyrkans för-
samlingar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
139
Prop. 1991/92:85
Bilaga 7
Härigenom föreskrivs att 1 § och punkt 2 i övergångsbestämmelserna
förordningen (1965:729) med vissa bestämmelser om anställning som
präst1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Denna förordning tillämpas på
biskopar och sådana andra präster i
svenska kyrkan som har anställning
i territoriella pastorat och stiftssam-
fälligheter.
Denna förordning tillämpas på
biskopar och sådana andra präster i
svenska kyrkan som har anställning
i stiftssamfälligheter och andra pas-
torat än hovförsamlingen.
Förordningens bestämmelser om prästtjänster gäller även vikariat på
sådana tjänster om annat inte anges.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfa-
rande i fråga om fullmaktstjänster
som kyrkoherde i svenska försam-
lingar i utlandet och prästtjänster i
icke-territoriella pastorat.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfa-
rande för
— fullmaktstjänster som kyrko-
herde i svenska i utlandet,
— dem som vid utgången av år
1990 innehar prästtjänster i icke-
territoriella pastorat.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1991.
Förordningen omtryckt 1989:85.
Senaste lydelse av förordningens rubrik 1975:365.
140
Härigenom föreskrivs att 3, 6 och 8 §§ och punkt 3 i övergångs-
bestämmelserna prästanställningsförordningen (1989:84) skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
3 §
Denna förordning tillämpas på
biskopar och sådana andra präster i
svenska kyrkan som har anställning
i territoriella pastorat eller stifts-
samfälligheter.
Bestämmelserna i 32, 33, 35 och
38—46§§ skall tillämpas också på
sådana präster i svenska kyrkan
som har anställning i andra icke-
territoriella pastorat än hovförsam-
lingen.
Föreslagen lydelse
Denna förordning tillämpas på
biskopar och sådana andra präster i
svenska kyrkan som har anställning
i stiftssamfälligheter och andra pas-
torat än hovförsamlingen.
En tjänst som domprost eller
kyrkoherde får tillsättas bara med
den som har fyllt 30 år och som har
tjänstgjort som präst i svenska kyr-
kan i minst tre år. Domkapitlet får
dock medge undantag från kravet på
30 års ålder om det finns särskilda
skäl.
En tjänst som domprost eller
kyrkoherde får tillsättas bara med
den som har fyllt 30 år och som har
tjänstgjort som präst i svenska kyr-
kan i minst tre år.
Behörig till en prästtjänst vars in-
nehavare skall svara för gudstjäns-
ter och andra kyrkliga handlingar
på finska eller samiska språket, är
bara den som har tillräckliga kun-
skaper i respektive språk.
Om det finns särskilda skäl, får
domkapitlet dock medge undantag
från kravet på
1. 30 års ålder och
2. tre års tjänstgöring som präst i
svenska kyrkan för präster i ut-
ländska evangelisk-lutherska kyrkor
som har tjänstgjort som präst minst
tre år i en sådan kyrka.
8 §
Behörig till en prästtjänst vars in-
nehavare skall svara för gudstjäns-
ter och andra kyrkliga handlingar
på något annat språk än svenska, är
bara den som har tillräckliga kun-
skaper i det språket.
De sökande till en sådan tjänst skall styrka sin behörighet på det sätt som
domkapitlet bestämmer.
141
Nuvarande lydelse
3. Äldre föreskrifter gäller fortfa-
rande för fullmaktstjänster som
kyrkoherde i svenska församlingar i
utlandet och prästtjänster i icke-
territoriella pastorat.
Föreslagen lydelse
3. Äldre föreskrifter gäller fortfa-
rande för
— fullmaktstjänster som kyrko-
herde i svenska församlingar i ut-
landet,
— dem som vid utgången av år
1990 innehar prästtjänster i icke-
territoriella pastorat.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 7
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1991.
142
1.1 Förslagen
I beslut den 18 april 1985 gav regeringen i uppdrag åt Riksskatteverket
(RSV), som är central valmyndighet, att fastställa blanketter och formulär
för valet till kyrkomötet samt att föreslå rutiner som skulle kunna under-
lätta valförfarandet. Arbetet skulle bedrivas i samråd med domkapitlen
och andra myndigheter som berörs av valarbetet.
I promemoria den 11 maj 1987 har RSV sammanfattat erfarenheterna
från 1986 års val till kyrkomötet och föreslagit ändringar i lagen (1982:943)
om kyrkomötet (omtryckt 1985:892). Ändringarna är huvudsakligen av
teknisk natur.
Det centrala ansvaret för valförfarandet
RSV framhåller att ansvaret för blanketter m.m. bör läggas på någon
central kyrklig instans. Den miljö- och sakkunskap om kyrkans organisa-
tion som finns inom kyrkan är enligt verket av stor betydelse vid utveck-
lingen av blanketter.
Begränsning till två valmöjligheter m.m.
RSV föreslår att sättet för val av ledamöter och ersättare skall begränsas till
proportionellt valsätt och acklamation. Verket påpekar att val genom
omröstning, dvs. genom majoritetsvalsätt, inte användes vid valet 1986.
Eftersom resultatet från ett omröstningsforfarande helt skiljer sig från
resultatet efter ett proportionellt val anser verket att val genom omröstning
inte borde komma ifråga. Vidare föreslår verket att valet av ledamöter och
ersättare alltid skall ske i ett sammanhang.
Ett modifierat proportionellt valsätt
Enligt RSV visade erfarenheterna från de senaste kyrkomötesvalen att
förutsättningarna för tillämpning av lagen (1955:138) om proportionellt
valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m. (ändrad senast
1979: 416) inte är desamma som vid val inom nämnder och styrelser.
Verket föreslår därför att bestämmelser om ett modifierat proportionellt
valsätt tas in i lagen om kyrkomötet. De ändringar som föreslås i förhål-
lande till nuvarande ordning är, utöver att ledamöter och ersättare skall
väljas i ett sammanhang, att biträdande valforrättare skall utses av valför-
rättaren och att det kan ske i förväg, att valförrättaren kan bordlägga
valsammanträdet redan innan röstavlämningen påbörjats samt att möjlig-
143
heten för en kandidat som tagit plats i ordningen för mer än ett parti att
erhålla mandat för mer än ett parti slopas (dubbelvalsavveckling). Enligt
förslaget skall ändringarna när det gäller utseende av biträdande valförrät-
tare och möjlighet till bordläggning gälla oavsett vilket valsätt som tilläm-
pas.
Begränsning av antalet ersättare
Enligt 4 § lagen om kyrkomötet skall det för ledamöter utses det dubbla
antalet ersättare. RSV anser att antalet ersättare borde kunna begränsas
och föreslår att de skall vara lika många som antalet ledamöter.
Tillfälligt inträde av ersättare
RSV anser att det bör införas en ny bestämmelse liknande den i 1 kap. 8 §
riksdagsordningen att en ersättare får träda in om ledamoten är tillfälligt
förhindrad att tjänstgöra. Hur bestämmelsen närmare skall utformas anges
inte av verket.
Rätt att överklaga val av ersättare
Val av ledamöter och beslut varigenom ersättare utsetts till ledamöter får
enligt 23 § första stycket lagen om kyrkomötet överklagas hos Valprövnings-
nämnden. RSV föreslår att även val av ersättare skall få överklagas.
1.2 Remissinstanserna
Efter remiss har yttranden över RSV:s promemoria avgetts av följande:
Domkapitlet i Uppsala,
Domkapitlet i Skara,
Domkapitlet i Västerås,
Domkapitlet i Lund,
Domkapitlet i Härnösand,
Svenska kyrkans centralstyrelse,
Valprövningsnämnden.
1.3 Remissutfallet i korthet
De flesta av förslagen har tillstyrkts av remissinstanserna. På vissa punkter
har det dock framförts kritik. Domkapitlen i Lund och Härnösand anser
att huvudansvaret för blanketter m.m. även fortsättningsvis skall ligga på
RSV och Svenska kyrkans centralstyrelse vill att majoritetsvalsmetoden
skall finnas kvar. Domkapitlet i Lund ställer sig tveksam till om det med
hänsyn till de föreslagna förenklingarna av valet behövs en möjlighet för
valförrättaren att utse övriga valforrättare i förväg. Valprövningsnämnden
har gjort ett påpekande när det gäller den tekniska utformningen av
lagtexten.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 8
144
2.1 Det centrala ansvaret för valförfarandet
Domkapitlen i Uppsala och Västerås har lämnat allmänt hållna tillstyrkan-
den.
Också Svenska kyrkans centralstyrelse har tillstyrkt förslaget och anfört:
”1 RSV-rapporten tas ånyo upp frågan om ansvaret för utforming av
blanketter m.m. för valen till kyrkomötet. Centralstyrelsen har, i tidigare
sammanhang, biträtt RVS:s uppfattning att uppgiften lämpligen bör kunna
uppdras åt ett centralt kyrkligt organ. Centralstyrelsen är beredd att ta på
sig uppgiften. Det klaraste motivet för en sådan nyordning är, som RSV
framhåller, miljökunskapen, dvs. kännedom om hur valen i praktiken går
till, vilka olika grupperingar som är engagerade, informationsproblem,
etiken m.m. Centralstyrelsen biträder sålunda alltjämt RSV:s synpunkter i
denna del.
Samtidigt bör det framhållas, att det arbete som RSV utförde inför 1986
års val till kyrkomötet såvitt centralstyrelsen kan överblicka var till mycket
stor nytta. Författningssamling, handledning för valforrättare och blanket-
ter var föredömliga. Det förutsätts, att, om det formella ansvaret överflyt-
tas till ett kyrkligt organ, RSV alltjämt får biträda i tekniskt och administ-
rativt avseende.”
Domkapitlet i Skara, som varken har tillstyrkt eller avstyrkt förslaget, har
också framhållit att det är viktigt att RSV:s kunnande får utnyttjas om
ansvaret läggs på en central kyrklig instans.
”RSV uttalar att det fortfarande anser det naturligare att ansvaret för
blanketter m.m. läggs på en central kyrklig instans, medan RSV skulle
bidra med sin tekniska och administrativa kunskap. Domkapitlet i Skara
hade i svar den 1 april 1984 på förfrågan från arbetsgruppen för översyn av
bestämmelserna om val till kyrkomötet anfört följande:
”3.2.1.6 Vid sammanräkning hos länsstyrelse vid de allmänna valen
används olika typer av hjälpblanketter och protokoll, en del fastställda av
länsstyrelsen och t.ex. protokollen, av riksskatteverket. Detta utger ju
också noggranna anvisningar i olika hänseenden, varigenom sammanräk-
ningsförfarandet underlättas. Domkapitlet har tillgång till dessa blanketter
m.m. men de är ju anpassade till en annan typ av proportionellt val, som
sker i en omgång för både ledamöter och suppleanter. Vissa av blankett-
erna kan emellertid användas, anpassade till vårt system. Det är däremot
svårt att konstruera — vilket vore önskvärt — vissa andra hjälpblanketter,
därför att strykningar, spränglistor o. dyl., är så relativt frekventa vid
kyrkomötesvalen dvs. antalet s.k. listtyper blir stort. Domkapitlen skulle
se det som en fördel om valteknisk expert kunde bistå med någon form av
standardisering för att underlätta men ej låsa arbetet också med avseende
den metodiska gången vid sammanräkningen, ev. hjälpregler etc.”
Det var RVS:s professionella kunnande som åsyftades. Domkapitlet har
sett det som en stor fördel att därför RSV fick regeringens uppdrag att bistå
i valfrågorna. Detta har underlättat betydligt och också bidragit till önsk-
värd enhetlighet i stiften. Det är därför viktigt att, om ansvaret läggs på
entral kyrklig instans, RSV:s kunnande även i fortsättningen kan och får
utnyttjas för att få god standard på den valtekniska sidan.”
Prop. 1991/92:85
Bilaga 8
145
10 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
Domkapitlen i Lund och Härnösand har avstyrkt förslaget med följande
kommentarer.
Domkapitlet i Lund:
”Domkapitlet vill först konstatera, att riksskatteverkets (RSVs) insatser
inför 1986 års val till kyrkomötet i hög grad bidrog till en smidigare
valprocedur. RSV är en instans som besitter teknisk och administrativ
kunskap om valförfaranden i allmänhet. Det skulle varken vara praktiskt
eller ekonomiskt försvarbart, att försöka bygga upp en motsvarande inom-
kyrklig enhet. För ett korrekt och smidigt valförfarande är det enligt
domkapitlets mening ytterst viktigt, att RSV även fortsättningsvis har
huvudansvaret för blanketter, handledningar och översyn av valtekniskt
art, men naturligtvis i samråd med svenska kyrkans centralstyrelse och
lämpligen ett par domkapitel.”
Domkapitlet i Härnösand:
”Enligt domkapitlets erfarenheter var riksskatteverkets blanketter till god
hjälp vid det senaste kyrkomötesvalet. Domkapitlet finner det naturligt att
det är riksskatteverket — och inte någon central kyrklig instans — som
även i fortsättningen utarbetar och fastställer erforderliga blanketter och
anvisningar. Det är ju valsystemet som måste styra utformningen av
blanketterna och det finns inte något specifikt kyrkligt i själva valprocedu-
ren.”
Valprövningsnämnden har inte berört detta förslag.
Allmänt hållna tillstyrkanden har lämnats av domkapitlen i Uppsala,
Västerås och Härnösand.
Också Domkapitlet i Skara har tillstyrkt förslaget och anfört. Dom-
kapitlet tillstyrker att majoritetsvalsättet utgår eftersom det numera måste
anses ha spelat ut sin roll.
”Ävenom — efter överenskommelse mellan olikagrupperingar — majoritets-
val kan vara någorlunda rättvis spegel av väljaropinionen, innebär meto-
den som utvecklingen blivit och som riksskatteverket påpekat i sig en risk
för snedrepresentation, där en majoritet kan ta hem alla mandat. I Skara
stift var det den metod som tillämpades fram till år 1983, då den propor-
tionella metoden slog igenom. Så har uppenbarligen i senaste valet skett i
alla stift. Domkapitlet vill också anknyta till sitt yttrande år 1981 över
förslaget (SOU 1981:14) Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning, att
reglerna om val till kyrkomötet borde utformas på sådant sätt att valet —
såvitt möjligt inom det föreslagna indirekta valsättet — så rättvisande som
möjligt avspeglar väljaropinionen och domkapitlet underströk därför möj-
ligheten att påkalla proportionella val. Är valmanskåren beredd att i förväg
proportionera mandaten, kan numera efter senaste lagändring acklama-
tionsmetoden tillgripas som det absolut enklaste förfarandet.
Att majoritetsvalsättet också i viss situation varit bristfälligt — en
situation som nu genom acklamationsförfarandet fått sin lösning — har
domkapitlet påtalat i framställning med påpekanden och förslag till änd-
Prop. 1991/92:85
Bilaga 8
146
ringar redan i mars 1983, då 1983 års val vunnit laga kraft, innan nämnda
arbetsgrupp tillsatts. Till detta kommer, att det alltjämt, som domkapitlet
i yttrande över förslaget till ändringen dåmera anförde, är oklart för
domkapitlet, hur det enligt senaste ändringen (1985: 360) av 16 § (se tredje
stycket) medgivna valet i en omgång av ledamöter och ersättare genom
majoritetsval rent tekniskt skall gå till. Majoritetsvalsättet bör alltså
utrangeras.”
Valprövningsnämnden har lämnat förslaget utan erinran men gjort ett
påpekande när det gäller utformningen av lagtexten.
”Vad beträffar ändringarna i själva valsättet (avsnitt 3.1) har valprövnings-
nämnden i princip inte något att erinra mot de förenklingar som förslaget
innefattar. På en punkt förefaller dock den tekniska utformningen av
reglerna mindre lyckad. Om det från början visar sig omöjligt att anlita
acklamationsförfarande eller om någon i ett senare skede begär votering
med slutna röstsedlar, återstår inte något annat än att övergå till propor-
tionellt valsätt (16 §). I detta läge finns det inte något utrymme för att
tillämpa kvotregeln i 15 § andra stycket. Denna bör därför utgå.”
Domkapitlet i Lund har påpekat att förslaget kan leda till att samlingslis-
torna försvinner.
”Om val av ledamöter och ersättare skall förrättas med proportionellt
valsätt och i ett sammanhang försvinner möjligheten att utse personliga
ersättare i de fall flera partier enats om en samlingslista. Detta kan leda till
att samlingslistorna försvinner. Effekten är inte skäl nog att avstyrka
förslaget, men bör uppmärksammas.”
Bara Svenskakyrkans centralstyrelse har avstyrkt förslaget.
”1 fråga om valsättet har RSV föreslagit, att den mest komplicerade meto-
den - majoritetsval efter omröstning — skall slopas. Centralstyrelsen har
noterat att metoden inte kom till användning vid 1986 års val. Detta
förhållande tillsammans med en rad praktiska synpunkter talar förvisso för
RSV:s förslag.
Att centralstyrelsen likväl känner en viss tveksamhet beror på debatten
om de kyrkliga valens särskilda förutsättningar. Styrelsen känner ansvar
för att valsystemet inte utan mycket avgörande skäl skall gynna en viss, i
debatten ibland kritiserad, ordning på bekostnad av en annan. I sitt
remissyttrande över folkstyrelsekommitténs betänkande har centralstyrel-
sen tillstyrkt kommitténs förhållandevis djärva förslag om att förstärka
personvalsmomentet i valen. Det är styrelsens mening att kandidaternas
personliga förutsättningar för ett kyrkligt uppdrag och deras engagemang i
uppgiften skall ägnas stor uppmärksamhet i de kyrkliga valen. Själva
valsystemet måste därför hållas öppet för en kandidatnominering och en
slutlig valprocedur, som medger öppen fokusering på kandidaternas per-
sonliga kvalifikationer. Centralstyrelsen anser att det komplicerade valsät-
tet i 16 § andra stycket lagen om kyrkomötet i vissa sammanhang kan vara
av värde, om nämligen nominering och val inte följer den etablerade
gruppstrukturen.
Centralstyrelsen är därför för närvarande inte beredd att tillstyrka RSV:s
förslag på denna punkt. Frågan bör i stället avvakta den pågående utvär-
deringen av kyrkomötesreformen och det slutliga ställningstagandet till
folkstyrelsekommitténs förslag.”
Prop. 1991/92:85
Bilaga 8
147
Samtliga sex remissinstanser som har berört förslaget har tillstyrkt eller
lämnat förslaget utan erinran.
Domkapitlen i Uppsala och Härnösand samt Svenska kyrkans centralsty-
relse har lämnat allmänt hållna tillstyrkanden.
Domkapitlet i Skara har i sitt remissvar citerat en tidigare av dom-
kapitlet avgiven skrivelse angående erfarenheterna från 1983 års kyrkomö-
tesval. Domkapitlet åskådliggör till en början att valförfarandet kan vara
både omständligt och tidsödande. Domkapitlet anför vidare:
”Domkapitlet har önskat åskådliggöra, hur föga anpassat till nuvarande
stora elektorsförsamling och stora antal kyrkomötesledamöter, som skall
väljas, det gamla i princip oförändrat överförda valsystemet är. Det är
också otillfredsställande för valförrättaren, notarier m.fl. som anlitats att
arbeta under en tidspress som inte medger den kollationering som normalt
förekommer vid allmänna val. Svårigheterna skulle — såvitt i vart fall
avseer proportionella val — kunna elimineras om både ledamöter och
ersättare utsågs genom samma valförrättning såsom vid de allmänna valen
och alltså valsedeln upptog namn, som avsåg att täcka både ledamots- och
ersättarsidan. Elektorernas närvaro — frånsett angivna funktionärer —
skulle då inte vara påkallad vid den fortsatta förrättningen — sammanräk-
ningsskedet, som kunde ske i något säkrare former och ev. vid komplika-
tioner med tidsutdräkt uppskjutas och avslutas följande dag.”
Domkapitlet i Västerås:
”En viktig och enligt domkapitlets mening klargörande ändring är att val av
ersättare skall ske på samma sätt alltså med samma valmetod som valet av
ledamöter. Av anvisningarna bör klart framgå att blandade valsätt inte får
förekomma.”
Domkapitlet i Lund, se avsnitt 2.2.
Valprövningsnämnden har inte berört detta förslag.
Domkapitlen i Uppsala, Västerås och Härnösand samt Svenska kyrkans
centralstyrelse och Valprövningsnämnden har lämnat allmänt hållna till-
styrkanden.
Också Domkapitlet i Skara har i huvudsak tillstyrkt förslaget och anfört:
”Domkapitlet tillstyrker såvitt avser att till valförrättarens hjälp får förord-
nas nödvändigt antal övriga valforrättare att biträda valet. Domkapitlet
har för sin del bl.a. vid senaste valet just på av RSV anförda skäl från
början utsett biträdande valforrättare och också för att bistå valnotarierna
— utöver ianspråktagande av domkapitlets egna tjänstemän — utsett
särskild sakkunnig från länsstyrelsen. Men i vart fall så länge omkostna-
derna för kyrkomötesvalen belastar domkapitlets anslag, bör domkapitlen
dock ta besluten om ytterligare valforrättare och annat bistånd vid valen.”
Prop. 1991/92:85
Bilaga 8
148
Domkapitlet i Lund är tveksam till om bestämmelsen behövs, och anför:
”Den i 14 § föreslagna möjligheten för den av domkapitlet utsedda valför-
rättaren att i förväg utse erforderligt antal övriga valforrättare skulle kunna
medföra klagomål från valmanskåren, om de utsedda ej har dessa stöd.
Med de förenklingar som föreslås beträffande valsätt och med den själv-
klara förutsättningen, att den av domkapitlet utsedda valförrättaren är en i
dessa frågor förfaren person, är det tveksamt om den föreslagna bestäm-
melsen behövs.”
Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget. De har lämnat allmänt
hållna tillstyrkanden.
Samtliga sex remissinstanser som har berört förslaget har tillstyrkt det.
Domkapitlen i Uppsala, Västerås och Härnösand samt svenska kyrkans
centralstyrelse har lämnat allmänt hållna tillstyrkanden.
Två remissinstanser har särskilt kommenterat förslaget.
Domkapitlet i Skara:
”Förslaget till dubbelvalsavveckling, 17 b § 1. st medför förenkling i sam-
manräkningsförfarandet genom att man slipper platsberäkningen med halv
plats, när samma person får plats från två grupper, och tillstyrks.”
Domkapitlet i Lund:
”Domkapitlet noterar, att dubbelvalsavveckling fungerar inom respektive
valkrets, men inte löser problemet, att en kandidat kan bli vald till ledamot
för flera valkretsar (vilket fall regleras i 19 § lagen (1982:943) om kyrko-
mötet).”
Valprövningsnämnden har inte berört detta förslag.
Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget. De har lämnat allmänt
hållna tillstyrkanden.
Domkapitlet i Västerås har tillagt att dubbla antalet ersättare för en
ledamot bara behövs i krig.
Samtliga sex remissinstanser som har berört förslaget har tillstyrkt det.
Domkapitlen i Uppsala, Västerås, Lund och Härnösand samt Svenska
kyrkans centralstyrelse har lämnat allmän hållna tillstyrkanden.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 8
149
Domkapitlet i Skara:
”RSV har inte lämnat något lagförslag i denna del och det står inte heller
klart för domkapitlet vem RSV åsyftar skall agera och inkalla ledamoten
med tillfälligt förhinder (motsvarande talmannen i riksdagen). Dom-
kapitlet delar uppfattningen, att ersättare bör få inträda när ledamot är
tillfälligt förhindrad att tjänstgöra.”
Valprövningsnämnden har inte berört detta förslag.
Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget. De har lämnat allmänt
hållna tillstyrkanden.
Domkapitlet i Skara har framfört några synpunkter på förslaget till lagtext:
”1 förslagets 17 § andra stycke föreskrivs, dock ej för att valsedlarna skall
bli gällande, att namnen skall upptas i en följd under varann och förses
med nummer som visar ordningen mellan dem. Det första ledet har
motsvarighet i lagen om proportionellt valsätt och underlåtenhet har
medfört ogiltighet (RA 1960:E 41, citerad i Fritz Kaijsers kommentar
Kommunalvallagarna II, utgåva 1983, s 667). Effekten av oklarhet i nam-
nordningen föreslås inte till skillnad från vallagens 14 kap. 5 § 7. resultera
i att namn på valsedel skall anses obefintligt. Tolkningen av det nya
förslaget är därför inte entydig och ett klargörande behövs.---
Reglerna för proportionellt valsätt skall enligt förslaget direkt ingå i
kyrkomöteslagen men utformningen i stort har hämtats från lagen om
proportionellt valsätt, vars huvudpart paragrafer är oförändrade sedan
1955. Eftersom man ändå frigör sig från direkt tillämpning av denna lag
genom att införa en valomgång för ledamöter och ersättare, synes vallagens
modernare utformning i vissa fall med fördel kunna vara förebild. Dom-
kapitlet noterar att märkning som ogiltighetsgrund i förslaget formulerats
så, att sedlarna skall ”i övrigt vara omärkta” jämfört med nuvarande
lydelse om ogiltighet i 17 § första stycket ”om den är försedd med känne-
tecken som uppenbarligen har satts dit med avsikt”, nästan helt korrespon-
derande med vallagens lokution i 14 kap. 4 §. Sistnämnda formuleringar är
tydligare.”
Svenska kyrkans centralstyrelse, som önskar att en utredning görs om en
samordning av kyrkomötesvalet och valen till de nya stiftsfullmäktige,
anför följande:
”Vad RSV för fram i fråga om förenklingar och kostnadsbesparigar när det
bl.a. gäller valsystemet har aktualiserat ytterligare synpunkter från central-
styrelsens sida.
Kyrkomötet väljs i dag enligt ett indirekt valsystem, baserat på elektors-
val i pastoraten.
Av allt att döma kommer — med de första effekterna i valet år 1988 — en
genomgripande reform av kyrkansstiftsplan att äga rum (Regeringens
skrivelse till 1987 års kyrkomöte 1987:1).
Prop. 1991/92:85
Bilaga 8
150
Reformen innebär bl.a. att nya representativa organ — stiftsfullmäktige
— skall utses. Dessa organ kommer att väljas i indirekta val, baserade på
elektorsval i församlingarna, enligt vad som framgår av hittills granskade
förslag.
Tidpunkterna för utseende av elektorer och för det slutliga genomföran-
det av dessa val ligger nära varandra. Ändå får man nog, p.g.a. att det är
olika organ som väljer, ställa ganska måttliga förväntningar på den prak-
tiska samordningen. Centralstyrelsen ser både principiella och praktiska
olägenheter i en framtida ordning, sådan som den nu har beskrivits.
Frågan om samordning av de dubbla elektorsvalen aktualiserades vid
1987 års kyrkomöte (mot. 1987: 40 och mot. 1987:75). Kyrkomötet har
inte vidtagit någon åtgärd med anledning av dessa motioner. En direkt
anledning till detta torde ha varit att kyrkomötet vid sin granskning av
regeringens skrivelse 1987:1 i dessa delar främst hade för ögonen sättet att
utse de nya stiftsfullmäktige och inte kopplade samman detta med kyrko-
mötesvalen. Centralstyrelsen anser sig därför inte kunna underlåta att i
detta sammanhang ta upp frågan till behandling.
Som centralstyrelsen ser det finns det möjligheter att på två olika sätt
ganska radikalt avskaffa de dubbla elektorsvalen.
1. De båda elektorskollegierna jämkas samman till ett enda, som väljer
både stiftsfullmäktige och kyrkomötesombud från stiftet.
2. Elektorsvalen till kyrkomötet avskaffas. Det blir i stället en uppgift för
de nya stiftsfullmäktige att välja stiftets ombud till kyrkomötet.
Enligt centralstyrelsens mening borde frågan snabbutredas i samband
med regeringens propositionsarbete i det ärende som nämnts ovan. Styrel-
sen har inte tagit ställning till problemets hela räckvidd, eller fört någon
diskussion om de olika alternativa förslagens kvalitet. Det andra alterna-
tivet går långt, och kan kanske sägas i principiellt avseende förändra
kyrkomötet från en församlingsrepresentation till en stiftsrepresentation.”
Prop. 1991/92:85
Bilaga 8
151
Val av ledamöter och ersättare
14 §
För val av ledamöter av kyrkomötet och ersättare for dem skall dom-
kapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde med en
av domkapitlet förordnad valforrättare som ordförande. Valförrättaren
förordnar erforderligt antal övriga valforrättare att biträda vid valförrätt-
ningen.
Ordföranden kan om han bedömer det nödvändigt på grund av befarad
tidsutdräkt eller av annan anledning utsätta annan dag för valförrättning-
ens fortsättning och avslutning. Bordläggning kan ske innan röstavläm-
ningen påbörjats eller efter det att den avslutats men innan sammanträdet
avslutats. Om röstavlämning skett skall bland de i valet deltagande utses
minst två personer att såsom vittnen närvara vid den fortsatta valförrätt-
ningen. Dessutom skall valurna med valsedlar samt röstlängd noggrant
förseglas under minst två närvarandes sigill och därefter förvaras på
betryggande sätt. När förrättningen återupptas skall ordföranden i vittne-
nas närvaro förvissa sig om att sigillen är obrutna. Särskild kungörelse om
dag för förrättningens fortsättning behövs inte.
Sammanträdet skall hållas före april månads utgång året näst efter det år
då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 9
15§
Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar och i ett
sammanhang. Valet förrättas med acklamation enligt 16 § eller genom
proportionellt valsätt enligt 17 -17 c §.
Valet skall ske genom proportionellt valsätt om minst så många väljande
begär det som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande
väljare delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om
kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högra hela tal.
Över förrättningen skall föras protokoll.
Acklamation
16 §
Vid val med acklamation framställer ordföranden ett förslag så avfattat att
det kan besvaras med ja eller nej. Förslaget skall uppta så många namn på
ledamöter och ersättare som valet avser. Av förslaget skall också framgå
den ordning i vilken ersättarna skall inkallas till tjänstgöring.
Ordföranden tillkännager därefter sin uppfattning om vad som har
beslutats och befäster beslutet med klubbslag, om inte votering med slutna
röstsedlar begärs. 152
Proportionellt valsätt
17 §
Proportionellt val skall förrättas med valsedlar, som skall vara lika till
storlek, material och färg. För att bli gällande skall valsedlarna vara enkla
och slutna och före kandidatnamnen uppta partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av de väljande eller för viss
meningsriktning) men i övrigt vara omärkta.
Namnen skall upptas i en följd under varandra och förses med nummer
som visar ordningen mellan dem.
Namnen gäller för val av ledamöter och i den mån de inte därvid tas i
anspråk för val av ersättare.
Namn på valsedel skall anses som obefintligt
1. om namnet är överstruket
2. om kandidaten inte är valbar eller
3. om det inte klart framgår vem som avses.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 9
17a§
De avgivna valsedlarna ordnas i grupper, så att sedlar med samma parti-
beteckning bildar en grupp.
Inom varje grupp bestäms i erforderlig utsträckning genom särskilda
sammanräkningar ordningen mellan namnen på gruppens valsedlar.
Vid varje sammanräkning gäller valsedel endast för ett namn. Valsedel
gäller för det namn, som står först på sedeln, så länge detta namn inte
erhållit plats i ordningen. Därefter gäller valsedeln för det namn, vilket
bortsett från namn som redan erhållit plats i ordningen, står främst på
sedeln.
Valsedeln, vilken gäller för sitt första namn, räknas som en röst, valsedel
gällande för sitt andra namn som en halv röst, valsedel gällande för sitt
tredje namn som en tredjedels röst, och så vidare efter samma grund.
Vid varje sammanräkning kommer det namn närmast i ordningen, som
erhållit högsta röstetalet.
17b§
Skall två eller flera mandat besättas, fördelas de mellan de olika valsedels-
grupperna sålunda, att mandaten, ett efter annat, tilldelas den grupp,
vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.
Mandat, som tilldelats en grupp besätts genast så, att gruppens första
mandat tillerkänns den, vars namn är det första i ordningen inom gruppen,
gruppens andra mandat den, som bär andra namnet i ordningen, gruppens
tredje mandat den, som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare efter
samma grund.
Jämförelsetalet är lika med gruppens röstetal, så länge gruppen ännu inte
fått sig något mandat tilldelat. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje
gång så, att gruppens röstetal delas med det tal, som motsvarar antalet av
gruppen tilldelade mandat, ökat med 1.
Har en grupp redan fått sig tilldelat mandat så många gånger som
motsvarar antalet namn på gruppens valsedlar, är den utesluten från vidare
jämförelse.
Har en kandidat fått plats i ordningen för mer än ett parti och skulle han
153
till följd härav erhålla mandat för mer än ett parti, skall han anses vald för
det parti för vilket han först tagit mandatet.
Vid lika röstetal eller jämförelsetal sker avgörandet genom lottning.
17c§
För varje parti skall samma antal ersättare utses som motsvarar det antal
mandat som partiet erhållit.
Vid val av ersättare skall vad som stadgas i 17 a § tillämpas. Därvid skall
bortses ifrån namn på kandidat som utsetts till ledamot.
Om tillräckligt antal ersättare inte kan utses skall därvid bero.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 9
154
Prop. 1991/92:85
Bilaga 10
Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötet
den 26 augusti 1989 bifallit vad utskottet hemställt.
Stockholm den 26 augusti 1989
Göran Åstrand
Bengt Törnell
155
Sammanställning av förslagen i och
remissyttranden över departementspromemorian
”Lagen (1963:633) om biskopsval — en översyn”
Inledning
Regeringen uppdrog genom beslut den 19 maj 1989 till f.d. stiftssekretera-
ren Sten G. Olsson att göra en översyn av biskopsvalslagen (1963:633).
I betänkandet Lagen (1963:633) om biskopsval — en översyn presente-
rade utredningen i oktober 1989 sina överväganden och förslag.
Efter remiss har yttrande över betänkandet kommit in från:
Ärkebiskopen,
Svenska kyrkans centralstyrelse,
Domkapitlet i Uppsala,
Domkapitlet i Skara,
Domkapitlet i Strängnäs,
Domkapitlet i Växjö,
Domkapitlet i Lund,
Domkapitlet i Karlstad,
Domkapitlet i Härnösand,
Domkapitlet i Luleå,
Domkapitlet i Stockholm,
Stiftsstyrelsen i Uppsala,
Stiftsstyrelsen i Skara,
Stiftsstyrelsen i Strängnäs,
Stiftsstyrelsen i Västerås,
Stiftsstyrelsen i Växjö,
Stiftsstyrelsen i Lund,
Stiftsstyrelsen i Göteborg,
Stiftsstyrelsen i Karlstad,
Stiftsstyrelsen i Härnösand,
Stiftsstyrelsen i Luleå,
Stiftsstyrelsen i Visby,
Stiftsstyrelsen i Stockholm,
Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet (SKUT),
Ersta diakonisällskap,
Stiftelsen Stora Sköndal,
Diakonistiftelsen Samariterhemmet,
Stiftelsen Vårsta diakonigård,
Stiftelsen Bräcke diakonigård,
SACO/SR genom Svenska kyrkans personalförbund,
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 11
156
1 Direkta och indirekta val
Utredningens förslag: Den nuvarande ordningen med direktval av
biskopen för prästerna och lekmannaval genom pastoratsvis utsedda
elektorer bör behållas även i fortsättningen (avsnitt 4).
Av de remissinstanser som kommenterat detta förslag är samtliga eniga
om att ingen förändring bör ske och de instämmer i utredningens förslag.
Domkapitlet i Skara understryker särskilt när det gäller prästernas
valsätt uttalanden om biskopens ställning som pastor pastorum för präst-
erna, rätten att bestämma om prästvigning och ställningen som preses i
domkapitlet, en närmast unik ställning som arbetsledare.
”Särskilt för Skara stifts del skulle en begränsning av antalet röstberätti-
gade präster via indirekt val genom prästerliga elektorer resultera i en
mindre önskvärd reduktion — med sämre representativitet - av antalet
lekmannaelektorer vid bevarat lika inflytande för de båda grupperna.”
Positiva till förslaget är också domkapitlet och stiftsstyrelsen i Växjö,
domkapitlet och stiftsstyrelsen i Karlstad, domkapitlet och stiftsstyrelsen i
Visby, stiftsstyrelserna i Uppsala, Skara, Lund och Stockholm, domkapitlen
i Uppsala, Lund och Stockholm, Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Luleå,
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och SACO/SR (Svenska
Kyrkans Personalförbund).
Domkapitlet i Härnösand anser att eftersom biskopen är självskriven
ordförande i både domkapitel och stiftsstyrelse bör båda dessa organ ingå i
valkorporationen och de ordinarie ledamöterna i både domkapitel och
stiftsstyrelse bör ha rätt att delta i det direkta valet.
2 Rösträtt för präster
2.1 Behörighet för stiftspräst att utöva rösträtt vid biskopsval
Utredningens förslag: En möjlighet bör öppnas för samtliga präster
— även pastorsadjunkter — som har en prästtjänst inrättad i stiftet
och utöva rösträtt vid biskopsval. Samma rätt skall tillkomma den
som uppehåller en obesatt sådan prästtjänst (avsnitt 5.2).
Flertalet remissinstanser är positiva till förslaget.
Domkapitlet i Skara:
”De argument som på sin tid anfördes mot att tillerkänna pastoratsadjunk-
ter rösträtt, bedömer också domkapitlet ha avsevärt försvagats. De yngsta
prästerna, numera övergångsvis pastoratsadjunkter, och pastorsadjunkter
bör med sin knytning till stift och biskop i biskopsvalshänseende bli
157
likaberättigade med övriga prästtjänsteinnehavare. Rösträtten kan nu
också tillkomma några i denna kategori relativt slumpvis beroende på om
de formellt uppehåller vakant annan prästtjänst. Detta i sin tur leder till
besvärande gränsdragningsfrågor.”
Framfor allt väger dock det argumentet tyngst som hänför sig till biskopens
relation till adjunkten, dvs. den särskilda ställning som biskop har gent-
emot präst och som även åberopats under avsnitt 4 för bibehållande av
individuell rösträtt. Det är enligt domkapitlet mycket tillfredsställande,
om frågan får föreslagen lösning, i det hänseendet en återgång till mellan
åren 1916—1942 rådande förhållanden.
Positiva svar med liknande åsikter har kommit in från stiftsstyrelserna i
Skara, Karlstad och Stockholm, domkapitlen i Strängnäs, Karlstad och
Stockholm samt SACO/SR (SKPF). Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund samt Stiftsstyrelsen och Domkapitlet i Växjö instämmer
utan ytterligare kommentarer i förslaget.
Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Lund föreslår en förenkling av proce-
duren genom att rösträtten för vikarier på obesatta tjänster avskaffas.
Ärkebiskopen anser att det behövs ett klargörande av den principiella
grunden för vilka präster som skall ha rösträtt.
Stiftsstyrelsen i Uppsala är negativ till förslaget och framhåller följande:
”Enligt utredarens förordnande skall utredningen ta sikte på en översyn av
biskopsvalslagen från språklig och lagteknisk utgångspunkt och resultera i
en anpassning i detta hänseende till de ändringar som bl.a. stiftsreformen
medfört. När det gäller rösträtten för präster föreslås i utredningen att den
även skall omfatta pastors- och pastoratsadjunkterna. Stiftsstyrelsen kan
dock för sin del inte se att den genomförda omorganisationen på stiftspla-
net i sak förändrar den tidigare synen på rösträtt för dessa präster. Stifts-
styrelsen förordar därför att nuvarande ordning bibehålies. Av samma skäl
bör förslaget om utvidgad rösträtt för präst anställd vid diakonianstalt
utgå. Om och i så fall på vilket sätt kretsen av präster med rösträtt i
biskopsval skall utökas är en principiell fråga som bör bearbetas ytterliga-
re.”
Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Visby anser inte att pastorsadjunkter skall
få delta i valet utan vill begränsa vilka stiftspräster som skall få delta i
biskopsvalet till dem som har inrättade tjänster som stiftsadjunkt eller
kontraktsadjunkt eller vikarierar på sådan tjänst.
Svenska kyrkans centralstyrelse anser att det saknas klara principiella
grunder för vem som skall ha rösträtt vid biskopsval. Vidare anser central-
styrelsen att det är innehavet av prästämbetet som motiverar prästernas
deltagande i biskopsvalen.
”Frågan om den prästerliga rösträtten har tidigare behandlats av biskopsvals-
kommittens betänkande (SOU 1957:19) där det står:
Under åren 1916 — 1942 var rösträtten knuten till innehavet av präs-
tämbetet. Då rösträtten under denna tid sålunda var oberoende av tjäns-
teinnehavet, utövades densamma vid biskopsvalet i det stift, inom vars
territorium prästen var kyrkoskriven. Då rösträtten genom 1942 års lag-
Prop. 1991/92:85
Bilaga 11
158
ändring åter knöts till tjänstinnehavet, synes det icke alltid ha beaktats —
lagändringen erhöll tydligen en mindre lycklig formulering — att det måste
föreligga en ralation mellan tjänsten och biskopens ämbetsförvaltning för
att rösträtt skulle kunna härledas ur tjänsteinnehavet.
Enligt biskopsvalskommitten borde rösträtten anknytas till innehav av
sådan prästtjänst som står under överinseende av biskopen i det stift som
valet avser. Den tjänst, på vilkens innehav rösträtten grundas, skall vara
föremål för biskopens ämbetsförvaltning.
Skulle den prästerliga rösträtten villkorslöst knytas till innehavet av
prästtjänst, som står under biskopens tillsyn, så skulle varje innehavare av
sådan tjänst få rösträtt, oavsett anställningsform. Detta skulle medföra att
präst som fullgör aspiranttjänstgöring eller tjänst av mera tillfällig art också
skulle få rösträtt. Enligt kommittén borde den präst inte ha rösträtt vid
biskopsvalet som inte prövats behörig att inneha en tjänst av fast karaktär
eller som endast tillfälligt fullgör prästtjänst. Därför borde rösträtten
endast vara förenad med ordinarie eller extra ordinarie och vikariatsför-
ordnande på sådan tjänst eller i anställningshänseende motsvarande tjänst.
Kyrkomötet föreslog i KL 1988:4 att alla som har en tjänst som pastors-
adjunkt eller pastoratsadjunkt skall ha rätt att delta i biskopsval.”
2.2 Omfattningen av begreppet prästerliga tjänster
Utredningens bedömning: I den mån man i stiftssamfälligheterna
önskar inrätta tjänster vars innehavare skall utföra prästerliga upp-
gifter, bör tjänsterna inrättas som prästtjänster i prästanställningsla-
gens mening. Innehavarna av sådana tjänster blir då också röstbe-
rättigade vid biskopsval (avsnitt 5.1).
Domkapitlet i Strängnäs anser att frågorna om den prästerliga rösträt-
tens omfattning inte blivit lösta på ett invändningsfritt sätt i förslaget och
vill ha en ytterliggare utredning.
Ärkebiskopen:
”Den principiella grunden för vilka präster som skall ha rösträtt vid biskops-
val behöver klargöras. Det är inte självklart att endast de präster som har
statligt reglerade tjänster skall få rösta. Starka skäl talar for att de präster
som innehar kyrkliga tjänster i stiftet skall ges rösträtt. Det kunde också
övervägas om inte alla i stiftet som vigts till prästämbetet oberoende av
tjänsteinnehav skulle ges rösträtt. Främst praktiska skäl talar dock emot en
sådan ordning.”
Vidare skriver ärkebiskopen att det nu finns kyrkokommunalt reglerade
tjänster inrättade i stiften, vars innehavare förutsätts vara präster och att
dessa bör ges möjlighet att rösta i biskopsval, likaså präster vid kyrkliga
institutioner.
Svenska kyrkans centralstyrelse är inne på samma linje men vill ha en
kompletterande utredning. Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Karlstad ger
uttryck för liknande åsikter.
Positiva till förslaget är domkapitlen i Skara och Luleå samt Stiftsstyrel-
sen i Luleå. Övriga har inte kommenterat förslaget.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 11
159
3 Utseende av lekmannaelektorer för stiftet
Utredningens förslag: Val av lekmannaelektorer och suppleanter för
dessa vid biskopsval skall ske dels som nu i pastoraten dels i
stiftsfullmäktige. I stiftsfullmäktige väljs så många lekmannaelekto-
rer som motsvarar antalet prästtjänster inrättade i stiftssamfällighe-
ten (avsnitt 7).
Stiftsstyrelsen i Skara anser det angeläget att återskapa den genom 1963
års lagstiftning åsyftade balansen i antal mellan röstberättigade präster och
lekmannaelektorer och utgår från att de övergångsvis befintliga pastorats-
adjunktstjänsterna inräknas här.
Förslaget tillstyrks i övrigt med liknande motiveringar av domkapitlen i
Växjö, Skara och Stockholm, stiftsstyrelserna i Växjö och Stockholm samt
Svenska kyrkans centralstyrelse. Vidare tillstyrks förslaget utan kommen-
tarer av Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Karlstad och Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund.
Domkapitlet i Strängnäs anser dock att stiftsfullmäktige inte skall vara
elektorsförsamling och anför:
”Elektorerna är representanter för stiftets församlingar och pastorat, och
det är väsentligt att elektorsförsamlingen har just denna karaktär. Stifts-
fullmäktige är ett organ inom en ekonomisk samfällighet (stiftssamfällig-
heten) och det vore olyckligt och ett brott mot vad som hittills varit en
naturlig ansvarsfördelning i kyrkan om ett sådant organ, tillsatt för helt
andra uppgifter, skulle välja elektorer vid biskopsval.”
Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Uppsala föreslår att valet av elektorer bör
göras av stiftsstyrelsen eftersom det är relativt glest mellan stiftsfullmäkti-
gesammanträdena, normalt två gånger per år och av såväl ekonomiska som
tidsmässiga skäl. Domkapitlet i Härnösand anför liknande åsikter.
Ärkebiskopen föreslår också att stiftsstyrelsen skall välja stiftets elekto-
rer. Motiveringen till förslaget är att biskopen ju är självskriven ordförande
i styrelsen.
Stiftsstyrelsen i Härnösand:
”1 § 2 anmärks att domkapitlets ledamöter skall ingå i valkorporationen.
Domkapitlets ledamöter är valda av stiftsfullmäktige och av stiftets präs-
ter. Samtliga dessa ingår även i andra grupper som har att utse elektorer
eller direkt delta i valet av biskop. Skall domkapitlets ledamöter trots detta
ingå i valkorporationen bör även stiftsstyrelsens ledamöter ingå i valkor-
porationen. Ingen bör emellertid tillåtas utöva rösträtt mer än en gång.”
160
4 Röstlängd för präster
Utredningens bedömning: Utredningen avstår från att lägga fram
förslag om röstlängd främst på grund av de svårigheter som uppstår
vid överklagande av röstlängd. 1 stället kan domkapitlet i administ-
rativ ordning ge valförrättaren information om rätt handläggning av
behörighetsfrågor (avsnitt 5.3).
Stiftsstyrelsen i Skara:
”Under avsnitt 5.3 har införande av röstlängd över röstberättigade präster
avvisats av utredaren, främst beroende på svårigheterna som uppstår vid
överklagande av röstlängd. Domkapitlets framförda tanke på fastställd
förteckning i röstlängd, från vilken valförrättaren inte fick avvika, avsåg
inte röstlängd i denna striktaste bemärkelse, dvs. jämförbar med röstlängd
vid allmänna val. Emellertid har utredaren under avsnittet 8.1 såtillvida
tillmötesgått domkapitlets framställning, att det föreslås noggrann regler-
ing i förordning av formerna för fastställande av förteckningen, utformad
så att det endast i undantagsfall blir möjligt för den enskilde valförrättaren
att frångå den i förteckningen upptagna ordningen, och för informationen
om densamma till ordföranden i valförsamlingarna. Stiftsstyrelsen tillstyr-
ker en sådan reglering, eftersom den som utredaren påpekat, också har
funktionen att styra antalet lekmannaledamöter att väljas.”
Liknande ställningstaganden har kommit från domkapitlen i Skara,
Härnösand och Luleå samt stiftsstyrelsen i Luleå.
Domkapitlen och stiftsstyrelserna i Karlstad och Visby liksom SACO/SR
(SKPF) och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund är positiva
till förslaget utan att närmare kommentera det.
Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Stockholm samt Stiftsstyrelsen i Härnö-
sand har motsatt uppfattning. Stiftsstyrelsen i Härnösand anför därvid
följande:
Stiftsstyrelsen i Härnösand delar inte utredarens bedömning om behovet
av röstlängd. En röstlängd bör av stiftsstyrelsen fastställas vid en bestämd
tidpunkt före valet så att full klarhet råder om vilka som är röstberättigade.
Svenska kyrkans centralstyrelse anser att behovet av röstlängd bör övervä-
gas ytterligare.
Stiftsstyrelsen i Göteborg föreslår att när domkapitlet skall föra upp de
tre som fått de högsta röstetalen, vid lika röstetal för olika namn den som
erhållit de flesta rösterna som första namn placeras först. Skälet är att den
röstande oftast prioriterar det första namnet. De två övriga namnen är
oftast reservkandidater.
11 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
161
5 Ärkebiskopsval
Utredningens förslag: Sänkning av röstvärdena för ärkestiftets val-
korporation vid ärkebiskopsval till 4, 2, 1 (avsnitt 7).
Ärkebiskopen:
”Förslaget att rösterna från Uppsala stift skall få mindre betydelse vid val
av ärkebiskop är rimligt, då detta stift numera kan välja biträdande biskop
i samma ordning som gäller för biskopsval i andra stift. I och med
tillkomsten av den nya riksorganisationen har ärkebiskopens ställning som
Svenska kyrkan främste företrädare förstärkts, främst genom uppdraget att
vara självskriven ordförande i Svenska kyrkans centralstyrelse och styrel-
sen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet. Med inrättan-
det av tjänsten som biträdande biskop i Uppsala stift markeras att ärkebis-
kopen främst har rikskyrkliga arbetsuppgifter. Det är då följdriktigt att
reglerna om val av ärkebiskop ändras på det sätt som promemorian
föreslår. Det är utomordentligt positivt att de rikskyrkliga organen får
utvidgad rösträtt vid ärkebiskopsval.”
Domkapitlen i Uppsala, Strängnäs, Växjö, Skara och Luleå, Stiftsstyrel-
serna i Växjö, Uppsala, Skara, Strängnäs och Luleå samt SACO/SR
(SKPF) tillstyrker med liknande motiveringar. Domkapitlen i Karlstad och
Visby, Stiftsstyrelsen i Visby och Svenska kyrkans församlings- och pasto-
ratsförbund tillstyrker utan motivering.
Domkapitlet i Västerås anser att efter tillkomsten av biträdande biskop i
Uppsala stift kommer ärkebiskopen att än tydligare bli Svenska kyrkans
främste representant och i detta läge kan Uppsala stift inte få betyda lika
mycket i sammanräkningen som utredaren föreslår. Domkapitlet föreslår
röstvärdena 2, 1 och 1/2.
6 Bestämmelser om kontroll av valförsändelser
Utredningen förslag: Att valprotokoll upprättas i två originalexem-
plar samt att valtape används i stället för sigillering (avsnitt 8.3).
Domkapitlet i Skara:
”Förslaget om valprotokoll i två originalexemplar och användningen av
valtape i stället för sigillering tillstyrks som en nödvändig anpassning till
andra valtyper på grund av gjorda och av domkapitlets påtalade erfaren-
heter av brister i nuvarande system.”
Förslaget tillstyrks dessutom av Domkapitlet i Visby, stiftsstyrelserna i
Skara och Visby, SACO/SR (SKPF) samt Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund.
162
7 Provval
Utredningen förslag: Att en regel infors om att samtliga väljande
skall ha rätt till ersättning för de kostnader som uppstår i samband
med biskopsvalet (avsnitt 8.2).
Prop. 1991/92:85
Bilaga 11
Domkapitlet i Skara:
”Domkapitlet tillstyrker förslaget om reseersättning för samtliga väljande
som deltar i provval, eftersom domkapitlet i Skara tidigare framhållit att
sådan inte kunde utgå till präst som deltar. Provvalet är ett led i nomine-
ringsförfarandet, som knappast kan avvaras.”
Liknande åsikter förs fram av Stiftsstyrelsen i Skara, SACO/SR (SKPF) och
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.
Stiftsstyrelsen i Strängnäs:
”Av principiella och praktiska skäl avvisar stiftsstyrelsen promemorians
uppfattning att det bör stadgas att röstberättigade skall ha rätt till ersätt-
ning för kostnader i samband med biskopsvalet. Ersättning för resa till
provval kan enligt stiftsstyrelsens mening beslutas lokalt.”
8 Röstberättigade vid biskopsval
Utredningen förslag: Att den prästerliga rösträtten utvidgas till att
omfatta alla präster anställda vid diakonianstalter, i stift där diako-
nianstalter finns (2 § lagförslaget).
Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Karlstad, Stiftelsen Stora Sköndal samt
Bräcke diakonigård tillstyrker förslaget. Så även Värsta diakonigård, som
anför:
”Enligt vår bedömning är det väsentligt att en präst, som tjänstgör vid en
diakoniinstitution, oavsett om han eller hon tillhör stifts- eller församlings-
prästorganisationen ges möjlighet deltaga i biskopsval. I uppgifter tillhö-
rande ämbetet är vederbörande ansvarig inför biskopen, som i denna
situation måste betraktas som pastor pastorum.”
Ersta diakonisällskap:
”Flera av diakoniinstitutionerna har numera diakonissor eller diakoner
som direktorer. Dessa bör med tanke på den ställning institutionerna har i
kyrkolivet ges rösträtt vid biskopsval. Vi föreslår därför att rösträtt vid
biskopsval tillkommer direktorerna samt präster anställda i prästerlig
tjänst vid diakoniinstitutionerna Ersta, Stora Sköndal, Samariterhemmet,
Vårsta och Bräcke.”
163
Diakonistiftelsen Samariterhemmet:
”Genom att präst och diakon enligt den nya kyrkohandboken vigs enligt
samma struktur borde den logiska slutsatsen i fråga om biskopsval vara att
den prästerliga valkorporationen utökas med en valkorporation av inom
stiftet i kyrklig tjänst verksamma vigda diakoner. För att upprätthålla
balansen i förhållande till lekmännen, bör denna korporation utökas med
samma antal elektorer som motsvarar den nya valkorporationen för dia-
koner.”
I det senare instämmer Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Luleå, Värsta
Diakonigård och Ersta Diakonisällskap, dock utan att trycka lika hårt på
det.
Domkapitlet i Strängnäs anser det tveksamt om samtliga präster vid
diakonianstalter skall ges rösträtt vid biskopsval.
Svenska kyrkans centralstyrelse i stort sett positiv till förslaget men vill
ha ytterligare utredning av frågan.
9 Röstberättigade vid ärkebiskopsval
Utredningen förslag: Att präster anställda vid styrelsen för Svenska
kyrkan i utlandet och Svenska kyrkans Stiftelse för rikskyrklig verk-
samhet ingår i Uppsala stifts valkorporation (3 § lagförslaget).
Prop. 1991/92:85
Bilaga 11
SACO/SR (SKPF) tillstyrker förslaget.
Ärkebiskopen:
”Förslaget i promemorian att präster anställda vid Svenska kyrkans stif-
telse för rikskyrklig verksamhet och Svenska kyrkan i utlandet skall få
rösträtt är välmotiverat. Enligt min uppfattning bör präster vid ärkebi-
skopsämbetet och kanslierna för Svenska kyrkans mission och Lutherhjäl-
pen också ges möjlighet att delta i valet. Tjänsten som ärkebiskopens
adjunkt är en prästerlig befattning, om än den inte kan inordnas i de
kategorier som nämns i prästanställningsförordningen. Prästerna vid kans-
lierna för Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen ingår i den rikskyrk-
liga organisationen, som trots att den innehåller olika stiftelser och anställ-
ningsformer dock sammanstrålar i kyrkomöte, ombudsmöte, centralsty-
relse och stiftelsens för rikskyrklig verksamhet styrelse. Med tanke på
ärkebiskopens roll i denna rikskyrkliga organisation är det rimligt att dessa
präster inte särbehandlas i fråga om rösträtten vid biskopsval.”
Svenska kyrkans centralstyrelse instämmer i stort men föreslår en rikskyrk-
lig valkorporation för de rikskyrkligt anställda prästerna och elektorer
valda av kyrkomötet och anser att det behövs kompletterande utredning.
Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Luleå vill också utöka rösträtten till
präster anställda vid Lutherhjälpens och Svenska kyrkans missions kans-
lier.
164
Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet:
”Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet föreslår, att de av nämnda
anställda prästerna, både i utlandet och i hemlandet, bildar en från Upp-
sala stift skild valkorporation och att de ordinarie ledamöterna i nämnden
för SKUT utgör den valkorporation, som väljer motsvarande antal lek-
mannaelektorer. Skulle den korporation, som har att välja lekmannaelek-
torer behöva utökas, föreslås att dessa utses av kyrkomötet.
Genom detta förfaringssätt uppnås en bättre geografisk spridning av
lekmannaelektorerna och att det rikskyrkliga organ, som av kyrkomötet
fått ansvaret att tillsätta prästtjänster inom SKUT också direkt får komma
till tals vid val av lekmannaelektorer.”
Stiftsstyrelsen i Västerås har liknande åsikter, men vill utöka den valkor-
poration som väljer lekmannaelektorerna med de ordinarie ledamöterna i
Nämnden för Svenska kyrkans mission.
Domkapitlet i Strängnäs:
”Vid ärkebiskopsval föreslås rösträtt jämväl för samtliga präster, anställda
hos SFRV och SKUT, däremot inte för dem som är anställda hos exem-
pelvis SKM och Lutherhjälpen. Redan den omständigheten att tjänsterna
hos SFRV och SKUT är civilrättsligt reglerade kan skapa tveksamhet om
det principiellt riktiga i att de tillerkänns rösträtt. Ett ytterligare skäl till
tveksamhet är frågan om dessa präster kan anses ha en sådan anknytning
till ärkebiskopen att denna motiverar rösträtt, en rösträtt som inte tillkom-
mer präster inom snarlika verksamheter och med liknande anställningsfor-
mer.”
Stiftsstyrelsen i Strängnäs:
”Sammantaget synes promemorian emellertid inte helt konsekvent ha
behandlat frågan om prästers rösträtt. Promemorian vill ge rösträtt vid
ärkebiskopsval åt samtliga präster anställda hos SFRV och SKUT — i strid
mot föredragande statsrådets uttalande inför 1987 års ändring av biskops-
valslagen — men avvisar tanken att samtliga präster anställda hos stifts-
samfälligheten ges rösträtt. Promemorian nämner i sammanhanget inte
heller präster anställda hos SKM och Lutherhjälpen. Dessutom skulle
stiftsstyrelsen önskat att problemet med rösträtt vid långtidsvikariat åt-
minstone övervägts.”
Prop. 1991/92:85
Bilaga 11
165
Härigenom föreskrivs följande
Inledande bestämmelse
1 § När en tjänst som ärkebiskop, biskop eller biträdande biskop blir
ledig skall val förrättas aför att upprätta förslag till innehavare av tjänsten
(biskopsval).
Regeringen förordnar om biskops- eller ärkebiskopsval.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 12
Röstberättigade vid biskopsval
2 § Biskopsval som inte avser ärkebiskopstjänsten förrättas av en valkor-
poration som består av
1. domkapitlets ledamöter,
2. präster som vid tidpunkten för valet innehar i stiftet inrättade präst-
tjänster eller enligt förordnande uppehåller obesatta sådana tjänster, samt
3. särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän.
I stift där det finns diakonianstalter ingår i valkorporationen dessutom
de präster som vid tidpunkter för valet är anställda vid sådana anstalter.
Röstberättigade vid ärkebiskopsval
3 § Val av ärkebiskop förrättas dels i Uppsala stift av en valkorporation
som är sammansatt på samma sätt som föreskrivs i 2 §, dels i övriga stift av
domkapitlen, vart och ett såsom en valkorporation.
I Uppsala stift ingår i valkorporationen även de präster som vid tidpunk-
ten för valet är anställda hos Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig
verksamhet eller hos styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet. Vidare ingår
de valda ordinarie ledamöterna av svenska kyrkans centralstyrelse som
inte ingår i någon annan valkorporation.
Val av elektorer för stiftets lekmän
Valkretsar
4 § Vid val av elektorer bildar varje pastorat i stiftet en valkrets. Därut-
över bildar stiftet en valkrets.
Antal elektorer i varje pastorat
5 § I varje pastorat utses elektorer till ett antal som motsvarar antalet i
pastoratet inrättade prästtjänster med undantag av sådana tjänster som är
obesatta och inte uppehålls enligt förordnande.
166
Antal elektorer i varje stift
6 § För stiftet utses elektorer till ett antal som motsvarar antalet i
stiftssamfälligheten inrättade prästtjänster med undantag av sådana tjäns-
ter som är obesatta och inte uppehålls enligt förordnande.
I stift där det finns diakonianstalter utses dessutom så många elektorer
som motsvarar antalet vid anstalten anställda präster.
Vid ärkebiskopsval utses därutöver så många elektorer som motsvarar
antalet präster anställda hos Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verk-
samhet eller hos styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet.
7 § För elektorerna utses lika många ersättare.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 12
Vem som väljer elektorer
8 § Består ett pastorat av en enda församling skall elektorerna och deras
ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäk-
tige inte finns.
9 § Består ett pastorat av två eller flera församlingar skall elektorerna och
deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i
pastoratet.
Om det inte finns kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i pasto-
ratet, skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i
församlingarna i pastoratet. Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet
i den av församlingarna som har det största antalet röstberättigade.
10 § För stiftet skall elektorerna och deras ersättare väljas av stiftsfull-
mäktige.
11 § I valet av elektorer får inte delta präster som har rösträtt vid
biskopsvalet.
Valbarhet
12 § Valbarhet till elektor eller ersättare för elektor är den som är
kyrkobokförd inom valkretsen, är medlem av svenska kyrkan och som är
myndig på valdagen.
13 § Den som blir vald till elektor för mer än en valkrets skall bestämma
för vilken valkrets hon eller han vill anses vald och skyndsamt avsäga sig
uppdraget som ledamot för den andra valkretsen.
Proportionellt val
14 § Skall två eller flera elektorer eller ersättare utses, skall valet vara
proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar
det tal vilket erhålls om samtliga väljandes antal delas med det antal
personer valet avser, ökat med 1. Bestämmelser om förfarandet vid sådant
val finns i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom lands-
ting, kommunfullmäktige m.m.
Om valet av ersättare inte sker proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning ersättarna skall kallas till biskopsval.
167
Tidpunkt för elektorsvalet
15 § Valet av elektorer och deras ersättare skall ske senast den dag som
domkapitlet bestämmer.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 12
Protokoll över elektorsvalet m. m.
16 § Protokoll över elektorsvalet skall skyndsamt sändas till domkapitlet
och till den kontraktsprost inför vilken biskopsvalet skall ske.
17 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande
sätt till dess att biskopsvalet har vunnit laga kraft.
Biskopsvalets förrättande
Tidpunkt för valet
18 § Biskopsvalet hålls på den dag som domkapitlet bestämmer. Rege-
ringen bestämmer dock dagen för valet av ärkebiskop.
Plats för valet
19 § Valet förrättas
— i domkapitlet av domkapitlets ledamöter,
— inför kontraktsprosten av övriga röstberättigade inom varje kontrakt.
20 § I valet inom varje kontrakt deltar de röstberättigade präster som
tjänstgör inom kontraktet och elektorer för stiftets lekmän som är kyrko-
bokförda i församling inom kontraktet.
Stiftsadjunkter samt präster och lekmän som avses i 2 § andra stycket
och 3 § andra stycket deltar i valet i det kontrakt där stiftets domkyrka är
belägen.
21 § Följande präster får före valet sända in valsedel till kontraktspros-
ten i det kontrakt där de får utöva sin rösträtt.
1. präster som på grund av laga förfall är hindrade att infinna sig vid
valet,
2. präster som inte utan avsevärda kostnader kan infinna sig vid valet.
En ledamot av domkapitlet får inte delta i valet på annat sätt än i
domkapitlet.
Hur biskopsvalet förrättas
22 § Vid biskopsvalet har varje röstberättigad en röst.
Vid valet skall användas valsedlar av vitt papper utan kännetecken samt
särskilda valkuvert.
Varje röstberättigad skall på sin valsedel ange de tre till biskopstjänsten
behöriga personer som den väljande anser vara lämpligast för tjänsten.
Namnen skall tas upp i en följd under varandra.
168
Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid annat biskopsval än
ärkebiskopsval
23 § Domkapitlet räknar samman rösterna vid annat biskopsval än
ärkebiskopsval. Varje godkänd valsedel räknas som en hel röst för det
första namnet, som en halv röst för det andra namnet och som en tredjedels
röst för det tredje namnet som har tagits upp på valsedeln.
24 § Sedan rösterna har räknats samman enligt 23 § skall domkapitlet
föra upp på förslag till innehavare av tjänsten de tre som fått de högsta
röstetalen vid valet. Vid olika röstetal för olika namn sker avgörandet
genom lottning, om detta behövs för att bestämma vilka som skall föras
upp på förslaget.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 12
Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid ärkebiskopsval
25 § Vid val av ärkebiskop räknar domkapitlet i Uppsala samman samt-
liga röster, varvid rösterna räknas särskilt för varje valkorporation. Varje
godkänd valsedel räknas på det sätt som anges i 23 §.
26 § Domkapitlet upprättar för varje valkorporation en förteckning i
ordningsföljd efter röstetalen på de tre som vid valet har fått de högsta
röstetalen. Vid lika röstetal för olika namn sker avgörandet genom lott-
ning.
De som har förts upp på förteckningen för valkorporationen i Uppsala
stift skall ha röstvärdena fyra för första namnet, två för det andra namnet
och ett för det tredje namnet. De som har förts upp på förteckningarna för
övriga valkorporationer skall på samma sätt ha röstvärdena ett, en halv och
en tredjedel.
27 § Domkapitlet i Uppsala för därefter upp på förslag till ärkebiskop de
tre som har fått de högsta röstvärdet. Vid olika röstvärde sker avgörandet
genom lottning.
Kungörelse av förslaget
28 § Ett upprättat förslag till innehavare av tjänst som ärkebiskop,
biskop eller biträdande biskop skall genast kungöras genom anslag.
Nytt biskopsval
29 § Om någon av dem som förts upp på förslaget har avlidit, blivit
obehörig eller anmält att han inte vill bli utnämnd till ärkebiskop, biskop
eller biträdande biskop, får regeringen besluta att nytt biskopsval skall
förrättas.
Hur man överklagar elektors- och biskopsvalen
30 § Biskopsval får överklagas hos kammarrätten. Skrivelsen med över-
klagandet skall ha kommit in inom tre veckor från den dag förslaget blivit
kungjort genom anslag.
169
31 § Elektorsvalet får överklagas endast i samband med överklagande av
biskopsvalet.
32 § Biskopsvalet får överklagas av den som har varit röstberättigad vid
valet. Rätt att överklaga har också den som har varit röstberättigad vid
elektorsvalet och som menar att fel har förekommit vid det valet.
Utnämningen till tjänsten
33 § Enligt lagen (1982:942) om svenska kyrkan skall regeringen till
ärkebiskop eller biskop utnämna en av de tre som har föreslagits vid valet.
Detsamma skall gälla om utnämningen av en biträdande biskop.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 12
1. Denna lag träder i kraft den då lagen (1963:633) om biskopsval skall
upphöra att gälla.
2. I Uppsala stift ingår i valkorporationen också präster som med
fullmakt innehar en statlig tjänst som kyrkoherde i svenska församling i
utlandet eller som kyrkoherde för döva. För sådana röstberättigade präster
tillämpas 20 § andra stycket i fråga om platsen för valet och 21 § första
stycket i fråga om rätten att sända in valsedel.
170
Av remissyttranden över Sten G. Olssons förslag till ändringar i biskops-
valslagen framgår att det råder mycket delade meningar beträffande sam-
mansättningen av valkorporationen vid biskopsval. Det kan därför vara på
sin plats med förnyade överväganden i denna del. Därvid bör följande
vägas in:
1) Nuvarande princip att ett lika antal präster och lekmannaelektorer om
möjligt bör delta i valet är svår att tillämpa 100-procentigt och skapar en
del praktiska problem för domkapitlen när det gäller både att slutligt
beräkna antalet lekmannaelektorer och att just vid tiden för biskopsvalet
vara återhållsamma med vikariatsförordnanden på prästtjänsterna.
2) a) Pastorsadjunkterna bör enligt allmän uppfattning nu få rösträtt.
b) Beträffande vikarier råder däremot mer delade meningar.
c) Vidare är det på många håll önskemål om att präster som har
”icke-prästerliga” tjänster t.ex. hos stiftssamfälligheten men också präster
anställda hos andra organ inom rikskyrkan skall få rösta.
3) Diakoner och diakonissor hänförs ju nu till ”det kyrkliga ämbetet”.
Det kan därför vara motiverat att de också får rösträtt vid biskopsvalen.
Med nuvarande princip för beräknande av antalet lekmannaelektorer
skulle detta dock skapa ytterligare problem. Domkapitlen överblickar
knappast förekomsten av diakoner och diakonissor i stiftet, särskilt som en
del av dem kan vara anställda hos någon annan arbetsgivare än en kyrklig
kommun, t.ex. inom socialvården.
4) Präster vid diakonianstalterna föreslås få rösträtt, men det anses
rimligt att också en diakon eller diakonissa som är direktor vid en diako-
nianstalt har samma rätt.
5) Emeritipräster som bor inom ett stift är i fråga om sitt ämbetsinnehav
och utövande av ämbetet underställda stiftets biskop och domkapitel.
Detta kan möjligen motivera att de — även om de inte utövar någon tjänst
i stiftet — får utöva rösträtt som präster vid biskopsvalet.
En möjlighet att tillgodose önskemål av ovan angivna slag, som kommit
till uttryck i remissyttrandena, skulle kunna vara att prästerna (ev. jämte
andra innehavare av det kyrkliga ämbetet) och lekmannarepresentanterna
vid valet fick utgöra två skilda valkorporationer. Det saknar då betydelse
om antalet röstande inom vardera valkorporationen blir olika. Den ”präs-
terliga” valkorporationen kan då göras precis så omfattande som man
finner lämpligt, och för att utse lekmannaelektorer kan man förslagsvis
anknyta till de regler som redan finns för val av elektorer till stiftsfullmäk-
tige med där angivna antal elektorer för församlingar av olika storlek,
oberoende av antalet präster i tjänst inom respektive församling.
Eftersom det här rör sig om ett helt nytt förslag i fråga om valkorpora-
tionen vid biskopsvalen bör det sändas ut på remiss till dem som tidigare
har fått yttra sig över Sten G. Olssons promemoria.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 13
171
I. Valav stiftsbiskop
Vid val av biskop i ett stift, resp, biträdande biskop i Uppsala stift förrättas
valet av två skilda valkorporationer:
1) Samtliga inom stiftet kyrkobokforda präster samt till det kyrkliga
ämbetet vigda diakoner och diakonissor, som har rätt att utöva ämbetet —
både de i aktiv tjänst och pensionärerna, alltså alla inom stiftet som
innehar det kyrkliga ämbetet. Det finns en del personer med diakonutbild-
ning som inte har vigts. Anledning saknas att de skall utöva rösträtt i denna
grupp. De som är röstberättigade föreslås rösta var och en inom sitt
kontrakt med kontraktsprosten eller en av domkapitlet utsedd ersättare
som valforrättare.
2) Lekmannaelektorer, som utses på det sätt och till det antal som är
föreskrivet beträffande elektorerna vid val till stiftsfullmäktige enligt 6
kap. 6 — 8 §§ forsamlingslagen. Även 9 —10 §§ samt 11 § första satsen bör
tillämpas vid valet av elektorer. Elektorerna röstar i valkretsen/kontraktet
inför den utsedde valförrättaren vid samma tidpunkt som den andra
valkorporationen röstar.
Dagen för valet bestäms av domkapitlet. Nuvarande 11 § lagen
(1963:633) om biskopsval bör gälla för valförfarandet. Vardera valkorpo-
rationens röster sammanräknas sedan var för sig inför domkapitlet med
tillämpning av den regel som nu gäller enligt 12 § andra stycket biskopsvals-
lagen. Därmed uppnår man den vinsten att antalet valdeltagare inom
vardera korporationen kan variera, utan att detta påverkar jämvikten mel-
lan ämbetsinnehavarnas och lekmännens röster!
När det sedan gäller sättet att sammanräkna röstetalen från de båda
valkorporationerna kan olika beräkningsmetoder tänkas. Sammanräk-
ningen förutsätts ske inför domkapitlet såsom hittills.
Eftersom det kan tänkas att de båda valkorporationerna för fram olika
kandidater eller i varje fall kan tänkas ge dem en inbördes olika placering
på valsedlarna, får övervägas hur rättvisa skall kunna ges åt bådas menings-
yttringar.
En modell skulle kunna vara att, inom vardera korporationen, de fem
som erhållit de högsta röstetalen tilldelades i fallande ordning 10 respek-
tive 5, 4, 2 och 1 röstpoäng. Därefter sammanräknas de röstpoäng som var
och en av dessa erhållit inom de bägge valkorporationerna och de tre som
därvid uppnår de sammanlagda högst poängen uppförs på förslag till
biskopstjänsten. Med den föreslagna intervallen i sifferserien garanteras
alltid ett förslagsrum för den som erhållit högsta röstetalet inom någon av
valkorporationerna. Vid lika sammanlagt röstpoäng avgör lotten vem som
skall uppföras på förslag eller i vilken ordning två eller tre valda med
samma röstpoäng skall erhålla förslagsrum.
F.n. utgör domkapitlet en egen valkorporation i stiftet. Detta blir med
det föreslagna valsättet inte lika motiverat. De prästerliga ledamöterna av
kapitlet kan rösta i denna sin egenskap inför kontraktsprosten. Lekmännen
i domkapitlet är numera utsedda av stiftsfullmäktige och representerar
församlingarna på ett betydligt mer indirekt sätt än de här föreslagna,
Prop. 1991/92:85
Bilaga 13
172
kontraktsvis utsedda elektorerna. Det finns därfär knappas anledning att
de skulle vara särskilt berättigade att rösta vid biskopsvalet. Mitt forslag är
alltså att domkapitlet inte utgör en särskild valkorporation vid biskopsval
i stiftet. Därmed kommer man också bort från den eljest naturliga frågan
varför inte också stiftsstyrelsen i denna egenskap skulle delta särskilt i
valet!
II. Val av ärkebiskop
Frågan om valkorporationens sammansättning vid ärkebiskopsval bör
övervägas särskilt for sig.
Ärkebiskopen är biskop i Uppsala stift, men har under senare år fått
allt flera maktpåliggande uppgifter på riksplanet i kyrkan. Det finns därför
ännu starkare skäl i dag än tidigare att svenska kyrkan i dess helhet får
tillfälle att påverka valet av ärkebiskop. Sedan numera en tjänst som
biträdande biskop har inrättats i ärkestiftet for att avlasta ärkebiskopen
huvudparten av stiftschefsuppgifterna finns det dessutom anledning att —
såsom också Sten G. Olsson föreslog — något sänka röstvärdena för
Uppsala stift i förhållande till de röstvärden som gäller för övriga valkor-
porationer vid ärkebiskopsvalet.
I valkorporationen för Uppsala stift bör ingå även sådana anställda inom
rikskyrkliga organ eller i en svensk församling i utlandet m.fl., vilka såsom
innehavare av det kyrkliga ämbetet i disciplinärt hänseende är under-
ställda domkapitlet i Uppsala stift. Vilka det rör sig om framgår f.n. av
bestämmelserna i 16 § lagen (1982:942) om svenska kyrkan (ändrad
1988:1429). Dessa bör utöva sin rösträtt i Uppsala kontrakt. Det kan
erinras om att de som inte personligen kan infinna sig vid valet har
möjlighet att sända in sina valsedlar till kontraktsprosten före valet.
För att markera rikskyrkans intresse av ärkebiskopsvalet bör vidare
övervägas om inte ledamöterna av svenska kyrkans centralstyrelse bör
utgöra en egen valkorporation och inte som nu är fallet ingå i valkorpora-
tionen för Uppsala stift.
Domkapitlen i de tolv andra stiften utgör i dag valkorporationer vid
valet av ärkebiskop. Med den sammansättning de nu har kan de anses väl
ägande att företräda såväl den prästerliga som lekmannaopinionen inom
olika delar av svenska kyrkan. De bör alltså alltjämt utgöra egna valkorpo-
rationer vid ärkebiskopsval.
Vid sammanvägningen av röstetalen för de tre som inom varje valkor-
poration fått de högsta röstetalen föreslås nu att de på Uppsala stifts förslag
uppförda åsätts röstvärdena 4, 2 och 1, medan de på centralstyrelsens och
de tolv domkapitlens förslag uppförda bör erhålla röstvärden 1, 1/2 och 1/3
efter den ordningsföljd i vilken de uppförts på förslagen.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 13
173
Sammanställning av förslagen i och
remissyttranden över departementspromemorian
den 27 juni 1990 angående valkorporationer vid
biskopsval
Efter remiss har yttranden över promemorian kommit in från:
Kammarrätten i Göteborg,
Ärkebiskopen,
Svenska kyrkans centralstyrelse,
Domkapitlet i Uppsala,
Domkapitlet i Linköping,
Domkapitlet i Skara,
Domkapitlet i Strängnäs,
Domkapitlet i Västerås,
Domkapitlet i Växjö,
Domkapitlet i Göteborg,
Domkapitlet i Karlstad,
Domkapitlet i Härnösand,
Domkapitlet i Luleå,
Domkapitlet i Visby,
Domkapitlet i Stockholm,
Stiftsstyrelsen i Linköping,
Stiftsstyrelsen i Strängnäs,
Stiftsstyrelsen i Växjö,
Stiftsstyrelsen i Lund,
Stiftsstyrelsen i Göteborg,
Stiftsstyrelsen i Karlstad,
Stiftsstyrelsen i Härnösand,
Stiftsstyrelsen i Luleå,
Stiftsstyrelsen i Visby,
Stiftsstyrelsen i Stockholm,
Ersta diakonisällskap,
Diakonistiftelsen Samariterhemmet,
Stiftelsen Vårsta diakonigård.
Stiftelsen Bräcke diakonigård,
SACO/SR,
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.
TCO har avstått från att yttra sig över promemorian.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 14
174
Vid val av stiftsbiskop skall det finnas två valkorporationer i stiftet. Den
ena skall omfatta samtliga inom stiftet kyrkobokforda präster samt till det
kyrkliga ämbetet vigda diakoner och diakonissor, som har rätt att utöva
ämbetet — både de i aktiv tjänst och pensionärerna.
Den andra valkorporationen utgörs av lekmän som utses på samma sätt
som elektorerna vid val till stiftsfullmäktige. Valkorporationernas röster
sammanräknas var för sig och sammanvägs därefter till ett förslag om tre.
Domkapitlet, som nu utgör en egen valkorporation i stiftet skall inte
längre delta i valet.
Vid ärkebiskopsval sker valet i Uppsala stift såsom vid vanligt biskops-
val. I stiftets valkorporation skall också ingå sådana anställda inom riks-
kyrkliga organ och i svenska utlandsförsamlingar som innehar det kyrkliga
ämbetet. Svenska kyrkans centralstyrelse skall utgöra en egen valkorpora-
tion jämte domkapitlen i övriga tolv stift. Vid sammanvägningen med
rösterna från dessa valkorporationer skall röstvärdena från Uppsala stift
sänkas i förhållande till vad som nu gäller.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 14
Positiva till förslaget i stort är endast domkapitlen och stiftsstyrelserna i
Härnösand och Stockholm samt Ersta diakonisällskap och Diakonistiftel-
sen Samariterhemmet. Kammarrätten i Göteborg har ingen erinran mot
huvuddragen i promemorian. Inte heller Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i
Linköping samt Bräcke diakonigård har något att erinra mot förslagen.
Flertalet remissinstanser är däremot starkt kritiska till förslagen och
avstyrker dem i huvudsak. Sålunda avstyrker Domkapitlet och Stiftsstyrel-
sen i Visby i ett gemensamt yttrande att promemorian läggs till grund för
lagstiftning. Domkapitlet i Strängnäs anser att den utredning som nu
presenterats inte anvisar en väg till lösning. Innan genomgripande föränd-
ringar sker behöver ingående principiella övervägande ske. Stiftsstyrelsen i
Lund ser i och för sig med tillfredsställelse att regeringen nu överväger ett
helt nytt och förenklat förfarande vid biskopsval men avstyrker bestämt
det föreliggande förslaget och föreslår att utredningen om ett förenklat
förfarande fortsätter.
Domkapitlet i Uppsala:
”Även om domkapitlet inte finner den rådande ordningen tillfredsstäl-
lande, anser domkapitlet att det föreliggande förslaget medför nackdelar
som inte kan accepteras. Domkapitlet avstyrker därför förslaget och föror-
dar att andra lösningar undersöks.”
175
1) Val av stiftsbiskop
Det övervägande antalet invändningar mot förslagen i promemorian riktar
sig mot tanken på att ha två skilda valkorporationer vid biskopsval i stiften.
Mot förslaget i denna del vänder sig Ärkebiskopen, Svenska kyrkans
centralstyrelse, domkapitlen i Uppsala, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö,
Karlstad, Luleå och Visby liksom stiftsstyrelserna i Strängnäs, Växjö,
Lund, Göteborg, Karlstad och Luleå samt Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund.
Svenska kyrkans centralstyrelse anför sålunda att uppdelningen av del-
tagarna i valet i två valkorporationer är olycklig.
”Det finns uppenbara risker att en sådan ordning kan leda till en besvär-
ande polarisering mellan lekmän och ämbetsbärare. I promemorian pekas
på att det kan uppstå ett läge där den som fått flest röster i ena valkorpo-
rationen endast finns på förslag från denna. Utnämningen kan då komma
att innebära ett ställningstagande för eller emot lekmännens eller präster-
nas kandidat. En sådan polarisering måste undvikas då den direkt strider
mot biskopens uppgift och ställning.”
Domkapitlet i Strängnäs:
”Förslaget strider mot tanken bakom 1963 års biskopsvalslag, att biskop-
sval är en gemensam angelägenhet för stiftet, där uppgiften är att utse den
eller de personer som kan anses bäst lämpade att vara biskop för hela
stiftet. Det vore ytterst olyckligt om man efter utnämningen kunde säga
”det blev prästernas biskop” eller ”det blev lekmännens biskop”.”
Domkapitlet i Växjö finner att förslaget om två skilda valkorporationer inte
under några omständigheter kan biträdas. Det är viktigt att biskopen
framstår som hela stiftets biskop.
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund är av samma uppfatt-
ning, men framhåller också att en viktig princip som icke heller bör frångås
är att varje röst faktiskt skall ha samma värde vid genomförandet av valet.
Domkapitlet i Härnösand stöder däremot i huvudsak förslagen angående
valkorporationer vid biskopsval.
”En viktig poäng med det nya förslaget är att ändringar beträffande antal
röstande i den prästerliga valkorporationen inte behöver få konsekvenser
för antalet röstande lekmän. Jämvikt upprätthålles genom att valresultatet
göres likvärdigt från de båda valkorporationerna.”
Domkapitlet i Göteborg, som motsätter sig förslaget, uttalar dock att om de
röstberättigades krets skulle vidgas och bli mindre överblickbar, synes —
som i promemorian föreslagits - för den bevarade jämvikten präster-
lekmän röstsammanräkning inom vardera korporationen vara den enda
framkomliga vägen.
I fråga om valkorporationernas sammansättning har flertalet remissin-
stanser uttalat sig mot att den prästerliga valkorporationen nu skulle
utökas med diakoner och diakonissor. Huvudinvändningen mot förslaget i
Prop. 1991/92:85
Bilaga 14
176
den delen är att kyrkomötet ännu inte har tagit ställning till frågan om
diakonatets ställning i kyrkan. Även i remissyttranden som är positiva till
en utvidgning av kretsen av röstberättigade ämbetsbärare vill man avvakta
kommande ställningstagande i frågan. En sådan ståndpunkt intar Ärkebis-
kopen, Svenska kyrkans centralstyrelse, domkapitlen i Växjö, Härnösand,
Visby och Stockholm. Även Stiftsstyrelsen i Lund menar att denna fråga är
för tidigt väckt.
Ärkebiskopen:
”Ur teologisk principiell synpunkt bör diakoner och diakonissor, eftersom
de tillhör det kyrkliga ämbetet, få delta i biskopsval. En inomkyrklig
reglering av diakonatet inom det kyrkliga ämbetet är dock en förutsättning
för att ett förslag om diakoners och diakonissors rösträtt skall kunna
framläggas.”
Svenska kyrkans centralstyrelse:
”Frågan om diakonatets ställning har behandlats av den av centralstyrelsen
tillsatta kyrkoordningskommittén i dess betänkande Det kyrkliga ämbetet.
Betänkandet remissbehandlas under hösten 1990 och det är centralstyrel-
sens avsikt att i en skrivelse till kyrkomötet 1991 lägga fram förslag på
grundval av betänkandet och inkomna remissvar. Det i promemorian
framförda förslaget om rösträttens utvidgning bör ej avgöras innan kyrko-
mötet 1991 beslutat om den kyrkorättsliga regleringen av det kyrkliga
ämbetet.”
För en rösträtt för diakoner och diakonissor uttalar sig Domkapitlet och
Stiftsstyrelsen i Luleå samt Ersta diakonisällskap och Diakonistiftelsen
Samariterhemmet.
SACO/SR och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund är helt
avvisande till förslaget i denna del. Det senare anför:
”Svenska kyrkan är en episkopal kyrka i vilken biskoparna har ett läroan-
svar för stiftets präster. Enligt prästanställningslagen står de prästerliga
befattningarna även i ett speciellt disciplinärt förhållande till domkapitel
och till biskop. Samma förhållande föreligger inte i domkapitlets och
biskopens relation till diakoner och diakonissor. Biskopen saknar i disci-
plinärt och i många andra avseenden reella arbetsgivarfunktioner till de
allra flesta av dessa befattningshavare.”
Förslaget att utvidga rösträtten till att omfatta alla präster i stiftet har mött
invändningar endast på ett par punkter. Ärkebiskopen, Domkapitlet och
Stiftsstyrelsen i Växjö, Domkapitlet i Västerås, domkapitlen och stiftsstyrel-
serna i Göteborg och Luleå samt Stiftsstyrelsen i Lund vill begränsa röst-
rätten till ämbetsinnehavare i aktiv tjänst. Domkapitlet i Härnösand menar
också att endast pensionärer i tjänst bör få rösta.
Stiftsstyrelsen i Härnösand vill att rösträtten för innehavarna av det
kyrkliga ämbetet förbehålls dem som vid valtillfället står i en arbetstagar-
relation till biskopen.
Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Visby anser att tjänsteinnehav hos
pastorat eller stiftssamfällighet bör vara grundvalen för rösträtt såväl när
det gäller präster som för diakoner och diakonissor.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 14
177
12 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
Stiftsstyrelsen i Lund erinrar om att inom Lunds stift är antalet pensio-
nerade präster mer än 200 av totalt drygt 650 vilket alltså nästan utgör 1/3
av samtliga präster i stiftet. Det är inte rimligt att ge ett så stort inflytande
i kraft av ämbetsinnehavet åt dem som lämnat den yrkesverksamma
perioden bakom sig.
Det i promemorian föreslagna sättet att utse lekmannaelektorerna till-
styrks bara av Stiftsstyrelsen i Stockholm, medan Ärkebiskopen och Dom-
kapitlet i Västerås anser att de bör utses på samma sätt som hittills varit
fallet.
Förslaget att domkapitlet inte skall utgöra valkorporation vid biskopsval i
stift tillstyrks av domkapitlen i Karlstad och Stockholm. Det avstyrks av
Ärkebiskopen, domkapitlen i Västerås och Göteborg samt Domkapitlet och
Stiftsstyrelsen i Växjö.
Domkapitlet i Västerås anser att förslaget att ta bort domkapitlets
rösträtt vid val av egen biskop förefaller märkligt när samtidigt valkorpo-
rationerna föreslås utvidgade och domkapitlet är betrott att rösta på
ärkebiskop.
Även domkapitlen i Skara och Strängnäs samt domkapitlen och stiftssty-
relserna i Visby och Luleå avstyrker förslaget i denna del men föreslår i
stället att även stiftsstyrelsen skall få delta i biskopsvalet.
Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Visby framhåller att med denna lösning
erhålles en viss balans gentemot de präster inom stiftskansliet som har
rösträtt utan att på något sätt motsvaras av lekmannaelektorer.
Domkapitlet i Skara föreslår att domkapitlet och stiftsstyrelsen tillsam-
mans får utgöra en valkorporation.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 14
2) Val av ärkebiskop
Förslagen i denna del tillstyrks eller lämnas utan erinringar av flertalet
remissinstanser. Domkapitlet i Skara, Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i
Luleå samt Stiftsstyrelsen i Stockholm tillstyrker dem i alla delar.
Förslaget om sänkta röstvärden för Uppsala stift vid ärkebiskopsvalet
med anledning av att stiftet nu fått en biträdande biskop, som väljs i
samma ordning som biskoparna i övriga stift, tillstyrks vidare av Ärkebis-
kopen, Domkapitlet i Skara, som ifrågasätter om inte röstvärdet på Upp-
sala stifts förslag ytterligare något kunde sänkas, Domkapitlet i Strängnäs
samt Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Växjö.
Att ämbetsinnehavare i rikskyrkliga organ eller i svenska utlandsförsam-
lingar skall ha rösträtt i Uppsala stift
tillstyrks av Ärkebiskopen samt Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Växjö.
Domkapitlet i Strängnäs avvisar däremot förslaget i denna del såsom inte
tillräckligt genomtänkt och motiverat.
Förslaget att ledamöterna i Svenska kyrkans centralstyrelse skall utgöra
en egen valkorporation vid ärkebiskopsval kommenteras endast av Dom-
kapitlet i Strängnäs, som inte har något att invända mot förslaget, samt
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, som anför:
178
Förbundsstyrelsen avvisar bestämt tanken på att ledamöterna i Svenska
kyrkans centralstyrelse skulle utgöra en egen valkorporation vid ärkebis-
kopsval. En sådan ordning skulle bryta mot svenska kyrkans traditionella
uppbyggnad som stiftskyrka.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 14
179
Sammanställning av övervägandena i och
remissyttrandena över promemorian angående
översyn av frågan om församlings rätt att disponera
enskilda medel m.m.
Efter remiss har yttranden över promemorian kommit in från följande:
Kammarkollegiet,
Svenska kyrkans centralstyrelse,
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.
Samtliga remissinstanser instämmer i promemorians bedömning av för-
samlingars rätt att ta emot och förvalta enskilda medel.
Kammarkollegiet motsätter sig att kyrkliga indelningslagens bestämmel-
ser ändras så, att beslut om bildande av totala pastoratssamfälligheter
skulle ankomma på Kammarkollegiet.
Svenska kyrkans centralstyrelse framhåller att donationsförvaltningen är
en ekonomisk angelägenhet som det bör ankomma på samfälligheten att
ansvara för.
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser inte att prome-
morian klarlägger den frågeställning om totala ekonomiska samfälligheter
som ingår i utredningsuppdraget.
1 Församlingars rätt att ta emot och förvalta enskilda medel
Promemorians bedömning: Församlingslagens kompetensregler
hindrar i princip inte en församling att ta emot och förvalta en
stiftelse, vars ändamål enligt församlingslagens kompetensbestäm-
melser skall tillgodoses av pastoratssamfälligheten.
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund:
”Utredningsmannens slutsatser i denna del innebär att församling i partiell
samfällighet kan komma att förvalta stiftelse som skall tillgodose ändamål
som församlingen eljest inte har att svara för. Eftersom en sådan försam-
ling har kvar sina ekonomiska förvaltningsorgan, liksom revision o. dyl.,
föreligger inga praktiska hinder härför.
En församling i partiell samfällighet - i motsats till en församling i en
total samfällighet — har också kvar beskattningsrätten som en garanti för
en stiftelses fortbestånd i de fall t.ex. tillfälliga likviditetsunderskott skulle
Prop. 1991/92:85
Bilaga 15
180
uppkomma. Detta kan vara betydelsefullt särskilt om stiftelsen består av Prop. 1991/92: 85
t.ex. en fastighet.” Bilaga 15
2 Förvaltningen av donationer inom totala ekonomiska samfälligheter
Promemorians bedömning: Aven om synpunkterna i motion
1987/88:K 621 stämmer överens med vad som faktiskt tillämpas och
med vad som får anses lämpligast från administrativa och ekono-
miska synpunkter kan de dock inte anses vara i linje med en strikt
juridisk tolkning. — Det saknas alltså rättsligt stöd för riksdagen att
i enlighet med motioner uttala att kompetensen för en samfällighet
för alla ekonomiska angelägenheter skall omfatta alla ekonomiska
angelägenheter utan någon annan begränsning än vad som kan vara
särskilt föreskrivet.
Kammarkollegiet:
”Att i samband med en samfällighetsbildning föra över förvaltningen av
fondmedel från en församling till den särskild bildade samfälligheten har, i
enlighet med promemorian, i princip fordrat ett permutationsbeslut. Ett
sådant beslut har också utan vidare kunnat inbegripas i eller underförstås i
de beslut om samfällighetsbildningar som regeringen har fattat före ikraft-
trädandet av permutationslagen (1972:205). För tiden därefter har situa-
tionen varit en annan. Vad som särskilt bör påpekas är att domkapitlen,
som har haft att fatta samfällighetsbildningsbeslut enligt förordningen
(1984:979) med bemyndigande för domkapitlen och kammarkollegiet att
besluta i ärenden om samfällighetsbildning, har saknat behörighet att
meddela beslut enligt permutationslagen. Det förhåller sig säkert ändå på
det sättet att praxis vid samfällighetsbildning har följts och förvaltningen
av donationsfonder överförts från en församling till en nybildad samfällig-
het även när något domkapitel har fattat beslutet. Situationen är sådan att
framtida tvister i fråga om vem som bär det egentliga förvaltaransvaret kan
uppstå.
I promemorian behandlas också konsekvenserna av att söka lösa pro-
blem så som de har uppfattats i motion 1987/88:K 621, vars utgångspunk-
ter ju snarast är diametralt motsatta dem som intagits i den tidigare
nämnda motionen. Såvitt kammarkollegiet kan finna, har utredningsman-
nens uppdrag omfattat även uppgiften att föreslå någon lösning som
tillgodoser den Josefsonska motionens intentioner. Kammarkollegiet av-
styrker emellertid förslaget att ändra indelningslagens bestämmelser så att
beslut om bildandet av totala pastoratssamfälligheter skulle ankomma på
kammarkollegiet. Detta vore ett steg tillbaka efter den långtgående decent-
raliseringen i den senaste reformen. Dessutom skulle det inte utgöra någon
heltäckande lösning, eftersom varje ny donation till församlingen efter
samfällighetsbildningen likväl skulle komma att förvaltas av församlingen
och inte av samfälligheten.
En tänkbar möjlighet att tillgodose önskemålen i den Josefsonska mo-
tionen är i stället att ändra församlingslagens kompetensregler så att en
församling, efter bildandet av en total pastoratssamfällighet eller en total
flerpastoratssamfällighet, inte längre tillåts att förvalta enskilda donations-
181
medel. Det måste emellertid konstateras att en sådan lösning kommer att
stå i motsats till konstitutionsutskottets inledningsvis omnämnda utta-
lande.”
Svenska kyrkans centralstyrelse:
”Svenska kyrkans centralstyrelse har ingen erinran mot innehållet i prome-
morian. Centralstyrelsen vill dock rikta uppmärksamhet på att det i bifo-
gade tjänstemannayttrande från avdelningen för församlings- och pasto-
ratsförvaltning inom det rikskyrkliga kansliet, framhålls att donationsme-
delsförvaltningen är en ekonomisk församlingsangelägenhet som det bör
ankomma på samfälligheten att ansvara för. Centralstyrelsen delar också
denna uppfattning. Till samfällighetens uppgifter hör att betjäna försam-
lingarna i detta och andra besläktade avseenden. Detta hindrar inte att
dispositionen av medlen när så är föreskrivet faller på församlingen.”
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund:
”1 promemorian ges en värdefull belysning av främst rättsläget beträffande
bl .a. stiftelsers tillkomst och förvaltning i allmänhet ävensom permutations-
institutet och därmed sammanhängande frågeställningar. — Vad gäller de
aspekter av kommunalrättslig och kommunalekonomisk natur som
sammanhänger med ämnet, är utredningen inte lika uttömmande.
I motion 1987/88:K 621 av Stig Josefson (c) har begärts ett klarläggande
av att kompetensen för de samfälligheter som omfattar alla ekonomiska
angelägenheter verkligen omfattar just alla ekonomiska angelägenheter. —
Med ekonomisk verksamhet avser motionären då uppenbarligen inte en-
bart förvaltning av donationsfonder, donationsmedel och liknande utan
även verksamheter inom en församling vilka skulle kunna bedrivas med
t.ex. avgiftsmedel.
Förbundsstyrelsen kan emellertid inte finna att den nu föreliggande
promemorian klarlägger vad som efterlysts i motion 1987/88:K 621. Ut-
redningsuppdraget bör därför fullföljas i denna del. Det torde därvid vara
lämpligt att kommunalekonomisk sakkunskap, gärna från det praktiska
verksamhetsfältet, knyts till utredningen.
I promemorian sid. 35 anför utredningsmannen bl.a. följande.
Som tidigare sagts tillämpas det förfarandet i samfälligheter för alla
ekonomiska angelägenheter, att samfälligheten förvaltar donationsmedel
och församlingarna erhåller dispositionsrätten till avkastningen. Det torde
råda en allmän övertygelse om att en sådan ordning från administrativa
och ekonomiska synpunkter är att föredra framför att varje församling
själv svarar för förvaltningen.
Förbundsstyrelsen vill bekräfta och understryka vad utredningsmannen i
denna del anfört. Den sålunda allmänt tillämpade ordningen för dona-
tionsmedelsförvaltning i samfälligheter synes ha en bestämd bakgrund.
Förbundsstyrelsen finner det vara angeläget att, såsom tidigare berörts,
lagstiftningsåtgärder vidtages, så att det blir helt klarlagt att förvaltning av
donationsfonder inom totala ekonomiska samfälligheter även för framti-
den skall ske på samma sätt som i praktiken sker i dag.
Att såsom utredningsmannen antyder (sid. 36) olika regler skulla
komma att gälla för donationsfonder/stiftelser som finns vid tidpunkten
för samfällighetsbildningen resp, tillkommer senare, våre synnerligen
olämpligt och strider mot kommunalrättsliga grunder.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 15
182
I detta sammanhang bör påpekas följande. Självständig ekonomisk
förvaltning förutsätter bokföring, bokslut, revision och beviljande av
ansvarsfrihet. Församlingar i totala ekonomiska samfälligheter saknar i
dag, med något enstaka undantag, reviderande funktioner. Församlingsla-
gen saknar klara bestämmelser om revision för dessa församlingar.
Från och med 1992 kommer det enligt församlingslagen att vara möjligt
att välja ett direktvalt kyrkoråd. Ett sådant kyrkoråd utgör församlingens
såväl beslutande som verkställande organ. När det i en sådan församling
skall utses revisorer och beviljas ansvarsfrihet saknas de uppenbarligen
också ett organ som kan utse revisorer och bevilja ansvarsfrihet.
Beträffande den lagtekniska lösningen skulle kunna övervägas att i
församlingslagen ta inom en föreskrift om att församling i total ekonomisk
samfällighet alltid skall företrädas av samfälligheten i vad gäller förvalt-
ningen av stiftelser/donationer med undantag av frågor som avser beslut
om dispositionen av den årliga avkastningen. Det bör i detta sammanhang
särskilt utredas, hur revision skall ske av de beslut som avser dispositionen
av den årliga avkastningen, liksom förvaltningsrevisionen i övriga delar av
ett sådant kyrkoråds verksamhet.
Genom att använda ett ställföreträdarbegrepp skulle kunna klargöras att
församlingen såsom egen juridisk person inte upphört i och med en
samfällighetsbildning och att donationer alltjämt kan ske till församlingen.
För en donator torde i allmänhet det viktigaste vara att donationsmedlens
avkastning kommer rätt ändamål till del och att beslutanderätten om
avkastningens användning kommer att utövas av det organ donator avsett.
Vem som däremot handhar den praktiska förvaltningen bokföring o. dyl.
måste rimligtvis i normalfallet vara av mera underordnad betydelse för
donator.”
Prop. 1991/92:85
Bilaga 15
183
I två skrivelser till statsrådet och chefen för civildepartementet har frågan
om revision av direktvalda kyrkoråd tagits upp. Denna fråga har lämnats
olöst i gällande lagstiftning.
Den ena skrivelsen är från stiftsstyrelsen i Lunds stift som förklarar sig
anse det möjligt att genom en ändring i församlingslagen ge de av kyrko-
fullmäktige i en total samfällighet utsedda revisorerna rätt och skyldighet
att verkställa granskning av också ett direktvalt kyrkoråds ekonomiska
förvaltning. Stiftsstyrelsen hemställer att en sådan lagändring genomförs
hösten 1990, så att det finns möjlighet att besluta om direktvalda kyrkoråd
inom Malmö kyrkliga samfällighet som utses i valet 1991.
Den andra skrivelsen hänför sig också till förhållandena i Malmö. Den är
ingiven av kyrkostämmans ordförande i Eriksfälts församling Åke Mår-
tensson. Skrivelsen stämmer i sak nära överens med stiftsstyrelsens. Det
sägs vara rimligt att samfällighetens fullmäktige även får utse revisorer i
församlingar med direktvalda kyrkoråd samt ta ställning till deras berätt-
else och i frågan om ansvarsfrihet.
Jag har fått i uppdrag att analysera de frågor som dessa skrivelser tar upp
samt lägga fram förslag till lösning. I det följande ger jag först några
bakgrundsnotiser och redovisar därefter mina överväganden som utmyn-
nar i två alternativ.
Problemet
Ett direktvalt kyrkoråd kan endast förekomma i en församling som ingår i
en total samfällighet. En sådan samfällighet har enligt forsamlingslagen
hand om alla ekonomiska församlingsangelägenheter. En församling kan
dock likafullt ha kvar en viss ekonomisk förvaltning, avseende förutom
anslag från samfälligheten och kollektmedel som tas upp för församlingens
behov — närmast vissa donations- och fondmedel. Församlingslagens
regler om revision är emellertid tillämpliga på sådan förvaltning endast i
församlingar med den ”vanliga” organisationen men inte i församlingar
med direktvalda kyrkoråd.
Kort historik
Bestämmelser om kyrkliga samfälligheter infördes första gången genom
lagen (1930:259) om församlingsstyrelse. Enligt dessa — som fortfarande
återspeglas i övergångsbestämmelserna till den gällande församlingslagen
— hade en total samfällighet hand om alla angelägenheter enligt lagen,
alltså även andra församlingsangelägenheter än ekonomiska. Det innebar
att de ingående församlingarna upphörde att ha en egen kyrkokommunal
organisation.
Denna konstruktion blev med tiden kritiserad. Församlingsstyrelsekom-
mittén föreslog i sitt betänkande (SOU 1957:15), som låg till grund för
Prop. 1991/92:85
Bilaga 16
184
lagen (1961:436) om församlingsstyrelse, att totala samfälligheter av den Prop. 1991/92: 85
gamla typen inte längre skulle kunna bildas. En församling skulle aldrig Bilaga 16
kunna utplånas kyrkokommunalt genom en samfällighetsbildning utan
skulle åtminstone ha en kyrkostämma. Den skulle emellertid kunna dis-
penseras från att ha kyrkofullmäktige, om dess storlek egentligen skulle
påkalla det, och den skulle bara ha rätt men inte skyldighet att utse ett eget
kyrkoråd. Kommitténs förslag genomfördes i allt väsentligt (prop 1961:70
s. 128 fif, särskilts. 135, 139, 149-150, 153-154, KU 1961:16).
Jag anmärker att 1957 års betänkande innehåller en gedigen redogörelse
för den historiska bakgrunden och för dåvarande förhållanden. Jag begrän-
sar mig här till att notera, att det var omsorgen om församlingslivet som
motiverade reformerna, samt citera följande (bet s. 232 — 233 och
268-129):
Den nuvarande formen av total samfällighetsbildning, som innebär att
församlingarna saknar egna organ, skall enligt förslaget icke vidare kunna
tillskapas. Uttrycket total samfällighet kan i fortsättningen lämpligen an-
vändas om sådan samfällighet där församlingarna har gemensam ekonomi
och där sålunda all anslagsrätt liksom i princip medelsdispositionen till-
kommer samfälligheten. Församling som ingår i en sådan samfällighet kan
enligt förslaget besluta att ha ett eget kyrkoråd, och detta organ får då till
uppgift att handha sådana angelägenheter som är av utpräglat församlings-
vårdande natur och icke förutsätter anslags- eller utdebiteringsbeslut.--
Kommitténs förslag att den nuvarande formen av total samfällighets-
bildning skall utgå ur lagen har förestavats i första hand av omtanken om
lokalförsamlingens intressen. Man bör enligt kommitténs mening efter-
sträva att låta församlingen i möjligaste utsträckning fortleva kring lokal-
kyrkan. Församlingens ställning som ”den egentliga cellen i den kyrkliga
organisationen” bör icke de facto utplånas genom någon form av samfäl-
lighetsbildning. Om en fullständig gemenskap mellan församlingar befin-
nes vara påkallad, kan denna ernås genom att församlingarna sammanläg-
ges till en församling. Därvid erhåller samma organisatoriska koncentra-
tion som vid den nuvarande totala samfällighetsbildningen.
Tillkomsten av lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfållig-
heter medförde inte några ändringar som behöver nämnas här. Inte heller
gjordes några uttalanden i förarbetena som behöver refereras (SOU
1981:6, prop. 1982/83:19, KU 8).
Den nu gällande forsamlingslagen (1988:180) medförde tre ändringar av
betydelse i detta sammanhang. En församling skall alltid ha ett kyrkoråd;
dispensmöjligheten för församling i total samfällighet togs bort. Likaså
borttogs möjligheten för sådana församlingar att behålla kyrkostämma,
även då deras storlek motiverade kyrkofullmäktige. I stället för kyrkofull-
mäktige skulle ett direktvalt kyrkoråd kunna inrättas av stiftsstyrelsen på
församlingens begäran.
I den sistnämnda frågan uttalade kyrkokommittén (SOU 1986:17 s.
75-76):
En församling som ingår i en total kyrklig samfällighet har ingen egen
utdebiteringsrätt. Utdebiteringsrätten ligger hos samfälligheten som också 185
fattar beslut i alla frågor av ekonomisk natur. Den beslutanderätt som
församlingens fullmäktige eller kyrkostämman utövar i dessa fall är ytterst
begränsad. Uppgiften att utse kyrkoråd motiverar knappast att fullmäktige
utses för dessa församlingar. Det kan, i synnerhet i de fall ett större
kyrkofullmäktige skall väljas, vara mindre meningsfullt och onödigt om-
ständligt och dyrbar att välja fullmäktige för så begränsade uppgifter. Ett
alternativ för dessa fall kan vara att föra över beslutanderätten till försam-
lingens kyrkoråd, som då måste utses på annat sätt än av fullmäktige.
I remissvaren på Församlingen i framtiden framfördes många förslag om
att kyrkoråden i församlingar som ingår i totala samfälligheter skulle utses
av samfällighetens fullmäktige. Förslagen motiverades bl.a. med kopp-
lingen mellan de ekonomiska besluten och verksamhetsansvaret. Vidare
hänvisades till att detta är den ordning som i allmänhet föreslås för de
kommundelsnämnder som finns och är under framväxt i flera borgerliga
kommuner.
I församlingar som ingår i totala samfälligheter är kyrkorådets främsta
uppgift att ha omsorg om församlingslivet och att verka för dess utveckling.
Med hänsyn härtill bör kyrkoråden enligt vår mening alltid utses av
församlingsmedlemmarna själva. Vi kan därför inte acceptera en ordning
enligt vilken församlingskyrkoråden utses av samfällighetens fullmäktige.
Den möjlighet som återstår i nu aktuella fall är att kyrkoråden väljs
direkt i samband med de ordinarie valen av kyrkofullmäktige. Enligt vår
mening för en sådan ordning med sig flera fördelar. Kyrkofullmäktige kan
ersättas av ett kyrkoråd, vars ledamöter är valda av församlingsmedlem-
marna själva på samma sätt som fullmäktige. Det organ som skall ha
omsorg om församlingslivet och leda dess utveckling blir utsett i ett
allmänt val och får sitt mandat omprövat vid nästa allmänna val.
Kyrkomötet föreslog i enlighet med organisationsutskottets förslag att ett
direktvalt kyrkoråd skulle få ersätta även kyrkostämman i mindre försam-
lingar inom totala samfälligheter (se prop. 1987/88:31 bilagedelen s. 103).
Departementschefen följde inte detta förslag och uttalade för egen del
(prop. s. 94-95):
I en församling som ingår i en total samfällighet och således saknar eget
utdebiteringsrätt har kyrkofullmäktige som nästan enda uppgift att utse ett
kyrkoråd. I dessa fall skulle det vara en förenkling om väljarna direkt fick
utse ledamöterna i kyrkorådet.
Jag instämmer i svenska kyrkans centralstyrelses uppfattning att bristen
på kommunalrättslig förebild för direktvalda kyrkoråd inte spelar någon
större roll i den kyrkliga organisationen. Eftersom direktvalda kyrkoråd
inte skall vara obligatoriska ser jag snarare denna möjlighet som en
intressant försöksverksamhet i kommunalt självstyre. Kyrkomötet har i
sitt yttrande över förslaget till församlingslag (KO 1987:3 avsnitt 4.2) gett
regeringen till känna att direktvalda kyrkoråd bör få finnas i alla försam-
lingar som ingår i en total ekonomisk samfällighet. Jag är dock inte beredd
att nu föreslå att också kyrkostämman skall få ersättas av ett direktvalt
kyrkoråd. De argument som har anförts av vissa remissinstanser mot en
sänkning av gränsen för inrättande av kyrkofullmäktige till 250 röstberät-
tigade invånare är relevanta också i detta sammanhang.
De praktiska problem som kan uppstå vid avgång av ledamöter i det
direktvalda kyrkorådet och som tagits upp av vissa remissinstanser anser
jag lösta genom det obligatoriska suppleantsystemet för kyrkorådsledamö-
ter. Ett direktvalt kyrkoråd skall också redovisa det arbete som utförts
under året i en verksamhetsberättelse till samfällighetens fullmäktige.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 16
186
Slutligen kan nämnas att, enligt punkten 5 i övergångsbestämmelserna, Prop. 1991/92:85
totala samfälligheter enligt 1930 års lag består efter den 1 januari 1989 Bilaga 16
endast för ekonomiska angelägenheter.
Gällande bestämmelser
Det torde förenkla för läsaren om jag kort redogör för de bestämmelser i
församlingslagen som är av betydelse i ärendet.
1 kap. 3 § andra stycket 1 — 7 talar om vad som är ”församlingsangelä-
genheter”. När flera församlingar utgör ett pastorat, skall församlingsange-
lägenheterna enligt 3 — 7 skötas av en pastoratssamfällighet enligt 5 §. En
sådan kan enligt 6 § första stycket även få hand om ”de ekonomiska
församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket 1 och 2” och kallas
då total pastoratssamfällighet. Andra stycket i 6 § avser flerpastoratssam-
fällighet och kan förbigås med anmärkning endast, att det bl.a. talar om
totala sådana samfälligheter som sköter ”alla ekonomiska församlingsange-
lägenheter.
Punkterna 1 och 2 i 3 § andra stycket är tydligen av särskilt intresse. De
avser ”främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni
och evangelisation” resp, ”anskaffande och underhåll av lös egendom som,
utan att vara byggnadstillbehör, är avsedd för kyrkobyggnad, församlings-
hus och andra församlingslokaler eller annars för kyrkliga ändamål”. I
fråga om totala samfälligheter gäller alltså att dessa sköter även nu nämnda
angelägenheter i den utsträckning de kan betecknas som ”ekonomiska”
men att återstoden handhas av församlingarna själva.
Beslutanderätten i församlingarna utövas enligt 1 kap. 9 § av kyrkofull-
mäktige eller på kyrkostämma om inte annat följer av 10 §. Enligt denna
kan en församling med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar, vilken
ingår i en total samfällighet, utverka stiftsstyrelsens beslut att församling-
ens beslutanderätt skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd. Det betyder att
varken kyrkofullmäktige eller kyrkostämma kommer att finnas utan bara
kyrkorådet.
Om kyrkorådet och övriga nämnder i församling handlar 7 kap. Enligt
1 § skall det finnas ett kyrkoråd i varje församling och det skall vara
församlingens styrelse.
Kyrkorådets uppgifter anges i 7 kap. 2 §, först mer allmänt i första
stycket och därefter genom åtta konkreta punkter i andra stycket. Ett sista
stycke säger att andra stycket 1,3-6 och 8 inte tillämpas i en församling
med ett direktvalt kyrkoråd. Punkten 2 skall alltså tillämpas; den talar om
att ”ha hand om den ekonomiska förvaltningen och därvid själv förvalta
kyrkans och församlingens egendom i den mån sådan egendomsförvaltning
inte har uppdragits åt annan nämnd eller annars ankommer på annan”.
Punkten 7 är ointressant i detta sammanhang. Sista stycket fanns inte med
hos kyrkokommittén utan lades till i propositionen. Särskilda motivutta-
landen saknas.
Forsamlingslagen innebär alltså samtidigt att en total samfällighet har
hand om alla ekonomiska församlingsangelägenheter och att de ingående
församlingarnas kyrkoråd har hand om viss ekonomisk förvaltning. Det
187
förefaller av lagtexten som om man inte hade tänkt - åtminstone inte
enbart — på förvaltning av anslag från samfälligheten. Man kan möjligen
här se en antydan om de förhållanden som har föranlett de båda skrivel-
serna till statsrådet.
7 kap. 5 § ger särskilda bestämmelser om direktvalda kyrkoråd. Närmast
är de av valrättslig karaktär men sista stycket ålägger ett sådant kyrkoråd
att före utgången av januari månad varje år avge en berättelse till samfal-
lighetens fullmäktige om sin verksamhet under det föregående året. Även
det stycket lades till i propositionen. Det motiveras i den sista meningen i
det senaste citatet i det föregående (prop. s. 95).
Enligt 7 kap. 17 § får reglemente antas med närmare bestämmelser om
kyrkorådets verksamhet. Ett tredje stycke anger särskilt att ett direktvalt
kyrkoråd får själv anta ett sådant reglemente.
Om revision handlar 11 kap., i vilket 1 — 7 §§ avser församlingar och 8 §
samfälligheter. De behandlas närmare i mina överväganden och refereras
därför inte här. Det behöver bara konstateras att de inte kan tillämpas på
direktvalda kyrkoråd; 1— 7 §§ förutsätter att det finns kyrkofullmäktige
eller kyrkostämma och 8 § ger inte en samfällighets revisorer någon befo-
genhet att revidera andra organ än samfällighetens egna.
En liten detalj vill jag nämna som jag har observerat vid mina studier av
förarbeten m.m. Kyrkokommittén föreslog att 11 kap. 5 § som talar om
årlig revisionsberättelse och 6 § som talar om prövning av ansvarsfrihet
skulle hänföra sig till ”kyrkofullmäktige som har valt revisorerna eller
kyrkostämman” och till året efter det granskade verksamhetsåret. De här
understrukna orden skulle betyda att de gamla kyrkofullmäktige skulle få
sammanträda året efter nyval för att ta emot och behandla revisions-
berättelse för det sista året av den gångna mandatperioden. Orden togs inte
med i propositionens förslag. Någon diskussion förekommer varken i
betänkandet eller i propositionen.
Förslag till lag om stiftelser
Eftersom förvaltning av donationer och fonder är ett kärnproblem i detta
ärende, är det nödvändigt att uppmärksamma frågan om en ny, allmän lag
om stiftelser. För närvarande finns ingen sådan lag utan endast 1929 års lag
om tillsyn över stiftelser, som dessutom är fakultativ. Ett komplett lagför-
slag presenterades häromåret (Ds Ju 1987:14) och väntas bli lagt till grund
för lagstiftning under det närmaste året. En lagrådsremiss förutses hösten
1990.
Här kan man bortse från de flesta problem som har komplicerat detta
lagstiftningsärende, t.ex. stiftelser som utövar näringsverksamhet eller som
är moderstiftelser i koncerner. Det räcker med att se på helt ”vanliga”
stiftelser. Här noterar man till en början en beloppsgräns: Endast stiftelser
med större tillgångar än 300 000 kr. skall vara bokföringsskyldiga (3:2)
samt skyldiga att upprätta offentlig årsredovisning (3:7) och ha minst en
revisor (4:1). Alla stiftelser — alltså även kyrkliga - skall i princip stå
under länsstyrelsens tillsyn men en mera kontinuerlig kontroll skall före-
komma endast över den nämnda beloppsgränsen.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 16
188
De allmänna regeln (4:1) föreslås bli — alltså inte bara för sådana
”vanliga” stiftelser som närmast avses här — att styrelsen utser revisorer,
om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet. Beslut om ansvarsfrihet
skall naturligtvis inte förekomma eftersom det inte finns någon som kan
besluta. Styrelsen föreslås också bl.a. få rätt (2:8) att entlediga ledamöter
och utse nya ledamöter i styrelsen, om inte annat följer av stiftelseförord-
nandet. I nu nämnda avseenden innebär förslaget väsentligen en kodifie-
ring av praxis. I det stora flertalet privata stiftelser har sålunda styrelsen
befogenhet både att förnya sig själv och att utse revisorer, och någon
utomstående tillsyn är det sällan fråga om.
Det kan vara värt att här återge huvuddelen av vad som sägs om revision
i betänkandet (s. 134-135):
Till en effektiv förvaltning hör en kontroll av förvaltningsåtgärderna i form
av revision. Det är därför naturligt att i en reglering av stiftelserna, som
innefattar bestämmelser om förvaltningen, ta in även bestämmelser om
revision. I föregående avsnitt har förordats att stiftelser som bedriver
näringsverksamhet, moderstiftelser och stiftelser som har större tillgångar
skall vara bokföringsskyldiga och skyldiga att upprätta årsredovisningar.
Av förslagen i avsnitt 6.6 följer vidare att stiftelser som nu nämnts skall stå
under kontinuerlig tillsyn och att de som underlag för denna skall inge sin
årsredovisning. Det synes därvid lämpligt att begränsa kravet på att en
stiftelse skall ha revisor till sådana stiftelser för vilka den nu beskrivna
ordningen skall gälla.
En komplikation i sammanhanget är att det vid sidan om stiftelsens
förvaltning, vars fögderi skall vara föremål för revisionen, inte finns något
organ för stiftelsen som kan utse revisorer. I en del fall är frågan om
utseende av revisorer reglerad i de föreskrifter som stiftaren har lämnat. I
den mån stiftaren har förordnat om hur revisorer skall utses bör detta
givetvis respekteras. Det kan emellertid inte förutsättas att sådana före-
skrifter finns för alla stiftelser som enligt förslaget bör ha revisorer. Bestäm-
melser bör därför ges om hur revisorer skall utses.
Såvitt gäller stiftelser med anknuten förvaltning bör, om inte annat har
föreskrivits i stiftelseförordnandet, det högsta beslutande organet för den
juridiska person som är förvaltare utse revisorer för stiftelsen. Härigenom
uppnås att revisorerna utses av en personkrets som inte omedelbart har
handlagt stiftelsens angelägenheter. Det kan ofta vara rationellt att reviso-
rerna i den juridiska person som sköter förvaltningen av stiftelsen också
reviderar stiftelsen. Ingenting bör sålunda hindra t.ex. en stämma att utse
samma revisorer för stiftelsen som stämman utser för en egna juridiska
personen.
När det gäller sådana stiftelser med egen förvaltning som saknar före-
skrifter från stiftaren om revision får det av praktiska skäl lämnas åt
styrelsen själv att utse revisorer eller att finna en särskild form för att utse
revisorer. Det principiellt otillfredsställande i att styrelsen kan få utse sina
egna revisorer får vägas mot praktiska hänsyn och mot att det är fråga om
stiftelser som på grund av sin storlek eller verksamhet blir skyldiga att avge
offentlig redovisning.
I fråga om terminologin kan anmärkas att det i förevarande ärende formellt
gäller stiftelser med ”anknuten” förvaltning, nämligen anknuten till resp,
församlingsförvaltning. I praktiken ligger det dock i fall av direktvalda
Prop. 1991/92:85
Bilaga 16
189
kyrkoråd närmast till hands att tala om stiftelser med ”egen” förvaltning; Prop. 1991/92:85
det finns ju realiter ingenting kan anknyta till. Bilaga 16
Först vill jag konstatera att de båda skrivelserna onekligen har pekat på en
fråga som inte har blivit löst i församlingslagen men som är tillräckligt
viktig för att påkalla en lösning. Jag vill sålunda inte ta fasta på vad jag nyss
redovisat om utkastet till stiftelselag och förorda, att man drar en belopps-
gräns och inriktar sig uteslutande på de enstaka fall som gäller särskilt stora
belopp. Det finns ingen anledning att avskaffa revision där den förekom-
mer i dag. Överhuvudtaget är det önskvärt att inte i onödan bryta systemet
i församlingslagen.
Samtidigt är det viktigt att understryka, att man inte heller skall förstora
problemet. Det finns lösningar som är både enkla och fullt godtagbara från
rättsliga synpunkter. Som jag visar i det följande kan man rentav undvara
en lagändring och begränsa sig till praktiska arrangemang inom ramen för
nuvarande lagregler. Man behöver alltså inte hysa några farhågor för att
revisionsproblemen skall utgöra hinder för att inrätta direktvalda kyrkoråd
i fall där sådana framstår som önskvärda.
Som så ofta då det gäller litet udda problem visar de sig emellertid, att
det inte finns en enda, självklar lösning som ger ideala svar på alla frågor.
Detta hänger samman med, för att citera departementschefen i förar-
betena, ”bristen på kommunalrättslig förebild”. Man har slagit samman
två kommunala nivåer: den beslutande och den förvaltande. Det medför
vissa problem, men då man ser på dem bör man enligt min tanke ta fasta på
departementschefens uttalande om ”en intressant försöksverksamhet i
kommunalt självstyre” och på att kyrkomötet rentav ville gå längre i fråga
om den nya institutionens tillämplighet.
Jag skisserar i det följande två alternativ och vill från början framhålla,
att ingetdera är fullkomligt och att båda syns mig ungefär likvärdiga. Inget
av dem löser frågan om ansvarsfrihet på ett tillfredsställande sätt. Det
första alternativet innebär att man söker en lösning på församlingsplanet.
Det kräver ingen lagändring. Det andra alternativet förlägger lösningen till
samfälligheten. Den förutsätter en lagändring.
Lösning på församlingsplanet
Den principiella utgångspunkten för detta alternativ är att det är fråga om
församlingsorgan som har tillskapats just för att värna om församlingslivet
i de enskilda församlingarna trots att en total samfällighet har bildats.
Detta kan sägas tala för att dessa organ inte skall genom en lagändring i
efterhand underkastas samfällighetens organ.
Vad det gäller i sak är väsentligen dels kollektmedel, dels fondmedel. De
förra ser jag som ett litet problem. Kollektkungörelsen föreskriver en viss
tillsyn, och den kan naturligtvis skärpas om behov anses föreligga utan att
någon berättigad invändning kan resas mot det. Ett ”restproblem” blir att
190
kungörelsen också förutsätter (17§) en årlig granskning av ”församlingens
revisorer”.
Fondmedlen är huvudfrågan, och det torde också vara dem som de båda
skrivelserna till statsrådet främst avser. Här måste erinras om vad som har
sagts i det föregående om revision av stiftelser i nuvarande praxis och i det
aktuella lagförslaget. Det är vanligt att styrelsen själv utser revisorer, och
den ordningen torde bli lagfäst. Beslut om ansvarsfrihet förekommer inte,
helt enkelt därför att det inte finns någon som kan fatta ett sådant beslut.
Antalet stiftelser är mycket stort och de omfattar ofta kapital som avsevärt
överskrider vad som lär vara aktuellt i fråga om de direktvalda kyrkoråden.
Det är svårt att se någon bärande invändning mot att tillämpa stiftelse-
mönstret även i de här aktuella fallen. Kyrkorådens särskilda ansvar inför
väljarna ger ytterligare stöd för en sådan lösning liksom deras skyldighet
enligt 7 kap. 5 § församlingslagen att årligen avge en verksamhetsberättelse
till samfällighetens fullmäktige.
Följande ordning kan skisseras. Vid sin prövning enligt 1 kap. 10 §
församlingslagen av en församlings begäran att få inrätta ett direktvalt
kyrkoråd gör sig stiftsstyrelsen särskilt underrättad om behovet av revision
och hur församlingen tänkt sig att tillgodose det. Beslut i ärendet fattas av
styrelsen först då man enats om en viss lösning. Då kyrkorådet har utsetts,
kan det vara lämpligt att det antar ett reglemente enligt 7 kap. 17 § försam-
lingslagen, i vilket bl.a. ordningen för revision anges. Det övervägs särskilt
om det finns behov av förtroendevalda revisorer eller om det — som i
stiftelser - är tillräckligt med en fackrevisor med suppleant. Valet förrät-
tas sedan av kyrkorådet självt. I praktiken bör det bli vanligt att kyrkorå-
den utser samma personer som besörjer revisionen inom resp, samfällig-
het. En god praxis borde också bli att revisionsberättelsen lämnas till
samfälligheten i anslutning till — men kanske av praktiska skäl något
senare än - verksamhetsberättelsen. I vart fall blir revisionsberättelsen
allmän handling senast då den kommit in till kyrkorådet. De av kyrkorå-
den utsedda revisorerna kan naturligtvis fungera även enligt kollektkun-
görelsen.
Mot den skisserade ordningen kan formellt invändas dels att den inte ger
garantier för en god ordning, dels att kyrkorådet inte får någon ansvars-
frihet. Den förra invändningen tar jag lätt på. Om missbruk eller oegent-
ligheter mot förmoda skulle förekomma, finns alltid möjligheter att in-
skrida med åtgärder. I sista hand får lagregler övervägas. Frågan om
ansvarsfrihet finner jag också rätt oväsentlig. Detsamma gäller, som påpe-
kats, för stiftelsestyrelser. Och det enda alternativet — att låta beslut fattas
av samfälligheten eller på stiftsplanet — bedömer jag som sämre. Just i de
sällsynta fall, där ansvarsfrihetsfrågan på grund av tvist eller tvekan verk-
ligen betyder något, är det inte tilltalande att beslut om församlingens rätt
skall fattas av utomstående, i sämsta fall av en majoritet i strid med
inställningen hos församlingens egna representanter.
En fördel med den angivna ordningen är att man inte behöver någon
lagändring utan kan klara sig inom ramen för församlingslagens nuvarande
bestämmelser. Om man så vill kan man naturligtvis överväga vissa marke-
ringar. Man kan t.ex. uttryckligen ge stiftsstyrelsen en befogenhet att ge
Prop. 1991/92:85
Bilaga 16
191
föreskrifter om revision, eventuellt också om reglemente, eller införa en
bestämmelse i 11 kap. som tar sikte på direktvalda kyrkoråd, möjligen
skärpa eller utveckla 7 kap. 17 § tredje stycket om reglemente för direktvalt
kyrkoråd. Enligt min mening innebär emellertid sådana lagändringar att
fördelarna med detta första alternativ delvis går förlorade och att man ger
problemen större tyngd än som är nödvändigt.
Innan jag lämnar alternativet med en lösning på församlingsplanet vill
jag för fullständighets skull nämna, att jag har beaktat möjligheten att ha en
särskild kyrkostämma för uppgiften att utse revisorer och pröva frågan om
ansvarsfrihet. Att jag alls brytt mig om den tanken har bl.a. berott på att
kyrkokommittén, som förut nämnts, förefaller ha tänkt sig att de gamla
kyrkofullmäktige skulle komma samman år efter nyval uteslutande för att
behandla revisionsberättelsen för det sista året av den gångna mandatpe-
rioden. Jag vill helt kort uttala att en speciell kyrkostämma för det angivna
ändamålet skulle framstå som en överorganisation och dessutom i viss mån
strida mot själva grundtanken bakom bestämmelserna om direktvalda
kyrkoråd.
Lösning på samfallighetsplanet
Den principiella utgångspunkten för detta alternativ är att det rör sig om
församlingar inom totala samfälligheter, dvs. alla ”ekonomiska forsam-
lingsangelägenhter” enligt forsamlingslagen ankommer på samfälligheten.
Det kan sägas tala för att all ekonomisk förvaltning skall kunna bli föremål
för revision genom samfällighetens revisorer i den ordning 1 lkap. föreskri-
ver.
Jag inser att man mot det första alternativet kan föra i korthet följande
motargumentering. Visserligen är det sant att de direktvalda kyrkoråden är
speciella uttryck för församlingsdemokratin, men det finns inte anledning
att trycka så starkt på församlingssynpunkterna. Saken är knappast känslig
utan gäller rent praktiska förhållanden av begränsad räckvidd. Problemet
bör lösas så enkelt som möjligt, och det sker genom att samfällighetens
revisorer får ta hand om även den nu aktuella funktionen.
Båda skrivelserna till statsrådet är inriktade på en revision från samfäl-
lighetens sida. Åtminstone enligt ordalagen skiljer de sig emellertid något
åt beträffande den närmare lösningen. Stiftsstyrelsen förordar att samfäl-
lighetens ordinarie revisorer anförtros uppgiften. Den andra skrivelsen
talar om att utse revisorer för de direktvalda kyrkoråden. Principiellt
förordar jag den förra ordningen, som ju är enklast.
Emellertid får man inte bortse från frågan om inte den församling det
gäller bör, om den (genom kyrkorådet) så önskar, få delta genom en egen
revisor. Det kan tillgodoses antingen genom samfällighetens val av reviso-
rer — med 11 kap. 1 § församlingslagen skulle vara väl förenligt att göra
vissa specialarrangemang för direktvalda kyrkoråd — eller genom att
kyrkorådet självt får utse revisor. Jag är närmast av uppfattningen att man
bör låta församlingarna vara med om de så vill. Formella regler anser jag
dock inte behövliga. De skulle lätt kunna bli onödigt krångliga. Men det är
värt att observera att, såvitt jag vet, varken de borgerliga eller de kyrkliga
Prop.1991/92:85
Bilaga 16
192
kommunerna känner eller har känt en ordning med revision av ett kom-
munalt organ utan att kommunen själv varit med om att utse revisor.
En annan detaljfråga gäller den lagtekniska lösningen. Man skall obser-
vera att 11 kap. forsamlingslagen ger uttryck för den moderna inriktningen
på förvaltningsrevision i stället för den gammaldags räkenskapskontrollen.
Revisorerna skall enligt 3 § pröva om verksamheten har utövas på ett
ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om
räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som har utövas är
tillfredsställande. I den årliga berättelsen enligt 5 § kan ”anmärkning
beträffande den granskade verksamheten” framställas, och enligt 6 § skall
kyrkofullmäktige besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller om talan eller
annan åtgärd för att bevara församlingens rätt skall vidtas.
De refererade bestämmelserna förutsätter tydligt att förvaltning och
revision ligger på samma plan. De passar inte bra in på förhållandet mellan
en total samfällighet och ett direktvalt kyrkoråd i en församling utan skulle
antyda en ledningsfunktion för samfälligheten som inte är åsyftad. I stället
för en hänvisning till de allmänna reglerna i 11 kap. bör man därför införa
en specialbestämmelse som talar om t.ex. granskning av den ekonomiska
förvaltning som handhas av direktvalda kyrkoråd.
Man får vidare inte bortse från möjligheten att det kan finna speciella
revisionsbestämmelser i t.ex. testamenten eller andra donationsurkunder.
Det problemet är emellertid inte nytt utan finns redan i dag. En lösning är
permutation.
En praktiskt viktigare fråga gäller ansvarsfrihet. Skall man låta samfäl-
lighetens kyrkofullmäktige besluta härom eller skall man, liksom i mitt
första alternativ, avstå från beslut i ansvarsfrihetsfrågan? Jag ser frågan
som identisk i de båda alternativen. Den är fristående från frågan om vem
som skall utföra själva revisionen. Jag har redan angett att jag för egen del
inte anser ansvarsfrihet böra beviljas av ett utomstående organ. I de
problemfall, som är de enda man i praktiken har att ta hänsyn till, syns det
mig olämpligt att samfällighetens kyrkofullmäktige skall besluta om för-
samlingens rätt.
Till sist vill jag, med återknytning till den principiella utgångspunkten
för detta alternativ, påpeka att de totala samfälligheterna inte kommer att
garanteras full överblick även om man ger dem rätt att revidera direktvalda
kyrkoråd. I de församlingar som har kvar kyrkofullmäktige eller kyrko-
stämma stannar ju revisionen på församlingsplanet. Onekligen kan det
synas principiellt fel att just de direktvalda kyrkoråden, som ju är en
speciell uppfinning för att stärka och vitalisera församlingslivet, skall på ett
särskilt sätt ställas under samfälligheternas tillsyn. Detta kan man natur-
ligtvis beakta vid avfattningen av den erforderliga lagregeln.
En lagbestämmelse kan lämpligen föras in i 11 kap. 8 § som en ny punkt
4 och säga ungefär, att i en total samfällighet revisorerna även skall granska
den ekonomiska förvaltning som handhas av direktvalda kyrkoråd inom
samfälligheten samt - eventuellt - göra sig underrättade om den ekono-
miska förvaltning som handhas av kyrkoråden i övriga församlingar.
Innan jag övergår till min slutdiskussion vill jag kort nämna att jag också
har beaktat möjligheten av ett alternativ med en lösning på stiftsplanet.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 16
193
13 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
Man skulle i princip kunna tänka sig att låta stiftsrevisorerna granska alla
direktvalda kyrkoråd i stiftet for att bl.a. förekomma alla tänkbara, onö-
diga irritationer mellan församlingar och samfälligheter samt bidra till att
ge stiftsledningen en överblick över utvecklingen beträffande dessa nya
institutioner. Min bedömning är dock att det skulle innebära en onödig
vidlyftighet att föra upp det här problemet på stiftsplanet. En annan sak är
att man naturligtvis kan, som jag redan antytt, ge stiftsstyrelsen befogenhet
att föreskriva om revision i samband med beslut om inrättande av ett
direktvalt kyrkoråd, en befogenhet som kanske i något fall skulle användas
till att lägga revisionsuppgiften på den egna revisorerna, t.ex. på grund av
olika åsikter lokalt.
Slutkommentar
Det torde förväntas a v mig att jag åtminstone antyder ett eget val mellan de
skisserade båda alternativen. Jag har redan sagt att jag bedömer dem som
sakligt ungefär likvärdiga. Möjligen är jag benägen att ge en viss övervikt åt
det första alternativet. Jag menar att problemen inte är större än att man i
första hand bör ta fasta på möjligheten att hantera dem inom församlings-
lagens ram, utan den omgång som en lagändring innebär. Lösningen
förefaller mig också vara riktigast från principiella synpunkter. Den tar
hänsyn till de direktvalda kyrkorådens karaktär av utpräglade församlings-
organ och även till den blivande stiftelselagen, samtidigt som varken
samfälligheten eller stiftsstyrelsen förbises. Efter en övergångstid får man
se om det finns skäl att på nytt aktualisera frågan om en lagändring.
Om frågan kan tas upp i ett större sammanhang, jämte andra justeringar
i församlingslagen, ökar skälen för det andra alternativet. En lagregel skulle
onekligen ge en enkel och tydlig lösning. Och om man — mot mina
principiella invändningar — vill få till stånd beslut om ansvarsfrihet, finns
av tekniska skäl bara detta alternativ att välja.
Stockholm 1990-05-24
Fredrik Sterzel
Justitieråd
Prop. 1991/92:85
Bilaga 16
194
Efter remiss har yttranden över promemorian kommit in från följande:
Kammarkollegiet
Stiftsstyrelsen i Västerås stift
Stiftsstyrelsen i Växjö stift
Stiftsstyrelsen i Göteborgs stift
Malmö kyrkliga samfällighet
Göteborgs kyrkliga samfällighet
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.
Därutöver har ett yttrande kommit in från ordföranden i kyrkostämman
i Malmö Eriksfälts församling Åke Mårtensson.
Flertalet remissinstanser förordar utredarens alternativa förslag, att i en
total samfällighet revisorerna också skall granska den ekonomiska förvalt-
ning som has om hand av direktvalda kyrkoråd inom samfälligheten.
En remissinstans tillstyrker utredarens förslag att församlingens kyrko-
råd självt utser revisorer.
Kammarkollegiet, som finner det angeläget att frågan ges en tillfredsstäl-
lande lösning, påpekar att utredarens förslag att kyrkorådet själv utser
revisorer inte går att förena med föreskriften i 11 kap. 2 § församlingslagen
att den som är ledamot eller suppleant i kyrkorådet inte får delta i val av
revisor eller revisorssuppleant för granskning av verksamhet som omfattas
av redovisningsskyldigheten. Utredarens båda alternativa lösningar kräver
alltså en lagändring.
Den förvaltning som skall revideras avser olika slag av egendomstyper.
Kollegiet anser att en församling som förvaltar församlingskyrkas skog bör
ha kyrkofullmäktige och inte bara ett direktvalt kyrkoråd. När det gäller
kollektmedel, så är den kollektansvarige prästen och inte församlingen
ansvarig. För granskningen av kollektmedlen kan alltså kyrkorådet utse
revisorer. En föreskrift därom bör tas in i församlingslagen. I fråga om
församlings donationsmedel vill kollegiet ändra församlingslagen så att
förvaltningen inte skall ligga kvar hos församlingen efter bildandet av en
total pastorats- eller flerpastoratssamfällighet. Revisorernas granskning av
samfällighetens förvaltning av fondmedlen kan och skall inte leda till
beslut om ansvarsfrihet, eftersom det inte finns någon ägare till medlen
enligt den uppfattning som ligger bakom förslaget till lag om stiftelser och
som kollegiet delar. För av samfälligheten anslagna medel är det naturligt
Prop. 1991/92:85
Bilaga 17
195
att samfälligheten föreskriver att kyrkorådets förvaltning revideras av
samfällighetens revisorer.
Stiftsstyrelsen i Västerås (AU) anser att det enklaste är att samfällighe-
tens revisorer även får revidera församlingar med direktvalda kyrkoråd.
Stiftsstyrelsen i Växjö finner det mindre bra att det organ som skall
granskas utser sina egna revisorer. Stiftsstyrelsen förordar därför lösningen
med att samfälligheten utser revisorer. Däremot bör ansvarsfrihet inte
beviljas av något utomstående organ. Ansvarsfrihet för direktvalt kyrkoråd
kommer således inte att beslutas om.
Stiftsstyrelsen i Göteborg förordar en komplettering av församlingslagen
så att samfällighetens revisorer får uppdraget att revidera de direktvalda
kyrkoråden och att frågan om ansvarsfrihet prövas av samfällighetens
kyrkofullmäktige.
Denna uppfattning delas av Göteborgs kyrkliga samfällighet, som i dag
tillämpar den ordningen.
Inom Malmö kyrkliga samfällighet är meningarna mycket delade bland
de församlingar som kan ha direktvalda kyrkoråd. Samfälligheten förordar
dock utredarens alternativ där kyrkorådet självt utser revisorer. Detta
alternativ tar hänsyn till de direktvalda kyrkorådens karaktär av utpräg-
lade församlingsorgan. Det ger en likartad revision för kyrkoråden vare sig
de är direktvalda eller valda av församlingens fullmäktige. En förutsättning
är att den föreslagna lagen om stiftelser kommer att beslutas och att man
ger avkall på kravet om beviljande av ansvarsfrihet.
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser inte frågan
vara av den storleksordningen att den särskilt behöver regleras i försam-
lingslagen. Förbundsstyrelsen finner det naturligt att tillstyrka alternativet
vilket kyrkoråden själva skall utse revisorer, mot bakgrund av att detta är
en ordning som väntas bli föreslagen i fråga om stiftelser. — Tre av sju
närvarande styrelseledamöter reserverade sig dock för en lösning på sam-
fällighetsplanet.
Åke Mårtensson anser att en särskild kyrkostämma i församlingar med
direktvalda kyrkoråd skall kunna välja revisorer och bevilja kyrkorådet
ansvarsfrihet.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 17
196
Härigenom föreskrivs följande.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
1 kap. Lagens innehåll
1 § I denna lag finns föreskrifter om
— svenska kyrkan som trossamfund (2 kap.),
— medlemskap i svenska kyrkan (3 kap.),
— den kyrkliga indelningen (4—10 kap.),
— den lokala organisation (11-21 kap.),
— den regionala organisation (22 — 28 kap.),
— den centrala organisation (29 — 31 kap.),
— det kyrkliga ämbetet (32 och 33 kap.),
— biskops- och prästtjänster (34—37 kap.),
— musiken i svenska kyrkan (38 kap.),
— den kyrkliga egendomen (39 — 42 kap.),
— de kyrkliga valen (43—47 kap.).
2 kap. Grundläggande bestämmelser om svenska kyrkan som trossamfund
Svenska kyrkan som trossamfund
1 § Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund.
Svenska kyrkans demokratiska uppbyggnad
2 § Genom sina församlingar upprätthåller svenska kyrkan en på demo-
kratisk grund uppbyggd riksomfattande verksamhet.
Svenska kyrkans församlingar och stiftsmyndigheter ansvarar lokalt och
regionalt för kyrkans verksamhet.
3 § Valda ombud för svenska kyrkan samlas varje år till kyrkomöte.
Svenska kyrkans biskops- och prästtjänster
4 § Endast den som bekänner svenska kyrkans lära får inneha en tjänst
som biskop eller präst i svenska kyrkan.
Till ärkebiskop, biskop eller biträdande biskop utnämner regeringen en
av de tre som har föreslagits i den ordning som föreskrivs i 45 kap.
197
Biskoparnas och domkapitlens tillsynsansvar
5 § Biskoparna och domkapitlen skall se till att den ordning som gäller
för svenska kyrkan med avseende pä svenska kyrkans lära, böcker, sakra-
ment, gudstjänst och övriga handlingar iakttas i församlingarna.
Biskoparna och domkapitlen skall vidare ha tillsyn över hur inneha-
varna av det kyrkliga ämbetet förvaltar detta och efterlever sina avgivna
vigningslöften.
3 kap. Om medlemskap
1 § Bestämmelserna om medlemskap i svenska kyrkan finns i 6—16 §§
religionsfrihetslagen (1951:680).
4 kap. Kyrkliga indelningsenheter m.m.
Inledande bestämmelser
1 § Sverige är indelat i territoriella församlingar, pastorat, kontrakt och
stift.
2 § Inom svenska kyrkan finns också följande icke-territoriella försam-
lingar, nämligen
1. Karlskrona amiralitetsförsamling,
2. Göteborgs tyska församling,
3. tyska S:ta Gertruds församling,
4. finska församlingen, och
5. hovförsamlingen.
De församlingar som anges i första stycket 3 — 5 finns i Stockholm.
Om upptagningsområdet för icke-territoriella församlingar finns sär-
skilda bestämmelser.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
Den lokala indelningen
3 § Församlingen är den grundläggande lokala enheten inom svenska
kyrkan. En församling utgör en kyrklig kommun.
4 § Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. Ett pastorat
består av en församling ( enförsamlingspastorat) eller flera församlingar
(flerförsamlingspastorat).
Varje icke-territoriell församling utgör ett pastorat.
Den regionala indelningen
5 § Kontraktet är tjänstgöringsområde för en kontraktsprost. Ett kon-
trakt består av flera pastorat i ett stift.
198
6 § Stiftet är regional enhet inom kyrkan och tjänstgöringsområde för
biskopen.
7 § I Sverige finns tretton stift. Dessa är Uppsala, Linköpings, Skara,
Strängnäs, Västerås, Växjö, Lunds, Göteborgs, Karlstads, Härnösands,
Luleå, Visby och Stockholms stift.
8 § Varje stift omfattar de församlingar som regeringen bestämmer.
Kyrkliga samfälligheter
9 § Kyrkliga samfälligheter bildas av församlingar för vården av gemen-
samma ekonomiska angelägenheter. De utgör kyrkliga kommuner.
5 kap. Ändringar i den territoriella församlingsindelningen
Beslut om en ändrad församlingsindelning
1 § Den territoriella församlingsindelningen får ändras om ändringen
kan antas medföra bestående fördel för en församling eller en del av en
församling eller andra fördelar från allmän synpunkt. Därvid får de före-
skrifter meddelas som behövs för att genomföra ändringen.
När frågan om en indelningsändring prövas skall särskild hänsyn tas till
önskemål och synpunkter från den eller de församlingar som närmast
berörs av ändringen. Om en sådan församling motsätter sig en indelnings-
ändring, får beslut om ändringen meddelas endast om det finns synnerliga
skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och
synpunkter.
Ändringen skall beslutas av regeringen, om den har samband med en
ändring i rikets indelning i kommuner enligt 1 kap. 1 § lagen (1979:411)
om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landstingskommuner. I
andra fall fattas beslutet av kammarkollegiet.
2 § Om den territoriella församlingsindelningen behöver ändras på
grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsför-
hållandena, får kammarkollegiet besluta om det.
Länsstyrelsen får besluta om ändring i de fall församlingar som närmast
berörs av en sådan indelningsändring är ense om denna och ändringen
avser församlingar i samma län. Detta gäller dock inte om ändringen
föranleder en ekonomisk reglering mellan församlingarna.
3 § Om det råder osäkerhet om gränsen för en församlings område, får
kammarkollegiet besluta om gränsens rätta sträckning.
7/z/r en fråga om ändrad församlingsindelning väcks m.m.
4 § En fråga om ändring i församlingsindelningen får väckas av en
församling som skulle beröras av ändringen eller av den som är kyrkobok-
förd i en sådan församling.
Ansökan om en sådan ändring skall ges in till kammarkollegiet.
Kammarkollegiet och länsstyrelsen får självmant ta upp frågor om
ändringar i församlingsindelningen. Sådana frågor får också väckas av en
kyrklig samfällighet som skulle beröras av ändringen eller av stiftsstyrelsen,
genom anmälan hos kammarkollegiet.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
199
5 § Om en indelningsändring som länsstyrelsen tar initiativ till inte är av
den beskaffenheten att länsstyrelsen enligt 2 § andra stycket får besluta om
ändringen, skall länsstyrelsen överlämna ärendet till kammarkollegiet.
Kammarkollegiet skall till länsstyrelsen överlämna sådana ärenden om
indelningsändringar som får beslutas av länsstyrelsen enligt 2 § andra
stycket.
Utredning m.m.
6 § I ärenden om sådana indelningsändringar som avses i 1 § och 2 §
första stycket skall kammarkollegiet göra den utredning som behövs eller,
när det är lämpligare, överlämna åt länsstyrelsen att göra utredningen. Om
det behövs med hänsyn till ärendets omfattning och beskaffenhet, får
kammarkollegiet uppdra åt en särskild utredare att göra utredningen.
I ärenden om en sådan indelningsändring som avses i 2 § andra stycket
skall utredningen göras av länsstyrelsen.
7 § En utredning skall omfatta alla omständigheter som inverkar på
frågan. Vid utredningen skall samråd ske med de berörda församlingarna
och kyrkliga samfälligheterna samt med stiftstyrelsen.
Om den ändring i församlingsindelningen som utredningen avser bör
föranleda en ändring också i någon annan indelning, skall utredningen
omfatta även en sådan ändring.
8 § Statliga och kommunala myndigheter skall i skälig omfattning lämna
upplysningar och hjälp, när det begärs av den som gör utredningen.
9 § När det finns skäl till det, skall en särskild undersökning göras om
befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild utre-
dare finner skäl till en sådan undersökning, skall utredaren anmäla detta
till kammarkollegiet, som beslutar i frågan.
Länsstyrelsen beslutar om sådana undersökningar i ärenden som läns-
styrelsen utreder.
Undersökningen skall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom folk-
omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länsstyrel-
sen får därvid anlita valnämnden i kommunen, om inte nämndens verk-
samhet i övrigt hindras därigenom.
10 § Om utredningen visar att församlingsindelningen bör ändras, skall
ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och
de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.
Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas
också till en sådan ändring.
11 § Den myndighet som har hand om utredningen får besluta att
kostnaden för utredningen skall betalas i förskott av sökanden eller av
allmänna medel.
Den myndighet som meddelar det slutliga beslutet i ärendet får förordna
att sökanden eller en församling som har fördel av indelningsändringen
slutligen helt eller delvis skall betala utredningskostnaden. 1 den mån ett
sådant förordnande inte meddelas, skall staten betala utredningskostna-
den.
Till utredningskostnaden hör även kostnaden för valnämndens medver-
kan i en undersökning om befolkningens inställning till en indelningsänd-
ring.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
200
Ekonomisk reglering m.m.
12 § När en församling delas, skall de inbördes ekonomiska förhållan-
dena mellan församlingarna enligt den nya indelningen regleras.
När en del av en församling överförs till en annan församling skall en
sådan reglering ske, om en församlings tillgångar eller förbindelser som kan
hänföras till den delen bör överföras till den andra församlingen eller om
det finns särskilda skäl till en reglering. Regleringen skall ha till syfte att på
ett ändamålsenligt och skäligt sätt fördela församlingens förmögenhet eller
en del av denna.
Regleringen fastställs av den som beslutar om indelningsändringen, när
beslutet meddelas. Om församlingarna är ense om regleringen, bör deras
överenskommelse fastställas.
13 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från en församling till en
annan även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det.
14 § Om inte något annat har bestämts vid den ekonomiska regleringen,
övergår en församlings ansvar för borgensförbindelser och liknande åta-
ganden som berör invånare, fastigheter eller verksamheter inom ett om-
råde som skall skiljas från församlingen, till den församling som området
efter indelningsändringen skall ingå i.
15 § Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grun-
den för regleringen, skall utjämning ske i pengar.
Den som beslutar om indelningsändringen får bestämma att utjämnings-
beloppet skall betalas på en gång eller fördelas på två eller flera år.
16 § När församlingar läggs samman, övergår deras tillgångar och ansva-
righeten för deras förbindelser till den församling som bildas genom
sammanläggningen.
17 § Om en församlings ekonomiska ställning försämras på grund av en
indelningsändring, får den som beslutar om ändringen bestämma att en
annan församling som har fördel av denna skall bidra till den förstnämnda
församlingens utgifter i skälig utsträckning.
Detsamma gäller om en församling på grund av en indelningsändring får
kostnader för att ordna sin förvaltning, till vilka den eller de andra
församlingar som närmast berörs av ändringen skäligen bör bidra.
Bidraget skall lämnas på en gång eller under en viss övergångstid.
När beslut om ändring i församlingsindelningen träder i kraft m. m.
18 § En indelningsändring träder i kraft den 1 januari det år som bestäms
i beslutet om ändringen.
Om ändringen är av sådan omfattning att en församling enligt den nya
indelningen inte bör företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, träder
ändringen i kraft den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt
rum i hela landet. Detta gäller dock inte om ett förordnande enligt 23 §
meddelas.
Ett beslut om indelningsändring enligt 1 § skall meddelas senast ett år
innan ändringen skall träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får
beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta månader
före ikraftträdandet. Ett beslut om indelningsändring enligt 2 § skall med-
delas senast tre månader innan ändringen skall träda i kraft.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
201
19 § Sedan en indelningsändring har beslutats eller, om indelningsdele-
gerade skall utses enligt 22 §, sedan delegerade valts, kan en församling
enligt den nya indelningen förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
Beslutanderätten i en församling innan indelningsändringen träder i kraft
m.m.
20 § Under tiden från beslutet om en indelningsändring eller, om indel-
ningsdelegerade skall utses enligt 22 §, från valet av delegerade och till dess
att ändringen träder i kraft skall den beslutanderätt som tillkommer
kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller direktvalt kyrkoråd utövas av före-
trädare för församlingen enligt den nya indelningen, när det är fråga om
beslut som har verkan efter den nya indelningens ikraftträdande.
Företrädare för församlingen enligt den äldre indelningen får under
samma tid utöva sådan beslutanderätt endast i frågor som uteslutande
avser denna församling och som inte har verkan efter den nya indelningens
ikraftträdande.
21 § I fråga om rätten att företräda de församlingar som berörs av en
indelningsändring skall följande gälla. Till dess ändringen träder i kraft
skall kyrkofullmäktige i varje församling där beslutanderätten utövas av
fullmäktige företräda denna församling enligt såväl den äldre som den nya
indelningen, om inte något annat följer av 22 eller 23 §.
22 § Om en indelningsändring innebär att en ny församling bildas eller
om ändringen annars är av sådan omfattning att församlingen inte bör
företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, får den som beslutar om änd-
ringen bestämma att församlingen enligt den nya indelningen skall företrä-
das av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap. från det att dessa har
valts till dess att indelningsändringen träder i kraft.
23 § Om en ny församling bildas av församlingar som utgör en total
kyrklig samfällighet, får den som beslutar om indelningsändringen för-
ordna att samfällighetens kyrkofullmäktige skall vara fullmäktige i den
nybildade församlingen.
Överklagande av kyrkokommunala beslut innan indelningsändringen
träder i kraft
24 § Beslut, som under tiden från beslutet om indelningsändring eller,
om indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, från valet av delegerade
och till dess att ändringen träder i kraft fattas av kyrkofullmäktige, kyrko-
stämman, kyrkorådet eller en annan nämnd, får överklagas enligt reglerna
i 22 kap. 1 — 3 §§. Även en annan församling som berörs av indelningsänd-
ringen och den som är kyrkobokförd i en sådan församling får klaga över
beslutet. Beträffande överklagandet tillämpas i övrigt 22 kap. 4 —6 §§.
Ett beslut varigenom kammarrätten har bifallit överklagandet eller för-
bjudit att det överklagade beslutet verkställs, får överklagas också av en
annan församling som berörs av indelningsändringen och av den som är
kyrkobokförd i en sådan församling.
202
Överklagande av beslut om ändrad församlingsindelning
25 § Länsstyrelsens beslut enligt 2 § andra stycket får överklagas hos
kammarkollegiet.
Kammarkollegiets beslut enligt 1 — 3 §§ får överklagas hos regeringen.
Kollegiets beslut får överklagas även av stiftsstyrelsen. Kollegiets beslut i
ärenden som har överklagats dit får dock inte överklagas.
6 kap. Ändringar i den territoriella pastoratsindelningen
Hur ändringar i pastoratsindelningen skall ske
1 § Den territoriella pastoratsindelningen får ändras om indelningen
därmed blir mer ändamålsenlig med hänsyn till pastoratens förmåga att
svara för de angelägenheter som enligt denna lag eller annars skall an-
komma på dem.
Ett pastorat får inte utan särskilda skäl ha färre än 2000 kyrkomedlem-
mar eller vara beläget i mer än en kommun.
Stiftsstyrelsen beslutar om ändringar i den territoriella pastoratsindel-
ningen.
2 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig pastoratsindelning
och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.
En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrel-
sen av en församling eller ett pastorat, som skulle beröras av ändringen.
3 § Om en församling som utgör ett enförsamlingspastorat delas, skalide
nybildade församlingarna tillsammans utgöra ett pastorat, om inte stifts-
styrelsen beslutar något annat.
Utredning m.m.
4 § I ett ärende om ändrad pastoratsindelning skall stiftsstyrelsen göra
den utredning som behövs. Om en ändrad pastoratsindelning även bör
föranleda bildandet av en total pastoratssamfällighet eller annan ändring
av kyrkliga samfälligheter, skall utredningen omfatta även därmed sam-
manhängande frågor.
Pastoratsindelningen får inte ändras utan att varje församling, kyrklig
samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av ändringen har
getts tillfälle att yttra sig.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
Ekonomisk reglering m. m.
5 § När ett pastorat delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena
mellan pastoraten enligt den nya indelningen regleras med iakttagande av
vad som föreskrivs i 6 och 7 §§. Fördelningen av tillgångar och förbindelser
i övrigt skall grundas på vad som är ändamålsenligt och skäligt. De kyrkliga
kommuner som berörs får träffa överenskommelse om hur fördelningen
skall göras.
Regleringen fastställs av stiftsstyrelsen i beslutet om indelningsänd-
ringen. Är de kyrkliga kommunerna inte överens om fördelningen av
förmögenheten, skall stiftsstyrelsen göra fördelningen med förhållandet
mellan de berörda församlingarnas skatteunderlag som grund.
Tvister i anledning av den ekonomiska regleringen skall avgöras enligt
203
lagen (1929:145) om skiljemän, om inte de kyrkliga kommunerna har
kommit överens om något annat förfarande.
6 § Förvaltningen av sådan egendom som ett pastorat förvaltar enligt
föreskrifter i 41 kap. skall övertas av det pastorat som efter indelningsänd-
ringen skall svara för de angelägenheter som egendomen är avsedd för.
Andel i prästlönefondsfastighet eller prästlönejordsfond övertas av det
pastorat från vars lönetillgångar andelen härrör.
7 § Betalningsansvaret för en skuld som hänför sig till en prästgård eller
ett löneboställe, övertas av den som har övertagit förvaltningen av fastig-
heten.
8 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från ett pastorat till ett
annat även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det.
9 § Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grun-
den för regleringen, skall utjämning ske i pengar. Stiftsstyrelsen får be-
stämma att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på
två eller flera år.
10 § När pastorat läggs samman övergår deras tillgångar och ansvarighe-
ten för deras förbindelser till det pastorat som bildas.
11 § När stiftsstyrelsen beslutar om en ändring i pastoratsindelningen
skali styrelsen samtidigt fastställa den prästerliga tjänsteorganisationen i
varje nybildat pastorat.
12 § Stiftsstyrelsen får i beslutet om indelningsändring meddela de ytter-
ligare föreskrifter som behövs för att ändringen skall kunna genomföras.
Om indelningsändringen innebär att en pastoratssamfällighet bildas får
stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i samfälligheten skall
utövas av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap. till dess att
indelningsändringen träder i kraft.
När beslut om ändring i pastoratsindelningen träder i kraft m.m.
13 § En ändring i pastoratsindelningen träder i kraft den ljanuari det år
som bestäms i beslutet om ändringen. Om en ändrad pastoratsindelning
berör en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet,
skall beslutet dock träda i kraft den ljanuari året efter det år då val av
kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.
14 § Ett beslut om ändrad pastoratsindelning skall meddelas senast ett år
innan det skall träda i kraft.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
Överklagande av beslut om ändrad pastoratsindelning
15 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos kam-
markollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kam-
markollegiets beslut får inte överklagas.
Innan kammarkollegiet avgör ett överklagat ärende om ändrad pastorats-
indelning, skall svenska kyrkans centralstyrelse ges tillfälle att yttra sig.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
204
7 kap. Ändringar i kontraktsindelningen
Hur ändringar i kontraktsindelningen skall ske
1 § Kontraktsindelningen får ändras om indelningen därmed blir mer
ändamålsenlig.
Stiftsstyrelsen beslutar om ändringar i kontraktsindelningen.
2 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig kontraktsindelning
och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.
En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrel-
sen av en församling eller en kyrklig samfällighet som skulle beröras av
ändringen.
3 § Kontraktsindelningen får inte ändras utan att varje församling, kyrk-
lig samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av ändringen
har getts tillfälle att yttra sig.
Överklagande av beslut om ändrad kontraktsindelning
4 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos kammar-
kollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kammarkol-
legiets beslut får inte överklagas.
Innan kammarkollegiet avgör ett överklagat ärende om ändrad kontrakts-
indelning skall svenska kyrkans centralstyrelse ges tillfälle att yttra sig.
8 kap. Bildande av kyrkliga samfälligheter m.m.
Inledande bestämmelser
1 § Bestämmelser om pastoratssamfälligheter och om vilka församlings-
angelägenheter som en sådan samfällighet skall sköta samt om flerpasto-
ratssamfälligheter finns i 11 kap. 3 § andra stycket och 4 §.
Hur en total pastoratssamfällighet bildas
2 § En total pastoratssamfällighet bildas genom samfällda beslut av
församlingarna i pastoratet. Besluten skall anmälas till stiftsstyrelsen. När
de har vunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen fastställa samfällighetsbild-
ningen.
En total pastoratssamfällighet kan också bildas genom beslut av stifts-
styrelsen, om det är till övervägande och varaktig fördel för pastoratet som
helhet att samfälligheten sköter alla ekonomiska angelägenheter. Ett sådant
beslut får inte fattas utan att varje församling och kyrklig samfällighet i
pastoratet har getts tillfälle att yttra sig.
Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en total pastorats-
samfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos
stiftsstyrelsen av någon av församlingarna i pastoratet.
Hur en flerpastoratssamftillighet bildas
3 § En flerpastoratssamfällighet får bildas genom beslut av stiftsstyrel-
sen, om berörda pastorat har samtyckt till åtgärden eller om den är till
övervägande och varaktig fördel för pastoraten.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
205
4 § Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en flerpastorats-
samfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos
stiftsstyrelsen av en församling eller ett pastorat som skulle beröras av
samfällighetsbildningen.
Ett beslut om bildande av en flerpastoratssamfällighet får inte fattas utan
att varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av åtgärden har
getts tillfälle att yttra sig.
Beslut om ytterligare föreskrifter m. m.
5 § Stiftsstyrelsen får meddela de ytterligare förskrifter som behövs för
att samfällighetsbildningen skall kunna genomföras.
I beslutet får stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i sam-
fälligheten skall utövas av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap.
till dess att indelningsändringen träder i kraft.
Ändring eller upplösning av samfålligheter
6 § En kyrklig samfällighet får ändras eller upplösas om sådana ändrade
förhållanden inträtt att de angelägenheter som samfälligheten har hand om
lämpligare sköts på annat sätt.
Vad som anges i 2 och 4 §§ om rätten att besluta i frågor om bildande av
samfälligheter och väcka en sådan fråga samt om skyldighet att bereda en
församling eller kyrklig samfällighet tillfälle att yttra sig skall tillämpas
även när det gäller ändring eller upplösning.
Ekonomisk reglering
7 § I fråga om den ekonomiska regleringen vid bildande, ändringar eller
upplösning av kyrkliga samfälligheter skall 6 kap. 5 —10 §§ tillämpas.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
När beslut om samföllighetsbildning träder i kraft m.m.
8 § Beslut om att bilda en total pastoratssamfällighet eller en total
flerpastoratssamfällighet träder i kraft den 1 januari året efter det år då val
av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.
Beslut om att bilda en annan flerpastoratssamfällighet träder i kraft den
1 januari det år som bestäms i beslutet om samfällighetsbildningen.
9 § Ett beslut om att bilda en kyrklig samfällighet skall meddelas senast
ett år innan det skall träda i kraft. Om beslutet gäller en total samfällighet,
skall länsstyrelsen genast underrättas om beslutet.
10 § Sedan en samfällighetsbildning har beslutats eller, om indelnings-
delegerade skall utses enligt 5 § andra stycket, sedan delegerade har valts,
kan samfälligheten förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.
Överklagande
11 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos kam-
markollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kam-
markollegiets beslut får inte överklagas.
206
9 kap. Kyrkliga indelningsdelegerade
Inledande bestämmelser
1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas när beslutanderätten skall
utövas av indelningsdelegerade
1. i en församling efter beslut av regeringen eller kammarkollegiet enligt
5 kap. 22 §, eller
2. i en kyrklig samfällighet efter beslut av stiftsstyrelsen enligt 6 kap. 12 §
andra stycket eller 8 kap. 5 § andra stycket.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
Antalet ledamöter och suppleanter
2 § Ledamöter och suppleanter i indelningsdelegerade skall utses från
varje församling vars område helt eller delvis skall ingå i församlingen
enligt den nya indelningen eller den kyrkliga samfälligheten.
Om delegerade skall utses från flera församlingar, skall regeringen,
kammarkollegiet eller stiftsstyrelsen i beslutet om indelningsdelegerade
också fastställa hur många ledamöter och suppleanter som varje församling
skall utse.
Om indelningsdelegerade skall utses från bara en församling, beslutar
församlingens kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller direktvalda kyrkoråd
om antalet ledamöter och suppleanter.
Val av ledamöter och suppleanter
3 § Ledamöter och suppleanter väljs av kyrkofullmäktige, kyrkostämma
eller det direktvalda kyrkorådet.
Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
4 § Valet skall förrättas senast trettio dagar efter det att församlingen har
fått del av beslutet om indelningsändringen eller vid den senare tidpunkt
som den myndighet som beslutar om indelningsändringen bestämmer.
5 § Sedan valet har ägt rum skall uppgift om de valdas namn och
postadress genast sändas till stiftsstyrelsen.
Valbarhet m. m.
6 § Ledamöter och suppleanter i indelningsdelegerade väljs bland dem
som är ledamöter eller suppleanter i kyrkofullmäktige eller det direktvalda
kyrkorådet i en församling eller i fullmäktige i en kyrklig samfällighet som
berörs av indelningsändringen.
Om fullmäktige eller direktvalt kyrkoråd inte finns i en församling, är
den valbar som enligt 12 kap. 5 § första stycket skulle ha varit valbar som
ledamot eller suppleant i fullmäktige i församlingen.
7 § Om en ledamot som har utsetts genom proportionellt val avgår under
tjänstgöringstiden, inträder en suppleant enligt den ordning som har be-
stämts vid valet i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden.
Om en annan ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för återstoden av tjänst-
göringstiden.
207
Indelningsdelegerades sammanträden
Kungörelse om första sammanträdet
8 § Stiftsstyrelsen skall snarast möjligt förordna en av ledamöterna i
delegerade att utfärda kungörelse om första sammanträdet och föra ordet
där till dess att ordförande har valts.
Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdesdagen anslås på
anslagstavlan i varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av
indelningsändringen. Den skall inom samma tid på ett lämpligt sätt sändas
till varje ledamot och suppleant. Kungörelsen skall samtidigt införas i de
tidningar i vilka församlingarna inför sina tillkännagivanden.
9 § Indelningsdelegerade väljer vid sitt första sammanträde bland sina
ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande för den tid för
vilken delegerade har utsetts.
Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett
sammanträde, skall delegerade utse någon annan ledamot att för tillfället
föra ordet. Till dess att så har skett, utövas ordförandeskapet av den
ledamot som är äldst till levnadsåren.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
När sammanträden skall hållas
10 § Indelningsdelegerade sammanträder enligt den ordning som delege-
rade bestämmer.
Sammanträde skall också hållas när
1. mer än hälften av ledamöterna eller det arbetsutskott som avses i 13 §
begär det, eller
2. ordföranden anser att det behövs.
Närvarorätt
11 § Rätt att delta i indelningsdelegerades överläggningar men inte i
besluten har även
1. ordföranden eller vice ordföranden i arbetsutskottet och sådan kom-
mitté som avses i 13 §,
2. pastoratets kyrkoherde eller, om indelningsändringen avser flera
pastorat, den kyrkoherde som domkapitlet har utsett,
3. ordföranden eller vice ordföranden i kyrkorådet i en församling eller
en kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen,
4. ordföranden eller vice ordföranden i en nämnd eller i en beredning
som har utsetts av en församling eller en kyrklig samfällighet som berörs av
indelningsändringen vid behandlingen av ett ärende som har beretts av
nämnden eller beredningen och vid besvarandet av en interpellation som
har framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen.
Indelningsdelegerade får kalla anställda hos en församling eller en kyrk-
lig samfällighet som berörs av indelningsändringen eller särskilda sakkun-
niga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.
Ärendenas art och beredning
12 § Indelningsdelegerade skall besluta i ärenden som har väckts av
1. arbetsutskottet eller en kommitté som avses i 13 §,
2. en ledamot genom motion,
208
3. kyrkofullmäktige eller kyrkorådet i en forsamling eller en kyrklig
samfällighet som berörs av indelningsändringen,
4. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, dom-
kapitlet, stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden.
13 § Indelningsdelegerade skall för beredning och verkställighet av dele-
gerades ärenden utse ett arbetsutskott. För sådana uppgifter får delegerade
dessutom utse en eller flera kommittéer.
Delegerade får också uppdra åt en nämnd eller en beredning i en
församling eller kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen att
bereda ett ärende som skall beslutas av delegerade och även att därefter
verkställa beslutet.
Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på
indelningsdelegerade
14 § Följande bestämmelser i denna lag om kyrkofullmäktige m.m. i
församling tillämpas på indelningsdelegerade:
12 kap. 8 och 9 §§ om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
13 kap. 7 § första och andra styckena, 8 § första stycket och 9 § om hur
sammanträdena kungörs,
13 kap. 10 och 11 §§ om suppleanternas tjänstgöring,
13 kap. 12 § om beslutförhet,
13 kap. 13 § om jäv,
13 kap. 20 § om avbrutna sammanträden,
13 kap. 21 § om bordläggning,
13 kap. 22 § om offentlighet och ordning vid sammanträdena,
13 kap. 23 och 24 §§ om hur ärendena avgörs m.m.,
13 kap. 25—27 §§ om interpellation och frågor,
13 kap. 28 - 30 §§ om protokollet,
19 kap. 5 § om fastställande av budget.
Därvid skall följande gälla.
1. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall avse in-
delningsdelegerade respektive arbetsutskottet eller en kommitté som avses
i 13 §.
2. Bestämmelserna i 13 kap. 10 och 11 §§ om suppleanternas tjänstgö-
ring gäller också när en delegerad som inte har utsetts vid proportionellt val
har avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.
3. En interpellation får framställas, förutom till ordföranden i arbetsut-
skottet eller en kommitté som avses i 23 §, även till ordföranden i kyrko-
rådet, någon annan nämnd eller beredning i en församling eller en kyrklig
samfällighet som berörs av indelningsändringen.
4. Tillkännagivanden och kungörelser skall anslås på anslagstavlan i
varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av indelningsänd-
ringen. Kungörelser skall införas i de tidningar i vilka de församlingar som
berörs av indelningsändringen inför sina tillkännagivanden.
5. Så snart delegerades protokoll har justerats, skall avskrift av protokol-
let överlämnas till arbetsutskottet och till församlingarnas och de kyrkliga
samfälligheternas kyrkoråd samt utdrag av protokollet tillställas de kom-
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
209
14 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
mittéer eller nämnder åt vilka har uppdragits att verkställa delegerades Prop. 1991/92:85
beslut. Bilaga 18
Arbetsutskottet m.m.
Ledamöter och suppleanter
15 § Ledamöter och suppleanter i arbetsutskottet eller i en kommitté
väljs till det antal indelningsdelegerade bestämmer och för indelningsdele-
gerades tjänstgöringstid.
Arbetsutskottet skall bestå av minst fem ledamöter.
Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Ordförandeskapet
16 § Delegerade utser bland ledamöterna i arbetsutskottet en ordförande
och en eller två vice ordförande.
Om varken ordföranden eller någon vice ordföranden kan närvara vid
ett sammanträde med arbetsutskottet, skall utskottet utse någon annan
ledamot att för tillfället vara ordförande.
Rätt att närvara
17 § Arbetsutskottet och en kommitté får kalla en delegerad eller supple-
ant för en delegerad, en ledamot av en kommitté eller en anställd hos en
församling som har valt delegerade eller en särskild sakkunnig att närvara
vid ett sammanträde.
Den som har kallats får, om utskottet eller kommittén beslutar det, delta
i överläggningarna men inte i besluten.
Hur bestämmelser om kyrkoråd m.m. i församling tillämpas på arbets-
utskottet och på en kommitté
18 § Följande bestämmelser i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling
tillämpas på arbetsutskottet eller på en kommitté:
12 kap. 5 och 6 §§ om valbarhet,
12 kap. 8 och 9 §§ om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
17 kap. 13 § om ledamots avgång,
17 kap. 16 § om tid och plats för sammanträden,
17 kap. 19 § om suppleanternas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutförhet,
17 kap. 21 § om jäv,
17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet,
17 kap. 23 § andra stycket om delgivning.
Därvid skall följande gälla.
1. Bestämmelser om kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall avse indel-
ningsdelegerade respektive arbetsutskottet eller en kommitté.
2. Utöver ledamot och suppleant i indelningsdelegerade är bara den
valbar som är kyrkobokförd inom området for församlingen eller den
kyrkliga samfälligheten enligt den nya indelningen.
210
3. Tillkännagivanden skall ske på anslagstavlan i varje församling och
kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen.
Kostnader för indelningsdelegerades verksamhet m.m.
19 § De församlingar som har valt delegerade skall betala kostnaderna
för delegerades verksamhet.
Om mer än en församling skall betala kostnaderna skall kostnaderna
fördelas mellan församlingarna i förhållande till det antal skattekronor och
skatteören som enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall ligga till
grund för de berörda församlingarnas bestämmande av skattesatsen för
uttag av skatt för det år då beslutet om indelningsändringen meddelas.
Ingår endast en del av en berörd församling i församlingen enligt den nya
indelningen, skall fördelningen ske i förhållande till antalet skattekronor
och skatteören för den församlingsdelen.
Hur man överklagar beslut av kyrkliga indelningsdelegerade m. m.
20 § I fråga om överklagande av beslut av kyrkliga indelningsdelegerade,
arbetsutskottet eller en kommitté tillämpas 22 kap. 1— 4 §§. Beslut får
överklagas också av varje församling eller kyrklig samfällighet som berörs
av indelningsändringen och av den som är kyrkobokförd i en sådan
församling.
I fråga om överklagande av beslut av kammarrätten tilllämpas 22 kap.
5 §. Ett beslut, varigenom kammarrätten har bifallit överklagandet eller
förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får även överklagas av en
församling eller kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen
och av den som är kyrkobokförd i en sådan församling.
Bestämmelserna i 22 kap 6 § om rättelse av verkställighet tillämpas i
fråga om beslut av indelningsdelegerade, arbetsutskottet eller av en kom-
mitté.
10 kap. Namn på kyrkliga enheter
Beslutande myndigheter
1 § När en ny territoriell församling bildas och vid ändringar i den
territoriella pastoratsindelningen eller i kontraktsindelningen skall den
myndighet som beslutar om indelningsändringen också fastställa namnet
på församlingen, pastoratet respektive kontraktet.
2 § När en flerpastoratssamfällighet bildas eller ändras skall den myndig-
het som beslutar om bildandet eller ändringen fastställa namnet på samfäl-
ligheten.
3 § Frågor om ändring av namnet på en territoriell församling, ett
territoriellt pastorat, ett kontrakt eller en flerpastoratssamfällighet i andra
fall än som avses i 1 och 2 §§ prövas av kammarkollegiet.
Namn på pastorat
4 § Namnet på ett territoriellt pastorat som består av en församling skall
vara detsamma som församlingens namn.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
211
Namnet på ett flerförsamlingspastorat skall innehålla namnet på alla de
församlingar som ingår i pastoratet. Första ledet i namnet skall utgöras av
namnet på den församling där kyrkoherden är stationerad.
Inhämtande av yttrande
5 § Innan namnet på en territoriell församling, ett kontrakt eller en
flerpastoratssamfällighet fastställs, skall yttrande inhämtas från den myn-
dighet som regeringen bestämmer.
Ett sådant yttrande behöver dock inte inhämtas om namnet på en
flerpastoratssamfällighet skall bestå av namnen på alla de i samfälligheten
ingående pastoraten.
Överklagande
6 § Beslut om namn i ärenden som avses i 1 och 2 §§ får överklagas i
endast i samband med att beslutet om indelningsändringen överklagas.
Kammarkollegiets beslut i ärenden som avses i 3 § får inte överklagas.
11 kap. Allmänt om församlingar samt kyrkliga samfälligheter på lokal
nivå.
Församlingsangelägenheter
1 § En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar
sköta sina angelägenheter.
Med församlingsangelägenheter avses frågor om
1. främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni
och evangelisation,
2. anskaffande och underhåll av lös egendom som, utan att vara bygg-
nadstillbehör, är avsedd för kyrkobyggnad, församlingshus och andra
församlingslokaler eller annars för kyrkliga ändamål,
3. anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och
andra församlingslokaler,
4. anskaffande av lös egendom som inte är byggnadstillbehör, för kyrk-
ligt ändamål till de byggnader och lokaler som anges i 5,
5. anskaffande och underhåll av andra byggnader och lokaler samt annan
mark för kyrkligt ändamål än som anges i 3,
6. anläggande och underhåll av begravningsplatser, om inte regeringen
för särskilt fall beslutar att uppgiften skall ankomma på en borgerlig
kommun, samt underhåll av kyrkotomt,
7. avlöningsförmåner för arbetstagare hos församlingen.
Om vissa angelägenheter som ankommer på församlingarna finns sär-
skilda bestämmelser.
Församlingar i enförsamlingspastorat
2 § När en församling utgör ett pastorat (enförsamlingspastorat), sköter
församlingen själv alla de församlingsangelägenheter som anges i 1 § andra
stycket.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
212
Församlingen skall också sköta de angelägenheter som annars enligt
denna lag eller annan författning ankommer på pastoratet.
Församlingar i flerförsamlingspastorat, pastoratssamfälligheter och
flerpastoratssamfälligheter
3 § När flera församlingar utgör ett pastorat (flerförsamlingspastorat)
sköter varje församling själv de församlingsangelägenheter som anges i 1 §
andra stycket 1 och 2.
De församlingsangelägenheter som anges i 1 § andra stycket 3 — 7 skall
skötas av en kyrklig samfällighet, som består av samtliga församlingar i
pastoratet (pastoratssamfällighet). Stiftsstyrelsen får dock besluta att ange-
lägenheterna skall skötas av en sådan kyrklig samfällighet som anges i 4 §.
Pastoratssamfälligheten skall också sköta de angelägenheter som annars
enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet.
4 § En pastoratssamfällighet kan även få sköta de ekonomiska försam-
lingsangelägenheter som anges i 1 § andra stycket 1 och 2 (total pastorats-
samfällighet).
Församlingarna inom flera pastorat får bilda kyrklig samfällighet för att
sköta en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges
i 1 § andra stycket 1 — 7 (flerpastoratssamfällighet) eller alla sådana angelä-
genheter (total flerpastoratssamfällighet).
Sådana samfälligheter som avses i andra stycket får även bildas för
angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning ankommer på
pastoraten.
5 § Överlämnas en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenhe-
ter som anges i 1 § andra stycket 1—7 till en flerpastoratssamfällighet, får
ändå en total pastoratssamfällighet bildas eller bestå för att sköta de
återstående ekonomiska församlingsangelägenheterna.
Kyrkliga samfälligheter som avses i 4 § andra stycket får inte ha hand om
sådana angelägenheter som skall skötas av stiftssamfälligheten.
6 § Bestämmelser om hur de olika pastoratssamfälligheterna bildas finns
i 8 kap.
7 § En kyrklig samfällighet får inte besluta om ändringar i kyrkorummet
utan att församlingen först har godkänt dessa.
En församling får hos samfälligheten väcka ärenden om underhåll eller
andra åtgärder avseende kyrkobyggnad, församlingshus och andra försam-
lingslokaler.
Beslutanderätten i församlingar och kyrkliga samfälligheter
8 § I en församling utövas beslutanderätten av kyrkofullmäktige eller på
kyrkostämma, om inte något annat följer av 12 §.
9 § I församlingar med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar skall
beslutanderätten utövas av kyrkofullmäktige.
10 § Om antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i en församling med
kyrkofullmäktige har gått ned till 500 eller därunder, skall beslutanderätten
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
213
fortfarande utövas av fullmäktige. Fullmäktige får dock besluta att försam-
lingens beslutanderätt skall utövas av kyrkostämma.
11 § Kyrkostämman får uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige.
Förslag om att upphäva ett sådant beslut får inte väckas i fullmäktige
förrän tre år har förflutit sedan ledamöterna i fullmäktige började sin
tjänstgöring.
12 § Ingår en församling med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar
i en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet, får
stiftsstyrelsen besluta att församlingens beslutanderätt skall utövas av ett
direktvalt kyrkoråd, om församlingen begär det.
13 § Beslut om att avskaffa eller införa kyrkofullmäktige enligt 10 eller
11 § eller att beslutanderätten skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd enligt
12 § skall tillämpas från och med året efter det år då val av kyrkofullmäk-
tige nästa gång förrättas i hela landet.
Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet, liksom stiftsstyrelsen
vid beslut enligt 10 § andra stycket och 11 §.
14 § I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas beslutanderät-
ten av församlingsdelegerade eller, om samfälligheten är total, av kyrko-
fullmäktige.
Förvaltningen och verkställigheten i församlingar och
kyrkliga samfälligheter
15 § I en församling ankommer förvaltningen och verkställigheten på
kyrkorådet och övriga nämnder.
Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av kyrkofullmäk-
tige eller kyrkostämman. För en sådan uppgift kan fullmäktige eller stäm-
man tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera personer.
16 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får uppdra åt kyrkorådet
eller någon annan nämnd att i fullmäktiges eller stämmans ställe fatta
beslut i vissa grupper av ärenden, om inte något annat följer av lag eller
annan författning.
Ett sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaf-
fenhet eller i övrigt av större vikt.
17 § I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet ankommer förvalt-
ningen och verkställigheten på kyrkorådet och övriga nämnder.
Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av kyrkofullmäk-
tige eller församlingsdelegerade. Bestämmelserna i 15 § andra stycket om
en särskild beredning och i 16 § första stycket om uppdrag att i fullmäktiges
eller kyrkostämmans ställe fatta beslut i vissa frågor tillämpas även i
samfälligheten.
Arkiv
18 § I arkivlagen (1990: 782) finns bestämmelser om församlingars och
kyrkliga samfälligheters arkiv.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
214
12 kap. Förtroendevalda
Inledande bestämmelser
1 § Med förtroendevalda avses i denna lag valda ledamöter och supple-
anter i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet och övriga
nämnder samt beredningar.
Med förtroendevald avses också
1. revisorer och revisorssuppleanter,
2. ordföranden och vice ordförande i kyrkostämma, samt
3. kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 17 kap. 5 §, om han
eller hon har utsetts till ordförande eller vice ordförande i kyrkorådet.
Rösträtt
2 § Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige
eller ett direktvalt kyrkoråd i en församling har den som är kyrkobokförd i
församlingen, är medlem av svenska kyrkan och har fyllt arton år senast på
valdagen. Den som inte är svensk medborgare har rösträtt endast om han
har varit kyrkobokförd i landet den 1 november de tre åren närmast före
valåret. Varje röstberättigad har en röst.
Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling har inte
rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige eller
direktvalt kyrkoråd i en annan församling.
3 § Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige i
kyrklig samfällighet har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och
suppleanter i kyrkofullmäktige i en församling som ingår i samfälligheten.
4 § Frågor om rösträtt enligt 2 och 3 §§ avgörs på grundval av en
röstlängd som har upprättats före valet.
Valbarhet
5 § Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige i en församling, ord-
föranden och vice ordförande i kyrkostämma väljs bland dem som har
rösträtt enligt 2 §.
Detsamma gäller valet av ledamöter och suppleanter i kyrkorådet och
övriga nämnder samt av revisorer och revisorssuppleanter. Den som har
fyllt 18 år senast på dagen for ett sådant val är dock valbar.
Till uppdrag som revisor och revisorssuppleant får också väljas den som
inte är kyrkobokförd i församlingen.
6 § Till uppdrag som avses i 5 § får inte väljas den som
1. innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop,
2. innehar en tjänst som kyrkoherde i församlingen eller innehar ett
långtidsvikariat på en sådan tjänst,
3. enligt 17 kap. 5 § andra stycket har förordnats att vara ledamot i
församlingens kyrkoråd,
4. är anställd hos församlingen och som på grund av sina uppgifter har
den ledande ställningen bland de anställda.
Valbar till ledamot eller suppleant i kyrkorådet eller någon annan
nämnd är inte heller den som är chef för en förvaltning som hör till rådets
eller nämndens ansvarsområde.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
215
7 § I fråga om valbarhet till ledamot eller suppleant i kyrkofullmäktige i
en kyrklig samfällighet, församlingsdelegerade, kyrkorådet och övriga
nämnder i samfälligheten tillämpas bestämmelserna i 5 och 6 §§.
Därvid skall följande gälla.
1. Bestämmelserna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd och
övriga nämnder skall avse samfälligheten, dess fullmäktige eller försam-
lingsdelegerade och dess kyrkoråd och övriga nämnder.
2. Bestämmelserna i 6 § 2 om kyrkoherde skall gälla den kyrkoherde som
är ledamot och hans ersättare i samfällighetens kyrkoråd.
Uppdragets upphörande
8 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör också uppdra-
get genast.
9 § Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller församlingsdelegerade skall
befria en förtroendevald från uppdraget när han eller hon vill avgå, om det
inte finns särskilda skäl som talar mot det.
Ledighet från anställning
10 § Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar
som behövs för uppdragen.
Ekonomiska förmåner
11 § Kyrkofullmäktige och kyrkostämman i en församling samt kyrko-
fullmäktige och församlingsdelegerade i en kyrklig samfällighet får besluta
att förtroendevalda i församlingen respektive samfälligheten i skälig om-
fattning skall få
1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av
uppdraget,
2. ersättning för förlorad arbetsinkomst, samt
3. arvode.
Om en församling ingår i en total pastoratssamfällighet eller i en total
flerpastoratssamfällighet, får kyrkofullmäktige i samfälligheten besluta att
förtroendevalda i församlingens kyrkoråd eller kyrkostämma skall få sådan
ersättning och arvode som avses i första stycket.
Arvode skall bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.
Omröstning
12 § Varje ledamot i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorå-
det eller någon annan nämnd har en röst.
Reservation
13 § Den som i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet
eller någon annan nämnd har deltagit i avgörandet av ett ärende får
reservera sig mot beslutet.
Reservationen skall anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reserva-
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
216
tionen utvecklas närmare, skall den avfattas skriftligen och lämnas senast
när protokollet justeras.
13 kap. Kyrkofullmäktige i församling
Grundläggande bestämmelser om val av kyrkofullmäktige
1 § I lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns bestämmelser
om
1. indelning i valdistrikt,
2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val,
3. utseende av suppleanter, samt
4. förfarandet när en ledamot i fullmäktige har avgått under tjänstgö-
ringstiden och när en suppleant har inträtt som ordinarie ledamot i
fullmäktige eller av annan anledning har avgått som suppleant.
Antalet ledamöter och suppleanter
2 § Kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige. Antalet
skall bestämmas till ett udda tal och till minst
15 i församling med 5 000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller därun-
der,
19 i forsamling med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade
kyrkomedlemmar,
25 i församling med över 10 000 röstberättigade kyrkomedlemmar.
Vid tillämpningen av första stycket skall den som har upptagits i gäll-
ande röstlängd anses som röstberättigad.
När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om
antalet ledamöter i fullmäktige. Länsstyrelsen skall genast underrättas om
beslutet.
Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter skall ändras, skall beslutet
tillämpas först när val av fullmäktige nästa gång förrättas i hela landet.
Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen
skall genast underrättas om beslutet.
3 § För ledamöterna skall suppleanter utses till det antal som kyrkofull-
mäktige bestämmer. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser
som varje parti får i församling-en. Om det därvid uppkommer ett brutet
tal, avrundas detta till närmast högre hela tal.
När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om
antalet suppleanter. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
Beslutar fullmäktige om ändring av antalet suppleanter tillämpas 2 §
fjärde stycket.
Valperiodens längd
4 § Ledamöter och suppleanter väljs för tre år räknat från och med den 1
januari året efter det år då valet har ägt rum.
Ordförandeskapet
5 § Kyrkofullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en
eller två vice ordförande. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
217
Till dess att valen har förrättats utövas ordförandeskapet av den som har
varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge,
har den som är äldst företräde.
Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett
sammanträde, utser fullmäktige en annan ledamot att för tillfället vara
ordförande.
När sammanträdena skall hållas m.m.
6 § Kyrkofullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden skall hål-
las.
Sammanträde skall även hållas, när kyrkorådet eller minst en tredjedel
av fullmäktiges ledamöter begär det eller när ordföranden anser att det
behövs.
Vid sammanträde före december månads utgång förrättas val till de
befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets slut. Det år då val
av fullmäktige har ägt rum i hela landet skall valen förrättas av de nyvalda
fullmäktige. Dessa förrättar även andra val som ankommer på fullmäktige
och avser tid efter utgången av det nämnda året.
Hur sammanträdena kungörs
1 § Ordföranden utfärdar kungörelse om när kyrkofullmäktige skall sam-
manträda. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sam-
manträdet samt uppgift om de ärenden som skall behandlas.
När sammanträde skall hållas första gången sedan beslutanderätten har
uppdragits åt fullmäktige, utfärdas kungörelsen av den senast valda ordfö-
randen i kyrkostämman.
Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på
församlingens anslagstavla. Den skall inom samma tid också sändas till
varje ledamot och suppleant på ett lämpligt sätt.
8 § Uppgift om tid och plats för sammanträdet samt, om kyrkofullmäk-
tige har bestämt det, uppgift om de ärenden som skall behandlas skall också
minst en vecka före sammanträdesdagen införas i en eller flera ortstid-
ningar.
Vid sammanträde före december månads utgång avgörs för det följande
kalenderåret i vilken eller vilka tidningar sådana tillkännagivanden skall
införas. Därvid bör sådana tidningar väljas som genom sin spridning inom
olika grupper av församlingsmedlemmar når så många som möjligt. Om ett
förslag om att införa uppgiften i en viss ortstidning får minst en tredjedel
av rösterna, skall uppgiften införas i den tidningen.
9 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det
sätt som föreskrivs i 7 § tredje stycket och 8 § första stycket, skall kungö-
relsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sammanträdes-
dagen. Dessutom skall kungörelsen inom samma tid sändas till varje
ledamot och suppleant på ett lämpligt sätt.
Suppleanternas tjänstgöring m. m.
10 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde
eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en suppleant tjänstgöra i
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
218
ledamotens ställe. Detta gäller även en suppleant som har kallats att
tjänstgöra eller som tjänstgör i stället for ledamot.
Suppleanterna skall tjänstgöra enligt den ordning som har bestämts
mellan suppleanterna. En suppleant som har börjat tjänstgöra har dock
företräde oberoende av turordning. En suppleant som avbryter tjänstgö-
ringen på grund av jäv, får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts.
Om samtliga suppleanter för en ledamot är förhindrade att inställa sig
eller att vidare delta i ett sammanträde, skall i ledamotens ställe den
suppleant inträda som enligt den bestämda ordningen står i tur att tjänst-
göra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet. Om en
sådan suppleant inte kan tjänstgöra, skall den suppleant inträda som står i
tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen for partiet
och så vidare efter samma grund.
11 § En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde eller till
fortsatt sammanträde, har rätt att tjänstgöra även om en suppleant har
inträtt i hans ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett
sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får dock därefter under
samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet.
Beslutförhet
12 § Kyrkofullmäktige får handlägga ett ärende endast om mer än hälf-
ten av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige får dock föreskriva att
interpellationer och frågor får besvaras även om färre ledamöter är närva-
rande.
Om en ledamot enligt 13 § eller 20 kap. 4 § är jävig i ett ärende, får
fullmäktige handlägga detta även om antalet deltagande på grund av jävet
inte uppgår till vad som föreskrivs i första stycket.
Jäv
13 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som
personligen rör ledamoten själv eller ledamotens make, föräldrar, barn
eller syskon eller någon annan närstående. Bestämmelser om jäv i samband
med revision finns i 20 kap. 4 §.
Närvarorätt
14 § Rätt att närvara vid kyrkofullmäktiges sammanträden och delta i
överläggningarna men inte i besluten har även
1. ordföranden eller vice ordföranden i kyrkorådet samt kyrkoherden,
2. ordföranden eller vice ordföranden i någon annan nämnd eller i en
beredning vid handläggningen av ett ärende som har beretts av nämnden
eller beredningen och vid besvarande av interpellationer eller frågor som
har framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen,
3. en ledamot i kyrkorådet vid besvarande av en interpellation som
enligt 26 § andra stycket har överlämnats för att besvaras av honom,
4. en revisor hos församlingen vid behandlingen av revisionsberättelsen
för den verksamhet som hans uppdrag avser,
5. den anställde som på grund av sina uppgifter har den ledande
ställningen bland de anställda i församlingen, samt
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
219
6. i den mån fullmäktige har beslutat det, ledamot eller suppleant i
kyrkorådet, annan nämnd eller beredning.
Fullmäktige får kalla anställda hos församlingen eller särskilda sakkun-
niga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.
Ärendenas art och beredning
15 § Kyrkofullmäktige skall besluta i ärenden som väckts av
1. kyrkorådet eller någon annan nämnd, om inte något annat är föreskri-
vet i lag,
2. ledamot genom motion,
3. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, dom-
kapitlet, stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden,
4. revisorerna, om ärendet avser förvaltning som har samband med
revisionsuppdraget, eller
5. beredning, om fullmäktige har föreskrivit det.
16 § Innan kyrkofullmäktige avgör ett ärende skall det ha beretts av den
nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör eller av en
beredning som fullmäktige särskilt har utsett för ändamålet.
Om ett ärende har beretts av någon annan än den nämnd eller beredning
dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, skall nämnden eller beredningen få
tillfälle att avge yttrande i ärendet innan det avgörs. Kyrkorådet skall alltid
få tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av någon annan än rådet.
17 § Kyrkofullmäktige får förrätta val utan föregående beredning.
Beredning behövs inte heller för ärenden som avser ändring av antalet
ledamöter eller suppleanter i kyrkorådet eller annan nämnd eller avsägelse
från uppdrag som ledamot eller suppleant i fullmäktige, i rådet eller i någon
annan nämnd eller som revisor eller revisorssuppleant.
18 § En motion bör beredas så, att kyrkofullmäktige kan fatta beslut om
den inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan
avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har framkommit vid
beredningen anmälas till fullmäktige vid sammanträde inom samma tid.
Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning.
Opinionsundersökningar
19 § Kyrkofullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett
ärende som tillhör fullmäktiges handläggning skall inhämtas synpunkter
från röstberättigade i församlingen. Detta kan ske genom folkomröstning,
opinionsundersökning eller liknande förfarande.
Fullmäktige får därvid anlita valnämnden i kommunen, om nämndens
verksamhet i övrigt inte hindras och om kommunfullmäktige beslutar det.
Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som föranleds av
att en församling anlitar valnämnden.
Avbrutna sammanträden
20 § Om ett sammanträde inte kan slutföras på utsatt dag, skall det
fortsätta genast eller vid en senare tidpunkt. Om sammanträdet skall
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
220
fortsätta vid en senare tidpunkt, bestämmer och tillkännager ordföranden Prop. 1991/92: 85
genast tid och plats för det fortsatta sammanträdet. Bilaga 18
Om fortsättande och avslutande av valförrättning, när valet är propor-
tionellt, finns bestämmelser i 47 kap.
Bordläggning
21 § Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en tredjedel av
de närvarande ledamöterna. För bordläggning i fråga om val eller av
tidigare bordlagt ärende krävs beslut av mer än hälften av ledamöterna.
Om bordläggning beslutas, bestämmer och tillkännager ordföranden
innan sammanträdet avslutas till vilken dag ärendet skall uppskjutas.
Offentlighet och ordning vid sammanträdena
22 § Sammanträdena skall vara offentliga. Kyrkofullmäktige får dock
besluta att överläggningen i ett visst ärende skall hållas inom stängda
dörrar. Suppleanterna får närvara vid en sådan överläggning även om de
inte tjänstgör.
Ordföranden ansvarar för ordningen vid sammanträdet. Ordföranden
får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse.
Om det uppstår oordning som inte kan avstyras, får ordföranden upplösa
sammanträdet.
Hur ärendena avgörs m. m.
23 § Ordföranden leder sammanträdena och föredrar ärendena. Ordfö-
randen skall se till att ett ärende inte avgörs utan att föreskrifterna i 7 —9 §§
om kungörelse och 16 § om beredning har iakttagits.
Ett brådskande ärende får dock avgöras trots att det inte har kungjorts
enligt föreskrifterna i 7 —9 §§, om samtliga närvarande ledamöter beslutar
det. Ett sådant ärende får också avgöras trots att det inte har beretts enligt
föreskriften i 16 §, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.
24 § När överläggningen är avslutad lägger ordföranden fram förslag till
beslut. Förslaget skall utformas så att det kan besvaras med ja eller nej.
Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har beslutats
och befäster beslutet med klubbslag, om inte omröstning begärs.
Om omröstning begärs, skall den genomföras efter upprop och ske öppet
utom i ärenden som avser val eller tillsättning av tjänst. Vid öppen
omröstning får omröstningsapparat användas.
Om inte något annat är särskilt föreskrivet bestäms utgången genom
enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst utom i
ärenden som avser val eller tillsättning av tjänst. I sådana ärenden fattas
beslutet genom lottning.
Interpellationer och frågor
25 § En ledamot får till ordföranden i kyrkorådet, annan nämnd eller
beredning framställa interpellation i ämnen som hör till kyrkofullmäktiges
handläggning.
26 § Kyrkofullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en
221
interpellation får framställas. Interpellationen skall vara tillgänglig för
varje ledamot, innan fullmäktige fattar ett sådant beslut.
Fullmäktige får besluta att ordföranden i kyrkorådet får överlåta besva-
randet av en interpellation till någon annan ledamot i rådet som på grund
av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen.
27 § Om kyrkofullmäktige beslutar det, får en ledamot till ordföranden i
kyrkorådet, annan nämnd eller beredning framställa fråga i ämnen som hör
till fullmäktiges handläggning.
Protokollet
28 § Vid sammanträde med kyrkofullmäktige skall protokoll föras på
ordförandens ansvar.
Protokollet skall redovisa vilka ledamöter och suppleanter som har
tjänstgjort och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt. Protokollet
skall för varje ärende redovisa
1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka,
2. fullmäktiges beslut, och
3. vilka reservationer som har anmälts mot beslutet.
Om omröstning har ägt rum i ett ärende skall protokollet dessutom för
varje ärende redovisa
1. i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut,
2. hur omröstningen har utfallit, samt
3. hur ledamöterna och suppleanterna har röstat vid öppen omröstning.
29 § Protokollet skall justeras av ordföranden och ytterligare minst två
ledamöter som fullmäktige för varje gång utser bland de närvarande.
Justeringen skall äga rum senast fjorton dagar efter sammanträdesdagen
på tid som ordföranden bestämmer och tillkännager vid sammanträdet.
Justeringen får också verkställas av fullmäktige antingen genast eller vid
nästa sammanträde.
30 § Senast på andra dagen efter justeringen skall denna tillkännages på
anslagstavlan.
Av tillkännagivandet skall framgå var protokollet finns tillgängligt samt
vilken dag som det har anslagits. Tillkännagivandet får inte tas bort före
överklagandetidens utgång.
Bevis om dagen för anslaget skall tecknas på protokollet eller utfärdas
särskilt.
Arbetsordningen
31 § Kyrkofullmäktige skall i en arbetsordning meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och ärendenas
handläggning.
Arbetsordningen skall innehålla föreskrifter om
1. vem som skall föra ordet till dess att en tillfällig ordförande som avses
i 5 § tredje stycket har utsetts,
2. utsändning av handlingar inför sammanträde,
3. anmälan av hinder för tjänstgöring vid sammanträde,
4. inkallande av suppleanter,
5. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor,
6. förfarandet vid omröstning, samt
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
222
7. underrättelser om val av ordförande och vice ordförande i fullmäktige
och kyrkorådet.
14 kap. Kyrkostämma
Ordförandeskapet
1 § Kyrkostämman väljer för tre kalenderår bland de röstberättigade en
ordförande och en eller två vice ordförande.
Om ordföranden eller någon vice ordförande avgår under tjänstgörings-
tiden, väljs en annan för återstoden av denna tid.
När sammanträden skall hållas
2 § Kyrkostämman beslutar när ordinarie sammanträden skall hållas.
Sammanträde skall också hållas när kyrkorådet begär det eller när ordfö-
randen anser att det behövs.
Vid sammanträde före november månads utgång det år då val av
kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet förrättas val av kyrkoråd.
Vid sammanträde före december månads utgång förrättas val till de
befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets slut.
Hur sammanträden kungörs m.m.
3 § Ordföranden utfärdar kungörelse om när kyrkostämman skall sam-
manträda. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sam-
manträdet samt uppgift om de ärenden som skall behandlas.
Om en kyrkostämma skall utöva beslutanderätten i en församling där
den tidigare har utövats av kyrkofullmäktige, skall den senast valda ordfö-
randen i fullmäktige sammankalla kyrkostämman första gången.
Om en ny församling bildas i vilken beslutanderätten skall utövas på
kyrkostämma, skall stiftsstyrelsen före den 1 juli året innan församlingen
bildas förordna en person att hålla kyrkostämma för val av ordförande och
vice ordförande samt kyrkoråd.
4 § Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på
församlingens anslagstavla.
Bestämmelserna i 13 kap. 8 § om tillkännagivande i ortstidning gäller
också för sammanträden med kyrkostämman. Beslut om i vilken eller vilka
ortstidningar som kyrkostämmans sammanträden skall tillkännages får
fattas för flera kalenderår, dock inte för längre tid än till utgången av det år
då val av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång i hela landet.
5 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det
sätt som förskrivs i 3 § första stycket och 4 §, skall kungörelsen med uppgift
om ärendet anslås på församlingens anslagstavla senast fyra dagar före
sammanträdet.
A rbetsordn ingen
6 § Kyrkostämman skall i en arbetsordning meddela de ytterligare före-
skrifter som behövs för sammanträden med kyrkostämman och ärendenas
handläggning.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
223
Arbetsordningen skall innehålla föreskrifter om
1. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor,
2. förfarandet vid omröstning, samt
3. underrättelser om val av ordförande och vice ordförande i kyrkostäm-
man och kyrkorådet.
Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling m. m. tillämpas på
kyrkostämma
7 § Beträffande kyrkostämman tillämpas bestämmelserna i 12 kap. 2, 12
och 13 §§ samt 13 kap. 13—18 och 20 —30 §§ om kyrkofullmäktige i
församling. Därvid skall följande gälla.
1. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige och ledamot i kyrkofullmäktige
skall i stället avse kyrkostämman och röstberättigad kyrkomedlem.
2. Kyrkostämmans sammanträden skall alltid vara offentliga.
3. Omröstning skall vara sluten även i andra ärenden än ärenden om val
eller tillsättning av tjänst, om någon röstberättigad kyrkomedlem begär
det.
4. I kyrkostämmans protokoll behöver inte redovisas vilka som har
deltagit i stämman eller hur var och en har röstat vid öppen omröstning.
15 kap. Församlingsdelegerade
Antalet ledamöter och suppleanter
1 § Antalet ledamöter i församlingsdelegerade skall bestämmas till ett
udda tal och till minst
15 i samfällighet med 5000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller där-
under,
25 i samfällighet med över 5 000 till och med 20000 röstberättigade
kyrkomedlemmar,
35 i samfällighet med över 20000 till och med 40000 röstberättigade
kyrkomedlemmar,
45 i samfällighet med över 40000 röstberättigade kyrkomedlemmar.
När delegerade skall utses första gången, bör församlingarna träffa
överenskommelse om antalet ledamöter med ledning av första stycket.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet leda-
möter.
2 § Församlingsdelegerade beslutar själva om ändring av antalet ledamö-
ter.
Ett sådant beslut skall tillämpas från och med året efter det år då val av
kyrkofullmäktige förrättas nästa gång i hela landet. Länsstyrelsen skall
genast underrättas om beslutet.
Församlingsdelegerade får besluta att suppleanter skall utses för ledamö-
terna i delegerade. Suppleanterna skall därvid utses till lika stort antal som
ledamöterna. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
3 § Länsstyrelsen bestämmer, med tillämpning av bestämmelserna i
lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. hur många ledamöter i
församlingsdelegerade som varje församling skall utse.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
224
Beslutet får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Valpröv-
ningsnämndens beslut får inte överklagas.
Val av ledamöter och suppleanter
4 § Ledamöter och suppleanter väljs av kyrkofullmäktige eller kyrko-
stämman i varje församling.
Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valperiodens längd m.m.
5 § Ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade väljs för tre år
räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäk-
tige har förrättats i hela landet.
När val av ledamöter och suppleanter inte äger rum under år då val av
fullmäktige förrättats i hela landet, skall valet dock inte avse längre tid än
till utgången av det år då sådana val av fullmäktige skall äga rum nästa
gång.
Val av ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade förrättas före
december månads utgång året före det år då tjänstgöringstiden börjar.
6 § Om val till kyrkofullmäktige, som har utsett ledamöter och supple-
anter i församlingsdelegerade, har upphävts och omval har ägt rum eller
om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatför-
delningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen for
ledamöterna och suppleanterna två månader efter det att omvalet eller
sammanräkningen har avslutats.
När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige
förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgö-
ringstiden.
7 § Om en ledamot i församlingsdelegerade avgår under tjänstgöringsti-
den, förrättas fyllnadsval för återstoden av denna tid.
I en samfällighet där suppleanter har utsetts, skall dock för en ledamot
som har utsetts vid proportionellt val inträda en suppleant i ledamotens
ställe för återstoden av tjänstgöringstiden, enligt den ordning mellan sup-
pleanterna som har bestämts vid valet.
Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling
tillämpas på församlingsdelegerade
8 § Beträffande församlingsdelegerade tillämpas bestämmelserna i 13
kap. 5 —31 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande
gälla.
1. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall avse försam-
lingsdelegerade och samfällighetens kyrkoråd.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.
3. När sammanträde med delegerade skall hållas första gången, utfärdas
kungörelse om sammanträdet av ordföranden i kyrkofullmäktige i den
församling i samfälligheten som har flest röstberättigade kyrkomedlem-
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
225
15 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
mar. Om fullmäktige inte finns i denna församling, utfärdas kungörelsen av
ordföranden i församlingens kyrkostämma.
4. Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings kyrkoråd
att delta i delegerades överläggningar men inte i besluten föreligger bara
vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfäl-
ligheten omfattar församlingar i flera pastorat tillkommer rätten för en
kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som dom-
kapitlet utser.
16 kap. Kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter
Antalet ledamöter och suppleanter
1 § Stiftstyrelsen fastställer antalet ledamöter i kyrkofullmäktige. Beslu-
tet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall
genast underrättas om beslutet.
Bestämmelser om kyrkliga samfälligheters indelning i valkretsar och om
fastställandet av antalet ledamöter i fullmäktige som skall utses i varje
församling finns i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.
2 § För ledamöterna skall suppleanter utses till det antal som kyrkofull-
mäktige bestämmer.
Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser
som varje parti får i samfällighetens fullmäktige eller i varje valkrets, om
valbarheten är inskränkt till valkrets. I det senare fallet skall andelen vara
densamma i alla valkretsarna. Om det därvid uppkommer ett brutet tal,
avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast
underrättas om fullmäktiges beslut.
När fullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligt första
stycket av stiftsstyrelsen, om stiftsstyrelsen inte med stöd av 8 kap. 5 §
andra stycket har bestämt att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas
av indelningsdelegerade.
Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling
tillämpas på kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet
3 § Beträffande kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet tillämpas be-
stämmelserna i 13 kap. 4 — 31 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid
skall följande gälla.
1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.
3. När sammanträde med fullmäktige skall hållas första gången, utfärdas
kungörelse om sammanträdet av den ordförande som anges i 15 kap. 8 § 3.
4. Om samtliga suppleanter för en ledamot i fullmäktige är förhindrade
att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde
inträder i ledamotens ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna
bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått
den första platsen för partiet i församlingen eller i en sådan grupp av
församlingar som avses i 4§ lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,
m.m. Om en sådan suppleant inte kan tjänstgöra, inträder den suppleant
som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen
för partiet och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga
suppleanter är förhindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
226
sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet, inträder en suppleant Prop. 1991/92: 85
som har utsetts for partiet i en annan församling eller grupp av försam- Bilaga 18
lingar efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den suppleant
företräde som har utsetts i den församling eller grupp av församlingar där
partiets röstetal är högst.
5. Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings kyrkoråd
att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten föreligger bara
vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfäl-
ligheten omfattar församlingar i flera pastorat, tillkommer rätten för
kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som dom-
kapitlet utser.
17 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder i församlingar
Kyrkorådets uppgifter
1 § I varje församling skall det finnas ett kyrkoråd. Kyrkorådet är för-
samlingens styrelse.
Två eller flera församlingar får utse ett gemensamt kyrkoråd för en eller
flera angelägenheter.
2 § Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och verka för dess
utveckling, leda förvaltningen av församlingens angelägenheter och ha
tillsyn över övriga nämnders verksamhet.
Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på
församlingens ekonomiska ställning samt hos kyrkofullmäktige eller kyr-
kostämman och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de
framställningar som rådet anser behövs.
3 § Kyrkorådet skall särskilt
1. bereda eller yttra sig i ärenden som skali handläggas av kyrkofullmäk-
tige eller kyrkostämman,
2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och därvid själv förvalta
kyrkans och församlingens egendom i den mån sådan egendomsförvaltning
inte har uppdragits åt någon annan nämnd eller annars ankommer på
någon annan,
3. ha hand om medelsförvaltningen i den mån kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman inte har medgett någon annan nämnd att helt eller delvis ha
hand om sin medelsförvaltning,
4. verkställa kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut i den mån
verkställigheten inte har uppdragits åt någon annan,
5. själv eller genom ombud föra församlingens talan i alla mål och
ärenden i den mån detta inte på grund av lag eller annan författning eller
beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman ankommer på någon an-
nan,
6. ha hand om församlingens informationsverksamhet i den mån kyrko-
fullmäktige eller kyrkostämman inte har uppdragit denna åt någon annan
nämnd,
7. verka för sådana förenklingar i verksamheten som kan underlätta
enskildas kontakter med församlingen, samt
8. i övrigt fullgöra de uppdrag som kyrkofullmäktige eller kyrkostämman
har överlämnat till rådet.
Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd
tillämpas inte första stycket 1,3 — 6 och 8.
227
4 § Kyrkorådet skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författ-
ningar ankommer på rådet.
Kyrkorådet får infordra yttranden och upplysningar från övriga nämn-
der och från beredningar och anställda i församlingen, när det behövs för
att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Ledamöter och suppleanter
5 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.
Kyrkoherden får förordna en präst som tjänstgör i pastoratet att vara
kyrkorådsledamot i annexförsamling i stället för kyrkoherden. Förordnan-
det skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter har valts.
Kyrkoherden skall underrätta kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans ord-
förande om förordnandet.
Om församlingar som tillhör olika pastorat har ett gemensamt kyrkoråd,
skall domkapitlet förordna en av församlingarnas kyrkoherdar att vara
ledamot i rådet och en annan att vara suppleant.
6 § Andra ledamöter än dem som avses i 5 § samt suppleanter i kyrkorå-
det väljs, utom i fall som avses i 7 §, av kyrkofullmäktige eller kyrkostäm-
man till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Antalet valda
ledamöter får dock inte vara mindre än fyra.
Antalet suppleanter bör vara minst lika stort som antalet valda ledamö-
ter.
Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
7 § Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrko-
råd skall andra ledamöter än dem som avses i 5 § och suppleanter utses
genom direkta val när val av kyrkofullmäktige förrättas i hela landet.
I lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns bestämmelserom
1. indelning i valdistrikt,
2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val,
3. utseende av suppleanter, samt
4. förfarandet när en ledamot i kyrkorådet har avgått under tjänstgö-
ringstiden och när en suppleant har inträtt som ordinarie ledamot i
kyrkorådet eller av annan anledning har avgått som suppleant.
8 § Ledamöter i ett direktvalt kyrkoråd skall väljas till det antal som
kyrkorådet bestämmer. Antalet valda ledamöter skall vara jämnt och får
inte vara mindre äm ti©'.
För de valda lediamöterna skall suppleanter utses till det antal som
kyrkorådet bestämmer. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst
hälften, av det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det
därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om kyrkorådets beslut.
När ett direktvalt kyrkoråd skall utses första gången, beslutar kyrkofull-
mäktige eller kyrkostämman om antalet ledamöter och suppleanter.
9 § Beslutar ett direktvalt kyrkoråd om ändring av antalet ledamöter
eller suppleanter tillämpas beslutet först när val av kyrkofullmäktige för-
rättas nästa gång i hela landet. Beslutet skall fattas före utgången av mars
månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
10 § Antalet ledamöter i ett gemensamt kyrkoråd och det antal ledamö-
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
228
ter i rådet som varje församling skall utse bestäms genom överenskom-
melse mellan församlingarna.
Varje församling skall välja minst en ledamot.
Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet leda-
möter i rådet och det antal som skall utses av varje församling.
Valperiodens längdm.m.
11 § Sådana ledamöter och suppleanter som avses i 6 och 7 §§ skall väljas
för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av
kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet.
12 § Om valet till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum
eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandat-
fördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för
de ledamöter och suppleanter i kyrkorådet som har valts av fullmäktige,
två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.
När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige
förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgö-
ringstiden.
13 § Om en vald ledamot av kyrkorådet avgår under tjänstgöringstiden,
skall fyllnadsval förrättas. För en ledamot som har utsetts vid proportio-
nellt val skall dock en suppleant inträda enligt den ordning som anges i 47
kap. 26 §.
Ordförandeskapet
14 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall bland kyrkorådets leda-
möter välja en ordförande och en eller två vice ordförande. Fullmäktige
eller stämman bestämmer tiden för uppdragen.
Direktvalda kyrkoråd och gemensamma kyrkoråd skall dock själva välja
ordförande och en eller två vice ordförande bland sina ledamöter.
15 § Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara
vid ett sammanträde med kyrkorådet, utser rådet en annan ledamot att för
tillfället vara ordförande.
Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är
förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, får rådet utse en annan ledamot att
som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter.
När sammanträdena skall hållas
16 § Kyrkorådet bestämmer tid och plats för sina sammanträden.
Sammanträde skall även hållas, när minst en tredjedel av rådets ledamö-
ter eller någon ledamot som avses i 5 § begär det eller ordföranden anser att
det behövs.
Kallelse tilll sammanträdena
17 § Kallelse till sammanträde med kyrkorådet skall anslås minst en
vecka före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
229
inom samma tid sändas till varje ledamot och suppleant i rådet på ett
lämpligt sätt.
Om ett ärende är så brådskande att kallelse inte kan ske på detta sätt,
skall kallelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sam-
manträdesdagen. Dessutom skall kallelsen inom samma tid på ett lämpligt
sätt sändas till varje ledamot och suppleant.
Föreskrifterna i första och andra styckena gäller bara när det inte finns
föreskrifter om kallelse i reglemente för kyrkorådet.
18 § Kyrkorådet får till sina sammanträden kalla
1. en ledamot eller en suppleant i kyrkofullmäktige, 2. ordföranden eller
en vice ordförande i kyrkostämman,
3. en ledamot eller en suppleant i en annan nämnd eller beredning,
4. en anställd hos församlingen, eller
5. en särskild sakkunnig.
Den som har kallats till ett sammanträde får delta i överläggningarna
men inte i besluten, om rådet beslutar det.
Suppleanternas tjänstgöring
19 § I fråga om suppleanternas tjänstgöring i kyrkorådet tillämpas be-
stämmelserna i 13 kap. 10 och 11 §§ om suppleanternas tjänstgöring i
kyrkofullmäktige.
Vad som sägs i första stycket tillämpas också när en av kyrkofullmäktige
eller kyrkostämma utsedd ledamot som inte har utsetts vid proportionellt
val har avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.
Suppleanterna får närvara vid rådets sammanträden.
Beslutförhet
20 § Kyrkorådet får handlägga ärenden endast om mer än hälften av
ledamöterna är närvarande.
Jäv
21 § En ledamot eller någon annan som skall handlägga ärenden hos
kyrkorådet får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ett ärende
som personligen rör honom själv eller hans maka, föräldrar, barn eller
syskon eller någon annan närstående.
Ärendenas avgörande och protokollet
22 § I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förande av protokoll,
protokollets innehåll, justering av protokoll och tillkännagivande om juste-
ring tillämpas bestämmelserna i 13 kap. 24 och 28 — 30 §§. Protokollet får
dock justeras av ordföranden och ytterligare minst en ledamot.
Framställningar till kyrkorådet m.m.
23 § Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra var framställningar till
rådet tas emot.
Delgivning med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
230
reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot del-
givning.
Hur kyrkvärdar, kassaförvaltare och elektorer utses
24 § Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade i
församlingen enligt 12 kap. 2 §. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland
ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet.
Kyrkvärdarna utses för tre år räknat från och med den 1 januari året
efter det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet.
Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets
medelsförvaltning inte har ordnats på något annat sätt.
25 § Det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet, skall
det nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse sådana befatt-
ningshavare som avses i 24 §.
Det nyvalda kyrkorådet får även före december månads utgång utse
sådana elektorer som avses i 46 kap.
Reglemente och delegering
26 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får anta reglemente med
närmare föreskrifter om kyrkorådets verksamhet.
27 § Om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman beslutar det, får kyrkorå-
det uppdra åt en särskild avdelning, bestående av ledamöter och supplean-
ter i rådet, åt en ledamot eller suppleant eller åt en tjänsteman hos
församlingen att på rådets vägnar besluta i vissa grupper av ärenden. Dessa
ärendegrupper skall anges i reglementet eller särskilda beslut.
Framställningar eller yttranden till fullmäktige eller stämman, liksom
yttranden med anledning av att rådets beslut har överklagats, får dock
beslutas endast av rådet samfällt.
Beslut som fattas med stöd av uppdrag enligt första stycket skall anmälas
till rådet, som bestämmer på vilket sätt detta skall ske.
28 § Bestämmelserna i 26 och 27 §§ tillämpas också på direktvalda
kyrkoråd. Därvid skall dock vad som sägs om kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman i stället avse kyrkorådet.
Tillsättning av nämnder
29 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman tillsätter nämnder för den
förvaltning och verkställighet som enligt särskilda författningar ankommer
på dessa. För sådana nämnder gäller vad som är föreskrivet i författning-
arna.
För förvaltning och verkställighet i övrigt får fullmäktige eller stämman
tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och suppleanter i sådana
nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige
eller stämman bestämmer. För dessa nämnder tillämpas bestämmelserna
om kyrkorådet i 6§ tredje stycket, 12 — 23 §§, 24 § tredje stycket och
25-27 §§.
Prop.1991/92:85
Bilaga 18
231
Handläggningen av vissa ärenden
30 § Kyrkofullmäktige och kyrkostämman får, om inte något annat är
föreskrivet i lag eller annan författning, besluta att kyrkorådet eller någon
annan nämnd skall
1. ha hand om förvaltning och verkställighet i fråga om egendom som
annars förvaltas av någon annan nämnd,
2. handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat eller skiljande från
anställning samt andra frågor beträffande arbetstagare som är underställda
någon annan nämnd.
Närvarorätt vid sammanträdena m.m.
31 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att en ledamot
eller en suppleant i fullmäktige, kyrkorådet, annan nämnd eller beredning
får närvara vid rådets eller någon annan nämnds sammanträden, även om
han inte är ledamot eller suppleant i rådet eller nämnden, och delta i
överläggningarna men inte i besluten samt få sin mening antecknad i
protokollet.
Kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 5 § andra stycket har
dock alltid rätt att närvara och delta i överläggningarna.
32 § len församling där beslutanderätten utövas av ett direktvalt kyrko-
råd tillämpas bestämmelserna i 31 § första stycket. Därvid skall dock vad
som sägs om kyrkofullmäktige och kyrkostämma i stället avse kyrkofull-
mäktige i den samfällighet i vilken församlingen ingår.
Verksamhetsberättelse för direktvalda kyrkoråd
33 § Ett direktvalt kyrkoråd skall före utgången av januari månad varje
år till samfällighetens fullmäktige avge en berättelse om sin verksamhet
under det föregående året.
18 kap. Kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter
Kyrkorådets uppgifter
1 § Kyrkorådet i en kyrklig samfällighet skall leda förvaltningen av
samfällighetens angelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verk-
samhet.
Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på
samfällighetens ekonomiska ställning samt hos samfällighetens fullmäktige
eller församlingsdelegerade och övriga nämnder liksom hos andra myndig-
heter göra de framställningar som rådet anser behövs.
I fråga om kyrkorådets uppgifter i övrigt tillämpas bestämmelserna i 17
kap. 3 § första stycket och 4 §. Därvid skall dock vad som sägs om
församling och kyrkofullmäktige i stället avse samfälligheten och dess
fullmäktige eller församlingsdelegerade.
Ledamöter och suppleanter
2 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.
Om samfälligheten består av församlingar i flera pastorat, skall dom-
kapitlet förordna en av kyrkoherdarna att vara ledamot i samfällighetens
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
232
kyrkoråd och en annan att vara dennes suppleant. Förordnandena skall
avse tiden för de valda ledamöternas tjänstgöringsperiod.
Domkapitlet skall underrätta kyrkofullmäktiges eller församlingsdelege-
rades ordförande om förordnandet.
3 § Andra ledamöter och suppleanter än dem som avses i 2 § väljs av
kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade till det antal som fullmäktige
eller delegerade bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock inte vara
mindre än fyra.
Vid valet bör om möjligt varje församling bli företrädd i kyrkorådet
genom minst en ledamot eller suppleant.
Antalet suppleanter bör vara minst lika stort som antalet valda ledamö-
ter. Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
Hur bestämmelserna om kyrkoråd m.m. i församling tilllämpas på
kyrkorådet och övriga nämnder i kyrklig samfällighet
4 § Följande bestämmelser i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling
tillämpas på kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter:
17 kap. 11 — 13 §§ om valperiodens längd m.m.,
17 kap. 14 § första stycket och 15 § om ordförandeskapet, 17 kap. 16 §
om när sammanträdena skall hållas,
17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,
17 kap. 19 § om suppleanternas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutförhet,
17 kap. 21 § om jäv,
17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet,
17 kap. 23 § om framställningar till kyrkorådet m.m.,
17 kap. 26 och 27 §§ om reglemente och delegering,
17 kap. 29 § om tillsättning av nämnder,
17 kap. 30 § om handläggningen av vissa ärenden,
17 kap. 31 § om närvarorätt vid sammanträdena m.m.
Därvid skall följande gälla.
4. Bestämmelserna om församling och kyrkofullmäktige skall avse sam-
fälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.
3. Samfällighetens kyrkoråd skall underrätta församlingarna om frågor
av större ekonomisk betydelse. Kyrkorådet får infordra yttranden och
upplysningar från församlingarnas kyrkoråd, när det behövs för att rådet
skall kunna fullgöra sina uppgifter.
4. Samfällighetens kyrkoråd får, om inte samfällighetens fullmäktige
eller församlingsdelegerade beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet
eller någon annan nämnd i en församling eller åt ett för församlingarna i ett
pastorat gemensamt kyrkoråd att verkställa beslut av samfällighetens full-
mäktige eller församlingsdelegerade eller att förvalta anslag som enligt
fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen.
5. Samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade får ge samfäl-
lighetens kyrkoråd en annan benämning än kyrkoråd.
233
19 kap. Ekonomisk förvaltning
Församlingar
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
Hur egendomen förvaltas
1 § Församlingens egendom bör förvaltas så att förmögenheten inte
minskas.
Hur medelsbehovet täcks
2 § Församlingens medelsbehov skall, i den mån det inte fylls på annat
sätt, täckas med skatt.
Budgeten
3 § Församlingen skall varje år upprätta budget för nästa budgetår.
Budgetåret löper per kalenderår.
Budgeten skall, med utgångspunkt i ställningen enligt de avslutade
räkenskaperna för året före det år då budgeten upprättas, innehålla en plan
för ekonomin under budgetåret. I planen skall redovisas de anslag som
skall anvisas och täckningen av medelsbehovet med angivande av skatte-
satsen.
4 § Förslag till budget skall upprättas av kyrkorådet före oktober månads
utgång. Om särskilda förhållanden kräver det, får budgetförslaget göras
upp i november månad. I sådant fall skall kyrkorådet före oktober månads
utgång föreslå skattesats för den församlingsskatt som ingår i preliminär
skatt för inkomst under det följande året.
Kyrkorådet bestämmer när övriga nämnder senast skall lämna sina
särskilda budgetförslag till rådet.
Kyrkorådet skall samråda med kommunstyrelsen innan budgetförslaget
görs upp.
5 § Budgeten fastställs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman före
november månads utgång. Om budgeten på grund av särskilda förhållan-
den inte kan fastställas före november månads utgång, skall fullmäktige
eller stämman ändå fastställa skattesatsen inom denna tid. Budgeten skall
därefter fastställas före december månads utgång. Fullmäktige eller stäm-
man får då fastställa en annan skattesats än som har bestämts tidigare, om
det finns särskilda skäl till det.
6 § Kyrkorådets förslag till budget skall vara tillgängligt för allmänheten
från och med kungörandet av det sammanträde med kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman då budgeten skall fastställas. Platsen där förslaget hålls
tillgängligt skall anges i kungörelsen.
Anslagsbeslut
7 § Beslut om anslag skall även innefatta anvisning av medel för att täcka
anslaget.
Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman kan besluta att ett särskilt anslag,
som inte förbrukas under det år för vilket det har beviljats, får användas för
samma ändamål under det följande året. Ett sådant beslut får därefter
fattas för ett år i sänder.
234
Fondavsättning
8 § En församling får avsätta medel till kapitalfonder och driftfonder.
Fondmedel får tas i anspråk för annat ändamål än det som fonden avser
endast genom beslut i samband med att budgeten fastställs.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
Lån och borgen
9 § Församlingen får ta upp lån och ingå borgen.
Förbud mot pantsättning
10 § Församlingen får inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet
för en fordran. Vid förvärv av egendom får församlingen dock överta
betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av
panträtt i egendomen.
Räkenskapsföring och redovisning
11 § Kyrkorådet skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel som
det förvaltar.
Andra nämnder som förvaltar medel skall föra räkenskaper enligt kyr-
korådets föreskrifter. De skall också varje år lämna en redovisning till rådet
för sin medelsförvaltning under föregående budgetår inom den tid som
rådet bestämmer.
12 § När kyrkorådet har fått övriga nämnders redovisningar, skall rådet
sammanfatta och avsluta räkenskaperna inom den tid som kyrkofullmäk-
tige eller kyrkostämman bestämmer.
Gemensamma kyrkoråd skall varje år senast den 31 mars lämna redo-
visning till de församlingar som har utsett rådet.
13 § Särskilda bestämmelser finns om
1. vård om och förvaltning av kyrka och kyrkoegendom,
2. förvaltning av medel som myndigheter har särskilt tillsyn över, samt
3. kollektmedel.
Kyrkliga samfälligheter
14 § I fråga om kyrkliga samfälligheter tillämpas 1 —13 §§. Därvid skall
följande gälla.
1. Bestämmelserna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess
kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofull-
mäktige eller församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga nämn-
der.
2. Församlingarnas kyrkoråd skall lämna sina särskilda förslag om
anslag för det nästföljande året till samfällighetens kyrkoråd, som bestäm-
mer när detta skall ske.
235
20 kap. Revision
Församlingar
Val av revisorer och revisorssuppleanter
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
1 § Nyvalda kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer under år då val
av kyrkofullmäktige har förrättats i
hela landet tre eller flera revisorer samt minst lika många revisorssupp-
leanter för granskning av de tre följande årens verksamhet.
Fullmäktige eller stämman får därvid välja revisorer och suppleanter för
granskning av en viss eller vissa nämnders verksamhet. Antalet revisorer
och suppleanter för varje nämnd eller grupp av nämnder skall dock vara
minst tre.
2 § Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum
eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandat-
fördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för
revisorerna och suppleanterna två månader efter det att omvalet eller
sammanräkningen har avslutats.
När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige
förrätta nytt val av revisorer och suppleanter för återstoden av tjänstgö-
ringstiden.
3 § Om en revisor som inte har utsetts vid proportionellt val avgår under
tjänstgöringstiden, får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman förrätta fyll-
nadsval för återstoden av denna tid.
Jäv
4 § Den som är ledamot eller suppleant i kyrkorådet eller annars är
redovisningsskyldig till församlingen får inte
1. vara revisor eller revisorssuppleant för granskning av verksamhet som
omfattas av redovisningsskyldigheten,
2. delta i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan
verksamhet, eller
3. delta i handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamhe-
ten.
Bestämmelserna i första stycket gäller även make, föräldrar, barn, sys-
kon eller någon annan närstående till den redovisningsskyldige.
Ordföranden och vice ordförandena i kyrkorådet eller andra nämnder
får dock delta i kyrkofullmäktiges överläggningar, när revisionsberättelsen
över verksamheten inom den egna nämnden behandlas. Vad som nu har
sagts gäller även om de inte är ledamöter i fullmäktige.
Revisorernas uppgifter
5 § Revisorerna skall granska kyrkorådets och övriga nämnders verk-
samhet.
Revisorerna prövar om verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt
och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är
rättvisande och om den kontroll som har utövats inom nämnderna är
tillräcklig.
Vad som har sagts om nämnder gäller även beredningar.
236
Revisorernas rätt till upplysningar m.m.
6 § En revisor har rätt att av en nämnd eller en beredning få de uppgifter
och upplysningar som behövs för revisionsarbetet.
En revisor får när som helst inventera de tillgångar som en nämnd har
hand om samt ta del av räkenskaper och andra handlingar som berör
nämndens verksamhet.
Revisorernas förvaltning och protokoll
7 § Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband med
revisionsuppdraget, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte bestäm-
mer något annat.
Beslut som revisorerna fattar angående förvaltningen skall tas upp i
protokoll. Bestämmelserna i 17 kap. 22 § om justering av protokoll och
tillkännagivande om justeringen tillämpas även på revisorernas protokoll.
Revisionsberättelse
8 § Revisorerna skall varje år till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman
avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser
verksamheten under det föregående året.
Av berättelsen skall framgå om det finns någon anmärkning på den
granskade verksamheten eller inte. Om anmärkning framställs, skall anled-
ningen till den anges i berättelsen.
Revisionsberättelsen skall innehålla ett särskilt uttalande i frågan huru-
vida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte.
Prövning av frågan om ansvarsfrihet
9 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall inhämta förklaringar
över de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen. Därefter
skall fullmäktige eller stämman vid ett sammanträde före utgången av året
efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas
eller vägras.
Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige eller stämman besluta att
skadeståndstalan skall väckas. Talan som inte grundas på brott skall väckas
inom ett år från det att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars
är rätten till sådan talan förlorad.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
Revisionsreglemente
10 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får meddela närmare före-
skrifter om revisionen.
Kyrkliga samfälligheter
11 § I fråga om kyrkliga samfälligheter tillämpas 1 —10 §§. Därvid skall
följande gälla.
1. Bestämmelserna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess
kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofull-
mäktige eller dess församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga
nämnder.
237
2. Församlingskyrkoråd som förvaltar medel for samfällighetens räkning
skall varje år avge redovisning for sin förvaltning under det föregående
kalenderåret. Redovisningen skall lämnas till samfällighetens kyrkoråd
som bestämmer när detta skall ske.
21 kap. Församlingsskatt
Skattskyldighet
1 § Bestämmelser om skyldighet att betala församlingsskatt finns i kom-
munalskattelagen (1928:370).
Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling är inte skyldig
att betala församlingsskatt till den territoriella församling där han är
mantalsskriven.
Särskilda bestämmelser om skattskyldighet finns i lagen (1951:691) om
viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan.
Skattesats
2 § När budgeten har fastställts, skall kyrkorådet genast underrätta den
kommun där församlingen eller den kyrkliga samfälligheten är belägen om
den skattesats som därvid har bestämts för det följande året.
Om budgeten inte har fastställts före oktober månads utgång, skall
kyrkorådet genast underrätta kommunen om rådets förslag till skattesats.
Om budgeten inte har fastställts före november månads utgång skall, så
snart skattesatsen har bestämts, kommunen underrättas om denna.
3 § Skattesatsen för församlingsskatt bestäms enligt de grunder som
anges i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
Bestämmelser om utbetalning av församlingsskatt finns i samma lag.
Redovisning över skatt
4 § Skattemyndigheten skall senast den 8 mars till kyrkorådet överlämna
redovisning för det föregående året över skatt som tillkommer försam-
lingen eller den kyrkliga samfälligheten och som har betalats ut till denna.
Särskilda bestämmelser för Stockholms territoriella församlingar och
kyrkliga samfälligheter
5 § För Stockholms territoriella församlingar och kyrkliga samfälligheter
gäller också följande.
Varje församlings och samfällighets kyrkoråd skall, sedan budgeten har
fastställts, genast underrätta berörda skattemyndigheter, statistiska
centralbyrån och riksskatteverket om den skattesats som har bestämts för
det följande året.
Om budgeten inte har fastställts före oktober månads utgång, skall
kyrkorådet i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten genast under-
rätta berörda skattemyndigheter och statistiska centralbyrån om rådets
förslag till skattesats. Om budgeten inte har fastställts före november
månads utgång skall, så snart skattesatsen har bestämts, berörda skatte-
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
238
myndigheter, statistiska centralbyrån och riksskatteverket underrättas om Prop. 1991/92: 85
denna. Bilaga 18
22 kap. Kommunalbesvär
Hur man överklagar beslut av församling
1 § Kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut får, om inte något
annat är särskilt föreskrivet, överklagas hos kammarrätten. Överklagandet
får grundas endast på omständigheter som innebär att beslutet
1. inte har tillkommit i laga ordning,
2. står i strid mot lag eller annan författning,
3. på annat sätt överskrider kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans
befogenhet,
4. kränker klagandens enskilda rätt, eller
5. annars vilar på orättvis grund.
Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till kammarrätten
inom tre veckor från den dag då justeringen av det protokoll som fördes
över beslutet tillkännagavs på församlingens anslagstavla. Om skrivelsen
före överklagandetidens utgång har kommit in till församlingen, skall
överklagandet ändå prövas.
I skrivelsen skall anges det beslut som överklagas och de omständigheter
på vilka överklagandet grundas. Klaganden får inte anföra någon ny
omständighet till grund för överklagandet efter överklagandetidens utgång.
2 § I fråga om överklagande av beslut av kyrkorådet eller någon annan
nämnd skall bestämmelserna i 1 § tillämpas, om inte något annat är särskilt
föreskrivet. Beslut av rent förberedande eller rent verkställande art får inte
överklagas.
Bestämmelserna i första stycket gäller även beslut som har fattats med
stöd av uppdrag enligt 17 kap. 27 §. I fråga om beslut som inte har
protokollförts särskilt, räknas överklagandetiden från den dag då juste-
ringen av det protokoll som fördes vid det sammanträde med kyrkorådet
eller nämnden då beslutet anmäldes tillkännagavs på anslagstavlan. Be-
stämmelserna i första stycket gäller också i fråga om överklagande av
sådant beslut av revisorerna som avses i 20 kap. 7 § andra stycket.
3 § Beslut enligt 1 och 2 §§ får överklagas av den som är kyrkobokförd i
församlingen.
4 § Kammarrätten skall inhämta stiftsstyrelsens yttrande över över-
klagandet, om det behövs.
Vid tillämpning av förvaltningsprocesslagen (1971:291) anses försam-
lingen som part.
Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen får inte gälla sådan
brist i skrivelsen med överklagandet som består i att denna inte anger den
eller de omständigheter på vilka överklagandet grundas. Bestämmelsen i
29 § förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det
bättre för enskild tillämpas inte.
5 § Beslut av kammarrätten som har gått klaganden emot får överklagas
endast av denne.
Ett beslut, varigenom kammarrätten har bifallit ett överklagande eller
förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får överklagas av försam-
lingen och av den som är kyrkobokförd i församlingen.
239
6 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit laga
kraft och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som har fattat
beslutet se till att verkställigheten rättas i den mån detta är möjligt.
Hur man överklagar beslut av kyrkliga samfälligheter
1 § I fråga om överklagande av beslut av församlingsdelegerade, kyrko-
fullmäktige, kyrkorådet eller någon annan nämnd i en kyrklig samfällighet
tillämpas 1 — 6 §§, om inte något annat är särskilt föreskrivet.
Beslut får överklagas också av en församling som ingår i samfälligheten.
23 kap. Allmänt om stiftssamfälligheter
Inledande bestämmelser
1 § Församlingarna inom ett stift skall utgöra en kyrklig samfällighet
(stiftssamfällighet) för att sköta de gemensamma församlingsangelägenhe-
ter som anges i 2 §.
2 § Stiftssamfälligheten skall
1. främja församlingslivets utveckling inom stiftet,
2. främja församlingsarbete bland teckenspråkiga samt på finska, sami-
ska och andra språk,
3. främja andlig vård vid sjukhus och andra större vårdinrättningar, vid
kriminalvårdsanstalter och vid militära förband i fredstid,
4. svara för avlöningsförmåner för arbetstagare hos stiftssamfälligheten.
Om vissa angelägenheter som ankommer på stiftssamfälligheter finns
särskilda bestämmelser.
Utvidgad verksamhet
3 § Stiftssamfälligheten får även ha hand om andra ekonomiska angelä-
genheter än som avses i 2 §, om de är gemensamma för församlingarna
inom stiftet.
Ett förslag om sådan utvidgad verksamhet skall, om det inte förkastas av
stiftsfullmäktige, på yrkande av minst en tiondel av dess ledamöter vila
tills nästa nyvalda stiftsfullmäktige sammanträder. Stiftsfullmäktige kan
dock omedelbart anta förslaget, om minst två tredjedelar av de röstande
enar sig om beslutet.
Föreligger ett yrkande som avses i andra stycket att ett förslag skall vila
och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall stiftsfullmäk-
tige pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om
omedelbart antagande.
Beslutanderätten, förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet
4 § Stiftssamfällighetens beslutanderätt utövas av stiftsfullmäktige.
5 § Förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet handhas av
stiftsstyrelsen och övriga nämnder.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
240
Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av stiftsfullmäk-
tige. För en sådan uppgift kan fullmäktige tillsätta en särskild beredning
bestående av en eller flera personer.
6 § Stiftsfullmäktige får uppdra åt stiftsstyrelsen eller någon annan
nämnd att i fullmäktiges ställe fatta beslut i vissa grupper av ärenden, om
inte något annat följer av lag eller annan författning. Ett sådant uppdrag får
inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större
vikt.
Arkiv
7 § I arkivlagen (1990:782) finns bestämmelser om församlingars och
kyrkliga samfälligheters arkiv.
Hur bestämmelserna för församlingar om ekonomisk förvaltning, revision,
församlingsskatt och kommunalbesvär tillämpas på stiftssamfälligheter
8 § Följande bestämmelser i denna lag tillämpas på stiftssamfälligheter:
19 kap. 1 — 3 §§, 4 § första och andra styckena samt 5 — 13 §§ om ekono-
misk förvaltning,
20 kap. 1 —10 §§ om revision,
21 kap. 2 —4 §§ och 5 § andra och tredje styckena om församlingsskatt,
22 kap. 1 — 6 §§ och 7 § andra stycket om kommunalbesvär.
Därvid skall följande gälla.
1. Bestämmelserna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess
kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse stiftsfullmäktige samt
stiftsstyrelsen och övriga nämnder.
2. Val av revisorer och revisorssuppleanter i en stiftssamfällighet skall
förrättas av de nyvalda stiftsfullmäktige snarast efter valperiodens början.
24 kap. Stiftsfullmäktige
Antalet ledamöter och suppleanter
1 § Stiftsfullmäktige beslutar hur många ledamöter som skall väljas i
fullmäktige. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 51.
Om fullmäktige beslutar om ändring av antalet ledamöter, tillämpas
beslutet från och med året efter det år då val i hela landet av kyrkofullmäk-
tige förrättas nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad
valåret. Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen
(1972:620) skall genast underrättas om beslutet.
2 § För ledamöterna i stiftsfullmäktige skall väljas lika många supplean-
ter.
Valbarhet
3 § Valbar till ledamot eller suppleant i stiftsfullmäktige är den som är
kyrkobokförd inom valkretsen, är medlem av svenska kyrkan och har fyllt
18 år senast på valdagen.
Valbar är dock inte
1. den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop,
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
241
16 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
2. domprosten eller någon annan kyrkoherde som är biskopens ersättare
i stiftsstyrelsen,
3. den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som på grund av sina
uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda.
Valet till stiftsfullmäktige
4 § Ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige utses genom indirekta
val. Bestämmelser om hur valet till stiftsfullmäktige förrättas, hur lång
valperioden skall vara och hur valen får överklagas finns i 43 kap.
Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige m. m. i församling tillämpas på
stiftsfullmäktige
5 § Beträffande stiftsfullmäktige tillämpas bestämmelserna i 12 kap.
8 — 13 §§ om förtroendevalda samt 13 kap. 5 — 31 §§ om kyrkofullmäktige i
församling. Därvid skall följande gälla.
1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse stiftsstyrelsen.
2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighe-
tens anslagstavla.
3. Om suppleanten för en ledamot i fullmäktige är förhindrad att inställa
sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i
ledamotens ställe den suppleant som enligt den ordning som har bestämts
för suppleanterna står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den
första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan suppleant inte kan
tjänstgöra, inträder den suppleant som står i tur att tjänstgöra för den
ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter
samma grund. Om ett partis samtliga suppleanter är förhindrade att i en
ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i
sammanträdet, inträder en suppleant som har utsetts för partiet i en annan
valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den suppleant
företräde som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst.
4. Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har
— de personer som anges i 3 § andra stycket,
— ledamöterna i stiftsstyrelsen och en ordförande eller en vice ordfö-
rande i någon annan nämnd eller i en beredning vid handläggningen av
ärenden som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarande
av interpellationer eller frågor som har framställts till ordföranden vid
behandlingen av revisionsberättelsen för den verksamhet som hans upp-
drag avser,
— en revisor hos stiftssamfälligheten vid behandlingen av revisions-
berättelsen för den verksamhet som hans uppdrag avser,
— ordföranden eller vice ordföranden i församlings eller kyrklig samfäl-
lighets kyrkoråd i ärenden som rör församlingen eller den kyrkliga samfäl-
ligheten särskilt, eller
— anställda hos stiftssamfälligheten eller särskilda sakkunniga som
stiftsfullmäktige har kallat för att meddela upplysningar vid sammanträ-
det.
5. Det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet förrättas
val till de befattningar inom samfälligheten som blir lediga vid årets slut av
de nyvalda stiftsfullmäktige vid ett sammanträde snarast efter valperio-
dens början. Dessa förrättar även andra val som ankommer på stiftsfull-
mäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
242
25 kap. Stiftsstyrelsen och övriga nämnder i stiftssamfälligheter
Stiftsstyrelsens uppgifter
1 § Stiftsstyrelsen skall leda förvaltningen av stiftssamfällighetens ange-
lägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet.
Stiftsstyrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på
stiftssamfällighetens ekonomiska ställning samt hos stiftsfullmäktige och
övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar
som stiftsstyrelsen anser behövs. I fråga om stiftsstyrelsens uppgifter i
övrigt tillämpas bestämmelserna i 17 kap. 3 § första stycket och 4 § andra
stycket om kyrkorådet i församling. Därvid skall dock vad som sägs om
församling och kyrkofullmäktige i stället avse stiftssamfälligheten och
stiftsfullmäktige.
Stiftsstyrelsen skall även handlägga sådana ärenden som enligt särskilda
bestämmelser ankommer på den.
Ledamöter och suppleanter
2 § Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen. Vice ordföranden i domkapitlet
är biskopens ersättare.
3 § Andra ledamöter i stiftsstyrelsen än biskopen skall väljas av stiftsfull-
mäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet valda ledamöter får
dock inte vara mindre än åtta.
För de valda ledamöterna skall utses lika många suppleanter.
Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valbarhet
4 § Valbar till ledamot eller suppleant i stiftsstyrelsen är den som är
kyrkobokförd inom stiftet, är medlem av svenska kyrkan och som har fyllt
18 år senast på valdagen.
Utöver de personer som avses i 24 kap. 3 § andra stycket får inte heller
en anställd som förestår någon förvaltning som är underställd stiftsstyrel-
sen väljas till ledamot eller suppleant.
Valperiodens längd
5 § Ledamöter och suppleanter i stiftsstyrelsen väljs snarast efter det att
stiftsfullmäktiges valperiod har börjat. Valet gäller till dess att stiftsfull-
mäktige förrättar nytt val under sin nästa valperiod.
Ordförandeskapet
6 § Biskopen är stiftsstyrelsens ordförande. Bland de valda ledamöterna
utser stiftsfullmäktige en vice ordförande.
I Uppsala stift får ärkebiskopen för en tid som motsvarar återstoden av
de valda ledamöternas valperiod sätta den biträdande biskopen i stiftet i
sitt ställe som ledamot och ordförande.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
243
Hur bestämmelserna om kyrkoråd i församling tillämpas på stiftsstyrelsen Prop. 1991/92: 85
och andra nämnder än egendomsnämnden i stiftssamfälligheten. Bilaga 18
7 § Följande bestämmelser i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling
tillämpas på stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden:
12 kap. 8 och 9 §§ om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § första stycket om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
17 kap. 12 och 13 §§ om uppdragets upphörande när valet har upphävts
och om verkan av ledamots avgång,
17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas,
17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,
17 kap. 19 § om suppleanternas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutförhet,
17 kap. 21 § om jäv,
17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet,
17 kap. 23 § om framställningar till kyrkorådet m.m.,
17 kap. 26 och 27 §§ om reglemente och delegering,
17 kap. 29 § om tillsättning av nämnder,
17 kap. 30 § om handläggningen av vissa ärenden,
17 kap. 31 § om närvarorätt vid sammanträden.
Därvid skall följande gälla.
1. Bestämmelserna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall
avse stiftssamfälligheten, stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen.
2. Bestämmelserna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherden skall
avse biskopen och vice ordföranden i stiftsstyrelsen. I stiftsstyrelsen och
andra nämnder i Uppsala stift gäller detsamma också för den biträdande
biskopen.
3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighe-
tens anslagstavla.
4. Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av större
ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från försam-
lingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd, när det behövs för
att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.
5. Stiftsstyrelsen får, om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat,
uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller kyrklig
samfällighet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller att förvalta
anslag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt
församlingen eller den kyrkliga samfälligheten.
26 kap. Stiftssamfällighetens egendomsnämnd
Egendomsnämndens uppgifter m.m.
1 § I varje stiftssamfällighet skall det finnas en egendomsnämnd.
Nämnden skall ha hand om de uppgifter i fråga om kyrklig jord inom
stiftet som ankommer på nämnden enligt denna lag eller bestämmelser
som har meddelats med stöd av lagen.
244
Ledamöter och suppleanter
2 § Ledamöter och suppleanter i egendomnämnden väljs av stiftsfull-
mäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får
dock inte vara mindre än fem.
Antalet suppleanter bör vara minst lika stort som antalet ledamöter.
Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valbarhet
3 § Valbar till ledamot eller suppleant i egendomsnämnden är den som
är kyrkobokförd inom stiftet och som är medlem av svenska kyrkan.
Den som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldra-
balken är dock inte valbar.
Valperiodens längd
4 § Ledamöter och suppleanter i egendomsnämnden skall väljas snarast
efter det att stiftsfullmäktiges valperiod har börjat. Valet gäller till dess att
stiftsfullmäktige förrättar nytt val under sin nästa valperiod.
Hur bestämmelserna om kyrkoråd i församling tillämpas på
egendomsnämnden
5 § Följande bestämmelser i denna lag om kyrkoråd i församling tilläm-
pas på egendomsnämnden:
12 kap. 8 och 9 §§ om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § första stycket om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
17 kap. 12 och 13 §§ om uppdragets upphörande när valet har upphävts
och om verkan av ledamots avgång,
17 kap. 14 och 15 §§ om ordförandeskapet,
17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas,
17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,
17 kap. 19 § om suppleanternas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutforhet,
17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet,
17 kap. 23 § om framställningar till kyrkorådet m.m.,
17 kap. 26 och 27 §§ om reglemente och delegering.
Därvid skall följande gälla.
1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse egendomsnämnden.
2. Bestämmelserna om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkostäm-
man skall avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.
27 kap. Domkapitel m.m.
Domkapitlets uppgifter m.m.
1 § I varje stift skall det finnas ett domkapitel.
Domkapitlet skall utföra de uppgifter som enligt denna lag eller annan
författning ankommer på det.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
245
Ledamöter och suppleanter
2 § Domkapitlet består av följande ledamöter:
1. biskopen som ordförande,
2. domprosten eller, där det inte finns någon domprost, en av regeringen
för sex år i sänder bland stiftets kyrkoherdar förordnad ledamot som vice
ordförande,
3. en präst vald av stiftets präster,
4. tre lekmän valda av stiftsfullmäktige.
För ledamöterna enligt första stycket 3 och 4 skall det finnas lika många
suppleanter. De utses på samma sätt som ledamöterna.
3 § Vid handläggningen av sådana ärenden som enligt 32 kap. 5 § och 37
kap. 33 § andra stycket ankommer på domkapitlet, skall dess sekreterare
ingå som ledamot.
4 § Vid förhinder för eller uppkommen ledighet efter någon av de leda-
möter som avses i 2 § första stycket 1 och 2, får domkapitlet för en viss tid
eller ett visst ärende som ledamot adjungera en präst som har anställning
inom stiftet.
5 § I domkapitlet i Uppsala stift får ärkebiskopen i den utsträckning han
finner det lämpligt sätta den biträdande biskopen i stiftet i sitt ställe som
ledamot och ordförande.
6 § När domkapitlen i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås
och Växjö stift handlägger ärenden som rör domkyrkan skall en lekman,
som särskilt blivit utsedd av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, ingå som
ledamot i domkapitlet.
Ledamoten skall utses för tre år, räknat från och med den 1 januari året
efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet. Ledamo-
ten utses av det nyvalda kyrkorådet.
För lekmannaledamoten skall på samma sätt utses en suppleant.
Sekreteraren i domkapitlet
1 § För domkapitlet skall det finnas en sekreterare. Stiftsstyrelsen för-
ordnar sekreteraren efter yttrande av domkapitlet.
Behörig att vara domkapitlets sekreterare är den som är medlem av
svenska kyrkan och har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen.
Personal och lokaler m.m.
8 § Stiftssamfälligheten skall hålla domkapitlet med sekreteraren och
annan personal, kontorslokaler, inventarier, materiel samt det som i övrigt
behövs för att domkapitlet skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Valbarhet
9 § Valbar till prästledamot eller suppleant för denne i domkapitlet är
den som innehar en prästtjänst i ett pastorat inom stiftet eller i stiftssam-
fälligheten.
Valbar till lekmannaledamot eller suppleant för denne i domkapitlet är
den som är kyrkobokförd inom stiftet, är medlem av svenska kyrkan och
som har fyllt 18 år senast på valdagen.
Om en ledamot eller suppleant inte längre är valbar, upphör hans
uppdrag genast.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
246
Valet av ledamöter och suppleanter i domkapitlet
10 § Bestämmelser om hur val av ledamöter och suppleanter i dom-
kapitlet förrättas, om hur lång valperioden skall vara och om hur valen får
överklagas finns i 44 kap.
Hovkonsistoriet
11 § I Stockholm skall det finnas ett hovkonsistorium. Detta skall ha
samma befogenheter med avseende på hovförsamlingen som domkapitlen
har mot församlingarna.
28 kap. Biskopar
Biskopens uppgifter
1 § Den som innehar en tjänst som biskop skall i stiftet
1. fullgöra de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning
ankommer på biskopen i stiftet,
2. varje år visitera så många församlingar som möjligt,
3. utse kontraktsprostar efter hörande av kontraktets präster,
4. utse vikarier för kontraktsprostar.
Biträdande biskops uppgifter
2 § Ärkebiskopen får uppdra åt den som innehar tjänsten som biträd-
ande biskop i Uppsala stift att sköta de uppgifter som ankommer på
biskopen i stiftet.
Visitationer
3 § Biskopen får vid visitationer biträdas av kontraktsprostarna, en
ledamot av domkapitlet som biskopen förordnar till det, domkapitlets
sekreterare eller någon annan tjänsteman hos stiftssamfälligheten.
Biskopen får också uppdra åt kontraktsprostarna att i biskopens ställe
visitera församlingar i deras kontrakt eller åt en ledamot eller sekreteraren
i domkapitlet att i särskilda fall förrätta visitation.
Vid visitationer skall föras protokoll som skall ges in till domkapitlet.
Förhinder för biskopen
4 § När biskopen är förhindrad att utöva sin tjänst eller när biskopstjäns-
ten är ledig får domkapitlet
1. utse kontraktsprostar och vikarier för dessa,
2. besluta om vem som skall fullgöra de uppgifter som biskopen får
lämna över till någon annan.
Första stycket gäller inte för Uppsala stift, om ärkebiskopen har uppdra-
git åt den biträdande biskopen att sköta uppgifterna. Om denne har
förhinder, tillämpas dock första stycket.
Sekreterare åt biskopen
5 § Stiftssamfälligheten skall hålla biskopen med den sekreterarhjälp
som behövs.
I Uppsala stift gäller första stycket bara den biträdande biskopen.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
247
29 kap. Kyrkomötet
Grundläggande bestämmelser
Kyrkomötets sammansättning m.m.
1 § Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen ledamöter. För ledamö-
terna skall det finnas ersättare.
Bara den som är medlem av svenska kyrkan och som har fyllt 18 år kan
vara ledamot av kyrkomötet eller ersättare för en ledamot.
2 § Den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop i
svenska kyrkan skall närvara vid kyrkomötets sammanträden och får
deltaga i kyrkomötets överläggningar, men i besluten bara om de är
ledamöter av kyrkomötet.
Valen till kyrkomötet
3 § Ledamöterna av kyrkomötet och ersättarna för dessa utses genom
indirekta val.
Val till kyrkomötet förrättas vart tredje år. Varje val gäller för tiden från
det att det nyvalda kyrkomötet har samlats till dess det närmast därefter
valda kyrkomötet samlas. Denna tid är kyrkomötets valperiod.
Bestämmelser om hur valen till kyrkomötet förrättas och om hur valen
får överklagas finns i 46 kap.
Svenska kyrkans centralstyrelse
4 § Svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighet under kyrkomötet.
Centralstyrelsen skall verkställa kyrkomötets beslut.
Centralstyrelsen bereder även ärenden som skall avgöras av kyrkomötet,
om uppgifterna inte skall skötas av eller har överlämnats till något annat
organ som tillsätts av kyrkomötet.
5 § Ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse är ärkebiskopen och
högst fjorton andra ledamöter, som väljs av kyrkomötet.
För de valda ledamöterna skall kyrkomötet utse lika många ersättare.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestäm-
mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
6 § Ärkebiskopen är svenska kyrkans centralstyrelses ordförande. Bland
de valda ledamöterna skall kyrkomötet utse en eller två vice ordförande.
Ytterligare föreskrifter om centralstyrelsens organisation m.m. finns i 30
kap.
Kyrkomötets uppgifter
7 § Kyrkomötet skall behandla ärenden som riksdagen eller regeringen
överlämnar till kyrkomötet.
Kyrkomötet skall också behandla kyrkliga ärenden som väcks av någon
av kyrkomötets ledamöter genom en motion eller av ett organ som enligt
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
248
lag har tillsatts av kyrkomötet.
8 § Kyrkomötet får besluta i frågor som anges i grundlag eller annan lag.
I övrigt får kyrkomötet besluta om yttranden och framställningar till
regeringen.
Kyrkomötets normgivning
9 § Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i
följande ämnen:
1. svenska kyrkans lära,
2. det kyrkliga ämbetet,
3. svenska kyrkans böcker,
4. svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,
5. kollekter,
6. central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsar-
bete samt diakoni,
7. kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter under
kyrkomötet.
10 § Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt svenska kyr-
kans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter om kollek-
ter.
Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel,
kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att
meddela föreskrifter om
1. svenska kyrkans böcker,
2. svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, samt
3. kollekter.
Tidpunkten för kyrkomötets sammanträden m.m.
11 § Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den
tredje tisdagen i augusti.
12 § Ett sammanträde med kyrkomötet skall vara avslutat inom femton
dagar. Kyrkomötet får dock inte sammanträda mer än trettionio dagar
under en valperiod.
13 § Kyrkomötet skall, så snart det kan ske, fatta beslut över anmärk-
ningar som har tagits upp i den granskningsberättelse som avses i 46 kap.
36 § tredje stycket och även andra anmärkningar mot en ledamots eller
ersättares behörighet.
En ledamot vars behörighet prövas, får delta i överläggningarna men
inte i beslutet. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt
uppdrag.
Ordförandeskapet
14 § Kyrkomötet skall för varje valperiod välja en ordförande samt en
förste och en andre vice ordförande. Till dess att valen har förrättats,
utövas ordförandeskapet av den som har varit ledamot längst tid. Om två
eller flera har varit ledamöter lika länge, har den äldste av dem företräde.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
249
Närvarorätt
15 § De statsråd som inom regeringen är föredragande i förvaltnings-
ärenden och lagstiftningsärenden rörande svenska kyrkan samt ledamö-
terna i svenska kyrkans centralstyrelse har rätt att närvara och deltaga i
kyrkomötets överläggningar, men i besluten bara om de är ledamöter av
kyrkomötet.
Hur kyrkomötets ärenden bereds
16 § Ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet
skall före avgörandet beredas i svenska kyrkans centralstyrelse eller i
utskott.
17 § Kyrkomötet skall inom sig för varje valperiod tillsätta ett särskilt
beredningsutskott för prövning av frågor som avses i 23 §.
Kyrkomötet kan inom sig tillsätta ytterligare utskott för beredningen av
andra ärenden som skall behandlas av kyrkomötet. Sådana utskott får inte
tillsättas för längre tid än kyrkomötets valperiod.
Kyrkomötet väljer ledamöter i utskott till det antal som kyrkomötet
bestämmer. För ledamöterna skall väljas lika många ersättare.
18 § Utöver vad som följer av 17 § andra och tredje styckena beslutar
kyrkomötet om hur lärofrågorna skall beredas före utskottsbehandlingen.
19 § Kyrkomötet får besluta att en eller flera biskopar, även om de inte
är ledamöter av kyrkomötet, får närvara vid ett utskotts sammanträden
och deltaga i dess överläggningar men inte i besluten.
20 § Om det krävs för beredningen av ett ärende, får kyrkomötet medge
att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under
valperioden. Ett sådant medgivande får inte avse längre tid än sex dagar
mellan två sammanträden.
Hur kyrkomötets ärenden avgörs
21 § Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomö-
tet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om
ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets början. I
annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträ-
det.
22 § Vaije ledamot av kyrkomötet har en röst. Omröstning skall ske
öppet utom i ärenden som avser val.
Utom i fall då särskilt flertal krävs enligt 23 § andra stycket gäller som
kyrkomötets beslut den mening som mer än hälften av de röstande enar sig
om. Vid lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning.
23 § Ett förslag till kyrklig kungörelse som gäller svenska kyrkans lära
eller böcker skall, om det inte förkastas av kyrkomötet, på yrkande av
minst tio av dess ledamöter vila till dess att nästa nyvalda kyrkomöte
sammanträder.
Kyrkomötet kan dock omedelbart anta förslaget om minst fem sjättede-
lar av de röstande förenar sig om beslutet. Detsamma gäller förslag till
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
250
kyrklig kungörelse om ändring eller upphävande av kungörelse som nu har
sagts.
Det särskilda beredningsutskottet prövar för kyrkomötets vidkom-
mande om första stycket är tillämpligt i fråga om ett visst förslag.
24 § Avgörandet av ett ärende skall delas upp på skilda beslut, om det
behövs.
Föreligger ett yrkande som avses i 23 § första stycket att ett förslag skall
vila och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall kyrkomötet
pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om
omedelbart antagande.
Val inom kyrkomötet
25 § Kyrkomötet skall för varje valperiod inom sig utse en valberedning.
Valberedningen bereder val av svenska kyrkans centralstyrelse, kyrko-
mötets besvärsnämnd och kyrkomötets utskott.
26 § Val inom kyrkomötet skall ske med slutna sedlar, om omröstning
begärs.
Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara
enkla och omärkta samt, om valet inte sker proportionellt, uppta namn på
så många personer som valet avser.
Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.
27 § Om ersättare för ledamöter i organ som tillsätts av kyrkomötet inte
väljs proportionellt, skall kyrkomötet även bestämma i vilken ordning som
de skall tjänstgöra.
Hur man överklagar val inom kyrkomötet
28 § Val inom kyrkomötet med slutna sedlar får överklagas hos riksda-
gens valprövningsnämnd inom fem dagar efter det att resultatet av valet
har meddelats.
Valet skall gälla även om det har överklagats. Bestämmelserna om
inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte vid överklagan-
det.
29 § Vid handläggningen och prövningen av överklaganden enligt 28 §
tillämpas bestämmelserna i riksdagsordningen om besvär över val med
slutna sedlar inom riksdagen. Vad som där sägs om kammarkansliet,
kammare och talmannen skall i stället gälla svenska kyrkans centralsty-
relse, kyrkomötet och kyrkomötets ordförande.
30 kap. Svenska kyrkans centralstyrelse
Valbarhet
1 § Valbar till ledamot eller ersättare för ledamot i svenska kyrkans
centralstyrelse är den som är medlem av svenska kyrkan och som har fyllt
18 år senast på dagen för valet.
Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag
genast.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
251
Valperiod
2 § Valet av svenska kyrkans centralstyrelse skall förrättas snarast efter
valperiodens början och gäller till dess att kyrkomötet förrättar nytt val
under sin nästa valperiod.
När sammanträden skall hållas
3 § Svenska kyrkans centralstyrelse sammanträder på kallelse av ordfö-
randen.
Ordföranden eller, när denne har förhinder, en vice ordförande är
skyldig att sammankalla styrelsen, om minst en tredjedel av dess ledamöter
begär det.
Beslutförhet
4 § Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden bara om ord-
föranden eller, när denne har förhinder, en vice ordförande samt minst
hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.
Om kyrkomötet har föreskrivit någon annan ordning i fråga om hand-
läggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock den föreskriften.
Omröstning
5 § Som svenska kyrkans centralstyrelses beslut gäller den mening som
de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
Bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål
skall dock tillämpas i sådana personalfrågor där detta skall ske för arbets-
tagare i allmänhet hos staten.
Tjänster vid centralstyrelsen
6 § Tjänster vid svenska kyrkans centralstyrelse tillsätts av centralstyrel-
sen.
Överklagande av centralstyrelsens beslut
7 § Svenska kyrkans centralstyrelses beslut får överklagas hos kyrkomö-
tets besvärsnämnd. Detta gäller dock inte om något annat är särskilt
föreskrivet.
31 kap. Kyrkomötets besvärsnämnd
Inledande bestämmelser
1 § Kyrkomötets besvärsnämnd är en myndighet under kyrkomötet.
Ledamöter i besvärsnämnden och deras ersättare väljs av kyrkomötet.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
252
Ledamöter och ersättare
2 § Kyrkomötets besvärsnämnd består av
1. en ordförande och en vice ordförande som båda skall vara eller ha
varit ordinarie domare,
2. en biskop, och
3. tre andra ledamöter.
För den biskop som är ledamot skall det finnas en biskop som ersättare.
För de tre andra ledamöterna skall utses lika många ersättare.
Ordföranden, vice ordföranden, biskopen och dennes ersättare väljs
särskilt.
Valbarhet
3 § Ledamöterna i kyrkomötets besvärsnämnd och deras ersättare skall
vara medlemmar av svenska kyrkan. De får inte vara underåriga eller ha
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag
genast.
Valperiod
4 § Valet av kyrkomötets besvärsnämnd skall förrättas snarast efter
valperiodens början och gäller till dess att kyrkomötet förrättar nytt val
under sin nästa valperiod.
Beslutförhet
5 § Kyrkomötets besvärsnämnd är beslutför när ordföranden, biskopen
och minst två andra ledamöter är närvarande.
Om kyrkomötet har föreskrivit någon annan ordning i fråga om hand-
läggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock den föreskriften.
Omröstning
6 § Om det i kyrkomötets besvärsnämnd framkommer skiljaktiga me-
ningar vid en överläggning, tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångs-
balken om omröstning i tvistemål.
Bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål
skall dock tillämpas i frågor om att skilja någon från rätten att utöva det
kyrkliga ämbetet eller att för viss tid förklara någon obehörig att utöva det
kyrkliga ämbetet.
Överklagande
7 § Kyrkomötets besvärsnämnds beslut enligt denna lag får inte över-
klagas.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
253
32 kap. Det kyrkliga ämbetet
Inträde i det kyrkliga ämbetet som präst
1 § Frågor om en prästkandidats inträde i det kyrkliga ämbetet prövas av
domkapitlet i det stift där kandidaten söker en anställning som präst. I
andra fall prövas frågorna av domkapitlet i det stift där kandidaten är
kyrkobokförd eller, om han inte är kyrkobokförd inom landet, av dom-
kapitlet i Uppsala stift.
Första stycket tillämpas också när en präst som har skiljts från rätten att
utöva ämbetet enligt 2 eller 4 § vill ansöka om att återfå denna rätt.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
Skiljande från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet m.m.
2 § En präst, som genom lagakraftägande dom eller beslut har blivit
avskedad från sin anställning som präst, kan skiljas från rätten att utöva
det kyrkliga ämbetet eller för viss tid, som inte överstiger ett år, förklaras
obehörig att utöva detta.
Detsamma gäller för den präst, som inte innehar eller uppehåller en
prästtjänst och som på grund av sitt levnadssätt eller annars har i avsevärd
mån skadat det anseende en präst bör ha.
3 § En präst, som genom lagakraftägande dom eller beslut har ålagts
disciplinpåföljd, kan förklaras obehörig att utöva det kyrkliga ämbetet för
viss tid som inte överstiger ett år, om han i anslutning till domen eller
beslutet på grund av sin sinnesbeskaffenhet har erhållit tjänstledighet.
Under tiden får han inte utöva sin tjänst.
Detsamma gäller för den präst som innehar eller uppehåller en präst-
tjänst och som genom lagakraftägande dom funnits ha begått brott.
En präst kan också förklaras obehörig att utöva det kyrkliga ämbetet
under den tid då han är avstängd från sin anställning som präst.
4 § En präst som har övergett svenska kyrkans lära skall skiljas från
rätten att utöva det kyrkliga ämbetet.
Den som innehar en anställning som präst får dock skiljas från rätten att
utöva ämbetet först sedan han har slutat sin anställning.
Beslutande myndigheter m.m.
5 § Frågor om att skilja någon från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet
eller att för viss tid förklara någon obehörig att utöva detta prövas enligt
följande:
Innehavare Prövas av
1. biskopar och biträdande bis-
kop
2. andra präster än biskopar
a) präster som är kyrkobokforda i
Sverige
— präster som är anställda i ett
stift
ansvarsnämnden för biskopar
domkapitlet i det stift där prästen
har sin anställning
254
— präster som tjänstgör i svensk
församling i utlandet
— präster som är anställda inom
Svenska kyrkans stiftelse for
rikskyrklig verksamhet eller
av styrelsen för Svenska kyr-
kan i utlandet
— övriga präster
b) präster som inte är kyrkobok-
forda i Sverige
domkapitlet i Uppsala stift
domkapitlet i Uppsala stift
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
domkapitlet i det stift där prästen
är kyrkobokförd
domkapitlet i Uppsala stift
6 § Ansvarsnämndens för biskopar och domkapitlets beslut i ärenden
om att skilja någon från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet eller att för
viss tid förklara någon obehörig att utöva detta gäller omedelbart.
7 § Beslut enligt detta kapitel får överklagas hos kyrkomötets besvärs-
nämnd. Besvärsnämndens beslut får inte överklagas.
33 kap. Tystnadsplikt
1 § Den som i svenska kyrkans ordning har vigts till det kyrkliga ämbetet
har tystnadsplikt i fråga om uppgifter som han eller hon har erfarit under
bikt eller själavårdande samtal.
34 kap. Allmänt om biskops- och prästtjänster
Bestämmelsernas tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel och i 35 — 37 kap. tillämpas på bis-
kopstjänster samt på prästtjänster i stiftssamfälligheter och andra pastorat
än hovförsamlingen.
Biskopstjänster
2 § I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop.
I Uppsala stift är ärkebiskopen biskop. I det stiftet får det också finnas en
tjänst som biträdande biskop.
Prästtjänster
3 § I varje pastorat skall det finnas en tjänst som kyrkoherde.
I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst
som domprost, om inte regeringen bestämmer något annat. Domprosten är
kyrkoherde i pastoratet.
I ett pastorat får det också finnas tjänster som komminister.
255
Prästtjänster i stiftssamfälligheterna Prop. 1991/92:85
4 § I en stiftssamfällighet får det finnas tjänster som stiftsadjunkt, kon- Bilaga 18
traktsadjunkt och pastorsadjunkt.
Inrättande av biskops- och prästtjänster
5 § Frågor om inrättande av tjänster som biskop, biträdande biskop och
domprost prövas av regeringen.
Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister, stifts-
adjunkt, kontraktsadjunkt och pastorsadjunkt prövas av stiftsstyrelsen.
Vakanthållning och indragning av prästtjänster
6 § När en prästtjänst i ett pastorat eller i stiftssamfälligheten blir ledig,
skall stiftsstyrelsen pröva om den behöver tillsättas.
Om tjänsten inte behöver tillsättas skall den hållas vakant eller dras in av
den myndighet som inrättar tjänsten.
När stiftsstyrelsen finner att en tjänst som domprost bör hållas vakant
eller dras in, skall styrelsen föreslå det hos regeringen.
Behörighet
7 § Av bestämmelserna i 2 kap. 4 § framgår att endast den som bekänner
svenska kyrkans lära får inneha en biskops- eller prästtjänst.
En prästtjänst får innehas bara av den som är behörig att utöva det
kyrkliga ämbetet som präst.
8 § Av regeringsformen följer att svenskt medborgarskap gäller som
särskilt villkor for innehav och utövande av tjänster som biskop, biträd-
ande biskop och domprost.
9 § Regeringen får meddela föreskrifter om de särskilda villkor som i
övrigt skall gälla för behörighet till prästtjänster.
10 § Frågor om behörighet till en prästtjänst prövas av domkapitlet.
Avlöningsförmåner för präster m.m.
11 § Avlöningsförmåner för dem som innehar biskopstjänster eller präst-
tjänster i pastorat och stiftssamfälligheter fastställs under medverkan av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
12 § Stiftssamfälligheten skall svara för följande kostnader:
1. avlöningsförmåner till stifts- och kontraktsadjunkter, vikarier på
sådana tjänster samt pastorsadjunkter,
2. arvoden till praktikanter och handledare för dessa,
3. prosttillägg.
13 § Pastoratet skall svara för kostnader för avlöningsförmåner till inne-
havare av prästtjänster i pastoratet och vikarier på sådana tjänster samt för
tjänstebiträden åt präster.
14 § Stiftsstyrelsen skall bestämma hur kostnaderna för en prästs avlö-
ningsförmåner skall fördelas mellan pastoraten eller mellan ett pastorat
och stiftssamfälligheten, när en präst tjänstgör i flera pastorat eller i ett
pastorat och stiftssamfälligheten.
256
Överklagande
15 § Stiftsstyrelsens beslut om inrättande eller indragning av en präst-
tjänst enligt 5 och 6 §§ får inte överklagas.
16 § Domkapitlets beslut om behörighet till prästtjänst enligt 10 § får
överklagas hos regeringen.
35 kap. Tillsättning av biskops- och prästtjänster
Tillsättning av biskopstjänster
1 § Tjänster som biskop och biträdande biskop tillsätts av regeringen
efter val. Biskopsval förrättas enligt bestämmelserna i 45 kap.
Kungörelse av lediga prästtjänster
2 § Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster skall av domkapitlet
kungöras lediga till ansökan. Regeringen får dock meddela föreskrifter om
undantag från denna skyldighet.
Vad som nu har sagts gäller inte tjänster som pastorsadjunkt.
3 § Har en sådan tjänst som kyrkoherde eller komminister som enligt 10
respektive 15 § skall tillsättas av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden,
kungjorts ledig till ansökan, skall den kungöras ledig ytterligare en gång,
om det inte finns tre behöriga sökande till tjänsten och om rådet eller
nämnden begär det.
Ansökan om en prästtjänst
4 § Ansökan om en prästtjänst eller vikariat på en sådan tjänst skall ges
in till domkapitlet. Detta gäller dock inte tjänster pastorsadjunkt.
Ansökan skall ges in inom föreskriven tid. Om det finns särskilda skäl,
får dock domkapitlet vid sin prövning av de sökandes behörighet också
beakta ansökningar som har kommit in för sent.
Tillsättning av pastoratstjänster
Tillsättningsnämnd
5 § I varje flerförsamlingspastorat skall det finnas en tillsättningsnämnd.
Tillsättningsnämnden skall bestå av kyrkoherden och de övriga ledamö-
ter som kyrkorådet i varje församling i pastoratet väljer inom sig.
6 § Antalet valda ledamöter i tillsättningsnämnden och hur många av
dem som varje församlingskyrkoråd skall utse bestäms genom överens-
kommelse mellan kyrkoråden. Vaije kyrkoråd skall dock välja minst en
ledamot.
Om församlingarna inte kan enas avgörs frågan av stiftsstyrelsen.
7 § För de valda ledamöterna i tillsättningsnämnden skall väljas lika
många suppleanter.
Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
257
17 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
8 § Följande bestämmelser om kyrkoråd m.m. skall tillämpas på tillsätt-
ningsnämnden.
12 kap. 8 § om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
17 kap. 11 —13 §§ om valperiodens längd m.m.,
17 kap. 14 § andra stycket om ordförandeskapet,
17 kap. 16 —18 §§ om sammanträden m.m.,
17 kap. 19 § om suppleanternas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutförhet,
17 kap. 21 § om jäv,
17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet.
Tjänster som domprost
9 § Tjänster som domprost tillsätts av regeringen.
Sedan domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall
domkapitlet ge kyrkoråden i varje församling i pastoratet tillfälle att yttra
sig över dessa.
Domkapitlet skall därefter med eget yttrande lämna över handlingarna
avseende behöriga sökande till regeringen.
Tjänster som kyrkoherde
10 § Första och andra gången av tre, när en tjänst som kyrkoherde blir
ledig i ett pastorat, tillsätts den i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet
och i ett flerförsamlingspastorat av tillsättningsnämnden. Detta gäller dock
inte, om tjänsten skall tillsättas genom förflyttning enligt 17 § andra styc-
ket.
11 § Var tredje gång tjänsten som kyrkoherde blir ledig i ett pastorat
tillsätts den av domkapitlet. Detta gäller dock inte, om tjänsten skall
tillsättas genom förflyttning enligt 17 § andra stycket.
Innan tjänsten tillsätts skall kyrkorådet i varje pastorat ges tillfälle att
yttra sig.
Tjänster som komminister
12 § Tjänster som komminister tillsätts i ett enförsamlingspastorat av
kyrkorådet och i ett flerförsamlingspastorat av tillsättningsnämnden. Detta
gäller dock inte sådana komministertjänster i samarbetskyrka som avses i
13 § eller en komministertjänst som skall tillsättas genom förflyttning
enligt 17 § första stycket.
Tjänster i samarbetskyrka
13 § Tjänster som komminister i en samarbetskyrka mellan svenska
kyrkan och annat samfund eller liknande tillsätts av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
258
Gemensamma bestämmelser vid tillsättning av en tjänst som kyrkoherde
eller komminister.
14 § När en kyrkoherdetjänst enligt 10 § eller en komministertjänst
enligt 12 § skall tillsättas av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden skall
domkapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från
de behöriga sökandena till kyrkorådet eller tillsättningsnämnden.
15 § Om det inte finns tre behöriga sökande till en tjänst som kyrkoherde
eller komminister, får kyrkorådet eller tillsättningsnämnden tillsätta tjäns-
ten eller lämna över ärendet till domkapitlet.
Domkapitlet får därvid tillsätta tjänsten eller besluta att tjänsten skall
hållas vakant, om kyrkorådet eller tillsättningsnämnden inte har begärt att
tjänsten skall kungöras ledig en andra gång enligt 3 §.
16 § Kyrkorådet, tillsättningsnämnden eller domkapitlet skall under-
rätta stiftsstyrelsen om sina tillsättningsbeslut.
Domkapitlet skall underrätta stiftsstyrelsen om sina beslut att hålla en
tjänst som kyrkoherde eller komminister vakant.
När ett tillsättningsbeslut har vunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen ut-
färda ett anställningsbevis för den präst som har fått tjänsten.
Tillsättning genom förflyttning
17 § Stiftsstyrelsen får förflytta en präst som innehar en tjänst som
komminister till en annan sådan tjänst. Förflyttning får ske endast om den
tjänst prästen innehar dras in eller när det annars finns synnerliga skäl for
det.
Detsamma gäller också för en präst som innehar en tjänst som kyrko-
herde. Synnerliga skäl får dock åberopas bara när det annars är dom-
kapitlet som enligt 11 § skulle ha tillsatt den kyrkoherdetjänst till vilken
förflyttningen avses ske.
Om en stiftsstyrelse förflyttar en präst skall styrelsen bereda kyrkorådet
eller tillsättningsnämnden i berörda pastorat tillfälle att yttra sig.
Tillsättning av stiftstjänster
Tjänster som stifts- och kontraktsadjunkt
18 § Tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av stifts-
styrelsen.
När domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall dom-
kapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från dessa
till stiftsstyrelsen.
Tjänster som pastorsadjunkt
19 § Tjänster som pastorsadjunkt tillsätts av domkapitlet.
Tillsättning av vikariat
20 § Vikariat på tjänster som domprost, kyrkoherde, komminister, stifts-
adjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av stiftsstyrelsen. Långtidsvikariat
på en tjänst som domprost tillsätts dock i samma ordning som tjänsten.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
259
Sedan domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall
domkapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från
dessa till stiftsstyrelsen eller, i fråga om långtidsvikariat på en tjänst som
domprost, till regeringen.
21 § Vikariat på tjänster som komminister får tillsättas endast efter
begäran av pastoratet, om regeringen inte föreskriver något annat.
Stiftsstyrelsen får överlåta åt en kontraktsprost att tillsätta andra vika-
riat än långtidsvikariat på tjänster som kyrkoherde och komminister inom
kontraktet.
Beslut om ledighet för vissa präster
22 § Stiftsstyrelsen beslutar om semester och annan ledighet för präster
som är anställda i pastorat och för pastorsadjunkter. Stiftsstyrelsen får
överlåta åt en kontraktsprost att bevilja semester för dessa präster.
Befordringsgrunder
23 § Vid tillsättning av en prästtjänst skall avseende fästas endast vid
sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Bland de grunder som
sålunda skall beaktas skall skickligheten sättas främst, om det inte finns
särskilda skäl för något annat.
Närmare föreskrifter om vad som sägs i första stycket meddelas av
regeringen.
Anställningsformer
24 § En tjänst som biskop eller biträdande biskop tillsätts med fullmakt.
Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster tillsätts med förordnande.
25 § Förordnanden gäller tills vidare utan tidsbegränsning.
Förordnanden får dock tidsbegränsas om det föranleds av arbetets
särskilda beskaffenhet eller om anställningen gäller vikariat.
Har ett förordnande meddelats i strid med vad som sägs i andra stycket,
skall förordnandet på talan av prästen förklaras gälla tills vidare utan
tidsbegränsning.
Överprövning av beslut enligt detta kapitel
26 § Den som är missnöjd med en myndighets beslut om förflyttning
eller tidsbegränsning av förordnande får väcka talan hos tingsrätten eller
arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974:371) om rättegången
i arbetstvister.
27 § Om en präst vill söka ändring i ett beslut om förflyttning enligt 17 §,
skall han väcka talan inom fyra veckor från den dag han fick del av beslutet.
Talan, som avses i 25 § sista stycket, mot tidsbegränsning av ett för-
ordnande skall väckas senast två månader efter förordnandetidens utgång.
Om talan inte väcks inom den föreskrivna tiden är rätten till talan
förlorad.
28 § Beslut om förflyttning får inte verkställas förrän beslutet har prö-
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
260
vats slutligt efter talan som avses i 27 § eller förrän rätten till sådan talan har
förlorats.
29 § Kyrkorådets, tillsättningsnämndens eller stiftsstyrelsens beslut en-
ligt detta kapitel får i andra fall än som avses i 26 § överklagas enligt
bestämmelserna i 22 kap. om kommunalbesvär.
30 § Domkapitlets beslut enligt detta kapitel får i andra fall än som avses
i 26 § överklagas hos regeringen.
Domkapitlets beslut får överklagas bara av den som har sökt tjänsten.
Överklagandet skall ha kommit in till domkapitlet inom tre veckor från
den dag då beslutet tillkännagavs på domkapitlets anslagstavla.
36 kap. Anställning som präst m.m.
Skyldighet att utöva andra prästtjänster
1 § Den som innehar en lönetjänst som präst är skyldig att efter ett beslut
av stiftsstyrelsen utöva en annan prästtjänst inom samma stift i stället för
den egna tjänsten. En deltidsanställd präst är dock inte skyldig att tjänst-
göra i större omfattning än i sin egen tjänst.
En präst är dock inte skyldig att utöva en högre tjänst under längre tid än
sammanlagt tre månader av samma kalenderår.
2 § Stiftsstyrelsen får ålägga en präst som är anställd på en lönetjänst i ett
pastorat att jämsides med sin tjänst utöva en annan prästtjänst i samma
eller i ett närbeläget pastorat inom samma stift, om tjänstgöringen varar i
högst tre månader under samma kalenderår.
Stiftsstyrelsen får också ålägga den som innehar en lönetjänst som präst
att i stället för eller jämsides med sin tjänst sköta en sådan prästtjänst inom
samma stift som inrättas i ett pastorat med tillfällig befolkningsökning
under en del av året.
Tjänstebostäder
3 § Regeringen får besluta att innehavaren av en tjänst som biskop skall
anvisas tjänstebostad.
4 § Pastoratet får besluta att innehavaren av en tjänst som kyrkoherde
eller komminister skall anvisas tjänstebostad.
Om tjänsten är tillsatt får pastoratet meddela eller upphäva ett sådant
beslut endast med samtycke av den som innehar tjänsten.
Pastoratet skall underrätta domkapitlet och egendomsnämnden om be-
slutet.
5 § Kostnaderna för en tjänstebostad åt en kyrkoherde eller komminister
skall betalas av pastoratet.
6 § Egendomsnämnden fastställer hyran för tjänstebostäder för kyrko-
herdar och komministrar. Hyran tillfaller pastoratet.
7 § När en tjänstebostad har anvisats är den som innehar tjänsten skyldig
att bo i den.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
261
8 § Beslut om befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad fattas av
regeringen, om beslutet rör en biskop, och i andra fall av domkapitlet.
Domkapitlet skall medge en ansökan om befrielse, om pastoratet har
tillstyrkt den eller om det på grund av prästens eller någon familjemedlems
hälsa eller bostadsförhållanden eller andra särskilda omständigheter fram-
står som skäligt.
Bisysslor m.m.
9 § Den som innehar en biskops- eller prästtjänst får inte utanför tjäns-
ten inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba
förtroendet för hans eller andra kyrkligt anställdas tjänsteutövning eller
skada svenska kyrkans anseende.
10 § Den som innehar en biskops- eller prästtjänst får bara efter tillstånd
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer uppbära
sådana gåvo- eller donationsmedel eller liknande förmåner som är för-
enade med tjänsten.
Arbetskonflikter och skadestånd
11 § I prästerligt arbete som består i myndighetsutövning eller som är
oundgängligen nödvändigt för att genomföra myndighetsutövning, får
stridsåtgärd vidtas bara i form av lockout, strejk, vägran att arbeta på
övertid eller nyanställningsblockad.
Stridsåtgärd får inte vidtas på grund av något annat än förhållandet
mellan domkapitlet som arbetsgivare och präster som arbetstagare i stiftet.
Även i annat prästerligt arbete än som sägs i första stycket är stridsåtgärd
i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden otillåten.
12 § Om det uppkommer tvist om en viss stridsåtgärd är tillåten enligt
11 §, får denna inte vidtas förrän tvisten har avgjorts slutligt.
13 § Präster får delta i en stridsåtgärd bara efter beslut av den arbetsta-
garorganisation som har anordnat åtgärden.
14 § En arbetstagarorganisation får inte anordna eller på något annat sätt
orsaka stridsåtgärder som inte tillåts enligt 11 och 12 §§. En sådan organi-
sation får inte heller genom understöd eller på något annat sätt medverka
vid tillåtna stridsåtgärder.
Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation tänker inleda eller
har inlett en otillåten stridsåtgärd, är arbetstagarorganisationen skyldig att
söka hindra åtgärden eller verka for att den upphör.
15 § Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation har inlett en
stridsåtgärd i strid mot 13 §, skall domkapitlet och arbetstagarorganisatio-
nen omedelbart ta upp överläggningar med anledning av stridsåtgärden
och gemensamt verka för att den upphör.
Första stycket gäller lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns och
om inte något annat har bestämts i kollektivavtal.
16 § Om domkapitlet bryter mot 11,12 eller 15 § eller arbetstagarorga-
nisationen mot 14 eller 15 §, skall domkapitlet eller organisationen, även
om förpliktelser till följd av kollektivavtal inte har åsidosatts, ersätta
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
262
uppkommen skada enligt de grunder som anges i 54, 55, 60 och 61 §§ lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Detsamma gäller präster
som bryter mot 11, 12 eller 13 §, om inte något annat följer av andra
stycket.
Har arbetstagarorganisationen inlett eller orsakat en stridsåtgärd som
inte är tillåten enligt 11 eller 12 §, får prästen åläggas skadestånd för att han
har deltagit i åtgärden endast om det finns synnerliga skäl.
Överprövning av beslut enligt detta kapitel
17 § Den som är missnöjd med ett beslut eller en åtgärd enligt 1, 2 eller
10—15 § eller som vill begära skadestånd enligt 16 § får väcka talan i
tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974:371)
om rättegången i arbetstvister.
18 § Talan om skadestånd enligt 16 § skall väckas senast tre månader
efter det att stridsåtgärden har avslutats.
Väcks inte talan inom den föreskrivna tiden, är rätten till talan förlorad.
19 § Domkapitlets beslut enligt 8 § får överklagas hos kammarkollegiet.
Kammarkollegiets beslut får inte överklagas.
37 kap. Prästanställningens upphörande m.m.
Inledande bestämmelser
1 § En präst får skiljas från sin prästtjänst endast med stöd av vad som
föreskrivs i detta kapitel.
Med präst och prästtjänst i 1—31 §§ avses också biskop och biskops-
tjänst.
Uppsägning
2 § Präster som är förordnade tills vidare får sägas upp om det är sakligt
grundat.
Saklig grund föreligger inte om det är skäligt att kräva att prästen bereds
annat arbete inom det pastorat eller den stiftssamfällighet där han är
anställd.
Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till prästen
personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som dom-
kapitlet har känt till mer än en månad innan underrättelse om uppsägning
lämnades. Har domkapitlet underlåtit att underrätta, räknas tiden i stället
från tidpunkten för uppsägningen.
3 § En uppsägning skall ske skriftligen för att vara giltig.
I fråga om förfarandet i övrigt vid uppsägning tillämpas lagen (1982:80)
om anställningsskydd.
Skyldighet att avgå från en prästtjänst
4 § En präst som överger svenska kyrkans lära är skyldig att avgå från sin
prästtjänst.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
263
5 § En präst är skyldig att avgå från sin prästtjänst vid den ålder som
anges i avtal om statlig pension eller motsvarande avtal (pensionsåldern).
Entledigande
6 § En präst får entledigas innan han har uppnått pensionsåldern
1. om han har förlorat sin arbetsförmåga eller fått den så nedsatt att han
i framtiden inte kan fullgöra sina arbetsuppgifter tillfredsställande, eller
2. om han till följd av nedsatt arbetsförmåga under två år i följd inte har
tjänstgjort annat än försökvis under kortare tid och socialstyrelsen anser
det dels sannolikt att han inte kan återinträda i arbete inom ytterligare ett
år, dels ovisst hur arbetsförmågan därefter kommer att utveckla sig.
7 § En präst som är anställd med fullmakt får entledigas, om han inte kan
fullgöra sin tjänst tillfredsställande och om högst fem år återstår tills han
får avgå med ålderspension.
8 § En präst som har rätt till statligt reglerad pension men inte har
uppnått pensionsåldern, får inte entledigas enligt 6 och 7 §§ om han
lämpligen kan förflyttas eller annars omplaceras till en annan tjänst som är
förenad med sådan pensionsrätt.
Med statligt reglerad pension förstås i denna paragraf pension som enligt
lag eller särskilda beslut av riksdagen fastställs under medverkan av rege-
ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
9 § En prästs begäran om entledigande skall ske skriftligen för att vara
giltig.
Anställningens upphörande vid ny anställning
10 § Om en präst får en annan statligt reglerad tjänst, upphör den första
anställningen utan särskild åtgärd, om inte något annat följer av föreskrif-
ter om förening av tjänster. Sådana föreskrifter meddelas i kollektivavtal
eller, i fråga om förening av en fullmaktstjänst med en annan allmän tjänst,
av regeringen. Vad som nu har sagts tillämpas även när den andra anställ-
ningen är en anställning hos riksdagen eller dess myndigheter.
Med en statligt reglerad tjänst förstås i denna paragraf en anställning där
enligt lag eller särskilda beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fastställs
under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen be-
stämmer.
Om det finns särskilda skäl, får regeringen besluta att anställningen skall
bestå utan hinder av första stycket.
Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist
11 § I ärenden om uppsägning på grund av arbetsbrist skall, när det
behövs, turordning för uppsägningen fastställas.
Frågor om turordningen handläggs enligt bestämmelserna i lagen
(1982:80) om anställningsskydd, om något annat inte följer av 12 och
13§§.
12 § När en prästs plats i turordningen bestäms, skall hänsyn även tas till
att uppgifterna i det pastorat eller den stiftssamfällighet där prästen är
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
264
anställd kan fullgöras på ett tillfredsställande sätt.
13 § En uppsägning som strider mot bestämmelserna om turordning,
skall på talan av prästen förklaras ogiltig.
Vid tvist om giltigheten av en uppsägning enligt första stycket tillämpas
34 § andra och tredje styckena, 37 §, 40 § första och tredje styckena samt
42 § lagen (1982: 80) om anställningsskydd. I fråga om avvikelser i kollek-
tivavtal från vad som sägs i 40 § första och tredje styckena lagen om
anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag.
Företrädesrätt till återanställning
14 § I ärenden om tjänstetillsättning skall, när det behövs, turordning
fastställas för företrädesrätt till återanställning.
Frågor om företrädesrätt till återanställning handläggs enligt bestämmel-
serna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, om inte annat följer av 17
och 18 §§.
Om sakliga grunder för tjänstetillsättning gäller vad som sägs i 35 kap.
23 §.
15 § Företrädesrätt till återanställning gäller inte högre tjänst än den som
det tidigare förordnandet avsåg, om det inte finns särskilda skäl för det.
Företrädesrätt till återanställning gäller inte heller gentemot en präst
som skall omplaceras på grund av vad som föreskrivs i 2 § andra stycket.
16 § En anmälan enligt 27 § första stycket lagen (1982: 80) om anställ-
ningsskydd som rör anspråk på företrädesrätt till återanställning skall, för
att vara giltig, göras skriftligen hos domkapitlet.
I beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist och i besked om att ett
tidsbegränsat förordnande på grund av arbetsbrist inte kommer att förnyas
skall det tas in en upplysning om var och hur anmälan skall göras.
Disciplinansvar
17 § Om en präst uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som
åligger honom i hans anställning och felet inte är ringa, får disciplinpåföljd
åläggas honom för tjänsteförseelse.
Disciplinpåföljd får inte i något fall åläggas en präst därför att han har
deltagit i en strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd.
18 § Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag.
Mer än en disciplinpåföljd får inte åläggas samtidigt.
Löneavdrag får göras för minst en och högst trettio dagar. Om storleken
av löneavdrag föreskriver regeringen.
19 § Om kollektivavtal innehåller någon bestämmelse som
avviker från 18 § eller från regeringens föreskrifter om löneavdragets
storlek, gäller i stället den bestämmelsen för präster som är sysselsatta
inom det område som avtalet avser.
Avskedande
20 § Om en präst har begått brott som visar att han uppenbarligen är
olämplig att inneha sin anställning, får han avskedas.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
265
21 § Om en präst genom någon annan gärning än brott har begått en grov
tjänsteförseelse som visar att han uppenbarligen är olämplig att inneha sin
anställning, får han avskedas i stället för att åläggas disciplinpåföljd.
En präst får också avskedas, om han har ålagts disciplinpåföljd och inom
två år därefter i anställning inom samma stift på nytt begår en tjänsteför-
seelse och därigenom visar sig uppenbarligen olämplig att inneha sin
anställning.
22 § En präst som har rätt till statligt reglerad pension men inte har
uppnått pensionsåldern får inte avskedas enligt 20 eller 21 §, om han har
begått brottet eller tjänsteförseelsen under inflytande av sådan själslig
abnormitet som avses i 30 kap. 6 § brottsbalken och han lämpligen kan
förflyttas eller annars omplaceras till en annan prästtjänst som är förenad
med sådan pensionsrätt.
Med statligt reglerad pension förstås i denna paragraf pension som enligt
lag eller särskilda beslut av riksdagen fastställs under medverkan av rege-
ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
23 § Ett avskedande får inte grundas enbart på omständigheter som
domkapitlet har känt till mer än en månad före prövningen.
När frågan om avskedandet prövas av ansvarsnämnden för biskopar får
avskedandet inte grundas enbart på omständigheter som ansvarsnämnden
har känt till mer än två månader före prövningen.
Första och andra styckena gäller inte, när beslutet om avskedande begärs
av riksdagens ombudsmän eller justitiekanslern inom sex månader efter
det att omständigheten har inträffat.
Åtalsanmälan
24 § En präst som är skäligen misstänkt för att i tjänsteutövningen ha
begått brott enligt 20 kap. 1 — 3 §§ brottsbalken eller något annat brott
varigenom han har åsidosatt åligganden i tjänsteutövningen, skall anmälas
till åtal, om fängelse är föreskrivet för brottet eller om det finns anledning
anta att talan om enskilt anspråk kommer att föras.
25 § I fråga om allmänfarlig vårdslöshet som avses i 13 kap. 6 § första
stycket brottsbalken får regeringen medge undantag från anmälningsskyl-
digheten enligt 24 §.
Avstängning och läkarundersökning
26 § Inleds enligt detta kapitel ett förfarande som syftar till att avskeda
en präst, får han avstängas från arbetet.
Vidtas en åtgärd för att anställa åtal mot en präst, får han avstängas från
arbetet, om gärningen i fråga kan antas medföra uppsägning eller avske-
dande.
En avstängning enligt första eller andra stycket gäller längst till dess att
anställningen upphör.
27 § En präst som inte fullgör sina arbetsuppgifter tillfredsställande får
avstängas från arbetet, om den bristande tjänstdugligheten beror på sjuk-
dom eller därmed liknande förhållande.
Saknas tillräcklig utredning om att den bristande tjänstdugligheten beror
på sjukdom eller liknande förhållande men framstår detta ändå som
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
266
sannolikt, får prästen åläggas att låta sig undersökas av läkare som anvisas
honom.
Följer prästen inte åläggandet får han avstängas från arbetet.
28 § Upphör grunden för avstängning enligt 26 eller 27 §, skall avstäng-
ningen omedelbart hävas.
29 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av 26 och 27 §§ meddelas av
regeringen.
Handläggningen av frågor som avses i 17—28 §§
30 § Bestämmelserna i 14 kap. lagen (1976:600) om offentlig anställning
skall tillämpas vid handläggningen av frågor enligt 17 — 28 §§.
31 § Bestämmelserna i 11 —14 §§ lagen (1976:580) om medbestäm-
mande i arbetslivet skall inte tillämpas i fråga om beslut som meddelas
med stöd av 17 — 28 §§.
Beslutande myndigheter m.m.
32 § För den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop
prövas frågor om anställningens upphörande enligt 5 — 8 §§ av regeringen.
För den som innehar en prästtjänst prövas frågor om anställnings
upphörande enligt 2 och 5 —8 §§ av domkapitlet i det stift där prästen har
sin anställning.
33 § För den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop
prövas frågor om avgångsskyldighet enligt 4 §, disciplinansvar, avske-
dande, åtalsanmälan, avstängning och läkarundersökning av ansvars-
nämnden for biskopar.
För den som innehar en prästtjänst prövas frågor som avses i första
stycket av domkapitlet i det stift där prästen har sin anställning.
34 § Bestämmelser om rätt för riksdagens ombudsmän och för justitie-
kanslern att göra anmälan i ärenden om disciplinansvar, avskedande eller
avstängning och om handläggning av sådana ärenden finns i 6 § lagen
(1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän och i 6§ lagen
(1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn.
Ansvarsnämnden för biskopar
35 § Ansvarsnämnden för biskopar består av fem ledamöter.
Ledamöterna skall vara medlemmar av svenska kyrkan. Ordföranden
skall vara eller ha varit ordinarie domare. Av de övriga ledamöterna skall
en vara biskop. De återstående ledamöterna skall vara lekmän som är
förtrogna med det kyrkliga församlingslivet.
Närmare bestämmelser om nämndens sammansättning och verksamhet
meddelas av regeringen.
Överprövning
36 § Den som är missnöjd med en myndighets beslut enligt detta kapitel
får väcka talan hos tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmel-
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
267
serna i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Prop. 1991/92: 85
37 § Den som vill söka ändring i ett beslut skall väcka talan inom fyra
veckor från den dag då han fick del av beslutet, om beslutet rör
1. anställnings upphörande enligt 4 —7 §§,
2. disciplinansvar enligt 17 §,
3. avskedande enligt 20 eller 21 §, eller
4. läkarundersökning enligt 27 § andra stycket.
Väcks inte talan inom den föreskrivna tiden, är rätten till talan förlorad.
38 § Bestämmelser om rätt for riksdagens ombudsmän och för justitie-
kanslern att söka ändring i beslut om disciplinansvar, avskedande eller
avstängning finns i 7 § lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens
ombudsmän och i 7 § lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn. Talan
skall väckas inom fyra veckor från det att beslutet har meddelats.
39 § Bestämmelserna om skadestånd i 38, 41 och 42 §§ lagen (1982:80)
om anställningsskydd skall tillämpas, om en myndighet i ärenden om
uppsägning, disciplinansvar, avskedande, avstängning eller läkarundersök-
ning bryter mot någon av följande bestämmelser:
1. 30 §, såvitt gäller tillämpningen av 14 kap. 1 eller 3 —9§ lagen
(1976:600) om offentlig anställning,
2. 32 eller 33 §,
3. föreskrifter enligt 29 § om handläggning av ärenden om avstängning
eller läkarundersökning.
I fråga om avvikelser i kollektivavtal från vad som sägs i 41 § lagen om
anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag.
Verställighet av beslut
40 § Beslut om anställnings upphörande enligt 6 och 7 §§, om löneavdrag
som disciplinpåföljd enligt 17 § eller om avskedande enligt 20 — 22 §§ får
inte verkställas förrän beslutet har prövats slutligt efter talan som avses i
37 § eller förrän rätten till sådan talan har förlorats.
Detsamma gäller beslut om avgångsskyldighet enligt 5 § om något annat
inte följer av 41 §.
41 § Beslut om avstängning enligt 26 och 27 §§ gäller omedelbart. I tvist
om avstängningen får domstolen dock för tiden intill dess lagakraftägande
dom eller beslut föreligger bestämma att avstängningen tills vidare inte
skall gälla.
38 kap. Den kyrkomusikaliska verksamheten
Inledande bestämmelser
1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska
verksamheten i svenska kyrkans församlingar. Bestämmelserna skall dock
inte tillämpas på hovförsamlingen.
2 § I detta kapitel avses med
268
kyrkomusikalisk verksamhet: musikverksamheten hos svenska kyrkans
församlingar,
kyrkomusiker: den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor
eller organist.
Pastoratets ansvar
3 § Pastoratet skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.
4 § I den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl.a.
1. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den
ordning som gäller för svenska kyrkan,
2. främjande av kyrkosången,
3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet,
samt
4. vård av de orglar som finns hos församlingarna.
5 § För sådan verksamhet som anges i 4 § skall pastoratet förordna en
eller flera kyrkomusiker.
Domkapitlet får dock, när det finns särskilda skäl, medge att pastoratet
förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss
gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.
Tjänsteorganisation
6 § Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist
eller som kantor.
7 § I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist, om inte
domkapitlet medger något annat.
Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket, om de kyrko-
musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av
organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Dom-
kapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid.
8 § I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en
tjänst som domkyrkoorganist.
Behörighet
9 § Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt
högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen eller motsvarande examen i Dan-
mark, Finland, Island eller Norge.
10 § Behörig att anställas på en tjänst som kantor är den som
1. har avlagt kantorsexamen,
2. har avlagt högskoleexamen på musiklärarlinjen med kyrkomusikaliskt
tillval, eller
3. är behörig att anställas som organist.
Med examen som avses i första stycket 1 eller 2 jämställs motsvarande
examen i Danmark, Finland, Island eller Norge.
11 § Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
269
9 och 10 §§ behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor, om
han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som
jämställd med den som uppfyller dessa villkor.
Tjänstetillsättningar
12 § Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av
kyrkorådet och i ett flerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som
anges i 35 kap. 5 §.
13 § Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva
vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska
skicklighet.
Reglemente
14 § Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall fastställa ett reg-
lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.
Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 4 § skall
tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera, skall reglementet ange hur
uppgifterna är fördelade mellan dem.
15 § Innan reglementet fastställs, skall yttrande inhämtas från försam-
lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall
särskilt framgå om förslaget till reglemente står i överensstämmelse med
vad som har bestämts om gudstjänster i församlingarna.
Orgelvård
16 § Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall
till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan
avhjälpa.
17 § Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad
enligt 5 § att använda en orgel, skall yttrande inhämtas från den som enligt
reglementet har att svara för vården av orgeln.
Fyllnadstjänstgöring
18 § Den som innehar en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra
fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer
av anställningsavtalet.
Musiksakkunniga
19 § Vid handläggningen av ärenden enligt detta kapitel får domkapitlet
biträdas av en eller flera musiksak- kunniga.
Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten
eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist.
Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter ytt-
rande av domkapitlet.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
270
Överklagande
20 § Domkapitlets beslut enligt detta kapitel får överklagas hos rege-
ringen.
Domkapitlets beslut enligt 5 § andra stycket och 7 § andra stycket får
överklagas endast av pastoratet.
21 § Kyrkorådets, tillsättningsnämndens eller stiftsstyrelsens beslut en-
ligt detta kapitel får överklagas enligt bestämmelserna i 22 kap. om kom-
munalbesvär.
39 kap. Domkyrkor och församlingskyrkor
Domkyrkor
1 § I varje stift skall det finnas en domkyrka.
2 § Domkyrkorna i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och
Växjö stift skall förvaltas av domkapitlet i respektive stift. Domkapitlet
skall därvid också svara för den ekonomiska förvaltningen samt förvalta
domkyrkans inventarier och övriga lösa egendom.
Domkyrkan i Lunds stift och dess inventarier samt domkyrkans övriga
egendom skall förvaltas av domkyrkorådet i Lund.
3 § Domkyrkorna i andra stift än de som anges i 2 § förvaltas som
församlingskyrka.
4 § Närmare bestämmelser om förvaltningen av de domkyrkor som
anges i 2 § meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.
Domkyrkorådet i Lund
5 § Domkyrkorådet i Lund skall fullgöra de uppgifter som enligt denna
lag eller annan författning ankommer på rådet.
6 § Domkyrkorådet består av följande ledamöter:
1. biskopen som ordförande,
2. domprosten,
3. en av kyrkorådet i Lunds domkyrkoförsamling utsedd ledamot,
4. två ledamöter valda av stiftsfullmäktige.
För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De utses
på samma sätt som ledamöterna.
Om de ersättare som utses av stiftsfullmäktige inte väljs proportionellt,
skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Församlingskyrkor
1 § För varje församling skall det finnas minst en församlingskyrka.
8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be-
sluta
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
271
1. vilken eller vilka kyrkor som skall vara församlingskyrka,
2. att en församling får ha församlingskyrka tillsammans med en annan
församling, och
3. att en kyrka inte längre skall vara församlingskyrka.
9 § Domkyrkoförsamlingen i de stift som anges i 2 § får använda dom-
kyrkan som församlingskyrka.
40 kap. Upplåtelse av kyrka
Hur en kyrka får upplåtas
1 § En biskop eller biträdande biskop får använda domkyrkan eller
andra kyrkor som är invigda för svenska kyrkans gudstjänst för biskopliga
ämbetshandlingar i stiftet.
2 § Kyrkoherden och andra präster som tjänstgör i pastoratet får an-
vända kyrkor, som är invigda för svenska kyrkans gudstjänst och som
vårdas av en församling eller en kyrklig samfällighet, för
1. församlingens huvudgudstjänster, och
2. kyrkliga handlingar som avser någon som tillhör församlingen.
3 § Kyrkor som är invigda för svenska kyrkans gudstjänst och som
vårdas av en församling eller en kyrklig samfällighet får upplåtas för andra
ändamål än som avses i 1 eller 2 § bara om det kan antas att kyrkorummet
och dess inventarier kommer att behandlas med pietet och aktsamhet. De
får inte upplåtas för ändamål som kränker kyrkorummets helgd. En upp-
låtelse får inte heller ske så att den hindrar församlingens gudstjänstliv eller
kyrkliga verksamhet i övrigt.
Upplåtelse av kyrka för en kyrklig handling som avser någon som tillhör
församlingen får vägras bara om upplåtelsen skulle strida mot bestämmel-
serna i första stycket.
Vad som sägs i första och andra styckena skall också gälla en domkyrka
som enligt 39 kap. 9 § används som församlingskyrka.
Vem som beslutar om upplåtelse av kyrka
4 § Frågor om upplåtelse av kyrka för andra ändamål än som avses i 1
och 2 §§ prövas av församlingens kyrkoråd.
5 § Innan kyrkorådet beslutar om upplåtelse av kyrkan skall kyrkoher-
den, om denne är förhindrad att delta i beslutet, såvitt möjligt ges tillfälle
att yttra sig.
Om upplåtelsen gäller en domkyrka som avses i 39 kap. 2 § skall också
den som förvaltar domkyrkan ges tillfälle att yttra sig.
6 § Kyrkorådet får uppdra åt kyrkoherden eller åt en särskild avdelning,
bestående av kyrkoherden och andra ledamöter eller suppleanter i kyrko-
rådet, att på rådets vägnar besluta i ärenden om upplåtelse av kyrka.
7 § I en annexförsamling där kyrkoherden har förordnat en annan präst
att vara ledamot i kyrkorådet, skall vad som sägs i 5 och 6 §§ om kyrkoher-
den gälla den prästen.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
272
8 § Kyrkorådets beslut om upplåtelse av kyrka skall gälla omedelbart.
Överklagande
9 § Kyrkorådets beslut enligt detta kapitel får överklagas hos dom-
kapitlet.
Utöver vad som följer av förvaltningslagen (1986:223) får kyrkorådets
beslut överklagas också av en ledamot i kyrkorådet.
Domkapitlets beslut får inte överklagas.
41 kap. Förvaltningen av kyrklig jord
Definitioner m. m.
1 § Kyrklig jord är sådan fast egendom eller tomträtt
1. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminis-
ter i visst pastorat (löneboställe),
2. där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister
(prästgård),
3. vars avkastning är avsedd för en församlingskyrkas behov (försam-
lingskyrkas fastighet),
4. som förvärvats för medel ur prästlönefonder från flera pastorat och
vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister i
dessa pastorat (prästlönefondsfastighet),
5. vars avkastning tillförs kyrkofonden (kyrkofondsfastighet),
6. vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov (domkyrkas
fastighet), eller
7. där tjänstebostad är anvisad åt en biskop (biskopsgård).
Om tjänstebostad inte längre är anvisad på en prästgård blir denna
löneboställe.
Vid tillämpningen av 19 och 21 §§ skall även sådan fast egendom på
vilken en församlingskyrka eller domkyrka av stiftelsekaraktär är uppförd
anses som församlingskyrkas fastighet respektive domkyrkas fastighet.
2 § Bestämmelser i lag eller annan författning om fast egendom eller
tomträtt som tillhör staten tillämpas inte på kyrklig jord.
3 § Vad som enligt lag eller annan författning åligger fastighetsägare skall
fullgöras av den som förvaltar den kyrkliga jorden.
Den som förvaltar den kyrkliga jorden företräder denna, om något annat
inte sägs i denna lag.
Förvaltningen
Allmänna bestämmelser
4 § Pastoratet skall förvalta löneboställen och församlingskyrkors fastig-
heter, med undantag av tillhörande skog, samt prästgårdar.
Församlingen skall förvalta skogen på församlingskyrkas fastigheter.
Egendomsnämnden skall förvalta prästlönefondsfastigheter, domkyrkas
fastigheter och biskopsgården samt skogen på löneboställen. Lunds dom-
kyrkas fastigheter skall dock förvaltas av domkyrkorådet i Lund enligt
bestämmelser som regeringen meddelar.
Kammarkollegiet skall förvalta kyrkofondsfastigheter. Egendomsnämn-
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
273
18 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
den skall dock förvalta en kyrkofondsfastighet, om kammarkollegiet beslu-
tar att överlämna förvaltningen av fastigheten åt nämnden. Kammarkolle-
giet kan också överlämna förvaltningen åt någon annan förvaltare.
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får efter
ansökan av den som förvaltar den kyrkliga jorden besluta att denna skall
förvaltas på annat sätt.
6 § Vid förvaltningen av den kyrkliga jorden skall naturvårdens och
kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning.
7 § Förvaltningen av annan kyrklig jord än prästgårdar och biskopsgår-
dar skall inriktas på att egendomens avkastningsförmåga tas tillvara på
ekonomiskt bästa sätt.
Prästgårdar
8 § Egendomsnämnden får meddela bestämmelser för vården och an-
vändningen av prästgårdar som utgör en särpräglad miljöer. Detsamma
gäller sådana byggnader på prästgårdar som har ett särskilt värde som
exempel på en viss tids byggnadsskick.
Vad som sägs om prästgård i första stycket skall även gälla vid förvalt-
ningen av ett löneboställe, som tidigare har varit prästgård.
9 § Har ett pastorat enligt 36 kap. 5 § anvisat kyrkoherden eller en
komminister tjänstebostad på en prästgård, skall pastoratet anordna präst-
gården.
Pastoratet skall underhålla prästgården och vid behov bygga nya hus på
den. Pastoratet svarar för prästgårdens skötsel, om detta inte enligt före-
skrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal skall ankomma på
innehavaren av tjänstebostaden.
Biskopsgårdar
10 § Egendomsnämnden skall svara för underhåll, skötsel och uppvärm-
ning av biskopsgården, om detta inte enligt avtal skall ankomma på någon
annan. Behöver husen på biskopsgården byggas om eller en ny biskopsgård
byggas, skall egendomsnämnden föreslå det hos regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer. För biskopsgården i Lunds stift gäller
dock de bestämmelser som regeringen meddelar.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
ytterligare föreskrifter om hur egendomsnämndens åligganden enligt första
stycket skall utföras.
Rationaliseringar på löneboställes jordbruk m.m.
11 § Ett pastorat får endast efter medgivande av egendomsnämnden
företa en mera omfattande värdebeständig rationalisering med avseende
på ett löneboställes jordbruk. Detsamma gäller i fråga om nybyggnad eller
väsentlig ombyggnad av hus på ett löneboställes jordbruk.
Innan egendomsnämnden avgör en fråga om sådant medgivande, skall
nämnden inhämta yttrande från länsstyrelsen. Om det behövs skall nämn-
den också bereda kommunen där egendomen finns tillfälle att yttra sig.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
274
Jordbruksarrende
12 § När ett löneboställe eller en församlingskyrkas fastighet skall upp-
låtas på jordbruksarrende, skall egendomsnämnden bestämma villkoren
för upplåtelsen.
När en arrendenämnd eller en domstol handlägger frågor om sådana
villkor företräds den kyrkliga jorden av egendomsnämnden.
Rätt till jakt
13 § Rätt till jakt på kyrklig jord upplåts av den som förvaltar egendo-
men, om inte något annat följer av andra eller tredje stycket.
Egendomsnämnden upplåter rätt till jakt på ett löneboställe, om nämn-
den förvaltar skogen på fastigheten.
Pastoratet får med egendomsnämndens medgivande upplåta rätt till jakt
i fråga om sådan mark som inte är skogsmark och som ligger avskilt i
förhållande till skogen. Sådant medgivande får inte lämnas om det med
hänsyn till jaktvården finns skäl för gemensam upplåtelse.
Rätt till fiske
14 § Rätt till fiske i vatten som hör till kyrklig jord upplåts av den som
förvaltar egendomen. Pastoratet upplåter dock rätt till fiske i vatten som
hör till ett löneboställe eller en församlingskyrkas fastighet.
Vissa andra rättigheter m.m.
15 § Egendomsnämnden skall företräda kyrklig jord med undantag för
kyrkofondsfastigheter och Lunds domkyrkas fastigheter i ärenden om
upplåtelse av följande rättigheter:
1. nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt behov,
bostadsbebyggelse, industri eller något annat liknande ändamål,
2. tomträtt,
3. rätt till annan naturtillgång,
4. servitut.
Detsamma gäller ärenden som rör ledningsrätt eller vägrätt samt, om
regeringen inte föreskriver att en annan myndighet skall företräda den
kyrkliga jorden, ärenden som rör byggnadsminnen, naturvårdsområden,
naturreservat, naturminnen eller bestämmelser till skydd för djurlivet.
Dispositionsändringar
16 § Andra dispositionsändringar än sådana som avses i 15 § skall prö-
vas av egendomsnämnden i fråga om löneboställe och av den som förvaltar
egendomen i fråga om annan kyrklig jord.
Om dispositionsändringen föranleds av att ett självständigt jordbruk
inte längre är bärkraftigt, skall frågan dock alltid prövas av egendoms-
nämnden. Detsamma gäller om ändringen kan leda till att ett sådant
jordbruk inte kan bestå.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
275
Fördelning av vinst eller förlust
17 § Egendomsnämnden skall fördela den vinst eller förlust som upp-
kommer vid förvaltningen av prästlönefondsfastigheter på pastoraten i
förhållande till deras andelar i fastigheterna. Detsamma gäller för vinst
eller förlust vid förvaltningen av skogen på löneboställena.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om hur andelarna skall beräknas.
Tillsynen över förvaltningen
18 § Egendomsnämnden skall ha tillsyn över sådan förvaltning av kyrk-
lig jord som pastoraten och församlingarna enligt 4 § första och andra
styckena har hand om.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock i
enskilda fall besluta att sådan egendom inte skall stå under nämndens
tillsyn.
Försäljning eller byte av kyrklig jord
19 § Försäljning eller byte av kyrklig jord får ske
1. för att tillgodose bostadsbehovet i orten,
2. för att bilda lämpliga enheter för jordbruk eller skogsbruk,
3. for att främja något annat syfte liknande det som avses i 1 eller 2,
4. för att tillgodose ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen
(1972:719), eller
5. när jorden på grund av särskilda omständigheter inte lämpligen bör
behållas för sitt ändamål.
Kyrklig jord får bara överlåtas om det kan ske utan olägenhet för det
allmänna och om det sker mot ersättning. Om något annat inte föreskrivs
särskilt, skall ersättningen motsvara fastighetens marknadsvärde.
Om det finns särskilda skäl, får sådan överlåtelse av kyrklig jord ske som
medför att denna blir kyrklig jord av annat slag.
20 § Frågor enligt 19 § skall prövas av kammarkollegiet, egendoms-
nämnden eller domkyrkorådet i Lund enligt föreskrifter som regeringen
meddelar.
Om prästlönefonder m.m.
Skyldigheten att fondera
21 § Ersättning för kyrklig jord på grund av försäljning, expropriation,
upplåtelse av naturtillgång eller liknande skall fonderas. Avkastningen
skall användas för samma ändamål som jorden har varit avsedd för.
Ersättning som härrör från ett löneboställe eller en prästlönefondsfastig-
het skall dock användas till betalning av sådant lån ur kyrkofonden som
har upptagits för lönebostället eller prästlönefondsfastigheten.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att
fondera medel. Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens be-
stämmande av kammarkollegiet eller egendomsnämnden.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
276
Prästlönefonder
22 § Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från ett
löneboställe eller en prästgård skall utgöra prästlönefond för pastoratet.
Även en annan fond vars avkastning är avsedd för avlöning åt en kyrko-
herde eller komminister utgör prästlönefond.
Prästlönefonderna skall förvaltas av pastoraten.
Prästlönejordsfonder
23 § Av medel ur prästlönefonder från flera pastorat får en prästlöne-
jordsfond bildas för inköp av prästlönefondsfastigheter. Prästlönejords-
fonderna skall förvaltas av egendomsnämnderna.
24 § Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från en
prästlönefondsfastighet får behållas i en prästlönejordsfond i stiftet och
användas till köp av fast egendom, om det kan antas att köp kan komma till
stånd inom en nära framtid. Bestämmelser om sådant köp finns i 28 §.
I andra fall skall sådan ersättning tillföras pastoratens prästlönefonder i
förhållande till pastoratens andelar i fastigheten.
Församlingskyrkors och domkyrkors fastighetsfonder
25 § Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från en
församlingskyrkas eller en domkyrkas fastighet skall utgöra fastighetsfond
för församlingskyrkan respektive domkyrkan.
Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från biskops-
gården i Lunds stift skall tillföras fastighetsfonden för Lunds domkyrka.
Församlingskyrkas fastighetsfond förvaltas av pastoratet. Domkyrkas
fastighetsfond förvaltas av den som förvaltar domkyrkan.
Kyrkofonden
26 § Ersättning som avses i 21 § och som kommer från en kyrkofondsfas-
tighet eller från någon annan biskopsgård än biskopsgårdarna i Lunds och
Visby stift skall tillföras kyrkofonden.
Bestämmelser om kyrkofondens förvaltning finns i 42 kap.
Allmänna bestämmelser om förvaltningen av fonder
27 § Prästlönefonder och församlingskyrkors eller domkyrkors fastig-
hetsfonder skall göras räntebärande på samma sätt som föreskrivs om
omyndigs medel.
Regeringen får meddela föreskrifter om att fondernas tillgångar får
användas på något annat sätt. Frågor om sådana undantag prövas efter
regeringens bestämmande av kammarkollegiet eller egendomsnämnden.
Köp av fast egendom eller tomträtt
28 § Kammarkollegiet eller egendomsnämnden skall enligt bestämmel-
ser som regeringen meddelar pröva frågor om köp av fast egendom eller
tomträtt för medel ur en prästlönefond, prästlönejordsfond eller försam-
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
277
lingskyrkas fastighetsfond samt frågor om ur vilka prästlönefonder medel
skall tillskjutas till en prästlönejordsfond.
Överklagande m. m.
29 § Pastoratets, egendomsnämndens och domkyrkorådets i Lund beslut
enligt detta kapitel får överklagas hos kammarkollegiet. Egendomsnämn-
dens beslut enligt 12 § får endast överklagas av den som förvaltar egendo-
men.
30 § Kammarkollegiet får överlämna ett ärende till regeringens avgö-
rande, om kollegiet anser att särskilda skäl motiverar det. Kammarkolle-
giet skall då bifoga ett eget yttrande i ärendet.
31 § Kammarkollegiets beslut i en fråga som har överklagats dit får inte
överklagas. I övrigt får kammarkollegiets beslut med undantag av beslut
enligt 4 § fjärde stycket överklagas hos regeringen.
42 kap. Kyrkofonden
Inledande bestämmelser
1 § Genom kyrkofonden skall kostnader för svenska kyrkans verksamhet
fördelas enligt bestämmelserna i detta kapitel.
2 § Vad som i detta kapitel sägs om pastorat skall också tillämpas på
pastoratssamfälligheter och flerpastoratssamfälligheter.
Bestämmelserna i detta kapitel skall dock inte tillämpas på hovförsam-
lingen.
3 § I detta kapitel avses med
bidragsår: det år under vilket bidrag betalas ut enligt 17 — 22 §§,
skatteunderlag: antalet skattekronor enligt skattemyndighets beslut om
taxering till kommunal inkomstskatt enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen
(1990:324) året före bidragsåret,
skattekraft: skatteunderlaget per kyrkobokförd invånare vid ingången av
året före bidragsåret,
medelskattekraft: skatteunderlaget för hela landet per kyrkobokförd
invånare vid ingången av året före bidragsåret.
Statistiska centralbyrån fastställer medelskattekraften senast den 31
december året före bidragsåret.
Kyrkofondens styrelse och förvaltning
4 § För kyrkofonden skall det finnas en styrelse. Denna skall bestå av en
ordförande och sex andra ledamöter.
5 § Ordföranden och tre av de övriga ledamöterna i kyrkofondens sty-
relse utses för tre år av regeringen.
Tre ledamöter utses av kyrkomötet. Dessa ledamöter väljs för kyrkomö-
tets valperiod snarast efter valperiodens början. Valet gäller till dess att
kyrkomötet förrättar nytt val under nästa valperiod.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
278
6 § För ledamöterna i kyrkofondens styrelse skall det finnas lika många
ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna.
Om de ersättare som kyrkomötet utser inte väljs proportionellt, skall det
vid valet även bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
7 § Närmare föreskrifter om förvaltningen av kyrkofonden meddelas av
regeringen.
Hur kyrkofonden tillförs medel
8 § Till kyrkofonden betalas
1. allmän och särskild kyrkoavgift enligt 13 — 16 §§,
2. statsbidrag som beviljas for ändamålet.
Till kyrkofonden skall även foras avkastning och ersättning från fondens
tillgångar och från andra kapitaltillgångar enligt regeringens bestämmande.
9 § Om det behövs, får kyrkofonden ta upp lån i den omfattning som
regeringen bestämmer.
Hur kyrkofondens medel används
10 § Ur kyrkofonden betalas
1. allmänt och extra utjämningsbidrag enligt 17 — 20 §§,
2. stiftsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag enligt 21 och 22§§,
3. kostnader för avlöningsförmåner till biskopar och den biträdande
biskopen i Uppsala stift,
4. kostnader för pensionsförmåner till präster eller efterlevande till
präster enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal, samt
5. kostnader för försäkringsförmåner som enligt statlig grupplivförsäk-
ring utgår för präster.
11 § Enligt regeringens bestämmande betalas ur kyrkofonden också
1. kostnader för kyrkomötet och dess myndigheter,
2. kostnader för arvoden och annan ersättning till ledamöter och supple-
anter i domkapitlen,
3. förvaltningskostnader för ärkebiskopsämbetet och departement eller
myndigheter där kyrkliga frågor handläggs,
4. kostnader för verksamhet som bedrivs av Svenska kyrkans stiftelse för
rikskyrklig verksamhet,
5. kostnader för kyrkofondsstyrelsens kansli och kyrkofondens förvalt-
ning i övrigt,
6. andra kostnader för kyrkliga ändamål.
12 § Ur kyrkofonden får lån lämnas för
1. åtgärder som syftar till att rationalisera driften av löneboställen eller
prästlönefondsfastigheter,
2. förvärv av jordbruksfastighet som löneboställe eller prästlönefondsfas-
tighet, om förvärvet syftar till en rationalisering av det kyrkliga jordinne-
havet i stiftet,
3. kostnader till följd av fastighetsbildningsförrättning eller företag en-
ligt lagen (1939:608) om enskilda vägar, anläggningslagen (1973:1149)
eller vattenlagen (1983:291) som ett löneboställe eller en prästlönefonds-
fastighet skall belastas med.
Närmare föreskrifter om lån ur kyrkofonden meddelas av regeringen.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
279
Kyrkoavgifter
Allmän kyrkoavgift
13 § Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till kyrkofonden.
Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är 16 öre per skattekrona.
Vid beräkningen av den allmänna kyrkoavgiften skall det antal skatte-
kronor som hänför sig till personer som inte är medlemmar av svenska
kyrkan minskas med 70 procent.
Särskild kyrkoavgift
14 § Sådana pastorat som har lönetillgångar skall varje år också betala
särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. Pastoratens lönetillgångar är lönebo-
ställen och prästlönefonder samt andelar i prästlönejordsfonder och präst-
lönefondsfastigheter.
15 § Särskild kyrkoavgift beräknas
1. för egendom som taxeras enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
till två procent av taxeringsvärdet,
2. för aktier och andelar i värdepappersfonder enligt lagen (1990:1114)
om värdepappersfonder till två procent av marknadsvärdet,
3. för obligationer, förlagsbevis och konvertibla skuldebrev till åtta
procent av marknadsvärdet,
4. för bankmedel och andra fordringar till åtta procent av det nominella
värdet.
Till den del taxeringsvärdet enligt första stycket 1 består av skogsbruks-
värde skall i stället för vad som där sägs gälla att avgiften skall beräknas till
sex procent av skogsbruksvärdet.
För lönetillgångar som utgörs av andel i fast egendom skall avgiften
beräknas i proportion till andelstalet.
16 § Underlaget för den särskilda kyrkoavgiften bestäms med hänsyn till
förhållandena den 31 december året före det år som närmast föregår
bidragsåret.
Utjämningsbidrag
Allmänt utjämningsbidrag
17 § Pastoraten och stiftssamfälligheterna får varje år ett allmänt utjäm-
ningsbidrag, om skatteunderlaget understiger det skatteunderlag som mot-
svarar den garanterade skattekraften enligt 19 §. Bidraget lämnas med ett
belopp som motsvarar produkten av det enligt 18 § beräknade tillskottet av
skatteunderlag och skattesatsen för bidragsåret.
18 § Tillskottet av skatteunderlag utgör skillnaden mellan det skatteun-
derlag som motsvarar den garanterade skattekraften enligt 19 § och skat-
teunderlaget.
För kyrkliga samfälligheter skall tillskottet av skatteunderlag utgöra
summan av de tillskott som enligt första stycket lämnas eller skulle ha
lämnats till de pastorat som ingår i samfälligheten.
Tillskottet av skatteunderlag avrundas till närmast hela tusental skatte-
kronor, varvid 500 skattekronor avrundas uppåt.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
280
|
19 § För pastoraten och stiftssamfälligheterna gäller som garanti följ- |
Prop. 1991/92:85 Bilaga 18 | |
|
Pastoraten och |
Garanterad | |
|
Stockholms län |
98 | |
|
Uppsala län |
95 | |
|
Södermanlands län |
95 | |
|
Östergötlands län |
95 | |
|
Jönköpings län |
95 | |
|
Kronobergs län |
95 | |
|
Kalmar län utom Mörbylånga och | ||
|
Borgholms kommuner |
95 | |
|
Mörbylånga och Borgholms kommuner |
98 | |
|
Gotlands län |
104 | |
|
Blekinge län |
95 | |
|
Kristianstads län |
95 | |
|
Malmöhus län |
95 | |
|
Hallands län |
95 | |
|
Göteborgs och Bohus län |
95 | |
|
Älvsborgs län |
95 | |
|
Skaraborgs län |
95 | |
|
Värmlands län |
95 | |
|
Örebro län |
95 | |
|
Västmanlands län |
95 | |
|
Kopparbergs län |
98 | |
|
Gävleborgs län |
98 | |
|
Västernorrlands län |
101 | |
|
Jämtlands län |
104 | |
|
Västerbottens län utom Dorotea, Sorsele, | ||
|
Storumans, Vilhelmina och Åsele kommuner |
107 | |
|
Dorotea, Sorsele, Storumans, Vilhelmina | ||
|
och Åsele kommuner |
110 | |
|
Norrbottens län: | ||
|
Bodens, Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå | ||
|
och Älvsbyns kommuner |
107 | |
|
Arvidsjaurs kommun |
110 | |
|
Arjeplogs kommun |
113 | |
|
Gällivare, Jokkmokks, Kiruna, Pajala, | ||
|
Överkalix och Övertorneå kommuner |
116 | |
Extra utjämningsbidrag
20 § Kyrkofondens styrelse får bevilja pastorat och stiftssamfälligheter
extra utjämningsbidrag enligt föreskrifter som regeringen meddelar.
Övriga bidrag
Stiftsbidrag
21 § Kyrkofondens styrelse får enligt föreskrifter som regeringen medde-
lar bevilja stiftssamfälligheter bidrag ur kyrkofonden för betalning av
följande kostnader:
281
1. domkapitlets, stiftsstyrelsens och egendomsnämndens förvaltnings-
kostnader,
2. lönekostnader för sekreterare till biskopen eller, i Uppsala stift, den
biträdande biskopen,
3. lönekostnader för stiftsadjunkter, kontraktsadjunkter, pastorsadjunk-
ter, garnisonspastorn i Boden och kyrkoherdar för samer,
4. arvoden till kontraktsprostar samt till praktikanter och handledare för
dessa,
5. kostnader i samband med möte med stiftets präster,
6. kostnader för särskilda bidrag (strukturbidrag) som stiftsstyrelsen
skall fördela mellan pastoraten för särskilda behov.
Kyrkobyggnadsbidrag
22 § Kyrkofondens styrelse får bevilja ett pastorat bidrag till kostnads-
krävande underhåll och restaurering av en församlingskyrka enligt före-
skrifter som regeringen meddelar.
Övriga bestämmelser
Fördelning av bidragsbelopp vid indelningsändring
23 § När ett beviljat bidrag behöver delas upp på flera mottagare till följd
av en indelningsändring, skall kyrkofondens styrelse besluta om bidragets
fördelning.
Inskränkning av utjämningsbidrag
24 § Kyrkofondens styrelse får bestämma att ett beviljat utjämningsbi-
drag skall sättas ner eller inte längre lämnas, om utbetalningen av bidraget
kan leda till en sänkning av ett pastorats utdebitering av församlingsskatt
under en nivå som fastställs av regeringen. Nivån får inte överstiga medel-
utdebiteringen av församlingsskatt i landet med mer än 20 öre.
Hur tillskott av skatteunderlag samt allmän och särskild kyrkoavgift
fastställs
25 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje pastorat tillskottet av
skatteunderlag samt vad som skall utgå i allmän och särskild kyrkoavgift.
Styrelsen skall meddela pastoraten dessa uppgifter senast den 25 januari
bidragsåret.
26 § Till ledning för det kyrkokommunala budgetarbetet skall kyrkofon-
dens styrelse senast den 10 september året före bidragsåret meddela pasto-
raten och stiftssamfälligheterna preliminära uppgifter om tillskott av skat-
teunderlag, stiftsbidrag samt belopp för allmän och särskild kyrkoavgift.
27 § Stiftsstyrelsen skall meddela berörda pastorat preliminära uppgifter
om strukturbidraget senast den 1 oktober året före bidragsåret.
Överklagande
28 § Beslut av kyrkofondens styrelse enligt detta kapitel får inte över-
klagas.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
282
43 kap. Val till stiftsfullmäktige
Valmetod
1 § Ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige väljs av elektorer.
Valets organisation
Valkretsar
2 § För val av stiftsfullmäktige utgör varje kontrakt en valkrets, om inte
något annat beslutas av länsstyrelsen i det län inom vilket kontraktprosten
har sin anställning som präst. För ett sådant beslut tillämpas bestämmel-
serna i 24 kap. 1 § andra stycket.
Mandatfördelningarna mellan valkretsarna
3 § I varje valkrets skall det väljas en ledamot och därutöver så många
ledamöter som belöper på valkretsen sedan det återstående antalet leda-
möter fördelats på valkretsarna i proportion till antalet röstberättigade
kyrkomedlemmar.
Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den
senast upprättade röstlängden.
4 § Den centrala valmyndigheten skall, före september månads utgång
det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum, fastställa det
antal ledamöter i stiftsfullmäktige som varje valkrets skall utse.
Överklagande av beslut om mandatfördelning
5 § Den centrala valmyndighetens beslut om mandatfördelning enligt 4 §
får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Valprövningsnämn-
dens beslut får inte överklagas.
Valdistrikt
6 § För val av elektorer utgör varje församling i valkretsen ett valdistrikt.
Val av elektorer och ersättare
Vilka organ som utser elektorer och ersättare
7 § Elektorer väljs för varje församling av kyrkofullmäktige eller av
kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda
kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
283
Antalet elektorer m.m.
8 § I församlingar med högst 500 röstberättigade kyrkomedlemmar utses
en elektor.
I församlingar med mer än 500 men högst 2000 röstberättigade kyrko-
medlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat tvåtusental röstberätti-
gade kyrkomedlemmar utöver 2 000 utses ytterligare en elektor.
Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den
senast upprättade röstlängden.
9 § För elektorerna skall lika många ersättare utses.
Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestäm-
mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valbarhet m.m.
10 § I fråga om valbarhet till elektor eller ersättare för elektor, verkan av
att valbarheten upphör och rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas bestäm-
melserna i 12 kap. 5 § första stycket, 8 och 9 §§ om ledamot och suppleant
i kyrkofullmäktige. Den som har fyllt 18 år senast på dagen för elektorsva-
let är dock valbar.
Tidpunkt för valet
11 § Elektorer och deras ersättare skall utses före utgången av november
det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige har ägt rum.
Protokoll skall föras över val av elektorer. Protokollet skall skyndsamt
översändas till stiftsstyrelsen.
Överklagande av val av elektorer och ersättare
12 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får över-
klagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom ledamöter
och suppleanter i stiftsfullmäktige har utsetts.
Elektors rätt till ersättning
13 § En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och andra
utgifter som föranleds av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av försam-
lingen.
Val av ledamöter och suppleanter
Valsammanträde m.m.
14 § För val av ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige skall stifts-
styrelsen utse en person i varje valkrets att vara valforrättare.
Efter framställning av valförrättaren skall stiftsstyrelsen kalla elektor-
erna inom varje valkrets till ett sammanträde inför denne.
Valsammanträdet skall hållas före utgången av december det år då val i
hela landet av kyrkofullmäktige har förrättats.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
284
Förfarandet vid valet
15 § Val av ledamöter och suppleanter skall ske inför öppna dörrar.
Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
16 § Över förrättningen skall föras protokoll som skrivs under av valför-
rättaren.
Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Valet är
därmed avslutat.
Förvaring av valmaterial m.m.
17 § Protokollet, valsedlarna och annat valmaterial skall av valförrätta-
ren genast sändas in till stiftsstyrelsen, som skall förvara handlingarna på
ett betryggande sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.
Utfärdande av bevis för ledamot och suppleant
18 § För den som har blivit vald till ledamot eller suppleant skall stifts-
styrelsen genast utfärda ett bevis om detta. I beviset anges den valdes namn
samt för vilken tid och valkrets som ledamoten eller suppleanten har blivit
vald. Beviset skall sändas till den som har blivit vald och till stiftsfullmäk-
tiges ordförande.
Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.
Valperiodens längd m.m.
19 § Ledamöter och suppleanter väljs för tre år, räknat från och med den
1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela
landet.
20 § Om en ledamot avgår under tjänstgöringstiden skall ordföranden
skyndsamt anmäla detta till stiftsstyrelsen.
Stiftsstyrelsen skall därefter till ny ledamot i den avgångnes ställe utse
den suppleant som står i tur att tillträda enligt den mellan suppleanterna
bestämda ordningen.
Överklagande m.m.
21 § Beslut varigenom ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige har
utsetts får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd.
Rätt att överklaga har den som uppfyller villkoren för rösträtt vid
kyrkofullmäktigval och som är kyrkobokförd inom valkretsen. Partier som
har deltagit i valet får också överklaga beslutet.
Den som vill överklaga har rätt att hos stiftstyrelsen genast få utdrag ur
protokoll eller andra handlingar över förrättningen.
22 § Skrivelsen med överklagandet enligt 21 § skall ges in till stiftsstyrel-
sen inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades.
Om skrivelsen har kommit in till riksdagens valprövningsnämnd inom
överklagandetiden men till stiftsstyrelsen först därefter, skall överklagan-
det ändå prövas.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
285
Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller
inte val av ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige.
Hur överklagandet kungörs och handläggs
23 § Stiftsstyrelsen skall snarast möjligt efter utgången av tiden för
överklagande som avses i 21 § samtidigt kungöra samtliga överklaganden
och sända skrivelserna till riksdagens valprövningsnämnd.
Kungörelsen skall införas i minst en ortstidning inom valkretsen. I
kungörelsen skall anges en viss kort tid inom vilken förklaring över över-
klagandena skall ha kommit in till valprövningsnämnden.
Stiftsstyrelsen skall skyndsamt yttra sig över överklagandena till val-
prövningsnämnden.
24 § Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om
omprövning av beslut skall inte tillämpas i fråga om överklagande som
avses i 21 §.
25 § I fråga om handläggningen och prövningen av överklaganden som
avses i 21 § skall 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620) tillämpas.
När en ledamot och suppleant tillträder uppdraget
26 § Den som har valts till ledamot i stiftsfullmäktige får utöva sitt
uppdrag även om valet har överklagats.
Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart änd-
ringen har kungjorts.
Vad som första och andra styckena har sagts om en ledamot gäller också
för en suppleant.
44 kap. Val till domkapitlet
Valet av prästledamot och suppleant för denne
Rösträtt vid valet
1 § Rösträtt vid valet av prästledamot i domkapitlet och suppleant för
denne har den som innehar en anställning som präst i ett pastorat i stiftet
eller i stiftssamfälligheten och som är behörig att utöva det kyrkliga
ämbetet som präst.
Valperiodens längd m.m.
2 § Valet av prästledamoten och dennes suppleant gäller för en tid av sex
år räknat från och med den 1 januari året efter det år då valet har ägt rum.
Valet förrättas vid ett möte med stiftets präster inför biskopen som
valforrättare.
Om ett möte med stiftets präster inte kan sammankallas före en valpe-
riods utgång, skall valet förrättas kontraktsvis med kontraktsprosten som
valforrättare.
3 § Om prästledamoten eller dennes suppleant avgår under tjänstgö-
ringstiden och mer än sex månader återstår av tiden, skall fyllnadsval
förrättas för den tid som återstår.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
286
Valet förrättas kontraktsvis med kontraktsprosten som valforrättare. Prop. 1991/92: 85
Bilaga 18
Kungörelse om valet
4 § Tid och plats för valet beslutas av domkapitlet.
Kontraktsprostarna skall i god tid före valet till de röstberättigade sända
kungörelsen om beslutet.
Förfarandet vid valet
5 § Valet sker med slutna valsedlar.
Vid lika röstetal avgörs utgången av valet genom lottning.
6 § Röstberättigade som är förhindrade att personligen närvara vid valet
får sända in sina valsedlar till valförrättaren i slutna kuvert. Kuverten skall
förses med egenhändigt undertecknad, av två vittnen styrkt påskrift om
innehållet.
Valsedlarna för valet av ledamoten respektive suppleanten skall läggas i
olika kuvert.
Röstsammanräkning
7 § De insända kuverten öppnas vid valförrättningen. Valsedlarna tas ut,
utan att läsas, och blandas med de valsedlar som har lämnats personligen
vid valtillfället. Sedan räknas rösterna samman.
8 § När valet förrättas på möte med stiftets präster, tillkännager valför-
rättaren valets utgång efter det att rösterna har räknats samman.
Om valet förrättas kontraktsvis, skall domkapitlet räkna samman rös-
terna på den dag som har angetts i kungörelsen om valet och tillkännage
valets utgång genom anslag.
Valet är avslutat genom att valets utgång tillkännages.
Protokoll
9 § Protokoll skall föras över valet.
I protokollet skall anges vilka röstberättigade som har lämnat sina
valsedlar personligen vid valtillfället och vilka som har sänt in sina valsed-
lar.
Protokollet skrivs under av valförrättaren och justeras av minst två
röstberättigade. Det skall sedan omedelbart sändas till domkapitlet.
Förvaring av valmaterial
10 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande
sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.
Överklagande
11 § Val av prästledamot och suppleant för denne får överklagas hos
kammarrätten.
Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet inom tio dagar
287
efter det att valet avslutades.
12 § Domkapitlet skall inhämta valförrättarens förklaring över över-
klagandet samt valsedlar och övriga valhandlingar. Domkapitlet skall
sända dessa handlingar och överklagandet med eget yttrande till kammar-
rätten.
13 § Den som har valts till prästledamot utövar sitt uppdrag utan hinder
av att valet har överklagats.
Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart änd-
ringen har kungjorts.
Vad som i första och andra styckena har sagts om en ledamot gäller också
för en suppleant.
14 § Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223)
gäller inte vid val av prästledamot och suppleant för denne.
Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen om omprövning av
beslut skall inte tillämpas.
Valet av lekmannaledamöter och suppleanter för dessa
Tidpunkt för valet m.m.
15 § Stiftsfullmäktige skall snarast efter valperiodens början förrätta val
av lekmannaledamöter och suppleanter för dessa i domkapitlet. Valet
gäller till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under nästa valperiod.
16 § Om en ledamot eller suppleant avgår under tjänstgöringstiden och
mer än sex månader återstår av tiden, skall fyllnadsval förrättas för den tid
som återstår.
Förfarandet vid valet
17 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter skall förrättas
på samma sätt som val av ledamöter i stiftsstyrelsen.
Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Protokoll över valet
18 § Protokoll skall föras över stiftsfullmäktiges val av ledamöter och
suppleanter.
Sedan protokollet har justerats skall det sändas till domkapitlet.
Överklagande
19 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter för dessa i
domkapitlet får överklagas enligt bestämmelserna i 22 kap. om kommunal-
besvär.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
288
45 kap. Biskopsval
Allmänna bestämmelser
1 § När en tjänst som ärkebiskop, biskop eller biträdande biskop blir
ledig, skall val förrättas för att upprätta förslag till tjänsten.
Regeringen förordnar om biskopsval.
Valkorporation vid andra biskopsval än val av ärkebiskop
2 § Biskopsval som inte avser ärkebiskopstjänsten förrättas av en valkor-
poration som består av
1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter,
2. präster som vid tidpunkten för valet innehar sådana i stiftet inrättade
prästtjänster som avses i 34 kap. 3 och 4 §§ eller som innehar vikariat på
sådana tjänster,
3. särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän.
Valkorporationer vid ärkebiskopsval
3 § Val av ärkebiskop förättas dels i Uppsala stift av en valkorporation
som är sammansatt på samma sätt som föreskrivs i 2 §, dels i övriga stift av
domkapitlen, vart och ett såsom en valkorporation.
1 Uppsala stift ingår i valkorporationen också de ordinarie ledamöterna
av svenska kyrkans centralstyrelse, om de inte ingår i någon annan valkor-
poration.
Val av elektorer för stiftets lekmän
Valkretsar
4 § För val av elektorer utgör varje pastorat en valkrets.
Antalet elektorer i varje valkrets
5 § I varje pastorat skall utses elektorer till det antal som motsvarar
antalet i pastoratet inrättade prästtjänster med undantag av sådana tjänster
som är obesatta och som inte uppehålls med vikarie.
I varje pastorat skall dessutom utses elektorer till det antal som motsva-
rar antalet i pastoratet placerade pastorsadjunkter.
I det pastorat inom varje kontrakt som har det största antalet röstberät-
tigade kyrkomedlemmar skall dessutom utses elektorer till det antal som
motsvarar antalet i kontraktet placerade kontraktsadjunkter.
6 § För elektorerna skall utses lika många suppleanter.
Om valet av suppleanter inte sker proportionellt, skall det vid valet även
bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Tidpunkt för elektorsvalet
7 § Valet av elektorer och deras suppleanter skall förrättas senast den dag
som domkapitlet bestämmer.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
289
19 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
Vem som väljer elektorer
8 § Består ett pastorat av en enda församling, skall elektorerna och deras
suppleanter väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofull-
mäktige inte finns.
9 § Består ett pastorat av två eller flera församlingar, skall elektorerna
och deras suppleanter väljas av kyrkofullmäktige eller församlingsdelege-
rade i pastoratet.
Om det inte finns kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i pasto-
ratet, skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i
församlingarna i pastoratet.
Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna
som har det största antalet röstberättigade kyrkomedlemmar.
10 § I valet av elektorer får inte de präster delta som ingår i valkorpora-
tionen vid biskopsvalet.
Valbarhet
11 § Valbar till elektor och suppleant för elektor är den som är behörig
att utses till ledamot i kyrkofullmäktige i församling inom pastoratet. En
präst som har rösträtt vid biskopsvalet är dock inte valbar.
Förrättande av biskopsval
Tidpunkt för valet
12 § Regeringen bestämmer dagen för val av ärkebiskop.
Andra biskopsval förrättas på den dag som domkapitlet bestämmer.
Plats för valet
13 § Biskopsvalet förrättas
1. i domkapitlet av domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter,
2. inför kontraktsprosten av övriga röstberättigade inom varje kontrakt.
14 § Domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter får inte delta i valet på
annat sätt än i domkapitlet.
15 § I valet inom varje kontrakt deltar de röstberättigade prästerna inom
kontraktet och elektorerna för lekmännen i kontraktets pastorat.
Stiftsadjunkter deltar i valet i det kontrakt där stiftets domkyrka är
belägen. Sådana ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse som inte
ingår i någon annan valkorporation deltar i ärkebiskopsvalet i det kontrakt
där Uppsala domkyrka är belägen.
16 § Präster som på grund av laga förfall inte kan infinna sig vid valet får
före valet sända in sina valsedlar till kontraktsprosten i det kontrakt där de
har rösträtt.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
290
Förfarandet vid valet m.m.
17 § Vid biskopsvalet har varje röstberättigad en röst.
18 § Vid valet skall användas valsedlar av vitt papper utan kännetecken
samt särskilda valkuvert.
Varje väljande skall på sin valsedel ange de tre personer som är behöriga
till biskopstjänsten och som den väljande anser vara lämpligast för tjäns-
ten. Namnen skall tas upp i ordningsföljd under varandra.
Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid andra biskopsval än val
av ärkebiskop
19 § Domkapitlet skall räkna samman rösterna vid andra biskopsval än
val av ärkebiskop.
20 § Varje godkänd valsedel räknas som en hel röst för det första nam-
net, som en halv röst för det andra namnet och som en tredjedels röst för
det tredje namnet som har tagits upp på valsedeln.
21 § När rösterna har räknats samman skall domkapitlet på förslag till
tjänsten föra upp namnen på de tre som har fått de högsta röstetalen vid
valet.
Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för att
bestämma vilka som skall föras upp på förslaget.
Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid val av ärkebiskop
22 § Vid val av ärkebiskop skall domkapitlet i Uppsala stift räkna
samman rösterna. Rösterna räknas därvid särskilt för varje valkorpora-
tion. Varje godkänd valsedel räknas på det sätt som anges i 20 §.
23 § För varje valkorporation skall domkapitlet upprätta en förteckning.
På varje förteckning skall domkapitlet i ordningsföljd efter röstetalen föra
upp namnen på de tre som vid korporationens val har fått de högsta
röstetalen.
Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för att
bestämma vilka som skall föras upp på förteckningen.
24 § De namn som har förts upp på förteckningarna skall tilldelas
röstvärden.
På förteckningen för valkorporationen i Uppsala stift skall de första
namnet tilldelas röstvärdet fyra, det andra namnet röstvärdet två och det
tredje namnet röstvärdet ett.
På förteckningarna för övriga valkorporationer skall de uppförda nam-
nen på motsvarande sätt tilldelas röstvärdena ett, en halv och en tredjedel.
25 § När röstvärdena har räknats samman skall domkapitlet på förslag
till ärkebiskopstjänsten föra upp namnen på de tre som har fått de högsta
sammanlagda röstvärdena.
Vid lika röstvärde sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för
att bestämma vilka som skall föras upp på förslaget.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
291
Kungörelse av förslaget
26 § Det upprättade förslaget skall genast kungöras genom anslag.
När nytt biskopsval skall förrättas
27 § Om någon av dem som har förts upp på förslaget har avlidit, blivit
obehörig eller anmält att han inte vill bli utnämnd till ärkebiskop, biskop
eller biträdande biskop, får regeringen besluta att nytt biskopsval skall
förrättas.
Överklagande
28 § Elektors- och biskopsvalen överklagas hos kammarrätten. Skrivel-
sen med överklagandet skall ha kommit in inom tre veckor från den dag då
biskopsförslaget har blivit kungjort genom anslag.
29 § Elektorsvalet får överklagas endast i samband med att biskopsvalet
och det i anledning därav upprättade förslaget överklagas.
30 § Biskopsvalet och det upprättade förslaget får överklagas av den som
har varit röstberättigad vid valet.
Rätt att överklaga har också den som har varit röstberättigad vid
elektorsvalet och som anser att fel har förekommit vid det valet.
46 kap. Val till kyrkomötet
Valmetod
1 § Ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer.
Valets organisation
Valkretsar
2 § För val till kyrkomötet utgör varje stift en valkrets. Vart och ett av
Lunds, Härnösands och Luleå stift utgör dock två valkretsar. I valkretsen
för Stockholms stift ingår hovförsamlingen.
3 § Lunds stifts sydvästra valkrets omfattar Malmöhus län och dess
nordöstra valkrets Kristianstads län och Blekinge län.
Härnösands stifts västra valkrets omfattar Jämtlands län och dess östra
valkrets Västernorrlands län.
Luleå stifts södra valkrets omfattar Västerbottens län och dess norra
valkrets Norrbottens län.
Mandatfördelningen mellan valkretsarna
4 § Mandaten i kyrkomötet utgörs av tvåhundrafemtioen valkretsman-
dat.
5 § Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen
(1972:620) fastställer antalet valkretsmandat i varje valkrets före utgången
av september det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
292
6 § Varje valkrets skall tillföras ett mandat för varje gång som antalet
röstberättigade kyrkomedlemmar där är jämnt delbart med en tvåhundra-
femtioendel av antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i landet.
De mandat som härefter återstår, tillförs valkretsarna efter storleken av
de överskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika över-
skottstal avgörs företrädet genom lottning.
Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den
senast upprättade röstlängden.
7 § Om någon valkrets vid fördelningen tillförs färre mandat än två, skall
antalet mandat ändå bestämmas till två. Härvid skall antalet mandat i
övriga kretsar jämkas i motsvarande mån.
Överklagande av beslut om mandatfördelning
8 § Centrala valmyndighetens beslut enligt 5 § får överklagas hos riksda-
gens valprövningsnämnd. Valprövningsnämndens beslut får inte över-
klagas.
Antalet ledamöter och ersättare från varje valkrets
9 § För varje mandat som en valkrets har tillförts skall utses en ledamot
av kyrkomötet.
För ledamöterna skall utses lika många ersättare, dock minst fyra i varje
valkrets.
Valdistrikt m.m.
10 § För val av elektorer utgör varje pastorat i valkretsen ett valdistrikt.
Av 16 § framgår att det i vissa fall kan hållas gemensamt val för flera
distrikt.
Val av elektorer och ersättare
Vilka organ som utser elektorer och ersättare
11 § Om ett pastorat består av en enda församling, skall elektorer och
deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrko-
fullmäktige inte finns.
Valet skall förrättas av de nyvalda fullmäktige eller det nyvalda kyrko-
rådet.
12 § Om ett pastorat består av två eller flera församlingar, skall elektorer
och deras ersättare väljas av församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige i
pastoratet.
Valet skall förrättas av de nyvalda församlingsdelegerade eller kyrkofull-
mäktige.
13 § Om församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige inte finns i pasto-
ratet, skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i
församlingarna i pastoratet.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
293
Valet skall ske infor ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna Prop. 1991/92: 85
som har det största antalet röstberättigade kyrkomedlemmar. Bilaga 18
Valet skall förrättas av de nyvalda kyrkoråden.
14 § Om församlingarna i två eller flera pastorat ingår i en total flerpas-
toratssamfällighet, får regeringen för särskilt fall besluta att val av elektorer
och deras ersättare skall förrättas gemensamt av samfällighetens fullmäkt-
ige för de pastorat som omfattas av samfälligheten.
Ett sådant beslut får meddelas endast om minst hälften av församling-
arna i samfälligheten har samtyckt till det.
Antalet elektorer i varje valdistrikt
15 § I valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar
utses en elektor.
I valdistrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade kyrko-
medlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat fyratusental röstberät-
tigade kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en elektor.
Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den
senast upprättade röstlängden.
16 § För elektorerna skall utses lika många ersättare.
Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet bestämmas i
vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valbarhet
17 § Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som
1. är kyrkobokförd inom valdistriktet, eller, i fall som avses i 16 §, inom
en församling som ingår i samfälligheten,
2. är medlem av svenska kyrkan, och
3. har fyllt 18 år senast på valdagen.
Tidpunkt för valet
18 § Elektorerna och deras ersättare skall utses före februari månads
utgång året näst efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela
landet.
Protokoll
19 § Protokoll skall föras över valet av elektorer. Protokollet skall skynd-
samt sändas till domkapitlet.
Överklagande
20 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts får över-
klagas bara i samband med talan mot det beslut varigenom valet till
kyrkomötet har fastställts.
294
Elektors rätt till ersättning Prop. 1991/92:85
21 § En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och andra Bilaga 18
utgifter som föranleds av uppdraget.
Kostnaderna skall betalas av det pastorat som har valt elektorn.
Val av ledamöter och ersättare
Valsammanträde
22 § För val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare skall dom-
kapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför en
valforrättare som har forordnats av domkapitlet.
Valsammanträdet skall hållas före april månads utgång året näst efter
det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.
Förfarandet vid valet
23 § Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar.
Över förrättningen skall protokoll föras.
24 § Val av ledamöter och ersättare får ske i ett sammanhang.
25 § Om valet sker proportionellt tillämpas bestämmelserna i 47 kap. I
andra fall tillämpas bestämmelserna i 26 —35 §§.
26 § Omröstning skall ske med slutna valsedlar, om inte något annat
följer av 29 §.
Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara
omärkta och uppta namn på så många personer som valet avser.
27 § Vid omröstningen är den vald som har fått mer än hälften av de
avgivna rösterna.
Om ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid omröstningen,
skall ytterligare en omröstning ske.
28 § Om enligt 27 § andra stycket en andra omröstningen skall ske, skall
valförrättaren upprätta en förteckning som skall innehålla två gånger så
många namn som det återstår att välja.
På förteckningen enligt första stycket skall foras upp namnen på de
personer som har fått flest röster utan att ha blivit valda vid den första
omröstningen. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om det
behövs för att bestämma vilka namn som skall föras upp på förteckningen.
Den andra omröstningen får inte avse några andra personer än dem som
finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning
har fått flest röster är valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom
lottning.
29 § Om det vid valet läggs fram en enda lista som upptar namn på så
många ledamöter som valet avser, får valet förrättas med acklamation, om
elektorerna är ense om det.
30 § Föreskrifterna i 26 —29 §§ gäller även vid val av ersättare.
Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestäm-
mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
295
Ogiltiga valsedlar m.m.
31 § En valsedel är ogiltig, om den inte är sådan som föreskrivs i 26 §
andra stycket.
Om en elektor har lämnat mer än en valsedel i ett val, är valsedlarna
ogiltiga. Har valsedlarna samma innehåll, skall dock en av valsedlarna
betraktas som giltig vid sammanräkningen.
32 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om kandidaten inte
är valbar, om namnet är överstruket eller om det inte klart framgår vem
som avses.
När valet är avslutat
33 § Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet.
Därmed är valet avslutat.
Förvaring av valmaterial
34 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande
sätt till dess att valet har vunnit laga kraft. Detsamma gäller då det görs
avbrott i förrättningen.
Ledamots avgång
35 § Den som blir vald till ledamot av kyrkomötet for mer än en valkrets
skall bestämma för vilken valkrets han vill anses vald och skyndsamt
avsäga sig uppdraget som ledamot för övriga valkretsar.
Om en ledamot av kyrkomötet på annat sätt har avgått före utgången av
den period för vilken han har blivit vald, skall kyrkomötets ordförande
skyndsamt anmäla detta till domkapitlet.
När domkapitlet har fått underrättelse om att en ledamot av kyrkomötet
har avgått, skall domkapitlet till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den
ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan ersättarna bestämda
ordningen.
Utfärdande av bevis för ledamot och ersättare
36 § För den som har blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till
ersättare skall domkapitlet genast utfärda ett bevis om detta. I beviset skall
anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets han har blivit vald.
Beviset skall sändas till den valde samt till riksdagens valprövnings-
nämnd och kyrkomötets ordförande.
Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.
Granskning av ledamöters och ersättares bevis
37 § Riksdagens valprövningsnämnd skall granska bevisen för ledamö-
terna av kyrkomötet och deras ersättare och därvid pröva om bevisen har
blivit utfärdade i enlighet med 36 §.
Granskningen skall vara avslutad senast dagen före kyrkomötets första
sammanträde under valperioden eller, i fråga om bevis som kommer in till
valprövningsnämnden under kyrkomötets valperiod, så snart det kan ske.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
296
Berättelse om granskningen skall genast överlämnas till kyrkomötets
ordförande. Valprövningsnämnden skall i berättelsen anteckna om något
har förekommit som ger anledning att ifrågasätta någon ledamots eller
ersättares behörighet.
Hur man överklagar val och beslut
38 § Val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare samt beslut
varigenom en ersättare har utsetts till ledamot får överklagas hos riksda-
gens valprövningsnämnd.
39 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet inom tio
dagar efter det att valet avslutades.
Om skrivelsen har kommit in till riksdagens valprövningsnämnd inom
överklagandetiden men till domkapitlet först därefter, skall överklagandet
ändå prövas.
Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller
inte val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare.
40 § Den som vill överklaga valet har rätt att hos domkapitlet genast få
utdrag av protokoll eller andra handlingar över förrättningen.
Hur överklagandena kungörs och handläggs
41 § Domkapitlet skall snarast möjligt efter överklagandetidens utgång
samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till riks-
dagens valprövningsnämnd.
Kungörelsen skall införas i minst en ortstidning inom valkretsen. I
kungörelsen skall anges viss kort tid inom vilken förklaring över överkla-
gandena skall ha kommit in till valprövningsnämriden.
42 § Domkapitlet skall skyndsamt yttra sig över överklagandena till
riksdagens valprövningsnämnd.
Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om om-
prövning av beslut skall inte tillämpas.
43 § Vid handläggningen och prövningen av överklaganden som avses i
38 § tillämpas 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620).
Tillträde till uppdrag som ledamot och ersättare
44 § Den som har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag
även om valet har överklagats.
Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart änd-
ringen har kungjorts.
Vad som i första och andra styckena har sagts om en ledamot gäller också
för en ersättare.
47 kap. Proportionellt valsätt vid kyrkliga val
Inledande bestämmelser
1 § Följande val skall vara proportionella under de förutsättningar som
anges i 2 §:
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
297
1. val av ledamöter och suppleanter i indelningsdelegerade enligt 9 kap.
3§,
2. val av ledamöter och suppleanter i arbetsutskottet eller i en kommitté
enligt 9 kap. 15 §,
3. val av ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade enligt 15
kap. 4 §,
4. val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd och övriga nämnder i
forsamlingar enligt 17 kap. 6 och 29 §§,
5. val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd och övriga nämnder i
kyrkliga samfälligheter enligt 18 kap. 3 §,
6. val av revisorer och revisorssuppleanter enligt 20 kap. 1 §,
7. val av ledamöter och suppleanter i stiftsstyrelsen och övriga nämnder
1 stiftsssamfälligheter enligt 25 kap. 3 och 7 §§,
8. val av ledamöter och suppleanter i egendomsnämnden enligt 26 kap.
2§,
9. val av ledamöter och ersättare i organ som tillsätts av kyrkomötet
enligt 29 kap. 27 §,
10. val av ledamöter och suppleanter i tillsättningsnämnd enligt 35 kap.
6§,
11. val av ledamöter och ersättare i domkyrkorådet i Lund enligt 39 kap.
6§,
12. val av elektorer och ersättare for dessa vid val av ledamöter och
suppleanter i stiftsfullmäktige enligt 43 kap. 8 och 9 §§,
13. val av ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige enligt 43 kap.
15 §,
14. val av lekmannaledamöter och suppleanter for dessa i domkapitel
enligt 44 kap. 17 §,
15. val av elektorer och suppleanter för dessa vid biskopsval enligt 45
kap. 5 och 6 §§,
16. val av elektorer och ersättare för dessa vid val av ledamöter och
ersättare i kyrkomötet enligt 46 kap. 15 och 16 §§,
17. val av ledamöter och ersättare i kyrkomötet enligt 46 kap. 25 §.
När ett val skall vara proportionellt
2 § Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många
väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande
ledamöter eller elektorer delas med det antal personer som valet avser, ökat
med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre
hela tal.
Förfarandet vid valet
Biträdande valforrättare
3 § Vid valet skall de väljande bland sig utse ett tillräckligt antal personer
att biträda ordföranden eller den som annars skall förrätta valet (valförrät-
taren) vid valförrättningen.
Valsedlarna
4 § Valet skall ske med slutna valsedlar.
5 § Valsedlarna skall vara enkla och omärkta samt lika till storlek,
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
298
material och färg.
6 § På valsedlarna skall det finnas en gruppbeteckning.
Gruppbeteckningen skall anges som en beteckning i ord för en viss grupp
av de väljande eller för en viss meningsriktning.
7 § Om valsedeln upptar namn på fler än en person, skall namnen tas
upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen
mellan dem.
Varje person skall anges på ett sådant sätt att det klart framgår vem som
avses. Om det behövs bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid
namnet.
8 § En valsedel är ogiltig, om den
1. saknar gruppbeteckning,
2. upptar mer än en gruppbeteckning,
3. inte är enkel, eller
4. är försedd med något kännetecken som uppenbarligen har blivit
anbragt på valsedeln med avsikt.
9 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om
1. personen inte är valbar,
2. namnet är överstruket,
3. det inte klart framgår vem som avses, eller
4. ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln inte
klart framgår.
Om valsedeln upptar flera namn än som valet avser, skall det eller de
sista övertaliga namnen anses obefintliga.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
Avbrutna valförrättningar
10 § Om valförrättningen inte kan slutföras samma dag eller det av
någon annan anledning är nödvändigt, får valförrättaren, när valsedlarna
har avlämnats, bestämma att förrättningen skall fortsätta och avslutas en
annan dag.
Beslutet om tid och plats för den fortsatta valförrättningen skall genast
tillkännages de väljande, men behöver inte kungöras särskilt.
11 § När valförrättningen skall fortsätta en annan dag skall bland de
väljande utses minst två personer att som vittnen närvara vid den fortsatta
valförrättningen.
De avlämnade valsedlarna skall förvaras i en valurna. Valurnan skall
förseglas i närvaro av de båda vittnena. Valförrättaren skall därefter se till
att valurnan förvaras på en säker plats.
12 § När valförrättningen fortsätter efter ett avbrott skall valförrättaren
i närvaro av vittnena särskilt kontrollera att förseglingen till valurnan inte
har brutits.
299
Sammanräkning av rösterna
Allmänna bestämmelser
13 § Sedan valsedlarna har avlämnats skall de giltiga valsedlarna ordnas
i grupper. Inom varje valsedelsgrupp skall ordningen mellan namnen
bestämmas.
När ordningen mellan namnen i varje valsedelsgrupp har bestämts skall
platserna fördelas mellan grupperna.
Valsedelsgrupper
14 § Valsedlar med samma gruppbeteckning bildar en valsedelsgrupp.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
Ordningen inom varje valsedelsgrupp
15 § Ordningen mellan namnen inom varje valsedelsgrupp skall bestäm-
mas genom särskilda sammanräkningar, i den utsträckning sådana behövs.
16 § Efter varje sammanräkning skall det namn som enligt 18 § har fått
det högsta röstetalet föras upp på en lista för valsedelsgruppen, det ena
under det andra. Namnen gäller i den ordningsföljd som de har blivit
uppförda på listan.
17 § Vid varje sammanräkning gäller en valsedel bara för ett namn.
Valsedeln gäller för det namn som står först på valsedeln, så länge detta
namn inte har förts upp på listan. Därefter gäller valsedeln för det namn
som står näst efter det namn som redan har förts upp på listan.
18 § En valsedel som gäller för sitt första namn räknas som en röst.
När den gäller för sitt andra namn räknas den som en halv röst. En
valsedel som gäller för sitt tredje namn räknas som en tredjedels röst, och
så vidare efter samma grund.
Fördelningen av platser mellan valsedelsgrupperna
19 § Avser valet bara en plats, skall platsen tillfalla den som står främst
på listan för den valsedelsgrupp som har fått flest röster.
20 § Avser valet flera platser, skall platserna fördelas mellan valsedels-
grupperna.
Platserna fördelas en i taget.
Den grupp som för varje gång får det högsta jämförelsetalet enligt 22 §
tilldelas platsen.
21 § För varje gång en valsedelsgrupp tilldelas en plats skall den genast
besättas med den som enligt gruppens lista står närmast i tur att få platsen.
Detta gäller också om den som är berättigad till platsen redan har fått en
plats från en eller flera andra grupper.
22 § Jämförelsetalet för en grupp är lika med det antal röster som
valsedelsgruppen har fått, så länge gruppen inte har blivit tilldelad någon
plats.
För varje gång som en grupp har tilldelats en plats, skall jämförelsetalet
300
beräknas så att gruppens röstetal delas med det tal som motsvarar det antal
platser som gruppen har tilldelats, ökat med 1.
Om en person har fått platser från två valsedelsgrupper, skall vardera
platsen dock bara anses som en halv plats vid beräkningen av det antalet
platser som har delats ut. Om någon har fått platser från tre grupper, skall
varje sådan plats räknas som en tredjedels plats, och så vidare efter samma
grund.
23 § Om valet av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare sker i ett
sammanhang, skall jämförelsetalet för valsedelsgrupperna beräknas på
nytt enligt 22 § när platserna för ersättarna skall fördelas mellan grupperna.
Därvid skall bortses från namn på personer som har utsetts till ledamot.
24 § Om en valsedelsgrupp har tilldelats platser så många gånger som
motsvarar antalet namn på gruppens lista skall gruppen inte längre räknas
vid den fortsatta fördelningen.
Lika röstetal eller jämförelsetal
25 § Vid lika röstetal eller jämförelsetal skall avgörandet ske genom
lottning.
Inträdesordningen för ersättare och suppleanter
26 § När ersättare eller suppleanter har utsetts genom proportionella val
skall de tjänstgöra enligt följande:
1. Den som har utsetts från en valsedelsgrupp med samma beteckning
som den grupp från vilken ledamoten är vald, har företräde framför andra
ersättare eller suppleanter. Av andra ersättare eller suppleanter har den
företräde som har utsetts från en grupp med högre röstetal.
2. Inom samma grupp har den företräde vars namn har blivit tidigare
uppfört på gruppens lista enligt 16 §.
Den som har blivit tilldelad en plats från två eller flera grupper, skall
anses vald för den grupp från vilken han först blev tilldelad platsen.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 18
301
Härigenom föreskrivs följande.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
Allmänna bestämmelser
1 § Kyrkolagen (1992:000) och denna lag träder i kraft den 1 januari
1993.
2 § Genom kyrkolagen (1992:000) upphävs med den begränsning som
följer av denna lag följande författningar:
1. kyrkolagen (1686:0903),
2. konung Johan III:s brev den 8 mars 1571 med privilegier för tyska
församlingen i Stockholm,
3. drottning Kristinas brev den 28 april 1649 med privilegier för tyska
eller Kristine församling i Göteborg,
4. kungliga brevet den 11 juli 1781 angående lördagspredikningar i
Västerbotten,
5. kungörelsen den 13 augusti 1823 om kyrkomusikens fortfarande
under fastlagstiden,
6. cirkulärbrevet den 3 december 1823 angående Riksens Ständers
underdåniga hemställan om tillåtelse för församlingarna att med deras
kyrkoherdar överenskomma om tiden för gudstjänsternas början,
7. kungl. brev (1840:46) angående Finska nationella församlingens i
Stockholms fortfarande, samt om regleringen av dess angelägenheter,
8. kungörelsen (1841:10) angående fastställd gränsdragning emellan de
territoriella och de icke-territoriella församlingarna i huvudstaden,
9. förordningen (1855:32 s. 3) angående ändring i vissa delar av kyrko-
lagens stadganden om prästmöte,
10. förordningen (1855:61 s. 12) om avskaffande av kyrkoplikt,
11. förordningen (1859: 53 s. 1) angående förklaring av 3 kap. 4 § och
ändring av 11 kap. 11 § kyrkolagen,
12. förordningen (1861:19 s. 1) angående jämkning i gällande föreskrif-
ter om tiden för begående av Herrens nattvard,
13. förordningen (1864: 55 s. 1) angående ändring av 3 kap. 2 § kyrkola-
gen jämte förklaring av 3 § i samma kap.,
14. kungl. brev den 5 maj 1882 till befallningshavanden i Göteborgs och
Bohus län angående indelning i Göteborgs stad i territoriella församlingar
m.m. samt lönereglering för prästerskapet därstädes,
15. lagen (1893:86 s. 1) angående prästedens utbytande mot ett löfte,
16. lagen (1909:16 s. 5) innefattande ändring i 12 kap. 3§ kyrkolagen,
17. lagen (1910:29 s. 1) innefattande ändring i gällande stadganden om
nattvardsgång,
18. lagen (1916:92) innefattande ändring i gällande stadganden om
nattvardsgång,
19. lagen (1921: 589) angående upphävande av vissa delar av kyrkola-
gen,
20. lagen (1946: 778) om tillägg till kap. 3 kyrkolagen,
21. lagen (1948:489) om tillägg till kyrkolagen,
22. lagen (1963:633) om biskopsval,
23. förordningen (1965:729) med vissa bestämmelser om anställning
som präst,
24. lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade,
302
25. lagen (1976:610) med bemyndigande att meddela föreskrifter om
anställning av präst i svenska kyrkan,
26. lagen (1979:926) om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan,
27. lagen (1982:377) om tillfällig upplåtelse av kyrka.
28. lagen (1982:942) om svenska kyrkan,
29. lagen (1982:943) om kyrkomötet,
30. församlingslagen (1988:180),
31. domkapitelslagen (1988:181),
32. kyrkofondslagen (1988:182),
33. lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord,
34. prästanställningslagen (1988:184),
35. kyrkliga indelningslagen (1988:185),
36. lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan.
3 § Om det i lag eller annan författning hänvisas till föreskrifter som har
ersatts genom bestämmelser i kyrkolagen (1992:000) eller denna lag tilläm-
pas i stället de nya bestämmelserna.
Övergångsbestämmelser till 11 kap. kyrkolagen
4 § Om beslutanderätten i en icke-territoriell församling med över 500
röstberättigade kyrkomedlemmar enligt äldre föreskrifter har utövats av
kyrkostämma, skall utan hinder av bestämmelserna i 11 kap. 9 § kyrkola-
gen (1992:000) beslutanderätten fortfarande utövas av kyrkostämma.
Kyrkostämman får dock besluta att församlingens beslutanderätt i stäl-
let skall utövas av kyrkofullmäktige. I fråga om kyrkostämmans beslut
tillämpas bestämmelserna 11 kap. 13 § kyrkolagen.
Övergångsbestämmelser till 17 kap. i den nya kyrkolagen
5 § För varje icke-territoriell församling skall kyrkofullmäktige eller kyr-
kostämman under år 1992 utse kyrkoråd för åren 1993 och 1994 enligt
bestämmelserna i 17 kap. kyrkolagen (1992:000). Kyrkoråd utses av kyr-
kofullmäktige före utgången av december månad och av kyrkostämma före
utgången av november månad. Uppdragen för ledamöter i kyrkoråd och
suppleanter för dessa som har utsetts enligt äldre bestämmelser gäller till
och med utgången av år 1992.
Övergångsbestämmelser till 23 kap. i den nya kyrkolagen
6 § Bestämmelserna i 23 kap. kyrkolagen (1992:000) skall för åren 1993
och 1994 tillämpas bara på sådana icke-territoriella församlingar som den
1 januari 1992 ingick i en stiftssamfällighet.
Övergångsbestämmelser till 27 kap. i kyrkolagen
7 § Punkten 3 i övergångsbestämmelserna till domkapitelslagen
(1988:181) skall fortfarande gälla.
8 § Var och en av kyrkoråden i domkyrkoförsamlingarna i Uppsala,
Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö stift skall före utgången
av år 1992 utse en sådan lekmannaledamot och ersättare för denne som
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
303
enligt bestämmelserna i 27 kap. 6§ kyrkolagen (1992:000) skall ingå i
domkaptlet vid handläggningen av ärenden som rör domkyrkan. Valet
gäller från och med den 1 januari 1993 till dess att respektive kyrkoråd
förrättar nytt val under nästa valperiod.
Övergångsbestämmelser till 35 kap. i kyrkolagen
9 § Om förfarandet för tillsättning av en prästtjänst i ett icke-territoriellt
pastorat har påbörjats före den 1 januari 1993, skall tillsättningsärendet
handläggas enligt äldre bestämmelser.
10 § Första och andra gången efter lagens ikraftträdande som en tjänst
som kyrkoherde blir ledig i andra icke-territoriella pastorat än Karlskrona
amiralitetsförsamling, tillsätts den av kyrkorådet.
11 § Den turordning som enligt äldre bestämmelser har varit avgörande
för hur en kyrkoherdetjänst tillsätts ändras inte genom kyrkolagen
(1992:000).
12 § Utan hinder av bestämmelserna i 35 kap. kyrkolagen (1992:000) får
regeringen var tredje gång en kyrkoherdetjänst blir ledig i ett pastorat
tillsätta tjänsten genom att till denna förflytta en präst som är anställd med
fullmakt. Sådan förflyttning får ske endast om det är nödvändigt av
organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Vid en tillsättning som nu sagts
skall i övrigt alltjämt tilllämpas bestämmelserna i 37 — 39 §§ lagen
(1957: 577) om prästval.
Övergångsbestämmelser till 38 kap. i kyrkolagen
13 § Punkterna 4 —6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1989:8) om
kyrkomusiken i svenska kyrkan skall fortfarande gälla.
Övergångsbestämmelser till 42 kap. i kyrkolagen
14 § Föreskrifterna i 8 § 4 kyrkofondslagen (1988:182) skall fortfarande
gälla, såvitt avser kostnader för försäkringsförmåner som utgår för andra
kyrkomusiker än skolkantorer och för vilka statlig grupplivförsäkring gäl-
ler den 1 januari 1993.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
304
Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
36 kap.
5 §'
Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen
(1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa
lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan
tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.
Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykolo-
ger, psykoterapeuter, kuratorer vid familjerådgivningsbyråer, som drivs av
kommuner, landstingskommuner, församlingar eller kyrkliga samfällighe-
ter, och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras
yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit,
endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten
gäller, samtycker till det. Den som till följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen inte
får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om
det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker
till det.
Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om
vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten
medger det.
Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket är andra än
försvarare skyldiga att vittna i mål angående brott, för vilket inte är
föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.
Om tystnadsplikt för präst inom
svenska kyrkan är särskilt stadgat.
Präst inom annat trossamfund än
svenska kyrkan eller den som i så-
dant samfund intar motsvarande
ställning får inte höras som vittne
om något som han vid enskilt skrif-
termål eller under själavårdande
samtal i övrigt har erfarit.
Om tystnadsplikt för den som i
svenska kyrkans ordning har vigts
till det kyrkliga ämbetet finns före-
skrifter i 33 kap. kyrkolagen
(1992:000). Den som inom annat
trossamfund än svenska kyrkan är
präst eller den som i sådant sam-
fund intar motsvarande ställning
får inte höras som vittne om något
som han eller hon har erfarit under
bikt eller själavårdande samtal.
Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, 9 §
radioansvarighetslagen (1966:756), 1 § lagen (1982:460) om ansvarighet
för närradio, 11 eller 16 § lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och
kassettidningar eller 2§ lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala
kabelsändningar får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten
avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer.
Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne
om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som
under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
1 Senaste lydelse 1988:257.
305
20 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 85
Härigenom föreskrivs att i 1§ lagen (1951:691) om viss lindring i
skattskyldigheten for den som icke tillhör svenska kyrkan1 orden ”försam-
lingslagen (1988:180)” skall bytas ut mot ”21 kap. kyrkolagen
(1992:000)”.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
Senaste lydelse av 1 § 1988:188.
306
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:138) om proportionellt valsätt
vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.1 skall ha följande lyd-
else.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Denna lag gäller proportionella
val inom
— landsting,
— kommunfullmäktige,
— kommunala indelningsdelege-
rade,
— stiftsfullmäktige,
— kyrkofullmäktige,
— kyrkliga indelningsdelegerade,
— kyrkostämma.
Denna lag gäller när val skall vara
proportionella inom
— landsting,
— kommunfullmäktige,
— kommunala indelningsdelege-
rade,
— landstingkommunal nämnd,
— kommunal nämnd.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1972:231.
2 Senaste lydelse 1988:189.
307
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
Härigenom föreskrivs att 1 och 4 a §§ lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,
m.m.1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §2
Skattesatsen för kommuns och annan menighets uttag av skatt skall
bestämmas i förhållande till det antal skattekronor och skatteören, som
enligt skattemyndighetens beräkning kommer att påföras de skattskyldiga
vid taxeringen det år skattesatsen skall fastställas, ökat med det antal
skattekronor, som staten uppskattas skola tillskjuta enligt lagen (1988:491)
om skatteutjämningsbidrag.
Om enligt 4 kap. 4 § andra styc-
ket kommunallagen (1977:179) el-
ler 10 kap. 4 § tredje stycket försam-
lingslagen (1988:180) annan skatte-
sats slutligt fastställts än den som
har bestämts tidigare, skall den nya
skattesatsen om möjligt bestämmas
med hänsyn till det antal skattekro-
nor och skatteören som har påförts
de skattskyldiga vid taxeringen det
år skattesatsen skall fastställas.
Om enligt 4 kap. 4 § andra stycket
kommunallagen (1977:179) eller 19
kap. 5 § kyrkolagen (1992:000) an-
nan skattesats slutligt fastställts än
den som har bestämts tidigare, skall
den nya skattesatsen om möjligt be-
stämmas med hänsyn till det antal
skattekronor och skatteören som
har påförts de skattskyldiga vid tax-
eringen det år skattesatsen skall
fastställas.
4a§3
Församling är berättigad att under visst år av staten uppbära församling-
sskatt med belopp som motsvarar vad som skulle utgå på grundval av
antalet skattekronor och skatteören i församlingen enligt skattemyndighe-
tens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) vid det föregående
årets (taxeringsåret) taxering, beräknat efter den skattesats som har be-
stämts för året före taxeringsåret. Har skattskyldig enligt lagen (1951:691)
om viss lindring i skattskyldigheten för den som inte tillhör svenska kyrkan
åtnjutit lindring i skattskyldigheten till församlingen, skall belopp, som
församlingen annars skulle ha varit berättigad att uppbära av staten,
nedsättas i motsvarande mån.
Har enligt 10 kap. 4 § församlings-
lagen (1988: 180) annan skattesats
slutligt fastställts än den som har
bestämts tidigare, skall till grund
för utbetalningen läggas den utdebi-
tering som har bestämts i samband
med att budgeten fastställdes.
Har enligt 19 kap. 5§ kyrkolagen
(1992:000) annan skattesats slutligt
fastställts än den som har bestämts
tidigare, skall till grund för ut-
betalningen läggas den utdebitering
som har bestämts i samband med
att budgeten fastställdes.
1 Lagen omtryckt 1973:437.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191.
2 Senaste lydelse 1990:353.
3 Senaste lydelse 1990:353.
308
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Församling är berättigad att under ett visst år av statens såsom förskott
uppbära ett belopp som motsvarar produkten av den skattesats som har
beslutats för året och det antal skattekronor och skatteören, som enligt
skattemyndighetens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen rörande det
föregående årets taxering till kommunal inkomstskatt har påförts de skatt-
skyldiga. Det nu nämnda beloppet ingår i församlingens fordran hos staten
vid ingången av året efter det år, då beslutet fattades. Förskottet avräknas
mot den församlingsskatt, som församlingen har rätt att uppbära av staten
på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestäm-
melserna i nästföljande stycke utanordnas.
Belopp, som vid ingången av ett år utgör församlingens fordran hos
staten enligt denna paragraf skall skattemyndigheten under samma år
utanordna till församlingen med en tolftedel den 18 i varje kalendermånad.
Är församlingens fordran inte uträknad vid utbetalningstillfällena i måna-
derna januari och februari, skall vid dessa tillfällen utbetalas samma
belopp som har utbetalats i december månad det föregående året. När
särskilda skäl föranleder det får länsskattemyndigheten dock förordna att
utbetalning skall ske med annat belopp.
Om något av de belopp som utbetalades i månaderna januari och
februari inte motsvarar en tolftedel av församlingens fordran, skall den
jämkning som föranleds härav ske i fråga om det belopp, som utbetalas i
mars månad.
Vad som har sagts om församling tillämpas på motsvarande sätt i fråga
om kyrklig samfällighet.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
309
Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1968:576) om Konungariket Sve-
riges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar' skall ha föl-
jande lydelse.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
Nuvarande lydelse
31
Utan pantsäkerhet får en före-
ning lämna lån för vilket någon av
föjande svarar som låntagare eller
på grund av borgen: staten, kom-
mun, landstingskommun, sådan
församling eller kyrklig samfällig-
het som avses i församlingslagen
(1988:180), riksbanken, riksgälds-
kontoret, bankaktiebolag, sparbank
eller central föreningsbank.
Föreslagen lydelse
§2
Utan pantsäkerhet får en före-
ning lämna lån för vilket någon av
föjande svarar som låntagare eller
på grund av borgen: staten, kom-
mun, landstingskommun, sådan
församling eller kyrklig samfällig-
het som avses i kyrkolagen
(1992:000), riksbanken, riksgälds-
kontoret, bankaktiebolag, sparbank
eller central föreningsbank.
Lagen träder i kraft den 1 januari 1993.
1 Lagen omtryckt 1983:578.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:653.
2 Senaste lydelse 1988:191.
310
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
Härigenom föreskrivs att 37 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
37 §'
I mål, vari prövningstillstånd kräves, får omständighet eller bevis, som
klaganden åberopar först i regeringsrätten, beaktas endast om det förelig-
ger särskilda skäl.
Föreskrifter om förbud mot anfö-
rande av nya omständigheter i
kommunalbesvärsmål finns i 7 kap.
1 § kommunallagen (1977: 179) och
13 kap. 1 § församlingslagen
(1988:180).
Föreskrifter om förbud mot anfö-
rande av nya omständigheter i
kommunalbesvärsmål finns i 7 kap.
1 § kommunallagen (1977:179) och
22 kap. 1 § tredje stycket kyrkolagen
(1992:000).
Klaganden bör i besvärshandlingen ange de skäl som han åberopar till
stöd för sin begäran om prövningstillstånd.
Lagen träder i kraft den 1 januari 1993.
Senaste lydelse 1988:193.
311
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
Härigenom föreskrivs att 43 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,
m.m.1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
43 §2
Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid offentlig
förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall kungöra
tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i förekommande
fall i vilken ordning som de olika valen kommer att räknas, om ej hinder
möter. Kungörelsen skall anslås på församlingarnas anslagstavlor samt
senast dagen före sammanräkningens början införas i ortstidning inom
länet.
I fråga om den slutliga sammanräkningen tillämpas i övrigt de bestäm-
melser i 14 kap. 1 § andra stycket, 2—4 §§, 5 § första stycket 1 och 2 samt
15, 15d, 16, 17 och 19 — 24 §§ vallagen (1972:620) som avser val av
kommunfullmäktige och utseende av suppleanter för fullmäktige.
Vad som sägs i 14 kap. 19 § val-
lagen om beslut som har fattats med
stöd av 2 kap. 2 § kommunallagen
(1977:179) skall vid tillämpningen
av första stycket i stället gälla beslut
som har fattats med stöd av 2 kap.
3 §, 5 kap. 2 § eller 7 kap. 5 § för-
samlingslagen (1988:180).
Vad som sägs i 14 kap. 19 § valla-
gen om beslut som har fattats med
stöd av 2 kap. 2 § kommunallagen
(1977:179) skall vid tillämpningen
av första stycket i stället gälla beslut
som har fattats med stöd av 13 kap.
3 16 kap. 2 § eller 17 kap. 8 och
9 §§ kyrkolagen (1992:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
Lagen omtryckt 1987:1335.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1988:195.
Senaste lydelse 1988:195.
312
Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfas-
tighet m.m.1 orden ”lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord”
skall bytas ut mot ”41 kap. kyrkolagen (1992:000)”.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
Lagen omtryckt 1983:438.
Senaste lydelse av 2 § 1988:196.
313
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 5 §§ lagen (1976: 600) om offentlig
anställning1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
Lagen gäller ej statsråden eller
riksdagens ombudsmän och ej hel-
ler den som är anställd på annan
prästerlig tjänst än sådan som om-
fattas av 1 § 2.
i
1 fråga om arbetstagare hos kom-
mun, landstingskommun, kommu-
nalförbund, församling eller kyrklig
samfällighet gäller 4—17 kap. en-
dast om anställningen är statligt re-
glerad och ej avser prästerlig tjänst.
§
Lagen gäller inte statsråden, riks-
dagens ombudsmän eller den som
är anställd på en statligt reglerad
prästtjänst.
§
Bestämmelserna i 4—17 kap. gäl-
ler inte arbetstagare hos kommun,
landstingskommun, kommunalför-
bund, församling eller kyrklig sam-
fällighet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
Lagen omtryckt 1987:1000.
314
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1976:633) om kungörande av lagar
och andra författningar1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
5 §
Författningar som beslutas av kyrkomötet eller en myndighet under kyrko-
mötet skall kungöras i svenska kyrkans författningssamling.
Detsamma skall gälla sådana för-
fattningar som
1. ett domkapitel eller en stifts-
styrelse beslutar med stöd av be-
myndiganden i författningar som
beslutas av kyrkomötet,
2. kammarkollegiet beslutar med
stöd av bemyndiganden av rege-
ringen enligt lagen (1988:183) om
förvaltningen av kyrklig jord.
Detsamma skall gälla sådana för-
fattningar som
1. ett domkapitel eller en stifts-
styrelse beslutar med stöd av be-
myndiganden i författningar som
beslutas av kyrkomötet,
2. kammarkollegiet beslutar med
stöd av bemyndiganden av rege-
ringen enligt 41 kap. kyrkolagen
(1992:000).
Lagen träder i kraft den 1 januari 1993.
Lagen omtryckt 1989:935.
315
Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 5 § och 2 kap. 2 § fastighetstaxeringsla-
gen (1979:1152)' orden ”lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig
jord” skall bytas ut mot ”41 kap. kyrkolagen (1992:000)”.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
1 Senaste lydelse av
1 kap. 5 § 1988:200
2 kap. 2 § 1988:200.
316
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 10 § och 16 kap. 1 § sekretesslagen
(1980:100)1 skall ha följande lydelse.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
10§
I fråga om tystnadsplikt angå-
ende uppgift som har anförtrotts
präst under bikt eller själavårdande
samtal i övrigt gäller i stället för
bestämmelserna i denna lag vad
som är särskilt föreskrivet.
I fråga om tystnadsplikt angå-
ende uppgifter som under bikt eller
själavårdande samtal anförtrotts
den som i svenska kyrkans ordning
har vigts till det kyrkliga ämbetet
gäller i stället för bestämmelserna i
denna lag föreskrifterna i 33 kap.
kyrkolagen (1992:000).
16 kap.
Nuvarande lydelse
1 § Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen att meddela
och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 §
första stycket 1 och 2,4 § 1—8 samt 5 § 1 och 3 samma förordning. De fall
av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7
kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen i övrigt är
begränsad, är de där tystnadsplikt följer av
1. beslut enligt 10 kap. 7 § tredje
stycket andra meningen regerings-
formen
2 kap. 4 § andra stycket riksdag-
sordningen eller beslut enligt 4 kap.
15 § riksdagsordningen
2. 3 kap. 3 § tryckfrihetsförord-
ningen, 9 § radioansvarighetslagen
(1966:756), 1 § lagen (1982:460)
om ansvarighet för närradio, 11 el-
ler 16 § lagen (1982:521) om ansva-
righet för radio- och kassettid-
ningar eller 2§ lagen (1985:1057)
om ansvarighet för lokala kabel-
sändningar
3. denna lag enligt
2 kap. 1 §
3 kap. 1 §
såvitt avser uppgift vars röjande
kan antas sätta rikets säkerhet i fara
eller annars skada landet allvarligt
såvitt avser uppgift vars röjande
kan antas sätta rikets säkerhet i fara
eller annars skada landet allvarligt
såvitt avser uppgift hos riksban-
ken
5 kap. 1 §
såvitt avser uppgift om kvarhål-
lande av försändelse på befordring-
sanstalt eller om hemlig teleavlyss-
ning och hemlig teleövervakning på
grund av beslut av domstol, under-
sökningsledare eller åklagare
317
Lagen omtryckt 1989:713.
Nuvarande lydelse
5 kap. 2-4 §§
7 kap. 1 eller 4 §
7 kap. 6 §
7 kap. 9 §
såvitt avser uppgift om annat än
verkställigheten av beslut om
omhändertagande eller beslut om
vård utan samtycke
såvitt avser uppgift som hänför
sig till annat än ärende om tillrätta-
förande av elev eller skiljande av
elev från vidare studier
7 kap. 11 § första eller andra styc-
ket, 12 § andra stycket eller 14 §
första stycket
7 kap 21 §
7 kap. 29 §
8 kap. 3 § 5 § första stycket 2, 6 §
första stycket 2, 7 § första stycket 2
eller 8 § första stycket
8 kap. 8 § andra stycket
8 kap. 9 §, 12 § första stycket,
13 § eller 15 §
9 kap. 1 —4 §§
9 kap. 6 §
9 kap. 7 §, 8 § första eller andra
stycket, 9 § eller 10 § första stycket
1
9 kap. 11 §
såvitt avser uppgift vars röjande
kan antas medföra fara för att nå-
gon utsätts för våld eller annat all-
varligt men
såvitt avser uppgift som hänför
sig till myndighets affärsmässiga ut-
låningsverksamhet
såvitt avser uppgift om registre-
rads förhållanden
såvitt avser uppgift som hänför
sig till ärende om annat än ekono-
miskt bistånd till enskild
12 kap. 5 eller 7 §
4. förbehåll enligt 14 kap. 9 eller
10 § denna lag
5. förordnande med stöd av 5
kap. 4§ eller 23 kap. 10 § fjärde
stycket rättegångsbalken
6. 8 kap 4 § första stycket tredje
meningen rättegångsbalken
7. lagen (1979:926) om tyst-
nadsplikt för präst inom svenska
kyrkan
8. 6, 6 a och 6 b §§ lagen
(1980:11) om tillsyn över hälso-
och sjukvårdspersonalen m.fl.
318
Föreslagen lydelse
1 § Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen att meddela
och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 §
första stycket 1 och 2, 4 § 1 —8 samt 5 § 1 och 3 samma förordning. De fall
av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2
begränsad, är de där tystnadsplikten
1. beslut enligt 10 kap. 7 § tredje
stycket andra meningen regerings-
formen
2 kap. 4 § andra stycket riksdags-
ordningen eller beslut enligt 4 kap.
15 § riksdagsordningen
2. 3 kap. 3 § tryckfrihetsförord-
ningen, 9 § radioansvarighetslagen
(1966:756), 1 § lagen (1982:460)
om ansvarighet för närradio, 11 el-
ler 16 § lagen (1982:521) om ansva-
righet för radio- och kassettid-
ningar eller 2§ lagen (1985:1057)
om ansvarighet för lokala kabel-
sändningar
3. denna lag enligt
2 kap. 1 §
3 kap. 1 §
5 kap. 1 §
5 kap. 2 —4 §§
7 kap. 1 eller 4 §
7 kap. 6 §
7 kap. 9 §
7 kap. 11 § första eller andra styc-
ket, 12 § andra stycket eller 14 §
första stycket
7 kap 21 §
7 kap. 29 §
8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 §
första stycket 2, 7 § första stycket 2
eller 8 § första stycket
tryckfrihetsförordningen i övrigt är
följer av
såvitt avser uppgift vars röjande
kan antas sätta rikets säkerhet i fara
eller annars skada landet allvarligt
såvitt avser uppgift vars röjande
kan antas sätta rikets säkerhet i fara
eller annars skada landet allvarligt
såvitt avser uppgift hos riksban-
ken
såvitt avser uppgift om kvarhål-
lande av försändelse på befordrings-
anstalt eller om hemlig teleavlyss-
ning och hemlig teleövervakning på
grund av beslut av domstol, under-
sökningsledare eller åklagare
såvitt avser uppgift om annat än
verkställigheten av beslut om
omhändertagande eller beslut om
vård utan samtycke
såvitt avser uppgift som hänför
sig till annat än ärende om tillrätta-
förande av elev eller skiljande av
elev från vidare studier
såvitt avser uppgift vars röjande
kan antas medföra fara för att nå-
gon utsätts för våld eller annat all-
varligt men
319
Föreslagen lydelse Prop. 1991/92:85
8 kap. 8 § andra stycket såvitt avser uppgift som hänför Bilaga 19
sig till myndighets affärsmässiga ut-
låningsverksamhet
8 kap. 9 §, 12 § första stycket,
13 § eller 15 §
9 kap. 1 — 4 §§
9 kap. 6 § såvitt avser uppgift om registre-
rade förhållanden
9 kap. 7 §, 8 § första eller andra
stycket, 9 § eller 10 § första stycket
1
9 kap. 11 § såvitt avser uppgift som hänför
sig till ärende om annat än ekonom-
iskt bistånd till enskild
12 kap. 5 eller 7 §
4. förbehåll enligt 14 kap. 9 eller
10 § denna lag
5. förordnande med stöd av 5
kap. 4§ eller 23 kap. 10 § fjärde
stycket rättegångsbalken
6. 8 kap 4 § första stycket tredje
meningen rättegångsbalken
7. 33 kap. kyrkolagen (1992:000)
8. 6, 6 a och 6 b §§ lagen
(1980:11) om tillsyn över hälso-
och sjukvårdspersonalen m.fl.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
320
Härigenom föreskrivs att 31 § förvaltningslagen (1986:223) skall ha
följande lydelse.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 19
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
31
Bestämmelserna i 13 — 30 §§ gäl-
ler inte sådana ärenden hos kom-
munala, landstingskommunala och
kyrkokommunala myndigheter i
vilka besluten kan överklagas enligt
7 kap. kommunallagen (1977:179)
eller 13 kap. forsamlingslagen
(1988:180).
§'
Bestämmelserna i 13 — 30 §§ gäl-
ler inte sådana ärenden hos kom-
munala, landstingskommunala och
kyrkokommunala myndigheter i
vilka besluten kan överklagas enligt
7 kap. kommunallagen (1977:179)
eller 22 kap. kyrkolagen (1992:
000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
1 Senaste lydelse 1988:201.
321
21 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötet
den 30 augusti 1991 beslöt
att vid mom. 21 beträffande skiljande från ämbetet anhålla att 32 kap. 5 §
förslaget till kyrkolag får den lydelse som framgår av bilaga
att vid mom. 38 beträffande 34 kap. 7§ kyrkolagsförslaget
tillstyrka regeringens förslag
att i övrigt
bifalla utskottets hemställan.
Stockholm den 31 augusti 1991
Göran Astrand
Bengt Törnell
Prop. 1991/92:85
Bilaga 20
322
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
32 kap.
5§
Frågor om att skilja någon från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet eller
att för viss tid förklara någon obehörig att utöva detta prövas enligt
följande:
Innehavare Prövas av
1. biskopar
2. präster
— präster som är anställda i ett
stift
— präster som tjänstgör i svensk
församling i utlandet
— präster som är anställda inom
Svenska kyrkans stiftelse för riks-
kyrklig verksamhet, av styrelsen för
Svenska kyrkan i utlandet eller av
styrelsen for Svenska kyrkans mis-
sion
ansvarsnämnden för biskopar
domkapitlet i det stift där prästen
har sin anställning
domkapitlet i Uppsala stift
domkapitlet i Uppsala stift
— präster som inte har anställ-
ning som präst inom Svenska kyr-
kan
domkapitlet i det stift där prästen
senast var anställd som präst
— präster som aldrig haft anställ-
ning som präst inom Svenska kyr-
kan
domkapitlet i det stift där prästen
prästvigdes eller förklarades behö-
rig att utöva det kyrklig ämbetet
323
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
2 KL
1991: 1
I detta betänkande behandlas delar av regeringens skrivelse 1990:1, näm-
ligen kapitlen 1—3, 27 — 37, 40 och 45 i förslaget till kyrkolag samt
förslagen till lag om införande av kyrkolagen, lag om ändring i domkapi-
telslagen (1988:181) och lag om ändring i prästanställningslagen
(1988:184) jämte ett antal lagförslag med följdändringar.
Vidare behandlas svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse 1991:9 samt
38 motioner. Utskottet har föreslagit vissa ändringar i regeringens lagför-
slag. Centralstyrelsens förslag har tillstyrks. Vidare har utskottet bifallit
vissa motionsyrkanden.
Regeringen har för kyrkomötets yttrande — såvitt andra kyrkolagsutskot-
tet är i fråga — överlämnat förslag till
1. kyrkolag, kapitlen 1 —3, 27 — 37, 40 och 45,
2. lag om införande av kyrkolagen,
3. lag om ändring i domkapitelslagen (1988:181),
4. lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184).
Vidare har kyrkomötet beretts tillfälle ta del av 35 andra lagförslag med
följdändringar.
Centralstyrelsen föreslår
att kyrkomötet i yttrande till regeringen över RegSkr 1990:1 Kyrkolag
förslår att 1 — 3 §§ i 40 kap. Upplåtelse av kyrka får i den i bilaga som
centralstyrelsens förslag angivna lydelsen, samt att kyrkomötet begär att
centralstyrelsen låter utreda frågor om bestående upplåtelse av kyrkorum.
1991:4 av Rolf Eknefelt m.fl., vari hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär förslag till sådant tillägg till reli-
gionsfrihetslagen 6 — 12 §§ ”Om medlemskap i svenska kyrkan” att den
som döps i Svenska kyrkans ordning blir medlem i Svenska kyrkan.
1991:5 av Dag Sandahl, vari hemställs
att kyrkomötet beslutar begära att centralstyrelsen låter utvärdera gäll-
ande prästanställningslag.
324
1991:7 av biskoparna Bengt Wadensjö och Gunnar Weman, vari hem-
ställs
1. att kyrkomötet som sin mening ger centralstyrelsen till känna att
uppdraget till den redan arbetande enmansutredaren bör utökas till att
också ta i beaktande de fall, då präst dömts för brott eller gjort sig skyldig
till avvikelse i läran,
2. att kyrkomötet begär att centralstyrelsen hos regeringen hemställer om
en sådan regeländring i Kyrkolagen avd 8, Kap. 32 § 5, mom 2 a, 4:e
strecksatsen, beträffande prästs anställningsförhållanden, att denne alltid,
då anställningsförhållanden som präst inte föreligger, skall för förvalt-
ningen av sitt prästämbete svara inför domkapitel och biskop i det stift, där
han senast var anställd som präst,
1991:8 av biskoparna Bengt Wadensjö och Gunnar Weman vari hem-
ställs
att kyrkomötet av regeringen begär ett tillägg i regeringens skrivelse till
kyrkomötet 1990:1, Kyrkolag, Åttonde avdelningen, kap. 32, Det kyrkliga
ämbetet med följande lydelse:
”Återinträde i det kyrkliga ämbetet som präst prövas inför biskop och
domkapitel i det stift, där ämbetet nedlades”,
1991:9 av Börje Finnstedt, vari hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär att folkomröstning skall komma till
stånd avseende kyrkans förhållande till staten.
1991:10 av Bengt Gustafsson m.fl., vari hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär förslag till sådan ändring i 7 §
prästanställningslagen som möjliggör inrättande av interimistiska tillsätt-
ningsnämnder i blivande pastorat och som möjliggör att dessa interimist-
iska tillsättningsnämnder kan bestå av ledamöter från de församlingskyr-
koråd som kommer att ingå i det nya pastoratet.
1991:13 av Urban Gibson m.fl., vari hemställs
att kyrkomötet i skrivelse till regeringen föreslår att det i motionen
framförda förslaget till ändring av lagen om svenska kyrkan och av lagen
om kyrkomötet antas av riksdagen.
1991:16 av Sven Lenhoff och Eric Lundqvist, vari hemställs
att kyrkomötet föreslår att 34 kap. 13 § i förslaget till kyrkolag ändras så
att domkapitlen tillsätter komminister i samarbetskyrka sedan församlings-
kyrkoråd/en och samfundets styrelse beretts tillfälle att yttra sig.
1991:18 av Mildred Fischer m.fl., vari hemställs
att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidsbegränsning för innehav av tjänst som biskop.
1991:19 av Börje Finnstedt, vari hemställs
att kyrkomötet beslutar att ställa det kravet på kyrkoherdar att de innan
de kan söka och inneha kyrkoherdetjänst skall ådagalägga sin lämplighet
som ledare samt ha genomgått ledarskapsutbildning.
1991:22 av Olle Wingborg, vari hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär att tidsbegränsat förordnande skall
tillämpas vid utnämning av biskopar.
1991:24 av biskop Per-Olov Ahrén, vari hemställs
att kyrkomötet i sitt yttrande till regeringen över regeringens skrivelse
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
325
1990:1 föreslår följande ändrad lydelse av förslaget till kyrkolag 32 kap.
1§:
Frågor om en prästkandidats inträde i det kyrkliga ämbetet prövas av
biskopen och domkapitlet i det stift där kandidaten söker anställning som
präst. I andra fall prövas frågorna av biskopen eller domkapitlet i det stift
där kandidaten är kyrkobokförd eller, om han inte är kyrkobokförd inom
landet, av biskopen och domkapitlet i Uppsala stift. Frågor om prästvig-
ning prövas av biskopen ensam.
Första stycket tillämpas också när en präst som har skilts från rätten att
utöva ämbetet enligt 2 eller 4 §§ vill ansöka om att återfå denna rätt. Beslut
att återge präst som skilts från rätten att utöva ämbetet denna rätt får inte
fattas mot biskopens mening.
1991:25 av biskop Per-Olov Ahrén, vari hemställs
att kyrkomötet hos regeringen hemställer om ändring i prästanställnings-
förordningen i enlighet med vad som föreslagits i motionen.
1991:26 av biskop Per-Olov Ahrén, vari hemställs
att kyrkomötet hos regeringen hemställer om ändring i prästanställnings-
förordningen i enlighet med vad som föreslagits i motionen.
1991:27 av Bengt Jacobsson, vari hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär att i 35 kap. 11 § kyrkolagen tillförs
en mening med följande innebörd:
”Inom de nationella icke-territoriella församlingarna tillsättes dock all-
tid tjänsten som kyrkoherde av kyrkorådet”.
1991:28 av Malte Wiss, vari hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om
biskopsval att proceduren förenklas.
1991:30 av Bengt Englund, vari hemställs
att kyrkomötet begär att centralstyrelsen inleder ett arbete som mynnar
ut i att domkapitlen kan delegera interna personalfrågor om präster till
pastoratens personalnämnder.
1991:31 av Hans Siljedahl m.fl. vari hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär att förslaget till kyrkolag 33 kap. 1 §
om tystnadsplikt får följande lydelse:
Den som enligt svenska kyrkans ordning vigs till biskop, präst eller diakon
har tystnadsplikt i fråga om uppgifter som han/hon erfarit under bikt eller
själavårdande samtal.
1991: 36 av Karl-Erik Johansson och Torsten Gustavsson, vari hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär dels sådan ändring i prästanställ-
ningslagen att stiftsstyrelserna får möjlighet att vid behov inrätta tjänster
som pastorsadjunkt dels sådan ändring av gällande regler att stiftsbidrag
kan utgår ur kyrkofonden till lönekostnaderna.
1991:37 yrkande 2 av Alf Sigling, vari hemställs
att kyrkomötet i sitt yttrande till regeringen föreslår att 34 kap. 2 § andra
stycket i förslaget till kyrkolag skall ha följande lydelse:
Biskopen i Uppsala stift är ärkebiskop. I det stiftet får det också finnas en
tjänst som biträdande biskop.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
326
1991:41 av Hans-Olof Hansson, vari hemställs
att kyrkomötet föreslår regeringen en sådan utformning av kyrkolagens
nionde avdelning, 34 kap. 4 § m.fl., att det i en stiftssamfällighet får finnas
även en tjänst som pastorsadjunkt.
1991:42 av Hans-Olof Hansson, vari hemställs
att kyrkomötet föreslår regeringen att elfte avdelningen, 40 kap. § 2 i
föreslagen kyrkolag får följande lydelse:
”Kyrkoherden och andra präster som tjänstgör i pastoraten får använda
kyrkor, som är invigda för Svenska kyrkans gudstjänst och som vårdas av
en församling eller en kyrklig samfällighet för
1. församlingsgudstjänst, och
2. kyrkliga handlingar och en själavård som avser någon som tillhör
församlingen.
1991:43, av Hans-Olof Hansson, vari hemställs
att kyrkomötet till sitt yttrande över regeringens skrivelse 1990:1 fogar
en begäran om en snabb översyn av relationerna domkapitel-stiftsstyrelse
vad gäller prästärendenas behandling, så att en ev därav föranledd korri-
gering av lagförslaget kommer till stånd, innan det fastställs.
1991:45 av Hans-Olof Andrén m.fl., vari hemställs
att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna att normgiv-
ningen om det kyrkliga ämbetet bör brytas ut ur kyrkolagen och ges i en
separat lag.
1991:46 av Hans-Olof Andrén m.fl., vari hemställs
att kyrkomötet begär att centralstyrelsen till 1992 års kyrkomöte fram-
lägger förslag till nya medlemskapsregler i svenska kyrkan, vilka står i
överensstämmelse med allmänkyrklig praxis och svensk grundlag.
1991:49 av Carina Berg Dennevi, vari hemställs
1. att kyrkomötet hos regeringen begär ändring av nu gällande lagstift-
ning så att suppleanter äger rätt att närvara vid domkapitlets sammanträ-
den,
2. att kyrkomötet hos regeringen begär att stiftssamfälligheten medges
rätt att ersätta de av stiftssamfälligheten valda suppleanterna för deras
kostnader i samband med domkapitlets sammanträden.
1991:53 av Gunnar Lindberg, vari hemställs
att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av en bred demokratisk enighet i relationsfrågan, om
Svenska kyrkans ensamrätt till initiativ som berör hennes identitet som
trossamfund och om betydelsen av att inte föregripa församlingarnas svar
på petriutredningen.
1991:59 av Carl Gustaf von Ehrenheim m.fl.,
vari hemställs
att kyrkomötet föreslår regeringen sådana ändringar i förslag till Kyrko-
lag att en tjänst som ärkebiskop samt en tjänst som biskop i Uppsala stift
inrättas med beaktande av vad som anförts i motionen.
1991:60 av Hans Sjöström, vari hemställs
att kyrkomötet hos centralstyrelsen begär att normer för värdering av
tvåspråkighet för tjänster inom Svenska kyrkan fastställs.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
327
1991:63 yrkande 1 av biskop Bengt Wadensjö m.fl., vari hemställs
att kyrkomötet beslutar att i framställning till regeringen begära sådant
tillägg i regeringens skrivelse till kyrkomötet 1990:1, avd 4, kap. 5 §§
22 — 24, att kyrkoherde i nybildat pastorat kan tillträda i sin befattning i
första hand före indelningens ikraftträdande.
1991:64 av Jan Erik Ågren, vari hemställs
att kyrkomötet beslutar hos regeringen anhålla om sådan ändring att
utnämningar av domprost överföres till domkapitel.
1991:68 av Bengt Ljungqvist, vari hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om
svenska kyrkan att 31 kap. 2 och 5 §§ i nya kyrkolagen får den lydelse som
framgår av motion 21/1990 och som tillstyrkts i sin helhet av kyrkomötet
1990, och som kyrkomötet anfört i sin skrivelse till regeringen den 30
augusti 1990.
1991:69 av Björn Oxhammar Sr, vari hemställs
att kyrkomötet begär att centralstyrelsen låter utreda möjligheterna att i
anslutning till 1 § lagen (1982:942) om svenska kyrkan liksom i andra
lagkomplex, där kyrkan anger sin trosdefinition, foga en hänvisning till hur
Svenska kyrkans trosdefinition uttrycks i tidigare lagtexter.
1991:70 av Torgny Larsson, vari hemställs
att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om biskopsval.
1991: 73 av Karl-Erik Johansson, vari hemställs
1. att kyrkomötet i sitt yttrande till regeringen betonar angelägenheten
av en omredigering av den föreslagna kyrkolagen i enlighet med motionen
med markering i 1 kap. av respektive avdelnings eller kapitels konstitutio-
nella status,
2. att kyrkomötet hos regeringen anhåller att i det föreslagna 2 kap. en ny
2 § införes rörande stiftsindelningen och kyrkans episkopala organisation.
1991:75 av Carl Gustaf von Ehrenheim, vari hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär sådan ändring i förslaget till Kyrko-
lag, att i 29 kap. införes regler om ersättare till ärkebiskopen i svenska
kyrkans centralstyrelse, och att ersättaren utses av kyrkomötet, bland
biskoparna efter förslag av ärkebiskopen.
1991:81 av Ingvar Bergenhorn, vari hemställs
att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse 1990:1 begär
sådan ändring av 35 kap. förslag till ny kyrkolag att formell möjlighet
kommer att finnas för tillsättning av prästtjänst i nybildat pastorat innan
pastoratsindelningen träder i kraft.
1991:84 av biskop Lars-Göran Lönnermark och Eskil Jinnegård, vari
hemställs
att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om personliga prästtjänster.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
328
I förslaget till ny kyrkolag samlas sådana nu gällande lagregler som i princip
bara riktar sig till svenska kyrkan och dess organ. Lagen avses ersätta 1686
års kyrkolag, lagen (1982:942) om svenska kyrkan och ytterligare 35
författningar på kyrkans område. I förhållande till vad som nu gäller
innebär förslaget till större delen inte några ändringar i sak.
Läronämnden
Läronämnden framhåller i sitt yttrande Ln 1991:1 att genom kyrkolagsför-
slaget tagits ett viktigt steg för att tydliggöra Svenska kyrkans identitet,
vilket ur läromässig synpunkt är viktigt. Mot de nya inslag i förhållande till
nu gällande bestämmelser som ingår i förslaget har läronämnden inte några
läromässiga invändningar (bilaga 7).
I motion 53 av Gunnar Lindberg framhålls att det vore mycket olyckligt
om riksdagen tog ställning för skiljande av kyrkan från staten på statens
villkor om inte en bred enighet kan uppnås bland de folkvalda och utan att
det tas något initiativ som utgår från kyrkan själv. Det kan upplevas som
ett brott mot trosfriheten och mot ekumenikens huvudregel om respekt för
andra samfunds särart.
Motionären understryker att det från demokratisk synpunkt är viktigt
att församlingarna får ge sina synpunkter på den s.k. Petriutredningen om
kyrkans ekonomi genom ett grundligt remissförfarande, innan någon be-
redning av kyrka-stat-frågan sker på riksdagsnivå.
I motion 9 av Börje Finnstedt framhålls att det allt oftare kommer
signaler från politiker och inte minst från företrädare från kyrkan om ett
skiljande mellan kyrka och stat. Motionären tvivlar på att framställning-
arna har någon förankring hos svenska folket och önskar därför en folkom-
röstning i frågan. Svenska kyrkans förhållande till staten skall enligt mo-
tionären inte avgöras av politiker eller av kyrkliga utredare utan av svenska
folket.
Utskottet får anföra följande.
1988 års kyrkomöte begärde att regeringen skulle tillsätta en expertut-
redning med inriktning på att närmare klargöra Svenska kyrkans ekonom-
iska och rättsliga förhållanden (KL 5). Kyrkolagsutskottet framhöll att en
utredning om dessa förhållanden inte skall ses som ett initiativ i kyrka-
statfrågan. Det handlar därför enligt utskottet inte om att klarlägga grund-
förutsättningarna för relationen mellan kyrka och stat.
Utredningen tillsattes i februari 1989 med direktiv att redovisa ett fylligt
underlag för en bedömning av vilka rättsliga och ekonomiska betingelser
kyrkan lever under i dag och hur dessa låter sig anpassas till förändringar
av relationerna inom ramen för nuvarande samband mellan stat och kyrka
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
329
eller förändringar med mer långtgående innebörd. Utredningen avser att
redovisa sitt arbete före utgången av 1991.
Enligt utskottets mening saknas anledning att föregripa resultatet av
utredningens arbete. Som tidigare framhållits i skilda sammanhang bör
initiativ i kyrka-statfrågan komma från kyrkan själv. Utskottet förutsätter
att det material utredningen framlägger kommer att bli föremål för en bred
och allsidig remiss och att kyrkomötet kommer att ges möjlighet att yttra
sig över utredningens resultat innan vidare ställningstaganden görs från
statsmakternas sida i kyrka-statfrågan. Motion 53 får därmed anses besva-
rad. Enligt utskottets mening bör en folkomröstning inte övervägas förrän
kyrkomötet haft möjlighet att ta ställning till resultatet av utredningens
arbete. Mot denna bakgrund avstyrks motion 9.
Regeringens skrivelse
Reglerna i kyrkolagen är av olika konstitutionell karaktär. Så har föreskrif-
ter i vissa kyrkliga ämnen fått ett särskilt konstitutionellt skydd. Det gäller
grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och om
kyrkomötet som en församling av valda ombud för svenska kyrkan. Sådana
föreskrifter skall i dag meddelas i lagen om svenska kyrkan som skall
stiftas, ändras eller upphävas på samma sätt som huvudbestämmelserna i
riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall yttrande av kyrkomötet inhäm-
tas. Ett motsvarande skydd har getts när det gäller föreskrifter om ändring
av det ändamål för vilket den kyrkliga egendomen är avsedd. Riksdagen
kan genom föreskrifter i lagen om svenska kyrkan delegera normgivning-
skompetens till kyrkomötet i vissa internt kyrkliga ämnen.
Riksdagen har som vilande antagit ett förslag till ändring i övergångs-
bestämmelserna till regeringsformen, innebärande att begreppet ”lagen om
svenska kyrkan” utmönstras (1990/91:KU24). Avsikten med ändringen är
inte att de grundläggande förutsättningarna ändras. Således skall t.ex.
grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund och om
kyrkomötet som en församling av valda ombud för svenska kyrkan med-
delas i lag som stiftas på samma sätt som riksdagsordningen och yttrande
från kyrkomötet fortfarande inhämtas innan sådan lag stiftas. Vidare skall
föreskrifter om ändring av det ändamål för vilket kyrklig egendom är
avsedd stiftas i denna ordning. Liksom tidigare skall yttrande från kyrko-
mötet inhämtas innan riksdagen stiftar lag med grundläggande föreskrifter
om prästtjänster i Svenska kyrkan och om biskopar och domkapitel samt
andra föreskrifter om kyrkomötet.
I regeringens skrivelse 1990:1 till kyrkomötet framhålls att de argument
som kan anföras mot en samlad lag är att lagen blir omfattande och att
reglerna därigenom blir av olika konstitutionell karaktär. Enligt föredra-
gande statsrådet blir regelsystemet som sådant inte mindre omfattande
bara för att det placeras i flera lagar. Snarare är det så att vissa ”dubbelre-
gleringar” kan undvikas om reglerna samlas i en lag. Enligt statsrådet bör
reglernas olika konstitutionella karaktär inte heller vålla några bekymmer.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
330
Redan nu innehåller t.ex. lagen om förvaltningen av kyrklig jord och
prästanställningslagen vissa bestämmelser som kräver kyrkomötets ytt-
rande och andra som inte kräver det. I alla lagstiftningsärenden måste
således enligt statsrådet en bedömning av olika reglers konstitutionella
karaktär göras.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
Motionen
I motion 73 av Karl-Erik Johansson (yrkande 1) framhålls att det finns en
uppenbar risk att kyrkolagsbegreppet mer och mer urholkas mot bakgrund
av att bestämmelser och stadganden med olika konstitutionell status in-
tagits i samma avdelningar och samma kapitel. Förslaget till kyrkolag bör
därför omredigeras. Grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som
trossamfund, om kyrkans episkopala organisation, om ändamålsbestäm-
ningen av den kyrkliga egendomen samt om kyrkomötet bör kunna sam-
manföras i särskilda avdelningar och kapitel med angivanden av den
särskilda ordning, i vilken föreskrifter av detta slag stiftas. Övriga grund-
läggande föreskrifter bör på samma sätt kunna föras till avdelningar och
kapitel, för vilka anges att däri intagna föreskrifter stiftas efter yttrande av
kyrkomötet. För återstående i förslaget upptagna föreskrifter bör vid
respektive avdelningar eller kapitel anges att kyrkomötet skall beredas
tillfälle att yttra sig i ärenden av ifrågavarande art.
Utskottet
En svaghet med förslaget till kyrkolag ligger enligt utskottets mening i det
förhållandet att bestämmelser med olika konstitutionell karaktär förekom-
mer i samma avsnitt och att bestämmelser med samma konstitutionella
karaktär förekommer på skilda håll i lagförslaget. I alla lagstiftningsären-
den, som även kan gälla smärre ändringar, måste således en bedömning av
olika reglers konstitutionella karaktör göras.
En väg att komma till rätta med de svårigheter denna teknik innebär är
att det inledningsvis infogas en bestämmelse som anger dels vilka bestäm-
melser i lagen som skall vara föremål för den kvalificerade lagstiftningsord-
ning som gäller för huvudbestämmelserna i riksdagsordningen dels vilka
bestämmelser som inte kan ändras utan kyrkomötets yttrande. I special-
motiveringen i regeringsförslaget har paragraferna markerats med asteris-
ker för att tydliggöra bestämmelsernas olika konstitutionella karaktär.
Dessa asterisker bör kunna utgöra utgångspunkt vid utformningen av
bestämmelsen. Enligt utskottets mening talar behovet av lättillgänglighet
och klarläggande för den skisserade lösningen. Utskottet förordar därför
med anledning av motion 73 yrkande 1 att en bestämmelse med ovan
redovisat innehåll tas in i kyrkolagen.
331
Regeringens skrivelse
I denna avdelning har de bestämmelser i lagen om svenska kyrkan som
ansetts grundläggande for kyrkan som trossamfund tagits in. I förhållande
till 18 § lagen om svenska kyrkan har enligt skrivelsen 5 § kompletterats
med att biskoparna har samma tillsynsansvar som domkapitlen. Det
innebär ingen ändring i sak, utan motsvarar vad som nu gäller enligt 24
kap. 1 § 1686 års kyrkolag.
Motionerna
1 motion 73 av Karl-Erik Johansson (yrkande 2) begärs att föreskrifter om
stiftsindelningen och kyrkans episkopala organisation införs i lagförslaget
2 kap.
I motion 69 av Björn Oxhammar Sr föreslås att i lagregleringar där
kyrkans trosdefinition anges skall intas en hänvisning till hur svenska
kyrkans trosdefinition uttryckts i tidigare lagtexter. Det skulle enligt mo-
tionären kunna uttryckas på följande sätt.
Innan denna lag tillkom uttryckte Svenska kyrkans trosdefinition i lagtext
i 1809 års regeringsform § 2 med orden: den rena evangeliska läran, sådan
som den, uti oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes
beslut av år 1593 antagen och förklarad är. Samma ordval återfinns i nu
gällande 1810 års successionsordning § 4.
Utskottet
I 2 kap. 1 § förslaget till kyrkolag har intagits den nuvarande bestämmelsen
1 § lagen om svenska kyrkan att Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt
trossamfund. I förarbetena till lagen om svenska kyrkan (prop.
1981/82:192) framhölls att definitionen inte gjorde anspråk på att vara en
från teologisk synpunkt fullständig beskrivning av Svenska kyrkan som
trossamfund. Det förhållande att paragrafen inte mer utförligt anger
Svenska kyrkans trosåskådning fick enligt propositionen inte uppfattas så
att en närmare bestämning av denna i författning skulle vara obehövlig. I
likhet med vad som dittills gällde borde Svenska kyrkans officiella trosupp-
fattning närmare bestämmas. Det måste sålunda finnas en preciserad
rättsgrund för att t.ex. avgöra om en präst bekänner Svenska kyrkans lära.
Det borde enligt föredragande statsrådets mening inte ankomma på staten
att göra denna bedömning. En så vital och känslig fråga måste trossamfun-
det självt förfoga över. Det borde därför enligt propositionen ankomma på
kyrkomötet att meddela närmare föreskrifter om Svenska kyrkans bekän-
nelse.
Också enligt utskottets mening bör Svenska kyrkans trosbekännelse
komma till uttryck i föreskrifter som beslutas av kyrkomötet. Svenska
kyrkans trosbekännelse hör naturligen hemma i kyrkoordningen. Kyr-
koordningskommittén har också nyligen överlämnat delbetänkandet
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
332
Svenska kyrkans grundläggande dokument. Enligt utskottets mening sak-
nas mot denna bakgrund också anledning att i lag hänvisa till hur bekänn-
elsen uttryckts i tidigare lagtext. Utskottet avstyrker därför motion 69.
Beträffande frågan om stiftsindelningen och kyrkans episkopala organi-
sation anser utskottet däremot att bestämmelser i dessa för Svenska kyrkan
grundläggande förhållanden bör redovisas bland de grundläggande bestäm-
melser om Svenska kyrkan som skall tas in i en ny kyrkolag. Enligt
utskottets mening bör därför i 2 kap. kyrkolagen ingå en bestämmelse som
anger att Svenska kyrkan är indelad i stift och att stiften leds av biskopar.
Motion 73 yrkande 2 tillstyrks.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det saknas anledning att
— såsom skett i 4 § — särskilt nämna den biträdande biskopen. Enligt
utskottets mening måste den biträdande biskopen anses omfattad av
begreppet biskop. I övrigt tillstyrks regeringsskrivelsens förslag till 2 kap.
kyrkolagen.
Regeringens skrivelse
I regeringens skrivelse framhålls att reglerna i religionsfrihetslagen om
medlemskap i Svenska kyrkan inte ansetts förenliga med bestämmelserna
till skydd för den s.k. negativa religionsfriheten i 2 kap. 2 § regeringsfor-
men. När en ändring av religionsfrihetslagens regler aktualiseras måste de
alltså samtidigt göras förenliga med regeringsformen. Därför bör enligt
skrivelsen i den nya kyrkolagen tills vidare bara tas in en hänvisning till de
aktuella medlemskapsreglerna i 6 —16 §§ religionsfrihetslagen.
Motionen
I motion 4 av Rolf Eknefelt m.fl. yrkas ett sådant tillägg till religionsfrihets-
lagen att den som döps i Svenska kyrkans ordning blir medlem i Svenska
kyrkan. Motionärerna framhåller att datainspektionens föreskrifter anger
att endast uppgifter om medlemmar i svenska kyrkan får föras i de nya
församlingsregistren. Eftersom dop inte automatiskt ger medlemskap får i
församligen inte registerföras uppgifter om sådana döpta som inte anmälts
som medlemmar. Alla dop förs visserligen in i dopboken, men adress och
andra föränderliga uppgifter kommer inte att uppdateras. Om ett döpt
barn som inte anmälts som medlem flyttar till en annan församling blir det
inte alls infört i den nya församlingens register, vilket enligt motionen kan
medföra en mycket tungarbetad pastoral situation. Motionärena framhål-
ler att dopprästen väl normalt ser till att medlemskap anmäls i samband
med dopet, men det händer att det blir förbisett. Det naturliga är att
medlemskap automatiskt blir en följd av dopet.
Enligt motion 46 av Hans-Olof Andrén m.fl. kan alla alternativ där
födseln utgör grund för medlemskap nu helt avföras från dagordningen
som grundlagsstridiga. Därför bör det nu enligt motionärerna vara möjligt
för centralstyrelsen att konstruera ett förslag, som tillgodoser teologiska
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
333
och ekumeniska krav och som enligt statsmakternas uppfattning står i Prop. 1991/92:85
överensstämmelse med grundlagen. Motionärerna framhåller att det är Bilaga 21
angeläget att de nuvarande reglerna ersätts snarast, eftersom de har konse-
kvenser som idag framstår som orimliga (exempelvis att dop av den som
icke är medlem ej medför medlemskap). Kyrkomötet bör därför begära hos
centralstyrelsen att förslag i frågan läggs fram vid nästa kyrkomöte.
Läronämnden
Läronämnden noterar i sitt yttrande Ln 1991:6 att motion 4 inte aktuali-
serar hela frågan om sambandet mellan dop och kyrkotillhörighet utan
endast den grundläggande ordningen att den som döps genom dopet också
blir medlem i kyrkan. Detta bör enligt läronämnden få till självklar
konsekvens att den som blir döpt i Svenska kyrkans ordning därmed utan
särskild anmälan är medlem i Svenska kyrkan (bilaga 2).
Utskottet
Utskottet vill inledningsvis i detta avsnitt peka på att hänvisningen i 3 kap.
kyrkolagen bör omfatta 6 —19 §§ religionsfrihetslagen.
Beträffande de medlemskapsfrågor som tas upp i motionerna 4 och 46
får utskottet hänvisa till att frågan är föremål för behandling inom Svenska
kyrkan. Svenska kyrkans centralstyrelse redovisade för 1989 års kyrko-
möte ett utredningsarbete som genomförts inom en arbetsgrupp i fråga om
dop och kyrkotillhörighet. Centralstyrelsen framhöll att den inte haft
möjlighet att ta ställning till arbetsgruppens två alternativa förslag. Cen-
tralstyrelsen avsåg att med ledning av den fortsatta debatten bearbeta
frågan i dess olika aspekter mot bakgrund av vad centralstyrelsen kunde
finna teologiskt viktigt och riktigt. Enligt uppgift arbetar kyrkoordnings-
kommittén med frågan om nya medlemskapsregler och kan komma att
under hösten lägga fram ett förslag i ämnet.
Utskottet ställer sig positivt till syftet med motion 4. Enligt utskottets
mening bör emellertid det arbete som pågår inom kyrkoordningskom-
mittén och centralstyrelsen inte föregripas. Utskottet förutsätter att cen-
tralstyrelsen därefter kommer att överlämna ett samlat förslag rörande
medlemskapsfrågorna till kyrkomötet. Kyrkomötet har då möjlighet att —
mot bakgrund av den utredning som kommer att ligga till grund för
förslaget — göra en övergripande bedömning av hur medlemskapsfrågorna
bör lösas. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna 4 och 46.
Regeringens skrivelse
Lagförslagets bestämmelser motsvarar paragraferna 1 — 5 samt 20 i den
nuvarande domkapitelslagen. De föreslagna bestämmelserna i 4 och 6 §§ är
dock nya. Enligt bestämmelsen i 4 § får domkapitlet som ledamot adjung-
era en inom stiftet anställd präst vid förhinder för någon av de självskrivna
334
ledamöterna eller vid uppkommen ledighet efter någon av dem. Förslaget i
denna del bygger på ett tillkännagivande från 1990 års kyrkomöte. Kyrko-
mötet ansåg att det var angeläget att viktiga beslut av domkapitlet alltid
skall kunna fattas med en sammansättning som ger uttryck för balansen
mellan prästerlig ämbetsförvaltning och folkligt förankrad självstyrelse.
Kyrkomötet förordade därför i första hand att den adjunktionsmöjlighet
som tidigare funnits skulle återinföras (2KL 1990:5).
Enligt 6 § skall en lekman som särskilt blivit utsedd av domkyrkoförsam-
lingens kyrkoråd ingå som ledamot i domkapitlet i de sex stift som har
medeltida domkyrkor när ärenden som rör domkyrkan handläggs.
Motionerna
I motion 30 av Bengt Englund framhålls att det bör ges en möjlighet för
domkapitlet att delegera interna personalfrågor om präster till pastoratens
personalnämnder.
Motion 43 av Elans-Olof Hansson vänder sig mot att många ärenden
måste passera domkapitel och stiftsstyrelse innan beslut kan tas. Vidare
måste enligt motionären den nuvarande uppdelningen, t.ex. när det gäller
tjänstledigheter och semestrar för prästerskapet, anses märklig, när man
samtidigt vill hävda, att domkapitlet är arbetsgivarmyndighet. Kyrkomö-
tet borde därför enligt motionären i samband med yttrandet över regerin-
gens skrivelse 1990:1 begära en snabb översyn av nämnda förhållanden, så
att om möjligt en klarare uppdelning mellan domkapitlet och stiftsstyrel-
sen vad gäller prästärendenas behandling kan åstadkommas.
I motion 49 av Carina Berg Dennevi begärs en ändring av nu gällande
lagstiftning så att suppleanter äger rätt att närvara vid domkapitlens
sammanträden. Vidare begärs att kyrkomötet hos regeringen begär att
stiftssamfälligheterna medges rätt att ersätta de av stiftssamfälligheten
valda suppleanterna för deras kostnader i samband med domkapitlens
sammanträden.
Utskottet
Utskottet utgår från att begreppet kyrkobokförd i kapitlets 9 §, liksom i
domkapitelslagen med anledning av folkbokföringsreformen kommer att
ersättas av begreppet folkbokförd.
Det förhållandet att det efter nästa årsskifte kommer att finnas en
domprost i varje stift bör enligt utskottets mening komma till uttryck i 27
kap. 2 § kyrkolagen och övergångsvis i 2 § domkapitelslagen och 3 § präst-
anställningslagen. 127 kap. 2 § kyrkolagsförslaget och 2 § domkapitelslagen
bör första stycket 2 § formuleras ”domprosten, som vice ordförande”. I 3 §
prästanställningslagen bör orden ”om inte regeringen bestämmer annat”
utgå. Utskottet anser också att 27 kap. 5 § kyrkolagen skall ha följande
lydelse: ”1 domkapitlet i Uppsala stift är ärkebiskopen ordförande och
presiderar när han är närvarande. I övrigt utövas ordförandeskapet av
biträdande biskopen”.
I övrigt tillstyrks skrivelsens förslag, såvitt avser 27 kap. kyrkolagen.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
335
När det gäller det i motion 43 påtalade förhållandet mellan domkapitel
och stiftsstyrelse får utskottet hänvisa till att frågan behandlades under
förra årets kyrkomöte (2KL 1990: 5). Utskottet framhöll att mycket talar
för att den nya ordningen som gäller i fråga om domkapitlens och stiftssty-
relsernas olika arbetsuppgifter har sådana inslag att verksamheten på sina
håll blir alltför tidskrävande och ineffektiv. Enligt utskottet tedde sig
därför en uppföljning av reformen som angelägen. Enligt utskottets mening
borde det ankomma på centralstyrelsen att föranstalta om en kartläggning
av vilka problem som uppstått på olika håll och om hur problemen
bemästras. Kartläggningen och utvärderingen borde sedan redovisas för
kyrkomötet. Vad utskottet anfört gav kyrkomötet som sin mening central-
styrelsen till känna.
Beslut i vissa frågor som rör prästers anställningsförhållanden fattas av
domkapitlen. Det gäller bl.a. ärenden om prästexamen, behörighet vid
tillsättning av stiftspräster och pastoratspräster, tillsättning av kyrkoherde
i pastorat var tredje gång tjänsten är ledig, förordnande av tjänstebiträde åt
präster och skiljande från det kyrkliga ämbetet. Någon delegationsmöjlig-
het till de kyrkliga församlingarna i dessa frågor finns inte enligt gällande
bestämmelser.
Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande när det gäller förhål-
landet mellan domkapitel och stiftsstyrelse. Det bör således ankomma på
centralstyrelsen att genomföra en ingående kartläggning och utvärdering
av det slag utskottet uttalade sig om' vid förra årets kyrkomöte och som
kyrkomötet ställde sig bakom. Utskottet förutsätter således att centralsty-
relsen till kyrkomötet lämnar den begärda redovisningen. Något tillkänna-
givande till regeringen i frågan är mot denna bakgrund inte behövlig.
Motion 43 avstyrks därför.
Beträffande frågan om delegation från domkapitel till pastoratens perso-
nalnämnder vill utskottet framhålla att domkapitlen redan idag har möj-
lighet att inhämta yttranden från personalnämnderna. Utskottet anser
emellertid att själva prövningen inte bör delegeras till personalnämnderna.
Motion 30 avstyrks.
Den tidigare gällande förordningen (1977:625) om information till
ersättare i statliga styrelser och nämnder innehöll en bestämmelse om att
ersättare, där så bedömdes lämpligt, borde kallas till sammanträde även
när ordinarie ledamot inte hade förfall. Denna möjlighet borde särskilt
beaktas i det inledande skedet av ersättares förordnande, då ersättare
besitter särskild sakkunskap samt då ersättares närvaro av annat skäl är
önskvärd men ej nödvändig. I samband med verksledningsreformen (prop.
1986/87:99), vars syfte var att skapa bättre möjligheter att styra myndig-
heternas verksamhet i stort samtidigt som myndigheterna gavs möjlighet
att i större utsträckning bestämma om sina inre angelägenheter, upphävdes
ett betydande antal regeringsförfattningar om de statliga myndigheternas
administrativa verksamhet, bl.a. den nyssnämnda förordningen.
Storleken av arvoden m.m. för vissa uppdrag inom de olika departe-
mentens verksamhetsområden fastställs återkommande genom regerings-
beslut. Sedan den 30 juni 1988 utgår ersättning — om det inte i särskilda
fall anges annat — till ersättare och suppleant för varje ledamot med visst
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
336
belopp för varje dag han tjänstgör i stället för ordinarie ledamot. Det-
samma gäller när han efter särskild kallelse deltar i ett sammanträde.
Utskottet vill framhålla att nuvarande bestämmelser inte hindrar att
suppleanter kallas till domkapitlens sammanträden även om de inte skall
ingå som ledamöter. Under förutsättning av att särskild kallelse utgår skall
ersättning betalas. Enligt utskottets mening är det många gånger av stort
värde att suppleanter kallas utan att delta som ledamot i domkapitlet.
Utskottet anser dock att det saknas skäl att ingripa i domkapitlens rätt att
själva besluta om sina inre angelägenheter. Motion 49 avstyrks därför.
Utskottet vill emellertid framhålla att det enligt utskottets mening finns
anledning att betala arvode till de adjungerade ledamöterna i domkapitlen.
Regeringens skrivelse
Kapitlet inleds med en bestämmelse om biskopens uppgifter, vilka i
huvudsak motsvaras av 24 kap. 5, 6, 18 och 21 §§ i 1686 års kyrkolag. Av
regeringsskrivelsen framgår att de uppgifter som anges i 28 kap. 1 § är de
som ankommer på biskopen i egenskap av stiftschef. Vad som i övrigt
ankommer på biskopen i egenskap av innehavare av det kyrkliga ämbetet
tillhör kyrkomötets normgivningsområde.
Bestämmelsen i 2 § är ny. Med stöd av denna får ärkebiskopen delegera
sina arbetsuppgifter som stiftschef till biträdande biskopen i Uppsala stift.
Bestämmelsen i 5 § är också ny. Redan i dag framgår dock av kyrkofonds-
lagen att stiftssamfälligheten svarar för att biskopen får behövlig sekrete-
rarhjälp. Enligt den föreslagna paragrafens andra stycke gäller i Uppsala
stift detta bara för den biträdande biskopen. Förvaltningskostnader for
ärkebiskopsämbetet betalas enligt kyrkofondslagen med medel ur kyrko-
fonden enligt regeringens bestämmande. I övrigt innebär förslaget i huvud-
sak inga ändringar i förhållande till vad som nu gäller.
Motionen
I motion 59 av Carl Gustaf von Ehrenheim m.fl. med förslag om inrättande
av en självständig tjänst som ärkebiskop i svenska kyrkan framhålls beträf-
fande ärkebiskopen och biträdande biskopen i Uppsala stift att ett delat
ansvar for biskopsämbetet mellan två personer medför både praktiska och
principiella komplikationer. Med hänvisning till den omfattande delega-
tionen av ärkebiskopens uppgifter till biträdande biskopen, vikten av
kontinuitet i stiftets arbete och under hänsynstagande till stiftets präster
och församlingar, föreslår motionärerna att en tjänst som biskop i Uppsala
stift inrättas med samma uppgifter som föreskrivs i kyrkolagsförslagets 28
kap. Vidare föreslås att en paragraf med bestämmelser om ärkebiskopens
uppgifter skall införas i detta kapitel. Denna paragraf skall innehålla
bestämmelser att ärkebiskopen företräder Svenska kyrkan inom och utom
landet. Den som innehar tjänsten som ärkebiskop skall vidare viga bisko-
par, visitera Svenska kyrkans verksamhet i utlandet och regelbundet samla
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
337
22 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
övriga biskopar till samråd. I ärkebiskopens uppgifter skall även ingå att
vara ordförande i Uppsala domkapitel vid prövning av disciplinärenden
rörande präster kyrkobokforda utom riket eller tjänstgörande i svensk
församling i utlandet eller anställda inom Svenska kyrkans stiftelse för
rikskyrkligt arbete eller av Styrelsen för svenska kyrkan i utlandet. Uppsala
domkyrka skall vara biskopskyrka för både ärkebiskopen och biskopen i
Uppsala stift. Vidare föreslås att 28 kap. skall innehålla bestämmelser om
att den till tjänsten äldste biskopen skall förrätta biskopsvigning samt leda
samråd med biskoparna när ärkebiskopen är förhindrad att utöva sin tjänst
eller när ärkebiskopstjänsten är ledig. En följdändring när det gäller val-
korporation vid ärkebiskopsval föreslås också.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
Läronämnden
Läronämnden hänvisar i sitt yttrande Ln 1991:9 till sitt tidigare yttrande
1989:9 om att uppdraget att vara biskop av tradition i vår kyrka är
förbundet med uppgiften att viga präster och att vara pastor pastorum.
Detta uppdrag skall enligt läronämnden hänföras till ett bestämt stift,
vilket i det tidigare yttrandet lyfts fram som en bärande princip. I yttrandet
Ln 1989:9 framhölls beträffande tjänsten som biträdande biskop att det
var fråga om en interimistisk lösning i avvaktan på en stiftsindelning
(bilaga 3).
Utskottet
Enligt utskottets mening är det angeläget att bestämmelsen i 1 § som anger
biskopens uppgifter kompletteras med uppgiften vigning till det kyrkliga
ämbetet. Denna uppgift är av så central betydelse för biskopstjänsten att
den inte bör uteslutas ur paragrafen även om den skulle kunna anses ligga
inom kyrkomötets eget kompetensområde. Beskrivningen av de uppgifter
som åligger innehavare av tjänst som biskop bör enligt utskottets mening
inledas med orden ”utföra vigning till det kyrkliga ämbetet”. Den nuva-
rande punkten 1 bör i stället utgöra en femte punkt som inleds med orden
”i övrigt fullgöra” osv. Som en följd härav bör i kapitlets 4 § intas en punkt
om att domkapitlet får ” 1 .för vigning till det kyrkliga ämbetet anlita annan
biskop”. Punkterna 1 och 2 bör i stället betecknas 2 resp. 3.
När det gäller den i motion 59 upptagna frågan om ärkebiskopens
ställning vill utskottet hänvisa till att tjänsten som biträdande biskop i
Uppsala stift nyligen inrättats. Det kan enligt utskottets mening självfallet
inte bortses från att den nya ordningen kan medföra svårigheter av olika
slag och att sådana svårigheter måste kunna lösas på ett godtagbart sätt.
Enligt utskottets mening har emellertid alltför kort tid förflutit för att en
väsentlig förändring skall övervägas. Mot denna bakgrund avstyrks motion
59.
338
Förslagets 29 kap. innehåller i huvudsak bestämmelser om kyrkomötet
som i dag återfinns i 3 —9 §§ lagen om svenska kyrkan samt 26—40 §§ lagen
om kyrkomötet. Kapitlets 2 och 7 §§ motsvaras dock av 5 och 6 §§ lagen om
svenska kyrkan i dess lydelse före den 1 juni 1991. Enligt 5 § andra stycket
lagen om svenska kyrkan gäller numera att de som innehar tjänster som
biskop eller biträdande biskop i svenska kyrkan skall närvara vid kyrko-
mötets sammanträden och får delta i kyrkomötets överläggningar och
framställa förslag, men delta i besluten endast om de är ledamöter av
kyrkomötet. Vidare stadgas numera i 6 § att kyrkomötet skall behandla
ärenden som väcks genom bl.a. motion av den som innehar tjänst som
biskop eller biträdande biskop.
Enligt 29 kap. 5 och 6 §§ förslaget till ny kyrkolag har centralstyrelsen 15
ledamöter med ärkebiskopen som ordförande. De övriga 14 ledamöterna
är valda och ersättare för dem skall utses. Bland de valda ledamöterna skall
kyrkomötet utse en eller två vice ordförande.
Motionerna
I motion 13 av Urban Gibson m.fl. begärs sådana lagändringar att bisko-
parna blir självskrivna ledamöter av kyrkomötet. Motionärerna anser förra
kyrkomötets beslut om biskoparnas ställning i kyrkomötet mycket olyck-
ligt och aktualiserar återigen möjligheten för biskoparna att bli fullvärdiga
ledamöter.
I motion 75 av Carl-Gustaf Ehrenheim framhålls att det i 29 kap. bör
finnas bestämmelser om ersättare för ärkebiskopen i svenska kyrkans
centralstyrelse. I en episkopal kyrka synes det enligt motionären riktigt att
ersättaren av kyrkomötet utses inom kretsen av biskopar efter förslag av
ärkebiskopen. Ersättaren bör inte tjänstgöra som ordförande.
Läronämndens yttrande
Läronämnden hänvisar i sitt yttrande Ln 1991: 8 till sitt yttrande vid förra
årets kyrkomöte 1990:11, där nämndens majoritet fann starka skäl tala för
att biskoparna skall bli självskrivna ledamöter (bilaga 4).
Utskottet
Utskottet får hänvisa till att frågan om biskoparnas självskrivenhet i
kyrkomötet fick en ingående behandling vid 1990 års kyrkomöte. Övervä-
gande skäl talade enligt utskottet för att biskoparna inte skulle ges en
självskriven ställning som ledamöter i kyrkomötet. Utskottet förordade i
stället att biskoparna i större utsträckning genom införande av motions-
och förslagsrätt skulle ges möjlighet att påverka beslutsfattande i kyrkomö-
tet. Kyrkomötets majoritet ställde sig bakom utskottets ställningstagande.
Enligt utskottets mening saknas anledning att nu frångå detta ställningsta-
gande. Motion 13 avstyrks.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
339
Genom ändring i lagen om svenska kyrkan har biskoparna getts den av
kyrkomötet begärda rätten att framställa förslag till kyrkomötet. Utskottet
förutsätter att 29 kap. 2 och 7 §§ i den nya kyrkolagen får den lydelse som
bestämmelserna i 5 § andra stycket och 6 § första stycket lagen om svenska
kyrkan har sedan den 1 juni 1991, dock bör — som tidigare framhållits —
inte någon åtskillnad göras mellan biskop och biträdande biskop.
Beträffande frågan om ersättare för ärkebiskopen i Svenska kyrkans
centralstyrelse anser utskottet att det i likhet med vad som gäller för
stiftsstyrelse finns behov av reglering i frågan. I förslaget till kyrkolag
saknas bestämmelser om ersättare till ärkebiskopen i centralstyrelsen. En
sådan bestämmelse bör tas in i lagen. Ersättaren bör, som föreslås i
motionen, utses av kyrkomötet bland biskoparna efter förslag av ärkebis-
kopen. Motion 75 tillstyrks således.
1 övrigt tillstyrks regeringsskrivelsens förslag till 29 kap. kyrkolagen,
bortsett från att utskottet förordar att biträdande biskopen inte anges
särskilt.
Bestämmelserna i förslagets 30 kap. om svenska kyrkans centralstyrelse
motsvaras av de nuvarande bestämmelserna i 9 § andra stycket lagen om
svenska kyrkan samt 41 —45 §§ lagen om kyrkomötet. Utskottet tillstyrker
skrivelsens förslag i denna del.
Regeringens skrivelse
De föreslagna bestämmelserna i detta kapitel motsvarar 46 — 49 §§ lagen
om kyrkomötet. Liksom i de nuvarande bestämmelserna anges att besvärs-
nämnden skall bestå av en ordförande och en vice ordförande som båda
skall vara eller ha varit ordinarie domare, en biskop och tre andra ledamö-
ter. För den biskop som är ledamot skall finnas en biskop som ersättare.
Ordföranden, vice ordföranden, biskopen och dennes ersättare väljs sär-
skilt. Ledamöterna och ersättarna väljs av kyrkomötet.
Motionen
I motionen 68 av Bengt Ljungqvist begärs att kyrkomötet hos regeringen
upprepar sin vid förra kyrkomötet beslutade anhållan till regeringen om att
besvärsnämnden utöver ordförande, vice ordförande och biskop skall
bestå av fyra ledamöter. Kyrkomötet skulle härigenom få sin majoritets-
ställning tillbaka.
Utskottet
Vid 1990 års kyrkomöte tillstyrkte utskottet bifall till ett motionsyrkande
motsvarande det nu aktuella. Kyrkomötet godtog utskottets förslag. Kyr-
komötets anhållan till regeringen har inte föranlett proposition till riksda-
gen i denna fråga.
Prop.1991/92:85
Bilaga 21
340
Utskottet anser fortfarande att övervägande skäl talar för den i motionen
föreslagna sammansättningen av kyrkomötets besvärsnämnd. Visserligen
är det kyrkomötet som utser samtliga ledamöter i besvärsnämnden men
enligt utskottets mening är det endast de som kan väljas utan begränsning
till viss kategori som kan sägas representera kyrkomötet. För att dessa
representanter inte skall överröstas genom ordförandens utslagsröst bör
enligt utskottets mening den balans som tidigare gällde återställas på det
sätt som föreslås i motionen. Motion 68 tillstyrks således.
Förutom att 31 kap. 2§ första stycket 3 bör ha lydelsen ”fyra andra
ledamöter” och andra stycket andra meningen bör lyda:”För de fyra andra
ledamöterna skall utses lika många ersättare” bör i 5 § första stycket
förutom ordföranden och biskopen anges ”minst tre andra ledamöter”. I
övrigt tillstyrks regeringens förslag.
Regeringens skrivelse
I skrivelsen föreslås att de bestämmelser om det kyrkliga ämbetet som i dag
finns i lagen om svenska kyrkan tills vidare tas i den nya kyrkolagens 32
kap. I sak innebär förslaget ingen annan ändring än att en bestämmelse
som reglerar prövningen av en ansökan att återfå rätten att utöva ämbetet
tas in i lagen. Prövningen i dessa fall skall ske i samma ordning som i dag
gäller för prästkandidats inträde i det kyrklga ämbetet. Frågan skall således
prövas av domkapitlet i det stift, där den som önskar återinträde söker
anställning som präst. I andra fall skall prövningen ske av domkapitel i det
stift där den enskilde är kyrkobokförd. Är han inte kyrkobokförd i Sverige
sker prövningen av domkapitlet i Uppsala stift. I skrivelsen föreslås vidare
att oförändrade forumregler skall gälla i de fall någon skiljs från rätten att
utöva det kyrkliga ämbetet eller för viss tid förklaras obehörig att utöva
detta. Det innebär bl.a. att det är domkapitlet i det stift där prästen har sin
anställning som prövar frågan. Saknar prästen anställning prövas frågan av
domkapitlet i det stift där prästen är kyrkobokförd.
Motioner
I motion 7 av biskoparna Bengt Wadensjö och Gunnar Weman behandlas
två frågor med anknytning till biskopens och domkapitlets arbetsgivar-
funktion. Den ena frågan avser det fall en präst har gjort sig skyldig till ett
allvarligt brott eller avvikit från läran. Med hänsyn till den ekonomiska
tryggheten för den enskilde föreslår motionärerna att kyrkomötet som sin
mening ger centralstyrelsen till känna att uppdraget till den nu sittande
utredningen om det ekonomiska trygghetssystemet bör utökas till att även
avse de fall en präst dömts till brott eller avvikit från läran. I motionen
behandlas också frågan om möjligheten för stiften att kunna utöva sitt
arbetsgivaransvar gentemot prästerna på ett kraftfullt sätt. Ett problem
med nuvarande system är att präst som inte innehar anställning som präst,
svarar för förvaltningen av sitt ämbete inför biskop och domkapitel i det
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
341
stift han är kyrkobokförd. Någon formell relation finns inte vare sig till det
stift där han senast var anställd eller till det stift där han blev prästvigd. Det
föreslås därför att förslaget till 32 kap. 5 § kyrkolag ändras så att präst i de
fall anställningsförhållanden inte föreligger, svarar inför biskop och dom-
kapitel i det stift han senast var anställd som präst.
Motion 8 av biskoparna Bengt Wadensjö och Gunnar Weman behandlar
frågan om återinträde i det kyrkliga ämbetet. Motionärerna anser att det är
önskvärt att frågan om återinträde regleras i lag samt att den bör prövas
inför biskop och domkapitel i det stift där präst nedlade eller skildes från
sin rätt att utöva det kyrkliga ämbetet.
I motion 24 av biskop Per-Olov Ahrén framhålls att det för inträde i det
kyrkliga ämbetet som präst krävs prästvigning och att det är biskopen
ensam som prövar om vigning skall ske. Detta bör framgå av kyrkolagen.
Det bör även framgå att biskopen skall vara delaktig i beslut om att återge
någon rätten att utöva ämbetet och att ett sådant beslut inte bör kunna
fattas mot biskopens mening.
I motion 45 av Hans-Olof Andrén m.fl. påpekas att kap. 32 i förslag till
kyrkolag kommer att upphävas i sin helhet när kyrkomötet har meddelat
egna föreskrifter om det kyrkliga ämbetet. Lagen kommer således kort efter
sin tillkomst, att sakna ett kapitel. Det föreslås därför att bestämmelserna
om det kyrkliga ämbetet bryts ut ur kyrkolagen och ges i en separat lag.
Utskottet
Principiella frågor
Genom en ändring i punkt 10 övergångsbestämmelserna till regeringsfor-
men och 7 § lagen om svenska kyrkan har kyrkomötet från och med den 1
juli 1989 fått möjligheter att meddela föreskrifter om det kyrkliga ämbetet.
Samtidigt togs det i lagen om svenska kyrkan in bestämmelser om inträde
i det kyrkliga ämbetet, om skiljande från ämbetet och om att för viss tid
förklara någon obehörig att utöva ämbetet. I lagstiftningasarbetet (prop.
1987/88:31 s. 178) uttalades att de bestämmelser om ämbetet som togs in
i lagen om svenska kyrkan borde upphävas när kyrkomötet hade meddelat
egna föreskrifter i ämnet.
Under hösten 1990 överlämnade kyrkoordningskommittén delbetän-
kandet Det kyrkliga ämbetet. I betänkandet presenterades ett förslag till
reglering av ämbetet. Med hänsyn till remissutfallet ansåg centralstyrelsen
att vissa frågor måste bearbetas vidare. Under våren 1991 tillsattes en
utredningsgrupp som skall inrikta sitt arbete särskilt på frågor om diako-
natet. Utredningsgruppen skall även behandla bl.a. kyrkans tjänste- och
ämbetsstruktur utifrån en samtidsanalys. Centralstyrelsen avser att lägga
fram ett förslag till en samlad kyrkoordning vid kyrkomötet 1993 (CsSkr
1991:3 s. 4). Denna inomkyrkliga reglering skall efter riksdagsbeslut er-
sätta nuvarande lagbestämmelser. Kyrkomötet har därför först att ta
ställning till om bestämmelser om det kyrkliga ämbetet skall tas in i
kyrkolagen eller behållas i en särskild lag i avvaktan på kyrkomötets
föreskrifter.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
342
Enligt utskottets mening finns det i och för sig skäl att ifrågasätta det
lämpliga i att bestämmelser om det kyrkliga ämbetet tas in i den nya
kyrkolagen. Från främst principiell synpunkt kan invändningar riktas mot
att i lag reglera sådant som faller under kyrkomötets kompetensområde. I
sammanhanget måste dock hänsyn tas till att det för närvarande är svårt att
bedöma när kyrkomötet själv kan komma att meddela föreskrifter i ämnet.
Området kan under denna tid inte vara oreglerat. I motion 45 föreslås att
bestämmelserna i kyrkolagens 32 kap. skall ges i en särskild lag. Utskottet
anser för sin del däremot att övervägande, framförallt praktiska, skäl talar
för den föreslagna ordningen. Att den nya kyrkolagen i en framtid kommer
att sakna innehåll i ett kapitel är i sammanhanget av underordnad bety-
delse. Utskottet kan därför inte tillstyrka motion 45.
Det kan vidare diskuteras om det är riktigt att nu göra ändringar i
reglerna om det kyrkliga ämbetet. Det kan naturligtvis hävdas att ändring-
arna bör anstå till den inomkyrkliga reglerigen. Med detta synsätt skulle
således de ändringar som anses befogade i stället beaktas av centralstyrel-
sen i den fortsatta beredningen av ärendet. Utskottet anser inte att detta är
en bra lösning. Det är som tidigare nämnts oklart när kyrkomötet kan
komma att meddela föreskrifter om det kyrkliga ämbetet. Att underlåta att
göra de ändringar som är nödvändiga, kan mot denna bakgrund inte anses
försvarligt.
Förslagen till ändringar i befintlig lagstiftning m. m.
En nyhet i förslaget till kyrkolag är att även frågan om återinträde i ämbetet
regleras. I skrivelsen föreslås nämligen att det i 32 kap. 1 § andra stycket
kyrkolagen tas in en bestämmelse om hur en ansökan att återfå rätten att
utöva det kyrkliga ämbetet skall prövas. Bestämmelsen kan tillämpas i de
fall en präst har blivit skild från eller förklarad obehörig att utöva ämbetet
på grund av att han har blivit avskedad från sin anställning som präst eller
på grund av att han har övergett svenska kyrkans lära. Ansökan om
återinträde skall behandlas på samma sätt som frågor om en prästkandi-
dats inträde i det kyrkliga ämbetet. Det är tillfredsställande att regeringen
föreslår att även förfarandet vid återinträde regleras. Utskottet delar där-
emot inte regeringens uppfattning att prövningen skall ske i samma ord-
ning som vid inträde i ämbetet. Mot den föreslagna ordningen talar bl.a.
det förhållandet att en präst kan söka återinträde i ämbetet utan att
samtidigt söka anställning. Enligt utskottets mening är det dessutom dom-
kapitlet och biskopen i det stift där prästen blev skild från ämbetet som är
mest lämpade att pröva frågan om återinträde. Utskottet tillstyrker motion
8.
De nuvarande forumreglerna vid skiljande från ämbetet m.m. är kopp-
lade dels till aktuella anställningsförhållanden, dels till hemvisten. Där-
emot finns ingen anknytning till det stift där prästvigning ägde rum eller till
stift där präst tidigare har haft anställning. Det är enligt utskottet naturligt
att en präst för förvaltningen av sitt ämbete skall svara inför domkapitel
och biskop i det stift där han senast var anställd som präst. Det bör därför
göras ett tillägg av denna innebörd till nuvarande regler. Utskottet anser
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
343
vidare att den nuvarande anknytningen till den enskildes hemvist är Prop. 1991/92:85
mindre lyckad. Det kan i och för sig hävdas att denna regel behövs för de Bilaga 21
fall en präst aldrig har innehaft en prästanställning. Enligt utskottets
mening är det dock i sådana fall mer lämpligt att prästen för förvaltningen
av sitt ämbete svarar infor domkapitel och biskop i det stift där prästvig-
ning ägde rum. Den nuvarande bestämmelsen med anknytning till hemvist
bör därför ersättas med en bestämmelse som knyter domkapitels och
biskops behörighet att pröva frågan till prästvigningsstiftet. Utskottet
anser dessutom att det av bestämmelsen bör framgå att dessa frågor
avseende präster anställda av Nämnden för Svenska kyrkans mission skall
prövas av domkapitlet i Uppsala stift. Utskottet tillstyrker vidare motion 7
yrkande 2.
Som har framhållits i motion 24 är det biskopen som prövar om
prästvigning skall ske. Biskopens beslut om vigning är en förutsättning för
att inträde i ämbetet överhuvudtaget skall kunna komma i fråga. Detta bör
enligt utskottets mening framgå av bestämmelserna om det kyrkliga ämbe-
tet. Ett sådant förtydligande innebär inte att det samrådsförfarande som i
dag förekommer sätts ur spel. Utskottet anser vidare att det är rimligt att
biskopen har vetorätt i fråga om återinträde i ämbetet. Domkapitlet bör
således inte få medge någon återinträde i ämbetet mot biskopens vilja. En
bestämmelse av denna innebörd bör därför införas. Utskottet tillstyrker
motion 24.
Beträffande det ekonomiska trygghetssystemet för präster kan nämnas
att 1989 års kyrkomöte beslöt på grundval av motion 1989:59 att utreda
detta för enskild präst i det fall denne på grund av olämplighet, dock utan
att ha frånfallit kyrkans lära eller gjort sig skyldig till brott, inte bedöms
lämplig att kunna fortsätta som präst. I likhet med motionärerna i motion
7 anser utskottet att den nu sittande utredaren bör få sitt uppdrag utvidgat
till att även avse de fall en präst har fällts till ansvar för brott eller har
avvikit från läran. Utskottet tillstyrker yrkande 1 i motion 7.
Som utskottet tidigare har framhållit bör det inte göras någon åtskillnad
mellan biskop och biträdande biskop. Vidare bör begreppet kyrkobokförd
ersättas av begreppet folkbokförd i kyrkolagen liksom i lagen om Svenska
kyrkan, lagen om kyrkomötet, domkapitelslagen och kyrkofondslagen. I
övrigt tillstyrks regeringsskrivelsens förslag till 32 kap. kyrkolagen.
Regeringens skrivelse
Enligt kyrkolagsförslaget i denna del skall den som i Svenska kyrkans
ordning har vigts till det kyrkliga ämbetet ha tystnadsplikt i fråga om
uppgifter som han eller hon har erfarit under bikt eller själavårdande
samtal. För närvarande föreskrivs i lagen (1979:926) om tystnadsplikt för
präst inom svenska kyrkan att den som är prästvigd i Svenska kyrkan har
tystnadsplikt i fråga om det han erfarit under bikt eller själavårdande
samtal i övrigt. Den nu föreslagna bestämmelsen innebär ingen ändring i
sak. I dag finns nämligen bara föreskrifter om innehav av det kyrkliga
344
ämbetet som präst. Om kyrkomötet meddelar föreskrifter om innehav av
det kyrkliga ämbetet som diakon och diakonissa kommer dock också dessa
att omfattas av bestämmelsen.
I skrivelsen föreslås också ändringar i 1 kap. 10 § sekretesslagen och i 36
kap. 5 § rättegångsbalken i huvudsak med innebörd att begreppet präst
inom svenska kyrkan ersätts med orden ”den som i svenska kyrkans
ordning har vigts till det kyrkliga ämbetet”.
I skrivelsen föreslås inte någon överföring av 7 kap. 3 § 1686 års kyrkolag
till den nya kyrkolagen. Enligt denna bestämmelse skall bl.a. prästen om
någon bekänner planering av vissa allvarliga brott noga utreda omständig-
heterna och förmana den som gjort bekännelsen att ange sig själv. Om
denne inte kan övertalas får prästen varna den som är utsatt för det
planerade brottet men han får inte röja personen i fråga.
Om dessa bestämmelser inte överförs till den nya kyrkolagen kommer
skyldigheten i 23 kap. 6 § brottsbalken att anmäla vissa allvariga brott som
är å färde i stället att gälla.
Sedan skrivelsen 1990:1 överlämnats till kyrkomötet har regeringen
beslutat om proposition till nästa riksmöte med förslag till ändring av
sekretesslagen med innebörd att en ny paragraf 7 kap. 33 § införs. Enligt
detta förslag skall sekretess gälla inom svenska kyrkans församlingsvår-
dande verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det
inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
honom närstående lider men.
Motionen
Hans Siljedahl m.fl. yrkar i motion 31 att lagtexten i förslaget till kyrkolag
skall ändras så att tystnadsplikten omfattar den som i svenska kyrkans
ordning vigts till biskop, präst eller diakon. Härigenom tillgodoses enligt
motionärerna behovet av att diakoner och diakonissor omfattas av tyst-
nadsplikten i kyrkolagen.
Utskottet
Frågan om tystnadsplikt för diakoner och diakonissor behandlades av 1989
års kyrkomöte. Kyrkolagsutskottet uttalade då att diakoner och diakonis-
sor har uppgifter som till vissa delar kan jämföras med prästernas; framför
allt inom det själavårdande området. Utskottet fann det därför motiverat
att den diakonvigde i detta avseende skulle ha samma skydd och samma
rätt som präst när det gäller sådant som erfarits i samband med den direkta
själavården.
Utskottet anser inte att det finns skäl att nu göra en annan bedömning.
Kyrkolagens bestämmelse om tystnadsplikt bör därför omfatta även dia-
koner. Med hänsyn till tidigare vigningsordningar bör också diakonissa
särskilt anges och för tydlighetens skull även biskop. Den i regeringsskri-
velsen föreslagna kopplingen till det kyrkliga ämbetet kan enligt utskottets
mening då utgå. I förslaget till ändring av 36 kap. 5 § rättegångsbalken och
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
345
till ändring av 1 kap. 10 § sekretesslagen bör motsvarande ändring göras.
Motion 31 tillstyrks således i huvudsak.
Enligt utskottets mening är det angeläget att den tystnadsplikt som nu
gäller för präster inom svenska kyrkan inte begränsas genom att 1686 års
kyrkolag upphävs utan att det infors någon motsvarighet till de bestämmel-
ser i lagens 7 kap. 3 § som hindrar röjande av den som planerar vissa
allvarliga brott. Utskottet förordar därför att bestämmelser i detta avse-
ende införs i 33 kap. kyrkolagen.
Biskops- och prästtjänster
Regeringens skrivelse
I kapitlets 2 § andra stycke föreslås en bestämmelse med lydelsen ”1
Uppsala stift är ärkebiskopen biskop. I det stiftet får det också finnas en
tjänst som biträdande biskop”.
I skrivelsen föreslås beträffande prästtjänster att nuvarande bestämmel-
ser i prästanställningslagen avseende bl.a. tjänsteorganisation, inrättande
och tillsättande av tjänster, vakanthållning och indragning av tjänster samt
behörighetsprövning tas in i den nya kyrkolagens 34 kap. I kapitlet har
beaktats de ändringar som blir följden av om förslaget till ändring av
prästanställningslagen träder i kraft. Det senare förslaget innebär att det
inte längre skall vara regeringen och Svenska kyrkans centralstyrelse som
beslutar om antalet prästtjänster i landet eller i varje stift. Det bör i stället
ankomma på stiftsstyrelserna att själva bestämma antalet prästtjänster,
genom att inrätta inte bara tjänster som kyrkoherde, komminister och
pastorsadjunkt, utan även tjänster som stifts- och kontraktsadjunkt. På
stiftsstyrelsen bör enligt förslaget också ankomma att dra in eller besluta
om att hålla sistnämnda tjänster vakanta. Förslaget innebär att 2 § prästan-
ställningslagen kan upphävas och att 24 § tredje stycket, 26 § och 58 §
samma lag ändras. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.
Det föreslås vidare att stiftsstyrelserna skall få tillsätta personliga präst-
tjänster antingen som stifts- eller kontraktsadjunktstjänster enligt de be-
stämmelser som gäller för st i ft stj änster eller i undantagsfall som komminis-
tertjänster genom förflyttning enligt bestämmelserna i 10 — 11 §§ prästan-
ställningslagen. Den nuvarande lagregleringen om personliga tjänster anses
obehövlig och upphävs. Förslaget avseende personliga tjänster motiveras
med bl.a. att stiftsstyrelsen har ett ansvar för den prästerliga organisatio-
nen i stiftet samt att den genom sin närhet till verksamheten bör ha bättre
möjligheter än centralstyrelsen att i det enskilda fallet pröva möjligheterna
till rehabilitering eller andra åtgärder innan behovet av att inrätta en
personlig tjänst eventuellt uppstår. De ändrade reglerna om personliga
tjänster har sin grund i ett förslag från 1990 års kyrkomöte. Kyrkomötet
föreslog då att ansvaret för dessa tjänster skulle ligga på stiftsnivå och att
kostnadsansvaret för avlöningsförmånerna skulle läggas på stiftssamfällig-
heterna.
Enligt 34 kap. 24 § i kyrkolagsförslaget skall, liksom i dag enligt 22 §
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
346
prästanställningslagen, gälla att en tjänst som biskop eller biträdande
biskop tillsätts med fullmakt.
I prästanställningslagen används begreppet prästtjänster i betydelsen
biskops- och prästtjänter. I förslag till ny kyrkolag används i stället begrep-
pen biskopstjänster och prästtjänster. Begreppet biskopstjänster omfattar
tjänsterna som ärkebiskop, biskop och biträdande biskop.
Läronämnden
Läronämnden framhåller i sitt yttrande Ln 1991:13 att biskop i Svenska
kyrkan vigs till ett uppdrag som i princip är livsvaraktigt. Att biskopstjäns-
ten är en i princip livsvaraktig tjänst kan enligt läronämnden också ses som
ett utryck för vad som brukar kallas den dubbla ansvarslinjen och som är
en grundläggande princip för Svenska kyrkan (bilaga 5).
Motioner
1 motion 37 (yrkande 2) av Alf Sigling föreslås att formuleringen av 34 kap.
2 § andra stycket i stället skall lyda ”Biskopen i Uppsala stift är ärkebiskop.
I det stiftet får det också finnas en tjänst som biträdande biskop”.
Motion 36 av Karl-Erik Johansson och Torsten Gustafsson tar i likhet
med motion 41 av Hans-Olof Hansson upp frågan om pastoratsadjukts-
tjänster. I båda motionerna framhålls att det är en brist att stiftsledning-
arna numera inte har möjlighet att inrätta sådana tjänster. I motion 36
uppges att behov att inrätta pastoratsadjunktstjänster kan uppkomma för
vissa projektliknande uppgifter, för placering av pastorsadjunkter efter
introduktionsåret och för kyrkoherdar som beviljats delpension. I motion
41 framhålls att pastoratsadjunktstjänster behövs i de fall en präst inte kan
erhålla en pastoratsprästtjänst, vid omplacering och som reserv. Enligt
motion 36 bör lönekostnaderna bestridas av stiftsbidrag ur kykofonden. I
två motioner — 18 av Mildred Fischer m.fl. och 22 av Olle Wingborg —
begärs att biskopstjänsterna skall tillsättas med tidsbegränsade förordnan-
den. I motion 18 framhålls att detta skulle motverka ”utbrändhet” och
avdramatisera tillsättningsförfarandet. Dessutom skulle fler personer ges
möjlighet att vara biskop. Enligt motion 22 skulle tidsbegränsning medföra
en vitalisering av verksamheten i stiften.
I motion 84 av biskop Lars-Göran Lönnermark och Eskil Jinnegård
framhålls att det är angeläget att personliga tjänster kan inrättas i undan-
tagsfall och att regeringen meddelar föreskrifter som säkerställer att tjäns-
terna inte behöver kungöras lediga oavsett om det är en stiftsprästtjänst
eller en komministertjänst. Det är vidare angeläget att stiftsbidrag kan utgå
för kostnaderna samt att det inte uppstår någon lucka mellan upphävandet
av nu gällande regler och ikraftträdandet av de nya. Motionärerna vill att
kyrkomötet som sin mening ger regeringen detta till känna.
Utskottet
Enligt utskottets mening är formuleringen i kapitlets 2 § andra stycket inte
helt tillfredsställande. Även om den kan ha valts för att det inte skall uppstå
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
347
missförstånd rörande det särskilda ärkebiskopsvalet anser utskottet att den
i motionen föreslagna lydelsen är en bättre lösning. Motion 37 yrkande 2
tillstyrks därför. Utskottet avstyrker således regeringsförslaget i denna del
och förordar att 34 kap. 2 § andra stycket kyrkolagen ges följande lydelse:
Biskopen i Uppsala stift är ärkebiskop. I det stiftet får det också finnas en
tjänst som biträdande biskop.
Beträffande frågan om tidsbegränsade förordnanden för biskopar anser
utskottet att en sådan ordning framför allt strider mot kyrkans traditionella
uppfattning om biskopsämbetets karaktär och även har praktiska nackde-
lar. Det kan bl.a. finnas risk för att biskoparna får en mindre självständig
ställning. Dessutom uppkommer frågor kring biskoparnas fortsatta tjänst-
göring och anställningförhållanden om ett tidsbegränsat förordnande inte
förlängs. Avgörande skäl talar enligt utskottets mening för att den nuva-
rande ordningen med fullmaktstjänster behålls. Motionerna 18 och 22
avstyrks därför.
Genom prästanställningslagens tillkomst förenklades den prästerliga
tjänsteorganisationen. En av de tjänstetyper som utmönstrades var pasto-
ratsadjunkt. Som en övergångslösning fick dock tjänsterna finnas kvar till
utgången av juni 1991. 1 motionerna 36 och 41 pekas på att pastoraten i
vissa situationer kan ha behov av att tillsätta tjänster i annan ordning än
den som nu gäller. Enligt utskottets mening bör det dock vara möjligt att
lösa de problem som kan uppkomma inom ramen för nuvarande system.
På de platser där särskilda förhållanden råder kan t.ex. strukturbidrag vara
en lösning. Den föreslagna beslutsordningen vad gäller inrättandet av
prästtjänster torde dessutom skapa en större flexibilitet vid tillsättandet av
tjänster. Stiftsstyrelserna kommer själva att, förutom pastorsadjunktstjäns-
ter för nyprästvigda, kunna inrätta stifts- och kontraktsadjunktstjänster.
Stiftsstyrelserna kommer även att kunna inrätta personliga tjänster. I
sammanhanget kan påpekas att det inte är länge sedan den nuvarande
tjänsteorganisationen infördes. Det är därför, enligt utskottets mening, för
tidigt att göra några ändringar. När den nuvarande organisationen har
varit i funktion några år kan det däremot finnas anledning att utvärdera
den. Utskottet kan därför inte tillstyrka motionerna 36 och 41.
Beträffande personliga tjänster vill utskottet understryka att det är
angeläget att sådana i undantagsfall kan inrättas och att regeringen genom
de föreskrifter den avser att meddela säkerställer att tjänsten inte behöver
kungöras ledig oavsett om tjänten inrättas som stiftsprästtjänst eller kom-
ministertjänst. Utskottet vill också framhålla att det är mycket viktigt att
kostnaderna för tjänsterna kan täckas genom stiftsbidrag samt att lagänd-
ringarna görs på sådant sätt att ingen lucka uppstår mellan nya och gamla
bestämmelser. Utskottet anser att detta bör ges regeringen till känna.
Motion 84 tillstyrks således.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
348
Behörighet
Regeringens skrivelse
I skrivelsen föreslås att prästanställningslagens regler om behörighet skall
tas in i den nya kyrkolagen.
Motioner
I motion 25 av biskop Per-Olov Ahrén pekas på de problem som kan
uppstå genom att domkapitlet numera kan förklara en pastorsadjunkt
behörig till tjänst som komminister, kontraktsadjunkt eller stiftsadjunkt
om det kan antas att sökanden vid tidpunkten för beslutet att tillsätta
tjänsten har tjänstgjort som präst i Svenska kyrkan under minst ett år. Det
föreslås därför att det är tidpunkten för tillträdet som skall vara avgörande
för behörigheten och inte tidpunkten för beslutet om tillsättning.
Motion 26 av biskop Per-Olov Ahrén behandlar frågan om EFS-
pastorernas möjligheter att erhålla prästtjänst i Svenska kyrkan. I motio-
nen föreslås att den som är prästvigd för tjänst inom Evangeliska Foster-
landsstiftelsen efter dispens från föreskriven utbildning, inte får komma i
fråga för tillsättning på prästtjänst inom Svenska kyrkan utan särskilt
tillstånd av domkapitlet.
I motion 19 av Börje Finnstedt hävdas att många församlingar är dåliga
arbetsplatser på grund av att kyrkoherden saknar ledarkompetens. Det
föreslås därför att det skall krävas att den som söker en kyrkoherdetjänst
skall visa sin lämplighet som ledare samt ha genomgått ledarskapsutbild-
ning.
I motion 60 av Hans Sjöström framhålls att det är angeläget att kyrkan
ser och uppskattar det värde som finns i att de anställda har språkfärdig-
heter.
Kriterier for när en person har uppnått status av tvåspråkighet och hur
denna skall bedömas behöver utredas närmare.
Utskottet
Utskottet utgår från att 34 kap. 7 § i förslaget till kyrkolag får den lydelse
17 § prästanställningslagen har sedan den 1 juni 1991, då orden ” som
präst. Detta gäller inte för tjänster som biskop eller biträdande biskop”
tillfogades.
I prästanställningslagen (och nya kyrkolagen) finns vissa grundläggande
behörighetsvillkor intagna. De villkor som i övrigt skall gälla meddelas av
regeringen. Det är alltså riksdag och regering som reglerar frågor om
behörighet till statligt reglerade prästtjänster.
Frågan om behörighet att söka präststjänst behandlades av 1990 års
kyrkomöte (2KL 1990:2 s. 6 f.). Kyrkomötet hemställde då att regeringen
skulle ändra prästanställningsförordningen på sådant sätt att det blev
möjligt att kunna söka en tjänst innan utbildningsåret var fullgjort. Rege-
ringen ändrade bestämmelsen så att detta blev möjligt. Behörighetspröv-
ningen knöts dock till tidpunkten för beslutet att tillsätta tjänsten. Detta
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
349
har skapat problem för pastoraten och oro hos adjunkterna. Utskottet delar
motionärens uppfattning att det är en bättre ordning att knyta behörighe-
ten till tidpunkten för tillträdet. 19 § i prästanställningsförordningen bör
därför ändras så att den sökande som vid ansökningstidens utgång har
tjänstgjort under minst nio månader, inte skall förklaras obehörig till en
tjänst som komminister, kontraktsadjunkt eller stiftsadjunkt, om det kan
antas att sökanden vid tidpunkten för tillträdet på den sökta tjänsten har
tjänstgjort under minst ett år. Utskottet tillstyrker motion 25.
Beträffande EFS-pastorernas möjlighet att erhålla prästtjänster i
Svenska kyrkan vill utskottet framhålla att den överkommelse som under
år 1990 slöts mellan EFSs styrelse och centralstyrelsen utgick från att det
för dessa präster skall gälla särskilda förhållanden. Överenskommelsen
godkändes av 1990 års kyrkomöte. Centralstyrelsen har under våren 1991
avgivit ett yttrande till regeringen i denna fråga (jfr. CsSkr 1991:3 s. 13). I
skrivelsen framhåller centralstyrelsen behovet av en reglering . Utskottet
vill understryka vikten av att frågan regleras. Det bör härvid framgå att den
som har prästvigts för tjänst inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS)
efter dispens från föreskriven prästutbildning, inte får utan särskilt till-
stånd från domkapitlet komma i fråga för tillsättning på prästtjänst inom
Svenska kyrkan. Utskottet förutsätter att denna fråga genom regeringens
försorg blir föremål för reglering.
Frågan om särskilda behörighetskrav för kyrkoherdar behandlades ut-
förligt i förarbetena till prästanställningslagen (prop. 1987/88:31 s. 148).
Det framhölls att det borde införas krav på att de sökande till vissa
kyrkoherdetjänster har genomgått arbetsledarutbildning med godkänt re-
sultat eller att den sökande på annat sätt visat sig lämpad för arbetsledande
arbete. Utskottet delar helt den i motion 19 framförda uppfattningen att
det är viktigt att en kyrkoherde har ledarkompetens. Frågan är dock hur
detta skall uppnås. Sedan slutet av 1970-talet har det inom Svenska kyrkan
pågått arbete med att förbättra utbildningen för kyrkoherdar. Utbildnings-
insatser har gjorts både av utbildningsnämnden och av domkapitlen. Det
tar dock tid att bygga upp en fungerande modell för utbildningen. Det finns
i dag inte en gemensam arbetsledarutbildning, utan varje stift har sin egen.
För närvarande finns det således ingen möjlighet att kräva arbetsledarut-
bildning för innehav av kyrkoherdetjänst. Frågan kan dock komma i ett
annat läge när pågående utbildningsinsatser har funnit sin form. Med
hänsyn härtill kan inte utskottet tillstyrka motion 19.
Beträffande värderingen av tvåspråkighet anser utskottet att det är
värdefullt att normer för bedömning utarbetas. Med anledning av motio-
nen bör detta ges centralstyrelsen till känna.
Beträffande begreppet biskop och biträdande biskop anser utskottet att
det bortsett från 2 § inte bör göras någon åtskillnad dem emellan i kapitlet.
I övrigt tillstyrks regeringsskrivelsens förslag till 34 kap. kyrkolagen.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
350
Regeringens skrivelse
I skrivelsen föreslås att nuvarande regler i prästanställningslagen om bl.a.
tillsättningsförfarandet tas in i 35 kap. En nyhet är förslaget att bestämmel-
serna om prästanställningar i sin helhet skall gälla även för präster an-
ställda i andra icke-territoriella pastorat än hovförsamlingen. Tillsättnings-
förfarandet skall således vara detsamma, dvs. att domkapitlet en gång av
tre tillsätter kyrkoherdetjänsten i pastoratet. I skrivelsen motiveras detta
med att det är värdefullt att domkapitlet får samma roll i fråga om de
arbetsledande tjänsterna i de icke-territoriella pastoraten som det i dag har
för övriga pastorat. Domkapitlet skall dessutom oavsett detta i varje
prästanställningsärende pröva den sökandes behörighet. Förslaget är inte
avsett att hindra att kyrkoråden i församlingarna aktivt deltar i arbetet
med rekryteringen av nya präster. I övrigt föreslås ingen annan ändring än
att tillsättningsnämndernas sammansättning ändras så att kyrkoherden
skall ingå som självskriven ledamot i tillsättningsnämnden. Detta medför
att 7 § prästanställningslagen ändras.
Motioner
Motionerna 10, 63 och 81 tar upp vissa problem, som kan uppkomma i ett
genom pastoratsreglering nybildat pastorat, bl.a. tillsättning av kyrko-
herde. I motion 10 av Bengt Gustafsson m.fl. framhålls att bildandet av en
tillsättningsnämnd inte kan ske förrän pastoratet har bildats. Det är väsent-
ligt att en kyrkoherde kan utses och komma i tjänst redan under förbere-
delserna till en indelningsändring eller i vart fall att saken är klar när
indelningsändringen träder i kraft. Det föreslås därför att 7 § prästanställ-
ningslagen ändras så att det blir möjligt att inrätta interimistiska tillsätt-
ningsnämnder i blivande pastorat och att dessa nämnder skall bestå av
ledamöter från de församlingskyrkoråd som kommer att ingå i det nya
pastoratet. I motion 81 av Ingvar Bergenhorn föreslås att om prästtjänster
skall tillsättas innan en beslutad pastoratsindelning har trätt i kraft, skall
församlingarna i det nybildade pastoratet gemensamt utse en tillfällig
tillsättningsnämnd. Samma regler som finns i dag i prästanställningslagen
skall gälla, dock att vad som sägs om kyrkoråd skall avse indelningsdelege-
rades arbetsutskott i en nybildad församling. Frågan om tillsättning av
kyrkoherde i nybildat pastorat tas också upp i motion 63 av biskop Bengt
Wadensjö m.fl. (yrkande 1). I motionen framhålls att det är angeläget att
den nye kyrkoherden bereds tillfälle att delta i uppbyggnadsarbetet i ett
nybildat pastorat.
I motion 16 av Sven Lenhoff och Eric Lundqvist tas frågan om tillsätt-
ningsförfarande av komministertjänster i samarbetskyrka upp. Tillsättning
av präst i samarbetskyrka och icke-territoriella församlingar hör enligt
motionärerna ihop. Det finns därför inte skäl att behålla regeringsutnäm-
ning av komminister i samarbetskyrka. Tjänsterna bör i stället tillsättas av
domkapitel efter hörande av församlingskyrkoråd och samfundets styrelse.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
351
I motion 27 av Bengt Jacobsson behandlas frågan om tillsättningsförfa-
randet av kyrkoherdetjänster i de nationella icke-territoriella församling-
arna. Det föreslås att kyrkoherdetjänsten i sådana församlingar alltid skall
tillsättas av kyrkorådet, eftersom särskilda krav måste ställas på kyrkoher-
detjänsten i dessa församlingar.
I motion 64 av Jan Erik Ågren framhålls att utnämningsrätten av
domprostar och biskopar bör överföras till kyrkliga organ. Som ett första
steg i den riktningen föreslås att domkapitel skall få utnämna domprost.
Läronämnden
Läronämnden understryker i sitt yttrande (Ln 1991:5) med anledning av
bl.a. motionerna 10 och 63 vikten av att den prästerliga ämbetslinjen finns
företrädd i uppbyggnadsarbetet av ett nytt pastorat. Yttrandet bifogas som
bilaga 6.
Utskottet
Genom prästanställningslagen (1988:184) ändrades formerna för till-
sättning av prästtjänster. Tidigare tillsattes prästtjänster genom domkapi-
telbeslut med eller utan föregående prästval i församlingarna. Numera
förekommer inte prästval. För kyrkoherdetjänst gäller att första och andra
gången en sådan tjänst är ledig skall domkapitlet först pröva vilka sökan-
den som är behöriga. Domkapitlet lämnar därefter med eget yttrande över
ärendet till det kyrkoråd eller den tillsättningsnämnd som skall tillsätta
tjänsten. Tredje gången tjänsten är ledig tillsätts den av domkapitlet efter
yttrande från berörda församlingars kyrkoråd. Komministertjänster till-
sätts av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden. Domkapitlet prövar vilka
sökande som är behöriga till tjänsten och avger yttrande till pastorat.
Domprosttjänst tillsätts av regeringen efter yttrande av domkapitlet, som
skall ha gett samtliga församlingskyrkoråd i pastoratet tillfälle att yttra sig.
Motionerna 10, 63, yrkande 1, och 81 tar alla upp problemet med hur en
kyrkoherde i nybildat pastorat skall tillsättas. Utskottet delar motionärer-
nas uppfattning att det är angeläget att den nye kyrkoherden får tillfälle att
delta i uppbyggnadsarbetet i ett nybildat pastorat. Frågan om tillsättnings-
förfarandet måste därför lösas. Ett sätt att lösa problemet är att domkapitel
tillsätter kyrkoherdetjänsten. Utskottet anser dock att församlingarna i det
nybildade pastoratet bör ha det avgörande inflytandet vid tillsättningen.
Utskottet anser att det är en fördel om något befintligt organ kan ges
befogenhet att besluta om tillsättning av prästtjänster. Under förutsättning
att kyrkomötet bifaller det i motion 63 framställda yrkandet om att den
prästerliga ämbetslinjen skall vara representerad i indelningsdelegerade
och dess arbetsutskott (yrkande 2), anser utskottet att det är lämpligt att
indelningsdelegerades arbetsutskott ges befogenhet att tillsätta prästtjän-
ster. Vid beslutet om tillsättning bör berörda församlingar finnas represen-
terade. Vad utskottet anfört bör med anledning av motionerna 10, 63 och
81 ges regeringen till känna.
Beträffande förfarandet vid tillsättning av tjänst som komminister i
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
352
samarbetskyrka anser utskottet i likhet med motion 16 att det är dom-
kapitlet som skall ha denna befogenhet. Före tillsättningsbeslutet skall
domkapitlet höra församlingskyrkoråd och berörd samfundsstyrelse. Detta
innebär att 35 kap. 13 § förslag till kyrkolag bör ändras. Utskottet, som
utgår från att motionsyrkandet rätteligen avser denna bestämmelse, till-
styrker bifall till motion 16.
När det gäller frågan om förfarandet vid tillsättning av tjänst som
kyrkoherde i de icke-territoriella församlingarna delar utskottet de över-
väganden som har gjorts i regeringsskrivelsen. Utskottet avstyrker därför
motion 27.
I motion 64 tas frågan om tillsättningsforfarandet för domprost upp.
Förfarandet ändrades i samband med att prästanställningslagen infördes.
Valförfarandet slopades och ersattes av yttranden över de behöriga sökan-
dena av berörda församlingars kyrkoråd. Domkapitlet lämnar sedan med
eget yttrande över ärendet till regeringen, som tillsätter tjänsten. Dompros-
ten uppträder i många situationer som ersättare for biskopen, bl.a. som
ordförande i domkapitlet. Med hänsyn härtill anser utskottet att tjänsten
som domprost bör tillsättas av samma myndighet som tillsätter biskops-
tjänsten. Utskottet avstyrker motion 64.
Befordringsgrunder
Regeringens skrivelse
I skrivelsen föreslås att nuvarande regler om befordringsgrunder i prästan-
ställningslagen tas in i den nya kyrkolagen. Dvs. att vid tillsättning av en
prästtjänst skall avseende endast fästas vid sakliga grunder, såsom förtjänst
och skicklighet. Bland de grunder som skall beaktas skall skickligheten
sättas främst, om det inte finns särskilda skäl for något annat.
Motionen
I motion 5 av Dag Sandahl behandlas frågan huruvida det har förekommit
att ovidkommande faktorer har tillmätts betydelse vid prästtillsättningar.
Motionären anser att det både for de enskilda befattningshavarnas och
församlingarnas skull är angeläget med en utvärdering och analys av
prästanställningslagen.
Utskottet
1990 års kyrkomöte avslog en motion (1990:1) om ändrad tillsättningsord-
ning beträffande prästtjänster. I motionen hade framförts vissa farhågor
om tillsättningsnämndernas möjligheter att på ett korrekt sätt tillämpa den
nya lagstiftningen. Det föreslogs därför att tillsättningsforfarandet skulle
ändras. Andra kyrkolagsutskottet (2KL 1990:3 s. 3) ansåg att frågan var för
tidigt väckt samt framhöll att den nya ordningen innebär att domkapitlen
dels skall avge yttrande över de sökande till kyrkorådet eller tillsättnings-
nämnden, dels stå till tjänst med rådgivning i tillsättningsärenden. Utskot-
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
353
23 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
tet anser att det för närvarande inte finns anledning att utvärdera tillämp- Prop. 1991/92: 85
ningen av prästanställningslagens regler om tjänstetillsättningar. Utskottet Bilaga 21
avstyrker motion 5.
I övrigt tillstyrker utskottet regeringsförslaget till 35 kap. kyrkolagen.
Dock bör som tidigare framhållits inte göras någon åtskillnad mellan
biskop och biträdande biskop.
Regeringens skrivelse
I kapitlet har tagits in bestämmelser om skyldighet för präst att utöva andra
prästtjänster, tjänstebostäder, bisysslor m.m. samt arbetskonflikter och
skadestånd. Bestämmelserna finns för närvarande i förordningen med
vissa bestämmelser om anställning som präst, lagen om offentlig anställ-
ning, prästanställningslagen och prästanställningsförordningen.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringsförslaget till 36 kap. kyrkolagen.
Regeringens skrivelse
I kapitlet finns bestämmelser om bl.a. uppsägning, entledigande, anställ-
ningens upphörande vid ny anställning, turordning vid uppsägning på
grund av arbetsbrist, företrädesrätt till återanställning, disciplinansvar,
avskedande, åtalsanmälan, avstängning och läkarundersökning. Bestäm-
melserna finns för närvarande i förordningen med vissa bestämmelser om
anställning som präst, lagen om offentlig anställning och prästanställnings-
lagen. Genom en ny bestämmelse (40 §) uppnås överensstämmelse mellan
prästtjänster och andra statlig reglerade tjänster i fråga om verkställighets-
förbud omfattande beslut om löneavdrag som disciplinpåföljd och om
avgångsskyldighet vid uppnådd pensionsålder.
Utskottet
Även i detta kapitel används begreppen biskop och biträdande biskop.
Enligt utskottet bör en gemensam beteckning användas. I övrigt tillstyrker
utskottet regeringsförslaget till 37 kap.
Regeringens skrivelse
De föreslagna bestämmelserna är delvis nya men innebär enligt skrivelsen
väsentligen inte några sakliga förändringar i förhållande till vad som nu
gäller enligt sedvanerätt.
354
Centralstyrelsens skrivelse
Centralstyrelsen föreslår en annan lydelse av kapitlets 1 — 3 §§ än den
regeringen föreslagit. När det gäller 1 § föreslås att ärkebiskopen nämns
särskilt för att markera ärkebiskopens möjlighet att använda Uppsala
domkyrka för biskopsvigningar, vilka hänför sig till Svenska kyrkan som
helhet. Centralstyrelsens förslag till annan lydelse av 2 § innebär bl.a. att
användningsområdet för kyrkoherde och andra präster som tjänstgör i
församlingen utvidgas till att gälla församlingens alla gudstjänster samt alla
kyrkliga handlingar även om de inte avser någon i församlingen. Vidare
innebär förslaget i denna del att även andra präster än kyrkoherde och
andra präster i församlingen ges en uttalad rätt att få använda kyrkan för
kyrklig handling som avser någon som tillhör församlingen. I konsekvens
därmed förordas att 3 § inte skall innehålla den föreslagna bestämmelsen
rörande begränsning i rätten att vägra upplåtelse när det gäller kyrklig
handling som avser den som tillhör församlingen.
Centralstyrelsen föreslår också att styrelsen ges i uppdrag att utreda
frågan om bestående upplåtelse av kyrka.
Motionen
I motion 42 av Hans-Olof Hansson framhålls att regeringsskrivelsens
förslag i denna del innebär en begränsning i förhållande till nuvarande
bestämmelser. Församlingspräst skulle bara få använda församlingskyrka
till huvudgudstjänst och kyrklig handling, medan beträffande övriga enligt
av domkapitlet fastställd gudstjänstordning anordnade gudstjänster i för-
samlingen särskilt beslut skulle behöva fattas varje gång. Detta skulle enligt
motionären innebära inte blott en onödig och omständlig procedur utan
också en direkt nyordning kyrkorättsligt sett eftersom präst enligt gängse
praxis haft tillgång till församlingskyrka utan särskilt tillstånd.
Läronämnden
Läronämnden har i sitt yttrande 1991:3 förklarat sig från läromässig
synpunkt inte ha någon erinran mot centralstyrelsens förslag (bilaga 7).
Utskottet
Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för centralstyrelsens för-
slag till lydelse av 40 kap. 2 och 3 §§ kyrkolagen. Som framhålls i motionen
kan härigenom undvikas onödiga och omständliga procedurer. En given
utgångspunkt är dock kyrkorådets ansvar för förvaltning och verksamhet
och därigenom för möjligheten att upplåta kyrkorum. Utskottet anser
således att centralstyrelsens förslag i denna del bör tillstyrkas och regering-
ens förslag i motsvarande delar avstyrkas. Härigenom får syftet med
motion 42 anses tillgodosett. Motionen avstyrks därför. Utskottet anser
också att kapitlets 1 § bör ha den lydelse centralstyrelsen föreslagit med
undantag för att den biträdande biskopen — som tidigare sagts — inte bör
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
355
framhållas särskilt. Enligt utskottets mening är det vidare angeläget att
centralstyrelsen ges i uppdrag att utreda frågan om bestående upplåtelse av
kyrka. Utskottet tillstyrker således centralstyrelsens förslag.
Utskottet har vidare uppmärksammat en anmärkningsvärd konsekvens
av bestämmelsen i regeringsförslagets 40 kap. 5 § andra stycket. Enligt
denna bestämmelse skall inför upplåtelse av domkyrka den som förvaltar
domkyrkan ges tillfälle att yttra sig till kyrkorådet. Av 39 kap. 2 § förslaget
till kyrkolag framgår att de medeltida domkyrkorna — med undantag för
Lunds domkyrka — skall förvaltas av domkapitlet i respektive stift. Dom-
kapitlet skall således kunna avge yttrande i fråga om upplåtelse av domkyr-
kan. Dessutom skall domkapitlet enligt 40 kap. 9 § pröva överklagande som
gäller kyrkorådets beslut i frågan. Utskottet har emellertid på den korta tid
som stått till buds inte kunnat komma fram till en annan lösning även om
den jävsliknande situation som kan uppkomma knappast kan anses
godtagbar.
I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag i denna del.
Regeringens skrivelse
I skrivelsen föreslås att den nuvarande valkorporationen vid val av andra
biskopar än ärkebiskopen, som nu förutom bl.a. lekmannaelektorer —
består av domkapitlets ledamöter, kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt
och kontraktsadjunkt, liksom ev. vikarier skall utökas med stiftsstyrelsens
ledamöter samt med pastorsadjunkter. Präster som är anställda som före-
ståndare för diakonianstalter skall dock inte längre ingå i valkorporatio-
nen. Elektorer skall enligt skrivelsen även fortsättningsvis utses av pasto-
raten. Utöver vad som nu gäller skall i varje pastorat utses elektorer till det
antal som motsvarar i pastoraten placerade pastorsadjunkter. Dessutom
skall i varje kontrakt det pastorat som har det största antalet röstberätti-
gade kyrkomedlemmarna utse elektorer till det antal som motsvarar i
kontraktet placerade kontraktsadjunkter.
Den föreslagna förändringen i lekmannainflytandet hänför sig enligt
skrivelsen dels till att pastorsadjunkterna också föreslås ges rösträtt dels till
att antalet inom stiften inrättade tjänster som stifts- och kontraktsadjunkt
ökat avsevärt.
I skrivelsen föreslås att den nuvarande ordningen att pastorat får utse
det antal elektorer som svarar mot det antal inrättade prästtjänster som är
besatta med innehavare eller vikarier, skall bestå eftersom den är rationell
— även om det i enstaka fall kan brista i full paritet mellan präster och
lekmän.
I skrivelsen framförs att det är mindre lämpligt att lekmannaelektorer
utses av stiftsfullmäktige, som ju är ett organ på stiftsplanet samt är utsett
genom indirekta val och för helt andra ändamål. Det påpekas att elektor-
erna skall företräda lekmännen i stiftets församlingar och pastorat.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
356
Motionerna
I motion 70 av Torgny Larsson framförs som principiell utgångspunkt när
det gäller rösträtt vid biskopsval att om möjligt lika många präster som
lekmannaelektorer bör få delta, att for att obalans mellan pastoraten inte
skall uppstå bör pastorat få utse lekmannaelektorer även om pastorats-
prästtjänst är obesatt eller om pastoratspräst röstar i egenskap av domka-
pitels - eller stiftsstyrelseledamot samt att stiftsfullmäktige bör utse det
antal lekmannaelektorer som motsvarar antalet stifts-, kontrakts- och
pastorsadjunkter i stiftet; dock med jämkning på grund av vakanser på
pastoratsprästtjänster samt snedfördelning mellan präster och lekmän i
stiftsstyrelsen.
Malte Wiss vänder sig i motion 28 mot att bestämmelserna om biskops-
val är omfattande och svårförståeliga. I motionen begärs ett sådant förslag
till lagändring att proceduren förenklas.
Utskottet
Vid 1988 års kyrkomöte behandlades en regeringsskrivelse med förslag till
ändringar bl.a. när det gäller lekmannaelektorer vid biskopsval. Kyrkolags-
utskottet föreslog — i samband med uttalande om att pastorsadjunkterna
borde få rätt att delta i biskopsval -att för varje inrättad tjänst borde
stiftsfullmäktige utse en elektor jämte suppleant.
Utskottet delar numera bedömningen i regeringsskrivelsen att det inte är
den lämpligaste ordningen att stiftsfullmäktige utser elektorer. Stiftsfull-
mäktige är bl.a. som framhålls i regeringsskrivelsen, utsett genom indirekta
val. Detta är ett förhållande som enligt utskottets mening talar mot den
ordningen. Vad gäller de övriga frågor som tas upp i motion 70 anser
utskottet att det visserligen kan finnas visst fog för de invändningar
motionären har mot lösningarna i regeringsförslaget. Enligt utskottets
mening bör emellertid de snedfördelningar som kan uppkomma inte be-
höva medföra sådana problem att regeringens förslag bör underkännas.
Utskottet har inte heller funnit skäl tillstyrka sådana förenklingar i valpro-
ceduren som föreslås i motion 28. Utskottet godtar således regeringens
förslag till 45 kap. kyrkolagen, bortsett från att biträdande biskopen inte
bör anges särskilt i någon bestämmelse. Motionerna 28 och 70 avstyrks.
Utskottet tillstyrker förslaget till lag om införande av kyrkolagen, varige-
nom upphävs bl.a. 1686 års kyrkolag, som utgör grunden för den svenska
kyrkorätten och som utgjort utgångspunkt för de senaste århundradenas
kyrkolagstiftning. Vidare tillstyrks förslaget till lagen om ändring i prästan-
ställninslagen (1988:184). Utskottet har självt tidigare föreslagit ändring i
en annan bestämmelse i prästanställningslagen, se avsnitt 5. Beträffande
domkapitelslagen har utskottet tidigare i stället förordat det förslag som
framgår av avsnitt 5. Vissa följdändringar har från utskottets sida förordats
i förslagen till lag om ändring i rätttegångsbalken och lag om ändring i
sekretesslagen.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
357
Utskottet hemställer
1. beträffande relationen kyrka stat
att kyrkomötet med anledning av motion 1991:53 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört (s. 7),
2. beträffande folkomröstning i kyrka-statfrågan
att kyrkomötet avslår motion 1991:9,
3. beträffande kyrkolagens disposition
att kyrkomötet med anledning av motion 1991:73 yrkande 1 hos rege-
ringen begär en komplettande bestämmelse i 1 kap. förslaget till kyrkolag i
enlighet med vad utskottet anfört (s. 8f),
4. beträffande hänvisning till trosdefinition i tidigare lagtexter
att kyrkomötet avslår motion 1991:69,
5. beträffande Svenska kyrkan som trossamfund
att kyrkomötet med bifall till motion 1991:73 yrkande 2 hos regeringen
begär att 2 kap. förslaget till kyrkolag kompletteras med en bestämmelse
som anger att Svenska kyrkan är indelad i stift och att stiften leds av
biskopar,
6. beträffande medlemskap i Svenska kyrkan
att kyrkomötet med avslag på motionerna 1991:4 och 1991:46 tillstyr-
ker regeringens förslag till 3 kap. kyrkolag dock att hänvisningen till
religionsfrihetslagen bör avse 6 — 19 §§,
7. beträffande lagförslagen rörande domkapitel m.m.
att kyrkomötet med avstyrkande av regeringens förslag till 27 kap. 2 och
5 §§ kyrkolagen och med tillstyrkande av förslaget till lag om ändring i
domkapitelslagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
8. beträffande förhållandet domkapitel-stiftsstyrelse
att kyrkomötet avslår motion 1991:43,
9. beträffande delegation från domkapitlen till församlingarnas personal-
nämnder
att kyrkomötet avslår motion 1991:30,
10. beträffande suppleanters närvarorätt i domkapitel
att kyrkomötet avslår motion 1991:49 yrkandena 1 och 2,
11. beträffande arvode till adjungerad ledamot i domkapitel
att kyrkomötet med anledning av regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört (s. 14),
12. beträffande 28 kap. 1 och 4 §§ förslaget till kyrkolag
att kyrkomötet hos regeringen begär att paragraferna skall kompletteras
i enlighet med vad utskottet anfört (s. 15),
13. beträffande tjänsten som ärkebiskop
att kyrkomötet avslår motion 1991:59,
14. beträffande självskrivenhet för biskoparna i kyrkomötet
att kyrkomötet avslår motion 1991:13,
15. beträffande 29 kap. 2 och 7§§ förslaget till kyrkolag
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört (s. 16),
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
358
16. beträffande ersättare för ärkebiskopen i centralstyrelsen
att kyrkomötet med bifall till motion 1991:75 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört (s. 16f),
17. beträffande besvärsnämnden
att kyrkomötet med bifall till motion 1991:68 och med anledning av
regeringens skrivelse hos regeringen begär att 31 kap. 2 och 5 §§ förslaget
till kyrkolag ges den lydelse som framgår av vad utskottet anfört (s. 17f),
18. beträffande inträde i det kyrkliga ämbetet
att kyrkomötet med anledning av motion 1991:24, såvitt nu är i fråga,
och med anledning av regeringens skrivelse hos regeringen anhåller att 32
kap. 1 § förslag till kyrkolag utformas så att det framgår att det är domkapi-
tel och biskop som beslutar om inträde i det kyrkliga ämbetet samt att det
är biskop som prövar om prästvigning skall ske,
19. beträffande återinträde
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse och av motion
1991:8 hos regeringen anhåller att 32 kap. 1 § andra stycket förslaget till
kyrkolag utformas så att det framgår att en begäran om återinträde i det
kyrkliga ämbetet skall prövas av domkapitel och biskop i det stift där präst
skildes från sin rätt att utöva det kyrkliga ämbetet,
20. beträffande biskops medgivande vid återinträde
att kyrkomötet med anledning av motion 1991:24, såvitt nu är i fråga,
hos regeringen anhåller att 32 kap. förslaget till kyrkolag kompletteras med
en bestämmelse som säger att beslut om återinträde i ämbetet inte får fattas
mot biskopens mening,
21. beträffande skiljande från ämbetet
att kyrkomötet med bifall till motion 1991:7 yrkande 2 och med avstyr-
kande av regeringens förslag i denna del anhåller att 32 kap. 5 § förslaget till
kyrkolag får den lydelse som framgår av bilaga 8,
22. beträffande det ekonomiska trygghetssystemet för präster
att kyrkomötet med bifall till motion 1991: 7 yrkande 1 som sin mening
ger centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört i denna del (s. 21),
23. beträffande särreglering av det kyrkliga ämbetet
att kyrkomötet avslår motion 1991:45,
24. beträffande tystnadspliktskretsen
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse och motion
1991:31 hos regeringen begär att 33 kap. 1§ förslaget till kyrkolag skall ha
den lydelse som framgår av utskottets nedanstående förslag samt att
förslagen till ändring i rättegångsbalken och sekretesslagen ges motsva-
rande följdändring.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
359
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
33 kap.
1§
Den som i svenska kyrkans ord-
ning har vigts till det kyrkliga ämbe-
tet har tystnadsplikt i fråga om upp-
gifter som han eller hon har erfarit
under bikt eller själavårdande sam-
tal.
Den som i svenska kyrkans ordning
har vigts till biskop, präst, diakon
eller diakonissa har tystnadsplikt i
fråga om uppgifter som han eller
hon har erfarit under bikt eller sjä-
lavårdande samtal.
25. beträffande tystnadspliktens omfattning
att kyrkomötet hos regeringen anhåller att 7 kap. 3 § 1686 års kyrkolag
erhåller en motsvarighet i 33 kap. förslaget till kyrkolag.
26. beträffande ärkebiskopen och Uppsala stift
att kyrkomötet med bifall till motion 1991:37 yrkande 2 samt med
anledning av regeringens skrivelse hos regeringen begär att 34 kap. 2 §
förslaget till kyrkolag skall ges följande lydelse.
34 kap.
2§
I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop.
I Uppsala stift är ärkebiskopen
biskop. I det stiftet får det också
finnas en tjänst som biträdande bis-
kop.
Biskopen i Uppsala stift är ärkebis-
kopen. I det stiftet får det också
finnas en tjänst som biträdande bis-
kop.
27. beträffande tidsbegränsade förordnanden för biskopar
att kyrkomötet avslår motionerna 1991:18 och 1991:22,
28. beträffande pastoratsadjunktstjänster
att kyrkomötet avslår motionerna 1991:36 och 1991:41,
29. beträffande behörighetsprövning av pastorsadjunkt
att kyrkomötet med bifall till motion 1991:25 hos regeringen hemställer
om ändring i prästanställningsförordningen i enlighet med vad som före-
slagits i motionen,
30. beträffande EFS-pastorers möjlighet att erhålla prästtjänst i Svenska
kyrkan
att kyrkomötet med anledning av motion 1991:26 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört (s. 26),
31. beträffande ledarkompetens hos kyrkoherdar
att kyrkomötet avslår motion 1991:19,
32. beträffande normer för tvåspråkighet
att kyrkomötet med anledning av motion 1991:60 hos centralstyrelsen
begär att normer för värdering av tvåspråkighet för tjänster inom Svenska
kyrkan utarbetas,
33. beträffande förfarande vid prästtillsättningar i nybildat pastorat
att kyrkomötet med anledning av motionerna 1991:10, 1991:63, yr-
kande 1, och 1991:81 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört (s. 28f),
34. beträffande personliga tjänster
att kyrkomötet med bifall till motion 1991:84 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört (s. 25),
360
35. beträffande komministertjänster i samarbetskyrka
att kyrkomötet med bifall till motion 1991:16 och med anledning av
regeringens skrivelse som sin mening ger regeringen till känna vad utskot-
tet anfört (s. 29),
36. beträffande kyrkoherdetjänst i icke-territoriella församlingar
att kyrkomötet avslår motion 1991:27,
37. beträffande tillsättning av tjänst som domprost
att kyrkomötet avslår motion 1991:64,
38. beträffande 34 kap. 7§ kyrkolagsförslaget
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört (s. 26),
39. beträffande utvärdering av prästanställningslagen
att kyrkomötet avslår motion 1991:5,
40. beträffande upplåtelse av kyrka
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse och motion
1991:42 samt med bifall till centralstyrelsens förslag CsSkr 1991:9 första
att-satsen hos regeringen begär att 40 kap. 1 — 3 §§ skall ges den lydelse som
framgår av centralstyrelsens lagförslag,
41. beträffande yttrande vid upplåtelse av domkyrka
att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört (s. 32),
42. beträffande bestående upplåtelse av kyrka
att kyrkomötet med bifall till centralstyrelsens förslag CsSkr 1991:9
andra att-satsen begär att centralstyrelsen utreder frågor om bestående
upplåtelse av kyrkorum,
43. beträffande biskopsval
att kyrkomötet avslår motionerna 1991:28 och 1991:70,
44. beträffande beteckningen biskop resp, biträdande biskop
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
45. beträffande begreppet kyrkobokförd
att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört (s. 21),
46. beträffande lagförslagen i övrigt
att kyrkomötet tillstyrker regeringsförslagen till kyrkolag kap. 1—3,
27 — 37, 40 och 45 i övrigt, lag om införande av kyrkolagen samt lag om
ändring i prästanställningslagen (1988:184).
Stockholm den 26 augusti 1991
På andra kyrkolagsutskottets vägnar
Karl-Erik Johansson
Birgitta Eilemar
Åse Matz
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
361
Närvarande: Karl-Erik Johansson, ordförande, Gunnar Lindberg, Solveig
Fridh, Karl-Axel Johansson, Thure Jadestig, Tor Frylmark, Carl-Eric
Abrahamson, Solveig Eriksson, Torsten Gustafsson, Thomas Söderberg,
Carl Gustaf von Ehrenheim, Berith Öhrnberg, Hans Siljedahl, Karl-Gustav
Lindelöw och Britt Louise Agrell.
Biskop Per-Olov Ahrén och biskop electus Lars Eckerdal har deltagit i
överläggningarna i ärendet.
dels att det avsnitt i utskottets överväganden som börjar med ”Utskottet
ställer sig” och slutar med ”motionerna 4 och 46.” bort ha följande lydelse:
Med hänsyn härtill avstyrks motion 46.
Såsom läronämnden funnit uppmärksammar motion nr 4 dock endast
den grundläggande ordningen att den som döps genom dopet också blir
medlem i kyrkan. Anledning finns därför inte att i denna del avvakta
ytterligare utredning och samlat förslag till regler om medlemskap i
Svenska kyrkan. Då det är naturligt att den som döps i Svenska kyrkans
ordning därigenom samtidigt blir medlem i Svenska kyrkan, bör motion nr
4 bifallas.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande medlemskap i Svenska kyrkan
att kyrkomötet med bifall till motion 4 och med avslag på motion 46 hos
regeringen begär förslag till tillägg till religionsfrihetslagen 6 — 12 §§ att den
som döps i Svenska kyrkans ordning blir medlem i Svenska kyrkan.
Carl Gustaf von Ehrenheim, Tor Frylmark, Karl-Gustav Lindelöw, Britt
Louise Agrell och Solveig Eriksson anser
dels att andra stycket i utskottets överväganden i avsnitt 6 bort ha haft
följande lydelse:
När det gäller den i motion 59 upptagna frågan om ärkebiskopens
ställning vill utskottet hänvisa till att tjänsten som biträdande biskop i
Uppsala stift nyligen inrättats. Det kan enligt utskottets mening självfallet
inte bortses från att den nya ordningen kan medföra svårigheter av olika
slag och att sådana svårigheter måste kunna löses på en godtagbart sätt. I
förslaget till kyrkolag saknas bestämmelser om de rikskyrkliga uppgifter
och befogenheter som av ålder tillagts ärkebiskopen. Sådana bestämmelser
bör intas i lagen. Med hänvisning till läronämndens yttrande och då
motionen i vissa avsnitt anvisar alternativa lösningar, anser utskottet att
de i motionen väckta frågorna i sin helhet bör hänvisas till centralstyrelsen
för ytterligare bearbetning. Mot denna bakgrund avstyrkes motion 59.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande tjänsten som ärkebiskop
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
362
att kyrkomötet med anledning av motion 1991:59 uppdrager åt centralsty-
relsen att till kommande kyrkomöte återkomma med förslag i frågan om
ärkebiskopens ställning.
Gunnar Lindberg, Thure Jadestig, Karl-Gustav Lindelöw, Solveig Fridh,
Karl-Axel Johansson, Torsten Gustafsson och Carl-Eric Abrahamsson an-
för
Nåd kan inte göras till lag. Att forknippa dopet med medlemskap är att
göra det till en juridisk handling som strider mot dess väsen som villkors-
löst nådeserbjudande. Motion nr 4 gör en sådan sammankoppling när den
anser att dop automatiskt skall leda till medlemskap. Dopet i dagens
folkkyrka är skilt från den administrativa och lagfästa handling som ger
barn tillhörighet genom föräldrarnas bejakande av kyrkans tjänster och
deras villighet att betala kyrkoskatt. Därmed bevaras dopets sakramentala
nådeskaraktär och hindras från att bli ett verktyg som skiljer ut fullvärdiga
från icke-legitimerade kristna. Motionens hemställan innebär ett steg mot
en särskiljande dopsyn.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 21
363
Till läronämnden har för yttrande överlämnats RegSkr 1990:1.
Förslaget till en ny kyrkolag innebär i huvudsak att gällande offentliga
lagregler om Svenska kyrkan har sammanförts från skilda källor och givits
en så vitt möjligt enhetlig redigering. Vissa nya inslag ingår, mot vilka
läronämnden inte har läromässiga invändningar. Genom kyrkolagsförsla-
get har ett viktigt steg tagits för att tydliggöra Svenska kyrkans identitet,
vilket ur läromässig synvinkel är betydelsefullt.
Det är viktigt att konstatera att kyrkolagsförslaget endast utgör ett
etappmål i ett större reformarbete. Viktiga ämnen återstår att behandla. Så
t.ex. rymmer lagförslaget inte något så grundläggande som medlemskaps-
regler. Åtskilliga frågor måste bearbetas i den fortsatta reformprocessen. I
det sammanhanget är det nödvändigt att göra de läromässiga bedömning-
arna av lösningsförslagen.
Uppsala den 13 augusti 1991
På läronämndens vägnar
BERTIL WERKSTRÖM
Gösta Wrede
Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Harlin,
biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas
Jonson, biskop electus Jan Arvid Hellström, biskop Per-Olov Ahrén,
biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Gunnar
Weman, biskop electus Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per
Erik Persson, vice ordf., Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson,
Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar.
Prop. 1991/92:85
Underbilaga 21:1
364
Prop. 1991/92:85
Underbilaga 21:2
Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1991:4.
Läronämnden noterar att motionen inte aktualiserar hela frågan om
sambandet mellan dop och kyrkotillhörighet utan endast den grundläg-
gande ordningen att den som döps genom dopet också blir medlem i
kyrkan. Detta bör enligt läronämnden få till självklar konsekvens att den
som blir döpt i Svenska kyrkans ordning därmed utan särskild anmälan är
medlem i Svenska kyrkan.
Uppsala den 13 augusti 1991
På läronämndens vägnar
BERTIL WERKSTRÖM
Gösta Wrede
Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Harlin,
biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas
Jonson, biskop electus Jan Arvid Hellström, biskop Per-Olov Ahrén,
biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Gunnar
Weman, biskop electus Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per
Erik Persson, vice ordf., Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson,
Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar.
365
Prop. 1991/92:85
Underbilaga 21:3
Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1991:59.
Läronämnden har i sitt yttrande 1989:9 redovisat en princip som
nämnden menar är tillämplig även med avseende på den nu aktuella
motionen, nämligen att uppdraget att vara biskop av tradition i vår kyrka
är förbundet med uppgiften att viga präster och att vara pastor pastorum.
Detta uppdrag skall hänföras till ett bestämt stift, varvid det i och för sig är
möjligt med ordningen ”ett stift en biskop” eller ordningen med biskop
och ”biträdande biskop”. Yttrandet 1989:9 gällde just frågan om inrät-
tande av tjänst som biträdande biskop.
Den nu aktuella motionen skulle, om förslagen bifalls, få till följd att
ärkebiskopstjänsten de facto omgestaltades och därvid lösgjordes från de
uppgifter som sedan kyrkans äldsta tid ansetts konstituera biskopstjänsten
och som läronämnden i det nämnda yttrandet lyft fram som en bärande
princip.
I yttrandet 1989:9 framhåller läronämnden att det borde markeras att
det var fråga om en interimistisk lösning i avvaktan på en stiftsindelning.
Uppsala den 13 augusti 1991
På läronämndens vägnar
BERTIL WERKSTRÖM
Gösta Wrede
Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Harlin,
biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas
Jonson, biskop electus Jan Arvid Hellström, biskop Per-Olov Ahrén,
biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Gunnar
Weman, biskop electus Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per
Erik Persson, vice ordf., Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson,
Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar.
366
Prop. 1991/92:85
Underbilaga 21:4
Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1991:13.
Läronämnden hänvisar till sitt yttrande 1990:11 med anledning av
förslag till förändringar rörande kyrkomötet och biskoparnas ställning i
detta.
I detta yttrande framhålls två principer. Den ena principen gäller hand-
läggningen av lärofrågor. Kyrkomötet som helhet har beslutsansvar, men
lärofrågorna fordrar särskild och noggrann behandling före beslut. Den
andra principen gäller biskoparnas ansvar för lärofrågor. Ett särskilt ansvar
har i Svenska kyrkans tradition lagts på biskoparna. I vigningsordningen
sägs sålunda att de skall tillse att Guds ord blir rent och klart förkunnat.
”Detta uppdrag kan inte, vilket också framgår av vigningsordningen,
begränsas till endast s k andliga frågor till skillnad från ett administativt/
juridiskt ledarskap. I det åt biskopen anförtrodda uppdraget ligger ett
helhetsansvar. Det för vår tradition principiellt viktiga är att biskoparnas
läroansvar klart kommer till uttryck i vår kyrkas organisation”.
Utifrån dessa principer kan dock olika slutsatser dras. Läronämndens
majoritet fann 1990 att starka skäl talar för att biskoparna skall bli
självskrivna ledamöter i kyrkomötet. I särskilt yttrande av två ledamöter
framfördes dock att majoritetens slutsats snarare var kyrkopolitiskt än
läromässigt motiverad.
Uppsala den 13 augusti 1991
På läronämndens vägnar
BERTIL WERKSTRÖM
Gösta Wrede
Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Harlin,
biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas
Jonson, biskop electus Jan Arvid Hellström, biskop Per-Olov Ahrén,
biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Gunnar
Weman, biskop electus Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per
Erik Persson, vice ordf., Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson,
Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar.
367
Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1991:18 och 22.
I Svenska kyrkan vigs biskop till ett uppdrag som i princip är livsvarak-
tigt. Det måste inte nödvändigtvis vara på det sättet. Men det utgör en
viktig sida av vår kyrkas sätt att värna om den nödvändiga lednings- och
tillsynfunktion (episkope). Av ålder har vår kyrkas ordning med biskopar
betraktats som en Andens gåva till henne. I konsekvens med detta har
biskopstjänsten inte setts enbart såsom ett för viss tid givet uppdrag, vilket
upphör eller kan förnyas för en ny period.
Att biskopstjänsten är en i princip livsvaraktig tjänst kan också ses som
ett uttryck för vad som brukar kallas den dubbla ansvarslinjen och som är
grundläggande princip för Svenska kyrkan. Att införa en tidsbegränsning
av uppdragets utövande på det sätt motionärerna föreslår skulle utgöra en
anpassning av biskopsämbetet till ett för vår kyrkotradition främmande
synsätt.
Stockholm den 19 augusti 1991
På läronämndens vägnar
BERTIL WERKSTRÖM
Gösta Wrede
Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Harlin,
biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas
Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop electus Jan Arvid Hellström,
biskop Per-Olov Ahrén, biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wa-
densjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Gunnar Weman, biskop electus
Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per Erik Persson, vice ordf.,
Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson, Carl-Axel Axelsson, Anita
Franzén, Björn Skogar.
Prop. 1991/92:85
Underbilaga 21:5
368
Prop. 1991/92:85
Underbilaga 21:6
Ln
1991:5
Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1991:3 (om kyrko-
herdens ställning i indelningsdelegerades arbetsutskott), 1991:10 (om till-
sättningsordningen av kyrkoherdetjänst i ett genom pastoratsreglering
nybildat pastorat) och 1991:63 (om former för tillsättning av kyrkoherde i
nybildat pastoret m.m.).
Läronämnden vill med anledning av motionerna understryka vikten av
att den prästerliga ämbetslinjen finns företrädd i uppbyggnadsarbetet av ett
nytt pastorat.
Uppsala den 13 augusti 1991
På läronämndens vägnar
BERTIL WERKSTRÖM
Gösta Wrede
Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Harlin,
biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas
Jonson, biskop electus Jan Arvid Hellström, biskop Per-Olov Ahrén,
biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Gunnar
Weman, biskop electus Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per
Erik Persson, vice ordf., Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson,
Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar.
369
24 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 85
Prop. 1991/92:85
Underbilaga 21:7
Ln
1991:3
Till läronämnden har för yttrande överlämnats CsSkr 1991:9.
Centralstyrelsens förslag föranleder ingen erinran från läromässig syn-
punkt.
Uppsala den 13 augusti 1991
På läronämndens vägnar
BERTIL WERKSTRÖM
Ragnar Persenius
Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Harlin,
biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas
Jonson, biskop electus Jan Arvid Hellström, biskop Per-Olov Ahrén,
biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Gunnar
Weman, biskop electus Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per
Erik Persson, vice ordf., Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson,
Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar.
370
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
32 kap.
5§
Frågor om att skilja någon från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet eller
att för viss tid förklara någon obehörig att utöva detta prövas enligt
följande:
Prop. 1991/92:85
Underbilaga 21:8
Innehavare
1. biskopar
2. präster
— präster som är anställda i ett
stift
— präster som tjänstgör i svensk
församling i utlandet
— präster som är anställda inom
Svenska kyrkans stiftelse för riks-
kyrklig verksamhet, av styrelsen för
Svenska kyrkan i utlandet eller av
Nämnden för Svenska kyrkans mis-
sion
— präster som inte har anställ-
ning som präst inom Svenska kyr-
kan
— präster som aldrig haft anställ-
ning som präst inom Svenska kyr-
kan
Prövas av
ansvarsnämnden för biskopar
domkapitlet i det stift där prästen
har sin anställning
domkapitlet i Uppsala stift
domkapitlet i Uppsala stift
domkapitlet i det stift där prästen
senast var anställd som präst
domkapitlet i det stift där prästen
prästvigdes
371
Prop. 1991/92:85
Bilaga 22
Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötet
den 30 augusti 1991 beslöt
att vid mom. 9 med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna
del och motion 1991:8 som sin mening ge regeringen till känna att 10 kap.
6 § bör ges följande lydelse:
Stiftsstyrelsens beslut i ärenden som avses i 1 och 2 §§ får överklagas hos
kammarkollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter.
Kammarkollegiets beslut i ärenden som avses i 1 och 3 §§ får överklagas
hos regeringen av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter.
att vid mom. 26 bifalla reservation 4
att i övrigt bifalla utskottets hemställan.
Stockholm den 31 augusti 1991
Göran Astrand
/Bengt Törnell
372
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
Regeringen har i skrivelse 1990:1 om en ny kyrkolag m.m. för kyrkomötets
yttrande överlämnat fyra lagförslag. Dessa är
— kyrkolag
— lag om införande av kyrkolagen
— lag om ändring i domkapitelslagen (1988:181)
— lag om ändring i prästanställningslagen (1988:189)
Härutöver har regeringen berett kyrkomötet tillfälle att ta del av ytterli-
gare 13 i skrivelsen intagna lagförslag.
Regeringens skrivelse har hänvisats till första lagutskottet såvitt avser
4-26, 38, 39, 41-44, 46 och 47 kap. i förslaget till kyrkolag.
Till utskottet har vidare hänvisats följande motioner vilka behandlas i
detta betänkande:
1991:3 av Per-Jan Wållgren om kyrkoherdens ställning i indelningsde-
legerades arbetsutskott (4.1)
1991:6 av Dag Sandahl om möjligheter att överklaga beslut vid till-
sättning av kantorstjänst (4.4)
1991:11 av Britas Lennart Eriksson om villkoren för anställning av
kyrkomusiker inom svenska kyrkans kyrkomusikaliska verksamhet (4.4)
1991:14 av Urban Gibson och Runar Patriksson om avreglering av
förvaltning av kyrklig jord (4.5)
1991:15 av Bengt Kindbom och Anders Svärd om den nya kyrkolagen
(3).
1991:21 av Sven Lenhoff om kallelse till kyrkorådssammanträde (4.2)
1991:32 av Urban Gibson och Per Henrik Wetterlöf om direktval till
kyrkomöte och stiftsfullmäktige (4.6)
1991:34 av Torsten Gustafsson och Karl-Erik Johansson om ändrade
regler för val av kyrkomötet (4.6)
1991:37 av Alf Sigling om vissa ändringar i förslaget till kyrkolag
punkterna 1 —3 (4.1,2)
1991:48 av Sigvard Härnring om tidigare tillträdesdag för nyvalda
ledamöter i kyrkofullmäktige (4.2)
1991:50 av Åke Nilsson om personval vid de kyrkliga valen (4.6)
1991:52 av Carl-Magnus Magnuson om partiella kyrkliga samfälligheter
(4.2)
1991:54 av Birger Hassel om kompetensfördelningen mellanen försam-
ling och en total flerpastoratssamfällighet (4.2)
1991:63 av Bengt Wadensjö m.fl. om former för tillsättning av kyrko-
herde i nybildat pastorat i vad gäller andra och tredje att-satserna (4.1)
1991:65 av Per-Jan Wållgren om antalet ledamöter i direktvalt kyrkoråd
(4.2)
373
1991:66 av Bengt Linvall och Gudrun Larsén om särskild styrelse för de
medeltida domkyrkorna (4.5)
1991:78 av Ingvar Bergenhorn om suppleanter i församlingsdelegerade
(4.2)
1991:79 av Ingvar Bergenhorn om suppleanters tjänstgöring i stiftsfull-
mäktige (4.3)
1991:80 av Ingvar Bergenhorn om överklagande av namn på kyrkliga
enheter (4.1)
1991:82 av Ingvar Bergenhorn och Sigvard Härnring om delegation till
gemensamt kyrkoråd (4.2)
1991:90 av Lisen Ridne om tillhandahållande av kistor och urnor (4.2)
Motionsyrkandena redovisas i betänkandet i anslutning till berörda
delar av regeringsskrivelsen. Parenteserna efter respektive motion anger
det avsnitt i betänkandet där motionen behandlas. Beträffande de närmare
motiveringarna hänvisas till motionerna.
Läronämnden har yttrat sig över regeringens skrivelse samt över motion
1991:3 och 1991:63. Läronämndens yttranden 1991:1 och 1991:5 fogas
som bilaga 1 och 2 till detta betänkande.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
1. Inledning
Regeringens skrivelse om en ny kyrkolag grundar sig i huvudsak på det
slutbetänkande som den år 1983 tillsatta kyrkoförfattningsutredningen
avgav, En ny kyrkolag m.m. (SOU 1987:4 och 5). Utredningens uppdrag
var att se över regelbeståndet rörande svenska kyrkan. Detta motiverades
av att regelsystemet var svåröverskådligt och svårtillgängligt. Orsaken till
detta var såväl mångfalden av bestämmelser som det förhållandet att
åtskilliga bestämmelser var ålderdomliga eller obsoleta. Ett genomförande
av 1983 års kyrkomötesreform i praktiken krävde att man fick en överblick
över alla gällande författningar på det kyrkliga området.
Kyrkoförfattningsutredningens förslag, som i huvudsak innebar att de
centrala lagbestämmelserna om svenska kyrkan samlas i en ny kyrkolag,
har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns in-
tagen i promemorian (Ds 1988:31).
I detta sammanhang bör även nämnas en inom civildepartementet
upprättad promemoria ang. domkyrkornas förvaltning (KY 1634/89). Ka-
pitel 39 i regeringens förslag till kyrkolag i den del det behandlar domkyr-
kornas förvaltning överensstämmer i huvudsak med de förslag som lades
fram i promemorian.
År 1987 tillsattes inom civildepartementet en arbetsgrupp med uppgift
att bl.a. göra en översyn av gällande bestämmelser för de icke-territoriella
församlingarna. Gruppen redovisade sina förslag i promemorian ”Icke-
territoriella församlingar i svenska kyrkan” i oktober 1989. Den har
remissbehandlats och har i huvudsak legat till grund för kyrkolagsförslaget
i vad avser regleringen av de icke-territoriella församlingarna.
374
2. Sammanfattning av regeringens skrivelse
Förslaget innebär att alla lagregler av central betydelse för svenska kyrkan
samlas i en ny kyrkolag. Detta medför att lagen bara innehåller sådana
regler som i princip riktar sig endast till svenska kyrkan och dess organ.
Lagen delas in i tolv avdelningar och 47 kapitel med sammanlagt drygt 680
paragrafer.
Ett stort antal lagar förs sålunda i huvudsak oförändrade över till den
nya kyrkolagen. Vissa redaktionella ändringar förekommer och i några fall
har även ändringar i sak gjorts i förhållande till nu gällande ordning.
Av de nu gällande lagar som föreslås föras över till den nya kyrkolagen
kan nämnas
- lagen (1982:942) om svenska kyrkan
- lagen (1982:943) om kyrkomötet
- forsamlingslagen (1988:180)
- domkapitelslagen (1988:181)
- kyrkofondslagen (1988:182)
- lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord
- prästanställningslagen (1988:184)
- kyrkliga indelningslagen (1988:185)
- lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan
Dessa lagar tillsammans med 1686 års kyrkolag samt ett större antal
andra kyrkliga författningar föreslås bli upphävda genom tillkomsten av
den nya kyrkolagen. Förslaget medför också vissa konsekvensändringar i
ett antal nu gällande författningar.
Som framgått av exemplifieringen ovan kommer kyrkolagen att inne-
hålla lagar av olika konstitutionell karaktär. Sålunda finns lagregler som
kräver kyrkomötets medverkan enligt punkterna 9 och 10 övergångs-
bestämmelserna till regeringsformen samt sådana regler om grunderna för
de kyrkliga kommunernas organisation och verksamhetsformer och deras
befogenheter som kräver lagform enligt punkt 13 i samma övergångsbe-
stämmelser.
De sakliga ändringarna i förhållande till gällande rätt är — såvitt avser
innehållet i detta betänkande — i korthet följande.
- Domkapitlet skall utgöra styrelse för de medeltida domkyrkorna.
- Skyldigheten för församlingarna att hålla församlingskyrka lagregleras.
- Reglerna om organisation och beslutsordning för de territoriella försam-
lingarna skall i huvudsak tillämpas på de icke-territoriella församling-
arna.
- Samma bestämmelser som gäller för de territoriella pastoraten i fråga
om den kyrkliga egendomen, prästanställningar och kyrkomusiken skall
tillämpas på de icke-territoriella pastoraten, med undantag för hovför-
samlingen.
- Stiftssamfällighetens befogenheter utökas till att även avse främjande av
församlingsarbete på andra språk än svenska, finska, samiska och tec-
kenspråk.
- För ledamöterna av kyrkomötet skall utses lika många ersättare. I varje
valkrets skall dock utses minst fyra ersättare.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
375
— Valet av ledamöter och ersättare skall kunna ske i ett sammanhang.
— Valet av ersättare av kyrkomötet skall kunna överklagas på samma sätt
som gäller valet av ledamöter.
Den nya kyrkolagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.
3. Allmänt om innehållet i förslaget till ny kyrkolag
Som utgångspunkt för bedömningen av vad en ny kyrkolag skall innehålla
anges i skrivelsen att den förutom regler om organisation och verksamhets-
former inom svenska kyrkan också skall innehålla sådana särskilda regler
som främst riktar sig till kyrkliga organ. Detta har bl.a. inneburit att
förslaget på några principiella punkter skiljer sig från det förslag som
redovisats i kyrkoförfattningsutredningens slutbetänkande.
Det skall erinras om att kyrkomötet till andra kyrkolagsutskottet hänvi-
sat motion 1991:73 om omredigering av kyrkolagen m.m. De över-
väganden och ställningstaganden som nämnda motion kan föranleda redo-
visas därför i det utskottets betänkande om ny kyrkolag. Utskottet utgår
från att andra kyrkolagsutskottet kommer att från konstitutionella aspekter
behandla kyrkolagsförslagets innehåll vad gäller lagen om svenska kyrkan
och medlemskapsreglerna.
Lagen om kyrkliga indelningsdelegerade, lagen om proportionellt valsätt
samt lagen om kyrkofullmäktigeval
Kyrkoförfattningsutredningen har i sitt förslag tagit in lagreglerna om val
till kyrkofullmäktige med hänvisning till att de får anses så viktiga för den
kyrkliga verksamheten att det bör ingå i den nya kyrkolagen. Däremot
föreslogs att lagen om indelningsdelegerade inte borde inordnas i kyrkola-
gen av det skälet att reglerna inte används så ofta. Inte heller reglerna om
proportionellt valsätt fanns med som del av kyrkolagen i kyrkoförfattnings-
utredningens förslag.
I nu föreliggande förslag ingår i kyrkolagen såväl lagen om kyrkliga
indelningsdelegerade som reglerna om proportionellt valsätt, de senare
efter viss redaktionell bearbetning. Motivet till att lagen om kyrkliga
indelningsdelegerade skall ingå i kyrkolagen är enligt skrivelsen att reglerna
i allt väsentligt vänder sig till och har huvudsaklig betydelse för kyrkliga
organ.
I motsats till kyrkoförfattningsutredningen föreslår regeringen dock att
lagen om kyrkofullmäktigeval inte skall ingå i den nya kyrkolagen. Som
motiv för detta anförs i skrivelsen att ansvaret för valens genomförande
ligger på de borgerliga valmyndigheterna och det är till dessa som reglerna
i första hand riktar sig.
Forsamlingslagen
I kyrkoförfattningsutredningens förslag ingick den dåvarande lagen om
församlingar och kyrkliga samfälligheter i den nya kyrkolagen. Utred-
ningen anför i sitt betänkande härom bl.a. (del 1 sid. 55):
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
376
”Vi har övervägt om de bestämmelser som föreslås bli införda i fjärde
kapitlet med hänsyn till deras karaktär av kommunallagsregler och deras
betydande omfång borde hållas utanför den nya kyrkolagen och således
ingå i en självständig lag. Den omständigheten att skilda konstitutionella
regler gäller för stiftandet och ändrandet av de olika bestämmelser som
sammanförts i förslaget till en ny kyrkolag har vi inte bedömt vara ett skäl
för att underlåta att ta med dem i vårt förslag (se avsnitt 4.2). Inte heller
regelsystemets omfång har utgjort något bärande skäl mot ett införande i
förslaget till en ny kyrkolag. Av betydelse är i stället att reglerna är väl
systematiserade och lättillgängliga genom bl.a. en frikostig rubriksättning.
Därvid är det också ovidkommande om bestämmelserna återges i flera
eller ett kapitel som i vårt förslag.”
Kyrkoförfattningsutredningens förslag överensstämmer i nu aktuellt
hänseende med föreliggande förslag. Bestämmelserna i nuvarande försam-
lingslag har sålunda utan ändring i sak men med viss redaktionell bearbet-
ning förts över till den nya kyrkolagen.
Av intresse i detta sammanhang är den kommunallagsreform för de
borgerliga kommunerna som träder i kraft den 1 januari 1992 i och med
den nya kommunallagen (SFS 1991:900).
I regeringens skrivelse har gjorts vissa överväganden när det gäller
anpassningen av församlingslagen till den nya kommunallagen. Det fram-
hölls därvid att man borde avvakta resultatet av den då ännu ej avslutade
beredningen inom civildepartementet av det nya kommunallagsförslaget
innan man tar ställning till frågan huruvida och i vilken utsträckning
regleringen av de kyrkliga kommunerna även i fortsättningen bör anpassas
till lagstiftningen för de borgerliga kommunerna.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
Begra vn ingslagen
I likhet med den bedömning kyrkoförfattningsutredningen gjort ingår inte
begravningslagstiftningen i förslaget till ny kyrkolag. Motivet härför är
enligt skrivelsen att kyrkolagen inte bör innehålla regler som visserligen i
stor utsträckning riktar sig till svenska kyrkan men som också riktar sig till
icke-kyrkliga samhällsorgan och som reglerar allmänt samhälleliga uppgif-
ter.
I motion 1991:15 hemställs
1. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en ny kyrkolag omfattande de i regeringens
skrivelse till kyrkomötet 1990:1 upptagna kapitlen 1 — 10 och
27-46,
2. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen tillkänna vad som i
motionen anförts om bearbetning av församlingslagen (1988:180),
samt
3. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om proportionella val.
377
Utskottet förutsätter inledningsvis att lagändringar som genomförts sedan
skrivelsen överlämnades till kyrkomötet kommer att beaktas i förslaget till
riksdagen.
Under utskottets behandling har övervägts lämpligheten av att lagen om
kyrkofullmäktigeval lämnas utanför kyrkolagen. Utskottet har dock funnit
att de skäl kyrkoförfattningsutredningen åberopat till stöd för sitt ställ-
ningstagande inte väger lika tungt som de motiv som anförs i skrivelsen till
stöd för uppfattningen att denna lag inte bör tas in i kyrkolagen. Detta
ställningstagande grundar sig framför allt på det förhållandet att lagen om
kyrkofullmäktigeval i första hand riktar sig till de borgerliga valmyndighe-
terna.
Utskottet har vidare diskuterat huruvida nu gällande begravningslag
(1990:1144) bör ingå i den nya kyrkolagen. Av begravningslagen framgår
att begravningsverksamheten är en angelägenhet för de territoriella pasto-
raten inom svenska kyrkan. Härigenom har klargjorts att denna verksam-
het är en lagreglerad uppgift för svenska kyrkan. Enligt utskottets uppfatt-
ning är detta ett mycket starkt motiv till att begravningslagen bör ingå som
del i den nya kyrkolagen. På grund härav förordar utskottet att denna lag
på lämpligt sätt infogas i lagförslaget.
Vad härefter gäller de önskemål som framförs i motion 1991:15 har
utskottet den uppfattningen att forsamlingslagen har en så central bety-
delse för svenska kyrkan att den bör ingå i sin helhet. Utskottet delar
sålunda inte motionärernas uppfattning att lagen därmed skulle få en
underordnad ställning. Utskottet tror inte heller att församlingslagens
infogande i kyrkolagen kommer att innebära någon större nackdel för det
eventuellt kommande arbetet med att anpassa den till den nya kommunal-
lagen.
Det ovan sagda medför också att utskottet i likhet med motionärerna
anser att tillkomsten av en ny lag på det borgerligt kommunala området
motiverar en bearbetning av de delar av förslaget till kyrkolag som motsva-
ras av nu gällande församlingslag. Eftersom regleringen av kyrkans organi-
sation på lokalplanet är av kommunalrättslig natur är det väsentligt att
denna lagstiftning anpassas till den som gäller på den borgerligt kommu-
nala sidan. Detta gäller inte minst ett sådant grundläggande kommunal-
rättsligt institut som den kommunala besvärsrätten eller, med den termi-
nologi som används i den nya kommunallagen, laglighetsprövningen.
Begrepp som ”ersättare” bör naturligtvis även användas i den kyrkokom-
munala lagstiftningen. Det är emellertid nödvändigt att anpassningen sker
med utgångspunkt från att svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt
trossamfund och med hänsynstagande till den på lokalplanet rådande
kyrkokommunala strukturen. Detta bör ges regeringen till känna, vilket är
innebörden av den andra att-satsen i motion 1991:15.
Utskottet utgår från att kyrkomötet bereds tillfälle att yttra sig innan
sådant lagförslag föreläggs riksdagen.
I motionen yrkas slutligen att kyrkolagsförslagets sista kapitel om pro-
portionellt valsätt skall utgå och ersättas med en allmän hänvisning om i
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
378
vilka fall proportionella val skall ske. De flesta val inom kyrkan kan ske
som proportionella val. Enligt utskottets uppfattning är det därför av
framför allt praktiska skäl lämpligt att reglerna om proportionella val finns
intagna i kyrkolagen. Härigenom kommer tillämpningen av dessa valregler
att underlättas vid genomförandet av de kyrkliga valen. Utskottet tillstyr-
ker därför inte bifall till motionen i denna del.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
4. Lagförslaget avdelningsvis
Under detta avsnitt tar utskottet upp till behandling de avdelningar i
förslaget till ny kyrkolag som har hänvisats till utskottet. Motioner hänför-
liga till förslaget tas upp under den avdelning till vilka de enligt sitt innehåll
hör hemma.
4.1 Fjärde avdelningen. Den kyrkliga indelningen.
4-10 kap.
Fjärde avdelningen innehåller bestämmelser om Sveriges indelning i för-
samlingar, pastorat, kontrakt och stift. Avdelningen innehåller också regler
om kyrkliga samfälligheter och om indelningsdelegerade. Dessutom finns
föreskrifter om namn på kyrkliga enheter.
Till fjärde avdelningen har överförts nu gällande bestämmelser i kyrkliga
indelningslagen (1988:185) och lagen (1972:229) om kyrkliga indelnings-
delegerade.
Regleringen i 4 kap. beträffande de icke-territoriella församlingarna är
ny men överensstämmer i sak med den ordning som idag gäller.
I 5 kap. 4 § har den sakliga nyheten införts att även kyrklig samfällighet
får väcka fråga om ändrad församlingsindelning.
I 6 kap. 15 § och 8 kap. 11 § har tagits bort den möjlighet som kammar-
kollegiet idag har att i vissa fall lämna över ärende rörande den kyrkliga
indelningen till regeringen för avgörande.
I 9 kap. har några formella bestämmelser i den nuvarande lagen om
kyrkliga indelningsdelegerade utelämnats då de saknar funktion.
Bestämmelserna i 10 kap. om namn på kyrkliga enheter är nya. I kapitlet
anges att det är den myndighet som beslutar om indelningsändringen eller
samfällighetsbildningen som också skall fastställa namnet på den kyrkliga
enheten. I andra fall prövas namnfrågan av kammarkollegiet.
I motion 1991:3 hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär sådan ändring i lagen om kyrkliga
indelningsdelegerade att kyrkoherden blir självskriven ledamot av indel-
ningsdelegerades arbetsutskott.
I motion 1991:37 hemställs
att kyrkomötet i sitt yttrande till regeringen föreslår de ändringar i
förslaget till kyrkolag som angetts i motionen.
Under detta avsnitt behandlar utskottet den ändring som föreslås under
punkten 1 i motionen, nämligen att 4 kap. 5 § i kyrkolagen ändras enligt
följande:
379
”Ett kontrakt består av flera pastorat i ett stift. En av prästerna i
kontraktet förordnas som kontraktsprost. Andra icke-territoriella försam-
lingar än Hovförsamlingen tillhör det kontrakt, inom vilket församlingskyr-
kan är belägen. ”
I motion 1991:63 hemställs bl.a.
att kyrkomötet beslutar att i framställning till regeringen begära sådant
tillägg i regeringens skrivelse till kyrkomötet 1990:1, avd. 4, kap. 5, §§
22-24,
2. att den prästerliga ämbetslinjen representeras i indelningsdelegerade
och dess arbetsutskott genom antingen kyrkoherde eller annan därtill
av kyrkoherden utsedd präst enligt samma regler som gäller för
kyrkoherde avseende kyrkofullmäktige och kyrkoråd,
3. att uppgifter som enligt särskild lag eller annan författning ankommer
på kyrkoråd må utföras av indelningsdelegerades arbetsutskott.
I motion 1991:80 hemställs
att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse 1990:1 begär
sådan ändring av 10 kap. 6 § att beslut om namn i ärenden som avses i 1
och 2 §§ får överklagas även om inte själva beslutet om indelningsänd-
ringar överklagas.
Under utskottets överläggning rörande fjärde avdelningen i kyrkolagsför-
slaget har aktualiserats bestämmelserna om tvist i anledning av den eko-
nomiska regleringen vid ändringar i den kyrkliga indelningen. Dessa be-
stämmelser har oförändrade flyttats över på kyrkliga indelningslagen till
kyrkolagsforslaget och finns där intagna i 6 kap. 5 § och 3 st. och 8 kap. 7 §.
Det framgår där att tvister skall avgöras enligt lagen (1929:145) om
skiljemän. I 6 § nämnda lag anges hur skiljemän skall utses vid oenighet
mellan parterna. Enligt den tolkning utskottet gjort av denna bestämmelse
förutsätter dess tillämpning att det endast är två parter som tvistar.
Indelningsändringar kan dock många gånger beröra fler än två kyrkokom-
muner. Om ett större antal av dessa blir oeniga om den ekonomiska
regleringen synes mot bakgrund av utskottets tolkning av nu aktuell be-
stämmelse, denna inte kunna tillämpas.
Utskottet anser därför att bestämmelserna om hur tvister skall lösas bör
bli föremål för översyn. I det civilrättsliga regelsystemet finns exempel på
lagar som är tillämpliga när fler än två parter tvistar.
Utskottet vill här peka på den ordning som valts i lagen (1904:48) om
samäganderätt. Situationen vid en pastoratsreglering eller upplösning av
en samfällighet kan många gånger bli snarlik den som uppstår när samfälld
egendom skall förvaltas av eller delas mellan flera ägare.
Med hänvisning till det ovan anförda förordar utskottet sålunda att en
översyn görs av bestämmelserna i kyrkolagsforslaget vad beträffar tvister i
anledning av den ekonomiska regleringen vid indelningsändringar.
Motionerna 1991:3 och 1991:63, den senare såvitt avser den del som
detta utskott har att behandla, berör kyrkoherdens ställning i kyrkliga
indelningsdelegerade och dess arbetsutskott.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
380
Bestämmelser om kyrkliga indelningsdelegerade finns i kyrkliga indel-
ningslagen och i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade. Be-
stämmelserna har i sak oförändrade flyttats över till 5, 6, 8 och 9 kap. i
kyrkolagsforslaget. Indelningsdelegerade och dess arbetsutskott är närmast
att betrakta som någon form av interimistiska kyrkokommunala organ som
får utses i samband med ändringar i den kyrkliga indelningen. Sålunda kan
vid exempelvis ändringar i församlingsindelningen den beslutande myn-
digheten bestämma att församlingen enligt den nya indelningen skall
företrädas av indelningsdelegerade. Detta gäller till dess indelningsänd-
ringen träder i kraft. Den beslutanderätt som tillkommer kyrkofullmäktige
utövas sålunda av företrädare för församlingen enligt den nya indelningen.
Regleringen av kyrkliga indelningsdelegerade finns intagen i 9 kap. kyrko-
lagsförslaget. Där finns bl.a. bestämmelser om valbarhet, sammanträden,
närvarorätt, arbetsutskott och ordförandeskapet.
Den slutsats om kyrkoherdens ställning i såväl indelningsdelegerade som
dess arbetsutskott som dras i de bägge motionerna är riktig. Den prästerliga
ämbetslinjen finns sålunda, som läronämnden konstaterat i sitt yttrande,
inte företrädd i uppbyggnadsskedet av en ny kyrklig kommun.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ämbetslinjen bör vara
företrädd i indelningsdelegerades arbetsutskott enligt samma principer
som gäller för kyrkoherdens ställning enligt församlingslagen. Berör indel-
ningsändringen flera pastorat bör det enligt utskottets mening ankomma
på domkapitlet att efter framställan från stiftsstyrelsen förordna en av
kyrkoherdarna att vara ledamot och en annan att vara dennes ersättare i
arbetsutskottet. Bestämmelse härom bör lämpligen införas i förslagets 9
kap. 15 §. Ändringen torde även medföra vissa konsekvensändringar i
kapitlet. Utskottet utgår från att detta kommer att beaktas i samband med
den begärda revisionen.
Vad gäller tredje att-satsen i motionen 1991:63 bör framhållas att
uttryckliga lagregler saknas om vilka uppgifter och befogenheter som till-
kommer indelningsdelegerades arbetsutskott. Rent kyrkokommunalt är det
dock att jämställa med kyrkorådet i en församling eller samfällighet.
Det framgår av 5 kap. 20 § 2 st. i lagförslaget att befintliga kyrkokom-
munala organ enligt den äldre indelningen endast får besluta i frågor som
uteslutande avser den befintliga kyrkokommunen och som inte har verkan
efter den nya indelningens ikraftträdande. Frågor som har verkan efter
indelningens ikraftträdande och avser den nya kyrkokommunen an-
kommer däremot uteslutande på indelningsdelegerade och dess arbetsut-
skott.
Det syftemål som motionärerna i nu aktuell fråga önskar uppnå synes
enligt utskottets uppfattning därmed vara tillgodosett redan inom ramen
för gällande lagstiftning. Anledning saknas därför att tillstyrka bifall till
motionen i denna del.
Beträffande motionsyrkandet under punkt 1 i motion 1991:37 kan först
konstateras att det av 4 kap. 4 § 2 st. kyrkolagsforslaget framgår att varje
icke-territoriell församling utgör ett pastorat.
I nu gällande kyrklig indelningslag (1988:185) anges i 1 kap. 4 § att ett
kontrakt består av flera pastorat i ett stift. Enligt 4 kap. 1 § beslutar
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
381
stiftsstyrelsen om ändringar i kontraktsindelningen. Stiftsstyrelsen skall
vidare enligt 2 § verka for en ändamålsenlig kontraktsindelning och får
själv ta upp frågor om ändring i indelningen. Här angivna bestämmelser i
kyrkliga indelningslagen föreslås oförändrade överflyttas till avdelningen
om den kyrkliga indelningen i den nya kyrkolagen (7 kap. 1 § 2 st. och 7
kap. 2 § 1 st.).
Det ankommer sålunda på stiftsstyrelsen att bestämma vilka pastorat,
inklusive de icke-territoriella, som skall ingå i de olika kontrakten i stiftet.
Enligt utskottets mening saknas anledning att i lag ytterligare reglera
förutsättningarna för stiftsstyrelsens befogenheter i nu aktuellt avseende.
Vad däremot gäller den under samma punkt i motionen påtalade risken
för missuppfattning delar utskottet motionärens bedömning i denna del.
Hela 5 § i 4 kap. bör därför få följande lydelse: ”Ett kontrakt består av flera
pastorat i ett stift. En av prästerna i kontraktet förordnas som kontrakts-
prost.”
I motion 1991:80 konstateras att beslut i ärenden om namn på kyrkliga
enheter inte kan överklagas särskilt. Motivering härför saknas i skrivelsen.
Enligt utskottets uppfattning är detta inte tillfredsställande och utskottet
tillstyrker därför bifall till motionen. 10 kap. 6 § bör sålunda ges följande
lydelse: ”Stiftsstyrelsens beslut i ärenden som avses i 1 och 2 §§ får
överklagas hos kammarkollegiet av berörda församlingar och kyrkliga
samfälligheter. Kammarkollegiets beslut i ärenden som avses i 3 § får inte
överklagas.”
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
4.2 Femte avdelningen. Den lokala organisationen
11—22 kap.
Femte avdelningen innehåller bestämmelser om organisation och verk-
samhetsformer för församlingar och kyrkliga samfälligheter på lokalnivå.
Till femte avdelningen har överförts större delen av nu gällande bestäm-
melser i församlingslagen (1988:180). Viss redaktionell bearbetning har
gjorts. Bl.a. har införts ett nytt kapitel (12 kap.) i vilket har samlats reglerna
om de förtroendevalda. Denna systematik är anpassad till den nya kom-
munallagen.
De sakliga nyheterna är få.
I 16 kap. 1 § lagförslaget har införts en bestämmelse om senaste dag för
stiftsstyrelsens fastställelse av antalet ledamöter i kyrkofullmäktige i sam-
fällighet. Bestämmelse härom saknas i nu gällande församlingslag.
I 20 kap. om revision har i 9 § en anpassning gjorts till motsvarande
bestämmelse i den nya kommunallagen. Den enda sakliga ändringen i
förhållande till gällande rätt är en ändring av sättet att beräkna när
preskriptionstiden skall börja löpa.
I motion 1991:21 hemställs
att kyrkomötet föreslår regeringen att 17 kap. 17 § i förslaget till kyrkolag
ändras så att kravet på att kallelse till kyrkorådssammanträde skall anslås
på församlingens anslagstavla upphör.
382
I motion 1991:37 hemställs
att kyrkomötet i sitt yttrande till regeringen föreslår de ändringar i
förslaget till kyrkolag, som angetts i motionen.
Under detta avsnitt behandlar utskottet de ändringar som föreslås under
punkterna 2 och 3 i motionen, vari föreslås
dels att 11 kap. 8 § i kyrkolagen ändras enligt följande:
”1 en församling utövas beslutanderätten på kyrkostämma eller av kyr-
kofullmäktige, om inte annat följer av 12 §.
dels att 17 kap. 31 § 2 st. ändras enligt följande:
”Kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 5 § andra stycket har
dock alltid rätt att närvara i arman nämnd och delta i överläggningarna.”
I motion 1991:48 hemställs
att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett tidigareläggande av tillträdesdagen för de nyvalda kyrkofull-
mäktige.
I motion 1991:52 hemställs
att kyrkomötet hos centralstyrelsen anhåller att denna låter utreda
förutsättningarna för en ändring av forsamlingslagen så att samfälligheter
kan bildas med hänsynstagande till skilda lokala förutsättningar.
I motion 1991:54 hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär en sådan ändring i forsamlingslagen
som föreslås i motionen.
Den yrkade ändringen innebär att det skall klart utsägas i lagen att en
församling inte kan vidta åtgärder vad avser byggnad och dess fasta
inredning utan att samfälligheten godkänner åtgärderna.
I motion 1991:65 hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär förslag till sådan ändring i försam-
lingslagen (7 kap. 5 §) att antalet valda ledamöter i ett direktvalt kyrkoråd
skall vara udda och inte mindre än elva.
I motion 1991:78 hemställs
att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse 1990:1 begär
ändringar av 15 kap. förslag till ny kyrkolag av innebörd:
1. att församlingarna skall kunna träffa överenskommelse om även
suppleanter när delegerade skall utses första gången
2. att det bör ankomma på församlingsdelegerade - och församling-
arna när delegerade skall utses första gången — att besluta om antalet
suppleanter
3. att någon bestämd tidsfrist för beslut om suppleanter bör inte finnas.
I motion 1991:82 hemställs
att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse 1990:1 begär
sådan ändring av 18 kap. 4 § punkt 4 förslag till ny kyrkolag att vad där sägs
om gemensamt kyrkoråd måtte avse även sådant kyrkoråd i flerpastorats-
samfällighet.
I motion 1991:90 hemställs
att kyrkomötet hemställer hos regeringen att till begravningslagen fogas
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
383
en särskild bestämmelse som ger myndigheten rätt att tillhandahålla askur-
nor och kistor samt gravanordningar.
Utskottet vill till en början erinra om vad tidigare anförts om behovet av
bearbetning av denna avdelning av kyrkolagsforslaget med hänsyn till till-
komsten av ny kommunallag på den borgerligt kommunala sidan. Även om
det sålunda finns anledning att förutsätta att femte avdelningen kommer
att bli föremål för bearbetning bör påtalas vissa brister och felaktigheter i
det nu föreliggande förslaget. Det som anges i det följande skall inte
uppfattas som uttömmande, utan får snarare ses som en exemplifiering i
syfte att understryka vikten av en grundlig bearbetning inte minst från
redaktionell och språklig synpunkt.
- 12 kap. 2 § sista meningen synes vara onödig.
- Användningen av de personliga pronomenen han och hon i 12 kap. 7 § 2
st. 2 p. och 12 kap. 9 § är inte konsekvent. Utskottet förordar här det
användningssätt som föreslås i kyrkoförfattningsutredningens slutbe-
tänkande, del 1, under avsnittet 4.3.1. Den språkliga bearbetningen.
- 13 kap. 14 § reglerar rätten att delta i fullmäktiges överläggningar.
Rätten att närvara skall inte regleras i detta stadgande. Fullmäktiges
sammanträden är ju offentliga sammankomster, varför en bestämmelse
om närvarorätt i detta sammanhang kan missförstås.
- Begreppen ”mer än hälften av ledamöterna” i 13 kap. 21 § och ”enkel
majoritet” i 13 kap. 24 § 3 st. syftar i detta sammanhang på samma sak.
Sådant bör undvikas i lagtext.
- 13 kap. 28 § 3 st. 3 p. anger att protokollet skall redovisa hur ledamö-
terna och suppleanterna har röstat vid öppen omröstning. Suppleanter
har ingen rösträtt.
Motion 1991:21 berör förenklingar i kallelseförfarandet till samman-
träde med kyrkorådet. 1989 års kyrkomöte avslog på hemställan av kyrko-
lagsutskottet (KL 1989:2) en motion av samma innehåll som denna. Som
motiv för sin hemställan anförde utskottet.
”Församlingar och samfälligheter torde i allmänhet ha antagit regle-
mente för sina kyrkoråd med särskilda föreskrifter om kallelseförfarandet.
Genom att dessa föreskrifter tar över lagens bestämmelser undviks de
olägenheter som måhända kan vara förenade med lagens mer omständliga
kallelseförfarande. Enligt utskottets mening saknas därför anledning att
föreslå den av motionären önskade lagändringen.”
Utskottet har inte funnit anledning att frångå det ställningstagande som
gjordes av 1989 års kyrkomöte i denna fråga. Utskottet hemställer därför
om avslag på motionen.
Vad gäller avsnitt 2 och 3 i motion 1991:37 föreslås några redaktionella
ändringar i 11 kap. 8 § och 17 kap. 31 § kyrkolagsforslaget i, enligt motio-
närens uppfattning, klarläggande och förtydligande syfte. Utskottet har
inte kunnat finna att de aktuella lagrummen inrymmer några oklarheter
och anser följaktligen inte att de av motionären yrkade ändringarna skulle
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
384
innebära någon förbättring. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen
i denna del.
I motion 1991:48 begärs sådan lagändring att de nyvalda kyrkofullmäk-
tiges mandatperiod tidigareläggs till den 1 november valåret. Syftet där-
med skulle vara att ge de nyvalda budgetansvaret redan det första året av
mandatperioden.
Ett genomförande av den föreslagna lagändringen skulle innebära en
anpassning till den ordning som idag gäller i de borgerliga kommunerna.
Frågan om en tidigareläggning av kyrkofullmäktiges mandatperiod har
varit föremål för överväganden i andra sammanhang. Önskemål härom har
dock inte kunnat tillgodoses med hänvisning till tidpunkten för de kyrkliga
valen. Det är sålunda inte praktiskt möjligt för valmyndigheterna att göra
den erforderliga röstsammanräkningen på den tid som i sådant fall skulle
stå dem till buds. Detta skulle kräva en tidigareläggning av tidpunkten för
valen, en fråga som dock bör tas upp i ett större sammanhang.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till motionen.
I motion 1991:52 framförs önskemål om vidgade möjligheter att bilda
samfälligheter. För samfälligheter av det slag som åsyftas i motionen, dvs.
flerpastoratssamfälligheter, gäller 1 kap. 6 § i den nuvarande församlings-
lagen. Bestämmelsen föreslås i sak oförändrad flyttas över till 11 kap. i
kyrkolagen.
Flerpastoratssamfälligheter får sålunda bildas för att sköta en, flera eller
alla församlingsangelägenheter. Nu gällande lagstiftning ger sålunda stora
möjligheter till alternativa samverkansformer inom ramen för den kyrko-
kommunala kompetensen. Som villkor härför gäller härutöver den, utan
ändring till kyrkolagsforslaget överförda, bestämmelsen att pastoraten
skall vara överens eller att den tilltänkta samfällighetsbildningen skall vara
till övervägande och varaktig fördel för berörda pastorat, 8 kap. 3 §
kyrkolagsforslaget. Enligt utskottets mening möjliggör redan nu gällande
lagstiftning bildandet av samfälligheter med hänsynstagande till de skilda
lokala förutsättningar som kan finnas. Motionärens önskemål är därmed
tillgodosett, varför utskottet inte tillstyrker bifall till motionen.
Motion 1991:54 tar upp frågan om kompetensfördelningen mellan en
församling och en total samfällighet. Utskottet har tagit del av en dom i ett
kommunalbesvärsmål av kammarrätten i Göteborg, meddelad
1991 —04 — 23 i mål 5680-1990. Domen berör den i motionen aktualise-
rade frågeställningen men innebär inte enligt utskottets uppfattning i något
avseende ett frångående av hittills gällande principer.
I proposition 1987/88:31 Ny organisation på lokal- och stiftsplanet i
svenska kyrkan m.m. anför departementschefen bl.a. följande.
”Jag vill också betona att den föreslagna kompetensfördelningen inte
skall ses som ett hinder för en församling att själv med frivilliga medel och
gåvor bekosta den ytterligare utsmyckning som församlingen anser önsk-
värd. I den mån den fasta inredningen berörs kan en förändring inte vidtas
utan överenskommelse med pastoratet.”
Med detta uttalande anser utskottet det klarlagt att en församling inte
kan vidta åtgärder vad avser byggnad eller dess fasta inredning utan att
detta medgivits av samfälligheten. Någon lagändring är enligt utskottets
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
385
25 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
mening därmed ej påkallad for att uppnå syftet med motionen. Motionen
bör därför avslås.
I motion 1991:65 hemställs om en ändring i forsamlingslagen av inne-
börd att antalet ledamöter i direktvalt kyrkoråd, inklusive den självskrivne
ledamoten, skall vara jämnt. Bestämmelsen om antalet ledamöter i direkt-
valt kyrkoråd har oförändrad flyttats över till 17 kap. 8 § kyrkolagsförsla-
get.
Utskottet vill med anledning härav peka på att den av motionären
önskade förändringen står i strid med den allmänt accepterade principen
att antalet ledamöter i styrelser och beslutande organ bör vara udda.
Ett jämnt antal röstande får till konsekvens att lottning måste tillgripas i
de fall det uppstår lika röstetal och ärendet gäller val eller tillsättning av
tjänst. Detta är enligt utskottets meningen inte önskvärd situation. Utskot-
tet avstyrker därför motionen.
I motion 1991:78 riktas erinringar mot de bestämmelser i församlingsla-
gen som reglerar suppleanter i församlingsdelegerade och som oförändrade
återfinns i 15 kap. 1 — 3 §§. Utskottet delar motionärens uppfattning att
suppleanter skall kunna utses första gången och tillstyrker därför på de
grunder som anförs i motionen bifall till densamma.
I motion 1991:82 yrkas ändring i en från församlingslagen i oförändrat
skick till 18 kap. 4 § punkt 4 kyrkolagsforslaget överförd bestämmelse om
delegation. Bestämmelsen reglerar de möjligheter som en samfällighets
kyrkoråd har att delegera beslutanderätt till kyrkoråd i församling eller till
ett gemensamt kyrkoråd mellan två eller flera församlingar i pastoratet.
Den slutsats som dras i motionen synes i och för sig vara riktig.
Lagtexten anger att delegation kan ske till ett för församlingarna inom
pastoratet gemensamt kyrkoråd. 1 de fall församlingarna ligger i olika
pastorat, torde denna form av delegation inte vara tillåten.
Utskottet menar dock att detta inte är något större problem. För det
första är förekomsten av gemensamma kyrkoråd relativt sällsynt, i synner-
het vad gäller sådana som utsetts från församlingar i olika pastorat. För det
andra saknas enligt utskottets uppfattning anledning att främja tillkomsten
av ytterligare kyrkoråd av nu nämnd natur. Ett bättre och mer ändamåls-
enligt sätt att samverka församlingar emellan är att använda sig av de olika
typer av samfällighetsbildningar som lagen ger möjlighet till. Utskottet är
därför inte berett att tillstyrka bifall till motionen.
I motion 1991:90 framförs önskemål om rätt för kyrkogårdsmyndighet
att tillhandahålla askurnor, kistor och gravanordningar.
Frågan om kyrkokommunernas rätt att tillhandahålla kistor och urnor
har behandlats i promemorian Begravningskostnader för enskilda, som
överlämnades till civildepartementet i december 1986. 1 promemorian
föreslogs att församlingens kompetens skulle utvidgas till att omfatta
begravningstjänst. Med begravningstjänst avsågs i promemorian försam-
lingens möjligheter att med skattemedel bidra och stödja verksamhet inom
begravningsväsendets område i syfte att minska kostnaderna för den
enskilde i samband med dödsfall. Som exempel på åtgärder hänförliga till
begravningstjänst angavs att församlingen tillhandahåller fria kistor och
urnor samt svarar för transporten. Utredningsmannen hade genom en
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
386
enkät noterat att i praxis förekom en viss fri begravningstjänst som gick
utanför församlingens legala kompetens. Lagstiftningen borde därför enligt
utredarens mening anpassas till gällande praxis. Vidare borde överlämnas
åt kyrkokommunerna själva att besluta om vilken begravningshjälp de var
villiga att erbjuda sina invånare.
Vid 1987 års kyrkomöte aktualiserades frågan genom en motion om
enskildas kostnader för transporter vid gravsättning på hembygdens kyr-
kogård. Kyrkolagsutskottet noterade i sitt betänkande (1987:11) att
svenska kyrkans centralstyrelse avgett yttrande över promemorian om
enskildas begravningskostnader. Utskottet såg, liksom centralstyrelsen,
positivt på ett införande av begravningstjänsten i den kyrkokommunala
kompetensen men ansåg att dittillsvarande utredning inte gav svar på alla
frågor om effekterna av förslaget eller om alternativa lösningar.
Förslaget om en utvidgning av församlingens kompetens behandlades i
propositionen 1987/88:31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i
svenska kyrkan, m.m. I propositionen avvisades förslaget med hänvisning
bl.a. till vad kyrkomötet anfört.
Frågan om enskildas begravningskostnader utreddes ytterligare av be-
gravningskostnadsutredningen som i sitt betänkande (SOU 1990:82) Vad
kostar begravningar — vem betalar? bl.a. gav en samlad bild av kostna-
derna för olika typer av tjänster vid begravning. Utredningen redovisade
vidare behovet av samhällsstöd till enskilda för sådana kostnader.
Mot angivna bakgrund anser utskottet, liksom motionären, att det bör
falla inom den kyrkokommunala kompetensen att svara för begravnings-
tjänst. Uppgiften bör dock inte vara obligatorisk. Enligt utskottets mening
bör begreppet begravningstjänst avse varor och tjänster som är ofrån-
komliga i samband med en begravning, exempelvis kistor och urnor. Med
den av utskottet angivna definitionen är däremot en gravanordning inte
hänförlig till begravningstjänst.
Den lagbestämmelse som vidgar församlingens kompetens till att inne-
fatta begravningstjänst bör införas i 11 kap. 1 § punkt 6 kyrkolagen.
4.3 Sjätte avdelningen. Den regionala organisationen.
23 — 26 kap.
Sjätte avdelningen innehåller bestämmelser om organisation och verksam-
hetsformer för stiftssamfälligheter och dess olika organ. I avdelningen tas
också in föreskrifter om domkapitlen och om biskopens uppgifter.
Till sjätte avdelningen har, såvitt avser de kapitel som detta utskott skall
behandla, överförts vissa av nu gällande bestämmelser i forsamlingslagen
samt vissa av nu gällande bestämmelser i lagen om förvaltning av kyrklig
jord.
De sakliga nyheterna finns i 23 kap. I kapitlets 2 § utökas stiftssamfällig-
hetens befogenheter till att avse främjande av församlingsarbete även på
andra språk än svenska, finska, samiska och teckenspråk. I 3 § 3 st. har i
förtydligande syfte förts in vissa förfaranderegler när det gäller stiftsfull-
mäktiges beslut om utvidgad verksamhet.
I motion 1991:79 hemställs
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
387
att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse 1990:1 begär
ändring av 24 kap. 5 § 3 p. förslag till ny kyrkolag i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Under utskottets överläggningar om sjätte avdelningen i förslaget till ny
kyrkolag har uppmärksammats den ändrade formuleringen av stiftssamfäl-
lighetens kompetens vad gäller församlingsarbete på andra språk. Nuva-
rande formulering i 1 kap. 8 § 1 st. 2 p. är församlingsarbete bland
finskspråkiga, samer och teckenspråkiga —” Motsvarande formulering i
lagförslaget 23 kap. 2 § 1 st. 2 p., är församlingsarbete bland tecken-
språkiga samt på finska, samiska och andra språk — Förutom den
vidgade kompetensen vad avser verksamhet även på andra språk innebär
den förändrade formuleringen i vart fall i språkligt avseende en förändring
i sak. Huruvida detta har varit avsett undandrar sig utskottets bedömning.
Utskottet vill dock för sin del betona att detta ej bör vara lagens innebörd.
För att undanröja den oklarhet som den förändrade formuleringen kan ge
upphov till förordar utskottet att bestämmelsen får en sådan lydelse att det
framgår att det är bland människor med annat modersmål än svenska som
verksamheten skall främjas. 23 kap. 2 § 2 bör därför ges följande lydelse:
2. ”främja församlingsarbete bland teckenspråkiga och bland dem som
talar finska, samiska eller andra språk,”
I motion 1991:79 aktualiseras vissa problem som kan uppstå vid tillämp-
ningen av bestämmelsen om suppleanters tjänstgöring i stiftsfullmäktige.
Bestämmelsen finns intagen i 24 kap. 5 § 3 p. kyrkolagsforslaget och har
oförändrad flyttats över från 6 kap. 23 § 3 församlingslagen.
Nuvarande församlingslag bygger i stora delar på 1982 års lag om
församlingar och kyrkliga samfälligheter. De delar som behandlar stifts-
samfälligheten var vid tillkomsten helt nya eftersom motsvarande kyrko-
kommunala organisation inte funnits tidigare. Förebild för bestämmel-
serna om stiftssamfällighetens beslutande organ, stiftsfullmäktige, kom i
stor utsträckning att hämtas från dem som gällde för kyrkofullmäktige i
samfällighet. Sålunda anges i specialmotiveringen till nu aktuell bestäm-
melse (prop. 1987/88:31) att denna i huvudsak överensstämmer med vad
som gäller för kyrkofullmäktige i samfällighet. Ytterligare motivuttalanden
saknas.
Reglerna om suppleantinträde i kyrkofullmäktige i samfälligheter och,
efter tillkomsten av nuvarande församlingslag, i stiftsfullmäktige bygger
bl.a. på att suppleanter från viss valkrets kan inträda för ordinarie ledamot
i annan valkrets. En förutsättning härför är dock att samtliga suppleanter
från visst parti i den senare valkretsen har förhinder.
Beträffande kyrkofullmäktige i samfällighet gäller att samtliga ledamöter
i detta organ har utsetts vid direkta val enligt bestämmelserna om kyrko-
fullmäktigeval. Dessa ledmöter och deras suppleanter kan otvetydigt här-
ledas till visst parti, eftersom giltig valsedel vid kyrkofullmäktigeval förut-
sätter en partibeteckning.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
388
I stiftsfullmäktige är förhållandena annorlunda. Stiftsfullmäktige utses
genom indirekta val i den meningen att ledamöter och suppleanter väljs
kontraktsvis (valkretsvis) av elektorer utsedda från de i kontraktet ingå-
ende församlingarna. För val till stiftsfullmäktige gäller i princip samma
regler som för val av kyrkoråd och nämnder, dvs. majoritetsval eller val
enligt bestämmelserna i lagen om proportionellt valsätt. Vid majoritetsval
saknar den formella partitillhörigheten betydelse. Vid proportionellt val-
sätt skall däremot kandidaterna finnas upptagna på en valsedel på vilken
en gruppbeteckning måste anges. Slutsatsen härav blir att ledamöterna och
suppleanterna i stiftsfullmäktige inte entydigt kan sägas tillhöra visst parti.
En bokstavstrogen tillämpning av bestämmelserna om suppleantinträde i
stiftsfullmäktige kan därmed ej ske.
Utskottet kan sålunda konstatera att det råder viss oklarhet om den
exakta tillämpningen av denna regel i stiftsfullmäktige.
Det bör dock noteras att reglerna ännu inte varit i bruk en hel mandat-
period. Enligt utskottets mening är det därför lämpligt att avvakta med
eventuella ändringsinitiativ till dess man vinner erfarenhet av bestämmel-
sernas tillämpning i praxis.
Utskottet vill däremot betona vikten av att nu rådande system, med
möjlighet att låta suppleant inträda från annat kontrakt/valkrets, bevaras.
Det är viktigt att så långt möjligt minimera risken för eventuella vakanser
bland ledamöterna. Ett bifall till motionen skulle enligt utskottets mening
nämligen medföra att suppleanter endast kan inträda för ordinarie ledamot
i samma valkrets. Med hänsyn härtill är utskottet inte berett att tillstyrka
bifall till motionen.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
4.4 Tionde avdelningen. Kyrkomusiken 38 kap.
Tionde avdelningen innehåller bestämmelser om kyrkomusiken i svenska
kyrkan och om kyrkomusiker.
Till tionde avdelningen har överförts nu gällande bestämmelser i lagen
(1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan. Genom en ändring i lagen
(1991:365) har behörighetskravet för tjänst som organist eller kantor
utvidgats till att gälla även avlagd examen i övriga nordiska länder. Denna
ändring har även överförts till kyrkolagen.
I motion 1991:6 hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär sådan ändring av lagen att en vidgad
möjlighet till överklagande införs när det gäller tillsättning av kyrkomusi-
ker.
I motion 1991:11 hemställs
att kyrkomötet hos regeringen begär förslag till sådan ändring att i
anslutning till 38 kap. 9 § förslaget till kyrkolag införs en bestämmelse om
att för att vara behörig att inneha kyrkomusikalisk tjänst ska man tillhöra
svenska kyrkan.
389
26 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85
I motion 1991:6 föreslås vidgad rätt att överklaga beslut om tillsättning av
kyrkomusiker.
Regleringen i detta ämne föreslås utan ändring i sak överföras till den
nya kyrkolagen. Sålunda framgår av 38 kap. 12 § att kyrkomusikertjänsten
tillsätts av kyrkorådet eller i flerförsamlingspastorat av tillsättningsnämnd.
Beslut i tillsättningsärenden överklagas enligt 38 kap. 21 § i den ordning
som gäller för kommunalbesvär.
Av detta följer att beslut i tillsättningsärende endast får överklagas av
den som är folkbokförd i pastoratet och av en församling som ingår i ett
flerförsamlingspastorat. Vidare gäller att ett överklagat beslut endast kan
bli föremål för en legalitetsprövning. Beslutets lämplighet kan sålunda inte
prövas.
Nu angiven ordning är en konsekvens av den nyligen genomförda
kyrkomusikerreformen. Att utöka kretsen av dem som kan överklaga eller
att vidga besvärsprövningen skulle komma i strid med de allmänna prin-
ciper som gäller för överklagande av kyrkokommunala beslut. Utskottet
finner inte tillräckliga skäl att frångå dessa principer varför motionen bör
avslås.
I motion 1991:11 hemställs att krav på tillhörighet till svenska kyrkan
skall införas som villkor för behörighet till kyrkomusikertjänst.
Denna frågeställning har bl.a. behandlats av 1988 års kyrkomöte. I
motion 1988:18 framfördes krav på obligatoriskt medlemskap i svenska
kyrkan för kyrkomusiker. Skälet härtill ansågs vara kyrkomusikerns ansvar
inom en så vital del av församlingens liv som gudstjänsten.
Kyrkomötets utbildningsutskott avstyrkte bifall till motionen med hän-
visning till att det inte var önskvärt att särbehandla en kategori av i kyrkan
anställda lekmän. Frågan om medlemskap för kyrkligt anställda borde
lösas i ett sammanhang. Vid kyrkomötets behandling av ärendet beslöt
dock kyrkomötet i enlighet med motionärens förslag, vilket gavs regeringen
tillkänna.
I regeringens proposition 1987/88:144 Musiken i svenska kyrkan be-
handlades frågan om krav på medlemskap i svenska kyrkan för kyrkomu-
siker. Departementschefen avvisade dock på sid. 28 i propositionen den
tanken med följande motivering:
”Utredningen har vidare diskuterat om medlemskap i svenska kyrkan
bör vara en förutsättning för anställning som kyrkomusiker, något som
även har tagits upp av många remissinstanser. Det kan finnas principiella
skäl som talar för ett sådant krav. Liksom utredningen anser jag emellertid
föga vunnet med en sådan regel. Det är viktigare att det av medarbetaren
kan förutsättas en lojalitet mot kyrkans arbete än att lyfta fram något
formellt krav på medlemskap. Ett sådant krav är inte som jag ser det någon
garanti för den nödvändiga lojaliteten. Det kan också framhållas att något
motsvarande krav inte har uppställts när det gäller andra kategorier av
församlingsarbetare och att det är svårt att se varför kyrkomusikerna skulle
särbehandlas i detta hänseende. Jag är därför inte beredd att som ett
formellt behörighetsvillkor för kyrkomusiker föreslå krav på medlemskap i
kyrkan.”
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
390
I samband med riksdagsbehandlingen av propositionsförslaget togs frå-
gan om kravet på medlemskap upp av kulturutskottet. I anledning av
motion Kr 28 (yrkande 4 och 5) avstyrkte utskottet en författningsmässig
reglering av frågan om medlemskap i svenska kyrkan. Motiven var dels art
frågan om dop och kyrkotillhörighet fortfarande var under övervägande i
svenska kyrkan dels en i oktober 1988 utfärdad rekommendation från
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. I denna rekommen-
derade förbundsstyrelsen att det vid antagande av befattningsbeskriv-
ningar och vid ledigförklarande av befattningar inom den verksamhet i
församlingarna som avser gudstjänstliv, undervisning, diakoni, evangeli-
sation, barn- och ungdomsarbete — för anställningens erhållande och
bibehållande — skulle ställas som krav att befattningshavaren skall tillhöra
svenska kyrkan.
Lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan kom följaktligen inte att
innehålla något krav på medlemskap. De allmänna behörighetsvillkoren
finns i lagförslaget intagna i 38 kap. 9—11 §§.
Utskottet anser att det framför allt av principiella skäl är motiverat att
som villkor för innehav av kyrkomusikertjänst ställa krav på medlemskap
i svenska kyrkan. De motiv som i olika sammanhang anförts mot en sådan
ordning har enligt utskottets mening inte tillräcklig tyngd. Utskottet före-
slår därför, såsom motionären yrkat, att 38 kap. i förslaget till ny kyrkolag
kompletteras med en bestämmelse av innehåll att medlemskap i svenska
kyrkan skall vara ett behörighetskrav för innehav av sådan kyrkomusiker-
tjänst som avses i detta kapitel.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
4.5 Elfte avdelningen. Den kyrkliga egendomen
39, 41 och 42 kap.
Elfte avdelningen innehåller bestämmelser om domkyrkor och församlings-
kyrkor, om förvaltningen av den kyrkliga jorden samt om kyrkofonden.
Till denna avdelning har, såvitt avser de kapitel som detta utskott skall
behandla, överförts större delen av nu gällande bestämmelser i lagen om
förvaltningen av kyrklig jord samt kyrkofondslagen.
De sakliga nyheterna under detta avsnitt gäller framför allt förvaltningen
av de medeltida domkyrkorna. En enhetlig form för deras förvaltning
införs. Domkapitlet skall utgöra styrelse för domkyrkan. Ytterligare en
lekman, som utses av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, skall ingå som
ledamot i domkapitlet när det fungerar som domkyrkans styrelse. Bestäm-
melserna härom har intagits i 27 kap. 6 §. Regeringen kommer härutöver
att meddela särskilda föreskrifter om den byggnadstekniska expertis som
domkyrkostyrelsen bör ha tillgång till. Nuvarande befattningar som dom-
kyrkosyssloman slopas därmed.
Ingen ändring görs vad gäller förvaltningen av Lunds domkyrka.
Samtliga övriga domkyrkor skall förvaltas som församlingskyrkor.
Beträffande församlingskyrkor har lagreglerats gällande praxis av inne-
håll att det skall ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer att besluta i frågor om vilken eller vilka av en församlings
391
kyrkor som skall vara församlingskyrka. Även frågor om avlysning av
församlingskyrka beslutas i samma ordning.
I förhållande till nu gällande lag om förvaltningen av kyrklig jord flyttas
ärenden som rör upplåtelse av rätt till vattenkraft från kammarkollegiet till
egendomsnämnden.
Till 42 kap. har överförts nuvarande bestämmelser i kyrkofondslagen.
Vissa smärre ändringar har gjorts.
— Bestämmelserna om kyrkofonden blir tillämpliga på de icke-territoriella
församlingarna med undantag för hovförsamlingen.
— Vissa ändamål för vilka kyrkofondens medel kan användas har tagits
bort. Detta är dock konsekvensändringar efter tidigare fattade beslut.
- Begreppet ”aktiefonder” har ersatts med ”värdepappersfonder enligt
lagen (1990:1114) om värdepappersfonder”.
- Stiftsbidrag kan beviljas för betalning av lönekostnader för sekreterare
till biträdande biskopen i Uppsala stift.
I motion 1991:14 hemställs
att kyrkomötet beslutar att i skrivelse till regeringen föreslå att ”Lag
(1988:183) om förvaltning av kyrklig jord” och ”Förordning (1988:88) om
förvaltning av kyrklig jord” upphävs och ersätts av den mindre detaljerade
reglering som kan erfordras för att skogs- och jordbruksförvaltningen i
församlingar, pastorat och egendomsnämnder behålls som i dag.
I motion 1991:66 hemställs
att kyrkomötet beslutar föreslå regeringen följande lydelse i kyrkolagen
angående de medeltida domkyrkorna:
De medeltida domkyrkorna skall alltjämt ha en egen styrelse. Denna
skall utgöras av domkapitlet eller av särskild styrelse. Lunds domkyrka
skall förvaltas av domkyrkorådet i Lund.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
Utskottet behandlar i annat sammanhang frågan om förslag till ny över-
gångsbestämmelse i kyrkofondslagen (1988:82) och i förslaget till ny kyr-
kolag (se utskottets betänkande 1991:8).
Under utskottets överläggning har pekats på en konsekvens som kan
följa av regleringen om församlingskyrka. Enligt 39 kap. 8 § i lagförslaget
skall det ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestäm-
mer att besluta vilken eller vilka kyrkor som skall vara församlingskyrka
eller att en kyrka skall upphöra att vara församlingskyrka.
Av 42 kap. 22 § lagförslaget framgår att ett pastorat kan beviljas s.k.
kyrkobyggnadsbidrag för underhåll och restaurering av församlingskyrka.
Enligt utskottets uppfattning finns det viss risk att sistnämnda bestäm-
melse kan tolkas så att enbart kyrkor som enligt beslut är församlingskyr-
kor kan komma i åtnjutande av kyrkobyggnadsbidrag. Övriga av ett
pastorat förvaltade kyrkor skulle därmed lämnas utanför. Utskottet utgår
från att detta inte kan ha varit avsikten. I förtydligande syfte bör därför i 42
kap. 22 § ordet ”församlingskyrka” ersättas med ordet ”kyrka”.
I motion 1991:14 föreslås att de författningar som reglerar den kyrkliga
392
jordens förvaltning skall upphävas och ersättas av en mindre detaljerad
reglering.
De författningar som åsyftas är lagen (1988:183) om förvaltningen av
kyrklig jord med till denna anslutande förordning (1988:88). Lagen har
med ovan angivet undantag utan ändring i sak överförts till 41 kap.
kyrkolagsforslaget.
Nuvarande författningar på området innehåller en mängd bestämmelser
som gör regelsystemet om den kyrkliga egendomen både komplicerat och
svåröverskådligt. Exempel härpå är det fördelade förvaltningsansvar som
gäller löneboställenas jordbruk och prästgårdar. Inte minst reglerna om
egendomsnämndernas tillståndsgivning i vissa fall samt regleringen av
prästlönefondernas förvaltning och användning försvårar för pastoraten
att på ett enkelt och ändamålsenligt sätt fullgöra sina förvaltningsuppgifter.
Utskottet delar därför den uppfattning om behovet av en avreglering av
regelsystemet som kommit till uttryck i motionen. Inom civildepartemen-
tet har dock i anledning av kyrkofondens utredning ”Jorden, skogen och
fonderna” tagits initiativ till ett sådant arbete. Enligt vad utskottet har
erfarit skall resultatet redovisas vid 1992 års kyrkomöte. Utskottet anser
därför att det i varje fall för närvarande saknas anledning för kyrkomötet
att aktualisera frågan. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet inte bifall till
motionens yrkande att skrivelse skall avges till regeringen.
I motion 1991:66 föreslås en ändring i lagförslaget vad gäller förvalt-
ningen av de medeltida domkyrkorna. Den begärda ändringen skulle med-
föra att nu befintliga domkyrkostyrelser kan finnas kvar med de skiljaktig-
heter i deras sammansättning som uppkommit i olika stift.
Lagförslaget ansluter sig i huvudsak till det förslag som lades fram i
departementspromemorian den 1 juni 1989 angående domkyrkornas för-
valtning. Samtliga remissinstanser på den kyrkliga sidan har tillstyrkt eller
lämnat promemorieförslaget utan erinran.
Den enhetliga form för de gamla domkyrkornas förvaltning som föreslås
i 39 kap. kyrkolagen förefaller lämplig. Domkapitlen som stiftsmyndighe-
ter, med de uppgifter som följer av detta, synes vara väl lämpade att
fungera som styrelser. Utskottet vill i sammanhanget också peka på egen-
domsnämndens och stiftsstyrelsens resurser. I 27 kap. 6 § föreslås att en
lekman, utsedd av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, skall ingå i dom-
kapitlet när detta fungerar som styrelse för domkyrkan. Härigenom blir
domkyrkoförsamlingens berättigade intresse av medinflytande i frågor,
som rör den egna kyrkan, tillgodosedda. Utskottet finner därför inga
bärande skäl att avvisa den i skrivelsen föreslagna förvaltningsordningen.
På grund härav kan utskottet inte tillstyrka bifall till motionen.
4.6 Tolfte avdelningen. De kyrkliga valen
43, 44, 46 och 47 kap.
Tolfte avdelningen innehåller bestämmelser om
— val av stiftsfullmäktige
— val av ledamöter i domkapitel
— biskopsval
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
393
— kyrkomötesval
Avdelningen innehåller även bestämmelser om proportionellt valsätt
vid kyrkliga val.
Däremot ingår ej bestämmelserna om val av kyrkofullmäktige och
direktvalda kyrkoråd.
Till denna avdelning har, såvitt avser de kapitel detta utskott skall
behandla, överförts delar av nu gällande bestämmelser i forsamlingslagen,
domkapitelslagen samt lagen om kyrkomötet. Bestämmelserna om propor-
tionella val är hämtade från 1955 års lag om proportionellt valsätt men har
inte ändrats i sak.
De sakliga nyheterna under detta avsnitt berör valen till kyrkomötet och
är följande:
- Hovförsamlingen ingår i valkretsen för Stockholms stift.
- För ledamöterna av kyrkomötet skall utses lika många ersättare, dock
minst fyra ersättare i varje stift.
- Valet av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare skall kunna ske i
ett sammanhang också då valet sker proportionellt.
- Krav på valsedeln har skärpts. Sedeln skall uppta namn på så många
personer som skall väljas. Vidare skall sedeln till storlek, material och
färg vara lika med övriga vid valet använda sedlar.
- Även valet av ersättare av kyrkomötet kan överklagas.
I motion 1991:32 hemställs
att kyrkomötet begär att regeringen framlägger förslag om direkta val till
kyrkomötet och till stiftsfullmäktige.
I motion 1991:34 hemställs
att kyrkomötet beslutar att i förnyad framställning till regeringen hem-
ställa om ändring i reglerna för val till kyrkomötet i enlighet med central-
styrelsens och kyrkomötets tidigare framlagda förslag.
I motion 1991:50 hemställs
att kyrkomötet hos regeringen anhåller att en utredning görs med syfte
att i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval åstadkomma möjligheter till
ett ökat inslag av personval.
Motionerna 32 och 50 behandlar bägge frågor av övergripande natur, som
rör de kyrkliga valen och länge varit föremål för kyrkomötets uppmärksam-
het. Det gäller (motion 32) möjligheterna av direkta val till kyrkomöte och
stiftsfullmäktige samt (motion 50) ökat inslag av personval vid kyrkokom-
munala val.
Den förra frågan behandlades ingående av kyrkolagsutskottet vid 1989
års kyrkomötessammanträde. För en redovisning av frågans bakgrund kan
hänvisas till kyrkolagsutskottets betänkande 1989:28. Med bifall till ut-
skottets hemställan beslöt kyrkomötet med anledning av två motioner att
hos regeringen hemställa om åtgärder för genomförande av direkta val till
kyrkomöte och stiftsfullmäktige (KSkr. 32).
Frågan om inslag av personval vid kyrkokommunala val utgör en del av
ett större frågekomplex som rör även andra kyrkliga val och som senast
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
394
utförligt behandlats av kyrkomötet 1988. Bakgrunden framgår i detta fall
av kyrkolagsutskottets betänkande 1988:9. Kyrkomötet biföll utskottets
hemställan och begärde med anledning av en motion att centralstyrelsen
skulle verka för att folkstyrelsekommitténs förslag om ett förstärkt person-
valsmoment aktualiserades för de kyrkliga valen (KSkr 11).
Som en följd bl.a. av kyrkomötets ställningstaganden har såväl frågan
om ökat personvalsinslag som frågan om direkta kyrkliga val behandlats av
folkstyrelsekommittén i betänkandet (SOU 1987:6). Folkstyrelsens vill-
kor. Härför har redogjorts i de ovan nämnda utskottsbetänkandena. Kom-
mitténs förslag har endast i begränsade delar blivit genomförda, och dessa
gäller inte de här aktuella frågorna.
Utskottet finner inte något skäl att frångå de ställningstaganden som
kyrkomötet tidigare gjort i frågorna. Det står dock klart att dessa har ett
samband med andra, mer övergripande konstitutionella frågor, t.ex. om
förbättrade möjligheter till personval vid de allmänna valen, mandatperio-
dens längd och tiden för riksdags- resp, kommunalval, samt att de kräver
ytterligare utredning bl.a. mot denna bakgrund. Utskottet ställer sig därför
tveksamt till värdet av nya framställningar till regeringen i nuvarande läge.
I sin verksamhetsberättelse för år 1990 (CsSkr 1991:2 s. 72) redovisar
centralstyrelsen det initiativ styrelsen tagit i form av en framställning till
regeringen den 15 november 1990 rörande en utredning om de kyrkliga
valen sedan regeringen aktualiserat frågan om en författningsutredning.
Utskottet utgår från att centralstyrelsen fortsätter att bevaka frågorna i
enlighet med kyrkomötets tidigare beslut. Detta bör ges centralstyrelsen till
känna.
Frågan om mandatfördelningen mellan stiften vid val till kyrkomötet,
som nu regleras i 2 § lagen om kyrkomötet och enligt förslaget i 46 kap.
4 — 7 §§, tas upp i motionen 1991:34. Motionärerna vill att kyrkomötet skall
i detta sammanhang på nytt hos regeringen aktualisera frågan om represen-
tationen för Visby stift. Kyrkomötet behandlade saken senast år 1985 i
samband med andra frågor om ändringar i reglerna om val till kyrkomötet
m.m. Med bifall till ett förslag som centralstyrelsen på kyrkomötets upp-
drag utarbetat anhöll kyrkomötet då hos regeringen att 2 § tredje stycket
lagen om kyrkomötet skulle erhålla viss lydelse, enligt vilken minsta antalet
kyrkomötesombud från ett stift skulle vara tre.
Frågan togs upp i propositionen (prop. 1984/85:169) om vissa ändringar
av reglerna om val till kyrkomötet m.m. Föredragande statsrådet intog
emellertid ståndpunkten att ändringarna i valreglerna i huvudsak borde
begränsas till sådana som framstod som särskilt angelägna för att praktiskt
underlätta valförfarandet. Andra frågor borde anstå i avvaktan på en
övergripande utvärdering av kyrkomötesreformen. Det framhölls dock
även att Visby stift var jämförelsevis starkare representerat i kyrkomötet
än i riksdagen. Riksdagen delade bedömningen (jfr. KU 1984/85:32).
I det föregående har utskottet avvisat tanken på att i nuvarande läge i
framställningar till regeringen ta upp andra valfrågor av för kyrkan mer
generellt intresse. Utskottet finner inte skäl att se annorlunda på den nu
behandlade frågan om ändring i valreglerna.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
395
Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer utskottet
1. beträffande begravningslagstiftningen
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande församlingslagstiftningen
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna
del och med avslag på motion 1991:15, yrkande 1, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande bearbetning av forsamlingslagen
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna
del samt motion 1991:15, yrkande 2, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
4. beträffande proportionella val
att kyrkomötet avslår motion 1991:15, yrkande 3,
5. beträffande den ekonomiska regleringen vid indelningsändringar
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande kyrkoherdens ställning i indelningsdelegerades arbetsut-
skott
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna
del samt motionerna 1991:3 och 1991:63, yrkande 2, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. beträffande uppgifter och befogenheter for indelningsdelegerades ar-
betsutskott
att kyrkomötet avslår motion 1991:63, yrkande 3,
8. beträffande indelning i kontrakt
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna
del och motion 1991:37 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
9. beträffande överklagande av beslut om namn på kyrkliga enheter
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna
del och motion 1991:80 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
10. beträffande redaktionell bearbetning av femte avdelningen i förslaget
till ny kyrkolag
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. beträffande kallelse till kyrkorådssammanträden
att kyrkomötet avslår motion 1991:21,
12. beträffande vissa redaktionella ändringar av bestämmelser om beslu-
tanderätt i församlingar och närvarorätt vid sammanträden
att kyrkomötet avslår motion 1991:37 i denna del,
13. beträffande tidigareläggning av kyrkofullmäktiges mandatperiod
att kyrkomötet avslår motion 1991:48,
14. beträffande vidgade möjligheter att bilda samfälligheter
att kyrkomötet avslår motion 1991:52,
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
396
15. beträffande kompetensfördelningen mellan församling och total sam-
fällighet
att kyrkomötet avslår motion 1991: 54,
16. beträffande antalet ledamöter i direktvalt kyrkoråd
att kyrkomötet avslår motion 1991:65,
17. beträffande suppleanter i församlingsdelegerade
att kyrkomötet med bifall till motion (1991: 78) och med anledning av
regeringens skrivelse 1990:1 i denna del begär ändringar av 15 kap. i
förslaget till ny kyrkolag av innebörd:
a. att församlingarna skall kunna träffa överenskommelse om även
suppleanter när delegerade skall utses första gången
b. att det bör ankomma på församlingsdelegerade — och församlingarna
när delegerade skall utses första gången — att besluta om antalet supplean-
ter
c. att någon bestämd tidsfrist för beslut om suppleanter inte bör finnas,
18. beträffande delegation till gemensamt kyrkoråd
att kyrkomötet avslår motion 1991:82,
19. beträffande begravningstjänst
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna
del och motion 1991:90 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
20. beträffande församlingsarbete på vissa andra språk än svenska
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. beträffande suppleanters tjänstgöring i stiftsfullmäktige
att kyrkomötet avslår motion 1991:79,
22. beträffande överklaganden av beslut om tillsättning av kyrkomusiker
att kyrkomötet avslår motion 1991:6,
23. beträffande medlemskap i svenska kyrkan som behörighetsvillkor för
kyrkomusiker
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna
del och motion 1991:11 hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
förslaget till kyrkolag att i 38 kap. infors en bestämmelse om att man för att
vara behörig att inneha kyrkomusikalisk tjänst skall tillhöra svenska kyr-
kan,
24. beträffande kyrkobyggnadsbidrag för församlingskyrka
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. beträffande mindre detaljerad reglering av förvaltning av kyrklig jord
att kyrkomötet avslår motion 1991:14,
26. beträffande förvaltningen av de medeltida domkyrkorna
att kyrkomöet avslår motion 1991:66,
27. beträffande mandatfördelningen mellan stiften
att kyrkomötet avslår motion 1991: 34
28. beträffande de kyrkliga valen i övrigt
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna
del samt motionerna 1991:32 och 1991:50 som sin mening ger centralsty-
relsen till känna vad utskottet anfört,
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
397
29. beträffande lagförslaget i övrigt
att kyrkomötet tillstyrker förslaget till kyrkolag i övrigt till den del som
det har hänvisats till utskottet.
Stockholm den 27 augusti 1991
På första kyrkolagsutskottets vägnar
Bengt Kindbom
Bengt Erman
Sten Pålsson
Patrik Tibbling
Närvarande: Bengt Kindbom, orförande, Urban Gibson, Britas Lennart
Eriksson, Rune Norberg, Gurli Nylund, Gunnar Bäckström, Karl-Erik
Antonzon, Yngve Engström, Sune Elolgersson, Margit Sjunnesson, Per-Jan
Wållgren, Knut Kullenberg, Gudrun Larsén, Hans-Olof Hansson och
Hans-Olof Andrén.
Biskop electus Jan Arvid Hellström och biskop Bengt Wadensjö har
deltagit i utskottets överläggningar.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
1. av Urban Gibson, Hans-Olof Hansson och Hans-Olof Andrén, som
ansett
dels att utskottet, i stället för det stycke i avsnitt 3. Allmänt om innehål-
let i förslaget till ny kyrkolag, under UTSKOTTET, som börjar med orden
”Utskottet har vidare” och slutar med orden ”infogas i lagförslaget”, bort
anföra följande:
Begravningslagsstiftningen innehåller visserligen regler som i stor ut-
sträckning riktar sig till svenska kyrkan och dess organ på lokal- och
stiftsplanet, men den riktar sig även till icke-kyrkliga samhällsorgan och
reglerar allmänt samhälleliga uppgifter. Utskottet delar därför den bedöm-
ningen som gjorts av kyrkoförfattningsutredningen och av regeringen i
skrivelsen till kyrkomötet att begravningslagen inte bör ingå i den nya
kyrkolagen.
dels att utskottets hemställan mom. 1, bort ha följande lydelse:
1. beträffande begravningslagstiftningen
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. av Bengt Kindbom, som ansett
dels att, i avsnitt 3. Allmänt om innehållet i förslaget till ny kyrkolag,
under UTSKOTTET, första meningen i det stycke som börjar med orden
”det ovan sagda” bort utgå samt att utskottet i stället för det föregående
stycket som börjar med orden ”Vad härefter gäller” och slutar med orden
”den nya kommunallagen” bort anföra följande:
Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motion 15,
398
yrkande ett, och anser att kyrkomötet som sin mening bör ge detta rege-
ringen tillkänna.
dels att utskottets hemställan mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande församlingslagstiftningen
att kyrkomötet med bifall till motion 1991:15, yrkande 1, som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en ny
kyrkolag omfattande de i regeringens skrivelse till kyrkomötet 1991:1
upptagna kapitlen 1 —10 och 27—46,
3. av Bengt Kindbom, som ansett
dels att utskottet, i stället för sista stycket i avsnitt 3. Allmänt om
innehållet i förslaget till ny kyrkolag, under UTSKOTTET, som börjar
med ”1 motionen yrkas” och slutar med ”motionen i denna del”, bort
anföra följande:
Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motion 15,
yrkande tre, och anser att kyrkomötet som sin mening bör ge regeringen
detta tillkänna.
dels att utskottets hemställan, mom. 4, bort ha följande lydelse:
4. beträffande proportionella val
att kyrkomötet med bifall till motion 1991:15, yrkande 3, som sin
mening ger regeringen tillkänna, vad som i motionen anförts om propor-
tionella val,
4. av Gudrun Larsén som ansett
dels att utskottet, i stället för de två sista styckena i avsnitt 4.5, Elfte
avdelningen. Den kyrkliga egendomen 39, 41 och 42 kap., under UT-
SKOTTET, bort anföra följande:
Av skäl som framgår av motionen tillstyrker utskottet bifall till denna,
dels att utskottets hemställan, mom. 26, bort ha följande lydelse:
26. beträffande förvaltningen av de medeltida domkyrkorna
att kyrkomötet med bifall till motion 1991:66 föreslår regeringen föl-
jande lydelse i kyrkolagen angående de medeltida domkyrkorna:
De medeltida domkyrkorna skall alltjämt ha en egen styrelse. Denna
skall utgöras av domkapitlet eller av särskild styrelse. Lunds domkyrka
skall förvaltas av domkyrkorådet i Lund.
Prop. 1991/92:85
Bilaga 23
399
Prop. 1991/92:85
Underbilaga 23:1
Till läronämnden har for yttrande överlämnats RegSkr 1990:1
Förslaget till en ny kyrkolag innebär i huvudsak att gällande offentliga
lagregler om Svenska kyrkan har sammanförts från skilda källor och givits
en så vitt möjligt enhetligt redigering. Vissa nya inslag ingår, mot vilka
läronämnden inte har läromässiga invändningar. Genom kyrkolagsförsla-
get har ett viktigt steg tagits för att tydliggöra Svenska kyrkans identitet,
vilket ur läromässig synvinkel är betydelsefullt.
Det är viktigt att konstatera att kyrkolagsforslaget endast utgör ett
etappmål i ett större reformarbete. Viktiga ämnen återstår att behandla. Så
t ex rymmer lagförslaget inte något så grundläggande som medlemskapsreg-
ler. Åtskilliga frågor måste bearbetas i den fortsatta reformprocessen. I det
sammahanget är det nödvändigt att göra de läromässiga bedömningen av
lösningsförslagen.
Uppsala den 13 augusti 1991
På läronämndens vägnar
BERTIL WERKSTRÖM
Gösta Wrede
Närvarande: Ärkebiskopen Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Harlin,
biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas
Jonson, biskop electus Jan Arvid Hellström, biskop Per-Olov Ahrén,
biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Gunnar
Weman, biskop electus Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per
Erik Persson, vice ordf., Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson,
Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar.
400
Prop. 1991/92:85
Underbilaga 23:2
Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1991:3 (om kyrko-
herdens ställning i indelningsdelegerades arbetsutskott), 1991:10 (om till-
sättningsordningen av kyrkoherdetjänst i ett genom pastoratsreglering
nybildat pastorat) och 1991:63 (om former för tillsättning av kyrkoherde i
nybildat pastorat m m).
Läronämnden vill med anledning av motionerna understryka vikten av
att den prästerliga ämbetslinjen finns företrädd i uppbyggnadsarbetet av ett
nytt pastorat.
Uppsala den 13 augusti 1991
På läronämndens vägnar
BERTIL WERKSTRÖM
Gösta Wrede
Närvarande: Ärkebiskopen Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Har-
lin, biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jo-
nas Jonson, biskop electus Jan Arvid Hellström, biskop Per-Olov Ahrén,
biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Gunnar
Weman, biskop electus Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per
Erik Persson, vice ordf., Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson,
Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén. Björn Skogar.
401